SANT ENLIGT VEM? PEDAGOGMATERIAL

Transkript

1 SANT ENLIGT VEM? PEDAGOGMATERIAL Syftet med det här materialet är att på ett enkelt sätt inspirera dig som pedagog att arbeta mer med elevernas och dina teaterupplevelser. Du delar och fördjupar elevernas upplevelse av föreställningen och den berättelse som gestaltats. TEATER TR3

2 Innehållsförteckning 2. Om föreställningen 3. Till er lärare 5. Övningar 7. Värderingsövningar 9. Samtal 10. Skrivarövningar 10. Vad är teater? 11. Normkritik Om föreställningen Vems förväntningar ska man lyssna på? Hur bryter man sig loss från vänner, familj och kanske sig själv? Hur vet man att det man känner är det rätta? Sant enligt vem? handlar om en ung person, på väg att bryta sig loss från såväl föräldrar som kompisgäng; en person som vill göra slut med sin lilla värld för att upptäcka det som ännu är okänt, vilket sätter vänskap och familjerelationer på spel. Sant enligt vem? är ett närgånget drama som ställer frågor om tillit, grupptryck, missförstånd, längtan och mod. Manus & regi Jimmy Meurling Medverkande Sofia Södergård & Mats Qviström Musik Magnus Larsson Kameraprojektioner Helene Berg Koreografi Sofia Södergård Koreografikonsult Cajsa Godée Dramaturg Susanne Marko Mask Helena Bernström Teknik Anthony Cooks Foto Martin Skoog Producent Susanna Gustavsson Jimmy Meurling skriver om föreställningen På scenen har vi en far och son som båda har sina inre röster, de har en önskan om att hitta tillbaka till en närhet de förlorat, men de sätter krokben för sig själva, de misstolkar varandras budskap. Vi ger vår publik möjligheten att höra rollkaraktärernas innersta tankar, vi hör dem säga vad de tänker, tycker och känner. På det sättet får vi ta del av deras ofta felaktiga slutsatser och handlingar. Om varför han vill skapa teater för unga När världen blir mer och mer digital, och underhållning bara är några fingerrörelser bort, känns det viktigt att möta ungdomar i ett nära möte, låta dem själva zooma in med sina ögon, göra val, känna och tänka. Allt detta valmöjligheter som lätt försvinner via en mobil. Lena Yxner - dramapedagog Jag som gjort det här pedagogmaterialet heter Lena Yxner. Jag är verksamhetsledare och dramapedagog på Teater Tre i Stockholm och ansvarar för teaterns pedagogiska verksamhet. Jag är auktoriserad dramapedagog och har arbetat med teater i snart 30 år. Har du frågor eller funderingar om Teater Tres pedagogiska arbete? Kontakta mig gärna på lena.yxner@teatertre.se eller

