Nationell kvalitetsuppföljning med regionalt fokus

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nationell kvalitetsuppföljning med regionalt fokus"

Transkript

1 Rättsavdelningen Rapport Diarienummer Nationell kvalitetsuppföljning med regionalt fokus ASYLÄRENDEN ANALYSRAPPORT 2017

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING 4 2. INLEDNING OCH BAKGRUND 6 3. UPPDRAGET 6 4. SYFTE OCH METOD Uppföljningsgruppen Förberedelser och genomförande 9 5. ANALYSDATA Urval av ärenden Tolkning av resultatet ANALYSEN Asylutredningarna Den fria berättelsen Relevanta följdfrågor Hantering av brister i bevisningen Uteslutande Språk och begriplighet Byte av handläggare Asylbesluten Kärnan i asylbeslutet Bevisvärderingen Statusbedömningen Motiveringen Den framåtsyftande riskbedömningen Barn Jämställdhetsintegrering Språk och begriplighet Tidsfrist och återreseförbud m.m SLUTSATSER VAD HAR HÄNT SEDAN NKU 2016? REKOMMENDATIONER 36 2

3 BILAGOR 37 I. RESULTAT - NKU 2017 TABELLER 37 II. CHECKLISTA - NKU III. ANALYSRAPPORT - NKU IV. RESULTAT - NKU TABELLER 37 V. RÄTTSCHEFENS UPPDRAG 37 3

4 1. Sammanfattning I denna rapport analyseras den rättsliga kvaliteten i asylutredningar och asylbeslut vid Migrationsverket, som är första instans för asylprövningen i Sverige. Rapporten är den andra i en ny uppföljningsmodell som heter nationell kvalitetsuppföljning med regionalt fokus - asylärenden (NKU-A 2017). Första rapporten kom Dispositionen i NKU-A för 2017 följer i möjligaste mån upplägget i den NKU som gjordes 2016 (bilaga III) för att underlätta jämförelser av resultaten. Nytt för i år är att redovisningen av siffrorna i frågorna är justerade utifrån att fler ärenden skiljer sig från förra året. Svaret gäller ej för ärendet har därför räknats bort i fler frågor än i NKU för 2016 (NKU 2016). Det statistiska underlaget i kvalitetsuppföljningen har varit för litet för att kunna säga något om man haft tillräckligt underlag för att begära en medicinsk åldersbedömning (MÅB) för ensamkommande barn (BUV). Däremot kan vi konstatera att i 17 % av de granskade ärendena som rör BUV är inte utredningen av underårigheten bedömd som tillräcklig. Utgången i de granskade asylärendena, det vill säga om de asylsökande ska få uppehållstillstånd eller inte i Sverige, har av utvärderingsgruppen bedömts som korrekt i 86 % av ärendena. I 10 % har utgången bedömts som diskutabel och i 4 % av de 401 granskade ärendena har utgången bedömts som felaktig. Granskningen visar vidare att asylärendena fortfarande behöver utredas bättre. På frågan om utredning skett efter ärendets beskaffenhet kom vi fram till att detta skett i 81 % av ärendena. De huvudsakliga bristerna fördelade sig på följande kategorier: 10 % skyddsskäl, 5 % framåtsyftande riskbedömning, 5 % hemvist och 4 % identitet. I denna del kan analysgruppen konstatera att det finns vissa brister. Den allvarligaste bristen är att skyddsskälen inte var tillräckligt utredda. Utredningarna som rör uteslutande (exklusion) är på det stora hela bra. Längden på utredningarna är generellt bra, de flesta varade mellan minuter. Utredarna tenderar dock ibland att utreda alltför mycket utanför den asylrättsliga kärnan, det vill säga skyddsskäl, hemvist, identitet och risken för den sökande vid ett återvändande till hemlandet. Granskningen visar också att utredaren i fler fall hade behövt spela en mer aktiv roll i utredningssamtalet för att alla relevanta frågor ska bli besvarade. I asylbesluten är det viktigt att täcka in kärnan i besluten, det vill säga att ta ställning till den asylsökandes identitet, hemvist, skyddsgrundande handlingar och en framåtsyftande riskbedömning. Dessa faktorer måste också belysas i asylutredningen för att få ett bra beslutsunderlag. I vissa ärenden brister det i framförallt hanteringen av de skyddsgrundande handlingarna. Det handlar främst om syriska medborgare som får uppehållstillstånd och mer sällan om av- och utvisningar. De beslut där utgången blev utan bifall är generellt bättre än de där utgången resulterade i uppehållstillstånd. I relativt många beslut, 86 %, har en tillräckligt individualiserad framtida riskbedömning gjorts. 4

5 I 42 % av ärendena är den som gjort utredningen inte samma person som den som skrivit beslutsförslaget. Det är negativt ur rättssäkerhetssynpunkt. I 81 % av de granskade ärendena var statusbedömningen (klassningen) rätt, i 13 % diskutabel och i 6 % felaktig. Då utredningsunderlaget ibland är bristfälligt kan siffran för felaktig klassning vara högre och siffran för diskutabel klassning lägre. En del av de granskade besluten, 16 %, lever inte upp till språklagens krav på ett vårdat, enkelt och begripligt språk. Men det är inte i första hand den språkliga utformningen utan de bristfälliga motiveringarna som utmanar begripligheten. Migrationsverket har i 70 % av besluten på ett godtagbart sätt redovisat och bedömt relevanta omständigheter som rör uteslutande. Denna siffra är inte tillräckligt bra, men det ska framhållas att det mycket ofta rör sig om fall där man i besluten endast inte nämnt att det inte finns anledning att utesluta personen. Det rör sig alltså om fall där det oftast inte funnits några indikationer om uteslutande i asylärendet. Hanteringen av ärenden som rör barn i familj är inte tillfredställande. I 42 % av sådana ärenden hade ingen barnkonsekvensanalys gjorts. Det finns inga kvalitativa skillnader mellan könen i Migrationsverkets handläggning och beslutsfattande. Migrationsverket ska ha ett förutsebart och enhetligt beslutsfattande med hög rättslig kvalitet. Det framgår av förordning (2007:996) med instruktion för Migrationsverket. Uppföljningen visar att utgången i 4 % av de granskade besluten är felaktig och i 10 % är beslutsutgången diskutabel. I de asylärenden där den sökande har beviljats uppehållstillstånd i Sverige är statusbedömningen (flykting, alternativt eller övrig skyddsbehövande) felaktig i 6 % av ärendena och diskutabel i 13 %. Analysgruppen konstaterar att förbättringar skett av den rättsliga kvaliteten i asylärenden jämfört med den nationella kvalitetsuppföljningen Det finns emellertid områden, som till exempel att bättre utreda skyddsskäl, frågor om uteslutande och barnkonsekvensanalyser i asylbesluten, där vi fortfarande kan bli betydligt bättre. Gruppen konstaterar slutligen att det, jämfört med NKU 2016, alltjämt finns vissa skillnader mellan regionerna vad gäller den rättsliga kvaliteten, men att dessa i de flesta fall är relativt små. 5

6 2. Inledning och bakgrund Migrationsverket ska ha ett förutsebart och enhetligt beslutsfattande med hög rättslig kvalitet enligt förordningen med instruktion för Migrationsverket. 1 Regleringen av jämställdhetsintegrering återfinns också i den nyss nämnda förordningen. 2 I ett beslut från generaldirektören för Migrationsverket rörande verktyg för likvärdig behandling 3 framgår att konsekvensanalys för likvärdig behandling ska användas i all handläggning och allt beslutsfattande som rör migranter. Migrationsverkets uppdrag innefattar att snabbt avgöra asylärenden. Verkets uppdrag innefattar emellertid också att asylärendena ska utredas och avgöras med god rättssäkerhet. Ärendehanteringen får därför aldrig gå så fort att det påverkar de asylsökandes rätt till en prövning med hög rättslig kvalitet. Det framgår av 7 förvaltningslagen (1986:223). Att samtidigt uppfylla dessa båda krav är naturligtvis en stor utmaning för Migrationsverket. I NKU-A ligger fokus helt på det ena uppdraget, den rättsliga kvaliteten i asylutredningarna och asylbesluten. Den aktuella kvalitetsuppföljningen är en nationell uppföljning som omfattar utvalda asylärenden från många asylenheter och har regionalt fokus istället för att fokusera på en enskild asylenhet. Det faller inte inom ramen för den nationella uppföljningen för asylärenden att överföra asylrättslig kunskap till enskilda asylprövningsenheter. Kunskapsöverföringen får i stället tas om hand i olika utbildningssammanhang och av den operativa verksamheten i den dagliga handläggningen. 3. Uppdraget De nationella kvalitetsuppföljningarna för 2017 är riktade mot asylärenden, familjeanknytningsärenden och ärenden om ekonomiskt bistånd. Uppföljningarna skapar en överblick av den rättsliga kvaliteten med regionalt fokus och analyser görs om beslutsfattandet på myndigheten är förutsebart, enhetligt och håller en hög rättslig kvalitet. 4 Rättschefen beslutade den 6 februari 2017 om nationell kvalitetsuppföljning med regionalt fokus. 5 I beslutsprotokollet ges migrationsrättsenheten i uppdrag att genomföra en nationell kvalitetsuppföljning (NKU-A) av bifalls- och avslagsbeslut där den sökande åberopar skyddsbehov. 6 1 Det framgår av förordning (2007:996) med instruktion för Migrationsverket 1 b. Migrationsverket ska 1. ha ett förutsebart och enhetligt beslutsfattande med hög rättslig kvalitet. 2 2 p 10. Belysa och beakta kvinnors och mäns villkor vid genomförandet av verksamheten. 3 GDA 27/ Uppföljning av rättslig kvalitet, Migrationsverkets verksamhetsplan 2017, s RC U-04/ Enligt samma RC beslut skulle personal från Lifos också vara med i granskningen. Av olika anledningar deltog ingen därifrån utan ersattes av verksamhetsexpert Aisha Butt, staben, Rättsavdelningen. 6

7 Av metodbeskrivning och stödmaterial för nationell kvalitetsuppföljning med regionalt fokus från den 29 maj 20117, 7 framgår bland annat att analysrapporten rörande NKU-A ska innehålla analyser om: - Eventuella regionala skillnader, - Eventuella skillnader i hanteringen av mäns och kvinnors asylärenden, - Resultatet av uppföljningsfrågorna i NKU 2017, - Jämförelse med föregående års resultat, - Rekommendationer. 4. Syfte och metod Syfte Syftet med NKU-A är att skapa en överblick över den rättsliga kvaliteten i Migrationsverkets handläggning, inklusive beslutsfattande, i asylärenden på ett nationellt plan. Genom denna metod mäter vi även om beslutsfattandet på myndigheten är enhetligt, eftersom ärenden från samtliga regioner ingår i uppföljningen. En nationell rapportering är nödvändig för att förmedla en rättvisande bild av den rättsliga kvaliteten i asylärenden till bland annat regeringen. Resultatet av NKU-A 2017 återfinns sedan i Migrationsverkets årsredovisning för Ett annat syfte är att låta resultatet av NKU-A 2017 utgöra underlag till den rättsliga ledningsgruppen under rättschefens ledning, som är ansvarig för att ta hand om resultatet. Gruppen kan därefter ge uppdrag för att stärka den rättsliga kvaliteten i asylärenden. Uppföljningen kommer också att kunna fungera som ett underlag till strategin för rättslig styrning och stöd, kompetensutveckling samt olika prioriteringar inom den operativa verksamheten, rättsavdelningen och andra berörda avdelningar och funktioner. Genom att fånga upp brister i den rättsliga kvaliteten och enhetligheten på ett nationellt plan kan således verket identifiera grundorsakerna till bristerna och komma tillrätta med dem genom olika utvecklingsåtgärder. Metod Vi har endast gjort en elektronisk granskning av asylärendena, i likhet med förra årets granskning. Detta innebär bland annat att biträdesinlagor endast granskats i de fall de varit inskannade i Migrationsverkets databas för asylärenden. Då vi delvis ändrat metod för hur procenttalen har tagits fram i år, samt med beaktande av den faktiska skillnaden i de granskade ärendena, är det viktigt att påpeka att man ska iaktta viss försiktighet vid jämförelse av resultatet mellan årets granskning och granskningen förra året i NKU RC A-21/

