KALLELSE Kommunstyrelsen

Transkript

1 KALLELSE Kommunstyrelsen Datum Tid: kl. 16:00-20:00 Plats: Rådasjön Förslag på justerare: Robert Langholtz måndagen den 27 november kl i kommunhuset i Mölnlycke. Ordförande Per Vorberg (M) Ledamöter Patrik Linde (S), vice ordförande Evalotta Liljenzin (M) Grim Pedersen (M) Kersti Lagergren (M) Hans Hofflander (L) Eva Rydén (C) Håkan Eriksson (KD) Anna Palmér (S) Siw Hallbert (S) Roland Jonsson (MP) Calle Johansson (SD) Ersättare Robert Langholz (S) Mattias Johansson (M) Bengt Johansson (M) Hans Larsson (M) Mikael Johannison (M) David Dinsdale (L) Ronny Sjöberg (C) Jan-Inge Forsberg (SP) Gunilla Wathne (S) Thomas Gustafsson (S) Birgitta Olsson (MP) Kerstin Sandberg (V) Leif Persson (-) Anders Johansson (SD) Sida 1(351)

2 KALLELSE Kommunstyrelsen Datum Upphandling av entreprenör för ombyggnation av matsal på Hindås skola 2017KS669 Handlingar i ärendet skickas hem till kommunstyrelsens ledamöter och ersättare. 2. Upphandling av ramavtal avseende säkerhetsanläggningar 2017KS478 Sammanfattning Handlingar i ärendet skickas hem till kommunstyrelsens ledamöter och ersättare. 3. Antagande av entreprenör för borrhålsanslutning Bårhults företagspark, Landvetter 2017KS605 Handlingar i ärendet skickas hem till kommunstyrelsens ledamöter och ersättare. 4. Upphandling av ramavtal för ventilationsarbeten 2017KS722 Handlingar i ärendet skickas hem till kommunstyrelsens ledamöter och ersättare. 5. Upphandling av ramavtal för rörarbeten 2017KS665 Handlingar i ärendet skickas hem till kommunstyrelsens ledamöter och ersättare. 6. Tillsyn över serveringstillstånd; ärende om påföljd enligt alkohollagen, Råda Säteri & Gästgifveri AB 2017KS853 Handlingar i ärendet skickas hem till kommunstyrelsens ledamöter och ersättare. Sida 2(351)

3 KALLELSE Kommunstyrelsen Datum Avtal med Västtrafik angående upphandling av anropstyrd trafik 2017KS Förslag till interkommunal ersättning inom förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, fritidshem, grundsärskola och ISGR för år KS Förslag till interkommunal ersättning inom gymnasieskola och gymnasiesärskola för år KS Förslag till interkommunal ersättning inom kommunal vuxenutbildning och svenska för invandrare år KS Läsårstider för grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och ungdomsgymnasium 2018/ KS Förlängning av biblioteksplan 2017KS745 Sida 3(351)

4 KALLELSE Kommunstyrelsen Datum Översyn av kommunens vägbidrag till enskild väghållning 2017KS Taxa för avfall och slam KS Taxa tobak, elektroniska cigaretter 2017KS Revidering av taxa avseende insatser för äldre och funktionshindrade år KS Yttrande över kommunrevisionens granskning av kommunens krisberedskap 2017KS Yttrande med anledning av kommunrevisionens granskning av sekretesshantering inom sektorn för socialtjänst Sida 4(351)

5 KALLELSE Kommunstyrelsen Datum KS Uppdrag- Införande av servicegaranti 2016KS Uppdrag att ta fram strategi, dialog- och kommunikationsplan för hur medborgare och politiker görs delaktiga i visioner centrumutveckling i våra orter 2015KS Uppdrag om att uppdatera skötselplanen för Wendelsbergsparken och att ta fram riktlinjer för marklov vid trädfällning 2017KS Medborgarförslag om att göra naturreservat av Wendelsbergsparken 2016KS Medborgarförslag om Landvetter 2017KS22 Sida 5(351)

6 KALLELSE Kommunstyrelsen Datum Medborgarförslag om samlingsplats för alla vid Massetjärn 2017KS Medborgarförslag om vägkant vid stenbrott 2017KS Motion om att utreda våldsbejakande extremism i Härryda kommun 2017KS Motion om fyrverkerier 2017KS Ekonomisk månadsuppföljning per oktober KS Överskridande av investeringsbudget 2017KS748 Sida 6(351)

7 KALLELSE Kommunstyrelsen Datum Kulturstipendium KS Kulturpris KS Pris till årets förningsprofil KS Lägesrapport från sektorerna avseende utredningsuppdrag med anledning av besvarade motioner 2017KS Anmälan av delegationsbeslut från sektorn för samhällsbyggnad KS Anmälan av delegationsbeslut från sektorn för utbildning och kultur KS16 Sida 7(351)

8 KALLELSE Kommunstyrelsen Datum Anmälan av delegationsbeslut 2017 för sektorn för socialtjänst 2017KS Anmälan av delegationsbeslut från sektorn för teknik och förvaltningsstöd KS Anmälan av delegationsbeslut från sektorn för administrativt stöd KS Delgivningar KS46 Sida 8(351)

9 Sektorn för teknik och förvaltningsstöd Peter Olsson Kommunstyrelsen Datum KS Dnr Upphandling av entreprenör för ombyggnad av matsal på Hindås skola Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade i 124/2017 att 4000 tkr av investeringsbudgeten på fastighetsfunktionen används för ombyggnad av matsalen på Hindås skola. Sektorns för teknik och förvaltningsstöd har upprättat ett förfrågningsunderlag för projektet. Matsalen kommer byggas ut med 65 kvadratmeter för att skapa fler sittplatser. Anbudsinfordran har skett och entreprenör ska utses. Vid anbudstidensutgång har xx anbud inkommit. Utvärdering har skett och framgår av bifogad sammanställning. Anbud med lägst pris har lämnats av xxx. Arbetet planeras att starta i februari Byggtiden planeras till fyra månader. Från sektorn för teknik och förvaltningsstöd föreligger skrivelse daterad den 6 oktober Förslag till beslut Kommunstyrelsen tilldelar xxx kontrakt som entreprenör för ombyggnation av matsal på Hindås skola. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Per-Arne Larsson Sektorschef Anders Ljung Funktionschef Sida 9(351)

10 Sektorn för teknik och förvaltningsstöd Mikael Johansson Kommunstyrelsen Datum KS Dnr Upphandling av ramavtal för säkerhetsanläggningar Sammanfattning Sektorn för teknik och förvaltningsstöd har arbetat fram ett förfrågningsunderlag för upphandling av ramavtal för säkerhetsanläggningar (inbrott, passage och brandlarm). Upphandlingen omfattar service, akut underhåll, planerat underhåll av större och mindre entreprenader i form av ändringar och nybyggnationer inom anläggningar som ägs eller hyrs av Härryda kommun eller Härryda Energi AB. Sektorn för teknik och förvaltningsstöd har för avsikt att teckna avtal med två leverantörer enligt 7 kap. 5-8 lagen om offentlig upphandling (2016:1145). Från sektorn för teknik och förvaltningsstöd föreligger skrivelse daterad den 18 september Förslag till beslut Kommunstyrelsen tilldelar kontrakt till följande leverantörer xx och xx avseende ramavtal för säkerhetsanläggningar i Härryda kommun. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Per-Arne Larsson Sektorschef Anders Ljung Funktionschef Sida 10(351)

11 Sektorn för samhällsbyggnad Ricardo Silva da Lage Kommunstyrelsen Datum KS Dnr Antagande av entreprenör för borrhålsanslutning Bårhults företagspark, Landvetter Sammanfattning Sektorn för samhällsbyggnad har upprättat ett förfrågningsunderlag avseende en borrhålsanslutning ner till befintlig spillvattentunnel vid Bårhults företagspark, Landvetter. I projektet ingår borrning, kontrollmätningar, injektering och infordring av borrhålet, en längd på cirka 127 meter. Arbetet planeras att inledas under hösten 2017 och vara avslutat efter årsskiftet. Medel för genomförande finns i sektorns investerings- och exploateringsbudget. Entreprenadkostnaden är beräknad till 4 miljoner kronor. Vid anbudstidens utgång hade X anbud inkommit. Utvärdering har skett och framgår av bifogad sammanställning. Förmånligaste anbud har lämnats av X. Från sektorn för samhällsbyggnad föreligger skrivelse daterad den 9 oktober Förslag till beslut Kommunstyrelsen utser X som entreprenör för borrhålsanslutning på Bårhults företagspark, Landvetter. Kommunstyrelsen utser Jessica Sténhoff verksamhetschef vatten och avfall som ombud för entreprenaden och har i övrigt att tillse att uppdraget fullgörs. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Håkan Jacobsson Samhällsbyggnadschef Jessica Sténhoff Verksamhetschef VA och avfall Sida 11(351)

12 Sektorn för teknik och förvaltningsstöd Anders Johansson Kommunstyrelsen Datum KS Dnr Upphandling av ramavtal för ventilationsarbeten Sammanfattning Sektorn för teknik och förvaltningsstöd har arbetet fram ett förfrågningsunderlag för upphandling av ramavtal för ventilationsarbeten. Upphandlingen omfattar projekt, planerat och akut underhåll samt mindre ombyggnationer i byggnader som ägs eller hyrs av Härryda kommun eller Härryda Energi AB. Sektorn för teknik och förvaltningsstöd har för avsikt att teckna avtal med tre entreprenörer enligt 7 kap. 5-8 lagen om offentlig upphandling (2016:1145). Från sektorn för teknik och förvaltningsstöd föreligger skrivelse daterad den 5 oktober Förslag till beslut Kommunstyrelsen tilldelar kontrakt till följande leverantörer xxx, xxx och xxx avseende ramavtal för ventilationsarbeten. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Per-Arne Larsson Sektorschef Anders Ljung Funktionschef Sida 12(351)

13 Sektorn för teknik och förvaltningsstöd Anders Johansson Kommunstyrelsen Datum KS Dnr Upphandling av ramavtal för rörarbeten Sammanfattning Sektorn för teknik och förvaltningsstöd har arbetet fram ett förfrågningsunderlag för upphandling av ramavtal för rörarbeten. Upphandlingen omfattar projekt, planerat- och akut underhåll samt mindre ombyggnationer i byggnader som ägs eller hyrs av Härryda kommun eller Härryda Energi AB. Sektorn för teknik och förvaltningsstöd har för avsikt att teckna avtal med tre entreprenörer enligt 7 kap. 5-8 lagen om offentlig upphandling (2016:1145). Från sektorn för teknik och förvaltningsstöd föreligger skrivelse daterad den 5 oktober Förslag till beslut Kommunstyrelsen tilldelar kontrakt till följande leverantörer xxx, xxx och xxx avseende ramavtal för rörarbeten. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Per-Arne Larsson Sektorschef Anders Ljung Funktionschef Sida 13(351)

14 Sektorn för samhällsbyggnad Marit Minou Kommunstyrelsen Datum KS Dnr Avtal med Västtrafik angående upphandling av anropstyrd trafik Sammanfattning Härryda kommuns avtal för skolskjutsresor och övriga samhällsbetalda resor med rullstolsbuss och med taxi löper ut Trafikverksamheten avser att teckna avtal med trafikhuvudmannen Västtrafik för upphandling av anropsstyrd trafik som rör daglig verksamhet och dagverksamhet, för att följa flertalet kommuner i Västra Götalandsregionen och för att säkerställa en fortsatt god kvalitet av resorna. Från sektorn för samhällsbyggnad föreligger skrivelse daterad den 30 oktober Förslag till beslut Kommunstyrelsen utser verksamhetschef trafik, Björn Sunden att teckna avtal med Västtrafik enligt bilagt avtal. Ärendet Härryda kommun har sedan ett avtal om skolskjutsresor och övriga samhällsbetalda resor med rullstolsbuss och taxi med Göteborgs buss. Avtalet gäller till och med Skolskjutsresorna med skolbuss är upphandlade med Sandarna transporter fr om I samband med att aktuella avtal löper ut, har verksamheten träffat Västtrafik, Göteborgs färdtjänst samt kommuner som använder trafikhuvudmannen. För Härryda kommun är Västra Götalandsregionen Västtrafik AB trafikhuvudman. Sedan tidigt 2000-tal kan trafikhuvudmannen upphandla och bedriva allmän och särskild kollektivtrafik. Västtrafik tar hand om beställning, samordnar och utför färdtjänstresor på uppdrag av 43 av 49 kommuner i Västra Götaland. Västtrafik har upphandlat Samres AB, för driftskötseln av resorna. Samres ansvarar för färdtjänst i 120 svenska kommuner, en norsk kommun (Oslo), sjukresor i åtta landsting samt närtrafik och kompletteringstrafik åt fem länstrafikbolag. Varje dag gör kunder i Västra Götaland nästan 1 miljon resor, varav resor sker med anropsstyrd trafik. I Härryda kommun genomför Västtrafik sjukresor inom den anropstyrda trafiken. Västtrafik genomför kvalitetsmätningar i samverkan med företaget Abaro, som tillika Härryda kommun samarbetar med. Västtrafik kundnöjdhet var för 2016 i snitt 4,8. Sida 14(351)

15 Motsvarande värde för Härrydas resor för Göteborgs färdtjänst är 4,6 i skala 1-5 där 5 är bäst. Kraven på servicenivå är redan sedan tidigare anpassade mellan kommunerna, vilket innebär att det inte kommer vara några principiella skillnader mellan egen upphandling eller via trafikhuvudmannen. I förfrågningsunderlaget av transporttjänster finns ca ett 25-tal punkter för internrevision och egenkontroll, rutiner och regelbunden uppföljning. I de gemensamma drift- och administrationskostnaderna för Västtrafiks anropsstyrda trafik ingår kostnader för personal, lokaler, övrig drift- och entreprenader samt kostnader för nödvändig teknisk utrustning såsom datasystem, telelinjer, abonnemang etc. Huvudprincipen för den anropsstyrda trafikens drift- & administrationskostnader är att dessa fördelas med 40 % på Västra Götalandsregionen och 60 % på de ingående kommunerna. Basen för fördelningen av kommunernas kostnadsandel är antalet resor. Under år 2017 var kommunernas administrativa kostnad för färdtjänst omsorg/dagverksamhet 29 kr/resa, vilket är lägre än motsvarande kostnad hos Göteborgs färdtjänst. För icke sociala resor, t ex skolresor, gruppresor, är den 23 kr/resa, samma period. Antalet resor per kommun påverkar administrationsavgiften. När avtalet mellan Härryda kommun och Västtrafik har träffats, kommer Västtrafik att genomföra en upphandling av kommunens resebehov. Genomlysningen inför beslutet har dragit ut på tiden och därmed får Västtrafik en förkortad upphandling och introduktionstid mot normalt. Härryda kommun och Västtrafik kommer att behöva lägga extra insatser för att säkerställa en god kvalitet inför bytet av entreprenörer. Håkan Jakobsson Samhällsbyggnadschef Björn Sundén Verksamhetschef trafik Sida 15(351)

16 Avtal mellan Västtrafik AB och Härryda kommun angående upphandling av Anropsstyrd trafik m.m. ~västtrafik VÅSTTRAFIK ""~ VÄSTRA -EN DEL AV y GÖTALANDSREGIONEN Sida 16(351)

17 2 (8) Mellan Västtrafik AB, org. nr (nedan kallat "Västtrafik"), och Härryda ko1nmun org nr (nedan kallad "uppdragsgivaren") har träffats följande Avtal om upphandling av anropsstyrd trafik m.m. 1. Bakgrund Den 1 januari 1998 förändrades lagstiftningen för färdtjänst genom införandet av Lag om färdtjänst (1997:736) och Lag om ansvar för viss kollektiv persontrafik (1997:734). Lagarna tar sikte på att göra kollektivtrafiken "tillgänglig för alla". Av förarbetena framgår bl.a. att lagstiftaren vill ha till stånd en integration av färdtjänst och allmän kollektivtrafik. Genom ökad tillgänglighet i den allmänna kollektivtrafiken förstärks möjligheterna till lika villkor för olika resenärsgrupper och behovet av särlösningar minskar. Lagändringarna innebär att färdtjänst blir en transportform bland andra och ger huvudmännen större möjligheter att genom trafikhuvudmannens sa1nmanhållna ansvar skapa incitament för en snabbare handikappanpassning av kollektivtrafiken samt ge bättre förutsättningar för samordning av olika samhällsbetalda resor. Västra Götalandsregionen och ett stort antal av regionens ko1nmuner har, mot denna bakgrund, gett Västtrafik i uppdrag att upphandla och samordna den anropsstyrda trafiken avseende sjukresor och färdtjänst. Vissa ko1nmuner har dessutom utökat uppdraget till att gälla också andra former av resor som exempelvis omsorgsresor och skolresor. 2. Västtrafiks uppdrag Västtrafik skall: för uppdragsgivarens räkning upphandla drift av beställningscentral och transporttjänster för den anropsstyrda trafiken. utgöra avtalspart i de avtal som upprättas med anledning härav, vilket innebär att avtalen ko1nmer att tecknas i Västtrafiks namn men för uppdragsgivarens räkning. verka för att avtalad kvalite upprätthålles på resor och tjänster. En förutsättning för utförande av resor är dock att det finns farbar väg till den angivna adressen. tillse att resor samordnas och planeras så att kostnaden minimeras inom givna avtalskrav. Parterna är överens om att Västtrafiks uppdrag, efter särskild överensko1nmelse, kan utökas till att omfatta också tillståndsgivning enligt färdtjänstlagen. 3. Driftsprinciper Verksamhetens mål är att bedriva anropsstyrda resor som utvecklas kontinuerligt, som är kostnadseffektiva och har en hög servicegrad. Resenären ska känna sig nöjd och trygg i att resa med den anropsstyrda trafiken. Parterna är överens om att verka för att effektivast möjliga samordning av de anropsstyrda transporterna uppnås. Förutsättningarna för samordningsmöjligheterna regleras genom tilläggsavtal "Servicenivåavtal" med respektive uppdragsgivare. Västtrafik AB, Anropsstyrd trafik Sida 17(351)

18 3 (8) Uppdragsgivarna fastställer regler och ekonomiska villkor för hur den enskilde resenären får nyttja de anropsstyrda resorna. Eftersom önskade samordningseffekter effektivast uppnås om likartade villkor gäller för alla kommuner åtar sig uppdragsgivarna att verka för att en enhetlighet beträffande regelsystemen kommer till stånd. Enhetlighet innebär också förenkling och förbilligande av drift och administration samt bättre förutsättningar för den enskilde resenären att förstå villkoren för resorna. Västtrafik ansvarar för att det finns väl fungerande beställningscentral/ er och lämpliga datasystem för verksamheten. Beställning av resa görs hos Västtrafiks beställningscentral eller direkt i planeringssystemet exempelvis via Internet bokning. Beställningarna samplaneras utifrån kommunernas/regionens regelverk, uppgifterna i resenärernas tillstånd och avtalade servicenivåer i ett datasystem som förmedlar resan till transportör. Parterna beslutar gemensamt om öppettider för beställningscentralen. Tills vidare är minst en av beställningscentralernas öppethållandetider vardagar kl samt lördagar, söndagar och helgdagar kl Övrig tid på dygnet kan resenär endast avbeställa eller ändra tidigare beställd resa. Akuta resor kan beställas hela dygnet. 4. Kvalitetskrav, samverkansformer Kvalitetskrav regleras och följs upp enligt tilläggsavtalet "servicenivåavtal". Västtrafik förbinder sig att i entreprenörsavtalen föreskriva att entreprenörerna skall upprätthålla överenskomna villkor om kvalitetskrav m.m. som har träffats med uppdragsgivarna. Det samma gäller om Västtrafik självt skulle driva beställningscentral. Västtrafik åtar sig att underrätta uppdragsgivaren om eventuella tvister med motparter eller om missförhållanden på motparts sida. Samverkan sker genom Samverkansgruppen som har en rådgivande funktion i väsentliga övergripande frågor. Samverkansgruppen ska i övrigt fungera som ett samrådsberedningsorgan för verksamheten. Samverkansgruppen skall sammanträda regelbundet, minst två (2) gånger per år och bestå av minst en representant från Västtrafik och en representant från Regionen, från kommunerna utses två representanter ur varje handläggargrupp. Västtrafik är sammankallande. Vid sammanträdena ska protokoll föras. Handläggargrupperna skall träffas minst två (2) gånger per år för information och utbyte av erfarenhet. Västtrafik samverkar också med uppdragsgivare genom Beställargruppen samt vid enskilda möten med uppdragsgivaren. Västtrafik skall, i förekommande fall, se till att beställningscentralen alternativt transportören svarar för de direkta kostnader, relaterade till resor, som beställningscentralens/transportörernas personal, av oaktsamhet förorsakat uppdragsgivaren. Västtrafik AB, Anropsstyrd trafik Sida 18(351)

19 4 (8) 5. Nya uppdragsgivare Önskar nya uppdragsgivare teckna avtal är det av största vikt att deras regelverk och kvalitetskrav analyseras och att där så är möjligt, regelverken harmoniseras med övriga parters regelverk för att effektivisera verksamheten. Ny uppdragsgivare som ingår avtal med Västtrafik skall till Västtrafik betala en engångsavgift som återspeglar del av de gemensamma kostnader som tidigare har investerats i tekniska system, rådata och uppbyggnad av databaser i samband med inrättandet av beställningscentraler för anropsstyrd trafik. För närvarande är denna engångsavgift 10 kr/invånare i respektive kommun. Vilken typ av resor/ trafikformer avtalet gäller skall anges i avtals bilaga 1 när nytt avtal tecknas. Nya trafikformer kan läggas till under löpande avtalsperiod efter överenskommelse mellan parterna. Med trafikform menas exempelvis fardtjänstresor, omsorgsresor, dagvårdsresor och skolresor. 6. Fördelning av kostnader Drift- och administrationskostnader I de gemensamma drift- och administrationskostnaderna för Västtrafiks anropsstyrda trafik ingår kostnader för personal, lokaler, övrig drift och entreprenader samt kostnader för nödvändig teknisk utrustning som datasystem, telelinjer och abonnemang m.m. Huvudprincipen för den anropsstyrda trafikens drift- och administrationskostnader är att dessa fördelas med 40 % på Västra Götalandsregionen och 60 % på de ingående kommunerna. Basen för fördelningen av kommunernas kostnadsandel är antalet resor. Drift- och administrationskostnaderna för Västra Götalandsregionens (VGR) sjukresor i Göteborg, Mölndal och Härryda är undantagna från ovanstående fördelningsmodell och regleras separat enligt avtal mellan VGR och Västtrafik. Även drift och administrationskostnaderna för allmän Anropsstyrd Trafik som tex. Närtrafik och Anropsstyrda linjeturer är undantagna från ovanstående fördelningsmodell och regleras separat med Västtrafik AB. Ovanstående fördelningsmodell kan komma att förändras efter gemensamt beslut av alla anslutna kommuner och region. Transportkostnader Uppdragsgivarens kostnad motsvaras av den transportkostnad som respektive resenärs resa genererar, exklusive egenavgift. 7. Budget Västtrafik svarar inom anvisad budget för: verksamhetens erforderliga gemensamma kostnader och investeringar alla utbetalningar av ersättning till anlitade entreprenörer all ekonomisk redovisning och upprättar bokslut för hela verksamheten. Västtrafik AB, Anropsstyrd trafik Sida 19(351)

20 5 (8) Västtrafik skall, efter samråd med uppdragsgivaren, lägga fram en budget för nästkommande år. Respektive uppdragsgivare budgeterar antalet resor per transportform med utgångspunkt från kända och förväntade förändringar. Västtrafik budgeterar totala snittkostnaden per resa för respektive kommun/ region med utgångspunkt från senast kända transportkostnader och indexuppräkning enligt gällande trafikavtal. Vid nyupphandling av trafik skall eventuella framtida kostnadsförändringar beaktas. Västtrafik budgeterar drift- och administrationskostnader med hänsyn taget till kända och förväntade förändringar och indexuppräkning enligt gällande entreprenörsavtal samt i enlighet med gällande fördelningsmodell. Budgeten fastställs av Västtrafiks styrelse året före budgetåret. Västtrafik skall följa upp verksamheten och minst tertialvis delge respektive uppdragsgivare en resultatrapport. 8. Betalningsrutiner Västtrafik skall handha in- och utbetalningar hänförliga till driften av beställningscentralen för anropsstyrd trafik och till utförandet av transporttjänsterna. Uppdragsgivaren skall till Västtrafik under budgetåret inbetala a conto-belopp motsvarande den budgeterade kostnaden enligt den fastlagda årsbudgeten. A canto-beloppen skall vid varje tillfälle motsvara¼ av den budgeterade kostnaden för året och inbetalas mot faktura i januari, april, juli och oktober. A canto-beloppen skall medge Västtrafik fortlöpande likviditet. Vid eventuell brist på likvida medel skall inbetalning av a canto-beloppen kunna tidigareläggas eller fyllnadsinbetalning kunna ske. Västtrafik skall utbetala ersättning till entreprenörer enligt de avtal som bolaget ingår för uppdragsgivarnas räkning i enlighet med villkoren i detta avtal. Uppstår betydande förändringar under löpande år för enskild uppdragsgivare kan a contobeloppen förändras efter överenskommelse mellan parterna. Efter det att Västtrafiks bokslut (resultat- och balansräkning) fastställts vid bolagsstämma skall Västtrafik fastställa de slutliga kostnaderna för verksamheten i fråga. Om inbetalt a conto-belopp visar sig överstiga de slutliga kostnaderna, skall överskottet återbetalas till uppdragsgivaren. Detta sker genom att uppdragsgivaren tillgodoräknas beloppet vid kommande a canto-betalningar. Parterna kan överenskomma om att överskottet återbetalas utan dröjsmål direkt till uppdragsgivaren. Om inbetalt a conto-belopp understiger de slutliga kostnaderna, skall uppdragsgivaren utan dröjsmål betala resterande belopp till Västtrafik. Västtrafik AB, Anropsstyrd trafik Sida 20(351)

21 6 (8) 9. Statistikuppgifter Västtrafik tillgängliggör allmänna statistik.uppgifter samt fakturaunderlag via internet (säker anslutning). Med hjälp av analysverktyget QlikView tillhandahålls uppgifter om ekonomi, resor, resmönster etc. Uppdragsgivaren kan därmed själv analysera data kring de resor som utförts samt ta fram underlag för rapporter m.m. För närvarande tillhandahålls kostnadsfritt en licens för färdtjänst, en licens för ekonomi och en licens för skolresor. Licenserna är behörighetsstyrda och personliga. I tillståndssystemet Web-Solen kan rapporter baserade på resenärernas kundtillstånd tas fram. Avseende avvikelser och klagomål ska QlikView vara utformat på ett sådant sätt att användaren kan se vad som har gått fel, varför det blev fel, hur resenären har kompenserats samt vilka åtgärder som vidtagits. 10. Sekretess Västtrafik förbinder sig att behandla samtliga uppgifter i enlighet med vid varje tidpunkt gällande bestämmelser om allmänna handlingars offentlighet och tryckfrihetsordning. 11. Force Majeure Parterna äger inte rätt att gentemot varandra åberopa underlåtenhet att fullgöra avtalet om fullgörandet hindras till följd av omständigheter utanför parternas kontroll såsom arbetskonflikt, naturhändelse, krig, allmän varubrist, inskränkningar i fråga om drivmedel, myndighetsbeslut eller dylikt. För att part skall ha rätt att göra gällande befrielsegrund enligt ovan skall han skriftligen utan dröjsmål underrätta motparten om att sådan omständighet har inträffat. 12. Avtalstid Detta avtal gäller från och med den den dag då båda parter har undertecknat avtalet till och med den 17 juni 2023 (5 år). Avtalet förlängs därefter automatiskt med tre år i sänder, om inte någon av parterna säger upp avtalet tolv månader före avtalstidens slut. Uppsägning skall ske skriftligen. 13. Uppsägning i förtid Inträffar väsentlig ändring av de förutsättningar som detta avtal bygger på, såsom tex. ändrad lagstiftning eller, såvitt avser Västtrafik, ändrade förutsättningar för verksamhetens utförande, skall endera parten äga rätt att säga upp avtalet med iakttagande av en uppsägningstid om 12 månader. 14. Ändrade förutsättningar Detta avtal bygger på förutsättningen att Västtrafik enligt lag och domstolspraxis är skyldig att upphandla driften av beställningscentral och transporter för den anropsstyrda trafiken. Västtrafik AB, Anropsstyrd trafik Sida 21(351)

22 7 (8) Om lagstiftningen (eller domstolspraxis) skulle komma att ändras på så sätt att Västtrafik ges möjlighet att driva beställningscentralen i egen regi och bolaget också - efter särskild överenskommelse med uppdragsgivarna - övertar ansvaret för centralen, skall detta avtal ändå äga giltighet mellan parterna i tillämpliga delar. Samma sak skall gälla om Västtrafik och uppdragsgivaren kommer överens om att Västtrafiks uppdrag skall utökas till att omfatta också tillståndsgivning enligt färdtjänstlagen. 15. Hävning Båda parter äger rätt att omedelbart häva avtalet om motparten i väsentligt hänseende inte fullgör sina åtaganden enligt avtalet och rättelse inte vidtas inom skälig tid efter skriftlig ermran. 16. Tvist Eventuella tvister angående tolkningen eller tillämpningen av detta avtal, eller ur avtalet härflytande rättsförhållanden, skall i första hand försöka lösas av parterna genom förhandling. Om sådan förhandling inte leder till någon lösning av tvisten skall tvisten avgöras av allmän domstol. 17. Ändringar eller tillägg Ändringar eller tillägg till detta avtal skall göras skriftligen och vara undertecknade av båda parter för att vara bindande. Detta avtal har upprättats i två likalydande originalexemplar, varav parterna tagit var sitt. Ort och datum: Ort och datum: HÄRRYDA KOMMUN V ÄSTTRAFIK AB Namnförtydligande Roger Vahnberg vvd Västtrafik AB, Anropsstyrd trafik Sida 22(351)

