bedriva arbetet på ett sådant sätt att barnet får möjlighet till en god psykosocial utveckling.
|
|
- Håkan Öberg
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 NORMA Verksamhetsbeskrivning Norma startades hösten 1990 i Helsingborg. Vi är en öppenvårdsverksamhet, som riktar sig till familjer med ett eget boende.. Vi kan betraktas som ett alternativ till de institutioner för föräldrar och barn som finns i nordvästra Skåne. I förekommande fall kan vi också fungera som en länk mellan institutionsvistelse och ett eget boende. Målgrupp Verksamheten riktar sig till föräldrar samt gravida kvinnor med psykosociala problem som visar eller kan förmodas komma visa brister i föräldraförmågan. Problemen får ej vara av så djupgående karaktär en separation av förälder och barn, bedömes vara helt oundviklig, om behandling ej påbörjas. Med detta menas verksamheten inte ska ses som ett alternativ till ett i tiden nära förestående och planerat tvångsomhändertagande, utan snarast betraktas som ett förebyggande alternativ av omfande karaktär. I den enskilda bedömningen av huruvida en förälder faller inom eller utom målgruppsdefinitionen, lägges stor tyngd vid bedömningen av barnens behov av och rätt till såväl fysisk som psykisk omvårdnad och skydd m.m. Målsättning Vi arbetar för utifrån individuella lösningar stödja och hjälpa föräldrar/ blivande föräldrar i syfte förstärka föräldraförmågan och förbättra barnets/ barnens livssituation genom: med olika medel öka förälderns självkännedom och självkänsla och härigenom hjälpa och stimulera denne till förstå och bli motiverad tillfredsställa barnets behov. hjälpa föräldern komma i kontakt med och bearbeta egna upplevelser och/eller känslomässiga problem som förhindrar eller försvårar utveckling av föräldraförmågan. bedriva arbetet på ett sådant sätt barnet får möjlighet till en god psykosocial utveckling. skapa förutsättningar för hjälpa barnet bearbeta sådan känslomässig störning som står i vägen för dess fortsa psykosociala utveckling. avhjälpa brister föräldern visar i det fysiska omhändertagandet av barnet. i situationer där allvarlig konflikt råder mellan förälderns och barnets intressen ta ställning och verka för barnets bästa. Sida 1
2 Behandlingsmodell Inledning Verksamheten grundar sig på en positiv människosyn med tilltro till människors vilja och förmåga till förändring av sina liv och ansvarstagande för sig själva och sina barn. I en miljö med engagemang och närhet möjliggörs förändring. Verksamheten är utformad som ett vårdalternativ utifrån individuellt anpassad omhändertagandenivå. Eget boende kombineras med omfande stöd- och hjälpinsatser efter varje individs behov, vilja och förutsättningar. En viktig grundtanke är erbjuda behandling i hemmiljön, som ett alternativ till vård på institution. Genom vi arbetar efter närhetsprincipen får den som genomgår vår behandling lära sig hantera verkligheten sådan den är på den plats där hon lever. Den sociala struktur som byggs upp under behandlingen kan på ett naturligt sätt leva vidare efter behandlingstidens slut. Vi har tillgång till de resurser som ett behandlingshem förväntas ha, förutom de företeelser som bygger på kollektiva aktiviteter och det kollektiva boendet. Samtidigt har vi också tillgång till den gemenskap, närhet och den roll-/modellöverförande funktion som en familjehemsvistelse innebär. I centrum för verksamheten står ett klart uttalat barnperspektiv. Med detta förstås allting som sker inom ramen för verksamheten har sin utgångspunkt i barnens behov och rätt. Detta gäller alla insatser och beslut som berör föräldern, barnet eller båda gemensamt. Med detta perspektiv ges möjligheter till utveckling och förändring av föräldrarnas förmåga se sina barn och med respekt möta och tillgodose deras behov. Endast en tillräckligt behovstillfredsställd förälder kan ha denna förmåga. Innehåll Normamodellen utmärks av flexibilitet och en ambition upprätta nära, förtroendefulla relationer. Vi vill möta varje enskild individ och familj som skrivs in, utifrån deras unika livserfarenheter. Detta möjliggörs av verksamhetens småskalighet, där varje behandlingsenhet är fristående uppbyggd kring den eller de individer som är i behandling. Våra inskrivna familjers problem är naturligtvis skiftande. Såväl det som är känt vid inskrivningen som det som visar sig under behandlingens gång. Enstaka familjer är på ytan socialt välfungerande medan andra är s k multiproblem-familjer. Många kommer från familjer med ett sedan generationer belastande psyko-socialt arv. För bryta en sådan utveckling och uppnå bestående förändring krävs det omfande och djupgående insatser. Då vi arbetar med individuella lösningar kommer behandlingsinnehållet variera från en förälder/barnkonstellation till en annan. Faktorer som påverkar detta är t.ex om barnet ännu ej är fött, barnets ålder, barnets tidigare erfarenheter och behov. Likaså förälderns och hela familjens gemensamma behov samt inte minst viktigt, relationen till den ev. frånvarande Sida 2
