Självupplevd tandhälsa hos nittonåringar i Skåne. Analys av en enkätundersökning utförd bland vårdtagande skånska ungdomar födda år 1986

Transkript

1 Tandvårdsnämndens kansli Ingalill Persson Bakker Leg. tandl. och strateg Några tänkvärda versrader om kunskap: "Så länge man inget vidare vet vet man vad man vet. När man vet lite mer så vet man att man inget vidare vet. När man äntligen vet vad man inte vet vet man hur lite man vet". Ur Anacka, av författaren och poeten Alf Henrikson Självupplevd tandhälsa hos nittonåringar i Skåne Analys av en enkätundersökning utförd bland vårdtagande skånska ungdomar födda år

2 2

3 Sammanfattning Nästan samtliga svarar att de vet eller tror sig veta varför det blir hål i en tand (karies) och hur man undviker detta. Det fanns dock en betydligt högre andel osäkra ja-svar på frågan om varför det blir hål i en tand än på frågan om hur man undviker hål. Det gick inte att se några skillnader i hur man värderar sina karieskunskaper bland dem som hade ny karies mellan tänderna respektive de som var kariesfria. (Med karies avses här att individen i fråga hade minst ett nytt hål på någon av sina tänders sidoytor under det år undersökningen utfördes). En högre kunskapsnivå kring frågan om varför det blir hål rapporteras av dem som klassas med god munhälsa jämfört med dem med dålig munhälsa. Kunskaperna om tandlossning rapporteras överlag vara betydligt sämre än kunskaperna om hål i tänderna. Knappt två av tio tycker sig med säkerhet veta hur man undviker tandlossning. Endast lite drygt en av tio uppger att de vet varför tandlossning uppstår. Nästan hälften av de tillfrågade uppger att de definitivt inte vet varför det blir tandlossning eller hur man kan undvika att drabbas av detta. De unga med sämre munhälsa rapporterar att de lider mer fysiskt och socialt av sitt tandstatus än de som har god munhälsa. Skillnaderna är överlag säkerställda men ofta mycket små. Endast ett fåtal hade mer än någon enstaka gång haft svårigheter att tugga eller haft huvudvärk på grund av problem med tänderna eller munnen. Isningar var det vanligaste funktionella problemet där runt en fjärdedel av alla uppgav att de haft besvär med isningar/ilningar mer än någon enstaka gång det senaste halvåret. Andelen som uppger att de aldrig eller bara någon enstaka gång känt sig nedstämda eller mått dåligt/skämts eller på grund av tänder och mun låg strax över 95 %. Tänder och mun har mycket sällan påverkat det normala umgängeslivet. Endast runt 2 % uppger att de någon enstaka gång undvikit sitt normala umgängesliv på grund av tänder eller mun. Det är betydligt vanligare att kvinnor skämts eller känt sig generade på grund av tänder och mun. En vanlig orsak är att man har/har haft tandställning eller anser att tänderna inte är vita nog. Upplevda funktionella problem verkar påverka individernas allmänna omdöme av tänderna i jämförelsevis liten utsträckning. De som skämts, undvikit att skratta eller känt sig nedstämda är också generellt sett betydligt mera missnöjda med tänder och mun. Inga påtagliga skillnader när det gäller kunskaper eller upplevd tandhälsa kunde identifieras vid jämförelser med studier utförda i Sörmland och Östergötland. 3

4 1 Inledning Region Skåne har enligt Tandvårdslagen (SFS 1985:125) ett övergripande ansvar för att alla barn och unga till och med det kalenderår de fyller 19 år erbjuds fullständig tandvård. Efter direktiv ifrån Tandvårdsnämnden upprättar Tandvårdsnämndens kansli därför årligen åtagandebeskrivningar som vårdgivarna och Tandvårdsnämnden ömsesidigt tecknar. I dessa avtal beskrivs uppdragens innehåll mål och uppföljning, allt i syfte att säkerställa verksamhetens kvalitet och omfattning. Generellt sett kan man säga att uppdragsbeskrivningarna framförallt reglerar vad som ska utföras och hur detta ska redovisas och mätas. Hur uppdragen på bästa sätt ska utföras är därmed upp till den enskilda vårdgivaren. 2 Bakgrund De flesta landsting tillåter någon form av fritt val där barnet eller föräldrarna kan välja vårdgivare, privat organiserad eller inom Folktandvården. I Skåne har en sådan valmöjlighet funnits sedan år För närvarande (oktober 2007) får totalt sett ca 20 procent av barn och ungdomsgruppen i Skåne sin vård utförd hos en privat vårdgivare. I de högre åldersgrupperna är det valigare att man valt en privat vårdgivare. Andelen nittonåringar som besökte en privat vårdgivare år 2005 (undersökningsåret) var 18 procent. Resultaten av den tandvård som förmedlats inom barn- och ungdomstandvården har tidigare i huvudsak utvärderats med hjälp av sjukdomstermer. Vårdgivarna har ålagts att årligen registrera och rapportera utfallsvariabler (så kallade epidemiologiska data) som sedan använts för att t.ex. analysera andel individer utan hål i sina tänder, medelvärde av antal tänder med hål, osv. Tandvårdsnämnden beslöt 2004 att, utöver sådana sjukdomsaspekter, använda ytterligare en infallsvinkel för att se på kvalitet i den förmedlade vården. Man beslutade därför att en enkät rörande nittonåringars självupplevda tandhälsa skulle ingå i 2005 års åtagandebeskrivning. 3 Syfte Ta del av och ta lärdom ifrån det som tandvårdens unga kunder tycker Syftet med enkäten är att lyssna av och ta del av vad tandvårdens unga kunder tycker om sina munnar och vad de upplever sig ha fått med sig ifrån tiden i den organiserade tandvården. Väcka debatt Tanken är att väcka en debatt kring de viktiga frågorna huruvida våra nittonåringar verkligen fått de kunskaper som behövs för en god oral hälsa i framtiden och hur man som vårdgivare bäst förmedlar sådan kunskap. Vad är det vi ska förmedla, hur ska vi förmedla det och till vem ska vi vända oss? Publiceringen av resultaten är därmed ämnad att erbjuda ett underlag för Skånes tandvårdsutförare att både diskutera och fundera vidare kring. Med denna undersök- 4

