Minnesanteckningar från informations- och avstämningsmöte kring konceptet Teknikcollege

Transkript

1 Minnesanteckningar från informations- och avstämningsmöte kring konceptet Teknikcollege Datum: 18 april 2007 Närvarande: Jan Friman, GTU Göteborg, Gösta Lindvall SKFs Tekniska Gymnasium Göteborg, Svein Holm, GTG/GTC Göteborg, Jan Johansson, GTG, Stig Persson Fässbergsgymnasiet Mölndal, Nils Söderström Partille Kommun, Raymond Vaske Stenungsunds kommun, Ove Thörnkvist Kungälvs kommun, Bo Gustafson Kungsbacka, Leif- Göran Klittermark UBF Göteborg/College Lindholmen, Emelie Andersson Öckerö gymnasieskola, Katharina Sjögren Edström Lernia Göteborg, Camilla Lagerqvist Lernia Göteborg, Anna Hvarfner Campus Alingsås, Elin Wilhelmsen Campus Alingsås, Ralf Stenered Vuxenutbildningsförvaltningen Göteborg Ej närvarande: Lilla Edet som visat intresse och Anders Löfgren GR Utbildning (vuxenutbildningsfrågor) 1.Kort presentation av deltagarna 2. Bakgrund till mötet Margaretha Allen, GR Utbildning, presenterade bakgrunden till mötet. GR:s Utbildningsgrupps presidium har gett i uppdrag att arrangera ett informations- och avstämningsmöte kring konceptet Teknikcollege. Samtliga anordnare med tekniska utbildningar inom gymnasieskolan har inbjudits till mötet. Vidare har inbjudan distribuerats till samtliga utbildningschefer, vilka också erhöll information från Dalarnas Teknikcollegesamordnare vid ordinarie möte 13 april. Vuxen utbildningsnätverket inom GR har distribuerat inbjudan till nätverket. Utbildare inom KYutbildningar har fått inbjudan via mail. Till mötet hade också Karin Thapper, Teknikföretagen och Jan Herin, Svenskt Näringsliv inbjudits att tala. Karin T meddelade att hon blivit sjuk och Jan Herin var upptagen med annat åtagande. På talarlistan fanns också Elsa Lagström, som medverkade under två hattar, dels som representant för Industrikommittén dels som koordinator för Teknikcollege Värmland. Margaretha hälsade Elsa välkommen. Syftet med Teknikcollege Syftet med Teknikcollege är att utveckla samarbetet med näringslivet. Teknikcollege är ett verktyg för kvalitetsutveckling. Industrikommittén, som står bakom konceptet, består av arbetsgivarorganisationer, branschorganisationer och fackförbund. I november 2004 lämnade industrin en offert till Sverige. I 6 punkter lämnades förslag på konkreta åtgärder inom forskning och utbildning för att främja svensk industris konkurrenskraft. En av dessa punkter var inrättandet av Teknikcollege för en förstärkt yrkesutbildning som bättre svarar upp mot branschens krav. 1

2 Trender Ökande kompetenskrav ställs på personal inom teknikintensiva branscher och konkurrenskraftiga företag behöver välutbildad personal. 40-talisterna går i pension och 80- talisterna räcker inte till. Ett sviktande intresse för teknikutbildningar finns på de flesta orter. Utbildningarna inom Industriprogrammet är kostnadskrävande. Just nu är utbildningarna lite mera attraktiva, men inom kort står vi inför en elevnedgång inom gymnasieskolan och hur ska vi då klara utmaningarna? Det förändrade kompetensbehovet inom industrin ligger i att man gärna ser praktiska teoretiker ( tex produktionschefer med praktisk erfarenhet) och teoretiska praktiker ( tex produktionstekniker) Varför Teknikcollege? Genom Teknikcollegetanken erbjuds den studerande en attraktiv utbildning som kan leda till jobb direkt eller lägga en god grund för vidare studier. Teknikcollege bidrar också till att säkra tekniskt inriktade företags behov av kvalificerad arbetskraft. Näringslivet säger ibland att man vill ha anställningsbar personal, men vad menar man med det? Är det kepsen av och svar på tilltal? Teknikcollege ger också kommunerna ett mera effektivt resursutnyttjande genom samverkan. Olika spetskompetenser kan utvecklas i en region. Teknikcollege är inte ett nytt hus! Det är ett nätverk mellan utbildningsanordnare, näringsliv och kommuner med målet att skapa en bättre samverkan mellan dessa parter. Nätverket byggs upp med hjälp av olika komponenter och omfattar oftast befintliga utbildningar inom en region. Men det kan också innebära att man gemensamt finner behovet av en ny utbildning i regionen. Det är också ett sätt att kvalitetssäkra utbildningar i samverkan med näringslivet. I huset samverkar man kring utbildningar för ungdomar och vuxna. Kriterier Som utgångspunkt finns 10 uppställda kriterier som måste uppfyllas för att klara certifieringen. 