8 Procentsiffrorna i kvalitetsuppföljningen är justerade i den löpande texten i analysrapporten utifrån det att svaret gäller ej för ärendet är borttaget. Detta innebär att siffrorna i den löpande texten och i bilaga II inte alltid överensstämmer med varandra. I den löpande texten i rapporten är tiondels procent i bilaga II avrundat till närmaste heltal. Frågor och numrering Vi har omformulerat och även tagit bort en del av de frågor som fanns med i förra årets uppföljning. Vi har dessutom infört en löpande numrering. Dessa åtgärder är gjorda för att förenkla och underlätta läsningen av checklistan (bilaga II). Spårindelning Migrationsverket hanterar från och med den 2 maj 2016 asylärenden i olika spår i en så kallad skyddsprocess. Spårindelningen syftar till att ge vägledning i hur omfattande handläggningsbehovet är i ett enskilt asylärende och på så sätt skapa ett effektivt flöde. Migrationsrättsenheten vid Migrationsverket har tidigare konstaterat att det kan finnas vissa risker rörande den rättsliga kvaliteten förknippade med spårindelningen. Det har varit vår ambition att i analysrapporten redovisa ett asylärendes spårindelning och om det skett ett spårbyte, (3. och 4.). 8 Tyvärr har det inte gått att få fram tillräckligt bra underlag för att vi ska kunna uttala oss om eventuell påverkan på den rättsliga kvaliteten. Anledningen härtill har varit att asylärenden inte spårindelats före maj 2016 och att vi därför inte har haft godtagbart underlag för att med tillräcklig statistisk säkerhet kunna göra en analys Uppföljningsgruppen Uppföljningsgruppen (analysgruppen) bestod av följande personer. - Ulf Bohman, ordförande, rättslig expert, migrationsrättsenheten - Peter Mokvist, ordförande, rättslig expert, migrationsrättsenheten - Aisha Butt, verksamhetsexpert, staben, rättsavdelningen - Emelie Lundqvist, beslutsfattare, region Syd - Gunnar Mattsson, beslutsfattare, region Väst - Nedat Emini, teamledare, region Öst - Christina Wahlén, beslutsfattare, region Stockholm - Serwa Mohammed, beslutsfattare, region Mitt - Lisa Holmström, teamledare, region Nord 8 Löpande numrering av frågorna återfinns i Bilaga I och II. När ett nummer står inom parentes i den följande texten syftar numret på en viss fråga i bilagorna. 8

9 Aisha Butt har utöver granskning av ärenden även agerat metodstöd och stöttat vid användningen av uppföljningsverktyget t Webropol. Under uppstartsmötet höll Anna Hammarström, språkexpert, enheten för strategisk kommunikation, ett anförande om språk och begriplighet i asylutredningar och asylbeslut. Amanda Carlsson, expert vid kvalitetsavdelningen, har bistått med metoden gällande jämställdhetsintegrering. Sebastian Rosenlund, statistiker vid ekonomiavdelningen, har hjälpt till med att ta fram urvalet och de ärenden som ska följas upp. De som har ingått i uppföljningsgruppen har i genomsnitt 12 års erfarenhet av handläggning av asylärenden. Gruppen har därför en omfattande erfarenhet av asylprövning Förberedelser och genomförande Uppföljningsgruppen träffades första gången den 9 oktober 2017 för uppstartsmöte. Deltagarna gavs tillfälle att lära känna varandra samt informerades om kvalitetsuppföljningen. Eftermiddagen ägnades åt att på egen hand gå igenom ett så kallat kalibreringsärende med hjälp av den checklista i uppföljningsverktyget Webropol som uppföljningsgruppen använt (bilaga I). Dagen efter hölls ett kalibreringsmöte där deltagarna diskuterade sig fram till en samsyn om hur frågorna i checklistan skulle tolkas och besvaras. De ärenden som skulle granskas fördelades mellan deltagarna. Därefter påbörjades själva granskningen, som deltagarna utförde från sina respektive arbetsplatser. Sedan hölls ett antal avstämningsmöten på telefon. Deltagarna ställde även frågor och utbytte erfarenheter via e-post under hela granskningsperioden. Sammanlagt gick deltagarna igenom 401 ärenden, vilket innebär cirka 45 ärenden per person. Den 31 oktober samlades deltagarna för ett analysmöte. Under mötet gavs tillfälle att redovisa de styrkor och brister som var och en av deltagarna kommit fram till. Vi gick även igenom den samlade statistiken, bilaga II. 5. Analysdata 5.1. Urval av ärenden I denna nationella kvalitetsuppföljning med regionalt fokus följs asylärenden upp där Migrationsverket har fattat beslut mellan den 1 januari till och med den 25 september Asylärenden är definierade som ärenden med ansökningsskälskod A och ärendetypskoderna UAT eller UT. I uppföljningen ingår inte ärenden som handläggs enligt Dublinförordningen. I granskningen ingår både beslut om permanent respektive tidsbegränsat uppehållstillstånd samt av- eller utvisningsbeslut. Dessutom ingår beslut om att avskriva ansökan om uppehållstillstånd och arbetstillstånd. 9

10 Eftersom det inte är möjligt att undersöka den rättsliga kvaliteten på samtliga beslut fattade under den aktuella tidsperioden har ett slumpmässigt urval om 401 ärenden gjorts. Urvalet av ärenden är gjort så att antalet utvalda beslut per region står i proportion till hur det ser ut om man tittar på alla beslut under tidsperioden med samma beslutskoder/klassningskoder. En sökning av samtliga beslut som uppfyller dessa kriterier har gjorts i Migrationsverkets statistiksystem. Detta är själva ramen och regionerna utgör strata. 9 Ur de olika strata har ett proportionerligt stratifierat obundet slumpmässigt urval (OSU) dragits för att vi ska få ett representativt urval. 10 Bakgrundsvariabler av intresse är kön, ålder, barn utan vårdnadshavare och medborgarskap. När man arbetar med underlag baserade på ett slumpmässigt urval finns det dock risk att det man mäter inte exakt återspeglar verkligheten. Om man följer upp 401 ärenden för att representera alla beslut som har fattats mellan den 1 januari och 25 september 2017 kommer resultatet att variera beroende på vilka 401 ärenden som slumpmässigt valts ut. Om urvalet av 401 ärenden sker slumpmässigt kan man dock med en bestämd sannolikhet (konfidensgrad) beräkna inom vilket intervall (konfidensintervall, även kallat statistisk felmarginal) det vi mäter hade legat om vi hade gjort en total undersökning, dvs. om samtliga ärenden hade undersökts. Konfidensgraden är satt till 95 %, vilket vid en urvalsstorlek om 401 ger ett maximalt konfidensintervall på +/- 4,9 % när det man mäter utgör en andel, t ex andelen beslut som innehåller något. Skulle urvalsproceduren upprepas på samma vid ett oändligt antal gånger skulle värdet vid en totalundersökning täckas in av konfidensintervallen 19 gånger av 20. Det betyder att konfidensintervallet med 95 % säkerhet täcker in värdet om det gjorts en undersökning av samtliga ärenden. 9 Variationen mellan grupperna (strata) minskar inte resultatens tillförlitlighet. 10 OSU är ett sannolikhetsteoretiskt urval från en population på så sätt att varje så kallad enhet, i vårt fall ärende, i populationen är lika sannolik att bli dragen. 10

11 Beslut med följande klassningskoder och beslutskoder har följts upp: 11 Fördelning av ärendena per region De 401 ärendena fördelar sig på följande sätt per region (2.). Det är viktigt att i analysen av de olika frågorna komma ihåg att till exempel region Stockholm har ett betydligt större antal av de 401 ärendena än region Nord. Region Antal Procent region Nord region Stockholm region Mitt region Öst region Väst region Syd Summa Medicinska åldersbedömningar(måb) Migrationsverket ska enligt regleringsbrevet för 2017 bidra till att MÅB ska ske i högre utsträckning än vad som tidigare skett. Afghanska asylsökande har under 2017 stått i fokus, även om det naturligtvis finns andra asylsökande där det finns anledning att överväga om medicinsk åldersutredning ska ske. Tyvärr har det statistiska underlaget i NKU:n varit för litet för att kunna säga något om man till exempel haft tillräckligt underlag för att begära en MÅB eller innan MÅB infördes göra en individuell bedömning av den sökandens ålder. 11 Klassningskoden bestäms bland annat av utgången i ärendet. 11

12 Jämförelse med förra året uppföljning Om vi jämför de ärenden vi granskat i år med de som granskades 2016 så visar jämförelsen bland annat följande. Förra året var det 48 % syriska asylärenden jämfört med 16 % i år (5.). Det var vidare 81 % av de statslösa sökandena (7 %) som hade Syrien som vistelseland innan de kom till Sverige. I år var antalet statslösa asylärenden också 7 % (5.). Av dessa utgjordes 33 % av vistelseort i Syrien. Antalet asylärenden från Syrien är alltså betydligt färre i år. Då praxis är sådan att alla från Syrien får stanna i Sverige, och andra grupper som har mycket hög tillståndsfrekvens, som till exempel sökande från Eritrea, har minskat (4 % i år jämfört med 8 % under 2016) innebär detta att relationen mellan tillstånds och avslagsbeslut har förändrats. Det var således betydligt flera tillståndsbeslut som vi granskade 2016 jämfört med i år. En stor skillnad mellan NKU 2016 och NKU 2017 är också antalet granskade afghanska ärenden. I NKU 2016 var antalet 7 % medan det i NKU 2017 är hela 33 % av de 401 granskade ärendena som är afganska medborgare Tolkning av resultatet När vi läser resultatet av kvalitetsuppföljningen är det viktigt att komma ihåg att urvalet av ärenden är gjort enligt en viss statistisk metod, medan analysen av ärendena är baserad på kvalitativ analys. I uppföljningsgruppen ingår nio personer och det är oundvikligt att vi bedömer ärendena lite olika med hänsyn till bland annat hur länge man har arbetet med asylprövning. För att deltagarna ska bedöma frågorna i checklistan på ett mer likvärdigt sätt går hela gruppen igenom ett och samma så kallade kalibreringsärende och diskuterar hur frågorna i checklistan ska tolkas och besvaras. Under tiden som uppföljningen pågår fortsätter vi med löpande avstämningar där vi diskuterar hur frågorna i checklistan bör tolkas och besvaras. 6. Analysen Analysdelen i rapporten syftar till att problematisera och lyfta fram de delar av asylutredningarna och asylbesluten där det finns tveksamheter i den rättsliga kvaliteten. Hela uppföljningsgruppen står bakom rapporten i dess helhet nedan, inbegripet analys, slutsatser och rekommendationer. Många delar av asylprövningen fungerar utmärkt. Vi har dock valt att i analysen fokusera på de delar i asylprocessen där det finns tveksamheter vad gäller den rättsliga kvaliteten. När det är relevant i sammanhanget har vi dock även pekat på positiva aspekter. Frågor som ingår i analysen samt svaren på frågorna, framgår av bilaga I. Checklista NKU 2017 och II. Resultat - NKU Tabeller Angivna procentsiffror har avrundats i analysen. I den löpande texten finns även hänvisningar till numret på den aktuella frågan i bilagorna. 12