5 ning som kunskapsbas förväntas även Tandvårdsnämndens kansli kunna få viktig hjälp till framtida uppdragsskrivningar avseende barn och ungas tandvård. Benchmarking Ett ytterligare syfte är att se på hur Skånes resultat förhåller sig till andra landsting. Två landsting, Sörmland och Östergötland, har redan genomfört enkäten. Studien är därmed en viktig så kallad benchmarking, en jämförelse som naturligt ingår i Tandvårdsnämndens kanslis kvalitetssäkringsarbete. Publicering Resultaten från studien ska kunna återföras till en så bred publik som möjligt. Texten i denna rapport har därför utformats så att även icke tandvårdspersonal ska kunna ta den till sig. 4 Mål Kvalitetssäkra tandvårdserbjudandet Målet med hela studien är att skånska barn och unga ska få ett tandvårdserbjudande som de både kan uppskatta och ha stor framtida nytta av. 5 Metod Uppdrag I 2005 års uppdrag förband sig Region Skånes samtliga vårdgivare inom barn- och ungdomstandvård att be de för året undersökta nittonåringarna (1986 års kull) besvara en enkät om självupplevd tandhälsa. Mätinstrument För studien erhölls tillstånd att använda den enkätundersökning som tandvårdsbeställarna vid landstingen i Örebro och Östergötland tillsammans utarbetat. Enkätens utformning och validering (dvs. utvärdering av enkätens användbarhet) har skett i samarbete med Örebro Universitet. Resultatet av detta arbete finns presenterat i en 80-poängsuppsats. En kopia av denna uppsats kan på begäran tillhandahållas intresserade (adress, se nedan). Själva enkäten innehåller 14 munhälso- och tandvårdsrelaterade frågor, samtliga med flervals kryssalternativ som svar. Svarsalternativen på de olika frågorna varierar från två upp till sex alternativa svar. Varje fråga skall enligt instruktionerna endast besvaras med ett kryss. Originalblanketten försågs av undersökningsledaren med en ny grafisk design. Inga frågeställningar ändrades dock. En av undersökningsledaren utarbetad munhälsovariabel lades till i det datafält som skulle kompletteras av den ansvarige tandläkaren. Mer information om detta, inklusive motivet till införandet av denna variabel behandlas i nästa textavsnitt. En kopia av enkätformuläret kan beställas via kontakt med Tandvårdsnämndens kansli (telefon: , fax: alt. via e-post: tandvardnamndens.kansli@skane.se, eller via brev adresserat till Tandvårdsnämndens kansli, Tandvårdshuset plan 3, Kristianstad. 5

6 Munstatusvariabler (sjukdomsdata) Vårdgivaren uppdrogs att komplettera samtliga enkätsvar med för patienten aktuella munstatusuppgifter. För detta användes två munstatusvariabler, DSa och FTa. DSa är en inom tandvården vanligen insamlad s.k. epidemiologisk uppgift. Förkortningen DSa står för decayed (angripen) surface (yta) approximal (vid sidan, angränsande). DSa värdet beskriver i korthet hur många nya hål på tändernas sidoytor som tillkommit inom en given tidsrymd, vanligen inom ett 1 till 1 1/2- års intervall. Varje enskild tand har två DSa-ytor. Värdet för variabeln DSa kan därför i ett fullt betandat bett* uppgå till maximalt 64 (*i ett bett med 32 tänder). Som nittonåring har man vanligen 28 fullständigt frambrutna tänder. Det finns även nittonåringar som redan fått fram några eller alla av sina tredje molarer, de fyra sk. visdomständerna. Införande av kompletterande sjukdomsvariabel Variabeln DSa har använts av Östergötland och Sörmland för deras enkätstudie. Deras analyser visade att det inte tycktes finnas några tydliga samband att utläsa mellan denna variabel och nittonåringarnas enkätsvar. DSa utgör en i tidsaspekt förhållandevis begränsad variabel. Detta eftersom den registrerar nytillkommen tandskada sedan senaste undersökningen (vanligen ett till ett och ett halvt år tidigare). Detta begränsar därmed kunskapen om individens benägenhet att överhuvudtaget få hål. Har individen inget nytt hål vid det aktuella undersökningstillfället registreras han/hon som DSa=0. Vi vet därmed inget om tidigare lagade hål. De som har DSa värden på 1 eller mer och som just fått sitt/na första hål kan därmed uppfattas som sjukare än de som tidigare under åren återkommande har haft hål som lagats men som nu inte har några nya hål. I ett försök att skapa en bild av den totala tandvårdserfarenheten hos den undersökta patienten introducerades därför för vår studie variabeln FTa. Variabeln FTa står för filled tooth approximal, dvs. denna variabel beräknas med hjälp av de tänder som har en eller flera sidoytor inom tandbågen som tidigare har försetts med en fyllning av något slag. Meningen är att skapa en variabel som dels är enkel att beräkna och som dessutom entydigt anger hur många av de befintliga tänderna som över tiden fått en mer omfattande skada reparerad. Via FTa avser vi att få en uppfattning om hur många nittonåringar som kan antas ha spenderat lite extra tid hos tandläkaren med att få komplicerade lagningar utförda. Tanken var även att få en uppfattning om hur många nittonåringar som har en tandrad med omfattande restaurationer som i framtiden kommer att innebära ett fortsatt behov av reparativ (lagnings-) tandvård. Sanningen är tyvärr att, hur bra fyllningar dagens tandvård än utför - så vara de inte för evigt. Tänder där en eller flera sidoytor lagats får dessvärre anses ha en högre risk för att ett framtida tandvårdsbehov ska uppstå. Att FTa variabeln valdes för att beräkna skadorna per tand (och inte per tandyta som ju görs för variabeln DSa) berodde dels på att valet av hel tand som minsta enhet gör den enkel att både räkna ut och förstå värdet av variabeln. Antingen har en tand en skada eller så har den det inte. Om en tand har en eller två ytor skadade blir ointressant att hålla reda på. Tesen som undersökningsledaren har är att om tandens omkrets öppnats upp på grund av en fyllning så är det sannolikt av mindre betydelse om brottet finns på mer än ett ställe dvs. om tanden har fyllningar på mer än en av sina två sido-ytor. Problemet som kan uppstå om man väljer en variabel som för varje tand räknar antal redan fyllda ytor blir att man vid ett variabelvärde av säg fyra, inte säkert vet om det är fyra enskilda tänder som har vars en skada - eller om skadorna kanske är begränsade till enbart två tänder med vars två skador. (Varje tand i tandbågen har ju två sidoytor). FTa för ett fullt bett med 32 tänder kan maximalt nå upp till värdet 32. FTa variabeln blir därmed en sk. dikotom variabel (en antingen eller variabel). Dikotoma variabler är önskvärda då de generellt sett är mycket lättare att hantera, eftersom man inte behöver fundera över vad de står för. Variabeln FTa förväntas således beskriva det faktiska antalet tänder med någon form av omfattande lagning. Med hjälp av FTa hoppas vi kunna urskilja de personer som redan spenderat en betydande tid i tandvården och som dessutom har ett potentiellt ökat framtida tandvårdsbehov. Genom att se 6