3 föräldern. Vi lägger stor vikt vid individuella samtal mellan förälder och ansvarig behandlare samt vid hur relationen mellan föräldern och barnet/barnen utvecklar sig. Varje förälder har sin behandlare, som endast i undantagsfall är utbytbar. Vi strävar efter skapa den trygghet som krävs för vilja och klara av varaktigt förändra sitt liv genom upprätta en nära och bärkraftig relation, till främst den inskrivna vuxna (föräldern). Det innebär föräldern ges möjlighet på djupet knyta an till en behandlare som sedan följer med under hela behandlingstiden. När anknytningen fungerar tillfredsställande får Normas behandlare närmast rollen av en professionell förälder för den inskrivna föräldern. Vi anser upplevelsen av ha en trygg bas vila i, lämna och återkomma till är avgörande för all forts god utveckling. Vi följer barnets fysiska, psykiska och sociala utveckling i såväl dess hemmiljö som i övriga viktiga sammanhang. Vi lär känna barnet och observerar kontinuerligt samspelet mellan förälder/barn. Vi kan därigenom vara barnets språkrör genom, vid behov, tolka dess signaler och symptom för föräldern. Vi bedömer kontinuerligt behovet av insatser riktade direkt till barnet. Ofta är det nödvändigt också barnet får en egen behandlare för kortare eller längre tid. Föräldern har det fortsa huvudansvaret för sitt barns välbefinnande och utveckling men får ett omfande stöd. Föräldern måste vara motiverad arbeta med sig själv och acceptera fokus ligger på den egna utvecklingen i syfte förbättra sitt/sina barns villkor. Tillsammans med föräldern vill vi väva samman familjens och individernas historia, nutid och framtid till en helhet och anpassa behandlingen efter de behov som då blir synliga. Det innebär vi tillvaratar och stärker de resurser som finns men också vi inte väjer för det svåra, de många gånger allvarliga problem som också kommer i dagen. Vi kan sägas ha ett barnperspektiv i dubbel bemärkelse, eftersom vi fokuserar på såväl det barn som den vuxne en gång var, som på det verkliga barnet och dess utveckling. Vi arbetar oftast i familjens hem vilket ställer stora krav på familjens motivation ta emot hjälp och på behandlarens respekt för familjens behov av och rätt till integritet. Dagliga aktiviteter och göromål planeras och genomförs till stor del tillsammans med familjens behandlare och/eller stödperson, efter miljöterapeutiska principer. Vår gemensamma arbetsplats är oftast den inskrivna familjens hem. Detta innebär vi utifrån konkreta vardagssituationer kan fungera som rollmodeller och handleda individen när det gäller såväl praktiska som sociala och psykologiska problem och förhållningssätt. Härigenom skapas också en naturlig och oftast nödvändig kontakt med familjens yttre nätverk såsom BVC, dagis och andra aktuella institutioner. Vi arbetar alltid med familjens professionella nätverk, ibland med det personliga nätverket. Våra inskrivna familjer saknar dock ofta ett eget tryggt kontaktnät. Genom dygnet-runt-jour har familjerna alltid möjlighet nå ansvarig personal om behov skulle uppstå. Vid behov tillsätter vi resurspersoner för specifika insatser samt noggrant utvalda stödfamiljer. Sida 3
4 Under en kort period och vid enstaka tillfällen kan personal överna hos föräldern. Till exempel under inslussningsskedet, vid akuta kriser eller för möjliggöra umgänge med ett barn som är familjehemsplacerat. Vår öppenvårdsverksamhet förutsätter dock föräldern normalt klarar av bo själv. Kring varje inskriven familj bildar Norma en separat arbetsgrupp som tar ett gemensamt ansvar för hur behandlingen fortskrider. Gruppen utgör också ett stöd för behandlaren i det dagliga arbetet och är ett forum för den förälder som behöver en bredare spegling av uppkomna svårigheter eller uttrycka missnöje med behandlingen. Personalen har också regelbunden extern handledning av leg. psykoterapeut. I praktiken innebär ovanstående vi strävar efter skräddarsy varje familjs och individs behandling utifrån ett helhetsperspektiv i vid bemärkelse. Insatserna kan vara av mycket skiftande karaktär, alltifrån samspelsbehandling och samtalsterapi till ekonomisanering och vägledning i den praktiska vardagen Vår behandling är som regel flerårig med en varierande grad av nedtrappade insatser över tid. Vi har hittills, hösten 2000, haft 18 familjer med totalt 40 individer inskrivna i Norma. Behandlingsplan Vi upprättar en individuell behandlingsplan för varje familj. Behandlingsplanen utgår