3 Till er lärare Innan teaterbesöket Det är bra om du som lärare förbereder dig innan teaterbesöket med att titta igenom detta material och också se vad vi skriver om föreställningen. Då kan du kan vara lite förberedd på vilka frågor föreställningen kan väcka. På hittar du en presentation av Sant enligt vem?, en filmad teaser och så småningom också en trailer från föreställningen. Det är också bra att Förbereda eleverna på praktiska förutsättningar såsom tider, när föreställningen börjar och slutar, hur ni tar er dit. Att det är teater ni ska se och att föreställningen innehåller musik och dans. Om det är möjligt, ha gärna god tid före och efter för att undvika stress eller andra oförutsedda händelser. Det är fint om ni inte stressar iväg efteråt, utan att ni och eleverna kan låta teaterupplevelsen sjunka in och också hinna prata lite med skådespelarna. Vi avslutar ofta med att öppna upp för lite frågor efter föreställningen. Räkna med att det tar ungefär 60 minuter från det att ni kommer till teatern, till att ni åker därifrån. Undvik att göra teaterbesöket till en skoluppgift så att läxan står emellan upplevelsen och blir ett måste. Det är tillåtet att skratta eller gråta! Och viktigt att låta varandra vara i fred med sin reaktion. En nyfiken respektfull attityd för varandra och för skådespelarna är fint. Teaterupplevelsen i sig är och bör vara lustfylld och inspirerande för både dig och dina elever. Kom ihåg att du är åskådare precis som dina elever och du är där och delar teaterföreställningen tillsammans med dem. Syfte och metod Vi hoppas att detta lärarmaterial ska ge dig inspiration och att du blir nyfiken på att tillsammans med dina elever fördjupa teaterupplevelsen med ett efterarbete. Se detta material som ett förslag där du väljer delar beroende på vilken tid du har att tillgå efter besöket, vilken klass du har eller vad som passar in i undervisningen. Efterarbetet är en möjlighet att sätta teaterupplevelsen i skolans kontext. Föreställningen och efterarbetet kan beröra flera ämnen i skolan och det finns också tematik och aspekter som genomsyrar stora delar av läroplanen. Genom olika övningar öppnar vi upp för vad upplevelsen fört med sig, om de tankar och känslor berättelsen, men också tematiken, väcker. Vi använder oss bland annat av värderingsövningar vars syfte är att få igång tankar och samtal. Läs gärna mer i Katrin Byréus bok Du har huvudrollen i ditt liv. Katrin är lärare och dramapedagog, och har skrivit många böcker om värderingsövningar och forumteater. 3

4 Det finns också förslag på ämnen ni kan samtala vidare kring, där både tematik och innehåll diskuteras men där ni också kan lära er mer om teaterbegrepp som dramaturgi osv. I materialet finns en skrivarövning och olika förslag på hur ni kan fördjupa skrivandet. Har du en drama/teaterklass eller en grupp som är teaterintresserade finns också möjlighet att utveckla övningarna och hitta stoff och innehåll att improvisera mer kring. En viktig grundtanke är: gör enkelt och krångla inte till. Elevernas reflektioner är det viktigaste. Ta övningarna till hjälp om det behövs och grundinställningen hos dig som lärare bör vara bejakande till samtalen och allt som eleverna kommer med. En positiv attityd hjälper oss att våga vara ärliga och öppna upp för nya tankar. En grundförutsättning är också att alla åsikter har samma tyngd och att det inte finns rätt eller fel, samt att ni har kul tillsammans! Jag har samlat övningar och tankar under rubrikerna: övningar, värderingsövningar, samtal, skrivarövningar, vad är teater? och normkritik. Du plockar ut vad som passar just för er, men börja alltid med en minnesrunda, vilket ger er en bra start in i efterarbetet. Om att Daniel spelas av Sofia - om tanken uppstår kring varför en tjej spelar kille Kommer frågor eller reflektioner från ungdomarna själva kan du välja att lyfta in den sista delen i materialet kring normkritik och genusperspektiv i skolan. Sofia Södergård, som spelar Daniel, är dansare och skådespelare och hon har hämtat mycket inspiration från dans i New York, tex vouging och även olika stilar inom streetdance. I sista stycket hittar ni också länkar med tips på hur ni kan jobba normkritiskt i skolan. Vår utgångspunkt är att vem som helst kan gestalta vem (och vad) som helst, men aspekten och diskussionen tjej spelar kille kan man lyfta in endast om eleverna själva har tankar kring det. Detsamma gäller stora delar av efterarbetet det bör utgå från det eleverna själva funderar kring. Våra föreslagna övningar och frågeställningar behöver alltså inte styra, utan kan ses som hjälp att få igång samtal och reflektioner och uppmuntra till skapande och egen gestaltning. Naturligtvis är det spännande om föreställningen kan väcka så mycket olika tankar som möjligt, där upplevelsen kan mynna ut i samtal och diskussioner om exempelvis normer och genus, men detta är inget måste. Vad står i Läroplan Lgr 11? Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga. Lgr 11 Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud. Lgr 11 4