7 på FTa tillsammans med DSa förväntas individer med ett behandlingsbehov (både historiskt och för framtiden) kunna identifieras. Med hjälp av DSa och FTa skapar vi egna analysgrupper med sjuka respektive friska individer. Mer om detta på sidan 9. Kvalitativ studie Enkätstudien är en kvalitativ studie. De olika frågorna i enkäten ställs vid analysen samman i grupper, för att belysa olika aspekter (dimensioner). Man skulle kunna beskriva det som att man ringar in svaren på olika frågeställningar genom att upprepat fråga om samma sak men med lite olika formuleringar. Här nedan följer först en redogörelse över syftet med de olika frågorna och därefter beskrivs hur analysen utförs. Kunskapsdimensionsfrågor Efter en inledande fråga om kön (fråga 1) följer fem frågor (frågorna 2, 3, 4, 5 och 6) som är tänkta att belysa individens inhämtade kunskapsnivå om mun- och tandvårdsfrågor. Samtliga kunskapsdimensionsfrågor har tre svarsalternativ (nej/ ja, delvis kanske/ ja). De fem frågorna lyder i tur och ordning: Vet Du varför det blir hål i en tand?, Vet Du hur man undviker att det blir hål i en tand?, Vet Du varför det blir tandlossning?, Vet Du hur man undviker tandlossning? samt, Vet Du om det är viktigt att använda fluortandkräm? Livskvalitet Frågorna 7, 8, 9, 10 och 11 ställs för att bedöma individens uppfattning om livskvalitet i relation till munnen och tuggapparaten. För frågorna anges att de gäller det senaste halvåret. Fråga 7 (Har det hänt att Du har undvikit att skratta på grund av dina tänder eller din mun?) har fem svarsalternativ (nej, aldrig/ ja, någon enstaka gång/ ja, någon gång per månad/ ja, någon gång per vecka/ ja, flera gånger per vecka). Fråga 8 (Har Du känt dig generad på grund av dina tänder eller din mun?) har 4 svarsalternativ (nej, inte alls/ lite/ganska mycket/mycket). Fråga 9 (Har det hänt att du mått dåligt/skämts på grund av dina tänder eller din mun?) har fem svarsalternativ (nej, aldrig/ ja, någon enstaka gång/ ja, någon gång per månad/ ja, någon gång per vecka/ ja, flera gånger per vecka). Fråga 10 (Har det hänt att du har undvikit ditt normala umgängesliv på grund av dina tänder eller din mun?) har fem svarsalternativ (nej, aldrig/ ja,någon enstaka gång/ ja, någon gång per månad/ ja, någon gång per vecka/ ja, flera gånger per vecka). Fråga 11 (Har det hänt att du har känt dig nedstämd på grund av dina tänder eller din mun?) har fem svarsalternativ (nej, aldrig/ ja, någon enstaka gång/ ja, någon gång per månad/ ja, någon gång per vecka/ ja, flera gånger per vecka). Social dimension Frågorna 7, 8 och 10 ställs för att bedöma individens uppfattning om munnens och tuggapparatens påverkan på deras sociala beteende. Frågorna med svarsalternativ är beskrivna i textavsnittet ovan. Funktion Frågorna 12, 13 och 14 ställs för att bedöma individens uppfattning om munnens och tuggapparatens funktion. För frågorna anges att de gäller att svara med hänseende till det senaste halvåret. 7

8 Frågorna inleds med en övergripande fråga, Har det hänt att Du haft besvär av något/några av följande problem? Fråga 12: Fråga 13: Fråga 14: Svårigheter att tugga mat på grund av problem med tänderna eller munnen Huvudvärk på grund av tänderna eller munnen Isningar (ilningar) i tänderna på grund av varm eller kall mat/dryck. De tre funktionsfrågorna har vardera fem svarsalternativ (nej, aldrig/ ja, någon enstaka gång/ ja, någon gång i månaden/ ja, någon gång i veckan/ ja, flera gånger i veckan) Generell fråga - Nöjdhet Den avslutande 15:e frågan (Generellt, hur nöjd är du med dina tänder och din mun?) är en så kallad generell fråga som ska spegla hur nöjd nittonåringen är med sin mun. Denna fråga har sex svarsalternativ (helt nöjd/ nöjd/ nöjd i stort sett/ något missnöjd/ missnöjd/ extremt missnöjd) Hantering av enkätblankett Av både praktiska och av miljöskäl ombads varje ansvarig klinik att själv kopiera upp sina enkätblanketter. Vårdgivare som så önskade erbjöds dock att beställa färdigkopierade enkätformulär ifrån kansliet. I instruktionerna påpekades hur viktigt det var att enkätblanketten såg exakt ut som förlagan. Detta eftersom mellan sju till tiotusen individer förväntades delta i studien. På grund av den förväntade stora datamängden planerades datasammanställningen att utföras via en optisk registrering (skanning) av enkätblanketterna. Av denna anledning instruerades vårdgivarna dessutom att tycka upp enkätformulär med text enbart på en sida per ark. En enkätblankett att använda som kopieringsunderlag samt utförliga riktlinjer för hur enkäten skulle hanteras och distribueras (anonymt, och i samband med undersökningstillfället) skickades ut till samtliga vårdgivare som under 2005 hade eller ingick ett avtal om ansvar för barn och ungdomstandvård med Tandvårdsnämndens kansli Region Skåne. Vårdgivarna fick även instruktioner för hur enkäterna efter färdigställandet skulle återsändas. Riktlinjer samt en pdffil med ett enkätformulär för utskrift publicerades dessutom på tandvårdsnämndens kanslis hemsida ( Kopior på både enkätformulär och riktlinjer kan sändas till dem som så önskar. Kontakt för detta tas lämpligen direkt med ansvarig för denna publicering (kontaktinfo- se nederst sida 5). För att tillgodose eventuella ytterligare frågor kring studien hade enkätblanketterna försetts med kontaktinformation till den undersökningsansvarige. Påminnelse om enkät Vårdgivarna blev under undersökningsåret påminda om sitt ansvar för enkäten. Detta skedde via nyhetsbrev. Ett FAQ dokument med de mest frekventa frågorna som inkommit, tillsammans med svar på desamma, publicerades på Tandvårdsnämndens hemsida ( Kopior på dessa dokument kan sändas till dem som så önskar. Kontakt för detta tas lämpligen direkt med ansvarig för denna publicering (kontaktinfo- se nederst sida 5). Datahantering Ursprungligen var planen att svaren ifrån de inkomna enkäterna skulle inhämtas via en optisk läsning av enkätblanketterna. Tyvärr blev en sådan hantering omöjligt eftersom de ansvariga 8

