Främja elevers lärande i NO, I

Transkript

1 Främja elevers lärande i NO, I Den här modulen är valbar för er som får statsbidrag för Läslyftet. Kursplaner för NO-ämnena visar i sina formuleringar tydligt på lärandets språkliga dimensioner. Av den anledningen finns ett behov av en ämnesdidaktik som kan ge elever förutsättningar att utvidga sin språkliga repertoar till att även omfatta NOämnenas specifika språk. Därför är även språkutveckling i de tre NO-ämnena en förutsättning för varje elevs skolframgång. Modulens syfte är att ge NO-lärare ökad medvetenhet och fördjupade kunskaper för att kunna se hur språk och lärande hänger ihop i deras ämnen. Medvetenheten och kunskaperna om en språkutvecklande ämnesdidaktik kopplas till didaktiska verktyg. Avsikten är att elevers lärande främjas genom en undervisning som är kontextrik, där deras språkliga deltagande planeras och där läraren ger dem språklig stöttning. I modulen får NO-lärare möjlighet att pröva flera didaktiska verktyg som stöttar elevers ämneslärande: begreppskartor, textsamtal, lässtrategier, utforskande samtal i smågrupper och skrivaktiviteter. Verktygen utforskas ur olika perspektiv, och stöd för arbetet finns i form av artiklar, undervisningsfilmer och samtalsfilmer. Modulen är ett samarbete mellan NO-didaktiker och språkdidaktiker. Målgrupperna för modulen är lärare och ämneslärare i NO-ämnen i grundskolan (åk 4-6 och åk 7-9). Det är även en fördel om lärare i svenska eller svenska som andraspråk i arbetslaget kan delta. Även annan personal kan beröras, såsom studiehandledare och modersmålslärare. Primär målgrupp: Lärare i NO Modulen är framtagen av Malmö högskola Revision: 3 Datum:

2 Del 7. Skriva för att tänka och lära i NO-ämnen Genom att arbeta med del 7 utvecklar du din förståelse för att skrivande är en viktig strategi för att tänka, förstå och lära. Syftet är att skapa en fördjupad medvetenhet om språkets betydelse för lärandet så att du som lärare ser möjligheterna i att använda språket som en naturlig resurs för elevernas kunskapsutveckling i NO. För att uppnå det behövs ett väl utvecklat ämnesspråk som berör både innehåll och form och som tränas genom skrivaktiviteter i varje ämnesdiskurs. Revision: 3 Datum:

3 Del 7: Moment A individuell förberedelse Ta del av materialet och för kontinuerliga anteckningar medan du läser, tittar eller lyssnar. Anteckna sådant du tycker är särskilt intressant, viktigt eller förvånande. Notera tankar om hur du, utifrån materialet, kan utveckla din undervisning. Anteckningarna bildar underlag för de diskussioner du ska föra med dina kollegor i moment B. Läs Läs artikeln "Att tänka tillsammans genom att skriva". Lyft under din läsning fram tre idéer, tankar eller formuleringar i texten som du tycker är särskilt intressanta, utifrån antagandet att språkutveckling och kunskapsutveckling hör nära samman. Vilken av dessa tre nedslag gör särskilt intryck på dig? Varför? Förbered moment B genom att läsa igenom instruktion till skrivaktiviteten, Collaborative Writing. Se film Titta på filmen som visar hur en lärare genomför skrivaktiviteten i NO-undervisningen. Revision: 3 Datum:

4 Material Att tänka tillsammans genom att skriva Christina Lindh Instruktion till skrivaktivitet Collaborative Writing Christina Lindh Skriva för att tänka och lära i NO-ämen Malmö högskola Filformatet kan inte skrivas ut Revision: 3 Datum:

5 Modul: Att främja elevers lärande i NO, I Del 7: Skriva för att tänka och lära i NO-ämnen Att tänka tillsammans genom att skriva Christina Lindh, Malmö högskola Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga. I citatet ur Lgr11 lyfts språkets centrala betydelse för elevers språk-, identitets- och kunskapsutveckling fram, och i denna process för att tänka, förstå och lära är skrivande ett viktigt redskap. Lärare som integrerar skrivande i sin ämnesundervisning ser att det har positiva effekter på elevers begreppsutveckling, deras förmåga att skriva självbärande texter och utvecklandet av ett metaspråk, dvs. ett språk för att tala om språket och det egna lärandet (Liberg, af Geijerstam, Wiksten Folkeryd, 2010). Skrivandet hör nära samman med samtalandet, och kunskapsutveckling i ett ämne förutsätter att elever samtalar med sig själva, med läraren och med andra elever (Dysthe 1996). Skrivandet kan fungera som ett redskap för att tänka och lära i NO-ämnena, och det får därmed en funktion i språk- och kunskapsutvecklande NO-undervisning. Utforskande skrivande Skrivande kan användas på olika sätt i undervisningen, och en modell för ett utforskande skrivande är skriva för att lära (jfr Del 6 Smågruppssamtal i NO-undervisning). I detta tankeskrivande används avsiktligen ett vardagligt språk som en resurs för lärande, till skillnad från ett mer formellt presentationsskrivande, där ämnesspråk och tydlig mottagaranpassning är funktionellt (Dysthe m. fl. 2010). I det informella tankeskrivandet ställs inte dessa krav utan det kan beskrivas som ett sätt att tänka med pennan. Den modell av tankeskrivande som presenteras här kallas collaborative writing (Elbow 1981), och den är ett verktyg för att skapa förutsättningar för elever att tänka utifrån ett ämnesinnehåll med stöd av och i samspel med andra. Här får eleverna använda sitt vardagsspråk för att formulera och omformulera sig i en längre tankeprocess för att utveckla ny kunskap om ett ämnesavsnitt. Tankeskrivandet är alltså ett sätt att med pennan i hand eller med fingrarna på tangenterna resonera, förklara, argumentera, kritiskt granska och redogöra, både för sig själv och tillsammans med andra i syfte att förstå och göra kunskapen till sin. I figur 1 nedan presenteras en grundmodell för arbetsgång i collaborative writing, och den kan sedan anpassas efter ämne och undervisningsinnehåll. Den skrivmall som föreslås består av kolumner som är rubriksatta utifrån det som eleverna förväntas skriva om. Rubrikerna kan varieras beroende på ämne och vilken utgångspunkten för skrivandet är: ett föremål, en bild, en text, en film, ett experiment, en datorsimulering. Antalet kolumner kan också Att tänka tillsammans genom att skriva juni (9)

