Bäckagården. Energieffektivisering enligt Totalmetodiken

Transkript

1 Bäckagården Energieffektivisering enligt Totalmetodiken Beställt av: Kristian Johansson, Impius Utfört av: Simon Welander, Ventilation & Kylservice Datum:

2 Sammanfattning Bäckagården är ett HVB hem med två husgrupper bestående av fyra byggnader, A-D. El är idag enda energikällan och ventilationsaggregaten är av bristande kvalitet. Alla hus utom hus D har gamla två glas fönster. Det finns stora besparingar att göra då det är dålig återvinning på befintliga aggregat och mycket skulle sparas på att sätta in en bergvärmepump. Att kalibrera värmesystemet i byggnaden är en enkel åtgärd som betalar tillbaks sig fort. Genom att byta aggregat kommer även nya möjligheter som att närvarostyra lokaler som kök och matsal, vilket ökar besparingen ytterligare.

3 Innehållsförteckning1... Bakgrund 4 2 Projektets genomförande Byggnaden och dess tekniska system i nuläget Byggnaden och dess utformning Byggnadens användning Inomhusklimat Byggnadsskal Tekniska system Ventilation och luftbehandling Värme Kyla Belysning Maskiner Vatten och tappvarmvatten Styr- och övervakningssystem för de tekniska installationerna Energi- och resursanvändning Energistatistik Slutanvändare Basfall för energianvändningen Identifierade åtgärder Åtgärd 1-Byta aggregat hus B Åtgärd 2-Byta aggregat hus D Åtgärd 3-Byta aggregat hus C Åtgärd 4-Byta fönster/dörrar Åtgärd 5-Isolera väggar Åtgärd 6-Byta lampor Åtgärd 7-Kalibrera värmesystemet Åtgärd 8-Installera bergvärme Åtgärdspaket med Totalmetodiken Indata för lönsamhetsberäkningar Resultat från lönsamhetsberäkningar Slutsatser Bilaga 1. Indata för energisimuleringar Bilaga 2. Fördjupning av energibesparingsåtgärder... 22

4 1 Bakgrund Bäckagården är ett HVB hem med två huskroppar indelade i fyra hus betecknade hus A- D. Idag så består uppvärmningen av en oljepanna och en elpanna Alla husen har FTXaggregat för ventilation. För denna utredning så har beställaren varit Impius och Ventilation & Kylservice AB har använts som konsult. Medverkande Kristian Johansson, Impius Sverker Karlsson, Impius Robert Pehrs, Impius Mikael Elfving, Ventilation & Kylservice Simon Welander, Ventilation & Kylservice Ahmad Aljaghsi, Ventilation & Kylservice Kontakt kristian@impius.se sverker@impius.se robert.pehrs@impius.se mikael.elfving@vent-kylservice.se simon.welander@vent-kylservice.se ahmad.aljaghsi@vent-kylservice.se 4

5 2 Projektets genomförande Syftet med detta projekt har varit att genomföra Etapp 1 i Totalmetodiken och ta fram ett paket av energieffektiviseringsåtgärder för hus A-D på Bäckagården. Arbetet bygger på följande aktiviteter som ingår i Etapp 1 i Totametodiken: Samla in basinformation om byggnaden och sammanställ teknisk data. Energibesiktning och identifiering av energieffektiviseringsåtgärder. Investerings- och kostnadskalkyler. Energiberäkningar. Lönsamhetsberäkningar och skapande av åtgärdspaket. Följande bakgrundsinformation från Robert och från besiktningen på plats har använts i detta projekt: Ritningar för ventilation och situationsplan för hus A-D från Drift- och underhållsinstruktioner. OVK-protokoll för drift- och flödesdata för ventilation. Närvarotider, antalet närvarande och verksamhet. Månadsvis energistatistik för fastighetsel för perioden till Årlig statistik för vattenanvändning för perioden Energideklaration. Intervjuer med hyresgäster, drifttekniker och fastighetschef. En fördjupad energibesiktning har utförts på plats av Ahmad och Simon under projektets utförande. En energimodell har byggts upp i Autodesk REVIT 2017 från de tillhandahållna ritningarna med vissa ändringar enligt genomgång av byggnaden. Energimodellen har sedan simulerats med hjälp av simuleringsverktyget OpenStudio För klimatdata har två olika filer för Örnsköldsvik från SMHI använts. Den första är för 2015 och den andra för ett normalår. Investeringskostnaderna av ventilation och värme baseras på beräkningar av Ventilation & Kylservice. Övriga investeringskostnader har gjorts från schablonpriser och, data som ytor, från simuleringsverktyget. Rapporten har delats upp i följande avsnitt: Byggnaden och dess tekniska system i nuläget, energianvändning, identifierade åtgärder, åtgärdspaket med Totalmetodiken och slutsatser. 5

