Samlingsstunden i förskolan

Transkript

1 UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för utbildning, kultur och medier Institutionen för didaktik Examensarbete i utbildningsvetenskap inom allmänt utbildningsområde, 15hp HT 2010 Rapport: 2010ht4756 Samlingsstunden i förskolan Pedagogers syfte med samlingen kopplat till läroplanen för förskolan Författare: Frida Johansson Marie Gustavsson Handledare: Karin Allgulin Sjölin Betygssättande lärare: Jörgen Mattlar

2 Sammanfattning Syftet med studien är att undersöka pedagogers syfte med samlingen i förskolan. Dessa syften analyseras sedan i relation till läroplanen för förskolan, Lpfö98. Därefter återknyter vi pedagogernas syften med innehållet i den genomförda samlingen för att se ifall dessa stämmer överens. För att uppnå vårt syfte med studien använde vi oss av observationer utav samlingsstunden i förskolan samt intervjuer med pedagogerna som ansvarade för de observerade samlingarna. Resultatet av studien visar att alla syften som pedagogerna hade med samlingarna gick att koppla till läroplanen, Lpfö98. Hälften av pedagogerna talade dock inte om syftet utifrån läroplanen under intervjun, men i vår analys av observationerna visade det sig att denna koppling är möjlig. Vidare visade det sig att pedagogernas syften även gick att återfinna i samlingens innehåll och genomförande. Nyckelord: förskola, samling, didaktik, pedagog, läroplanen för förskolan (Lpfö98) 1

3 Innehållsförteckning 1. INLEDNING SYFTE BAKGRUND SAMLINGENS PLATS I FÖRSKOLAN, EN TILLBAKABLICK SYFTET MED SAMLINGEN I FÖRSKOLAN UTIFRÅN LPFÖ FRÅGESTÄLLNINGAR METOD URVAL PROCEDUR Observation Intervju BEARBETNING AV DATA FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN RESULTAT MARIES OBSERVATIONER, INTERVJUER OCH ANALYSER Observation, intervju och analys Observation, intervju och analys Observation, intervju och analys Observation, intervju och analys Observation, intervju och analys FRIDAS INTERVJUER, OBSERVATIONER OCH ANALYSER Observation, intervju och analys Observation, intervju och analys Observation, intervju och analys Observation, intervju och analys Observation, intervju och analys SAMMANFATTNING AV RESULTATET DISKUSSION RESULTATDISKUSSION METODDISKUSSION TILLFÖRLITLIGHET REFLEKTIONER INFÖR KOMMANDE LÄRARROLL

4 5.5. FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING REFERENSLISTA Tryckta Muntliga Elektroniska BILAGA BREV TILL VÅRDNADSHAVARE (KONTAKTPERSON: MARIE) BILAGA BREV TILL VÅRDNADSHAVARE (KONTAKTPERSON: FRIDA) BILAGA INTERVJUFRÅGOR

5 1. Inledning Samlingen i förskolan är en stark tradition som finns i de flesta förskolor i Sverige. Eftersom vi ska arbeta i förskola i vårt framtida yrke är kunskap om samlingen av stor relevans för oss. Under vår verksamhetsförlagda utbildning (vfu) har vi funderat på samlingens syfte och varför samling är så vanligt i förskolan trots att det inte står någonstans i förskolans läroplan, Lpfö98, att samling ska vara en del av verksamheten. Ändå sammankallar de vuxna som arbetar i förskolan barngruppen för samling, utan hänsyn till barnens pågående aktiviteter. Samling! ropar de vuxna ut, och som ett eko sprider sig detta kall. Barnen avbryter sin lek, plockar undan och går och sätter sig i samlingscirkeln, för under samlingen ska alla vara med, inga undantag görs. Men vad är det egentligen som är så viktigt med samlingen som gör att de vuxna har rätten att avbyta barns lek? Under vår vfu har vi fått höra många argument för samlingen. Några av dessa argument är att det är bra att samla ihop gruppen för att informera om vilka som kommit till förskolan samt vilka som är sjuka, att göra något tillsammans som att sjunga, att utveckla sin förmåga att fungera i grupp och kunna ta hänsyn till gemensamma regler. Ska detta vara argument för samlingen? Alla dessa syften med samlingen kan integreras i verksamheten på andra sätt. Närvaron i barngruppen går att konkretisera genom en tavla med barnens fotografier, där varje barn sätter upp sin bild när de kommer. Då kan de barn som är intresserade av att se vilka som är på förskolan gå och titta på tavlan. Att sjunga tillsammans ska vara lustfyllt och inte göras på beställning, sjunga kan vi göra tillsammans hela dagarna. Förmågan att fungera i grupp och ta hänsyn till gemensamma regler är något som barnen utvecklar från det att de sätter sin fot innanför förskolans tröskel, framförallt i den gemensamma leken. Genom denna studie har vi nu möjligheten att undersöka vilket syfte pedagogerna har med samlingen. Vi vill också ta reda på hur dessa syften går att koppla till läroplanen för förskolan (Lpfö98). Vidare anser vi att ett syfte inte är till någon nytta om det inte återspeglas i verksamhetens innehåll, därför kommer vi i denna studie att analysera hur de påstådda syftena syns i samlingens innehåll och i pedagogens handlingar Syfte Det övergripande syftet med studien är att undersöka och beskriva de syften som pedagogerna har med samlingen i förskolan. Vi har valt att koncentrera oss på hur dessa syften går att koppla till läroplanen för förskolan, Lpfö98 samt hur samlingens innehåll stämmer överens med dessa syften. 4

