Jan Pers Förskola. Energieffektivisering enligt Totalmetodiken

Transkript

1 Jan Pers Förskola Energieffektivisering enligt Totalmetodiken Beställt av: Jori Sotala, Hallstahammars kommun Utfört av: Daniel Andersson, Ramböll Västerås Datum: Reviderad: Reviderad:

2 Sammanfattning Projektet har studerat fastigheten Jan Pers förkola i Hallstahammar och identifierat 11 olika energieffektiviseringsåtgärder i fastighetens system och klimatskal. Fastigheten ägs och förvaltas av Hallstahammars kommun som även driver verksamheten. Energiförbrukningen för byggnaden per m² innehållande fjärrvärme, köpt el med avdrag för exxterna moduler på gården och uppskattning av verksamhetsel uppgår till- är 270 kwh/m² och benäms med BBR-energiförbrukning. Byggnaden är en enplansbyggnad med teknikutrymme i plan 2, restande del av plan 2 utgörs av kallvindar och tak. I plan 1 finns 4 st förskoleavdelningar, med gemensamt storkök och kontorsutrymmen i fastighetens mittendel. Byggnadens A-temp uppgår till 780 m². I byggnadens betongplatta finns golvvärme som utgör byggnadens uppvärmningssystem. Byggnaden omsluts av träfasad och ett sadeltak i trä. De åtgärder som har identifierats berör följande områden: Fastighetsventilation, torkskåp, tilläggsisolering av kallvindar och tak, ny styr för golvvärmeshunten, tappvattenarmaturer och ny belysning. Genom att sätta ihop de olika åtgärderna fås ett åtgärdsförslag på 9 st åtgärder med en internränta på åtgärdspaketet på 3,67 %. Investeringskostnaden för paketet är 1, 3 miljoner och ger en total kostnadsbesparing på per år i minskade energikostnader. Om hela åtgärdspaketet genomförs skulle den nya BBR-energin uppgå till 165 kwh/ m²,år.

3 Innehållsförteckning 1 Bakgrund Projektets genomförande Byggnaden och dess tekniska system i nuläget Byggnaden och dess utformning Byggnadens användning Inomhusklimat Byggnadsskal Tekniska system Ventilation och luftbehandling Värme Kyla Belysning Maskiner Vatten och tappvarmvatten Styr- och övervakningssystem för de tekniska installationerna Energi- och resursanvändning Energistatistik Slutanvändare Basfall för energianvändningen Identifierade åtgärder Åtgärd 1 Ny styr golvvärme a Åtgärd 2a Byte av ventilationsaggregat b Åtgärd 2b Byte av cirkulationspump c Åtgärd 2C Uppdatering av drifttiderna för TA-FA Åtgärd 3 Utbyte av blandare tappvattensystem Åtgärd 4 Byte av befintliga belysningsarmaturer mot nya LED-armaturer Åtgärd 5 Torkskåp med värmepumpsteknik Åtgärd 6 Tilläggsisolering kallvindar Åtgärd 7 Tilläggsisolering tak i högdelar Åtgärd 8 Värmeåtervinning på kökets frånluft Åtgärd 9 Kylmaskin till frysar i köket Åtgärdspaket med Totalmetodiken

4 6.1 Indata för lönsamhetsberäkningar Resultat från lönsamhetsberäkningar Slutsatser Bilagor 1 Indata för Energisimuleringar 2 Indata för Energibesparingsåtgärder 3 Utdrag från aggregatkörning för aktuellt objekt 4. Utdrag från armaturunderlag från Glamox och Fagerhult 5 Elförbrukningen och framräkning av modulförbrukning 4

5 1 Bakgrund Projektet genomförs under vintern av Ramböll i Västerås åt Hallstahammars kommun i projektet Energirenovering av lokalbyggnader med Totalmetodiken en klok investering. Tabell 1-Medverkande Medverkande Daniel Andersson Jonas Wallin Jori Sotala Carl-Magnus Palmblad Kontakt Daniel.andersson@ramboll.se Jonas.wallin@ramboll.se Jori.sotala@hallstahammar.se Carl-magnus.palmblad@hallstahammar.se 2 Projektets genomförande Syftet med detta projekt har varit att genomföra Etapp 1 i Totalmetodiken och ta fram ett paket av energieffektiviseringsåtgärder för byggnaden Jan Pers förskola i Hallstahammar. Arbetet bygger på följande aktiviteter som ingår i Etapp 1 i Totametodiken: Samla in basinformation om byggnaden och sammanställa teknisk data. Energibesiktning och identifiering av energieffektiviseringsåtgärder. Investerings- och kostnadskalkyler. Energiberäkningar. Lönsamhetsberäkningar och skapande av åtgärdspaket. Följande bakgrundsinformation från Hallstahammars kommun och från besiktningen på plats har använts i detta projekt: Ritningar (A-ritningar, VVS-ritningar) Drift- och underhållsinstruktioner Månadsvis energistatistik för fjärrvärme för perioden som tagits ut normalårskorrigerad Månadsvis energistatistik för fastighetsel för perioden och 2009 All el till fastigheten ingår i fastighetselen och ingen separat mätning finns för verksamheten (Verksamhetsenergin baseras på schabloner och antaganden) Årlig statistik för vattenanvändning för perioden Samtal med hyresgäster, drifttekniker och fastighetschef 5

6 En fördjupad energibesiktning har utförts på plats av Daniel Andersson och Jonas Wallin den 21/12-16, kompletterat med ytterligare 4 besök i fastigheten. En energibalans av byggnaden har simulerats med hjälp av simuleringsverktyget IDA ICE Investeringskostnaderna baseras på aktuella energipriser för fastigheten och aktuella kalkylförslag. Rapporten har delats upp i följande avsnitt: Byggnaden och dess tekniska system i nuläget, energianvändning, identifierade åtgärder, åtgärdspaket med Totalmetodiken och slutsatser. 3 Byggnaden och dess tekniska system i nuläget I detta kapitel beskrivs den nuvarande situationen i byggnaden, dess funktion och dess tekniska installationer utifrån energibesiktningen. Kapitlet har delats in i ett antal underrubriker: bakgrundsinformation om byggnaden, inomhusklimat, byggnadsskal, ventilation, värmesystem, kylsystem, vattensystem, belysning och maskiner. I dagsläget finns inga större planerade underhållsåtgärder planerade för huvudbyggnaden utöver att de externa modulerna på 330 m² uppställda utanför förskolan kommer att tas bort inom det närmsta året och ingår således inte i rapporten. 3.1 Byggnaden och dess utformning Byggnaden är en enplansbyggnad med fläktrum på våning 2. Byggnaden uppfördes 1991 och kompletterades med fristående byggmoduler under 2010 och Byggmodulerna ingår inte i denna utredning då planen är att de ska avvecklas inom närmsta året. Byggmodulerna värms med el och elförbrukningen för barackerna mäts tillsammans med ordinarie elförbrukning på Jan Pers förskola.byggnadens A-temp uppgår till 780 m 2 exklusive modulerna. Byggnaden har en träfasad och ett sadeltak beklätt med tegel. Byggnaden är utformad som ett H med 2 avdelningar på respektive sida med kök och kontor i mittendelen enligt bild nedan. 6

