Storfors Folkets Hus

Transkript

1 Storfors Folkets Hus Energieffektivisering enligt Totalmetodiken Beställt av: Utfört av: Datum: Revidering: Halldo Lundgren, Piteå Kommun Gustav Larsson, CECON Piteå AB Rev B

2 Sammanfattning Storfors Folkets Hus är en gammal samlingslokal i Piteå Kommuns ägo som finns tillgänglig för uthyrning till föreningar och privatpersoner. Byggnaden har haft låg uthyrningsgrad de senaste åren pga av stort underhållsbehov och dåligt skick på lokalerna. Nu ska byggnaden rustas upp och samtidigt ska ett energiprojekt enligt Totalmetodiken utföras. Som underlag finns en energikartläggning utförd 2010 som fortfarande är aktuell. Lönsamma åtgärder på framförallt byggnadens installation har tagits fram och simulerats med ett energiberäkningsprogram. De lönsamma åtgärderna är fjärrvärmekonvertering, snålspolande tappvattenutrustning, vindsisolering och installation av FTX-ventilation. Med en total investeringskostnad på 750 tkr kan en årlig besparing på 50 tkr göras med en internränta på 5,88 %.

3 Innehållsförteckning 1 Bakgrund Projektets genomförande Byggnaden och dess tekniska system i nuläget Byggnaden och dess utformning Byggnadens användning Inomhusklimat Byggnadsskal Tekniska system Ventilation och luftbehandling Värme Belysning Maskiner Vatten och tappvarmvatten Styr- och övervakningssystem för de tekniska installationerna Energi- och resursanvändning Energistatistik Slutanvändare Basfall för energianvändningen Identifierade åtgärder Åtgärd 1 Fjärrvärmekonvertering Åtgärd 2 Tappvattenarmatur Åtgärd 3 Vindsisolering Åtgärd 4 FTX-ventilation Åtgärd 5 Fönsterbyte Åtgärd 6 Styråtgärder Åtgärd 7 Belysning Åtgärdspaket med Totalmetodiken Indata för lönsamhetsberäkningar Resultat från lönsamhetsberäkningar Slutsatser Bilaga 1. Indata för energisimuleringar Bilaga 2. Indata för energibesparingsåtgärder Bilaga 3. Energikartläggning Bilaga 4. Resultatutskrift basfall Bilaga 5. Resultatutskrift åtgärdspaket... 18

4 1 Bakgrund Piteå kommun står som ägare av flertalet samlingslokaler, Folkets Hus, runt om i kommunen tillgängliga för föreningslivet och för uthyrning till privatpersoner. Storfors Folkets Hus är en av dessa. Byggnaden är från sågverksepoken tidigt 1900-tal och bedöms vara skyddsvärd. Uthyrningsgraden av denna lokal har varit liten de senaste åren pga stort underhållsbehov. I samband med detta underhåll utförs även energisparåtgärder enligt Totalmetodiken. I projektorganisationen ingår projektledare samt bygg-, energi-, vvs- och elansvariga från beställaren Piteå kommun. Utöver dessa deltar konsulter inom vvs, energi, bygg, arkitektur, el och styrsystem. Medverkande Kontakt Björn Eriksson, Piteå kommun bjorn.eriksson@pitea.se Patrik Bergkvist, Piteå kommun patrik.bergkvist@pitea.se Halldo Lundgren, Piteå kommun halldo.lundgren@pitea.se Jonas Petterson, Piteå kommun jonas.pettersson@pitea.se Jens Romell, Piteå kommun jens.romell@pitea.se Tobias Lundqvist, CECON tobias.lundqvist@cecon.nu Niklas Sandström, CECON niklas.sandstrom@cecon.nu Gustav Larsson, CECON gustav.larsson@cecon.nu Kajsa Pettersson, Arkitekthuset Monarken kajsa.pettersson@monarken.se Jan Bergstedt, ÅF jan.bergstedt@afconsult.com 2 Projektets genomförande Syftet med detta projekt har varit att genomföra Etapp 1 i Totalmetodiken och ta fram ett paket av energieffektiviseringsåtgärder för byggnaden Storfors Folkets Hus. Arbetet bygger på följande aktiviteter som ingår i Etapp 1 i Totametodiken: Samla in basinformation om byggnaden och sammanställ teknisk data. Identifiering av energieffektiviseringsåtgärder. Investerings- och kostnadskalkyler. Energiberäkningar. Lönsamhetsberäkningar och skapande av åtgärdspaket. 4

