% av arbetstiden för den genomsnittlige ingenjören ägnas åt kommunikation i ngn

Transkript

1 50 % av arbetstiden för den genomsnittlige ingenjören ägnas åt kommunikation i ngn form Kreth, M. A survey of the co-op writing experiences of recent engineering graduates. IEEE Transactions of Professional Communication, Vol 43 (2) sid (2000) Schneider, B. & Andre, J. University preparation for workplace writing: perceptions of students in three disciplines. Journal of Business Communication, Vol 42 (2) sid (2005)

2 Vad kan det handla om? Skriva Reseräkningar Kod Rapporter Anteckningar E-post Artiklar Böcker Tala Presentationer Telefon Möte Föreläsningar

3

4

5 Vad kan det handla om? Rapporter Analysdokument Specifikationer Konsekvensbeskrivningar Mötesanteckningar Patentansökningar Projektansökningar E-post M.m. Konferenspresentationer Möten (internt/externt) Telefonsamtal Kund- eller säljdialog Mässor Interna presentationer: Ledningsgruppen Divisionen Forskningsgruppen

6 Vad kan det handla om? Rapporter Analysdokument Specifikationer Konsekvensbeskrivningar Mötesanteckningar Patentansökningar Projektansökningar E-post M.m. Konferenspresentationer Möten (internt/externt) Telefonsamtal Kund- eller säljdialog Mässor Interna presentationer: Ledningsgruppen Divisionen Forskningsgruppen

7 Skriva en central matematikkompetens Hans Malmström Avdelningen för fackspråk och kommunikation

8 Det var butlern som gjorde det.

9 Dags att tänka till 1. Smith [2]tycker att forskarna gör det för krångligt. Han menar att de gör för stor grej utav Fassmo-effekten.

10 Fint/Fult, en fråga om stil Fult Fint Smith [2]tycker att forskarna Smith [2] anser att Jones och Tally [3] gör det för krångligt. gör saken för komplicerad gör för stor grej utav Fassmo-effekten. lägger för stor vikt vid Fassmo-effekten

11 Dags att tänka till igen 2. Smith [2] anser, att Jones och Tally [3] gör saker för komplicerad, han menar att de lägger för stor vikt utav Fassmo-effekten.

12 Rätt/fel en fråga om skrivregler Fel Smith [2] anser, att Jones och Tally [3] gör saker för komplicerad, han menar att de lägger för stor vikt utav Fassmo-effekten. Rätt Smith [2] anser att Jones och Tally [3] gör saken för komplicerad. Han menar att de lägger för stor vikt vid Fassmo-effekten.

13 Dags att tänka till sista gången Förändringarna i experimentet var ofta till det sämre eftersom man hade gjort tillägg i instruktionerna och introducerat nya variabler. Nu var man tvungen att börja med att ta bort dem.

14 Bra/dåligt en fråga om textfunktion Dåligt Förändringarna i experimentet var ofta till det sämre eftersom man hade gjort tillägg i instruktionerna och introducerat nya variabler. Nu var man tvungen att börja med att ta bort dem. Bra Förändringarna i experimentet var ofta till det sämre eftersom man hade gjort tillägg i instruktionerna och introducerat nya variabler. Följden blev att instruktionerna togs bort.

15 Vad tar vi sikte på idag? Studenten ska efter avslutad kurs kunna: använda sig av skrivande för att analysera och redigera text för att (i) utveckla och strukturera tankar,(ii) fokusera ett problem och, (iii) konvertera tanke till ord, d v s använda sig av skrivande som en process för att lära. ge konstruktiv återkoppling på en annan författares text. använda återkoppling från en annan författare eller lärare/handledare för att revidera sin egen text.

16 Vad tar vi sikte på idag? Skriva-för-att-lära Processkrivande Kamratrespons (peer response) Sammanfattning

17 Vad handlar nästa föreläsning om? Generella akademiska skrivfärdigheter Överlevnadstips Handfasta tips om stil och konventioner Skriva och integrera formler, ekvationer och visuell information

18 Två sorters skrivande Tankeskrivande Tänka med pennan Få och utveckla idéer Utforska, testa Klargöra tankar Förklara för dig själv Kreativt tänkande Skribentorienterad Process Presentationsskrivande Kommunicera Presentera Framställa Presentera Förklara för andra Kritiskt-analytiskt tänkande Mottagarorienterad Produkt

19 Olika situation, syfte, användning Tankeskrivande Du Studiekamrater Lärare i dialog Informellt personligt språk Expressivt Tanketext, anteckningar, utkast Presentationsskrivande Andra Offentlighet Examinator Formellt (anpassat) språk Korrekt Uppsats, rapport, artikel, tentamen

20 Ett exempel Bra bild av figuren [Jonathan redigerar de andra] Väldefinierad yta men Alpha STM haltar Formerandet av Alpha STM-strukturen [12] var en komplex process som tog ansenlig tid i anspråk. Bygga om i nästa labb

21 Skrivande (primärt) som verktyg inget nytt Upptäcka vad man redan vet eller inte vet Snabbskrivande, post-its annat Omformulera kunskapstexter för att förstå Relatera till områdets kunskapsmassa Brottas med centrala begrepp Sammanfattning Reagera; vara kritisk Argumentera kring kurs-, text- eller diskussionsinnehåll Kommentera kunskapsbildning och utveckling

22 Vad är målet med sådant skrivande? Aktivera tänkande Låta hjärnan göra det den är bäst på utan vår inblandning Reflektera Förstå

23

24 Vi har hamnat mitt i Edisons skrivprocess!

25 Bearbetning från tanke till presentation Snabbskriva Utveckla Revidera Inget avbrott En utgångspunkt Inspiration Idégenerering Tillägga Stryka Ersätta Klargöra Utarbeta Korrigera Flytta Fokus Form/struktur Formuleringar Rättskrivning Skiljetecken Var någonstans skulle ni placera Edison-texten?

