Lärande och utveckling

Transkript

1 Lärande och utveckling Tove Phillips I din hand håller du ett läromedel från Gleerups. Gleerups författare är lärare med erfarenhet från klassrummet. Lärare och elever hjälper till att utveckla våra läromedel genom värdefulla synpunkter på både innehåll och form. Vi förankrar våra läromedel i skolan där de hör hemma. Gleerups läromedel är alltid utvecklade i samarbete med dig! Har du som användare frågor eller åsikter, kontakta oss gärna på telefon eller via Författare till detta läromedel är Tove Phillips med mångårig erfarenhet som Barn- och fritidslärare. För värdefulla synpunkter vid detta läromedels tillkomst tackar vi xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

2 Gleerups Utbildning AB Box 367, Malmö Kundservice tfn Kundservice fax e-post Förord Denna bok är ett basläromedel för kursen Lärande och utveckling. Den täcker kursens centrala innehåll och har en tydlig koppling till detta. Varje kapitel tar upp en av punkterna i det centrala innehållet, vilket gör det enkelt att följa kursen. Texten varvas med fallbeskrivningar, diskussionsfrågor, uppgifter och instuderingsfrågor för att läsaren ska få möjlighet att bearbeta och tillämpa sina nya kunskaper. Lärande och utveckling 2010 Tove Phillips och Gleerups Utbildning AB Gleerups grundat 1826 Redaktör: Stina Larsson Formgivningsmall Sten Melin Grafisk Form Formgivning Illustratör Omslagsbild Att ha kunskaper om människans utveckling och lärande är användbart, inte minst om man arbetar med människor. De är dessutom väldigt spännade områden att studera, eftersom man kan lära sig mycket om sig själv. Jag hoppas att boken är lika intressant och engagerande att läsa som den har varit att skriva. Kinna 2011 Tove Phillips Första upplagan, första tryckningen ISBN Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-Presskopias avtal, är förbjuden. Ingen del av materialet får lagras eller spridas i elektronisk (digital) form. BONUS- Presskopias avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t ex kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller BONUS-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Prepress Namn, ort och årtal. Kvalitet ISO xxxx/miljö ISO xxxxx Tryck Namn, ort och årtal. Kvalitet ISO xxxx/miljö ISO xxxxx

3 innehåll 1. Utveckling, lärande och socialisation...7 1:1 Introduktion till individens utveckling...8 Utvecklingens grunder...8 Faktorer som påverkar...12 Teorier om utveckling, lärande och socialisation :2 Fysisk och motorisk utveckling...20 Fysisk utveckling...21 Motorisk utveckling :3 Intellektuell utveckling...29 Tanke, språk och lärande...30 Kognitiva teorier...37 Personlighetsutveckling...46 Psykodynamiska teorier...51 Behavioristiska teorier...62 Socialisationsteorier...68 Sociokulturella teorier :5 Från vaggan till graven...74 Spädbarnsåldern...75 Förskoleåldern...83 Skolåldern...94 Tonåren Vuxenlivet Ålderdomen Sammanfattning Kunskap förr och nu Vad är kunskap? Lärande och fostran Undervisning och utbildning Pedagogiska teorier Sammanfattning Villkor för lärande Inre förutsättningar Yttre förutsättningar Normalitet och avvikelse Funktionshinder i skolan Sammanfattning Miljö för lärande Förskola Skola och fritidshem Lek och skapande verksamhet Att arbeta i lärmiljöer Sammanfattning Det sociala sammanhanget Roller Grupprocesser Ledaren Konflikter Sammanfattning...219

4 1. Utveckling, lärande och socialisation Individens utveckling och lärande är stora kunskapsområden med många olika aspekter. De kan förklara människors beteende och gör att man lättare förstår deras behov. När man arbetar med människor i olika åldrar är det därför viktigt att ha dessa grundläggande kunskaper. I detta kapitel får du lära dig om: Utvecklingens grunder och utvecklingsteorier Fysisk och motorisk utveckling Thea och Tilda är 17 år, enäggstvillingar och väldigt olika. Till utseendet är de lika som bär, men deras personligheter, skolprestationer och sociala status skiljer sig mycket åt. Thea, som föddes först, är en utåtriktad och social tjej med många vänner. Hon gör bra ifrån sig i skolan och får alltid goda omdömen när hon praktiserar eller sommarjobbar. På fritiden spelar hon basket och är en av de duktigaste i laget. Tilda är ganska blyg och tillbakadragen. Hon gillar inte att stå i centrum och har alltid hållit sig lite i bakgrunden. Hennes resultat i skolan är ganska bra, men hon får aldrig lika bra resultat som Thea. Tilda började spela basket samtidigt som sin syster, men slutade efter en termin, eftersom hon inte trivdes. Trots sina olikheter står Thea och Tilda väldigt nära varandra. De tycker om att tillbringa tid tillsammans och kan prata med varandra om allt. Tvillingarnas föräldrar upphör aldrig att förvånas över att flickorna blivit så olika varandra, Enäggstvillingar har ju samma arvsanlag och borde väl därför vara ganska lika i personligheter? Deras pappa tror att Tilda alltid blivit mer ompysslad och beskyddad, eftersom hon var nära att dö under förlossningen. Han menar att det har gjort henne mer osäker och osjälvständig. Mamman hävdar bestämt att hon alltid behandlat flickorna lika och att deras olikheter beror på små skillnader i arvsmassan och genetiska förändringar som sker under uppväxten. Punkt 1 i kursens centrala innehåll: Människors lärande, utveckling och socialisation utifrån olika teorier, teoretiska perspektiv och i olika sammanhang Intellektuell utveckling Emotionell och social utveckling Utveckling från vaggan till graven diskutera fundera på 1. Thea och Tilda har samma arvsanlag och samma föräldrar - varför tror du att de har blivit så olika? 2. Tror du att Thea är mer intelligent än Tilda eller finns det andra orsaker till varför hon gör bättre ifrån sig i skolan? 3. Har du själv syskon och i sådana fall, är ni lika eller olika? 7

5 1:1 Introduktion till individens utveckling Utvecklingens grunder Individens utveckling är ett väldigt stort område att studera. Det handlar om hur vår kropp växer och hur vi lär oss att hantera den. Det handlar om hur vi lär oss språket och tillägnar oss kunskap genom kommunikation och tänkande. Det handlar också om våra känslor, vår personlighet och hur vi växer in i samhället runtomkring oss. Alla utvecklas olika När man följer barns utveckling så är det viktigt att ha ett helhetsperspektiv och se till alla delar i barnets utveckling. Ett barn kanske lär sig gå sent, men är tidigt i den språkliga utvecklingen. För ett annat barn dröjer det två år innan orden kommer, eftersom det varit upptaget med att utveckla sina fysiska förmågor. Ett tredje barn kan oroa sin omgivning genom att vara sen med det mesta, men det kan bero på att barnet i det tysta observerar och strukturerar sina intryck. Det finns också barn som är sena i utvecklingen på grund av sjukdom eller funktionshinder. Det finns milstolpar för vad barn brukar klara av vid en viss ålder. Dessa milstolpar är till god hjälp när man vill se att barnet utvecklas normalt, men samtidigt är det viktigt att komma ihåg att utvecklingen sker i olika takt. Helhet och delar motorisk som har att göra med rörelseförmåga intellektuell som har att göra med intellekt och tänkande kognitiv som har att göra med kunskap, förnuft eller information emotionell känslomässig Individen är en helhet och det är viktigt att ha ett helhetsperspektiv när man tittar på dess utveckling. Samtidigt är det naturligt och praktiskt att dela upp ett så stort område i följande delar. Fysisk och motorisk utveckling: Kroppens tillväxt och förmågan att kontrollera rörelserna. Intellektuell och kognitiv utveckling: Utvecklingen av tänkandet, minnet och språket. Emotionell och social utveckling: Personligheten, känslorna och samspelet med andra. Arv och miljö Det finns olika uppfattningar om hur mycket i vår personlighet som är genetiskt betingat och hur mycket som har att göra med miljöpåverkan. Debatten om arv och miljö pågår ständigt den är kontroversiell och har ibland politiska syften. När studier om människans utveckling satte igång under 1800-talet var det vanligt att de olika teorierna lade stor vikt vid antingen arv eller miljö. Idag är de flesta som forskar kring utveckling överens om att den sker i en kombination av arv och miljö. milstolpe vägmärke, en punkt där en viktig förändring sker. genetisk medfödd, ärftlig, finns i generna betingat som beror på kontroversiell omtvistad, som det finns olika åsikter om 8 9

6 Det sociala arvet Det är inte bara medfödda, genetiska egenskaper som går i arv från föräldrarna. Beteenden som går i arv genom socialisation brukar kallas det sociala arvet. Detta begrepp används ofta när man exempelvis diskuterar varför människor som själva blivit slagna som barn också slår sina egna barn eller varför barn till skådespelare har en större tendens att själva börja arbeta i film- eller teaterbranschen. Det finns en risk att man i alltför hög grad använder sin sociala bakgrund som ursäkt för sitt beteende. Dessutom kan det sociala arvet bli som en självuppfyllelse - man tar nästan för givet att man ska bli som sina föräldrar och blir det just därför. merkunskap - det sociala arvet Det sociala arvet har inte bara intresserat forskare, utan också författare och filmare. Det har gjorts ett antal dokumentärserier, i Sverige och i andra länder, där man följt människor från barndomen upp i vuxenlivet för att se hur de påverkas av sin bakgrund. Modstrilogin är en serie av Stefan Jarl som består av tre dokumentärfilmer: Dom kallar oss mods (1968), Ett anständigt liv (1979) och Det social arvet (1993). I den första filmen möter man ungdomarna Kenta och Stoffe, som lever i Stockholms undre värld med missbruk och kriminalitet. I de andra två filmerna får man följa deras liv och vad som händer med deras egna barn. Maskrosbarn Maskrosbarn är ett begrepp som används för personer som trots en svår uppväxt och ett tungt socialt arv klarat sig bra i livet. Maskrosen är ju en blomma som klarar av att växa i asfalt. Maskrosbarn kan växa upp i familjer med allvarliga problem som missbruk, psykisk sjukdom, misshandel och övergrepp, men ändå gå vidare i livet med en stark identitet, optimism och självkänsla och klara av att skapa hållbara relationer och anpassa sig till samhället. Dessa barn har ofta fått stöd, hopp och meningsfullhet genom någon annan person i omgivningen, som en lärare eller granne. diskutera fundera på 1. Vilken del av individens utveckling tycker du verkar mest intressant - den fysiska, den intellektuella eller den emotionella och sociala? Varför? 2. Vilka av dina egenskaper tror du är medfödda? 3. Hur tror du att debatten om arv och miljö kan ha politiska syften? 4. Har en människa som begår brott rätt att skylla på sin bakgrund eller ska alla ta ansvar för sina egna handlingar? 5. En del barn vanvårdas och utsätts för våld och övergrepp av sina egna föräldrar. Har alla människor rätt att skaffa barn? Barnen från Jordbro är en dokumentärserie av Reiner Hartleb som följer en skolklass i det lilla samhället Jordbro från 1972 till Serien bestod först av 15 avsnitt, men har gjorts om till fem filmer: Barnen från Jordbro ( ), Leva i Jordbro ( ), Tillbaka till Jordbro (1988), Det var en gång en liten flicka (1991) och En pizza i Jordbro (1994). I serien följer man Jordbrobarnen från första klass, genom skoltiden och upp i vuxenåldern. Up-serien (The Up-series) är en brittisk dokumentärserie som följer 14 barn från olika delar av Storbritannien under 36 år. Barnen presenteras först när de är 7 år och får då berätta om sina liv och sina drömmar. Därefter träffar man barnen vart sjunde år fram till Serien består av sex filmer

7 förvärvad tillägnad, anskaffad ej medfödd Faktorer som påverkar Det finns ett antal olika faktorer som påverkar barnets utveckling. Några av dem är medfödda de har genetiska orsaker (arv). Andra är förvärvade - de beror på barnets omgivning och erfarenheter (miljö). Spindeldiagrammet visar exempel på faktorer som påverkar barnets utveckling. Tillväxt Tillväxt är en självklar del av utvecklingen. Cellerna delar sig och kroppen växer. Tillväxten gör det möjligt för barnet att använda kroppens funktioner. Det finns sjukdomar som bromsar tillväxten och därför också gör att utvecklingen försenas. Hälsa Ett friskt barn kan lägga all sin energi på att utvecklas, medan ett sjukt barn inte alltid har den möjligheten. Hälsan kan vara ärftligt betingad, som exempelvis vid medfödda sjukdomar, eller påverkad av förvärvade sjukdomar eller andra faktorer i uppväxtmiljön. Stimulans Stimulans är en viktig del i barnets utveckling. Exempel från verkligheten visar att barn som växt upp utan stimulans från omvärlden kan få allvarliga störningar i hela sin utveckling. Alla delar av utvecklingen motorik, språk, känslor och social förmåga är beroende av stimulans för att utvecklas. Hit räknas också fysisk kontakt. Arv Arvsanlagen spelar stor roll i barnets utveckling. Barnet kan ärva fysiska egenskaper som utseende och längd, men också talanger som musikalitet och personlighetsdrag som temperament. Om man är tidig eller sen i vissa delar av utvecklingen kan också ha ärftliga orsaker. Miljö Miljön kring barnet påverkar dess utveckling på många sätt. Social och ekonomisk status kan avgöra vilka möjligheter barnet har att utvecklas. Familjen och andra människor i barnets omgivning har mycket stor inverkan på barnets utveckling. Samhälle, politik och gällande värderingar spelar också stor roll. Sömn Sömnen är nödvändig för barnets utveckling. Barn sover mycket mer än vuxna och en stor del av tillväxt och utveckling sker under sömnen. Barn som inte får tillräckligt med sömn kan därför hämmas i sin utveckling. Kost Kosten är naturligtvis livsviktig för utvecklingen. I Sverige tar vi för givet att det finns mat på bordet varje dag, men så är det inte överallt i världen. Svenska barn lider inte av matbrist. Här har vi istället problem med ökad fetma hos barn. Vi behöver inte oroa oss för tillgången på mat, utan snarare vad barnen äter för mat och hur näringsrik den är. hämma hindra eller försena 12 13

8 vetenskap verifierbar kunskap, beprövade metoder för att beskriva eller förklara verkligheten. respons reaktion, svar, återkoppling Teorier om utveckling, lärande och socialisation Fakta och teori Något av det allra viktigaste när man studerar ett vetenskapligt ämne som psykologi eller sociologi, är att man kan skilja på fakta och teorier. Fakta är sanningar, medan teorier är modeller för att förklara fakta. Det är ett faktum att fler kvinnor än män arbetar inom barnomsorgen detta finns det statistiska bevis för. Varför det är så finns det många olika teorier om. Vissa anser att kvinnor har en medfödd känsla för barn, medan andra anser att kvinnliga och manliga könsroller enbart är inlärda. Båda dessa antaganden är teorier, inget av dem är fakta. Pappa och barn lika naturligt som mamma och barn? En överblick Den vetenskap som studerar individens utveckling inom dessa områden kallas utvecklingspsykologi. Det finns många olika teorier om individens utveckling, i synnerhet den sociala, emotionella och intellektuella utvecklingen. Här är en överblick över några av de mest inflytelserika teorierna. Psykodynamiska teorier Behavioristiska teorier Kognitiva teorier Sociokulturella teorier Mognadsteorier Humanistiska teorier Socialisationsteorier Arv/miljö Fokus Kända forskare Grundtankar Kombination arv/miljö Främst miljö Kombination arv/miljö Kombination arv/miljö Främst arv (mognad) Kombination arv/miljö Kombination arv/miljö Emotionell och social utveckling Emotionell och social utveckling Intellektuell utveckling Emotionell och social utveckling Motorisk och intellektuell utveckling Emotionell och intellektuell utveckling Emotionell och social utveckling Sigmund Freud, Erik H. Erikson John B. Watson, Ivan Pavlov, Buurhus F. Skinner Jean Piaget, Lev Vygotskij Lev Vygotskij, Alexejev Leontjev Arnold Gesell Abraham Maslow Urie Bronfenbrenner Vårt psyke består av ett medvetet och ett omedvetet. Emotionella störningar grundläggs främst under barndomen. Vår personlighet och vårt beteende formas helt av den omgivande miljön. Vi anpassar vårt beteende beroende på vad det ger för respons. Vid vissa stadier i livet är vi mer eller mindre mottagliga för intellektuell utveckling. Kulturell och social omgivning har stor betydelse. Individen utvecklas i egen takt allt eftersom den mognar. Människan är förnuftig och kan göra sina egna val. Sociala system i vår omgivning påverkar vår utveckling

9 Kognitiva teorier En av de främsta inom kognitiva teorier var Jean Piaget, verksam under 1900-talet. Kognitiva teorier studerar människans tankemönster, inlärning, minne och språk. Utgår vanligtvis ifrån tanken att individens intellekt utvecklas i en kombination av mognad (arv) och miljö. Psykodynamiska teorier Uppkom i slutet av 1800-talet med Sigmund Freud och senare Erik H. Erikson som främsta företrädare. Anser att personligheten utvecklas i kombination av arv och miljö. Lägger stor vikt vid händelser under barndomen. Förklarar utvecklingen i olika åldrar/stadier, där vissa delar av utvecklingen äger rum. Behavioristiska teorier Presenterades av John B. Watson i början av 1900-talet. Anser att personligheten utvecklas genom yttre miljöpåverkan. Människan formas genom negativ och positiv förstärkning. Man letar inte efter orsaker och motiv bakom ett beteende, eftersom det är omöjligt att hitta vetenskapliga svar. Sociokulturella teorier De sociokulturella teorierna grundlades i början av 1900-talet av Lev Vygotskij, som främst studerade barns kognitiva utveckling. Individens utveckling sker i kombination av mognad (arv) och den sociala och kulturella omgivningen. Det sociokulturella perspektivet med moderniserade infallsvinklar är väldigt inflytelserikt idag. Mognadsteorier Mognadsteoriernas främste företrädare var Arnold Gesell. Stor vikt läggs vid arv och mognad, mindre vikt vid miljö. Används ofta inom motorisk utveckling. Humanistiska teorier Växte fram i mitten av 1900-talet, bl.a. med Abraham Maslow. Framhäver individens fria val och motsätter sig tanken på att människor är styrda av sitt arv eller sin miljö. De är däremot styrda av sina behov, som tillgodoses olika i olika miljöer. Socialisationsteorier Fokuserar främst på människans socialisation och identitetsutveckling i samspel med omgivningen. Lägger mycket stor vikt vid miljön. Urie Bronfenbrenner är en viktig företrädare. Lev Vygotskij Sigmund Freud John B. Watson Jean Piaget 16 17

