Folkhälsoarbete. Organisationsanalys Uppgift 3. Lisa Bergström

Transkript

1 Folkhälsoarbete Organisationsanalys Uppgift 3 Lisa Bergström 2013 Huvudområde: Folkhälsa Kursnamn: Folkhälsoarbete Programnamn: Hälsopedagogiska programmet Handledare: Maria Savela Examinator: Ola Westin

2 Innehåll Organisationsanalys Grön Hälsa & Rehab... 1 Organisationsstruktur... 1 Organisationskultur... 2 Organisationsprocesser... 4 Hälsofrämjande arbetsplats... 5 Referenser:... 7

3 Organisationsanalys Grön Hälsa & Rehab Grön Hälsa & Rehab är ett kooperativ/ekonomisk förening som startades 1 mars 2013 och drivs av Gill Croona och Susanne Lundberg. Verksamheten bedrivs på två olika gårdar i Halland, Kärramosse gård och Källdalens trädgårdar. Verksamheten som jag studerat och beskriver i min organisationsanalys är Kärramosse gård. Där arbetar man med djur och natur inom rehabiliteringen och lägger mycket fokus på bra bemötande och goda samtal. Gill Croona är fil. dr i pedagogik/etik, utbildad inom trädgårdsterapi, djurunderstött socialt arbete och är legitimerad sjuksköterska. Gill Croona är föreståndare för Kärramosse gård. Susanne Lundberg har utbildning inom trädgård, grön rehabilitering och är även utbildad sjuksköterska och har tagit magisterexamen i folkhälsovetenskap. Susanne Lundberg är föreståndare för Källdalens trädgårdar ( Organisationsstruktur Grön Hälsa & Rehabs struktur är en blandning utav formell och informell struktur. Verksamhetens föreståndare har en plan över vad som ska ske under dagen och vilka aktiviteter som måste göras, exempelvis ta hand om djuren på gården. De sysslor som måste göras kan ses som formella (Bakka, Fivelsdal & Lindkvist, 2001). Verksamheten har även en informell struktur då aktiviteterna styrs utav vädret, naturen, deltagarnas mående och djurens olika behov. De informella sysslorna kan ta hänsyn till deltagarnas tillstånd och mående. De informella sysslorna kan fylla en funktion som täcker det sociala behovet hos deltagaren (ibid.). De beslut som tas inom verksamheten står främst föreståndaren för och ibland tas besluten i samråd med hennes anställda. Besluten påverkas även utav djuren och naturens behov samt deltagarnas mående. Verksamheten bygger sina aktiviteter och sin struktur utifrån teorin om KASAM (Antonovsky, 2005). Detta är grunden till att alla aktiviteter har som syfte att vara meningsfulla, hanterbara och begripliga. För att aktiviteterna ska vara meningsfulla så bör föreståndaren ha en uppfattning om vad som intresserar deltagarna och vad de tycker är meningsfullt. En meningsfull aktivitet kan vara att öka deltagarens förståelse för hur livet på en gård går till samt att få en känsla av att allt man gör har en mening. De hanterbara aktiviteterna syftar till att vara genomförbara för deltagaren och att deltagaren ska kunna känna en känsla av kontroll. Aktiviteterna som har som syfte att vara begripliga kan handla om att få deltagaren att förstå ett sammanhang. Exempelvis att efter slakt får deltagarna ta hand om kött och tillverka korv. Deltagarna får även en förståelse för hur livet kan gå runt på 1

4 en gård genom att man tar till vara på det som djuren och naturen ger, exempelvis äpplen och ull. Grön Hälsa & Rehab arbetar både med sekundär och tertiärprevention då deltagarnas behov utav rehabilitering, arbetsträning och praktik varierar. Sekundärprevention innefattar bland annat de arbeten som görs för att förhindra utvecklingen av långvariga sjukdomstillstånd. Tertiärprevention fokuserar mer på att underlätta för de individer som lider utav en kronisk sjukdom eller funktionshinder (Ewles & Simnett, 2005). Grön Hälsa & Rehab samarbetar med Region Halland, Samordningsförbundet och Arbetsförmedlingen och det är genom dessa aktörer som deltagarna erhåller kontakt med verksamheten. De tre aktörerna är verksamhetens inkomstkällor. Inkomsterna ska i sin tur täcka allt ifrån maten som deltagarna äter till utrustning i verksamhetens lokaler. En del av inkomsterna går även till det gemensamma företagets marknadsföring. Ekonomiansvarig i Grön Hälsa & Rehab är Gill Croonas make Ove Börjesson som ingår i styrelsen. Styrelsen består utav Gill Croona och Susanne Lundberg samt deras män. Det är däremot Gill Croona som är ekonomiansvarig på Kärramosse gård (G. Croona. personlig kommunikation, 19 december 2013). Organisationskultur Med organisationskultur menar man de värderingar, attityder och normer som finns inom organisationen. Organisationskulturen kan påverka stämningen och känslan mellan exempelvis anställda och ledningen (Bakka, Fivelsdal & Lindkvist, 2001). På Kärramosse gård är det bara föreståndaren och en anställd som arbetar vilket gör att organisationskulturen är viktig för ett gott samarbete. Det är viktigt att deras normer och värderingar är lika då det ska skapa ett bra team. Deras organisationskultur kommer i sin tur att påverka deltagarnas värderingar och normer. Inkluderar man deltagarna i organisationskulturen är deras värderingar och normer precis lika viktiga. En individs värderingar och normer skapas och påverkas under uppväxten, i skolan, på arbetet och i sociala sammanhang. Individens normer och värderingar utvecklas, påverkas och förändras under hela livet (Ellström et al., 1996). Verksamheten på Kärramosse gård har plats för sex deltagare och riktar sig främst till kvinnor. Kvinnornas bakgrund och behov av verksamheten varierar men jag anser att alla har samma mål med att vara på Kärramosse gård. Alla vill utvecklas till det bättre och öka sitt välmående. Gruppen fungerar som en referensgrupp där man som deltagare vill vara en i gänget och är till viss mån villig att ändra sitt beteende för att passa in (Bakka, Fivelsdal & 2