26 Vad vet vi så här långt? Två (?) sorters skrivande Kompletterande, inte komplementära, skrivformer Skrivformer del av en process Processkrivning

27 Processkrivning Idéskrivande och tankeskrivande Presentationsskrivande Strukturera idé Revision Respons

28 Egentligen inte så konstigt! Ingen skrivrevolution Speglar hur vi naturligt beter oss; skrivande som betyder något Skrivande ÄR en iterativ process

29 Skrivprocessen och Matematisk orientering Efter avslutad kurs ska studenten kunna: använda sig av skrivande för att analysera och redigera text för att (i) utveckla och strukturera tankar,(ii) fokusera ett problem och, (iii) konvertera tanke till ord, d v s använda sig av skrivande som en process för att lära.

30 Egentligen inte så konstigt! Ingen skrivrevolution Speglar hur vi naturligt beter oss; skrivande som betyder något Skrivande ÄR en iterativ process Respons är viktigt varför?

31 Kamratrespons (Peer response)

32 Kamratrespons (Peer response) En känsla av publik; internt blir publikt; testar Speglar verkligheten ingen (!?) lämnar ifrån sig en text utan en andra läsare Utvecklar en känsla för dina egna styrkor och svagheter Står dig fritt att anamma eller förkasta kritik

33 Viktigt att tänka på i samband med kamratrespons Text betraktad globalt eller lokalt? Vissa människor upplever kamratrespons obehagligt Var stöttande Konstruktiv eller destruktiv kritik? Författarens (författarnas) ansikte

34 Hur ska respons vara? KONKRET Beskriv vad som verkar vara textens fokus och syfte genom att formulera det på ditt eget sätt. Beskriv konkret vad du inte förstår och be om preciseringar och klargöranden. Fråga mer! Sammanfatta det som du uppfattar vara det viktigaste.

35 Kamratrespons i Matematisk orientering Återkopplingsdokument att använda vid granskning av sammanfattning Peers får gärna träffas, men online fungerar Lista med Vem granskar vem? publiceras på hemsidan under november Missa inte tillfället till konstruktiv hjälp! Kom ihåg att lämna in de återkopplingskommentarer du fått på det första utkastet tillsammans med det andra utkastet (till fackspråk) krav för godkänt betyg

36 Från process till produkt Över till skrivprodukten

37 Sammanfattning

38 Varför är sammanfattningar viktiga? Informationsöverbelastning ingen ny trend Sammanfattningar är omnipresenta Utan sammanfattningar för många detaljer i våra narrativer

39 Fundamenta en bra sammanfattning Att summera ngt är att koka ned att identifiera det viktiga, det relevanta Huvudpunkten(erna), med stödjande information Grundläggande princip: selektion

40 Vad innehåller en bra sammanfattning? Tydlig information om källan Mannerström poängterar att matematikens hjärta återfinns i talen Syftet som styrde ursprungsinformationen Mannerströms argumentation för talens storhet är övertygande. Huvudpunkterna + stödjande information Huvudpunkterna i argumentationen, nämligen att X är snyggare än Y, är tydliga, och resonemanget tar sin utgångspunkt i teorin om matematikens estetik. Egna ord Parafrasera

41 Vad innehåller en bra sammanfattning? Neutral och objektiv retorik Inte din uppgift att polemisera en korrekt, och balanserad återgivning är det viktigaste, även om du inte håller med. Koherens Det ska finnas en tydlig röd tråd i din text; texten ska vara logiskt uppbyggd med en rimlig disposition. Punktlistor är (oftast) inte acceptabelt eftersom de sällan bidrar till en textuell helhet. Referatmarkörer för att visa att det är en sammanfattning Mannerström påtalar att Enligt Manneström är X och Y Exempel på en del av detta.

42 Generell struktur på ER sammanfattning Inledning Föreläsning 1 Föreläsning 3 Föreläsning 2 Föreläsning 4 Avslutning

43 Inledning Människor upplever att vissa tal är vackrare än andra. Det är dock oklart vilka kognitiva principer som ligger till grund för en sådan bedömning. Sven Tynell, ordförande i Sveriges Matematikers Estetikförening framhåller i samband med Chalmersföreläsningen den 10 november 2012 att estetiken hos tal behöver mer forskning och förklarar varför: utan bättre kunskap om varför

44 Bind samman idéerna Påståenden/idéer från föreläsningsunderlaget får inte existera i vakuum Dra paralleller, hitta kopplingar, var tydlig för läsarens skull Kom ihåg det övergripande syftet med din text och reiterera gärna Låt idéerna utgöra en helhet

45 Knyt ihop alla trådar Avslutning Sammanfatta sammanfattningen i en enda mening ett starkt påstående Bekräfta din huvud(syn)tes Spegelbild av inledningen

46 Vad får ni med er? Handledning för sammanfattningsskrivande Återkopplingsdokument Till kamratrespons Som checklista, kanske? CHOCS påminnelse om en viktig resurs Fackspråksföreläsning 2: 1/11

47 Sammanfattningens omfattning tecken