1. Regionalt perspektiv 2. Infrastruktur för utbildning 3. Tydlig profil 4. Samverkan med arbetslivet 5. Kvalitetssäkring 6. Kreativ och stimulerande miljö 7. Maskiner och utrustning 8. Sammanhållna arbetsdagar 9. Lagarbete och ämnesintegration 10. Lärande i arbete Inom GR uppfyller vi mycket väl kriteriet för regional samverkan i och med vårt samverkansavtal för gymnasieskolan, men det finns mycket kvar att göra kring en tydlig studievägsstruktur. Vad kommer efter den inledande tekniska utbildningen? I hur stor utsträckning erbjuder GR utbildning för ungdomar och vuxna gemensamt? Och i vilken mån utbildas anställda i de olika utbildningsorganisationerna? GR bör också fundera på hur väl utbudet stämmer med regionens näringslivs behov. Exempelvis är det mycket tydligt inom Teknikcollege Värmland att de olika noderna riktar sig 2

3 mot olika näringar; Karlstad-Hammarö mot Papper och massa, Sunne mot den grafiska branschen och Kristinehamn mot Stål och verkstad. Samverkan med näringslivet sker inom Teknikcollege i form av regional och lokala styrgrupper med näringslivet i majoritet. Kvalitetssäkringen består i att den regionala styrgruppen sätter upp vissa krav i förhållande till kriterierna. Att utvärdera en utbildnings resultat efter dess slut är för sent. Det gäller att känna av kvaliteten under pågående utbildning. Kriteriet kreativ och stimulerande lärmiljö har främst kommit till som kriterium i och med att undersökningar visar att flickor efterfrågar detta i hög utsträckning då de väljer utbildning. Det är svårt för skolans värld att hålla sig uppdaterad vad det gäller maskiner och utrustning. Företagen börjar vakna mer och mer och förstår att det lönar sig att förse skolorna med material som kan påverka kvaliteten och göra eleverna mer bekanta med den utrustning som används i industrin. Ett exempel på detta finns på BrobyGrafiska i Sunne (vilken för övrigt är en av GRs Idéskolor i Väst). Vad det gäller kriteriet sammanhållna arbetsdagar, så är det lika bra att eleverna lär sig att det inte finns håltimmar i industrin. Lagarbete och ämnesintegration är en stor utmaning för många lärare, men mycket bra för eleverna. Det är viktigt att eleverna förstår att de kommer att behöva de kompetenser som finns i olika ämnen i skolan. Lärande i arbete innebär att eleverna kommer ut i verkligheten tidigare. Inom Teknikcollege är t ex sommarjobb en relevant insats, men kan denna också valideras mot kurspoäng? Projektarbeten är ett annat sätt att samverka, liksom att lägga vissa kursmoment utanför skolan. Målinriktningen för Teknikcollege Målet är högre kvalitet och kvalitetssäkring av utbildningen. Ökad konkurrens mellan utbildningsanordnarna ( ett mål som med råge uppfylls av GR) Fast konkurrensen ska bygga på samverkan Förbättrad samverkan med lokala industrin Resurseffektivitet Det går att jämföra med när en KY-utbildning startar. KY-myndigheten bedömer behovet i dialog med utbildare och avnämare. Över 100 kommuner är nu i en process kring konceptet Teknikcollege. Ansökningsförfarandet Först lämnas en regional intresseanmälan och ev. lokala sådana. Sedan skickas en regional ansökan. Om den godkänns, så är det fritt för olika anordnare att ansöka om att ingå under det regionala paraplyet. Minst tre kommuner/anordnare ska vara med. Innan ansökan måste en ordentlig förankringsprocess genomföras med näringslivet, politiker, kommuner/anordnare, skolor, lärare m fl. Industrikommittén granskar och ger ackreditering (ungefär som en KY-tillsyn) Ackrediteringen gäller sedan i tre år, men den kan dras in. Exemplet Teknikcollege Värmland Det finns många olika lösningar för att nå målen. 3