6 varieras beroende på syfte och om man vill förkorta eller förlänga skriv- och tankeprocessen. I figur 1 är rubriker och innehåll anpassade för att eleverna ska skriva om ett föremål. Det konkreta kan för många elever vara en bra introduktion till collaborative writing för att de senare ska kunna övergå till händelseförlopp och abstrakta fenomen och begrepp. Collaborative writing 1. Observera och beskriv 2. Min teori om föremålet 3. Tro och tvivel 4. Frågor och svar Beskriv det du sett utan att ge någon förklaring. Enbart synintryck. Inga gissningar. Ge föremålet mening. Utgå ifrån din observation och beskrivning i kolumn 1. Vad är det? Vad används det till? Vilken funktion har det? Fantasi eller fakta: inget krav på sanning. Skriv i dialog med din kamrat. Instämmer du eller betvivlar du teorin? Diskutera trovärdigheten i det som presenteras och motivera dina påståenden. Ställ frågor till din kamrat. Fundera på det din kamrat skrivit. Är det något du vill fråga om? Vad mer behöver du veta för att förstå, tro eller hålla med om teorin? Vilka frågor är ännu obesvarade? Vilka nya frågor har du? Vilken ny teori? Figur 1. Skrivmall för collaborative writing Arbetsgången innebär i korthet att var och en först skriver utifrån instruktionerna i kolumn 1 och i kolumn 2, för att sedan låta någon annan, exempelvis bänkkamraten, läsa texten. I kolumn 3 skriver läsaren av texten sin respons: instämmer eller ifrågasätter, argumenterar och motiverar ett ställningstagande, kanske till och med vidareutvecklar vad skribenten fått med i texten. I kolumn 4 får så den ursprungliga skribenten möjlighet att utifrån läsarens kommentarer tänka vidare genom att fortsätta sitt skrivande. Uppföljningen kan göras i mindre grupper där var och en läser upp sin text, och till sist kan varje grupp välja ut någons text som presenteras i helklass. I dokumentet Instruktion till skrivaktivitet Collaborative Writing finns utförliga steg-för-steg-instruktioner för läraren, och i filmen Skriva för att tänka och lära i NO-ämnen visas hur aktiviteten kan användas. Att tänka tillsammans genom att skriva juni (9)

7 I NO-undervisningen förekommer en stor mängd föremål som eleverna behöver ha kunskap om, och ett sätt att bekanta sig med dessa är att tankeskriva om något föremål enligt collaborative writing-modellen. Kanske något av dessa föremål kan användas: Kemi: Föremål som du hittar t.ex. i köket, kylskåpet, skafferiet, städskåpet, toaletten, färgförrådet eller sminkhyllan. Eftersom det i flera fall handlar om kemikalier kommer säkert flera av förpackningarna att vara okända för eleverna. Fysik: Verktyg, maskiner (exv. hushållsmaskiner), saker för att mäta med t.ex. måttsats, våg, tumstock, spänningsmätare. Andra exempel är taljor, block, hävstänger, stegar, lyfthjälpmedel. Leksaker som rör sig och lekredskap för rörelse, t.ex. gungor, karuseller (lite svårare, men den fyndige hittar nog modeller). Gränsen mellan vad som är tekniska hjälpmedel och vad som är laborationsföremål får betraktas som flytande. Biologi: Här blir det levande mer aktuellt: antingen djur, växter och svampar eller bilder på desamma. Man kan också tänka sig föremål som har anknytning till vård av växter och djur eller av kroppen. Det kan handla om föremål som används för sjukvård eller friskvård t.ex. febertermometer, piller, stetoskop, blodtrycksmätare, åderlåtningshjälpmedel, plåster, bandage, gips. Det kan finnas flera föremål för eleverna att välja mellan, dock inte fler än 5-6 stycken, men varje elev skriver bara om ett av dessa. När de som del av uppföljningen redovisar sina texter i smågrupper, kan grupperna sättas samman antingen utifrån texter om olika föremål eller utifrån samma föremål. Att utgå ifrån bilder, symboler, ljud eller till och med smak och doft går också bra I NO-undervisning kan collaborative writing användas som uppföljning av en laboration eller ett demonstrationsexperiment, och då kan instruktionerna under respektive rubrik vara de som anges i figur 2 nedan. Genom att följa arbetsgången från kolumn 1 till kolumn 4 får eleverna utveckla vad de sett (1), vad de antar har hänt (2), trovärdigheten i kamratens förklaringar (3) och argumentationen för och emot sina antaganden (4). Frågeställningarna kan då exempelvis lyda enligt skrivmallen nedan. Att tänka tillsammans genom att skriva juni (9)