13 6.1. Asylutredningarna En väl genomförd asylutredning är grunden för ett rättssäkert asylbeslut. En mycket viktig, och i många fall den enda, bevisningen i asylärenden är den asylsökandes muntliga berättelse. Den som arbetar med asylutredningar behöver framförallt ha goda kunskaper i intervjuteknik och god landkunskap. Det är vidare viktigt att utreda varje asylärende efter dess beskaffenhet. Vissa asylärenden behöver utredas under längre tid, medan det för andra räcker med kortare utredningstid. Ofta är det bra att redan under asylutredningen fundera på en trolig utgång i det kommande asylbeslutet uppehållstillstånd eller avvisning/utvisning. Är till exempel praxis sådan att det i stort sett är otänkbart att utvisa någon till ett visst land, till exempel Syrien, ska utredaren anpassa utredningen efter detta förhållande. Det motsatta gäller när praxis ger möjlighet att avvisa eller utvisa en sökande och där det finns indikationer på tillförlitlighets och trovärdighetsbrister. Även där asylskälen troligen inte är tillräckliga för att den sökande ska kunna få asyl är det viktigt att asylutredningen får ta tid. Längden I 19 % av de granskade asylärendena varade utredningarna i minuter (27.). I 12 % var utredningstiden 0-90 minuter. Utredningstider som ligger under en timme är inte lämpliga i asylärenden om det inte är fråga om ett asylärende som ska avskrivas eller rör ett barn som inte har några asylskäl. Den generella längden på utredningarna är i allmänhet bra och anpassade till asylärendets svårighetsgrad. Brister På frågan om utredningarna skett efter ärendets beskaffenhet (35.) bedömde analysgruppen att 81 % av utredningarna uppfyllde kraven. I 19 % bedömdes således att utredningarna inte varit tillräckligt omfattande med hänsyn till ärendets beskaffenhet. Dessa siffror är inte helt tillfredställande då utredningen utgör basen för det kommande asylbeslutet. I de granskade fall där utredning inte hade skett efter ärendets beskaffenhet fördelade sig de huvudsakliga bristerna enligt följande kategorier (37.): 10 % skyddsskäl, 5 % framåtsyftande riskbedömning, 5 % hemvist, 4 % identitet och 1 % uteslutande. I denna del kan analysgruppen konstatera att det finns vissa brister. Den främsta bristen är att skyddsskälen inte utreds i tillräcklig omfattning. Detta kan få betydelse i asylbesluten, både i fråga om rätt klassning för ett uppehållstillstånd och för att på rätt sätt kunna bedöma om asylskälen är tillräckliga. Dessutom kan briser i skyddsskälen påverka möjligheterna till att göra bra tillförlitlighets-/ och trovärdighetsbedömningar. Otillräcklig utredning av skyddsskälen kan också innebära att tillförlitligheten och trovärdigheten inte kan bedömas tillfredställande och att en asylsökande som rätteligen skulle avvisas eller utvisas felaktigt får ett uppehållstillstånd. 13

14 Enhetlighet mellan regionerna Har utredning skett efter ärendets beskaffenhet? (35.) Angivet i procent. Utredning efter dess beskaffenhet Region Nord Region Stockholm Region Mitt Region Öst Region Väst Region Syd Ja Nej Oavsett procentsats kan vi konstatera att det inte är ett helt tillfredsställande resultat. Om utredning inte har skett efter ärendets beskaffenhet så ange vad som inte har utretts efter ärendets beskaffenhet? (37.). Angivet i antal. Kategori Region Nord Region Stockholm Region Mitt Region Öst Region Väst Region Syd Totalt Identitet Hemvist Skyddsskäl Framåtsyftande riskbedömning Internflykt Myndighetsskydd Uteslutande Anknytning Synnerligen och särskilt ömmandeomständigheter Barnets bästa Hälsa Annat Totalt Jämfört med NKU 2016 Resultatet i NKU 2017 är betydligt bättre än det var i NKU Då bedömde analysgruppen att 61 % var utredningarna tillräckligt omfattande med hänsyn till ärendets beskaffenhet. Exempel på kommentarer från deltagarna i analysgruppen - Utredningen ger inte svar på anledningen till varför sökanden är hotad i hemlandet samt vilka det är som hotar honom. - Det är oklart var sökanden har bott någonstans och hur länge. Asylskälen är inte utredda närmare. Det är oklart vad det finns för hotbild mot sökanden i hemlandet och vem/vilka som utgör hotbilden. Sökanden har även berättat känsliga uppgifter och det framgår inte tydligt av protokollet om hennes anhöriga känner till detta. Sökanden har inte heller tillfrågats angående om det ska råda sekretess i hennes ärende gentemot övriga familjemedlemmar. - Hemvist inte tillräckligt utrett. Delvis felaktigt fokus vad gäller skyddsskäl (ej relevanta eftersom vi inte prövar mot det landet). - Man är inne och snuddar vid relevanta omständigheter som annan hemvist i VIS-ansökan, men man borde ha gått längre här. - Jättebra asylutredning som inleds med fria frågor och följs upp med relevanta följdfrågor. 14

15 Den fria berättelsen Asylutredningen inleds med att den sökande får information om asylprocessen. Sedan går utredningen in i den fas där den asylsökande ska redogöra för sina skyddsskäl. Nu bör utredaren fokusera på att låta den asylsökande fritt berätta om sina asylskäl. Utredningsmetoden att låta den asylsökande fritt berätta om sina asylskäl har många fördelar, bland annat att det blir en mer avslappnad stämning och att den asylsökande inte känner sig lika pressad av en myndighetsföreträdare som hela tiden under utredningen ställer frågor. Denna metod har även stöd i den minnespsykologiska forskningen. Det finns dock vissa risker förknippade med den. En risk är att utredaren inte är tillräckligt aktiv och att utredningen därför inte ger det underlag som behövs för asylbeslutet. En bra tillämpning av utredningsmetoden den fria berättelsen är att inleda utredningen med att låta den asylsökande berätta om sina asylskäl och sedan ställa konkreta frågor om framför allt det som rör asylbedömningens kärna (identitet, hemvist, eventuell tidigare skyddsgrundande behandling och framtida risker). Resultatet av granskningen visar att utredarna inte tillräckligt, med hjälp av olika frågor, täcker in de frågor som är centrala för asylbeslutet Relevanta följdfrågor Utredaren behöver nästan alltid ställa relevanta frågor om framförallt den asylsökandes skyddsskäl. Den sökande behöver då, när han eller hon berättar, stödjas med olika frågor för att vi ska få fram den bevisning (muntlig och skriftlig) som krävs för att beslutsfattaren senare i asylbeslutet ska kunna bedöma till exempel den sökandes skyddsbehov. Under asylutredningen ska utredaren i första hand fokusera på de frågor som är rättsligt relevanta, det som senare kommer att utgöra kärnan i asylbeslutet (identitet, hemvist, eventuell tidigare skyddsgrundade behandling och den framtida risken). Det ställer krav på utredaren han eller hon måste få den sökande att förstå vilken information som är relevant att lämna. Som utredare bör man också notera att sökanden i många fall inte kan avgöra vilken information som är relevant eller inte. För att få en så klar bild som möjligt av sökandens lämnade uppgifter bör utredaren förhålla sig till frågorna var, vad, när, hur, vem och varför. För att vidare kunna utreda och ställa följdfrågor på ett bra sätt måste utredaren ha tillräckliga kunskaper om situationen på den sökandes hem- eller vistelseort. Det är till exempel av betydelse i syriska asylärenden när man sedan i asylbeslutet ska bestämma statusen på uppehållstillståndet. Analysgruppen anser att utredningarna i ärenden där det finns en presumtion för uppehållstillstånd i Sverige, som ärenden med asylsökande från Syrien och Eritrea, är relativt bra handlagda. 15

16 När det gäller till exempel asylsökande från Syrien är det dock viktigt att fråga om följande för att senare i asylbeslutet kunna ge rätt klassning (flykting eller alternativt skyddsbehövande): - Hur har kriget i Syrien påverkar dig? - Kan du berätta för mig hur din vardag såg ut i Syrien under konflikten? - Hur var säkerhetsläget i det området du kommer ifrån? - Vad tänker du om de grupper som strider i Syrien idag? Ibland fokuserar utredaren också på fel frågor. De många aspekter som tas upp under en utredning gör att man lätt missar de viktigaste frågorna. Att bota brister i utredningen med ett omfattande antal muntliga kompletteringar är ingen bra lösning Hantering av brister i bevisningen När utredaren noterar att det finns brister i berättelsen som rör kärnan i asylbeslutet krävs alltså att man ställer följdfrågor. I de fall utredaren misstänker att tillförlitligheten brister i den sökandes uppgifter bör utredaren fundera på om dessa brister har någon betydelse för klassningen eller utgången av ärendet. Kommer man fram till att så är fallet är det nödvändigt att gå vidare med följdfrågor. Om inte behöver bristerna inte utredas. Om man väljer att utreda vidare är det viktigt att den asylsökande, med hjälp av sitt offentliga biträde, får möjlighet att förklara de brister som utredaren har identifierat Uteslutande Hantering av frågor om uteslutande sker både under utredningen och i beslutet. Den frågan som berör uteslutande i utredningarna är: Om utredning inte har skett efter ärendets beskaffenhet så ange vad som inte har utretts efter ärendets beskaffenhet? (37.). Endast i 4 fall, 1 %, hade uteslutande inte utretts tillräckligt. Om Migrationsverket finner att en asylsökande är flykting, alternativt eller övrig skyddsbehövande 12 måste vi bedöma om personen är utesluten (exkluderad) från att få sådan status. Det framgår redan av 1951 års konvention om flyktingars rättsliga ställning (Flyktingkonventionen) och regler om det finns i 4 kap. 2 b och 4 kap. 2 c utlänningslagen (UtlL). Migrationsverket införde 2015 särskilt utbildade och certifierade uteslutandespecialister på regional nivå för att stötta enheterna i arbetet med frågor om uteslutande. Resultatet av kvalitetsuppföljningen visar dock på att arbete återstår innan resultatet kan sägas vara fullt tillfredsställande Lag (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige (TL): Bestämmelsen om övrig skyddsstatusförklaring i 4 kap. 3 a andra stycket utlänningslagen (2005:716) ska inte tillämpas. TL gäller till och med den 19 juli