23 8 (8) I avtalet ingående restyper - trafikformer Med restyp/trafikform menas exempelvis färdtjänstresor, omsorgsresor, dagvårdsresor och skolresor som oftast utförs med hjälp av mindre fordon. Närtrafik och Flexlinjer ingår i den allmänna kollektivtrafiken och regleras i annat avtal. Västtrafik AB, Anropsstyrd trafik skall från och med den 17 juni 2018 svara för följande trafikformer i Härrydas kommun: Trafikformer Ungefärlig resevolym per år vid avtalets ingående Resevolymen kan förändras under avtalsperioden beroende på naturliga variationer i resandet. Dock accepteras inte väsentliga resevolymsförändringar på grund av kommunala beslut om enskild transportform utan godkännande av Västtrafik. Arbetsresor Färdtjänst Serviceresor för äldre Omsorgsresor Dagvårdsresor Personalresor Skolresor Nya trafikformer kan läggas till under löpande avtalsperiod efter överenskommelse mellan parterna. Uppsägning av enskild trafikform kan ske i samband med att aktuellt trafikavtal med transportörer upphör. Uppsägning ska vara skriftlig och ske senast 15 månader innan trafikavtalet upphör. ~västtrafik VÅSTTRAFIK T'CT" VÄSTRA -EN DEL AV y GÖTALANDSREGIQN[N Sida 23(351)

24 Sektorn för utbildning och kultur Dajana Mehdin Kommunstyrelsen Datum KS Dnr Förslag till interkommunal ersättning inom förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, fritidshem, grundsärskola och ISGR för år 2018 Sammanfattning Göteborgsregionens förbundsstyrelse behandlade den 29 september 2017 förslag till interkommunal ersättning för förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, fritidshem, grundsärskola och ISGR för kalenderåret Förbundsstyrelsen beslutade att rekommendera medlemskommunerna att fastställa interkommunal ersättning, med avstämningstidpunkt den 15:e respektive månad, för förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, fritidshem, grundsärskola och ISGR enligt prislista bilagd till förbundsstyrelsens protokoll. Sektorn för utbildning och kultur bedömer att indexuppräkningen ryms inom budget. Från sektorn för utbildning och kultur föreligger skrivelse daterad den 5 oktober Förslag till beslut Kommunstyrelsen fastställer prislistan för interkommunal ersättning inom förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, fritidshem, grundsärskola och ISGR för år 2018, enligt föreliggande förslag. Ärendet Göteborgsregionens förbundsstyrelse behandlade den 29 september 2017 förslag till interkommunal ersättning för förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, fritidshem, grundsärskola och ISGR för kalenderåret Förbundsstyrelsen beslutade att rekommendera medlemskommunerna att fastställa interkommunal ersättning, med avstämningstidpunkt den 15:e respektive månad, för förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, fritidshem, grundsärskola och ISGR enligt följande: Prislistan för 2018 bygger på bokslut från 2016 med ett sammanlagt indextillägg på 4,162 % för 2017 och Förskola och pedagogisk omsorg Sida 24(351)

25 Förskola Barn 1-2 år med upp till 15 timmar kr/år Förskola Barn 1-2 år med mer än 15,01 timmar kr/år Förskola Barn 3-5 år med upp till 15 timmar kr/år Förskola Barn 3-5 år med mer än 15,01 timmar kr/år Pedagogisk omsorg Barn 1-2 år med upp till 15 timmar kr/år Pedagogisk omsorg Barn 1-2 år med mer än 15,01 timmar kr/år Pedagogisk omsorg Barn 3-5 år med upp till 15 timmar kr/år Pedagogisk omsorg Barn 3-5 år med mer än 15,01 timmar kr/år Förskoleklass, grundskola, fritidshem Förskoleklass Grundskola årskurs 1-6 Grundskola årskurs 7-9 Fritidshem årskurs F-3 Fritidshem årskurs 4-6 Grundsärskola kr/år kr/år kr/år kr/år kr/år Nivå kr/år Nivå kr/år Individintegrerade elever efter samråd mellan kommunerna Fritidshem för grundsärskola Nivå kr/år Nivå kr/år Individintegrerade elever efter samråd mellan kommunerna ISGR Svenska sektionen Förskoleklass Fritidshem F-3 Fritidshem 4-6 Årskurs 1-6 Årskurs 7-9 Internationella sektionen Årskurs 0-5 Årskurs 6-9 Sektorns bedömning kr/år kr/år kr/år kr/år kr/år kr/år kr/år Sektorn för utbildning och kultur bedömer att indexuppräkningen ryms inom budget. Olof Olsson Sektorschef Bilaga: Utdrag ur protokoll ( 261) från förbundsstyrelsens sammanträde den 29 september 2017, Förslag till interkommunal ersättning inom förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, fritidshem, grundsärskola och ISGR för år 2018 Sida 25(351)

26 Göteborgsregionens kommunalförbund Protokoll Förbundsstyrelsen Utdrag ur protokoll ( 261) från förbundsstyrelsens sammanträde fredag 29 september 2017 på Säröhus, Kungsbacka 261 Dnr: Interkommunal ersättning inom förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, fritidshem, grundsärskola och ISGR kalenderåret 2018 Prislista Föreliggande förslag till interkommunal ersättning (IKE) inom rubricerade verksamheter kalenderåret 2018, för de kommuner som ingår i GR-området, har framtagits på uppdrag av Utbildningsgruppen. Förslaget innehåller priser för förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, fritidshem, grundsärskola och ISGR. Förslag till priser redovisas i bifogad Prislista. Utbildningsgruppen godkände förslaget Beslut Medlemskommunerna rekommenderas att, med avstämningstidpunkt den 15:e respektive månad, fastställa interkommunal ersättning för förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, fritidshem, grundsärskola och ISGR kalenderåret 2018 i enlighet med innehållet i prislistan i bilaga 1 daterad Kommunernas beslut ska vara GR tillhanda senast 30 november Protokollsparagrafen justeras omedelbart. Vid protokollet Gunnel Rydberg Just: Sida 26(351)

27 Göteborgsregionens kommunalförbund Protokoll Förbundsstyrelsen Justeras: Dennis Jeryd Stefan Svensson Justering av protokollet har tillkännagivits genom anslag på Göteborgs kommuns anslagstavla i oktober Rätt utdraget intygar: Just: Sida 27(351)

28 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Interkommunal ersättning inom förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, fritidshem, grundsärskola och ISGR kalenderåret 2018 Prislista Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslås rekommendera medlemskommunerna att, med avstämningstidpunkt den 15:e respektive månad, fastställa interkommunal ersättning för förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, fritidshem, grundsärskola och ISGR kalenderåret 2018 i enlighet med innehållet i prislistan i bilaga 1 daterad Förbundsstyrelsen föreslås besluta att kommunernas beslut ska vara GR tillhanda senast 30 november Sammanfattning Föreliggande förslag till interkommunal ersättning (IKE) inom rubricerade verksamheter kalenderåret 2018, för de kommuner som ingår i GR-området, har framtagits på uppdrag av Utbildningsgruppen. Förslaget innehåller priser för förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, fritidshem, grundsärskola och ISGR. Förslag till priser redovisas i bifogad Prislista. Utbildningsgruppen godkände förslaget Göteborg Helena Söderbäck /Bengt Randén, Fredric Alvstrand Sida 28(351)

29 Göteborgsregionens kommunalförbund Förslaget Föreliggande förslag till interkommunal ersättning (IKE) inom rubricerade verksamheter kalenderåret 2018, för de kommuner som ingår i GR-området, har framtagits på uppdrag av Utbildningsgruppen. Arbetsgång och medverkande Arbetet har utförts av en av Utbildningschefsnätverket tillsatt arbetsgrupp bestående av skolekonomer, som i samverkan med medlemskommunerna, arbetat fram ett förslag. Förslagets innehåll Förslaget innehåller priser för förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, fritidshem, grundsärskola och ISGR. Förslag till priser redovisas i bifogad Prislista. Principer I samband med Utbildningschefsnätverkets beslut om interkommunala ersättningar för grundskola, förskoleklass och fritidshem för år 2002 beslutades det även om vissa grundläggande principer och regelverk. De går i korthet ut på att underlaget för den interkommunala ersättningen skall baseras på genomsnittet av GR-kommunernas kostnader för rubricerade verksamheter. Kostnadsberäkning GR-kommunernas kostnader definieras som de kostnader som anges i SCB:s och Skolverkets senaste jämförelsetal mellan huvudmän. Ersättningen för år 2018 utgår således från 2016 års redovisade kostnader schablonmässigt indexerade till 2018 års penningvärde. Sedan 2013 finns det gemensamma faktorer bakom framtagning av index för interkommunal ersättning (IKE) för samtliga verksamheter inklusive gymnasiet, gymnasiesärskola och vuxenutbildning. Beräkningsförutsättningar har hämtats från SKL:s cirkulär 17:5 samt 17:6. Detta innebär ett sammanvägt index för 2017 och 2018 med 4,162% inklusive 0,5% justering för effektivisering i enlighet med överenskommelse vid Utbildningschefsnätverkets möte den 16 juni Underlagsmaterial kan rekvireras vid behov. Beträffande prislista för förskola/pedagogisk omsorg samt fritidshem gäller att föräldraavgiften debiteras av anordnarkommunen vilket innebär att den intäkten ej finns med i kalkylen. Förändringen av maxtaxan är med i kostnadsberäkningen. Gällande kostnader för grundsärskolan/fritidshemsplats Beräkning av grundsärskoleplats/fritidshemsplats i grundsärskolan kompliceras då kostnader för den verksamheten kan variera stort. Sida 29(351)

30 Göteborgsregionens kommunalförbund Antalet barn är få i grundsärskolan i relation till totala antalet skolbarn och barnens behov av stöd kan vara väldigt skiftande. Dessutom är det svårt att klart definiera kostnader för fritidshem för grundsärskolan då dessa inte särredovisas i räkenskapssammandraget (RS). För att förenkla hanteringen mellan kommunerna innehåller prislistan precis som ordinarie skolgång kostnader för grundsärskolan samt fritidshemsplats, men det finns möjlighet för mottagande skola och avlämnande kommun att träffa en annan överenskommelse i undantagsfall om det görs en individuell bedömning. Detta då barnens behov av stöd kan vara väldigt skiftande. ISGR Från och med den 1 juli 2012 bedriver Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) skolverksamheten i den svenska sektionen på ISGR inom ramen för GR:s ordinarie verksamhet. Grundprincipen har varit att den svenska sektionen på ISGR får samma interkommunala ersättning som övriga GR-kommuner dvs ersättningen uppräknas med samma index som för övriga grundskolor i Göteborgsregionen. Den internationella sektionen på ISGR följer en internationell läroplan benämnd International Baccalaureate och är en internationell skola. Den har en annan kostnadsbas pga den internationella läroplanen. I och med beslut i GR:s förbundsstyrelse den 6 december 2013 samt i alla GR:s medlemskommuner ( 252 Internationella skolan (ISGR) under ett tak Dnr: ) är ersättningsnivån förhöjd med 4% från och med Avstämning och fakturering Förskola/pedagogisk omsorg - Folkbokföringen styr och avstämning görs per den 15:e varje månad. Enbart hela månader faktureras. Fakturering sker för innevarande månad. - I förskola och pedagogisk omsorg gäller anordnarkommunens system för åldersuppflyttning mellan 2 och 3 års ålder, enligt befintligt samverkansavtal, vid debitering. - Anordnarkommunen debiterar föräldraavgiften i förskola/pedagogisk omsorg. Förskoleklass, fritidshem, grundskola och grundsärskola - Läsåret börjar 1 juli. - Folkbokföringen styr och avstämning görs per den 15:e varje månad. Enbart hela månader faktureras. Fakturering sker för innevarande månad. Sida 30(351)

31 Göteborgsregionens kommunalförbund - Den kommun som eleven är folkbokförd i betalar IKE till den kommun som anordnar utbildningen. - I samband med höstterminens start kan det vara svårt att veta vilken skola eleven kommer tillhöra. Därför är eventuell fakturering som sker i juli och augusti preliminär och korrigeras utifrån avstämning den 15 september. Den kommun där eleven går i skola den 15 september har rätt till ersättning för eleven för juli och augusti från den kommun där eleven var folkbokförd i juli respektive i augusti. - Anordnarkommunen debiterar föräldraavgiften i fritidshem/pedagogisk omsorg. Ersättningens omfattning Ersättningen omfattar samtliga kostnader för barnets/elevens skolgång. Ersättning för eventuella modersmålskostnader ingår. I extraordinära fall kan anordnarkommunen och hemkommunen göra annan överenskommelse. Beskrivning av nivåer för grundsärskola Utöver utvecklingsstörning eller en betydande och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning på grund av hjärnskada, föranledd av yttre våld eller sjukdom bedöms om eleverna är: Nivå 1 Elever på tidig utvecklingsnivå med stora rörelsehinder, samt autism och/eller andra kommunikationsstörningar. Elever med flerfunktionshinder/tidig utvecklingsnivå med mycket stort behov av: omvårdnad tillsyn lokalanpassning hjälpmedel Nivå 2 Elever med utvecklingsstörning som inte är i behov av utökade resurser i form av: omvårdnad tillsyn lokalanpassning hjälpmedel Sida 31(351)

32 Göteborgsregionens kommunalförbund Bilaga 1 IKE, för- och grundskola etc, Interkommunal ersättning inom förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, fritidshem, grundsärskola och ISGR kalenderåret Prislista Sammanställning avseende pris för 2018 för förskola Barn 1 2 år med upp till 15 timmar Barn 1 2 år med mer än 15,01 timmar Barn 3 5 år med upp till 15 timmar Barn 3 5 år med mer än 15,01 timmar Sammanställning avseende pris för 2018 för pedagogisk omsorg Barn 1 2 år med upp till 15 timmar Barn 1 2 år med mer än 15,01 timmar Barn 3 5 år med upp till 15 timmar Barn 3 5 år med mer än 15,01 timmar Sammanställning avseende pris för 2018 för förskoleklass Förskoleklass Sammanställning avseende pris för 2018 för grundskola Grundskola årskurs 1-6 Grundskola årskurs 7-9 Sammanställning avseende pris för 2018 för fritidshem Fritidshem årskurs F-3 Fritidshem årskurs kr/år kr/år kr/år kr/år kr/år kr/år kr/år kr/år kr/år kr/år kr/år kr/år kr/år Sammanställning avseende pris för 2018 för grundsärskola Nivå kr/år Nivå kr/år Individintegrerade elever efter samråd mellan kommunerna Sammanställning avseende pris för 2018 för fritidshem för grundsärskola Nivå kr/år Nivå kr/år Individintegrerade elever efter samråd mellan kommunerna Sammanställning avseende pris för 2018 för ISGR ISGR, Svenska sektionen Förskoleklass Fritidshem F-3 Fritidshem 4-6 Årskurs 1-6 Årskurs 7-9 ISGR, Internationella sektionen Årskurs 0-5 Årskurs kr/år kr/år kr/år kr/år kr/år kr/år kr/år Sida 32(351)

33 Sektorn för utbildning och kultur Dajana Mehdin Kommunstyrelsen Datum KS Dnr Förslag till interkommunal ersättning inom gymnasieskola och gymnasiesärskola för år 2018 Sammanfattning Göteborgsregionens förbundsstyrelse behandlade den 29 september 2017 förslag till interkommunal ersättning för gymnasieskola och gymnasiesärskola för kalenderåret Förbundsstyrelsen beslutade att rekommendera medlemskommunerna att godkänna förslag till interkommunal prislista för gymnasieskola och gymnasiesärskola för Liksom tidigare år har ett index tagits fram som bygger på bland annat pris och löneutveckling. Förslag på prislista för 2018 har sin utgångspunkt i 2017 års prislista med ett indexpåslag på 1,86 % för Härryda kommun säljer fler platser än kommunen köper, därför innebär prisförändringen ingen ökning av nettokostnaderna. Från sektorn för utbildning och kultur föreligger skrivelse daterad den 5 oktober Förslag till beslut Kommunstyrelsen fastställer prislista för interkommunal ersättning gymnasieskola och gymnasiesärskola i Göteborgsregionens medlemskommuner för år 2018, enligt föreliggande förslag. Olof Olsson Sektorschef Egil Gry Verksamhetschef Bilaga: Utdrag ur protokoll ( 262) från förbundsstyrelsens sammanträde den 29 september 2017, Förslag till interkommunal ersättning inom gymnasieskola och gymnasiesärskola för år 2018 Sida 33(351)

34 Göteborgsregionens kommunalförbund Protokoll Förbundsstyrelsen Utdrag ur protokoll ( 262) från förbundsstyrelsens sammanträde fredag 29 september 2017 på Säröhus, Kungsbacka 262 Dnr: Interkommunal ersättning inom gymnasieskolan och gymnasiesärskolan år 2018 Arbetet har utförts på uppdrag av Utbildningschefsnätverket genom Gymnasieekonomnätverket bestående av skolekonomer, som i samverkan med medlemskommunerna, arbetat fram ett förslag. Arbetet har byggt på de principer som fastställdes under läsåret 1997/1998. Den modell för beräkning av gymnasieskolans och gymnasiesärskolans kostnader, som introducerades då, bygger på ett cykliskt tankesätt. En beskrivning av modellen för beräkning av IKE samt beslutsprocessen finns enligt bilaga 1 Information om GRs modell för beräkning och användning av IKE. Vidare finns underlag för beräkning av 2018 års indexpåslag i bilaga 2 Beräkning av index 2018 Gy och Gysär. Förslag till prislista för IKE avseende gymnasieskolan och gymnasiesärskolan för 2018 beskrivs i bilaga 3 IKE Prislista 2018 Gy och Gysär. Förslaget har sin utgångspunkt i 2017 års prislista samt med ett indexpåslag på 1,86% för Utbildningsgruppen godkände förslaget Beslut Medlemskommunerna rekommenderas att fatta beslut om förslag till interkommunal ersättning (IKE) för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan i Göteborgsregionens kommuner kalenderåret Kommunernas beslut ska vara GR tillhanda senast 30 november Protokollsparagrafen justeras omedelbart. Just: Sida 34(351)

35 Göteborgsregionens kommunalförbund Protokoll Förbundsstyrelsen Vid protokollet Gunnel Rydberg Justeras: Dennis Jeryd Stefan Svensson Justering av protokollet har tillkännagivits genom anslag på Göteborgs kommuns anslagstavla i oktober Rätt utdraget intygar: Just: Sida 35(351)

36 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Interkommunal ersättning inom gymnasieskolan och gymnasiesärskolan år 2018 Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslås rekommendera medlemskommunerna att fatta beslut om förslag till interkommunal ersättning (IKE) för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan i Göteborgsregionens kommuner kalenderåret Förbundsstyrelsen föreslås besluta att kommunernas beslut ska vara GR tillhanda senast 30 november Sammanfattning Arbetet har utförts på uppdrag av Utbildningschefsnätverket genom Gymnasieekonomnätverket bestående av skolekonomer, som i samverkan med medlemskommunerna, arbetat fram ett förslag. Arbetet har byggt på de principer som fastställdes under läsåret 1997/1998. Den modell för beräkning av gymnasieskolans och gymnasiesärskolans kostnader, som introducerades då, bygger på ett cykliskt tankesätt. En beskrivning av modellen för beräkning av IKE samt beslutsprocessen finns enligt bilaga 1 Information om GRs modell för beräkning och användning av IKE. Vidare finns underlag för beräkning av 2018 års indexpåslag i bilaga 2 Beräkning av index 2018 Gy och Gysär. Förslag till prislista för IKE avseende gymnasieskolan och gymnasiesärskolan för 2018 beskrivs i bilaga 3 IKE Prislista 2018 Gy och Gysär. Förslaget har sin utgångspunkt i 2017 års prislista samt med ett indexpåslag på 1,86% för Utbildningsgruppen godkände förslaget Göteborg Helena Söderbäck /Bengt Randén, Haris Huric Sida 36(351)

37 Göteborgsregionens kommunalförbund BILAGA 1 IKE, gymnasieskola/gymnasiesärskola, år Information om GRs modell för Interkommunal ersättning Den regionala prislistan inom samverkansområdet GR reglerar den interkommunala ersättningen som en del i det regionala samverkansavtalet. Den interkommunala prislistan är en förutsättning för det regionala samverkansavtalet. Prislistan syftar till att möjliggöra de åtaganden och möjligheter som det regionala samverkansavtalet medför. Det finns inget beslut om att den regionala IKE-modellen ska användas för bidrag till fristående gymnasieskola. Vad är syftet med prislistan och hur ska den användas? Prislistans syfte är att vara ett av flera verktyg för att stärka det regionala utbudet och möjliggöra den fria rörligheten för elever att söka utbildningar inom GR på ett enkelt och smidigt sätt. Prislistan bidrar även till att minska den administrativa bördan för respektive kommun som IKE medför utan ett reglerat pris. Ytterligare ett syfte är att bidra till transparens och erfarenhetsutbyte kring förutsättningarna för ekonomin inom den kommunala gymnasieskolan. Prislistan är avsedd och framtagen för att reglera IKE. Inom GR avser det ca 22 % (2016) av eleverna i regionen som väljer en kommunal skola utanför hemkommunen. Prislistan är inte avsedd att reglera tilldelningen till de resterande 78 % (2016) av eleverna som inte omfattas av IKE. Prislistan för IKE är inte framtagen för att användas som resursfördelning till gymnasieskolan i respektive kommun. Det är upp till respektive kommun att avgöra om prislistan ska användas i något annat syfte än att reglera IKE. 1 Sida 37(351)

38 Göteborgsregionens kommunalförbund Hur används prislistan i GR kommunerna? Prislistan används inom samverkansområdet för att reglera de interkommunala ersättningarna mellan kommunerna i samverkansområdet. Det allra flesta GR kommuner har valt att använda prislistan som riktmärke för sin egen resursfördelning till gymnasieskolan. Kommunerna gör justeringar i förhållande till prislistan för att anpassa den till den egna kommunens resurser. Hur blir ett pris till? - Beskrivning av modellen Den regionala prislistan för IKE beräknas vanligtvis vart fjärde år och baseras på uppgifter från bokslutet året innan. Gemensamma anvisningar har tagits fram så att kostnaderna redovisas så lika som möjligt. Mellanliggande år räknas priset upp med index. Exempel: För ett ge en förenklad beskrivning av modellen utgår Gymnasieekonomnätverket i sin beräkning från ett gymnasieprogram, exempelvis det samhällsvetenskapliga programmet. Programmet anordnas i åtta av GR kommunerna. Varje kommun har egna programkostnader för programmet utifrån elevunderlag, infrastruktur och en rad andra parametrar som påverkar kostnadsnivån. Vid beräkning av ett regionalt pris inom GR för programmet listas samtliga kommuner som anordnar programmet från den dyraste anordnaren till den billigaste. Den dyraste och billigaste anordnaren exkluderas sedan från listan om minst fem kommuner anordnar programmet. När den dyraste och billigaste anordnaren är exkluderad från listan beräknas en genomsnittskostnad utifrån resterande anordnares programkostnad för samhällsvetenskapliga programmet. En sammanfattande bild illustreras i 1.1 Analysmodellen Beskrivning av modellen. När det är ett mellanliggande år, ett så kallat indexår, då räknar gymnasieekonomnätverket upp prislistan med aktuellt index enligt följande parametrar: - KPI - Nominell ränta - Arbetsgivaravgifter - Löneutveckling GR (Lärarpersonal med regional uppskattning samt enligt SKLs cirkulär för övrig personal i skolan) 2 Sida 38(351)

39 Göteborgsregionens kommunalförbund Generella rationaliseringar diskuteras i Utbildningschefsnätverket (UC) årligen. Grundprinciperna för prislistan - Priset beräknas i normalfallet vart fjärde år. - Priset utgörs av medlemskommunernas sammanlagda programkostnader på gymnasieskolan efter fastställt bokslut. - Det dyraste och det billigaste programmet tas bort vid beräkningen av det genomsnittliga priset för att undvika att eventuella ytterligheter får för stor inverkan på genomsnittspriset. Det finns två undantag till denna princip: - Göteborg är pga. sin volym alltid med i kalkylen även om programmet är dyrast eller billigast. - Är det färre än 5 anordnare av ett program tas inte det dyraste och billigaste bort eftersom genomsnittet då skulle baserar på för få anordnare. Mellanliggande år justeras priset med följande index: - KPI - Nominell ränta - Arbetsgivaravgifter - Löneutveckling GR (Lärarpersonal med regional uppskattning samt enligt SKLs cirkulär för övrig personal i skolan) Hur kan GR-kommunerna påverka priset? Prislistan sammanställs som summan av medlemskommunernas kostnader för respektive gymnasieprogram. Kostnaderna är utifrån respektive kommuns årsbokslut. Detta innebär att en stor del av prislistan är baserad på faktiska kostnader. Följande påverkansmöjligheter finns: Kommun: Samverkansavtalet bygger på att varje kommun beslutar om sin egen gymnasieskola. Detta gäller investeringar, utbud, politiska prioriteringar, finansiering, etc. Påverkansmöjligheter i kommunen finns dels i den löpande verksamheten och dels på förvaltningsnivå och kommunnivå utifrån större satsningar eller neddragningar inom gymnasieskolan. Alla beslut som tas på kommunnivå och som påverkar kostnadsnivån kan ge genomslag på den regionala prislistan. Region: Generella rationaliseringar diskuteras i Utbildningschefsnätverket årligen. UC enas om att rekommendera nivån på eventuella rationaliseringar. Historiskt har UC rekommenderat rationaliseringar enligt följande: 3 Sida 39(351)

40 Göteborgsregionens kommunalförbund ,54 % ,50 % % 2016 Ingen generell rationalisering ,30 % ,50 % Förslag till beslut. 1.1 Analysmodell Beskrivning av modellen Analysmodellen förklarar IKE-modellen för nationella gymnasieprogram inom samverkansområdet GR. Vilka instanser beslutar om prislistan? Gymnasieekonomnätverket tillika arbetsgruppen står för framtagning av förslag till prislista. Nätverket utgörs av ekonomer från respektive 4 Sida 40(351)

41 Göteborgsregionens kommunalförbund medlemskommun. Ordförande i nätverket är en av Utbildningschefsnätverket utsedd förvaltningschef, GR bistår med samordning. Nätverket/arbetsgruppen sammanträder 8-10 gånger per år. Kort beskrivning av beslutsprocessen enligt nedan: Arbetsgruppen lämnar förslag om indexnivå till Utbildningschefsnätverket godkännande eller korrigering. Eventuella regionala rationaliseringar föreslås. Arbetsgruppen lämnar förslag till prislista till Utbildningschefsnätverket godkännande eller korrigering. Rekommendation om beslut lämnas till Utbildningsgruppen. Förslaget lämnas till Utbildningsgruppen Rekommendation om beslut lämnas till Förbundsstyrelsen. Förslaget lämnas till Förbundsstyrelsen- Rekommendation om beslut till medlemskommunerna. Kommunerna beslutar i okt-nov och meddelar GR beslutet senast 30/11 Prislistan börjar gälla 1 januari. Analys Kostnadsutvecklingen för gymnasieskolan påverkas av flera parametrar, för att sammanfatta några: - Demografi - Konkurrens - Investeringar - Index - Löneutveckling Den demografiska utvecklingen påverkar IKE i allra högsta grad. Då priset beräknas (förenklat) som summan av gymnasieskolornas kostnader dividerat med antalet elever får den demografiska utvecklingen en stor inverkan på programpriset. I och med att den demografiska utvecklingen får stor påverkan på priset innebär det att även konkurrensen gentemot fristående verksamhet är en viktig aspekt då volymen påverkas. En större andel elever i fristående verksamhet innebär en lägre andel i den kommunala skolan och därmed en förändrad prisbild. I tider då det krävs stora investeringar inom gymnasieskolan påverkas priset, då den totala kostnaden ökar i form av årliga avskrivningar. Utvecklingen av uppräkningsindex är också en parameter som oftast driver upp priset, men ska också spegla den generella kostnadsutvecklingen i samhället och är ett naturligt verktyg i avtal för årliga prisjusteringar. Personalkostnader utgör den största posten i prismodellen och därmed blir 5 Sida 41(351)

42 Göteborgsregionens kommunalförbund löneutvecklingen en viktig parameter som påverkar priset. Brist på personal och konkurrens om personal i kombination med den generella årliga löneutvecklingen bidrar till att kostnaderna ökar och därmed priset. Sammantaget har vi en komplex bild där ovanstående parametrar påverkar kostnadsutvecklingen och därmed priset. Vissa av parametrarna ovan hanteras av respektive kommun, andra är generella indexuppräkningar, direktiv från regeringen och ett resultat av regional samverkan kring det gemensamma utbudet. 6 Sida 42(351)