8 Reflektion över kemilaboration genom collaborative writing 1. Observera och beskriv laboration 2. Min teori om laboration 3. Tro och tvivel 4. Frågor och svar Beskriv med hjälp av dina sinnen (syn, smak, lukt, hörsel, känsel) vad du har varit med om. Skriv i kronologisk ordning. Beskriv så noga att laborationen går att genomföra på nytt. Din beskrivning av vad du sett ska vara objektiv. Du ska inte ha någon hypotes, och du ska inte tycka, tänka eller tro något. Ge laborationen en mening genom att utgå ifrån din beskrivning i kolumn 1. Skriv din hypotes. Vad tror du? Vad var syftet? Vad hände? Vilken var reaktionen? Vad bildades? Vad blev resultatet? Varför blev det så? Vilken reaktionsformel? Vilka ämnen ingår? Motivera dina påståenden och ställningstaganden. Skriv i dialog med din kamrat. Instämmer du eller betvivlar du hypotesen? Diskutera trovärdigheten i det som presenteras och motivera dina egna påståenden, ställningstaganden och hypoteser. Ställ frågor till din kamrat och kom med nya hypoteser eller teorier. Fundera på det din kamrat skrivit. Är det något du vill fråga om? Vad mer behöver du veta för att tro, förstå, ifrågasätta eller hålla med om hypotesen? Vilka frågor är ännu obesvarade? Vilken ny hypotes har du? Hur kan det vidareutvecklas? Vad mer kan du lära dig av detta? Hur kan felkällor undvikas? Går det att tillföra eller ta bort ämnen? Vad händer då? Figur 2. Skrivmall för collaborative writing efter en laboration eller ett experiment Det stegvisa och progressiva skrivandet med respons från en läsare skapar möjligheter för eleverna att tänka tillsammans. Även samtalen som sker i smågrupper efter det att var och en läst upp sin text bidrar till en gemensam lärandeprocess, och detsamma gäller avslutningen i helklass. Trots att skrivaktiviteten kan uppfattas som styrd, uppmuntrar den till kreativitet genom att den utgår från deltagarens befintliga kunskap och att det inte finns något facit; inget är rätt eller fel. Det enda som krävs är att kunna skriva läsligt så att andra kan ta del av de tankar som formuleras. På detta sätt gynnar uppgiftens utformning elever med annat modersmål, elever med skriv- och talhämningar och elever med läs- och skrivsvårigheter. Collaborative writing öppnar upp för alla att komma till tals, och de som i vanliga fall inte vågar eller tror sig kunna bidra får i denna övning en möjlighet att göra sin röst hörd. Att tänka tillsammans genom att skriva juni (9)