5 Följande bakgrundsinformation från beställaren och från platsbesök har använts i detta projekt: Ritningar (A-ritningar, K-ritningar, VVS-ritningar) Drift- och underhållsinstruktioner Tillgång till styr och övervakningssystem för att plocka fram driftparametrar för VVS-systemen Månadsvis energistatistik för fjärrvärme för perioden Månadsvis energistatistik för el för perioden Årlig statistik för vattenanvändning för perioden Energideklaration Energikartläggning utförd OVK-protokoll från En fördjupad energibesiktning har utförts på plats av Charlotte Ljungberg, Siemens Eftersom byggnadens brukande inte har förändrats sen den besiktningen har inte någon ny utförts i samband med detta projekt. Hela projektorganisationen har varit på plats i byggnaden under projektmöten och teknikansvariga har verifierat att nuläget idag är detsamma som vid energikartläggningen. En energibalans av byggnaden har simulerats med hjälp av ett simuleringsverktyg VIP-energy 4.0. Investeringskostnaderna baseras på referensuppgifter från beställare och entreprenadkalkyler från konsulter. Rapporten har delats upp i följande avsnitt: Byggnaden och dess tekniska system i nuläget, energianvändning, identifierade åtgärder, åtgärdspaket med Totalmetodiken och slutsatser. 3 Byggnaden och dess tekniska system i nuläget I detta kapitel beskrivs den nuvarande situationen i byggnaden, dess funktion och dess tekniska installationer utifrån energibesiktningen. Kapitlet har delats in i ett antal underrubriker: bakgrundsinformation om byggnaden, inomhusklimat, byggnadsskal, ventilation, värmesystem, vattensystem, belysning och maskiner. Eftersom byggnaden har stort underhållsbehov kan vissa åtgärder komma att utföras även om de inte är lönsamma i energiavseende. 3.1 Byggnaden och dess utformning Byggnaden är placerad i området Storfors ca 4 km utanför centrala Piteå. Byggnaden är ursprungligen från Omfattande ombyggnation 1946 och renoverad Byggnaden är i två plan där entréplan är på 256 m²,a-temp och övervåning på 140 m²,atemp. Totalt 396 m²,a-temp. Byggnaden domineras av en stor samlingssal i 5

6 tvåvåningshöjd med läktare i övervåningen. En ouppvärmd förrådsbyggnad finns även på tomten. Planritningar för de båda våningsplanen visas i Figur 1 och 2. Den enda förändringen som planeras göras i byggnadens planlösning är möblering av WCinredning och mellanväggar mellan WC i entréplan. Detta påverkar inte byggnadens energianvändning. Figur 1: Befintlig planritning entréplan (demonteringsritning) 6