10 Dagens teorier lägger större vikt vid barnets sociala och kulturella omgivning. Teoretiska trender Det går trender i teorier. Under vissa perioder är ett visst synsätt vanligt, under andra perioder gäller andra synsätt. Det har hänt ganska mycket inom utvecklingspsykologin under de senaste årtiondena. Under lång tid dominerades denna vetanskap av de klassiska psykodynamiska och kognitiva teorierna. Dessa klassiska teorier har fått mycket kritik medan ny forskning och nya tankar har fått mer plats. Kritiken mot de gamla synsätten är bland annat att: De utgår ifrån ett samhälle som inte finns länge. Barnen på Freuds tid hade helt andra levnadsvillkor än dagens barn. De lägger för stor vikt vid stadier. Stadierna anses gälla alla barn och ger inte mycket utrymme för individuella skillnader. Teorier i praktiken Så vad har man för nytta av teorier i praktiken? Hur används forskningsresultaten och gör det någon skillnad? Utvecklingspsykologisk forskning är användbart inom några olika samhällsinstitutioner, bland annat barnomsorg, skola, vård och socialtjänst. Den nya forskningen når de människor som utvecklar verksamheterna och de människor som arbetar där. På så sätt kan verksamheten följa utvecklingen. Samhälleliga institutioner förändras långsamt och ibland kan det dröja flera decennier innan forskning inom ett visst område får genomslag i den praktiska verkligheten. Forskningen ska prövas och accepteras, den ska inkluderas i högskoleutbildningarna, den ska nå ut till nya studenter, införas i lagstiftning och förankras hos befintlig personal. diskutera fundera på 1. På vilka sätt tror du att händelser i barndomen kan påverka individens utveckling? 2. Behavioristerna anser att människan formas genom miljöpåverkan. Hur mycket tror du att man kan forma ett barn? 3. På vilka sätt tror du att barns utveckling påverkas av vilket land och vilken tid de växer upp i? institution samhällsinrättning, t.ex. skolan, men också samhällets normer och värderingar förankra överföra, anknyta, göra till norm De tar inte tillräcklig hänsyn till alla de sociala och kulturella faktorer som omger barnet. Många av de tidiga teorierna begränsade barnets omgivning till familjen, i synnerhet mamman. Dagens barn har en mycket större omgivning. De har ofta en syn på barnet som ömtåligt och passivt. Dagens forskning visar att barn kan ta för sig, att barn är kompetenta och att barn har uppfattningar om saker och ting

11 1:2 Fysisk och motorisk utveckling Den tredje oktober 1981 föds en pojke i Malmö. Hans mamma är kroat och hans pappa är bosnier. Pojkens namn är Zlatan Ibrahimovic och han växer upp i betongförorten Rosengård. Föräldrarna separerar tidigt och Zlatan tillbringar större delen av sin uppväxt med pappan, Sefik. Sefik är väldigt fotbollsintresserad och uppmuntrar sin son, som tidigt visar sig ha talang för sporten. Vid fem års ålder får han sina första fotbollsskor och han tillbringar mycket tid med att sparka boll med grannbarnen på gårdarna. Som barn börjar Zlatan först spela i FC Rosengård och senare i FBK Balkan, där en engagerad tränare fortsätter uppmuntra och driva. Pappa Sefik finns hela tiden med och stöttar Zlatans karriär, som tar honom vidare til Malmö FF år Efter tiden i Malmö följer en internationell karriär i klubbrna Ajax, Juventus, Inter, FC Barcelona och Milan. Medfödd talang, stark fotbollskultur och engagerade människor i omgivningen har gjort Zlatan Ibrahimovic till en av Sveriges bästa fotbollsspelare någonsin. Fysisk utveckling Den fysiska utvecklingen handlar om hur kroppen växer och hur olika kroppsliga funktioner utvecklas. Den fysiska utvecklingen är ofta en förutsättning för andra delar av utvecklingen. Innan man har fått tänder kan man inte tugga och innan benen blivit tillräckligt starka kan man inte gå. Tillväxt De nyblivna föräldrarna följer med spänning och nervositet hur det lilla barnet växer. På Barnavårdcentralen kontrollerar man regelbundet barnets vikt, längd och huvudomfång för att se att det växer som det ska. När man mäter hur barnet växer utgår man ifrån kurvor som visar ett barns normala tillväxt. Genom att föra in barnets tillväxt i kurvan kan man se om det finns avvikelser, t.ex. om viktökningen stannar upp eller om huvudomfångets tillväxt skiljer sig mycket från resten av tillväxten. På så sätt får man tidiga varningssignaler om eventuella sjukdomar och tillstånd. I det här avsnittet får du bland annat lära dig vad det är som gör att vissa blir bättre än andra på idrott. Du får läsa om hur kroppen utvecklas och hur vi lär oss att kontrollera våra rörelser. Barns tillväxt kontrolleras noggrant på Barnavårdscentralen 20 21

12 Barns tillväxt är inte mjuk och kontinuerlig, utan sker ofta oregelbundet och ryckigt. Under vissa perioder behöver barnet ständigt nya kläder, medan tillväxten under andra perioder nästan verkar stillastående. Proportionerna mellan olika kroppsdelar förändras med åldern. Vid födseln är barnets huvud så stort att det snabbt måste utveckla sina nackmuskler för att kunna hålla det upprätt. Armar och ben är korta i jämförelse med resten av kroppen en ettåring kan exempelvis knappt koppla ihop händerna ovanför huvudet. Tillväxtens betydelse Tillväxten är oerhört viktig för barnets utveckling. Vi tar den ofta för given så länge allt växer som det ska, och lägger därför inte så stor betydelse vid den. Den är en förutsättning för barnets motoriska utveckling, vilken i sin tur är en förutsättning för andra delar av barnets utveckling. Barnets tillväxt påverkar hur de bemöts av omgivningen, vilket i sin tur påverkar deras vidare utveckling. Ett barn som är långt kanske får ta större ansvar än ett kortare barn, eftersom det upplevs som mer vuxet. Barnets självkänsla och självförtroende påverkas av hur deras kroppar växer. De kan känna stolthet och självsäkerhet när de växer, eller osäkerhet och klumpighet när de inte känner sig hemma i den växande kroppen. Illustrationen visar hur kroppens proportioner förändras med ålder. Det nyfödda barnets huvud utgör en fjärdedel av kroppens längd hos tonåringar och vuxna är det bara en sjundedel

13 Reflexer reflex automatisk muskelrörelse som inte är viljestyrd Många av barnets första rörelser framkallas av reflexer. Reflexer är muskelrörelser som sker automatiskt i vissa situationer och som alltså inte styrs av tanken. Det finns inlärda reflexer och medfödda reflexer. Exempel på inlärda reflexer är att man rodnar eller svettas när man blir nervös, men också förmågan att cykla när det väl är inlärt gör man det automatiskt. Några medfödda reflexer är att man kisar vid starkt ljus eller drar bort handen om man råkar röra vid en varm platta. Barnet föds med ett antal reflexer som försvinner efter ett tag. Några av dessa reflexer är nödvändiga för barnets överlevnad. Reflex Sökreflexen Sugreflexen Gångreflexen Gripreflexen Mororeflexen När man stryker den nyföddes kind, vänder den automatiskt på huvudet för att söka efter bröstet. När barnet får ett bröst, ett finger eller en napp i munnen så börjar det automatiskt att suga. Om man håller ett nyfött barn över marken så att fötterna snuddar vid golvet, börjar det utföra gångrörelser. När man lägger ett finger i barnets handflata, griper det automatiskt tag i fingret. Samma sak händer med foten om man rör vid forsulan. Om barnet överraskas av ett högt ljud eller något annat, slår det plötsligt ut med armar och ben som för att klamra sig fast vid någonting. Sinnen och perception Moro-reflexen är en av de medfödda reflexerna. Människans fem sinnen är synen, hörseln, lukten, smaken och känseln. De utvecklas i olika takt och är grundläggande för människans förståelse av omvärlden. Perception betyder varseblivning, dvs. hur man tar till sig information om omvärlden genom sina sinnen. Om man har problem med perceptionen kan det exempelvis vara genom en syn- eller hörselskada. Hörseln är det sinne som utvecklas först. Redan i livmodern kan barnet höra. Forskning har visat att barn visar tecken på igenkänning av musik som de hört under graviditeten. Smaksinnet är också utvecklat vid födseln. Detta ser man genom att barnet gärna smaskar i sig sött, medan det grimaserar vid smaken av senap eller kaffe. Luktsinnet är ett annat sinne som är starkt vid födseln. Lägger man en trasa indränkt med den egna mammans mjölk vid barnets ena kind och en trasa med an annan mammas mjölk vid den andra kinden, så vänder sig det nyfödda barnet mot den egna mammans mjölk. Synen är långt ifrån färdigutvecklad vid födseln. Synskärpa och förmåga till djupseende förbättras efter hand och vid fyraårskontrollen har de flesta barn lika bra synskärpa som vuxna. Synförmågan, som ju är viktig i trafiken, är dock inte fullt utvecklad förrän i tidiga tonåren. Känseln är väl utvecklad vid födseln. Den nyfödde lugnas av beröring och det har också förmåga att känna smärta. Flera av de medfödda reflexerna sätts igång vid beröring. perception varsebllivning, insamling av information genom sinnen, t.ex. syn- och hörselintryck

14 grovmotorik stora rörelser med stora kroppsdelar finmotorik små rörelser med små kroppsdelar Motorisk utveckling Den motoriska utvecklingen handlar om rörelseförmågan och förmågan att behärska musklerna. Att lära sig sitta, gå och knyta skorna är exempel på sådant som har att göra med den motoriska utvecklingen. Många andra delar av barnets utveckling är beroende av motoriken exempelvis kan man inte lära sig tugga, svälja och prata om man inte behärskar munnens rörelser. Grovmotorik och finmotorik Man brukar dela in de motoriska förmågorna i grovmotorik och finmotorik. Grovmotoriken är de stora rörelserna som involverar de större kroppsdelarna som armar och ben. Finmotoriken är små och mer komplicerade rörelser som utförs med de mindre kroppsdelarna som fingrar, tår och ögon. Från huvud till fot Utvecklingen av förmågan att kontrollera kroppsdelarna sker uppifrån och ner. Huvudet är det första barnet får kontroll över. Därefter kommer kontroll över armar och händer och slutligen ben och fötter. Från det inre till det yttre På samma sätt utvecklas kroppskontrollen inifrån och ut, från grovmotorik till finmotorik. Grova rörelser som involverar axlar och armar kommer före fina fingerrörelser. Från enkel till komplex Enkla rörelser utvecklas före de mer avancerade. Barnet lär sig stå innan det kan gå och det lär sig gå innan det kan hoppa eller stå på ett ben. Koordination Att koordinera olika rörelser innebär att man använder sig av flera av kroppens motoriska funktioner samtidigt. För små barn kan det till exempel vara svårt att hoppa på ett ben och klappa händerna samtidigt. Koordinationen utvecklas genom mognad och träning. Balansen gör att individen kan koordinera olika delar av kroppen så att man inte faller. Synen är viktig för balansen - testa själv genom att blunda och stå på ett ben. Öga-hand koordinationen handlar om att handen kan ledas med ögonens hjälp, t.ex. när man äter, ritar eller tar emot en boll. Öga-fot koordination handlar om att styra fötterna med synens hjälp, t.ex. när man går i trappor, hoppar över hinder eller sparkar boll. komplex komplicerad, avancerad, sammansatt. koordination samordning av olika rörelser Att måla och rita utvecklar finmotoriken

15 Varför blir vissa duktigare i idrott än andra? Kan vem som helst bli tennisproffs? Kan man träna sig att springa snabbt? Är bollsinnet medfött? Det här är frågor som intresserar många, inte minst de som arbetar och forskar inom idrotten. Som alltid finns det olika åsikter om hur mycket man påverkas av arv respektive miljö. För det första föds alla människor med olika fysiska förutsättningar. Långa människor brukar exempelvis göra bra ifrån sig i basket, där det är en fördel att kunna nå högt upp. En person med liten kroppshydda är ofta snabbare än en som är väldigt stor och kraftig. För det andra har människor olika bra koordinationsförmåga. Koordinationsförmågan anses ofta vara delvis medfödd, men också något som kan tränas upp. Balanssinne och bollsinne är också talanger som i viss mån anses vara medfödda. För det tredje har miljön mycket stor inverkan på hur duktig man blir i idrott. Det handlar bland annat om föräldrarnas intresse, vänners intresse, motivation, möjligheter, kultur och naturligtvis hur mycket man själv tränar. 1:3 Intellektuell utveckling Alva är nio år och har två svenska föräldrar. Hon är duktig på att läsa och skriva och tycker det är roligt att nu få lära sig engelska i skolan. Hon läser sina läxor noggrant och låter mamma eller pappa förhöra henne. Därför har hon nästan alltid alla rätt på glosförhören. Tanja är sex år och kan redan tre språk. Hon bor i Göteborg med sin ryska pappa och sin lettiska mamma. Tanja är duktig på att hålla isär språken med pappa pratar hon ryska, med mamma lettiska och med de flesta andra pratar hon svenska. Jamila bor i Indien. Hon är sju år och kan många olika språk, dels ett par lokala språk, dels de officiella språken hindi och engelska. Hon kan inte något av språken fullständigt, utan växlar obehindrat mellan dem beroende på vad hon pratar om och vem hon pratar med. diskutera fundera på 1. Har du varit med om att barn med ett vuxet utseende behandlas annorlunda änbarn som ser yngre ut i samma ålder eller tvärtom? Berätta. 2. På vilka sätt är kroppen och motoriken viktiga för individens självförtroende och självkänsla? 3. Tycker du att föräldrarna ska träna barnets motoriska utveckling mycket eller ska det få komma av sig själv? 4. Tror du att bra idrottsprestationer har mest att göra med medfödda talanger, föräldrar som uppmuntrar eller individens eget intresse? I det här avsnittet får du lära dig varför barn är bättre än vuxna på att lära sig nya språk. Du får också läsa om hur minnet fungerar och om några av de stora teorierna som handlar om människans tänkande

16 konkret något påtagligt, något som existerar i tid och rum. abstrakt något man inte kan ta på, utan som beskriver en idé eller tanke. Motsatsen till konkret. Tanke, språk och lärande Tankens utveckling Den intellektuella utvecklingen handlar om hur individen lär sig att ta till sig, sortera och förvara ny information. Den handlar också om hur individen lär sig tänka och hantera abstrakta resonemang. Det finns många olika teorier som rör den intellektuella utvecklingen och olika uppfattningar av vilka faktorer som påverkar människors intellektuella förmåga. Vissa anser att ärftliga egenskaper har störst betydelse, medan andra lägger större vikt vid miljön. Skulle bråkstaken Conny, som kom från svåra uppväxtförhållanden, kunnat bli en framgångsrik elev om han växt upp i en annan miljö? Konkret och abstrakt tänkande Tänkandet kan delas upp i två olika nivåer: Konkret tänkande och abstrakt tänkande. Något som är konkret är något som man kan se eller ta på fysiska ting eller faktiska händelser. Små barn har bara förmåga att tänka konkret. De kan prata om maten på bordet, solen på himlen eller att hästen äter hö. Något som är abstrakt är något som man inte kan ta på, en idé eller en tanke. Röd är ett abstrakt begrepp det är ett ord som beskriver en färg, men det är inte färgen själv. När treåringen har lärt sig färgerna har det tagit till sig några av de abstrakta begrepp som finns i språket och samhället. Några av de abstrakta begrepp som barn lär sig tidigt är: Siffror och bokstäver Längd, höjd, vikt, volym, storlek, form Färger och mönster Tid och rum Att ha ett fullt utvecklat abstrakt tänkande innebär att man har förmåga att tänka och resonera kring saker som inte finns i den fysiska verkligheten, t.ex. rättvisa, kärlek, orsaker och sammanhang. Människor med låg intellektuell förmåga har ofta svårigheter med abstrakta resonemang. Minnesprocessen Minnet är en del av den intellektuella förmågan. Förmågan att lagra minnen och att söka information i minnet är något som utvecklas efter hand. Små barn kan ha svårt att minnas vissa händelser som äldre barn har lättare att minnas. Vissa minnesfunktioner kan försämras när man blir äldre, medan andra förblir intakta. Minnesprocessen har två olika steg, korttidsminnet (primärminnet) och långtidsminnet (sekundärminnet). Korttidsminnet varar i sekunder och det gör exempelvis att du kan komma ihåg ett telefonnummer. Korttidsminnet är ett arbetsminne. Det kastar snabbt bort överflödig information och skickar vidare viktig information till långtidsminnet. Långtidsminnet anses ha oändlig kapacitet. Man kan alltså inte fylla sitt långtidsminne, utan där finns plats för hur mycket som helst. Informationen stannar i långtidsminnet i allt ifrån några timmar (glosor som pluggats inför ett förhör) till livet ut (ditt namn)

