STOCKHOLMS SPÅRVÄGAR " STOCKHOLM 1927

Transkript

1 STOCKHOLMS SPÅRVÄGAR " STOCKHOLM " )

2 .STOCKHOLMS o SPARVAGAR UTG I VEN AV AKTrEBOLAGET STOCKHOLMS SPÅRVÄGAR

3 C e n ra I r11 c k e r i e t S to cdr o /m 1927

4 Swck.homsbid omkring SPÅRVÄGENS ALLMÄNNA UTVECKLING Femtio år. Inom denna tidrymd i gger Stockhoms storartade utvecking från ett i våra ögon ganska idyiskt samhäe om 148,000 invånare ti en storstad om 453,000 invånare och med aa de kännetecken, som utmärka nutidens jäktande iv. Inom de redan för femtio år sedan panagda stadsdearna har befokningssiffran stigit i hög grad, och på ett tidigare oanat sätt har bebyggesen vät ut över områden, som förr ämnade pats för den rena andsbygden, och för vars befokning en resa ti Stockhom och åter kunde vara en dagsresa, medan nu en stor de av stadens arbetande befokning kunnat bosätta sig på denna forna andsbygd och h astigt och biigt fara ti och från sina syssor i de inre dearna av staden. Ett nödvändigt hjäpmede för denna utvecking h ar varit spårvägarna, vika den 10 jui 1927 fya femtio år. Uppvuxna och uts

5 veckade med Stockhom äro de ett med Stockhom, och torde med säkerhet kunna förutses, att spårvägarna även i fortsättningen skoa verksamt bidraga ti stadens vidare utvecking. * Behovet av förbättrade, biiga kommunikationer i Stockhom sträcker sig ängre tibaka i tiden än ti år Såunda ingingo två privatpersoner i januari 1870 ti Kung. Maj:t med ansökan om att»i ikhet med vad i åtskiiga av Europas huvudstäder äger rum få på vissa gator i Stockhorn anägga s. k. spårvägar för amänhetens betjänande och trafikens underättande)>. Att ett spårvägsföretag på den tiden ansågs hava sina vanskiga sidor framgår av, att sökandena b. a. förbehöo sig 10 års skattefrihet ti kommunen. Företaget kom denna gång icke ti stånd, b. a. därför att myndigheterna icke tiäto, att spårvägar finge framdragas i Drottninggatan, viket hade begärts i ansökningen. Fem år senare, när framför at bostadsbristen gjort behovet av ättade kommunikationer at mer kännbart, kom emeertid det försag, som edde ti frågans ösning. Överståthåaren Gustaf af Uggas gav den 30 september 1875 i uppdrag åt en kommitte av sakkunniga att uppgöra och ti överståthåarämbetet inämna en fuständig pan för spårvägars anäggande i huvudstaden. Denna kommitte avgav sitt betänkande den 24 januari 1876 och däri hemstädes, att man i betraktande av de svåra terrängförhåandena på Södermam tisvidare skue avstå från tanken att anägga spårvägar å denna stadsde, varemot i fråga om staden mean broarna och Norrmam kommitterade föresogo fera spårvägsinjer i två särskida system, det primära, v iket, avsett att genast utföras, omfattade de regerade och mer bebyggda stadsdearna j ämte Kung. Djurgården, samt det sekundära, som senare skue genomföras så småningom, omfattande de 6

6 yttre, mindre bebyggda staesdearna tiika med en de av deras närmaste omgivningar. De uppysningar, som genom kommittebetänkandet vunnos, syntes så ovande fö r det titänkta företagets framgång, att inbjudning ti bidande av ett aktieboag med ändamå att bringa kommitterades försag ti utförande ansågs böra utgå, och denna inbjudning omfattades med sådant intresse, att det icke dröjde änge innan ett dyikt boag kom ti stånd under benämning Stock homs Nya Spårvägsaktieboag. Sedan Kung. Maj:t den 12 apri 1876 faststät dess boagsordning, samt av aktiekapitaet, som skue utgöra minst 500,000, högst 2,000,000 kronor, tecknats ett beopp, vida överstigande minimikapitaet, erhö boaget av staesfumäktige den 10 jui 1876 tistånd att anägga och trafikera spårvägar. De injer, å vika boaget såunda erhö koncession, voro föjande: 1. En inje från Susspanen ängs Skeppsbron, patsen nedanför Lejonbacken, Norrbro, Gustaf Adofs torg, Strömgatan, Rosenbac, Röda Bodames torg, Nya Kungshomsbrogatan (nuv. J akobsgatan), Tegebacken, Nya Kungshomsbron, Hantverkaregatan, Kungshamstorg och Trädgårdsgatan (nuv. Scheeegatan) ti Reparchansgatan (nuv. Feminggatan). 2. En inje från T egebacken utefter Kara Strandgatan (nuv. Vasagatan) och den besutade fortsättningen därav genom kvarteret Lagerbärsträdet ti Barnhusgatan, denna gata fram ti Drottninggatan, vidare över denna gata och därefter uti Adof Fredriks södra kyrkogata, Stora Badstugatan, Trebackarånggatan (n uv. Tegnersgatan), den öppna patsen vid södra ändan av Rosagstusgatan, Rosagstorg och Stora Träskgatan (nuv. Birger Jarsgatan) ti Södra Humegårdsgatan (nuv. Humegårdsgatan), där injen skue sammanbindas med deti. näst föjande: 3. En inje med utgångspunkt å Gustaf Adofs torg från den under 1. angivna injen samt därifrån sträckande sig nedanför Kung. 7

7 Första hästspärvagnen i Stockhom Operan förbi södra deen av Kungsträdgården samt vidare utefter Östra Trädgårdsgatan (nuv. Kungsträdgårdsgatan), Hamngatan, Norrmamstorg, Norrmamsgatan (nuv. Bibioteksgatan), Södra Humegårdsgatan, Sturegatan och Norra Humegårdsgatan (nuv. Karavägen) ti N y bro gatan. 4. En inje utgående från den sistnämnda å Norrmamstorg samt sträckande sig utefter Hamngatan, Nybrohamnen och Ladugårdsands Strandgata (nuv. Strandvägen) ti Djurgårdsbron för att fortsätta över denna bro samt ängs Stora vägen förbi Akärret in i Amänna gränd. Denna injepan bev adrig fuständigt genomförd, utan vidtogos under byggnadstiden vissa förändringar i densamma, som nännare framgå av det efterföjande. De första för spårvägen togos i Ladugårdsands Strandgata den 3 maj Arbetet gick raskt framåt och redan den 10 jui samma år v oro två injer färdiga för trafik. Dessa v oro: 8

8 . Susspan-Skeppsbron-Norrbro-Strömgatan - Ö stra Trädgårdsgatan-Hamngatan-Norrmamstorg-Norrmamsgatan - Södra H u m egårdsga t an -S to ra Träskgatan-Rosagsto r g. 2. Susspan-Skeppsbron-Norrbro-Strömgatan-Östra Trädgårdsgatan-Hamngatan-Norrmamstorg-Hamngatan - Nybrohamnen-Ladugårdsands Strandgata-Grevbron. Å båda injerna avgick vagn var O:de minut i vardera riktningen. Sträckan Sussen-Norrmamstorg, som trafikerades av bada injerna, fick föjaktigen 5-minuterstrafik. I taxehänseende indeades de båda i njerna var för sig i två betaningsdistrikt med 10 öres avgift för vardera med taxegränsen vid Norrbro. En färd från Sussen ti Grevbron kostade såedes 20 öre; ikaså från Sussen ti Rosagstorg. Vagnarna voro enspända hästspårvagnar, var och en rymmande 22 personer, varav 12 sittpatser. Håpatser voro icke inrättade utefter injerna, utan vagnarna stannades så ofta det påfordrades för av- och påsti gning. Avgifterna nedades av passagerarna i en på vagnsgaven inbyggd betaningsbössa, men när efter några år större vagnar, dragna av två hästar, anskaffades, erhöo dessa särskid konduktör, som upptog avgifterna i en bössa. Det är ätt att ur samtida pressuttaanden utäsa den amänna tifredsstäesen, då de första spårvagnarna började trafikera Stockhoms gator. Så skriver Dagens Nyh eter den 10 jui 1877: Bid ur Söndags- issc

9 >>Sagan sanning bev en gång! I dag öppnas trafiken å de färdiga dearna av Stockhoms spårvägar. Det är en tidragese, som förefaer märkig nog, då man erinrar sig huru många >>Om > och >>men>>, som stått i vägen för införandet i huvudstaden av detta kommunikationsmede, viket är rent av oundgängigt för ett i snabb utvecking varande stadssamhäe, där tomtpatser för nybyggnader icke kunna erhåas annat än i trakter, beägna på ett betydigt avstånd från de centraa stadsdearna. Det kunde vara frestande nog att nu, då den första spårvagnen uppåtits för amän trafik, kasta en återbick på de skeden spårvägsfrågan hos oss haft att genomgå, innan een äntigen bivit öst. Vi kunde taa om aa de krafter, som i det ängsta motarbetat denna nyttiga anäggning: ikgitighet hos kommunens förtroendemän, bristande företagsamhetsanda å ett hå, husägareintresse å ett annat o. s. v. Dock, at det där må nu vara gömt för den gada verkigheten att vårt vackra Stockhom äntigen erhåi t denna nya och väsentiga hävstång för sin materiea förkovran.» Beysande för den förändring i stadens trafikiv, som skedde vid spårvagnarnas första uppträdande, är föj ande uttaande i Stockhoms Dagbad den 11 jui 1877: >>Stockhoms Spårvägar öppnades i går för aumän trafik, seean man under de närmast föregående trenne söckendagarna varit syssesatt att genom provkörningar inöva kuskar och h ästar samt vänja amänheten vid det nya kommunikationsmedet. Detta må har naturigtvis icke på den korta tiden kunnat fukomigt vinnas, ty fortfarande måste iksom uneer provkörningsdagarna pois åtföja vagnarna på de oika turerna samt postera å de mera trafikerade patserna utefter injerna. Även behöver körsvennen för avgifternas hopsamande ti sitt biträde en konduktör*, emedan hans tid och upp- 10 * A vs kajades efter n1\gra dagar.

10 märksamhet ännu äro strängt upptagna först och främst av hans egen vagn och sedan av åkande och gående, v ika ofta endast genom starka armsignaer från kockan kunna förmås att vika undan för spårvagnen,)) Den 25 augusti 1877 öppnades för trafik injen Gustaf Adofs torg -Strömgatan-Rosenbad-Röda Bodames torg-nya Kungshamsbrogatan-Tegebacken-Nya Kungshomsbron-Hantverkaregatan- Kungshomstorg. Vagn avgick var 10:de minut i vardera riktningen. A v gift 10 öre. Den 12 oktober förängdes injen Sussen -G rev bron ti Amänna gränd på Djurgården, eit vagnarna emeertid utgingo endast på eftermiddagarna med en vagn var 10:de minut i vardera riktningen. Sträckan Grevbron-Amänna gränd betingade ett pris av 10 öre. Hea sträckan från Sussen ti Djurgården kostade såunda 30 öre. Den första vintern nakades nu för spårvägstrafiken och det syntes ovisst, om trafiken skue kunna upprätthåas i fugod utsträckning, sedan snön börjat faa. Det var icke bara snömassorna, som hotade. Ä ven en annan fara åg nära. Det gäde, huruvida ett stadgande i den koncession, som bevijats boaget av myndigheterna, skue ku nna fugöras. Stadgandet ydde: )>12. När under vintertiden den för spårvägens bruk nödiga rengöring av spåren kan verka hinderig för den amänna trafiken genom att förstöra sädföret eer ejest vara ti men för färden på gatorna, skoa spårvagnarna utbytas mot andra ämpiga åkdon, vika regebundet h åas i gång på samma injer, som för spårvagnarna äro bestämda. Tidpunkten, då sådant ombyte ska ske och när spårvagnarna åter må begagnas, bestämmes av överståthåarämbetet.)> Åtta täckta sädar inköptes för att möta nämnda behov, men de kommo adrig ti användning. T i föjd av snöhinder var trafiken instäd under den första vintern endast under en dag i fyra timmar. Några år sen are, år 1881, var dock a trafik instäd under två dagar av samma orsak. 11

11 Gustaf Adofs torg med gama Operan Linjenätets utsträckning vid 1877 års sut har angivits å en dåtida karta över Stockhom, Bi. 1. Spårvägen utveckades vidare. I det föjande meddeas de viktigaste data den 21 apri öppnades för trafik injen Rasagstorg-Grevbron-Amänna gränd, viken trafikerades under tiden 21 apri-10 oktober på sön- och hegdagar samt vardagar under eftermiddagarna med en vagn var 10:de minut i vardera riktningen. Den 22 juni förängdes injen Amänna gränd-rosagstorg från Rosagstorg över Trebackarånggatan -Stora Badstugatan- Adof Fredriks södra kyrkagata ti Drottninggatan. Denna injesträckning ändrades dock den 11 oktober samma år ti den förutvarande och i stäet förängdes injen Sussen-Rosagstorg med den senast byggda injesträckan Rosagstorg-Drottninggatan, viken betingade en särskid avgift av 10 öre. Härmed hade den bivande Ringinjen börjat utformas. 12

12 Kungshomsinjens Hndstation vid Gustaf Adofs torg Trafiken fortgick under år 1878 utan annat avbrott än under fyra dagar, 1-4 november, på injen Gusta f Adofs torg-kungshomstorg i anedning a y Edkvarnens brand. (Å denna pats igger nu Stockhoms Stadshus) den1 december kunde sträckan Drottninggatan-Barnhusgatan - Kara Strandgatan- Tegebacken tagas i bruk. Den sammanbands med injen Sussen- Norrbro-Rosagstorg-Drottninggatan, varj ämte denna inje utsträcktes vidare på den förut befintiga spårsträckan Tegebacken-Gustaf Adofs torg. 10 öres avgift för sträckan Rasagstorg- Tegebacken-Gustaf Adofs torg. Betaningsdistrikten hade under årets bötjan varit desamma som under föregående år, men då trafikinkomsterna under årets fyra första månader ej obetydigt understego inkomsterna uneer de motsvarande månaderna år 1878, besöt styresen att försöksvis från börj an av maj månad sammanså djurgårdsdistriktet med distriktet Norrbro-Grev- 13

13 Vasabron omkring Bid ur Ny ustrerad Tidning. bron och Rosagstorg-Grevbron, för att utröna om en biigare taxa kunde medföra ökad inkomst. Detta inträffade även, varför den änd-. rade taxan bibehös den 14 jui kunde sträckan Tegebacken-Vasabron-Lia Nygatan- Sussen öppnas för trafik. Linjen Sussen-Norrbro-Rosagstorg-Tegebacken-Gustaf Adofs torg avbröts vid Tegebacken och fördes in på den nybyggda sträckan ti Sussen, varigenom Ringinjen var färdigbidad. Taxegränsen vid Rosagstorg borttogs den 10 februari och när Ringinjen öppnades för trafk - med en vagn var S:te minut i vardera riktningen - borttogs även taxegränsen vid Norrbro för denna inje, varigenom avgiften för färd på hea injen bev 10 öre. Då Djurgårdsinjen under förmiddagarna trafikerade sträckan Sussen- Grevbron behövde icke ny avgift eräggas vid taxegränsen på Norrbro, men den övriga trafi.ktiden, då injen trafikerade sträckan Sussen- 14

14 Norrbro friin Lejonbacken omkring 1880-tact. Amänna gränd, bibehös taxegränsen. Samtidigt med Ringinjens öppnande infördes skytar med oika färg på de oika injerna. Vid 1880 års sut voro spårvägsinjerna tre, nämigen Ringinjen, (gröna skytar), Gustaf Adofs torg- Kungshomstorg, (gråa skytar) och Sussen-Djurgården, (röda skytar). Dessutom hade under somrarna injen Rosagstorg- Djurgården trafikerats den 1 december öppnades för trafik en fjärde inje, Kar XII:s torg- Östra Trädgårdsgatan :..Hamngatan - Norrmamstorg- Norrmamsgatan - Södra Humegårdsgatan -Sturegatan-Norra Humegårdsgatan ti Nybrogatan. Vagn avgick var 10:de minut i vardera riktningen. Avgift 10 öre. Samtidigt ändrades injen Sussen-Djurgården ti Kar XII:s torg- Djurgården. Från år 1881 fu1go injerna föjande benämningar: Ringinjen, (gröna skytar); 15