43 Göteborgsregionens kommunalförbund BILAGA 2 IKE, gymnasieskola/gymnasiesärskola, år Beräkning av index för Göteborgsregionens prislista 2018 inom samverkansavtalet Beräkningsförutsättningar för viktning av index Viktning Personalkostnader 63% 63% 63% - varav lärarpersonal 77% - varav övrig personal 23% Övriga kostnader 36% 36% 36% Kapitalkostnader 1% 1% 1% 100% 100% 100% I beräkningen av personalkostnader inräknas aktuell arbetsgivaravgift vid beräkningstillfället Indexförutsättningar Utfall Prognos Prognos Förändringsvärden Senaste källa Löneökning övriga personal 3,00% 3,10% SKL 17:6 Löneökning lärare 2,80% Genomsnitt inom 2,84% GR Arbetsgivaravgifter -0,10% 0,00% SKL 17:6 KPI 1,60% 2,30% SKL 17:6 Internränta -0,65% 0,00% SKL 17:5 Totalvärden Arbetsgivaravgifter 38,33% 38,33% SKL 17:6 Internränta 1,75% 1,75% SKL 17:5 Generell rationalisering ,30% Generell rationalisering ,50% UC Index innan korrigering 1,98% 2,04% 2,15% Korrigering av index för ,25% Korrigering av index för ,04% Prislista index ,86% Sida 43(351)

44 GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Förslag till IKE inom gymnasieskola och gymnasiesärskola för år 2018 Sammanställning avseende pris för 2018 för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan i Göteborgsregionen, inkl. ersättning för skolmåltider Bilaga PRISLISTA Program Benämning Pris 2018 BF Barn- och fritidsprogr. BF Gemensamt år Fritid och hälsa Pedagogiskt arbete Socialt arbete Bygg- o. anläggningspr. BA Gemensamt år Anläggningsfordon Finns ej i GR Husbyggnad Mark och anläggning Måleri Plåtslageri El- och energiprogr. EE Gemensamt år Automation Dator- och kommunikationsteknik Elteknik Energiteknik Ekonomiprogrammet EK Gemensamt år Ekonomi Juridik särsk. pris Profil - EK IHGR (Göteborg) Vilande Estetiska programmet ES Bild Dans Estetik och media Musik Teater Flygteknik -riksrekryterande utb. Finns ej i GR Fordons- och transportpr. FT Gemensamt år Godshantering Karosseri och lack Lastbil och mobila maskiner Personbil Transport Handels- och admin. pr. HA Gemensamt år Administrativ service Handel och service Hantverksprogrammet HV Finsnickeri Finns ej i GR Florist (ingen antagning till år 1 i GR) Frisör Textildesign Övriga hantverk (Tillstånd ges av Skolverket): 0 Hår- och makeupstylist (Göteborg) Hotell- och turismprogr. HT Gemensamt år Hotell och konferens Turism och resor Humanistiska progr. HU Gemensamt år Kultur Språk Industritekniska progr. IN Inriktning får börja år Driftsäkerhet och underhållsteknik Processteknik Produkt- och maskinteknik Svetsteknik Naturbruksprogrammet NB Djur (Göteborgs pris) Lantbruk 1 (3) Sida 44(351)

45 GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Förslag till IKE inom gymnasieskola och gymnasiesärskola för år 2018 Bilaga Sammanställning avseende pris för 2018 för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan i Göteborgsregionen, inkl. ersättning för skolmåltider särsk. pris Skog Trädgård Samverkansavtal med region finns Program Benämning Pris 2018 Naturvetenskapsprogr. NA Gemensamt år Naturvetenskap Naturvetenskap och samhälle särsk. pris Profil Marinbiologi (Öckerö) särsk. pris Profil NA IHGR (Göteborg) Restaurang o. livsm. pr. RL Gemensamt år Bageri och konditori Färskvaror och delikatesser Kök och servering Samhällsvetenskapspr. SA Gemensamt år Beteendevetenskap Medier, information och kommunikation Samhällsvetenskap särsk. pris Profil Den seglande gymnasieskolan (Öckerö) särsk. pris Profil SA IHGR (Göteborg) Teknikprogrammet TE Gemensamt år Design och produktutveckling Informations- och medieteknik Produktionsteknik Samhällsbyggande och miljö Teknikvetenskap Vvs- och fastighetspr. VF Gemensamt år Fastighet Kyl- och värmepumpsteknik Ventilationsteknik Vvs Vård- och omsorgspr. VO År Inga nationella inriktningar Regionalt sökbara programinriktade individuella val och yrkesintroduktionsutbildningar Övriga varianter av priser särsk. pris särsk. pris bilateralt Övrigt Programinriktat individuellt val för grupp: Programpris samt schablontillägg om kr/år Yrkesintroduktion för grupp: Närmaste programpris samt schablontillägg om kr/år I tillägget ingår bland annat ersättning för grundskolans ämnen (jfr Skolverkets belopp) International Baccalaureate Autismspektrum - gruppbaserad utbildning med olika programinnehåll (GBG) För elever som är individintegrerade på program gäller bilateral överenskommelse Lärcentrum (Göteborg). Programpris samt tillägg kr/år Beda Hallbergs gymnasium (Kungsbacka). Programpris samt tillägg kr/år Hörsel (Göteborg) I samverkansavtalet regleras också hantering av: utökat program, reducerat program, förlängd undervisning, resor, anpassning och extra stödåtgärder, ersättning för modersmålsundervisning, utredning om elevs tillhörighet i särskola i vissa fall, ansvarsförsäkring och investeringar. Se Särskilda varianter Skolverket har beviljat och prissatt. Tillägg skolindex (2012) 1,0183% (2013) 1,0174% (2014) 1,0135% (2015) 1,019% (2016) 1,019% BAHUSV Bygg och anläggning-husbyggnad (Göteborg) /2017. Fyra antagningar beviljade. SAMUSVE Samhäll-Musik (Partille) kr 2014 Riksrekryterande särskilda varianter Skolverket har beviljat och prissatt. Tillägg skolindex (2012) 1,0183% (2013) 1,0174% (2014) 1,0135% (2015) 1,019% (2016) 1,019% Kött/chark/styckning (Göteborg) /2012 beslut till och med åk / (3) Sida 45(351)

46 GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Förslag till IKE inom gymnasieskola och gymnasiesärskola för år 2018 Sammanställning avseende pris för 2018 för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan i Göteborgsregionen, inkl. ersättning för skolmåltider RLKOTV0R Kött/chark/styckning (Göteborg) kr 2015/2016 beslut till och med åk /2021 Riksrekryterande utbildning med egna examensmål Sjöfartsutbildning (Göteborg, Öckerö) kr 2011/2012 beslut till och med åk /2017 RXS Sjöfartsutbildning (Göteborg, Öckerö) kr 2015/2016 beslut till och med åk /2021 Spetsutbildning- Försöksverksamhet med riksrekrytering. Ersättning enligt SFS 2008:793, 9 riksprislistan Naturvetenskapsprogrammet - Matematik (Hvitfeldtska gymn. Gbg) beslut om antagning tom antagning 2021 SASPAVS Samhällsvetenskapsprogrammet - Engelska (IHGR Gbg) beslut om antagning tom 2021/2022 Riksrekryterande estetisk spetsutbildning Bilaga ESMUS0S Estetiskt program inriktning musik (Hvitfeldtska gymn. Gbg) kr 2012/2013 beslut till och med åk /2018 ESMUS0S Estetiskt program inriktning musik (Hvitfeldtska gymn. Gbg) kr 2016/2017 beslut om antagning tom 2019/2020 ESBIL0S Estetiskt program inriktning bild och form (Schillerska gymn. Gbg) kr 2016/2017. Beslut om antagning tom 2019/2020 Riksrekryterande estetisk spetsutbildning för estetiska programmet, inriktning musik( Härryda) kr Fyra starter från 2014/2015. Uppräknas med skolindex. Riksidrottsutbildning. Beslut från Skolverket finns. Riksidrottsförbundet lämnar bidrag. Friidrott (Göteborg) Handboll (Göteborg) Segling (Lerum) Nationellt godkänd idrottsutbildning (NIU). Beslut från Skolverket finns. Tillägg kr/ lagidrottsplats, kr/individuell idrottsplats enligt rekommendation från SKL Alingsås: Fotboll, Gymnastik, Handboll Göteborg: Badminton, Bandy, Basket, Bordtennis, Boxning, Fotboll, Friidrott, Golf, Handboll, Innebandy, Ishockey, Judo, Klättring, Konståkning, Orientering, Rodd, Simning, Tennis Härryda: Innebandy Kungsbacka: Fotboll, Handboll Kungälv: Bandy, Rodd Lerum: Innebandy, Segling Partille: Bowling, Fotboll, Handboll Gymnasiesärskoleutbildningar enligt tidigare system och nya gymnasiesärskolan 2013 Pris 2018 Nationella program Övriga principer för prissättning: Lärlingsutbildning - Pris enligt aktuellt programs gemensamma respektive inriktnings pris. Program med särskild hörselprofil prissätts genom avtal mellan respektive kommuner. Rg-gymnasiet (tillägg till nationellt programs kostnad enligt förordning (SKOLFS 1992:44)). Individuellt program inom gymnasiesärskolan prissätts genom avtal mellan respektive kommuner. 3 (3) Sida 46(351)

47 Sektorn för utbildning och kultur Dajana Mehdin Kommunstyrelsen Datum KS Dnr Förslag till interkommunal ersättning inom kommunal vuxenutbildning och svenska för invandrare år 2018 Sammanfattning Göteborgsregionens förbundsstyrelse behandlade den 29 september 2017 förslag till interkommunal ersättning inom kommunal vuxenutbildning och svenska för invandrare (SFI) i Göteborgsregionen för kalenderåret Förslagen gäller reguljära utbildningar där interkommunal ersättning utgår och som inte omfattas av regionala samverkansavtal inom GR. Förbundsstyrelsen beslutade att rekommendera medlemskommunerna att fastställa priser för kommunal vuxenutbildning och SFI i Göteborgsregionen 2018 enligt följande: a) för grundläggande kurser tillämpas ett enhetspris på 51 kronor per poäng, b) för teoretiska gymnasiala kurser tillämpas ett enhetspris på 51 kronor per poäng, c) för gymnasiala yrkeskurser och sammanhållna yrkesutbildningar tillämpas bilaterala förhandlingar mellan berörda kommuner, d) för distanskurser och elever inom särskild utbildning för vuxna genomförs bilaterala förhandlingar mellan berörda kommuner, e) för SFI tillämpas ersättning enligt följande: Studieväg 1 bilaterala förhandlingar mellan berörda kommuner Studieväg 2 54 kronor per timme Studieväg 3 41 kronor per timme. Sektorn för utbildning och kultur bedömer att priserna för interkommunal vuxenutbildning och SFI ryms inom budget. Från sektorn för utbildning och kultur föreligger skrivelse daterad den 5 oktober Förslag till beslut Kommunstyrelsen fastställer priserna för interkommunal ersättning inom vuxenutbildningen och SFI i Göteborgsregionen för år 2018, enligt föreliggande förslag. Sida 47(351)

48 Ärendet Göteborgsregionens förbundsstyrelse behandlade den 29 september 2017 förslag till interkommunal ersättning inom kommunal vuxenutbildning och svenska för invandrare (SFI) i Göteborgsregionen för kalenderåret Förslagen gäller reguljära utbildningar där interkommunal ersättning utgår och som inte omfattas av regionala samverkansavtal inom GR. Förbundsstyrelsen beslutade att rekommendera medlemskommunerna att fastställa priser för kommunal vuxenutbildning och SFI i Göteborgsregionen 2018 enligt följande: a) för grundläggande kurser tillämpas ett enhetspris på 51 kronor per poäng, b) för teoretiska gymnasiala kurser tillämpas ett enhetspris på 51 kronor per poäng, c) för gymnasiala yrkeskurser och sammanhållna yrkesutbildningar tillämpas bilaterala förhandlingar mellan berörda kommuner, d) för distanskurser och elever inom särskild utbildning för vuxna genomförs bilaterala förhandlingar mellan berörda kommuner, e) för SFI tillämpas ersättning enligt följande: Studieväg 1 bilaterala förhandlingar mellan berörda kommuner Studieväg 2 54 kronor per timme Studieväg 3 41 kronor per timme. Nivån föreslås vara oförändrad för grundläggande och teoretiska gymnasiala kurser. För gymnasiala yrkeskurser och sammanhållna yrkesutbildningar föreslås bilaterala förhandlingar. För distanskurser och för elever inom särskild utbildning för vuxna genomförs bilaterala förhandlingar mellan berörda kommuner. Under 2017 tillämpades bilaterala förhandlingar mellan berörda kommuner för SFI studieväg 1, 49 kronor per timme för studieväg 2 samt 37 kronor per timme för studieväg 3. På grund av ökade kostnader föreslås ett enhetspris för studieväg 2 på 54 kronor per timme och för studieväg 3 föreslås ett enhetspris på 41 kronor per timme. För SFI studieväg 1 föreslås oförändrat bilaterala förhandlingar. Sektorn för utbildning och kultur bedömer att priserna för interkommunal vuxenutbildning och SFI ryms inom budget. Olof Olsson Sektorschef Sofia Grebner Verksamhetschef Bilaga: Utdrag ur protokoll ( 263) från förbundsstyrelsens sammanträde den 29 september 2017, Förslag till interkommunal ersättning inom kommunal vuxenutbildning och svenska för invandrare för år 2018 Sida 48(351)

49 Göteborgsregionens kommunalförbund Protokoll Förbundsstyrelsen Utdrag ur protokoll ( 263) från förbundsstyrelsens sammanträde fredag 29 september 2017 på Säröhus, Kungsbacka 263 Dnr: Interkommunal ersättning inom kommunal vuxenutbildning och svenska för invandrare i Göteborgsregionen år 2018 Föreliggande förslag till interkommunal ersättning i Göteborgsregionen 2018 avser de kurser inom kommunal vuxenutbildning som inte ingår i det regionala samverkansavtalet för utbildningar inom yrkesvux. De följer gängse prismodell. Principen gäller utbildningar där interkommunal ersättning inom Göteborgsregionen utgår och avser gymnasial vuxenutbildning, grundläggande vuxenutbildning och svenska för invandrare (SFI). Utbildningsgruppen godkände förslaget Beslut Medlemskommunerna rekommenderas att fastställa priser för kommunal vuxenutbildning och SFI i Göteborgsregionen 2018 enligt följande: a) för grundläggande kurser tillämpas ett enhetspris på 51 kronor per poäng, b) för teoretiska gymnasiala kurser tillämpas ett enhetspris på 51 kronor per poäng, c) för gymnasiala yrkeskurser och sammanhållna yrkesutbildningar tillämpas bilaterala förhandlingar mellan berörda kommuner, d) för distanskurser och elever inom särskild utbildning för vuxna genomförs bilaterala förhandlingar mellan berörda kommuner, e) för SFI tillämpas ersättning enligt följande: Studieväg 1 bilaterala förhandlingar mellan berörda kommuner Studieväg 2 54 kronor per timme Studieväg 3 41 kronor per timme. Kommunernas beslut ska vara GR tillhanda senast 30 november Protokollsparagrafen justeras omedelbart. Just: Sida 49(351)

50 Göteborgsregionens kommunalförbund Protokoll Förbundsstyrelsen Vid protokollet Gunnel Rydberg Justeras: Dennis Jeryd Stefan Svensson Justering av protokollet har tillkännagivits genom anslag på Göteborgs kommuns anslagstavla i oktober Rätt utdraget intygar: Just: Sida 50(351)

51 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Interkommunal ersättning inom kommunal vuxenutbildning och svenska för invandrare i Göteborgsregionen år 2018 Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslås rekommendera medlemskommunerna att fastställa priser för kommunal vuxenutbildning och SFI i Göteborgsregionen 2018 enligt följande: a) för grundläggande kurser tillämpas ett enhetspris på 51 kronor per poäng, b) för teoretiska gymnasiala kurser tillämpas ett enhetspris på 51 kronor per poäng, c) för gymnasiala yrkeskurser och sammanhållna yrkesutbildningar tillämpas bilaterala förhandlingar mellan berörda kommuner, d) för distanskurser och elever inom särskild utbildning för vuxna genomförs bilaterala förhandlingar mellan berörda kommuner, e) för SFI tillämpas ersättning enligt följande: Studieväg 1 bilaterala förhandlingar mellan berörda kommuner Studieväg 2 54 kronor per timme Studieväg 3 41 kronor per timme, samt Förbundsstyrelsen föreslås besluta att kommunernas beslut ska vara GR tillhanda senast 30 november Sammanfattning Föreliggande förslag till interkommunal ersättning i Göteborgsregionen 2018 avser de kurser inom kommunal vuxenutbildning som inte ingår i det regionala samverkansavtalet för utbildningar inom yrkesvux. De följer gängse prismodell. Principen gäller utbildningar där interkommunal ersättning inom Göteborgsregionen utgår och avser gymnasial vuxenutbildning, grundläggande vuxenutbildning och svenska för invandrare (SFI). Under 2017 tillämpades ett enhetspris på 51 kr per poäng för både gymnasiala kurser och för grundläggande kurser. Nivån föreslås vara oförändrad för grundläggande och teoretiska gymnasiala kurser. För Sida 51(351)

52 Göteborgsregionens kommunalförbund gymnasiala yrkeskurser och sammanhållna yrkesutbildningar föreslås bilaterala förhandlingar. För distanskurser och för elever inom särskild utbildning för vuxna genomförs bilaterala förhandlingar mellan berörda kommuner. Under 2017 tillämpades bilaterala förhandlingar mellan berörda kommuner för SFI studieväg 1, 49 kronor per timme för studieväg 2 samt 37 kronor per timme för studieväg 3. På grund av ökade kostnader föreslås ett enhetspris för studieväg 2 på 54 kronor per timme och för studieväg 3 föreslås ett enhetspris på 41 kronor per timme. För SFI studieväg 1 föreslås oförändrat bilaterala förhandlingar. Utbildningsgruppen godkände förslaget Göteborg Helena Söderbäck /Bengt Randén, Fredrik Zeybrandt, Ulrika Krabbe Sida 52(351)

53 Sektorn för utbildning och kultur Pernilla Palm Kommunstyrelsen Datum KS Dnr Läsårstider för grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och ungdomsgymnasium 2018/2019 Sammanfattning Enligt Skolförordningen och Gymnasieförordningen ska kommunstyrelsen fatta beslut om datum för höst- och vårterminens början och slut. Läsåret ska ha minst 178 skoldagar och minst 12 lovdagar. Dessutom får kommunen lägga ut 5 studiedagar för planering av skolarbetet eller för fortbildning av lärare. I övrigt beslutar kommunerna över sina läsårstider. Läsårstiderna bygger på förslag från Göteborgsregionens utbildningsgrupp om gemensamma lovtider för medlemskommunerna, läsåret 2018/2019. Läsårstiderna har arbetats fram i samråd med berörda verksamhetschefer och verksamhetsråd. Från sektorn för utbildning och kultur föreligger skrivelse daterad den 9 oktober Förslag till beslut Kommunstyrelsen fastställer läsårstider för grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och ungdomsgymnasium 2018/2019, enligt bilaga. Olof Olsson Sektorschef Elin Rosén Administrativ chef Bilaga Läsårstider 2018/2019 Sida 53(351)

54 Sektorn för utbildning och kultur Pernilla Palm LÄSÅRSTIDER BILAGA 2018/2019 Grundskola och grundsärskola Höstterminen 2018 Måndagen den 20 augusti fredagen den 21 december Vårterminen 2019 Måndagen den 7 januari onsdagen den 12 juni Gymnasiesärskola och ungdomsgymnasium Höstterminen 2018 Måndagen den 20 augusti fredagen den 21 december Vårterminen 2019 Måndagen den 7 januari onsdagen den 12 juni Lovdagar för eleverna Totalt Totalt 85 dagar 98 dagar 183 dagar, varav 5 kompetensutvecklingsdagar 85 dagar 98 dagar 183 dagar, varav 5 kompetensutvecklingsdagar Höstterminen 2018 v. 44 Måndagen den 29 oktober fredagen den 2 november Vårterminen 2019 v. 7 Måndagen den 11 februari fredagen den 15 februari v. 16 Måndagen den 15 april fredagen den 19 april v. 22 Fredagen den 31 maj Sida 54(351)

55 Sektorn för utbildning och kultur Dajana Mehdin Kommunstyrelsen Datum KS Dnr Förlängning av biblioteksplan Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade i 165/2014 att anta Biblioteksplan för Härryda kommun. Den tre-åriga biblioteksplanen går ut vid årsskiftet 2017 och behöver således förlängas. Enligt gällande bibliotekslag (2013:801) ska varje kommun anta en plan för biblioteksverksamheten. Nuvarande biblioteksplan togs fram under 2014 i samverkan med medarbetarna inom de olika biblioteken. Syftet med biblioteksplanen är att tillvarata de biblioteksresurser som finns i kommunen och att stimulera till utveckling. Planen syftar även till att garantera likvärdighet och togs fram med utgångspunkt i bibliotekslagen samt lokala politiska mål för kultur-och biblioteksverksamheten. I biblioteksplanen beskrivs vilka bibliotek som berörs av planen, vad biblioteken ska arbeta med samt hur de ska arbeta. Sektorn för utbildning och kultur bedömer att biblioteksplanen inte behöver revideras och föreslår därför en förlängning av nuvarande plan för perioden Från sektorn för utbildning och kultur föreligger skrivelse daterad den 5 oktober Förslag till beslut Kommunfullmäktige förlänger Biblioteksplan för Härryda kommun som beslutas gälla för perioden enligt föreliggande förslag. Ärendet Olof Olsson Sektorschef Joakim Albrektson Verksamhetschef Bilaga: Biblioteksplan för Härryda kommun Sida 55(351)

56 Biblioteksplan för Härryda kommun Här beskrivs vilka bibliotek som berörs av biblioteksplanen, vad biblioteken ska arbeta med samt hur de ska arbeta, det vill säga strategier för biblioteken. Biblioteksplanen ska gälla till och med Biblioteksplanen för Härryda kommun utgår dels från bibliotekslagen och dels från Härryda kommuns lokala politiska mål kultur-och biblioteksverksamheten. Kommunfullmäktige antog i 42/2013 det politiska inriktningsmålet som lyder: Alla har möjlighet att utöva och ta del av kulturverksamhet. Kommunstyrelsen antog i 126/2013 det politiska verksamhetsmålet som lyder: Biblioteken bidrar till läsglädje och kunskapsutveckling samt är det lilla samhällets mötesplats. Biblioteken i Härryda kommun Folkbiblioteken i Härryda består av ett huvudbibliotek i Mölnlycke kulturhus samt bibliotek i Landvetter, Hindås och Rävlanda. Från 2015 ligger Landvetters bibliotek i kulturhuset i Landvetter. Mölnlycke bibliotek är även skolbibliotek för Hulebäcksgymnasiet. Rävlanda bibliotek är ett integrerat folk- och skolbibliotek och Hindås bibliotek är meröppet. Skolbiblioteken styrs av skollagen (2010:800). Härryda kommuns bibliotek ska vara en synlig och självklar resurs och spela en central roll för människors kulturliv. Biblioteket är en plats för lärande, möten, skapande och upplevelser. HK2200, v1.0, Folkbiblioteken i Härryda kommun ska arbeta med litteratur, kultur och information vara tillgängliga för alla och anpassade efter besökarens behov inspirera till läsning och vara aktuella och mångsidiga erbjuda lättillgängliga digitala tjänster och bidra till digital jämlikhet vara en inspirerande miljö där besökaren möter både det väntade och det oväntade vara en naturlig plats för kunskapande och lärande i alla skeden i livet vara samtida men också framåtblickande vara klimatsmart och verka för en hållbar utveckling. Strategier Tillgänglighet skapas genom generösa öppettider, bibliotek i flera kommundelar, välutvecklade digitala tjänster och professionellt bemötande av kunnig personal. Sida 56(351)

57 2 (2) I det läsfrämjande arbetet ska biblioteket samarbeta med förskola och skola för att nå alla barn. Även under barns fritid och lov ska aktiviteter av olika slag erbjudas för att stärka barns läslust. För vuxna ska författarbesök, bokcirkelverksamhet och andra arrangemang med litterär anknytning arrangeras. Biblioteket ska erbjuda läsning i en rad olika format, lättläst, storstil, e- böcker, ljudböcker och på en rad olika språk. Biblioteket ska arbeta aktivt med hela sitt bestånd och välkomna inköpsförslag från besökarna. Biblioteket ska arbeta för digital tillgänglighet och ha aktiviteter som leder till ökad digital delaktighet. Bibliotekets digitala plattform Arena ska fortsätta utvecklas för att underlätta för besökaren att använda sig av bibliotekets tjänster. Databaser ska i stor utsträckning vara tillgängliga hemifrån. Biblioteken ska erbjuda trådlöst nätverk, drop-in-datorer och bokningsbara datorer, liksom möjlighet att boka en bibliotekarie eller få handledning i bruket av e-tjänster. Det goda bemötandet som professionellt förhållningssätt ska vara en röd tråd i verksamheten. Biblioteken ska utveckla fler och hållbara samarbeten för kunskapsutbyte och verksamhetsutveckling. Olika verksamheter och aktiviteter ska kunna pågå samtidigt i biblioteket. Möjlighet ska ges till läsning, lek, möten, skapande, lärande, lugn och ro men också liv och rörelse. Biblioteket ska erbjuda läsplatser och studierum såväl som plats för det mer lekfulla lärandet. Sida 57(351)

58 Sektorn för samhällsbyggnad Hanna Henningsson Kommunstyrelsen Datum KS Dnr Översyn av kommunens vägbidrag till enskild väghållning Sammanfattning Kommunfullmäktige antog i 3/2012 Strategi för övertagande av enskilda vägar inom tätorter. Strategins utgångspunkt är att kommunen i framtiden ska vara väghållare inom tätort eftersom dessa vägar i stor utsträckning nyttjas av en vidare krets. Rekommendationen enligt strategin är att bidragens utformning ska ses över efter halva tidsperioden. Ett förslag till revidering av vägbidragen till enskild väghållning har tagits fram av sektorn för samhällsbyggnad. Eftersom kommunen i dagsläget inte övertar lika många vägar som planerat, kan en minskning av nivån på de riktade bidragen motiveras till fördel för en ökning av driftbidraget. Ett ökat driftbidrag möjliggör för fler långsiktigt hållbara vägföreningar. Förvaltningen har därför tagit fram ett förslag till nytt bidragssystem där flera faktorer påverkar nivån på driftbidraget. Den nya modellen bedöms bidra till ett mer jämlikt system. Den nya bidragsmodellen hanteras inom ordinarie ram. Från sektorn för samhällsbyggnad föreligger skrivelse daterad den 13 oktober Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att anta Bidrag till enskild väghållning i Härryda kommun att gälla från och med 1 januari Kommunstyrelsen beslutar att notera Översyn av kommunens vägbidrag till enskild väghållning. Ärendet Kommunfullmäktige antog i 3/2012 Strategi för övertagande av enskilda vägar inom tätorter. Strategins utgångspunkt är att kommunen i framtiden ska vara väghållare inom tätort eftersom dessa vägar i stor utsträckning nyttjas av en vidare krets. Rekommendationen enligt strategin är att bidragens utformning ska ses över efter halva tidsperioden, tidigast Trafikverksamheten har därmed fått i uppdrag att göra ett förslag till revidering av vägbidragen till enskild väghållning. Idag kan enskilda väghållare ansöka om olika typer av vägbidrag från Härryda kommun. Det finns ett årligt bidrag till vägens drift, ett iståndsättningsbidrag för att Sida 58(351)

59 rusta upp vägar, ett bidrag till lantmäterikostnader vid omförrättning av en vägförening samt en kommunal komplettering av bidrag från Trafikverket. I översynen konstateras att kommunens driftbidrag till vägföreningar är ett av de lägsta i landet. Samtidigt har arbetet med detaljplaner och gatukostnadsutredningar varit mer tidskrävande än vad som bedömdes i utredningen och tidsplanen för övertagandet har i och med detta succesivt förskjutits framåt. Gatukostnadsutredningar har överklagats vilket har påverkat tidsplanen för ett kommunalt övertagande av enskilda vägar. Detta får till följd att iståndsättningsbidraget, som var tänkt som ett bidrag som skulle minska fastigheternas gatukostnader vid detaljplanearbetet, inte kunnat användas fullt ut till det som avsågs i strategin och iståndsättningsbidraget har därmed mist en stor del av sin funktion. Eftersom kommunen i dagsläget inte övertar lika många vägar som planerat, kan en minskning av nivån på de riktade bidragen motiveras till fördel för en ökning av driftbidraget. Ett ökat driftbidrag möjliggör för fler långsiktigt hållbara vägföreningar. Samtidigt behöver driftbidraget ses över för att på ett mer rättvist sätt reflektera de särskilda förutsättningar som gäller i tätort respektive landsbygd. Härryda kommun har därmed upprättat ett nytt bidragssystem där flera faktorer påverkar nivån på driftbidraget. Den nya modellen bidrar till ett mer jämlikt system. Kommunen kommer även fortsättningsvis ta över vägar inom tätorter i det fall nya detaljplaner antas för området. Möjligheten att lämna ut bidrag till dessa vägåtgärder bör därmed finnas kvar, om än i lägre omfattning. Det är även viktigt att ha kvar en del av de riktade bidragen för att kunna hjälpa till vid eventuella oförutsedda kostnader för vägföreningarna. I driftbudget för 2018 är ca 1,4 Mkr avsatt till belysning enskild väg samt driftbidrag enskild väg till 0,8 Mkr. Bidragssättningen som presenteras i Bidrag till enskild väghållning i Härryda kommun är anpassad att rymmas inom budget. Håkan Jacobsson Sektorchef Björn Sundén Trafikchef Sida 59(351)