6 3 Byggnaden och dess tekniska system i nuläget I detta kapitel beskrivs den nuvarande situationen i byggnaden, dess funktion och dess tekniska installationer utifrån energibesiktningen. Kapitlet har delats in i ett antal underrubriker: bakgrundsinformation om byggnaden, inomhusklimat, byggnadsskal, ventilation, värmesystem, kylsystem, vattensystem, belysning och maskiner. 3.1 Byggnaden och dess utformning Bäckagården består av fyra hus uppdelade i två huskroppar. Byggnaderna är placerade i ett skogsbryn intill en vik vid havet. Nybyggnation för byggnaderna är 1938, ombyggnadsår saknas. Byggnad Area m 2, Atemp. Antal våningsplan A B C D Byggnadens användning Hus A och B används som skola med lektionssalar och matsal. Lokalerna används mellan Under närvaro befinner sig ca 12 personer i hus A och 24 stycken i hus B. Hus C och D används som behandlingshem med dygnet runt närvaro. I hus C befinner sig 8 personer och 16 stycken i hus D. 3.3 Inomhusklimat Lokalerna ska hålla ett behagligt inomhusklimat. Lokalerna håller 21 C, bra ljus i skollokaler och ljudabsorbenter där det behövs. Det ända kravet som inte uppfylls i dagsläget är luftflödena som enligt OVK-protokoll är låga på vissa ställen. OVK åtgärder är planerade men inga andra förändringar är planerade. 3.4 Byggnadsskal Byggnaderna är från 30-talet och är uppbyggda av trä. Fasaden har en stomme av trä och är i grunden isolerad med spån. Tilläggsisolering har gjorts och väggarna mäter idag 270 mm. Fasaden är av stående panel. Taken är ca 400 mm tjocka med tegel som ytskikt. Hus C har som enda byggnad en källare där även pannrumet är placerad. Alla byggnaderna står på en gjuten bottenplatta. 6

7 De båda husparen är placerade på varsin sida av en gårdsplan. På yttersidan finns skog som tillför skugga. Hus A-C har alla tvåglasfönster som alla är otäta. Dörrarna är även dessa otäta och är i behov av att bytas. I hus D är fönstren av treglastyp som är täta och dörrarna likaså. Överlag är byggnaderna i bra skick om än av gammalt snitt. Inga direkta åtgärder anses nödvändiga, förutom vissa dörrar, om inte energi tas med i beaktning. 3.5 Tekniska system I detta kapitel beskrivs de tekniska systemen i byggnaden som påverkar byggnadens energianvändning Ventilation och luftbehandling Alla byggnader har ett varit FTX-aggregat för ventilation. Dessa är ca 25 år gamla med brister. Alla aggregat är remdrivna av ineffektiva motorer som alla saknar frekvensstyrning. Till- och frånluft finns i alla lokaler utom i ett biorum (f.d. förråd) där det saknas tilluft. Aggregatet i hus A är trasigt på grund av för hög framledningstemperatur till vattenbatteriet. Motorn sitter intill batteriet varför den har överhettats och gått sönder. Detta aggregat måste bytas ut. Aggregatet i hus B går på max luftflöde vilket gör att aggregatsljud överförs till de närmaste tilluftsdonen även fast de sitter efter stora ljuddämpare. Aggregaten i hus C och D har längre drifttider än i hus A och B. Båda aggregaten har också enligt senaste OVK-protokoll problem med rotormotorer som står stilla ibland. Alla aggregat har kapacitet för att klara de projekterade luftflödena men klarar inte det p.g.a. smuts i kanalsystemen och på vissa ställen för klena kanaler. Prioriterade åtgärder är att byta aggregat A då det inte finns någon luftbehandling där för tillfället. Nästa åtgärd är att rengöra systemen och injustera samt dimensionera upp de kanaler som är för klena. Alla de andra aggregaten rekommenderas att bytas ut både av energisynpunkt och driftstabilitet. Se bilaga 1 för specifikationer. 7