7 Figur 1 Byggnadens planlösning med rumsnummer De fyra avdelningarna i byggnaden är uppbyggda på likvärdigt sätt. Först kommer ett kapprum utan dagsljusinsläpp varvid man kommer till ett allrum med takhöjd till nock. Utmed gaveln och kanterna på allrummet finns sedan små grupprum med en undertakshöjd på 2,50 m. Kök och kontorsplatser är placerade i mittengången mellan avdelningarna med en takhöjd på 2, Byggnadens användning Förskoleverksamheten är uppdelad på 6 avdelningar varav 2 st är placerade i tillfälliga fristående baracker intill förskolan. Avdelningen Bofinken är en tidigare nattavdelning som nu endast har längre öppettider Övriga avdelningars öppettider är Mittendelen mellan avdelningarna innehåller kontor för förskolans organisation och storkök. I storköket arbetar 2 personer. 3.3 Inomhusklimat Under inventeringsbesöket upplevs byggnaden som varm och inomhustemperturen visar på 23,5 C. Orsaken till den höga temperaturen grundade sig i att verksamheten klagat på att det varit kallt i rum 40 på en av avdelningarna. För att öka värmen i rummet har 7

8 framledningstemperaturen höjts för hela byggnaden. Orsaken till att rum 40 var kallt grundade sig i att ingen värme gick ut på aktuell slinga. I köket upplevs frånluftsflödet som otillräckligt över kokgryta och diskmaskin. Luften i köket upplevs som torr av kökspersonalen. Vid väderomslag ute hänger inte byggnaden med i temperatursvängningarna vilket gör att inomhusklimatet upplevs för varmt vid varmare väder och kallt vid kallare väder. Vilket kan förklaras av att styrsystemet för byggnaden inte är optimerat och tillräckligt injusterat med hänsyn till aktuell byggnads uppvärmningssystem med ingjuten vattenburen golvvärme i betongplatta. Systemet tar ingen hänsyn till innetemperaturen utan styrs efter en utegivare. 3.4 Byggnadsskal På de delar med 2,50 i takhöjd finns kallvindar som nås via takluckor i yttertaket. Kallvindarna består av bjälklag med mm lösullsisolering. Taket är täckt av ett sadeltak med rött tegel. Isolerings djupet i fullhöjdsdelarna har inte gått att mäta men kan utifrån takstolsvinklar och synliga detaljer av takstolarna uppskattas till 200 mm. Takstolarna är inte helt täckta och medför således en köldbrygga mellan yttertak och innemiljö. Bottenplattan bedöms vara en betongplatta med ingjuten vattenburen golvvärme. På bottenplattan ligger sedan en vanlig golvmatta. Utifrån byggår uppskattas isoleringen under betongplattan till 100 mm. Byggnadens ytterväggar består av från utsidan sett 22 mm ytterpanel, luftspalt, isolering med yttre ytskikt av gipsskiva till en totaltjocklek av 300 mm. Inga titthål har tagits upp i väggar vid inventeringen. Fönstren är 3-glasfönster från 1991 och i dörrarna sitter 2-glasfönster. Fönster och dörrar är i bra skick och inga underhållsbehov föreligger i den närmsta tiden. Utifrån platsbesök och ritningar har U-värden uppskattats till följande på de olika byggnadsdelarna enligt nedan. 8

9 Tabell 2 U-värdes tabell över byggnadskonstruktionen Byggnadsdel U-Värde [W/m²K] Yttervägg 0,37 Dörrar 1,7 Fönster 1,8 Bjälklagkallvind 0,19 Yttertak högdelar 0,22 Bottenplatta 1,2 3.5 Tekniska system I detta kapitel beskrivs de tekniska systemen i byggnaden som påverkar byggnadens energianvändning Ventilation och luftbehandling I byggnaden finns ett huvudaggregat som benämns TA-FA 1 placerat i ventilationsrummet ovanför köket med ingång i gatuplan i höjd med sopprummet för köket. Aggregatet har installationsår -91 med återvinning genom plattvärmeväxlare. Efter plattvärmeväxlaren sitter ett värmebatteri med tillhörande shunt, även de med installationsår -91. Aggregatet försörjer hela byggnaden med tilluft och tar frånluft från hela byggnaden förutom köket som har en separat frånluftfläkt med kökskåpa installerad ovanför stekbord och kokgryta. Frånluftfläkten forceras via en timer i köket och har ett flöde på 350 l/s. Kökets tilluftsflöde från TA/FA1 är 470 l/s och frånluftflödet är 185 l/s i diskrummet. Lösningen beskriven ovan innebär det finns ett övertryck i byggnaden när kökskåpan inte används och ett undertryck när kökskåpan används. När dagiset uppfördes -91 fanns en nattavdelning på avdelningen Bofinken. I dagsläget finns ingen natt avdelningen men bofinken har förlängda öppettider mellan 05:00 till 22:00. För att inte behöva vädra hela byggnaden nattetid installerades ett mindre aggregat på 150 l/s för Bofinken när byggnaden uppfördes. Bofinkens aggregat styrs via en forceringstimer vid aggregatet som är placerat i förrådet på avdelningen. Även detta aggregat har återvinning genom plattvärmeväxlare och ett elektriskt eftervärmningsbatteri. Timern som styr TA-FA1 är inställd på drifttid måndag till fredag 04:30-20:00 och Bofinkens aggregat är blockerat när TA-FA1 är i drift. Utifrån OVK protokollet för TA1/FA1 konstateras att angivet SFPv värde i protokollet är uppmätt på felaktigt sätt. SFPv för 2 st remdrivna fläktar är angivet till 1,7. Värdet har 9

10 uppkommit utifrån att man mätt strömmarna med en tångamperemeter och därefter beräknat SFPv utifrån motorns märkplåt där effektfaktorn varit endast 0,41. För att få ett mer rättvärdigt SFPv har ett nytt beräknas fram till 3,2 utifrån motorns märkplåt. Enda sättet att kunna komma åt ett mer exxakt SFPv är att utföra en effektmätning i drift med en effektmätare för att på så sätt ta hänsyn till effektfaktorn i det aktuella driftläget Värme Byggnaden är ansluten till Hallstahammars fjärrvärmenät. Från fjärrvärmeväxlaren växlas värmen över till fastighetens värme- och tappvattensystem. Värmesystemet består av en shuntgrupp till fastighetens golvvärmesystem och en shuntgrupp till ventilationsaggregatets eftervärmningsbatteri. Fjärrvärmeväxlarens avluftningsventil på tilloppsledningen på sekundärsidan för värme är rejält ärjad tillföljd av tidigare läckage. Vid platsbesöket förekommer inget läckage men det finns heller inga tecken på att någon åtgärd gjorts för att hindra läckaget. Läckaget har sedan runnit ned på ställdonet nedanför ventilen. Rekommendationen är att rengöra ventilen och om behov föreligger ersätta med en ny. Golvvärmeshunten från Landis och Gyr med tillhörande Landis och Gyr analog styrutrustning är daterad till -91. Någon gång under golvvärmeshuntens livstid har original cirkulationspumpen byts mot en Wilo cirkulationspump. Cirkulationspumpen försörjer hela golvvärmessystemet. Personalen på de olika avdelningarna upplever att inneklimatet inte hänger med att reglera vid tempertursvängningar ute. Vilket är naturligt eftersom golvärmen genom sin konstruktion med ingjutna vattenslingor i bottenplattan av betong är ett trögt värmesystem som har svårt att hänga med i snabba ute temperatursvängningar. Golvvärmesystemet är uppbyggt med en golvvärmefördelare för varje avdelningen med reglerventiler som styr rumsslingorna utifrån rumsgivare med ställbar temperatur. Utifrån klagomål om att vissa rum upplevts som kalla så hade hela systemet skruvas upp vilket gjorde att temperaturen vid besöket låg på 23,5 C men rummet som var kallt var betydligt kallare. När system skruvas upp ökar framledningstemperaturen, vilket i längden leder till uttorkning av betongplattan. Med hjälp av termografering på plats kunde det konstateras att slingan i aktuellt rum var blockerat av ställdonen i golvvärmefördelningen. Informationen togs vidare till ansvarig och vid återbesök vid ett senare tillfälle fungerade värmen i aktuellt rum. Ventilationsaggregatets shuntgrupp är även det en Landis och Gyr men med en original Perfecta cirkulationspump. Värmebatteriet sitter installerat direkt efter plattvärmeväxlaren. 10