6 2. Bakgrund I vår bakgrund kommer vi att redogöra för tidigare forskning som är gjorda utifrån vårt område, syftet med samlingen i förskolan. Detta underlag har vi fått fram genom möten med bibliotekarie där litteratursökning har varit i fokus. Vi har även använt styrdokument, kurslitteratur, avhandlingar samt tidigare studier på detta område för att få en överblick av fältet. Vi börjar med att presentera en historisk tillbakablick om samlingens plats i förskolan. Vidare kommer vi att redogöra för syftet med samlingen i relation till läroplanen för förskolan, Lpfö98 samt det sociokulturella perspektivet som det lärandeperspektiv som vi ser genomsyrar läroplanen för förskolan. Rubinstein Reich (1993) är en av de få som har skrivit en avhandling om samling i förskolan, därför har vi valt att ha denna avhandling som en betydande referens i detta arbete, trots att den skrevs några år innan läroplanen för förskolan, Lpfö98 blev till Samlingens plats i förskolan, en tillbakablick Rötterna till hur samlingen ser ut samt dess innehåll härstammar från Fröbels pedagogik. Den tyske pedagogen Friedrich Fröbel ( ) skrev sin första pedagogiska skrift Die Menschenerziehung år 1826 (Människans fostran). Där skriver han om undervisningen: gör detta och se efter, vad som i detta särskilda sammanhang blir följden av dina handlingar och till vilken kunskap du därigenom kommer (Fröbel red. Johansson, 1995, s.38). Detta visar på att Fröbel ansåg att undervisningen ska ha ett innehåll som går att koppla till kunskapsmål, med andra ord ska det finnas ett syfte med verksamheten. År 1839 bildade Fröbel en småbarnsskola, Lek och sysselsättningsanstalt (Tallberg Broman, 1988), men Fröbel var inte nöjd med benämningen anstalt. Därför ändrade han namnet till Kindergarten (barnträdgård). I beteckningen Kindergarten ville Fröbel ge en bild av sin pedagogik, att barnet människoplantan behöver god omvårdnad, rätt behandling, varsamhet och näring, men den bär i sig själv möjligheterna till tillväxt och utveckling (Tallberg Broman, 1988, s.5). På det viset menade Fröbel att man skulle se på barnen som plantor i en trädgård. Fröbel hade ett stort intresse för natur, och genom att bekanta sig med naturen, ansåg han att barnen gavs insikt i Guds väsen (Rubinstein Reich, 1993). Även genom de geometriska lagarna, ansåg han att barnen fick denna insikt. Rubinstein Reich (1993) skriver att: cirkeln för Fröbel även var en symbol på oändlighetsbegreppet (s.92), vilket representerar naturen och Gud. I kompendieserien nr 16 (1982) utgivet av Uppsala universitet har barnpedagogiska institutionen samlat material om Fröbel. I detta material syns tydligt i ett så kallat sysselsättningsschema hur man i barnträdgårdarna samlade barnen på morgonen för samling. Samlingen startade med bön, psalm eller bibelspråk följt av berättelser, samtal, sånger att lära samt sångövning. 5

7 År 1896 öppnar den första barnträdgården i Sverige och nästan 50 år senare utkom Barnträdgården, den första metodikläroboken på svenska, vilken användes i förskollärarutbildningen. I boken har Maria Moberg skrivit ett kapitel med titeln Samlingsstunden. Såhär skriver Moberg (1945) om samlingen: I varje barnträdgård bör det finnas en plats, där även det yttre ger helgd och högtidlig stämning, och där man en stund dagligen samlar barnen. Denna plats ska självfallet alltid vara densamma (s.51) samt En daglig samlingsstund är av största betydelse, och den kan och bör även om ej av religiöst innehåll, dock bli etiskt betonad (s.55). Rubinstein Reich har skrivit avhandlingen Samling i förskolan (1993) och där definierar hon begreppet samling såhär: Med samling avses när en grupp barn och vuxna i förskolan sitter samlade, ofta i en cirkel, och har gemensamma aktiviteter under ledning av en eller flera vuxna. Det är ett regelbundet återkommande moment i förskoleverksamheten och hålles på en bestämd plats och på en bestämd tid (s.8). Inslag som Rubinstein Reich (1993) har funnit i sin undersökning som ofta finns med i samlingarna är samtal om sådant som barnen varit med om, sång, musik, rörelse, sagor/berättelser, närvaroupprop, datum, väder och information. Dessa delmoment följer, i likhet med sysselsättningsschemat i barnträdgårdarna, ofta en bestämd ordning vid varje samling. År 1987 gav Socialstyrelsen ut ett pedagogiskt program (1987:3) där man rekommenderade vissa arbetssätt och metoder i förskolan. Detta program var ett styrdokument som innehöll allmänna råd och var alltså inte tvingande. I det pedagogiska programmet rekommenderades förskolorna att ha samling. Såhär skriver Socialstyrelsen (1987:3) om samling: För att en god grupp och samhörighetskänsla ska växa fram är det angeläget att någon gång under dagen ordna en gemensam samlingsstund eller en speciell aktivitet för hela barngruppen. Ett viktigt syfte är att utveckla gruppkänslan, att få alla i gruppen samtidigt barn och vuxna att ägna sig åt något tillsammans en lek, en sång, en dans eller lyssna på någon kort berättelse. (s.47) Under samlingsstunden ska barnen ha möjlighet att uttrycka sig och lägga fram sina åsikter, lyssna till andra och när de är mogna för det vara med och fatta gemensamma beslut. Personalen ska ha ett klart syfte med samlingen. Den ska vara väl förberedd och innehållsmässigt knyta an till aktuella behov och intressen i barngruppen. (s.47) Olofsson (2010) tar upp musik, lekar, ramsor, berättelser och drama som lustfyllda, utmanande och spännande inslag i dagens samlingar. I en bra samling blir barnen bekräftade på ett sätt som stärker deras självkänsla. Vidare anser Olofsson (2010) att samlingen är en aktivitet som samlar ihop gruppen och skapar gemenskap vilket kan leda till trygghet och glädje hos barnen. Samlingen kan, om den används på rätt sätt, vara en lärande situation där det finns möjlighet att dela normer, regler och information. 6