8 3.5.2 Värme Värmesystemet består idag av en oljepanna och en elpanna. Oljepannan har under de senaste åren inte använts med annat än undantag. Elpannan är på 120 kw. Pannrummet är beläget i källaren i hus C. Därifrån går det en kulvert till hus A-B. I alla hus finns en egen shuntgrupp med reglering. Elpannan håller 80 C och det är även det som shuntas ut från pannrummet. Regleringarna i husen fungerar inte som dem ska och shuntar därmed ut varmare än vad som behövs. Den höga framledningstemperaturen har ställt till med problem som att cirkulationspumpar till värmebatterier till ventilationen gått sönder samt att termostater har kärvat ihop. Att byta värmesystem till bergvärme är en prioriterad åtgärd och att åtgärda regleringen av shuntarna Kyla Ingen kyla finns Belysning Belysningen består av mestadels lågenergilampor och lysrör. I klassrummen så är belysningen modern med fina lysrörsarmaturer. Samlingslokalerna har mestadels lysrörsbelysning som inte behöver bytas. I rummen här eleverna bor är belysningen varierande med mestadels vanliga armaturer för E27 lampor. Dessa lampor används inte i samma utsträckning som övrig belysning i byggnaderna varför de inte anses behöva bytas. I korridorerna används gamla klotarmaturer som inte är ljuseffektiva. Dessa är prioriterade i det fall en investering görs. Överlag så skulle även lysrör och andra ljuskällor bytas mot LED-ditos för att spara på energianvändningen. En annan besparing och investering i komfort är att installera närvarogivare för t.ex.toaletter Maskiner Förutom ventilation och elpannan så är det bara köket som har energikrävande utrustning. I köket finns stekhäll, spisar, ugn, diskmaskin och kylskåp som drar energi. I övriga huset finns det datorer, TV-apparater etc. som drar energi Vatten och tappvarmvatten Varmvattnet värms av elpannan och används till duschar och toaletter fördelade i husen. Vissa badrum är nyrenoverade och överlag så är statusen okej. Det finns inga prioriterade åtgärder. 8

9 3.5.7 Styr- och övervakningssystem för de tekniska installationerna Elpannan har intern styr för att hålla angiven temperatur. Idag är den ställd på 80 C. I pannrummet sitter två shuntar, en för att reglera framledningstemperaturen till hus C och en för kulverten. I alla ventilationsaggregatsrum sitter en egen shunt. Alla shuntar styrs av en utomhusgivare och kurva. Alla shuntar funkar inte som de ska då de är fullt öppna. För ventilationen sitter tilluftsstyrning, styrning av av- och uteluftsspjäll samt tidsstyrning. Alla aggregat saknar pumpstyrning till vattenbatteri. 9