15 Djurgårdsinjens ;indstation i AmHnna gdind 1880-tact. Kungshomsinjen, (gråa skytar); Djurgårdsinjen, (röda skytar); Ladugårdsandsinjen, (vita skytar) den 4 apri Oyttades Ladugårdsandsinjens ändpunkt vid Kar XII:s torg ti Norrmamsgatans norra ände, mitt för Kung. Bibioteket, och Djurgårdsinjens ändpunkt från Kar X:s torg ti Norrbro. Linjeändringen på Ladugårdsandsinjen företogs för att undvika den trängse, som uppstod vid trafik med två injers vagnar i den smaa Norrmamsgatan. Enär Ladugårdsandsinjen efter avkortningen bev endast 800 meter ång, viken sträcka ansågs för kort för en avgift av 10 öre, infördes avgiftsfri övergång mean denna inje och Ring-. injen. För att styrka rätten ti övergång erhöo passagerarna av konduktören en poett, viken av passageraren nedades i betaningsbössan på övergångsinjen. Poetterna voro oika för båda injerna. Detta var första gången övergång tiämpades vid Stockhoms spårvägar. 16

16 Kyrkogårdsinjens ändpunkt vid Haga södra grindar Den 11 m aj förängdes Kungshomsinjen i Handtverkaregatan ti Pigatan. För Djurgårdsinjen fyttades den 1 december 1882 ändpunkten vid Norrbro ti Norrmamstorg. Vid 1882 års sut hade injenätet föj ande utsträckning: Ringinjen: Susspan- Rosagstorg-Susspan. L adugårdsandsinjen: Norrmamsgatan-Nybrogatan. Kungshomsinjen: Gustaf Adofs torg-pigatan. Djurgårdsinjen: Norrmamstorg-Amänna gränd. Under åren pågick trafiken efter orubbad pan den 4 februari besöts, att under vintermånaderna, då ångsupsförbindesen mean Strömparterren och Akärret på Djurgården var avbruten, förmiddagstrafik å Djurgårdsinjen, viken hittis på 2 17

17 vardagarna trafikerats endast på eftermiddagen, skue uppehåas med två spårvagnar, med avgång var 20:de minut. Den 20 jui öppnades injen Norrtusgatan (vid Surbrunnsgatan) ti Haga södra grindar. Vagn avgick var 10:de minut. Avgift 10 öre. Den 8 november öppnades för trafik injen Stora Badstugatan (vid Tegnersgatan)-Surbrunnsgatan tinorrtusgatan. Linjen med den förut befintiga injen ti Haga, varefter båda injesträckorna i " Stoc<hoYms Nya Spårvägs Aktie-Boag 10öre. Bijett ä Kyrko- 15 öre. Bijetten återämnades ti kusken vid av- stigandet. Bijetterna, de första som användes vid gårdsinjen 1886 bidade en inje, som benämndes Kyrkogårdsinjen. Vagn avgick var 10:de minut i vardera riktningen och utgjorde avgiften för sträckan Tegnersgatan- Norrtu 10 öre och Norrtu-Haga 5 öre. För att kunna kontroera om passageraren betat 10 eer 15 öre ämnade kusken vid avgiftens eräggande en bijett, å viken var påtryckt 10 eer spårvägen, voro tryckta i ruar, som förvarades i en cyinderformad hysa, viken kusken bar i en rem över axen. Under år 1886 ändrades namnet Ladugårdsandsinjen ti Östermamsinjen. Med anedning av det hastigt tiväxande invånareantaet på Södermam samt den fukomiga bristen på trafikmede i de inre och ängre bort iggande dearna av Maria och Katarina församingar, hade några för stadsdearna intresserade personer år 1885 ingått ti stadsfumäktige med begäran om att få anägga spårväg å vissa injer på Södermam. Den 7 augusti 1885 faststäde överståthäarämbetet stadsfumäktiges besut av den 16 juni samrna år, vari meddeades tistånd åt sökandena att på 40 år få anägga spårvägar å föjande injer: 18

18 En inje från Hornskroken ängs Hornsgatan förbi Adof Fredriks torg, vidare ängs detta torgs östra sida i S:t Pausgatan-Björngårdsgatan och Maria Högbergsgata ti Götgatan och i denna gata ti Sandbergsgatan (n uv. Gotandsgatan); en inje i Hornsgatan från östra sidan av Adof Fredriks torg ti Repsagaregatan; en inje i nuvarande Fokungagatan ti Tjärhovs-Tvärgatan (nuv. Erstagatan) och en inje från järnvägen ( Strandgatan ängs Mäaren och uppfartsvägen därifrån ti Hornsgatan. Den 1 apri 1886 erhöo koncessionsinnehavarna stadsfumäktiges medgivande att överåta rättigheterna på Stockhoms Södra Spårvägsaktieboag, vars boagsordning var av Kung. Maj:t faststäd den 12 mars Den 29 apri 1886 utökades koncessionen att även gäa sträckan från Repsagaregatan i Hornsgatan och Brunnsbacken ti Kar Johans torg. Omöjigheten av att med hästspårvagnar trafikera injen Sussen -Hornskroken edde ti besut att å denna inje ängspårvagnar skue komma ti användning. Den 11 augusti 1887 öppnades å Södermam föjande injer för trafik: med ängspårvagnar injen Sussen-Hornskroken;» hästspårvagnar >> Adof Fredriks torg-tjärhovs-tvärgatan. V agnarna av gin go var S:te minut. Avgift 10 öre med avgiftsfri övergång mean de båda injerna. Poetter användes härför. Stockhoms Dagbad skriver om ängspårvagnarna den 12 augusti 1887:»Spårvagnarna i och för sig äro ingen märkvärdighet, vi ha hunnit biva vana därvid för änge sedan. Men Söder har i detta 19

19 Kar Johans torg Ångspärvagn och vändskiva. fa en avgjord överägsenhet framför det övriga Stockhom. Det har m ed ens utan övergångar tagit nutidens mäktige hjäpare, ångan, i sin tjänst och visar oss huru i en kanske icke ångt avägsen framtid stadens kommunikationsväsende kommer att taga sig ut. N i passerar Sussen - naturigtvis har ni för att komma dit begagnat er av det norra spårvägsboaget - och stiger in i den rymiga och eeganta ångspårvagnen, som väntar på andra sidan. Vagnen sätter sig i gång, ni drar en suck av ättnad vid tanken på att inga uttröttade hästar måste draga er upp för den starka stigningen och känner er med rask fart föras Hornsgatan fram. Det är dock en skön känsa att veta, att inga spj ärnande hästar behöva anstränga sig ti det yttersta för att sätta den tunga koossen i rörese och ni ondgör er icke det ringaste över den digra frun, som hejdar vagnen mitt i backen. Det går ju så ätt atsammans. Han 20

20 där framme - kusken eer rättare okomotivföraren - gör en rörese med handen - ni stannar. Han gör en ti, och utan ansträngning bär det av vidare. Betrakta era tarika medpassagerare. Samma känsa, som behärskar er, återspegar sig i deras drag, ide sojus och beåtenhet överat. Måhända beror det på att saken är.så ny och ti föjd därav roig, men hör på konversationen ti höger och vänster, och itet varstans ska ni få höra uttryck, som komma er att förmoda, att ni kommit in i ett säskap av utesutande cjurskyccsvänner. Men ängspårvagnen går vidare, passerar Adof Fredriks torg och ämnar av de passagerare, som med vaniga, av hästar dragna spårvagnar skoa fortsätta åt Katarinatrakten. Han möter vid varje växing andra vagnar, stannar vid Bemansgatan, Timmermansgatan, Torke Knutsons gata och Ringvägen, sätter sig igång med samma ätthet och fördjupar sig på de avägsna dear av Hornsgatan, där man för några år sedan vä icke kunnat drömma om att någonsin i tiden få spårvagnar, mycket mindre sådana som gå med ånga. Och såunda, inom en kvarts timmes tid, befinner ni er ända bort vid Hornskroken, dit ni adrig varit och dit ni kanske ej heer någonsin kommit, om icke ängspårvagnen varit. Men oägenheterna, frågar ni? J a, de skue vä igga i de hinder för een övriga traf-tken, som ängspårvagnarna åstadkomma, i skrämda hästar och därav föjande obehag, för att icke taa om oyckshändeser. Farhågorna igga nära ti hands och hava stöd för sig genom underrätteser från utändska städer, där ängspårvagnen införts. Emeertid ser det ut som om våra hästar fått en säng av den nordiska fegman. Visserigen äro de något oroiga, då de möta den framiande vagnen, men det förefaer, som om den nye konkurrenten varken skue vara dem obehagig eer fruktansvärd. Men en oägenhet kvarstår dock atid. Husvärdarna utefter 21

21 Tegnersgatan 2 a, b och c, där Stockhoms Nya Spärvägsaktieboags och Aktieboaget Stockhoms Spärvägars huvudkontor sedan 1887 varit inrymt. Hornsgatan ära vara mycket bekymrade för sina fönsterrutor och gardiner ti föjd av den stundtas tämigen starka rök, som ängvagnen giver ifrån sig.» * Där nu Aktieboaget Stockhoms Spårvägars huvudkontor är beäget, stod vid tiden för spårvägens tikomst i hörnet av Rosagstusgatan och Trebackarånggatan ett tvåvånings vitrappat stenhus, som dittis använts som fokskoa (se biden å sid. 107). Sedan Stockhoms Nya Spårvägsaktieboag år 1876 förvärvat byggnaden, användes densamma ti kontor och bostad åt persona vid boaget och var skoan fortfarande under första spårvägstiden kvar i huset. Ti år 1884 fick denna byggnad kvarstå, då den revs för att ämna pats för det nuvarande huset. Under byggnadstiden förhyrdes oka för boagets kontor vid Norrmamstorg. Infyttning i det nya huset påbörjades år 22

22 1885, och när det i september 1887 var het färdigt, upptogos ägenheterna av des boagets kontor och des persona tihörande boaget. Huvudkontoret har at sedan dess varit föragt ti denna byggnad. Spårvägsnätets utsträckning vid 1887 års sut är angiven å Bi den 21 juni förängdes ängspårvagnsinjen från Hornskroken genom Brännkyrkagatan ti HornstuL Den 28 juni bestämdes avgiften ti JO öre för färd på Kyrkogårdsinjen från Odenpan ti Haga grindar. Denna inje hade tidi-. gare under året fyttats från Surbrunnsgatan ti nyanagda spår i Odengatan mean Stora Badstugatan och Odenpan. Den 10 augusti förängdes Östermamsinjen i Karavägen från Grevgatan ti Artierigatan den 15 jui öppnades för trafik injen Kungsgatan (vid Drottninggatan)-Nya Kungsbron-Feminggatan ti S:t Eriksgatan med vagn var 10:de minut och 10 öres avgift. Linjen benämndes Norra Kungshomsinjen; förutvarande Kungshomsinjen Gustaf Adofs torg -Hantverkaregatan kaades härefter Södra Kungshomsinjen. Den 25 oktober fyttades ändstationen Adof Fredriks torg å injen Adof Fredriks torg-tjärhovs Tvärgatan ti Ragvadsgatan (vid Hornsgatan). Spåren på sträckan Adof Fredriks torg-s:t Pausgatan-Björngårdsgatan-Högbergsgatan fyttades därvid ti Ragvadsgatan-S:t Pausgatan-Götgatan. I samband med denna förändring erhöo passagerarna på denna inje-katarinainjen-tiåtese att avgiftsfritt använda sig av en fätja, som gick mean Ragvadsbro och Köttorget. Ångsupsboaget erhö av södra spårvägsboaget viss ersättning för varje spårvägstrafikant, som använt färjan. Samtrafiken med färjan pågick ti dess den eektriska driften infördes. Som det vid Stockhoms Södra Spårvägsaktieboag efter ett par års verksamhet visat sig, att trafikinkomsterna ej täckte driftskostnaderna, besöts, att taxan från och med den 1 mars 1890 skue höjas 23

23 Tvåspänd hästspårvagn med hjäph1ist vid Norrtu 1890-taet. från 10 ti 12 öre med avgiftsfri övergång mean de båda injerna. Denna taxehöjning visade sig emeertid icke medföra åsyftad verkan, varför zontariff infördes den 1 september samma år. Denna bibehös sedan ti 1 januari Avgifterna voro föjande: 5 öre för en zon, 10 öre för två zoner samt 12 öre för tre zoner. Spårvägsinjerna voro enkespåriga med mötespatser, och zonindeningen hade uppgjorts med edning av dessa mötespatser. Vid resa inom en zon fick man passera ett mötesspår och fortsätta ti det nästföjande; vid resa på två zone r fick man passera tre mötesspår och fortsätta ti det fjärde; tre zoner omfattade hea injen. För kontro infördes bijetter, tryckta i ruar. Då icke heer genom detta taxesystem södra spårvägsboagets ekonomiska stäning förbättrades, uppäts trafikeringen av det södra spårvägsnätet genom kontrakt av den 31 december 189"1 ti ett nybidat boag, Södra Spårvägarnas Trafikaktieboag, viket sedan bedrev 24

24 Utryckning från stagården vid Rosagstusgatan 1890-tact. röresen ti den 1 maj 1900, då den åter övertogs av Stockhoms Södra Spårvägsaktieboag. Det nya boagets första åtgärder voro des att avskaffa zontariffen och åter införa enhetstariff med avgiftsfri övergång och des att minska trafiktätheten från s-minuters- ti 71/ 2-minuterstrafik. A v giften sattes ti 10 öre och S öre för barn under 10 år. Vid köp av 100 poetter ämnades 10 % rabatt den 1 apri förängdes Norra Kungshomsinjen från Feminggatan genom S:t Eriksgatan ti Drottninghomsvägen. Den 21 jui förängdes Östermamsinjen i Kartavägen från Artierigatan ti Karapan. Under år 1892 började Ringinjens södergående vagnar föras från Tegnersgatan genom Luntmakaregatan ti Fredriks Kyrkogata i stäet för genom Stora Badstugatan. Ä ven så fyttades injen från Bibioteksgatan söder om Sturepan ti nyanagda spår Sturepan Birger Jarsgatan-Nybropan-Hamngatan ti Norrmamstorg. 2S

25 SpärvUgsstationen vid Tegnersgatan 1890-taet i september träffades överenskommese mean Stockhoms Nya Spårvägsaktieboag och Stockhom-Rimbo järnvägsaktieboag, viket senare boag genom oförutsedda omständigheter urståndsatts att enigt beräkning kunna vid månadens början öppna trafik på den eektriska banan Humegårdsgatan-Östra stationen, att två av. 26 Moc'thOma r ptngaaktioboag.. Fria. Riagtne, Ta Sidoiniea 7517 _Y.'; i' O IWe.. Gier bott nd om 6tver. Övergängsbijett '- spårvägsboagets större vagnar skue förändras ti järnvägens smaare spårvidd och provisoriskt mot en ersättning av 15 kronor per vagn och dag uppehåa trafik från Humegårdsgatan genom Engebrektsgatan ti Östra stationen. Vagnarna drogos av tre hästar vardera och kördes av spårvägens kuskar. Avgifterna upptogos av järnvägens konduktörer (10 öre). Denna trafik uppehös omkring ett havt år.