11 3.5.3 Kyla Ingen komfort kyla finns installerad i byggnaden, däremot finns en kylmaskin innehållande 2 kylkretsar till kylar och frysar i storköket. Vid besöket går kylmaskinen sekunder för att vila i sekunder och sedan starta igen. Detta sliter på kylmaskinen, men innebär också en högre driftkostnad med många start och stopp, samt en störning till omgivande bostadsbebyggelse då maskinen är placerad utomhus. Driftkostnaden för kompressorn blir högre tillföljd av en mindre energiökning för fler startströmmar men den största ökningen utgörs av förkortad livstid av kompressorn. En kompressor slits mer vid många start stopp, korta driftintervaller och en sliten kompressor ger större risk för akuta driftstopp. Genom att förlänga intervallen mellan starterna kommer kompressorn gå jämnare och mindre sällan vilket ger en längre livstid och således lägre driftkostnad. Under utredningens gång har en service av maskinen utförts och felet uppkom genom att start och stopptidernas inställning var rubbad Belysning Byggnaden har 3 typer av ljusarmaturtyper, i vistelserummen finns en 2x36 W lysrörsarmatur och i korridoren en 1x36 W armatur. I mindre utrymmen som toaletter och RWC hittas plafonder med 40 W ljuskällor. Totalt finns 122st 2x36 W armaturer, 11st 1x36 W och 14st plafonder. Belysningsanläggningen bedöms vara original från -91 och har manuell tändning och släckning i samtliga utrymmen Maskiner Ute på respektive avdelning finns 2st torkskåp med olika årgång per avdelning vilket ger 8 torksskåp. Varefter att torkskåpen går sönder ersätts de med nya. Resterande utrustning på avdelningen anses som försumbar, i kontorsdelen finn 2st datorer, i storköket finns 2st storköksfrysar och 3st storkökskylar med kompressordel på utsidan av byggnaden som beskrivs i kylavsnittet. Utöver detta finns ett stekbord, kokgryta, ugn och diskmaskin installerat i köket Vatten och tappvarmvatten I fastigheten finns både äldre toalettstolar med stora vattenbehållare och tappvattenblandare utan flödesbegränsning och strålmunstycken. Inga läckande blandare eller wc stolar konstaterades vid inventeringen. Kranarna på de olika avdelningarna och köket utnyttjas i varierande grad. Kranarna i hobbyrummen och groventréerna används i mindre utsträckning medan kranarna i allrummen och toaletterna används dagligen. 11

12 I köket finns 3 st spolkranar och en kran avsedd för handtvätt. Även i detta utrymme är kranarna av äldre karaktär och utan strålbegränsning. På respektive avdelning finns ytterligare 4st handfatsblandare, 3st köksblandare och en arbetsbänkskran. Vilket ger totalt 16st handfatskranar och 11st köksblandare och 4st arbetsbänkskranar Styr- och övervakningssystem för de tekniska installationerna Fastigheten är inte uppkopplad till något överordnat system. Shuntgruppen för golvvärmen styrs via en Landis och Gyr styrenhet utan nattsänkningsfunktion. Vid varje golvvärmefördelare finns en givare för respektive rum, varje slinga är utrustade med separata ställdon. Ventilationen styrs via tidur i apparatskåp för TA-FA1, som i sin tur förreglar aggregatet i bofinken vid drift av TA-FA1. 4 Energi- och resursanvändning I detta kapitel beskrivs mängden köpt energi, byggnadens effektbehov och de olika slutanvändarna av energin. Kapitlet har delats in i ett antal underrubriker: energistatistik, slutanvändare, basfall och resultat från energisimuleringarna. 4.1 Energistatistik Fastighetens fjärrvärmeförbrukning uppgår till kwh/år och elanvändningen till kwh/år inklusive modulerna. Energiförbrukningarna är hämtade från fakturor från nätägaren Mälarenergi som ett medel över perioden Fjärrvärmen används till uppvärmning och produktion av varmvatten i aktuell byggnad. Elen däremot används även till modulerna som är uppställda utanför. Fastigheten är endast utrustad med ett el abonnemang i vilket verksamhetsel, fastighetsel och el till modulerna ingår. Efter huvudmätaren finns inga undermätare för att separera förbrukningarna utan det har gjorts teoretiskt utifrån effektuppgifter och drifttider. Avdraget för modulerna beräknas utifrån kontakt med leverantör av modulerna. Aktuell BBR-version vid uppskattad byggnation av modulerna anger kravet till 100 kwh/m 2 för uppvärmning och ventilation. Modulerna är eluppvärmda via elradiatorer och ventilationsaggregat finns. Därefter uppskattas torkskåpensförbrukning uppgå till kwh/år utifrån 1,5 kw 4 h per dag och 230 driftdagar per år. För att ge ytterligare en infallsvinkel på förbrukningen för modulerna studerades skillnaden i elförbrukning mellan 2009 som är sista hela driftåret utan moduler och förbrukningen Varmvatten värms via varmvattenberedare och tillsammans med övriga elförbrukningar ger en uppskattad årsförbrukning på kwh/år för modulerna. Se bilaga 5 för elförbrukningar och elförbrukning 2009 innan modulerna anslöts. 12

13 Energisort Enhet Fjärrvärme (normalårskorrigerad) MWh 163,56 168, kwh/m² A temp Fjärrkyla MWh kwh/m² Fastighetsel (Enligt faktura) (inklusive verksamhetsel och moduler) MWh Inklusive 300 m2 modul kwh/m² Fastighetsel (efter avdrag för moduler) MWh Fastighetsel (efter avdrag för moduler) inkl verksamhetsel kwh/m² Specifik energianvändning enligt BBR kwh/m² Verksamhetsel MWh kwh/m² Total specifik energianvändning kwh/m² Tappkallvatten (Köpt förbrukning 22% schablon för varmvatten) Tappvarmvatten (22% enligt schablonförskola av köpt vatten) m m Slutanvändare I byggnaden finns 3 typer av slutanvändare, vilka alla jobbar mot huvudgruppen barnavdelningarna. Den första gruppen är förskoleverksamheten med barn och personal som finns på de 4 avdelningarna. I mitten av byggnaden finns den andra huvudgruppen bestående av storköket med 2 st personal som lagar mat till de 4 avdelningarna och modulerna på gården. Mittemot köket finns den tredje huvudgruppen bestående av personalrum och 2 st kontorsplatser för Jan Pers förskola. Nedan visas en uppskattning av energifördelning som gjorts utifrån energifakturor, SVEBY brukarindata och platsbesök. 13

