%avarbetstidenförden genomsnittlige ingenjören ägnas åt kommunikation i ngn

Transkript

1 50 %avarbetstidenförden genomsnittlige ingenjören ägnas åt kommunikation i ngn form Kreth, M. A survey of the co-op writing experiences of recent engineering graduates. IEEE Transactions of Professional Communication, Vol 43 (2) sid (2000) Schneider, B. & Andre, J. University preparation for workplace writing: perceptions of students in three disciplines. Journal of Business Communication, Vol 42 (2) sid (2005)

2 Vad kan det handla om? Skriva Tala

3

4

5 Vad kan det handla om? Rapporter Analysdokument Specifikationer Konsekvensbeskrivningar Mötesanteckningar Patentansökningar Projektansökningar E-post M.m. Konferenspresentationer Möten (internt/externt) Telefonsamtal Kund- eller säljdialog Mässor Interna presentationer: Ledningsgruppen Divisionen Forskningsgruppen

6 Skriva en central fysikkompetens Dr. Hans Malmström, universitetslektor Avdelningen för fackspråk och kommunikation

7 Inventering Hur mycket skriver ni till vardags? Vad skriver ni och varför? Brukar era texter vara läsarvänliga? Hur vet ni det? Vad tror ni att ni kommer att få skriva här på Chalmers?

8 Dags att tänka till 1. Smith [2]tyckeratt forskarna gör det för krångligt. Han menar att de gör för stor grej utav Fassmo-effekten.

9 Fint/Fult, en fråga om stil Fult Fint Smith [2]tycker att forskarna Smith [2] anser att Jones och Tally [3] gör det för krångligt. gör saken för komplicerad gör för stor grej utav Fassmo-effekten. lägger för stor vikt vid Fassmo-effekten

10 Dags att tänka till igen 2. Smith [2] anser,att Jones och Tally [3] gör saker för komplicerad, han menar att de lägger för stor vikt utav Fassmo-effekten.

11 Rätt/fel en fråga om skrivregler Fel Smith [2] anser,att Jones och Tally [3] gör sakerför komplicerad, han menar att de lägger för stor vikt utav Fassmo-effekten. Rätt Smith [2] anser att Jones och Tally [3] gör sakenför komplicerad. Han menar att de lägger för stor vikt vid Fassmo-effekten.

12 Dags att tänka till sista gången Förändringarna i experimentet var ofta till det sämre eftersom man hade gjort tillägg i instruktionerna och introducerat nya variabler. Nu var man tvungen att börja med att ta bort dem.

13 Bra/dåligt en fråga om textfunktion Dåligt Förändringarna i experimentet var ofta till det sämre eftersom man hade gjort tillägg i instruktionerna och introducerat nya variabler. Nu var man tvungen att börja med att ta bort dem. Bra Förändringarna i experimentet var ofta till det sämre eftersom man hade gjort tillägg i instruktionerna och introducerat nya variabler. Följden blev att instruktionerna togs bort.

14 Vad tar vi sikte på idag? (Lärandemål) använda sig av skrivande för att analysera och redigera text för att (i) utveckla och strukturera tankar,(ii) fokusera ett problem och, (iii) konvertera tanke till ord, d v s använda sig av skrivande som en process för att lära. ge konstruktiv återkoppling på en annan författares text. använda återkoppling från en annan författare eller lärare/handledare för att revidera sin egen text. snabbt identifiera central information i några vanliga vetenskapliga texttyper.

15 Vad tar vi sikte på idag? Skriva-för-att-lära Processkrivande Kamratrespons (peer response) Struktur i teknisk text laborationsrapporter och tekniska rapporter

16 Två sorters skrivande Tankeskrivande Tänka med pennan Få och utveckla idéer Utforska, testa Klargöra tankar Förklara för dig själv Kreativt tänkande Skribentorienterad Process Presentationsskrivande Kommunicera Presentera Framställa Presentera Förklara för andra Kritiskt-analytiskt tänkande Mottagarorienterad Produkt

17 Olika situation, syfte, användning Tankeskrivande Du Studiekamrater Lärare i dialog Informellt personligt språk Expressivt Tanketext, anteckningar, utkast Presentationsskrivande Andra Offentlighet Examinator Formellt (anpassat) språk Korrekt Uppsats, rapport, artikel, tentamen