60 Sektorn för samhällsbyggnad Björn Sjökvist Datum Översyn av kommunens vägbidrag till enskild väghållning HK1000, v1.0, Härryda kommun Mölnlycke Besöksadress: Råda torg kommun@harryda.se Sida 60(351)

61 2 (11) Innehåll Översyn av kommunens vägbidrag till enskild väghållning 1 1. Bakgrund 3 2. Syfte 3 3. Metodbeskrivning 3 4. Nuläget Strategin Bidragen Driftbidrag Iståndsättningsbidrag Omförrättningsbidrag Komplettering av bidrag från Trafikverket Gatukostnad Tidsplanen för strategin Belysning Rådgivning Rekommenderat alternativ Driftbidraget Gång- och cykelvägar Körbanans bredd Belysning Riktade bidrag Iståndsättningsbidrag Upprustningsbidrag Omförrättningsbidrag Komplettering av bidrag från trafikverket Rådgivning...11 Sida 61(351)

62 3 (11) 1. Bakgrund Inom Härryda kommuns tätorter finns en stor blandning av kommunala och enskilda vägar. Kommunfullmäktige antog i 3/2012 Strategi för övertagande av enskilda vägar inom tätorter. Strategins utgångspunkt är att kommunen i framtiden ska vara väghållare inom tätort eftersom dessa vägar i stor utsträckning nyttjas av en vidare krets. På vägar utanför tätort är det i regel enskilt väghållarskap som är den bästa typen av förvaltning. Detta förefaller vara mest långsiktigt hållbart. Ett kommunalt huvudmannaskap för enskilda vägar i tätort kräver planändringar och bör enligt principen om likställighet ske på samma sätt som tidigare övertaganden. Enligt strategin ska kommunen därmed överta enskilda vägar genom en modernisering av detaljplaner. För att underlätta ekonomiskt för vägföreningarna och fastighetsägarna vid ett övertagande och samtidigt bibehålla hållbara vägföreningar ger kommunen också vägbidrag. 2. Syfte Rekommendationen enligt strategin är att bidragens utformning ska ses över efter halva tidsperioden, tidigast Syftet med översynen är därmed att utreda om kommunens bidrag till vägföreningar behöver förändras, och i så fall hur. 3. Metodbeskrivning För att se över bidragsystemet har utformningen av det kommunala driftbidraget och iståndsättningsbidraget analyserats. Översynen har tagits fram genom erfarenhetsåterföring i form av djupintervjuer med tjänstemän på kommunen samt möten med vägföreningar. Möten har anordnats mellan kommunen och vägföreningarna Pixbo, Mölnlycke, Landvetter och Hindås vilka är de vägföreningar som påverkas av ett planerat övertagande. Vägföreningen Bråtared-Rävlanda kunde tyvärr inte närvara men ingår också bland de vägföreningar inom tätbebyggt område som omfattas av planen för ett kommunalt övertagande. Syftet med mötena har varit att få en återkoppling angående hur vägföreningarna upplever att bidragsystemet har fungerat i praktiken sedan strategin antogs. Det har även gjorts en jämförelse av bidragssystemet med närliggande kommuner. 4. Nuläget 4.1. Strategin Plan- och bygglagen (PBL) anger att kommunen ska vara huvudman för vägar och allmänna platser i områden som omfattas av detaljplan, om det inte finna särskilda skäl till annat. PBL är genom sin huvudregel tydlig med att kommunalt huvudmannaskap i dessa områden anses vara det rimligaste sättet att förvalta vägar och allmänna platser. Det finns bebyggelseområden i Sida 62(351)

63 4 (11) Härryda kommuns tätorter där huvudmannaskapet för vägnätet är enskilt, eftersom detaljplanerna där härstammar från en tidigare period med annan lagstiftning. Hade vägarna i tätort tillkommit idag, skulle PBL ha föreskrivit kommunalt väghållarskap, men lagstiftningen tillämpas inte retroaktivt. Strategins utgångspunkt är att kommunen i framtiden ska vara väghållare inom tätort eftersom dessa vägar i stor utsträckning nyttjas av en vidare krets. På vägar utanför tätort är det i regel enskilt väghållarskap som är den bästa typen av förvaltning. En sådan uppdelning förefaller vara det mest långsiktigt hållbara. Huvudsyftet med ett kommunalt övertagande är också att skapa mer effektiva och logiska förvaltningsområden. I samrådsmöten med vägföreningarna har det framkommit att även de anser att strategins grundtanke om att kommunen ska ta över vägarna inom tätorter är bra. Med ovanstående i beaktning bör Härryda kommuns strategi att ta över enskilda vägar inom tätbebyggt område fortsätta gälla. I strategin redovisades fyra olika handlingsalternativ: 1. Justering av det kommunala stödet till enskild väghållning. Det kommunala driftbidraget är ett understöd till enskilda väghållares ekonomi, men reflekterar också allmänhetens intresse av att enskilda vägar byggs, förvaltas och hålls öppna för samfärdsel. Bidraget minskar också skillnaden mellan skattefinansierade kommunala vägar och avgiftsfinansierade enskilda vägar. Kommunen kan även lämna bidrag till upprustning (iståndsättning), där de enskilda väghållarna är berättigade till en viss kommunal medfinansiering i samband med kvalitetshöjande åtgärder i det enskilda vägnätet. 2. Kommunal finansiering av driften av enskilda vägar, men med oförändrat huvudmannaskap. Den stora nackdelen med en överföring av driftansvaret till kommunen är att det inte är en permanent lösning. Historiskt sett har många vägföreningar upphört i och med ett överförande av driften vilket skapar problem eftersom det formella väghållarskapet fortfarande är enskilt. Kommunal drift av ett område kräver också av ansvarsskäl att vägarna har en viss minimistandard: arbetsfordon ska kunna vända, bärigheten måste kunna garanteras etc. Ett oförändrat huvudmannaskap reser därmed frågor om det administrativa och juridiska ansvaret för vägen. Skulle kommunen välja att ansvara för driften för vissa vägföreningar medför det också att alla vägföreningar i hela kommunen skulle efterfråga ett driftövertagande. Det skulle medföra väldigt mycket högre kostnader för kommunen än dagens driftbudget. 3. Formellt kommunalt övertagande genom ändring av detaljplan, med enda syfte att föra över väghållarskapet. Ett formellt kommunalt övertagande väcker frågan om vägarnas skick och uttagande av gatukostnad. På grund av att det till största del är arbetet kring gatukostnadsutredningen som tagit tid ser inte kommunen att en förändring av strategin till skelettplaner skulle påskynda processen väsentligt. Samtidigt skulle ett arbete med skelettplaner leda till att man tappar de Sida 63(351)

64 5 (11) övriga aspekterna ur ett samhällsplaneringsperspektiv som en detaljplan annars tittar på. 4. Formellt kommunalt övertagande genom modernisering av detaljplaner och beaktande av helhetssyn. En ändring av detaljplan från enskilt till kommunalt huvudmannaskap överför permanent ansvaret för vägar och gator till kommunen. En fullständig översyn av tätorternas detaljplaner med enskilt huvudmannaskap skulle beakta en rad aspekter av samhällsplaneringen och resultatet blir då detaljplaner som moderniseras i flera avseenden. T.ex. kan förtätning bli möjlig och byggrätter tillkomma, vilket kan sänka gatukostandsavgifterna, eftersom tillkommande fastigheter kan subventionera befintlig bebyggelse. Alternativ ett och fyra bedömdes i strategin skapa bäst förutsättningar och handlingsalternativen förefaller fortfarande vara de mest långsiktigt hållbara. Kommunen ser därmed ingen anledning till att förändra valda handlingsalternativ för att uppnå strategin. Enligt strategin bör handlingsalternativ ett gällande bidragens utformning ses över efter halva tidsplanen. Syftet med nedanstående PM är därmed att utreda om kommunens bidrag till vägföreningar behöver förändras, och i så fall hur Bidragen Idag kan enskilda väghållare ansöka om olika typer av vägbidrag från Härryda kommun. Det finns ett årligt bidrag till vägens drift, ett iståndsättningsbidrag för att rusta upp vägar och ett bidrag till lantmäterikostnader vid omförrättning av en vägförening. Vägföreningar kan även ansöka om bidrag från Trafikverket Driftbidrag Det kommunala driftbidraget uppgår till 0,70 kronor per löpmeter väg. Kommunens villkor för att en vägförening ska kunna erhålla driftbidrag är att vägnätet är minst 500 meter, vägföreningen omfattar minst 10 fastigheter/medlemmar, hela vägnätet i vägföreningen hålls öppen för allmän trafik samt att vägnätet är i tillfredställande skick för sitt ändamål. Eftersom många enskilda väghållare har ett relativt litet vägnät lämnar kommunen ett minimibidrag för kalenderåret 2017 på 3000 kr. I utredningen Frågeställningar kring enskild väghållning i Härryda kommuns större tätorter (Publikation 2010:04) inför Strategin för övertagande av enskilda vägar inom tätorter konstaterades att kommunens driftbidrag till vägföreningar är ett av de lägsta i landet. Riksgenomsnittet under 2007 låg på i storleksordningen 3,50 kr/m väg. En jämförelse av driftbidraget gjordes även med andra kommuner i närheten av Härryda. Även här låg Härryda kommun på en låg nivå. Bidragsnivåerna i referenskommunerna har inte förändrats i speciellt stor utsträckning sedan utredningen gjordes. Sida 64(351)

65 6 (11) Vid samråd med vägföreningar har det påpekats att driftbidraget inte är direkt avgörande för föreningarnas ekonomi men upplevs ändå vara en viktig del som bör höjas. Driftbidraget är ett bra sätt att hjälpa vägföreningarna eftersom det tillåter vägföreningarna att själva bestämma över aktuella medel. Om arbetet med ett kommunalt övertagande drar ut på tiden är det enligt vägföreningarna bra med ett högre driftbidrag Iståndsättningsbidrag Kommunen lämnar idag bidrag till upprustning av enskilda vägar, så kallat iståndsättningsbidrag. Vid beviljad ansökan lämnas generellt bidrag motsvarande 75 procent av den godkända kostnaden. Om det finns särskilda skäl kan trafikverksamheten besluta om annan nivå. Iståndsättningsbidragets grundtanke är att kunna möjliggöra för vägföreningar att rusta upp sina vägar inför ett kommunalt övertagande och därmed minska fastigheternas gatukostnader. Iståndsättningsbidraget prioriteras därmed till de vägar som ingår i tidplanen för ett kommunalt övertagande. Eftersom tidsplanen har dragit ut på tiden har även andra upprustningsåtgärder för vägar som inte står inför ett övertagande kunnat prioriteras Omförrättningsbidrag Kommunen kan även bevilja bidrag till lantmäterikostnader för omförrättning som leder till en mer funktionell vägsamfällighet genom delning eller sammanslagning. Bidrag kan ges under förutsättning att vägföreningen omfattar minst tio fastigheter/medlemmar. Hela vägnätet i vägföreningen ska även hållas öppet för allmän trafik under minst 5 år. Generellt lämnas bidrag med ett fast belopp per fastighet. Om det finns särskilda skäl kan undantag göras av trafikverksamheten. Om lantmäteriförrättningen avbryts utbetalas 10 procent av beviljat bidrag till sökande Komplettering av bidrag från Trafikverket Kommunen kan även lämna bidrag som komplettering av bidrag från Trafikverket. Bidraget till vägupprustning uppgår då till maximalt 15 procent av det av Trafikverket utbetalda bidragsbeloppet Gatukostnad För att kommunen ska ta över en enskild väg behöver vägnätet uppfylla en viss godtagbar standard. Inför ett övertagande, i samband med detaljplanearbetet, genomförs en gatukostnadsutredning med en bedömning av vägens standard. Eventuella nödvändiga förbättringsarbeten finansieras därefter genom uttag av gatukostnadsavgift. För att nå en godtagbar standard kan ett iståndsättningsbidrag sökas av både kommunen och vägföreningen för att utföra nödvändiga åtgärder, och därmed minska fastighetsägarnas gatukostnader. Sida 65(351)

66 7 (11) Historiskt sett har kommunen konsekvent tagit ut en gatukostnad. Att frångå den principen skulle medverka till att kommunen inte behandlar sina medborgare lika. Det konsekventa uttagandet av gatukostnad sedan 1982 minskar kommunens handlingsutrymme, vilket innebär att Härryda kommun får svårt att göra avsteg från praxis eftersom det skulle strida mot principen om likställighet. Vägföreningarna ser ett behov av att göra gatuutredningen i ett tidigt skede så de vet vad som behöver åtgärdas på vägen. Motivet för vägföreningar att investera i vägen minskar om kommunen inte kan meddela i förväg vad som behöver åtgärdas vid ett övertagande. Vissa vägföreningar har upplevt att åtgärder som delvis finansierats genom bidrag från kommunen inte alltid medför en lägre gatukostnad. Exempelvis har åtgärder som tidigare fått iståndsättningsbidrag grävts upp igen. Eftersom en gatukostnadsutredning genomförs först i samband med arbetet av en detaljplan kan inte vägåtgärder som minskar gatukostnaden redovisas tidigare. Därmed är det mer effektivt att invänta en gatukostnadsutredning innan iståndsättningsbidrag söks Tidsplanen för strategin Enlig strategin ska ett genomförande av kommunalt övertagande av enskilda vägar ske genom en modernisering av detaljplaner och en tidsplan för arbetet upprättades i samband med att strategin antogs. Att modernisera detaljplaner är tidskrävande och de gatukostnadsutredningar som genomförts inom arbetet med detaljplaner har varit mer tidskrävande än vad som uppskattades i utredningen inför strategin. Gatukostandsutredningarna har dragit ut på tiden på grund av att diskussioner mellan fastighetsägare, vägföreningar och kommunen har uppkommit kring ett uttagande av gatukostnad samt vad som egentligen bör ingå i gatukostnaden. Uttagande av gatukostnad har överklagats vilket försenat processerna. Överklaganden som inkommit har bland annat gällt att fastighetsägare anser att vägar är en kommunal angelägenhet som bör skattefinansieras samt att de inte anser att en standardhöjning av vägen är motiverad. Detta har medverkat till en fördröjning av tidsplanen. I dagsläget finns det inga tecken på att takten på arbetet med ett övertagande av enskilda vägar skulle öka. Förändringen i tidsplanen medför att det finns ytterligare skäl till att se över strategins bidragsutformning. Iståndsättningsbidraget var tänkt som ett bidrag för att minska fastigheternas gatukostnader. På grund av att kommunen inte tagit över de vägar som redovisats i strategin har inte iståndsättningsbidraget kunnat användas till det som avsågs Belysning Av väglagen 2 framgår att Till väg hör vägbana och övriga väganordningar. Anordning, som stadigvarande behövs för vägens bestånd, drift eller brukande och som kommit till stånd genom väghållarens försorg Sida 66(351)

67 8 (11) eller övertagits av denne, är väganordning. Belysning anses därmed vara en sådan anordning. I enlighet med ovanstående bör det vara väghållaren som sköter vägbelysning, eftersom belysning är en väganordning som hör till respektive väg. Idag förvaltar kommunen ungefär 7500 belysningspunkter varav cirka 1600 av dessa tillhör enskilda vägar. Driftkostnaden för en belysningsstolpe låg på 916 kronor per år (2016), vilket ger en total kostnad på ca 1,5 miljoner kronor. Kommunen bidrar därmed med el- och underhållskostnader av belysning för enskilda väghållare, trots att det inte finns något uttalat belysningsbidrag från kommunen Rådgivning Flera vägföreningar har påpekat att de ställs inför utmaningar med ökade krav på trafiksäkerhet och underhållsåtgärder vilket ställer högre krav på kompetens bland de som återfinns i styrelsen. Vägföreningarna efterfrågar därmed ett ökat kommunalt engagemang där kommunen bidrar med tekniskt kunnande. Flera vägföreningar efterfrågar även ett tätare samarbete mellan kommunen och vägföreningarna där ett exempel är att någon från kommunen åker runt och granskar vägarna tillsammans med en person från vägföreningen. 5. Rekommenderat alternativ Diskussionerna och överklagandena kring gatukostnaden har påverkat tidsplanen för ett kommunalt övertagande av enskilda vägar. Arbetet med detaljplaner och gatukostnadsutredningar har därmed varit mer tidskrävande än vad som bedömdes i utredningen och tidsplanen för övertagandet har i och med detta succesivt förskjutits framåt. Detta får till följd att iståndsättningsbidraget, som var tänkt som ett bidrag som skulle minska fastigheternas gatukostnader vid detaljplanearbetet, inte kunnat användas fullt ut till det som avsågs i strategin. Iståndsättningsbidraget har därmed mist en stor del av sin funktion. I utredningen inför Strategin för övertagande av enskilda vägar inom tätorter konstaterades att kommunens driftbidrag till vägföreningar bör höjas succesivt eftersom bidraget är lågt i förhållande till riksgenomsnittet. Det konstateras samtidigt att bidragsstöden behöver bli mer ändamålsenliga och moderniseras för att reflektera de särskilda förutsättningar som gäller i tätort respektive landsbygd. Exempelvis kan fastigheter på landsbygden ha ett förhållandevis stort vägansvar, medan vägföreningar inom tätort kan ha en stor belastning av trafik på sin sträcka vilket ökar driftbehovet. Eftersom kommunen i dagsläget inte övertar lika många vägar som planerat, kan en minskning av nivån på de riktade bidragen motiveras till fördel för en ökning av driftbidraget. Ett ökat driftbidrag möjliggör för fler långsiktigt hållbara vägföreningar. Samtidigt behöver driftbidraget ses över för att på ett mer rättvist sätt reflektera de särskilda förutsättningar som gäller i tätort respektive landsbygd. Kommunen kommer även fortsättningsvis ta över Sida 67(351)

68 9 (11) vägar inom tätorter om detaljplaner moderniseras. Möjligheten att lämna ut bidrag till dessa vägåtgärder bör därmed finnas kvar till viss del. Det är även viktigt att ha kvar en del av de riktade bidragen för att kunna hjälpa till vid eventuella oförutsedda kostnader för vägföreningarna. En av de största fördelarna med lokal förvaltning är att vägstandarden och åtgärder på vägarna kan anpassas efter medlemmarnas önskemål. En omfördelning av kommunens bidrag genom ett ökat driftbidrag och minskat iståndsättningsbidrag medför ett ökat självbestämmande för vägföreningarna. Ett iståndsättningsbidrag kan endast användas till den åtgärd som kommunen godkänner, medan driftbidraget kan användas till de åtgärder som vägföreningarna själva prioriterar. En ökning av driftbidraget skulle också kunna medverka till att fler vägföreningar ansöker om bidrag. Idag förekommer det att enskilda väghållare i Härryda kommun inte ansöker om driftbidrag eftersom de anser att det inte påverkar deras ekonomi i någon större utsträckning. Ett kommunalt driftbidrag minskar även den upplevda skillnaden mellan skattefinansierade kommunala vägar och avgiftsfinansierade enskilda vägar. En ökning av driftbidraget kan därmed medverka till att den dubbelbeskattning som upplevs, kan minska. Möjligheten finns att förändra bidragsystemet i framtiden om tidsplanen för strategin förändras ytterligare Driftbidraget En ökning av driftbidraget kan ses som en mer rättvis fördelning mellan olika vägföreningar. En ökning av driftbidraget kan också motiveras av att det bidrar till mer hållbara vägföreningar över tid. Härryda kommun vill samtidigt upprätta ett nytt bidragssystem där fler faktorer påverkar nivån på driftbidraget. En ny modell bör utformas för att bidra till ett mer jämlikt system. Eftersom många enskilda väghållare har ett relativt litet vägnät föreslås att ett minimibidrag på 3000 kr kvarstår som stöd för mindre föreningar Gång- och cykelvägar Kommunen har som verksamhetsmål att transportsystemet ska vara effektivt och långsiktigt hållbart. Härryda kommun ser det som viktigt att främja en god trafikmiljö som är anpassad för alla trafikanter. Därför är det viktigt att även gång- och cykelvägar underhålls. Att underhålla en väg där en gångoch cykelväg även ingår är ett mer komplicerat arbete och som därmed generellt har högre driftskostnader. Dagens bidragsystem avspeglar inte driftkostnaden för att även underhålla gång- och cykelvägar. Kommunen föreslår därmed att enskilda gång- och cykelbanor ska kunna erhålla ett driftbidrag. En gång- och cykelbanan ska vara minst 1,5 m bred för att vara berättigad till bidrag. Ingen minsta längd gäller för att en vägförening ska kunna ansöka om driftbidrag för en gång- och cykelbana. Sida 68(351)

69 10 (11) Körbanans bredd Dagens driftbidrag återspeglar inte hur körbanans bredd påverkar vägföreningarnas driftskostnader. Sträckor med en körbana över 5 meter bör därför generera ett högre driftbidrag. Bredare vägar har i regel ett större trafikflöde samt fler tyngre transporter och därmed generellt sett en högre driftkostnad. En breddning av vägen är också en viktig trafiksäkerhetsåtgärd som bör främjas i bidragssystemet Belysning Fram till 1994 har enskilda väghållare som efterfrågat belysning erhållit det av kommunen eller själva anlagt den. Kommunen levererar idag el och ansvarar för drift och underhåll av belysningspunkter på såväl kommunala som enskilda vägar inom kommunen. Vägföreningar med belysningspunkter får därmed i praktiken ett högre bidrag än dagens driftbidrag på 0,70 kr per löpmeter. Kommunen sätter inte längre upp belysning på enskilda vägar men kommer fortsätta att ansvara för drift och underhåll av de belysningspunkter som kommunen förvaltar idag Riktade bidrag Utbetalning av riktade bidrag förutsätter att tillräckliga medel finns kvar efter att driftbidraget har utbetalats. Detta medför att aktuella medel inte kan fastställas förrän efter sista ansökningsdag för driftbidraget. Utöver nuvarande bidrag bör ett upprustningsbidrag införas. Detta för att på ett tydligare sätt skilja på vägar som i närtid ska tas över av kommunen och vägar som har ett särskilt upprustningsbehov. Kommunens riktade bidrag bör således delas in i följande kategorier: Iståndsättningsbidrag, upprustningsbidrag, omförrättningsbidrag och komplettering av bidrag från Trafikverket Iståndsättningsbidrag Enligt strategin bör de största insatserna av de riktade bidragen lämnas till vägar inom tättbebyggt område där detaljplaner står inför en modernisering. Eftersom tidsplanen har förskjutits och kommunen inte övertar vägar i samma takt som planerat, kan en sänkning av iståndsättningsbidraget motiveras, vilket blir resultatet av en ökning av driftbidraget. Iståndsättningsbidraget är tänkt som ett bidrag för att minska fastighetsägarnas gatukostnader vid ett övertagande. Eftersom kommunen inte gjort någon utredning kring vad som kommer behöva göras inom ett aktuellt område förrän en gatukostnadsutredning är gjord kan inte kommunen besvara vilka åtgärder som ger mest nytta för vägföreningarna att söka bidrag för. Möjligheten att ansöka om iståndsättningsbidrag bör därför finnas först efter en gatukostnadsutredning. Sida 69(351)

70 11 (11) Upprustningsbidrag Bidrag kan i särskilda fall ges till vägar där ett stort upprustningsbehov föreligger med hänsyn till bärighet, framkomlighet, säkerhet eller till vägar som har ett stort allmänintresse Omförrättningsbidrag Kommunen kan i särskilda fall bevilja bidrag till lantmäterikostnader för omförrättning som leder till en mer funktionell vägsamfällighet genom delning eller sammanslagning Komplettering av bidrag från trafikverket Kommunen kan lämna bidrag till vägupprustning under förutsättning att de beviljats bidrag enligt Trafikverkets kriterier. Ansökan ska ha inkommit senast tre månader efter Trafikverkets slutbesiktning. Innan utbetalning sker från kommunen ska underlag ha inkommit som styrker utbetalning från Trafikverket Rådgivning Förutom driftbidrag och riktade ekonomiska bidrag finns det andra sätt för kommunen att stödja enskilda väghållare. Då kompetenskraven i samband med vägförvaltning har ökat kan möjligheten till kommunal rådgivning med mera vara värdefull. Vägföreningarna är välkomna att söka råd från kommunen. Vägföreningar som är medlemmar i Riksförbundet Enskilda Vägar (REV) kan också få teknisk expertis till sitt förfogande genom råd och bistånd i tekniska frågor som rör vägbyggnad, beläggning av vägar och vägunderhåll. Sida 70(351)

71 Sektorn för samhällsbyggnad Björn Sjökvist Datum Bidrag till enskild väghållning i Härryda kommun Villkor för att erhålla bidrag Bidrag lämnas generellt till vägförening eller vägsamfällighet i Härryda kommun under förutsättning att: Vägnätet är minst 500 meter. Vägföreningen/vägsamfälligheten/objektet omfattar minst tio fastigheter/medlemmar. Hela vägnätet i vägföreningen/vägsamfälligheten hålls öppet för allmän trafik. I övriga fall kan bidrag beviljas om detta är motiverat av särskilda skäl. Driftbidrag Villkor för att erhålla bidrag utöver de generella kraven: Vägnätet är i tillfredsställande skick för sitt ändamål. Bidragets storlek 3,5 kr/löpmeter för gång- och cykelbana över 1,5 m 3 kr/löpmeter, med körbanebredd större än 5 m 2 kr/löpmeter, med körbanebredd mindre än 5 m Eftersom många enskilda väghållare har ett relativt litet vägnät föreslås att ett minimibidrag på 3000 kr kvarstår som stöd för mindre föreningar. Driftsbidraget beviljas per kalenderår. Iståndsättningsbidrag Villkor för att erhålla bidrag utöver de generella kraven: Vägen omfattas av strategin för övertagande av enskilda vägar. Vägobjektet ingår i en gatukostnadsutredning Sida 71(351)

72 Bidragets storlek Vid beviljad ansökan lämnas generellt bidrag motsvarande 50 procent av den godkända kostnaden inklusive moms. Om det finns särskilda skäl kan trafikverksamheten besluta om annan nivå. Upprustningsbidrag Villkor för att erhålla bidrag utöver de generella kraven: Hela vägnätet i vägföreningen/vägsamfälligheten hålls öppet för allmän trafik under minst 5 år. Skriftlig överenskommelse om detta ska tecknas med kommunen. Möjligheten till statligt bidrag ska alltid undersökas. Underlag för detta ska bifogas till ansökan. Upprustningen ska ske till en av kommunen godkänd utformning. Bidragets storlek Vid beviljad ansökan lämnas generellt bidrag motsvarande 50 procent av den godkända kostnaden inklusive moms. Om det finns särskilda skäl kan trafikverksamheten besluta om annan nivå. Omförrättningsbidrag Villkor för att erhålla bidrag utöver de generella kraven: Hela vägnätet i vägföreningen/vägsamfälligheten hålls öppet för allmän trafik under minst 5 år. Skriftlig överenskommelse om detta ska tecknas med kommunen. Bidragets storlek Generellt lämnas bidrag med ett fast belopp per fastighet. Om det finns särskilda skäl kan undantag göras av trafikverksamheten. Om lantmäteriförrättningen avbryts utbetalas 10 % av beviljat bidrag till sökande. Komplettering av bidrag från trafikverket Villkor för att erhålla bidrag utöver de generella kraven: Vägobjektet har beviljats bidrag enligt Trafikverkets kriterier. Sida 72(351)

73 Ansökan ska ha inkommit senast tre månader efter Trafikverkets slutbesiktning. Innan utbetalning sker från kommunen ska underlag ha inkommit som styrker utbetalning från Trafikverket. Bidragets storlek Kommunen bidrar med maximalt 15 procent av det av Trafikverket utbetalda bidragsbeloppet. De sammanlagda bidragen för en upprustning får tillsammans inte överskrida den totala kostnaden för upprustningen. Sida 73(351)

74 Sektorn för samhällsbyggnad Eliza Farmand Kommunstyrelsen Datum KS Dnr Taxa för avfall och slam 2018 Sammanfattning Nuvarande taxa för avfall och slam fastställdes av kommunfullmäktige i 134/2016 och gäller från den 1 januari Sektorn föreslår att den fasta avgiften såväl som viktavgiften för sophämtningen förblir oförändrad i taxan Även avgiften för hämtning av avloppsslam från enskilda anläggningar föreslås förbli oförändrad. Från sektorn för samhällsbyggnad föreligger skrivelse daterad den 1 oktober Förslag till beslut Kommunfullmäktige fastställer taxa för avfall och slam 2018 enligt föreliggande förslag att gälla från och med 1 januari Ärendet Nuvarande taxa för avfall och slam fastställdes av kommunfullmäktige i 134/2016 och gäller från den 1 januari Sophämtningstaxan är uppbyggd av en grundavgift, en hämtningsavgift och en viktavgift. Grundavgift och hämtningsavgift tas ut som en årlig fast avgift för kostnader för återvinningscentral, miljö- och utvecklingsarbete, hantering av farligt avfall, administration och planering samt information. Viktavgift debiteras per kilo lämnat avfall. Avgifterna är miljöstyrande för att uppmuntra till källsortering, bra arbetsmiljö och god logistik. Taxan för tömning av slam från enskilda avloppsanläggningar täcker entreprenadkostnader, behandlingskostnader samt administration och information för slamhanteringen. Sektorn föreslår att den fasta avgiften såväl som viktavgiften för sophämtningen förblir oförändrad. Även avgiften för hämtning av avloppsslam från enskilda anläggningar föreslås oförändrad. Ett förtydligande har gjorts i taxan att inga ytterligare ersättningar än den för godkänd återbetalning av hämtningsavgiften kan utgå. Sida 74(351)