8 2.2. Syftet med samlingen i förskolan utifrån Lpfö98 I Svenska Akademiens ordlista (2007) förklaras begreppet syfte med avsikt och ändamål. Om detta kopplas till syftet med samlingen i förskolan blir resonemanget utifrån vilken avsikt man har med samlingen i förskolan samt vad ändamålet är? Med andra ord Varför ska vi ha samlingsstunden i förskolan? Vilket är syftet? När man planerar en samling i förskolan bör detta göras utifrån didaktikens huvudfrågor; vem som ska lära sig och varför, vad man ska lära sig och varför, hur man ska lära sig och varför, genom vad ska man lära sig och varför samt för vad ska man lära sig och varför (Uljéns, 1997). I och med att förskolan har en tvingande förordning; läroplanen för förskolan, Lpfö98 bör syftet med samlingen i förskolan kopplas till denna. Läroplanen för förskolan är ett tvingande styrdokument, en förordning vilket innebär att den talar om vad man ska göra i förskolan. Den är tvingande för varje enskild lärare såväl som för kommunerna att följa. Läroplan betyder precis som ordet säger en plan för lärande (Pramling Samuelsson & Sheridan 2006; Wiklund & Jancke, 2007). År 1996 kom en regeringsförklaring som sa att förskola, grundskola och skolbarnsomsorg skulle integreras. Den 1 januari 1998 blev skolverket tillsynsmyndighet för förskolan. I och med det fick förskolan sin första läroplan och blev därmed det första steget i utbildningssystemet. Målet var att hela utbildningssystemet skulle genomsyras av en gemensam syn på barns lärande och utveckling (Wiklund & Jancke, 2007). Verksamheten ska utformas så att läroplanens värdegrund, uppdrag samt mål och riktlinjer uppnås. Hur detta ska ske är upp till de professionella som arbetar i förskolan att avgöra. Målen är utformade som mål att sträva mot och anger inriktningen på förskolans arbete och uttrycker en önskad kvalitetsutveckling i förskolan (Pramling Samuelsson & Sheridan, 2006; Wiklund & Jancke, 2007). I Rubinstein Reichs (1993) avhandling visar att pedagoger i förskolan har olika syn på syften med samlingen. De tre främsta syften med samlingen som anges av pedagogerna är social träning, samvaro/att skapa gruppkänsla och att ge barnen en bra dygnrytm/att ge dagen struktur. I direkt anslutning till dessa syften skriver författaren; Det bör noteras att endast en [pedagog] nämner samlingen som ett tillfälle för begreppsträning trots att analysen av delmomenten [ ] visade att flera inslag i samlingarna innehöll begreppsträning (Rubinstein Reich, 1993 s.195). Rubinstein Reich (1993) beskriver även att det är vanligt att pedagogen vill förmedla kunskap till barnen samt förbereda dem inför skolan. Ejrevi & Stenlund (2009) har i sin studie Samlingen i förskolan för vem och varför? kommit fram till resultatet att pedagogerna i studien endast kopplar syftena i sina samlingar till matematik, språk, lyssna och tala utifrån läroplanen för förskolan, Lpfö98. Författarna kunde dock uppfatta många fler syften under observationerna som de kunde koppla till Lpfö98. Vidare visar resultatet att alla pedagoger vid intervjun kan berätta om vilka syften de har med samlingarna och de kan även koppla sina syften till Lpfö98. Ejrevi & Stenlund (2009) anser dock att de vid flera tillfällen inte kan uppfatta dessa syften då de observerar samlingarna. 7

9 Anderssons & Olaussons (2008) resultat utifrån deras studie Samlingen på förskolan, tradition eller lärande i fokus vad säger förskollärarna? visar att förskollärarna inte planerar sina samlingar med utgångspunkt i läroplanen för förskolan, Lpfö98, men att de ändå kan se att läroplanen tar upp sådant som de gör och alltid har gjort på samlingarna. Rosenqvist (2000) skriver i sin avhandling Undervisning i förskolan? att beroende på hur djupt pedagogen har reflekterat kring syftena i undervisningssituationerna [samlingarna] desto tydligare blir målmedvetenheten utifrån läroplanen i förskolan, Lpfö98. Enligt Rosenqvist (2000) är det viktigt att pedagogen kan distansera sig till sina handlingar och därigenom reflektera över sin egen praktik. Reflektionen ska ske utifrån den planering man gjort för verksamheten kopplat till mål och syften i läroplanen i förskolan, Lpfö98 En tanke med läroplanen är ambitionen att alla förskolor i hela landet ska hålla en likvärdig kvalitet. Texten i läroplanen är skriven på ett sätt som ger möjlighet att tolka texten på olika sätt utifrån olika perspektiv. Innehållet i läroplanen kan då närmas från många olika håll utifrån den situation förskolans verksamhet befinner sig i (Wiklund & Jancke, 2007). Läroplanen för förskolan genomsyras av det sociokulturella perspektivet och därmed ska även verksamheten i förskolan grunda sig på detta synsätt. Ett exempel på att det sociokulturella perspektivet finns i läroplanen ser vi i detta citat: Lärandet skall baseras såväl på samspelet mellan vuxna och barn som på att barnen lär av varandra. Barngruppen skall ses som en viktig och aktiv del i utveckling och lärande (Lpfö98 s.6). Kommunikation och interaktion mellan människor är avgörande i de mänskliga lärandeprocesserna anser Säljö (2005). Det sociokulturella perspektivet grundar sig i Vygotskijs (1978) teorier som menar att kunskap är en social konstruktion. Man lär sig genom att samspela med andra och lösa problem tillsammans. Vygotskij myntade begreppet den proximala utvecklingszonen (zone of proximal development) där han förklarar hur barnet befinner sig inom sin utvecklingszon, men med hjälp av en mer kompetent person (barn eller vuxen) kan zonen vidgas och gränsen flyttas till att erövra ny kunskap, och på detta sätt sker utveckling genom sampel och kommunikation med andra. Säljö (2005) skriver att Människor föds in i och utvecklas inom ramen för samspel med andra människor. Alltifrån begynnelsen gör vi våra erfarenheter tillsammans med andra. Dessa medaktörer hjälper oss oftast helt oavsiktligt att förstå hur världen fungerar och skall förstås (s.66). Samlingen i förskolan kan vara en situation där barnen har möjlighet att samspela och kommunicera med andra barn och vuxna. Dock visar tidigare forskning bedriven så väl nationellt som internationellt (Rubinstein Reich, 1993) att det är den vuxne som har makten att yttra sig och dominerar samtalen både kvalitativt och kvantitativt under samlingsstunden. Det är den vuxne som har makten att introducera nya ämnen, har tolkningsföreträde samt har möjligheten att avbryta övrigas samspel och kommunikation. Vidare visar denna forskning att den vuxne oftast ställer frågor till barnen med ifyllnadston där barnen förväntas ge korta svar som den vuxne värderar (Rubinstein Reich, 1993). Utifrån denna bakgrund vill vi undersöka vad som är syftet med samlingen i förskolan. Ovanstående resonemang har lett oss fram till nedanstående frågeställningar: 8

10 2.3 Frågeställningar Vilket syfte har pedagogen med samlingen i förskolan? Hur kan syftet kopplas till läroplanen för förskolan? Hur stämmer innehållet i samlingen överens med syftet? 9

