Kyrkbacksskolan. Energieffektivisering enligt Totalmetodiken

Transkript

1 Kyrkbacksskolan Energieffektivisering enligt Totalmetodiken Beställt av: Andreas Öberg, Ljusnarsbergs kommun Utfört av: Magnus Stråle, ÅF Datum: , rev

2 Sammanfattning Etapp 1 i Totalmetodiken för Kyrkbacksskolan i Kopparberg har fokuserat på själva skolbyggnaden om 5583 m². En viss osäkerhet rörande energianvändning finns, eftersom undermätning av el och värme till skolan saknas, men fördelningsberäkningar och energisimulering i IDA har resulterat i ett basfall med en total energianvändning på 913 MWh, varav 684 MWh värme och 229 MWh el. Total specifik energianvändning (som inkluderar både fastighetsoch verksamhetsel) är beräknad till 164 h/m²,år i basfallet. Nio åtgärder redovisas i rapporten och dessa omfattar drifttidsoptimeringar, injusteringsåtgärder värme och ventilation, klimatskalsförbättringar, belysningsåtgärder m.m. Alla redovisade åtgärder inryms i ett åtgärdspaket enligt Totalverktyget med en summerad internränta på 15,27%. Investeringskostnaden är ca. 1,9 MSEK och den totala energibesparingen är beräknad till 329 MWh, vilket motsvarar en besparing på 36% av nuvarande energianvändning.

3 Innehåll 1 Bakgrund Projektets genomförande Byggnaden och dess tekniska system i nuläget Byggnaden och dess utformning Byggnadens användning Inomhusklimat Byggnadsskal Tekniska system Ventilation och luftbehandling Värme Kyla Belysning Maskiner Vatten och tappvarmvatten Styr- och övervakningssystem för de tekniska installationerna Energi- och resursanvändning Energistatistik Total mediaanvändning hela skolområdet Uppskattad fördelning mellan byggnader Kyrkbacksskolans mediaanvändning Slutanvändare Basfall för energianvändningen Identifierade åtgärder Åtgärd 1 Justering av drifttider generellt samt flöde LB Åtgärd 2 Justering drift ventilation efter säsong/lov Åtgärd 3 Montering av isolerruta på befintliga 2-glasfönster samt minskad fönsteryta Åtgärd 4 Värmeinjustering av befintliga radiatorer Åtgärd 5 Tilläggsisolering vind A- och C-huset Åtgärd 6 Byte av belysning mot LED Åtgärd 7 Timer utsug slöjd Åtgärd 8 Täta läckage Åtgärd 9 Installation solceller Övriga åtgärder Åtgärdspaket med Totalmetodiken Indata för lönsamhetsberäkningar... 22

4 6.2 Resultat från lönsamhetsberäkningar Slutsatser Bilagor Bilaga 1. Indata för energisimuleringar Bilaga 2. Indata för energibesparingsåtgärder Bilaga 3. Temperaturloggningar Bilaga 4. Indata till simulering basmodell IDA

5 1 Bakgrund Ljusnarsbergs kommun har identifierat Kyrkbacksskolan i Kopparberg som ett objekt i sitt fastighetsbestånd med hög energianvändning och otillfredsställande inomhusklimat. En fördjupad utredning med hjälp av Totalmetodiken är ett sätt att erhålla åtgärdsförslag och värdera dem ekonomiskt. Omfattningen av projektet berör hela skolområdet med tre byggnader, men fokus ligger på själva skolbyggnaden Kyrkbacksskolan. Medverkande Andreas Öberg, Ljusnarsbergs kommun Magnus Stråle, ÅF Alexandra Johansson, ÅF Kontakt anders.oberg@ljusnarsbergskommun.se magnus.strale@afconsult.com alexandra.johansson@afconsult.com 2 Projektets genomförande Syftet med detta projekt har varit att genomföra Etapp 1 i Totalmetodiken och ta fram ett paket av energieffektiviseringsåtgärder för byggnaden Kyrkbacksskolan. Arbetet bygger på följande aktiviteter som ingår i Etapp 1 i Totametodiken: Samla in basinformation om byggnaden och sammanställ teknisk data. Energibesiktning och identifiering av energieffektiviseringsåtgärder. Investerings- och kostnadskalkyler. Energiberäkningar. Lönsamhetsberäkningar och skapande av åtgärdspaket. Följande bakgrundsinformation från Ljusnarsbergs kommun och från besiktningen på plats har använts i detta projekt: Ritningar (A-ritningar, K-ritningar, VVS-ritningar) Drift- och underhållsinstruktioner Månadsvis energistatistik för fjärrvärme för perioden (uppmätta värden och/eller normalårskorrigerat) Månadsvis energistatistik för el för perioden Årlig statistik för vattenanvändning för perioden OVK-protokoll Intervjuer med personal, drifttekniker och fastighetschef Energibesiktning har utförts på plats av Alexandra Johansson och Magnus Stråle under perioden dec-16 till jan-17. En energibalans av byggnaden har simulerats med hjälp av simuleringsverktyget IDA-ICE. Investeringskostnaderna baseras på antaganden, beräkningar och offerter. 5