9 I collaborative writing får elever utifrån sitt vardagsspråk, sina erfarenheter och sin kunskap möta nytt ämnesinnehåll, och någonstans i det mötet uppkommer behovet av ett ämnesspråk. Med andra ord kan tankeskrivandet vara ett första steg på vägen mot ett mer utvecklat ämnesspråk, alltså ett redskap för att klara övergången från vardagsspråk till ämnesspråk (jfr del 1 Introduktion språkutvecklande arbetssätt i NO-ämnen). Av den anledningen kan skrivandet ses som ett sätt att utveckla sin literacykompetens, dvs. sin förmåga att använda språkliga uttryck, läsande och skrivande för att kommunicera och lära inom avgränsade ämnesområden såsom exempelvis NO-ämnena. Skrivandet kan dessutom fördjupa elevernas lärande genom att de får möjlighet att tänka för att tränga in i något, för att få grepp om det, ja, för att förstå det. Det är alltså inte skrivprocessen eller textskapandet som fokuseras här utan lärandet och hur det kan stödjas genom skrivaktiviteten collaborative writing. En bidragande faktor till utforskandet är målet och den respons skribenten får. Här menas att skrivandet är beroende av att det ingår i ett funktionellt sammanhang, dvs. där det fyller en funktion och får sin mening, och meningsfullhet uppstår bland annat genom att det finns reella mottagare. I collaborative writing utgör bänkkamraten som läser och ger respons en sådan mottagare, och denna aspekt av modellen skapar förutsättningar för skrivandets kvalitet och kvantitet. Sammanhanget och funktionaliteten är alltså faktorer som bidrar till aktivitetens språk- och kunskapsutvecklande potential, med andra ord, en förändringsresurs som finns i undervisning som präglas av flerstämmighet och dialog (Dysthe 1996). Genom skrivaktiviteten kan en del av de förmågor som beskrivs i kursplanerna komma till uttryck, och en rad färdigheter tränas: att följa instruktioner, att beskriva, precisera och uttrycka sig explicit, att använda sina sinnen, att formulera sig kortfattat, att ställa utvecklande öppna frågor, att dra slutsatser, att skriva i dialog, att argumentera, bemöta och motivera. Detaljstyrningen och tidsbegränsningen är en av poängerna, och förmågor som mer allmänt kan ses som viktiga för skolframgång tränas också: förmåga att koncentrera sig och fokusera på en sak men också att vara kreativ. Ur ett didaktiskt perspektiv är det intressant att fundera över vilka möjligheter att utveckla förståelse och kunskap som skapas genom kollaborativa skrivaktiviteter, både i och utanför skolans praktik, samt vilka didaktiska ställningstaganden som aktualiseras genom skrivaktiviteten. Elever använder sig i stor utsträckning av olika former av samarbete, framförallt på fritiden, för att lösa olika skoluppgifter (Erixon, 2014). Vanligast är att använda olika communities via digitala resurser, t.ex. facebook eller Google drive. Flera nya doktorsavhandlingar publicerade under 2014, t.ex. Godhe, Nordmark, Randahl, Schmidt, Åkerfeldt, Åkerlund, m. fl. visar att elever både på fritiden och i skolan tar hjälp av varandra för att samarbeta och lösa skolrelaterade uppgifter. Generellt utgör sociala medier och internet en potentiell samarbetsyta både för att lära och för att på olika sätt presentera för andra vad man skrivit och gestaltat i bild eller film. Skrivandet och det efterföljande samtalet ger möjlighet att tänka tillsammans. Samtalen sker i smågrupper men avslutningsvis även i helklass. Att tänka tillsammans genom att skriva juni (9)

10 I collaborative writing stöttar eleverna varandra i sitt lärande, eftersom de får ta del av varandras texter och arbeta med dem utifrån ett formativt förhållningssätt. Om detta görs till ett återkommande inslag i undervisningen kan elevernas engagemang öka genom att de tar ett större ansvar för det egna lärandet, men det innebär också att de stödjer varandras språk- och kunskapsutveckling. En undervisning som bygger på stöttning är en undervisning som har ett formativt förhållningssätt (Jönsson 2013). Även om varje ämne har sitt specifika språk, sina ord, begrepp, texter och samtalsämnen är det viktigt att även framhålla det som är generellt för alla ämnen, och collaborative writing är ett exempel på en undervisningsaktivitet som går att anpassa och använda i alla ämnen. Skolvardagen ställer höga krav på elever att ställa om och anpassa sig, något som kan leda till både förvirring och frustration, men de negativa effekter som kan uppstå till följd av deras ständiga förflyttningar och möten med olika rutiner och förhållanden under en skoldag kan undvikas genom att en viss typ av lärandeaktiviteter återkommer i flera sammanhang. Många skolor utgår t.ex. från cirkelmodellen i undervisningen i flera ämnen (jfr Del 4, Texter och texttyper i NO-ämnen). Oavsett ämne finns det behov av undervisningsaktiviteter som hjälper eleverna att sätta in lärandet i funktionella sammanhang och som ger dem en arena för samspel (interaktion), för att därigenom stödja varandra i lärandet (meningsskapandet). Det utforskande tankeskrivandet som exemplifieras i modellen collaborative writing skapar förutsättningar för språk- och kunskapsutveckling. Aktiviteten erbjuder elever möjligheter att i olika sammanhang möta ett nytt innehåll (genom kontextrikedom), och genom att skriva och samtala närma sig det och tränga in i det (aktiv språkanvändning). I denna lärandeprocess får de återkoppling på det egna lärandet för att kunna tänka vidare tillsammans med andra, dvs. formativ feedback (riktad språklig stöttning) (Hajer & Meestringa 2014). I det gemensamma skrivandet använder eleverna sina kunskaper, vilket leder till att deras förståelse kan förändras och deras kunskap och deras språk utvecklas. Andra typer av skrivande Andra typer av skrivande kan användas i NO-undervisningen, och exempel på en inriktning som mer utgörs av ett presentationsskrivande är Sydneyskolans genrepedagogik. Den är teoretiskt förankrad i sociokulturell teori, men den skiljer sig från det utforskande tankeskrivandet i collaborative writing genom att målet med skrivandet är ett annat. I genrepedagogiken är exempelvis texttyp, språklig struktur och språkliga särdrag centralt; likaså mottagaranpassning (se Del 4, Texter och texttyper i NO- ämnen och Del 5, Läsning i NO- ämnen). Genrepedagogiken syftar till att utveckla elevers kunskaper om ämnesinnehållet, språket som används i ämnet och om texter i ämnet. Metoden utgår ifrån att elever lär sig att olika genrer har olika syfte, vilket påverkar den strukturella och språkliga utformningen av dessa, och det är den språkliga representationen, dvs. texten, formuleringen, begreppet, uttrycket, som avgör innehållet: betydelse skapas i språket. Ett annat sätt att i NO-undervisningen utnyttja det informella och utforskande tankeskrivandet som redskap för lärande är loggskrivandet. Det kan liknas vid ett skriftligt samtal, som skribenten för med sig själv och/eller med andra, exempelvis med läraren. Skrivandet kan bli ett redskap för elever att tänka och förstå och att följa sin egen Att tänka tillsammans genom att skriva juni (9)