14 Fördelning- Elförbrukning Ventilation 39% Belysning 22% Torskåp och verksamhetsutr ustning 11% Storkök 23% Pumpar mm fastighetsenergi 5% Figur 2 Energifördelning elförbrukning Fördelning- Fjärrvärme Luftbehandling 28% Tappv.v inkl VVC 8% Uppv. Golvvärme 64% Figur 3 Energifördelning fjärrvärme 4.3 Basfall för energianvändningen Byggnaden anses uppfylla gällande krav för inomhusmiljö och luftflöden. Inga akuta åtgärder föreligger utöver en läckande ventil på fjärrvärmeväxlaren för fortsatt funktionell drift. Byggnadens värmessystem är som tidigare nämnt inte korrekt injusterat och med en värmekurva som varit ur rätt läge. Det finns även ett behov av att kontrollera ställdon och termostatersfunktion för att hålla rätt innetemperatur. Separat ventilation på kvällsavdelningen finns men utnyttjas inte, vilket leder till att hela byggnaden ventileras kvällstid. Vid fastställandet av basfallet har inget avdrag gjorts från årsenergin med 14

15 hänsyn till de uppgifter som fanns om att temperaturen i byggnaden hade varit uppställd. Anledningen till att inget avdrag har gjorts ligger i att energiförbrukningen de tre sista åren legat på en jämn ökande nivå och således att de problem som finns med reglerutrustning och andra styregenskaper hör till fastighetens nuvarande skick. Just regleravikelsen är svår att simulera och komma nära verkligheten med hjälp av ett simuleringsprogram. Så vid simulering har byggnadens innetemperatur satts till 23 C utifrån att byggnadens värmekurva inte varit optimerad. 5 Identifierade åtgärder I detta kapitel beskrivs de tekniska och ekonomiska detaljerna för de identifierade energibesparingsåtgärderna. Samtliga kalkylförslag grundar sig på priser exkl. moms. I följande kapitel beskrivs åtgärdernas tekniska lösningar följt av kostnaden och besparings potentialen för anläggningen. För mer djupgående information om respektive åtgärd se bilaga 2 följt av utdrag ur aggregatkörning i bilaga 3 och belysningsunderlag i bilaga 4. Åtgärderna har simulerats och beräknas var för sig i ett första skede där åtgärderna som presenteras valdes ut. Därefter har ett fall körts med samtliga åtgärder, men då varje vald åtgärd tar upp ett enskilt problem ger de ingen påverkan på varandra. Vilket medför att åtgärderna kommer att kunna plockas ut utan att det påverkar någon annan förbrukning. Med undantag i åtgärd 2 där drifttiderna och aggregatbytet hänger ihop för att få rätt resultat. 5.1 Åtgärd 1, Ny styr golvvärme Nytt styrsystem Regin Corrigo ersätter befintligt Landis och Gyr. Corrigon är utrustad med anläggningsgivare, inne givare och utegivare för att kunna hålla byggnadens innetemperatur så nära börvärde som möjligt utifrån byggnadens termiska egenskaper utifrån att kurvan kan brytas i 8 punkter istället för en som befintlig styr kommer regleringen tydligare kunna justeras efter byggnaden. Genom att bryta en styrkurva i fler punkter skapas en bättre bild av fastigheten då fler brytningar ger en bättre följsamhet. Corrigon går även att koppla upp mot överordnat system så att byggnaden kan justeras på distans och på så vis lättare upptäcka driftfel. Genom att byta styr och justera in värmesystemet kommer värmen att kunna styras mot önskade 21 C istället för nuvarande och även fortsättningsvis behålla komforten. Utrymmen som korridoren mellan kök, avdelningar och kontor kan förslagvis sänkas till en temperatur under 20 C för att ge ett bättre klimat i köket och även en sänkning av energiförbrukningen. Investeringskostnaden för styrbytet uppgår till :- varav hälften är arbetskostnad på 16 h och resterande 8000 för inköp av Regin Corrigo med tillhörande givare och kablage. 15

16 I samband med den nya styren rekommenderas att samtliga ställdon och termostater funktionstestas och vid behov ersätts med nya. Kostnaden för ett nytt ställdon 365:- och en ny termostat 870:- räknas till underhållskostnader och ingår inte i kalkylen. Tabell 3 Åtgärd 1- Ny styr golvvärme Åtgärd 1-Ny styr golvvärme Årlig energibesparing värme 12 MWh/år Årlig energibesparing el - MWh/år Effektbesparing värme - kw Effektbesparing el - kw Övrig besparing - kkr/år Total årlig kostnadsbesparing 8 kkr/år Total investeringskostnad kkr Energiinvesteringskostnad kkr Kalkyltid 20 år 5.2a Åtgärd 2a, Byte av ventilationsaggregat Befintligt till- frånluftsaggregat TA1/FA1 med korströmsvärmeåtervinning från -91 med remdrivna fläktmotorer ersätts av nytt aggregat med roterande värmeåtervinning och ECmotorer. Luktöverföringen mellan avdelningarna och köket ses som försumbar med hänsyn till kökets separata frånluftfläkt som används vid matlagning. I åtgärdsförslaget har ett Swegon Gold RX 25 används vilket har en inköpskostnad på :-. Aggregatet är dimensionerat för nuvarande flöde på 1800/1600 och har ett SFPv för hela aggregatet på 1,80 kw/(m 2 /s). Aggregatet är utrustat med komplett styr och regelersystemet är förberett för anslutning mot överordnat system. Aggregat justeras för att varva upp tilluften vid start av köksfläkten för att sträva mot tryckbalans i fastigheten. Kostnaden för det nya aggregatet uppgår till med tillkommande installationskostnad på vilket ger en total installationskostnad på

17 Tabell 4 Åtgärd 2a-Byte av ventilationsaggregat Åtgärd 2a-Byte av ventilationsaggregat Årlig energibesparing värme 36 MWh/år Årlig energibesparing el 7 MWh/år Effektbesparing värme 12 kw Effektbesparing el 2 kw Övrig besparing 0 kkr/år Total årlig kostnadsbesparing 38 kkr/år Total investeringskostnad 200 kkr Energiinvesteringskostnad 200 kkr Kalkyltid 20 år 5.2b Åtgärd 2b, Byte av cirkulationspump Åtgärden genomförs endast om det inte anses aktuellt med ett byte av hela aggregatet och således även shuntgruppen. Cirkulationspumpen sitter monterad på shuntgruppen och är av typ Perfecta AV 25-5(U) med installationsår Pumpen har en pumpeffekt på 91W vid en drifteffekt på 173 W vid en ström av 0,25 A, ett varvatal på 2700 och är trefasansluten till 400 V. Ersätts av en Perfecta Core 25U vilket är en 230 V pump med drifteffekt 50W. Pumpen antas vara i drift endast när aggregatet är i drift vilket ger en drifttid på 3900 h per år. Inköpspris 2 000: - pumpbyte 1 500: - total installationskostnad Med tanke på pumpens ålder kan ett pumphaveri förekomma inom en snar framtid vilket kan förhindras med ett pumpbyte. Tabell 5 Åtgärd 2 b- Byte av cirkulationspump Åtgärd 2b-Byte av cirkulationspump Årlig energibesparing värme - MWh/år Årlig energibesparing el 0,479 MWh/år Effektbesparing värme - kw Effektbesparing el 0,123 kw Övrig besparing - kkr/år Total årlig kostnadsbesparing 0,3 kkr/år Total investeringskostnad 3,5 kkr Energiinvesteringskostnad 3,5 kkr Kalkyltid 15 år 17