9 klinikerna till övervägande del använt sig av manuellt framställda kopior av enkätdokumentet. Detta innebar att placeringen av rutorna för svarsalternativ varierade mycket i position ifrån standarddokumentet, vilket i sin tur omöjliggjorde ett optiskt läsningsförfarande. Svaren ifrån de insända enkäterna fick istället insamlas via en manuell inmatning till en Excel-baserad databas. Ett särskilt stort tack riktas till Tandvårdsnämndens kanslis medarbetare Anna- Maria Persson och Nilla Persson för detta enorma extra jobb! Analys Bearbetning och slutlig analys av datamaterialet har utförts av leg. tandläkare Ingalill Persson Bakker, strateg vid Tandvårdsnämndens kansli, Region Skåne. Behjälpliga med den statistiska bearbetningen har varit statistikern Olof Östergren verksam vid Socialmedicinsk enhet, Region Skåne. Som grund för analysens jämförelser med resultat från motsvarande studie i Östergötland och Sörmland har använts en resultatrapport som sammanställts och tillhandahållits av tandläkare Jörgen Thorstensson, Landstinget Sörmland. Definition av analysbegreppen sjuk respektive frisk För att praktiskt kunna skilja ut de personer som visat tecken på munohälsa från dem som inte visat tydliga sjukdomstecken antogs en definition som indelade de svarande i grupperna sjuk respektive frisk. Till gruppen frisk räknades endast de som hade ett FTa värde som var noll och som samtidigt hade ett DSa värde som också var noll. Alla övriga klassades tillhöra gruppen sjuk dvs. sjuka hade ett FTa värde på mer än noll kombinerat med ett DSa värde på noll eller mer - alternativt ett FTa värde på noll kombinerat med ett DSa värde på mer än noll. Enklast uttryckt innebär detta att de som i denna studie betecknats som sjuka uppvisade minst en tand med en sidoyta inom tandbågen som antingen hade nytillkommen karies (hål) eller som redan blivit lagad. De friska hade inga sådana lagningar eller skador. Statistiska analysredskap För frågeställningar om eventuella samband mellan registrerade munhälsotillstånd och valda svarsalternativ utfördes korstabuleringar och 2 -test (chi-två test). Som regel viktas enbart de definitiva svarsalternativen mot varandra dvs. de klart uttryckta nej- respektive ja-svarsalternativen ställs mot varandra. I några analyser används dessutom vad som anses utgöra logiska svarsförband, dvs. ett antal svarsalternativ grupperas samman för en analys. De mest vanliga är att definitiva ja svar grupperas tillsammans med ett antal glidande ja-svar som ställds mot antingen enbart definitiva nej-svar eller mot definitiva nej svar parade med ett antal glidande nej-svarsalternativ. 6 Redovisning av resultat och analys Redogörelse för sammansättningen av analyserat datamaterial Totalt returnerades 7714 enkätformulär från de stycken nittonåringar som rapporterats undersökta under studieåret. Detta innebär en svarsfrekvens motsvarande 64 % (svarsfrekvensen i Sörmland var 66 %). Bland enkäterna fanns 102 stycken (motsvarande drygt 1 %) som markerats med ett kryss att den undersökta nittonåringen inte ville delta. Ytterligare 386 enkätblanketter, lite drygt 5 % av det inkomna materialet, hade en markering som angav att den undersökta nittonåringen av någon anledning inte fått tillfälle att se enkäten. Sammantaget utgör detta ett svarsbortfall på knappt 6 % ifrån det insamlade enkätmaterialet. I det inrappor- 9

10 terade materialet fanns 7232 formulär med helt eller delvis besvarade enkäter, vilket i sin tur innebär att 94 % av det inkomna materialet kunde användas för analys. Fråga 1 i enkäten gällde könsidentiteten. Av de enkäter som innehöll besvarat frågematerial hade drygt 99 % besvarat fråga 1. Detta gör att vi utgår ifrån att 3613 enkäter ska räknas som svar från flickor och 3561 från pojkar. Detta innebär i sin tur att hälften av de analyserade svaren kommer från flickor och hälften från pojkar. De 58 formulär med enkätsvar som saknade uppgift om könstillhörighet, motsvarande mindre än 1 % av svarsmängden, exkluderades vid svarsanalysen. Ett fåtal formulär hade enstaka missade, eller kanske medvetet överhoppade frågor. Tabell 1 visar i vilken grad olika frågorna lämnats obesvarade. Tabellen har av oss tolkats att ingen enstaka fråga hade ett svarsbortfall som innebar att det fanns anledning att ta hänsyn till detta vid resultatframställningen. Enkäter med enstaka missade svar finns med i den totala analysen. Tabell 1. Obesvarade frågor, i procent, uppdelat efter svarandes könstillhörighet Obesvarade frågor - flickor resp. pojkar Flickor Pojkar Fråga: 2 0,1% 3 0,1% 4 0,1% 0,1% 5 0,1% 0,1% 6 0,1% 7 0,4% 1,0% 8 0,2% 0,6% 9 0,1% 0,7% 10 0,2% 0,6% 11 0,2% 0,6% 12 0,6% 1,1% 13 1,4% 1,0% 14 0,4% 0,9% 15 0,5% 1,0% En möjlig förklaring till det något högre svarsbortfall vi ser för frågorna är att det helt enkelt beror på frågornas art och på det faktum att dessa 4 frågor utgjorde sista bladet i enkäten. I många fall står nämligen just detta bortfall för att enskilda personer helt avstått ifrån att svara på sista sidan. Bortfallsanalys Tanken från början var att vi skulle kunna analysera den grupp individer vi inte fick in fullständiga svar ifrån. För att kunna göra detta hade vi bett klinikerna som sände in enkätblanketten att förse oss med de individuella munstatusvariablerna (DSa och FTa) för nittonåringen i fråga, dvs. även om enkäten lämnats in obesvarad eller lämnats in ofullständigt ifylld. Tyvärr har denna rapportering från vårdgivarna inte fungerat så som det var tänkt. Merparten av de obesvarade enkäterna saknade eller hade inkompletta statusuppgifter. Utöver denna brist hade de som angav att de inte velat delta inte besvarat frågan om könstillhörighet. Därmed hindrar detta oss ifrån att dra några vidare slutsatser kring de personer som valde att inte besvara enkäten respektive ej fått ta del av enkäten. Bortfall på grund av felaktig eller saknad munstausvariabel När det gäller inrapporteringen av de två för studien nödvändiga munstatusvariablerna (DSa och FTa) visade det sig att tandvården tydligen haft vissa problem att räkna fram dem. 688 stycken (335 flickor, 353 pojkar) av de könsidentifierade besvarade enkäterna saknade eller 10