6 Rapporten har delats upp i följande avsnitt: Byggnaden och dess tekniska system i nuläget, energianvändning, identifierade åtgärder, åtgärdspaket med Totalmetodiken och slutsatser. 3 Byggnaden och dess tekniska system i nuläget I detta kapitel beskrivs den nuvarande situationen i byggnaden, dess funktion och dess tekniska installationer utifrån energibesiktningen. Kapitlet har delats in i ett antal underrubriker: bakgrundsinformation om byggnaden, inomhusklimat, byggnadsskal, ventilation, värmesystem, kylsystem, vattensystem, belysning och maskiner. 3.1 Byggnaden och dess utformning Skolan omfattar tre byggnader, själva Kyrkbacksskolan (även kallad Ljusnarsskolan), Ljusnarshallen och Klockaregården. Kyrkbacksskolan Klockargården Figur 1. Översiktsbild på fastigheten. Ljusnarshallen I Figur 1 visas de tre byggnaderna som nämns vidare i rapporten, Ljusnarshallen, Klockaregården samt Kyrkbacksskolan. 6

7 Kyrkbacksskolan utgörs av tre byggnadsdelar (A, B och C) från 60-talet, som är sammanbyggda i efterhand. Ombyggnationer har skett runt 1980 samt senast Skolans area är 5583m 2. B A C Figur 2. IDA-modell över Kyrkbacksskolan med markering av byggnadsdelarna A-C. Klockaregården, är byggd på 1700-talet men har helrenoverats under Area ca. 400 m². Ljusnarshallen, som inrymmer gymnastiksal, omklädning, matsal och skolkök är liksom skolan byggd på 60-talet. En ROT-renovering planeras inom ett par år. Area ca m². Alla ytor är benämnda i Atemp. Totala arean för alla byggnader är 7683 m². 3.2 Byggnadens användning Kyrkbacksskolan är en mellan- och högstadieskola, och i de båda andra byggnaderna bedrivs idrotts- och fritidsaktiviteter. Verksamhetstiden för skolan är vardagar cirka Antal elever och personal är idag ca 350 personer. En viss ökning av elevantalet kan komma att ske inom några år till följd av omlokalisering av annan skolverksamhet. 7

8 3.3 Inomhusklimat I skolan krävs bra ventilation för det antal personer som vistas i lokalerna samt belysning för att tillfredsställa behoven för skolverksamheten. Komforten är viktig för prestation och arbetsklimat för elever och personal. De temperaturnivåer som enligt uppgift är önskvärda är: Klassrum C Korridorer 18 C Klagomål har förekommit på att det är kallt i lokalerna. En förhoppning är att komma tillrätta med upplevt kallt inomhusklimat och få nöjda brukare. Enligt stickprovsvisa loggningar av temperaturen i vissa klassrum visar den på en allmänt låg temperatur på samtliga mätplatser. Kallast var syslöjd/vävrummet på 15,5 grader (en stund placerades loggern ute i korridoren istället och där var det varmare), vilket inte är en okej temperatur att arbeta i. Resterande rum låg på en temperatur runt grader, som även det är för lågt. Se Bilaga 3 (diagram över temperaturloggningar) Rekommenderad lägsta temperatur vid stillasittande arbete är grader enligt Arbetsmiljöverket. 3.4 Byggnadsskal Skolans klimatskal har förbättrats sedan den byggdes på 60-talet. De flesta fönster är utbytta till 3-glas modell, men det finns vissa större äldre av 2-glas modell - främst fönstren i musiksalen och aulan samt korridoren vid övergången från B- huset till C-huset. Taket är isolerat med lösull 500 mm i Hus B resp. 300 mm i Hus A och med mineralullsmatta 150 mm i Hus C (eventuellt kan delar av Hus C ha bättre isolering men knappast mer än 300 mm). Väggarna består i huvudsak av 400 mm tegel. Partier under fönster är isolerade med 100 mm mineralull. Ytterfasaden på skolan består av delvis tegel och delvis puts och trä. Under plattan till skolan finns en ganska varm krypgrund som isolerar bra. Inga väsentliga köldbryggor är identifierade. I ett sidouppdrag har täthetsprovning utförts i delar av skolan (Hus A och Hus C). Mätningarna uppvisar luftläckage i spannet 2,01-2,84 l/s, m². Utbyte av kvarvarande 2-glasfönster, komplettering av vindsisolering och åtgärdande av brister i klimatskalet som orsakar högt luftläckage, bedöms som prioriterade åtgärder. 8