26 Norrbro 1890-taet. Den 1 oktober infördes avgiftsfri övergång mean de båda Kungshomsinjerna och Ringinjen, och erhöo passagerarna övergångsbijetter av konduktören för att styrka sin rätt ti övergång. För övergången mean Ringinjen och Östermamsinjen bibehöos poetter. Den 28 november öppnades för trafik injen Norra Ban- torget-torsgatan- Odengatan ti Norrtusgatan. Linjen kaades V asastadsinjen. V agn avgick var 10:de minut. A v- gift 10 öre med rätt Övergångsbijett för 2 ombyten

27 Stockhomsutstäningen Spårvägen framdragen över den provisoriska träbron, som anagts tinder den nya brons byggande. ti avgiftsfri övergång ti och från Norrtu med Kyrkogårdsinjens vagnar. Övergångsbijetter användes den 1 apri infördes avgiftsfti övergång mean å ena sidan Vasastadsinjen och Kyrkogårdsinjen söder om Odenpan samt å andra sidan Ringinjen och Östermamsinjen. Genom detta medgivande bev det möjigt att befara tre oika injer för 10 öre, t. ex. från Östermamsinjen ti Ringinjen och från denna inje ti Norra Kungshomsinjen. Poetterna för ombyte ti och från Östermamsinjen avskaffades och perforerade dubbeövergångsbijetter infördes. A v dessa avrev konduktören på den första övergångsinjen hava bijetten och konduktören på den andra övergångsinjen emottog och makuerade den andra bijetthavan. Övergångsresa ti och från Kyrkogårdsinjen norr om Odenpan var dock beagd med särskid avgift enigt föjande taxa: 28

28 Riddarhustorget För resa över eer från Ringinjen ti Norrtu öre >> >>» >> >> >> >> Haga >> Den 1jui infördes s-min u terstrafik på de båda Kungshomsinjerna. Under år 1896 f yttades spåren för Ringinjen från Birger j arsgatan- Nybropan- Hamngatan- Norrmamstorg ti Birger j arsgatan- Småandsgatan-Norrmarnstorg och ikaedes från Bibioteksgatan och Humegårdsgatan ti Birger j arsgatan mean Sturepan och Engebrektspan. Å Östermamsinjen fyttades spåren från Humegårdsgatan ti Sturegatan och Sturepan den 5 oktober sammanbundos Norra och Södra Kungshomsinjerna över Fridhemsgatan ti en gemensam inje, benämnd Kungshomsinjen, med föjande sträckning: Gustaf Adofs torg- Hantverkaregatan-Fridhemsgatan- Feminggatan- Kungsgatan (vid Drottninggatan). A v gift 10 öre för hea injen. 29

29 1898 den 1 januari utsträcktes Östermamsinjen från Karapan genom Narvavägen-Strandvägen ti Norrmamstorg eddes Ringinjens norrgående vagnar genom Munkbrogatan från Komhamnstorg ti Riddarhustorget Samma år förändrades Kyrkogårdsinjens benämning ti I:Iagainjen. År 1900, det sista året, innan eektrifieringen började genomföras, hade spårvägsnätet i Stockhom den utsträckning, som angives å Bi. 3. Fusatt. Bid ur Söndags-Nisse År 1901 infördes den eektriska spårvägsdriften å Södermam. Den först eektrifierade sträckan var Hornsgatan mean Ragvadsgatan och Ringvägen och framgick där det första eektriska tåget den 5 september Övriga injesträckor anades snart härefter, och var redan den 16 november samma år den eektriska driften införd å hea spårvägsnätet å Södermam. Den 16 oktober utsträcktes Katarinainjen från Erstagatan ti Tegevikstorget. 30

30 Motorvagnar å Kar J ohans torg IIi ÖFVERG.ANGSBILjETT ' s Gäezo end&bt vid (Jrrezog/Jngsstäet ocb Jözo omedebazo Lärd med nästcommiude, -ej fu!;ttt4 vagn. Fåzo ej ötvezo.tas 1-- C!) C! ':'I M T RIDgUnen Yasast. Rorrtunt& ö. Haga.!O i " o!; O O T ' F g h C!) O O O L Övergångsbijett

31 Våröversvämning på Mäanorget Förspannspojkc. y ; den 11 jui fyttades V asastadsinjen från Torsgatan- Odengatan-Odenpan ti Daagatan-Odengatan- (1 11 (, Odenpan. År 1903 började arbetet :::::::::... \ m ed eektrifiering av det norra } spårvägsnätet, och den 13 feb- ruari 1904 framgick den första eektriska spårvagnen i trafik på Norr å sträckan Norra Bantorget- Odenpan-Haga. Dessförinnan hade sträckan Bid ur Söndags-Nisse Tegnersgatan-Rosagsgatan ti 32

32 Den sista h istspån agnen 10 februari Ingemarsgatan anagts och använts som övningssträcka för personaen på de eektriska vagnarna. Under,år 1904 och början av år 1905 fuföjdes eektrifieringen och den 10 februari 1905 gick den sista hästspårvagnen i Stockhom i trafik - å sträckan T egebacken-fridhemsgatan. Bid ur Söndags-Nisse

33 När den sista hästspårvagnen försvann, försvann även ett foknöje, som särskit varit mycket omtyckt av det unga säktet, nämigen de s. k. förspannen. I de största stigningarna på Stockhoms gator voro särskida hjäphästar stationerade, såsom t. ex. i Sturegatan, Odengatan från Stora Badstugatan ti Odenpan, Kartago backe i Hantverkaregatan. Förspannet, en eer två hästar, fördes av en förspannspojke, viken hade ti uppgift att, när vagnen med god fart nakades backens början, hoppa upp på spårvagnens fotsteg och haka fast hjäphästens dragina i spårvagnen, varefter ekipaget ofta i karriär. forcerade backen... I och med den eektriska driftens införande på norra nätet erhöo injerna nummer. Under tiden före eektrifieringen hade inga bestämda håpatser funnits, utan kusken hade stannat vagnen när några passagerare önskat stiga på eer av. När den eektriska driften började, infördes bestämda håpatser, angivna med håpatstavor den 13 februari avskaffades tiäggstaxan ti Haga den 1 oktober utsträcktes Djurgårdsinjen från Amänna gränd tij Bemansro = s 34 fi t! Gäer edast vid ocb m ed iistkomm.iujde _! atta vatj. F ötver tas 12 * FRÅN N :o 2 TILL r-- - T Ng."M2 :M 3.M4 Ng 5 )(g 6 (5 - * a., ; :;" ID en 1:11:1 "'G en en 1:10 1:11:1 C... I. en... a T a ID :o ID -= - =s (:3 =s = td ID er :o a = = ID n "1:11... = !!!.... "''I :o =s td "''I td :o e ID.. = ::!.. c:: "''I - ID.. ID - = = e. 1:1 CD ID ID td = 1:11 - L - td u =s o h fi F a ID en F 7J8J ' HOJU 112. Övergångsbijett 1904.

34 1905 den 11 februari utsträcktes Kungshomsinjen från Fridhems.:. gatan ti Mariebergsgatan. Den 20 mars öppnades inje 5 för trafik, Norra Bantorget- Daagatan-Karbergsvägen-Karberg. Den 1 maj öppnades inje 6, Sturegatan (vid Vahaavägen)- Sturevägen-Värtan. Linjen förängdes i Sturegatan ti Sturepan den 20 augusti. Den 1 september öppnades å Södermam en ny inje, Skanstusinjen, med sträckning Södra Bantorget-Götgatan-Skanstu. Den 1 november förängdes injen i Rosagsgatan från Ingemarsgatan ti Sonavägen. Den 22 december öppnades för trafik en under året anagd inje i Sibyegatan mean Nybropan och Vahaavägen, viken sträcka bev en de av inje 4. Ytterigare en de ändringar i injeföringen verkstädes i samband med införande av den eektriska driften, och omfattade vid 1905 års sut de norra och södra spårvägsnäten föjande injer: DET NORRA NÄTET. Linje 1. Ringinjen (gröna skytar). >> 2. Ringjnje: Mariebergsgatan-Tegehacken- Strandvägen-Djurgårdsbron-Kar a vägen -Sturegatan-Tegnersgatan-Oovsgatan-Kungsgatan-Feminggatan-Mariebergsgatan (vi ta skytar). >> 3. Haga-Vasagatan-Sussen-Norrmamstorg- Rosagstu (röda skytar).» 4. Norrmamstorg- Sibyegatan-VahaHavägen -Odengatan- S:t Erikspan (båa skytar).» 5. Norra Bantorget-Karberg (gua skytar). 35

35 /»Den sjuarmade mannen». Bid ur Söndags-Nisse Linje 6. Sturepan-Värtan (röda skytar med gröna kanter). >> 7. Norrmamstorg-Djurgården (båa skytar med gua kanter). Avgift 10 öre med en fri övergång mean samtiga injer utom inje 7. På vissa sträckor fri övergång ti två injer. DET SÖDRA NÄTET. Linje L Sussen-Hornstu (vita skytar). >> II. Sussen-Ragvadsgatan-Götgatan-Fokungagatan-Tegevikstorget (röda skytar).» III. Södra Bantorget-Skanstu (gröna skytar). A vgi.ft 10 öre med en fri övergång. 36

36 :\Iotorvagnar, id I-aga södra g rindar den 17 februari sammanbondos injerna S, Norra Bantorget - Karberg och 6, Stm:epan-Värtan, ti en inje, n:r S, Karberg- Daagatan- Vasagatan-Gustaf Adofs torg- Sturepan- Värtan. Den 1 mars inrättades å norra nätet s. k. arbetartågsinjer med trafiktid ;5,30-8 f. m. Linjerna bevo två, des inje 3 i dess ordinarie utsträckning, med undantag för att arbetartågen även sedan Uppandsgatan börjat trafikeras fortfarande gingo i Daagatan, och des en ny inje, Värtan-Sussen-Hantverkaregatan ti Fridhemsgatan, v iken endast trafikerades k. S,30-8 f. m. Vagn avgick var 10:de minut i vardera riktningen. Taxan var S öre för morgonresan med rätt ti avgiftsfri övergång mean båda injerna samt dessutom rätt att vid avgiftens eräggande på morgonen för ytterjgare S öre erhåa en returbij ett, viken gäde för återresa på eftermiddagen samma dag p å vissa sträckor av injerna 1- S. Bijetter infördes, och konduktören använde icke betaningsbössa på arbetartågsinjerna. 37

37 Den 6 apri bestämdes för det norra injenätet, att ett barn under 6 år fick medföja ädre person utan särskid avgift. För två barn under 6 år erades en avgift. Den 1 jui 1906 avskaffades de- hittis vid Stockhoms Nya Spårvägsaktieboag använda betaningsbössorna och bijettsystem infördes över hea injenätet. Samtidigt avskaffades de växepaket med växemynt å. 1 krona, 50 öre och 25 öre, SOm hittis tihandahåits, och konduktören växade direkt ur växekassan. Rabattbijetthäften om 11 rabattbijetter ti ett pris av 1 krona infördes. Det nya bijettsystemet, som b. a. medförde anstäande av bijettkontroörerna, väckte på sin tid icke ringa uppmärksamhet och mången trodde, att det icke skue bi garnmat - ara senast skue det komrna bort på vintern, då konduktörerna bevo vahänta i kyan. Det motstod emeertid påfrestningen och i närvarande stund torde ingen, som har någon kännedom om hithörande förhåanden, önska bössorna tibaka den 1 november ändrades inje 3 såtivida, att den fördes från Norra Bantorget ti Odenpan genom Uppandsgatan i stäet för Daagatan B ÖfVfRGÅNGSBILJEIT och KVITTO å 10 öre srox1<hfclms SP RV OS A. B. Nr "i A! 046?.!) FRÅN :LIN IE N :o 2 -!".,? :z.- :z :!., c --1 < <..... c :;;.a..... ;z: :Z: m :-:' c Oa, p X"..!"..,o.... ;-...,.. ;;!:1 ii? :... = c.:!. O' c. d... z :Z:...:.!"':( co :- co zio ji' z< (I" 2' c o !""O ;: "' ii L; :1!"!"!I!:1... o:-!:1.. z, ;; ' ii C"' 9 o:- 10 (I iii 10 ö ;!>!:1!'.!:1 L T Övergångsbijett 1906.

38 Den 15 december förängdes inje 4 från S:t Erikspan över den nybyggda S:t Eriksbron och vidare genom S:t Eriksgatan ti Hantverkaregatan den 1 februari utbyttes rabattbijetthäftena såsom svårhanteriga mot perforerade rabattkupongkort Den 26 oktober öppnades spårväg på sträckan Isinge-Hersbyhom på Lidingön, viken inje år 1909 utsträcktes ti Kyrkviken. Spårvägen ägdes av Lidingö Trafikaktieboag, men trafikerades av Stockhoms Nya Spårvägsaktieboag med dess persona och vagnar enigt gjord överenskommese. Från Ropsten ti Isinge fördes trafikanterna över Värtan med fätja. Den 1 december förängdes inje 5 från Värtan ti Ropsten och sträckan Eektricitetsverket-Ropsten beades med en avgift av 5 öre Särskida rabattkort å 1,50 kr. med 11 rabattkuponger för resa med inje 5 från Stockhom ti Ropsten infördes den 1 januari inträdde Stockhoms stad som deägare i Stockhoms Södra Spårvägsaktieboag genom att övertaga hava aktieantaet. Samtidigt övertog boaget den av Stockhoms stad nybyggda spårvägen Skanstu- Enskede den 1 februari förängdes injen Sussen- Tegeviken ti DanvikstuL Den 1'1 apri utsträcktes inje 3, Haga- Sussen-Rosagstu, ti Hagaund, och var därmed bötjan gjord ti spårvägens förortsinjenät Avgiften för den nya sträckan Haga södra-hagaund 5 öre. Rabattkort å 0,50 kr., innehåande 11 rabattkuponger för denna sträcka, infördes. Den 1 september borttogs spåret i Mariebergsgatan och inje 2, Mariebergsgatan-Djurgårdsbron- Mariebergsgatan, upphörde att vara ringinje. Den 1 december fyttades tariffgränsen på inje 5, Karberg- 39

39 Gustaf Adofs torg-ropsten, från Eektricitetsverket ti Hjorthagsvägen (nuv. Koaregatan) den 1 januari förängdes Skanstusinjen från Södra Bantorget ti Sussen och den 1 apri från Skanstu ti Kyrkogårdsvägen i Enskede. Ti att börja med måste vagnbyte företagas vid Skanstu, men sedan infördes direkta vagnar Sussen-Enskede.»Mannen som gör vad som faer honom in». Bid ur Söndags-Nisse Den 3 juni bestämdes för södra nätet, att avgift ej behövde betaas för barn under 3 år, medföj ande ädre person. Under tiden 4 juni - 3 oktober var inje 7, Norrmamstorg- Djurgården, förängd ti Friesens park, där den avsutades med en stor singa vid ingången ti utstäningsområdet. Den 16 jui infördes på Stockhoms Södra Spårvägsaktieboags samtiga injer övergångsbijetter i stäet för poetter. 40

40 Från och med den 2 augusti överfördes v art 4:de tåg på inje S medest ångfärja ti Lidingön. Den 13 september öppnades för trafik sträckan Hagaund-Råsunda. Trafiken uppehös med en vagn, som avgick från ändstationerna var 20:de minut. Avgiften, 10 öre, upptogs i en betaningsbössa av föraren-konduktören. Den 1 november infördes arbetartågstaxa på Enskedeinjen k. S,30-8 f. m. och den 1 december även på Hornsgatsinjen och Danvikstusinjen. Avgiften bestämdes ti S öre med avgiftsfri övergång sp.mt rätt att för ytterigare s öre erhåa returbijett, gäande för återresa samma dag k. 4-7 e. m. Bijettsystem infördes för arbetartågstrafiken. Den 1 november borttogs tiäggsavgiften, S öre, för sträckan Hjorthagsvägen-Ropsten den 11 maj öpp11ades trafik på sträckan Råsunda- Sundbyberg, varefter inje 3 fick sträckningen S,undbyberg- Sussen-Rosagstu. Avgifterna bevo på sträckan Haga södra grindar-sundbyberg : Haga-Hagau nd S öre» -Sundbyberg » Hagaund-Sundbyberg... S )) Å sträckan Haga södra grindar-sundbyberg ha sedermera upprepade taxeföränd ringar vidtagits. Under åren 1910 och 1911 anade Aktieboaget Södra Förstadsbanan tre spårvägsinjer från Lijehomsbron ti de devis nyanagda sydvästra förortssamhäena i Brännkyrka. Stockhoms Södra Spårvägsaktieboag, som åtagit sig trafikeringen, öppnade i augusti 1911 trafik å samtiga tre injer: Li jehomsbron-hägerstens ae, )) - Teusborg och )) -Midsommarkransen. 41

41 Avgiften bestämdes ti 10 öre för enke tur med avgiftsfri övergång mean injerna. Barn under 10 år 5 öre. Under de föjande åren taxan på Södra Förstadsbanan ändrats ett ferta gånger den 24 november öppnades för trafik den nyanagda deen av Kungsgatan mean Sturepan och Hötorget. Efter att förut ha framgått från Sturepan via Birger Jarsgatan-Tegnersgatan- Bads tugatanj 01 f '11 H'' f d }' 2 Luntmakarcgatan - o sgatan t1 o torget, ram rogs nu Je genom den nya Kungsgatan, varigenom injen förkortades c:a 1,000 meter. Den 23 december 1910 hade Stockhoms stad erhåit koncessio1;1 att anägga spårväg från S:t Eriksgatan ti Avik i Bromma socken, och sedan sträckan S:t Eriksgatan-Tranebergssund bivit färdigbyggd, öppnades den 14 mars 1912 trafik, som drevs av Stockhoms spårvägar, å denna injesträcka. Trafiken ordnades så, att var 4:de vagn (20 min. trafik) på inje 2 framdrogs ti Tranebergssund. A v gift på den nya sträckan 10 öre. Vid köp av rabattkort 50 % rabatt den 1 maj utsträcktes injen Lijehomsbron-Hägerstens ae ti Mäarhöjden den 1 februari öppnades för trafik inje IV å Södermam: Sussen-Katarinavägen-Renstjärnasgatan (vid Fokungagatan). Sedan den nya pontonbron över Tranebergssund och spårvägsinjen å Brommaandet av Stockhoms stad färdigstäts, utsträcktes spårvägstrafiken den 28 maj 1914 ti Avik. Den 29 augusti samma år, sedan de den 18 maj 1914 koncessionerade injerna Avik-Äppeviken och Avik-Uivsunda av Stockhoms stad utbyggts, framdrogs trafiken ti Äppeviken och insattes särskid vagn, som trafikerade injen Avik-Uvsunda. Från den 3 augusti upphörde överförandet av spårvagnar på färjan mean Ropsten och Isinge. 42 Från den 17 november 1914 eddes den södergående trafiken från