7 Figur 2: Befintlig planritning övervåning (demonteringsritning) 3.2 Byggnadens användning Byggnaden har används ytterst sparsamt under perioden där statistik finns för energianvändning. Endast ett fåtal timmar i veckan av få personer. Efter renoveringen förväntas lokalen bli uthyrd till föreningar på regelbunden basis under veckokvällar och för andra aktiviteter och fester på helger. 3.3 Inomhusklimat Trots liten användning håller byggnaden +21 C inomhustemperatur i nuläget. Lokalen ska dimensioneras för max 200 personer, vilket sätter tydliga krav på ventilationen men är inte en förändring mot nulägets ventilationskrav. Trots låg uthyrningsgrad är börvärde inomhustemperatur 21 C. 3.4 Byggnadsskal Byggnaden är i en trästomme och har väggar med god isoleringstjocklek och treglasfönster. Ytterdörrar är av sämre skick som läcker och har sämre u-värde. Även vindsisoleringen är otillräcklig. Möjlighet för tilläggsisolering finns då byggnaden har sadeltak. Byggnaden har torpargrund som ej är krypbar. Någon solavskärmning finns inte, men fönster till stora salen sitter i norrläge vilket minskar det behovet. U-värden och areor redovisas i energiberäkningen för grundfallet i Bilaga 4. 7

8 3.5 Tekniska system I detta kapitel beskrivs de tekniska systemen i byggnaden som påverkar byggnadens energianvändning Ventilation och luftbehandling Två gamla ventilationsaggregat utan värmeåtervinning, med remdrivna fläktar och värmebatterier som går på el. Styrt med timer med bristfällig funktion. Stort underhållsbehov. Aggregatet använder en del återluft i nuläget för att få rätt tilluftstemperatur vid låg utomhustemperatur och högt luftflöde. Luftdon och kanalsystemet måste göras om om aggregat med värmeåtervinning ska installeras. Detta utreds som ett möjligt åtgärdsförslag. Vattenburen värme ska dras till fläktrum för att försörja nya eftervärmningsbatterier som är beslutat ska installeras för att slutföra påbörjad fjärrvärmekonvertering. På grund av stort underhållsbehov viktas inte hela ventilationsentreprenaden som energisparåtgärd Värme Fjärrvärme är indraget, men endast inkopplat till två fläktkonvektorer samt en radiator med termostat. I övrigt direktverkande elradiatorer. Vid fjärrvärmekonvertering byggs värmesystemet ut för att täcka hela byggnaden och ventilationsaggregat samt demontering av fläktkonvektorerna. Detta är en prioriterad åtgärd att färdigställa eftersom fjärrvärme redan är indraget i huset och ska färdigställas Belysning Belysning är ett 30-tal glödljus och några T8 lysrörsarmaturer i nuläget. Manuell styrning och vissa med dimringsfunktion. Belysningsarmaturen med drygt 30 st glödljus i stora salen ska dock behållas efter verksamhetens önskemål för att behålla lokalens tidstypiska stil även om ett åtgärdsförslag med ny belysningsarmatur skulle vara lönsamt Maskiner Två hushållskök med enklare utrustning, diskmaskin, ugn och spis finns i nuläget. Det har beslutats att dessa ska renoveras. Befintliga vitvaror återanvänds i första hand och byts om underhållsbehov finns. I övrigt ingen elintensiv utrustning utöver redan nämnda elradiatorer och ventilationsutrustning Vatten och tappvarmvatten 5 WC och 2 kök finns i fastigheten. Låg vattenanvändning eftersom närvaron är låg. Tappvarmvattnet värms av fjärrvärme i nuläget. Badrumsporslin är gammalt och ska bytas. Detta medför att även blandare byts till snålspolande modeller enligt Piteå kommuns projekteringsanvisningar. Byte av porslin och blandare är en underhållsåtgärd. I energisparsyfte fås samma egenskaper av nya perlatorer i blandare som minskar vattenförbrukningen. Perlatorer utreds som ett åtgärdsförslag. 8