11 lärandeprocess men också ett sätt för lärare och elever att planera, utvärdera och kommunicera med varandra om undervisningen. Loggboken kan alltså fungera som en länk mellan elever och lärare under förutsättning att eleverna vet att det som skrivs i den enbart läses av läraren och eleven, om inte annat överenskommits, och att det som skrivs i loggboken inte ska bedömas annat än formativt i planeringen av den fortsatta undervisningen. Däremot kan eleverna själva använda skrivandet för reflektion kring vad de inte förstår eller vad de behöver hjälp med. Frågor som eleverna kan skriva utifrån kan vara: Vad har jag lärt mig? Vilka problem har jag stött på? Hur har jag löst problemen? Var står jag i förhållande till uppsatta mål? Vad behöver jag träna mer på/arbeta mer med? Hur ska jag arbeta med detta? Vad behöver jag hjälp att förstå? Vilka problem kommer jag att möta? Hur ska jag lösa problemen? (Dysthe m. fl. 2011). Loggboken kan användas på olika sätt och för olika syften, exempelvis för att kortskriva då läraren inte måste ge respons eller för att skapa en idébank av olika texter. Loggskrivandet kan också vara ett sätt att skapa gemensam förförståelse för ett ämne eller ett nytt arbetsområde och att anknyta till sammanhang som är bekanta för eleverna. Skrivandet kan utgöra inledningen då eleverna får skriva ned vad de kan, vad de inte kan och vad de vill veta mer om. Loggboksskrivande är ett exempel på språkutvecklande undervisning genom att det sätter in ämnet i en kontext, möjliggör interaktion och erbjuder stöttning för eleverna. Detta sätt att arbeta utgör en röd tråd i en språkutvecklande undervisning som utgår från Jim Cummins fyrfältsmodell som presenterats i del 1 (Introduktion språkutvecklande arbetssätt i NO-ämnen) och som vi återkommit till i flera av modulens delar. Som fördjupningstexter om loggbokens möjligheter och användning, rekommenderas två artiklar av Gunilla Molloy i modulen Att samtala om text: Läsloggen en introduktion ligger på modulens startsida och Läsloggen ett tankeredskap ligger som artikel i modulens del 3. Gemensamt för de modeller för skrivande som introducerats här är tanken att språkutveckling och kunskapsutveckling är nära förknippade med varandra och att didaktiken innebär rikligt med skrivande och samtalande. Att ha tillgång till flera olika metoder och aktiviteter är en förutsättning för att lärare ska kunna möta alla elever genom att anpassa sitt val utifrån både innehåll, syfte och mottagare. Nu är det naturligtvis inte så enkelt att man lär sig mer enbart för att man skriver. Däremot erbjuder skrivmodellernas strukturerade form förutsättningar för lärande: i skrivandet finns möjligheten att ta sig in i ett ämnesinnehåll och därmed förstå det på ett nytt sätt. I de presenterade skrivmodellerna understöds elevers lärande dels av att de blir medvetna om det språk och de texter som används i respektive NO-ämne och om språkliga skillnader mellan olika ämnen (Liberg m. fl. 2010); dels av att de i skrivandet involveras i en aktiv process som kombineras med samtal, exempelvis genom responsgivande och loggboksskrivande (Hoel 2012). Digitaliseringen av samhället har förändrat synen på text, skrivande och undervisning, en utveckling som påverkar synen på kunskap och på själva kunskapandet. Idag talar man exempelvis om att kunna använda olika literacyverktyg, både analoga och digitala, för att möta texter som medieras (förmedlas) på andra sätt än genom det traditionella skriftspråket, exempelvis texter som sätts samman av andra tecken (Bagga-Gupta 2013). Olika uttrycksformer kombineras i en och samma text, t.ex. genom illustrationer, bilder, film, Att tänka tillsammans genom att skriva juni (9)