9 3.5 Tekniska system I detta kapitel beskrivs de tekniska systemen i byggnaden som påverkar byggnadens energianvändning Ventilation och luftbehandling I skolan finns fem ventilationsaggregat, två i Hus A och B och ett i Hus C. Alla aggregaten är i bra skick och var vid inventeringen i funktion. Optimering av drifttider och luftflöden i förhållande till verksamheten bedöms som prioriterade åtgärder Värme Uppvärmningen består av fjärrvärme från Värmevärden. En gemensam fjärrvärmecentral för hela skolområdet (3 byggnader) är placerad i Ljusnarshallen, som via kulvert matar de övriga två byggnaderna. I Ljusnarshallen används fjärrvärme både till varmvattenberedning och uppvärmning. I Kyrkbacksskolan och Klockargården används fjärrvärmen enbart till uppvärmning. Förr fanns en oljeeldad panncentral som försörjde skolan och hallen med värme, vilket innebär att kulvertledningarna är större uppe vid skolan och smalnar sedan av neråt hallen. När fjärrvärme installerades gjordes ingen åtgärd av kulvert, och idag är flödet omvänt (från hallen till skolan) och således är rördimensionerna okonventionella. Separat utreds just nu möjligheter till nya fjärrvärmecentraler för respektive byggnad. Nu finns enbart en FC, Ljusnarshallens, och problemet med det är kulvertförluster i sekundärnätet och tryckfallsproblematik då rören upp till skolan har minst diameter i början och större i slutet. En ytterligare brist är att undermätning saknas till skolan det är bara Klockargården som har en egen undermätare. Byggnadsvisa fjärrvärmeanslutningar är en god idé då befintlig fjärrvärmecentral börjar bli ålderstigen och status på sekundärkulverten är osäker. 3 st separata FC underlättar även uppföljning av energianvändning per byggnad. I denna rapport behandlas inte frågan om nya fjärrvärmecentraler ytterligare. Värmedistributionen i skolan sker via värmebatterier i ventilationsaggregat, radiatorer i 2- rörssystem samt golvvärme i begränsad omfattning. Konstaterade brister finns i radiatorsystemet och oklart när och om värmeinjustering har skett. En total översyn av radiatorsystemet och dess injustering bedöms som en prioriterad åtgärd. Ett antal elradiatorer förekommer, men i begränsad omfattning. 9

10 3.5.3 Kyla På skolan finns inga kylmaskiner Belysning Större delen av belysningen i skolan består av 28 W T5-lysrör. Dessa är dyra att byta ut mot effektivare LED då effektbesparingen blir låg jämfört med investeringskostnaden, så återbetalningstiden blir lång. Övriga lampor har ersatts med lågenergi som också är svåra att byta ut mot effektivare så att de återbetalar sig inom en snar framtid. Alla armaturer är i bra skick. Belysningsåtgärder bedöms inte som det mest prioriterade, men relativt omfattande uppgradering redovisas ändå Maskiner De maskiner som används på skolan är i trä- och syslöjden, utöver det används datorer och skrivare samt vitvaror som micro, kylskåp, spisar mm. Drifttider är ungefärliga utifrån personalens vetskap. Antal är baserat på inventering samt förteckningar hos kunden. Åtgärder rörande maskiner bedöms inte vara prioriterade, men några allmänna råd ges i kapitel 5.10 Övriga åtgärder Vatten och tappvarmvatten I skolan värms tappvarmvatten av elektriska varmvattenberedare. Huvudsaklig vattenanvändning utgörs av toaletter och handfat i WC, pentry samt hemkunskapens tvättoch diskmaskiner. Vid eventuell ny fjärrvärmecentral för skolan bör förutsättningarna för att bereda tappvarmvatten med fjärrvärme utredas. Åtgärder rörande vatten och tappvarmvatten bedöms inte vara prioriterade, men några allmänna råd ges i kapitel 5.10 Övriga åtgärder Styr- och övervakningssystem för de tekniska installationerna Centraliserad styr och övervakning saknas idag. Styr för ventilationsaggregat finns lokalt i fläktrum. Den tekniska standarden är funktionell. Nyttjandet av befintlig styrutrustning för driftoptimeringsändamål bedöms som en prioriterad åtgärd, och då främst avseende ventilationsdriften. 10

11 4 Energi- och resursanvändning I detta kapitel beskrivs mängden köpt energi/resurser, byggnadens effektbehov och de olika slutanvändarna av energin. Kapitlet har delats in i ett antal underrubriker: energistatistik, slutanvändare, basfall och resultat från energisimulationerna. 4.1 Energistatistik Energistatistik inhämtad via Mina sidor hos Värmevärden (fjärrvärme) resp. Ellevio (el) Total mediaanvändning hela skolområdet Tabell 1. Mediaanvändning och nyckeltal för hela skolområdet (3 by) Energisort hela fastigheten Enhet Fjärrvärme (normaårskorrigerad) MWh h/m² A temp 7683 m 2 A temp Fjärrkyla MWh h/m² Total el MWh h/m² Total specifik energianvändning h/m² Tappkallvatten (inkommande) m Tappvarmvatten (antaget 30 % av KV) m MWh 40 MWh 35 MWh 30 MWh 25 MWh 20 MWh 15 MWh 10 MWh 5 MWh Elhistorik 0 MWh Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Figur 3. Elhistorik I Figur 3 visas alla byggnaders totala elhistorik mellan 2014 och