11 hade uppenbart felaktiga DSa värden. Dessa formulär sållades bort, och därefter fanns ytterligare 66 stycken (37 flickor, 29 pojkar) som saknade eller hade uppenbart felaktiga FTa värden. Detta bortfall var proportionellt jämnt fördelat bland pojkar och flickor. De 754 enkäterna avlägsnades därför ur materialet inför våra analyser kring eventuella samband mellan registrerat munstatus och de inlämnade enkätsvaren. Detta innebar att 10 % av annars användbart svarsmaterialet fick exkluderas. Ett motsvarande bortfall registrerades när studien genomfördes i Sörmland. Skånska tandläkare är således inte sämre på att rapportera munstatusvariabler än kollegorna i Sörmland, speciellt inte med tanke på att vår studie utöver DSa variabeln även innehöll en helt nykomponerad variabel (FTa). Totala andelen sjuka respektive friska När den för studien fastlagda sjuk/frisk-definitionen* appliceras utgjordes det totala analyserade materialet till något över 57 % av friska och till nästan 43 % av sjuka (57,4 % respektive 42,6 %). (*Definition av frisk: alla med FTa = 0 med ett samtidigt DSa = 0. Definition sjuk: alla övriga dvs. alla som inte hörde till gruppen frisk. För en närmare redogörelse kring denna indelning se sidan 9). Andelen friska uppdelat efter kön När det totala underlaget sållats fritt från svar där epidemiologin helt eller delvis var ofullständig visade det sig att pojkgruppen innehöll nästan 58 % friska* och att flickgrupp utgjordes till 57 % av friska* (57,9 % resp. 57,0 %). (*Definition sjuk/frisk se ovan). Den nästan en-procentiga skillnaden i munhälsa till pojkars fördel skulle teoretiskt kunna förklaras av det faktum att risken för tandskada ökar med tandens exponeringstid i munnen. Flickor får generellt sett sina permanenta tänder tidigare än pojkar. Exponeringstiden i munnen för nittonårsflickors tänder är därför längre än för pojkar med samma kronologiska ålder - dvs. tänderna i flickgruppen får anses har varit framme en längre tid i munhålan och bör därmed rimligen uppvisa en något högre andel med skador. Jämförelse av svaren med tandstatus Vid studierna utförda i Sörmland och Östergötland används enbart DSa värden för att beskriva tandstatus. Man talar om individer med och utan skador. När vår studie enbart använde DSa variabeln för att se på om det fanns mätbara skillnader i svaren mellan dem med DSa=0 och de övriga, så fann även vi att det inte fanns mätbara skillnader för hur svaren från dem med skador såg ut jämfört med dem som saknade skador. Om vi däremot använde oss av FTa kombinerad med DSa för att dela upp de svarande fann vi flera signifikanta skillnader i svarsfördelningarna mellan grupperna vi valde att kalla sjuka respektive friska (*se sidan 9). Här är det emellertid viktigt att veta att i ett så stort svarsmaterial som vi hade är det alltid möjligt att få en del signifikanta resultat utan att en egentlig skillnad finns. Detta kan tex. ske när en stor del av de svarande hyser en uppfattning och man sedan analyserar svarsfördelningen bland de fåtal som har en avvikande uppfattning. Det är därför viktigt att de uppmätta, om än signifikanta skillnaderna värderas och att endast de signifikanta resultat som rimligen kan stå för en verklig skillnad redovisas. För detta arbete har vi noga övervägt och valt att publicera enbart de resultat där vi anser att det finns anledning att tolka in att det finns verkliga skillnader mellan de svarande grupperna. Det är således dessa resultat som redovisas under de olika svarsdimensionerna som redogörs för nedan. Med tanke att denna publikation inte ska stöta bort läsare har vi valt att inte redovisa komplicerade statistiska analystabeller. De därför med endast ord beskrivna statistiska analyserna finns givetvis dokumenterade i tabellform. Detta material kan sändas till dem som så önskar.(kontaktinformation - se nederst sida 5). 11

12 Kunskap Följande fem kunskapsdimensionsfrågor analyserades: Fråga 2: Fråga 3: Fråga 4: Fråga 5: Fråga 6: Vet Du varför det blir hål i en tand? Vet Du hur man undviker att det blir hål i en tand? Vet Du varför det blir tandlossning? Vet Du hur man undviker tandlossning? Vet Du om det är viktigt att använda fluortandkräm? Diagrammen 1 och 2 på denna och nästa sida visar hur svaren i Skåne fördelats bland pojkar respektive flickor för de olika frågorna. För jämförelse har ytterligare ett diagram 3 infogats, som visar den totala frekvensfördelningen från Sörmlands undersökning. Observera att siffrorna i kolumnerna för Sörmlands resultat anger procentsatsen för svarsalternativet och inte det faktiska antalet svarande - så som anges i de två diagrammen som visar resultaten för Skåne. Tanken med en redovisning som även visar de underliggande numerära värdena är att erbjuda läsaren en förståelse för vad den procentuella differensen i materialet verkligen står för. De olika procentsatserna kan skattas med hjälp av de procentskalor diagrammen innehåller. Lite längre ner i rapporten redovisas dessutom procentsatserna för ja respektive nej svar (tabell 1 och 2). Diagram 1. Frekvensfördelning av svarsalternativen inom kunskapsdimensionsfrågor (flickor i Skåne födda 1986) (siffrorna i kolumnerna anger det faktiska antalet svar per svarsalternativ) 100% 90% % 70% 60% 50% 40% Ja Ja, delvis Nej 30% 20% 10% 0% Fråga 2 Fråga 3 Fråga 4 Fråga 5 Fråga 6 12

13 Diagram 2. Frekvensfördelning av svarsalternativen inom kunskapsdimensionsfrågor (pojkar i Skåne födda 1986) (siffrorna i kolumnerna anger det faktiska antalet svar per svarsalternativ) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Fråga 2 Fråga 3 Fråga 4 Fråga 5 Fråga 6 Ja Ja, delvis Nej Diagram 3. Frekvensfördelning av svarsalternativen inom kunskapsdimensionsfrågor (19 åringar i Sörmland födda 1985) (siffrorna i kolumnerna anger %-andel svar per svarsalternativ) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Fråga 2 Fråga 3 Fråga 4 Fråga 5 Fråga 6 Ja Ja,delvis k ans Nej 13

14 De följande två tabellerna (tabell 2 och 3) redogör hur svar med ett definitivt ja respektive definitivt nej på de olika kunskapsfrågorna procentuellt fördelat sig. För jämförelse har tillgängliga värden för Östergötland och Sörmland lagts in. För Skåne finns, utöver siffror för det totala resultatet (alla), även en uppdelning av materialet på kön. Som framgår följer Skånes utfall i stort resultaten från de tidigare studierna. Flickorna i Skåne tycks ha en bättre koll än pojkarna på att det är viktigt att använda fluortandkräm. Totalt sett har Sörmland bättre kontroll än Skåne på om det är viktigt att använda fluortandkräm, samtidigt som de även visar sig ha den största gruppen som uppger att de inte känner till detta samband (resultaten för Östergötlands nej-svar saknas). På frågor kring hål i tänderna är man över lag mycket mer kunnig i frågan om hur man undviker hål jämfört med varför det blir hål. När det gäller frågor kring tandlossning är osäkerheten i Skåne, liksom i de två övriga landstingen, stor. Endast % uppger sig säkert ha klara svar. Ett stort antal (nästan hälften) svarar definitivt nej de känner inte till hur man undviker eller vad som orsakar tandlossning. Skånska nittonåringars okunskap kring tandlossning ligger i nivå med de sörmländska och östgötska. Tabell 2. Procentandel som svarat definitivt ja Sörmland Östergötland Skåne Vet Du: alla flicka pojke - varför det blir hål i en tand? hur man undviker att det blir hål i en tand? varför det blir tandlossning? hur man undviker tandlossning? om det är viktigt att använda fluortandkräm? Tabell 3. Procentandel som svarat definitivt nej Sörmland Skåne Vet Du: alla flicka pojke - varför det blir hål i en tand? hur man undviker att det blir hål i en tand? varför det blir tandlossning? hur man undviker tandlossning? om det är viktigt att använda fluortandkräm?