42 Riddarhustorget ti Kornhamnstorg genom Stora Nygatan i stäet för genom Lia Nygatan den 1 januari utsträcktes inje IV, Sussen-Fokungagatan, ti Nytorget och den 1 maj i Skånegatan ti Götgatan. Från den 9 jui eddes den norrgående trafiken från Kornhamnstorg ti Riddarhustorget genom Lia Nygatan i stäet för genom Munk.brogatan. Den 1 december utsträcktes Södra Förstadsbanans' injer över den nya Lijehomsbron ti HornstuL 1916 den 1 maj utsträcktes inje IV, Sussen-Götgatan, i Skånegatan ti Årstaunden. Den 1 september fyttades trafiken för södergående tåg från Luntmakaregatan ti den nyanagda Sveavägen, där förut den norrgående trafiken framgick. Den 31 december, när den 40-åriga koncessionen utöpt, övertogs Stockhoms Nya Spårvägsaktieboag av Aktieboaget Stockhoms Spårvägar. Det hade under koncessionstidens sista år ivigt diskuterats, huruvida det gama boaget skue få sin.koncession förnyad eer om Stockhoms stad skue övertaga driften eer på något sätt ingå som deägare i företaget. Den 2 jui 1915 besöto stadsfumäktige, att staden skue inträda som deägare i ett nytt boag, Aktieboaget Stockhoms Spårvägar, som för framtiden skue handhava spårvägsdriften, och skue staden därvid erhåa hava aktiestocken som ersättning för bevijandet av koncessionen. Genom kontrakt av den 18 apri 1916 inköpte Aktieboaget Stockhoms Spårvägar av Stockhoms stad de ovan nämnda spårvägsinjerna från S:t Eriksgatan ti Appeviken och Uvsunda att titrädas den 31 december Med 1917 års ingång infördes avgiftsfri övergång från och ti inje 7, Djurgårdsinjen. 43

43 Samtidigt upphörde spårvägsboagets trafik på Lidingön och övertogs trafikeringen av Lidingöbanan av Lidingö Trafikaktieboag den 1 januari utsträcktes inje III, Enskedeinjen, från Kyrkogårdsvägen ti De gamas väg. Den 1 februari inrättades en särskid Brommainje, med vartannat tåg från Tegebacken ti Äppeviken och vartannat ti Uvsunda. Den 1 mars utsträcktes inje IV, Sussen-Årstaunden, Rosenundgatan ti Hornsgatan. På grund av den under kristiden uppkomna kobristen i andet utfärdade Kung. Maj:t den 13 mars 1917 en förordning om åtgärder för minskning av bränseåtgången vid en de eektricitetsverk. Detta hade ti föjd, att en avsevärd inskränkning i spårvägstrafiken i Stockhom måste genomföras från och med apri Dessa inskränkningar bestodo des i minskning av trafiktätheten, des i att trafiken å söndagar igångsattes senare på morgonen och sutade tidigare på des i indragning av aa de extratåg, som ejest brukade insättas under rusningstiderna och des i indragning av vissa håpatser. Ävenså infördes ståpatser i vagnarna och antaet pattformspatser ökades. Efter ett år kunde dessa besväriga trafikinskränkningar upphöra, sedan Stockhoms eektricitetsverk erhåit energitiskott från Ävkarebyverket, och var trafiken åter i normaa gängor i maj Sedan Aktieboaget Stockhoms Spårvägar år 1918 förvärvat Stockhoms Södra Spårvägsaktieboag och samtidigt övertagit driften å Södra Förstadsbanans injer, infördes een 1 september 1918 bijettsystem på det södra injenätet i ikhet med det som förut tiämpats på det norra nätet een 1 januari omnumrerades injerna på det södra injenätet. Linje I, Sussen-Hornstu11, erhö nr

44 Linje II, Sussen-Ragvadsgatan-Södra Bantorget-Danvikstu, erhö nr 9.» III, Sussen-Ragvadsgatan-Södra Bantorget-Enskede, erhö nr 8.» IV, Sussen-Katarinavägen-Skånegatan-Hornsgatan, erhö nr 6. Den 27 apri1919 höjdes avgiften för den ordinarie trafiken från 10 ti 1S öre, varvid dock infördes avgiftsfri samtrafik mean de norra och södra spårvägsnäten vid Sussen. A v giften på arbetartågsinjerna höjdes från s ti 10 öre för enke resa samt från 10 ti 1S öre för tur- och returresa. I samband härmed fyttades tariffgränsen på Sundbybergsinjen från Haga södra grindar ti Hagaund och tiäggsavgiften på Brommainjen, nu benämnd nr 12, borttogs. Samma dag infördes arbeta1 tåg på samtiga injer. Den 9 augusti infördes nattrafik å vissa injer mean k på natten med en taxa av 6S öre och ett tiägg för sträckan Hagaund- Sundbyberg av S öre (efter den 1 december öre). Nattrafiksinjerna voro: Linje 3. Sundbyberg- Sussen- Rosagstu.» 4. Norrmamstorg- Sibyegatan- Odengatan ti Hantverkaregatan. >> S. Tegebacken-Värtan. >> 7. Norrmamstorg-Djurgården. >> 8. Sussen- Kyrkogårdsvägen (Enskedc). >> 10. Sussen-HornstuL» 1.2. Tegebacken-Avik. Den 1 oktober 1919 skedde ånyo en ökning av taxan genom höjning av grundavgiften från 1S ti 20 öre. Samtidigt höjdes avgiften för tur- och returresa å arbetartåg från 1S ti 20 öre. Den 1 oktober 1920 fö retogs en ytterigare höjning av taxan, 4S

45 och skedde i samband härmed en regering av zonerna å ytterinjerna. A v giften höjdes härvid från 20 ti 25 öre för enke färd, och beades dessutom övergångsrätt ti annan inje med 5 öres övergångsavgift. A v giften för arbetartågstrafiken bibehös oförändrad på f. m. med 10 öre för enke färd, men rätten ti returåkning på e. m. för ägre avgift avskaffades. Ä ven för arbetartågstrafiken infördes en tiäggsavgift av 5 öre för övergång. Avgiften för nattrafiken höjdes från 65 öre ti 75 öre och 1 krona vid övergång. Mean södra och norra näten medgavs fortfarande avgiftsfri övergång vid Sussen. Rabattkorten avskaffades samtidigt. Linjenätet indeades i taxehänseende en inre zon och föjande ytterzon er: Linje 3 och 5. Haga södra grindar-hagajund och Hagaund- Sundbyberg,» 8. Sakthuset-De gamas väg.» 12. Tranebergssunds västra-äppeviken,,, 13. Tranebergssunds västra-uvsunda. (Fr. o. m. 1 oktober 1920 från inje 12 avskijd inje.) För färd enbart på ytterzon (ej Södra Förstadsbanan och sträckan Haga södra grindar- Sundbyberg) bev avgiften densamma som för inre zonen. För färd på ytterzon i förening med resa inom inre zonen bev avgiften densamma som för inre zonen med en tiäggsavgift av 5 öre. Å sträckan Haga södra grindar-sundbyberg utgjorde avgiften 10 öre för vardera av de två zonerna, såvä vid färd enbart i ytterzonen som vid gemensam färd i inner- och ytterzonerna. Södra Förstadsbanan, som under år 1920 förvärvats av Aktieboaget Stockhoms Spårvägar, var vid övertagandet indead i föjande zoner: Hornstu-Mäarhöjden 4 zoner: Grönbrink - Aspudd en, Aspudden-Hägerstens ae och Hägerstens ae-mäarhöjden. 46

46 Hornstu-Teusborg 2 zoner: Hornstu-Grönbrink och Grönbrink-Teusborg. Hornstu-Midsommarkransen 2 zoner:. Hornstu-Grönbrink och Grönbrink-Midsommar kransen. Taxan å Södra Förstadsbanan, som vid övertagandet utgjorde 10 öre för en zon, 15 öre för två, 20 öre för tre och 30 öre för fyra zoner, ändrades den 1 oktober 1920 ti: för två zoner 10 öre samt för tre och fyra zoner 20 öre. Den amänna röresen ed vid denna tid stor brist på växemynt, varför boaget ät tiverka och genom konduktörerna försäja poetter å 25 och 30 öre, vika gäde för enke resa och övergångsresa på spårvagn. I samband med införandet av den nya taxan den 1 oktober 1920 företogs viss omäggning av en de injer i avsikt att: bereda trafikanterna större möjighet att begagna sig av enke färd utan behov av den från sagda dag med avgift beagda övergången. Linjenätet fick härvid föjande utseende: Linje 1. Lia ringinjen.» 2. Mariebergsgatan-Djurgårdsbron-Fridhemsgatan.» 3. Rosagstu-Sussen-Sundbyberg.» 4. Stora ringinjen: Sussen - Norrmamstorg- Sibyegatanadengatan-Hantverkaregatan- Tegebacken- Sussen.» 5. Karberg-Gustaf Adofs torg-haga södra grindar. (Vissa tider av dagen ti Sundbyberg.)» 6. Sussen-Katarinavägen- Skånegatan-Hornstu.» 7. Norrmamstorg-Djurgården.» 8. Sussen- Ragvadsgatan-Enskede (De gamas väg).» 9. Sussen-Ragvadsgatan- Danvikstu.» 10. Sussen- HornstuL» 11. Mariebergsgatan-Sturepan-Värtan. 47

47 Östra Sussgatan och östra sussbroarna Linje 12. Tegebacken-Äppeviken. >> 13. T egebacken-uvsunda. >> 23. Hornstu-Mäarhöjden. >> 24. Hornstu-Teusborg.» 25. Hornstui-Midsommarkransen. >> 26. Kadberg-Sussen- Värtan. >> 27. Kornhamnstorg- Haga södra grindar. Arbetartåg infördes på samtiga injer utom inje Sedan ombyggnaden av sussbroarna sutförts, anordnades från och med den 1 apri genomgående trafik mean de norra och södra stadsdearna, och tiämpades från sagda dag en ny injepan av föjande utseende: Linje 1. Ringinjen. >> 2. Essingevägen- Djurgårdsbron- Mariebergsgatan.» 3. Haga södra grindar-hornstul 48

48 Linje 4. Skanstu-Ragvadsgatan-Östermam -Odenpan-Kungshomen-Katarinavägen-Horns tu. )) S. Kar berg- Gustaf Adofs torg-haga södra grindar. )) 6. Rosagstu-Skanstu. )) 7. Norrmamstorg- Djurgården. )) 8. Sussen-Katarinavägen-Enskede.» 9. Karberg-Ragvadsgatan-Danvikstu. )> 10. Värtan-HornstuL )) 11. Värtan-Mariebergsgatan. )) 12. Tegebacken-Äppeviken. )) 13. Tegebacken-Uvsunda. Signatorn vid Sussen )) 14. Rosagstu-Kornhamnstorg. )) 1S. Norra Bantorget-Sundbyberg. )) 16. Sussen-Mäarhöjden. >> 17 T. Sussen-Teusborg. )) 17M. Sussen- Midsommarkransen. För trafikens dirigering över sussbroarna uppbyggdes ett signatorn, viket togs i bruk den 21 juni den 1 maj företogs föjande taxesänkning: Grundavgiften för färd i ordinarie trafik sänktes från 25 ti 20 öre med bibehåen s-öres avgift för övergång. I nattrafik sänktes av- 4 49

49 giften från 75 ti 40 öre och tiäggsavgiften för övergång från 25 ti 10 öre. Från och med den 1 maj tiäts, att hundar medtogos å spårvagn mot enahanda avgift som passagerare. Den 1 juni infördes rabattkort å 2 honor, innehåande 11 rabattkuponger. Den 1 oktober utsträcktes inje 12, Tegebacken-Äppeviken, ti Smedsätten. Den 27 oktober öppnades den nybyggda sträckan Södertäjevägen - Grönda, viken trafkerades av en ny inje, nr 18, Sussen-Grönda. Den 6 november öppnades den nybyggda bandeen Midsommarkransen-Svandammsvägen-Teusborg och sammansogos därvid inierna 17 T och17m ti en inje 17: Sussen-Midsommarkransen-T eusborg. Spåret å den förutvarande Teusborgsinjen -17 T- mean Nybohov och T eusborg upprevs därefter. Under år 1923 verkstädes försök med enmansvagnar, d. v. s. motorvagnar m ed endast en mans besättning. Vagnarnavoro utrustade med nödbroms, och skedde av- och påstigning över främre pattformen, där föraren vid påstigning upptog avgiften. Försöken gåvo ti resutat, att enmansvagnar icke utan avsevärda förseningar och besvär tigheter kunde användas i dag-.:i IC i Q L 50 A.-B. STOCKHOLMS SPÅRVÄGAR. Kvitto 15 öre c:., Ser ::f O) :! ;:T[.., c: o - g, g-g. Oo(IQ....,Pi: """'III et) \D ca ascd'-- CDOI...S :;; 2 g GAer endast för -äi O.:.: enke fard ::u Inom en zon. 0>101!> :-* G CD Får aj Ov"aråtas. Kvitto o; O.J trafik, men att de med förde kunde användas i den gesare och svagare nattrafiken. Fr. o. m. den 8 november 1923 ombesörja de nattrafik å vissa injer den 14 j anuari öppnades inje 19, Karapan-Frihamnen, för 'trafik. Trafiken ombesörjes med en bensinmotorspårvagn och

50 Ser ; J }0 SSE n n Hc rnst ik rbe g S n Re sag t. Re g. Re sag g o - n sh I H rns 11 Ro g. T ge b. RE nstj. g N rrm t. S: Er g. T ge b 29 S n S n S. B a t. S u ss n S tjss n N rrm s -.i S ÖvergångsbHjett 20 öre u ss Te us. G 6nt r S rep n 28 Fo kung g. S st I Fo kung o G' ga Suss n N rrm -t D Gr -!in d MJiar h. v rt n Da..t I Sk rpn ck ans t I H r n st I ans t I o en g t. 27 t to t s J4s to Hts t6 t zo 12q 221n Övergångsbijet pågår endast vardagar. Banan och bensinmotorvagnen hava bekostats av Stock.homs stad genom fri hamnsnämnden. Aktieboaget Stockhoms Spårvägar ombesötjer trafiken och underhået. Den 1 apri företogs en ny taxesänkning - från 20 ti 15 öre - grundavgiften sänktes och samtidigt skedde en omäggning i viss utsträckning av taxesystemet, som därefter är ordnat såunda. Hea spårvägsnätet indeas i taxehänseende i två zoner, innerzon och ytterzon. Den inre zonen begränsas av håstationerna Rosagstu, Haga södra grindar, Karberg, Mariebergsgatan, Essingevägen, Hornstu, Hammarbygatan, Danvikstu, Bemansro och Ropsten. För färd endast inom en zon eräggas föjande avgifter: Enke resa Övergångsresa å vagn i dagtrafik 15 öre 20 öre >>»» nattrafik » 40» Vid sammanhängande färd inom två zoner utgår, jämte ovan stadgade avgifter för den första zonen, en ti 10 öre nedsatt avgift för den andra zonen. Vid färd å förortsinje inom inre zonen i riktning mot ytterzonen ska tiäggsavgiften för andra zonen eräggas, även om resan icke 51

51 utsträckes utöver den inre zonen. Denna bestämmese är tikommen för att i möjigaste mån reservera förortsvagnarna för de förortsresande. Å Frihamnsinjen är avgiften 10 öre för enke färd. Övergångsbijett mean denna och annan inje utämnas icke. Den ägre avgiften å de tidiga morgontågen - den s. k. arbetartågstaxan - bortfö från den 1 apri i samband med den nya taxans trädande i kraft. Rabattkort tihandahåas för kr. 1: 50 med 11 kuponger att användas som betaning av 15-öresavgiften samt rabattkort a 70 öre med 11 kuponger, att användas som betaning av 10-öresavgiften inom andra zonen. För resa med en förortsinje mean någon pats i staeens inre dear (inre zonen) och en inom yttre zonen beägen förort utgör såedes avgiften vid kontant betaning 25 öre och vid användande av rabattkort 20 öre. Försäjningen av de poetter a 25 och 30 öre, som infördes den 1 oktober 1920, upphörde den 1 apri sammansogos injerna 1, Ringinjen, och 14, Rosagstu- Kornhamnstorg, ti en inje, benämnd inje 1, Ringinjen, viken erhö föjande sträckning: Sussen-Vasagatan-Barnhusgatan -Sveavägen-Odengatan-Rosagsgatan-BirgerJarsgatan-Norr- mamstorg-sussen. Den 30 augusti utsträcktes inje 12, Tegebacken-Smedsätten, ti Åstens gård. Den 20 september ändrades inje 2 såtivida, att dess förutvarande ändpunkt vid Mariebergsgatan fyttades ti korsningen av Fridhemsgatan och Drottninghomsvägen, eit tågen framföras från Feminggatan genom S:t Eriksgatan. I enighet med samtrafiksavta mean Norra och Södxa Lidingöbanorna och spårvägsboaget infördes den 1 mars 1925 i samband med den nya Lidingöbrons öppnande för spårvägstrafik de båda Lidingöbanornas tåg från Ropsten ti Humegårdsgatan mean Sturegatan och 52