17 stragtegi ett genomtänkt tillvägagångssätt för att nå ett mål. elaborera att utarbeta något noggrant Minnesstrategier Människor har både medvetna och omedvetna strategier för att minnas. Olika strategier fungerar olika bra beroende på vem man är och vad det är för typ av information som ska lagras. Upprepning och repetition: En av de vanligaste strategierna för att lära sig glosor och multiplikationstabellen. Man nöter helt enkelt in informationen i minnet. Nackdelen med repetitionsinlärningen är att man inte har något att hänga upp den på, vilket gör att man lättare glömmer. En glosa som bara nötts in sitter lösare än en glosa som man använt sig av, skapat meningar med och sett i olika sammanhang. Gruppering och kategorisering: Genom att dela upp informationen i olika kategorier blir minnet mer effektivt. Ett åttasiffrigt telefonnummer är lättare att minnas om man delar upp det i två grupper om fyra. Barn lär sig snart att kategorisera sin kunskaper om exempelvis färger, djur och klädesplagg, vilket gör dem lättare att minnas. Elaborering: Att minnas genom elaborering innebär att man bygger på med information för att skapa ett sammanhang. Man kanske har svårt för att minnas vad huvudstaden i Thailand heter och minns den genom att tänka på pappa som jobbar på en bank (Bank-ok). Om man har många lösenord att komma ihåg är det vanligt att skapa associationer till lösenordet. I en internetbutik med sportkläder kanske man väljer lösenordet springa97. Språkets betydelse Språket är en av de företeelser som skiljer människan från djuren. Djurens sätt att kommunicera är medfött och instinktivt, människornas språk har utvecklats av dem själva för att de ska kunna tillgodose alla sina behov. Språk kan vara verbalt, i form av tal och skrift, eller icke-verbalt, i form av exempelvis kroppsspråk, bilder och gester. Språket har två huvudsakliga funktioner. Den första är kommunikation. Att kunna kommunicera med andra människor är nödvändigt för den sociala utvecklingen och allt socialt samspel i livet. Det hjälper oss att få våra behov tillfredsställda och kan vara nödvändigt för vår överlevnad. Språkets andra funktion är som verktyg för tänkande. Att tänka och resonera är mycket enklare om man har ett språk som kan symbolisera tankarna. Många människor känner att idéer och resonemang blir tydligare om de får sätta ord på sina tankar. Med ett stort ordförråd kan vi också tänka mer nyanserat. Att kategorisera är ett sätt att utveckla minnesstrategier. Många barn kan tillbringa långa studer med att rada upp och sortera olika föremål

18 Språkinlärning Det finns olika teorier om hur språkinlärningen går till och de kan delas in i tre olika perspektiv: Inlärningsteorier Inlärningsteorierna bygger på behavioristiska tankar, dvs. att språkets utveckling är beroende av faktorer i barnets miljö. Vissa menar att det handlar om positiv och negativ förstärkning, medan de flesta lägger större vikt vid barnets imitation av omgivningen. Biologiska teorier Biologiska teorier menar att barnet har ett medfött anlag för språk och språkinlärning. Språkets regler är förprogrammerade och utvecklas i takt med barnets mognad och samspel med omgivningen. Språkinlärningen är mest effektiv vid en viss ålder, vilket förklarar varför vuxna har svårare att lära sig nya språk än barn. Samspelsteorier Samspelsteorier vill inte lägga större vikt vid vare sig arv eller miljö, utan ser språkutvecklingen som ett resultat av mognad, intellektuell utveckling och stimulans från omgivningen. merkunskap - genie och danielle 1970 klev en blind mamma tillsammans med sin dotter in på ett socialkontor i Los Angeles, USA. Mamman hade lämnat sin make och tagit dottern med sig efter att ha levt under ofattbara förhållanden. Dottern, som kallas Genie, väckte stor fascination hos forskare, psykologer och språkvetare, eftersom hennes makabra uppväxt påverkat hennes utveckling i grunden. Genie var tretton år och hade tillbringat större delen av sitt liv inlåst i sitt sovrum, fastbunden vid en potta. Så fort hon givit ifrån sig några ljud, hade hennes pappa skällt, morrat och slagit henne med en käpp. Hon hade inga leksaker och träffade inga människor. När Genie upptäcktes var hon mycket undernärd och fysiskt underutvecklad. Hon kunde knappt gå. Först flera år senare lärde hon sig att le. Eftersom hon inte fått någon språklig stimulans kunde hon knappt heller prata hon hade ett ordförråd på cirka 20 ord. Trots intensiv språkträning efter upptäkten, lärde sig Genie aldrig att prata ordentligt. Detta har bland annat legat till grund för forskarnas antaganden att språkinlärning måste ske vid en viss ålder. Man menar alltså att förmågan att lära sig tala minskar dramatiskt efter barndomen. Genioe tillbringade större delen av sina första år inlåst. År 2005 hittades i Florida, USA en annan flicka som växt upp under liknande förhållanden. Danielle Crockett hade tillbringat sina första sju år i ett mörkt rum tillsammans med kackerlackor. Hon levde tillsammans med sin mamma, som misskött henne sedan födseln. Danielle kunde varken gå eller tala när hon hittades. Idag bor hon hos fosterföräldrar och är fortfarande stum

19 Intelligens Intelligens brukar ofta användas synonymt med förstånd eller begåvning. Intelligensen har länge fascinerat människan och det har bedrivits mycket forskning inom området. Det finns olika sätt att mäta människors intelligens, bland annat genom intelligenstester. Intelligenstester är kontroversiella och får ofta kritik, eftersom de bara mäter vissa delar av intelligensen. De kan sätta en negativ stämpel på människor som är intelligenta på ett sätt som inte kommer fram i testsituationen. Det finns också olika åsikter om hur mycket intelligensen har att göra med medfödda anlag och hur mycket den har att göra med faktorer i omgivningen. De flesta forskare idag anser att arv och miljö har ungefär lika stor betydelse. Människans sju intelligenser Den amerikanska pedagogen Howard Gardner lanserade år 1982 en teori om människans sju intelligenser. Gardner menade att det finns olika typer av intelligens och att alla människor har mer eller mindre av dessa intelligenser. Kognitiva teorier Kognitiv betyder något som har att göra med tänkande, förstånd eller information. Kognitiva teorier handlar om tänkandets utveckling. Jean Piaget En av de första och mest kända forskarna som utarbetade teorier för barnets kognitiva utveckling var Jean Piaget ( ). Piagets teorier har haft mycket stort inflytande på den västerländska pedagogiken. Assimilation och ackommodation En av Piagets mest kända teorier handlar om hur barnet tar till sig nya kunskaper genom att anpassa gamla. Detta förklarar han med hjälp av begreppen assimilation och ackommodation. kognitiv att göra med tänkande, förstånd eller information Lingvistisk intelligens Logisk/matematisk intelligens Spatial intelligens Kroppslig/kinestetisk intelligens Språk, skrivande, talande, främmande språk... Matematik, logik, organisering, planering... Lokalsinne, rumskänsla, konst, bild... Fysisk, kroppslig, praktiskt arbete, prova på... Musikalisk intelligens gehör, rytm, taktkänsla, musikalitet... Interpersonell intelligens Social kompetens, kommunikation, lyssnare... Intrapersonell intelligens Självinsikt, självständighet, trivs ensam... Gardner har senare lagt till ytterligare två intelligenser: natur-intelligens och existens-intelligens Assimilation innebär att barnet tolkar ny information utifrån tidigare erfarenheter. Det använder sig av sådant de redan kan för att hantera situationen. Ackommodation innebär att barnet blir tvunget att omforma och utveckla sina tidigare erfarenheter för att kunna använda eller ta till sig den nya informationen

20 Exempel 1 Lilla Alma träffar förskolläraren Annelie varje dag i förskolan - detta är den enda sanningen hon känner till och hon antar därför att Annelie alltid finns i förskolan (assimilation). Lilla Alma är i affären med sin mamma och träffar Annelie där. Alma blir förvånad och inser att Annelie inte alls är i förskolan hela tiden. Hon blir tvungen att anpassa sina kunskaper utifrån denna nya information (ackommodation). Exempel 2 Leo är fyra månader gammal och har hittills bara levt på flytande föda ur nappflaskan. När han för första gången blir erbjuden fast föda, puré på en sked, börjar han omedelbart att suga på skeden. Det är det enda sättet han känner till, så det är detta han använder sig av (assimilation). Efter ett tag märker han att det inte fungerar så bra och anpassar munnens rörelser så att han kan få i sig maten på ett mer effektivt sätt (ackommodation). Egocentrism och sociocentrism Piaget är också känd för att han lanserade begreppen egocentrism och sociocentrism. De har att göra med barnets förmåga att uppfatta världen ur olika perspektiv. Egocentrism innebär en oförmåga att se tillvaron ur andra perspektiv än det egna. Barnet sätter sig själv i centrum och hela världen kretsar runt det. Med ett egocentriskt tänkande förstår man inte att höger och vänster är tvärtom för en personen som sitter mitt emot. Man kan inte förstå att personen som är i andra änden av telefonsamtalet inte kan se den fina blomman som man pekar på. Man förstår inte heller varför inte pappa vill ha en grävmaskin i födelsedagspresent (det vill väl alla ha?). Det sociocentriska tänkandet innebär tvärtom att man har förmågan att se tillvaron ur andra perspektiv än det egna. Man förstår att gatan ser annorlunda ut för familjen som bor tvärsöver vägen och man förstår att pappa inte vill ha en grävmaskin i födelsedagspresent, även om man själv kanske vill det. Det sociocentriska tänkandet börjar utvecklas gradvis under förskoleålder och tidig skolålder. egocentrism oförmåga att se världen ur andras perspektiv, man sätter sig själv i centrum. sociocentrism förmåga att se världen ur andras perspektiv. Leo måste ändra sina inlärda tankemönster för att förstå att hon inte kan suga i sig fast föda som hon tidigare gjort med mjölk och välling. Förstår pojken att flickan inte ser samma landskap som han ser? 38 39

21 Kognitiva utvecklingsstadier Piaget delade in den kognitiva utvecklingen i fyra stadier. Stadieteorier får en del kritik idag, eftersom de anses vara för allmängiltiga och inte tar hänsyn till individuella olikheter. Indelningen i stadier kan dock ändå vara en bra vägledning för såväl föräldrar som personer som arbetar med barn. Det viktiga är att stadierna inte blir norm eller regler. 1. Det sensori-motoriska stadiet (0-2 år): Under barnets två första levnadsår tar det till sig ny kunskap främst genom sina sinnen och sin motorik. Det lär sig genom att titta, lyssna, känna och smaka och det lär sig genom att utforska världen med sin kropp. Under slutet av denna period utvecklas förståelsen för objektpermanens, vilket innebär att barnet förstår att saker existerar även när de inte själva är med. Hunden slutar inte existera bara för att den går ut ur rummet. 2. Det preoperationella stadiet (2-7 år): Under den här perioden utvecklas barnets förmåga att använda symboler. De förstår att ord och bilder kan representera händelser och ting. De använder symboliskt tänkande i leken, när kotten blir en bil och innebandyklubban blir en häst eller ett gevär. Barnets tänkande under den här perioden är egocentriskt. De sätter sig själva i världens mittpunkt och kan inte se tillvaron utifrån andras perspektiv. Barn i den här åldern har ett animistiskt tankesätt. Det innebär att de ibland betraktar döda ting som levande och med känslor dockan slår sig när man tappar den och solen sover på natten. Mot slutet av perioden utveckas barnets förståelse för konstans. Detta innebär att man förstår att saker i grunden är samma, även om de förändras. Ett hus som målas om och byggs ut är fortfarande samma hus. Två deciliter vatten är alltid två deciliter vatten, även om det hälls från ett smalt till ett brett glas och därför ser mindre ut. 3. Det konkret operationella stadiet (7-11 år): Nu börjar barnet kunna tänka logiskt. Det behöver inte pröva sig fram för att skapa förståelse, utan kan resonera sig fram till lösningen med tankens hjälp. Det förstår att två deciliter vatten alltid är två deciliter vatten utan att behöva hälla upp vattnet i glas. Barnet kan alltså utföra tankeoperationer, även om de fortfarande bara är på en konkret nivå. Att lösa uppgifter som gäller konkreta ting och händelser är inga problem, men abstrakta resonemang är mycket svårt eller omöjligt för barnet att förstå. Egocentrismen är fortfarande närvarande, bland annat genom att barnet ofta tror att deras uppfattningar är de enda rätta. Vuxna har ofta fel och barnet vill gärna förklara hur saker och ting ligger till och varför. 4. Det formellt operationella stadiet (från 11 år): Under den här perioden lär sig barnet utföra komplicerade tankeoperationer, Det kan resonera sig fram till slutsatser och föreställa sig orsaker, konsekvenser och sammanhang. Nu går barnet också från ett egocentriskt till ett sociocentriskt tänkande. Det kan se företeelser ur olika perspektiv och sätta sig in i andras känslor. Det är därför vanligt att barn uppvisar altruism i denna ålder exempelvis genom att skaffa ett fadderbarn, bli vegetarian eller engagera sig i miljöfrågor. Under tonåren förekommer ofta en annan typ av egocentrism. Tonåringen ser ofta sig själv som annorlunda alla andra, med starkare känslor och en blandning av självgodhet och självkritik. altruism osjälviskhet, stark vilja att hjälpa de som har det sämre

22 Stadie Det sensori-motoriska stadiet 0-2 år Det preoperationella stadiet 2-7 år Det konkret operationella stadiet 7-11 år Det formellt operationella stadiet från 11 år Barnets utvecklingsstadier enligt Piaget Kognitiv utveckling lär sig genom sinnen och motorik lär sig objektpermanens kan använda symboler animistiskt tänkande förståelse för objektkonstans utvecklas egocentrism logiskt tänkande konkreta tankeoperationer abstrakta tankeoperationer sociocentrism Vygotskijs tankar om miljöns betydelse har vunnit stor kraft i dagens pedagogik i Sverige. Det sociokulturella perspektivet har utvecklats och behandlas under en egen rubrik längre fram i boken. Handledarens roll I motsats till Piaget anser Vygotskij att föräldern, läraren eller handledaren har en betydande roll i barnets kognitiva utveckling. Barnet behöver guidas in i rätt tankemönster, annars stannar utvecklingen upp. Ett barn som inte klarar av att ta på sig tröjan blir snart frustrerat och ger upp. Om föräldern i detta läge visar barnet hur det ska göra sker en utveckling. Just den där utvecklingsstunden kallar Vygotskij den proximala utvecklingszonen och det är den som föräldern eller läraren ska ta tillvara på. Enligt Vygotskij är det optimala att alltid lägga inlärningsnivån strax över den nivå där barnet befinner sig. Det är utmaningen som skapar den proximala utvecklingszonen. proximal närmast belägen, inom pedagogik den punkt som är närmast efter barnets utvecklingsnivå- Lev Vygotskij Lev Vygotski ( ) var en annan känd forskare inom den kognitiva utvecklingen. Han var bara 38 år när han dog, men hade redan då presenterat flera viktiga tankar om barns kognitiva utveckling. Det sociokulturella perspektivet En av de stora skillnaderna mellan Piagets och Vygotskijs teorier är synen på miljöns betydelse. Enligt Piaget utvecklas barnet så gott som automatiskt enligt en given modell, medan Vygotski lade mycket stor vikt vid den omgivande kulturen. Ett barn i Sverige på 2010-talet utvecklas på att annat sätt än ett barn i Bolivia på 1400-talet. De lär sig olika tankestrategier och de värderar kunskap och inlärning på olika sätt. Handledarens roll är att hjälpa barnet vidare till nästa utvecklingsnivå

23 Inre och yttre aktiviteter Vygotskij menade att all inlärning sker genom att yttre aktiviteter skapar förutsättningar för våra inre aktiviteter. Kunskapen kommer alltså inte inifrån individen, utan utifrån. De yttre aktiviteterna utgörs bland annat av socialt samspel, läromaterial och lärandemiljöer. De inre aktiviteterna, alltså våra tankeprocesser, sätts igång och påverkas av de yttre aktiviteterna. Hur detta fungerar i praktiken kan man bland annat se när man observerar skolbarn. De skapar kunskap och utvecklar sitt tänkande genom samarbete och kunskapsutbyte med klasskompisar och lärare och genom att använda de material och miljöer som finns i skolans lokaler. Stabila och kritiska peroder Enligt Vygotskij går människans utveckling igenom olika stabila och kritiska perioder. Under de stabila perioderna går den intellektuella utvecklingen framåt i en ganska jämn takt. När man sedan går in i en kritisk period finns det stora möjligheter till en plötslig och stark utveckling. 1:4 Emotionell och social utveckling Sofie är kär i Kalle. Hon är ganska blyg och skulle aldrig våga berätta om sina känslor för honom. När hennes kompisar antyder något när han går förbi, blir hon knallröd i ansiktet och önskar att hon kunde försvinna genom marken. En lördag är Sofie på fest hos en klasskamrat. Hon har druckit vin och är ganska berusad. Plötsligt kommer Kalle genom dörren och Sofie slänger sig runt hans hals och berättar att hon älskar honom. diskutera fundera på 1. Hur gör du när du ska studera inför ett glosförhör? 2. Hur gör du när du ska studera inför ett prov som kräver djupare förståelsekunskaper? 3. Tänker du med ord? Förklara! 4. Små barn är väldigt bra på att ta till sig ny information. Tycker du att föräldrar ska börja träna exempelvis läsning och matematik redan i två- eller treårsåldern? 5. Tror du att intelligens är medfött eller tror du att uppväxten och omgivningen har störst betydelse för hur intelligent en person är? I det här avsnittet får du lära dig mer om hur våra känslor fungerar och hur vi kontrollerar dem. Du får läsa om olika teorier som handlar om människans psyke och personlighet och om hur vi lär oss att anpassa oss till omvärlden