4 Nätverket i Värmland består idag av Karlstad, TE, IP och KY, Sunne SM och KY, Kristinehamn TE och IP. Nu är Arvika-Eda på väg in och intresse finns i Grums och Hagfors. Arbetet lades upp så att en förstudie genomfördes med tre personer inblandade, Elsa Lagström Skogsindustrierna, Per Eirits fd VD Metso Paper och Jan Malmstål rektor i Karlstad för TE. Dessa reste runt och träffade lärare, näringslivsrepresentanter m fl. Det har varit en långsam process som inleddes 31 maj 2006 och resulterade i att en ansökan för Region Värmland var klar i november Innan godkännandet fick Region Värmland ett protokoll där Industrikommittén påpekade vad man inte hade arbetat tillräckligt med. Därefter godkändes den regionala ansökan. I Värmland finns en regional styrgrupp och lokala styrgrupper. Näringslivet är i majoritet och ordföranden kommer därifrån. I Karlstad har en gemensam utbildningsarena byggts upp kring skogsindustrins behov. Vid Karlstad Teknikcenter utbildas gymnasieelever, KY-studenter och uppdragsutbildning genomförs. Företagen ställer dit utrustning i detta Public-Private Partnership. Alla som vill kan haka på konceptet och lägga upp sin ansökan på det regionala bordet. Den regionala styrgruppen undersöker så att inget går stick i stäv med kriterierna. Särskilt viktigt är att företagen är med. Går ansökan igenom så skickas den till Industrikommittén. Näringslivet skulle i princip kunna ansöka om att gå med i konceptet. Här flikar Svein Holm, GTC/GTG in att Teknikföretagen i Väst har tryckt på, så att GTG har lämnat in en intresseanmälan till Industrikommittén. Enligt uppgift från Karin Thapper i Industrikommittén, så kan inte kommittén behandla den förrän det finns en regional intresseanmälan. Svein Holm menar att de utbildningar som har riksrekrytering (t ex fristående skolor) i princip kan lämna in och ange att man går ihop med vilken kommun som helst i landet. Vad är då en region? Det måste inte vara ett län utan det bygger mera på hur man samverkar. Avstämning Information från GRs norra nod Raymond Vaske, förvaltningschef i Stenungsund och Ove Thörnkvist berättade om tankarna om en nod kring industri- och kemiföretagen. Upprinnelsen är ett samtal från Svenskt Näringsliv som ringat in intressanta regioner kring denna industrisektor. Petrokemin i Stenungsund utgör en sådan nod. Grannkommunerna Kungälv, Tjörn och Lilla Edet har därför satt ihop en arbetsgrupp för att diskutera frågan. En månad efter samtalet bjöds ett antal industrier in till ett möte och gensvaret var stort. Politikerna fanns också på plats. I arbetsgruppen ingår Jan Herin Svenskt Näringsliv, Siw Lundberg personalchef på Hydro Polymer, Margaretha Allen GR och Eva Lind Johansson Molekylverkstaden samt förvaltningscheferna från dessa kommuner. Nu förestår en process då lokala politiker måste ge sitt medgivande. GR perspektivet är viktigt!!! Samtidigt måste vi nu snabbt vidare. Därför lyftes frågan också i GR:s Utbildningschefsgrupp 13 april. Projektledaren för Teknikcollege Dalarna medverkade. Ove Thörnkvist har redan fått ett uppdrag från sin nämnd och dealen bygger på att när Vårdoch Omsorgscollege blir aktuellt, så tar Kungälv taktpinnen. Hur åstadkommer vi anställningsbarhet? I skolans värld är ledtiderna långa, men vi måste vara så flexibla som möjligt för elevernas skull. Ove pekade ut tre nyckelpersoner som nu är 4

5 med på spåret: 2 rektorer på gymnasiet och 1 rektor inom vuxenutbildningen. Ett tydligt intresse finns också bland lärarna. Ove har också fått ett positivt besked från sin lärandeberedning och har bett denna lyfta in frågan till GRs Utbildningsgrupp. En realistisk tidsaxel kan vara att man är igång inom ett år. Egentligen är kriterierna helt skolmässiga men det är Industrikommittén som driver frågan. Och det är bra! Den petrokemiska industrin kommer att sats 6,5 miljarder i Stenungsund inom den närmaste tiden. Tidigare var det mycket revirtänk, men nu låter det annorlunda. Uppvaktningarna från såväl företag som högskola duggar tätt. Stort intresse finns från Chalmers att vara med. Det kan också vara bra för kommunen att bättra på sin ranking som företagskommun. Svein Holm GTG/GTC Svein Holm berättade att man är måna om att komma