15 Jämförelse av kunskapsnivå med tandstatus För att i Skåne se om det fanns skillnader i hur gruppen med munohälsa svarade på kunskapsfrågorna jämfört med gruppen utan munohälsa användes som tidigare redogjorts FTa variabeln tillsammans med DSa variabeln för att definiera grupperna (sjuk/frisk, definition se sida 9). Samband mellan svarsfrekvenserna värderades med hjälp av korstabulering och med hjälp av 2 -test. En något högre kunskapsnivå när det gällde frågor som rör hål i tänderna rapporteras från dem med god munhälsa. Friska svarade signifikant mer ja på frågan om de visste hur hål undviks och de uppgav sig även i en signifikant högre omfattning veta hur sambandet mellan flourtandkräm och tandhälsa såg ut. På frågan varför det blir hål samt för de båda frågorna kring tandlossning fanns enstaka små signifikanta resultat, dock inga av den storleksordning som krävs för att vi ska kunna tolka att de står för en verklig skillnad i kunskapsnivå. Livskvalitet Frågorna 7, 8, 9, 10 och 11 ställdes för att kunna bedöma individens uppfattning om livskvalitet för att kunna sätta detta i relation till hur man upplevde munnen och tuggapparaten. De livskvalitetsrelaterade frågorna som ställdes löd: Fråga 7: Fråga 8: Fråga 9: Fråga 10: Fråga 11: Har det hänt att Du har undvikit att skratta. Har Du känt dig generad Har det hänt att Du mått dåligt/skämts Har det hänt att Du undvikit Ditt normala umgängesliv Har det hänt att Du känt Dig nedstämd.på grund av Dina tänder eller Din mun? Glädjande nog svarade i stort sett samtliga att de inte påverkats av sina tänder/mun i det normala sociala umgänget. Resultaten av svarsfördelningen för de fem frågor som rörde social dimension redovisas, fråga för fråga, nedan. I de tabeller som här redovisas har ingen uppdelning utförts med hänsyn till de svarandes munhälsotillstånd. Statistisk analys med en sådan indelning har dock utförts. Likaså har en statistisk analys utförts för hur svaren på frågorna 7 11 samvarierade med de frågor som ställts rörande upplevda funktionsproblem i bettet (frågorna 12 14). Tabell 4. Fråga 7: Har det hänt att Du har undvikit att skratta på grund av dina tänder eller din mun? pojkar flickor alla nej, aldrig 81% 75% 78% ja, någon enstaka gång 12% 17% 15% ja, någon gång per månad 3% 3% 3% ja, någon gång per vecka 2% 2% 2% ja, flera gånger per vecka 1% 3% 2% ogiltiga svar 0,9% 0,4% 0,7% 15

16 Pojkar visar sig generellt ha något mindre besvär med att skratta på grund av munhålan. Summeras dock svarsalternativet nej, aldrig samman med ja, någon enstaka gång så försvinner skillnaden nästan helt, 93 % av pojkarna respektive 91 % av flickorna hamnar i denna grupp. Tas hänsyn till munhälsan svarade gruppen som klassats friska* signifikant oftare nej på fråga sju. (*definition sidan 9). Delas materialet in efter kön är det framförallt svaren bland de friska flickorna som ger detta resultat. Möjligen är detta ett uttryck för de rådande skönhetsidealen som framförallt unga flickor utsätts för. Inga verkliga samband fanns mellan dem som rapporterat sig har funktionella problem och i vad mån man uppgav sig avstå från att skratta. Med tanke på att ja-svaren generellt är så få finns det troligen ingen anledning att djupare analysera svarsfördelningen för denna fråga. Tabell 5. Fråga 8: Har Du känt dig generad pojkar flickor alla nej,inte alls 79% 70% 74% lite 18% 25% 21% ganska mycket 2% 3% 3% mycket 0,7% 2% 1% ogiltiga svar 0,6% 0,3% 0,5% Tabell 6. Fråga 9: Har det hänt att Du mått dåligt/skämts pojkar flickor alla nej, aldrig 82% 73% 77% ja, någon enstaka gång 15% 21% 18% ja, någon gång per månad 2% 3% 2% ja, någon gång per vecka 0,5% 1% 1% ja, flera gånger per vecka 0,4% 2% 1% ogiltiga svar 0,7% 0,2% 0,4% Andelen som uppger att de känt sig generade, mått dåligt eller skämts på grund av munhålan är låg. Räknas de två första svarsgrupperna samman så hamnar 97 % av pojkarna och 94 % av flickorna här. Tas hänsyn till munhälsa svarade gruppen som klassats friska* signifikant oftare nej på fråga åtta. (*definition sidan 9). Liksom påpekats tidigare finns dock ingen anledning att med de data vi har tillgängliga försöka analysera orsakerna för de få avvikande svar vi ser. 16

17 Tabell 7. Fråga 10: Har det hänt att Du undvikit Ditt normala umgängesliv pojkar flickor alla nej, aldrig 97,8% 98% 98% ja, någon enstaka gång 1,2% 1,7% 1,4% ja, någon gång per månad 0,2% 0,2% 0,2% ja, någon gång per vecka 0,2% 0,1% 0,1% ja, flera gånger per vecka 0,0% 0,2% 0,1% ogiltiga svar 0,6% 0,2% 0,4% Tabell 8. Fråga 11: Har det hänt att Du känt Dig nedstämd pojkar flickor alla nej, aldrig 84% 77% 81% ja, någon enstaka gång 13% 19% 16% ja, någon gång per månad 1% 2% 2% ja, någon gång per vecka 0,3% 0,9% 0,6% ja, flera gånger per vecka 0,3% 1% 0,7% ogiltiga svar 0,6% 0,2% 0,4% Nästintill ingen bland nittonåringarna tycks ha känt sig hindrad i sitt sociala liv eller känt sig nedstämda på grund av sitt tillstånd i munhålan. Summeras för fråga 10 svarsfrekvenserna för nej, aldrig samman med ja, någon enstaka gång så finner vi något mer än 99 % av de svarande i denna grupp. På frågan kring nedstämdhet blir motsvarande siffra för den totala gruppen 97 %. Social dimension För att bedöma om individens egen uppfattning om funktionella problem med munnen och tuggapparaten även visade samband med det rapporterade sociala beteendet ställdes svaren på funktionsfrågorna (12-14) i relation till svaren på frågorna som rörde social dimension (7, 8 och 10). De unga med sämre munhälsa rapporterar att de lider mer fysiskt och socialt av sitt tandstatus än de som har god munhälsa. Skillnaderna är överlag säkerställda men ofta mycket små. 17