18 5.2c Åtgärd 2C, Uppdatering av drifttiderna för TA- FA1 Befintligt korsströmsaggregat på 100 l/s med forceringstimerstyrning används för att ventilera avdelningen mornar 04:30-06:30 och kvällar 17:00-20:00. Nytt TA-FA1 Körs för samtliga avdelningar mellan 06:30-17:00 istället för nuvarande drifttid på 04:30-20:00. Eftersom elevantalet och belastningen kan varieras rekommenderas att behålla aktuell funktion med timer men att tydliga driftinstruktioner monteras upp på avdelningen. Som beskriver att vid närvaro efter 17:00 kan ventilationsflödet forceras genom timer på kontoret. För att underlätta driften skulle ett tidur kunna monteras, men det skulle komma att leda till längre drifttider och således även högre energiförbrukning. Energiberäkningen är utförd vid drift med tidur vilket medför att om befintlig forceringstimer behålls kan energiförbrukningen bli ännu lägre på bekostnad av att lokalen inte ventileras kvällstid. Investeringskostnaden uppgår till 1500: - baserat på att det endast rör sig om ändrad programmering och instruktioner till personal på aktuell avdelning. Åtgärden kan genomföras även om aggregatbyte inte genomförs och kommer även då medföra stora energibesparingar. Nedanstående besparingar är simulerade vid ett aggregatbyte. Tabell 6 Åtgärd 2c- Ny ventilationslösning för kvällsdriften Åtgärd 2C-Ny ventilationslösning för kvällsdriften Årlig energibesparing värme 2,5 MWh/år Årlig energibesparing el 4 MWh/år Effektbesparing värme - kw Effektbesparing el - kw Övrig besparing - kkr/år Total årlig kostnadsbesparing 4 kkr/år Total investeringskostnad 1,5 kkr Energiinvesteringskostnad 1,5 kkr Kalkyltid 3 år 5.3 Åtgärd 3, Utbyte av blandare tappvattensystem Kranarna i hobbyrum och groventré anses användas i mindre utsträckning varvid vattenbesparande åtgärder ej föreligger. I köket förbrukas den största mängden vatten och kranen för handtvätt byts förslagsvis till en sensor styrd för att underlätta för handtvätt. I 18

19 övriga utrymmen används kranarna dagligen och utifrån dessa uppgifter föreslås ett kranbyte på 4st kökskranar i allrummen, 4st kranar vid skötborden, 2st sköljkranar i köket och 17st handfatskranarna till en inköpskostnad på och en montagekostnad på :- ger en installationskostnad på :-. Åtgärden syftar till att sänka vattenförbrukningen med 25 % vilket skulle leda till en besparing på 2000 kwh/år i minskad varmvattenanvändning och ytterligare besparing på 5000 kr/ år i minskad vattenkostnad. Beräknad vattenförbrukning efter åtgärder 420 m³/år mot 540 m³/år innan åtgärder. Tabell 7 Åtgärd 3-Utbyte av blandare tappvattensystem Åtgärd 3-Utbyte av blandare tappvattensystem Årlig energibesparing värme 2 MWh/år Årlig energibesparing el - MWh/år Effektbesparing värme - kw Effektbesparing el - kw Övrig besparing 5 kkr/år Total årlig kostnadsbesparing 7 kkr/år Total investeringskostnad 65 kkr Energiinvesteringskostnad 65 kkr Kalkyltid 20 år 5.4 Åtgärd 4, Byte av befintliga belysningsarmaturer mot nya LED-armaturer I byggnaden sitter idag 122 st 2x36 W armaturer monterade ute på de olika avdelningarna, kontoren och i köket. I korridoren sitter 11 st 1x36 W armatur och på toaletterna sitter plafonder med 40 W lampor. Armaturerna är troligen original från -91 och är av modellen med drossel och glimtändare. Samtliga armaturer är utrustade med manuell tändningen och släckning. Rekommendationen är att byta ut samtliga armaturer mot nya LED armaturer. Till en investeringskostnad av :-. Utöver energisänkningen kommer servicebehovet minskas genom att behovet av ljuskällor som behöver bytas minskas. Tiden för byten uppskattas till 10 h/år och kostnaden för lysrör och glimtändare till 3000: - år vilket ger en total underhållsbesparing på 7500: -. Uppgifterna om underhåll är uppskattade och kontrollerade med fastighetsägaren. 19

20 Tabell 8 Åtgärd 4- Byte av befintliga belysningsarmaturer mot nya LED-armaturer Åtgärd 4-Byte av befintliga belysningsarmaturer mot nya Led-armaturer Årlig energibesparing värme +4 MWh/år Årlig energibesparing el 9,4 MWh/år Effektbesparing värme 0 kw Effektbesparing el 6 kw Övrig besparing 7,5 kkr/år Total årlig kostnadsbesparing 11 kkr/år Total investeringskostnad 360 kkr Energiinvesteringskostnad 1) 360 kkr Kalkyltid 2) 20 år 5.5 Åtgärd 5, Torkskåp med värmepumpsteknik De 8 torskåpen är av varieraden varierande ålder och har byts ut allt eftersom de har gått sönder. Alla torksskåp är av traditionell modell och utifrån energimyndighetens test 2011 där det konstaterades att nya torkskåp drog lika mycket som äldre torksskåp finns inget incitament att byta till nyare med samma teknik. Nu finns det nya torkskåp på marknaden med en värmepumpslösning inbyggd som är ca 45 % energisnålare än standardskåp till ett inköpspris 3 gånger så högt som ett standard skåp. Nimo ECO dryer 2,0 är ett torksskåp med värmepumpslösning och ska vara upp till 65 % energieffektivare än ett traditionellt torkskåp. Nimo ECO dryer 2,0 har ett inköpspris som ligger på runt :- mot ett traditionellt på :-. De nya torkskåpen har inget krav på frånluft men kräver närhet till avlopp för avledning av kondensvatten. Tabell 9-Åtgärd 4 Byte av befintliga belysningsarmaturer mot nya LED-armaturer Åtgärd 5 Torkskåp med värmepumpsteknik Årlig energibesparing värme XX MWh/år Årlig energibesparing el 4,9 MWh/år Effektbesparing värme XX kw Effektbesparing el 1,6 kw Övrig besparing XX kkr/år Total årlig kostnadsbesparing 2 kkr/år Total investeringskostnad 92 kkr Energiinvesteringskostnad 92 kkr Kalkyltid 10 år 20