10 4 Energi- och resursanvändning I detta kapitel beskrivs mängden köpt energi/resurser, byggnadens effektbehov och de olika slutanvändarna av energin. Kapitlet har delats in i ett antal underrubriker: energistatistik, slutanvändare, basfall och resultat från energisimulationerna. 4.1 Energistatistik Då denna anläggning bara har använt sig av el för värme de senaste åren, med undantag för januari-februari 2015 och oktober-november 2016, så finns det bara data för den totala elanvändningen för hela anläggningen. Vid undantagsfallen har den gamla oljebrännaren använts för att stödelda. Det finns inga data på hur mycket som förbrukats vid dessa fall varför alla beräkningar gjorts från mätområdet till Det finns en mätare på inkommande ledning och det är den som står för statistiken. För denna statistik är mätperioden till Det finns även bara en mätare för vattenförbrukningen och den sitter på inkommande kallvatten. Förbrukningen är för hela Se tabell 1 för en sammanställning av förbrukning. Tabell 1 förbrukning av energi Energisort Mätperiod MWh kwh/m² A temp Elförbrukning ,3 230,5 Elförbrukning ,7 Elförbrukning till ,2 Tappkallvatten m Slutanvändare Då det bara finns en mätpunkt så har slutanvändarna av den tillförda energin simulerats fram. Att få fram en exakt fördelning på detta vis är nästintill omöjligt om inte den ingående data är mycket exakt. I detta fall har en del data antagits medan det finns mer exakt data på andra punkter. Se bilaga 1 för specifikationer på ingående data till simuleringen. Då anläggningen består av två huskroppar har även två simuleringar gjorts. Efter ett par iterationer gjordes slutsatsen att byggnad AB använder 32 % av den totala förbrukningen medan CD då använder 68 %. 10

11 Denna simulering gjordes med verkliga värden både för energianvändningen och för klimatdata. Simuleringen är det kalibrerade fallet för att simuleringsverktyget ska få samma förbrukning som i verkligheten. Simuleringen hamnade inom ett par procent från verklig förbrukning. I figur 1 nedan syns fördelningen över hela anläggningen under simuleringsperioden. Figur 1 Slutanvändare under mätperiod till , enligt simulering 4.3 Basfall för energianvändningen Efter att simuleringen blivit kalibrerad ändrades klimatdata mot ett normalårsfall, här kallat basfall. Utifrån det justerades simuleringens parametrar för att hitta ett korrigerat basfall. Det korriskerade basfallet ger en rättvisare bild av byggnadens förbrukning innan energibesparingsåtgärder simuleras. Parametrar som ändrats för att få ett korriskerat basfall: Under mätperioden har FTX-aggregatet i hus A stått still på grund av en trasig fläktmotor. Aggregatet har simulerats fungera. Värmeväxlaren i aggregaten i hus C och D har under långa perioder stått stilla. Dessa har simulerats att de fungerar. Enligt OVK-besiktningen uppfyller inte anläggningen det luftflöde som krävs. Projekterade flöden har använts vid simulering. Trots att luftflödena ökats för att uppfylla BBR-kraven så minskar den totala förbrukningen i det korriskerade basfallet tack vare bättre återvinning från aggregaten i hus C och D. Se figur 2 för skillnad mellan de olika typfallen. 11

12 Figur 2 Fastställning av basfall baserat på energisimuleringar 12

13 5 Identifierade åtgärder I detta kapitel beskrivs de tekniska och ekonomiska detaljerna för de identifierade energibesparingsåtgärderna. Vid besiktningen av byggnaden antecknades två möjliga åtgärder som inte kom med i åtgärdslistan nedan på grund av för låg besparing. Den första är förluster i kulverten där det uppmärksammades att det var hög temperatur på framledningen. Efter uppmätningar visade det sig att det bara blev 0,5 C i förlust mellan framledning och retur. Detta gjord att inga ytterligare beräkningar gjordes. Den andra åtgärden var att tilläggsisolera vinden/taket. Då vinden även används som förråd finns det ingen möjlighet att tilläggsisolera där samt att taken redan är välisolerade med sina 400mm tjocklek. I bilaga 2 beskrivs hur alla åtgärder är beräknade. 5.1 Åtgärd 1-Byta aggregat hus B Att byta FTX-aggregat i hus B skulle medföra flera energibesparingsmöjligheter. Först och främst så är verkningsgraden på värmeväxlaren ca 35 % -enheter bättre på ett nytt aggregat. Idag så betjänar aggregatet både lärosalar och ett kök. I köket sitter en stor spiskåpa som är anpassad för matlagning i större volym än vad som används. Kåpan är projekterad för ett flöde på 600l/s men köket skulle klara sig på 300l/s för det ändamål som avses. Det finns ingen typ av styrning av flödet i köket utan det går på samma driftstider som resten av huset. Detta medför stora förluster. Med ett nytt tryckstyrt aggregat medför detta även möjligheten att montera en timerstyrning så att spiskåpan inte går mer än nödvändigt. Åtgärden innebär att det gamla aggregatet rivs ut och ett nytt aggregat installeras med ett flöde på 1100l/s och tryckstyrning. Flödesstyrda spjäll installeras för att möjliggöra timerstyrning. Allt ingår i priset för utbyte och igångkörning. Investeringskostnaden baseras på beräkningar av Ventilation & Kylservice. För teknisk specifikation se bilaga 2. Åtgärd 1-Byta aggregat hus B Årlig energibesparing el 28,96 MWh/år Effektbesparing el 24 kw Total investeringskostnad 280 kkr Kalkyltid 20 år 13