5 Skolan ska stimulera varje elev att bilda sig och växa med sina uppgifter. I skolarbetet ska de intellektuella såväl som de praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna uppmärksammas. Elever ska få uppleva olika uttryck för kunskaper. De ska få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar. Drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text och form ska vara inslag i skolans verksamhet. En harmonisk utveckling och bildningsgång omfattar möjligheter att pröva, utforska, tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter. Förmåga till eget skapande hör till det som eleverna ska tillägna sig. Lgr 11 Estetisk läroprocess Att se teater eller uppleva konst med sina elever är ett viktigt inslag i skolans arbete och de estetiska läroprocesserna ska ju genomsyra i stort sett alla skolämnen. Ulla Wiklund skriver om estetiska läroprocesser: ett sätt att arbeta på i skolan som gynnar en kunskapsutveckling där eleven får knyta samman känslor, upplevelser, kunskaper, erfarenheter och analys till en helhet. (Ur När kulturen knackar på skolans dörr, 2009). Vi menar att teaterupplevelsen tillsammans med ett efterarbete är en estetisk läroprocess. Viktigt att tänka på Respektera varje elevs syn på föreställningen lyssna på dem som vill diskutera! Fördela gärna ordet så att alla ges chansen att uttrycka sig. Respektera dem som inte vill prata om upplevelsen direkt efteråt. Åsikter om teatern/upplevelsen går ofta isär. Upplevelse och inlevelse kan ge jordmån för diskussion och reflektion. Teater kan vara en plats för igenkänning och identifikation, empati och tröst. Låt teatern vara utgångspunkt till att diskutera existentiella frågor. Läs mer om detta i Att öppna nya världar ( där Karin Helander, professor i teatervetenskap, skriver en handledning om att gå på teater med barn i förskola och skola. Övningar Minnesrunda För att på ett enkelt sätt komma igång med efterarbetet kan du använda en enkel minnesrunda, där ni tillsammans lägger en gemensam grund för vidare arbete. Vad minns vi? Sitt i en ring tillsammans och börja med att låta eleverna ta någon minut till att fundera över vad de mest minns från föreställningen. Det kan vara precis vad som helst. Låt dem sedan i tur och ordning berätta om sina minnen. Undvik att rätta varandra utan uppmuntra istället associationer och fria tankar. Viktigt att du som lärare lotsar ordet vidare så att alla ges möjlighet att verbalisera det de tänker på. Pressa inte. Har någon svårt att komma ihåg eller våga, släpp ordet vidare till nästa elev. Kanske minns ni själva berättelsen, dess tematik och de känslor som gestaltades, eller så finns utrymme för fria tolkningar. Kanske minns ni hur projektionerna såg ut eller något kring musiken och dansen. 5