12 m3 Fjärrvärmehistorik 200,0 180,0 160,0 140,0 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Figur 4. Fjärrvärmehistorik I Figur 4 visas historik för fjärrvärmen för alla byggnader mellan 2014 och Vatten 2500 Vattenförbrukning Figur 5. Historisk vattenförbrukning. Ljusnarshallen Skolan Totalt I Figur 5 visas historisk vattenförbrukning under åren för Ljusnarshallen och skolan. 12

13 4.1.2 Uppskattad fördelning mellan byggnader Alla byggnader mäts inte separat därav har uppdraget komplicerats och vi har valt att fokusera på energifördelning framför effektbehov för resp. byggnad. Baserat på tillgänglig energistatistik, extrapolering av avlästa värden på undermätare och överslagsmässiga beräkningar för alla byggnader, har fördelningen enligt nedan tagits fram avseende el, fjärrvärme och vattenförbrukning: El Elabonnemang/mätare finns gemensamt för Kyrkbacksskolan och Ljusnarshallen samt en enskild mätare och abonnemang för Klockargården. Elfördelning MWh 109 MWh Hallen Klockargården Skolan 24 MWh Figur 6. Uppskattad fördelning av el mellan byggnaderna. 13

14 Fjärrvärme Fjärrvärmecentral/mätare gemensam för samtliga byggnader. Undermätare för Klockargården. Fjärrvärmefördelning MWh 7 MWh 287 MWh Hallen Klockaregården 643 MWh 24 MWh Skolan Kulvertförluster VV hallen Figur 7. Uppskattad fördelning av fjärrvärme mellan byggnader. Föregående uppskattade fördelningar har använts för att rimlighetskontrollera och kalibrera byggnadssimuleringen i IDA Kyrkbacksskolans mediaanvändning IDA-simuleringen påvisar en något högre värmeanvändning (41 MWh) för Kyrkbacksskolan, jämfört med uppskattning enligt föregående kapitel. Vi väljer att använda resultatet från simuleringen, då vi bedömer den som mer korrekt. Tabell 2. Mediaanvändning och nyckeltal 2016 för Kyrkbacksskolan. Energisort enbart skola Enhet 2016 Fjärrvärme MWh 684 A temp 5583 m 2 h/m² A temp 123 Fjärrkyla MWh - h/m² - Fastighetsel MWh 140 h/m² 25 Specifik energianvändning enligt BBR h/m² 148 Verksamhetsel MWh 89 h/m² 16 Total specifik energianvändning h/m² 164 Tappkallvatten (Inkommande) m Tappvarmvatten (antaget 30 % av KV) m

15 4.2 Slutanvändare Fördelning av energianvändning är baserad på såväl beräkningar som erfarenhetsbaserade uppskattningar. Största elposten på skolan är ventilationsfläktarna därefter kommer belysningen. Fjärrvärme används till värmebatterier i ventilationsaggregat samt radiatorer. Tabell 3. Energianvändning uppdelat på slutanvändare för Kyrkbacksskolan. Skolan Fastighetsel Verksamhetsel Fjärrvärme Radiatorer MWh Ventilation MWh Fläktar 105 MWh - - Pumpar 5 MWh - - Belysning - 57 MWh - Teknikutrustning - 26 MWh - Stuprörsvärme 11 MWh - - VVbered/elrad 20 MWh - - Övrigt - 6 MWh MWh 89 MWh 684 MWh 20 MWh Fastighetsel skolan MWh 11 MWh 26 MWh 57 MWh 105 MWh Fläktar Pumpar Belysning Teknikutrustning Stuprörsvärme VVbered/elrad Övrigt 5 MWh Figur 8. Fördelning av el i skolan. I Figur 8 visas fördelning av totala elen i skolan, både för verksamhet och fastighet. Nästan hälften av elen går till ventilationen och en fjärdedel till belysning. 4.3 Basfall för energianvändningen Utgångsläget, eller basfallet, för energianvändning är värden enligt kap och 4.2. Temperaturen är justerad till godkänd nivå enligt Arbetsmiljöverket. Vid kalibreringen av basfallet har antal personer samt verkningsgrad för ventilationsaggregat justerats ner. 15