17 Om vi bortser från de ärenden där frågan om uteslutande inte aktualiserats, till exempel barn och avskrivna ärenden, visade det sig att Migrationsverket endast i 70 % av ärendena på ett godtagbart sätt redovisat och bedömt relevanta omständigheter om uteslutande i besluten (85.). Denna siffra är inte tillräckligt bra, men det ska framhållas att det mycket ofta rör sig om fall där man i besluten endast inte nämnt att det inte finns anledning att utesluta personen. Det rör sig alltså om fall där det egentligen aldrig funnits några indikationer om uteslutande i asylärendet. Anledningen till att det är viktigt att ändå skriva i beslutet att det inte finns några indikationer på uteslutande är att om vi i förekommande fall öppnar upp ett återkallandeärende visar skrivningen på att vi beaktat frågan om uteslutande. Enhetlighet mellan regionerna De flesta regioner har liknande resultat (85.), runt %. Region Nord har dock 43 % där man på ett godtagbart sätt redovisat och bedömt relevanta omständigheter om uteslutande i besluten. Exempel på kommentarer från deltagarna i analysgruppen - Uteslutande i sig uppmärksammat och utrett till viss del. Dock säkerhetsindikator som kanske borde uppmärksammats. - Bedömningen är korrekt. Dock borde vi ha fört lite utförligare resonemang givet sökandens bakgrund. - I ärendet har ju det inte framkommit att sökande varit delaktig i ngt som skulle kunna utesluta denne från flyktingskap men i beslutet har vi inte påpekat det vilket jag bedömer det vara av relevans då vi beviljar tillstånd och högsta klassning. - Ja, lång bedömning om detta, jättetydlig bedömning, bra skrivet. - Bra bedömning rörande sökanden. Vad gäller hennes make borde frågan ha utretts utförligare och man kunde eventuellt ha övervägt att exkludera honom. Jämfört med NKU 2016 Förra året var det 52 % av ärendena som inte var utredda och bedömda på ett godtagbart sätt. Då denna siffra är 30 % i år så kan vi konstatera att det skett en förbättring, men att utfallet fortfarande inte är tillfredställande Språk och begriplighet Eftersom asylutredningen tillsammans med övrig information i ärendet är den grund på vilken asylbeslutet fattas finns det anledning att undersöka dokumentationen från utredningssamtalen även ur språklig synvinkel. I en del asylutredningsprotokoll är de språkliga bristerna så pass stora att det kan vara svårt att följa med i dokumentationen och förstå vad den sökande har sagt. Bristerna kan troligen delvis förklaras med en strävan efter att återge samtalet ordagrant. Det är en problematisk strategi, dels med tanke på de speciella villkor som gäller för det talade ordet, som till exempel att vi inte alltid 17

18 talar i fullständiga och grammatiskt korrekta meningar, dels med tanke på att tolken inte alltid har tillräckliga svenskkunskaper för att kunna uttrycka sig korrekt. Syftet med utredningssamtalet behöver vara vägledande för utformningen av dokumentationen: att få fram alla upplysningar som är relevanta för ärendet så att vi kan fatta rätt beslut. Språkliga brister kan också påverka vår uppfattning av den sökande och bedömningen av tillförlitligheten och trovärdigheten i hans eller hennes uppgifter. Exempel på kommentarer från deltagarna i analysgruppen - Utredningsprotokollet svårbegripligt då utredaren ordagrant skriver vad tolken säger Byte av handläggare I 42 % av de ärenden som följts upp är den som gjort asylutredningen inte samma person som skrivit beslutsförslaget (29. och 31.). Bytet av handläggare sker i absolut flest fall mellan asylutredningen och beslutet. Det är negativt av ett antal anledningar. Först och främst riskerar en handläggare att missa viktig information som förekommit i asylutredningen, men som inte skrivits ner i protokollet eller kanske missuppfattats av den som skrivit protokollet. Om man inte tillräckligt ofta parallellt både utreder och skriver beslutsförslag riskerar man också att inte fullt ut förstå det nära sambandet mellan asylutredningen och asylbeslutet. En handläggare som både utreder och skriver beslutsförslag lär sig dessutom lättare att fokusera på asylbedömningens kärna (frågor om identitet, hemvist, eventuell tidigare skyddsgrundande behandling och framtida risk) och får på så sätt lättare fram ett väl anpassat underlag till asylbeslutet. När det sker ett byte av handläggare mellan utredning av beslut blir också den bristande språkliga kvaliteten i utredningsprotokollen extra problematisk, eftersom den som skriver beslutsförslaget många gånger enbart är hänvisad till den skriftliga dokumentationen från utredningen och inte kan komplettera med egna intryck och erfarenheter från samtalssituationen. Det finns alltså klara rättsliga kvalitetsaspekter som talar för att det ska vara samma person som genomför asylutredningen och skriver beslutsförslaget. Härutöver tillkommer rimligtvis effektivitetsvinster i verksamheten. Att närmare bedöma dessa vinster ligger dock utanför analysgruppens uppdrag. 18

19 Enhetlighet mellan regionerna Har ansvarig handläggare bytts ut under handläggningen av ärendet? (29.). Angivet i antal. Byte av handläggare Region Nord Region Stockholm Region Mitt Region Öst Region Väst Region Syd Totalt Ja, en gång Ja, mer än en gång Nej Totalt Jämfört med NKU 2016 Förra året hade byte skett i 46 % av ärendena. En marginell förbättring har således skett i år med 4 procentenheter Asylbesluten De granskade ärendena fördelade sig på 22 % permanenta uppehållstillstånd, 29 % tillfälliga uppehållstillstånd, 43 % utan bifall och 6 % avskrivna (23.). I 65 % av besluten har den tidsbegränsade lagen tillämpats (33.). Av dem som fick uppehållstillstånd fick 25 % flyktingstatus, 24 % alternativ skyddsstatus 13 och 2 % fick uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter (25.). Härtill kommer 1 % som fått uppehållstillstånd på grund av synnerligen/särskilt ömmande omständigheter samt att en avvisning eller utvisning skulle strida mot ett svenskt konventionsåtagande. 14 Utgången I 10 % av ärendena har utgången bedömts som diskutabel, i 4 % av de 401 granskade ärendena var utgången felaktig (99.). De felaktiga utgörs av 5 uppehållstillstånd och 5 utvisningsbeslut som enligt analysgruppen således skulle haft annan utgång. Utvisningsbesluten är generellt mer välmotiverade än besluten om uppehållstillstånd. Analysgruppen kan konstatera att Migrationsverket, i samtliga ärenden där det varit befogat, prövat om det föreligger synnerligen eller särskilt ömmande omständigheter. I 96 % av de prövade ärendena har bedömningen därtill varit korrekt. Bedömningarna om det finns skäl att bevilja uppehållstillstånd om det föreligger synnerligen eller särskilt ömmande omständigheter är därför en styrka i uppföljningen. Särskilt om 11 TL Av 11 i lag (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige (den tillfälliga lagen, TL) framgår att uppehållstillstånd enligt 5 kap. 6 utlänningslagen endast får beviljas om det skulle 13 Uppdelat på 23 % AT (4 kap 2 första stycket 1 p första ledet UtlL (tortyr m.m.)) och 1 % AC (4 kap 2 första stycket 1 p andra ledet UtlL (väpnad konflikt)) 14 11TL. Uppehållstillstånd enligt 5 kap. 6 utlänningslagen (2005:716) får endast beviljas om det skulle strida mot ett svenskt konventionsåtagande att avvisa eller utvisa utlänningen. 19

20 strida mot ett svenskt konventionsåtagande att avvisa eller utvisa den asylsökande. Denna prövning skall således endast göras om det i ärendet föreligger synnerligen eller särskilt ömmande omständigheter, inte annars. Analysgruppen finner emellertid att verket i hela 93 % av de ärenden där vi prövat om det föreligger synnerligen eller särskilt ömmande omständigheter även prövat om det skulle strida mot ett svenskt konventionsåtagande att utvisa personen. Detta är fel då en sådan prövning endast skulle skett i ett enda ärende och det faktum att en utvisning av en person skulle strida mot ett svenskt konventionsåtagande inte per automatik medför att uppehållstillstånd ska beviljas enligt 5 kap. 6 utlänningslagen. Enhetlighet mellan regionerna Är utgången i ärendet korrekt? Den kvalitativa analysen visar entydigt att utgången i majoriteten av ärendena är korrekt. Av det statistiska underlaget kan vi dra samma slutsats. Det förekommer vissa regionala skillnader. I ärendena från region Stockholm, Mitt, Syd och Väst har analysgruppen bedömt att utgången är diskutabel i ungefär 6 % till 15 % av ärendena. Denna siffra ligger högre för region Nord, 21 % (R 99.). Exempel på kommentarer från deltagarna i analysgruppen - Det är oklart vad vi har byggt vår bedömning på då vi inte har använt oss av någon landinformation för att dra slutsatsen att sökande tillhör en särskilt utsatt grupp. Av vad som redovisas i beslutet är det diskutabelt om det som sökande har, tillsammans med sin familj, varit utsatt för i hemlandet i sig är tillräckligt för att göra bedömningen att familjen och sökande tillhör en utsatt grupp. - Vi har beviljat sökande ett tillfälligt tillstånd på grund av svårigheterna med att resa tillbaka till hemorten. Vi har dock inte skrivit ut vad det är för problem som kan uppstå på resvägen. Det beslutet tar upp handlar om sponsorkrav för att resa in i huvudstaden och på hemorten, men eftersom vi inte prövar internflykten för sökanden är det oklart varför vi gör denna bedömning. Det är också oklart varför vi anser att resvägen är osäker för sökande då konfliktnivån i området inte når upp till urskillningslöst våld som drabbar alla och envar och då vi tidigare bedömt att det inte finns en personlig hotbild mot sökande i hemlandet. Vi har dessutom inte använt landinformation vad gäller bedömningen om sökande har en personlig hotbild mot sig eller inte från den milisgrupp som hotar sökande. - Vi har prövat frågan om UT för en kvinna som redan har UT. Därtill "korrigerat" tillståndstidens längt neråt. - Mot bakgrund a att ärendet inte är utrett enligt dess beskaffenhet samt att vi slår den sökandes berättelse på tillförlitlighet är ärendets utgång diskutabel. - Ej följt SR angående möjlighet för internflykt för barnfamiljer. - Prövar mot fel hemvist vilket ger fel utgång i ärendet 20

21 Jämfört med NKU 2016 Andelen diskutabla var 14 % förra året. Då bedömdes också att i 2 % av de granskade ärendena var utgången felaktig. Andelen diskutabla är således mindre i år medan andelen felaktiga ökat något Kärnan i asylbeslutet Det finns ingen fastlagd definition av vad som utgör kärnan i ett asylbeslut, men analysgruppen vill ändå lyfta fram fyra komponenter som det är viktigt att ta ställning till i ett asylbeslut. Komponenterna är: 1. identitet, 2. hemvist, 3. eventuellt skyddsgrundande händelser, 4. framåtsyftande riskbedömning. Det är ett minimikrav för acceptabel rättslig kvalitet i asylbesluten att dessa fyra områden på något sätt tas om hand i beslutet. De frågor och den statistik som är relaterad till kärnan i asylbeslutet är följande: Fråga Har vi bedömt om den sökande har gjort sin identitet Ja Har gjorts, men inte korrekt 87% 8% Har vi bedömt om den sökande har gjort sin hemvist sannolik 87% 9% Har vi bedömt risken för den sökande vid ett återvändande o 86% 11% Har vi tagit hänsyn till tidigare skyddsgrundande behandling när vi har bedömt vad den sökande riskerar vid ett återvändande och är bedömningen korrekt? (79.) 91% 8% Resultaten anser gruppen är bra, förutom bedömning av den framtida risken där vi anser att det finns förbättringspotential. Enhetlighet mellan regionerna Har vi bedömt risken för den sökande vid ett återvändande och är bedömningen korrekt? (77.). Uttryckt i procent. Bedömkniung av risk vid ett återvändande Region Nord Region Stockholm Region Mitt Region Öst Region Väst Region Syd Ja Nej Jämfört med NKU 2016 Resultatet är generellt bättre än förra året. Detta rör särskilt frågan om vi tagit hänsyn till tidigare skyddsgrundande behandling, där siffran var 73 % förra året jämfört med 91 % för årets NKU. 21