9 3.5.6 Styr- och övervakningssystem för de tekniska installationerna Termostatstyrda fläktkonvektorer, radiatorer och elradiatorer. På grund av bristfällig inställning av dessa har fläktkonvektorer varit avstängda och elradiatorer påslagna. Timer till ventilationsaggregat fungerade ej vid energibesiktningstillfället. Byggnaden är ej uppkopplad mot Piteå Kommuns överordnade system för styr och övervakning. 4 Energi- och resursanvändning I detta kapitel beskrivs mängden köpt energi/resurser, byggnadens effektbehov och de olika slutanvändarna av energin. Kapitlet har delats in i ett antal underrubriker: energistatistik, slutanvändare, basfall och resultat från energisimulationerna. 4.1 Energistatistik Fjärrvärme finns indraget i huset, men värmesystemet i huset är inte fullt utbyggt vilket gör att en stor del av värmen kommer från elradiatorer. Det finns ingen separat elmätning på el till uppvärmning, fastighetsel och verksamhetsel. Det är rimligt att tro att fastighetsel och verksamhetsel varit relativt konstant och låg under åren med mätning då användningen av lokalen varit liten. Det finns ingen separat mätare för tappvarmvatten. Energisort Enhet Fjärrvärme (normalårskorrigerad) kwh kwh/m² A temp 21,2 29,3 28,7 38,4 28,2 El kwh kwh/m² 100,6 106,7 88,8 78,8 61,9 Total specifik energianvändning kwh/m² 121,9 136,1 117,5 117,3 90,1 Tappkallvatten m ,4 165,2 525,5 145,6 4.2 Slutanvändare Energislagen som används i byggnaden är el och fjärrvärme. Det saknas separat mätning för el till uppvärmning, fastighetsel och verksamhetsel, därför har resultat från energiberäkningen för basfallet använts för fördelning av energi. Nedan visas fördelningen av tillförd och avgiven energi för byggnadens basfall 9

10 Figur 3: Tillförd energi för basfallet Figur 4: Avgiven energi för basfallet 4.3 Basfall för energianvändningen Byggnadens användning under tiden för energistatistik motsvarar inte byggnadens förväntade användning efter renoveringsarbetet. Uthyrningsgraden förväntas öka vilket medför ökad användning av ventilationsaggregat, tappvarmvatten och verksamhetsel. Ett tänkt drifttidsschema som använts i energiberäkningsprogrammet är närvaro 18 timmar per vecka året runt jämfört med tiden för energistatistik som i princip saknar närvarotid. Detta driftsschema kallas basfallet. Energisparåtgärder jämförs mot basfallet. 5 Identifierade åtgärder I detta kapitel beskrivs de tekniska och ekonomiska detaljerna för de identifierade energibesparingsåtgärderna. Samtliga åtgärders investeringskostnader är exklusive moms. 10

11 5.1 Åtgärd 1 Fjärrvärmekonvertering Fjärrvärme är indraget till byggnaden 2009, men bara inkopplat för två fläktkonvektorer, tappvarmvatten och en radiator. Denna åtgärd innebär vattenradiatorer och rörsystem i hela byggnaden. Befintliga elradiatorer demonteras. Dessutom kan byggnaden säkras ner vilket minskar den fasta årliga elavgiften. Denna åtgärd är fast och ska göras oavsett lönsamhet eftersom fjärrvärme redan är indraget. Kostnad för arbete på fjärrvärmesystemet som redan är utfört är inte medräknat i investeringskostnaden. Investeringskostnaden är för rör, isolering, armatur och radiatorer samt montage av dessa. Kalkyl gjord av vvs-konsult. Byggnadens effektbehov är framtaget med en transmissionsberäkning till 40 kw, inklusive eftervärmebatteri till ventilationsaggregat på 22 kw. Eftersom denna åtgärd är fix kommer övriga åtgärder som minskar behovet av köpt värme minska fjärrvärmekostnaden. Åtgärd 1-Fjärrvärmekonvertering Årlig energibesparing värme -41,9 MWh/år Årlig energibesparing el 41,9 MWh/år Övrig besparing (nedsäkring) 17,2 kkr/år Total årlig kostnadsbesparing 23,0 kkr/år Total investeringskostnad 220 kkr Energiinvesteringskostnad 220 kkr Kalkyltid 30 år 5.2 Åtgärd 2 Tappvattenarmatur Snålspolande perlatorer monteras i alla tappställen och snålspolande WC som minskar energin till tappvarmvatten schablonmässigt ca 10 % från 4059 kwh till 3740 och minskad mängd köpt tappvatten med 10%. Eftersom byte av WC-porslin går in som en underhållskostnad räknas endast en del av denna åtgärd som energiinvestering. Investeringskostnad baserad på tidigare projekt för byte av tappvattenarmatur som Piteå kommun haft. Åtgärd 2-Tappvattenarmatur Årlig energibesparing värme 0,32 MWh/år Årlig energibesparing el 0 MWh/år Övrig besparing (-10% vatten) 0,2 kkr/år Total årlig kostnadsbesparing 0,37 kkr/år Total investeringskostnad 10 kkr Energiinvesteringskostnad 3,5 kkr Kalkyltid 15 år 11