11 3. Metod Arbetet kommer att bygga på två olika kvalitativa metoder som komplement till varandra. Dessa metoder är observationer av ett flertal samlingar samt intervjuer med de pedagoger som ansvarat för samlingarna. Observation innebär uppmärksam iakttagelse där man är koncentrerad på att försöka observera något som är av pedagogisk betydelse (Bjørndal, 2002). Intervju innebär att man vill komma åt människors uppfattningar och/eller föreställningar om ett fenomen (Esaiasson m.fl. 2007). Observationen av samlingen kommer vid varje tillfälle att göras först och sedan efterföljas av en intervju. Arvastson och Ehn (2009) skriver att det är en fördel att komplettera vad människor säger med egna iakttagelser av vad de faktiskt gör inte för att det skulle vara sannare, utan för att få ett mer mångsidigt material (s.24). Kvalitativa metoder har valts till detta arbete för att komma fram till djup förståelse för det som studeras och därför kommer studien att bestå av ett relativt litet urval (Bjørndal, 2002) Urval Urvalsgruppen i vår studie består av tio pedagoger på fyra förskolor. Två av förskolorna ligger i utkanten av stadskärnan i en mellanstor kommun i mellersta Sverige. På vardera av dessa förskolor observerades och intervjuades tre pedagoger. De andra två förskolorna ligger i en mindre kommun i mellersta Sverige. På vardera av dessa förskolor observerades och intervjuades två pedagoger. Urvalet av dessa förskolor och pedagoger gjordes utifrån valet att ha förskolor från både landsbygd och stad samt att vi ville observera och intervjua både förskollärare och barnskötare med olika lång erfarenhet för att få en viss spridning i vårt arbete. Campner & Persson (2001) antyder att det inom förskolans verksamhet inte görs någon skillnad i arbetet ifall du är barnskötare eller förskollärare. Arbetsuppgifterna är desamma fastän de båda yrkesgrupperna har olika kompetenser. I förskolan arbetar man i arbetslag, detta har enligt Campner & Persson (2001) bidragit med att gränserna mellan yrkesgrupperna har suddats ut. Utifrån detta resonemang kommer båda yrkesgrupperna förskollärare och barnskötare att nämnas pedagoger i denna studie. På den första förskolan finns 30 barn i åldrarna ett till fem år och sex pedagoger. Här har vi observerat och intervjuat tre pedagoger. Den första pedagogen på denna förskola är en förskollärare med ca 25 års erfarenhet. Den andra pedagogen är en barnskötare med ca 20 års erfarenhet och den tredje pedagogen är förskollärare med ca sex års erfarenhet. På den andra förskolan finns 21 barn i åldrarna tre till fem år och tre pedagoger. På denna förskola observerades och intervjuades dessa tre pedagoger. Två av pedagogerna är barnskötare med sju respektive tre års erfarenhet och den tredje pedagogen är förskollärare med ca 20 års erfarenhet. 10

12 På den tredje förskolan finns 20 barn i åldrarna två till fem år och tre pedagoger. Här observerades och intervjuades två av dessa pedagoger varav en är förskollärare som har jobbat i förskolan i ca 25 år och en är barnskötare med ca fyra års erfarenhet. På den fjärde förskolan finns 23 barn i åldrarna ett till fem år och fyra pedagoger. På denna förskola observerades och intervjuades två pedagoger. Båda dessa pedagoger är förskollärare med 11 respektive två års erfarenhet. För att öka anonymiteten av respektive förskola och pedagog har vi valt att inte beskriva vilken förskola som är belägen i vilken kommun. Vidare har vi valt att i vårt resultat inte tydliggöra vilka pedagoger som arbetar på samma förskola, detta för att stärka anonymiteten. I resultatdelen kommer därför all personal endast benämnas pedagoger utan närmare information Procedur Inför denna studie har vi gjort testobservationer och testintervjuer på två förskolor med liknande förutsättningar som kommer att ske vid studien för att stärka validiteten. Testobservationerna gjordes i syfte att upptäcka svårigheter som kan uppstå under observationerna. Innan observationerna fördes en diskussion om inspelning var nödvändig för att hinna registrera innehållet och eventuella syften. Testobservationerna visade att det var möjligt att hinna uppfatta och skriva ner innehåll och syften med samlingarna, som vi tolkade in. Samma dag skrevs anteckningarna rent som en sammanhängande text. Beslutet att sammanfatta i en sammanhängande text togs efter diskussioner mellan oss författare samt efter föreläsning (Gustafson, 2010) och workshop (Gustafson, 2010) där det framkom att en löpande text istället för direkta citat underlättar för oss att få med helheten av observationen och intervjun. Anonymiseringen av förskolorna, pedagogerna och barnen underlättas också då man sammanfattar texten eftersom direkta citat, enligt Waara (föreläsning, 2010) kan vara utpekande. Testintervjun genomfördes i syfte att upptäcka om intervjufrågorna fungerade i praktiken. De intervjufrågor som var aktuella vid intervjutillfället var dessa: 1. Hur definierar du begreppet samling? 2. Hur ofta har ni samling på förskolan? 3. Hur ofta skulle du vilja ha samling? 4. Har du någon gång reflekterat över varför ni har samling i förskolan? 5. Varför hade du samling idag? 6. Vad hade du för syfte med dagens samling? Under intervjun infann sig känslan av ett förhör när fråga nr 4,5 och 6 ställdes. Detta var inte tanken med varken intervjun eller studien. Därför har dessa frågor formulerats om, gjorts mer öppna och en fråga har tagits bort. Inför observationerna och intervjuerna tog vi kontakt med förskolorna som medverkade i studien via telefon. Där berättade vi om studien och det övergripande syftet. Vi frågade om det 11