52 Spårviigståg å stadsinje Engebrektspan. Den norra banan erhö injenumret 20 och den södra injenumret 21. Trafiken upprätthåes på båda banorna med tåg var 30:de minut. Taxa och bijettsystem på sträckan Humegårdsgatan- Ropsten äro desamma som på innerzonen på spårvägens förortsinjer. Samrna dag förändrades inje 11 såtivida, att dess dittisvarande ändpunkt vid Ropsten fyttades ti Djurgårdsbron, dit tågen framfördes från Sturepan genom Birger jarsgatan, Nybropan och Strandvägen. Den 15 augusti 1925 öppnades trafik på den nyanagda bandeen Engebrektspan- Engebrektsgatan- Karavägen-Uggeviksgatan- Östra stationen och den 1 september på de nya bandearna Sturegatan -Linnegatan-Grevgatan-Karapan och Norrtuisgatan-Vanadisvägen-Vanadispan. Föjande injeförändringar v idtogas i samband härmed: Linje 5, Karberg-Gustaf Adofs torg-haga södra grindar, ändrades såtivida, att dess förutvarande ändstation vid Haga södra grindar fyttades ti 53

53 Ä ndpunkten a, spärvägsinje 12 med spårsi nga vid iindstationen Högandstorget Östra stationen. Linje 11 ändrades såunda, att den från sturepan framfördes Sturegatan-Linnegatan-Grevgatan ti Karapan. En ny inje nr 14, Vanadispan-Sveavägen-Sturepan-Djurgården, bidades genom sammansagning av viss de av förutvarande inje 5 med inje 7. I samband h ärmed nedades den ordinarie trafiken å inje 7, och trafikeras härefter inje 7 endast då behov därav föreigger een 1 jui utsträcktes inje 8, Sussen- De gamas väg, ti Skarpnäck. Den 1 oktober utsträcktes inje 12, Tegebacken-Åsten, från Åstens gård ti Högandstorget Från och med een 1 apri 1927 upphörde a spårvägstrafik på den av injerna 4 och 9 trafikerade sträckan Södra Bantorget-Götgatan-S:t Pausgatan-Ragvadsgatan- Hornsgatan. Linjerna 4 och 9 framföras därefter från Sussen genom Katarinavägen ti sina respektive ändstationer Skanstu och DanvikstuL 54

54 Inre indstation för förortsinjerna 12 och 13 vid Rödbodtorget Den 10 jui 1927, SO år efter den första spårvägsinjens öppnande, har Stockhoms spårvägsnät nedan angivna utsträckning, viken angives å Bi. 4: Linje 1. )) 2. )) 3. )) 4. )) s. )) 6. )) 7. )) 9. STADSLI N J E R : Ringinjen: Sussen- Odengatan - Sussen. Fridhemsgatan- Djurgårdsbron- Essin gevägen. Haga södra grindar-hornstul Hornstu-Odenpan- Skanstu. Karberg-Gustaf Adofs torg-östra stationen. Rosagstu-Skanstu. Norrmamstorg- Djurgården. (Trafikeras endast tif:iigt som förstirkningsinje ti inje 14.) Kar berg-danvikstul» 10. Värtan- HornstuL» 11. Mariebergsgatan- Karapan. ss

55 Linje 14. Vanadispan-Djurgården. >> 19. Karapan-Frihamnen. (Trafikeras endast vardagar.) Linje 8. FÖRORTSLINJER: Sussen-Enskede-Skarpnäck. >> 12. T egebacken-åsten-högandstorget» 13. T egebacken-uvsunda.» 15. Norr.a Bantorget- Sundbyberg. )) )) )) )) )) Sussen-Mäarhöjden. Sussen-Midsommarkransen-T eusborg. Sussen-Grönda. Humegårdsgatan-Ropsten (K yr k viken). Humegårdsgatan-Ropsten ( Gåshaga). Trafiktätheten å stadsinjerna uppgår ti ett tåg i v ardera riktningen var 6:e minut.. För förortsinjerna varierar trafiktätheten å de oika injerna mean 10- och 20-minuterstrafik. Under de mest trafikerade tiderna av dagen är tätare trafik anordnad å de festa stadsoch förortsinjer. * Som av de.t föregående framgår, har taxan under de gångna 50 åren undergått en mängd förändringar. Bortsett från detajändringar,. som vid en mångfad tifäen ägt rum, särskit på förortsinjerna, har taxan i stort sett förändrats såunda: 1. Tiden före een 27 apri1919: å norra nätet 10 öres avgift med fri övergång ti norra nätets injer; å södra nätet 10 öres avgift m ed fri övergång ti södra nätets injer. Ingen övergångsrätt vid Sussen mean norra och södra näten. 2. Ticen 27 apri september 1919: å norra nätet 15 öres avgift m ed fri övergång ti norra nätets injer; å södra nätet 15 öres avgift med fri övergång. ti södra nätets injer. Fri övergång vid Sussen mean norra och södra näten. 56

56 3. Tiden 1 oktober september 1920: å norra nätet 20 öres avgift med fri övergång ti norra nätets injer; å södra nätet 20 öres avgift med fri övergång ti södra nätets injer. Fri övergång vid Sussen mean norra och södra n äten. 4. Tiden 1 oktober mars 1922: å norra nätet 25 öres avgift med 5 öres tiägg vid övergång; å södra nätet 25 öres avgift med 5 öres tiägg vid övergång. Fri övergång vid Sussen mean norra och södra näten. 5. Tiden 1 apri apri 1923: taxan ika med föregående period, men norra och södra näten sedan den 1 apri 1922 sammanbundna vid Sussen. 6. Tiden 1 maj mars 1924: avgiften 20 öre med 5 öres tiägg vid övergång. 7. Efter 1 apri 1924: avgiften 15 öre med 5 öres tiägg vid övergång. För att bereda skoungdomen biiga resor ti och från skoan, infördes år 1911 å det norra nätet skokort och h ade dyika n ågra år tidigare införts på det södra nätet. Dessa skokort hava särskit under senare år rönt en at ivigare efterfrågan och försådes under år 1926 ett anta av 10,657. Priset på dessa kort utgör för närvarande under höstterminen: för en inje kr. >> två i njer >>» tre» under vårterminen: för en inje )) 16 ))» två injer »» tre )) 24 )) Skokorten betinga för närvarande samma pris å stads- och förortsinjerna. 57

57 TRAFIKENS UTVECKLING !! i.io OOO OOO J ! OOOOOO J )() sooo ooo o J ssoooooo.)oooooo soooooo JSOOO OOO J I SOOOOOO soooooo soooooo s o -N O> o- 58 Uppgift å a ntaet spårvägspassagerare åren

58 Norrbro 1890-taet. Passagerareantaets tiväxt under de gångna 50 åren framgår av den grafiska framstäningen å sid. 58. Här nedan några förkarande ord ti densamma. För tiden 10 jui-31 december 1877 är upptaget 1,193,078 passagerare, v iket gör 6,818 per dag. Såvä för detta år som för de föjande åren under spårvägens första tid är att märka, att vissa av spårvägsinjerna voro indeade i betaningsdistrikt och att en passagerare, som medföjde samma vagn från ett betaningsdistrikt in på ett annat, har räknats som en ny passagerai e. At efter som dessa taxegränser avskaffades bortfö denna dubberäkning. De tre första åren visar passagerareantaet en mycket ringa tiväxt. År 1880 medförde emeertid en ökning av ej mindre än 55 % mot föregående år. Detta berodde ti stor de på att Ringinjen färdigbyggts under året, viket medförde b. a. förbindese från Sussen 59

59 a- o c 'O 'O 03. ;:;> I» '> : [ g (J) 'O I» ';; aq (J)... () en o... 't: ()... :; < I» : '>... () o,.., :" I»... c: : o. ()... I»... () :... C»...,... \0 N 9' ]" 1879 <[ ' i&s : ) ' a, :o 192 IL J i' ; 1926 ;.. s - - "' > :;. <V> ""'"'.., : :.:: 1 g aa rr n. -g g 8. o "' 8 15 :;: g g !!' 5" o o< on»> o,.-::>,!.. :r :J... "1 s g '. g 8 3 ::: o... s "' o "'... - g... o... "' - -"' o ' - ' g,.., o -$ i -... g is : J J J J , z C/ c.., ;;i () p z 0

60 ti T egebacken via Vasabron. Under de närmast fö jande åren var ökningen av passagerareantaet påfaande iten tikom spårvägen å Södermam. År 1897 utgjorde ökningen 40 %, viken ökning dock ti stor de berodde på den iviga rörese årets konst- och industriutstäning medförde. Införandet av den eektriska driften medförde, som framgår av tabeen, synnerigen kraftig trafikstegring. Krisåren visade även en mycket stor passagerareökning, ti en de beroende på den minskade tigången på andra kommunikationsmede. Vid j ämförese mean åren före och efter 1919 är den grafiska tabeen missvisande såtivida, att före den 27 apri 1919 de norra och södra injenäten voro het skida i taxehänseende, varför en passagerare, som färdades mean norr och söder, upptagits två gånger i passagerarestatistiken. Nämnda dag infördes emeertid avgiftsfri övergång mejan de båda n äten, viket medförde, att passagerare, som färdades på båda näten, därefter räknats endast en gång. Sutet av kristiden visar avsevärd minskning av spårvägstrafiken. Från och med 1923 har emeertid en fortgående trafikstegring inträtt, ti stor de orsakad av de under åren 1923 och 1924 genomförda taxesänkningarna. År 1926 uppgick antaet passagerare ti 124,440,990, viket utgör ett anta av i medeta 340,934 befordrade passagerare pr dag. År 1877 utgjorde antaet resor per invånare och år 19, och utgjorde år 1926 motsvarande anta 281. (Se grafisk tabe å sid. 60. Obs! Samma missvisning som å tab. för passagerareantaet å sid. 58.) Körda vagnkiometer framgå av grafisk tabe å sid. 62. År 1878 utgjorde antaet vagnkiometer 587,774 och har antaet stigit ti 25,177,857 vkm för år Antaet hästar under tiden angives å den grafiska tabeen å sid

61 0'- N c 'O 'O P» :>.> :... :.> ;o... r. o:... o. :.> < :>.> : c. o 3 (!> ;;.., P»... (!> :......, ,.... "' N?' o i ! ! J "' g g i g i 8 i "' g 8 8 g ;;: 8 "' 8 g 8 g "' :j g g 8 g 8 "' "' J g a 1899 I:::I::C < 'J 1901! J J 19U ' J :. : _ 1m - f =tttttttttttt.=ttt ±:1:± o---:: 8 o 8 ftf[f[ft = H g " "' "' <:::; ;;: o o 8 g 8 g 8 8 g r L _ = --= -: = = =- -- :.::: _::_ J,,- c 8 g i '" g "' 8 i ;;:: 8 g 3..., 3 :;:: UJ c () p z 0

62 ANTAL SPÅRVAGNSI-If\STAR ,_., ;oo! - i- ; 00 ' -L -, f-- - t t- ;-- - i i,_ i - r ti= ;a J JOO - i- - JOO i so r i- - N - o Uppgift! antaet s p 11.rva gnsh1istar!\ren

63 Godstrafiken, som infördes under år 1909 och under de första åren i betydig utsträckning ombesö1jde transporter av byggnadsmateria ti förortsbebyggesen, omfattar nu huvudsakigen transporter av styckegods och paket i täckta godsvagnar. Förutom godstrafiken ti förorterna, som för närvarande är av ringa omfattning, handhaver spårvägen transport av kreatur i särskida kreatursvagnar från kajen vid Söder Mäarstrand ti Sakthuset i Enskede. Brevådor befordras å spårvagnarna sedan år 1906, och äro för närvarande de festa spårvägståg i Stockhom försedda med brevådor.., Spårvägståg å förortsinje

64 SPÅRANLÄGGNING EN. Den skena, som 1877 nedades i de första spårvägsspåren Stockhom och som sedan under c:a 10 år användes vid nätets utvidgning, utgjordes av en järnskena spikad å ängsgående furusyar, i sin tur utagda på tvärsyar (se fig. 1 å sid. 67). Skenvikten var 16,5 kg. per m. skena. Arbetet med de första spårens nedäggning beskrives i Aftonbadet den 4 maj 1877 såunda:»de första spadtagen på den nya spårvägen togos i onsdags, då ett arbetsag bötjade å Ladugårdsands strandgata mean Grevbron och Grev Magnigatan, i vars närhet boaget har sitt materi aförråd uppagt, verkstä a förberedande jorcschaktningsarbeten. Dessa bestå däri, att stenäggningen på en brede av omkring 7 fot upprives, varefter det underiggande jordagret uppkastas åt sidorna, så att den härigenom bidade graven e er rännan erhå er ett djup av 1,s fot. Härefter victogo de för körbanans fubordande återstående arbetena, vi ka tigå såunda, att gravens botten betäckes med ett några tum djupt sandager, på viket - ehuru med ängre avstånd från varandra än vid vaniga järnvägsbyggnader - äggas tvärsy ar. Ovanpå dessa fästas med vinkejärn ångsyar, vid vika de något över en tum tjocka skenorna fastspikas. Sedermera fy as me anrummen med grus, varefter sutigen stensättningen iordningstäes, så att av spårvägen ingenting annat bir synigt än den i gatans pan iggande, omkring 3 tum breda skenan med dess för hjubasen avsedda fördjupning. På de mera trafikerade gatorna komma eksyar a tt användas, men på övriga stäen, där spårvägen drages fram, anses syar av ft1ru kunna begagnas.» s 65

65 År infördes en ny skentyp, den s. k. Haarmannska typen, bestående av 2 st. sammanskruvade skenor av vignotyp. Dessa skenor utades i grusstoppning utan träunderag. Hea spårnätet ersattes så småningom med dyika tviingskenor, och var detta utbyte för hea dåvarande spårnätet utfört vid sutet av år Ännu vid tiden för införande av eektrisk drift vid spårvägen användes tviingskenor, men då av något tyngre sort än förut. Vid b_örjan av 1900-taet användes såunda tviingskenor med en sammanagd vikt av 40 kg. per meter (se fig. 2). År 1904 nedades första gången rännskenor av i huvudsak samma typ som de nu använda. Dessa första rännskenor vägde 45,o kg. per meter. Sedan dess hava rännskenor atjämt använts ti aa spår, som äro nedagda i gator, men ha på grund av tyngre trafik skenor av större vikt måst tigripas. Den sedan 1921 använda typen, som angives å.fig. 3, väger 57,8 kg. per meter och tiverkas i ängder om 15 meter. Dessa skenor nedäggas på undergrund av stampat grus eer makadam, och äro de båda skenorna i spåret sinsemean förbundna med spårhåare av pattjärn på 2,15 m. inbördes avstånd. jämsides med utveckingen av skentyperna hava även skarvanordningarna förbättrats. Vid den först använda skentypen saknades fuständigt skarvjärn. Den s. k. Haarmannska typen var försedd med skarvjärn och fästes med ända upp ti 10 st. skarvbutar. Nu använda rännskenor äro försedda med vinkeskarvjärn och fästade med 6 st. skarvbutar, en skarvanordning, som under senare åren emeertid endast använts vid kurvor med mindre radier och vid ansutning ti växesystem. Å aa övriga dear av spåren ha vid aa nyanäggningar och omäggningar sedan år 1921 skenorna svetsats med termit enigt Godschmidts metod, varigenom aa de för trafiken besvärande skarvarna försvunnit. 66

66 F Jarnsk.tn.t p Unssy av 11' Fog. 2 Tv1tngso.ena o.v stå F g. 3. RQnnakeno. ov t.å SpärvHg.;skcnor gata. 67

67 Åren anades den första spårvägsinjen m ed vignoskenor, sträckan mean Haga södra grindar och Hagaund, där skenäggningen utfördes med vignoräs av 20,0 kg. vikt per m. och badskarvar. Sektion av denna skena angives å fig. 4. Å förortsinjerna, som därefter ti huvudsakig de anagts å egen banva, hava vignotskenor ständigt kommit ti användning, och äro de under senaste åren nedagda vignoskenorna försedda med vaniga skarvar med vinke-, F;g. 4. VIgnotakoM o.v så! med badskarv 190?. Fög. 5. V1 RnOi \ena av sim Vignoskenor :'\ förortsinjer. skarvjärn. Dessa skenor, som väga 32,75 kg. per meter, ti verkas 15 meters ängder och angives deras sektion å fig. s. * De först använda spårwäxarna voro uppbyggda på samma profier som det då använda skenmateriaet, och hade växetungan i rege samma radie som kurvan i övrigt. Från och med år 1911 infördes ett nytt system för spårväxar, bestående i att såvä växebock som korsningar utfördes i hegjuten mangan, och standardiserades samtidigt växebocken med en enhetig radie å växetungan av 40,o m. 68