75 Taxan för regelbunden tömning av undermarksbehållare 2 ggr/v föreslås utgå då den inte utnyttjas idag. Syftet är att fastighetsägaren i första hand ska dimensionera sophämtningen utifrån hämtningar med intervallet 1 gång per vecka för undermarksbehållare. Detta för att hålla transporter nere och därmed minska miljöpåverkan. Förändringarna föreslås gälla från och med den 1 januari Håkan Jacobsson Samhällsbyggnadschef Jessica Sténhoff Verksamhetschef vatten och avfall Bilaga: Förslag till taxa för avfall och slam 2018 Sida 75(351)

76 TAXA FÖR AVFALL OCH SLAM Taxan beslutades av kommunfullmäktige XXXX, XXX, och gäller från och med 1 januari Taxan avser de avgifter som enligt 5 avd 27 kap 4 6 Miljöbalken kan uttas för hantering av avfall. Utöver taxans avgifter tillkommer lagstadgad mervärdesskatt. Taxan består av en fast grundavgift och en rörlig avgift. Den fasta delen är en avgift för gemensam service och hämtningsavgiften avser kärltömning. Den rörliga delen är viktbaserad. Det finns tre olika abonnemang för hushållsavfall: -Matavfallsinsamling och tömning av brännbart hushållsavfall. -Hemkompostering och tömning av brännbart hushållsavfall. -Osorterat avfall allt hushållsavfall läggs i ett och samma kärl. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER Taxan för avfallshantering betalas till Härryda kommun. Taxan för slamtömning betalas till kommunens entreprenör Renova Miljö AB. Renhållningsavgifterna ska betalas av fastighetsägaren. Betalas inte räkningen i tid debiteras dröjsmålsränta enligt räntelagen samt övriga kostnader för påminnelser och inkasso. Avgiften kan tas ut i förskott. Om avfallsbehållaren, vid ordinarie hämtningstillfälle, inte har använts sedan föregående hämtning, räknas det ändå som hämtning och debiteras enligt taxan. Detsamma gäller om behållaren inte är tillgänglig för hämtning (exempelvis ej framställd) vid det ordinarie hämtningstillfället. Abonnemang för helårsboende och verksamheter debiteras fyra gånger per år och för säsongsboende en gång per år. Slamtömning, flyttfakturor och vissa tillfälliga tjänster debiteras med tätare intervall. Eventuellt justeringsbelopp under 500 kr görs på nästkommande faktura. Vid justeringsbelopp över 500 kr ska abonnenten meddela kundtjänst senast 14 dagar före förfallodag annars sker justering på nästa faktura. Ny kund får 190 liters kärl för brännbart avfall samt 140 liters kärl för matavfall med hämtning varannan vecka om inget annat meddelats ifrån kund. Fastighetsägarens åliggande Fastighetsägaren är skyldig att snarast möjliga meddela entreprenören om hämtning av avfall uteblivit, så att entreprenören får möjlighet att se till att avfallet hämtas. Om avfallet, trots detta, inte hämtas och fastighetsägaren eller enskild väghållare inte är orsaken, är fastighetsägaren berättigad till återbetalning av hämtningsavgiften (dock inte av grundavgiften) för den uteblivna hämtningen. Inga ytterligare ersättningar kan utgå. Fastighetsägaren ansvarar för rengöring och tillsyn av kärl. Fastighetsägare med e-faktura eller autogiro ansvarar också för att meddela Vatten- och avfallsverksamheten vid byte av bank. Placering av kärl Sida 76(351)

77 På tömningsdagen ska kärlet stå max en meter från hämtningsfordonets uppställningsplats. Handtag och hjul ska vara fritt åtkomliga och vända utåt. Står inte kärlet vid farbar väg finns möjlighet att beställa tjänsten dragväg. Vägen fram till kärlet ska vara fri från buskar, nedhängande grenar, parkerade bilar, redskap, cyklar och dylikt. Vintertid ska vägen och platsen runt kärlet vara skottad och sandad. Ändring av antal behållare eller annat som påverkar avfallets mängd eller förutsättningarna för att hämta avfallet ska snarast meddelas till Vatten- och avfallsverksamheten. Tillämpning Frågor angående tillämpning och tolkning av denna taxa avgörs av vatten- och avfallschefen. För åtgärd som inte kan debiteras enligt taxan fastställs avgiften med hänsyn till nettokostnaden och lämpliga bestämmelser i taxan. I övrigt sker hänvisning till kommunens lokala renhållningsordning samt till övrig avfallslagstiftning. Återvinningskort För tillgång till Bråta- och Råssa återvinningscentraler samt återvinningscentralerna i Ale-, Göteborg-, Kungsbacka-, Lerum-, Mölndal- och Partille kommun behövs ett återvinningskort. Hemkommunens regler gäller. De som har sophämtning eller hyr av någon som har sophämtning i kommunen, kan få återvinningskort. Beställning görs på harryda.se/avkort. Kortet fås normalt sett inom en vecka. Vid flytt ska du på blanketten Anmälan om ägarbyte ange vilken fastighetsägare som behåller återvinningskortet. Vid obetalda fakturor spärras återvinningskortet. Företag med sophämtning i kommunen har tre fria besök på Bråta återvinningscentral. Taxa Förklaring Pris 2017 Pris 2018 ÅVCN ÅVCF ÅVCX Nytt återviningsk ort vid förlorat eller trasigt kort Ej överlämnat kort vid ägarbyte Extra återvinning skort ÅVC Företagsbe sök på ÅVC, max 3 kbm/besök MATAVFALLSINSAMLING ELLER HEMKOMPOSTERING Matavfallsinsamling Hushåll som sorterar ut matavfall till biogas har ett grönt kärl för brännbart avfall och ett brunt kärl för matavfall. Det bruna kärlet är alltid 140 liter. Sida 77(351)

78 Vid grön kärlstorlek på 140, 190, 240 eller 370 liter ingår ett brunt kärl i abonnemanget. Vid grön kärlstorlek på 660 liter ingår max två bruna kärl. För det gröna kärlet gäller hämtning 26, 13 eller 4 gånger per år för småhus. Större verksamheter och flerbostadshus har generellt veckohämtning. Matavfall i det bruna kärlet hämtas 26 gånger per år för småhus och som regel 52 gånger per år för företag, flerbostadshus och liknande. I abonnemanget ingår papperspåsar och en påshållare. Påsar får man utdelat efter avrop och de kan också hämtas på Bråta- eller Råssa återvinningscentral. Man kan också få påsar genom att ringa in till sophämtningsentreprenören. Kommunen kan göra stickprover för att kontrollera sorteringen. Exempel på felsortering kan vara att en soppåse i plast hamnat i det bruna kärlet. Mer information finns på harryda.se/matavfall. Upprepad felaktig sortering kan leda till att abonnemanget ändras till osorterat avfall. Hemkompostering Hushåll som hemkomposterar har ett grönt kärl för brännbart avfall och en godkänd komposthållare. Hushållsavfallet i det gröna kärlet hämtas 26, 13 eller 4 gånger per år för helårsabonnenter. En förutsättning för detta abonnemang är att hushållet skriftligen anmält hemkompostering till miljö- och hälsoskydd och även fått en bekräftelse. Blankett finns på harryda.se/kompost. Fast avgift, helårsabonnemang Taxa Storlek på grönt kärl, liter Hämtningar per år, grönt kärl Hämtning ar per år, brunt kärl Grundavgi ft 2018 Totalpris 2017 Totalpris 2018 K104 / H / K113 / H / K126 / H / K204 / H / K213 / H / K226 / H / K252 / H / K326 / H / K352 / H / K426 / H / K452 / H / K4104 / H / K626 / H / K652 / H / K6104 / H / Hushåll som komposterar matavfall ska anmäla detta skriftligen till miljö- och hälsoskydd och få en bekräftelse. Hushåll som komposterar eller har hämtning av matavfall kan få hämtning av resterande hushållsavfall 13 eller 4 gånger per år efter anmälan. Hämtning 52 ggr/år medges endast företag, flerbostadshus och liknande. Hämtning 104 ggr/år kräver särskilt medgivande. K= abonnemang utan hemkompostering. H= abonnemang med hemkompostering. Fast avgift, säsongsabonnemang 1 maj 30 september Sida 78(351)

79 Storlek på grönt kärl, liter Hämtningar per år, grönt kärl Hämtning ar per år, brunt kärl Grundavgi ft 2018 Totalpris 2017 Totalpris 2018 Taxa K102 / H / K106 / H / K111 / H / K202 / H / K206 / H / K211 / H / K221 / H / K411 / H / K421 / H / K611 / H / K621 / H / Hushåll som komposterar matavfall ska anmäla detta skriftligen till miljö- och hälsoskydd och få en bekräftelse. Hushåll som komposterar eller har hämtning av matavfall kan få hämtning av resterande hushållsavfall sex eller två gånger per år efter anmälan. Hämtning 21 ggr/år medges endast företag, flerbostadshus och liknande. K= abonnemang utan hemkompostering. H= abonnemang med hemkompostering. OSORTERAT AVFALL Hushåll som lämnar brännbart avfall och matavfall i samma kärl betalar avgifter för osorterat avfall. Avgiften är miljöstyrande och högre än för abonnemang där matavfall sorteras ut. För det gröna kärlet gäller hämtning 26 gånger per år. Större verksamheter och flerbostadshus har generellt veckohämtning. Fast avgift, helårsabonnemang Taxa Storlek på grönt kärl, liter Hämtningar per år, grönt kärl Grundavgi ft 2018 Totalpris 2017 Totalpris 2018 B B B B B B B B B B B B Hämtning 52 ggr/år medges endast företag, flerbostadshus och liknande. Hämtning 104 ggr/år kräver särskilt medgivande. Sida 79(351)

80 Fast avgift, säsongsabonnemang 1 maj 30 september Taxa Storlek på grönt kärl, liter Hämtningar per år, grönt kärl Grundavgi ft 2018 Totalpris 2017 Totalpris 2018 B B B B B B B Hämtning 21 ggr/år medges endast företag, flerbostadshus och liknande. GEMENSAM AVFALLSLÖSNING Innehavare av minst fyra närbelägna småhusfastigheter kan beviljas gemensam avfallslösning. Färre än fyra hushåll kräver särskilt medgivande ifrån avfallsverksamheten. Förutom nedanstående fasta avgifter tillkommer viktavgift samt i förekommande fall en gångavståndsavgift. Fast avgift betalas per hushåll, den rörliga viktavgiften delas lika mellan hushållen. Antal behållare samt storlek på behållare bestäms av avfallsverksamheten. Avgiften anges per hushåll och år. Avgift för hämtning av brännbart avfall och matavfall i kärl. gemensamt kärl för restavfallet samt ett gemensamt kärl för matavfallet. Taxa Storlek på grönt kärl, liter Hämtningar per år, grönt kärl Hämtning ar per år, brunt kärl Grundavgi ft 2018 Totalpris 2017 Totalpris 2018 GHLK GHLK GHLK GHLK Avgift för hämtning av brännbart avfall i kärl, under förutsättning att allt matavfall hemkomposteras. Taxa Storlek på grönt kärl, liter Hämtningar per år, grönt kärl Grundavgi ft 2018 Totalpris 2017 Totalpris 2018 GHLH GHLH GHLH GHLH VIKTAVGIFT Rörlig avgift för matavfall och brännbart avfall Sida 80(351)

81 Taxa Förklaring Pris 2017 Pris 2018 Avgift per kg avfall i grönt eller VIKT / MVIKbrunt kärl 1,60 1,60 Reservtaxa Vid hämtningstillfällen då exempelvis vågutrustningen är ur funktion träder reservtaxan in. Viktuppgift från de senaste fem registrerade vikterna hos den enskilde abonnenten bildar ett medelvärde. Det medelvärdet utgör underlag för viktavgiften. ÖVRIGA SOPHÄMTNINGSTJÄNSTER Årlig avgift för dragväg vid kärlhämtning De fasta avgifterna förutsätter att sopkärlen på hämtningsdagen står max en meter från hämtningsfordonets uppställningsplats. Mot en avgift är det dock möjligt att få placera kärlen längre ifrån farbar väg och chauffören hämtar då sopkärlet för tömning. Kärlet ska på hämtningsdagen stå med handtag och hjul utåt. Dragväg räknas som enkel väg från behållarens plats till hämtningsfordonets uppställningsplats. Avståndet mäts av sophämtningsentreprenören och beställs hos Kontaktcenter. Villkor för godkänd dragväg ä underlaget ska vara jämnt samt hårdgjord. Godkänd dragväg får ha en lutning på maximalt 1:12, det vill säga 1 meters höjdskillnad på 12 meter sträcka. Abonnemang för dragväg tecknas för helår eller säsong. Dragvägsavgiften tas ut som årsavgift räknat på antal hämtningar för såväl det gröna som det bruna kärlet. För nya dragvägar längre än 20 meter krävs särskilt godkännande ifrån avfallsverksamheten. Dragväg Pris per hämtning 2017 Pris per hämtning m 0 0 1,1-6 m 5,6 5,6 6,1-20 m 22,8 22,8 20,1-50 m 45,6 45,6 per 50 m därutöver 45,6 45,6 Extratjänster Vid enstaka tillfällen med mycket avfall får, mot beställning, avfallet lämnas i extra säck i samband med ordinarie hämtning, alternativt beställs extra hämtning. Vid extra hämtning tillkommer viktavgift. Fastighetsägaren ordnar på egen hand en säck som får rymma högst 240 liter. Beställning görs hos sophämtningsentreprenören. Lock-i-lock är ett särskilt lock som gör det möjligt att öppna kärlet åt båda håll. Endast för 190-liters kärl. Kommunen kan besluta att tillfälligt ställa ut gemensamt kärl, exempelvis vintertid eller vid vägunderhåll. Detta kärl används av boende på vägen istället för fastighetens kärl. Ordinarie fasta avgifter kvarstår och viktavgift ersätts av fast månadsavgift. Taxa Förklaring Pris 2017 Pris 2018 Sida 81(351)

82 KBYT MEXT PÅSH LOIL LERS KERS TGB BSOP Byte av kärlstorlek Extra brunt kärl, per år Extra påshållare för matavfall Lock-i-lock per år Skadat eller försvunnet lock-i-lock Skadat eller försvunnet kärl Tillfällig gemensam behållare, per månad och fastighet Extra tömning (budning), kr/gång ESK Extra säck i samband med ordinarie tömning, kr per gång CONTAINRAR Regelbunden containertömning, årlig avgift (inkl container) Taxa Storlek på container, kbm Hämtningar per år Pris 2017 Pris 2018 C C C C C C Oregelbunden containtertömning, avgift per tömning (exkl container) Taxa BHLDV BHLVV Storlek på container, kbm Pris 2017 Pris liftdumper lastväxlare Sida 82(351)

83 BHLVVL < 20 lastväxla Tillfällig container för grovavfall 1 30 dagar inklusive utställning och en tömning, exkl behandling. Tillfällig container beställs hos sophämtningsentreprenörens kundservice. Taxa TCON Storlek på container, kbm Pris 2017 Pris liftdumper Viktavgifter för container Taxa Förklaring Pris 2017 Pris 2018 Avgift per ton hushållsavf VIKT / MVIKall BHAC5 FCON Avgift per ton verksamhet savfall Tilläggsavgi ft för felsorterat eller blandat avfall, per ton UNDERMARKSBEHÅLLARE Undermarksbehållare är gemensamma kärl som töms med kranbil. Matavfall och brännbart avfall sorteras i separata behållare. Brännbart avfall hämtas varje eller varannan vecka, matavfall hämtas varje vecka. Viktavgift tillkommer för bägge fraktionerna. Taxa Storlek på behållare, kbm Hämtningar per år Grundavgi ft 2018 Totalpris 2017 Totalpris 2018 KU KU Viktavgifter för undermarksbehållare Taxa Förklaring Pris 2017 Pris 2018 VIKT Avgift per kg brännbart avfall 1,6 1,6 MU152 Avgift per kg matavfall 1,6 1,6 Taxa Förklaring Pris 2017 Pris 2018 Sida 83(351)

84 BSOPU Extra tömning (budning), kr/gång SOPSUG Stationär sopsug Förutom avgift per lägenhet tillkommer avgift för containertömning och vikttaxa. Taxa Förklaring Grundavgift 2018 Totalpris 2017 Totalpris 2018 SSG Avgift per läg Mobil sopsug Vid mer än tio dockningar i ett närområde uteblir avgiften för framkörning. Ordinarie viktavgift tillkommer. Taxa Förklaring / behållarstor lek kbm Hämtningar per år Grundavgi ft 2018 Totalpris 2017 Totalpris 2018 SMF26 Framkörning SMF SMD26 Dockning SMD SM226 0, SM252 0, SM426 2, SM452 2, SM826 4, SM852 4, ,3-1 SMM152 matavfall Demonstration av sopsug Taxa Förklaring Pris 2017 Pris 2018 SMV Demonstrat ion av sopsug FASTIGHETSNÄRA HÄMTNING Kyl och frys Beställning görs hos Renova Miljö AB. Kyl- och frysmöbler och vitvaror kan även lämnas utan kostnad på återvinningscentral. Taxa Förklaring Pris 2017 Pris 2018 Sida 84(351)

85 FKMR Kyl- och frys, per enhet Farligt avfall och elavfall Beställning görs hos Renova Miljö AB. Hämtning ska ske från överenskommen plats, exempelvis vid sopkärlet. Det ska vara emballerat och uppmärkt med innehåll. Farligt avfall från hushåll kan även lämnas utan kostnad på återvinningscentral eller till farligt avfall-bilen. Elavfall som t ex glödlampor, små batterier och mobiltelefoner kan även lämnas i skåpet Samlaren i butiker. Taxa Förklaring Pris 2017 Pris 2018 FVAF Farligt avfall från hushåll, per gång Grovavfall Beställning görs hos sophämtningsentreprenören. Skrymmande hushållsavfall, exempelvis möbler och cyklar på grund av storlek eller andra egenskaper inte ska läggas i sopbehållare hämtas efter beställning. Grovavfallet ska vara sorterat och märkt med avfallsslag, namn och adress. Sortering och märkning ska ske i avfallsslagen: metall, trädgårdsavfall, brännbart och obrännbart. Sorterat grovavfall kan även lämnas utan kostnad på återvinningscentral. Taxa Förklaring Pris 2017 Pris 2018 EGR EGR Grovavfall, första kubikmeter n Grovavfall, ytterligare kubikmeter SLAMTÖMNING Slutna tankar Slutna tankar töms efter körlista minst en gång per år. Extra tömning sker efter överenskommelse senast fem arbetsdagar efter abonnentens beställning. Pris nedan inkluderar hämtning samt behandling. Pris 2017 Pris 2018 max 1,5 m ,6-3 m ,1-6 m ,1-7 m varje ytterligare m Slamavskiljare och minireningsverk Slamavskiljare töms efter körlista minst en gång per år för helårsbostad. Sida 85(351)

86 Vill du även få din fördelningsbrunn tömd, kontakta Renova Miljö AB. Pris nedan inkluderar hämtning samt behandling. Pris 2017 Pris 2018 max 1,5 m ,6-3 m ,1-6 m ,1-7 m varje ytterligare m Tillfällig toalett Tömningsavgift tillkommer enligt avgift för slutna tankar. Förklaring Pris 2017 Pris 2018 Hyra av toalettbod, per år Fettavskiljare Tömning ska ske minst en gång per år och beställs av abonnent från Renova Miljö AB. Pris nedan inkluderar hämtning samt behandling. Pris 2017 Pris 2018 första m varje ytterligare m Fosforfällor Vid tömning ska nytt filtermaterial finnas på plats och lyftas på plats av Renova Miljö. Finns inget nytt filtermaterial räknas det som att beställd körning ej kunnat utföras. Hämtning och behandlin g Pris 2017 Pris 2018 Byte av kassett, inkl behandlin g Sugning av löst filtermateri al, inkl behandlin g Sida 86(351)

87 Tillägg extra slang, akut tömning m m Förklaring Pris 2017 Pris 2018 Akut tömning inom 24 h, under ordinarie arbetstid Akut tömning inom 24 h, efter ordinarie arbetstid Tillägg för slangläng d över 25 m, per m Beställd körning som inte kunnat utföras eftersom brunnen inte varit åtkomlig Sida 87(351)

88 Sida 88(351)

89 Sida 89(351)

90 Sida 90(351)

91 Sida 91(351)

92 Sida 92(351)

93 är att Sida 93(351)

94 Sida 94(351)

95 Sida 95(351)

96 Sida 96(351)

97 r, som Sida 97(351)

98 Taxa för tillsyn enligt tobakslagen, lag om elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare, försäljning/servering av folköl enligt alkohollagen och kontroll enligt lag om handel av vissa receptfria läkemedel Inledande bestämmelser 1 Denna taxa gäller avgifter för miljö- och bygglovsnämndens tillsyn enligt: tobakslagen (1993:581), lag om elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare (2017:425), försäljning/servering av folköl enligt alkohollagen (2010:1622), och kontroll enligt lag om handel med vissa receptfria läkemedel (2009:730). Fast årlig avgift 2 Miljö- och bygglovsnämnden får för varje kalenderår (avgiftsår) besluta att höja i denna taxa fastställd timtaxa (timavgift) med en procentsats som motsvarar de tolv senaste månadernas förändring i prisindex för kommunal verksamhet (PKV) räknat fram till den 1 oktober året före avgiftsåret. 3 Vid tillämpning av denna taxa är timavgiften 860 kronor (år 2017) 4. Den som bedriver anmälningspliktig försäljning av tobak, elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare, folköl och/eller receptfria läkemedel ska betala en årlig tillsynsavgift enligt nedanstående tabell: Varuslag Årsavgift Försäljning av tobak, elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare, folköl eller receptfria läkemedel Föresäljning av två av ovanstående varuslag Försäljning av tre ovanstående varuslag Försäljning av alla fyra ovanstående varuslag 2 x timavgiften 3 x timavgiften 4 x timavgiften 5 x timavgiften 1 Sida 98(351)

99 5 Årlig tillsynsavgift omfattar kalenderår och tas ut från och med det år då anmälan om försäljning lämnas in. Den årliga avgiften ska betalas med helt avgiftsbelopp för varje påbörjat kalenderår som verksamheten bedrivs. Fakturering sker normalt i början av året. 6. Om påvisandet av bristande efterlevnad medför extra tillsynsbesök utöver den normala tillsynen, tas avgift ut för nedlagd tillsynstid enligt timtaxan. Nedsättning av avgift 7 Om det finns särskilda skäl med hänsyn till verksamhetens art och omfattning, tillsynsbehovet, nedlagd handläggningstid och övriga omständigheter, får avgift enligt denna taxa sättas ned eller efterskänkas. Avgiftens erläggande m.m. 8 Betalning av avgift enligt denna taxa skall ske till Härryda kommun. Betalning skall ske inom tid som anges i beslutet om avgift eller i räkning. Denna taxa träder i kraft Sida 99(351)

100 HÄRRYDA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Miljö- och bygglovsnämnden HÄRRYDA KOMMUN Kornmunstvrelsen O 3 Sida 40 Diarienr I Diarieplanbeteckn Kommunstyrelsen MBn 177 Dnr 0449/03 ÄNDRING AV TAXA FÖR MILJÖ- OCH BYGGLOVSNÄMNDENS TILLSYN ENLIGT TOBAKSLAGEN, FÖRSÄLJNING/SERVERING A V FOLKÖL ENLIGT ALKOHOLLAGEN OCH KONTROLL ENLIGT LAG OM HANDEL A V VISSA RECEPTFRIA LÄKEMEDEL. Miljö- och bygglovsnämndens beslut Miljö- och bygglovsnämnden föreslâr kommunfullmäktige att fastställa bilagd taxa für tillsyn enligt tobakslagen, elektroniska cigaretter och päfyllningsbehâllare, försäljning/servering av folköl enligt alkohollagen och kontroll av handel med vissa receptfria läkemedel, bilaga 2. Bakgrund Sedan augusti 2017 har miljö- och bygglovsnämnden tillsyn av fürsäljning av elektroniska cigaretter och pâfyllningsbehâllare och taxan har kompletterats med detta tillsynsomrâde. Timavgiftenjusteras ocksä frân 820 kr till 860 kr (2017) sä att timavgiften âr densamma som i vâra taxor för miljötillsyn och livsmedelskontroll. Miljö-och bygglovsnämnden bör ges möjlighet att varje kalenderâr (avgiftsâr) besluta att höja den i taxan antagna timavgiften med den procentsats für det innevarande kalenderäret i prisindex für kommunal verksamhet (PKV) som firms publicerad pâ SKL:s hemsida i oktober mânad. Miljö- och bygglovsnämndens övriga taxor justeras sedan 2017 ocksâ efter detta index istället für som tidigare konsumentprisindex. Förändringama försläs gälla frân och med den 1 januari Bilaga Taxa für tillsyn enligt tobakslagen, lag om elektroniska cigaretter och pâfyllningsbehâllare, försäljning/servering av folköl enligt alkohollagen och kontroll enligt lag om handel av vissa receptfria läkemedel, bilaga 2. Signatur justerande Utdragsbestyrkande- ;- ' 2._.,q I - -{ / _ O Z. U tjvvt-wt, l,tca- sb.- -e (s~ ~ Sida 100(351)

101 Bilaga 2 till rniljö- och bygglovsnämndens protokoll 177, Taxa för tillsyn enligt tobakslagen, lag om elektroniska cigaretter och päfyllningsbehâllare, försäljning/servering av folköl enligt alkohollagen och kontroll enligt lag om handel av vissa receptfria läkemedel Inledande bestämmelser 1 Denna taxa gäller avgifter für miljö- och bygglovsnämndens tillsyn enligt: tobakslagen (1993:581), lag om elektroniska cigaretter och päfyllningsbehâllare (2017:425), fürsäljning/servering av folköl enligt alkohollagen (201 O: 1622), och kontroll enligt lag om handel med vissa receptfria läkemedel (2009:730). Fast ârlíg avgift 2 M iljö- ech bygglovsnämnden fär för varje kalenderär (avgiftsâr) besi uta att höja i den na taxa fastställd ti mtaxa (ti mavgift) med en proœntsats sorn motsvarar de tolv senaste mänadernas förändring i prisindex för kommunal verksamhet (PKV) räknat fram till den 1 oktober äret före avgiftsäret. 3 Vid tillämpning av denna taxa är timavgiften 860 kronor (àr 2017) 4. Den som bedriver anmälningspliktig försäljning av tobak, elektroniska cígaretter och pâfyllningsbehällare, folköl och/eller receptfria läkemedel ska betala en ârlig tillsynsavgift enligt nedanstâende tabell: Varuslag Arsavgift Försäljning av tobak, elektroniska cigaretter och pâfyllningsbehällare, folköl eller receptfria läkemedel Föresäljning av tvâ av ovanstäende varuslag Försäljning av tre ovanstäende varuslag Försäljning av alla fyra ovanstäende varuslag 2 x timavgiften 3 x timavgiften 4 x timavgiften 5 x timavgiften 5 Ärlig tillsynsavgift omfattar kalenderär och tas ut frän och med det är dâ anmälan om fürsäljning lämnas in. Den ärliga avgiften ska betalas med helt avgiftsbelopp für varje päbörjat kalenderär som verksamheten bedrivs. Fakturering sker normalt i början av äret. 1 h Sida 101(351)

102 6. Om pävisandet av bristandeefterlevnad medför extra tillsynsbesök utöver den normala tillsynen, tas avgift ut för nedlagd tillsynstid enligt timtax:an. Nedsättning av avgift 7 Om det finns särskilda skäl med hänsyn till verksamhetens art och omfattning, tillsynsbehovet, nedlagd handläggningstid och övriga omständigheter, fär avgift enligt denna taxa sättas ned eller efterskänkas. A vgiftens erläggande m.m. 8 Betalning av avgift enligt denna taxa skall ske till Härryda kommun. Betalning skall ske inom tid som anges i beslutet om avgift eller i räkning. Denna taxa träder i kraft Sida 102(351)