22 Bevisvärderingen En bevisvärdering i ett asylärende innehåller olika delar. Först ska relevanta omständigheter tas fram från asylutredningen. Därefter följer värdering av bevisningen. Värderingen inbegriper två delmoment, dels frågan om sökandens berättelse i sig är tillräcklig för att kriterierna för skydd ska vara uppfyllda (första ledet), dels frågan om sökanden har gjort sina skyddsskäl sannolika genom bevisningen, ofta då i huvudsak grundad på den muntliga berättelsen i asylutredningen. Uppkommer frågor om den sökandes trovärdighet eller de lämnade uppgifternas tillförlitlighet ska den så kallade bevislättnadsregeln (tvivelsmålets fördel/benefit of the doubt) tillämpas. Innebörden av rättsliga begrepp som välgrundad fruktan för flyktingar i 4 kap. 1 utlänningslagen och löper risk och löpa en allvarlig och personlig risk i 4 kap. 2 utlänningslagen har betydelse vid den slutliga bevisvärderingen, då berättelsen ska stämmas av mot de rättsliga rekvisiten i de aktuella paragraferna. I 49 % av asylärendena utgör den muntliga berättelsen den enda bevisningen (17.). Av de 51 % som utgör den skriftliga bevisningen är 24 % kopplad till skyddsskälen (19.). Det innebär att värderingen av den muntliga utsagan mycket ofta är helt avgörande för utgången i ärendet. När det gäller frågor och statistik som är knutna till bevisvärderingen är följande av särskilt intresse. Bevisvärderingen av den muntliga berättelsen var inte korrekt i 18 % av ärendena (69.). I 15 % av de granskade ärendena hade man inte redovisat och bedömt den sökandes förklaringar till brister i bevisningen. I 15 % av ärendena var det inte gjort överhuvudtaget (61.). Beviskravet är felaktigt tillämpat i 5 % av ärendena (67.). Dessa siffror är på det stora hela inte tillfredsställande. Bevisbördans placering är däremot rätt i absolut flesta fall (65.). Enhetlighet mellan regionerna Är bevisvärderingen av den muntliga berättelsen korrekt? (69). Den statistiska analysen visar att bevisvärderingen av den muntliga utsagan varierar ganska lite mellan regionerna (80-85 %). Särskilt om identitet och hemvist Identitetsutredningarna, som var mycket bra 2016, har blivit sämre i år. Från att ha varit 95 % bra utredningar har det minskat till 87 %. Detta kan bero på att andelen granskade syriska ärenden minskat, där vi vet att de flesta kan styrka sin identitet med syriska passhandlingar med mera, men vi vet inte säkert var det kan bero på. Eftersom identiteten är en av kärnfrågorna inom asylprövningen är det analysgruppens uppfattning att denna fråga fortsatt måste uppmärksammas och dess vikt betonas. Här måste målet vara att nå 100 % korrekta bedömningar. Vad gäller frågan om hemvist ligger resultatet på samma nivå som föregående år, det vill säga 87 % bra utredningar och bedömningar. Inte en låg siffra, men gruppens uppfattning är ändå att Migrationsverket måste sträva efter att 22

23 få upp siffran på grund av att även denna fråga är en av kärnfrågorna inom asylprövningen. Analysgruppen har också uppmärksammat att utgången i vissa ärenden blivit fel på grund av en felaktig bedömning av hemvisten. Enhetlighet mellan regionerna Om utredning inte har skett efter ärendets beskaffenhet så ange vad som inte har utretts efter ärendets beskaffenhet? (37.). Angivet i antal. Kategori Region Nord Region Stockholm Region Mitt Region Öst Region Väst Region Syd Totalt Identitet Hemvist Har vi bedömt om den sökande har gjort sin identitet sannolik och är bedömningen korrekt? (73.) och har vi bedömt om den sökande har gjort sin hemvist sannolik och är bedömningen korrekt? (75). Angivet i antal. Identitet Region Nord Region Stockholm Region Mitt Region Öst Region Väst Region Syd Totalt Ja Nej, har inte gjorts Nej, har gjorts men inte korrekt Totalt Hemvist Region Nord Region Stockholm Region Mitt Region Öst Region Väst Region Syd Totalt Ja Nej, har inte gjorts Nej, har gjorts men inte korrekt Gäller ej för ärendet Totalt

24 Exempel på kommentarer från deltagarna i analysgruppen - Vi har inte uppfyllt vår utredningsplikt kring vad som hänt sökande i hemlandet och kan därför i princip inte ta ställning till tillförlitligheten i uppgifterna. Vi har dock lagt alla uppgifter till grund för vår bedömning trots att det finns ganska många indikationer på att sökande kanske inte befunnit sig på den plats som hon menar när hotbilden har uppstått. - Inga id-handlingar eller andra handlingar inlämnade, trots det bedömning om sannolik ID med hänvisning till bevislättnad enligt MIG 2012:1. Sökande kommer dock från land där man kan få ID-handlingar som godkänns av Migrationsverket. - Sökanden har vidhållit sina uppgifter om vem han är och hur gammal han är. Inlämnad bevisning ger även stöd åt sökandes berättelse. Vi har ändå bedömt att sökanden inte har gjort sin identitet sannolik men vi har inte redogjort för hur vi kommer fram till den bedömningen och varför vi inte tror på sökandes uppgifter. - Bedömningen av identiteten exklusive medborgarskapet är korrekt. Medborgarskapet borde dock inte bedömas som okänt utan sökande borde bedömas vara medborgare i såväl Marocko som Syrien. - Vi har i beslutet endast skrivit att den sökande gjort sin minderårighet och hemvist sannolik. Verket har uttryckligen ej tagit ställning till begreppet identitet. - Har bedömt hemvist som sannolik på kortfattade muntliga uppgifter trots att det i viseringsunderlag finns en annan hemvist angiven på flertal inlämnade handlingar. - Hemvisten bedöms som ej sannolik mot bakgrund av att identiteten ej är sannolik. - Verket har bedömt att den sökande gjort sin hemvist sannolik men bedömningen är felaktig. Sökanden har inte kunnat prestera något om det området denne levt i minst 8 år och dennes förklaring till det är ganska vaga och motstridiga. Sökanden har ju trots allt lämna området och borde ha frågats mer om hur resvägen gått till men ingen sådan fråga återfinns i utredningen. - Det finns flera trovärdighetsbrister i ärendet förutom felaktig bedömning av hemvist. Borde ha prövats mot hela Afghanistan och inte mot uppgiven hemvist som sökanden ej förmått göra sannolik. - Sökandes föräldrar uppger att det bott på ort i KRI, men att det ett år innan de lämnade Irak flyttade till Kirkuk i avsikt att bosätta sig där permanent. Trots detta har vi bedömt att de gjort sin hemvist i KRI sannolik utan att ens nämna Kirkuk. - Gedigen hemvistutredning där frågorna leder till att den sökande gör sin hemvist sannolik. Jämfört med NKU 2016 Bevisvärderingarna av den muntliga berättelsen har blivit bättre i NKU Under förra året var bevisvärderingen inte tydlig i 25 % av ärendena. Motsvarande siffra är i år 18 %. 24

Nationell kvalitetsuppföljning med regionalt fokus

Nationell kvalitetsuppföljning med regionalt fokus Diarienummer 1.3.4-2016-181383 Nationell kvalitetsuppföljning med regionalt fokus ANALYSRAPPORT 2016 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning och bakgrund... 4 3. Uppdraget... 5 4. Syfte

Läs mer

Nationell kvalitetsuppföljning med regionalt fokus

Nationell kvalitetsuppföljning med regionalt fokus Rättsavdelningen Rapport 2018-11-30 Diarienummer 1.3.1-2018-48370 Nationell kvalitetsuppföljning med regionalt fokus ASYLÄRENDEN ANALYSRAPPORT 2018 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning

Läs mer

Lathund om asylregler för ensamkommande barn mars 2017

Lathund om asylregler för ensamkommande barn mars 2017 1 Lathund om asylregler för ensamkommande barn mars 2017 Många av RFS medlemmar hör av sig till kansliet för att få hjälp med att ge bra stöd till de ensamkommande barn som de är gode män och särskilt

Läs mer

prövningen av ansökningar om asyl från statslösa personer efter Migrationsöverdomstolens avgörande MIG 2018:3

prövningen av ansökningar om asyl från statslösa personer efter Migrationsöverdomstolens avgörande MIG 2018:3 1 (5) Rättsavdelningen 2018-03-29 SR 13/2018 Rättsligt ställningstagande angående prövningen av ansökningar om asyl från statslösa personer efter Migrationsöverdomstolens avgörande MIG 2018:3 Bakgrund

Läs mer

Migrationsöverdomstolens avgörande MIG 2017:6

Migrationsöverdomstolens avgörande MIG 2017:6 1 (6) Rättsavdelningen 2017-03-24 SR 07/2017 Rättslig kommentar angående Migrationsöverdomstolens avgörande MIG 2017:6 Bakgrund Migrationsöverdomstolen meddelade den 17 mars 2017 dom i mål UM 911-16 (MIG

Läs mer

Rättsavdelningen SR 35/2015. Det är den sökande som har bevisbördan för sin ålder, som ska göras sannolik.

Rättsavdelningen SR 35/2015. Det är den sökande som har bevisbördan för sin ålder, som ska göras sannolik. 1 (5) Rättsavdelningen 2015-09-03 SR 35/2015 Rättslig kommentar angående bedömning av ålder i asylärenden Sammanfattning Migrationsverket ska i prövningen både ta ställning till om sökanden har gjort sannolikt

Läs mer

Behov av internationellt skydd utlänningslagen

Behov av internationellt skydd utlänningslagen Svensk migrationsrätt JUFN21 Behov av internationellt skydd utlänningslagen Kopplingar till internationell/europeisk rätt Tolkning av flyktingbegreppet/skyddsbehov påverkas av Flyktingkonventionen EKMR

Läs mer

3. Bakgrund. 4. Gällande rätt m.m. 5. Rättschefens bedömning 2 (8)

3. Bakgrund. 4. Gällande rätt m.m. 5. Rättschefens bedömning 2 (8) 2 (8) Det är av flera anledningar viktigt att försöka klargöra identiteten tidigt i asylprocessen. Vi bör därför informera den asylsökande om vikten av att han eller hon styrker sin identitet genom att

Läs mer

Analysrapport. Kvalitetsuppföljning på Asylprövningsenhet 5 i Malmö Vecka 44 vecka 46 2014. Verksamhetsområde Asylprövning 1.3.

Analysrapport. Kvalitetsuppföljning på Asylprövningsenhet 5 i Malmö Vecka 44 vecka 46 2014. Verksamhetsområde Asylprövning 1.3. Verksamhetsområde Asylprövning Asylprövningsenhet 5 i Malmö Rapport 2014-11-14 1.3.1-2014-54961 Analysrapport Kvalitetsuppföljning på Asylprövningsenhet 5 i Malmö Vecka 44 vecka 46 2014 2 Innehåll Innehåll...