18 Tabell 9 visar resultat för definitiva nej-svar för frågorna 7, 8 och 10 i Östergötland, Sörmland och Skåne. Som framgår stämmer fynden i de olika undersökningarna väl överens. Tabell 9. Procentandel med definitivt nej- svar Östergötland Sörmland Skåne Har det hänt att Du har undvikit att skratta på grund av Dina tänder eller Din mun? Har du känt dig generad på grund av Dina tänder eller Din mun? Har det hänt att Du undvikit Ditt normala umgängesliv på grund av Dina tänder eller Din mun? Värt att notera kan vara att bland dem som svarade att de trots allt hade påverkats negativt av sin munhåla, så hade ett betydande antal av dessa unga även lämnat extra kommentarer i enkätformuläret som avslöjade att det antingen var på grund av tändernas färg eller på grund av en fastsittande tandställning som de svarade som de gjorde. I ett par fall påpekade man att det var tidigare, jag har/hade tandställning!, när tandställningen är borta är jag helnöjd med mina tänder!. Bland de positiva kommentarerna fanns även Tack för tandställningen! En flicka skrev att hon skämts på grund av en sne framtand och en annan skrev att de berodde på gula tänder, en tredje skrev helnöjd efter blekningen. Någon påpekade att problemen upphört när tänderna byggts på. Funktion Frågorna 12, 13 och 14 ställdes för att bedöma individens uppfattning om munnens och tuggapparatens funktion. Frågorna, som inleddes med en övergripande fråga, löd: Har det hänt att Du haft besvär av något/några av följande problem? Fråga 12: Fråga 13: Fråga 14: Svårigheter att tugga mat på grund av problem med tänderna eller munnen Huvudvärk på grund av tänderna eller munnen Isningar (ilningar) i tänderna på grund av varm eller kall mat/dryck Bland de svarande var det väldigt få som hade angivit att de ofta hade återkommande funktionella problem. När det gällde huvudvärk och svårigheter att tugga uppger ca 95% att det i stort sett aldrig* haft några besvär (* om svarsalternativen nej, aldrig och ja, någon enstaka gång räknas samman). På frågan om man haft problem med huvudvärk svarar 76 % att de aldrig besväras av detta. Delas svaren upp efter kön visar flickorna en högre frekvens av definitiva nej-svar (81 % mot 71 % för pojkar). Om svarsalternativen nej, aldrig och ja, någon enstaka gång räknas samman försvinner skillnaden mellan könen nästan helt, flickor rapporterar sig då endast ha 1 % lägre besvär med huvudvärk. 18

19 Tabell 10 visar hur svarsfrekvensen för definitiva nej-svar för de olika funktionsfrågorna fördelat sig i Sörmland, Östergötland och Skåne. Tabell 10. Procentandel med definitivt nej- svar Har det hänt att Du haft besvär av något/några av följande problem? Östergötland Sörmland Skåne Svårigheter att tugga mat på grund av problem med tänderna eller munnen Huvudvärk på grund av problem med tänderna eller munnen Isningar (ilningar) i tänderna på grund av varm eller kall mat/dryck Diagrammen 4 och 5 visar svarsfrekvensfördelning för funktionsfrågorna i Sörmland (2004) och i Skåne (2005). Diagram 4 Procentuell fördelning av svar i Sörmland år 2004 på frågor kring besvär/funktion 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% Nej, aldrig Ja, enstaka gång Ja, någon gång/m ån Ja, ngn gång/vecka Ja, flera gånger/vecka 10% 0% Tugga Huvudvärk Isningar 19

20 Diagram 5 Procentuell fördelning av svar i Skåne år 2005 på frågor kring besvär/funktion 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% Nej, aldrig Ja, någon enstaka gång Ja, någon gång i månaden Ja, någon gång i veckan Ja, flera gånger i veckan. Ogiltigt svar 10% 0% Tugga Huvudvärk Isningar Det mest uttalade funktionella problemet var även i Skåne ilningar ifrån tänderna. Om alla skånska svar med någon form av jakande svar summerades för denna fråga svarade 85 % av flickorna att de någon gång under det senaste halvåret haft besvär av ilningar. För pojkar var siffran 83 %. Om man däremot utgår ifrån att en sammanställning med alla nej, aldrig och ja, någon enstaka gång visar på en ringa grad av besvär, ser vi att i runda tal 75 % av nittonåringarna uppger att de inte nämnvärt besvärats av isningar. Generell fråga - Nöjdhet Den avslutande 15:e frågan Generellt, hur nöjd är Du med dina tänder och Din mun? ställdes för att spegla hur nöjd nittonåringen är med sitt bett. 63 % av de skånska flickorna och 69 % av pojkarna i Skåne uppgav sig vara helt nöjd eller nöjd med sin mun. Nöjdhet bland tandfriska* flickor (*för klassificering se sid 9)Bland de flickor som klassats med friska tänder var nästan 28 % helt nöjda. En siffra som ligger 10 % högre än motsvarande registrering i den tandsjuka flickgruppen (se nedan). Lägger man ihop svarsfrekvensen för alternativen helt nöjd och nöjd finns drygt 68 % av de tandfriska flickorna i denna grupp. De något mer reserverade svaren nöjd i stort sett och något missnöjd gavs av 22 % respektive 7 %. De som upplevde sig missnöjda utgjorde nästan 1,5 %. Extremt missnöjda var endast 0,3 %. Svar saknades för 0,6 %. Om man förutsätter att svar ned till och med värderingen nöjd i stort sett innebär en positiv hållning till munhålan, så var lite över 90 % av flickorna med helt friska tänder positiva till sina munnar. Nöjdhet bland tandsjuka* flickor (*för klassificering se sid 9) Bland de flickor som klassats med sjuka tänder var lite drygt 17 % helt nöjda, 10 % färre än bland de friska. Lägger man ihop svarsfrekvensen för alternativen helt nöjd och nöjd fanns nästan 57 % av de tandsjuka flickorna i denna grupp. Tendensen med 10 % färre nöjda än för den friska gruppen kvarstod. De något mer reserverade svaren nöjd i stort sett och något 20