18 Ett exempel Bra bild av molekylen [Jonathan redigerar de andra] Väldefinierad yta men Alpha STM haltar Formerandet av Alpha STM-strukturen [12] var en komplex process som tog ansenlig tid i anspråk. Bygga om i nästa labb

19 Skrivande (primärt) som verktyg inget nytt Upptäcka vad man redan vet eller inte vet Snabbskrivande, post-its annat Omformulera kunskapstexter för att förstå Relatera till områdets kunskapsmassa Brottas med centrala begrepp Sammanfattning Reagera; vara kritisk Argumentera kring kurs-, text-eller diskussionsinnehåll Kommentera kunskapsbildning och utveckling

20 Vad är målet med sådant skrivande? Aktivera tänkande Låta hjärnan göra det den är bäst på utan vår inblandning Reflektera Förstå

21

22 Vi har hamnat mitt i Edisons skrivprocess!

23 Bearbetning från tanke till presentation Snabbskriva Utveckla Revidera Inget avbrott En utgångspunkt Inspiration Idégenerering Tillägga Stryka Ersätta Klargöra Utarbeta Korrigera Flytta Fokus Form/struktur Formuleringar Rättskrivning Skiljetecken Var någonstans skulle ni placera Edison-texten?

24 Vad vet vi så här långt? Två (?) sorters skrivande Kompletterande, inte komplementära, skrivformer Skrivformer del av en process Processkrivning

25 Processkrivning Idéskrivandeoch tankeskrivande Presentationsskrivande Strukturera idé Revision Respons

26 Egentligen inte så konstigt! Ingen skrivrevolution Speglar hur vi naturligt beter oss; skrivande som betyder något Skrivande ÄR en iterativ process

27 Skrivprocessen och Fysiken omkring oss Efter avslutad kurs ska studenten kunna: använda sig av skrivande för att analysera och redigera text för att (i) utveckla och strukturera tankar,(ii) fokusera ett problem och, (iii) konvertera tanke till ord, d v s använda sig av skrivande som en process för att lära.

28 Egentligen inte så konstigt! Ingen skrivrevolution Speglar hur vi naturligt beter oss; skrivande som betyder något Skrivande ÄR en iterativ process Respons är viktigt varför?

29 Kamratrespons (Peer response)

30 Kamratrespons i Fysiken omkring oss Ge respons på minst en annan grupps rapporttext [obligatoriskt] Responsseminarium med CHOCS med exempel från era texter/att ge respons [valfritt, med rekommenderat] Återkopplingsdokument Tidplan (inget avancerat, men gärna träffas f2f) Ann-Marie ger ytterligare instruktion

31 Kamratrespons i Fysiken omkring oss Efter kursen ska studenten kunna: ge konstruktiv återkoppling på en annan författares text. använda återkoppling från en annan författare eller lärare/handledare för att revidera sin egen text.

32 Kamratrespons (Peer response) En känsla av publik; internt blir publikt; testar Speglar verkligheten ingen (!?) lämnar ifrån sig en text utan en andra läsare Utvecklar en känsla för dina egna styrkor och svagheter Står dig fritt att anamma eller förkasta kritik

33 Viktigt att tänka på i samband med kamratrespons Text betraktad globalt eller lokalt? Vissa människor upplever kamratrespons obehagligt Var stöttande Konstruktiv eller destruktiv kritik? Författarens (författarnas) ansikte

34 Hur ska respons vara? KONKRET Beskriv vad som verkar vara textens fokus och syfte genom att formulera det på ditt eget sätt. Beskriv konkret vad du inte förstår och be om preciseringar och klargöranden. Fråga mer! Sammanfatta det som du uppfattar vara det viktigaste.

35 Till er hjälp Återkopplingsdokument

36 Ett lärandemålkvar idag Efter avslutad kurs ska studenten kunna: snabbt identifiera central information i några vanliga vetenskapliga texttyper Varför är det viktigt? Tid Effektivt läsande Central information är oftast det som man är ute efter

37 Börja med att konstatera att det finns olika texttyper Texttyp: delar ett kommunikativt syfte delar likheter (struktur, stil, innehåll och mottagare) Kan någon ge ett exempel på en texttyp?