12 5.3 Åtgärd 3 Vindsisolering Isolering av kallvind med 300 mm träfiberisolering. Vindsinventering av kommunens fastighet gjord 2010 av Cremab. Befintlig vind har 100 mm sågspån och 100 mm gullfiber. 190 m² vind isoleras. Investeringskostnad av Cremab i samband med inventering är uppräknad med KPI. Gäller arbete, isoleringsmaterial och övrigt material som landgångar, sarger och uppstigningsluckor. Eftersom Åtgärd 1 är fix minskar vindsisolering behovet av fjärrvärme för uppvärmning. Minskningen i el beror på mindre värmeförluster i uppvärmd ventilationsluft. Åtgärd 3-Vindsisolering Årlig energibesparing värme 6,0 MWh/år Årlig energibesparing el 0,6 MWh/år Övrig besparing 0 kkr/år Total årlig kostnadsbesparing 3,3 kkr/år Total investeringskostnad 26 kkr Energiinvesteringskostnad 26 kkr Kalkyltid 40 år 5.4 Åtgärd 4 FTX-ventilation Installation av ventilationsaggregat med roterande värmeväxlare och vattenburen eftervärme, nytt kanalsystem och don för till och frånluft samt demontering av befintliga aggregat och kanaler. Delvist en underhållsåtgärd för att få rätt inomhusklimat med rätt luftfördelning i rummen. Minskad elanvändning tack vare effektivare fläktar och borttagning av elvärmebatteri. Fläktverkningsgrad ökad från 50 % till 60 % med nytt aggregat och total motoreffekt för nya till och frånluftsfläktar är 5,0 kw. Luftflöden 1,78 m³/s till- och frånluft. 76,9 % torr verkningsgrad enligt EN308 i roterande värmeväxlare i nytt aggregat. Eftervärmebatteri 22,6 kw vätskeburet med 60 C framledningstemperatur. Total längd på kanalsystemet 140 m. Investeringskostnad för aggregat, kanaler, don, isolering, montage och injustering enligt kalkyl av ventilationsprojektör. Demontage av befintligt ej inräknat i kalkyl. Åtgärd 4-FTX-ventilation Årlig energibesparing värme 1,48 MWh/år Årlig energibesparing el 33,14 MWh/år Övrig besparing 0 kkr/år Total årlig kostnadsbesparing 23,7 kkr/år Total investeringskostnad 1000 kkr Energiinvesteringskostnad 500 kkr Kalkyltid 20 år 12