12 diagram, tabeller, logotyper eller symboler, men också olika former för layout, så kallade multimodala texter (Kress & Selander, 2010; Skjelbred og Veum (red.) 2013). Digitaliseringen suddar ut gränser och elever (och lärare) tar med sig sina digitala erfarenheter från fritiden in i skolan, där datorerna blir ett medel för socialt samspel och lärande. Vi kan inte förstå lärande(-processen), om vi inte förstår hur kunskap kan sökas, sammanställas, förpackas och förmedlas (Erixon, 2014). Frågan är hur denna nya syn på hur lärande går till kan tillvaratas i ämnesundervisningen för att stödja språk- och kunskapsutveckling. Det utforskande tankeskrivandet som exemplifieras i modellen collaborative writing är ett språk- och kunskapsutvecklande redskap som passar in bland NO-undervisningens typaktiviteter. Utforskandet som utgår från elevers vardagsspråk, erfarenheter och kunskaper om ett visst ämnesinnehåll kan väcka tankar, nyfikenhet och skapa motivation för vidare lärande, och på så sätt kan det även utgöra en språngbräda då eleverna tar sig in i ämnesspråket. Referenser Bagga-Gupta, S., & Säljö, R., (2013). Inledning. Literacypraktiker i och utanför skola. I S. Bagga- Gupta., A-C. Evaldsson., C. Liberg., & R. Säljö (Red.): Literacypraktiker i och utanför skolan (s.9-17). Malmö: Gleerups. Dysthe. O. (1996). Det flerstämmiga klassrummet. Lund: Studentlitteratur. Dysthe,O., Hertzberg, F., & Hoel, T. (2010). Skriva för att lära. Lund: Studentlitteratur. Elbow. P. (1981). Writing with power. Techniques for Mastering the Writing Process. New York: Oxford University Press. Erixon, Per-Olof (red.) (2014). Skolämnen i digital förändring. En medieekologisk undersökning. Lund: Studentlitteratur. Hajer. M., & Meestringa. T. (2010). Språkinriktad undervisning en handbok. Stockholm: Hallgren & Fallgren Studieförlag AB. Hoel. T. Løkensgard. (2012). Utforskande skrivande i läroprocessen, I R. Trøite Lorentzon & J. Smidt (Red.), Det nödvändiga skrivandet. Stockholm: Liber. Jönsson. A. (2013). Lärande bedömning. Malmö: Gleerups. Kress. G., & Selander. S. (2010). Design för lärande ett multimodalt perspektiv. Lund: Studentlitteratur. Liberg, C. & af Geijerstam, Å. & Wiksten Folkeryd, J. (2010). Utmana, utforska, utveckla! Om läs- och skrivprocessen i skolan. Lund: Studentlitteratur. Att tänka tillsammans genom att skriva juni (9)

13 Lorentzon. R. T. (2012). Att skriva i alla ämnen. I R. Trøite Lorentzon & J. Smidt (Red.), Det nödvändiga skrivandet. Stockholm: Liber. Palmér, A. (2008). Språk och lärande, intern rapport Skolverket. sid Rose. D., & Martin. J. R., (2013). Skriva, Läsa, Lära. Genre, kunskap och pedagogik. Stockholm: Hallgren & Fallgren. Skjelbred. D., & Veum. A. (Red.). (2013). Literacy i lӕringskontekster. Oslo: Cappelen Damm AS. Skolverket.(2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Stockholm: Fritzes förlag. Skolverket, (2012). Få syn på språket Ett kommentarmaterial om språk- och kunskapsutveckling i alla skolformer, verksamheter och ämnen. Stockholm: Fritzes. Smidt Jon. (2012). Skrivandet och skrivandets syften barns och ungas vägar till olika ämnen, I R. Trøite Lorentzon & J. Smidt (Red.), Det nödvändiga skrivandet. Stockholm: Liber. Roger Säljö. (2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma. Att tänka tillsammans genom att skriva juni (9)

14 Modul: Att främja elevers lärande i NO, I Del 7: Skriva för att tänka och lära i NO-ämnen Instruktion till skrivaktivitet Collaborative Writing Christina Lindh Malmö högskola Inledning Collaborative Writing är en styrd och tidsbestämd skrivövning som går ut på att samspela och kommunicera utifrån olika kunskapsinnehåll. Syftet är att möta ett arbetssätt i vilken kommunikation med stöd av skrivande och samtal kan leda till fördjupat tänkande, förståelse och lärande. Genom att skriva i dialog utifrån avgränsade frågeställningar nås en gemensam förståelse och kunskap samtidigt som olika skriftspråkliga färdigheter tränas på ett stimulerande sätt. Arbetssättet som introduceras här kan sedan bli ett redskap för att tänka, förstå och lära om mer abstrakta företeelser, begrepp och teorier. Förberedelser Det är viktigt att den person som leder skrivaktiviteten är väl förberedd genom att ha läst igenom arbetsgången och förberett genomförandet. Möblera så att ni sitter vända mot den som ska leda övningen, t.ex. i U-form. Den som ska leda skrivaktiviteten måste också vara utrustad för att kunna ta tiden. Förutsättningar För att kunna genomföra skrivaktiviteten på ett bra sätt är det viktigt att kunna ge tydliga instruktioner under hela skrivprocessen. För att få ut så mycket som möjligt är följande förutsättningar bra att beakta. De som deltar i skrivandet ska - skriva och rita läsligt - inta ett romantiskt förhållningssätt till skrivande i betydelsen att inte tänka på kvalitet eller kvantitet - tänka på att det inte finns något som är rätt eller fel - plocka fram skrivandets kreativa sida som innebär att det ska vara roligt - låta pennan gå - strunta i form och språk till förmån för det experimenterande och utforskandeinte ta egna initiativ utan följa instruktionerna som ges Vill man inte använda sig av det bifogade dokumentet för skrivaktiviteten går det utmärkt att skriva i en vanlig skrivbok, som i exempelfilmen, eller i en wordfil i datorn eller t.ex. Pages på I-pad. Huvudsaken är att eleverna kan ta del av varandras texter. Instruktion till skrivövning Collaborative Writing juni (4)