igång snabbt. Tanken är inte ny utan har sin upprinnelse i Community colleges, där tre processer pågick samtidigt; gymnasieutbildning, påbyggnadsutbildning och uppdragsutbildning. GTG:s koncept har under ett tiotal år byggt på denna tanke. Nu har Industrikommittén tagit detta längre och certifieringen är en vidareutveckling där man får sin kvalitet avstämd. GTG/GTC anlitar idag också Meritea/Valideringscentrum som bör vara en del i konceptet. Lennart Österlund Teknikföretagen i Väst är som sagt otålig kring tidsaspekten och man vill inget hellre än att komma igång. Företagen är beroende av att ha en resurs för att utbilda/utveckla anställda. Kontakter har därför tagits med Börje Rådesjö på GR för att få igång processen med en regional intresseanmälan. GTG/GTC har lämnat in en preliminär ansökan och nu gäller det att få den inledande besiktning så bra som möjligt. Skolan ser positivt på att vara med under GR-paraplyet men önskar skynda på processen. ABF samarbetar framgångsrikt med skolan kring integrerad språkundervisning och praktik inom sfi och hälsar via Svein att man är med. Nils Söderström, förvaltningschef i Partille I Partille inleds ett gigantiskt teknikprojekt i anslutning till Jerikotunneln. Kommunalråden i Partille och Lerum har funderat kring hur man kan arbeta tillsammans kring detta. Ett stort bostadsområde ska byggas. I Jonsereds herrgård har Göteborgs Universitet etablerat en nod kring Kultur och hälsa. Porthällagymnasiet startar en utbildning inom BP mot NV för att möta behovet av byggledare med praktisk kompetens och inom EC finns inriktningen Ljud och Ljus. Stig Eriksson, Fässbergsgymnasiet i Mölndal Skolan samverkar med Peab kring sin byggutbildning. Fordonsprogrammet har avvecklats i konkurrensen med MTG. EC har ett väl förankrat samarbete med näringslivet. TE har också bra kontakter. Inga diskussioner är förda kring Teknikcollege. NV programmet samverkar bland annat med Astra Zeneca och Chalmers. Gösta Lindvall SKF Tekniska Gymnasium Skolan arbetar i stort sett enligt de kriterier som gäller för Teknikcollege redan. Skola och företag är sammanbyggda på SKF. Det finns en liten gymnasieutbildning och mycket uppdragsutbildning för de anställa genomförs. Ett par tusen anställda utbildas. En operatör måste klara ganska mycket idag. Man vill bygga ett gemensamt varumärke. De som går igenom gymnasieskolan kommer att kunna få jobb. Intressant är att det inte är Skolverket som ställer upp kriterierna utan Industrikommittén. 5

6 Jan Friman GTU Jan var med och byggde upp IT-gymnasiet i Kista som bygger på samma principer och har många erfarenheter av detta. Här handlade det om att bygga upp en hel kommundel och att ta med sig företagen i denna process. Mycket samverkan fanns t ex med Microsoft. Enligt Jan är Mölndal ett liknande område som lätt skulle kunna bli ett naturligt college för vad betyder egentligen teknik i sammanhanget? Margaretha A inflikade några bilder från en presentation som hon ska göra vid det österrikiska maskinföretaget EMCOs utbildningsdagar i nästa vecka. Föredraget kommer att handla om hur svensk yrkesutbildning har lyckats inom den tekniska sidan med exemplet Göteborgsregionen. I presentationen finns en bild av hur utbildningarna är organiserade inom GR. Leif-Göran Klittermark, UBF Göteborg Leif-Göran är projektledare för College Lindholmen med tänkta utbildningar EC, EN och TE. Det finns nu en styrgrupp och ett antal arbetsgrupper. Just nu stupar man på lokaler och maskinpark. Målet är att vara på väg 2009 och att 2012 även inkludera BP och FP. KY- Akademin belägen på Älvstranden är en viktig spelare. Företagen säger att de är en nödvändighet för kvaliteten i utbildningen. Ingen formell intresseanmälan har lämnats och man är intresserade av att gå in under GR-konceptet. Bo Gustafson, Kungsbacka Som alla vet har Kungsbacka ett ben i GR och ett i Halland. Motsvarande tankar finns i Halland kring Teknikcollege. Samverkan med arbetslivet är nödvändig. Bo har fått bra signaler kring detta, som han tar med sig hem till de två gymnasieskolorna. Camilla Lagerqvist Lernia Lernia