68 Sedan tiden för deras första införande hava manganväxarna undergått väsentiga förbättringar, och är numera det med rännskenor agda spårnätet försett med utesutande manganväxar. Vignoväxarna hava föjt utveckingen av vignorästypen och ständigt vid spårvägen haft en standardiserad radie av SO,o m. Tegebacken efter ombyggnaden Å stadsinjerna hava seean år 1923 vid ett stort anta växar införts eektriska omäggningsanordningar, manövrerbara av föraren å annakande tåg uneer tågets gång. Dyika anordningar hava såunda inagts vid aa de växar, som äro beägna mean håpatser, varigenom vunnits att tåget ej behöver stanna vid dessa växar för omäggning. Omäggning av växen verkstäes av föraren på det 69

69 E eklrisk omhiggningsanordning för spå rvhxe. Kontaktano rdning. siimotsttind!.r; s A..., } 2.. / ""'=,-Et 1/ / ' 2 4 ' ' ' ',, ' T.tU \) \ J UJ E ektrisk om:iggningsanordning fö r spi.rvii xe. Koppingsschema. 70

70 Norrbro 1880-taet. Enkespär med mötesspär. mot växen kommande tåget såunda, att när vagnen passerar kontaktedningsanordningen utan ström tikoppad, omägges växen för gång åt vänster; passerar vagnen kontaktedningsanordningen med ström inkoppad, omägges växen för gång åt höger. Den eektriska omäggningsanordningen består av föjande dear: 1. kontaktedningsanordningen, som består av 3 st. paraieia skenor 2 och 3, vika igga ägre än arbetsedningen 1, samt en jusbågssäckare 4. Denna anordning paceras å kontaktedningen c:a 15 meter framför växespetsen; 2. reä- eer koppingsskåpet, bestående av en reäspoe R, två kontaktägen s och t samt kontaktarmen A. Skåpet paceras å en i närheten stående stope eer vägg samt har ti uppgift att växevis överföra strömmen ti 2 eektromagneter; 3. eektromagneterna E och E2 pacerade i gatan bredvid växen V och stående i förbindese med denna genom en stångförbindning. 71

71 Förortsinje 12 mean Åstens torg och iögandstorget, anagd Betongviadukt över Djupdasvägen för förortsinje 12, anagd

72 Väntha, större typ vid Smedsätten, forortsinje 12, uppförd Vid strömös förbifart igger kontaktarmen A an mot kontakten s. Från arbetsedningen 1 går den reativt svaga magnetströmmen genom reäet R, som dock ej påverkas, ti kontaktskenorna 2 och därifrån genom bygen. ti skenan 3 och sedan via s genoh1 magneten E, som omägger växen. Vid förbifart med ström inkoppad går den starka driftströmmen genom reäet R ti skenorna 2 och därifrån genom bygen ti vagnen och jorden. Reäet yfter kontaktarmen A mot kontakten t, och den från arbetsedningen över bygen och skenan 3 gående strömgrenen passerar därvid magneten E2, som utför omäggningen i motsatt riktning. Under spårvägens första skede utbyggdes banan enkespårig och inades mötesspår på ämpiga patser, där vagnarna fingo invänta varandra. På grund av den ständigt ökade trafiken gjorde sig behovet av dubbespår at mer gäande, varför man påbö1jace nedäggning härav år 1891, och var detta arbete å stadsinjerna fuständigt genomfört år 73

73 SPÅRNÄTETS UTVECKLING. HOI-t+H+H+-H+-HH--t-f-++H-+rt+H+H+-H'--1--t-f-++H+H+-H+-HHHHO IJS I+--hH--H-1--HH-H-1-H-H+H HH--H+t--t+t--t+H+H-+H--HH-+--HIJS IJOI++H-1-H-1--H-1--HH--HH-!++-IH----H+H+H+-H-t-+H+H+H-I=oH-1-+-HtJO t+H+H+-H+-HH-+If-+-t-H+H+H+H+-H+-t-H-+H+H+-H+-HH--12o s-t+h+h+-hh--hh--t-h--t-h-+t-++h+h+-hh--t-1-1-+h+h+-h+-hrt-us IIOI-ti-H-t-H-t--H-t---HH-T-H-+H-+H-t-H+H+-H-t--+H=t-H+H+-H+-Hf-HIIO 105 H-t--HH--HH-nH-+H+H-t-H-t---H-t-n-t--+IH-+H+H+-H-+-HH-+f-++H--1tos OI-ti-t-ti-1-t-t-i-++1-tti+-H-ri-t+H-+1+-t-1-t-H-tt--r-H+-H+H-+f-++H'o o o Sammanagd spärängd vid sutet av åren angiven i kiometer enkespår. 74

74 V1intha, m indre typ vid Enskcdc, ägcn, förortsinje 8, uppförd Å förortsinjerna injerna 8, 12, 13 och 15 såvä vid förstautbyggnaden som vid därefter verkstäda förängningar försetts med dubbespår. Linjerna 16, 17 och 18 ti dc sydvästra förortsområdena utbyggees däremot vid första anäggningen enkespåriga och hava ännu å de yttre dearna av dessa tre injer dubbespår icke utagts. Totaa spårängden å spårvägsnätet var vid 1880 års sut 10,o km. Efter een eektriska driftens genomförande år 1905 uppgick spårängden ti 61,7 km. och vid 1926 års sut ti 146,5 km. Utökningen år från år av spårängden under det gångna havseket framgår av v idstående grafiska tabe. 75

75 Untraverket från nedströmssidan LUFTLEDNING OCH STRÖM- TILLFÖRSEL. Atsedan eektrisk spårvägsdrift infördes i Stockhom, har för vagnarnas framdrivande använts 600 vots ikström. För norra nätet har den erforderiga eektriska energien tidigare genererats vid Stockhoms Eektricitetsverks ångcentra vid Värtan i form av trefasström av 6,000 vots spänning. Sedan Untraverket vid Daäven trätt i verksamhet år 1918, sändes därifrån eektrisk trefasenergi av 100,000 vots spänning genom i höga järnmaster upphängda kopparedningar ti Stockhoms Eektricitetsverks station vid Värtan, där den från Untraverket kommande energien nedtransformeras ti 6,000 vot. Från Värtan distribueras därefter denna 6,000 vots energi genom i jorden nedagda kabar ti 7 stycken eektricitetsverket tihöriga 76

76 understationer, där densamma i roterande maskiner omformas ti 600 vots ikström för spårvägsdriften. Från i understationerna uppsatta instrumenttavor utskickas denna 600 vots energi genom jordkabar, skyddade genom å instrumenttavan uppsattaautomatiska strömbrytare och säkerhetsmetaer, som avbryta strömeveransen ti en kabe, så snart beastningen i densamma bir för stor. Dessa matarkabar suta med å spårvägsstopar anbragta strömbrytare, vika i sin tur äro ansutna ti spårvägens kon- Stockhom Krafcdningsstopc å injen Unraverket- taktedningar och medest vika såedes den eektriska energien tiföres desamma. Från kontaktedningarna, vika uppbäras av tvärtrådar,.fästade vid särskida stopar av stårör, fackverk eer betong eer mean å husväggarna anbragta fästen, passerar strömmen genom å motorvagnarna pacerade kontaktbygar, som säpa mot edningarna, genom regeringsapparater och motorer ti räsen, viken genom vid densamma ansutna jordkabar återför strömmen ti understationerna. Dessa återedningskabar äro ansutna ti räsen å samma patser, där de förut omnämnda matarkabarna äro ansutna ti kontaktedningarna. För att vid inträffande fe å kontaktedningarna i möjigaste m ån okaisera feet äro edningarna uppdeade i en mängd från varandra 77

77 het skida sektioner, var och en försedd med sin matarkabe. Vid fe på en sådan sektion kan därför spårvägsdriften fortgå å den övriga deen av nätet. Kontaktedningarna bestå å det inre nätet av kopparedningar av 65 mm2 area och å ytterinjerna av dyika av 100 mm 2 area. För att minska förusterna i edningarna hava å senaste tiden Instrumenttava för spårvigsströrn i Tuestationen, en av Eektricitetsverkets understationer, vid utbyte av utsiten kontakttråd å det inre nätet arean hos edningarna ökats ti 80 mm2. Det södra nätet erhö från år 1901, då eektrifieringen där genomfördes, sin ström från en ångcentra inom en å spårvägens fastighet vid Ringvägen uppförd egen kraftstation. Då under kristiden ångcentraen befanns otiräckig, uppsattes i kraftstationen en motorgenerator, viken omformade från Stockhoms Eektricitetsverk erhåen 78

78 Maskinsa Eektricitetsverket vid Viirtan Rörstopar för kontaktedning 1927, a mint anviinda 1\ stadsinjerna. 79

79 Fack verksstope för kontaktedning å förortsinje 15 mean Råsunda och Sundbyberg ,000 vots trefasenergi ti 600 vots ikström. År 1920 nedades driften vid kraftstationen, och erhåer därefter södra nätet sin ström het från Stockhoms Eektricitetsverk genom dess understationer på samma sätt som det norra nätet. Sundbybergsinjen från Haga södra grindar ti Sundbyberg matas med ström från RåsundaEektricitetsverk, som erhåer trefasenergi av 20,000 Betongstopar för kontaktedning å förortsinje 12 mean Åstcns torg och Högandstorget

80 Spårviigcns kraftstation \'id Ringvägen Sp i. rviigcns kraftstation vid Ringvägen

81 vots spänning från Ävkareby kraftverk, viken energi sedan omformas ti 600 vots ikström. Energiförbrukningen för spårvägsdriften har sedan eektrifieringens början ungefär 6-dubbats eer ökats från 4,200,000 k W h år 1905 ti 24,600,000 k Wh år Spårvåg 600 v. Liu frcm ).orsning me.an kontaktedningarna å spårvägen och den eektrifierade j1irnvigsinj en Stockhom- Göteborg i Jakobsgatan invid Tegebacken Koppingsschema. En från säkerhetssynpunkt viktig punkt i kontaktedningen utgör korsningen med den eektrifierade järnvägsinjen Stockhom-Göteborg i J akobsgatan invid T egebacken. Såvä järnvägsinjen som spårvägsinjen är i korsningspunkten dubbespårig. Kontaktedningarna över denna punkt matas omväxande med järnvägsinjens spänning, 16,000 vot enfas växeström, och spårvägsnätets spänning, 600 vot ikström. I järnvägens kontaktedningar - se närstående koppingsschema - äro å bägge si.dor av korsningen insatta 4 stycken sektionsisoato- 82

82 Korsning mean kontaktedningarna i. och den eektrifierade j:irnv:igsinjen Stockhom - Göteborg i J akobsgatan invid T egebacken rer A för 16,000 vots driftspänning och i spårvägens edningar 4 stycken iknande isoatorer C. Härigenom kan korsningen A-A, C- C eektriskt skijas från såväjärnvägens som spårvägens kontaktedningar för övrigt. Ur säkerhetssynpunkt finnas utom de nyssnämnda isoatorerna i j ärnvägsedningarna ytterigare 4 stycken isoatorer B och i spårvägsedningarna 4 stycken isoatorer D, beägna utanför de förutnämnda, varigenom även sträckorna A-B och C-D kunna göras spänningsösa. In- och urkopping av nämnda sektioner A-B och C-D samt korset A-A, C-C sker genom frånskij are, eektriskt manövrerade av de vid patsen befintiga fäbommarna. I rege är korsningspunkten kar för spårvägstrafik. Genom en 83

83 Korsning mean kontaktedningarna å spårviigen och den eektrifierade j1irnv1igsinjen Stockhom -Göteborg i Jakobsgatan invid Tegebacken Stopar med strömbrytare inom område. i järnvägens stäverk indragen 600 vots spårvägskabe med maximaströmbrytare matas därvid korset A-A, C-C samt sektionerna C-D med spårvägsström. järnvägens sektioner A-B äro därvid spänningsösa. Ska däremot ett järnvägståg passera, avstänges trafiken i spårvägsspåren genom fäbommarna. Vid dessas fäning brytes först spårvägsströmmen ti korset A-A, C-C och sektionerna C-D genom nyssnämnda frånskijare, och inkoppas därefter järnvägsströmmen å sektionerna A-B. Sjäva korset A-A, C-C förbir däremot spänningsöst. Då de eektriska okomotiven äro försedda med två strömavtagare, vikas avstånd från varandra är något större än av- 84

84 ståndet mean sektionsisoatorerna A-A, kunna oken såedes passera utan strömavbrott. Därvid bir korsningen A-A, C-C spänningsförande, så änge en okomotivbyge berör densamma. Skue då på grund av någon feaktig isoator järnvägsspänningen gå över ti sektionerna C-D, uppstår ögonbickigen kortsutning, då dessa sektioner äro jordade genom gnistgap, vika tåa 600-votsspänningen, men i vika översag sker vid 16,000-votsspänningen. Härigenom förefin- Luftedningsvagn nes absout säkerhet för att järnvägsspänningen ej kan inkomma i spårvägsedningarna utanför isoatorerna D. När fäbommarna, sedan tåget passerat, åter yftas, brytes först järnvägsspänningen å sektionerna A-B, och inkoppas därefter spårvägsspänningen å korset A-A, C-C samt å sektionerna C-D, varefter korsningen åter är kar för spårvägstrafik. Denna anordning togs i bruk den 15 maj 1926 och har sedan dess fungerat tifredsstäande utan några störningar. 85

85 Enspänd hästspi\rvagn med i gaveviiggcn inbyggd betaningsbössa VAGNAR. Den första enspända hästspårvagnen var täckt och hade het öppna pattformar (se bid å sid. 8). Inuti funnos två ångbänkar med sittpatser för 12 personer; dessutom fanns på vagnen ståpatser för 10 personer, 5 på bakre pattformen?ch 5 inne i vagnen. Kusken h ade en svängbar sto att sitta på. Särskid konduktör fanns ej utan passagerarna nedade avgiften i en i vagnsgaven infäd bössa. En anternin i taket sörjde för uftväxingen. Sidofönstren gingo ej att öppna och under soiga dagar kunde passagerarna draga upp spjä- 86

86 jausier för fönstren ti skydd mot soen; när kväen kom tände kusken två i vagnsgavarna infäda fotogenampor, avsedda des att uppysa vagnen och des som skyddssigna, varför de voro försedda m ed rött gas utåt pattformarna. För detta ändamå tideades han en hav tändsticksask i veckan. Värmeanordningar saknades ti att börja med. Bev det kat inades tre renhudar på govet och stoppade dynor pacerades på bänkarna. De första värmeugnarna, som anskaffades i bötjan av år 1897, insattes ösa under en bänk. En mindre åda med briketter medföjde vagnen och kusken fyde på ugnen efter behov. Så småningom infördes fasta ugnar. Dessa voro, iksom de första, icke försedda med rökrör, ty de edades med rökfria briketter. Så småningom infördes dock rökrör, då det kagats amänt på rök och os, som utveckades särskit vid påfyningen. Renhudarna borttogas när ugnarna infördes. Bromsanordningen utgjordes av en handbroms med vev; den verkade medest bromskotsar på hjuen. I stäet för på fjädrar viade vagnskorgen på gummicyindrar. Sandåda saknades. Detta hade ti föjd, att det kunde hända, att kusken ej förmådde hejda vagnen, om den råkade i sirning i en stark suttning. Han hade då ingen annan utväg att tigripa än att kasta hästen åt sidan, ossa svängen och ensam fara ned för suttningen med vagnen gående på åsta hju samt därefter begiva sig upp och hämta dragaren och sedan fortsätta den avbrutna färden. Kusken gav sina ofta virtuosmässiga signaer med en kocka, som hängde i takkanten, och hästen var prydd med bjäerkrans. Vagnen vägde omkring 1,800 kg. med ett axeavstånd av 1,375 m. Sammanagt 35 vagnar av detta sag anskaffades, samtiga byggda av Aktieboaget Atas. Under år 1881 bötjade man anskaffa större, täckta vagnar, dragna av 2 hästar. Vagnarna hade ett axeavstånd av 1,8 m. och rymde 44 passagerare, därav 22 sittpatser och 9 ståpatser 87

87 Enspiind öppen hiistspårvagn inne i vagnen, 8 ståpatser å bakre och 5 ståpatser å främre pattformen. Utrustningen var på dessa vagnar ungefär densamma som på de först anskaffade. Passagerarna betjänades dock av en särskid konduktör. Vidare anskaffades öppna, med tvärsitsar försedda sommarvagnar, dragna av 1 eer 2 hästar och med Stående på denna upptog konduktören på- och avstigning från en efter vagnens sida öpande fotbräda. avgifterna. Under senare år hava dessa öppna vagnar ändrats så att de erhåit en gång i -mitten. Efter spårvägens eektrifiering omändrades samtiga h ästspårvagnar ti säpvagnar. De större, täckta v.agnarna, nu försedda med större pattformar, så att sammanagt 49 passagerare kunna medtagas, användas fortfarande i trafik. A v de öppna, ens p ända h ästvagnarna finnas för närvarande kvar 16 stycken, som år1924 två och två sammanbyggts med en övergångsbrygga, så att de kunna betjänas av en konduktör. Dessa sammanbyggda vagnar rymma 48 passagerare. Ti en bö1jan hade samtiga injers vagnar röda gaveskytar och de i vagnsgavarna infäda fotogenamporna voro försedda med rött skengas utåt pattformarna. I och med Ringinjens öppnande infördes oikfärgade skytar för att injerna skue kunna skijas från varandra. 88