16 5 Identifierade åtgärder I detta kapitel beskrivs de tekniska och ekonomiska detaljerna för de identifierade energibesparingsåtgärderna dessa specificeras även i Bilaga 2. Klimatskalsåtgärderna (Åtgärd 3, 5 och 8) är simulerade i IDA medan övriga åtgärder har beräknats på annat sätt se respektive åtgärd. 5.1 Åtgärd 1 Justering av drifttider generellt samt flöde LB2 Drifttider är överlag onödigt långa, vilket föreslås justeras. Det finns även sju frånluftsfläktar i klassrummen (Hus A) som startar när temperaturen passerar 21 C (dock var en utav fläktarna ur funktion), samtidigt som uteluftsspjäll öppnar för att kompensera undertrycket. Genom att istället använda forcering på de klassrum som har extra fläktar så kan mycket värme sparas. Drifttiderna för frånluftsfläktarna är dock väldigt osäkra. LB2 är det aggregat som betjänar salarna som har frånluftsfläktar. Om LB2:s luftflöde ökas kan den ouppvärmda uteluften ersättas med värmeåtervunnen tilluft från aggregatet. Beräkningsmall i Excel har använts för att räkna ut energibesparing. Mallen tar hänsyn till bl.a. luftflöden, effekter, drifttider, temperaturer, verkningsgrad etc. Tabell 4. Åtgärd 1. Justering av drifttider generellt och flöde LB2. Åtgärd 1-Justering drifttider mm Årlig energibesparing värme 82 MWh/år Årlig energibesparing el 29 MWh/år Effektbesparing värme Effektbesparing el Övrig besparing kkr/år Total årlig kostnadsbesparing 94 kkr/år Total investeringskostnad 260 kkr Energiinvesteringskostnad kkr Kalkyltid 15 år 16

17 5.2 Åtgärd 2 Justering drift ventilation efter säsong/lov Även årsvis justering av drifttider föreslås, så att aggregaten inte går som vanligt under loven, utan stängs av med ett årsur. Detta är en stor kostnadspost som är helt onödig och kan spara mycket energi. Beräkningar enligt samma princip som Åtgärd 1. Tabell 5. Åtgärd 2 Justering drift ventilation efter säsong/lov. Åtgärd 2-Justering drifttider säsong/lov Årlig energibesparing värme 10 MWh/år Årlig energibesparing el 6 MWh/år Effektbesparing värme Effektbesparing el Övrig besparing kkr/år Total årlig kostnadsbesparing 14 kkr/år Total investeringskostnad 10 kkr Energiinvesteringskostnad kkr Kalkyltid 15 år 5.3 Åtgärd 3 Montering av isolerruta på befintliga 2-glasfönster samt minskad fönsteryta Vissa av fönstren, framförallt i aulan och musiksalen (7,5 m²), men även i korridoren från B-huset till C-huset (13,2 m²) består av 2-glas fönster. Om dessa kompletteras med en extra isolerruta kan både energibesparingar göras samtidigt som komforten i lokalerna ökar. I åtgärden ligger även att bygga igen och minska fönsterytan i aula/musiksal med 7,1 m². Tabell 6. Åtgärd 3 Montering av isolerruta på befintliga 2-glasfönster samt minskad fönsteryta. Åtgärd 3-Montering av isolerruta mm Årlig energibesparing värme 5,6 MWh/år Årlig energibesparing el - MWh/år Effektbesparing värme Effektbesparing el Övrig besparing kkr/år Total årlig kostnadsbesparing 4 kkr/år Total investeringskostnad 77 kkr Energiinvesteringskostnad kkr Kalkyltid 40 år 17

18 5.4 Åtgärd 4 Värmeinjustering av befintliga radiatorer De befintliga radiatorerna i skolan fungerar inte optimalt. Vissa är installerade med tillopp och retur förväxlat, vilket gör att radiatorn inte fungerar alls. Andra radiatorer har termostaten vertikalt istället för horisontellt vilket gör att de inte fungerar som de ska. Alla sådana uppenbara fel behöver åtgärdas. I åtgärden föreslås att alla radiatorventiler och termostater byts och att hela värmesystemet injusteras. Även rengöring/luftning av radiatorer, kontroll så att radiatorer sitter fritt (utan möbler och andra inventarier framför) behövs. Tabell 7. Åtgärd 4 Värmeinjustering av befintliga radiatorer. Åtgärd 4-Värmeinjustering av bef. rad. Årlig energibesparing värme 20 MWh/år Årlig energibesparing el - MWh/år Effektbesparing värme Effektbesparing el Övrig besparing kkr/år Total årlig kostnadsbesparing 15 kkr/år Total investeringskostnad 300 kkr Energiinvesteringskostnad kkr Kalkyltid 15 år 5.5 Åtgärd 5 Tilläggsisolering vind A- och C-huset Vindsisoleringen på A- och C-huset är inte så tjock. 300 mm lösull i A-huset enligt uppgift. I C-huset svårt att komma åt, men mer än 300 mm isolering finns ej. Här bör en tilläggsisolering göras så att det i alla fall blir 500 mm lösull på respektive vind. Tabell 8. Åtgärd 5 Tilläggsisolera vindar Åtgärd 5-Tilläggsisolera A- och C-huset Årlig energibesparing värme 84 MWh/år Årlig energibesparing el - MWh/år Effektbesparing värme Effektbesparing el Övrig besparing kkr/år Total årlig kostnadsbesparing 65 kkr/år Total investeringskostnad 162 kkr Energiinvesteringskostnad kkr Kalkyltid 40 år 18