14 5.2 Åtgärd 2-Byta aggregat hus D Hus D är det ända huset där ventilationen går 24/7. Med betydligt bättre värmeåtervinning finns det mycket att spara. Åtgärden innebär att det gamla aggregatet rivs ut och ett nytt aggregat installeras med samma flöde på 730l/s och tryckstyrning. Allt ingår i priset för utbyte och igångkörning.investeringskostnaden baseras på beräkningar av Ventilation & Kylservice. För teknisk specifikation se bilaga 2. Åtgärd 2-Byta aggregat hus D Årlig energibesparing el 44,97 MWh/år Effektbesparing el 12 kw Total investeringskostnad 200 kkr Kalkyltid 20 år 5.3 Åtgärd 3-Byta aggregat hus C På 330l/s är detta aggregat det minsta bland de identifierade åtgärdena. Trots långa drifttider blir inte besparingen av samma rang som till aggregat D på grund av sitt låga flöde. Åtgärden innebär att det gamla aggregatet rivs ut och ett nytt aggregat installeras med samma flöde på 330l/s och tryckstyrning. Allt ingår i priset för utbyte och igångkörning. Investeringskostnaden baseras på beräkningar av Ventilation & Kylservice. För teknisk specifikation se bilaga 2. Åtgärd 3-Byta aggregat hus C Årlig energibesparing el 6,22 MWh/år Effektbesparing el 2 kw Total investeringskostnad 130 kkr Kalkyltid 20 år 5.4 Åtgärd 4-Byta fönster/dörrar I hus D finns det redan treglasfönster medan det bara är gamla delbara tvåglasfönster i de andra husen. En del av dörrarna har bristande tätningar och i allmänt dåligt skick. I åtgärden byts tvåglasfönster mot nya treglasfönster med ett U-värde på 1,2. Dörrar byts mot nya lågenergidörrar. Luft-läckaget i hus A, B och C har halverats enligt antagande. Hus D behåller samma läckage. Det finns fönster med både högre och lägre U-värde. 14

15 Valet av fönster med 1,2 i U-värde är för att det ger en bra balans mellan pris och energibesparing. Investeringskostnaden baseras på schablon för material och fönster på 4000/st. och arbete för 4000/st för 32 enheter. För två dörrar beräknas en kostnad på 8000/st. för material och dörr och arbete för 4000/st. För teknisk specifikation se bilaga 2. Åtgärd 4-Byta fönster/dörrar Årlig energibesparing el 26,45 MWh/år Effektbesparing el 9 kw Total investeringskostnad 280 kkr Kalkyltid 40 år 5.5 Åtgärd 5-Isolera väggar Väggarna är idag relativt välisolerade med en total tjocklek på ca 270 mm. I åtgärden tilläggsisoleras väggarna med ytterligare 90 mm isolering utvändigt och får ny panel. Investeringskostnaden baseras på ett schablon för material där isolering och panel ingår. Priset som det är räknat på är 600kr/m2 och arbetskostnad på 300kr/m2. För teknisk specifikation se bilaga 2. Åtgärd 5+Isolera väggar Årlig energibesparing el 16,07 MWh/år Effektbesparing el 6 kw Total investeringskostnad 1251 kkr Kalkyltid 40 år 5.6 Åtgärd 6-Byta lampor Många av belysningskällorna är idag av lågenergi typ. Det åtgärden syftar till är att byta ut de få armaturerna som är av gammalt snitt och byta ut flertalet belysningskällor till LED- dito. Investeringskostnaden baseras på en uppskattning av Ventilation & Kylservice. För teknisk specifikation se bilaga 2. Åtgärd 6-Byta lampor Årlig energibesparing el 2,12 MWh/år Effektbesparing el 0 kw Total investeringskostnad 15 kkr Kalkyltid 15 år 15