88 Tvåspänd öppen hästspårvagn Hiistspårvagn av större typ å Vasagatan

89 / ; Ångspårvagn på vändskiva utanför vagnhaen vid Hästspårvagnarna på södra nätet voro av samma typ som på norra nätet. Ångspårvagnarna, som trafikerade injen Sussen-Hornsgatan, voro av system»rowan», rymmande 45 passagerare. Ångmaskinen var en tvåcyindrig högtrycksmaskin med uftkondensator. Den de av vagnen, som uppbar maskinen, viade på en boggi; den, som uppbar vagnens passagerareavdening; uppbars av ett hjupar. De två först bestäda ångmaskinerna inköptes hos A. Borsig, Berin, de senare bestäda samt aa vagnskorgar och underreden tiverkades av Aktieboaget Atas, Stockhom. De första eektriska spårvagnarna på Södermam, 16 ti antaet, hade ängsgående bänkar med 18 sittpatser och 'dessutom 7 ståpatser inne i vagnen. Å pattformarna funnos 11 ståpatser och rymde 90

90 Motorvagn p't Söder Strömavtagare med troey. Moton agn pi\ Norr med shipbyge

91 Ombyggd 2-axig motorvagn med saxbyge, rymmande 56 passagcrnre, huvudsakigen avsedd för stadstrafik, vagnen såunda sammanagt 36 passagerare. Axeavståndet var 1,75 m., motorstyrkan 50 hkr., fördeade på två motorer. Ett mindre fönster på vardera sidan var nerfäbart. Bromsarna voro des en vevbroms, i huvudsak ik den på hästspårvagnarna, och des en eektrisk broms, s. k. skivbroms. Vagnarna utrustades med en åda med sand, som av föraren kunde med en skopa ösas genom ett rör ned på spåren. Den eektriska strömmen tifördes medest en stång med rue, s. k. troey. Eektrisk beysning i vagnen; uppvärmning_ medest brikettugnar. De 120 vagnar, som anskaffades när det norra injenätet eektr ifierades åren , voro i huvudsak av samma konstruktion som 92

92 '" - /!'--!,.1 --.;.!... ", r-- r!. -.. _.L. ;:. : - --'".. - I ;i... -q / :1 r,. '2'Roo i 'Tt -...a.k.l...n'o:ii.,._...gs'ic."--c ,...,._.. v-r...,....,.....? 6ono M';u'M'..e" e" 'o1o ros.ro.,,.,.,.. o..,.s... 1 >Mo O mbyggd 2-:n:ig moto rvagn med saxbyge, rymmande 56 passagerare, huvudsakigen a vsedd för stadstrafik, \0 w

93 Ny 2-axig säpvagn, rymmande 63 passagerare, föregående. Sittpa.tserna voro emeertid 20 och ståpatserna 15. Härvid är att märka, att på norra nätet inga ståpatser voro tiåtna inne i vagnarna efter eektriska driftens införande. Axeavståndet var 1,8 m., vikten 9,6 ton. 2 st. 25 hkr. motorer. Strömtiförsen skedde genom säpbyge med auminiumskena. År 1907 inköptes å Norr 50 nya motorvagnar, upptagande 37 passagerarepatser, varav 23 sittpatser å tvärsitsar. Fyra fönster å vardera sidan voro nerfäbara. Dessutom anskaffades under åren täckta säpvagnar med 24 sittpatser å tvärsäten och 15 ståpatser samt 35 öppna säpvagnar, rymmande 45 passagerare. För det södra injenätet anskaffades efter hand under tiden före 1917 ytterigare 41 motor- och 51 säpvagnar, varav en de byggdes på egen verkstad. Under åren fram ti 1917 gjordes på båda näten en he de förbättringar å vagnparken. Av dessa må nämnas skyddsgrindar och 94

94 ,--- <c

95 Ny boggimotorvagn, rymmande 58 passagerare, för förortstrafik, säkerhetskoppe mean vagnarna, s. k. förareskydd å vagnsgavarnas yttersta de och i samband därmed rattbroms i stäet för vevbroms på ett fåta vagnar, mekanisk sandströapparat, eektriska uppvärmningsapparater, strömmätare samt det s. k. borstskyddet Detta senare består av en bräda,_sittande tvärs framför hjuen och med nedre kanten försedd med sträv borst. En s. k. känsebräda är uppsatt å vagnens främre nedre de. Bir denna berörd av t. ex. en påkörd person, bringar den borstbrädan att faa ner mot gatan, sopande personen framför sig. Denna anordning har visat sig mycket effektiv. År 1917, det sista året före de båda boagens sammansagning, bestod vagnparken av föjande vagnar: å det norra nätet 170 motor- 96

96 L6 z --: c:r o {1: a.s. :.., o :.: -= 11.3.;! 3. i 3 :.: : 0.. "" VI 00 ;;. er. t':>.., :.:.., t> o... ::1 :;, 'F... -a N of"

97 Ny boggisiipvagn, rymmande 60 passagerare, vagnar och 223 säpvagnar och på det södra nätet 57 motorvagnar och 65 säpvagnar. Under närmast föjande år byggdes 31 motorvagnar på spårvägens verkstad vid Ringvägen och inköptes 50 säpvagnar. Samtiga dessa vagnar hade het inbyggda pattformar. Axeavståndet på de förra var 2,6 m. och på de senare 2,2 m. Motorernavoro 2, om 50 hkr. vardera. I stäet för de förut använda säpbygarna infördes saxbygar, vika b. a. hava den fördeen, att de icke behöva vändas när vagnen ska köras i motsatt riktning. Under kristiden hade spårvägen iksom så många andra iknande företag stora svårigheter att kämpa emot för att h åa vagnparken i nöjaktigt stånd. Svårast var bristen på smörjojor och isoationsmateria, viket oupphörigen förorsakade varmgång och motorfe. De smörjmede, som kunde anskaffas, voro tjärbandade och vattenha- 98

98 .. J E c f; 99

99 tiga, varför ständig tisyn krävdes och motorernas ankare måste indas med pappersisoerad tråd, varför översag ätt uppstod. Under denna tid ökades trafikfrekvensen betydigt och vagnbrist gjorde sig snart gäande. Som nya vagnar svårigen kunde anskaffas, tigreps den utvägen att inbygga 50 öppna säpvagnar för vintertrafik. Dessa vagnar, som gingo under namnet»surrogatvagnar», rymde 3S passagerare och fyde ganska vä sitt ändamå. Numera äro de samtliga nedskrotade. V agnarnas skytar och sken gas, som från den eektriska tidens början varit av oika färg för oika injer, förändrades år 1922 såtivida, att vagnarna på stadsinjerna fingo vita skytar och skengas och vagnarna på förortsinjerna röda skytar och skengas. År 1921 anskaffades SO motorvagnar av boggityp, vägande 20 ton och med 4 motorer om SO hkr. vardera samt rymmande 62 passagerare. År 1922 anskaffades 20 säpvagnar, ikaedes av boggityp. De hava en kupe i vardera ändan och en pattform på mitten med på- och avstigning mitt på vagnens ångsida. I samband med år 1923 och 1924 genomförd taxesänkning har sedan år 1923 vid spårvägens huvudverkstad i Råsunda en genomgripande ombyggnad och modernisering av vagnparken pågått, som kommer att het sutföras under år motorvagnar hava härunder ombyggts, av vika 200 undergått fuständig ombyggnad samt därvid utvidgats, så att de numera äro av i huvudsak samma typ och rymma 56 passagerare emot förut 3S å säpvagnar hava ikaså ombyggts och utvidgats. 30 motorvagnar av boggityp, avsedda för förortstrafik, hava inköpts år Motorerna på dessa vagnar äro av modernaste typ, uftkyda och försedda med ruager. Antaet sittpatser är säpvagnar, rymmande 63 passagerare, hava ävenså inköpts. 81 ädre säpvagnar hava nedskrotats. Aa de sedan år 1923 ombyggda och inköpta vagnarna äro för- 100

100 seddamed tvärsitsar ochängsgående bänkar vid gavarna samt med stora pattformar. Sidofönstren äro he t nerfäbara. Pattformarna äro het inbyggda. För att möjiggöra en bekvämare och snabbare på-och avstigning hava cubba dörrar ti pattformarna byggts. Uppstigningshandtag och håstöttar hava överdragits med ebonit. Boggivagnarna äro utrustade med 4 st. 50 hkr. motorer, de 2-axiga vagnarna med 2 motorer om hkr. De ombyggda motorvagnarna hava erhåit nya underreden med ett axe- Sto för motorvagnsförare avstånd av 2,6 m. mot förut 1,8 m. Handbromsarna äro av kraftigare typ än förut och samtiga vagnar hava försetts med bromsratt Saxbygar av förbättrad typ hava införts. Å boggivagnarna hava dessa bygar för vinnande av större kontaktytor försetts med två kontaktskenor, viket med hänsyn ti dessa vagnars större motorstyrka är av stor betydese. Bromskabar med effektiv åsanordning hava utexperimenterats och införts, erbj ud ande ökad trafiksäkerhet. Skichåare, vika tidigare funnits på en de vagnar, hava anbragts på samtiga vagnar. Ett tiota av de ombyggda motorvagnarna hava utrustats för enmansdrift med nödbromsar. Principen för dessa bromsar är, att eektrisk ström v id grepp i ett i vagnen pacerat handtag tiföres en soenoicbroms, vars järnkärna påverkar hjuens broms- 101

101 H.XJTSPJ./IVAGN 11n. B +-B HJf.sT$AI.RVA8N JUL HOTORVAGN 190tf. n' - r;,, "" G F "" - bi -P 110TORVA6N 192S, 2 A.1LIG FtfN INNERJTA/JSTI!AFIK, $ L.APVAGN 2 M LIG HOTOiVAGN F(JR F(JRORTSTRAFIK Pan a, oika Yagntyper

102 kotsar, varjämte sandapparaterna sättas i funktion. Samtidigt avkoppas strömmen från motorerna. Dessa vagnar användas som enmansvagnar i nattrafik. Vagnparken består för närvarande av 338 motorvagnar, 287 täckta säpvagnar och 45 öppna säpvagnar. Dessutom finnes ett anta godsoch paketvagnar, snöpogar m. m. Antaet passagerarevagnar under den gångna 50-årsperioden framgår av den grafiska tabeen å sid Genomsnittiga antaet passagerarepatser på vagnarna angives å den grafiska framstäjningen å sid Samtiga motorvagnar utrustas för närvarande med en östagbar, i höjd och sided regerbar sto åt föraren, och kommer detta arbete att sutföras under år För vinnande av ökad trafiksäkerhet pågår arbete f. n. med utbyte av förutvarande kontroer å motorvagnarna mot nya, kraftigare kontroer. Bi d ur Söndags-Nisse

103 o H:- : :J "O :J "' m :J... :J.., <: :.., ;:;o... :,_. ():) >::> t'-> z 3 5 ' : ' Z ! ' 5 ;! z 5 } 7! ) z i 5 ' o H ' 1- ' J_ ;.J '' - o.. o o :s -- ' j '. ' "' o "' o g :s - '.. iii :s g g 8 :s < "' ' "' < "' ' :; < > 0 z "' > ;;;: ;;:: t=1 z {/ c..., < t'=1 n ;;;;: r z ('}

104 ... o (J1 <' 0.. < c;; cf.i "' "' 8 'O.., "' '"O..., "' c :>:<> 8 ::......, Oo...,... t-- A o ;; "' o ::;; 15 i;: o r- r- -- -H ' ' t-'-= r t ISSI,_ f f J f- f- f ' ' _ fj_ _j ,_ - i = = = h? 1892 f ::... IS9 ' f- - U% IS% ? ? & ' J < tn nt ? t: 15 i;: \!: "' 3! ":;; 4 o "' 3! ";;; );- z - );- r "'O ):.- (./) U > 0. r:1 ;;v >- ;;v r:1 "'O t"" > - U L-j ;;v "'O r:1 ;;v < ;J-- C) f:

105 Vagnshus i kvarleret Peran öster om Rasagstusgatan STALL OCI-I VAGNHALLAR. D e första sta- och vagnhasbyggnaderna uppfördes vid västra sidan av Rasagstusgatan (nuv. Birger jarsgatan), norr om Trebackarånggatan (nuv. Tegnersgatan), d. v. s. på dear av de tomter, där de nuvarande spårvägshaarna äro beägna. Byggnaderna uppfördes av tege, och rymde stabyggnaderna 80 hästar och >>vagnshuset» 30 vagnar. Dessa byggnader visade sig snart otiräckiga för den ökade trafiken, varför i kvarteret Peran å Träskängen öster om Rosagstusgatan - där Rådmansgatan nu är framdragen - uppfördes tvenne vagnshus av resvirke med väggar och tak av korrugerad påt. I samband därmed omändrades de väster om Rasagstusgatan beägna vagnhaarna ti stabyggnader, så att efter denna tidpunkt, år 1883, 106

106 Stockhoms Nya Spärvägs Egendom. o A r fjj Ny ga.:t ( nvv., : : '. : ' ;:vteqoon),'/,, i j ' i t±! i i :! i a[iffifi '1 I! 1111 : !j!! '! i! i i ' ' I i 11,,, t"wf((' t,,! I,, j, ' i, t!' 1 1 : 1i '----;. ' d ii _,_ f---_-_; _, Rostagsus -gatan (nuv. Birger Jor.sqoon) 0 to )III') :wu f u t ' ) Spårvigcns egendom i hörnet :w Trcbackarånggatan och Rosagsausgatan

107 Stabyggnader väster om Rosags LUIIsgatan Vagnha ar vid Birger JarsgaLan 1927 (å samma pats som stabyggnaderna å OYanstående bid). 108

108 Stora vagnhaen vid Birger j arsgatan aa stabyggnader voro beägna väster om Rasagstusgatan och vagnhaarna öster om densamma. Ytterigare stabyggnader bevo sedan uppförda på det väster om Rasagstusgatan norrut utvidgade spårvägsområdet ända fram ti nuvarande Rensgatan. Vid den eektriska driftens införande uppfördes den nuvarande stora vagnhaen vid Birger Jarsgatan mean Rådmans- och Kungstensgatan och snart därefter å den pats, där de första stabyggnaderna varit beägna, de två nu varande mindre vagnhaarna söder om Rådrnansgatan. De gama vagnhaarna i kvarteret Peran revas år Å av Stockhoms stad förhyrt område å Kungshomen i kvarteret Kärnan vid Fridhemsgatan och Drottninghomsvägen uppfördes 109

109 Vagnha å Djurgården (ti höger) och väntha i hörnet av Stora vägen och Amänna gränd år 1900 en provisorisk stabyggnad för 137 hästar, viken byggnad vid den eektriska driftens början ändrades ti vagnha och som sådan användes ti år År 1904 uppfördes å i kvarteret Fyrkanten söder om Stora vägen å den pats, där nu Bå porten är beägen, en vagnha för 25 vagnar, huvudsakigen avsedd för Djurgårdsinjen. Denna vagnha borttogs år I samband med öppnandet av spårvägsdriften å Södermam uppfördes under åren 1886 och 1887 å ett av Stockhoms stad inköpt område i kvarteret Haren i hörnet av Brännkyrkagatan och Ringvägen ett sta av sten för 60 hästar samt ett vagnshus av trä och påt för 12 hästvagnar och ett av sten för 9 ångspårvagnar. Vid den eektriska driftens införande ombyggdes år 1901 staet ti kraftstation och utökades därefter vagnhaarna genom ti- och ombygg- 110

110 Stora vagnhaen Råsunikt Ti höger huvucverkstadcn. Stora vagnhaen Råsunca

111 Vagnha i E nskede Vagnhaar vid Ringviigen

112 Mekanisk verkstad i vagnshuset i kvarteret Peran vid Rosagstusgatan 1880-taet. VERKSTÄDER.. ett av de i kvarteret Peran å Träskängen uppförda vagnshusen inreddes spårvägens första mekaniska verkstad. Verkstaden var av synnerigen bygsamma dimensioner, och bestod maskinuppsättningen av en borrmaskin, en svarv och en hjupress och verkstadspersonaens anta uppgick ti 6 man. I samband med. eektrifieringen av norra nätet omändrades en stabyggnad å boagets tomter väster om Birger j a:rsgatan i nuvarande kvarteret Provisorn ti verkstadsokaer. Denna verkstad, som upptog en govyta av 2,180 m2, fördeade på två våningar, var i drift ti år 1911, då verkstadsröresen het överfyttades ti den nybyggda huvudverkstaden i Råsunda, som uppförts nära invid de nya vagnhaarna. 114