verkar inom många av de berörda sektorerna; Verkstadsteknik, El, Bygg och Fordon. Man koncentrerar sig på uppdragsutbildning och arbetsmarknadsutbildning. Vuxenutbildningsförvaltningen är en stor uppdragsgivare. Det är inte ovanligt att medarbetare byter yrkesinriktning och då kan Lernia vara behjälpliga. Man är väl medveten om vad företagen behöver. En hel del samverkan finns också med Kungälvs kommun. Det är också viktigt att lyfta fram insatser inom sfi och arbetsintegrering. Anna Havfner och Elin Wilhelmsen, Campus Alingsås De båda kommer från Lärcentrum, som är en del av Campus Alingsås förlagt i Utbildningens hus. En hel del samverkansprojekt genomförs redan idag. T ex kring Butikschefsprogrammet via partnerbutiker. Företagens behov styr. De studerande får också uppgifter som kan gynna dem i framtiden. En hel del uppdragsutbildning genomförs. Alingsås profil är för övrigt LJUS och där är samarbetet mycket omfattande med Chalmers och KTH. Inga kända planer finns kring Teknikcollege hittills. Ralf Stenered, Vuxenutbildningsförvaltningen Göteborg Inom förvaltningen vill man samla resurserna och ställa om efter arbetslivets behov. Det är nödvändigt att samverka med arbetslivet. Inom förvaltningen anlitar man Lernia för de teknikintensiva utbildningarna utom för El och automation där en annan anordnare anlitas. Emelie Andersson, Öckerö gymnasieskola 6

7 Skolan är liten men erbjuder gymnasieskola och vuxenutbildning. Inom tekniksidan finns en unik profil mot Marin verkstadsteknik mot framförallt varvsindustri. Frågestund Varför är inte internationalisering ett kriterium? Att annat kriterium skulle kunna vara entreprenörskap. Svaret är att varje region kan lägga in egna kriterier. I Värmland lägger visa teknikutbildningar in kurser från OP eller BF kring personlig utveckling och mognad. Finansiering Hur finansierad detta? Detta har man löst på olika sätt i regionerna. I Värmland har Ljungbergsfonden stöttat koordinatorns roll. Länsstyrelsen kan ibland vara finansiär i samverkan med regionförbundet. EUs strukturfonder kan vara en annan väg. I Värmland betalar alla som vill vara med en slags medlemsavgift som går t ex till kompetensutveckling eller andra former av positivt erfarenhetsutbyte. T ex gör man en satsning i augusti för lärarna, där de ges möjlighet att träffas och att tänka till hur man vill utveckla konceptet. Man kan också skapa nätverk. Konferensen ska också ses som en form av belöning och en signal att arbetet som läggs ned är värt något. Ämnesintegration kommer att vara temat. Koordinatorsrollen Detta är en övergripande roll som de flesta regioner använder sig av. Den går väldigt mycket ut på att koppla samman personer och att medverka till att deltagarna delar med sig av sina idéer. Det är också ett marknadsföringsuppdrag, där det gäller att åka ut och få igång engagemanget. Man kan anpassa detta efter rollen. I Örebro finns såväl en koordinator som en ungdomsinformatör som arbetar uppsökande för att få upp teknikintresset bland eleverna. Särskilt riktar man sig till flickor. Skolpengen Gösta Lindvall har framfört till Karin Thapper att skolpengen till IP är alldeles för låg. Det går inte att bedriva högkvalitativ utbildning med denna summa. Det går inte att köra Low Budget. Interimistisk styrgrupp I Värmland har man tillsatt en interimistisk styrgrupp i regionen, men det gäller att företagen är med så fort som möjligt. Man kan hitta representanterna t ex via befintliga programråd och branschråd eller i KY-ledningsgrupperna. De är redan engagerade i utbildningarna. I konceptet ligger åtaganden och vinster allt i syfte att skapa regionala kompetenscentra! Margaretha avslutade med att tacka Elsa Lagström och deltagarna för en intressant förmiddag och lovade skicka anteckningar och filer via mail snarast. De som önskar ingå i sändlistan Teknikcollege anmäler mailadress till Margaretha. Anteckningarna kommer att föreläggas GRs Utbildningsgrupps presidium snarast för instruktioner inför framtiden. Information om beslut skickas via maillistan. Vid anteckningarna Margaretha Allen, GR Utbildning 7