13 fanns möjlighet att komma och göra observationer vid deras samlingsaktiviteter samt genomföra en intervju i anslutning till observationen. Pedagogen som närvarade vid telefonkontakten bad att få återkomma efter att denne rådfrågat med sina kollegor. Senare samma dag återkom pedagogen med ett positivt svar. Vi fick komma och genomföra våra observationer och intervjuer på respektive förskola. Dagarna efter besöktes de respektive förskolorna och vi presenterade oss för samtliga pedagoger som skulle ingå i studien. Vid denna kontakt stämdes det av ifall de undrade över något inför vårt kommande besök. Någon var intresserad utav vad vi skulle observera, detta möttes med informationen om att observationen skulle ske med fokus på pedagogen, där vi endast har goda intentioner och inte tänker leta fel och brister. Information gavs även om att alla förskolor, pedagoger och barn kommer att anonymiseras samt att studien är helt frivillig för pedagogen att delta i. Information samt intyg delades ut till alla barns vårdnadshavare för samtycke om de får delta i studien. Då var och en av oss hade ansvaret för kontakten med två förskolor var dessa brev inte identiska med varandra (se bilaga 1 och 2) Observation Människor ser olika saker, även när de ställs inför samma företeelse. Varje iakttagelse är subjektiv, eftersom den påverkas av minnen, känslor och tidigare upplevelser (Arvastson & Ehn, 2009). Bjørndal (2002) skriver att när observation används som metod bör man tänka på att mycket av det som antecknas färgas av observatören, dennes tidigare erfarenheter, kunskaper, uppfattningar och relation till personen som observeras. Med dessa argument i åtanke valde vi att båda författarna skulle närvara vid observationerna för att öka frånvaron av slumpmässiga fel samt skärpa argumenten för observatörernas tolkningar (Esaiasson m.fl. 2007). Fokus under observationerna har legat på att försöka se vilket syfte pedagogen kan tänkas ha med samlingen och anteckna detta samt att kort och konkret anteckna vilket innehåll samlingen hade. Vid en observation kan det vara svårt att fånga vilka intentioner en människa har med sina handlingar (Esaiasson m.fl. 2007), vilket vi hade i åtanke när observationerna till detta arbete genomfördes, då det var pedagogens syfte med samlingen som var i fokus. Under varje observationstillfälle hade vi detta i tankarna, för att registrera sådant som är av värde för oss i detta arbete (Bjørndal, 2002). Esaiasson m.fl. (2007) skriver att det krävs ytterligare ett underlag för att observatörerna ska kunna skaffa sig en korrekt förståelse för en persons intentioner. I detta fall bestod det kompletterande underlaget av pedagogens svar från våra intervjuer. Observationerna som gjordes var observationer av första ordningen, vilket enligt Bjørndal (2002) betyder att observatörerna har observationen som sin primära uppgift. Detta innebär att vi inte deltog aktivt i samlingens aktiviteter. Bjørndal (2002) skriver att observationer av första ordningen bidrar till en högre kvalitet i observationerna eftersom observatörerna inte behöver splittra uppmärksamheten mellan flera uppgifter. Esaiasson m.fl. (2007) skriver om att vara 12

14 fullständig observatör, i bemärkelsen att inte ha något samspel alls med de observerade, är en missvisande bild eftersom man alltid påverkar den omgivning man befinner sig i. Istället skriver Esaiasson m.fl.(2007) att man bör tala om vilken karaktär på deltagandet man har. Under observationerna till denna studie var vi, enligt ovanstående, passiva deltagare vid samlingarna. Detta tillvägagångssätt valde vi för att påverka samlingssituationen och resultatet i minsta möjliga mån. Man kan även benämna detta som att vi hade en låg grad av deltagande. Vi är medvetna om att vår närvaro på förskolan påverkade både barn, pedagoger och hela situationen vi observerade. Under observationerna skrevs fältanteckningar (Holme & Solvang, 1997) med hjälp av papper och penna. Fältanteckningar är tolkningar av den som skriver dem. Kaijser & Öhlander (1999) anser att endast det som kan observeras och uppfattas på ungefär samma sätt av flera personer räknas som regelrätta data. Vid varje observation har vi båda gjort våra egna observationer av samlingarna och efteråt har vi jämfört, diskuterat och analyserat dessa innan de förts in i resultatet. Eftersom vi har jämfört bådas anteckningar efter varje observation och därefter analyserat detta kan våra tolkningar anses vara användbara. Under observationerna planerade vi att inta rollen som öppna observatörer (Holme & Solvang, 1997). Öppen observation innebär att observatören öppet visar att denne observerar samt att barn och pedagoger är medvetna om att de blir observerade. Detta ger observatören en möjlighet att ta del av samlingen utan att vara en del av den. Vid varje samling satt vi som observatörer utanför samlingens gemenskap eftersom vi inte skulle delta i själva samlingsaktiviteterna. Dock satt vi tillräckligt nära för att kunna se och höra pedagogen. Samtliga samlingar som observerades skedde inomhus i ett avskilt rum. Det är inte möjligt att uppfatta och anteckna allt som händer under samlingen, därför bör man inrikta sig på att observera vissa aspekter (Løkken & Søbstad, 1995). I och med detta förde vi korta men noggranna anteckningar i ett observationsschema utifrån syftet med detta arbete. Observationsschemat var utformat i två staplar efter rubrikerna; empiriska/innehåll och reflektioner/syfte. De empiriska anteckningarna är rena fakta beskrivningar om innehållet i samlingssituationen. De reflekterande anteckningarna är kopplingar till läroplanen för förskolan, Lpfö98. Varje observation pågick i minuter, varierande beroende på samlingens längd. Direkt efter observationen gick vi igenom anteckningarna för möjligheten att lägga till viktiga detaljer som annars kan glömmas bort. Samma dag som observationen hade gjorts skrevs de rent. Detta för att minimera den påverkan som vårt minne kan ha på observationerna, att något av värde kan falla bort (Bjørndal, 2002; Løkken & Søbstad, 1995). Häger (2007) skriver att om man väntar för länge finns det risk att anteckningarna kan te sig obegripliga även för den som skrivit dem. I samband med renskrivningen togs även tid för reflektion av det som observerats, för att observationerna på så sätt ska uppnå god kvalitet (Esaiasson m.fl. 2007). 13