från en helhetssyn med samordning av olika stödinsatser inom och utom Norma. Den är ofta ett värdefullt instrument för konkretisera målet med behandlingen på kort och lång sikt. Planeringen revideras fortlöpande i samråd med föräldern och socialtjänsten. Stödfamilj En viktig resurs vid sidan av personalen är den stödfamilj som kommer knytas tätt till varje enhet. Denna rekryteras i samråd med föräldern och socialtjänsten, utifrån de behov som är aktuella i varje enskild förälder/barnkonstellation. Stödfamiljens viktigaste funktion blir utgöra grunden för ett bra socialt nätverk, som vi hoppas kan bestå även efter behandlingstiden. Vi ställer höga krav på stödfamiljernas insatser i tid och engagemang men vill påpeka de inte kommer ha någon behandlarroll. De ska snarare fungera som roll- /modellförmedlande trygga och stödjande medmänniskor. Provtid Behandlingen inleds i regel med en ömsesidig provtid. Generellt anser vi denna bör omfa sex veckor. Arbetet i familjen under provtiden sker enligt samma modell som inom Norma för övrigt. Syftet med provtiden är från Normas sida övergripande försöka kartlägga familjens sociala situation, innefande resurser och brister i den praktiska vardagen, ekonomi, Sida 4
5 nätverk etc. Vi fokuserar på samspelet mellan förälder och barn. Vi gör en första bedömning av vilka åtgärder som bör sättas in. Provtiden ger också socialtjänst, Norma och berörd familj en ytterligare möjlighet pröva om Norma är ett lämpligt vårdalternativ. Exempel på ytterligare innehåll i behandlingen * teoretisk och praktisk kunskap om barn, förmedlad i såväl den praktiska vardagen som i organiserad form * profylaxkurser tillsammans med blivande mammor, finnas med vid förlossning * lösa ev. behov av barnomsorg * extern psykoterapeutisk behandling vid behov för både förälder och barn eller båda gemensamt * Marte Mèo samspelsbehandling * ADL-träning * studie- och yrkesvägledning * kompletterande grundskole- eller gymnasieutbildning * arbetsträning och yrkespraktik * kursverksamhet ex datakunskap * körkortsutbildning * ekonomisk planering, hushållsbudget * ekonomisk sanering, upprätta avbetalningsplaner och påbörja dessa * prova olika fritidssysselsättningar * utflykter och semesterresor För kunna tillgodose ovanstående kommer vi i första hand använda oss av verksamhetens egna resurser i form av personalens och andra etablerade kontakters kunskaper och erfarenheter. När det gäller behov som inte kan tillgodoses genom dessa kommer vi anlita samhällets ordinarie resurser i form av sjuk- och socialförsäkringssystem mm., samt vid behov även andra externa resurser såsom psykoterapeut och praktikplatser mm. Behandlingstid Behandlingstidens längd varierar utifrån en bedömning av varje enskild familjs livssituation. För skapa realistiska förutsättningar för bestående förändringar i familjens liv, krävs det enligt vår erfarenhet minst ett år av nära, intensivt behandlingsarbete. Detta bör följas av en lång tids successivt nedtrappade insatser. Vi strävar efter familjens inskrivningsnivå i Norma alltid ska anpassas efter vårdbehovet. Personal För närvarande har vi 4,5 heltidstjänster. Inom personalgruppen finns bl.a socionomer, fritidspedagog samt en omfande tidigare erfarenhet av vara kontrakterat jourhem, familjehem, stödfamilj och kontaktperson. Några har också psykoterapeutisk utbildning. Sida 5
6 Genom joursystem finns personal tillgänglig dygnet runt. Personalen har kontinuerlig handledning av leg. psykoterapeut. Till verksamheten knyts också olika resurspersoner med varierande uppdrag t.ex. stödfamiljer. Huvudman Verksamheten drivs av Socionomgruppen Helsingborg AB. Huvudansvarig ledare för verksamheten är Anders Wahlquist. Helsingborg Socionomgruppen Helsingborg AB Box HELSINGBORG Tel , Fax , Sida 6
Jakobsdal HVB, Credere.
Vård & Omsorg Jakobsdal HVB, Credere. i Stenungsunds kommun. Behandlingsverksamheten riktar sig till flickor och pojkar mellan 12-18 år. Upptagningsområde: Hela landet SoL och LVU Foto: Ted Olsson Jakobsdal
Individ- och familjeomsorgens huvuduppgifter...2
PROGRAM FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I UPPSALA KOMMUN Antaget av Kommunfullmäktige 29 maj 2001. Reviderat i april 2002 på grund av ändringar i lagen. Individ- och familjeomsorgens huvuduppgifter...2
Trygghetsplan innehållande likabehandlingsplan för Guldsmedens Förskola
Trygghetsplan innehållande likabehandlingsplan för Guldsmedens Förskola Trygghetsplanen är utarbetad av personalen vid Guldsmedens Förskola under höstterminen 2005 Reviderad våren 2009 2 Förskolan vilar
Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård
Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt
Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne.
Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Verksamhetsidé: Skåne Stadsmission arbetar på människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Vi arbetar lyhört och proaktivt med
Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.
Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då
Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård
Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt
Sävsjöviks förstärkta familjehem
Sävsjöviks förstärkta familjehem Vi erbjuder familjehemsvård för vuxna personer med missbruk och / eller kriminalitet. Vår målgrupp är företrädesvis Individer med konstaterad eller misstänkt neuropsykiatrisk
Riktlinjer boendestöd för vuxna
Riktlinjer boendestöd för vuxna Bistånd enligt socialtjänstlagen (SoL) 4 kap 1 Riktlinjer antagna av Socialnämnden den 18 december 2012 219 Innehållsförteckning Bakgrund...2 Lagstiftning...2 Målsättning...2
Bakgrund Många barn föds in i en ogynnsam livssituation. Detta då deras föräldrar har problem som hämmar deras förmåga att på ett tillfredsställande sätt svara upp mot sina barns behov av omvårdnad och
ANSÖKAN OM FORTSATT BIDRAG TILL TIDIGA INSATSER
SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG/PREVEN TIONSENHETEN SID 1 (5) 2008-03-27 ANSÖKAN OM FORTSATT BIDRAG TILL TIDIGA INSATSER Projektstart Projektet Sköra föräldrar startade den 31 augusti 2007
Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk
Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk Det lilla barnet kan inte föra sin egen talan Därför behöver vi som träffar barn och föräldrar vara
Anmälan av Länsstyrelsens i Stockholms län tillsyn av Stockholm HVB Barn & Ungdoms institutioner, Linggården, Giovannis och skyddade boendet Kruton
SOCIALTJÄNSTNÄMNDEN KUNDORIENTERADE VERKSAMHETER SID 1 (5) 2007-08-16 Handläggare: Anders Fall Telefon: 08-508 25 608 Till Socialtjänstnämnden Anmälan av Länsstyrelsens i Stockholms län tillsyn av Stockholm
Ej vinstdrivande familjehemsvård med konsulentstöd sedan 1986. Konsulentstödd familjehemsvård för barn, unga och vuxna. www.bergslagsgardar.
Ej vinstdrivande familjehemsvård med konsulentstöd sedan 1986 Konsulentstödd familjehemsvård för barn, unga och vuxna www.bergslagsgardar.se Stiftelsen Bergslagsgårdar Stiftelsen Bergslagsgårdar drivs
Riktlinjer för handläggning samt samverkan kring barn och unga som riskerar att fara illa KS2019/158/11
TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2019-02-22 1 (2) Kommunstyrelsen Riktlinjer för handläggning samt samverkan kring barn och unga som riskerar att fara illa KS2019/158/11 Förslag till beslut Att Riktlinjer för handläggning,
ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM
ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...
REHABILITERINGSPOLICY
REHABILITERINGSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2004-08-30, 46 Dnr: KS 2014/621 Reviderad: 2008 Reviderad: 2015-01-26, 13 Revideras 2020-01 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box
Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om stödboende
REMISSVAR 2016-03-18 Dnr 3.9:0100/16 Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om stödboende (Dnr 1953/2016) Inledning Förslaget behandlar föreskrifter
familjehemsgruppen Bli en värdefull extraförälder
familjehemsgruppen Bli en värdefull extraförälder 1 Vad är familjehem, förstärkt familjehem, kontaktfamilj och jourhem? Familjehem, förstärkt familjehem, kontaktfamilj och jourhem är vanliga hem som på
Familjehem. Omvida erbjuder tre former för familjehemsvård, utifrån barnets behov och på uppdrag av placerande socialtjänst:
Familjehem Omvida är ett litet företag med stor kompetens inom vård och omsorg. Sedan 2015 arbetar vi värderingsstyrt mot vårt mål: att bli ledande i kvalitet, flexibilitet och arbetsglädje inom områdena
Stöd ett barn. Att vara familjehem, kontaktfamilj & kontaktperson
Stöd ett barn Att vara familjehem, kontaktfamilj & kontaktperson Om den här broschyren Hej! Vad kul att du läser den här broschyren! Det betyder förhoppningsvis att du vill lära dig mer om de olika uppdragen
Upprättad: 2015-05-19 Framtagen av: Desiré Törnqvist Fastställd av: Socialutskottet
Riktlinjer boendestöd för vuxna Upprättad: 2015-05-19 Framtagen av: Desiré Törnqvist Fastställd av: Socialutskottet Socialförvaltningen Område: FO, IFO Bakgrund Den svenska psykiatrireformen trädde i kraft
REHABILITERINGSPOLICY
REHABILITERINGSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2004-08-30, 46 Reviderad 2018-11-28, 167 Dnr KS 2018/606 Revideras 2020-01 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel:
Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?
Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk
LGS Temagrupp Psykiatri
LGS Temagrupp Psykiatri Lokal riktlinje för samverkan mellan Mödra- Barnhälsovårdsteamet i Haga, socialtjänst och Beroendekliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012-09 -12 Lagstöd Förvaltningslag
Merservice inom LSS och särskilda boenden
Merservice inom LSS och särskilda boenden Anställningsenheten, JobbMalmö Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2015-01-22 1.2 Jahangir Hosseinkhah Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen
Behandlingshem för kvinnor och män med psykiska funktionshinder samt individer med samsjuklighet.
Behandlingshem för kvinnor och män med psykiska funktionshinder samt individer med samsjuklighet. Ängsätra och VasseBro med fokus på individen Konceptet Ängsätra/VasseBro erbjuder ett nästintill optimalt
Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan
Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Att plötsligt förlora jobbet, gå igenom en skilsmässa eller drabbas av någon annan kris kan få vem som helst att helt tappa fotfästet. Hamnar man utanför arbetsmarknaden
Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.
Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer xxxxxxxx Utgivare: Rättschef Pär Ödman, Socialstyrelsen Socialstyrelsens
Fastställd av kommunstyrelsen
VANSBRO KOMMUN RIKTLINJER för Boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning Fastställd av kommunstyrelsen 2014-01-14 Inledning Riktlinjernas syfte är att vara en vägledning för handläggare i
SOSFS 2012:6 (S) Föreskrifter och allmänna råd. Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2012:6 (S) Föreskrifter och allmänna råd Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras
Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola!
UPPDRAGSUTBILDNING Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola! Uppdragsutbildning är för Ersta Sköndal högskola ett viktigt instrument och resurs i samverkan med det omgivande
Härigenom föreskrivs att 6 kap. 1, 2 och 4 socialtjänstlagen (2001:453) ska ha följande lydelse. 6 kap. 1
Promemoria 2015-05-18 S2015/3723/FST Socialdepartementet Förslag till införande av en ny placeringsform för barn och unga (stödboende) i socialtjänstlagen (2001:453) Författningsförslag Härigenom föreskrivs
Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Jessica Olsson, jessica.olsson@kil.se 2017-11-01 Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling VÅR VISION På vår förskola arbetar vi medvetet
Våld i nära relationer med fokus på barnet
Kunskapscentrum för barnhälsovård Våld i nära relationer med fokus på barnet Andreas Andersson, leg psykolog Pernilla Arvidsson, socionom leg psykoterapeut Projektets syfte Uppmärksamma barn som upplever
MANUAL FÖR PSYKOSOCIALT STÖD TILL ASYLSÖKANDE
MANUAL FÖR PSYKOSOCIALT STÖD TILL ASYLSÖKANDE LÄKARE UTAN GRÄNSERS INTERVENTIONSMODELL SKL s nätverksträff Hälsa i Sverige, 16 april. Jenny Gustafsson https://lakareutangranser.se/ manual-psykosocialt-stodasylsokande
Verksamhetsbeskrivning
Verksamhetsbeskrivning Eksätra HVB Kontaktuppgifter Besöksadress Vårdsätravägen 74 756 55 Uppsala Telefon 018-727 23 25 vardochomsorg.uppsala.se www.uppsala.se www.sober.uppsala.se Sida 2 av 5 Organisatorisk
Birkahemmet. Institutionsbehandling under nyföddhetsperioden
Birkahemmet Institutionsbehandling under nyföddhetsperioden Birkahemmet Institutionsbehandling under nyföddhetsperioden Birkahemmet är en verksamhet som arbetar med de tidigaste relationerna mellan spädbarn
FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN
FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN Intervjuer om familjehemsvård En vägledning för dig som rekryterar och utbildar blivande familjehem eller möter familjehem i handledningsgrupper. Filmen kan
Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende
Bilaga 1 Bilaga 1 Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Psykiskt funktionshindrade kan ibland behöva stödinsatser i form av annat boende än
Att göra skillnad för barnet när en förälder behöver stöd
Att göra skillnad för barnet när en förälder behöver stöd SUF-Konferens 2019 Lydia Springer, leg psykolog, specialist i klinisk psykologi Vilka förutsättningar behöver föräldrar med kognitiva svårigheter
Stöd ett barn. Familjehem, kontaktfamilj och kontaktperson
Stöd ett barn Familjehem, kontaktfamilj och kontaktperson 2 Om den här broschyren Den här broschyren vänder sig till dig som vill hjälpa och stötta ett barn eller en ungdom. Här kan du läsa om mer om de
Familjecentraler Brukarundersökning 2010
Familjecentraler Brukarundersökning 2010 Dnr 2/7 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Genomförande... 3 Resultat... 4 Stöd från personal... 4 Frågor... 4 Råd och stöd... 4 Olika delar samlade i samma lokal...