6 Tips! Håll rundan ganska enkel och inte alltför detaljrik, då ni har möjlighet att återvända till mycket av det som troligen kommer upp under rundan. Värderingsövningar Värderingsövningar är en dramapedagogisk metod och ett sätt att få igång samtal och enklare gestaltning. Syftet är att synliggöra värderingar och ta ställning. Som med alla värderingsövningar behöver eleverna göra ett aktivt val - med hela sin kropp visar de vad de tycker. Det finns inga åsikter som är rätt eller fel när ni gör värderingsövningar. Det viktiga är att varje person får plats och tid att reflektera över sitt eget ställningstagande, om så bara för sig själv. Så se till att ha tid för samtal och reflektion. Låt varje person tala till punkt. Försök att ha en öppen inställning och att inte värdera åsikter. Det är helt okej att byta åsikt under övningens gång och poängtera att de tar ställning här och nu och inte för alltid. Du behöver inte ha ett svar på frågeställningarna ni samtalar om utan bara vara där som samtalsledare och tillsammans med eleverna utforska ämnet. Förslag på olika värderingsövningar hittar du i nästa kapitel. Välj ut några frågeställningar som ni gör tillsammans. Det är en bra start som lätt kan följas av flera övningar och samtal. Instagram och Staty Här är två olika och enkla gestaltningsövningar, där Instagram tar fasta på konkreta situationer och statyer kan bli en mer abstrakt gestaltning av själva känslan. Ni kan välja hur omfattande ni gör övningen beroende på vilken tid ni har att tillgå och vilken klass ni jobabr med. Dvs hur många instagrambilder varje grupp gör och om ni väljer att också göra en staty. Övningen fungerar alldeles utmärkt med att alla bara gör ett foto. Så här går det till: Dela in klassen i grupper om 3-5 elever. Varje grupp ska gestalta 1-3 instagrambilder med händelser från pjäsen, genom att arrangera olika situationer som att de ska läggas upp på Instagram. De ska även komma överens om ett par hashtags (korta nyckelord som inleds med # ) eller en kort bildtext, till varje gestaltat foto. Varje grupp förbereder vilken del eller delar av historien de vill visa och bestämmer hur fotona ska se ut. Peppa eleverna att hitta en uppgift åt alla som är med på fotona. De kan exempelvis ta in andra roller, eller så kan någon gestalta ett föremål, som en stol eller godishyllan. De kan fritt fylla ut händelsen i sitt foto men sikta ändå på att det ska synas vilken situation de valt att gestalta. Ge dem 5 minuter till förberedelse och peppa dem att välja händelse snabbt så de får tid över att bestämma hur fotot ska se ut. Vitsen med kort förberedelsetid är att de inte ska överjobba, fastna i detaljer eller inte komma till skott. Presentationen görs genom att grupperna visar för varandra vad de lagt upp. Låt grupperna gestalta fotot där de står i rummet. Du kan hjälpa eleverna med att ta fotot genom att säga klick. Då står de helt still och sedan ger du ett tack när de är klara. Eller så sköter de frysningen själva. Därefter får de säga vilken hashtag eller text som ligger med under fotot. 6

7 Om ni har tid kan du låta eleverna jobba vidare med händelsen genom att göra en staty på samma situation. Om de gjort flera instagrambilder väljer de ett. Resonera tillsammans vad en staty är, skillnad mellan staty och foto, om konkret eller abstrakt bild Hur kändes det? Hur känns det? Vad händer inuti? Vad berättas egentligen? Statyn kan ge en mer abstrakt gestaltning än instagrambilden och därigenom bli ett fint komplement. Låt eleverna förbereda detta max 5 minuter och sedan när ni tittar på varandras statyer är det bra om publiken kan se statyn från olika håll, dvs placera statyn i mitten av rummet. Improvisationer Om du har en teaterklass eller gymnasiekurs i estetiska ämnen kan du utveckla övningen ovan. Ta en händelse från era instagrambilder och låt den bli central i en ny berättelse. Låt grupperna improvisera fram scener med nya personer och händelser. Det kan vara fritt, men man ska helst ändå känna igen utgångspunkten. Förslag på en lektion (40 min) Minnesrunda 10 min Värderingsövningar 15 min Gestaltövning, instagram 15 min Du kan också välja att fortsätta med värderingsövningar istället för att gå vidare med dramaövningar. Du känner din klass bäst och vet vad som fungerar bäst för dom. Värderingsövningar Fyrahörn-övning Förklara för eleverna att de visar vilket svar de väljer genom att de ställer sig i något av rummets fyra hörn. Eleverna tar därefter ställning till påståendet eller frågan genom att ställa sig vid det hörn som bäst överensstämmer med vad eleven tycker. Det finns alltid ett öppet hörn dit eleven kan gå om den har ett eget förslag. Låt någon eller några elever redogöra för sitt val. Varför ställde jag mig vid just i det här hörnet? Låt varje person få tala till punkt. Du testar hur övningen går till genom att ta reda på vilken relation Daniel har till Lisen. Vilken relation tror du att Daniel och Lisen hade? 1. De är bara kompisar 2. Daniel är kär i Lisen 3. De är ihop 4. Öppet hörn Daniel får olika uppdrag att genomföra för att få tillhöra eller vara en i gruppen. Snatteriet och sedan kopparstölden. Hur långt skulle du vara beredd att gå för dina kompisar eller få tillhöra ett gäng? 1. Jag gör vad som helst för att få vara med 2. Jag kan göra vissa saker jag inte vill, men jag vet var min gräns går 3. Jag gör ingenting jag själv inte vill 4. Öppet hörn 7