15 3.2.2 Intervju Intervjuerna i denna undersökning syftar till att få höra vilket syfte pedagogen hade med den samling som observerats. Under intervjun är pedagogens uppfattning i fokus. Esaiasson m.fl. (2007) skriver att forskaren skall sträva efter att förstå världen som intervjupersonerna själva upplever den (s.286). Intervjuerna gjordes i form av en kvalitativ, strukturerad intervju (Jacobsen Krag, 1993) där vissa frågor är relativt öppna. Frågorna är formulerade på förhand och den intervjuade svarade på dessa frågor under en speciell intervjustund som var begränsad till mellan 10 till 30 minuter. Denna begränsning gjordes med hänsyn till pedagogernas arbetstider och raster. Vi valde att båda författarna skulle närvara vid intervjuerna. Dock var det endast en av oss som genomförde intervjun för att undvika känslan av två mot en. Den som inte genomförde intervjun ansvarade för att dokumentera pedagogens svar med hjälp av papper och penna, där de på förhand bestämda frågorna fanns nedskrivna. Genom denna arbetsfördelning gavs den som ansvarade för intervjun större möjlighet att samspela med intervjupersonen i form av aktivt lyssnande och bekräftande kommentarer som jag förstår, det där verkar spännande och berätta mer (Häger, 2007). Vidare kunde den som ansvarade för dokumentationen koncentrera sig på det som sades och på det viset få med mer detaljer kring intervjun. Ett medvetet val var även att den av oss som hade en personlig relation till den intervjuade pedagogen ansvarade för dokumentationen. Detta för att skapa en större möjlighet att upprätthålla en vetenskaplig distans vid intervjun. Om man intervjuar en person som man känner är det lätt att man tar vissa saker förgivet och man riskerar då att inte ställa vissa följdfrågor (Esaiasson m.fl. 2007). Intervju som metod gav möjlighet att ta hänsyn till eventuella nya aspekter som dök upp samt att ställa följdfrågor beroende på pedagogens svar, vilket vi gjorde under intervjuerna när det kändes nödvändigt. Förutom möjligheten att registrera oväntade svar hade intervju som metod fördelen att båda parter, både den som intervjuade och den som blev intervjuad hade möjlighet att direkt tydliggöra och följa upp så väl frågor som svar (Esaiasson m.fl. 2007). Inför intervjun blev pedagogen informerad om att intervjun skulle handla om samlingen. Ett medvetet val var att inte informera pedagogen om att frågor skulle ställas som rörde hennes syfte med den observerade samlingen samt att det vid analysen av observationen och intervjun skulle dras paralleller till läroplanen för förskolan, Lpfö98. Detta för att pedagogen inte skulle bli manipulerad till att förbereda sig, planera och utföra samlingen utifrån läroplanens syften och mål. Intervjun startade med några uppvärmningsfrågor (intervjufrågorna 1 och 2) med förhoppningen att frågorna skulle uppfattas som relativt lätta att svara på. Detta för att intervjupersonen skulle känna sig bekväm innan övergången till de frågor där pedagogens egna uppfattningar var i fokus (Esaiasson m.fl. 2007). För intervjufrågorna, se bilaga 3. Svaren till frågorna 3, 4 och 5 var viktiga för att en dialog skulle kunna föras kring begreppet samling. Häger (2007) menar att det är viktigt att intervjun tar sitt avstamp i något som man är överens om, i 14

16 detta fall innebörden i begreppet samlingen. Frågorna 6 och 7 var de viktigaste så kallade tematiska frågorna (Esaiasson m.fl. 2007) i intervjun som låg till grund för studiens syfte. Intervjufrågorna försöktes hållas öppna och förhoppningen var att den intervjuade skulle öppna sig och delge sina tankar och upplevelser. Varför-frågor undveks under intervjuerna för att pedagogen som intervjuades inte skulle känna sig pressad och förhörd. I slutet av intervjun tillfrågades den av oss som antecknade om denne hunnit med att skriva eller om något svar behöver upprepas. Sedan gavs pedagogen möjligheten att tillägga något, om denne kände att något var osagt eller att något svar kändes fel. Våra mailadresser lämnades till pedagogen för möjligheten att kunna ta kontakt med oss i efterhand om denne kände ett behov av att tillägga eller ändra något. Efter intervjun gick vi igenom anteckningarna gemensamt för att lägga till något som eventuellt kan ha missats av den som antecknade men uppfattats av den som höll i intervjun. Intervjusvaren skrevs, i likhet med observationsanteckningarna, rent samma dag för att viktiga detaljer inte skulle glömmas bort (Løkken & Søbstad, 1995) Bearbetning av data När de empiriska studierna var genomförda och allt material insamlat skrevs det rent och sammanfattningar av observationerna och intervjuerna gjordes. I dessa sammanfattningar har vi valt att presentera det material som är relevant för att kunna förstå sammanhanget samt svara på studiens syfte och frågeställningar. I observationerna har vi redovisat det material som svarar mot pedagogens syfte med samlingen samt det material som krävs för att förstå sammanhanget. I intervjuerna har vi endast redogjort för svaren från de tematiska frågorna, då det är dessa frågor som har relevans för vårt arbete. Vi har beslutat att den av oss författare som genomförde intervjun var den ansvarige för att skriva rent och sammanfatta denna intervju och den tillhörande observationen. Den av oss som skrev rent och sammanfattade en observation och intervju var också ansvarig för att analysera materialet utifrån studiens frågeställningar; Vilket syfte har pedagogen med samlingen? Hur kan dessa syften kopplas till läroplanen? och Hur stämmer innehållet i samlingen överens med syftet? samt koppla detta till relevant litteratur för att styrka analyserna. Vi valde att strukturera våra analyser efter studiens frågeställningar för att det ska framgå vad som svarar på vilken fråga samt för att resultatet ska vara så klart och tydligt som möjligt både för oss som författare och för den som läser. I slutet av resultatdelen sammanställs en gemensam del där vi sammanfattar och redovisar det viktigaste ur analyserna för att ge en kort och tydlig bild av studiens resultat. 15