13 5.5 Åtgärd 5 Fönsterbyte Byte av fönster från gammaldags treglasfönster med 1,5 i u-värde till ett modernt fönster med u-värde 1,1. Eftersom fönsterna är i gott skick idag bedöms hela investeringen som en energiinvestering. Totalt 56,5 m² fönsterarea fördelat på 18 fönster. Kostnad för arbete och material, demontage och nymontage. Investeringskostnad baserat på uppgifter från Piteå Kommuns byggprojektledning från liknande projekt. Åtgärd 5-Fönsterbyte Årlig energibesparing värme 3,1 MWh/år Årlig energibesparing el 0 MWh/år Övrig besparing 0 kkr/år Total årlig kostnadsbesparing 1,7 kkr/år Total investeringskostnad 140 kkr Energiinvesteringskostnad 140 kkr Kalkyltid 40 år 5.6 Åtgärd 6 Styråtgärder Bättre övervakning och styråtgärder för att snabbare kunna identifiera brister i fastighetsdrift och systemparametrar. Schablonmässig energibesparing på 5 %. Investeringskostnad är för att koppla upp byggnaden mot Piteå kommuns web-baserade fastighetsövervakningssystem. Åtgärd 6-Styråtgärder Årlig energibesparing värme 1,8 MWh/år Årlig energibesparing el 1,8 MWh/år Övrig besparing 0 kkr/år Total årlig kostnadsbesparing 2,2 kkr/år Total investeringskostnad 50 kkr Energiinvesteringskostnad 50 kkr Kalkyltid 15 år 13

14 5.7 Åtgärd 7 Belysning Byte av belysningsarmaturer till energieffektivare variant, typ LED. Minskat underhållsbehov då dessa lampor har längre hållbarhet och därför inte behöver bytas lika ofta. Belysning i stora salen ska behållas efter verksamhetens önskemål för att behålla byggnadens tidstypiska karaktär. Med belysningsbyte minskar årlig köpt hushållsel från 3046 kwh till 2925 kwh Uppskattning av material- och installationskostnad från elprojektör. Endast byte av armatur (material och montage), ej kabeldragning i kalkyl. Åtgärd 7-Belysning Årlig energibesparing värme 0 MWh/år Årlig energibesparing el 0,1 MWh/år Övrig besparing 1 kkr/år Total årlig kostnadsbesparing 1,06 kkr/år Total investeringskostnad 40 kkr Energiinvesteringskostnad 40 kkr Kalkyltid 15 år 6 Åtgärdspaket med Totalmetodiken I detta kapitel beskriv resultaten från lönsamhetsberäkningar med detaljer för åtgärdspaket som uppfyller fastighetsägarens lönsamhetskrav, total investeringskostnad och beräknad total energi- och kostnadsbesparing efter implementering av åtgärdspaketet. Kapitlet är indelat i två underrubriker: indata och resultat. 6.1 Indata för lönsamhetsberäkningar Fjärrvärmepriset i kr/kwh är större än vad energibolaget tar betalt, men detta högre pris har använts eftersom inget avseende tagits till effektavgifter, flödesavgifter och fasta avgifter. Fjärrvärmepriset och elpriset är exklusive moms, eftersom Piteå kommun lyfter moms. Minskad elanvändning vid fjärrvärmekonvertering medför möjligheten att säkra ner byggnadens huvudsäkring. Detta har räknats som en övrig kostnadsbesparing i åtgärdspaketet. Använda energipriser samt årlig prishöjning utöver inflationen visas i tabellen nedan. Energipriser Fjärrvärme El Vatten Pris 0,55 kr/kwh, 1 % årlig ökning 0,69 kr/kwh, 2 % årlig ökning 14,23 kr/m³ 14

15 6.2 Resultat från lönsamhetsberäkningar Ett åtgärdspaket byggs av de åtgärder som tillsammans ger störst besparing och ligger just över Piteå Kommuns internräntekrav 5 %. Åtgärd 1 till 4 skapar detta åtgärdspaket, medan åtgärd 5 till 7 är olönsamma och lämnas utanför. Sammanställning av åtgärdspaket Beräknad total kostnadsbesparing 50,4 ksek/år Beräknad energiinvesteringskostand 749,5 ksek Internränta för åtgärdspaketet 5,88 % Beräknad total värmebesparing -34,1 MWh/år Beräknad total elbesparing 75,1 MWh/år -varav fastighetsel 75,1 MWh/år -varav verksamhetsel 0 MWh/år Figur 5: Internräntediagram för åtgärdspaket från beräkningsprogrammet för Totalmetodiken. 15