Läs mer

Om ensamkommande barn

Om ensamkommande barn Om ensamkommande barn April 2016 Vem är ett ensamkommande barn? Defineras utifrån FN:s barnkonvention Barn under 18 år Barn som är skilt från sina föräldrar eller vårdnadshavare före eller efter ankomsten

Läs mer

förlängning av ett tidsbegränsat uppehålls- och arbetstillstånd när det finns ett gällande lagakraftvunnet beslut om avvisning eller utvisning

förlängning av ett tidsbegränsat uppehålls- och arbetstillstånd när det finns ett gällande lagakraftvunnet beslut om avvisning eller utvisning 1 (10) Rättsavdelningen 2018-03-26 SR 10/2018 Rättsligt ställningstagande angående förlängning av ett tidsbegränsat uppehålls- och arbetstillstånd när det finns ett gällande lagakraftvunnet beslut om avvisning

Läs mer

3. Rättslig bedömning

3. Rättslig bedömning 2 (10) 3. Rättslig bedömning 3.1 Prövning av asylskäl När en person ansöker om asyl i Sverige ska Migrationsverket pröva om han eller hon vid ett återvändande till sitt medborgarskapsland eller, för statslösa,

Läs mer

Rättsavdelningen Diarienummer Analysrapport. Nationell kvalitetsuppföljning med regionalt fokus 2017 anknytningsärenden

Rättsavdelningen Diarienummer Analysrapport. Nationell kvalitetsuppföljning med regionalt fokus 2017 anknytningsärenden Rättsavdelningen Rapport 2017-12-19 Diarienummer 1.3.4-2017-125151 Analysrapport Nationell kvalitetsuppföljning med regionalt fokus 2017 anknytnings Sammanfattning Migrationsverket har genomfört en nationell

Läs mer

Könsstympning som skäl för asyl

Könsstympning som skäl för asyl Könsstympning som skäl för asyl Presentation Migrationsverket Migrationsrättsenheten *Maria Stutzinsky maria.stutzinsky@migrationsverket.se *Anette Ivarsson anette.ivarsson@migrationsverket.se Innehåll

Läs mer

utredning och prövning av identitet och medborgarskap samt hemvist och vanlig vistelseort i asylärenden

utredning och prövning av identitet och medborgarskap samt hemvist och vanlig vistelseort i asylärenden 1 (10) Rättsavdelningen 2019-06-27 SR 19/2019 Rättsligt ställningstagande angående utredning och prövning av identitet och medborgarskap samt hemvist och vanlig vistelseort i asylärenden 1. Sammanfattning

Läs mer

tillämpningen av 12 kap utlänningslagen i de fall Migrationsverket beslutat att avvisa ansökan om asyl enligt 5 kap.

tillämpningen av 12 kap utlänningslagen i de fall Migrationsverket beslutat att avvisa ansökan om asyl enligt 5 kap. 1 (13) Rättsavdelningen 2019-08-30 SR 24/2019 Rättsligt ställningstagande angående tillämpningen av 12 kap. 18-19 utlänningslagen i de fall Migrationsverket beslutat att avvisa ansökan om asyl enligt 5

Läs mer

MiÖD har genom ett beslut den 29 januari 2010, mål UM , återförvisat ett ärende till Migrationsverket för ny prövning.

MiÖD har genom ett beslut den 29 januari 2010, mål UM , återförvisat ett ärende till Migrationsverket för ny prövning. 2 (7) Om beslutet har förenats med ett återreseförbud med längre giltighetstid, upphör beslutet om avvisning eller utvisning att gälla först när tiden för återreseförbudet går ut. I praktiken torde det

Läs mer

Endast svenska medborgare har en absolut rä4 a4 vistas i Sverige. Sverige har reglerad invandring.

Endast svenska medborgare har en absolut rä4 a4 vistas i Sverige. Sverige har reglerad invandring. Endast svenska medborgare har en absolut rä4 a4 vistas i Sverige. Sverige har reglerad invandring. Beviljade uppehålls

Läs mer

2 (5) Begreppet välgrundad fruktan kommenteras i handboken under p I förevarande sammanhang finns skäl att återge följande kommentarer:

2 (5) Begreppet välgrundad fruktan kommenteras i handboken under p I förevarande sammanhang finns skäl att återge följande kommentarer: 2 (5) Migrationsöverdomstolen har också uttalat att handboken är en viktig rättskälla rörande förfarandet att fastställa skyddsbehov (MIG 2006:1 och MIG 2007:12). Begreppet välgrundad fruktan kommenteras

Läs mer

möjligheten att tillämpa 5 kap. 15 a utlänningslagen (2005:716) i de fall en prövning har gjorts med stöd av 12 kap. 19 tredje stycket utlänningslagen

möjligheten att tillämpa 5 kap. 15 a utlänningslagen (2005:716) i de fall en prövning har gjorts med stöd av 12 kap. 19 tredje stycket utlänningslagen 1 (7) Rättsavdelningen 2017-11-20 SR 37/2017 Rättslig kommentar angående möjligheten att tillämpa 5 kap. 15 a utlänningslagen (2005:716) i de fall en prövning har gjorts med stöd av 12 kap. 19 tredje stycket

Läs mer

18 april Mottagande av asylsökande

18 april Mottagande av asylsökande 18 april 2016 Mottagande av asylsökande Att få söka asyl är en mänsklig rättighet FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna (1948): - Artikel 14 1. Var och en har rätt att i andra länder söka

Läs mer

Yttrande över promemorian Genomförande av det omarbetade asylprocedurdirektivet (Ds 2015:37)

Yttrande över promemorian Genomförande av det omarbetade asylprocedurdirektivet (Ds 2015:37) 2015-10- 08 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm (e- post till ju.l7@regeringskansliet.se) Yttrande över promemorian Genomförande av det omarbetade asylprocedurdirektivet (Ds 2015:37) Frågor om situationen

Läs mer

Nya omständigheter och verkställighetshinder

Nya omständigheter och verkställighetshinder Svensk migrationsrätt JUFN21 Nya omständigheter och verkställighetshinder Kort om avvisning och utvisning I 8 kap. UtlL 8 kap. 16 - Avslås eller avvisas en ansökan om uppehållstillstånd eller återkallas

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2017:13

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2017:13 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2017:13 Målnummer: UM8098-16 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2017-06-22 Rubrik: Äktenskap med en medborgare i ett tredjeland utgör en sådan anknytning till

Läs mer

Rättsavdelningen SR 37/2015. förordnande av offentligt biträde i asylärenden. En behovsprövning ska göras från fall till fall.

Rättsavdelningen SR 37/2015. förordnande av offentligt biträde i asylärenden. En behovsprövning ska göras från fall till fall. Bfd22 080929 1(4) Rättsavdelningen 2015-09-30 SR 37/2015 Rättslig kommentar angående förordnande av offentligt biträde i asylärenden 1. Sammanfattning Som huvudregel ska offentligt biträde förordnas så

Läs mer

Rättsavdelningen SR 15/2017

Rättsavdelningen SR 15/2017 1 (5) Rättsavdelningen 2017-05-11 SR 15/2017 Rättsligt ställningstagande angående situationen i Burundi 1. Syfte och bakgrund Syftet med denna kommentar är att ge en rättslig bedömning av situationen i

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:83 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Barnperspektiv i asylprocessen

Motion till riksdagen 2015/16:83 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Barnperspektiv i asylprocessen Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:83 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Barnperspektiv i asylprocessen 1 Innehåll 1 Innehåll 1 2 Förslag till riksdagsbeslut 1 3 Inledning 2 4 Barnkonventionen

Läs mer

Analysrapport. Kvalitetsuppföljning på Asylprövningsenhet 4 i Göteborg Vecka 39 vecka 41 2014. Verksamhetsområde Asylprövning 1.3.

Analysrapport. Kvalitetsuppföljning på Asylprövningsenhet 4 i Göteborg Vecka 39 vecka 41 2014. Verksamhetsområde Asylprövning 1.3. Verksamhetsområde Asylprövning Asylprövningsenhet 4 i Göteborg Rapport 2014-10-10 1.3.1-2014-54953 Analysrapport Kvalitetsuppföljning på Asylprövningsenhet 4 i Göteborg Vecka 39 vecka 41 2014 2 Innehåll

Läs mer

Behov av internationellt skydd individuella grunder

Behov av internationellt skydd individuella grunder Svensk migrationsrätt JUFN21 Behov av internationellt skydd individuella grunder Internationella kopplingar Tolkning av flyktingbegreppet/skyddsbehov Genèvekonventionen Skyddsgrundsdirektivet ECJ-praxis

Läs mer

DOM Meddelad i Stockholm

DOM Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2014-02-26 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 3616-13 1 KLAGANDE Migrationsverket MOTPART Ombud: ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrättens i Malmö, migrationsdomstolen, dom den 25 april 2013 i mål

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) Utfärdad den 19 juni 2019 Publicerad den 26 juni 2019 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om utlänningslagen (2005:716)

Läs mer

Ensamkommande barn i asylprocessen Stockholm

Ensamkommande barn i asylprocessen Stockholm Ensamkommande barn i asylprocessen Stockholm 2017-05-05 Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar Gratis juridisk rådgivning Uppdrag som offentligt biträde Driver processer nationellt och internationellt

Läs mer

Rättsavdelningen SR 33/2016

Rättsavdelningen SR 33/2016 Bfd22 141107 1 (5) Rättsavdelningen 2016-07-06 SR 33/2016 I detta styrdokument finns hänvisningar av relevans för lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige (den

Läs mer

En tidslinje över vad som hänt sen den nya gymnasielagen börjat gälla

En tidslinje över vad som hänt sen den nya gymnasielagen börjat gälla 1 (5) En tidslinje över vad som hänt sen den nya gymnasielagen börjat gälla Mycket har hänt sen den nya gymnasielagen trädde i kraft. Migrationsdomstolarna har tillämpat lagen på olika sätt, Migrationsverket

Läs mer

Presentation Länsstyrelsen Gävleborg Gustav Wilhelmsson

Presentation Länsstyrelsen Gävleborg Gustav Wilhelmsson Presentation Länsstyrelsen Gävleborg 2016-06-16 Gustav Wilhelmsson Agenda Organisation Statistik Migrationsverkets uppdrag Mottagningssystemet Skydd/asyl/asylsökande Asylprocessen Rättigheter/skyldigheter

Läs mer

Kommittédirektiv. Möjligheten att bevilja uppehållstillstånd när ett beslut om avvisning eller utvisning inte kan verkställas eller har preskriberats

Kommittédirektiv. Möjligheten att bevilja uppehållstillstånd när ett beslut om avvisning eller utvisning inte kan verkställas eller har preskriberats Kommittédirektiv Möjligheten att bevilja uppehållstillstånd när ett beslut om avvisning eller utvisning inte kan verkställas eller har preskriberats Dir. 2016:92 Beslut vid regeringssammanträde den 3 november

Läs mer

principen om familjens enhet i asylärenden

principen om familjens enhet i asylärenden 1 (11) Rättsavdelningen 2016-10-24 SR 57/2016 Rättsligt ställningstagande angående principen om familjens enhet i asylärenden Sammanfattning I varje asylärende måste det göras en individuell bedömning

Läs mer

DOM Meddelad i Stockholm

DOM Meddelad i Stockholm KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM DOM 2019-02-27 Meddelad i Stockholm Sida 1 (10) Mål nr UM 1349-18 KLAGANDE Ombud och offentligt biträde: Advokat Ombud: Biträdande jurist MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

Analysrapport. Kvalitetsuppföljning på asylprövningsenheten i Malmö, v.37-v.40, Verksamhetsområde Asylprövning 1.3.