15 Instruktion till den som ska leda skrivaktiviteten Collaborative writing: 1. Var och en ska ha ett dokument med fyra kolumner framför sig samt penna och suddgummi eller annat medium. 2. Placera de medhavda föremålen så att alla kan se dem. Det är viktigt att ni inte diskuterar dem, eftersom det inte blir lika spännande om det redan på förhand avslöjas vad föremålen är. 3. Visa föremålen för gruppen under tystnad. Tala om att de inte får yttra några gissningar eller hypoteser för någon annan än sig själva. Om någon vet något om föremålen, ombeds de att hålla det för sig själv. Om möjligt, beroende på antal deltagare och tid, skicka runt föremålen under tystnad. 4. Be var och en att bestämma sig för ett föremål som de vill skriva om. De ska hålla sitt beslut för sig själv. 5. Tala om att de ska skriva i dialog som om de pratade eller chattade med någon annan. De ska skriva så att det är läsbart för någon annan. 6. Ge instruktionen till första skrivmomentet genom att skriva rubriken Observera och beskriv överst i den första kolumnen. Förklara vad de ska skriva. Ingen får börja skriva förrän du säger till. 7. Instruktion: Du ska nu i kolumn 1 beskriva det föremål du valt. Beskriv med hjälp av alla dina sinnen. Du ska inte skriva något om vad du tror att föremålet är eller vad det har använts till utan enbart beskriva det så noga du kan. Du ska inte ge ditt föremål någon mening eller betydelse. Det betyder att du inte ska ha någon hypotes om vad det är eller kan ha använts till. Fråga om alla har förstått. Ni får inte diskutera med någon annan. Var så god och skriv. Ni har 5 min till ert förfogande! Är ni en liten grupp kan ni ha tillgång till föremålen under skri- Instruktion till skrivövning Collaborative Writing juni (4)

16 vandet, men är ni en hel klass kan det vara svårt. Placera dem istället synligt för alla t.ex på ett pelarbord i mitten. 8. Efter 5 min ber du dem sluta skriva, lägga ner pennorna och rikta uppmärksamheten mot dig. 9. Ge instruktionen till andra skrivmomentet genom att alla skriver rubriken överst i den andra kolumnen; Min teori om föremålet. Förklara vad de ska skriva. Ingen får börja skriva förrän du säger till. 10. Instruktion: Du ska nu i kolumn 2 ge ditt föremål mening och betydelse. Använd din beskrivning i kolumn 1 och utveckla och motivera din hypotes. Vad är detta? Vad har det använts till? Vilken funktion har det eller har haft? Gissningar, hypoteser, teorier. Motivera dina påståenden eller utveckla varför du inte vet vad det är eller hur det fungerar. Har alla förstått? Ni får inte diskutera med någon annan. Var så god och skriv. Ni har 5 min till ert förfogande! 11. Efter 5 min ber du dem sluta skriva lägga, ner pennorna och rikta uppmärksamheten mot dig. 12. Berätta att nu ska deras text få en läsare. När du säger till, ska var och en skicka sin text ett steg åt sidan eller byta med grannen. Det viktiga är att ingen har sin egen text. Vänd papperet med skrivsidan nedåt bordet. Ingen får börja läsa förrän nästa instruktion har getts. 13. Ge instruktionen till tredje skrivmomentet. Ingen får vända blad förrän du säger till. Instruktion: Först ska du överst i den tredje kolumnen skriva rubriken Tro och tvivel. Därefter läser du vad din kamrat har skrivit i kolumn 1 och 2. Sedan ska du skriva i dialog och ställa frågor om hypotesen. Du kan tro på teorin/gissningen eller tvivla på den. Du kan instämma med teorin eller argumentera mot och komma med en egen. Motivera dina ställningstaganden. Du kan vidareutveckla teorin eller gissningen. Tänk på att du skriver i dialog som om du pratade med din kamrat. Har alla förstått? Ni får inte diskutera med någon annan. Var så god och vänd blad och följ instruktionen. Läs först och skriv. Ni har 7 min till ert förfogande! 14. Efter 7 min ber du dem sluta skriva, lägga ner pennorna och rikta uppmärksamheten mot dig. 15. Nu ska ni byta tillbaka, vilket betyder att texten ska tillbaka till sin ursprungliga ägare. Gör det nu och vänd papperet med skrivsidan nedåt mot bordet. Ingen får börja läsa förrän nästa instruktion har getts. 16. Ge instruktion till det sista skrivmomentet. Här behöver eleverna extra stöttning då de ofta tycker den sista kolumnen är svår. Ingen får vända blad förrän jag sä- Instruktion till skrivövning Collaborative Writing juni (4)