Sävsjöviks Förstärkta Familjehem
Vi är ett mindre förstärkt familjevårdsföretag med säte i Borås. I vår verksamhet arbetar personal med lång, gedigen utbildning och erfarenhet inom missbruksvård och mänskligt beteende (konsulenter). Vi
LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag
LAG OCH REGELSTYRD Socialtjänstlagen SoL Förvaltningslagen Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga LVU Lag om vård av missbrukare i vissa fall LVM Offentlighets och sekretesslagen Lagen om stöd
Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.
Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.
Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107
Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...
Riktlinjer 4 KAP. 1 OCH 2 SOCIALTJÄNSTLAGEN BEHANDLINGSENHETERNA SOCIAL & ARBETSMARKNAD LIDKÖPING
Riktlinjer för tillämpning av 4 kap, 1 och 2 SoL inom behandlingsenheterna vid Social & Arbetsmarknad i Lidköping (ekonomienheten har egna riktlinjer) "Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller
Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.
Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen
Verksamhetsbeskrivning för Centrala elevhälsan. I Barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen Mölndals stad
Verksamhetsbeskrivning för Centrala elevhälsan I Barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen Mölndals stad Elevhälsa UTDRAG UR 2 KAP. 25 SKOLLAGEN (2010:800) För elever i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,
Mödra- och Barnhälsovårdspsykologens arbete. Leg Psykolog Frida Harrysson, MBHV-psykolog Lund
Mödra- och Barnhälsovårdspsykologens arbete Leg Psykolog Frida Harrysson, MBHV-psykolog Lund Psykologverksamheter Mödrabarnhälsovård/Föräldra- och barnhälsa i region Skåne SUS (Mottagningar i Lund, Malmö
1 Beskrivning av stödinsatser. 2 Omsorgsinsatser. 3 Serviceinsatser
1 Beskrivning av stödinsatser Här beskrivs vilka insatser som du kan ansöka och vad de innebär: 1. Dagverksamhet demens Insatsen riktar sig till äldre personer som har en kognitiv funktionsnedsättning
Barnhälsovårdsprogram i samverkan med socialtjänst för barn i riskmiljöer
Barnhälsovårdsprogram i samverkan med socialtjänst för barn i riskmiljöer Åsa Heimer, projektledare, vårdutvecklare BHV-Nord, Stockholm Socialchefen på Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning bjöd in till möte
Välkommen till BUP Kärnan
Välkommen till BUP Kärnan För barn i åldrarna 0-6 år och blivande föräldrar Barn- och föräldraverksamheten BUP Kärnan vänder sig till dig/er som snart ska få barn och till er föräldrar med barn i åldern
Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator
Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet
Riktlinjer för anhörigstöd inom Diarienr. socialnämndens ansvarsområde
Riktlinjer för anhörigstöd inom socialnämndens ansvarsområde Dokumentets namn Riktlinjer för anhörigstöd inom Diarienr socialnämndens ansvarsområde Dokumenttyp Riktlinje Fastställd av Socialnämnden Datum
Personliga vårdlösningar. Stödboende Gammelstad. Hantverksvägen 27
Personliga vårdlösningar Stödboende Gammelstad Hantverksvägen 27 JN Care AB erbjuder boende i stödboende i Luleå (Gammelstad). I det nyrenoverade huset finns det fem lägenheter, två trerumslägenheter och
Anhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med
Anhörigstöd Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS Beslutat av Förvaltningschef Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med Senast reviderad 2019-05-06 sid. 1 av 8 Innehåll
Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun
ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun Beslutad av omsorgs- och socialnämnden 2007-12-17 Varför en etikpolicy? Etik handlar om vilka handlingar och förhållningssätt
Huvudman FAM-huset i Fristad.