8 Tomas har svårt att veta hur han ska prata med Daniel om snatteriet. Han pratar om att straffa Daniel med utgångs- eller telefon-förbud, eller funderar på att låta butiken ta hand om det. Vad tror du skulle hjälpa Daniel bäst? 1. Ett straff är bäst 2. Det är bäst om butiken sköter det, få Daniel att gå tillbaka till butiken 3. Prata med honom 4. Öppet hörn Tomas blir avskedad från sitt jobb. Han berättade inget för Daniel. Är det OK att föräldrar inte berättar allt för sina barn? (läs ungdomar) 1. Det är ok, barn behöver inte veta allt 2. Det är aldrig ok att undanhålla viktiga saker som också rör barnen 3. Det är ok att hålla tyst ett tag 4. Öppet hörn Följdfråga kan vara; Är det skillnad om det är ett barn eller en tonåring? Var går gränsen i så fall, vid vilken ålder? Tomas och Daniel har svårt att nå och prata med varandra. Var går gränsen för föräldrars omtänksamhet eller brist på det? 1. Föräldrar ska sätta fasta gränser så jag vet vad jag har att förhålla mig till 2. Föräldrar ska visa att de bryr sig. Det finns ingen gräns 3. Föräldrar ska bry sig men inte lägga sig i vad jag gör 4. Öppet hörn Linjen Du skriver siffrorna 1 till 6 på olika pappersark med en siffra på varje papper. Placera ut pappersarken på golvet med siffrorna på en linje med en bit mellanrum. Förslagsvis ligger pappersark 1 vid ena änden av rummet och pappersark 6 i andra änden. Sedan läser du ett påstående för eleverna. De ska därefter ta ställning till påståendet genom att ställa sig vid den siffra som bäst överensstämmer med vad de tycker. 1 betyder stämmer bra och 6 betyder stämmer dåligt. Siffrorna däremellan är en glidande skala mellan polerna, där det inte finns en mittpunkt. Låt någon eller några elever redogöra för sitt val. Varför ställde jag mig vid just den här siffran? Låt eleven berätta om sitt val. Låt varje person få tala till punkt. Du provar övningen med påståendet; Det är onödigt att gå i skolan. Eleverna ställer sig på den siffran som bäst stämmer överens med elevens åsikt. Låt någon eller några få reflektera kring sitt val. Påståenden att jobba vidare med: Jag vill alltid vara i fred på morgonen Jag bryr mig om vad andra tycker I vår klass finns det grupperingar Jag tycker att ensam är stark Jag skulle kunna göra något olagligt för min bästis/mina kompisar Om ni vill jobba vidare med några av dessa frågeställningar (från fyrahörn-metoden eller linjen) eller med några av de val eleverna gjort så kan ni hitta situationer att dramatisera eller improvisera runt. 8