17 3.4. Forskningsetiska överväganden Under denna studie utgår vi ifrån de forskningsetiska principer som Vetenskapsrådet (2002) har gett ut. Dessa innehåller fyra huvudkrav: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravets syfte är att forskaren skall informera de av forskningen berörda om den aktuella forskningsuppgiftens syfte (Vetenskapsrådet, 2002). Pedagogerna fick information om att syftet med observationen var att titta på samlingen med pedagogen i fokus. Vidare gavs informationen att förutom en observation skulle en intervju göras efter samlingen, som främst skulle handla om samlingen i förskolan. Beslutet att inte informera om att arbetets fokus främst skulle ligga på syftet med samlingen motiveras av att vi inte ville låta detta manipulera pedagogernas handlingar och svar. Tanken med detta var att resultatet av undersökningarna skulle bli så verklighetstroget som möjligt och på så sätt ge studien en god kvalitet. Det var viktigt för oss som författare att pedagogerna kände sig bekväma i att medverka. En pedagog kände sig bekväm i att medverka under observationen men osäker inför att bli intervjuad. Pedagogen bad själv om att få frågorna på förhand för att känna sig bekväm under intervjun. Detta övervägdes med för- och motargument. För att pedagogen skulle genomföra intervjun, mot att hon skulle kunna förbereda sin samlingsstund utifrån intervjufrågorna och på det viset manipulera undersökningens resultat. Dock beslutade vi att gå pedagogen till mötes. Barnen som medverkade under samlingen var inte i fokus för observationerna men vi valde ändå att skicka ut ett brev till varje barns vårdnadshavare (se bilaga 1 och 2) för att informera om vilka vi var och vad vi skulle göra på deras förskola. Samtyckeskravets syfte är att deltagare i en undersökning har rätt att själva bestämma över sin medverkan (Vetenskapsrådet, 2002). Pedagogerna gav sitt muntliga samtycke först via personlig kontakt två veckor innan observations och intervju tillfället. Därefter gav de sitt muntliga samtycke innan observationen samt innan intervjun. Till barnens vårdnadshavare skickades en talong där föräldrarna ombads att svara på om deras barn fick medverka under observationerna eller inte. Här beskrevs även att om de valde att tacka nej skulle inga anteckningar ske av det som barnet sa eller gjorde. Konfidentialitetskravets syfte är att uppgifterna om alla i en undersöknings ingående personer ska ges största möjliga konfidentialitet (Vetenskapsrådet, 2002). Alla medverkande i denna studie ges anonymitet genom att namn på orter, förskolor, avdelningar och personer kommer att fingeras. Nyttjandekravets syfte är att uppgifter insamlade om enskilda personer endast får användas för forskningsändamål (Vetenskapsrådet, 2002). Pedagogerna informerades muntligt om att materialet endast kommer att användas i forskningssyfte. 16

18 4. Resultat Här presenteras studiens resultat i form av de observationer och intervjuer som gjorts samt analyser av dessa utifrån studiens frågeställningar; Vilket syfte har pedagogen med samlingen? Hur kan syftet kopplas till läroplanen? och Hur stämmer innehållet i samlingen överens med syftet? Resultatdelens uppbyggnad ser ut som följer; Observation 1 följs av intervju 1 som följs av en analys utifrån studiens frågeställningar. Detta för att man lätt ska kunna se vilka analyser som hör ihop med vilket material. Observationerna och intervjuerna är förkortade sammanfattningar av det vi har sett och fått berättat för oss. Nedan kommer alla tio genomförda observationer och intervjuer att redovisas eftersom vi anser att alla episoder bidrar med något till vårt resultat. Då detta arbete har två författare och båda författarna har närvarat vid alla observationer och intervjuer har vi valt att först redovisa den del av resultatet som Marie är ansvarig för och därefter redovisa den del av resultatet som Frida är ansvarig för. På så sätt framgår det vem som har gjort vad i resultatdelen. Resultatdelen avslutas med en sammanfattning av studiens resultat, som har gjorts gemensamt av båda författarna Maries observationer, intervjuer och analyser Nedan redovisas de observationer och intervjuer som Marie har ansvarat för att skriva rent, sammanfatta och analysera Observation, intervju och analys 1 Observation 1 Vid denna samling är det 14 stycken barn närvarande. När observatörerna kommer in i samlingsrummet sitter barnen och väntar på att samlingen ska börja. Observatörerna sätter sig bakom barnen i samlingsrummet. Barnen sitter i en halvcirkel runt samlingsmattan framför pedagogen. Bredvid pedagogen står en liten byrå. Denna byrå har inga dörrar utan man ser rätt in i byrån som är indelad i fyra hyllplansfack. Vid samlingens början är denna byrå tom. Pedagogen upplyser om att alla barn är här och att de nu ska börja med startsången. Under denna startsång blir alla barn sedda genom att pedagogen och barnen fokuserar på varje enskilt barn under en sångvers. Efter sången drar pedagogen fram byrån med de fyra hyllplansfacken och en liten korg med olika föremål i. Pedagogen plockar ut fyra föremål ur korgen och ställer upp dessa i de olika facken i byrån. Föremålen är en gris, en häst, en tupp och en ko. Pedagogen förklarar sedan att ett av djuren är olikt de andra, och undrar ifall något av barnen har ett förslag till vilket djur det är 17

19 som är olikt. Barnen kommer med flera olika förslag, bl.a. att hästen är den enda som bor i ett stall, och att tuppen är den enda som är orange. Pedagogen är noga med att uppmuntra allas förslag och säger att det finns många olika sätt att tänka på och undrar vidare ifall det är någon som tänkt på något annat sätt. När idéerna tagit slut plockar pedagogen fram fyra nya föremål och placerar dessa i de olika facken i byrån. När föremålen bytts ut en tredje gång frågar pedagogen ifall det är någon som inte har fått säga hur denna tänker kring vilket föremål som är olikt. Två barn räcker upp handen och säger att de inte fått säga. Ett av dessa barn kommer heller inte på något att säga, men pedagogen stödjer barnet genom hela proceduren och ställer frågan hur tänker du då? var det så här du tänkte? och på det viset guida barnet fram till ett förslag på vilket föremål som var olikt de andra. Pedagogen avslutar genom att säga vilka smarta förklaringar ni har barn! och så sjunger de sin avslutningssång. Intervju 1 Pedagogen tycker att det viktigaste med samlingen är att man träffas och ser varandra, ser vilka som är här, att alla barn känner sig sedda, att de blir tilltalade med sina namn. Vid ett tillfälle säger pedagogen att det är bekräftelsen som är viktig, vad man gör i samlingen är mindre viktigt. När vi ber henne berätta om syftet med samlingen säger hon att syftet med startsången var att alla barn skulle bli namngivna och sedda. Vidare var ett syfte att alla barn ska få säga något och bli lyssnade på. I samlingen ska alla barn få uttrycka sig, säger hon. Analys utifrån studiens frågeställningar Vilket syfte har pedagogen med samlingen? Syftet är enligt pedagogen att alla barn ska bli sedda, bekräftade och bli lyssnade på. Hur kan syftet kopplas till läroplanen? I denna samlingsstund blir barnen sedda och positiv bekräftade vilket kan kopplas till läroplanen för förskolan, Lpfö98, där det står att arbetslaget ska ansvara för att varje barn får sina behov respekterade och tillgodosedda. Vidare står det i Lpfö98 att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att lyssna och ge uttryck för sina uppfattningar. I samlingsstunden får barnen möjlighet att uttrycka hur de tänker samt lyssna på hur deras kamrater tänker. Hur stämmer innehållet i samlingen överens med syftet? När samlingen ska börja sjunger alla en namnsång tillsammans där varje enskilt barn får en egen vers sjungen till sig. Under denna sång ges alla barn möjligheten att bli sedda. Vid aktiviteten med byrån är pedagogen noga med att alla barn ges möjlighet att få uttrycka sig och bli lyssnade på. Enligt Pramling Samuelsson & Sheridan (2006) är det viktigt för barns språkutveckling att de får delta i sammanhang där en vuxen tar initiativ till ett samtal och bjuder 18