24 Personlighetsutveckling Den emotionella utvecklingen handlar om vårt känsloliv och hur vårt inre, vårt psyke, utvecklas. Den sociala utvecklingen handlar om hur vi lär oss att samspela med omgivningen. Eftersom emotionell och social utveckling ofta är starkt sammankopplade, är det praktiskt att ta upp dem under samma rubrik. Det finns väldigt många olika teorier som gäller denna delen av utvecklingen. Vissa anser att våra personliga egenskaper är medfödda, några att de grundläggs under barndomen och andra att de utvecklas kontinuerligt i samspel med omgivningen. Självbilden överensstämmer inte alltid med omgivningens bild. Vissa människor har en positiv självbild, andra en negativ. Självbilden är ofta starkt sammankopplad med självförtroende och självkänsla. Vår självbild utvecklas i samspel med omgivningen det är genom omgivningen vi får respons på de vi är i form av: Bemötande: Ett barn som är älskat och uppskattat för den det är vågar vara sig själv. Det kan tryggt utveckla sin identitet utan att behöva oroa sig för att inte duga. Reaktioner: När barnet får reaktioner på sitt beteende, positiva eller negativa, påverkar det dess identitet och syn på sig själv. självförtroende individens tro på den egna förmågan självkänsla individens bedömning och värdering av sig själv. identitet en individs innersta kärna och unika egenskaper. självbild individens bild av sig själv och sin identitet Identitet och självbild Identiteten är personens inre kärna, dess unika egenskaper och allt det som skiljer den från andra människor. De flesta av dagens forskare anser att identiteten utvecklas i samspel med omgivningen. Under de första åren är det framför allt föräldrarna som bidrar till identitetsutvecklingen, medan förskola, skola och kamrater får mer inflytande senare. Självbild är den bild vi har av oss själva och vår identitet. Det nyfödda barnet har ingen uppfattning om sig själv som en egen person och det dröjer ett tag innan det förstår att personen i spegeln är den själv. När barnet börjar känna igen sig själv gnuggar det bort smutsen från den egna kinden istället för spegelbildens kind. Jämförelser: Barn börjar tidigt jämföra sig med varandra och jämförandet fortsätter sedan ofta under vuxenlivet. Genom att jämföra får vi en uppfattning om hur våra egenskaper och förmågor ser ut i förhållande till andras

25 merkunskap - rorschachtest Rorscharchtestet är ett personligetstest som utvecklades 1921 av den schweiziske psykiatern Herman Rorschach. Det bygger bland annat på psykoanalysens tankar om det undermedvetna. Rorscharchtestet går ut på att försökspersonen ska betrakta tio olika bläckplumpsbilder och berätta vad den ser och vilka känslor bilderna väcker. Bilderna är båda i svartvitt och i färg och har olika form och karaktär. Genom att analysera försökspersonenes svar kan psykologen gå djupt in i dennes personlighet och upptäcka emotionella eller kognitiva störningar. Bakom analysen ligger avancerade uträkningar och att analysera ett Rorscharchtest kräver ordentlig utbildning. Abraham Maslows behovsteori Abraham Maslow ( ) var en av av de främsta företrädarna för den humanistiska teorin, som anser att människan har ett fritt val och inte styrs av arv eller miljö. Maslows mest kända bidrag till utvecklingspsykologin var hans teori om människans behov. Han menade att människan drivs framåt och utvecklas genom motivation. Motivationen i sin tur styrs av vissa allmängiltiga behov. Maslow menade att människans behov kan utformas som en hierarki eller trappa. Behoven som är längst ner i hierarkin är de som är viktigast för individens tillvaro och överlevnad dessa kallas också de primära behoven. I takt med att dessa behov tillgodoses på en acceptabel nivå, börjar individen sträva efter att uppfylla de högre, sekundära, behoven. Rorscharchtest används framför allt inom psykoanalytiska metoder. Det har fått en hel del kritik och anses av vissa vara opålitligt. De mänskliga behoven i Maslows behovstrappa 48 49

26 piano, för andra att bli fotbollsproffs eller att öppna ett café. Psykodynamiska teorier Psykodynamiska teorier lägger stor vikt vid barndomen när de förklarar den psykiska och emotionella utvecklingen. De har haft ett mycket stort inflytande på hela psykologin och andra relaterade vetenskaper, framför allt under 1900-talet. Idag riktas en hel del kritik mot de psykodynamska teorierna, bland annat när det gäller indelningen i stadier. Att känna till grunderna i dessa teorier är ändå viktigt, dels för att de haft en sådan stor påverkan på vårt samhälle, dels för att de har många viktiga och användbara tankar kring människors personlighetutveckling, i synnerhet den som sker under barndomen Ett av våra grundläggande fysiologiska behov är föda. bedrift berömvärd gärning, något bra man gjort. Längst ner i trappan finns de fysiologiska behoven. Här finns bland annat mat, sömn, värme och skydd och annat som är grundläggande för individens överlevnad. Därefter kommer trygghetsbehoven, att vi känner oss säkra och befriade från exempelvis krig eller förföljelse. Det tredje trappsteget utgörs av våra sociala behov, såsom kärlek, vänskap och omtänksamhet. Efter de sociala behoven kommer våra behov av bekräftelse när det gäller vår person och våra bedrifter. Det kan exempelvis gälla att klara av en utbildning eller att bli befordrad på jobbet. Det sista behovet är det som människan strävar efter när alla andra behov är tillgodosedda, nämligen självförverkligandet. Att förverkliga sig själv handlar om att uppnå sina personliga drömmar. För vissa innebär det att resa jorden runt eller att lära sig spela Sigmund Freud Sigmund Freud ( ) var en av de viktigaste figurerna i skapandet av den moderna psykologin. Det var han som lanserade psykoanalysen, en terapiform där patienten får hjälp med att lösa sina problem genom att nå sitt undermedvetna och där hitta orsakerna till problemet. Orsakerna anses nästan alltid ha grundlagts under barndomen och genom att synliggöra och bearbeta händelser i barndomen kan patienten bli fri från sina problem. I klassiak psykoanalys ligger patienten på en soffa och gör associationer till sin barndom medan psykiatern antecknar 50 51

27 drift motivation, strävan att nå ett visst mål. instikt reflexmässigt beteende, känsla eller reaktion som har medfödda orsaker. Driftteorin Grunden i Freuds utvecklingspsykologi är teorin om att människors beteende styrs utifrån deras drifter och instinkter. Människan har ett antal medfödda drifter som de hela tiden försöker att tillfredsställa. De viktigaste drifterna är de som rör överlevnad och fortplantning (sexualitet). Detta gör driftteorin till en biologisk förklaringsmodell. Freuds driftteori har fått mycket kritik och anses av många vara ganska oanvändbar idag, kanske delvis på grund av att samhället ser annorlunda ut. Det samhälle Freud växte upp i under slutet av 1800-talet präglades av en strikt moralsyn. Sexualitet var väldigt tabu och syndigt. Kanske var det inte konstigt att Freud såg människans förtryckta sexualitet som en orsak till problem i personligheten. Driftteorin är dock relevant när man pratar om männsikans beteende i olika valsituationer och hur samhällets normer och regler hindrar oss från att göra det vi egentligen vill göra, t.ex. nypa någon i rumpan. Vi lägger ett lock på våra önskningar (drifter), eftersom vi vet att man inte nyper folk i rumpan hursomhelst. Det undermedvetna påverkar vårt agerande och tänkande på olika sätt som vi naturligtvis inte är medvetna om. Hemligheter som finns i vårt undermedvetna har en tendens att ploppa upp till ytan i vissa situationer. När vi sover får det undermedvetna fritt spelrum och i våra drömmar bearbetas dess innehåll. Freud intresserade sig därför mycket för drömtydning. Meddelanden från det undermedvetna kan också komma genom så kallade freudianska felsägningar. I en sådan felsägning yttrar vi det vårt undermedvetna vill säga, vilket inte alls är det vårt medvetna hade för avsikt att säga. Simon tänker påpeka för sin klasskamrat Sandra att hon har snygga byxor, men säger istället Vilken snygg rumpa du har. På Freuds tid var sexualitet mycket tabubelagt. Sådana här 1700-talsmöbler täcktes ibland över, eftersom de ansågs sexuellt vulgära med sina kurviga ben och svulstiga former. Det medvetna och undermedvetna Centralt i Freuds teorier är tanken om att människans psyke har en medveten och en undermedveten del. Den medvetna delen innehåller alla de tankar och känslor som vi vet om och känner till. I den undermedvetna delen gömmer sig minnen, tankar, känslor och önskningar som vi inte är direkt medvetna om. Det kan exempelvis vara traumatiska barndomsminnen som helt enkelt förträngts från medvetandet för att de varit för svåra att hantera. Det kan också vara sexuella drifter som är så hemliga att de förvisats från medvetandet. Enligt Freud har det undermedvetna fritt spelrum i våra drömmar

28 Detet, jaget och överjaget Freud hade också en teori om hur människans psyke är uppdelat i tre skikt: Detet, jaget och överjaget. Detet är den del av psyket som innehåller alla våra drifter och önskningar. Detet har inga hämningar och vill ha omedelbar tillfredsställelse. En människa med ett starkt det tenderar att göra som den vill, utan hänsyn till omgivningen. Detet är mycket stort hos små barn, eftersom de ännu inte lärt sig vad som är acceptablet och inte: Hungrig! Vill ha mat! Nu! Skriiiik! Jaget kan jämföras med den medvetna delen av psyket. Jaget har lärt sig kompromissa med sina önskningar och vet hur man uppför sig: Jag är lite hungrig skulle jag kunna göra en macka? Överjaget är det inlärda samvetet. Där finns allt vi lärt oss om vilka regler som gäller och vad man inte får göra det representerar den moraluppfattning individen har fostrats in i. Överjaget nyper dig i örat när du är på väg att göra något dumt och det viskar till dig vad som är rätt och riktigt i olika situationer: Jag är hungrig, men vill inte störa jag håller mig tills jag kommer hem. Bortträngning: Obehagliga minnen eller tankar förträngs och trycks ner till det undermedvetna, så att vi i princip glömmer av att de existerar. Reaktionsbildning: Den obehagliga känslan förträngs inte till det undermedvetna, utan ersätts med motsatsen. Om man är kär i någon som man av någon anledning inte får bli kär i (kanske kompisens pojkvän) byts kärleken ut mot ogillande. Projektion: Man lägger över sina egna känslor eller egenskaper på andra. Usch, vad du är sur och negativ säger den som inte vill vara medvetan om sin egen surhet och negativitet till sin kamrat. Regression: Ibland händer det att individen går bakåt i utvecklingen för att den har svårt att hantera den nya situationen. Exempel på regression är när det blöjfria barnet kissar i byxan när det börjar på en ny förskola. Om man är sjuk eller särskilt sårbar eller om man har druckit alkohol så försvagas psykets mekanismer. Överjaget trycks undan och drifterna kommer upp till ytan. Individens beteende är enligt Freud ett ständigt kompromissande mellan detet och överjaget. Det medvetna jaget håller i trådarna och försöker hitta en lösning som passar alla. Försvarsmekanismerna För att kunna skydda sig mot den ångest som kan uppstå i konflikterna mellan detet och överjaget har människan utrustats med ett antal försvarsmekanismer. När ångestskapande hemligheter närmar sig medvetandet aktiveras försvarsmekanismerna som kämpar för att behålla individens lugn. Några av de vanligaste försvarsmekanismerna är: Bortträngning är ett sätt att förvisa obehagliga känslor till det omdevetna

29 Utvecklingsstadierna Freuds utvecklingsstadier utgår ifrån individens sexualitet och lustkällor. Detta är inte så sexuellt som det låter, utan handlar snarare om vilka kroppsliga funktioner som är mest framstående under olika perioder. Om individen inte tar sig igenom de olika faserna på ett tillfredsställande sätt finns det risk att den på något sätt stannar upp eller blir fixerad vid denna fas. Den oidipala (falliska) fasen (3-6 år) Det är under denna period som barnet utvecklar sin könsidentitet. Det identifierar sig med föräldern av samma kön, eftersom det vill vinna hjärtat hos föräldern av det motsatta könet (Oidipuskomplexet). Den latenta fasen (6-12 år) Under den latenta fasen är barnets sexualitet vilande (latent), eftersom det är så många andra delar i utvecklingen som tar stor plats. Skolstarten innebär stora språng i den sociala, intellektuella och motoriska utvecklingen, medan den sexuella och emotionella får vänta. Den genitala fasen/adolescensen (12-18 år) När könsmognaden påbörjas väcks den sexualitet som varit vilande under flera år. Stora delar av tonåringens liv är hängivna åt sexuella drifter, könsidentitet och relationer. Tonåringen frigör sig från föräldrarna och blir en egen vuxen person som är kapabel att forma relationer latent vilande, i bakgrunden, som inte syns för tillfället. Den orala fasen (0-2 år) Den viktigaste kroppsdelen och det främsta verktyget för behovstillfredsställelse under den här perioden är munnen. Barnet använder munnen för få mat och utforska sin omgivning. Enligt Freud har människor som haft störningar under den orala fasen ökad tendens att i vuxen ålder röka, hetsäta eller på annat sätt trösta sig genom munnen. Den anala fasen (2-3 år) Barn brukar pottränas under denna period och lär sig att framkalla positiva eller negativa reaktioner hos föräldrarna beroende på hur de klarar av potträningen. Enligt Freud kan barn som tränats och kontrollerats hårt, själva bli kontrollerande, snåla eller pedanta som vuxna

30 Erik H. Erikson Existentiella kriser psykosocial som har att göra med psykiska/emotionella och sociala faktorer Erik Homburger Erikson ( ) var en av Freuds lärjungar och hans teorier om den psykosociala utvecklingen är till stor del inspirerade av Freuds teorier. Liksom Freud delade Erikson in utvecklingen i olika stadier, men till skillnad från Freud fortsätter Eriksons faser livet ut. Erikson lade inte heller någon särskild fokus på de sexuella drifterna, utan koncentrerade sig mer på vilka psykosociala områden som är viktiga under de olika stadierna. Eriksons teorier var länge populära inom den västerländska utvecklingspsykologin. De var inte lika extrema och kontroversiella som Freuds och var med sitt psykosociala perspektiv mer relevanta och användbara. Eriksons stadieteori har haft stort inflytande på psykologi och pedagogik under 1900-talet, men idag är det många forskare som vill komma bort från stadietänkandet. Enligt Erikson sker viktiga delar av individens psykosociala utveckling genom bearbetningen av existentiella kriser. En existentiell kris är egentligen ingen kris, utan snarare en kritisk period i utvecklingen. Varje individ tar sig igenom krisen på olika sätt. Hur krisen hanteras och hur slutresultatet blir kommer sedan att påverka individens personlighet. Krisen är alltså en möjlighet för individen att gå vidare i utvecklingen och den sker när individen är särskilt sårbar och påverkbar. Eriksons utvecklingsstadier Eriksons åtta faser sträcker sig ända från födseln till livets slut. Varje stadie innehåller en existentiell kris som individen ska ta sig igenom för att gå vidare i utvecklingen. Spädbarnsperioden (0-1 år): Tillit - misstro Under spädbarnsperioden skapas barnets grundläggande tillit eller misstro till omgivningen. Ett barn som är älskat och får sina behov tillgodosedda kommer att lita på omgivningen och känna en grundtrygghet som tar det vidare i utvecklingen. Ett barn som blir bortstött eller misskött lär sig känna misstro och kan senare i livet få svårt att lita på människor och skapa bra relationer. existentiell som har att göra med individens existens, liv och betydelse. autonomi självständighet, självgående. Småbarnsperioden (2-3 år): Autonomi - skam och tvivel Under den här perioden utvecklas barnets självständighet. Det uppstår ofta konflikter mellan barnets egen vilja och omgivningens krav. Barn som tillåts utvevckla sin självständighet, samtidigt som de får tydliga gränser, blir tryggare i sin identitet än barn som hela tiden kontrolleras och styrs. Kontrollerade barn kan bli osjälvständiga och osäkra som vuxna. Utvecklingen fortsätter hela livet

31 Förskoleåldern (4-5 år): Initiativ - skuld Förskolebarnet testar sig fram för att tillägna sig nya kunskaper och färdigheter. Genom att utveckla sin initiativförmåga stärks identiteten. Samvetet utvecklas och barn kan börja känna skuld över allt möjligt, även sådant som de inte är skyldiga till. Under denna period sker också barnets könsidentifiering. Tidig vuxenålder (20-40 år): Närhet - isolering I den här perioden är det många som letar efter en livspartner att stadga sig med. Konflikten handlar om huruvida individen vill och kan gå in i en nära relation. Att skapa en bra relation är möjligt först när man är trygg i sin identitet och vågar släppa taget om sig själv och Medelålder (40-60 år): Generativitet - stagnation När man är mitt uppe i livet med hem, familj och arbete i centrum kan det uppstå existentiella kriser som handlar om livets mening. Var det så här man ville ha det? Är allting färdigt nu? När barnen lämnar hemmet upplever vissa att livet stannar till. Människor som upplever att de fått ut mycket av livet är nöjda med tillvaron och fyller sitt liv med meningsfulla aktiviteter. Människor som känner sig missnöjda med vad de åstadkommit i livet kan bli bittra och frustrerade. generativitet förmåga att fortsätta utvecklas. stagnation stillastående, utan utveckling. integritet rätt till ett personligt utrymme. stolthet, egenvärde. Skolåldern (6-12 år): Produktivitet - mindervärde När barnet börjar skolan ökar också kraven på att producera och prestera, både från barnet självt som från omgivningen. Barn jämför sig med sina kompisar och de som känner att de inte duger kan få dåligt självförtroende och mindervärdeskomplex. Barn som är framgångsrika kan utveckla en överlägsen attityd. Tonåren (13-18 år): Identitet - identitetsförvirrig Under tonåren ska barnet frigöra sig från föräldrarna och utveckla en egen identitet. Det är inte ovanligt att tonåringens identitetssökande blir konfliktfyllt, men de flesta lyckas ta sig igenom perioden med en trygg identitet i slutändan. De som inte klarar sig igenom krisen får en identitetsförvirring, vilke kan leda till att de söker sin identitet i vissa ungdomskulturer eller i värsta fall i kriminella gäng, religiösa sekter eller andra som suger upp förvirrade ungdomar. Ålderdom (60 år och uppåt): Integritet - förtvivlan I livets sista period är det vanligt att man blickar tillbaka och sammanfattar livet. Är man nöjd och känner att man varit en meningsfull pusselbit, så är det lättare att acceptera tanken på döden. Frustration och förtvivlan kan uppstå om man känner att ingeting blev som man ville och att man inte har någon betydelse. diskutera fundera på 1. Varför jämför vi människor oss med varandra hela tiden? 2. Varför tror du att människor får ångest och depressioner, trots att deras behov är tillgodosedda? 3. Har du någonsin gjort några freudianska felsägningar? 4. Ge exempel på situationer när ditt överjag hindrat dig att göra något