16 5.7 Åtgärd 7-Kalibrera värmesystemet Att kalibrera värmesystemet är den mest ekonomiska åtgärden att göra. Att kalibrera systemet för att få en jämn temperatur överallt och därmed få bort onödigt varma områden sparar mycket. För att kalibrera byts gamla ventiler/termostater mot nya eller låses i kalibrerat läge och sedan styra framledningstemperaturen med både inom och utomhusgivare. Investeringskostnaden baseras på en uppskattning av Ventilation & Kylservice. För teknisk specifikation se bilaga 2. Åtgärd 7-Kalibrera värmesystemet Årlig energibesparing el 13,92 MWh/år Effektbesparing el 2 kw Total investeringskostnad 60 kkr Kalkyltid 15 år 5.8 Åtgärd 8-Installera bergvärme Den självklaraste av alla åtgärder är att installera bergvärme. Då all värme idag kommer från direktverkande el finns det mycket att spara på att borra. En ny elpanna installeras för spetsvärme för de kallaste dagarna. Detta för att investeringen inte ska bli för stor i form av längre borrhål och större pump. Investeringskostnaden baseras på en beräkning av Ventilation & Kylservice. För teknisk specifikation se bilaga 2. Åtgärd 8-Kalibrera värmesystemet Årlig energibesparing el 83,94 MWh/år Effektbesparing el 43 kw Total investeringskostnad 640 kkr Kalkyltid 40 år 16

17 6 Åtgärdspaket med Totalmetodiken I detta kapitel beskriv resultaten från lönsamhetsberäkningar med detaljer för åtgärdspaket som uppfyller fastighetsägarens lönsamhetskrav, total investeringskostnad och beräknad total energi- och kostnadsbesparing efter implementering av åtgärdspaketet. 6.1 Indata för lönsamhetsberäkningar Nedan visas en tabell med indata för lönsamhetsberäkningar. Dagens elpris och internräntekrav kommer från beställare. Typ Värde Internräntekrav 15 % El 1,5 kr/kwh Inflation el/år 1,5 % 6.2 Resultat från lönsamhetsberäkningar Här beskrivs resultaten från lönsamhetsberäkningar: detaljer för rekommenderat åtgärdspaket, den beräknade internräntan, total årlig kostnadsbesparing och total nödvändig investering, åtgärdspaketet plottad i interräntediagram och energianvändningen före och efter genomförandet av åtgärdspaketet. Som man kan se i diagramet nedan hamnar åtgärden att isolera väggarna utanför internräntekravet och hamnar därmed utanför åtgärdspaketet. Sammanställning av åtgärdspaket Beräknad total kostnadsbesparing 300,57 ksek/år Beräknad investeringskostand 1597 ksek Internränta för åtgärdspaketet 20 % Beräknad total elbesparing 200,39 MWh/år 17

18 18

19 Nedan finns en sammanställning över åtgärdspaketet. Åtgärd Investeringskostnad kkr Kostnadsbesparing kkr/år Energibesparing MWh/år Kalkyltid år 1 Sänka värme/kalibrera 60 20,88 13,92 15 värmesystem 2 Byta aggregat hus D ,62 41, Byta lampor 15 3,18 2, Byta fönster ,22 26, Byta aggregat hus B ,38 26, Byta aggregat hus C 130 8,38 5, Bergvärme ,91 83, Summa ,57 200,39-19