103 Sida 103(351)

104 Sektorn för socialtjänst Tina Christensen Kommunstyrelsen Datum KS Dnr Revidering av taxa avseende insatser för äldre och funktionshindrade år 2018 Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade om nuvarande taxesystem i Kf 76/2006, med en mindre revidering i Kf 164/2016. Kommunfullmäktige beslutade i 2006 års beslut att taxan årligen ska revideras av kommunstyrelsen utifrån förändringar i prisbasbeloppet medan taxesystemet fortsatt revideras av kommunfullmäktige. Taxan innehåller beräkningsgrunder för avgifter för insatser, enligt socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen, i ordinärt och särskilt boende. Ärendet har behandlats i Härryda kommuns pensionärsråd och rådet för funktionshinderfrågor. Från sektorn för socialtjänst föreligger skrivelse daterad den 9 oktober Förslag till beslut Kommunfullmäktige fastställer reviderad taxa enlig bilaga 1, att gälla från och med 1 januari Ärendet Kommunerna får, med stöd av 8 kap. socialtjänstlagen, ta ut avgifter för insatser enligt socialtjänstlagen, exempelvis hemtjänst, dagverksamhet, omvårdnad i särskilt boende och bostad i särskilt boende. Avgifterna ska vara skäliga och får inte överstiga kommunens självkostnad. Avgifterna får heller inte uppgå till ett så stort belopp att den enskilde inte förbehålls tillräckliga medel för sina personliga behov, vilket regleras av avgiftsutrymmet och högkostnadsskydden. Den årliga revidering utgår från förändringar i prisbasbeloppet, som fastställs av regeringen. Prisbasbeloppet för år 2018 har fastställts till kr, vilket är en ökning med 700 kronor jämfört med årets prisbasbelopp. Även högkostnadsskyddens belopp beräknas utifrån prisbasbeloppet och för år 2018 höjs det till 2044 kronor, vad gäller avgifterna för hemtjänst och omsorg, vilket därmed blir den högsta avgiften den enskilde betalar för sina sammanlagda insatser per månad. Högkostnadsskyddets belopp vad gäller bostad i särskilt boende utgår ur taxesystemet eftersom det i Härryda kommun inte debiteras bostadsavgift enligt 8 kap. socialtjänstlagen. Taxesystemet är till stor del relaterad till högkostnadsskyddens belopp och med ett högre prisbasbelopp innebär det att avgifterna för flertalet av insatserna höjs, dock marginellt. Tillämpningsanvisningarna påverkas inte av förändringen. Sida 104(351)

105 Bilagor Bilaga 1: Taxa avseende insatser för äldre och funktionshindrade Lena Lager Sektorschef Tina Forsgren Verksamhetschef Sida 105(351)

106 Sektorn för socialtjänst Bilaga KS708 TAXA AVSEENDE INSATSER FÖR ÄLDRE OCH FUNKTIONSHINDRADE Reviderad och fastställd av kommunfullmäktige 2017-XX-XX, XX, gäller från och med Reviderad och fastställd senast av kommunfullmäktige , 164, gäller från och med 1 april 2017 Fastställd av kommunfullmäktige , 76 Prisbasbelopp (pbb) år kr Högkostnadsskydd år 2018 (1/12 av 53,92% av pbb) kr I högkostnadsskyddet ingår avgifter för omvårdnad, trygghet, service, kommunal hälso- och sjukvård, omvårdnad i särskilt boende samt korttidsboende. SÄRSKILT BOENDE INSATS Omvårdnad i särskilt boende Omvårdnad vid korttidsboende AVGIFT kr/månad 67 kr/dygn ORDINÄRT BOENDE INSATS AVGIFT Omvårdnad 2) Nivå 1, upp till 1 insatstillfälle/vecka 378 kr/månad Nivå 2, 2 till 7 insatstillfällen/vecka 756 kr/månad Nivå 3, 8 eller fler insatstillfällen/vecka kr/månad Trygghetslarm 231 kr/månad Städ och tvätt 378 kr/tim Övrig service Inköp 189 kr/månad Övrig service Ärenden 95 kr/månad Hälso- och sjukvård 307 kr/månad ÖVRIGT INSATS Avgift för kost i särskilt boende Avgift för kost i korttidsboende 3) Avgift för kost vid matleverans Avgift för kost i dagverksamhet 4) Städmaterial i särskilt boende Tillfällig hemtjänst, omvårdnad Tillfällig hemtjänst, service Tillfällig avlösning/avlastning i hemmet samt tillfällig ledsagning Yttre hemtjänst dock högst för snöröjning dock högst AVGIFT kr/månad 106 kr/dygn 57 kr/portion 85 kr/dag 130 kr/månad 176 kr/tim 378 kr/tim 41 kr/tim 174 kr/dygn 378 kr/tim kr/månad 1) Högkostnadsskydd, 8:5 SOL 2) Om den sammanlagda tiden för insatsen omvårdnad per månad inte överstiger 3 timmar hamnar brukaren i nivå 1 oavsett antalet besök. 3) Beräknas genom att avgiften för kost i särskilt boende multipliceras med 12 månader och därefter divideras med 365 dagar. 4) 80% av avgiften för kost i korttidsboende. Avgiften gäller även när avlösning verkställs på särskilt boende Sida 106(351)

107 Sida 107(351)

108 % av Hk 1) 2017 differens 100,0% ,3% 68-1 % av Hk 1) 18,5% ,0% ,6% ,3% ,5% ,3% ,6% ,0% % av Hk 1) 157,7% ,8% 56 1 (80*0,8) ,6% ,0% ,5% Sida 108(351)

109 Sektorn för teknik och förvaltningsstöd Per-Arne Larsson Kommunstyrelsen Datum KS Dnr Yttrande över kommunrevisionens granskning av kommunens krisberedskap Sammanfattning Kommunens revisorer beslutade den 6 mars 2017 att överlämna granskningen avseende kommunens krisberedskap till kommunstyrelsen. Syftet med granskningen har varit att översiktligt bedöma om kommunstyrelsen vidtagit ändamålsenliga åtgärder för att säkerställa kommunens säkerhet och krisberedskap samt belysa hur kommunen arbetar med risk- och sårbarhetsanalys. Granskningen visar att kommunstyrelsen i huvudsak säkerställt att lagstadgade styrdokument finns och att de tillsett åtgärder för att säkerställa säkerhet och krisberedskap. Arbetet bedöms fungera väl i praktiken. I granskningen redovisas ett antal förbättringsområden avseende kommunens krisberedskap. Förslag till beslut Kommunstyrelsen noterar sektorns yttrande och godkänner av förvaltningen redovisade åtgärder. Kommunstyrelsen beslutar att delge kommunfullmäktige beslutet. Förvaltningens kommentarer till revisionsrapporten Granskningen visar att kommunstyrelsen i huvudsak tillsett åtgärder för att säkerställa säkerhet och krisberedskap samt att arbetet bedöms fungera väl i praktiken. Kommunstyrelsen har i huvudsak säkerställt att lagstadgade styrdokument finns. Sju utvecklingsområden har identifierats. Av dessa kommenterar förvaltningen tre nedan. Övriga fyra nämns dock under rubriken Åtgärder som kommer att vidtas med anledning av rapporten. Utveckla samverkansformerna för krisberedskapsarbetet i enlighet med det geografiska områdesansvaret. Revisionsrapporten påpekar att det saknas upparbetade samverkansformer Sida 109(351)

110 2 (3) med andra aktörer såsom icke-kommunal samhällsviktig verksamhet samt nationella aktörer inom exempelvis kommunikation och infrastruktur. Förvaltning är från och med augusti 2017 representerad i Swedavias ETG (Emergency training group). Förvaltningen deltar också, tillsammans med några kommuner inom GR samt Räddningstjänsten Storgöteborg, i ett arbete för att utveckla samverkansformerna vid en samhällsstörning med syfte att uppnå gemensam inriktning av tillgängliga resurser. Målsättningen med utvecklingsarbetet är att i praktiken omsätta MSB:s (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) riktlinjer Gemensamma grunder för samverkan och ledning. Säkerställa att kommunens övningsplan behandlas och fastställs politiskt. Revisionsrapporten påpekar att kommunen övningsplan inte har behandlats av kommunstyrelsen. Hittills har antalet krisövningar varit en indikator i verksamhetsplanen för att kunna följa upp verksamhetsmålet Kommunen har god förmåga att hantera olika typer av oönskade händelser. Vid Länsstyrelsens granskning av kommunens hantering av statsbidraget har förfarandet godkänts eftersom syftet är att kommunstyrelsen säkerställer att krisorganisationen övas. Säkerställa att krisledningsnämnden under mandatperioden får delta i en praktisk övning. Revisionsrapporten påpekar att överenskommelsens mål om att krisledningsnämnden ska öva en gång per mandatperiod inte kan bedömas eftersom det inte finns en övningsplan för hela mandatperioden. Krisledningsgruppen har aktiverats vid ett tjugotal händelser sedan Krisledningsnämnden har inte behövt träda i funktion vid något tillfälle under denna period. Med nuvarande politiska organisation, där kommunstyrelsen är krisledningsnämnd, ifrågasätter förvaltningen nyttan av en sådan övning. Däremot är det viktigt att krisledningsnämndens ledamöter är förtrogna med hur krisberedskapssystemet i Sverige fungerar nationellt, regionalt och i Härryda kommun. Åtgärder som kommer att vidtas med anledning av rapporten Förbättringsområde: Utveckla samverkansformer i enlighet med det geografiska områdesansvaret. Förvaltningen kommer att ta ytterligare initiativ under hösten 2017 för att få till stånd en strukturerad samverkan med icke-kommunala aktörer inom kommunen som bedriver samhällsviktig verksamhet. Utvecklingsarbetet gällande samverkansformerna vid en samhällsstörning, som görs i samverkan mellan några GR-kommuner och Räddningstjänsten i Storgöteborg kommer troligtvis synliggöra behovet av ett delregionalt krishanteringsråd. Ett delregionalt krishanteringsråd är viktigare än ett krishanteringsråd på kommunal nivå eftersom regionala och nationella aktörer inte har möjlighet Sida 110(351)

111 3 (3) att samverka med varje enskild kommun. Förbättringsområde: Säkerställa att kommunens övningsplan behandlas och fastställs politiskt. Inför nästa mandatperiod kommer en övningsplan att tas fram eftersom det skapar en tydligare inriktning om vilka förmågor som är viktiga att vidmakthålla respektive utveckla. Förbättringsområde: Säkerställa att krisledningsnämnden under mandatperioden får delta i en praktisk övning. Ytterligare ett utbildningstillfälle om hur krisberedskapssystemet i Sverige fungerar nationellt, regionalt och i Härryda kommun kommer att genomföras för krisledningsnämndens ledamöter under mandatperioden Förbättringsområde: Tydliggöra roll- och ansvarsfördelning avseende säkerhets- och krisberedskapsarbetet. Ledningsplanen kommer att revideras utifrån de förändringar i kommunens krisorganisation som beslutats av kommundirektören i augusti I och med revideringen kommer även roller och ansvar förtydligas. Förbättringsområde: Säkerställa en korrekt beredning av styrdokumenten. Förvaltningen kommer att ta fram en rutin som säkerställer korrekt beredning av styrdokumenten. Förbättringsområde: Stärka arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser. Förvaltningen planerar att under 2018 införa FORSA-modellen som stöd för arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser. Det medför att kommunen uppfyller MSB:s föreskrifter. Förbättringsområde: Sträva efter att i samverkan med Räddningstjänsten Storgöteborg säkerställa att handlingsprogrammet uppfyller kraven i lagen om skydd mot olyckor. Förvaltningen kommer att informera ledningen för Räddningstjänsten Storgöteborg om de brister som förs fram i revisionsrapporten vad gäller innehållet i handlingsprogrammet. Ekonomiutskottets behandling Ekonomiutskottet behandlade ärendet den 7 november Per-Arne Larsson Sektorchef Sida 111(351)

112 N - HARRYDA KOI-4MUN Kommunens revisorer 20t Kommunstyrelsen GRANSKNING AV KOMMUNENS KRISBEREDSKAP Kommunens revisorer beslutade den 6 mars 2017 att överlämna granskningen av kommunens krisberedskap till kommunstyrel sen. Syftet med granskningen av kommunens krisberedskap är att översiktligt bedöma om kommunstyrelsen vidtagit ändamålsenliga åtgärder ftir att säkerställa kommunens säkerhets- och krisberedskap samt att belysa hur kommunen arbetar med risk- och sårbarhetsanalys. Granskningen visar att kommunstyrelsen i huvudsak tillsett åtgärder for att säkerställa säkerhet-och krisberedskap. Arbetet bedöms fungera väl i praktiken och styrelsen har i huvudsak säkerställt att lagstadgade styrdokument finns trots att roll- och ansvarsftirdelningen samt styrdokument kan fortydligas. Utifrån ovanstående bedömer vi att kommunstyrelsen bör: Utveckla samverkansformerna for krisberedskapsarbetet i enlighet med det geografiska områdesansvaret. Säkerställa att kommunens övningsplan behandlas och fastställs politiskt. Säkerställa att krisledningsnämnden under mandatperioden ñr delta i en praktisk övning i enlighet med målen i överenskommelsen. I övrigt hänvisas till rapporten. KOMMLTNENS REVISORER -t) t r4;/(íùc"ùa, Irfgrid Duwe Ordforande Marcus Tonell Vice ordforande För kännedom tíll: Kommunfullmäktiges presidium, kommundirektören, säkerhetschef samt säkerhets samordnare. Sida 112(351)

113 Revisionsrapport 2016 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2017 Härryda kommun Granskning av kommunens krisberedskap Sida 113(351)

114 Innehåll 1. Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte och revisionsfrågor Metod och genomförande Revisionskriterier Organisation och ansvarsfördelning Roll och ansvarsfördelning Aktivering av kommunens krisorganisation Samverkan med externa aktörer Vår bedömning Planer och styrdokument Handlingsprogram för olycksförebyggande verksamhet och räddningstjänst Risk- och sårbarhetsanalys Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Utbildning och övningsplan krisberedskap Vår bedömning Samlad bedömning Bedömning utifrån revisionsfrågorna Slutsats...16 Bilagor: Bilaga 1 Bakgrund Bilaga 2 Källförteckning Bilaga 3 Revisionskriterier Bilaga 3 Revisionskriterier Bilaga 4 Funktioner inom kommunens arbete med säkerhet och krisberedskap 1 Sida 114(351)

115 1. Sammanfattning På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Härryda kommun har EY genomfört en granskning av krisberedskap. Syftet med granskningen har varit att översiktligt bedöma om kommunstyrelsen vidtagit ändamålsenliga åtgärder för att säkerställa kommunens säkerhetsoch krisberedskap, samt belysa hur kommunen arbetar med risk- och sårbarhetsanalys. Krisledningsnämnden, krisledningsgruppen och tjänsteman i beredskap (TiB) är de huvudsakliga funktionerna inom kommunens krisorganisation. I granskningen framkommer att det finns behov av att beskriva de olika rollerna i krisorganisationen tydligare. Detta för att det ska gå att läsa sig till de respektive ansvarsområdena utan att behöva en muntlig genomgång. Kommunen har upprättade samverkansformer avseende krisberedskapsarbetet med flertalet aktörer, däribland närliggande kommuner och Räddningstjänsten Storgöteborg. Granskningen visar dock att det geografiska områdesansvaret kan utvecklas. Det finns exempelvis behov av ett delregionalt krishanteringsråd för att fånga upp samverkansaktörer inom till exempel kommunikation och infrastruktur. I granskningen konstateras att kommunen har ett flertal upprättade styrdokument såsom handlingsprogram för olycksförebyggande verksamhet och krisledningsplan. Handlingsprogrammet och krisledningsplanen antogs före kommunens risk- och sårbarhetsanalys, vilket vi ser som en brist. Detta då kommunen enligt lagkrav ska ta fram dessa dokument med beaktande av risk- och sårbarhetsanalysen. I granskningen framkommer att handlingsprogrammet inte innehåller någon beskrivning av förmåga och resurser, vilket den ska enligt lagkrav. Kommunens risk- och sårbarhetsanalys beskriver inte samtliga identifierade risker. Därtill behandlades inte analysen av kommunstyrelsen inom den tid som föreskrivs. I kommunen finns en tvåårig utbildnings- och övningsplan för krisberedskapsarbetet. Granskningen visar att samtliga planerade övningar genomförts under året. Övningsplanen har dock inte behandlats politiskt. Därtill har krisledningsnämnden inte varit delaktig i någon praktisk övning, vilket beskrivs som ett utvecklingsområde. Vi rekommenderar kommunstyrelsen att: Tydliggöra roll- och ansvarsfördelningen avseende säkerhets- och krisberedskapsarbetet. Utveckla samverkansformerna för krisberedskapsarbetet i enlighet med det geografiska områdesansvaret. Säkerställa en korrekt beredning av styrdokumenten för verksamheten, exempelvis genom att tillse att risk- och sårbarhetsanalysen föregår handlingsprogrammet och krisledningsplanen i enlighet med lagkrav. Sträva efter att i samverkan med Räddningstjänsten Storgöteborg säkerställa att handlingsprogrammet innehåller en beskrivning av förmåga och resurser i enlighet med kraven i lagen om skydd mot olyckor. Stärka sitt arbete med risk- och sårbarhetsanalys, exempelvis genom att tillse att analysen beslutas inom utsatt tid och att samtliga identifierade risker beskrivs och kompletteras med åtgärder. Säkerställa att kommunens övningsplan behandlas och fastställs politiskt. Säkerställa att krisledningsnämnden under mandatperioden får delta i en praktisk övning i enlighet med målen i överenskommelsen. 2 Sida 115(351)

116 2. Inledning 2.1. Bakgrund Kommunrevisionen har mot bakgrund av vad som framgår i bilaga 1 bedömt att det är väsentligt att granska om kommunstyrelsen vidtagit ändamålsenliga åtgärder för att säkerställa kommunens säkerhets- och krisberedskap Syfte och revisionsfrågor Granskningen syftar till att översiktligt bedöma om kommunstyrelsen vidtagit ändamålsenliga åtgärder för att säkerställa kommunens säkerhets- och krisberedskap. Därtill syftar granskningen till att belysa hur kommunen arbetar med risk- och sårbarhetsanalys. I granskningen besvaras följande revisionsfrågor: Hur har kommunstyrelsen säkerställt en tydlig roll- och ansvarsfördelning för säkerhetsarbetet? Har kommunstyrelsen säkerställt en tillfredställande organisation och larmfunktion vid kris? Har kommunstyrelsen säkerställt ändamålsenliga samverkansformer avseende krisberedskapsarbetet och vilka samverkanspartners finns? Har kommunstyrelsen säkerställt att det finns aktuella och relevanta planer och styrdokument för verksamheten? Har kommunstyrelsen säkerställt att det finns ett ändamålsenligt arbete med risk- och sårbarhetsanalys? Har kommunstyrelsen säkerställt att det finns en ändamålsenlig organisation för övningar inför extraordinär händelse? 2.3. Metod och genomförande Granskningen har genomförts genom dokument- och intervjustudier, se källförteckning i bilaga 2. Intervjuer har genomförs med säkerhetschef, säkerhetssamordnare och kommunstyrelsens presidium. Samtliga intervjuade har beretts tillfälle att faktagranska rapporten Revisionskriterier Med revisionskriterier avses de bedömningsgrunder som bildar underlag för revisionens analyser, slutsatser och bedömningar. Revisionskriterierna i denna granskning utgörs i av: Kommunallagen (1991:900) 6 kap. 7 Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser MSBFS 2015:5 Överenskommelse om kommunernas krisberedskap (MSB ) Revisionskriterierna beskrivs mer utförligt i bilaga 3. 3 Sida 116(351)

117 3. Organisation och ansvarsfördelning 3.1. Roll och ansvarsfördelning I kommunstyrelsens reglemente framgår att styrelsen ansvarar för kommunens säkerhets- och krisberedskapsarbete. Det innebär ansvar dels för räddningstjänst och övriga skyldigheter enligt lagen om skydd mot olyckor (LSO), dels för krisledning och krisberedskap enligt lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH). I avsnittet nedan beskrivs de tre huvudsakliga funktionerna inom kommunens krisorganisation. Utöver dessa finns ytterligare funktioner som är involverade i kommunens arbete med säkerhet och krisberedskap. De beskrivs kortfattat i bilaga 4. Bild 1. Organisationsschema över kommunens krisorganisation. Kommunstyrelsen i Härryda är tillika kommunens krisledningsnämnd. Krisledningsnämnden har vid en extraordinär händelse rätt att fatta beslut om att överta hela eller delar av verksamhetsområden från övriga nämnder i den utsträckning som är nödvändig med hänsyn till händelsens art och omfattning. Det är ordföranden i krisledningsnämnden, det vill säga kommunstyrelsens ordförande (KSO), som bedömer när en extraordinär händelse medför att krisledningsnämnden ska träda i funktion. Nämndens uppgifter och arbetsformer framgår av det reglemente som kommunfullmäktige (KF) har fastställt för krisledningsnämnden. Krisledningsgruppen har det operativa ansvaret för krishanteringen. Krisledningsgruppen består av förvaltningens ledningsgrupp samt kommunikationschef, säkerhetssamordnare och sekreterare. Vid en extraordinär händelse ska gruppen bland annat sortera och bearbeta 4 Sida 117(351)

118 inkommande information, bedöma konsekvenser och prioritera och samordna kommunens gemensamma resurser. Tjänsteman i beredskap (TiB) ansvarar för att dygnet runt ha en beredskap för att kunna hantera allvarliga händelser och kriser. Funktionen roterar mellan medlemmarna i krisledningsgruppen. Vid en händelse avgör TiB efter samråd med kommundirektör eller säkerhetschef vilka delar av krisorganisationen som ska inkallas. Roll- och ansvarsfördelningen mellan de olika funktionerna framgår dels i kommunens ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse 1, dels i kommunstyrelsens delegationsordning. Ledningsplanen beskriver översiktligt ansvar och organisation för krisberedskapsarbetet. Kommunstyrelsens delegationsordning innehåller ett avsnitt om krisberedskap och ett om säkerhet. Styrelsen har delegerat viss beslutanderätt inom områdena till kommundirektör med vidaredelegation till TiB respektive säkerhetschef, bland annat rätten att vidta nödvändiga åtgärder i akuta situationer Aktivering av kommunens krisorganisation Kommunens ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse innehåller en beskrivning av hur kommunens krisorganisation ska aktiveras. Enligt planen ska kommundirektör, säkerhetschef eller TiB i första hand aktivera krisorganisationen. Senast en timma efter att händelsen blivit känd ska ledning kunna utövas på plats. Vid en händelse aktiveras de delar av krisorganisationen som är relevanta för att kunna hantera händelsen. Vid mindre allvarliga händelser kan TiB välja att endast sammankalla delar av krisledningsgruppen eller andra inom kommunens organisation. Enligt ledningsplanen är det viktigt att hellre starta upp med mer resurser än vad som senare visar sig behövas, än tvärtom. Krisorganisationen avvecklas när hela krisverksamheten avvecklats, följts upp och utvärderats. Säkerhetschef ansvarar för uppföljningen och utvärderingen. Det är relativt ovanligt att hela krisledningsgruppen aktiveras. Sedan 1995 har detta skett vid ett tjugotal händelser, senast i samband med stormen Simone år Krisledningsnämnden har inte behövt träda i funktion vid något tillfälle under denna period. KSO uppger vid intervju att styrelsens presidium dock får information om vissa incidenter. TiB avgör vad som ska meddelas till presidiet. Om det varit en större händelse informeras hela kommunstyrelsen. Som stöd vid aktivering av krisorganisationen finns en krisledningspärm med rutiner i form av bland annat checklista, larminstruktioner och kontaktlistor. Pärmen uppdateras två gånger per år eller vid behov. Krisledningspärmen finns tillgänglig via kommunens intranät för att vara lättåtkomlig exempelvis utanför ordinarie arbetstid. Förvaltningen har även upprättat en checklista för TiB. Checklistan beskriver kortfattat vad TiB ska göra när ett larm inkommer, när krisledningsgruppen är samlad samt ansvarsuppgifter för TiB när kommundirektör eller säkerhetschef tagit över ledningen av gruppen. 1 Se avsnitt 4 för närmre beskrivning av ledningsplanen. Planen bereddes av kommunstyrelsen och antogs av fullmäktige i september samma år. 5 Sida 118(351)

119 Säkerhetschefen uppger vid intervju att det generellt finns god kunskap och kännedom om kommunens krisledningsorganisation och hur den ska aktiveras. Det beskrivs som en styrka att krisledningsgruppen utgörs av kommunens förvaltningsledning och därför är van att arbeta tillsammans. Däremot uppges att det finns behov av att beskriva de olika rollerna i krisorganisationen bättre. Detta för att det tydligt ska gå att läsa sig till de respektive ansvarsområdena utan att behöva en muntlig genomgång. I nuläget finns också visst tolkningsutrymme avseende vid vilka situationer cheferna ska lämna över ansvar till säkerhetschef eller TiB. Vidare hanterar olika personer TiB-ansvaret på olika sätt. Det yttrar sig till exempel i att säkerhetschef och säkerhetssamordnare får varierande grad av information beroende på vem som är TiB Samverkan med externa aktörer Kommunerna har enligt LEH ett geografiskt områdesansvar. Ansvaret innebär att kommuner inom sitt geografiska område ska verka för att olika aktörer i kommunen samverkar och samordnar planerings- och förberedelsearbetet. Därutöver har krisledningsgruppen enligt kommunens krisledningsplan till uppgift att samverka med berörda myndigheter, företag och organisationer vid en extraordinär händelse. I kommunens krisledningsplan framgår att kommunen har upprättade rutiner för samverkan med Polismyndigheten, Räddningstjänsten Storgöteborg, Frivillig resursgrupp samt Swedavia (angående Landvetter flygplats). Vid intervjuer framkommer ytterligare forum där kommunens samverkan hanteras: Nätverk inom Göteborgsregionens Kommunalförbund (GR) där säkerhetssamordnare från respektive medlemskommun ingår. Nätverk inom GR för kommundirektörer där frågor om krisberedskap och säkerhet vid behov kan lyftas. Nätverk inom Räddningstjänsten Storgöteborg (RSG) där säkerhetssamordnare ingår. Regionalt krishanteringsråd i två nivåer där Länsstyrelsen är sammankallande. På grund av det stora antalet kommuner inom regionen är inte samtliga kommuner direkt involverade i rådet. På kommundirektörsnivån representeras kommunerna inom GR av stadsdirektören i Mölndals stad. Säkerhetssamordnarna inom GR representeras av säkerhetschef i Härryda kommun. Säkerhetschefen uppger att samverkan med övriga kommuner fungerar bra. Vid intervjuer framkommer att det finns enskilda grannkommuner som man inte har en utvecklad samverkan med. Det gäller exempelvis Partille och Bollebygd kommun. I kommunens risk- och sårbarhetsanalys framkommer att kommunen planerat att öva beslutssamverkan med omkringliggande kommuner. I december 2016 deltog Härryda, Mölndal, Kungsbacka och Lerums kommuner samt RSG i en gemensam övning. Övningen upplevs ha fallit väl ut. Enligt säkerhetschefen väckte övningen en tanke om att de deltagande kommunerna på sikt bör starta ett delregionalt krishanteringsråd. Säkerhetschefen uppger att de samverkande kommunerna bör bli bättre på att göra saker tillsammans. Enligt vad som framkommer i granskningen organiserar kommunen inte någon samverkan med övriga samhällsaktörer. I Länsstyrelsens senaste uppföljning av kommunens 6 Sida 119(351)

120 krisberedskapsarbete (daterat ) går att läsa att det geografiska områdesansvaret är ett av kommunens mest angelägna områden att utveckla. Den överenskommelse som avses är Överenskommelse om kommunernas krisberedskap. Överenskommelsen preciserar statens förväntningar på hur kommunens uppgifter enligt LEH ska genomföras. Överenskommelsen innehåller fyra mål för det geografiska områdesansvaret. Ett av målen är att kommunen ska vara sammankallande för ett samverksorgan i vilket representanter för kommunen och aktörer som bedriver samhällsviktig verksamhet inom kommunens område ska ingå. Säkerhetschefen uppger att kommunen inte har något lokalt krishanteringsråd där deltagande aktörer som verkar inom kommunen regelbundet möts. Säkerhetschefen träffar dock regelbundet aktörer såsom räddningstjänst, polis och civilförsvarsförbund och då har aktörerna möjlighet att diskutera hur de kan stödja varandra vid olika typer av samhällsstörningar. Enligt kommunens risk- och sårbarhetsanalys är det få verksamheter utanför den kommunala organisationen som identifierats som samhällsviktiga. Icke-kommunal samhällsviktig verksamhet är enligt analysen begränsad till ett företag som lagrar och distribuerar läkemedel. Enligt vad som framkommer i granskningen har inte kommunen något särskilt samverkansorgan med detta företag. Säkerhetschefen uppger att det finns ett behov av ett delregionalt krishanteringsråd för att fånga upp nationella aktörer inom exempelvis kommunikation och infrastruktur. Ett delregionalt råd skulle också kunna bidra till att kommunen tillsammans med närliggande kommuner och andra aktörer kan utveckla och förbättra ett gemensamt agerande vid en samhällsstörning Vår bedömning I kommunstyrelsens reglemente framkommer att styrelsen ansvarar för krisledning samt räddningstjänst och övriga skyldigheter enligt LSO. Kommunstyrelsen har delegerat beslutanderätt i vissa frågor som rör krisberedskap och säkerhet. Styrelsen har också berett kommunens ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse som antogs av fullmäktige i september I planen framgår bland annat hur kommunens krisledning organiseras. Vi anser att de skriftliga beskrivningarna av roller och ansvar inom säkerhets- och krisberedskapsarbetet kan förtydligas. Beskrivningarna är i nuläget översiktliga och framgår inte samlat i ett dokument. Vid intervjuer framgår att roll- och ansvarsfördelningen fungerar bra till följd av att medlemmarna i krisledningsgruppen känner varandra väl och är vana att arbeta tillsammans. Att roll- och ansvarsfördelningen inom gruppen inte finns dokumenterad menar vi dock innebär en risk för personberoende. Vi bedömer att kommunstyrelsen kan tydliggöra roll- och ansvarsfördelningen avseende säkerhets- och krisberedskapsarbetet. Krisledningsnämndens uppgifter och hur den ska aktiveras framgår i krisledningsnämndens reglemente och kommunens ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse. 7 Sida 120(351)