16 Figur 6: Energianvändning efter åtgärdspaket från beräkningsprogrammet för Totalmetodiken. Nedan finns en sammanställning över åtgärdspaketet. Besparing värme [MWh/år] [kkr/år] Besparing el [MWh/år] [kkr/år] Övrig besparing [kkr/år] Total besparing [kkr/år] Investering [kkr] Kalkyltid [år] Åtgärd 1 Fjv -41,9 41,9 17,2 23, Åtgärd 2 V.isol 5,96 0,06 0 3, Åtgärd 3 Vatten 0,32 0 0,2 0,37 3,5 15 Åtgärd 4 FTX 1,48 33, ,

17 7 Slutsatser Byggnaden har ett relativt bra klimatskal, förutom dörrar och vindsisolering. Dörrar ska bytas i underhållssyfte och vindsisolering är en lönsam åtgärd och hamnar i åtgärdspaketet. I övrigt är det byggnadens vvs-system som ger lönsamma åtgärder. Svårigheter har funnits i bedömningen huruvida en åtgärd ska göras i energisyfte eller underhållssyfte. Det är svårt att rekommendera en åtgärd som skulle innebära förändring av en byggdelstyp av god kondition. På samma sätt neka en åtgärd av en installation eller byggnadsdel med stort underhållsbehov fast inte tillräckligt bra resultat i åtgärdspaketet. Potentiella felkällor i resultaten finns på grund av osäkerhet i användningen av lokalen. Om byggnaden hyrs ut mer eller mindre än beräknat kommer det framförallt påverka användningen av ventilationen. Ökad lokalanvändning än beräknat kommer leda till ökad användning av ventilationsutrustningen och därför bättre kostnadsbesparing jämfört med om åtgärden inte utförs. 17

18 Bilaga 1. Indata för energisimuleringar A-ritningar har använts för uppmätning av golvareor, fasadareor och fönsterareor. Underlag saknades för golv och väggars uppbyggnad med har uppskattats efter totaltjocklek och byggnadens ålder gällande u-värde och läckageluftflöde. Ingen hänsyn till solskuggning har tagits. Kartbilder har använts för att fastlägga byggnadens kompassorientering. Indata för ventilationsaggregaten har uppskattats efter utrustningens ålder och skick. U-värden för byggnadsdelar finns i bilaga 4 och 5. Den simulerade byggnadens indata har anpassats för att matcha uppmätta värden. Sedan har drifttiderna förändrats för att motsvara basfallet. Bilaga 2. Indata för energibesparingsåtgärder Valda energisparåtgärder som utvärderats enligt Totalmetodiken är vanliga energisparåtgärder som ofta visar lönsamhet och bedöms vara tekniskt genomförbart för detta objekt. Beräkningsprogrammet VIP-energy har använts för att simulera åtgärderna. Åtgärd 1 Fjärrvärmekonvertering sattes som fix punkt först i åtgärdspaketet, eftersom den åtgärden skulle utföras oavsett lönsamhet. För de övriga åtgärderna sattes den med störst positiv påverkan på den totala internräntan in först. Simuleringen gjordes då om med den nya åtgärden inlagd för att kunna utvärdera nästa åtgärd och hur de påverkar varandra. Detta upprepades tills alla åtgärder var inlagda och simulerade i beräkningsprogrammet. Investeringskostnader har tagits fram som entreprenadkalkyler i projekteringsstadiet samt jämförelser i investeringskostnad mot liknande åtgärder i objekt beställaren haft. Bilaga 3. Energikartläggning Bilaga 3 innehåller energikartläggning utförd Bilaga 4. Resultatutskrift basfall Bilaga 4 innehåller utskrift från VIP-Energy för byggnadens basfall. Bilaga 5. Resultatutskrift åtgärdspaket Bilaga 5 innehåller utskrift från VIP-Energy för simulerad byggnad med föreslaget åtgärdspaket inlagt. 18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39