20 7 Slutsatser Att veta att energibesparingar finns att göra är inte svårt att veta. Att veta vilka energibesparingar man ska göra är däremot svårt. Denna rapport har gjort det enklare för Impius att se vad som finns att göra på Bäckagården. I åtgärdspaketet finns det både åtgärder som är enkla att argumentera för och andra som inte är lika självklara. Åtgärden att sätta in en bergvärmepump är räknad som sista åtgärden. Skulle det istället vara en första åtgärd i ett scenario där inte hela åtgärdspaketet väljs blir besparingen ännu större varför den ses som en självklar investering. Att kalibrera värmesystemet i byggnaden är inte någon stor investering som kan ge stora besparingar. Det enda aggregatet i anläggningen som går 24/7 är aggregatet i hus D varför det finns stora besparingar att göra där genom att få in effektivare återvinning. Andra åtgärder som att byta fönster eller att byta aggregat i hus C kan vara svårare att motivera då det är stora investeringar som inte ger samma internränta som de andra åtgärderna. Med en potentiell besparing på kr/år motsvarande 64 % är det inte många års pay off för alla åtgärder. En annan möjlig besparing är att se över elavtalet för att minska omkostnaderna den vägen. 20

21 Bilaga 1. Indata för energisimuleringar En 3D-modell av byggnaderna gjordes först i Revit med hjälp av pappersritningar för att sedan exporteras till gbxml-filer. Filerna importerades sedan i openstudio för att utföra energisimuleringar. Openstudio-filerna analyserades visuellt i sketchup där även skuggelement lades in. Detta är värden för det korriskerade basfallet. Bergvärmen är beräknad i VPW2100. Areor är därmed hämtade direkt från modellerna. Hus A och B Vad Värde Antaget/uppmätt Drifttid Personer 15 m 2 /person Givet 8-16 Flöde vent. hus A 270 l/s Givet 06:30-16:20 må-fr Verkningsgrad hus A 50 % Antaget Flöde vent. hus B 1400 l/s Givet 06:30-16:20 må-fr Verkningsgrad hus B 45 % Antaget U-värde fönster 3 Antaget U-värde väggar 0,186 Antaget/uträknat U-värde tak 0,108 Antaget/uträknat Luftläckage 0,3 l/s/m 2 yttervägg Antaget Belysning 3 W/m 2 Antaget 4h sommar, 12h vinter El-utrustning 3 W/m 2 Antaget Varmvattenförbrukning 0,063 l/s, 39 C Antaget 0,5h/dag Temperatur 21 C Givet Hus C och D Vad Värde Antaget/uppmätt Drifttid Personer 15 m 2 /person Givet 8-16 Flöde vent. hus C 330 l/s Givet 06:30-16:20 må-fr Verkningsgrad hus C 50 % Antaget Flöde vent. hus D 730 l/s Givet 06:30-16:20 må-fr Verkningsgrad hus D 45 % Antaget U-värde fönster hus C 3 Antaget U-värde fönster hus D 1,2 Antaget U-värde väggar 0,186 Antaget/uträknat U-värde tak 0,108 Antaget/uträknat Luftläckage hus C 0,3 l/s/m 2 yttervägg Antaget Luftläckage hus D 0,1 l/s/m 2 yttervägg Antaget Belysning 3 W/m 2 Antaget 4h sommar, 12h vinter El-utrustning 3 W/m 2 Antaget Varmvattenförbrukning 0,063 l/s, 39 C Antaget 1,3h/dag Temperatur 21 C Givet 21