21 5.6 Åtgärd 6 Tilläggsisolering kallvindar. I den del av byggnaden som inte har full takhöjd finns en kallvind med mm lösullsisolering. Vindarna är avskilda genom brandväggar och nås genom takluckor från taket. Genom att öka isolerings tjockleken genom inblåsning av ytterligare 200 mm lösull minskas värmeläckaget genom taket genom sänkt värmeledningsförmåga tillföljd av den ökade isolertjockleken. Om man räknar bort högdelarna fås en area för byggnaden på 600 m 2 som behöver tilläggsisoleras vilket ger en installationskostnad på :-. Innan isolerings årgärden genomförs bör det utredas om det kan leda till fuktproblem på vinden tillföljd av den sänkta temperaturen på vinden. Tabell 10-Åtgärd 6 Tilläggsisolering kallvindar Åtgärd 6 Tilläggsisolering vind Årlig energibesparing värme 4,4 MWh/år Årlig energibesparing el 0 MWh/år Effektbesparing värme 1 kw Effektbesparing el 0 kw Övrig besparing 0 kkr/år Total årlig kostnadsbesparing 0,8 kkr/år Total investeringskostnad 90 kkr Energiinvesteringskostnad 90 kkr Kalkyltid 20 år 5.7 Åtgärd 7, Tilläggsisolering tak i högdelar I den del av byggnaden som har full takhöjd, allrummet på respektive avdelning, är takstolarna påslagna med ytterligare virke vilket vars dimension uppskattas till 120 mm. Vilket ger ett bedömt utrymme för isolering på ca 200 mm. Detta är inget som har kontrollerats, eftersom detta hade krävt åverkan i ytskikten. Eftersom undersidan på varje takstol är synligt finns en tydlig köldbrygga i konstruktionen. Genom att isolera undersidan av taket med 200 mm kommer dels isolerdjupet att öka med 200 mm men det tillkommer även ett isolerskikt på respektive takstol vilket minskar köldbryggan. För att kunna genomföra en tilläggsisolering underifrån måste konstruktionen kartläggas för att undvika problem med kondensfuktutfällning. Beroende på konstruktion bör det finnas en åldersbeständig plast mellan gips och isolering. Aktuellt förslag går ut på att ta ner befintligt gipsundertak och ersätta med ett nytt undertak 200 mm lägre än nuvarande och på så vis öka isolertjockleken till 400 mm. 21

22 Beroende på typ av konstruktion tas befintlig isolering ner och därefter spänns ny åldersbeständigplast upp för att kunna spruta in ny isolering. Investeringen uppgår till :-. Tabell 11-Åtgärd 7 Tilläggsisolering tak i högdelar Åtgärd 7 Tilläggsisolering tak i högdelar Årlig energibesparing värme 3,4 MWh/år Årlig energibesparing el 0 MWh/år Effektbesparing värme 1 kw Effektbesparing el 0 kw Övrig besparing 0 kkr/år Total årlig kostnadsbesparing 2 kkr/år Total investeringskostnad 210 kkr Energiinvesteringskostnad 210 kkr Kalkyltid 20 år 5.8 Åtgärd 8 Värmeåtervinning på kökets frånluft I dagsläget är kökets fläktkåpa ansluten till en frånluftfläkt placerad på taket vilket medför att 350 l/s ventileras ut vid drift. Kåpan används ca 4h per dag vilket leder till att en stor del luft ventileras bort i onödan. Genom att installera bioteriarening i kåpan kommer ventilationsluften att kunna återvinnas genom att ett nytt 400l/s aggregat installeras i fläktrummet. Uppvärmningsbehovet kommer genom återvinningen kunna minskas med kwh/år. Bioteria rening är en unik teknik framtagen av Bioteria där mikroorganismer sprutas in i luftflödet i fläktkåpan och på så vis bryter ner fettet i luften. Med rätt dosering är luften så pass ren och lukt fri att den kan återvinnas genom till exempel roterande återvinning. Åtgärden kommer kräva att befintlig frånluftsfläkt demonteras vilket medför en tätning av taket i takgenomföringen. Inne i byggnaden kommer det behöva installeras nya till- och frånluftskanaler mellan fläktrum och kök. 22

23 Tabell 12-Värmeåtervinning på kökets frånluft Åtgärd 8 Värmeåtervinning på kökets frånluft Årlig energibesparing värme 17 MWh/år Årlig energibesparing el -1 MWh/år Effektbesparing värme 2 kw Effektbesparing el - kw Övrig besparing - kkr/år Total årlig kostnadsbesparing 10 kkr/år Total investeringskostnad 250 kkr Energiinvesteringskostnad 250 kkr Kalkyltid 20 år 5.9 Åtgärd 9 Kylmaskin till frysar i köket Extern utedel till frysar och kylskåp av märket Gram har en drifttid på endast 15 sekunder för att sedan stå 15 sekunder vilket ger onödigt många starter och stopp för kompressorerna. Utifrån samtal med ansvarig kylreparatör för kylanläggningen så fås förklaringen att utedelen består av 2 kylkretsar med separata kompressorer. Kylreperatörens tes till anläggningens täta start- och stopptider är att någon form av styrfel uppstått. Genom att återstartstiderna som ska begränsa tiden mellan start och stopp av kompressorena har blivit rubbade. Kylreperatören skulle kolla upp anläggningen och åtgärda felet direkt och på så vis minska antalet stopp. Vilket leder till lägre driftkostnad och längre livstid på kompressorerna. Energisänkningen tillföljd av minskade startströmmar ses som försumbar i förhållande till de fördelningar av energi som gjorts i basfallet. Utifrån ovanstående ses åtgärden som utförd och ej längre aktuell. Tabell 13 Åtgärd 9 Kylmaskin till frysar i köket Åtgärd 9-Kylmaskin till frysar i köket Årlig energibesparing värme - MWh/år Årlig energibesparing el - MWh/år Effektbesparing värme - kw Effektbesparing el - kw Övrig besparing - kkr/år Total årlig kostnadsbesparing - kkr/år Total investeringskostnad - kkr Energiinvesteringskostnad - kkr Kalkyltid - år 23

24 6 Åtgärdspaket med Totalmetodiken I detta kapitel beskrivs resultaten från lönsamhetsberäkningar med detaljer för åtgärdspaket som uppfyller fastighetsägarens lönsamhetskrav, total investeringskostnad och beräknad total energi- och kostnadsbesparing efter implementering av åtgärdspaketet. Kapitlet är indelat i två underrubriker: indata och resultat. 6.1 Indata för lönsamhetsberäkningar Energipriserna har avlästs från gällande el- och fjärrvärmefakturor och anges exklusive moms. Där elnätsavgifterna är avlästa vid en månadseffekt på kw över året. Fjärrvärmepriset är grundat på en anslutningseffekt på 100 kw och taget som ett medelpris från fakturorna för helåret Vid lönsamhetsberäkningar kommer internräntan för Hallstahammars kommun användas som 2017 är 1,7 %. Utifrån energistatistik mellan 2007 och 2016 syns tydliga tecken på att elpriset stagerat på en stadig nivå kring 0,98 kr/kwh exkl moms. Däremot bedriver elbolagen en allt tydligare förflyttning av höjningar av elnätsavgifterna där en höjning på 50 % har skett mellan 2000 till Elnätsavgifterna styrs av både förbrukning och effekt varvid energiåtgärderna även tar hänsyn till effektsänkningen. Utifrån ovanstående har en energiprisökning på 1% används utöver inflationen för både värme och el. Tabell 14 Energipriser Energipriser Pris kr/kwh exkl moms Fjärrvärme 0,7 El 0,72 Årsavgiften baserat på elnätsavgiften ligger på kr/år och fastighetens huvudsäkring är 80 A vilket ger ett möjligt effektuttag på 24 kw. Vilket ger en effektavgift på 633 kr/kw exkl moms. Medan fjärrvärmen kan läsas av direkt via fakturan vid nuvarande nivå på 91 kw till 330 kr/kw Tabell 15 Effektpriser Effektpriser Pris kr/kw exkl moms Fjärrvärme 330 El 633 Prisuppgifter på åtgärder har inhämtats från offerter, wikells kalkylunderlag, entreprenörsuppgifter och egen erfarenhetsdata. Samtliga priser är exkl moms. 24