20 in barnet till att få delta, vilket sker när pedagogen ber barnen uttrycka sina tankar om sakernas likheter och olikheter. Vidare bekräftar pedagogen barnen genom att uppmuntra alla barns förslag och idéer. Genom att lyssna på och intressera sig för vad barnet har att säga och att respektera dess åsikter visar den vuxne att barnet är en människa att räkna med. (Pramling Samuelsson & Sheridan, 2006 s.72) Observation, intervju och analys 2 Observation 2 Vid denna samling är det 16 stycken barn närvarande. Observatörerna sitter bakom barnen i samlingsrummet. Barnen sitter i en halvcirkel framför en samlingstavla. Pedagogen sitter framför samlingstavlan. Tillsammans räknar de barnen 1,2,3 [ ] 13,14. Pedagogen säger att det fattas två stycken barn samtidigt som hon håller upp två fingrar. Hon fortsätter från siffran 14 och räknar sina två fingrar som ska representera barnen som inte kommit in till samlingen ännu och säger 15, 16. När de två sista barnen kommit och satt sig berättar pedagogen att de ska börja sjunga sången om de fem snöflingorna eftersom det har kommit snö. Detta är en sång där man under sångens gång subtraherar antalet snöflingor, t.ex. Fem små snöflingor satt på ett tak, en yra iväg, då var det bara fyra kvar. Subtraktionen illustreras med fingrarna. Efter den sången plockar pedagogen fram en flanosaga om Barbapappas jul. I denna saga får barnen se vad Barbafamiljen gör när det blivit vinter och hur de förbereder sig inför julen. Barbafamiljen leker i snön, bygger snögubbar, åker kälke och åker skridskor. Barbapappa ska även ut i skogen och hugga sig en gran. Flanosagan slutar med att hela Barbafamiljen väntar på att jultomten ska komma med paket. Efter flanosagan inleder pedagogen ett samtal med barnen där de i tur och ordning får berätta vad de längtar efter. Pedagogen uppmärksammar barnen vid flera tillfällen att de måste lyssna på de andra som berättar, i skolan räcker man upp handen och väntar på sin tur, tillägger hon. Efter att alla fått berätta något så ställer de sig upp och sjunger en rörelsesång där barnen får vifta på tårna, hänga med armarna och hoppa runt en stund. Efter rörelsesången plockar pedagogen fram en s.k. sånglåda. Ur lådan plockar hon fram en liten låtsas snögubbe med hatt, morotsnäsa, knappar på magen och halsduk. Tillsammans med barnen namnger hon snögubbens olika klädesplagg och därefter sjunger de om snögubben, som i slutet av sången blir till en blöt pöl. Detta konkretiseras genom att pedagogen byter ut snögubben mot en bit vitt tyg som hon lägger på golvet och ovanpå tyget lägger hon snögubbens olika klädesplagg. Efter den sången sjunger de en till snösång innan avslutningssången. Intervju 2 Pedagogen anser att det är viktigt att ha samling med hela barngruppen för att stärka vi-känslan på avdelningen. När vi ber pedagogen berätta för oss vilket syftet var med dagens samling 19

21 berättade hon att innehållet måste var lätt att ta till sig eftersom det är så spridda åldrar på barnen. Då måste innehållet vara intressant för alla ska kunna hänga med. Flanosagor är bra, tycker pedagogen, för att det blir berättande till bilder och inte någon lång text. Barbapappa är också någon de känner igen och som de tycker om. Att sjunga snöflingsången, menar pedagogen, ger matematiska färdigheter att subtrahera, räkna ner. Rörelsesånger är också viktigt eftersom barnen inte orkar sitta still så länge och det är viktigt att lära känna sin kropp genom rörelser, säger pedagogen. Vidare berättar hon att de jobbar mycket med årstider och traditioner på förskolan och därför var det stort fokus på snö och vinter idag efterson den första snön kom igår, säger hon. Det är också viktigt att alla barnen får komma till tals och att de får träna i att vänta på sin tur. Syftet med sånglådorna är att det ska skapas förväntan kring vad som finns i lådan. Vidare berättar pedagogen att det är bra med bilder och föremål som förstärker sången konkret för att utveckla språket. Analys utifrån frågeställningarna Vilket syfte har pedagogen med samlingen? Syftet är att stärka gruppkänslan, eller vi-känslan som pedagogen uttrycker det samt att utveckla barnens matematiska kunskaper av subtraktion och att lära känna sin kropp bättre. Ett annat syfte som pedagogen har med samlingen är att använda ett innehåll som byggs upp runt något barnen känner igen och som går att koppla till årstiden vinter, eftersom årets första snö kom dagen innan. Ytterligare ett syfte är att alla barn ska få komma till tals samt träna på att vänta på sin tur. Syftet med sånglådorna är att skapa förväntning samt att konkretisera sångerna för att stödja språkutvecklingen. Hur kan syftet kopplas till läroplanen? Syftet med samlingen att stärka gruppkänsla kan kopplas till att arbetslaget skall ansvara för att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen ges goda förutsättningar att bygga upp varaktiga relationer och känna sig trygga i gruppen (Lpfö98, s.10). Att sjunga sången om snöflingorna som blir färre och färre kan kopplas till att arbetslaget skall stimulera barns nyfikenhet och begynnande förståelse av matematik (Lpfö98, s.10). Att ha rörelsesången kan kopplas till att varje barn ska utveckla sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning (Lpfö98, s.9). Att hela samlingen hade snötema går att koppla till Lpfö98; Med ett temainriktat arbetssätt kan barnens lärande bli mångsidigt och sammanhängande (s.6). Barnen får berätta något i tur och ordning vilket kan leda till att varje barn utvecklar sin förmåga att fungera i grupp [ ] samt ta ansvar för gemensamma regler (Lpfö98, s.9). 20