32 Behavioristiska teorier Behaviorismen är en kontroversiell teori som haft olika stort genomslag under olika perioder. Grundläggande i det behavioristiska synsättet är att människan utvecklas genom positiv och negativ förstärkning från omgivningen. Det lilla barnet är som en lerklump som kan formas till vad som helst. Behaviorismen är alltså raka motsatsen till alla biologiska perspektiv. Betingning Betingning handlar om att lära in ett beteende genom att koppla ihop vissa yttre stimuli (ljud/ord, bilder, lukter etc.) med vissa reaktioner. Betingning används bland annat när man dresserar hundar. Säg till exempel att du vill lära hunden sitta när du säger sitt. Du säger sitt och håller en godisbit ovanför hundens huvud. Enligt behaviorismen kan betingning användas även för människor. Barn som belönas för ett beteende och bestraffas för ett annat lär sig snabbt vad som ger det trevligaste resultatet. Kritiken säger att detta faktiskt inte lär barnet vad som är rätt och fel, bara vad konsekvenserna blir av ett visst beteende. Hampus brukade alltid bråka och stoja mycket när han var med sin mamma och handlade, men mamman kom på ett sätt att få sin son att uppföra sig. Om han skötte sig i affären fick har en godisbit från godisapparen efteråt. Knepet fungerade bra, men en dag när de skulle gå till frisören sa Hampus plötsligt: Om jag inte får en godisbit kommer jag att skrika. Hans mamma var stressad och lovade att han skulle få en godisbit om han höll sig tyst och lugn. Hampus hade lärt sig hur han skulle använda mammans egen teknik för att få sin vilja igenom. Hunden sätter sig ner, eventuellt hjälpt av att du trycker ner dess bakdel mot golvet Hunden får en godisbit och beröm. Efter bara några träningstillfällen har hunden lärt sig att koppla ihop ordet sitt och sittandet och med något positivt. Nu är det inte länge nödvändigt att hålla godisbiten ovanför hundens huvud, eftersom sitt automatiskt gör att hunden sätter sig ner. Ska ett bra uppförande belönas med godis? 62 63

33 Watson John B. Watson ( ) var den som grundlade behaviorismen. Han ansåg att psykologin var för ovetenskaplig, eftersom det inte går att mäta människors känslor och tankar. Därför ville han att psykologin istället skulle vara en studie av människors yttre beteende. Watson ansåg att barn ska uppfostas objektivt. Med hjälp av positiv och negativ förstärkning ska barnet lära sig att bli en harmonisk och samhällsduglig medborgare. Många av Watsons tankar känns väldigt känslokalla och främmande för oss idag. Här ett Watsoncitat om hur vuxna bör uppfostra sina barn: Var alltid objektiv, mild men bestämd. Krama dem aldrig, kyss dem inte och låt dem aldrig sitta i knät. Om nödvändigt: kyss dem på pannan, när de säger godnatt. Räck dem handen på morgonen... Efter en veckas tid upptäcker man, hur lätt det är att behandla barn objektivt och samtidigt vänligt. Man kommer att skämmas över de vämjeliga och sentimentala sätt, som man hittills behandlat barn på. merkunskap - albert och råttan John B. Watson är bland annat känd för sitt experiment med pojken Albert och råttan. Watson lät den elva månader gamla Albert leka med råttorna i laboratorierummet. En dag när Albert lekte med en råtta orsakade Watson plötsligt en kraftig smäll genom att banka en hammare mot ett järnrör. Albert blev upprörd och kopplade ihop det otäcka ljudet med råttan. Efter händelsen blev Albert rädd för råttor och ville inte längre leka med dem. Men hans rädsla sträckte sig inte bara till råttor. Han blev också rädd för hundar och kaniner och till och med för människor med skägg. Watson menade att experimentet visade två saker: Inlärning av känslor kan ske genom betingning. Fobier skapas genom att personen kopplar ihop obehagliga händelser med saker som är närvarande, men som egentligen inte har med obehaget att göra. Fobin kan komma att innefatta även sådant som inte var närvarande, men som liknar det som var närvarande. Detta kallas generalisering. Med detta som utgångspunkt menar man inom behaviorismen att fobier kan behandlas på samma sätt: Föremålet som kopplas ihop med det obehagliga kopplas istället om till något neutralt eller positivt. Albert skulle med andra ord kunna bli av med sin rädsla för råttor, kaniner och skägg genom att få godis och beröm när han tillbringade tid med dem. Skamvrån eller timeout -stolen är en behavioristisk uppfostringsmetod som fick ett uppsving genom tv:s nanny-program

34 Skinner använde sig bland annat av experiment med möss för att befästa sina teorier om betingning. Skinner Den behaviorist som förmodligen varit mest inflytelserik är Buurhus Frederic Skinner ( ). Skinner arbetade vidare med tankarna om positiv och negativ förstärkning och menade att denna typ av inlärning kan användas för alla delar av individens utveckling. Ett barn lär sig snabbt konsekvenserna av ett visst beteende. Skinner gjorde en uppdelning i tre olika typer av konsekvens: Positiv förstärkning: Belöning. När vi agerar på ett visst sätt blir vi belönade. Beröm eller belöning i form av godis eller pengar är vanligt i barnuppfostran. Negativ förstärkning: Vi agerar på ett visst sätt när vi lärt oss att detta agerande skyddar oss från obehag. Ett barn borstar tänderna frivilligt, eftersom det vill undvika föräldrarnas tjat. Negativ förstärkning är alltså inte samma sak som straff. Behaviorismen idag Även om behaviorismen i många sammanhang ses som lite ful och känslokall, så är många delar av den självklara inslag i barnuppfostran. De flesta föräldrar berömmer sina barn när de kissar på pottan, just för att uppmuntra beteendet. Det är kanske snarare tanken på ett genomtänkt formande av barnet som känns obekvämt. Behavioristiska metoder fick ett uppsving under slutet av 1900-talet, bland annat genom de så kallade nanny-programmen på tv. Nanny-programmen visade föräldrar hur de kan komma tillrätta med negativa beteenden hos svårhanterliga barn. Dåligt beteende korrigeras genom att barnet får ta en Time-out, vilket skulle kunna jämföras med några minuter i gamla tiders skamvrå. Önskvärt beteenden uppmuntras genom belöningar, bland annat i form av guldstjärnor som klistras in i scheman. När man fått ett visst antal guldstjärnor kan dessa bytas ut mot en trevlig aktivitet eller en leksak som barnet önskar sig. diskutera fundera på 1. Vad tycker du om Watsons syn på barnuppfostran? 2. Det är vanligt att använda belöning och bestraffning i barnuppfostran, men vissa anser att det är en dålig metod. Vad tycker du? 3. Ska ett barn eller en tonåring få pengar när den hjälper till hemma? 4. Ska ett barn eller en tonåring få utegångsförbud om den gör något otillåtet? Bestraffning: Bestraffning av ett beteende är ett effektivt sätt att ta bort beteendet på kort sikt. Skinner menade dock att risken är stor att det negativa beteendet kommer tillbaka när bestraffningen upphör. Positiv förstärkning är därför alltid den bästa metoden för att uppnå ett önskvärt beteende

35 socialisation förmedling av normer och värderingar från omgivningen till individen. Socialisationsteorier Socialisation är en process som innebär att individen tar till sig sitt samhälles normer och värderingar och lär sig vad som är rätt och fel. Vi genomgår alla en socialisationsprocess och den fortsätter livet ut. Socialisationsteorier förklarar hur barnet skapar sin identitet och hittar sin roll i samhället genom samspel med omgivningen. Modellen visar hur samspelet inom och mellan alla dessa system och individen är med och påverkar dess utveckling på olika sätt. Urie Bronfenbrenner Urie Bronfenbrenner ( ) var en rysk-amerikans psykolog som intresserade sig för barns utveckling i familjen och i samhället. Han presenterade en teori som han kallade utvecklingsekologi. Den ser människans utveckling som ett samspel mellan medfödda egenskaper och de miljöer som människan lever i. Det är just samspelet som driver utvecklingen framåt. Bronfenbrenner utvecklade en modell som visade de system som omger individen. Modellen är som en cirkel med individen i mitten. De system som finns runt individen, inifrån och ut, är: Mikrosystemet: är det system där individen samspelar med dem som står närmast, t.ex. föräldrar, syskon och klasskamrater. Mesosystemet: är det system som beskriver samspelet mellen de olika delarna i mikrosystemet, t.ex. mellan familjen och förskolan. Exosystemet: är det system som inrymmer människor och institutioner som står längre bort från individen men som ändå påverkar, t.ex. föräldrarnas arbetsplats, kommunens utbildningsnämnd, massmedia, grannskap och släkt. Makrosystemet: är det system som står längst bort från individen, t.ex. lagar, kultur, religion och samhällsekonomi

36 Sociokulturella teorier Superhjältar kan fungera som modeller för barn. Sociokulturella teorier har sin grund i Lev Vygotskijs tankar om kulturens och omgivningens betydelse för individens utveckling. Vygotskilj fokuserade framför allt på den intellektuella utvecklingen, men det sociokulturella perspektivet används även i teorier om den psykosociala och emotionella utvecklingen. Det sociokulturella perspektivet har stort inflytande på dagens utvecklingspsykologi. En av de viktigaste orsakerna till detta är att världen har förändrats så mycket under de senaste 50 åren att delar av de traditionella teorierna inte längre är relevanta. Barns vardag i ett modernt västerländskt samhälle skiljer sig dramatiskt från barns vardag för 50 år sedan. Albert Bandura Albert Bandura (1925- ) är en kanadensisk-amerikansk psykolog och upphovsman till den sociala inlärningsteorin. Social inlärningsteori bygger på behaviorismen på så sätt att den också anser att socialisationen handlar om inlärning, men den väver också in tankar om kognitiva områden som minne och koncentration. Enligt denna teori lär sig barnet sitt beteende genom observation och imitation. De som barnet imiterar mest brukar vara föräldrarna, men det finns också andra modeller som kan fungera som förebild. Ibland är det personal på förskolan, ibland är det en seriefigur eller någon man ser på tv. För att barnet ska lära sig ett beteende genom imitation krävs det att barnet har förmåga att: vara tillräckligt uppmärksam för att observera modellen. kunna hålla kvar observationen i minnet. kunna genomföra imitationen. vara motiverad att ta efter beteendet, till exempel genom ett belönings-/bestraffningssystem. Från generellt till specifikt De traditionella teorierna har ofta ett generellt perspektiv på barns utveckling. Man såg inte så mycket till barnets omgivning, utan antog att utvecklingen följer vissa regler, oavsett vilken världsdel, epok eller kultur barnet växer upp i. Många av dagens forskare anser att det är omöjligt att skapa en stor teori som gäller alla barn. Under de senaste decennierna har det därför kommit upp många fler små teorier, som studerar specifika delar eller aspekter av barns utveckling. De sociokulturella teorierna tar större hänsyn till individens sociala och kulturella omgivning 70 71

37 Kulturens betydelse När ett barn föds hamnar det i ett samhälle som är präglat av sin historia och kultur. Varje samhälle har sina normer och värderingar och dessa kommer att styra barnets utveckling på olika sätt. En stor del av dagens barn lever dessutom i mångkulturella samhällen med många olika normer och värderingar i omgivningen. Normer och värderingar skiljer sig från samhälle till samhälle, men de skiljer sig dessutom mellan olika familjer. Normer är oskrivna regler om hur man ska bete sig. Exempel på normer är att det är fult att rapa vid matbordet och att avbryta när någon annan pratar. I en familj är det kanske norm att alla plockar bort efter sig själva efter middagen, medan det i en annan familj alltid är en av föräldrarna som gör det. Värderingar är hur vi värderar olika saker i livet vad är viktigt, vad är rätt och vad är fel? Vissa kulturer har exempelvis en väldigt stark studiekultur. I Sydkorea och Kina tillbringar ungdomar en stor del av sin fritid åt att studera och kraven är mycket höga. I Sverige prioriteras studier inte lika högt. Däremot anser många svenskar att det är viktigt att hålla sig i god form och tillbringar därför en stor del av sin fritid åt fysisk aktivitet. Vägskäl I de sociokulturella teorierna anser man inte att det bara finns en given väg i ett barns utveckling. Det finns många sociala och kulturella aspekter i barnets omgivning som gör att barnets utveckling kan ta olika vägar. Ett barn som växt upp i ett rikt hem med engagerade föräldrar kan tyckas ha framtiden utstakad framför sig. Barnet förväntas få goda studieresultat och klara sig bra på arbetsmarknaden. Men familjen och hemmet är inte de enda faktorerna som påverkar barnets utveckling. Barnet kan lockas in på andra vägar av kamrater som har en livsstil som verkar mer spännande. Media kan påverka barnet att ifrågasätta föräldrarnas livsstil och välja en helt annan inriktning i livet. En engagerad fotbollstränare kan väcka sidor i barnet som gör att det väljer bort studierna för att istället ägna sig helhjärtat åt sporten. Barnet som lärling I flera av de sociokulturella teorierna ser man barnet som en aktivt sökande individ med behov av handledning. Barnets utveckling är inte förprogrammerad, men barnet är förprogrammerat att utvecklas i en dialog med sina handledare. Barnets handledare spelar en mycket stor roll i utvecklingen. Någon måste berätta för barnet om världen, visa hur man knyter skorna och förklara vad som är rätt och fel. Ett barn som står ensam i en värld utan vuxna handledare får inte den trygghet och vägledning som krävs för en bra utveckling och socialisation. Att hålla kroppen i god form är något som värderas högt av många svenskar

38 1:5 Från vaggan till graven Stefan är 49 år och bor tillsammans med sin fru Lena i en villa. De har två vuxna barn som båda lämnat hemmet och bildat egna familjer. Både Stefan och Lena arbetar heltid och trivs bra med sina jobb. På sistone har Stefan börjat ifrågasätta sitt liv. Sedan barnen flög ur hemmet känns det som om han och Lena inte har någonting gemensamt längre. Det känns tomt i den stora villan och på kvällarna sitter Lena mest framför tv:n, medan Stefan själv är ute och fiskar eller sitter vid datorn. Han irriterar sig på Lena och undrar om han verkligen vill tillbringa resten av livet med henne. Han är uttråkad med sitt liv och skulle vilja göra något nytt. Spädbarnsåldern Det första året i barnets liv kallas spädbarnsåldern. Utvecklingen under det första året är snabbare än någon annan gång i livet. Tänk bara på alla de nya kunskaper och erfarenheter barnet tillägnar sig från födseln fram till sin ettårsdag. Utvecklingen under det första året ser ofta olika ut för olika barn. Ett barn kanske satsar all sin energi på motoriken och kan gå redan vid nio månaders ålder. Ett annat barn väntar lugnt med att resa sig tills det är ett och ett halvt år, eftersom det varit upptaget med att observera andra saker i omgivningen. Efter den skyddande tiden i livmodern blir det en chock för barnet att komma till världen. I det här avsnittet får du läsa om vad människan går igenom under olika faser i livet. Du får lära dig vad som händer med våra kroppar, vårt intellekt och våra känslor, från vaggan till graven. Födseln I det ögonblick barnet kommer till världen sätter flera av kroppens funktioner igång. Det fostervatten som funnits i barnets lungor pressas ut när lungorna fylls med luft för första gången. I samband med detta förändras barnets blodomlopp blodtillförseln till lungorna kopplas in och moderkakan kopplas bort. För barnet är födelsen naturligtvis en stressig upplevelse. Från en mörk och varm tillvaro i livmodern kommer det till en explosion av starkt ljus, höga ljud och kroppslig beröring. För det är så världen upplevs av det nyfödda barnet som ett kaos av sinnesintryck

39 Om förlossningen går bra och barnet verkar vara vid god hälsa läggs det omedelbart vid mammans bröst för att få mat. Barnet är hungrigt och det anses vara bra för både mamma och barn att få igång en tidig relation. Så är det inte på alla ställen i världen och så har det inte alltid varit i Sverige. Så sent som på 1970-talet var det barnmorskorna som tog hand om de nyfödda, medan mamman fick vila upp sig. De nyfödda barnen sov i en stor sal och var fjärde timme kom barnmorskan in med barnet till mamman för amning. Det har gjorts mycket forskning kring den tidiga anknytningen mellan föräldrarna och barnet och idag tror man att denna anknytning är viktig för barnets sociala och känslomässiga utveckling. Tidigare talades det främst om relationen mellan mamman och barnet, men idag får pappans betydelse större uppmärksamhet. En del mammor drabbas av depression efter förlossningen och då är det viktigt att det finns andra vuxna som kan knyta an till barnet och stötta mamman. Fysisk och motorisk utveckling Barnets tillväxt under det första året är mycket snabb. Genomsnittsvikt vid födseln är cirka gram. Vi ett års ålder har vikten nästan tredubblats. Motoriken är en viktig del av barnets utveckling under det första året. Barn utvecklas i olika takt, men utvecklingen följer nästan alltid samma ordning. Tabellen på följande sida visar när vissa milstolpar i den motoriak utvecklingen brukar inträffa. Det är dock alltid viktigt att komma ihåg att det finns variationer. På Barnavårdscentralen kontrollerar man barnets utveckling med jämna mellanrum för att se om barnet utvecklas i normal takt. Vissa mönster upprepas av i stort sett alla barn. När ett åtta månader gammalt barn får ett föremål i ena handen gör det i princip alltid följande: - flyttar över föremålet till andra handen - stoppar in det i munnen 76 77