25 6.2 Resultat från lönsamhetsberäkningar Förslagsvis genomförs åtgärderna 1-8 (med undantag för åtgärd 2B som endast bör genomföras om inte åtgärd 2 planeras att utföras) till en total investeringskostnad av 1,3 miljoner. Sammanställning av åtgärdspaket Kostnad Enhet Beräknad total kostnadsbesparing 90 ksek/år Beräknad energiinvesteringskostnad ksek Internränta för åtgärdspaketet 3,67 % Beräknad total värmebesparing 70,03 MWh/år Beräknad total kylbesparing - MWh/år Beräknad total elbesparing 25,3 MWh/år -varav fastighetsel 11,2 MWh/år -varav verksamhetsel 14,1 MWh/år Tabell 17- Internräntediagram Tabell 16 Sammanställning av åtgärdspaketet 25

26 Tabell 18-Diagram över Energianvändning före och efter åtgärder 26

27 Nedan finns en sammanställning över åtgärdspaketet. Som kommer resultera i en ny BBR energi på 165 kwh/år Åtgärd 1 Ny styr golvvärme Åtgärd 2A Nytt ventilationsaggregat Åtgärd 2C Uppdatering av drifttiderna på TA-FA1 Åtgärd 3 Utbyte av blandare tappvattensystem Åtgärd 4 Byte av befintliga belysningsarmaturer Åtgärd 5 Utbyte av torkskåp mot nya med värmepump Åtgärd 6 Tilläggsisolering av kallvindar Åtgärd 7 Tilläggsisolering av högdelar Åtgärd 8 Återvinning av köksluft genom Bioteria Besparing värme [MWh/år] [kkr/år] 12 10, ,68 2,5 2,2 2 1, , ,13 0,99 3,4 2, ,2 Besparing el [MWh/år] [kkr/år] ,6 4 3, ,4 7,52 4,9 3, Övrig besparing [kkr/år] Total besparing [kkr/år] Investering [kkr] , ,9 20 7, , Kalkyltid [år] 27

28 7 Slutsatser Rapporten har upprättats under en period av ca 4 månader mellan september och februari vilket gett möjligheten att besöka fastigheten vid flertalet tillfällen. Enligt energistatistiken är det en fastighet som är i behov av översyn då energiförbrukningen är hög. I rapporten har ett antal rejäla energiförbrukare konstateras som ger fastighetsägaren möjlighet att spara rejält med energi i framtiden. Det kan även konstateras att hela åtgärdspaketet ligger på en internränta på 3,67 % mot fastighetsägarens gräns på 1,7 %. Utifrån ovan nämnda finns det nu goda incitament att gå vidare i arbetet mot höga energiförbrukningar och sänka sina löpande kostnader innan energipriserna stiger. 28

29 Bilaga 1. Indata för energisimuleringar 29

30 30

31 Bilaga 2. Indata för energibesparingsåtgärder B2.1 Åtgärd 1 Ny styr golvvärme Byte av styr för golvvärmesystemet har simulerats i IDA ICE utifrån att temperaturen kommer kunna hållas jämnare och lägre. Detta i sin tur ger en energibesparing på 12 MWh/år. Åtgärden är svår att simulera efter ursprungsläge eftersom fastighetskötaren justerat detta under året. Med ursprungsläge menas det läge som klagomål uppstått kring där det varit ojämn temperatur och styr som inte hinner med temperaturförändringarna. Som nämnt i basfallet är det svårt att simulera dagens driftfall med de temperatursvängningar som den bristande reglerutrustningen ger. Då simuleringsprogrammen är bättre på att hitta rätt läge än vad fastighetsdriften är på att trimma in sina reglerssystem. Vilket gör att resultatet kan bli betydligt bättre i verkligheten än vad simuleringen visar vid en bra injustering. Normala standardtal som nämns ibland annat boken Energibesiktning av byggnader (Karin Adalberth och Åsa Wahlström 2008) är att injustering leder till 5 till 15 % besparing av uppvärmningsenergin. Vid besök i fastigheten har det konstaterats att vald lösning inte uppfyller de krav som ställs på värmeregleringen av verksamheten i dagsläget. Investeringskostnaden sätts till där hälften är arbete och resterande är produktkostnad. För att åtgärden ska fungera krävs att den justeras in ordenligt och följs upp under hela året för att hitta optimalt drift läge. Kalkyluppgifterna kommer från offert underlag, Wikells 2016 och egen erfarenhet. B2.2a Åtgärd 2a Byte av ventilationsaggregat Inköpskostnad nytt ventilationsaggregat ligger på :- enligt prisuppgift från Swegon på aktuellt aggregat. Se bilaga 3 för del av aggregatkörning. Utrivning av befintligt aggregat har uppskattats till inklusive skrotning av aggregat. Inlyft av aggregatet har uppskattats till Installation och idrifttagning, efterjustering har uppskattats till Projektering Prisuppgifterna enligt ovan kommer ifrån erfarenhet och Wikells kalkyldata. Vilket ger en totalinstallationskostnad på :-. Energiförbrukningen har simulerats i IDA ICE där SFP värderna har ändrats från 3,2 till 1,8 och temperaturåtervinningsgraden från 55 % till 80 %. I 2,2c uppdateras även drifttiderna till 06:30-17:00. 31

32 B2.2b Åtgärd 2b Byte av cirkulationspump Inköpspris pump 2 000:- Arbetskostnad pumpbyte 1 500:- Total installationskostnad Energiförbrukningen är manuellt beräknad utifrån 3900 drifttimmar och effektsänkning på 123 W. Priserna kommer från grossist och VS-entreprenör. B2.2c Åtgärd 2c Ny ventilationslösning för kvällsdriften Åtgärden kan genomföras oavsett utbyte av TA1/FA1 genomförs. Vid installation av ett nytt TA1/FA1 kan 2,5 MWh värme och 4 MWh el sparas per år. Om inte TA1/FA1 byts kommer besparingen på drifttidsändringen bli högre eftersom mindre energi återvinns i luftbehandlingsaggregatet vilket ger en större besparing på 3 MWh värme och 4,5 MWh el. Men jämnfört med vilken energi som kan sparas genom åtgärd 2A så är det en liten skillnad. Kostnaden för ändringen är likvärdig oavsett om bytet TA1/FA1 har genomförts. I åtgärdsförslaget har fallet med ett byte av TA1/FA1 används för att åtgärden kan passa in i åtgärdspaketet. Genom att aggregatet på Bofinken sen tidigare varit förreglat av TA1/FA1 sedan tidigare, finns redan kommunikation emellan som kan fortsätta att nyttjas. Installationskostnad för ett tidur inklusive montage uppskattas till 4000 :- väljs lösningen med fortsatt användning av forceringstimer behövs endast personalen informeras hur anläggningen är tänkt att fungera. Programmering av UR och inställning av drifttider inkluderas i installationspriserna vilket ger denna åtgärd en total installationskostnad på 4000:-. B2.3 Åtgärd 3 Utbyte av blandare tappvattensystem De 16 handfatskranarna byts mot Mora MMIX B5 RSK för 1284 :- vilket ger en total kostnad på :- De 11 köksblandarna skulle kunna bytas mot Mora MMIX K2 RSK för en kostnad av 1600 vilket ger en totalkostnad på :-. Men då dessa sitter ute i de olika rummen och anses användas mindre sällan så inriktas bytet på övriga kranar. 32