9 Eller varför inte göra små korta filmer som ni spelar in och sedan samtalar om. Eleverna kan skriva ner korta berättelser eller rita seriestrippar. Därigenom fördjupas förståelsen och samtal om hur man kan göra på annat sätt eller kanske förhindra det som blir fel. Ni kan också gå vidare med att jobba med övningen Instagram och Statyer. Samtal Här radar jag upp en mängd frågor som ni kan samtala vidare om. Se det som en hjälp att komma igång. Jag har sorterat under teman eller rubriker. Du ser frågorna som en inspiration (och kanske hjälp att komma igång) och inget du följer för att checka av. Hitta de ingångar du vill och låt samtalet flöda fritt. Peta in en fråga då och då och följ det eleverna vill samtala om. Om Daniel och Tomas relation. Vad tycker de om varandra? Hur är deras relation? Vad saknas i den? Vad fungerade och vad fungerade inte mellan dem? Varför kunde de inte prata med varandra? Hur pratade de? När tror du att de slutade prata med varandra? Har de någonsin kunnat prata med varandra? Känner du igen dig i Daniels relation till sin pappa? Hur ser frukosten ut hos dig? Vad äter du på morgonen? Vad gör du när du är hemma? När träffas ni hemma? Vilka är ni i er familj? När vill du vara ifred? Om Daniel. Är Daniel ensam? Hur? Kan du känna igen dig i Daniel? Vad tyckte han om sina kompisar/gänget? Vilka är kompisarna i gänget? Vad vet vi om dem? Hur är de mot varandra? Mot Daniel? Vad betyder det där hålet som Daniel pratar om, det bakom gympahallen? Vad hände på slutet vid bangården? Brände han händerna? Snodde han koppar? Vem är Lisen? Är Daniel kär i Lisen? Är Lisen kär i honom? Är de ihop? Varför ville han inte att gänget skulle se honom med Lisen? Vad hände på slutet? Var åkte de? Varför ville han åka iväg? Vad drömmer Daniel om? Om Tomas. Hur mår Tomas? Är han ensam? Varför är han ensam? Varför sprang han efter Daniel? Vad trodde han hade hänt? Varför tror du att han har så svårt att prata med Daniel? Han tycker att Daniel inte ser honom, vad tror du beror det på? Trivs Tomas med sitt liv? Med sitt jobb? Varför fick han sparken, blev uppsagd? Vad drömmer Tomas om? Scenen i förrådet. Varför var Daniel där? Vad hände där? Hände det på riktigt? Varför stod bara Tomas och stirrade? Visste han att Daniel var där? Svek pappan Daniel där och då, i förrådet? Varför blödde Daniel? Varför tror Daniel att han är osynlig? Om sorg och saknad. Hur dog mamman? När dog hon, hur gammal var Daniel? Hur tar de hand om sin sorg? Hur ser Tomas sorg ut? Hur ser Daniels sorg ut? Lägger Daniel skulden för mammans död på pappan? Hur kommer sorgen i uttryck? 9

10 Dansen och musiken. Vilken är musikens betydelse? Vilken är dansens betydelse? Annat man kan samtala kring. Vilka känslolägen/känslosituationer fanns med i föreställningen? Färger? Rörelser? Projektioner/bilder? Om du skulle plocka ut föremål som berättar något om rollfigurerna vilka skulle det vara? Skrivarövningar Här följer några förslag på ämnen som eleverna kan skriva fritt kring. De kan också skriva en recension där de kan använda sig av några av ämnena nedan. Du kan även låta eleverna prova att skriva en spretdikt ett koncept jag lånat från boken Skriv om och om igen av Katarina Kuick och Ylva Karlsson. Se nedan. Beskriv miljöer. Skriv om exempelvis en utomhusmiljö eller en inomhusmiljö från föreställningen Beskriv en person. Skriv om Daniel eller om pappa Tomas. Det du såg, men också det du tror om dem. Hitta på det du inte vet. Deras drömmar. Vad drömmer Daniel om? Vad drömmer Tomas om? Sorgen och saknaden efter mamman. Hur hanterar dom detta? Vilka konsekvenser får det i deras relation? Vad händer sen? Med Daniel. Åker han och Lisen iväg? Vad gör de? Vad händer efter att han slutat skolan och efter sommaren? Vad stod dom svarta händerna för? Du kan också låta din analys bli en dikt. Vad är en spretdikt? Ord måste inte stå på rader och följa varandra i prydliga meningar. Man kan skriva dikter som går att läsa från alla möjliga håll. (sid 86 i Skriv om och om igen) 1. Börja med att bestämma vad dikten skall handla om. I vårt fall om föreställningen och teaterupplevelsen. 2. Ställ en timer på 4 minuter. 3. Skriv ner alla möjliga ord man tycker hör ihop med föreställningen. Ord eller repliker eller tankar om det du såg. 4. Börja bygga din spretdikt på ett nytt papper. Välj och vraka bland det du skrivit. Lägg till annat som dyker upp i huvudet allteftersom. Låt orden mötas och meningar korsas. Tips! Säg till eleverna när de skapar dikten att det inte är grammatik eller stavning som är i fokus i sitt skapande av sin spetdikt. Då vågar de mer! Vad är teater? Samtala tillsammans eller ge eleverna uppgifter individuellt eller i grupp. Texten - Monolog och dialog. Vad är det? Texten i denna föreställning är som inre monologer där texten berättar det som rollfiguren tänker på. Hur funkade det, tycker du? 10