T2_1 2010 v 1.0 BESLUT T/Region Sydväst/Sek3 Karin Nyqvist Karin.Nyqvist@socialstyrelsen.se 2012-04-25 Dnr 9.1-8171/2012 1(6) Frälsningsarméns socialtjänst Box 5090 102 42 Stockholm Huvudman FAM-huset
Helsingborgs Stads. Mål och strategier i arbetet mot bostadslöshet
Helsingborgs Stads Mål och strategier i arbetet mot bostadslöshet Innehåll Sida Inledning och uppdrag 2 Stadens gemensamma ansvar 2 Definition av begreppet hemlöshet 3 Mål och strategier 5 Samverkan 7
Anhörigstöd - en skyldighet
Anhörigstöd Anhörigstöd - en skyldighet Sedan 2009 ska alla socialnämnder erbjuda stöd för att underlätta för de personer som: - vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre - stödjer en närstående
Lokal överenskommelse i Helsingborg
Stadsledningsförvaltningen Serviceavdelningen 2017-05-10 Lokal överenskommelse i Helsingborg En överenskommelse om förstärkt samverkan mellan föreningslivet och Helsingborgs stad Kontaktcenter Postadress
Erfarenhetsdag med Södertörns familjehemsenheter
Erfarenhetsdag med Södertörns familjehemsenheter Nio Södertörnskommuner har haft en gemensam halvdag för utbyte av erfarenheter om placerade barns umgänge med sina föräldrar och andra närstående. Umgänge
SOCIALTJÄNSTPLAN EMMABODA KOMMUN
SOCIALTJÄNSTPLAN EMMABODA KOMMUN EMMABODA I VÅRA HJÄRTAN Ditt ansvar, vårt stöd. -Ett självständigt liv! Förändringar har blivit det normala i dagens samhälle. Förändringar berör alla delar av samhällslivet
Samarbetsskola i Uddevalla Samarbetsskolan är en miljöterapeutisk enhet med integrerad pedagogik och behandling
1 (5) Handläggare Områdeschef Ulla Hansson tfn 0522-69 72 01 Verksamhetschef Gerd Karlsson tfn 0521-27 61 60 Avdelningschef Maria Kullander tfn 0522-69 70 48 Samarbetsskola i Uddevalla Samarbetsskolan
IHF Konferens. SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap. Föreläsningen. Samverkan
SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB IHF Konferens Norrköping 9 september, 2010 Stöd till barn och föräldrar i familjer där
RAMAVTAL FÖR FAMILJECENTRAL MELLAN REGION SKÅNE OCH SKÅNES KOMMUNER
1 (5) RAMAVTAL FÖR FAMILJECENTRAL MELLAN REGION SKÅNE OCH SKÅNES KOMMUNER 1 Parter och XX kommun. 2 Avtalstid Avtalet gäller fr.o.m. 2008-xx-xx tills vidare med möjlighet för part att skriftligt säga upp
Att identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn
Att identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn Karin Lundén Socialt Arbete, Göteborgs Universitet Karin.Lunden@socwork.gu.se Att beröra Erfarenheter från ett forskningsprojekt Vad är omsorgssvikt Hur vanligt
Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd
Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Förskolan skall vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran utveckling och växande. Förskolans
Välkommen till kurator
Njurmedicinska enheten Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator på njurmedicinska enheten Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet både för dig som patient och för
Socialt fältarbete en definition Inledning
Socialt fältarbete en definition Inledning Det sociala fältarbetet med ungdomar inleddes i Sverige i början av 1950-talet. Det var framförallt med storstädernas gängbildningar som arbetet bedrevs. Fältarbetet
BESLUT. Utifrån Indomi AB:s beskrivning av verksamheten bedömer IVO att:
BESLUT Datum 2017-02-17 Dnr 6.3.1-15770/2016 Kopia för kännedom till: Räddningstjänsten i Falukommun Socialnämnden i Falu kommun Indomi AB Box 127 791 23 Falun Ärendet Indomi AB, med org.nr. 559045-6272,
Att arbeta inom Stöd och service
Att arbeta inom Stöd och service 1 Att arbeta inom Stöd och service Att leva med en funktionsnedsättning innebär att man kan behöva stöd och hjälp att kompensera det som skapar hinder i det dagliga livet.
Riktlinje för Anhörigstöd Vård- och omsorgsförvaltningen
Riktlinje för Anhörigstöd Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Inledning Den 1 juli 2009 infördes en lagskärpning
PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FÖRSKOLAN KLURINGEN AB Gäller VT 2014
PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FÖRSKOLAN KLURINGEN AB Gäller VT 2014 Reviderad: 2014-02-05 Syfte Denna plans ändamål är att motverka kränkande behandling av barn på Förskolan Kluringen
Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar. Omfattning, förutsättningar och framtidsutsikter för privat utförd vård och omsorg
Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar Bakgrund *Socialtjänstlagen och Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade har bestämmelser om att kvaliteten i verksamheten
Handlingsplan för elevhälsoarbete. Alla elever är hela skolans ansvar! Brukets skola, Örebro kommun
Handlingsplan för elevhälsoarbete Alla elever är hela skolans ansvar! Brukets skola, Örebro kommun Läsår 2017-2018 1 Innehåll sidan Policy för barnets rättigheter i Örebro kommun 3 Trygghetsvision i Örebro
BEHANDLARENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.
BEHANDLARENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av terapeuter som har haft barn, ungdomar eller barn tillsammans med föräldrar på Terapikolonier sommaren 2012. Sammanfattning Utvärderingsenkäterna
Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan
Vargön 2014-10-27 Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan 2014/ 2015 Näckrosvägens förskola Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns
Familjehemsvård i Sollentuna kommun
Familjehemsvård i Sollentuna kommun BIF - projektet Startade 2004 BIF-projektet (Barn i fokus i familjehemsvård) Tre socialsekreterare skulle under två år enbart arbeta med de familjehemsplacerade barnen.
Våra barn, vuxna som föräldrar och vuxna som personal i och kring skolan formar den miljö som möjliggör att ALLA barn kan nå sina mål.
Våra barn, vuxna som föräldrar och vuxna som personal i och kring skolan formar den miljö som möjliggör att ALLA barn kan nå sina mål. Vi tar ALLA ansvar för allas rätt till trygghet, självkänsla, medkänsla
1(7) Familjerådgivning. Styrdokument
1(7) Styrdokument 2(7) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2017-02-07, 6 Dokumentansvarig Områdeschef IFO/Myndighetsenheten Reviderad 3(7) Innehållsförteckning 1 Insatsen...4
Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården
Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården erfarenheter från två pilotprojekt i Stockholm och Kronoberg Amanda Wikerstål, Kronoberg Malin Bergström, Maria Söderblom & Michael Wells,
Lokal överenskommelse i Helsingborg
Stadsledningsförvaltningen Serviceavdelningen 2017-03-15 Lokal överenskommelse i Helsingborg En överenskommelse om förstärkt samverkan mellan föreningslivet och Helsingborgs stad Kontaktcenter Postadress
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. för. Förskolan Skattkammaren
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Förskolan Skattkammaren 2018 Förskolan Skattkammaren Villa Göta Stadsparken 544 33 Hjo Telefon: 0503 35090 E-post: skattkammaren@hjomail.se 1.
Trygghets plan. Ankarets Förskola. Backens/Långskatans förskole område Piteå Kommun
Trygghets plan Ankarets Förskola Backens/Långskatans förskole område Piteå Kommun Upprättad 20131104 revideras december 15 Vår Vision Alla på Ankarets förskola ska känna sig välkomna, känna sig trygga
familjehemskonsulenten lotsen notavillan ronnja
familjehemskonsulenten lotsen notavillan ronnja Vårdförbundet Blekinge Vf B ägs av kommunerna i Blekinge men är juridiskt fristående från annan kommunal verksamhet. Vår huvuduppgift är att i första hand
Hem för vård eller boende för barn med föräldrar
- Uppdrag och kvalitetskrav Hem för vård eller boende för barn med föräldrar Fastställd av socialnämnden Framtagen av socialförvaltningen Datum 2018-05-23 Ärendenr 2018/189 Version [1.0] Innehållsförteckning...
Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården
BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan
AC omsorg växer! Nu söker vi fler familjehem i Norrbotten & Västerbotten. Mer info: www.ac-omsorg.se
AC omsorg växer! Nu söker vi fler familjehem i Norrbotten & Västerbotten Mer info: www.ac-omsorg.se AC omsorg växer! Nu söker vi fler familjehem i Norrbotten Inom AC omsorg arbetar vi med barn i alla åldrar
BARN I FÖRÄLDRAS FOKUS - BIFF
BARN I FÖRÄLDRAS FOKUS - BIFF Version 3, 2015:01 Det enskilda barnets bästa riskerar ofta att hamna i skymundan. Barn med föräldrar i vårdnadstvister Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter har varje
UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET
UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - daglig verksamhet är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till
Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen
DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till
Remitterande terapeuters syn på terapikoloniverksamheten 2006 Utvärderingen genomfördes under hösten 2006
Remitterande terapeuters syn på terapikoloniverksamheten 2006 Utvärderingen genomfördes under hösten 2006 För Terapikolonier AB Anna Johansson och Peter Larsson Remitterande terapeuters syn på terapikoloniverksamheten
Ansökan om utvecklingsmedel för ökat stöd till äldre med psykisk ohälsa
Piteå 2012-08-14 Till Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM Ansökan om utvecklingsmedel för ökat stöd till äldre med psykisk ohälsa Bakgrund Organisation Piteå kommuns socialtjänst är organisatoriskt uppdelad
Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet
Föräldrar i missbruks- och beroendevården Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet 1 2 Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har inom ramen för utvecklingsarbetet
Nätverksplaceringar - effekter och utmaningar
Nätverksplaceringar - effekter och utmaningar - 2017-05-30 Ewa Näslund ewa.naslund@hoor.se Det största ingreppet i ett barns liv År 2014 fick 28 700 barn och unga någon gång under året vård enligt SoL
Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i
Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i Stockholms län Samverkan i missbrukar- och beroendevården