40 Ålder Motorisk utveckling 3 månader Grovmotorik: Lyfter på huvudet när det ligger på magen. Lyfter sedan också hela bröstkorgen och tar stöd av armarna. Kan slå ihop armarna över kroppen när det ligger på ryggen. Finmotorik: Fokuserar på händerna och leker med fingrarna. Kan hålla en leksak en kortare stund. 6 månader Grovmotorik: Rullar runt från mage till rygg och tvärtom. Lyfter armarna för att lyftas upp. Sitter med eller utan stöd. Finmotorik: Kan flytta ett föremål från ena handen till den andra. Stoppar in föremål i munnen. Sträcker sig efter föremål. Har en munmotorik som innebär att det kan äta fast föda. 9 månader Grovmotorik: Kan förmodligen sitta utan stöd. Kan ofta ta sig fram genom att krypa, hasa sig eller skjuta sig fram på rumpan. Kan eventuellt stå med stöd. Intellektuell utveckling Under det första året lär sig barnet otroligt mycket. Till sin hjälp har det sin motorik och sina sinnen syn, hörsel, lukt, smak och känsel. Barnet är mycket intresserat av sin omgivning och mest av allt tycker det om att betrakta människor i omgivningen, speciellt de som människor som står barnet närmast. Minne Vid några månaders ålder har barnets minne börjat utvecklas. Det känner igen människor och föremål runtomkring och blir glad när välkända ansikten närmar sig. Kommunikation Det nyfödda barnet börjar kommunicera med sin omgivning med en gång. Undersökningar visar hur nyfödda barn kan härma vuxnas minspel. När mamma eller pappa räcker ut tungan försöker det göra samma sak. En bit in i det första året kan barnet leka ge och ta. Det lär sig snabbt hur det ska få uppmärksamhet, först genom skrik, senare också genom leenden, gester och försök till tal. Finmotorik: Kan hålla föremål med pincettgrepp, dvs. hålla något mellan tummen och pekfingret. Kan släppa saker medvetet. 12 månader Grovmotorik: Kan eventuellt stå utan stöd. Kan kanske gå med eller utan stöd. Finmotorik: Kan peka på föremål med pekfingret. Kan plocka upp föremål med pincettgreppet. Räcker du ut tungan åt mig så räcker jag ut tungan åt dig! Undersökande Barnet lär känna sin fysiska omgivning genom att undersöka den. Det känner, smakar och bankar på föremål för att ta reda på deras form och egenskaper

41 Ålder Språklig utveckling från nyfödd Skrik och gråt är barnets första ljud. 1-2 månader Gör andra ljud förutom gråt, t.ex. pipande eller suckande. 6-9 månader Babblar enstaviga sammansättningar av konsonant och vokal, t.ex. baaa eller daaa. Babblar enstaviga sammansättningar i repetition, t.ex. dadada eller mamama. Härmar språkljud. 12 mån Det första ordet kommer ofta runt ettårsålden, men kan lika gärna komma vid åtta eller arton månader. Vanliga första ord är mamma, pappa, katt och lampa. Emotionell och social utveckling Många forskare hävdar att den tidiga anknytningen med föräldrar eller vårdnadshavare är viktig för barnets utveckling. Det har bedrivits väldigt mycket forskning just inom det tidiga samspelet och många av de gamla föreställningarna har ifrågasatts. Förr såg man ofta spädbarnet som en ganska hjälplös och passiv varelse. Relationen mellan barnet och modern fick väldigt stor betydelse. Idag anser man att barnet har ganska stor social kompetens redan vid födseln och att det använder sig av sina kommunikativa förmågor för att få sina behov tillgodosedda. Även om det fortfarande är vanligt att modern har den närmaste kontakten med barnet ses hon inte längre som oersättlig. Faderns roll har fått större betydelse i senare års forskning. Spädbarnets känslor Vi vet inte exakt vad spädbarnet upplever för känslor och det finns olika teorier om detta. Vissa anser att barnet inte har några medfödda känslor, utan att de bara känner ett spänningstillstånd i vissa situationer. Många hävdar tvärtom att spädbarn kan skilja på olika känslor redan vid födseln. Vid sex månaders ålder verkar de flesta barn kunna känna smärta, avsky, ilska, rädsla, överraskning, intresse och glädje. Det första leendet Det första sociala leendet brukar komma runt sex veckors ålder. Barnet lär sig därefter massor av sociala knep för att fånga och behålla omgivningens uppmärksamhet ögonkontakt, minspel, ljud och gester. Turtagning Turtagning är en av de viktiga sociala reglerna. Vi använder den när vi samtalar och när vi gör saker tillsammans. Redan under de första månaderna kan barnet ägna sig åt turtagning. Studier har visat att turtagning förekommer i amningssituationen, när mamma och barn turas om att vara aktiva barnet suger och mamma är tyst, barnet tar en paus och mamma pratar. Främlingsrädsla Under de första månaderna är barnet öppet och positivt mot alla människor det möter, familjemedlemmar såväl som främlingar. Från cirka sju månaders ålder blir barnet mer misstänksamt mot främlingar. Nu är anknytningen till de som står nära utvecklad och barnet har valt vem eller vilka det vill lita på och vara med. Separationsångest Samtidigt som barnet börjar bli misstänksamt mot främlingar, utvecklas en rädsla för att separeras från de närstående. Barn med en trygg relation till sina närstående vågar ofta utforska världen mer än barn som känner sig otrygga

42 merkunskap - medfödda egenskaper Redan vid födseln kan man se skillnader i temperament hos olika spädbarn. Enligt en omfattande studie som genomfördes under längre tid kan man hos nyfödda barn se skillnader i följande aspekter av temperamentet (Chess & Thomas, 1987): Aktivitetsnivå: Vissa spädbarn är lugna och stilla, andra är mer aktiva. Regelbundenhet: Vissa barn är redan vid födseln väldigt regelbundna när det gäller sömn och ätande. Aktivitet eller tillbakadragenhet i nya situationer: Att göra något för första gången, t.ex. åka bil eller bada, väcker positiva känslor hos vissa barn, medan andra blir skrämda och oroliga. Anpassning efter förändringar: Vissa barn reagerar starkt på förändringar i omgivningen, medan andra barn anpassar sig med en gång. Reaktionströskel: Några barn är lättväckta och reagerar kraftigt på starka ljud eller ljus. Humör: En del spädbarn är nöjda och glada, medan andra skriker och gråter mycket. Intensiteten i reaktionerna: Glädje och missnöjdhet uttrycks olika starkt hos olika barn. Distraktion: Några barn är lätta att distrahera, t.ex. när de äter, medan andra kan avskärma omgivningen. Uthållighet och uppmärksamhet: Vissa barn ger upp snabbt om det är något de inte klarar av, andra fortsätter med full koncentration. Förskoleåldern Förskoleåldern är en intensiv period i barnets utveckling. Fram tills nu har barnets värld framför allt utgjorts av hemmet och föräldrarna. Många barn börjar i förskolan kring ett års ålder, vilket medför att världen plötsligt blir mycket större. Samtidigt ska barnet skaffa sig mängder av nya kunskaper och färdigheter. Fysisk och motorisk utveckling Kroppens proportioner ändras när den spolformade ettåringen förlorar babyhullet och får en mer långsmal kroppsform. Ben, armar och fingrar blir längre. Tillväxten och den kroppsliga mognaden gör att barnet kan utveckla fler färdigheter. Under förskoleåldern kommer barnets motorik att utvecklas väldigt mycket. Ettåringens stora, klumpiga rörelser ersätts efter hand med sådana som är precisa och väl avvägda. Utifrån dessa aspekter delades spädbarnen in i tre kategorier: lätta barn, svåra barn och barn som behöver värmas upp. Studien visade också att barnets egenskaper påverkar hur föräldrar och omgivning bemöter det. Lätta barn får ett mer positivt bemötande än barn som är väldigt gnälliga eller drar sig undan

43 Ålder Motorisk utveckling 1-2 år Grovmotorik: Springer Klättrar på möbler Hoppar jämfota Går på tå Finmotorik: Bläddrar i böcker Ritar prickar, streck och cirklar Äter med sked utan problem Dricker ur glas utan att spilla 3 år Grovmotorik: Balansen blir mycket bättre Står på ett ben Cyklar på trehjuling Finmotorik: Börjar kunna rita ansikten och huvudfotingar Kan lägga enkla pussel Börjar kunna äta med kniv och gaffel Kan ta på sig en del kläder själv 4 år Grovmotorik: Bra kontroll över sina rörelser Går balansgång Hoppar på ett ben Finmotorik: Knäpper knappar Trär upp pärlor på ett snöre Klipper ut enkla former 5 år Grovmotorik: Cyklar Hoppar hopprep Kastar och tar emot boll Finmotorik: Klär på sig helt själv. Skriver bokstäver Färglägger och pysslar Att bli blöjfri Barn blir ofta blöjfria i två- eller treårsåldern, men det är inte heller ovanligt att fyraåringar har blöja. Barn idag blir torra senare än för några decennier sedan. Detta beror delvis på att dagens blöjor är så bekväma, både för förälderna och för barnet, att motivationen att snabbt bli blöjfri inte är lika stor. I Kina och flera andra länder pottränas barn framgångsrikt redan i spädbarnsåldern. Man använder en gammal metod som går ut på att föräldtrarna lär sig läsa av när barnet behöver toaletten. Barnet hålls över toaletten och föräldern gör ett visslande ljud. Efter ett tag kopplar barnet ihop kissandet med visslandet, så att det i princip kan kissa på kommando. Medan västvärldens barn tillbringar sina första år i blöja, anses blöjor i många andra länder skadliga för barnet och ohygieniska. Intellektuell utveckling Det är många delar av den intellektuella utvecklingen som ska formas under förskoleåldern. Förutom språket så ska barnet lära sig en rad olika abstrakta koncept och sammanhang. Den intellektuella mognaden är en viktig faktor i utvecklingen, stimulans från omgivningen en annan. Åsikterna om hur mycket man bör pusha på skiljer sig mellan olika epoker och kulturer, men också från familj till familj. Förr i tiden fick barnen tidigt lära sig praktiska färdigheter som att sköta sig själva och hjälpa till i hemmet

44 I delar av dagens västerländska samhället är kraven i stället ofta högre på intellektuella färdigheter, som att kunna läsa och räkna. Vissa människor har ett elittänkande som bland annat kan leda till att man börjar träna sitt barn mycket tidigt. I USA finns det speciella institutioner där man tränar barns intellektuella förmåga redan från spädbarnstiden. Samtidigt finns det röster i samhället som sätter sig emot den tidiga träningstrenden och menar att barn ska få vara barn längre. Försenad språkutveckling Att ett barn är sent i den språkliga utvecklingen behöver inte betyda att det har en nedsatt intellektuell förmåga. Det kan bero på att barnet lägger mer energi på andra delar av utvecklingen eller att det helt enkelt inte vill tala än, även om det förstår. Ett barn som är sent med talet kan också ha problem med hörseln det är därför viktigt att kontrollera barnets hörsel om man märker att talet är sent. Försenat tal kan orsakas av hörselnedsättningar. Ålder Intellektuell utveckling 1-2 år Språk: En språkexplosion sker ofta kring två års ålder. Ordförrådet utökas och barnet börjar använda tvåordsmeningar. Barnet samtalar genom frågor och svar E de? är en av de vanligaste fraserna. Tvåspråkiga barn kan ha en något försenad språkutveckling under denna period. Sorterande: Tvååringen älskar att sortera föremål och utvecklar på så sätt förmågan att kategorisera. Kategoriserandet är ett sätt att göra tänkandet mer effektivt. Det ställer alla skor på rad, jämför och studerar likheter och skillnader. Abstrakta koncept: Barnet har svårt för tidsbegrepp som rör andra tidpunkter än nu. Det börjar dock få försåelse för beskrivande koncept som stor och liten. 3 år Språk: Barnet börjar bygga längre och mer komplicerade meningar. Det har tagit till sig språkliga regler och använder dem ofta utan undantag: Jag gådde. Det ställer frågor i det oändliga och varför -dialogen kan pågå under många minuter. Däremot har barnet själv svårt för att förklara eller ge svar på varför. Många barn har svårigheter med uttal av vissa ljud, i synnerhet R, S, K, G och sje-ljud. Problemlösning: Många treåringar älskar att pussla. De kan koncentrera sig under långa perioder och lär sig hur man passar ihop bitarna på ett effektivt sätt. Minne: Barnet minns och kan återge händelser som inträffade flera månader tidigare. Det kan berätta vad det gjort under dagen och vad det åt till lunch. Det leker gärna sådant som det upplevt och lärt sig, t.ex. besöket hos doktorn eller bussresan till stan. Abstrakta koncept: Barnet utvecklar sin förmåga att skilja på tungt och lätt, långt och kort, varmt och kallt och andra motsatser. Nu brukar barn också kunna de vanligaste färgerna. I treårsåldern kan många barn räkna till tio och använder sig gärna av sina kunskaper för att räkna föremål (även om det inte alltid blir rätt). Tidsuppfattningen är bättre, men ännu inte fullt utvecklad

45 Ålder Intellektuell utveckling 4 år Språk: Ordförrådet fortsätter att öka och grammatiken blir bättre. Barnet plockar gärna upp fina ord och fraser från vuxenvärlden, vilket kan få dem att låta lillgamla. Vissa barn börjar stamma i fyraårsåldern, ofta på grund av den snabba språkutvecklingen. Många barn klarar nu av uttal av S, K och G. Undersökande: En fyraåring är nyfiken och vetgirig och vill gärna lära sig hur allt fungerar. Att plocka isär saker för att se hur de ser ut inuti är populärt och Varför? är fortfarande en vanlig fråga. Abstrakta koncept: Barnet har nu en ganska bra tidsuppfattning. Det känner till veckans dagar och börjar få en förståelse för de olika årstiderna. Det kan uppfatta nyanser i färgerna och kategorisera föremål efter egenskaper som längd, vikt, storlek och mängd. 5 år Språk: Barnet hanterar nu språkets grundläggande regler och har också lärt sig reglerna för hur man kommunicerar i sociala sammanhang. Det vet att man inte ska avbryta och att man ska prata artigare med främmande vuxna än med kamrater. Nu visar en del barn intresse för att lära sig läsa och skriva. R- och sje-ljuden kan fortfarande vara svåra. Kunskap: Femåringen är törstig på kunskap. De gräver ofta ner sig i specialområden som bilar, hästar eller dinosaurier och vill veta allt om dessa. Många femåringar intresserar sig för lärandesituationen och leker gärna skola. Tänkande: Femårsåldern ses ofta som en lugn period, då barnet gärna ägnar sig åt att observera och tänka. Det kan koncentrera sig under längre perioder och memorerar gärna böcker som lästs högt, för att sedan återberätta dem för sig själv med hjälp av bilderna. När det uppstår problem använder sig barnet av sina kunskaper och erfarenheter för att komma på smarta lösningar. diskutera fundera på 1. I Sverige får många barn vara med och bestämma ganska mycket - allt ifrån frukostflingor till vad man ska göra på semestern. Är det positivt eller negativt? 2. I en del länder börjar barn skolan vid fyra eller fem års ålder. Tycker du att det borde vara så i Sverige också? Motivera. 3. Många barn börjar idag med fritidsaktiviteter redan i förskoleåldern. Vad finns det för för- och nackdelar med detta? Emotionell och social utveckling De flesta barn har vid ett års ålder skapat en trygg anknytning med sina föräldrar. Den grundtrygghet som finns i barnet är en förutsättning för många steg och delar i den fortsatta emotionella och sociala utvecklingen. Ettåringen Ettåringen är fortfarande väldigt fäst vid de personer som står den nära, något som ofta märks när den ska lämnas på förskolan första gången. Inskolningen på förskola är ett stort steg i barnet socialisation plötsligt är hemmets och föräldrarnas trygghet utbytt mot ett ställe med andra vuxna och barn som man aldrig träffat förut. Barnet blir mer och mer medvetet om sin egen person. Det känner igen sitt namn och använder det för att prata om sig själv. Under den här perioden brukar barn leka ensamma. Tvååringen Runt två års ålder blir barnet mer medvetet om vad det vill. När saker inte går som det vill, visar sig frustrationen i massor av skrik och tårar. Nu kommer nämligen den period som brukar kallas den första trotsåldern, som är en första frigörelse till ett eget jag. Tvååringen är full med frustration över allt den vill, men inte kan eller får göra. Trotset lugnar ner sig efter hand som barnet får lätttare för att uttrycka sig och klara av saker på egen hand

46 Barnet är nu fullt medveten om sig själv och sin identitet. Det har upptäckt vilket kön det tillhör och jämför sig själv med omgivningen. Runt två års ålder börjar barnen bli mer medvetna om varandra och leka sida vid sida, i så kallad parallellek. Tvååringen kan bli mycket svartsjuk om någon lägger beslag på mamma eller pappa. Ett nytt syskon kan orsaka rivalitet. Treåringen Treåringen har lärt sig att man ibland måste vänta på att få sina behov tillgodosedda, något som innebär att mycket av skriken och gråten försvinner. Intresset för andra barn ökar stort under treårsåldern. Barnet leker nu tillsammans med andra och börjar utveckla vänskap med vissa. Det lär sig sociala regler som turtagning, hjälpsamhet och omtänksamhet. Fyraåringen Fyraåringen kan och vill mycket själv. Den vill gärna visa upp sina kunskaper och har ett stort behov av bekräftelse. Känslorna är ofta starka i den här perioden, eftersom barnet slits mellan att vara stor och liten. Nu börjar ofta killar och tjejer dela upp sig och utesluta varandra från sina lekar. Barnet identifierar sig med föräldern av samma kön och tar till sig rådande könsroller, ofta på ett överdrivet sätt. Rollekar är vanliga i fyraårsåldern. Genom att leka mamma, pappa, barn eller polis och tjuv får man prova på att vara vuxen, men också att planera och genomföra en lek tillsammans med andra. Femåringen I femårsåldern skapas starkare vänskapsband mellan barn. Vännerna blir viktiga och barnet kan börja gråta om deras bästis inte är på förskolan en dag. Femåringen jämför sig mycket med andra som en del i identitetsskapandet. Jämförandet kan leda till såväl skryt som självkritik. Barnet vill gärna härma och vara lik andra barn som det tycker om. Trotsålderns humörsvängningar enligt en bild som publicerades i Allers Familj-Journal