19 5.6 Åtgärd 6 Byte av belysning mot LED Belysningen i skolan består till största del av T5-lysrör samt lågenergilampor, men även vanliga glödlampor förekommer. Att byta lågenergi mot LED, som är mer effektivt, ger ganska liten effektbesparing då lågenergilamporna fortfarande är väldigt effektiva. T5-lysrören är mer effektiva än T8-rören men LED kan minska effekten ytterligare. En T5-armatur drar cirka 65 W och dessa kan bytas mot en LED-armatur på 30 W, vilket genererar en effektbesparing på 35 W. Däremot är LED kostsamt vilket gör att investeringskostnaden är hög. Livslängden och underhållet är dock mindre än med vanliga lysrör. En ny LED-armatur med installation kostar cirka kr. Beräkningsmall i Excel har använts för att räkna ut energibesparing. Mallen tar hänsyn till bl.a. antal, effekter, drifttider etc. Tabell 9. Åtgärd 6 Byta belysning. Åtgärd 6-Byta belysning mot LED Årlig energibesparing värme -5 MWh/år Årlig energibesparing el 24 MWh/år Effektbesparing värme Effektbesparing el Övrig besparing kkr/år Total årlig kostnadsbesparing 22 kkr/år Total investeringskostnad 691 kkr Energiinvesteringskostnad kkr Kalkyltid 15 år 19

20 5.7 Åtgärd 7 Timer utsug slöjd I träslöjden finns ett utsug som har både högfart och lågfart. Vid dammsugning/städning efter lektion används utsuget på högfart cirka 20h/v. Övrig tid går det på lågfart dygnet runt. Det skulle räcka att utsuget går på lågfart enbart arbetstider. Minska lågfartsdriften från 148h/v till 40h/v. Beräkningsmall i Excel har använts för att räkna ut energibesparing. Mallen tar hänsyn till bl.a. luftflöden, effekter, drifttider, temperaturer, verkningsgrad etc. Tabell 10. Åtgärd 7 Timer utsug träslöjd. Åtgärd 7-Timer utsug Årlig energibesparing värme 19 MWh/år Årlig energibesparing el 11 MWh/år Effektbesparing värme Effektbesparing el Övrig besparing kkr/år Total årlig kostnadsbesparing 27 kkr/år Total investeringskostnad 15 kkr Energiinvesteringskostnad kkr Kalkyltid 15 år 5.8 Åtgärd 8 Täta läckage Vid läckagesökning upptäcktes flera större otätheter i tak. Dessa finns redovisade i en separat rapport med bilder från värmekamera som påvisar de stora värmeförlusterna. Dessa bör åtgärdas snarast då de betyder stor värmeförlust i bygganden. Tabell 11. Åtgärd 8 Täta läckage. Åtgärd 8-Täta läckage Årlig energibesparing värme 33 MWh/år Årlig energibesparing el - MWh/år Effektbesparing värme Effektbesparing el Övrig besparing kkr/år Total årlig kostnadsbesparing 26 kkr/år Total investeringskostnad 200 kkr Energiinvesteringskostnad kkr Kalkyltid 40 år 20

21 5.9 Åtgärd 9 Installation solceller Eftersom skolan har ett bra rakt söderläge skulle solceller kunna passa bra på någon av takytorna på Hus A eller B. Däremot ger de mest effekt sommartid när verksamheten är stängd vilket gör att vinsten inte blir lika stor. Överskottet av den producerade elen sommartid skulle kunna säljas ut på nätet, det görs dock till ett lågt pris. Försäljning av överskottsel har inte tagits med i beräkningarna. Tabell 12. Åtgärd 9 Installation solceller. Åtgärd 9-Installation solceller Årlig energibesparing värme - MWh/år Årlig energibesparing el 10 MWh/år Effektbesparing värme Effektbesparing el Övrig besparing kkr/år Total årlig kostnadsbesparing 11 kkr/år Total investeringskostnad 182 kkr Energiinvesteringskostnad kkr Kalkyltid 20 år 5.10 Övriga åtgärder Vid inventeringen påträffades många dolda radiatorer. Bland annat stod soffor och liknande framför radiatorerna vilket gör att de inte sprider värmen som de ska. Dessutom var många termostater skymda av gardiner vilket gör att de känner av temperaturen innanför gardinen och inte i rummet. Detta är en lätt åtgärd som bör prioriteras. * Energiutbildning för personalen (möblering, standby-förluster, handhavande (ex. rätt temperatur i kylar och frysar, släckrutiner) m.m.) * Ställ energikrav vid inköp av maskiner och utrustningar (inköpsrutiner) samt välj energieffektiv teknik vid utbytesåtgärder (ex. ljuskällor eller sanitetsarmaturer). 21