5 Lindkvist, 2001). I det här fallet anser jag att deltagarna och personalen påverkar varandra till det bättre och tillsammans skapar de en samhörighet. Att bilda en grupp och känna sig delaktig i den kan leda till en ökad trygghet samtidigt som det är viktigt att känna sig uppskattad och accepterad i gruppen. Gruppen skapar normer kring värderingar och beteende vilket gör gruppen stark då gemenskapen ökar (ibid.) Jag anser att det är bra att deltagarna inom verksamheten skapar en grupp och känner sig delaktiga i den, det är viktigt att känna sig betydelsefull. Tydliga normer som jag kunde urskilja var att gruppen fokuserar mycket på hälsa och det pratas mycket om nyttig kost och välmående. Detta tror jag formar och skapar ett intresse hos deltagarna, både medvetet och omedvetet. Att tillaga nyttig mat på gården ser jag som en norm och det är något som görs utan reflektion. På Kärramosse gård arbetar man mycket med att deltagarna ska känna en känsla av sammanhang, miljöerna som man arbetar i är hemtrevliga och skapar en god stämning. Aktiviteterna ska inte bidra till någon stress eller innefatta något prestationskrav. Personalen skapar en trevlig miljö och stämning genom att de själva deltar i aktiviteterna. De som arbetar på gården utgör inte på något sätt en maktroll utan alla känns jämlika i hierarkin. Detta tror jag beror på att de arbetar med deliberativ pedagogik där allas kunskap är lika viktigt och att alla individer har rätt till att påverka sitt lärande och sin livssituation ( Verksamheten bygger även på goda samtal och gott bemötande vilket skapar en trevlig miljö. Samtalen som sker är på en vänskaplig nivå och fungerar som ett stöd för deltagaren. Personalen fungerar även som goda förebilder för deltagarna och jag anser även att det finns deltagare som fungerar som förebilder inom gruppen. 3

6 Organisationsprocesser Jag har tidigare beskrivit deltagarna och personalen som en grupp där gemenskapen är viktigt. För att en grupp ska fungera är det viktigt att de som tillhör gruppen strävar åt samma håll, känner en samhörighet, träffas systematiskt och att de inom gruppen kan kommunicera med varandra (Malten, 1992). Jag anser att förutsättningarna för att skapa en bra grupp på Kärramosse gård är goda och att det är något man lyckats med inom verksamheten. Genom att man varje dag startar dagen med en samling så skapas goda möjligheter för att kommunicera med varandra samt att känna en gemenskap i gruppen. Deltagarna som är på gården anser jag strävar åt samma håll, nämligen till att må bättre och öka känslan av kontroll. Genom att de erbjuds att vara på gården tre dagar i veckan så träffas de regelbundet vilket också är en viktig komponent för att skapa en bra grupp. Verksamheten bygger som sagt bland annat på deliberativ pedagogik och man anser att allas kunskap är lika mycket värd. Detta tror jag bidrar till ett bra kunskapsutbyte inom gruppen. Alla i gruppen kan något men ingen kan allt. Deras styrka blir då att tillsammans har de kunskap och kan genomföra aktiviteter ihop. Kommunikationen mellan Grön Hälsa & Rehabs samarbetspartners anser jag kunnat vara bättre. Detta anser jag borde ligga i deras samarbetspartners intresse då det bekostar deltagarens plats på gården samt att de borde vilja se någon form av dokumenterat resultat på hur deltagaren utvecklas. Inom verksamheten finns en dokumenterad rehabplan som följs kontinuerligt samt att deltagarnas hälsoutveckling följs och dokumenteras med KASAMenkäten 29 frågor. Detta är emellertid inget som efterfrågas av samarbetsparterna utan sker för verksamhetens egna behov av utvärdering och utveckling. I dagsläget skriver föreståndaren en rapport vid avslutad rehabilitering. Rapporten formar hon själv och det finns inga givna direktiv från verksamhetens samarbetspartners för hur en sådan rapport bör se ut. Inom verksamheten är det tydligt att det är föreståndaren som är ledaren och ansvarig för gårdens verksamhet. Däremot under aktiviteterna är alla lika delaktiga och ansvariga. Ledarskapet skulle jag beskriva som en blandning mellan kulturperspektivet och processperspektivet. Kulturperspektivet bygger mycket på de normer och värderingar som finns hos ledaren medan processperspektivet bygger på att ledarskapet ska vara ett samspel mellan ledare och underställd. Ledarens roll är mindre tydlig då gränsen mellan ledare och underställd inte framgår lika tydligt (M.Savela. personlig kommunikation, 7 november 2013) Inom företaget har rekryteringen som skett varit via personliga kontakter. Föreståndaren och hennes anställda känner varandra sedan tidigare. Att rekrytera personer inom sin bekantskap anser jag kunna vara både bra och dåligt. Jag anser att det kan vara bra eftersom personerna 4