47 Skolåldern Skolåldern är en relativt lugn period i flera delar av barnets utveckling. Färdigheter som barnet lärt sig tidigare utvecklas och blir mer avancerade. Perioden är en ny fas i identitetsutvecklingen och ett steg närmare frigörelsen från föräldrarna. Fysisk och motorisk utveckling Den fysiska tilläxten i början av skolåldern följs av ökad motorisk förmåga. Många barn lägger tid och energi på att utveckla olika fysiska färdigheter - att vara duktig i fotboll, att springa snabbt eller att kunna stå på händer är sådant som ger ökad status och självkänsla. Tillväxt I sexårsåldern sker en tillväxtspurt. Barnets knubbighet försvinner och många barn skjuter upp i höjden med tio centimeter under det här året. Kroppen blir smal och axlarna bredare. Den snabba tillväxten kan orsaka en period av klumpighet och de nya, långa fingrarana gör att sådant som tidigare var lätt plötsligt blir svårt igen. När barnet funnit sig i sin nya kropp lär det sig snabbt att hantera den. Den fysiska tillväxten under resten av skolåldern är ganska jämn ända fram till slutet av perioden. Muskelmassa, hjärta och lungor växer, vilket gör att styrka och uthållighet ökar. Motorik I sjuårsåldern verkar barn ta ett stort steg mot ökad motorisk förmåga. Sådana färdigheter som tidigare utförts klumpigt, blir stabila och exakta. Finmotoriken är nu så väl utvecklad att de flesta barn inte har några svårigheter att forma siffror och bokstäver med en penna. Teckningar blir mer detaljerade och barnet kan utföra hantverk med höga krav på finmotorik, som att sy eller snickra. Fysisk aktivitet Barn i skolåldern har ofta ett stort behov av fysisk aktivitet. Deras kroppar verkar spritta av energi och rörelselekarna är en viktig del av utvecklingen. Det finns en viss skillnad mellan pojkar och flickor när det gäller vilken typ av fysisk aktivitet man ägnar sig åt. Pojkar är mer benägna att klättra, sparka boll och leka jage, medan flickor oftare dansar, hoppar hopprep eller hage. Samtidigt som skolåldern anses vara en fysiskt aktiv ålder, ska man vara medveten om att många barns aktivitetesnivå minskat. Tv och datorspel utgör idag en stor del av många barns fritid och den spontana uteleken är inte en sådan naturlig del av vardagen som den var innan tv och dator fanns i alla hem

48 Idrottande Skolåldern är fritidsaktiviteternas period och många barn börjar idrotta på fritiden. Det organiserade idrottandet har krupit ner i åldrarna och idag börjar fotbollsklubbarna sina barnträningar redan i fyraårsåldern. Barnfetma Över hela västvärlden kommer varningssignaler om den ökade barnfetman. En stillasittande livsstil i kombination med dåliga matvanor har gjort att allt fler barn drabbas av övervikt och fetma. I Sverige fick barnfetman stor uppmärksamhet under början av 2000-talet och sedan dess har utvecklingen mot ökad fetma bland svenska barn avstannat. Många förskolor har tagit varningssignalerna på allvar och anpassat kosten. Intellektuell utveckling När barnet börjar i skolan påbörjas också en stor och viktig utveckling av dess intellektuella förmåga. Det kommer under den här perioden lära sig läsa, skriva, räkna och bearbeta kunskaper kring olika ämnen. Men framför allt kommer det lära sig att tänka på ett annorlunda sätt. Minnet I sexårsåldern utvecklas minnet så att barnet har förmåga att lagra och plocka fram information på ett mer effektivt sätt. Det brukar därför vara lagom att börja läsa kapitelböcker i den här åldern. Minnesförmågan utvecklas sedan under hela skolåldern, allt eftersom barnet utvecklar strategier för att minnas. Fyra- och femåringar kan i genomsnitt hålla fyra siffror i minnet. Sjuåringar kan i genomsnitt hålla fem siffror i minnet. Nioåringar kan i genomsnitt hålla sex siffror i minnet. Vuxna kan i genomsnitt hålla sju siffror i minnet. Tänkandet Barnets tänkande utvecklas mycket. Det börjar redan i sexårsåldern fundera djupare kring frågor som liv, död och moral. Det blir mer och mer medvetet om hur världen runtomkring fungerar och att världen ser olika ut för olika människor. I takt med att barnet växer ökar dess förmåga till djupare resonemang och logiskt tänkande. Intresset för att förstå samband är också stort. Experimentlådor är populära liksom konstruktion av lådbilar eller kojor. Många barn i skolåldern är intresserade av fakta. De skaffar sig specialintressen och memorerar gärna information om djur, rymden eller fotbollslaget. Extrema fakta fascinerar och Guiness rekordbok är en av de mest populära faktaböckerna under skolåldern. Språket Sexåringen pratar mer som en vuxen och kan konstruera långa meningar med huvud- och bisatser. Uttalet är ofta korrekt, även om vissa fortfrande har problem med R eller S

49 Ironi och vitsar Små barn förstår inte ironi. Först i nio- eller tioårsåldern förstår de att man kan säga en sak fast man menar en annan. När barnet väl bemästrar ironin vill de gärna själva använda den, inte minst i vitsar och roliga historier. Att förstå poängen i vitsar är ett tydligt tecken på att tänkandet har fått en djupare dimension. Från egocentrism till sociocentrism Sexåringen har fortfarande ett egocentriskt tänkande. Den sätter sig själv i centrum och har svårigheter med att se tillvaron ur andras perspektiv. Under skolåldern kommer barnet utveckla förmågan att sätta sig in i andra människors situation och förstå att världen ser olika ut beroende på var man befinner sig. Läsinlärningen innehåller två steg avkodning och förståelse. Avkodning innebär att man lär sig identifiera skrivna ord, alltså ordens form. Förståelse innebär att man kan tolka det skriftliga meddelandet, alltså orden innehåll. Läsa och skriva Vissa barn kan redan läsa och skriva när de börjar i förskoleklassen, men för många är just förskoleklassen grunden för läs- och skrivinlärning. Människor har olika medfödda förutsättningar när det gäller hur snabbt och korrekt man lär sig läsa och skriva, men de miljömässiga faktorerna har också mycket stor betydelse. Barn som växt upp i familjer som ägnar sig åt läsande och skrivande har redan tidigt förstått poängen med skriftspråket. De förstår att bokstäverna rymmer ett innehåll och de är ofta sugna på att lära sig detta magiska språk, så att de själva kan läsa sina sagor. I nioårsåldern inträffar den så kallade bokslukaråldern. Det är en period då många barn, både pojkar och flickor, ägnar sig mycket åt läsning. De kan läsa bok efter bok av en särskild typ. Ofta handlar det om klassiska barnböcker som hästböcker eller mysterieböcker med en del spänning och lyckliga slut. Bokslukaråldern är en viktig period i läsutvecklingen. Under skolåldern börjar barn kunna sätta sig in i andras situation och visa äkta omtanke och empati med sin omgivning

50 Emotionell och social utveckling Skolåldern är en viktig period i den sociala utvecklingen. Kamraterna får större betydelse och barnet börjar så smått att frigöra sig från föräldrarna. Identitetsutveckling Barnet börjar nu bli mycket medveten om sin egen identitet och hur det uppfattas av andra. Omgivningens bemötande och jämförelser med jämnåriga är viktiga faktorer i hur barnet uppfattar sig själv. Barn som har med sig en grundtrygghet och en övertygelse om att de duger som de är har goda förutsättningar för att skapa en trygg identitet. Ett kärlekfullt hem är dock ingen garanti för att barnet ska känna sig säkert och tryggt i sig själv klasskamrater och andra i omgivningen kan vara hårda domare när det gäller hur man ska vara. En del barn har krav från sig själva eller omgivningen att prestera bra i skolan eller i idrottssammanhang för att leva upp till sin identitet. De kan brottas med känslor av osäkerhet över den egna identiteten och vem de egentligen är och vill vara. Könsroller När barnet börjar skolan är deras könsidentitet i de allra flesta fall helt fastlagd. Barn i den tidiga skolåldern är ofta extremt medvetna om manliga och kvinnliga könsroller. De har regler för hur män och kvinnor bör uppföra sig och håller hårt fast vid dessa stereotypa bilder av könen. Efter hand släpper den här hårda kategoriseringen och barnen förstår att det finns variation och valfrihet i könsrollerna. Under hela skolåldern är det vanligast att barn söker sig nästan uteslutande till kamrater av samma kön. Pojkar och flickor formar annorlunda vänskapsrelationer och leker på olika sätt. Medan pojkar oftare leker i gäng, är det vanligare att flickor bildar par. Att vara bästis verkar vara mycket viktigare för flickor än pojkar. Kamrater Under skolåldern minskar familjens betydelse samtidigt som kamraterna blir viktigare. Att ha en eller flera vänner är något som skapar trygghet och självkänsla hos barnet. Under förskoleåldern var vännen någon att leka med, i skolåldern blir kraven högre. En vän ska man kunna lita på och prata med allt om. Vännerna blir dessutom mer och mer viktiga som påverkansfaktorer i barnets socialisation. Redan vid skolstarten har barnen börjat dela in sig i grupper och hierarkier utifrån social status. Flera olika undersökningar (bl.a. Ladd & Asher 1985) visar att barn delar upp sig själva i tre eller fyra olika kategorier när det gäller deras sociala status. De populära är ofta sociala, vänliga, utåtriktade och har också ofta ett attraktivt utseende. De avvisade är de barn som inte platsar bland de populära på grund av sitt beteende. De kan exempelvis vara stökiga, utåtagerande eller barnsliga. De isolerade är de blyga barnen som hamnar utanför. De har svårt att göra sina röster hörda och drar sig ofta undan. De kontroversiella är de barn som hamnar någonstans mitt emellan. De gillas av vissa och avvisas av andra

51 altruism omtanke om och önskan att hjälpa dem som har det sämre. De barn som brukar få det svårast senare i livet är de avvisade barnen. De är olyckliga, känner sig missförstådda och hanterar ofta sin frustration genom destruktivt beteende. Ängslan och oro Skolbarnet har upptäckt att livet inte alltid är enkelt och tryggt och att människor inte alltid är goda. Barnet kan börja oroa sig över sådant som kan drabba det personligen, att föräldrarna ska skiljas eller att någon i dess närhet kommer att dö. Det kan också bekymra sig över större frågor som krig eller miljöförstöring. Altruism Barnets har en ökad medvetenhet om omvärlden samtidigt som det utvecklar förmågan att sätta sig in i andras situation. Detta gör att många barn i den här åldern utvecklar ett altruistiskt tänkande. Altruism innebär att man bryr sig om och vill hjälpa dem som har det svårt och motverka orättvisor. Det altruistiska tänkandet kan exempelvis leda till att barnet tillsammans med kompisar skaffar fadderbarn i fattiga länder eller börjar samla in pengar för att hjälpa hemlösa. Det är inte heller ovanligt att skolbarn vill bli vegetarianer, eftersom de känner stark motvilja mot hur djur behandlas i köttindustrin. diskutera fundera på 1. Ska föräldrarna begränsa hur mycket barnet ska få titta på tv och sitta vid datorn? Vilke gränser tycker du i så fall är lämpliga för en sjuåring? En tioåring? 2. Vems ansvar är det att förebygga barnfetma? Föräldrarnas, statens, livsmedelsbranchens eller medias? 3. Vissa tycker att betyg i tidig ålder är ett bra sätt att snabbt hitta elever som behöver extra stöd, andra tycker det är fel att diagnostisera barn tidigt. Vad tycker du? Tonåren Tonåren är en tid av kraftiga förändringar, såväl yttre som inre. Många tonåringar glider igenom puberteten och alla dess hinder utan problem. Andra upplever starka känslostormar och svårigheter med att finna sig tillrätta i sin nya kropp och sin begynnande vuxenidentitet. Fysisk och motorisk utveckling Puberteten är ett av de viktigaste stegen i individens fysiska utveckling det är nu man blir könsmogen och redo för fortplantning. Det som händer i kroppen under puberteteten kan kännas skrämmande och konstigt, samtidigt som det är en lättnad. Tonåringarna jämför sig med varandra i smyg för att ta reda på om deras kroppsliga utveckling ligger i nivå med de andras. Trots att variationerna är stora kan det ofta kännas svårt för den som utvecklas tidigt, likväl som för den som utvecklas sent. Flickor ligger något före pojkar i den fysiska utvecklingen. Störst är skillnaden i årsåldern, då många skolfoton visar långa, kvinnliga flickor och korta, pojkaktiga pojkar. Könsmognad För flickor innebär könsmognaden att äggstockarna mognar och börjar producera ägg. Det första tecknet på att äggproduktionen kommit igång är menstruationen. Menstruationsdebuten brukar inträffa mellan 10 och 16 års ålder, men den kan komma både tidigare och senare. Som en del i könsmognaden, ofta ett par år före den första menstruationen, börjar flickor utveckla bröst för att kunna producera mjölk och bredare höfter för att lättare kunna föda barn. Pojkars könsmognad visar sig främst genom testiklarnas tillväxt och de ofrivilliga nattliga sädesuttömningarna (pollution), som de själv inte alltid är medvetna om. Precis som med flickors menstruation är spridningen stor när det gäller debuten. Den första nattliga pollutionen kan komma redan vid 11 års ålder, men de kan också dröja till 16 års ålder

52 Behåring och fet hy Såväl flickor som pojkar får behåring på könsorgan och i armhålor. Pojkar får dessutom skäggväxt och ökad behåring över hela kroppen. Huden, som tidigare varit mjuk och len, blir nu grövre och får en ökad talgproduktion. Hos vissa tonåringar leder detta till fet hy och akne. Målbrottet Hos pojkarna växer struphuvud och stämband. Målbrottet infinner sig och rösten blir mörkare och grövre än tidigare. Motorik Om man bortser från den klumpighet som kan infinna sig i samband med den plötsliga tillväxten, är puberteten ett toppålder när det gäller motorisk förmåga. Kroppen är ung, frisk och stark, hjärta och lungor är optimalt utveclade för uthållighet och tonåringen har full kontroll över sina rörelser. De tonåringar som idrottar kan nå riktigt bra prestationer under den här perioden. Ändå är det många som slutar idrotta just under tonåren. Andra intressen tar överhand och sportslig tävling känns inte längre lika viktig. Muskler och fett Tillväxten under puberteten sker i omvänd ordning från den klassiska utvecklingsriktningen inifrån och ut. Nu är det kroppens extremiteter, alltså händer och fötter, som växer först. Stora händer och fötter innebär ofta en period av klumpighet i pubertetens början.pojkar växer sedan kraftigt under puberteten, dels på längden, dels genom ökad muskelmassa. Axlarna blir bredare och bröstkorgen större. Flickor växer också, men för deras del handlar det mer om bredare höfter och en ökning av underhudsfettet, vilket visar sig i rundare former

53 Intellektuell utveckling Emotionell och social utveckling dilemma svår valsituation, ofta av moralisk typ. Tonåringens intellektuella förmåga är nästan helt utvecklad, även om emotionella faktorer kan stå i vägen. Djupa tankar och svåra dilemman upptar stora delar av tonåringens tid. Tänkande Tonåringen har förmåga att utföra abstrakta tankeoperationer. Det kan alltså föreställa sig ett händelseförlopp och dra logiska slutsatser utifrån detta. Förmågan att tänka logiskt leder ofta till att tonåringen också utvecklar ett kritiskt tänkande. Det kan nu förstå vuxnas resonemang och ifrågasätta dessa genom att föra fram sina egna tankar. Tonåringen har förmåga att känna empati, leva sig in i andras situation och förstå världen utifrån olika pespektiv, men de har också ett visst mått av egocentriskt tänkande. Många tonåringar tror att deras känslor är unika och att de står över, eller utanför, resten av världen. De tror att de är iakttagna, med beundran eller förakt, och är ofta ganska självupptagna. Den del av utvecklingen som tar mest plats under tonåren är den emotionella och den sociala. Tonåren är jagets och vännernas tid. Frigörelsen Barnets frigörelse från föräldrarna kommer efter hand som barnet utvecklar sina egna förmågor och blir kompetent nog att klara av världen på egen hand. Frigörelsen kan vara en utdragen och plågsam process, men den kan också gå lätt och relativt problemfritt. Tonåringens förmåga att tänka djupt och logiskt gör att den börjar granska alla de värderingar som föräldrarna fört över till den genom socialisationen. Föräldrar beskylls ofta för att vara trångsynta, gammalmodiga, känslokalla eller hänsynslösa. Samtidigt som tonåringen drar sig bort från föräldrarna finns ibland ett ökat behov av föräldrarnas trygghet, kärlek och föräldraskap. Vissa tonåringar går igenom en period av regression, när de gärna vill sitta i knä och tröstas. regression tillfällig återgång till ett tidigare stadium i utvecklingen, man blir barnsligare. Skolprestation Förutsättningarna för inlärning och höga prestationer är stora. Den intellektuella förmågan är välutvecklad och tonåringen har kapacitet att ta till sig kunskap på hög nivå. Ibland räcker det dock inte med goda förutsättningar för att nå bra studieresultat. Tonåringens sociala och känslomässiga liv kan gå ut över andra delar av utvecklingen, inte minst när det gäller skolan. Många tonåringar är skoltrötta och tycker det är svårt att känna någon motivation inför skolarbetet. Det kan dessutom vara svårt att koncentrera sig när tankarna upptas av andra viktiga frågor. Det finns också tonåringar som brinner för sina skolprestationer. De har redan planer på vad de vill syssla med i framtiden och arbetar målmedvetet för att uppfylla sina drömmar