113 nader, så att år 1911 den stora vagnhaen var uppförd i sitt nuvarande skick. I samband med byggande av spårvägsinjen ti Hagaund och Råsunda uppfördes år 1908 vid Hagaund en vagnha av påt, som kvarstod ti år Den nuvarande stora vagnhaen av sten i Råsunda, uppförd å ett spårvägen tihörigt större markområde invid gränsen ti Sundbyberg, tikom under åren 1909 och 1910 och tibyggdes sedan År 1909 uppfördes därstädes den nuvarande vagnhaen av påt och år 1919 den invid påthaen beägna trähaen. År 1909 uppfördes en provisorisk vagnha av påt vid Enskede, och ersattes denna år 1915 med en vagnha av trä, som sedermera tibyggts åren För injerna i Bromma uppfördes år 1914 en vagnha i Uvsunda av sten, som tibyggdes åren , samt för injerna ti Mäarhöjden, Midsommarkransen och Teusborg år 1911 en vagnha i jakobsda av trä, sedermera tibyggd År 1927 befintiga vagnhaar rymma sammanagt 770 vagnar, fördeade på föjande sätt: Vid Birger jarsgatan st.» Ringvägen »» Råsund a » >> Enskede >>» Bromma >> >> jakobsda >> 8 113

114 Huvudverkstaden Råsunda Huvudverkstaden Råsunda

115 För det södra spårvägsnätet uppfördes år 1887 å tomterna vid Ringvägen en mindre verkstad, viken sedan under årens opp utvidgades. Verkstadsdriften pågick därstädes ti början av 1920-taet, då densamma överfyttades ti verkstaden i Råsunda. Från år 1923 är spårvägens hea verkstadsrörese föragd ti Råsunda, med undantag av vid varje station befmtiga för respektive vagnhaars drift nödvändiga mindre verkstadsavdeningar. På huvudverkstaden i Råsunda utföras aa reparationer, revisioner och ombyggnader av vagnar, med särskida avdeningar för vagnskorgar och underreden, mean vika öper en eektrisk vagntravers, försedd med vändskiva. Verkstaden innehåer i övrigt föjande avdeningar: maskinverkstad, smedja, metagiuteri, avdening för svetsning, snickarverkstad, sademakarverkstad, måarverkstad och avdening för eektriska motorer och övriga apparater. Råsundaverkstaden upptager en govyta av 7,300 m2 och syssesätter år 1927 en arbetsstyrka av 280 man. Huvudverkstaden i Råsunda Maskinverkstaden. 116

116 EKONOMI. STOCKHOLMS NYA SPÅRVÄGSAKTIEBOLAG. Aktiekapita. den inbjudan ti aktieteckning för bidandet av ett boag, som skue driva spårvägstrafik inom Stockhom, utfärdad den 6 mars 1876, beräknades kostnaderna för de projekterade spårvägsinjerna, ruande materie och andra anäggningar ti sammanagt 782,000 kronor. Med utgående härifrån angavs i förenämnda inbjudan aktiekapitaets storek ägst ti 500,000 kronor och högst ti 2,000,000 kronor. Sedan Kung. Maj:t een 12 apri 1876 faststät boagsordning för Stockhoms Nya Spårvägsaktieboag, bidades detta boag med ett inbetat aktiekapita av 625,000 kronor, fördeat i aktier å 100 kronor. I samband med boagets vidare utvecking och därav föranedda nybyggnader och utökning av materieen ökades aktiekapitaet: år ti 782,000 kronor )) }) 1,200,000 )) )) )) 2,000,000 }) )) )) 3,000,000 )) }) )) 4,500,000 )) )) )) 6,000,000 )) )) 1909 )) 1913 )) 10,000,000 )) 15,000,000 viket sistnämnda beopp utgjorde Stockhoms Nya Spårvägsaktieboags aktiekapita vid den 40-åriga koncessionstidens sut den 30 december )) )) 117

117 Utdening. Redan under boagets första verksamhetsår, då sp årvägsdriften var i gång endast under 175 dagar, ämnade röresen en vinst av 23,737 kronor, och besöts med anedning härav en utdening ti aktieägarna av 3 %. För år 1878 utdeades 5 %. Under föjande år ti och med år 1903 utdeades varje år 6 % -10 %, år 1897 dock 15 % på grund av den ökade vinst, som detta år uppstod genom då pågående utstäning. Från och med år 1904 ökades utdeningen och uppgick åren 1907 och 1908 ti 25 % för att sedermera minskas ti12 % sista åren av boagets verksamhet. STOCKHOLMS SÖDRA SPÅRVÄGSAKTIEBOLAG. Aktiekapita. Detta boag bidades år 1886 med ett aktiekapita av 500,000 kronor i aktier om 100 kronor. Detta ökades år 1888 ti 555,000 kronor, viket aktiekapita bibehös ti och med år 1900, såunda även under den tid Södra Spårvägarnas Trafikaktieb?ag uppehö spårvägsdriften å Södermam ( ). I samband med den eektriska driftens införande år 1901 ökades aktiekapitaet ti 1,000,000 kronor. Enigt avta med Stockhoms stad utsäpptes år 1908 preferensaktier å 1,000,000 kronor ti en kurs av 120 %, vika samtiga aktier övertogos av Stockhoms stad, som därmed ingick som deägare i boaget. Genom överkurs inbetat beopp av 200,000 kronor tifördes boagets reservfond. Ytterigare ökning av aktiekapitaet verkstädes år 1913 ti 3,000,000 kronor och sutigen år 1917 ti 4,000,000 kronor. 118

118 Utdening. Under boagets 16 första verksamhetsår ägde ingen utdening rum. Från och med år 1902 ti och med år 1908 utdeades ti aktieägarna vatje år 4 %-14 %, åren % och år %. AKTIEB OLAGET STOCKHOLMS SPÅRVÄGAR. Aktiekapita. Vid boagets bidande år 1915 uppgick det tecknade aktiekapitaet ti 24,000,000 kronor, fördeat på 2 serier A och B, motsvarande nom. 12,000,000 kronor inom vatje serie. Aktiernas parivärde 50 kronor. Stockhoms stad erhö samtiga aktier av ser. B, som ikviderades genom uppåtande åt boaget av koncession å spårvägsdrift inom Stockhom. Aktieboaget Stockhoms Spårvägar övertog av Stockhoms Nya Spårvägsaktieboag spåranäggningen inom Stockhom samt dess ruande materie och fastigheter. År 1916 inköpte boaget av Stockhoms stad den av staden utbyggda spåranäggningen från S:t Eriksgatan å Kungshomen ti Äppeviken och Uvsunda i Bromma. År 1918 inköpte Aktieboaget Stockhoms Spårvägar södra spårvägsnätet och största deen av Stockhoms Södra Spårvägsaktieboags egendom. Samma år inköptes av Stockhoms Nya Spårvägsaktieboag spårvägen Haga södra grindar-sundbybergjämte haar och verkstäder i Råsunda. Boagets aktiekapita ökades härvid ti 31,500,000 kronor genom utgivande av nya aktier å 7,500,000 kronor, häften av vardera aktieserien. Av de såunda tecknade aktierna erhö Stockhoms stad aktier ti ett värde av 950,000 kronor av vardera serien såsom ersättning för 119

119 koncession å södra spårvägarna ti och med den 31 december 19S6. För övriga aktier har eragts kontant ikvid. Genom inköp har Stockhoms stad sedermera även förvärvat så gott som samtiga aktier av ser. A i boaget. År 1920 inköpte Aktieboaget Stockhoms Spårvägar av Aktieboaget Södra Förstadsbanan de av sistnämnda boag a nagda förortsspårvägsinjerna från Lijehomen ti de sydvästra förorterna. År 192S inköpte Aktieboaget Stockhoms Spårvägar så gott som aa aktier i Stockhoms Centraa Omnibussaktieboag, och tecknade spårvägsboaget år 1926 vid utökning av omnibussboagets aktiekapita från 180,000 ti 480,000 kronor samtiga 3,000 nya aktier å 100 kronor. Utdening. Boaget har för år 1917 ämnat utdening med 7 % å samtiga aktier av såvä ser. A som ser. B. s 1/2 %. För år 1918 ämnades utdening endast å aktierna av ser. B med För åren ämnades ingen utdening. Från och med år 1922 ti och med år 1926 har varje år ämnats S 1/2 % utdening å aktierna å ser. B mot års kuponger. * Spårvägens driftsinkomster och driftsutgifter under de gångna SO åren finnas angivna å grafisk tabe å sid

120 DRIFTSINKOMSTER OCH DRIFTSUTGIFTER. Kronor ; g Krnnnr ;r, '0"'"''"'" ,;r,.,,";ftcr I SOOOOOO i '{. f, : J i I L!J 000 s : ' H-H- soooooo. i' 4... ' j, !:i r" f'<: Ii! ' ' o E::2'J Driftsutgifter c::::j Driftsöversko Driftsinkomster och driftsutgifter åren * 121

121 PERSON ALEN. N är Stockhoms Nya Spårvägsaktieboag bötjade sin verksamhet år 1877 uppgick antaet anstäda ti omkring 40 personer. År 1896 utgjorde boagets hea persona 353 personer. Vid övergången ti eektrisk drift utgjorde. boagets persona 1,068 personer och vid koncessionstidens sut den 30 december ,375 personer. Personaen vid södra spårvägarna uppgick år 1900 ti 70 personer och år 1917 ti 500 personer. Sedan Aktieboaget Stockhoms Spårvägar år 1918 övertagit södra spårvägsnätet utgjorde hea personaantaet 2,436 personer. Vid 1926 års utgång voro i Aktieboaget Stockhoms Spårvägar vid de oika avdeningarna anstäda: Vid huvudkontoret » trafikavdeningen.... maskinavdeningen >> banavdeningen.... >> uftedningsavdeningen personer 2,199 )) 687 )) 147 >> bekädnadsavdeningen )) tisammans 3,121 personer. Å grafisk tabe å sid. 128 finnes angivet antaet vid spårvägen anstäda under de gångna 50 åren. Största deen av den nuvarande personaen tihör Stockhoms Spårvägspersonas Samorganisation, viken utgör en avdening av Svenska Kommunaarbetareförbundet, under det att boagets befäsoch kontorspersona bidat en egen sammansutning, Stock1oms Spårvägars Tjänstemannaförbund )) ))...

122 Persona vid norra spårvägarna 1880-taet. Persona Yid södra spårvägarna 1890-taJet. 123

123 Spårvägspersona Gymnas Liksa vagnhasbyggnad vid Birger Jarsgatan

124 Bostadshus i Ri\sunda för spå rvägspersona Mean boaget och Stockhoms Spårvägspersonas Samorganisation finnes avta rörande öne- och arbetsbestämmeser för trafikpersona, verkstads- och vagnhaspersona samt banpersonal Band andra sammansutningar må nämnas: Spår vägspersonaens andesförening Lignero, som ha r ti ändamå att bereda personaen möjighet att tibringa semestertiden på andet. Denna förening inköpte år 1922 ägenheten N ygård i Täby socken med 100 tid. skog och 3 kiometer sjöstra nd med utmärkta badpatser. Å ägenheten finnes uppförd en större byggnad inrymmande 11 rum, ha, samings- och ekonomiokaer. Sedermera har föreningen åtit å ägenheten uppföra 5 småstugor om ett rum och kök och kommer under innevarande år att bygga ytterigare 3 st. dyika stugor. Spårvägsmännens kooperativa matag i Råsunda börj ade sin verksamhet år 1917 och har för närvarande ett hundrata matgäster. Mat- 125

125 Avrikningsrum, där personaen redovisar sina dagskassor vid huvudstationen, Birger Jarsgatan, aget disponerar sedan år 1926 tidseniga okaer, som boaget inrett en boaget tihörig bostadsfastighet. Arbetarnas bidningsförbund h ar sin verksamhet band personaen ett trettiota studiecirkar vid de oika stationerna. Stockh oms Spårvägars Gymnastik- och Idrottsförening bidades år Föreningen disponerar sedan år 1925 egen gymnastikoka, som av boaget anordnats 1 tr. upp i stora vagnhaen vid Birger J arsgatan. Spårvägspersonaens begravningsfond med ett medemsanta av 1,110 personer har sedan år 1912 i begravningshjäp utbetaat agt 40,875 uonor. Föreningen äger för närvarande en kapitabehåning av 28,500 uonor. 126

126 För närvarande finnes vid boaget en pensionsförening, ti viken dock endast ett fåta av boagets persona är ansutet. Emeertid föreigger nu försag ti bidande av en pensionskassa med obigatorisk ansutning för aa i företaget fast anstäda och avsedd att bereda såvä sjävpension åt boagets persona som pension ti deras änkor och minderåri ga barn. Aktieboaget Stockhoms Spårvägar äger fera fastigheter med bostäder för persona, varav de största äro beägna vid Tegnersgatan 2, där även boagets huvudkontor är inrymt, samt i Råsunda. 127

127 .J < z o en w Q... C c C Q. 9t6 t6 ( t O6 616 t Q6 L t 6 C L t06 C06 06 t L69 % 9 1'69 C L S99 t m C99 99 t L9 9L9 L!S.. C g., c.. 8.., ;: N !... 8 o 9t61 SUI t 61 :61 61 Z61 o g 161 L s c o g 061 L s 061 t 061 C L S691 t691 c L S991 m t C99 t 99t 99t L9 t 9L9 LL9 o oo N

128 Omnibuss OMNIBUSSTRAFIK. Den första automobiomnibussinjen i de inre dearna av Stockhom öppnades år 1923, då Stockhoms Centraa Omnibussaktieboag igångsatte trafik å injen Odenpan-Gustaf Adofs torg-odenpan. År 1925 övertogos så gott som samtiga aktier i nämnda boag av Aktieboaget Stockhoms Spårvägar, och har från och med den 1 jui 1925 omnibussboaget stäts under praktiskt taget samma edning som spårvägsboaget. Vid spårvägsboagets övertagande av omnibussboaget år 1925 var omnibusstrafik ordnad å en inje, den nuvarande inje 1, Odenpan-Drottninggatan-Gustaf Adofs torg-regeringsgatan -Sveavägen-Odenpan, och utgjordes vagnparken av 13 st. omnibussar. 129

129 År 1926 den 1 apri öppnades omnibussinje 2, Karapan-Storgatan-Östermamstorg- Nybrogatan- Nybropan- Hamngatan- Kara- bergsgatan-centrastationen-vasagatan-kungsgatan-kungshoms- brogatan -Scheeegatan-Kungshomstorg. Den 1 maj 1926 öppnades omnibussinje 3 från korsningen mean Sockenvägen och Daarövägen i Enskede utmed Daarövägen ti södra ingången ti Skogskyrkogården. År 1927 den 1 apri, samtidigt som spårvägsinjerna 4 och 9 fyttades från Götgatan, S:t Pausgatan och Ragvadsgatan, öppnades omnibussinje 4 från Södra Bantorget-Götgatan-Sussen- Skeppsbron -Gustaf Adofs torg-mamtorgsgatan- Brunkebergstorg- ( Jicrkucsgatan C t 1 V N B T - en ra stationen- asagatan- orra antorget- orsgatan-s:t Erikspan. Omnibussinjerna äro angivna å Bi. 4. Med de omnibussar, som komma att evereras sommaren 1927, består nuvarande vagnparken av 37 omnibussar. Taxan å omnibussinjerna har under hea omnibusstiden varit 15 öre för enke färd. Omnibusstrafiken har utveckats såunda, att år 1925 antaet resande per dag utgjorde i medeta 9,648, år ,562 och år 1927 utgör 22,792. Efter försök med oika busstyper har man nu kommit fram ti en busstyp, som rymmer 29 passagerare, därav 21 sittpatser. Vagnen är försedd med 2 dörrar, en bakre för påstigning och en främre för avstigning. Vikten är 4,000 kg., yttre bredden är 2,05 m. och totaa ängden är 7,7 m. Vagnen är tvåaxig med ett axeavstånd av 5,oo m. och en govhöjd från marken av 690 mm., fördeade på två steg. Hjuen äro försedda. med uftringar 32" x 6", dubba bakhju, och avprovas för närvarande baongringar 34" x 7, 1 /2". Motorn är 4-cyindrig 130

130 J:DL. O mnibuss sittpatser. 8 st\patser. 131

131 om 50 effektiva hkr. och drives med en bandning av 50 % bensin och 50 % sprit. Handtag och edstänger äro överdragna med ebonit. Vid omnibussboaget äro för närvarande anstäda 170 personer. Boaget har ett aktiekapita av 480,000: - kr. och ämnade år % utdening. 132

132 INNEHÅLL Sid. Spårvägens amänna u tvecking Spåranäggningen Luftedning och strömtiförse Vagnar Sta och vagnhaar Verkstäder Ekonomi Personaen Omnibusstrafik * Biaga 1. Karta över spårvägsnätet 1877 > 2. )) )) > 1887 > 3. > )) > 1900 > 4. > > 1927

133 CENTRALTRYCKERIET STOCKHOLM 1927