17 ger till. Instruktion: Först ska du överst i den fjärde kolumnen skriva rubriken Frågor och svar. Därefter läser du vad din kamrat skrivit i kolumn 3, och sedan fortsätter du er dialog om föremålet i kolumn 4. Vad skulle du behöva veta mer om föremålet för att förstå vad det är eller har för funktion. Bemöt påståenden! Ställ ytterligare frågor! Finns det oklarheter som behöver tänkas vidare om? Har alla förstått? Ni får inte diskutera med någon annan. Var så god och vänd blad och följ instruktionen. Läs först och skriv. Ni har 5 min till ert förfogande! 17. Ni ska nu dela in er i grupper genom att ni som har valt att skriva om samma sak bildar en grupp. I de mindre grupperna ska ni läsa upp alla texter för varandra. Ni läser en i taget genom att läsa från kolumn 1-4. Gå hela laget runt och lyssna på varandras läsningar. Därefter diskuterar ni och väljer ut en berättelse som ni vill dela med er av till hela den stora gruppen/klassen. Ni bestämmer vilken text som är den roligaste, tokigaste, mest spännande, mest trovärdiga, minst trovärdiga. Motivera varför ni valde just den texten. Ni avsätter den tid som behövs beroende av gruppens storlek. 18. Därefter återsamlas ni i den stora gruppen/klassen för att ta del av varandras texter. En grupp i taget presenterar sin text genom att den som är författare läser upp hela texten från kolumn 1-4, för den stora gruppen. Läs med inlevelse för att synliggöra dialogen. Någon i gruppen hjälper till att visa föremålet under läsningen. Efter uppläsningen delges alla sanningen om föremålet av den som har haft föremålet med sig. Alla grupper läser sin utvalda text och alla föremål får sin förklaring. Instruktion till skrivövning Collaborative Writing juni (4)

18 Del 7: Moment B kollegialt arbete Diskutera Utgå i diskussionen från era reflektioner och det ni antecknat när ni tagit del av materialet i moment A. Ha gärna materialet tillgängligt om ni tillsammans vill läsa, se eller lyssna på någon sekvens igen. Använd även de bifogade diskussionsfrågorna som stöd för samtalet. Revision: 3 Datum:

19 Planera och förbered Planera och förbered en lektion under vilken var och en av er ska genomföra collaborative writing med era elever i moment C. Planera tillsammans med utgångspunkt i era erfarenheter från artikeln och filmen. Låt eleverna reflektera skriftligt över skrivaktiviteten efteråt. Låt några elever få dela med sig av vad de skrivit om hur de upplevt skrivandet. Om du vill kan du använda någon av frågorna i Utgångspunkt för elevreflektion under material i moment B. Utvärdera för egen del genom att reflektera över hur det gick, och över vad eleverna har lärt sig av skrivaktiviteten. Hur tar eleverna emot uppgiften och vilka svårigheter eller möjligheter ser du? Om du vill finns förslag till frågor i dokumentet Utgångspunkt för lärarreflektion. Ta med dina reflektioner och din dokumentation till moment D. Nedan hittar du fler exempel utifrån ett NO-ämnesinnehåll. Där finns även ett dokument som kan användas som underlag för skrivaktiviteten. Revision: 3 Datum:

20 Del 7: Moment C aktivitet Genomför den undervisningsaktivitet som ni tillsammans planerat i moment B. För gärna anteckningar, antingen under lektionen eller direkt efteråt. Notera vad som fungerade, vad som inte fungerade och vad du fick syn på när det gäller elevernas lärande och din undervisning. Ta med dina anteckningar som underlag till moment D. Revision: 3 Datum:

21 Del 7: Moment D gemensam uppföljning Utgå från era reflektioner och anteckningar från moment C. Beskriv och diskutera med varandra hur genomförandet av aktiviteten fungerade och hur elevernas kunskaper och förmågor utvecklades. Vad gick bra och vad kan det ha berott på? Vad gick mindre bra och vad kan det ha berott på? Hur kan ni använda erfarenheterna från det ni nu prövat i den fortsatta undervisningen? Använd även de bifogade diskussionsfrågorna som stöd för samtalet. Revision: 3 Datum:

22 Material Diskussionsfrågor null Revision: 3 Datum:

23 Årskurs 4-9 Modul: Främja elevers lärande i NO, I Del 7: Skriva för att tänka och lära i NO-ämnen, I Moment D Diskussionsfrågor Utgå från era reflektioner och anteckningar från moment C. Beskriv och diskutera med varandra hur genomförandet av aktiviteten fungerade och hur elevernas lärande utvecklades. Vad gick bra och vad kan det ha berott på? Vad gick mindre bra och vad kan det ha berott på? Hur kan ni använda erfarenheterna från det ni nu prövat i den fortsatta undervisningen? Dela med er av era upplevelser av genomförandet av collaborative writing. Använd din personliga dokumentation, reflektioner efter att själva ha provat att genomföra skrivaktiviteten i moment C och eventuella elevloggar, som underlag för kollegiala samtal och kollegialt lärande. Vilka möjligheter ser ni? Vilka hinder ser ni? Vad var lätt? Vad var svårt? Finns det en potential för att eleverna får stöd i att tänka tillsammans genom detta sätt att arbeta? Hur ser ni att arbetssättet kan användas i undervisningen i NO i syfte att stödja elevernas lärande och kunskapsutveckling? Diskutera och ge varandra idéer om fortsatt arbete med modellen. Sätt upp mål för om ni tänker gå vidare med att prova Collaborative writing i ett nästa steg och på ett mer abstrakt innehåll. När? Hur? På vilket sätt? Med vilka elever? I vilket syfte? Varför? Diskussionsfrågor Juni (1)