22 6 Åtgärdspaket med Totalmetodiken I detta kapitel beskriv resultaten från lönsamhetsberäkningar med detaljer för åtgärdspaket som uppfyller fastighetsägarens lönsamhetskrav, total investeringskostnad och beräknad total energi- och kostnadsbesparing efter implementering av åtgärdspaketet. Kapitlet är indelat i två underrubriker: indata och resultat. 6.1 Indata för lönsamhetsberäkningar Energipriser är baserade på fakturor från kund. Fjärrvärmen är ett snitt på alla månaders kostnad fördelad på värmanvändningen. Elpriset är också ett snitt på årets månader fördelad på elanvändningen. Även kostnader för elnät är invägt. Tabell 13. Mediapriser. Energipriser Pris (kr/mwh) Fjärrvärme 775 El 1088 Kalkylränta 2,75% Årlig relativ energiprisförändring utöver inflationen 2% 6.2 Resultat från lönsamhetsberäkningar I detta kapitel redovisas resultat från Totalverktyget. Tabell 14. Sammanställning av åtgärdspaket Beräknad total kostnadsbesparing 280 ksek/år Beräknad energiinvesteringskostand 1897 ksek/år Internränta för åtgärdspaketet 15,27 % Beräknad total värmebesparing 249 MWh/år Beräknad total kylbesparing - MWh/år Beräknad total elbesparing 80 MWh/år -varav fastighetsel 45 MWh/år -varav verksamhetsel 35 MWh/år 22

23 Figur 9 Figur 10 23

24 Nedan finns en sammanställning över åtgärdspaketet. Tabell 15. Åtgärdsförslag. Besparing värme [MWh/år] [kkr/år] Besparing el [MWh/år] [kkr/år] Total besparing [kkr/år] Investering [kkr] Kalkyltid [år] Åtgärd 1 Justering drifttider generellt samt flöde LB2 Åtgärd 2 Justering drifttider säsong/lov Åtgärd 3 Isolerruta samt minskad fönsteryta Åtgärd 4 Värmeinjustering radiatorer Åtgärd 5 Tilläggsisolering av A+C-huset Åtgärd 6 Byte av belysning till LED Åtgärd 7 Timer spånutsug Åtgärd 8 Täta läckage Åtgärd 9 Installation solceller Totalt Slutsatser Det finns ett par mycket lönsamma driftoptimeringsåtgärder avseende drifttider ventilation och förbättrad styrning av ventilation i Hus A. Klimatskalsåtgärder är identifierade och har sammantaget god ekonomi. Även installation av solceller, värmeinjustering och belysningsåtgärder inryms i ett lönsamt åtgärdspaket. 24

25 8 Bilagor Bilaga 1. Indata för energisimuleringar Indata för simulering basmodell i IDA återfinns i Bilaga 4. Tabell 16. Förteckning ventilationsaggregat. Betjänar Modell Flöde Typ Installationsår, skick [m 3 /s] Hus B LB1 ABX aggregat 3 FTX 1994, okej skick skulle ev behöva lite underhåll Hus A LB2 Gold aggregat 3,1 FTX 1999, okej skick Hus C LB3 Stingaggregat 1,2 FTX 2004, bra skick! Hus B Kemisalar LB4 Envistar Flex 0,6 FTX 2008, bra skick! Hus A Aula/musik LB5 Envistar Flex 0,4 FTX 2008, bra skick! I Tabell 16 beskrivs översiktligt de fem luftbehandlingsaggregat som finns. Drifttider är generellt Må-Fre

26 Tabell 17. Förteckning belysning. Betjänar Specifikt Typ Effekt Drifttid Antal Energi Hus C klassrum längst Lysrör T5 34 W h 32 st 2,2 MWh ner Korridor Låg energi 18 W h 22 st 1,0 MWh Stor sal Lysrör T5 34 W h 35 st 2,4 MWh Träslöjd Lysrör T5 34 W h 50 st 3,4 MWh Hemkunskap Lysrör T5 34 W h 56 st 3,8 MWh Syslöjd Lysrör T5 34 W h 36 st 2,4 MWh Fläktrum Lysrör T5 34 W 500 h 60 st 1,0 MWh Övriga utrymmen Smålampor 24 W h 7 st 0,2 MWh Övriga utrymmen Lysrör T5 34 W 500 h 14 st 0,2 MWh Korridor C-B Låg energi 18 W h 29 st 1,3 MWh Korridor C-B Lysrör T5 34 W h 5 st 0,4 MWh Korridor C-B Små 50cm T5 18 W h 72 st 3,1 MWh Grupprum Lysrör T5 34 W h 6 st 0,3 MWh klassrum Lysrör T5 34 W h 46 st 3,1 MWh Källare Lysrör T5 34 W h 34 st 1,7 MWh Hus B Korridor Låg energi 18 W h 60 st 2,6 MWh Klassrum Lysrör T5 34 W h 124 st 8,3 MWh Hus A Klassrum Lysrör T5 34 W h 162 st 10,9 MWh Grupprum Lysrör T5 34 W h 18 st 0,9 MWh Grupprum Lysrör T5 59 W h 12 st 1,1 MWh Korridor Låg energi 18 W h 121 st 5,2 MWh Aula Låg energi 18 W h 70 st 1,3 MWh Övriga rum Smålampor 20 W h 1 st 0,02 MWh I Tabell 17 beskrivs de olika typerna av belysning i Kyrkbacksskolan. Den främsta belysningen består av T5-lysrör. Drifttiderna är antagna utifrån verksamhetstider. 26