21 missnöjd gavs av 27 % respektive 12 %. Denna grupp var därmed 10 % större än bland de tandfriska. De som upplevde sig missnöjda var dubbelt så många som i gruppen friska, och de utgjorde här nästan 3 %. Extremt missnöjda var endast 0,8 %, en andel som tycks vara nästan 3 gånger så hög som i den tandfriska gruppen. Eftersom de som var extremt missnöjda endast utgjordes av 6 respektive 11 individer i de båda grupperna framgår det med detta exempel att statistik ibland kan ljuga i verkligheten var det således dubbelt så många som svarade att de var extremt missnöjda i den tandsjuka gruppen. Svar saknades endast för 0,3 %. Om man förutsätter att svarsalternativen ned till och med värderingen nöjd i stort sett innebär en positiv hållning till munhålan, så var nästan 84 % av flickorna med sjuka tänder trots detta positiva till sina munnar. Nöjdhet bland tandfriska* pojkar (*för klassificering se sid 9) Bland de pojkar som klassats med friska tänder var 26 % helt nöjda. Lägger man ihop svarsalternativen helt nöjd och nöjd finns drygt 69 % av de tandfriska pojkarna i denna grupp. De något mer reserverade svaren nöjd i stort sett och något missnöjd gavs av 24 % respektive 5 %. De som upplevde sig missnöjda utgjorde 1 %. Extremt missnöjda var endast 0,3 %. Svar saknades för 1 %. Om man förutsätter att svar ned till och med värderingen nöjd i stort sett innebär en positiv hållning till munhålan, så var 69 % av pojkarna med helt friska tänder positiva till sina munnar. Nöjdhet bland tandsjuka* pojkar (*för klassificering se sid 9) Bland de pojkar som klassats med sjuka tänder var 14 % trots detta helt nöjda. Lägger man ihop svarsalternativen helt nöjd och nöjd finns drygt 69 % av de tandsjuka pojkarna i denna grupp. Detta motsvarar resultatet vi fann i den tandfriska gruppen. De något mer reserverade svaren nöjd i stort sett och något missnöjd gavs av 20 % respektive 7 %. De som upplevde sig missnöjda utgjorde 3 %. Extremt missnöjda var ingen och svar saknades för 1 %. Om man förutsätter att svar ned till och med värderingen nöjd i stort sett innebär en positiv hållning till munhålan, så rapporterade pojkarna med sjuka tänder en lika positiva hållning till sina munnar som de tandfriska pojkarna (69 %). En kontroll mot den angivna epidemiologiska registreringen för tandhälsan avslöjar inget klart statistiskt säkerställt samband mellan de med många tänder skadade och andelen negativa kommentarer kring munhålan. Det finns anledning att dra samma slutsats som man gjort i Sörmland att hur nöjd nittonåringar är med sin mun kan inte uppenbart länkas till den kliniskt registrerade tandhälsan. Glädjande nog är det stora flertalet nittonåringar nöjda med sina munnar. 21

22 För jämförelser i svarsfördelningen mellan Skånes, Östergötland och Sörmlands resultat kring frågan om nöjdhet hänvisas till diagram 6och 7. Som framgår är resultaten helt jämförbara. Diagram 6. Svar på frågan Generellt, hur nöjd är Du med Dina tänder och Din mun. Frekvensanalys av svar från studier bland 19-åringar utförda i Sörmland (år 2004) och Östergötland (år 2004). 50% 40% 30% 20% Sörmland Ö stergötland 10% 0% Helt nöjd Nöjd Nöjd i stort sett Något missnöjd Missnöjd Extrem missnöjd Diagram 7. Svar på frågan Generellt, hur nöjd är Du med Dina tänder och Din mun. Frekvensanalys av svar för pojkar, flickor samt för den totala populationen vid undersökningen bland 19 -åringar i Skåne % 50% 40% flickor 30% pojkar 20% alla 10% 0% Helt nöjd Nöjd Nöjd i stort sett Något missnöjd Missnöjd Extremt missnöjd ogiltigt svar 22

23 7 Tankar och Slutsatser för vidare Diskussion Nytta av undersökningen Några ambitioner att utföra strikt evidensforskning fanns aldrig vid planeringen av denna studie. Studien har genomförts utan medveten selektion av de svarande. Möjlighet att delta har givits de nittonåringar som besökte tandvården under den aktuella tiden och som valde att delta eller erbjöds att delta. Ett visst bortfall finns, och det finns därmed naturligt begränsningar i den kunskap vi hämtat in. Detta var förväntat eftersom urvalet i en studie som utförs som en totalstudie aldrig är fullt ut förutsägbart. Svarsfrekvensen får dock anses som hög och vi bör kunna använda oss av resultaten för att skapa oss en uppfattning om åt vilket håll det blåser. Det går således inte att generalisera fynden från denna studie vi kan inte säga att det vi funnit gäller generellt för skånska nittonåringar. Men vi kan få insikt i vad de nittonåringar som besökte vården 2005 tycker sig veta kring tandsjukdomar och hur det själva ser på sin mun. Den stora nyttan av studien kommer givetvis om vi med ledning av resultaten stämmer av i vår egen kliniska vardag. Kanske sätter in åtgärder för att få ett bättre resultat vi kan då använda en upprepad studie för att se om vi är på rätt väg. Diskussionen kring resultaten i denna studie bör därför framförallt föras ute i professionen. Ett par kommentarer och försök till slutsatser ifrån den projektansvarige kan vara på plats. Ta till höger vid det grå huset.. Den lätt kryptiska meningen är ett direkt citat ur en vägbeskrivning jag fick i somras. Tycker att den ganska väl kan få illustrerar hur det kan gå när någon med stor expertis ska vägleda en novis. Min kamrat, som stod för vägbeskrivningen, bor större delen utomlands. När hon kommer till sitt skånska sommartorp på våren är häcken som omger det gråa huset inte så tät att den faktiskt skymmer huset. Den var dock riktigt tät i juli när jag skulle komma på besök. Huset, som var svagt ljusgrått och inte mörkgrått som jag hade tänkt mig det, låg dessutom högt uppe på en kulle - inne på en avtagsväg. Naturligtvis missade jag det. Vad vill jag säga med denna reseskildring? Jo, att vi professionella, med all vår kunskap kanske ofta utgår ifrån att den vi ska vägleda har en större baskunskap än den de faktiskt har. Vi kanske inte alltid inser att våra associationer ser annorlunda ut än de gör hos den vi ska instruera (jämför min föreställning om husets färg och att det skulle ligga i samma plan som vägen). Därför är vi kanske ofta inte så basala som vi kanske måste vara för att vårt budskap ska nå fram. Sen kanske vi dessutom rent av glömmer av någon liten för oss självklar, men i sammanhanget ack så viktig, detalj (- att jag skulle ta av in på bivägen var så självklart för min kompis att det inte kom med i beskrivningen). Jag utläser av resultaten i denna studie att nittonåringarna ju rätt bra tycks ha inhämtat hur man undviker hål. Men det kan väl nästa ingen ha missat i dagens informationssamhälle? Pekpinnekunskap som ät mindre snask, drick inte sura kolsyrade drycker, borsta tänderna och ät inte för jämnan har trummats in från fler håll än från tandvården. Men nu tolkar jag vår undersökning som att nittonåringarna berättar för oss att de vet att de inte vet. De flesta vet tydligen att de har sämre koll på hur den faktiska processen bakom hål ser ut, och att de inte har full förståelse för hur det går till att få tandlossning. Därför ska vi inte bli förvånade när de nu även berättar för oss att de inte vet hur man skyddar sig mot tandlossning. Den där aha-nu-förstår-jag-hur-det-hänger-ihop-kunskapen fattas. Hur snask och läsk rent tekniskt orsakar hålen, och vad det är man åstadkommer för magiskt när man borstar tänderna (med fluortandkräm) tycks de inte veta. Att det faktiskt har betydelse hur, och med vad man borstar har vi tydligen inte lyckats förmedla. Att det inte räcker med att man borstar. 23