121 Förvaltningen har upprättat ett flertal rutiner som stöd vid en krisorganisation, såsom introduktionsmaterial, checklistor och telefonlistor. I granskningen framkommer att kommunen har en tjänsteman i beredskap dygnet runt. Vi bedömer utifrån detta att kommunstyrelsen säkerställt en tillfredsställande organisation och larmfunktion vid kris. Kommunen har enligt LEH skyldighet att verka för att olika aktörer i kommunen samverkar inför och under kris. Granskningen visar att kommunen har upprättade samverkansformer avseende krisberedskapsarbetet med ett flertal samverkanspartners såsom andra kommuner, RSG, Polismyndigheten och den frivilliga resursgruppen. I granskningen framkommer dock att kommunen inte har några upparbetade samverkansformer för andra aktörer såsom ickekommunal samhällsviktig verksamhet eller nationella aktörer inom exempelvis kommunikation och infrastruktur. Säkerhetschefen ser ett behov av ett delregionalt krishanteringsråd där sådan samverkan kan organiseras. Vi delar denna uppfattning och bedömer att kommunstyrelsen kan utveckla samverkansformerna för krisberedskapsarbetet. 8 Sida 121(351)

122 4. Planer och styrdokument LSO, LEH och föreskrifter från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) anger ett antal planer och styrdokument som kommunerna ska upprätta för sitt säkerhets- och krisberedskapsarbete (bild 3). I följande avsnitt beskrivs dessa styrdokument för Härryda kommun. Bild 2. Planer för kommunernas säkerhets- och krisberedskapsarbete Handlingsprogram för olycksförebyggande verksamhet och räddningstjänst Enligt LSO ska alla kommuner anta ett handlingsprogram för den olycksförebyggande verksamheten samt ett handlingsprogram för räddningstjänst. I programmet ska kommunen ange mål för verksamheten och analysera de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. I programmet ska kommunen också ange vilka förmåga kommunen har och avser att skaffa sig för att göra sådana insatser, såväl i fred som under höjd beredskap. Handlingsprogrammet ska antas av kommunfullmäktige eller av den beslutande församlingen i ett kommunalförbund för varje ny mandatperiod. I Härryda antogs handlingsprogrammet enligt lag om skydd mot olyckor av förbundsfullmäktige i RSG I kommunstyrelsens beslut framgår att kommunen tagit del av upprättat förslag till handlingsprogrammet och inte hade några synpunkter att lämna. I handlingsprogrammet framgår att den övergripande inriktningen för verksamheten är att ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand. Utifrån inriktningen har RSG utarbetat fyra lokala mål: Bränder i bostäder ska minska Antalet anlagda bränder ska minska Förmågan att förebygga och hantera stora och komplexa olyckor ska anpassas enligt den förändrade riskbilden Effektiviteten vid räddningsinsats ska öka 2 Handlingsprogrammet ska enligt LSO revideras varje mandatperiod. Enligt förbundsstyrelsens beslut framgår att RSG:s handlingsprogram förlängts att gälla Sida 122(351)

123 Programmet innehåller också ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet som bland annat anger hur RSG utövar tillsyn enligt LSO. Handlingsprogrammet innehåller därtill en riskanalys utifrån vanligt förekommande olyckor och risker som kan leda till stora eller komplexa olyckor. Vanligt förekommande risker är främst bränder, trafikolyckor och suicidrelaterade händelser. Angående risker som kan leda till stora olyckor anges bland annat transportintensiteten i regionen som en risk, liksom generella risker såsom terrorism, olyckor och naturkatastrofer. Riskanalysen avser RSG som helhet och nämner inte specifika risker kopplade till Härryda kommun. Enligt säkerhetschefen görs inget arbete för att väva samman kommunens risk- och sårbarhetsanalyser med den analys som tas fram av RSG i handlingsprogrammet. Säkerhetschefen uppger detta som ett framtida utvecklingsområde. Vid intervjuer framkommer att samverkan med RSG generellt förbättrats under de senaste åren och att det därför finns goda förutsättningar att samverka kring den här typen av frågor. Handlingsprogrammet innehåller ingen bedömning av förmåga och resurser vid höjd beredskap enligt kravet i LSO. I programmet framgår att RSG bedömer att det är aktuellt att återuppta planeringen för räddningstjänst vid höjd beredskap under perioden, men att förbundet är beroende av inriktningar och anvisningar från staten för att kunna genomföra en sådan planering Risk- och sårbarhetsanalys Enligt LEH ska kommunen analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa i kommunen och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet ska värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys. MSB har tagit fram föreskrifter för kommunernas risk- och sårbarhetsanalyser 3. Föreskrifterna anger sju punkter som kommunen ska redovisa i sin risk- och sårbarhetsanalys, däribland beskrivning av identifierade sårbarheter och brister i krisberedskapen samt behov av åtgärder med anledning av analysens resultat. Föreskrifterna anger att kommunen senast den 31 oktober under det första kalenderåret efter ordinarie val till kommunfullmäktige ska sammanställa och rapportera resultatet av sitt arbete med risk- och sårbarhetsanalys. Risk- och sårbarhetsanalys för Härryda kommun antogs av kommunstyrelsen i februari Granskningen visar att kommunens risk- och sårbarhetsanalys behandlar samtliga punkter som anges i MSB:s föreskrifter. I analysen räknas sju identifierade risker upp i en punktlista. Fem av riskerna omnämns, men beskrivs inte i analysen. Två av de identifierade riskerna, risk för översvämning och elbortfall, beskrivs mer ingående. Enligt MSB:s föreskrifter ska risk- och sårbarhetsanalysen inte enbart innehålla en beskrivning av de identifierade riskerna utan också behov av åtgärder. I granskningen framkommer att analysen innehåller åtgärder kopplade till risken för översvämning och dricksvattenförsörjning. Åtgärder för övriga identifierade risker beskrivs inte. I bilden nedan illustreras detta. 3 MSBFS 2015:5. 10 Sida 123(351)

124 Bild 3. Innehåll i kommunens risk- och sårbarhetsanalys I risk- och sårbarhetsanalysen har kommunen också identifierat ett antal kritiska beroenden 4, exempelvis kommunikation mellan verksamheter, transport av personal och värmeförsörjning. I analysen framgår dock inte i vilken utsträckning kommunen har reservlösningar för att minska beroendena eller hur de arbetar med detta. Enligt risk- och sårbarhetsanalysen ser kommunen ett behov av att fördjupa sig i sina kritiska beroenden och kommer att fortsätta detta arbete under mandatperioden. Av risk- och sårbarhetsanalysen framgår att analysen har utarbetats under ledning av kommunens säkerhetschef och säkerhetssamordnare. Analysen har tagits fram genom att utgå från olika scenarion där kompetens från förvaltningen och externa experter tagits in för olika områden. I risk- och sårbarhetensanalysen framgår att kommunen planerar att utveckla arbetet med analysen genom att införa en anpassad variant av FORSA-modellen 5. Ett syfte med det förändrade arbetssättet är att analysen ska få en bredare förankring i förvaltningen. Enligt säkerhetssamordnaren är ambitionen att risk- och sårbarhetsanalysen framöver ska 4 Beroenden som är avgörande för att samhällsviktiga verksamheter ska kunna fungera. 5 FORSA-modellen är en modell utvecklad av Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) i syfte att underlätta arbetet med att upprätta risk- och sårbarhetsanalys. Modellen är konstruerad utifrån sex olika delmoment och riktar sig delvis till kommuner (se källförteckning). 11 Sida 124(351)

125 vara en del av årshjulet för krisledningsgruppen och ett ledningsdokument. Planen är att fler delar av förvaltningen ska inkluderas vid framtagandet av analysen genom användandet av FORSA-modellen. Enligt modellen behöver kommunerna information och analyser från kommunens förvaltningar och bolag för att kunna utföra en riskanalys som speglar riskbilden inom hela kommunen Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Enligt LEH ska kommuner med beaktande av risk- och sårbarhetsanalysen för varje mandatperiod fastställa en plan för hur de ska hantera extraordinära händelser. Härryda kommun har angett detta i ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Ledningsplanen antogs av kommunfullmäktige i september Planen beskriver kommunens riskbild, bedömningskriterier för vad som avser extraordinär händelse samt beskrivning av kommunens krisorganisation och hur den ska aktiveras. Säkerhetschefen uppger att vid intervju att kommunen inte har förmåga att hantera höjd beredskap under längre tid. Vid en längre kris skulle exempelvis reservaggregat och matförråd få koncentreras till vissa verksamheter såsom äldreboenden Utbildning och övningsplan krisberedskap Enligt LEH ansvarar kommunen för att förtroendevalda och anställd personal får den utbildning och övning som behövs för att de ska kunna lösa sina uppgifter vid extraordinära händelser. Enligt överenskommelsen om kommunernas krisberedskapsarbete är målet med kommunens utbildning och övning att det ska finnas en regelbundet utbildad och övad krisorganisation. Kommunen ska genomföra och utvärdera minst två övningar under en mandatperiod, bland annat utifrån de brister som identifierats i risk- och sårbarhetsanalysen. Målet är att krisledningsnämnden ska övas minst en gång per mandatperiod. I granskningen har vi tagit del av kommunens övningsplan för krisberedskap Övningsplanen är framtagen av sektorn för teknik och förvaltningsstöd Vi konstaterar utifrån protokollsgranskning att kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige inte beslutat om övningsplanen 6. Enligt övningsplanen ska tre utbildningar hållas under år 2016: Utbildning i gemensamma grunder Utbildning i stabsmetodik Övning samhällsstörning I granskningen framkommer att samtliga planerade insatser genomförts. Vid ovannämnda utbildningar och övningar har enbart tjänstemän deltagit. I kommunstyrelsens protokoll från januari 2016 framgår att kommunstyrelsen vid sitt sammanträde i genomgick en utbildning i egenskap av sin roll som krisledningsnämnd. Enligt KSO är ett framtida utvecklingsområde att krisledningsnämnden också ska få delta i en praktisk övning. KSO poängterar att även om kommunstyrelsen är van vid att fatta beslut så är ledamöterna inte vana att fatta beslut under kris, varför en praktisk övning anses viktigt. 6 I kommunens verksamhetsplan 2016 har kommunstyrelsen antagit ett verksamhetsmål om att kommunen ska ha god förmåga att hantera olika typer av oönskade händelser. För att målet ska uppfyllas ska minst två krisledningsövningar hållas per år. 12 Sida 125(351)

126 4.5. Vår bedömning Enligt LSO och LEH ska kommunerna för varje mandatperiod upprätta ett handlingsprogram för olycksförebyggande verksamhet, ledningsplan samt risk- och sårbarhetsanalys. Vi kan i granskningen konstatera att samtliga dessa styrdokument har upprättats, men att de i vissa delar har brister. Vi bedömer utifrån nedan identifierade brister att kommunstyrelsen inte fullt ut säkerställt att det finns aktuella och relevanta styrdokument för verksamheten. Handlingsprogrammet innehåller inte någon beskrivning av förmåga och resurser i enlighet med kraven i LSO. Därutöver kan vi notera att kommunens risk- och sårbarhetsanalys inte ligger till grund för handlingsprogrammet, vilket LSO föreskriver. Handlingsplanen innehåller inte heller någon bedömning av förmåga och resurser vid höjd beredskap. Vi bedömer att kommunen, inom ramen för samverkan med RSG, bör sträva efter att en riskanalys, förmågebedömning och resursbedömning görs vad gäller höjd beredskap. Kommunens ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse antogs före riskoch sårbarhetsanalysen, vilket vi ser som en brist. Detta då kommunen enligt LEH ska ta fram en krisledningsplan med beaktande av risk- och sårbarhetsanalysen. Avseende kommunens risk- och sårbarhetsanalys kan konstateras att analysen inte behandlades av kommunstyrelsen inom den tid som MSB:s föreskrifter anger. Därtill behandlade kommunstyrelsen risk- och sårbarhetsanalysen retroaktivt då styrelsen drygt ett år in på mandatperioden beslutade att godkänna analysen för hela mandatperioden Vi anser vidare att kommunens risk- och sårbarhetsanalys saknar en tydlig struktur. Vissa risker omnämns men beskrivs inte ytterligare, vilket inte är förenligt med MSB:s föreskrifter. Analysen innehåller endast åtgärder för vissa identifierade risker och bristområden. Det framkommer inte heller hur de kritiska beroenden som identifierats ska minska. I granskningen framkommer att kommunen håller på att implementera ett nytt arbetssätt för att utveckla sin risk-och sårbarhetsanalys, vilket vi ser som positivt. Utifrån nu gällande analys bedömer vi att kommunstyrelsen inte säkerställt ett ändamålsenligt arbete med risk och sårbarhetsanalys. Enligt LEH ansvarar kommunen för att förtroendevalda och anställd personal får den utbildning och övning som behövs. Kommunens övningsplan har inte behandlats av kommunstyrelsen, vilket vi ser som en brist utifrån styrelsens ansvar för krisledning. Då övningsplanen inte omfattar hela mandatperioden är det inte möjligt för oss att bedöma om den uppfyller överenskommelsens mål om att krisledningsnämnden ska övas en gång per mandatperiod. Vi anser att det är av vikt att krisledningsnämnden får delta i en praktisk övning. Vi bedömer att kommunstyrelsen i stort säkerställt en ändamålsenlig organisation för övningar inför extraordinär händelse. Detta utifrån att en utbildnings- och övningsplan har fastställts och övningar har genomförts i enlighet med planen. 13 Sida 126(351)

127 5. Samlad bedömning 5.1. Bedömning utifrån revisionsfrågorna Revisionsfrågor Hur har kommunstyrelsen säkerställt en tydlig roll- och ansvarsfördelning för säkerhetsarbetet? Har kommunstyrelsen säkerställt en tillfredställande organisation och larmfunktion vid kris? Har kommunstyrelsen säkerställt ändamålsenliga samverkansformer avseende krisberedskapsarbetet och vilka samverkanspartners finns? Har kommunstyrelsen säkerställt att det finns aktuella och relevanta planer och styrdokument för verksamheten? Bedömning Roll- och ansvarsfördelningen mellan de olika funktionerna framgår dels i kommunens ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse, dels i kommunstyrelsens delegationsordning. Vi anser att de skriftliga beskrivningarna av olika roller och ansvar inom säkerhets- och krisberedskapsarbetet inte är fullt tydliga. Beskrivningarna är i nuläget översiktliga och framgår inte samlat i ett dokument. Vi bedömer att kommunstyrelsen kan tydliggöra roll- och ansvarsfördelningen avseende säkerhets- och krisberedskapsarbetet. Krisledningsnämndens uppgifter och hur den ska aktiveras framgår i krisledningsnämndens reglemente och kommunens ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse. Förvaltningen har upprättat ett flertal rutiner som stöd vid en krisorganisation, såsom introduktionsmaterial, checklistor och telefonlistor. Kommunen har en tjänsteman i beredskap dygnet runt. Vi bedömer att kommunstyrelsen säkerställt en tillfredsställande organisation och larmfunktion vid kris. Likt tidigare nämnt anser vi att roller och ansvar ytterligare bör tydliggöras för att det enkelt och sammanhängande ska gå att se vad de olika rollerna i krisledningsgruppen innebär. Kommunen har upprättade samverkansformer avseende krisberedskapsarbetet med ett flertal samverkanspartners såsom andra kommuner, RSG och Polismyndigheten. Det saknas upparbetade samverkansformer för andra aktörer såsom icke-kommunal samhällsviktig verksamhet eller nationella aktörer inom exempelvis kommunikation och infrastruktur. Vi bedömer att kommunstyrelsen kan utveckla samverkansformerna för krisberedskapsarbetet. Kommunen har handlingsprogram för olycksförebyggande verksamhet, ledningsplan samt risk- och sårbarhetsanalys i enlighet med 14 Sida 127(351)

128 Har kommunstyrelsen säkerställt att det finns ett ändamålsenligt arbete med risk- och sårbarhetsanalys? Har kommunstyrelsen säkerställt att det finns en ändamålsenlig organisation för övningar inför extraordinär händelse? krav i LSO och LEH. Vi anser dock att styrdokumenten kan utvecklas för att tydliggöra styrningen. Handlingsprogrammet innehåller inte någon beskrivning av förmåga och resurser i enlighet med kraven i LSO. Vi ser också brister i processen för att fastställa styrdokumenten. Kommunens krisledningsplan antogs inte med beaktande av risk- och sårbarhetsanalysen i enlighet med LEH. Risk- och sårbarhetsanalys behandlades inte av kommunstyrelsen inom den tid som MSB:s föreskrifter anger. Vi bedömer att kommunstyrelsen inte fullt ut säkerställt att det finns aktuella och relevanta styrdokument för verksamheten. Vi anser att kommunens risk- och sårbarhetsanalys saknar en tydlig struktur. Vissa risker omnämns men beskrivs inte ytterligare, vilket inte är förenligt med MSB:s föreskrifter. Analysen innehåller endast åtgärder för vissa identifierade risker och bristområden. Det framkommer inte heller hur de kritiska beroenden som identifierats ska minska. I granskningen framkommer att kommunen håller på att implementera ett nytt arbetssätt för att utveckla sin risk-och sårbarhetsanalys, vilket vi ser som positivt. Utifrån nu gällande analys bedömer vi att kommunstyrelsen inte säkerställt ett ändamålsenligt arbete med risk och sårbarhetsanalys Kommunens övningsplan har inte behandlats av kommunstyrelsen, vilket vi ser som en brist utifrån styrelsens ansvar för krisledning. Då övningsplanen inte omfattar hela mandatperioden är det inte möjligt för oss att bedöma om den uppfyller överenskommelsens mål, om att krisledningsnämnden ska övas en gång per mandatperiod. Vi anser att det är av vikt att krisledningsnämnden får delta i en praktisk övning. Vi bedömer att kommunstyrelsen i stort säkerställt en ändamålsenlig organisation för övningar inför extraordinär händelse. Detta då en utbildnings- och övningsplan har fastställts och övningar har genomförts i enlighet med planen. 15 Sida 128(351)

129 5.2. Slutsats Granskningen har syftat till att översiktligt bedöma om kommunstyrelsen vidtagit ändamålsenliga åtgärder för att säkerställa kommunens säkerhet- och krisberedskap. Utifrån genomförd granskning anser vi att kommunstyrelsen i huvudsak tillsett åtgärder för att säkerställa detta. Krisberedskapsarbetet bedöms fungera väl i praktiken och styrelsen har i huvudsak säkerställt att lagstadgade styrdokument finns. Samtidigt ser vi att roll- och ansvarsfördelningen samt styrdokument kan förtydligas. Vi har identifierat ett antal utvecklingsområden och våra rekommendationer framgår nedan. Vi rekommenderar kommunstyrelsen att: Tydliggöra roll- och ansvarsfördelningen avseende säkerhets- och krisberedskapsarbetet. Utveckla samverkansformerna för krisberedskapsarbetet i enlighet med det geografiska områdesansvaret. Säkerställa en korrekt beredning av styrdokumenten för verksamheten, exempelvis genom att tillse att risk- och sårbarhetsanalysen föregår handlingsprogrammet och krisledningsplanen i enlighet med lagkrav. Sträva efter att i samverkan med Räddningstjänsten Storgöteborg säkerställa att handlingsprogrammet innehåller en beskrivning av förmåga och resurser i enlighet med kraven i lagen om skydd mot olyckor. Stärka sitt arbete med risk- och sårbarhetsanalys, exempelvis genom att tillse att analysen beslutas inom utsatt tid och att samtliga identifierade risker beskrivs och kompletteras med åtgärder. Säkerställa att kommunens övningsplan behandlas och fastställs politiskt. Säkerställa att krisledningsnämnden under mandatperioden får delta i en praktisk övning i enlighet med målen i överenskommelsen. Göteborg den 6 mars 2017 Elin Cronholm Verksamhetsrevisor Ernst & Young AB Rebecka Rask Verksamhetsrevisor Ernst & Young AB Hans Gavin Kvalitetssäkrare och certifierad kommunal yrkesrevisor Ernst & Young AB 16 Sida 129(351)

130 Bilaga 1 Bakgrund till granskningen Enligt Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap ska samtliga kommuner ha en krisledningsnämnd. I Härryda kommun fungerar kommunstyrelsen som krisledningsnämnd. Därtill framkommer av kommunstyrelsens reglemente att styrelsen ansvarar för kommunens krisledning. Kommunerna har en central roll i det svenska samhällets krishantering. Det är viktigt att det finns rutiner och arbetssätt för att hantera alla typer av kriser, även sådana som inte har identifierats i förväg. Kommunerna måste kunna hantera situationer som präglas av stor osäkerhet. De måste därför aktivt arbeta för att minska sårbarheten i sin verksamhet. I takt med att nya hotbilder vuxit fram mot det svenska samhället och att den tekniska utvecklingen ökat sårbarheten trädde ny lagstiftning i kraft 2006 som reglerar kommunernas ansvar inom ramen för svensk krishantering. Lagstiftningen ställer en rad krav på att åtgärder vidtas för att säkerställa kommunens krishanteringsförmåga. Kraven handlar dels om hur en kris ska hanteras när den väl inträffat, dels om hur kommunen ska arbeta för att säkerställa rutiner för att kunna fullgöra sina åtaganden vid händelse av en kris. I lagen framgår att kommunerna bland annat ska: Genomföra risk- och sårbarhetsanalyser Inom sina geografiska områden verka för att nödvändig samverkan kan åstadkommas Regelbundet utbilda och öva politiker och tjänstemän så att de kan lösa sina arbetsuppgifter även i en krissituation Kommunrevisionen har mot bakgrund av ovanstående bedömt att det är väsentligt att granska om kommunstyrelsen vidtagit ändamålsenliga åtgärder för att säkerställa kommunens säkerhet- och krisberedskap. I God revisionssed i kommunal verksamhet framgår de grunder som revisorerna använder när de bedömer ansvarstagande i styrelse och nämnder. Ansvarsgrunder som är relevanta i denna granskning är bland annat risken för bristande styrning, ledning, uppföljning och kontroll. 17 Sida 130(351)

131 Bilaga 2 - Källförteckning I granskningen har vi genomfört intervjuer med: Kommunstyrelsens presidium Tillförordnad kommunchef tillika säkerhetschef Säkerhetssamordnare Vi har tagit del av följande dokumentation: Avtal mellan Härryda kommun, Härryda civilförsvarsförening och FRG-medlem ( ) Beslut efter uppföljning (Länsstyrelsen Västra Götalands län , dnr ) Checklista TiB ( ) FOI:s modell för risk- och sårbarhetsanalys (FORSA). Totalförsvarets forskningsinstitut, Handlingsprogram (Förbundsfullmäktige RSG ) Kommunens verksamhetsplan (KF ) Kommunstyrelsens delegationsordning (KS ) Kommunstyrelsens protokoll januari december 2016 Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse (KF ) Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommunernas risk- och sårbarhetsanalyser (MSBFS 2015:5) Register krisledningspärm ( , reviderad ) Reglemente för kommunstyrelsen (KF ) Reglemente för krisledningsnämnden (KF ) Risk- och sårbarhetsanalys (KS ) Rutiner vid hastigt uppkomna händelser (Sektorn för administrativt stöd ) Övningsplan (Sektorn för teknik och förvaltningsstöd ) 18 Sida 131(351)

132 Bilaga 3 Revisionskriterier Kommunallagen (1991:900) 6 kap. 7 Enligt kommunallagen ska nämnderna se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt och de föreskrifter som gäller för verksamheten. Nämnderna ska också se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. Lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (2006:544) LEH föreskriver att kommunerna är skyldiga att analysera vilka extraordinära händelser som kan inträffa i kommunen och hur dessa händelser kan komma att påverka den egna verksamheten. Resultatet ska sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys. Enligt LEH ska kommunen också se till att förtroendevalda och tjänstemän får den utbildning som de behöver för att kunna klara sitt säkerhetsåtagande. Lag om skydd mot olyckor (2003:778) Enligt LSO ska kommunen se till att åtgärder vidtas för att förebygga bränder, skador till följd av bränder samt verka för att åstadkomma skydd mot andra olyckor. Kommunen ska genom rådgivning och information underlätta för enskilda att fullgöra sina skyldigheter enligt lagen. LSO anger också att kommunen ska svara för räddningstjänst. Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser (MSBFS 2015:5) Författningen innehåller närmare föreskrifter om kommunernas risk- och sårbarhetsanalyser enligt LEH. Föreskrifterna anger att kommunen senast den 31 oktober under det första kalenderåret efter ordinarie val till kommunfullmäktige ställa samman och rapportera resultatet av sitt arbete med risk- och sårbarhetsanalys enligt följande uppställning: 1. Beskrivning av kommunen och dess geografiska område. 2. Beskrivning av arbetsprocess och metod. 3. Identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område. 4. Identifierade kritiska beroenden för kommunens samhällsviktiga verksamhet. 5. Identifierade och analyserade risker för kommunen och kommunens geografiska område. 6. Beskrivning av identifierade sårbarheter och brister i krisberedskap inom kommunen och dess geografiska område. 7. Behov av åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat. Överenskommelse om kommunernas krisberedskap (MSB ) Överenskommelsen preciserar statens förväntningar på hur uppgifterna enligt LEH ska genomföras i form av målbeskrivningar och riktlinjer för hur verksamhet och ersättning ska följas upp. 19 Sida 132(351)

133 Bilaga 4 Funktioner inom kommunens arbete med säkerhet och krisberedskap Upplysningscentralen upprättas vid behov för information via telefon till allmänheten. Upplysningscentralen består av utvald och övad personal som ska kunna svara i telefon när ordinarie växelpersonal inte räcker till. Kommunikationsenhetens arbetsuppgifter omfattar omvärldsbevakning samt att ge stöd i samband med mediabevakning. POSOM-gruppen är en grupp för psykiskt och socialt omhändertagande av människor vid exempelvis stora olyckor och katastrofer. Gruppen består av representanter från kommunen och kyrkan. Kommunens socialtjänst är ansvarig för verksamheten. Frivilliga resursgruppen (FRG) bistår kommunen med kompetens och resurser när kommunens egna resurser inte räcker till. Härryda Civilförsvarsförening ansvarar för att utbilda och rekrytera medlemmar till gruppen enligt avtal med kommunen. Räddningstjänsten Storgöteborg (RSG) är ett kommunalförbund med sex medlemskommuner, varav Härryda är en. RSG svarar för räddningstjänst och förebyggande brandskydd i medlemskommunerna. Uppdraget innebär att förhindra och begränsa olyckor, förbereda och genomföra räddningsinsatser, vidta åtgärder efter olyckor och medverka i krishantering. 20 Sida 133(351)

134 Sektorn för socialtjänst Ulrika Oschman-Pratz Kommunstyrelsen Datum KS Dnr Yttrande med anledning av kommunrevisionens granskning av sekretesshantering inom sektorn för socialtjänst Sammanfattning Kommunens revisorer beslutade den 12 juni att överlämna granskningen avseende sekretesshantering inom sektorn för socialtjänst till kommunstyrelsen. Granskningen påvisar vissa otydligheter avseende gällande sekretessgränser inom sektorn för socialtjänst samt mellan olika sektorer. Enligt revisionen saknas tydliga riktlinjer kring vad som avses med verksamhetsgren samt vilken typ av information som får delas. Det medför också konsekvenser för behörighetsstyrningen inom sektorns verksamhetssystem. Kommunens revisorer påtalar behov av att stärka rutinerna avseende sekretesshanteringen för att säkerställa efterlevnad av gällande regelverk. Förslag till beslut Kommunstyrelsen noterar sektorns yttrande och godkänner av förvaltningen redovisade åtgärder. Kommunstyrelsen beslutar att delge kommunfullmäktige beslutet. Förvaltningens kommentarer till revisionsrapporten Kommunstyrelsen rekommenderas: - Klargöra sekretessgränser inom sektorn för socialtjänst, mellan olika sektorer samt säkerställa att behörigheter i verksamhetssystem och schemaplaneringssystem är i linje med dessa gränser - Säkerställa systematisk uppföljning och kontroll avseende sekretesshantering så att risker för överträdelser kan identifieras och förebyggas - Tillse att medarbetare får utbildning i sekretessfrågor och att sekretessfrågor diskuteras systematiskt och kontinuerligt för att säkerställa att regelverk, riktlinjer och rutiner för sekretess är väl förankrade hos alla medarbetare Sida 134(351)

135 2 (3) - Upprätta rutiner för att säkerställa korrekt sekretesshantering vid arbete hemifrån - Se över om verksamhetschef bör informeras vid utlämnande av icke sekretessbelagda handlingar - Se över om den praktiska hanteringen vid begäran om handlingar kan tydliggöras och effektiviseras genom att exempelvis utse samordnare för sekretessfrågor inom sektorn - Se över hanteringen av scannade och faxade uppgifter Sektorn för socialtjänst har inget att tillägga utan avser att följa de rekommendationer som framställs i rapporten. Åtgärder som kommer att vidtas med anledning av rapporten Sedan granskningen överlämnats till kommunstyrelsen har sektorn för socialtjänst påbörjat arbetet med en åtgärdsplan som ska vara klar 1 december Planerade åtgärder ska ha genomförts senast 31 mars 2018 för att därefter fortgå kontinuerligt. Utifrån de utvecklingsområden som identifierats i granskningen planerar sektorn att vidta följande åtgärder: Verksamhetsgrenar och de sekretessgränser de medför samt innebörden av inre sekretess förtydligas i övergripande riktlinjer, rutiner samt i informations- och fortbildningsmaterial till samtliga medarbetare. Översikt av hur behörighetsstyrning i verksamhetssystem överensstämmer med de sekretessgränser som definierats. Processen för sekretesshanteringen kartläggs, planeras och följs upp inom ramen för sektorns systematiska kvalitetsarbete. Det innebär ett säkerställande av att systematiskt identifiera och bedöma risker, planera och genomföra informations- och fortbildningsinsatser samt utföra kontinuerliga loggkontroller. Behov av rutiner inventeras och befintliga upprättade riktlinjer och rutiner kvalitetssäkras och görs kända. Detta omfattar både den praktiska processen och den riktlinje som avser ansvarsfördelning av utlämnande av allmänna handlingar, som enligt revisionsrapporten motstrider delegationsordningen. Riskbedömning avseende arbete hemifrån ur ett sekretessperspektiv samt att utifrån identifierade risker utarbeta riktlinje eller rutin för att säkerställa sekretesshanteringen. Sida 135(351)