7 redan känner varandra och är medvetna om deras kunskaper samtidigt som de redan har en god relation. Anledningen som gör att jag anser att det kan vara mindre bra att anställa någon bekant är att om det sker en konflikt inom arbetet är det lätt att det går ut över vänskapsrelationen. Detta är inte något som jag upplevt på Kärramosse gård utan där arbetar man som ett bra team. Grön Hälsa & Rehab har idag ingen mall/policy för hur man som anställd ska bete sig. Detta beror på att företaget är relativt nytt och att föreståndarna inte upplevt något behov av en sådan mall. Jag föreslog ändå att man inom företaget skulle skapa en sådan för att förtydliga deras mål och syfte samt vilka normer och värderingar som önskas av den anställde. Denna mall kan sedan finnas som stöd för personalen samt att om det skulle uppstå en konflikt kring normer eller värderingar kan man hänvisa till mallens innehåll. Det som finns i dagsläget är en värdegrund och en teoretisk grund. Kärramosse gård är även certifierad som Säker hästverksamhet av Lantbrukarnas Riksförbund. Detta innebär att de uppfyller de krav som krävs för att nå en certifiering samt att verksamheten är säker och trygg för både hästar och människor (ww.lrf.se). Verksamheten har även fått tillstånd av Miljö & Hälsa att få bedriva livsmedelshantering. Både certifieringen från Lantbrukarnas Riksförbund och tillståndet från Miljö & Hälsa fungerar som en säkerhet för deltagarna och personalen. Hälsofrämjande arbetsplats Grön Hälsa & Rehab är för mig en väldigt hälsofrämjande arbetsplats. Arbetet som bedrivs har som syfte att vara hanterbart, meningsfullt och begripligt vilket gör att verksamheten är en bra arbetsplats med mycket variation. Arbetet styrs utav djuren och naturens behov samt deltagarnas mående vilket gör att ingen dag är den andra lik. Enligt både föreståndaren och den anställde så upplever de båda att arbetsmängden är lagom. De upplever ingen stress kring arbetet som kan påverka dem negativt och inte heller klagar de på arbetsmiljön. (G. Croona., & K. Hulthe. personlig kommunikation, 3-4 december 2013). För att ett arbete ska fylla en hälsofrämjande funktion beskriver Ewles och Simnett (2005) att det handlar om att främja och prioritera hälsa. Individen påverkas mycket utav den sociala miljön, den ekonomiska situationen och miljön runt omkring henne. På Kärramosse gård skapas goda förutsättningar för en bra social miljö sam t att miljön på gården främjar till hälsa. WHO:s definition kring hälsofrämjande arbete beskriver arbetet som en process där människor får möjligheten att öka sin kontroll över hälsan och där det ges möjlighet till förbättring (ibid.). Jag upplever verkligen att arbetsplatsen är en hälsofrämjande plats då den 5

8 fokuserar på hälsa både på individ och gruppnivå. På gården lagas det nyttig mat och aktiviteterna syftar till att göra gott för kropp och själ. Eftersom personalen deltar i de flesta aktiviteterna så bör ju även personalen påverkas positivt. Personalen uppger även att arbetsuppgifterna och mängden uppgifter är lagom. Den anställda anser sig även ha en bra arbetsmiljö och trivs på jobbet (K. Hulthe. personlig kommunikation, 4 december 2013). 6

9 Referenser: Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. Köping. Natur och kultur Bakka, JF, Fivelsdal, E. & Lindkvist, L. (2001). Organisationsteori. Malmö: Liber Ellström, P, Gustavsson, B. & Larsson, S. (red.). (1996). Livslångt lärande. Lund: Studentlitteratur Ewles, J & Simnett, I. (2005). Hälsoarbete. Lund: Studentlitterastur Macheridis, N. (2009). Projektaspekter. Lund: Studentlitteratur Malten, A. (1992). Grupputveckling. Lund: Studentlitteratur 7