33 De 4 arbetskranarna i skötrummen som är av 2 greps typ byts mot Mora MMIX K5 SHD vilket är en kökskran med handdusch för en kostnad av 3600 vilket ger en totalkostnad på Utifrån MORA Armaturs kranberäkningsverktyg har besparingen 25 % på tappvattenförbrukningen erhållits vilket ger den nya vattenförbrukningen på 420 m³/år mot 560 m³/år. Av dessa 420 m³/år antas 22 % utgöras av varmvatten vilket ger varmvattenförbrukningen 92 m³/år mot 125 m³/år. Vilket ger 5000 kwh /år i uppvärmning mot 7000 kwh/år vilket är en besparing på 2000 kwh/år. Att byta de 16 handfatskranarna och 4 arbetskranarna skulle innebära en inköpskostnad på :- och en montagekostnad på :- ger en installationskostnad på :-. Montagekostnaden har beräknats utifrån 550 kr/kran enligt erfarenhets värde av VSentreprenör-. B2.4 Åtgärd 4 Byte av befintliga belysningsarmaturer mot nya LED-armaturer I kalkylen har armaturer från Fagerhult används och inga nya ljusberäkningar har utförts utan varje armatur har ersatt av en ny LED armatur. I ett senare projekteringsskede kan en ljus beräkning utföras och således kommer troligen antalet armaturer minskas. För att ge en så stor energibesparing som möjligt rekommenderas att installera dimringsbar belysning. Till avdelningarna, kontoren och köket rekommenderas armaturen LED typ 1 3K 4200lm Led din DALI/phase-pulse controll till en kostnad av 2050:- per armatur vilket ger en kostnad på :-. I rum med lägre närvaro rekommenderas samma armatur men i ett icke dimringsbart utförande. I korridoren väljs en armaturen Sektorled LED 3K 3200lm till en kostnad av 2040:- per armatur vilket ger en totalkostnad på :-. Korridoren utrustas med närvaro styrd belysning med neddimring vilket kräver minst 2st rörelsedetektorer liknande Steinell proslim Dali för 5 000:-. Toalettutrymmena och RWC utrustas med nya ledplafonder med närvaro vilket är 14 armaturer till en kostnad av :-. Utöver materialkostnaden tillkommer en installationskostnad på ca :- baserat på 120 timmars arbetstid. Samt en projektering på runt :- Utifrån egen erfarenhet och Wikells kalkylunderlag. 33

34 Vilket ger en investeringskostnad på :- Följande åtgärd kommer att ge energibesparing enligt IDA ICE simuleringar på 9,4 MWH /år. Men istället sänks värmetillskottet från belysningsarmaturerna vilket ger ett ökat värmebehov av fjärrvärme på 4 MWh/år. Priserna i ovanstående kommer från ett samtal med en säljare på Fagerhult och presenteras närmare i Bilaga 3, tillsammans med försättsbladet till en offer från Glamox som låg på för armaturer. Vilka kan vara bra som underlag i en fortsatt projektering. B2.5 Åtgärd 5 Torkskåp med värmepumpsteknik På varje avdelning finns 2st torkskåp vilket på 4st avdelningar ger 8st torkskåp till en inköpskostnad av :- vilket ger en totalinstallationskostnad på :- Energin till torkskåpen beräknades först i en excel snurra utifrån 8st torkskåp på 1,5 kw med en drifttid på 4 h per dygn och 230 driftdygn per år utifrån att de körs flertimmar blöta perioder och mindre tid sommar tid. Vilket ger en årsförbrukning på kwh. Därefter kördes samma beräkning med nya torkskåpen med en effekt på 0,825 kw vilket gav en besparing på kwh. Därefter kördes en simulering med samma indata i IDA ICE och visade att värmetillskottet i de gamla aggregaten inte tillgodogörs i tillräcklig omfattning med nuvarande ventilationslösning. För att kontrollera det hela loggades 2st torkskåp under 14 dagar i månadsskiftet januari, februari med mindre stickkontakts energimätare (ESIC TECHNOLOGY LTD Typ PM 498). Medeleffekten på de loggade torskåpen i driftläge uppgick till 1500 W och energin för perioden på 10 vardagar uppgick till 43,5 kwh/(vecka, skåp) vilket för 8st torkskåp blir 380 kwh/vecka vilket på 30 veckor ger en årsenergi på kwh. 30 veckor har tagits utifrån hänsyn till bra väder och ledigheter med mera med tanke på årets 52 veckor. 34

35 B2.6 Åtgärd 6 Tilläggsisolering vind Kostnaden för tilläggsisolerring av kallvindarna beräknas utifrån 150 kr/m 2 för 200 mm tilläggsisolering vilket ger :- för de 600 kvm kallvind som ska isoleras. Åtgärden har simulerats i IDA ICE. Prisuppgifter från lösullsentreprenör och Wikells. B2.7 Åtgärd 7 Tilläggsisolering tak i högdelar Denna åtgärd är en av de som är svårast att uppskatta en kostnad på utifrån att konstruktionen inte är känd. Men kalkylen beräknar att befintligt gipstak demonteras, befintlig isolering ska om möjligt användas, men i kalkylen så används ny till 400 mm. Därefter monteras ett nytt gipstak som målas och nya akustik plattor monteras. Kostnaden för rivning och montering av nytt dubbelgipstak inklusive ny gles och regling till kr/m2. Utifrån att rivningen tar 0,2 h/m2 och monteringen av nya reglar, isolering, gles och 2 lager gips tar 1 h/m2 och en materialkostnad på 283 kr/m kr/m2 ger på de 180 m2 en total installationskostnad på Att endast installera ett tillägg på 100 mm istället för 200 mm skulle innebära en energibesparing på 2,4 MWh/år mot 3,4 MWh/år. 400 mm isolerings djup är det som är mest fördelaktigt på en period på 20 år utifrån en LCC på :- mot :- för 300 mm isolering. Åtgärden har simulerats i IDA ICE och det ekonomiska underlaget kommer från Wikells 2016 B2.8 Åtgärd 8 Kylmaskin till frysar i köket Åtgärden utgick till form av servicearbete som åtgärdade felet på anläggningen. 35

36 Bilaga 3. Utdrag från aggregatkörning för aktuellt objekt 36

37 Bilaga 4. Utdrag från armaturunderlag från Glamox och Fagerhult Nedanstående priser är utan rabatter och kan ligga till grund för kalkyler med hänsyn till entreprenörspåslag. 37

38 38

39 39

40 40