Analysrapport. Kvalitetsuppföljning på asylprövningsenheten i Malmö, v.37-v.40, Verksamhetsområde Asylprövning 1.3. Verksamhetsområde Asylprövning Asylprövningsenhet 1 i Malmö Rapport 2014-09-25 1.3.1-2014-41216 Analysrapport Kvalitetsuppföljning på asylprövningsenheten i Malmö, v.37-v.40, 2014 Sammanfattning Uppföljningsgruppen

Läs mer

Det finns med anledning av domarna ett behov av att klarlägga när Migrationsverkets utredningsansvar inträder.

Det finns med anledning av domarna ett behov av att klarlägga när Migrationsverkets utredningsansvar inträder. 2 (6) Migrationsöverdomstolen fann den 20 januari 2012 (MIG 2012:2) att en migrationsdomstols utredningsansvar aktualiserats när den utlänning målet rör gett in ett läkarintyg till migrationsdomstolen

Läs mer

Analysrapport. Kvalitetsuppföljning på asylprövningsenheten i Uppsala, v.21 v. 24 2014. Verksamhetsområde Asylprövning 1.3.

Analysrapport. Kvalitetsuppföljning på asylprövningsenheten i Uppsala, v.21 v. 24 2014. Verksamhetsområde Asylprövning 1.3. Verksamhetsområde Asylprövning Asylprövningsenheten i Uppsala Rapport 2014-08-29 1.3.1-2014-48120 Analysrapport Kvalitetsuppföljning på asylprövningsenheten i Uppsala, v.21 v. 24 2014 Sammanfattning Uppföljningsgruppen

Läs mer

Stockholm den 25 januari 2017

Stockholm den 25 januari 2017 R-2016/2441 Stockholm den 25 januari 2017 Till Justitiedepartementet Ju2016/09197/L7 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 21 december 2016 beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian

Läs mer

Stockholm Transkulturellt Centrum Juridiska aspekter; asylprocessen, åldersbedömningar och tillfälliga uppehållstillstånd

Stockholm Transkulturellt Centrum Juridiska aspekter; asylprocessen, åldersbedömningar och tillfälliga uppehållstillstånd Stockholm 2018-04-19 Transkulturellt Centrum Juridiska aspekter; asylprocessen, åldersbedömningar och tillfälliga uppehållstillstånd Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar Gratis juridisk rådgivning

Läs mer

övergångsbestämmelsen i tillfälliga lagen

övergångsbestämmelsen i tillfälliga lagen Bfd12 20141107 1 (11) Rättsavdelningen 2016-12-12 SR 60/2016 I detta styrdokument finns även hänvisningar av relevans för lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd

Läs mer

Migrationsöverdomstolens dom den 19 mars 2013, MIG 2013:4 (mål nr UM 8680-11)

Migrationsöverdomstolens dom den 19 mars 2013, MIG 2013:4 (mål nr UM 8680-11) Bfd22 080929 1 (5) Rättslig styrning 2013-06-26 RCI 12/2013 Rättsligt ställningstagande angående Migrationsöverdomstolens dom den 19 mars 2013, MIG 2013:4 (mål nr UM 8680-11) Möjligheten att bevilja ny

Läs mer

betydelsen av att sökanden inte kan besöka en utlandsmyndighet vid uppehållstillstånd på grund av anknytning

betydelsen av att sökanden inte kan besöka en utlandsmyndighet vid uppehållstillstånd på grund av anknytning 1 (7) Rättsavdelningen 2017-02-27 SR 04/2017 Rättsligt ställningstagande angående betydelsen av att sökanden inte kan besöka en utlandsmyndighet vid uppehållstillstånd på grund av anknytning Sammanfattning

Läs mer

DOM Meddelad i Stockholm

DOM Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2014-12-19 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 5998-14 1 KLAGANDE Migrationsverket MOTPART ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Stockholms, migrationsdomstolens, dom den 21 juli 2014 i mål

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2017:20

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2017:20 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2017:20 Målnummer: UM8008-16 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2017-10-30 Rubrik: En asylansökan från en person som har beviljats skyddsstatus i en annan EU-stat

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i utlänningslagen (2005:716); SFS 2016:753 Utkom från trycket den 30 juni 2016 utfärdad den 22 juni 2016. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om utlänningslagen

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2012:5

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2012:5 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2012:5 Målnummer: UM409-11 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2012-03-27 Rubrik: Fråga om det föreligger synnerliga skäl för att göra undantag från huvudregeln

Läs mer

asylsökande och flyktingar?

asylsökande och flyktingar? tar ut och hjälper kvotflyktingar att komma till Sverige prövar asylansökningar Hur arbetar ansvarar Migrationsverket för boendet med asylsökande och flyktingar? anvisar kommunplats för nyanlända ansvarar

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2019:1

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2019:1 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2019:1 Målnummer: UM1349-18 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2019-02-27 Rubrik: En asylsökandes skyddsbehov ska prövas även i sådana fall där personens identitet

Läs mer

Utfärdande och återlämnande av resedokument

Utfärdande och återlämnande av resedokument 2 (5) 2. Bakgrund och frågeställning Det förekommer att utlänningar som har beviljats resedokument begär att få tillbaka sitt inlämnade hemlandspass samt att utlänningar som ansöker om resedokument, efter

Läs mer

Rättschefen tog senast ställning till säkerhetsläget i Syrien den 2 september 2013.

Rättschefen tog senast ställning till säkerhetsläget i Syrien den 2 september 2013. 2 (6) Presumtionen vid prövningen är att uppehållstillstånd ska beviljas. Därför är det av stor vikt att hemvist/medborgarskap och faktorer som ger misstanke om att sökanden begått krigsbrott eller annan

Läs mer

RÄTTSFALLSREGISTER JO BESLUT - REGISTER

RÄTTSFALLSREGISTER JO BESLUT - REGISTER ASYLRÄTT - HANDBOK Asyl - migrationsrätt Ensamkommande barn Bevisbördan för att asylsökanden har den ålder som denne har uppgett. Ekonomiskt bidrag för att besöka familjen i hemlandet Ekonomiskt bidrag

Läs mer

DOM. Meddelad i Stockholm. Ombud och offentligt biträde för båda: SAKEN Uppehållstillstånd m.m. MIGRATIONSÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

DOM. Meddelad i Stockholm. Ombud och offentligt biträde för båda: SAKEN Uppehållstillstånd m.m. MIGRATIONSÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM DOM Meddelad i Stockholm Sida 1 (7) Mål nr UM 1119-06 KLAGANDE Migrationsverket MOTPART 1. 2. båda medborgare i f.d. statsförbundet Serbien Montenegro Ombud offentligt biträde

Läs mer

DOM Meddelad i Stockholm

DOM Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2018-10-18 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 3009-18 1 KLAGANDE 1. 2. Ombud: Jur.kand. MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Stockholm, migrationsdomstolens dom 2018-02-07

Läs mer

Rättsavdelningen SR 18/2019

Rättsavdelningen SR 18/2019 1 (8) Rättsavdelningen 2019-06-27 SR 18/2019 Rättsligt ställningstagande angående sannolik identitet i asylärenden 1. Syfte Kan en asylsökande göra sin identitet sannolik genom sina muntliga uppgifter?

Läs mer

För att fortsätta arbetet med att utveckla och upprätthålla en hög rättslig kompetens bland verkets beslutfattare behövs återkommande tematiska

För att fortsätta arbetet med att utveckla och upprätthålla en hög rättslig kompetens bland verkets beslutfattare behövs återkommande tematiska Rättsavdelningen Rapport 2018-10-31 Diarienummer 1.3.1-2018-45972 Analysrapport Nationell kvalitetsuppföljning med regionalt fokus 2018 - anknytnings Sammanfattning Migrationsverket har genomfört en nationell

Läs mer

DOM 2010-10-22 Meddelad i Göteborg

DOM 2010-10-22 Meddelad i Göteborg DOM 2010-10-22 Meddelad i Göteborg Mål nr UM 2379-10 Enhet 1:5 Sida 1 1 (5) KLAGANDE Kamal Ismail Rashid, 19410701 Ombud och offentligt biträde: Advokat Petter Aasheim Advokatfirman Ahlstedt Box 11017

Läs mer

DOM. Ombud och offentligt biträde: Advokaten. SAKEN Uppehållstillstånd m.m. MIGRATIONSÖVERDOMSTOLENS AVGÖRANDE

DOM. Ombud och offentligt biträde: Advokaten. SAKEN Uppehållstillstånd m.m. MIGRATIONSÖVERDOMSTOLENS AVGÖRANDE KAMMARRÄTTEN Avdelning 8 DOM Meddelad i Stockholm Sida 1 (5) KLAGANDE Ombud och offentligt biträde: Advokaten MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Länsrättens i Stockholms län, migrationsdomstolen,

Läs mer

DOM Meddelad i Stockholm

DOM Meddelad i Stockholm DOM 2017-06-22 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 8098-16 1 KLAGANDE Migrationsverket MOTPART Sekretessbelagda uppgifter, se bilaga Ombud och offentligt biträde: Jur.kand. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2013:1

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2013:1 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2013:1 Målnummer: UM6351-12 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2013-01-04 Rubrik: Migrationsöverdomstolens beslut att inte meddela prövningstillstånd i en asylsökandes

Läs mer

Styrande regelverk i FN, EU och Sverige på asylområdet. Louise Dane, doktorand i offentlig rätt

Styrande regelverk i FN, EU och Sverige på asylområdet. Louise Dane, doktorand i offentlig rätt Styrande regelverk i FN, EU och Sverige på asylområdet Louise Dane, doktorand i offentlig rätt louise.dane@juridicum.su.se Migranter och flyktingar ~250 miljoner migranter i världen 65,3 miljoner människor

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2018:19

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2018:19 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2018:19 Målnummer: UM3009-18 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2018-10-18 Rubrik: Om en anknytningsperson med tidsbegränsat uppehållstillstånd och status som

Läs mer

BESLUT Meddelat i Stockholm

BESLUT Meddelat i Stockholm BESLUT 2011-12-05 Meddelat i Stockholm Mål nr UM 4647-11 1 KLAGANDE 1. 2. Ombud och offentligt biträde för båda: Jur.kand. MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrättens i Malmö, migrationsdomstolen,

Läs mer

Ändringar i lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd

Ändringar i lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd Ändringar i lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd Foto UNHCR/Markel Redondo Ändringar i lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd

Läs mer

Angående Migrationsverkets nya arbetssätt som påverkar offentliga biträdens arbetsuppgifter

Angående Migrationsverkets nya arbetssätt som påverkar offentliga biträdens arbetsuppgifter Generaldirektör Anders Danielsson Migrationsverket 601 70 Norrköping Stockholm den 7 juli 2016 Via brev och e-post Bäste Anders, Angående Migrationsverkets nya arbetssätt som påverkar offentliga biträdens