38 Ett exempel som ni kanske känner igen? Syfte: Lära ut grundläggande MATLAB Struktur: Lärobok med kapitelindelning Stil: Semi-formell akademisk Innehåll: Instruerande pedagogisk text om MATLAB Mottagare: Studenter

39 Två andra exempel: laborationsrapport vs. teknisk (projekt-) rapport Syfte: Struktur: Stil: Innehåll: Mottagare:

40 Två andra exempel: laborationsrapport vs. teknisk (projekt-) rapport Syfte: Syfte: Struktur: Stil: Innehåll: Mottagare: Struktur: Stil: Innehåll: Mottagare:

41 Varför gör vi detta? Lättare lära sig navigera i en text med förståelse för vad som bestämmer vad en text är Struktur central determinant för vad en text ÄR Teknisk rapport har t ex annan struktur än lärobok

42 Teknisk rapport (gen.) avklädd Vilken är den minsta beståndsdelen i en teknisk rapport?

43 Teknisk rapport (gen.) avklädd Kapitel Avsnitt Stycke Meningar Fraser Ord Morfem Fonem

44 Teknisk rapport i fysik Titelsida Sammandrag Innehållsförteckning Tecken/Nomenklatur Förord Inledning Huvuddel Avslutning Källförteckning Bilaga(or)

45 Laborationsrapport i fysik (laborationsprotokoll) Titel Sammanfattning Utrustning Teori Utförande och resultat Feldiskussion Slutsatser

46 Titelsida Sammandrag Inledning Teori Material Utförande Resultat Diskussion Referenser Bilagor Laborationsrapport i fysik

47 Vad gör de olika delarna?

48 Titelsida Identifierar och specificerar ämne och fokus Titeln ska vara tydlig och uttömmande Kort titel räcker ofta inte Identifierar författaren/författarna Affiliering, datum, utgivningsort,

49 Sammandrag Till hjälp för att få en uppfattning om innehållet i rapporten utan att läsa hela texten Ett enda stycke Bred publik inte alltför tekniskt Komponenter problemställningen syftet med undersökningen och avgränsningarna som gjorts metoderna som använts materialet som använts undersökningen/resultatet slutsatserna och de viktigaste resultaten nyckelorden

50 Innehållsförteckning Schematisk överblick över rapportens struktur Sidnummer Hierarki Rubriktransparens för maximal läsbarhet och navigering

51 Inledning/Introduktion CARS (används ofta för vetenskapliga artiklar, men fungerar som inspiration) 3 moves Etablera forskningsområdet Etablera en niche Ockupera nichen Bakgrund; problemformulering; syftesformulering; kort metod; (omfattning och avgränsningar) Generellt om området Specifikt; vad rapporten gör

52 Teori Teoretiskt fundament Författarens teoretiska/vetenskapliga utgångspunkt Tänk: vad läsaren behöver förstå för att kunna förstå val av metod, resultaten som de presenteras och diskussionen som den förs

53 Material/Metod Vad gjorde du? (notera tempus!) Varför gjorde du det? (och inget annat) Koncis snarare än helt komplett Syftet med informationen är att möjliggöra återskapande och utvärdering

54 Resultat Återger resultat/ data ut Stöd av visuell information Text som binder samman visuell information (Kort beskrivning/tolkning av resultatet)

55 Diskussion Resultaten i förhållande till teori och metod Utvärdering och förklaring Djupare analys Avvikelser förklaras och analyseras Implikationer av resultaten Resultat och diskussion slås ibland ihop

56 Slutsatser Slutsatser mot bakgrund av diskussion och resultatredovisning Koncist, inget nytt, men väl en syntes (Rekommendationer)

57 Källförteckning talar vi om i föreläsning 3!

58 Vad får ni med er? Skrivhandledningsmaterial för teknisk rapport Återkopplingsdokument Till kamratrespons Som checklista, kanske? CHOCS påminnelse om en viktig resurs Fackspråksföreläsning 2: 27/9