22 Bilaga 2. Fördjupning av energibesparingsåtgärder Alla åtgärder har beräknats var för sig. Den åtgärd som har högst internränta har sedan sats som första åtgärd i åtgärdspaketet. Alla de andra åtgärderna har sedan beräknats igen med den första åtgärden som implementerad. Detta har gjorts tills alla åtgärderna är rangordnade efter lönsamhet i förhållande till de andra. Med detta arbetssätt har varje åtgärd tagit hänsyn till hur de andra åtgärderna påverkar varandra. T.ex. så minskar ny belysning förbrukningen av el som tidigare blivit värme. Alla priser som presenterats är exklusive moms. Åtgärd 1-Byta aggregat hus B Beräknat aggregat är på 1100l/s och har en verkningsgrad på värmeväxlaren på 82 %. I hus B kan man vid ett aggregatsbyte använda närvarogivare för platser som kök och matsal genom att aggregatet är tryckstyrt. I simuleringen har ett projekterat grundflöde på 800 l/s använts och ett tillskott på 300 l/s under två timmar. Investeringskostnaden är 280 kkr varav material är 200 kkr och arbetskostnad är 80 kkr. I priset ingår, aggregat, styrning matsal med CO2, styrning kök, kanaler, demontage, montage och injustering. Inget tillkommer. Åtgärd 2-Byta aggregat hus D Aggregatet har samma storlek som tidigare på 730 l/s och verkningsgraden på värmeväxlaren är på 79 %. Investeringskostnaden är 200 kkr varav material är 150 kkr och arbetskostnad är 50 kkr. I priset ingår, aggregat, kanaler, demontage, montage och injustering. Inget tillkommer. Åtgärd 3-Byta aggregat hus C Aggregatet har samma storlek som tidigare på 330 l/s och verkningsgraden på värmeväxlaren är på 79 %. Investeringskostnaden är 130 kkr varav material är 80 kkr och arbetskostnad är 50 kkr. I priset ingår, aggregat, kanaler, demontage, montage och injustering. Inget tillkommer. Åtgärd 4-Byta fönster/dörrar Vid byte av fönster och dörrar har kostnaden räknats fram med 4000 kr för material och 4000 kr för arbetet styck. Denna åtgärd är räknad på att man byter alla fönster och dörrar till hus A, B och C. De installerade fönstren har ett U-värde på 1,2. Ett antagande har gjorts att luftläckaget halveras från 0,3 l/s och m 2 yttervägg till 0,15 Åtgärd 5-Isolera väggar 22

23 Vid tilläggsisolering för tak och vägg har kostnaden räknats fram med 600 kr för material och 300 kr för arbete per kvadratmeter. Ett antagande har gjorts att luftläckaget genom väggen inte kommer bli mindre med den extra isoleringen. Åtgärd 6-Byta lampor Det har antagigts att energibehovet går ner till 2 W/m 2 från 3 W/m 2 tidigare. På vinterhalvårdet när det finns både ett värme- och lampbehov så blir den totala besparingen i princip noll med dagens eluppvärmning då endast posten för energiförbrukning flyttats. På sommaren finns det en verklig besparing och vid utbyte till bergvärme blir besparingen påtagligare. Åtgärd 7-Kalibrera värmesystemet Vid simuleringen har temperaturen sats till 21 C. Mätvärden och antagande har gjorts att temperaturen ligger lite högre i dagens system. Genom att kalibrera systemet skulle en jämnare temperatur kunna åstakommas. I simuleringen har antagande gjorts att detta motsvarar att sänka till 20 C. I uträkningen har det antagits att snittemperaturen sjunker med 1 C. I kalkylen är det räknat på 40 kkr för arbetet och 20 kkr för material, Åtgärd 8-Installera bergvärme Vid dimensionering av bergvärme har Bosch/IVTs beräkningsprogram VPW2100 används. Där har beräkningar gjorts på att dagens användning uppgår till 250 MWh värme. Utfallet blev att det behövs sex stycken borrhål på 220m vardera och en peak effekt på 82,5 kw. I det beräknade förslaget på att installera bergvärme har en värmepump på 48kW med en extra 42kW elpanna för spetsvärme använts. I priset ingår borrhål (ink. 18m foderrör, extra tillkommer en kostnad på 550kr/m), värmepump, rivning av oljepanna och befintlig elpanna, ny elpanna, ackumulatortank, rör, installation, el och igångkörning 23