Läs mer

DOM Meddelad i Stockholm

DOM Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2013-02-11 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 2953-12 1 KLAGANDE Migrationsverket MOTPART Ombud och offentligt biträde: Ombud och offentligt biträde genom substitution: ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrättens

Läs mer

Mot bakgrund av inlämnade identitetshandlingar får

Mot bakgrund av inlämnade identitetshandlingar får 2 (5) Yrkanden och grunder samt deras barn, och yrkar att de skall beviljas uppehållstillstånd, samt flyktingförklaring och resedokument. yrkar även att de skall beviljas arbetstillstånd. Till stöd för

Läs mer

1. Syfte och bakgrund

1. Syfte och bakgrund 2 (8) Föreligger inte en situation av urskillningslöst våld som självständigt utgör ett allvarligt och personligt hot mot personens liv och lem ska istället sökandens individuella skäl beaktas mot bakgrund

Läs mer

Rättsavdelningen SR 16/2015

Rättsavdelningen SR 16/2015 BFD12 080926 1 (7) Rättsavdelningen 2015-04-24 SR 16/2015 Rättslig kommentar angående när permanent uppehållstillstånd kan ges då sökanden vid anknytning till skyddsbehövande fått ett förlängt uppehållstillstånd

Läs mer

Kommittédirektiv. Utformning av beslut och domar inom migrationsområdet. Dir. 2012:17. Beslut vid regeringssammanträde den 15 mars 2012

Kommittédirektiv. Utformning av beslut och domar inom migrationsområdet. Dir. 2012:17. Beslut vid regeringssammanträde den 15 mars 2012 Kommittédirektiv Utformning av beslut och domar inom migrationsområdet Dir. 2012:17 Beslut vid regeringssammanträde den 15 mars 2012 Sammanfattning En särskild utredare ska kartlägga hur Migrationsverkets

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2017:17

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2017:17 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2017:17 Målnummer: UM9280-16 UM9281-16 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2017-08-28 Rubrik: En utlänning som har permanent uppehållsrätt i Sverige har en sådan

Läs mer

2.1 EU-rättsliga principer; direkt tillämplighet och direkt effekt

2.1 EU-rättsliga principer; direkt tillämplighet och direkt effekt 2 Enligt samma bestämmelse ska offentligt biträde däremot inte utses om det måste antas att behov av biträde saknas. Paragrafen har därför tolkats på så sätt att det anses föreligga en presumtion för att

Läs mer

Shirin Pettersson Henare. Tel: 010-4855499. Teamledare på Mottagningsenheten i Borås. shirin.petterssonhenare@migrationsver. ket.

Shirin Pettersson Henare. Tel: 010-4855499. Teamledare på Mottagningsenheten i Borås. shirin.petterssonhenare@migrationsver. ket. Januari 2013 Shirin Pettersson Henare Tel: 010-4855499 Teamledare på Mottagningsenheten i Borås shirin.petterssonhenare@migrationsver ket.se Migrationsverkets uppdrag Vi prövar ansökningar från de som

Läs mer

April Information om ensamkommande barn

April Information om ensamkommande barn April 2017 Information om ensamkommande barn Asylsökande ensamkommande barn 2000 200 2004, 388 barn 2005, 398 barn 2006, 816 barn 2007, 1264 barn 2008, 1510 barn 2009, 2250 barn 2010, 2393 barn 2011, 2657

Läs mer

Verksamhetschefens instruktion om rättsliga och praktiska konsekvenser av mål C- 648/11

Verksamhetschefens instruktion om rättsliga och praktiska konsekvenser av mål C- 648/11 BFD12 080926 1 (5) Verksamhetsområde asylprövning 2013-07-02 VCI AP 8/2013 Verksamhetschefens instruktion om rättsliga och praktiska konsekvenser av mål C- 648/11 Bakgrund EU-domstolen uttalade nyligen

Läs mer

Ändrade åldersbedömningar av ensamkommande barn

Ändrade åldersbedömningar av ensamkommande barn PM 2017-06-14 Avdelningen för juridik Emilia Danielsson Mia Hemmestad Eva von Schéele Ändrade åldersbedömningar av ensamkommande barn Allmänt om åldersbedömningar Frågan om en ensamkommande asylsökande

Läs mer

Ankomst till Sverige (1 av 2)

Ankomst till Sverige (1 av 2) Ankomst till Sverige (1 av 2) Asylprocesskartan Varför ska vi träffas och prata om asylprocessen? Har barnet förstått hur kartan ska användas? Upplägg Hur många gånger kommer vi att träffas? Vilka personer

Läs mer

DOM Meddelad i Stockholm

DOM Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2016-10-26 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 7173-15 1 KLAGANDE Ombud och offentligt biträde: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Stockholm; migrationsdomstolens

Läs mer

Ombud och offentligt biträde: Jur.kand. Åsa Muller Advokatfirman Susanne Bergmyr AB Box 234 201 22 Malmö

Ombud och offentligt biträde: Jur.kand. Åsa Muller Advokatfirman Susanne Bergmyr AB Box 234 201 22 Malmö FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM Mål nr I MALMÖ 2011-10-13 UM 2059-11 Migrationsdomstolen, Avd 6 Meddelad i Noah Tunbjer Malmö Sida l (4) KLAGANDE Abdul Husseini, 19900629 Ombud och offentligt biträde: Jur.kand.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i utlänningslagen (2005:716); utfärdad den 27 juni 2013. SFS 2013:648 Utkom från trycket den 9 juli 2013 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om utlänningslagen

Läs mer

DOM Meddelad i Stockholm

DOM Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2012-03-27 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 409-11 1 KLAGANDE Ombud och offentligt biträde efter substitution: Advokaten MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrättens i Göteborg,

Läs mer

Analysrapport. Kvalitetsuppföljning på asylprövningsenhet 1 i Solna tidsperiod v.47 v Verksamhetsområde Asylprövning 1.3.

Analysrapport. Kvalitetsuppföljning på asylprövningsenhet 1 i Solna tidsperiod v.47 v Verksamhetsområde Asylprövning 1.3. Verksamhetsområde Asylprövning Asylprövningsenhet 1 i Solna Rapport 2014-11-28 1.3.1-2014-54962 Analysrapport Kvalitetsuppföljning på asylprövningsenhet 1 i Solna tidsperiod v.47 v.48 2014 2 Innehåll Innehåll...

Läs mer

Ärende om uppehållstillstånd m.m.

Ärende om uppehållstillstånd m.m. 1 / 6 Dublinenheten, Kontoret i Malmö Beslut 2010-10-21 Ärende om uppehållstillstånd m.m. Sökande, född 9004 medborgare i Afghanistan Adress: Språk: persiska/farsi Beslut Migrationsverket beslutar att

Läs mer

Rekommendationer för en jämställd asylprocess

Rekommendationer för en jämställd asylprocess Rekommendationer för en jämställd asylprocess Inledning Inför Asylrätt, kön och politik En handbok för jämställdhet och kvinnors rättigheter har styrdokument från relevanta källor, domar från Migrationsdomstolarna

Läs mer

KLAGANDE Nurnisa Karimova, Ombud och offentligt biträde: Jur.kand. Christian Nordin Advokatfirman W&Ö HB Box Stockholm

KLAGANDE Nurnisa Karimova, Ombud och offentligt biträde: Jur.kand. Christian Nordin Advokatfirman W&Ö HB Box Stockholm Sida l (10) KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM T\ /^ A /T UU1V1 Mål nr UM 10190-10 Migrationsöverdomstolen 2011-05-31 Avdelning l Meddelad i Stockholm KLAGANDE Nurnisa Karimova, 280315 Ombud och offentligt biträde:

Läs mer

Mot bakgrund av inlämnade identitetshandlingar får du anses ha styrkt din identitet.

Mot bakgrund av inlämnade identitetshandlingar får du anses ha styrkt din identitet. 2 (7) Ansökan med mera Du reste enligt egen uppgift in i Sverige den 1 november 2006 och ansökte om asyl den 7 november 2006. I inlaga från det offentliga biträdet som inkom den 18 januari 2007 har du

Läs mer

Ärende om uppehållstillstånd m.m.

Ärende om uppehållstillstånd m.m. 1 / 6 Dublinenheten, Kontoret i Malmö Beslut 2010-10-21 Beteckning Ärende om uppehållstillstånd m.m. Sökande Adress: född 9204 medborgare i Afghanistan Språk: persiska/dari Beslut Migrationsverket beslutar

Läs mer

MIGRATIONSÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

MIGRATIONSÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT KAMMARRÄTTEN Avdelning 6 DOM Meddelad i Stockholm Sida 1 (6) KLAGANDE Migrationsverket MOTPART statslös ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Länsrättens i Skåne län, migrationsdomstolen, dom den 1 augusti 2007 i mål nr

Läs mer

DOM Meddelad i Stockholm

DOM Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2016-04-07 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 3714-15 1 KLAGANDE Migrationsverket MOTPARTER Ombud offentligt biträde: Advokat ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Malmö; migrationsdomstolens

Läs mer

Yttrande angående motion av Jörgen Fogelklou (SD) om noggranna åldersutredningar där tvekan finns om den ensamkommande asylsökandes ålder

Yttrande angående motion av Jörgen Fogelklou (SD) om noggranna åldersutredningar där tvekan finns om den ensamkommande asylsökandes ålder Göteborg 2016-02-09 Yttrande (L) Kommunstyrelsen 2016-02-10 Yttrande angående motion av Jörgen Fogelklou (SD) om noggranna åldersutredningar där tvekan finns om den ensamkommande asylsökandes ålder Inledningsvis

Läs mer

Till dig som söker asyl i Sverige

Till dig som söker asyl i Sverige Senast uppdaterad: 2015-09-28 Till dig som söker asyl i Sverige www.migrationsverket.se 1 Reglerna för vem som kan få asyl i Sverige står i FN:s flyktingkonvention och i svensk lag. Det är som prövar din

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i utlänningslagen (2005:716); utfärdad den 27 november 2014. SFS 2014:1400 Utkom från trycket den 5 december 2014 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 att 4

Läs mer

Frågor kring kommunens hantering av ensamkommande barn som genom beslut av annan myndighet än Göteborgs stad bedömts vara myndigt

Frågor kring kommunens hantering av ensamkommande barn som genom beslut av annan myndighet än Göteborgs stad bedömts vara myndigt 2016-10-19 Frågor kring kommunens hantering av ensamkommande barn som genom beslut av annan myndighet än Göteborgs stad bedömts vara myndigt Bakgrund Migrationsverket är beslutande myndighet i asylprocessen.

Läs mer

DOM Meddelad i Stockholm

DOM Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2011-03-10 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 173-10 1 KLAGANDE Ombud: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Länsrättens i Göteborg, migrationsdomstolen, dom den 7 december 2009 i mål nr

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:7

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:7 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:7 Målnummer: UM3714-15 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2016-04-07 Rubrik: Det finns inte skäl att bevilja två minderåriga barn flyktingstatusförklaring

Läs mer

Mars Stockholm 26 september 2016

Mars Stockholm 26 september 2016 Mars 2016 Stockholm 26 september 2016 Prognos 25 juli Fortsatt internationell flyktingkris men begränsad framkomlighet till och genom Europa Planeringsantagande för 2016 34 500 asylsökande, varav 3 000

Läs mer

DOM Meddelad i Stockholm

DOM Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2015-12-17 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 623-15 1 KLAGANDE Ombud: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Stockholm; migrationsdomstolens dom den 19 december 2014

Läs mer