54 Identitetsutvecklingen Frigörelseprocessen är en viktig del i identitetsutvecklingen. Nu ska tonåringen byta skinn och gå från att vara föräldrarna Anderssons barn till att vara en alldeles egen Andersson. Som en alldeles egen Andersson måste man skaffa sig en alldeles egen uppsättning tankar, värderingar och mål i livet. Identitetssökandet kan ta sig olika uttryck. Ett sätt är att ständigt ifrågasätta och ompröva föräldrnas och omgivningens normer och värderingar. Moraliska dilemman kan diskuteras i det oändliga och det är nyttigt för tonåringens identitetsskapande att ställas inför stora frågor att ha åsikter om. Vissa ungdomar försöker hitta sin identitet genom att testa olika roller och livsstilar. De kan går från att vara renlevnadsmänniskor en dag till att flirta med kriminalitet och droger en annan. Att tillhöra en viss ungdomskultur och att genom denna ha en viss stil är ett sätt att skaffa en färdig identitet. Genom att bli punkare får man ett färdigt paket med normer och värderingar. Man tillhör en grupp, samtidigt som man skiljer sig från resten. Att testa på olika stilar är en normal del av identitetsutvecklingen. Om tonåringen har stora problem med att hitta sig själv kan en identitetskris eller identitetsförvirring uppstå. En identitetskris innebär att man tappar uppfattningen om vem man är eller känner att man lever i en falsk identitet. Många olika intryck och påverkan från flera olika håll kan försvåra identitetsskapandet och orsaka förvirring. Kärlek och sexualitet När man blir könsmogen och vuxenlivet står för dörren blir också det motsatta könet mycket viktigare. Man ser på varandra med nya ögon och blir kanske intresserad av att skapa kärleksrelationer. Det är vanligt att bli stormande förälskad under tonåren. Förälskelserna avlöser varandra, besvikelser och brustna hjärtan tar mycket energi i anspråk. Könsmognaden innebär att de sexuella drifterna vaknar till liv. Vissa ser fram emot sexdebuten, medan andra skräms av den. Många ungdomar känner krav och förväntningar från sig själva och kamratgruppen. Såväl killar som tjejer påverkas av förvrängda bilder av sex från media och från porrindustrin. Homosexualitet gör sig ofta gällande under tonåren. Att upptäcka att man attraheras av samma kön är svårt för många ungdomar. Stöd från omgivningen gör livet enklare och det kan ofta kännas som en lättnad att komma ut. Många drar sig dock för att berätta om sin homosexualitet och väntar med att öppna sig. Andra förnekar sin egen homosexualitet och kastar sin in i heterosexuella förhållanden för att övertyga sig själv och omgivningen. diskutera fundera på 1. Vad tror du att tjejer i puberteten oroar sig mest för? 2. Vad tror du att killar i puberteten oroar sig mest för? 3. På vilka sätt kan relationen till föräldrarna förändras under tonåren? 4. På vilka sätt tror du att det har blivit lättare och svårare att vara tonåring idag jämfört med för 100 år sedan? 5. Finns det en stor acceptans för homosexualitet bland tonåringar idag? Ge exempel

55 merkunskap - werther-effekten År 1774 publicerades Johann Wolfgang von Goethes roman Den unge Werthers lidanden. Romanen handlar om en ung man som är olyckligt förälskad i Lotte, som redan är förlovad med Albert. En stor del av romanen är i i form av brev, i vilka Werther berättar om sina känslor. Berättelsen slutar med att Werther tar sitt liv genom att skjuta sig. När romanen publicerades fick den stor uppmärksamhet och den lästes framför allt av unga män. Kort efter publiceringen märkte man av en ökning av självmord bland unga män och de flesta tog sina liv på samma sätt som Werther i romanen. Vuxenlivet När tonåren passerat går individen i bästa fall in i vuxenlivet som en trygg, mogen och ansvarstagande samhällsmedborgare. Att bli vuxen innebär en rad förändringar i livet. Inte bara i hur vardagen ser ut, utan också genom hur förväntningar och krav från omvärlden och individen själv ser annorlunda ut. Detta fenomen, att ett självmord som får mycket publicitet kan leda till massjälvmord, kallas ibland för Werther-effekten. Typiskt för fenomenet är att efterföljarna använder sig av samma självmordsmetod som föregångarna. Werther-effekt kan frambringas av riktiga självmord som fått stort utrymme i media, eller genom litteratur eller film. Fenomenet har gjort att media i de flesta länder har restriktioner när det gäller rapportering av självmord. Man undviker helst att rapportera om självmord, såvida det inte gäller särskilda fall. När är man vuxen? Det finns olika definitioner på vem som är vuxen. Juridiskt sett är man vuxen, eller myndig, vid 18 års ålder. Då får man rösta och ta beslut som gäller det egna livet. Man är också straffmyndig och kan hamna i fängelse om man begår brott

56 Att kalla sig vuxen har dock för många en djupare innebörd än att inte längre vara barn. Att vara vuxen har en viss status och alla anses inte vuxna vid samma ålder. Olika människor har olika uppfattning om när man blir vuxen och vilka krav som behöver uppfyllas för att man ska kallas vuxen. Här är några klassiska exempel på sådant som ger vuxenpoäng : Att ha ett jobb. Att kunna ta ansvar för sig själv. Att bo ihop med sin partner. Att bilda familj. Att anta ett vuxet beteende och en vuxen livsstil, exempelvis genom att börja pensionsspara, att gå på middagsbjudningar, att kunna dricka alkohol med måtta och att köpa sin bostad. Parrelationen Under tonåren är det många som testar sig fram i olika kärleksrelationer. Letandet leder för många fram till att man skaffar en varaktig relation med någon som man vill sätta bo med. En kärleksrelation börjar ofta med förälskelse. Man dras till varandra av ömsesidig attraktion och kan ibland svämma över av starka känslor. Förälskelsen sägs ibland vara blind, eftersom den saknar förnuft och realistiska förväntningar. Ofta känner man inte personen i fråga särskilt väl och tillskriver den då egenskaper som inte alls behöver stämma. Man skapar en idealbild av den man blir förälskad i. När förälskelsen ebbar ut har man kanske upptäckt att den där idealbilden inte stämde så väl. Detta kan leda till att man tröttnar på varandra och att relationen tar slut, men ibland växer en ny och mer mogen kärlek fram. Är man vuxen när man har barn, bil och bostad? När man går in i en parrelation har man med sig erfarenheter från hur de egna föräldrarnas relation såg ut. Har man lyckliga barndomsminnen av lyckliga föräldrar, använder man deras relation som förebild för sin egen. Var föräldrarnas relation dålig försöker man undvika att upprepa deras beteende. Minnen av en dålig föräldrarelation gör det dock svårare att skapa bra relationer. Statistiken visar att separationer är vanligare bland skilsmässobarn är bland de vars föräldrar förblivit tillsammans

57 destruktiv nedbrytanbde, förstörande, skadlig. Singelliv Det har blivit allt vanligare med vuxna som är ensamstående. Ibland är singellivet självvalt, ibland är det ofrivilligt. Man kanske har tagit sig ur destruktiva förhållanden och inte känner sig mogen att skapa nya. Att leta efter någon att dela livet med utan att hitta den rätte kan vara svårt. När andra i omgivningen slår sig till ro och bildar familj kan ensamheten kännas stressande och bitter. Men det finns också många som tycker det är skönt att leva ensam och vissa har i stället ett rikt socialt liv med vänner och aktiviteter. Arbete och arbetslöshet Att ha ett arbete är ett bevis för att man är vuxen och en del av samhället. Arbetslivet är en del av identiteten, det skapar självkänsla och ekonomiskt oberoende. Genom arbetet har man också i de flesta fall daglig kontakt med andra människor, vilket uppskattas av många. Om man inte har något arbete så tillhör man en grupp av befolkningen somkan hamna lite utanför. Man har ingen yrkesidentitet, man är i ekonomisk beroendeställning och man får inte det dagliga sociala umgänget med arbetskamrater eller kunder. Att vara arbetslös kan påverka självförtroendet negativt. Eftersom arbetslösheten är ett ganska utbrett problem, som till och med kan öka i framtiden, kanske synen på arbete kommer att förändras. Det finns många faktorer i livet som skapar meningsfullhet och arbetslivet är inte nödvändigtvis en av dessa. Idag är det många som väljer singellivet framför parrelationen. Familjebildande När man blir förälder är man plötsligt inte bara ansvarig för sig själv längre. Livet förändras över en natt och egna intressen hamnar i skymundan. Under lång tid framöver kommer barnen att utgöra en stor och viktig del av föräldrarnas liv. Många av de familjer som bildas kommer också att upplösas och ombildas. Skilsmässofrekvensen är hög i Sverige och separationer mellan föräldrar har ökat. Att separera kan kännas som ett misslyckande, i synnerhet om det finns barn med i bilden. Separationer är aldrig smärtfria och såväl föräldrar som barn drabbas ofta av skuldkänslor. Arbetslöshet kan leda till psykisk och fysisk ohälsa, social isolering, ekonomiskt beroende och dåligt självförtroende. Ingen vet hur stor arbetslösheten kommer att vara i framtidens samhällen, men det kanske blir nödvändigt att förändra våra värderingar kring arbete och anställning

58 Meningen med livet Att bli vuxen är på många sätt en befrielse man känner sig ofta tryggare i sig själv och har större möjligheter att göra sådant man vill göra. Det är ändå inte helt ovanligt att vuxna vid vissa tillfällen i livet går igenom kriser av olika slag. En inre kris kan uppstå när man blir förälder och inser att man inte själv är nummer ett längre. Vissa känner sig nertyngda av ansvar som de är osäkra på om de klarar av. Under barnens uppväxt finns det några som upplever att deras jag försvinner. De lever för arbetet, familjen och barnen och känner sig kvävda av att inte ha någon egentid eller möjlighet att förverkliga sig själva. Någonstans i mitten av livet är det inte ovanligt att genomgå en kris som gäller livet och existensen. Man upptäcker att halva livet har gått och känner kanske det gått för snabbt. Om man har barn kan man få en omställningschock den dag de flyttar hemifrån. Under många år har de varit en så stor del av livet att tomheten kan bli mycket påtaglig. För vissa föräldrar innebär det en sorg, för andra en nystart. Livet är en väg som kantas av lycka, sorg, relationer och separationer. Hur man klarar av att handskas med kriser av olika slag beror bland annat på grundtrygghet, självinsikt och förmåga att bearbeta och gå vidare. Ålderdomen Att bli äldre i Sverige idag är inte samma sak som det var för hundra år sedan eller som det är i vissa andra samhällen. I jordbrukssamhället, där livsvillkoren inte förändrades särskilt mycket från generation till generation, kunde de äldre åtnjuta en viss respekt grundad på deras livslånga kunskap och erfarenhet. De hade dessutom praktiska funktioner i hushållet, som att passa barn eller ägna sig åt enklare hushållssysslor. Dagens åldrande människa är ofta mindre insatt i ny teknik, nya företeelser och nya värderingar. Den enorma kunskap och erfarenhet som äldre människor besitter är inte något som efterfrågas idag. Den tidigare funktionen som kunskapskälla har därför nästan försvunnit. Inte heller har den åldrande människan någon praktisk funktion i familjen. Stat och näringsliv har tagit över de sysslor som tidigare passade bra för den äldre generationen, såsom barnpassning och hushållssysslor. Stat och näringsliv har också tagit över omvårdnaden om de äldre. Den svenska välfärden har medfört att vi inte länge behöver våra föräldrar och att de inte längre behöver oss. Däremot kan familjeband och föräldrar fortfarande fylla oerhört viktiga funktioner när det gäller kärlek, trygghet och känslan av sammanhang. diskutera fundera på 1. När tycker du att man är vuxen? 2. Vad är fördelarna och nackdelarna med att vara vuxen jämfört med att vara tonåring? 3. När tycker du det är lagom att stadga sig och skaffa barn? 4. Tycker du det är viktigt att ha en relation och egen familj när man blir vuxen, eller är det viktigast att man får följa sina egna drömmar?

59 Fysiskt åldrande När man blir äldre är det framför allt kroppen som skickar signaler om att maninte längre är i samma form som förr. Hur snabbt eller långsamt man åldras är väldigt individuellt. Det beror bland annat på arvsanlag och livsstil. Det som händer i kroppen vid åldrandet är till exempel: Muskelmassan minskar och skelettet blir skörare, vilket leder till miskad rörlighet i alla kroppsdelar. Kroppens olika organ, som hjärta och lungor, får successivt en nedsatt funktion. Immunförsvaret minskar, vilket gör att man blir mer mottaglig för sjukdomar och infektioner. Intellektuellt åldrande Det intellektuella åldrandet handlar om hur individens tankeförmåga och minne förändras med ökad ålder. Även här är variationerna stora. När man åldras sker en minskning av antalet nervceller i hjärnan. Detta tros vara orsaken till att man med ökad ålder får svårare att anpassa sig till nya situationer och att man reagerar långsammare på olika stimuli. Att bli glömsk är en av de saker som ofta förknippas med ålderdom. Minnet brukar dock inte försämras särskilt mycket förrän i väldigt hög ålder. Däremot kan minnet påverkas av sjukdomar som Alzheimers och andra demenssjukdomar. Det går att hålla intellektet aktivt och spänstigt genom träning, Korsord och minnesövningar är bra sätt att hålla hjärnan i form. Synen och hörseln försämras. Huden blir mindre elastiskt, vilket gör att man får rynkor. Pigmentet förändras, vilket bland annat gör att håret vitnar. Emotionellt och socialt åldrande Åldrandet kan ses som det sista steget i utvecklingen och det sista kapitlet i livet. Under ålderdomen har man ofta tid att fundera över det liv man levt och hur man hamnade där man är nu. Livets sammanfattning En människa som på det stora hela känner sig nöjd med sitt liv med alla dess lyckostunder och all dess sorg, kan uppleva en harmonisk och tillfredsställande ålderdom. En människa som känner bitterhet, sorg eller hat gentemot livet och hur det gestaltat sig, kommer förmodligen att lida även under sina sista levnadsår

60 Ensamhet Många äldre lever ensamma och träffar bara sina barn och barnbarn under korta stunder då och då. Ensamheten kan kännas sorglig att ha mycket tid, men ingen att dela den med, är något som många tycker är tråkigt. Hur individens sociala liv ser ut beror dels på dess hälsa, dels på hur mycket den själv anstränger sig för att skaffa nya vänner och vårda gamla relationer. Vissa ägnar sig åt olika fritidsaktiviteter där de träffar likasinnade, medan andra tycker det känns svårt att skapa nya kontakter. Sverige och andra länder Sverige är ett land med stora generationsklyftor och ett stort individualistiskt tänkande. Familjens betydelse är inte särskilt stor och ingen förväntar sig längre att barnen ska ta sig an sina föräldrar när de blir gamla. Många andra länder har en starkare familjekultur. Att ta hand om familjens äldre är en självklarhet. Genom att göra det kan man också förvänta sig att själv bli omhändertagen när man blir äldre. I dessa kulturer finns ofta starka band mellan barn och deras moroch farföräldrar. Många svenska barn och ungdomar har förlorat den naturliga täta kontakten med äldre generationer och känner sig ibland osäkra på hur de ska bete sig med sina äldre släktingar. På samma sätt kan de äldre uppleva att de inte riktigt vet hur de ska prata med dagens unga generation. diskutera fundera på 1. Vad har du för relation till äldre människor? 2. Hur mycket förväntar du dig att dina barn ska ta hand om dig när du blir äldre? 3. Vems ansvar är det att ge den åldrande människan en bra och meningsfull tid - den själv, barnen eller staten? 4. Hur vill du att ditt liv ska se ut när du har pensionerats? Sammanfattning Grundläggande kunskaper om individens utveckling tar bland annat upp: - motoriska, intellektuella, sociala och emotionella aspekter - att alla individer utvecklas på olika sätt och i olika takt - samspelet mellan arv och miljö - olika faktorer som påverkar individens utveckling Det finns många olika teorier som rör utveckling och socialisation. Några av de klassiska teorierna är psykodynamiska, kognitiva och behavioristiska teorier. Idag utgår man mycket från sociokulturella teorier, som tar mer hänsyn till kultur och omgivning än de klassiska teorierna. Fysiska och motorisk utveckling handlar om kroppens tillväxt och förmågan att kontrollera rörelser. Att lära sig tugga, rita och springa är alla delar av den motoriska utvecklingen. Intellektuell utveckling gäller utvecklingen av minne, språk och tankeförmåga. Det handlar om hur individen skapar strategier för att ta till sig, lagra och använda sig av ny information. Emotionell och social utveckling rör de delar av individens utveckling som handlar om känslor, personlighetsutveckling och hur den anpassar sig och samspelar med omgivningen. Individens utveckling pågår hela livet. Det här kapitlet har tagit upp på vilka sätt människor utvecklas under: - spädbarnstiden - förskoleåldern - skolåldern - tonåren - vuxenlivet - ålderdomen 118

61 instuderingsfrågor uppgifter 1. Ge exempel på faktorer som påverkar individens utveckling. 2. Vad menas med motorisk utveckling? 3. Vad menas med intellektuell utveckling? 4. Vad menas med emotionell och social utveckling? 5. Redogör för grundtankarna i de psykodynamiska teorierna. 6. Redogör för grundtankarna i de kognitiva teorierna. 7. Redogör för grundtankarna i de behavioristiska teorierna. 8. Redogör för grundtankarna i de sociokulturella teorierna. 9. Ge exempel på kritik som idag riktas mot de klassiska teorierna. 10. Vad är en medfödd reflex? Ge exempel. 11. Vad är skillnaden mellan grovmotorik och finmotorik? 12. Vad innebär abstrakt tänkande? 13. Förklara begreppen assimilation och ackommodation. 14. Vad är den proximala utvecklingszonen? Förklara och ge exempel. 15. Vilka är stegen i Maslows behovstrappa? 16. Vad är tanken bakom Maslows behovstrappa? 17. Vad menas med att vi har ett medvetet och ett omedvetet? 18. Vad är en försvarsmekanism? Förklara och ge exempel. 19. Vad är en existentiell kris i Eriksons stadieteori? 20. Förklara hur inlärning genom betingning kan gå till. 21. Vad skiljer de nya sociokulturella perspektiven från de traditionella teorierna? 1. Välj en av de utvecklingsteorier som nämns i boken och gör ett fördjupningsarbete. Ta reda på vilka personer som står bakom teorin och presentera några av deras grundtankar. 2. Gör tre stora bildcollage som illustrerar människans fysiska/motoriska, intellektuella och emotionella/sociala utveckling. 3. Intervjua barn, ungdomar eller vuxna som är tvåspråkiga. Fråga hur de använder språken i vardagen, vilket språk de tänker på och vad dde har för tankar om att vara tvåspråkig. 4. Skriv en livsberättelse om en påhittad person med utgångspunkt från Maslows behovstrappa. Hur får personen sina behov tillgodosedda och hur klättrar han eller hon på stegen? 5. Gör ett grupparbete där varje grupp fördjupar sig i en av människans åldrar och vad som händer i utvecklingen under just den perioden. Presentaera ert arbete för resten av klassen och levandegör genom bilder och exempel. Avsluta med en frågequiz där klasskamraterna får visa vad de lärt sig. 6. Tillbaka till Thea och Tilda: Arbeta i små grupper. Diskutera om det skulle varit möjligt att Thea och Tilda hade blivit mer lika varandra, exempelvis genom föräldrarnas och omgivningens bemötande. Förbered ett rollspel där ni är föräldrar/omgivning i en särskild situation. Plocka ut en Thea och en Tilda från publiken och testa era metoder på dem