27 Tabell 18. Lista över teknisk utrustning. Antal Drifttid/vecka (h) Effekt (W) Energi/År (h) Datorer Skrivare/kopiatorer Lyftbord Symaskiner Elpiano Spis+fläkt Torktumlare Torkskåp Diskmaskin Diskmaskin Större Tvättmaskin Micro Kaffemaskin Kyl/Frys Borr Borr Pelarborr Sticksåg Slip Bandsåg Hyvel Svarv Fräs Städmaskiner h I Tabell 18 visas alla maskiner och tekniska installationer. Data är baserad på dokumentation och ungefärliga tider som personal har uppskattat samt antagna effekter. 27

28 Bilaga 2. Indata för energibesparingsåtgärder Åtgärd Förklaring beräkning Priser investering 1 Drifttiden på alla aggregat sänks från M-F till M-F 06: st FF klassrum stängs under uppvärmningssäsongen och flödet på LB2 höjs för att kompensera dessa. Priser är antagna till 2kkr/aggregat för justering drift. Mtrl kost spjäll/kanalisation/don LB2 100 kkr. Styrning 75 kkr och arbete/injustering mm 75 kkr. (kostnader utifrån erfarenhet) 2 Stänga av aggregaten helt 8v på sommaren, 1v höst resp sportlov och 2v jullov. Minska med 720 h (8% av tiden) (12v*5dagar*12h drift/dag) 3 I Aulan samt Musiksalen skall enbart mittenrutan sparas och fönstren runt om ersätts med ny fasad, mittenrutan får dessutom en extra isolerruta. I övergången från B-huset till C-huset föreslås att fönstren kompletteras med en extra isolerruta. U- värdesförbättringen från 2,9 till 1,6 W/m²,K är lågt antaget utifrån erfarenhet. 4 Mängdningen av radiatorer är gjord utifrån gamla ritningar som antas stämma på ett ungefär. Antalet radiatorer är cirka 300 stycken. Besparingen är antagen till 5% av beräknad värmeanvändning för radiatorer. 5 Ytan på taket, på A och C huset som skall tilläggsisoleras, är mätt på en ritning till 2700 m 2. U-värdesförbättringen från 0,3 till 0,1 W/m²,K är antaget utifrån erfarenhet. 6 Antalet lampor är mängdat vid inventeringen och det antas räcka med hälften av armaturerna samt lamporna då LED är effektivare ljuskälla. Dessa antaganden är baserade på tidigare erfarenhet gällande belysning. 7 Styrning av utsuget i träslöjden är sänkt från dygnet runt till arbetstid 40h/v 8 Täta otätheter främst tak. Genomsnittligt luftläckage bedöms minska från 2,2 till 1,4 l/s, m². 9 Solcellerna är beräknade med 1 paket med 130m 2 solceller som ger ca 20 MWh per år, dock mest sommartid när ingen verksamhet är igång, antar enbart hälften av elen används i fastigheten. Pris är antaget till 2000 kr per aggregat för justering Pris är antaget för ny isolerruta på alla mittenrutor i musiksal och aula samt fönstren i övergången. Kostnad för installation och material är ca 2000 kr/m 2 som är förslag från Grundels. För rivning av väggen och uppbyggnad av ny fasad har en kostnad på 5000 kr/m 2 antagits utifrån internetsökning hos olika byggföretag. Kostnaden innefattar byte av radiatorventil inkl termostat, samt injustering av hela värmesystemet. Kostnaden ansätts utifrån erfarenhet till 1000 kr per radiator. Priset för lösullsisolering enligt offert samt antaget omkostnadspåslag 50% (byggåtgärder mm) ger ett pris på 60kr/m 2. Priset är baserat på en tidigare offert och nya LED-armaturer kostar omkring 2000 kr inkl arbete och lågenergilampor som ersätter glödlampor kostar ca 100 kr (byts själv) Kostnaden har antagits utifrån erfarenhet till kr för installation av timer. Kostnad är ansatt utifrån erfarenhet till kr för material och arbete. Priset för ett paket är kr enligt offert och installation antas till kr. Bidrag på 30% finns att söka och detta är invägt i investeringskostnaden. 28

29 Bilaga 3. Temperaturloggningar Separat fil Bilaga 4. Indata till simulering basmodell IDA Separat fil 29