11 Val av teaterform - Text, musik, dans och projektioner. Vad tyckte ni om det? Funkar det att blanda dans med tal? Varför dans? Vad tillförde musiken? Vad tillförde de inspelade rösterna? Projektioner - Hur såg scenrummet ut? Projektionerna är en del av scenografin. Hur var de? Vad berättade de? Varför tror du att regissören valde att använda projektioner som scenografi? Dramaturgin Vad är dramaturgi? Titta på den klassiska sagans dramaturgi, hur ser den berättelsekurvan ut? Hur såg föreställningens dramaturgi ut? Vad hände? Hur hängde historien ihop? Vad tyckte ni om det? Regi och koreografi Vad är det? Vad är en regissör? Vad är en koreograf? Hur användes rörelsen i föreställningen? Rollkaraktärerna Vilka var dom? Hur valde de att gestalta sin roll? Likheter? Olikheter? Förändrades rollerna i pjäsen? Vad tyckte du om rollkaraktärerna? Gillade du eller ogillade du någon av dem? I så fall varför? Recension Vad är en recension? Läs gärna en recension och samtala om den. Skriv en egen om föreställningen. Normkritik inom teater och dans - Låt eleverna titta normkritiskt på hur det har sett ut inom teateroch dansområdet historiskt, men också vad som också händer nu och vad som diskuteras i vår samtid. Ni kan till exempel se tillbaka på teaterhistorien vilka typer av roller fick kvinnor, respektive män, spela i de antika dramerna, eller i Shakespeares pjäser? Vilka har skrivit och regisserat föreställningar genom historien? Varför ser det ut så, tror ni? Hur ser det ut idag? Det här kan vara en möjlig ingång till fördjupning inom ämnet normkritik. Se mer nedan. Normkritik Om ungdomarna själva funderar kring varför en tjej spelar rollen som Daniel, så kan du välja att använda värderingsövningen nedan som ingång i vidare samtal inom ämnet. Är det OK att låta en tjej gestalta en kill-roll? 1. Ja, absolut 2. Nej absolut inte 3. Ja, men man borde förstått varför 4. Öppet hörn Prova också den omvända frågan: Är det OK att låta en kille gestalta en tjej-roll? Blir det någon skillnad i ställningstaganden och diskussionen? Om, varför? Normkritisk pedagogik i skolan Att arbeta normkritiskt i skolan handlar om att på olika sätt synliggöra och reflektera kring normer, hur normer kommer till uttryck och reproduceras samt vilka konsekvenser normer får. Det är viktigt att göra skillnad på normer och värderingar; det som handlar om rätt och fel, bra och dåligt kan kopplas till värderingar. Att anse att alla människor är lika värda oavsett hudfärg, kön, sexuell läggning etc är en värdering. Normer är idéer, föreställningar, förväntningar om vad som är "normalt"/det normala sättet att vara, se ut, leva, agera och tycka. Det kan vara norm i ett 11

12 sammanhang att hålla med om värderingarna om alla människors lika värde, men en person kan ha en annan värdering inombords. Läs mer på länken ovan, där får du tips på hur ni kan arbeta normkritiskt i skolan samt en massa litteraturtips. från länken: Om Genusperspektiv på pedagogik Om genusperspektiv i skolan art&sa=x&ved=0ahukewiomesq77xwahufp5okhqqochkqgqmijdaa 12