136 3 (3) Praktisk hantering av scannade och faxade uppgifter samt hantering av uppgifter som framgår av schemaplaneringssystem säkerställs. Ekonomiutskottets behandling Lena Lager Sektorschef Sida 136(351)

137 HÄRRYDA N v KOMMUN Kommunens revisorer 20t Kommunstyrelsen GRANSKNING AV KOMMUNENS SEKRETESSHANTERING INOM SEKTORN FÖR SoCIALTJÄNST Kommunens revisorer beslutade den 12 juni 2017 att överlämna granskningen avseende sekretesshantering inom sektorn ftir socialtjänst till kommunstyrelsen. Granskningen visar att det ltnns vissa otydligheter avseende vilka sekretessgränser som gäller inom sektorn ftlr socialtjänst och mellan olika sektorer. Det saknas tydliga riktlinjer kring vad som avses med en verksamhetsgren samt vilken typ av information som für delas. Det für konsekvenser också ftlr behörighetsstyrningen inom sektorns verksamhetssystem. Vidare finns behov av att stärka rutinema avseende sekretesshantering lor att säkerställa att gällande regelverk efterlevs. Utifrån ovanstående bedömer vi att kommunstyrelsen bör se till att: Klargöra sekretessgränserna inom sektorn ftir socialtjänst samt mellan olika sektorero samt säkerställa att behörigheter i verksamhetssystem och schemaplaneringssystem är i linje med dessa gränser. Säkerställa systematisk uppftiljning och kontroll avseende sekretesshantering så att risker ftir överträdelser kan identifieras och ftirebyggas. Tillse att medarbetare får utbildning i sekretessfrågor och att sekretessfrågor diskuteras systematiskt och kontinuerligt, exempelvis inom ramen for APT. Detta für att säkerställa att regelverk, riktlinjer och rutiner fìir sekretess är väl ftirankrade hos alla medarbetare. Utarbeta rutiner ftir att säkerställa korrekt sekretesshantering vid arbete hemifrån. Se över om verksamhetschef bör informeras vid utlämnande av ickesekretessbelagda handlingar. Se över om den praktiska hanteringen vid begäran om handlingar kan tydliggöras och effektiviseras genom att exempelvis utse samordnare ftir sekretessfrågor inom sektorn. Se över hanteringen av scannade och faxade uppgifter. I övrigt hänvisas till rapporten. Sida 137(351)

138 2 KOMMUNENS REVISORER Øæw^ Ordftirande tl,h* Marcus Tonell Vice ordflirande För kön n edo m t íll : Kommunfullmäktiges presidium, kommundirekfören, kanslichefen, sektorschefen fiir socialtjåinst, berörd verksamhetschef samt ekonomichefen. Sida 138(351)

139 Revisionsrapport 2017 Genomförd på uppdrag av revisorerna Juni 2017 Härryda kommun Granskning av sekretesshantering inom sektorn för socialtjänst Sida 139(351)

140 Innehåll Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte och revisionsfrågor Revisionskriterier Avgränsning och ansvarig nämnd Metod och genomförande Centrala begrepp Organisation och ansvarsfördelning Verksamhetsgrenar Ansvar för den operativa hanteringen av sekretessfrågor Arbetssätt - utlämnande av handlingar Utbildning av medarbetare Vår bedömning Hantering av elektroniska och fysiska akter Verksamhetssystem och behörigheter Förvaring och hantering av fysiska akter Vår bedömning Uppföljning Uppföljning av sekretesshantering inom sektorn Kommunstyrelsens uppföljning Vår bedömning Samlad bedömning Bedömning utifrån revisionsfrågorna Slutsats...17 Bilagor: Bilaga 1 Bakgrund Bilaga 2 Revisionskriterier Bilaga 3 Källförteckning 1 Sida 140(351)

141 Sammanfattning På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Härryda kommun har EY genomfört en granskning av sekretesshantering inom sektorn för socialtjänst. Syftet med granskningen har varit att bedöma om kommunstyrelsen säkerställt en ändamålsenlig sekretesshantering samt behörighetsstyrning inom sektorn. I Härryda kommun är samtliga sektorer samlade under kommunstyrelsen, vilket innebär att verksamheterna betraktas som en gemensam myndighet ur sekretessperspektiv. Sekretessgränser kan dock gälla även inom en och samma myndighet, om verksamheterna är att betrakta som självständiga verksamhetsgrenar. Granskningen visar att det finns otydligheter avseende vilka sekretessgränser som gäller inom sektorn för socialtjänst och mellan olika sektorer. Det saknas tydliga riktlinjer kring vad som avses med en verksamhetsgren samt vilken typ av information som får delas. Det får konsekvenser också för behörighetsstyrningen inom sektorns verksamhetssystem. Vidare visar granskningen att det finns behov av att stärka rutinerna avseende sekretesshantering för att säkerställa att gällande regelverk efterlevs. Exempelvis hanteras fysiska akter inte alltid i enlighet med gällande lagar och kommunens riktlinjer. Det förekommer till exempel att handlingar tas med hem vid arbete hemifrån samt att sekretessbelagda uppgifter sparas i e-post. I nuläget sker ingen systematisk utbildning av medarbetare för att säkerställa att rutiner och regelverk är kända och följs. Av granskningen framkommer slutligen att kommunstyrelsen inte systematiskt följt upp sekretesshanteringen inom sektorn för socialtjänst. Det saknas således förutsättningar att fånga upp risker för felaktig sekretesshantering på ett strukturerat sätt. Utifrån granskningens syfte och grunderna för ansvarsprövning är vår sammanfattande bedömning att det finns brister i kommunstyrelsens styrning och uppföljning avseende sekretesshanteringen inom sektorn för socialtjänst. I granskningen har vi identifierat ett antal utvecklingsområden som sammantaget visar på behov av en översyn av styrelsens styrning och uppföljning avseende sekretesshanteringen. Vi rekommenderar kommunstyrelsen att: Klargöra sekretessgränserna inom sektorn för socialtjänst samt mellan olika sektorer, samt säkerställa att behörigheter i verksamhetssystem och schemaplaneringssystem är i linje med dessa gränser. Säkerställa systematisk uppföljning och kontroll avseende sekretesshantering så att risker för överträdelser kan identifieras och förebyggas. Tillse att medarbetare får utbildning i sekretessfrågor och att sekretessfrågor diskuteras systematiskt och kontinuerligt, exempelvis inom ramen för APT. Detta för att säkerställa att regelverk, riktlinjer och rutiner för sekretess är väl förankrade hos alla medarbetare. Utarbeta rutiner för att säkerställa korrekt sekretesshantering vid arbete hemifrån. Se över om verksamhetschef bör informeras vid utlämnande av icke-sekretessbelagda handlingar. Se över om den praktiska hanteringen vid begäran om handlingar kan tydliggöras och effektiviseras genom att exempelvis utse samordnare för sekretessfrågor inom sektorn. Se över hanteringen av scannade och faxade uppgifter. 2 Sida 141(351)

142 1. Inledning 1.1. Bakgrund Kommunrevisionen har beslutat att granska sekretesshantering inom sektorn för socialtjänst. Bakgrunden till granskningen beskrivs i bilaga Syfte och revisionsfrågor Syftet med granskningen är att bedöma om kommunstyrelsen säkerställt en ändamålsenlig sekretesshantering samt behörighetsstyrning inom sektorn för socialtjänst. Granskningen inriktas på följande revisionsfrågor: Hur har kommunstyrelsen säkerställt att verksamheten bedrivs i enlighet med lagar och förordningar avseende sekretess? Har kommunstyrelsen tydliggjort vad som avses med en verksamhetsgren inom sektorn för socialtjänst? Har kommunstyrelsen utarbetat rutiner och riktlinjer som bidrar till att säkerställa en korrekt sekretesshantering inom sektorn för socialtjänst? Hur har kommunstyrelsen säkerställt att medarbetare inom sektorn för socialtjänst får nödvändig utbildning inom sekretessfrågor? Hur har kommunstyrelsen säkerställt en ändamålsenlig behörighetsstyrning vad gäller elektronisk åtkomst till personuppgifter inom sektorn för socialtjänst? 1.3. Revisionskriterier Med revisionskriterier avses de bedömningsgrunder som bildar underlag för revisionens analyser, slutsatser och bedömningar. Revisionskriterierna i denna granskning utgörs i av: Kommunallagen. Offentlighets- och sekretesslagen. Lag om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten. Personuppgiftslagen. Socialtjänstlagen (SoL) Kommunens egna eventuella riktlinjer, rutiner och styrdokument. Revisionskriterierna beskrivs i bilaga Avgränsning och ansvarig nämnd Granskningen avgränsas i enlighet med ställda revisionsfrågor och avser kommunstyrelsen. Fokus i granskningen är sekretesshantering i individärenden. Granskningen behandlar inte frågor som rör hantering av handlingar i bredare bemärkelse, såsom registrering och diarieföring 1. 1 På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna genomförde EY i maj 2017 en granskning av diarieföring, där dessa frågor behandlas. 3 Sida 142(351)

143 1.5. Metod och genomförande Granskningen har genomförts genom dokumentstudier och intervjuer. Dokument- och intervjuförteckning återfinns i bilaga 3. Samtliga intervjuade har beretts tillfälle att faktagranska rapporten Centrala begrepp Sekretess: Ett förbud att röja en uppgift, vare sig det sker muntligen, genom utlämnande av handling eller på annat sätt. Menprövning: Inom både hälso- och sjukvården och socialtjänsten är uppgifter om enskilda individer reglerade med ett omvänt skaderekvisit. Det betyder att sekretess är huvudregeln och att en uppgift enbart kan lämnas ut om det står klart att utlämnade av uppgiften inte medför några men för den uppgiften rör eller dennes närstående. Men kan vara olika former av kränkningar av den personliga integriteten. Utgångspunkten för bedömning vid menprövning ska vara den enskildes egen upplevelse. Samtycke: En sekretessbelagd uppgift kan lämnas ut till en enskild eller en annan myndighet om den enskilde lämnar sitt samtycke till detta. Den enskilde kan häva delar eller hela sekretessen genom samtycke. Ett samtycke måste inte vara uttryckligt, utan kan även vara presumerat. Det innebär att den enskildes beteende och förväntningar visar att han eller hon accepterar att en uppgift vidarebefordras. Allmän handling: En handling anses allmän om den inkommit till eller upprättats hos en myndighet samt förvaras där. Med handling avses inte enbart skriftliga dokument, utan även alla typer av upptagningar som kan läsas, avlyssnas eller uppfattas, exempelvis e-post, sms eller bandinspelningar. Myndighet: Med begreppet myndighet avses i sekretessperspektiv ett organ som ingår i den statliga och kommunala förvaltningen, runt vilken det finns en sekretessgräns. Varje kommunal nämnd med underlydande förvaltning ses därmed som en myndighet ur ett sekretessperspektiv. Inre sekretess: Även innanför en sekretessgräns, det vill säga inom en gemensam myndighet eller verksamhetsgren, gäller inre sekretess. Det innebär att uppgifter bara får lämnas mellan befattningshavare i den utsträckning som är normal eller behövlig. 4 Sida 143(351)

144 2. Organisation och ansvarsfördelning 2.1. Verksamhetsgrenar Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan och ansvarar för frågor som rör sekretesshantering. Styrelsen är också personuppgiftsansvarig enligt personuppgiftslagen. Det innebär att styrelsen ansvarar för att personuppgifter hanteras på ett lagenligt, korrekt och relevant sätt 2. I Härryda kommun är samtliga sektorer och verksamheter samlade under kommunstyrelsen. Det innebär att verksamheterna ses som en gemensam myndighet ur sekretessperspektiv. Sekretessgränser kan dock gälla även inom en och samma myndighet, om verksamheterna är att betrakta som självständiga verksamhetsgrenar. Därutöver gäller inre sekretess även inom en gemensam verksamhetsgren. I enstaka fall finns nationella definitioner av vad som avses med en verksamhetsgren 3. I övrigt krävs bedömning av var eventuella sekretessgränser inom samma nämnd bör dras. I Härryda kommun finns inga kommunövergripande riktlinjer avseende eventuella sekretessgränser mellan de olika verksamheter som är samlade under kommunstyrelsen. Inom sektorn för socialtjänst har en riktlinje för sekretess och samtycke fastställts. Riktlinjen behandlar bland annat frågan om sekretessgränser 4. I riktlinjen beskrivs övergripande att det kan finnas sekretessgränser mellan olika verksamheter inom den gemensamma myndigheten. Det tydliggörs inte närmre vilka verksamheter som ska ses som självständiga i förhållande till varandra. Däremot framgår att inre sekretess råder även inom en och samma verksamhetsgren. Det innebär att: Uppgifter även innanför sekretessgränser bara får lämnas i den utsträckning som krävs för ett ärendes handläggning eller för verksamhetens bedrivande i övrigt. Dokumenterade personuppgifter ska förvaras så att ingen obehörig får tillgång till dem. Bestämmelserna om behörighetsstyrning ska följas om uppgifter hanteras elektroniskt. Av de intervjuer som genomförts framgår att det i vissa fall upplevs som otydligt vilka sekretessgränser som råder i praktiken. Det gäller framförallt mellan sektorn för socialtjänst och andra sektorer. Som exempel på otydligheter nämns samverkan mellan socialtjänst och skola. Där råder ibland tveksamheter kring vilka uppgifter som får delas mellan verksamheterna 5. Konsekvensen av sådana tveksamheter anges oftast som att medarbetare är mer restriktiva med informationsdelning än vad som krävs enligt sekretesslagstiftningen. Det uppges dock förekomma att fler personer än de som är aktiva i handläggningen av ett ärende är närvarande vid diskussioner om en enskild individ. Inom sektorn för socialtjänst 2 Se bilaga 2 för beskrivning av vad personuppgiftsansvaret innebär. 3 Exempelvis tydliggjorde Ädelreformen att den kommunala hälso- och sjukvården och socialtjänsten inte ska ses som självständiga från varandra. 4 Riktlinjen är beslutad av sektorschef den 15 september 2015 och gäller sedan det datumet. 5 Detta är särskilt vanligt vad gäller frågor om ensamkommande barn boende på HVB-hem (hem för vård eller boende). Medarbetarna på boendena är inte alltid utbildade socialsekreterare och kan därför ibland ha begränsade kunskaper om sekretesslagstiftning. 5 Sida 144(351)

145 uppger de intervjuade att medarbetare generellt har god kunskap om sekretessregler, eftersom det är en stor del av det dagliga arbetet inom socialtjänsten Ansvar för den operativa hanteringen av sekretessfrågor Ansvaret för att fatta beslut i sekretessfrågor är delegerat från kommunstyrelsen till sektorn för socialtjänst. Av kommunstyrelsens delegationsordning framgår att beslut om att inte lämna ut allmänna handlingar delegerats till kommundirektören och vidaredelegerats till verksamhetschef för respektive verksamhet. Inom sektorn för socialtjänst finns fyra verksamheter, såsom illustreras i organisationsskissen nedan. MAS/MAR Sektorchef Planering och tillsyn SAS Administration Vård och omsorg Verksamhetschef Hälsa och bistånd Verksamhetschef Individ- och familjeomsorg och funktionshinder Verksamhetschef Integration och arbetsmarknad Verksamhetschef Det dagliga arbetet med att inhämta samtycke, pröva sekretess i individärenden och lämna ut allmänna handlingar görs av den enskilde medarbetaren. Arbetet utförs vanligtvis av socialsekreterare/handläggare inom de myndighetsutövande enheterna 6. Inom sektorn för socialtjänst samt centralt i kommunen finns funktioner som fungerar som stöd i frågor som rör sekretess och utlämnande av handlingar. Vid sektorns administrativa avdelning finns en registrator samt en arkivredogörare. Registratorn hanterar huvudsakligen diarieföring, postöppning och funktionsbrevlåda 7, men kan också ge stöd till medarbetarna i frågor som rör exempelvis sekretessmärkning. Vidare finns en arkivredogörare som ansvarar för hantering och arkivering av personakter samt hantering av handlingar i verksamhetssystemet Treserva. Behörigheter och systemstöd avseende verksamhetssystemet sköts av fyra systemadministratörer, som är placerade vid sektorns administrativa avdelning. Centralt inom kommunen, vid sektorn för administrativt stöd, finns kommunens arkivarie, huvudregistrator samt kanslichef. Vidare finns en kommunjurist som kan konsulteras vid frågor 6 Myndighetsutövning sker inom verksamheterna hälsa och bistånd (myndighetsutövning enligt SoL och Lagen om särskilt stöd och service (LSS)), individ- och familjeomsorg och funktionshinder (försörjningsstöd, barn och unga samt vuxna) samt integration och arbetsmarknad (utredningar och handläggning avseende ensamkommande barn och nyanlända). 7 Funktionsbrevlådan är sektorns gemensamma inkorg för e-post, dit allmänheten kan vända sig med förfrågningar eller dylikt. 6 Sida 145(351)

146 som avser sekretesshantering. Under 2017 kommer ytterligare en kommunjurist att anställas. Den nya juristen ska särskilt fokusera på frågor som rör socialtjänsten. Ytterligare nyckelfunktioner i sammanhanget är mediciniskt ansvarig sjuksköterska (MAS), medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) samt socialt ansvarig samordnare (SAS). MAS, MAR och SAS ska tillse och följa upp att verksamheterna inom sektorn för socialtjänst följer lagar och författningar, inklusive sekretesslagstiftning. De följer också upp avvikelser som rapporteras i sektorns avvikelsehanteringssystem, där eventuella sekretessöverträdelser ska aktualiseras. Vidare hanterar MAS, MAR och SAS frågor som rör kvalitetsutveckling, såsom sektorns kvalitetsledningssystem. I detta ingår att säkerställa att det finns ändamålsenliga rutiner för sekretesshantering Arbetssätt - utlämnande av handlingar I syfte att säkerställa att lagstiftning och delegationsordning följs finns kommungemensamma riktlinjer och rutiner för hur sekretessprövning och utlämnande av handlingar ska ske 8. Arbetsgången, såsom den är tänkt att ske enligt rutinerna, sammanställs i flödesschemat nedan. Handläggaren bedömer att handlingen kan utlämnas i sin helhet utan tveksamheter. Handläggaren lämnar ut handlingen. Begäran om utlämnande av handling inkommer. Handläggare gör bedömning av huruvida handlingen kan utlämnas. Handläggaren är tveksam till om handlingen kan utlämnas i sin helhet. Handläggaren bedömer att delar av eller hela handlingen inte kan lämnas ut pga sekretess. Den som begärt handlingen informeras om rätten till skriftligt överklagbart beslut. Handläggaren kontaktar verksamhetschef för beslut enligt delegationsordning. Skriftligt beslut begärs: verksamhetschef beslutar enligt delegationsordningen. Skriftligt beslut önskas ej: Handläggaren lämnar ut de delar som ej är sekretessbelagda. Av de intervjuer som genomförts framkommer att det är relativt ovanligt att handlingar i individärenden begärs ut 9. När begäran om handlingar inkommer startar en relativt omfattande arbetsprocess. Akterna består inte sällan av flera hundra sidor som ska läsas, menprövas och 8 Riktlinjer för sekretessbestämmelser och samtyckeshantering (beslutad av sektorschef 2015) hanterar frågor om inre sekretess, nödrätt, samtycke, menprövning samt utlämnande av uppgifter. Rutinen Offentlighetsprincipen och begreppet allmän handling (framtagen av sektorn för administrativt stöd 2012; det framgår inte av rutinen vem som beslutat om den) tar bland annat upp hur sekretessbeläggning och hemligstämpling ska göras, hur utlämnande av allmänna handlingar ska göras samt vem som har rätt att lämna ut allmänna handlingar. Som komplement till riktlinjerna finns flödesscheman för utlämnade av allmänna handlingar samt för begäran och utlämnande av sekretessmarkerade handlingar/uppgifter. 9 Ett undantag är enheten för barn och unga inom individ- och familjeomsorgen. Där inkommer enligt uppgift i snitt cirka en begäran om handling per månad. 7 Sida 146(351)

147 vid behov maskeras. Begäran om handlingar ska hanteras skyndsamt, vilket innebär att andra arbetsuppgifter kan behöva åsidosättas när en begäran inkommer. De som intervjuats menar att det finns vissa otydligheter avseende ansvarsfördelningen vad gäller sekretessprövning och utlämnande av handlingar. De fastställda rutinerna är inte alltid kända eller följs inte alltid. Det uppges att det finns behov av att tydliggöra vem som ska ansvara för vilken begäran om handlingar. I nuläget sker hanteringen på delvis olika sätt inom olika enheter. Inom vissa enheter hanterar handläggare eller metodhandledare huvudsakligen begäran om handlingar. Inom andra enheter går begäran om handlingar generellt till enhetschef. Exempelvis hanterar enhetschef för barn och unga i nuläget eventuella begäranden avseende samtliga akter inom enheten, oavsett när ärendet avslutades. Det innebär relativt stor arbetsbelastning. Det finns önskemål om utökat administrativt stöd för att säkerställa att begäran om handlingar hanteras likartat inom alla enheter samt för att säkerställa ordning och reda vad gäller akthanteringen. Vidare uppges att det i nuläget finns viss risk för felaktiga bedömningar inför utlämnande av handlingar. Risken består i att verksamhetschef enbart informeras vid utlämnande av handlingar som bedömts inte kunna lämnas ut i sin helhet. Risken upplevs generellt vara störst i ärenden som kan uppfattas som relativt enkla. I mer komplexa ärenden konsulteras generellt både kommunjurist, chefer på olika nivåer inom sektorn samt MAS eller SAS. Detsamma gäller andra sekretessfrågor än individärenden, exempelvis sekretess i samband med upphandlingar eller hantering av inkommande synpunkter och klagomål. Det framhålls dock att uppfattningen är att medarbetare inom sektorn för socialtjänst överlag har goda kunskaper om sekretesshantering. Vad gäller inhämtande av samtycke från den enskilde att häva sekretess beskrivs att det hanteras på olika sätt beroende på situation. Arbetssättet ser också olika ut inom olika enheter. Det är vanligast att samtycke inhämtas muntligen och sedan journalförs. Utöver kommunens riktlinjer för sekretess och samtycke finns blanketter som kan användas för att inhämta samtycke skriftligen. Blanketterna nyttjas huvudsakligen då flera aktörer är inblandade eller vid tveksamheter. Samtyckeshanteringen upplevs som tydlig inom de myndighetsutövande enheterna. Däremot anges att det finns behov av att stärka kunskaperna om samtyckes- och sekretessfrågor gentemot andra verksamheter, exempelvis skola och hem för vård och boende (HVB) för ensamkommande barn Utbildning av medarbetare För att säkerställa att medarbetare har kunskap om sekretess och utlämnande av handlingar har vissa introduktions- och utbildningsinsatser genomförts i kommunen. I samband med nyanställningar finns en checklista för introduktion. Som en del av introduktionen skriver medarbetaren under blankett om tystnadsplikt. Av blanketten framgår att medarbetaren är skyldig att känna till gällande sekretessregler. Utöver introduktionsinformationen har medarbetare fram till hösten 2015 genomgått utbildningen I allmänhetens tjänst. Den behandlar bland annat offentlighet och sekretess. Att utbildningen inte genomförts under år 2016 anges bero på att tidigare kommundirektör som var delaktig i 8 Sida 147(351)

148 genomförandet av utbildningen nu har slutat. Det är inte beslutat om utbildningen ska återupptas. Vid enstaka tillfällen har enhetschefer och metodhandledare deltagit i utbildning som ordnats av Göteborgsregionens kommunalförbund, GR. Efter utbildningen har deltagarna hållit internutbildning för övriga medarbetare i kommunen. Det har funnits planer för fortlöpande internutbildningar. Mot bakgrund av att många enhetschefer har slutat har detta inte skett kontinuerligt. Det uppges dock finnas behov av kontinuerlig utbildning, särskilt mot bakgrund av att personalomsättningen inom sektorn är relativt hög. Vid anställning av vikarier, exempelvis inför sommaren, sker gemensam utbildning i grupp. I utbildningen ingår bland annat information om sekretess och utlämnande av handlingar och uppgifter. En stor andel av sektorns anställda är vikarier (cirka 20 %) och det uppges finnas viss risk att vissa saknar tillräckliga kunskaper om sekretessfrågor. Det pågår ett arbete med att stärka introduktionen till vikarier. Det uppges vara kopplat till bildandet av en bemanningsenhet under våren Bemanningsenheten ska enligt uppgift ta ett samlat ansvar för rekrytering och introduktion av vikarier. Inför sommaren 2017 hanteras dock ännu viss rekrytering och introduktion av verksamheterna själva Vår bedömning I Härryda kommun är samtliga verksamheter samlade under kommunstyrelsen och utgör således en gemensam myndighet ur sekretessperspektiv. Granskningen visar att det finns vissa otydligheter avseende vilka sekretessgränser som gäller både inom kommunen i stort och inom sektorn för socialtjänst. Den riktlinje för sekretesshantering som fastställts inom sektorn för socialtjänst beskriver endast i generella termer vad som avses med en verksamhetsgren. Kommunstyrelsen har inte tydliggjort dels vilken typ av information som får delas, dels mellan vilka verksamheter/enheter information får delas. En konsekvens av sådana osäkerheter är att information riskerar att lämnas till personer som inte behöver ta del av den, det vill säga att den inre sekretessen bryts. Än vanligare är sannolikt att medarbetare blir mer restriktiva än nödvändigt med informationsdelning. Det kan medföra effektivitetsförluster och försämrad eller fördröjd ärendehandläggning. Ansvaret att besluta om en allmän handling inte ska lämnas ut är delegerat till verksamhetschef. Det är emellertid ansvarig handläggare som enligt befintlig riktlinje avgör om en handling kan lämnas ut. Det medför viss risk för att tjänstemän lämnar ut uppgifter utan att verksamhetschef har kännedom om det, det vill säga i strid med delegationsordningen. Granskningen visar att medarbetare får viss information/utbildning i sekretessfrågor i samband med introduktion. Det genomförs i nuläget inga ytterligare utbildningsinsatser för tillsvidareanställda medarbetare, trots en relativt hög personalomsättning inom sektorn. Vår bedömning utifrån ovanstående är att kommunstyrelsen inte fullt ut säkerställt att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande lagar och regler avseende sekretess. De riktlinjer som tagits fram avseende sekretessgränser är i vår mening inte tillräckligt tydliga för att fungera som stöd för medarbetarna. Även om upplevelsen inom sektorn för socialtjänst är 9 Sida 148(351)

149 att medarbetare har god förmåga att göra korrekta bedömningar avseende sekretessfrågor saknas systematisk styrning och uppföljning för att säkerställa att så är fallet. Vi bedömer även att kommunstyrelsen kan stärka sin styrning och uppföljning av att gällande lagar och rutiner är väl förankrade hos samtliga medarbetare och att utbildningsinsatser genomförs på ett systematiskt sätt. 10 Sida 149(351)

150 3. Hantering av elektroniska och fysiska akter 3.1. Verksamhetssystem och behörigheter Sektorn för socialtjänst använder verksamhetssystemet Treserva för elektronisk hantering av individärenden. Behörighetsträdet i systemet är i grunden uppbyggt enligt sektorns organisationsschema och delegationsordning. Mellan varje verksamhet och enhet finns väggar i systemet som kan behållas eller tas bort beroende på vilken behörighet och delegation en medarbetare vid en viss verksamhet eller enhet har 10. Beslut om behörigheter fattas av verksamhetschef. Sektorn för socialtjänst har enligt uppgift ett relativt öppet verksamhetssystem, där vissa medarbetare, framförallt inom myndighetsutövningen, har behörighet till mer än den egna enhetens ärenden. Som exempel kan nämnas att handläggare inom myndighetsutövningen avseende vård och omsorg samt funktionshinder har behörighet till varandras ärenden 11. Inom individ- och familjeomsorgsverksamheten och integrations- och arbetsmarknadsverksamheten har handläggare inom myndighetsutövningen behörighet att läsa samtliga ärenden inom de två verksamheterna. Medarbetare inom utförarverksamheterna har dock endast behörighet till ärenden inom den egna enheten. Öppenheten i systemet uppges vara ett medvetet val som gjorts i syfte att skapa möjligheter för samverkan och undvika att ärenden faller mellan olika ansvar. För att hantera riskerna med ett öppet system uppger de som intervjuats att det kontinuerligt förs diskussioner om vikten av att ta eget ansvar och inte ta del av mer information än vad som krävs för att utföra arbetet. I Treserva ska också anges om samtycke inhämtats från den enskilde att häva sekretess. Det upplevs generellt inte finnas någon påtaglig risk att medarbetare tar del av mer information än de borde. Dock finns enskilda ärendetyper som är av så känslig natur att intervjuade chefer anser att det kan finnas skäl att begränsa behörigheterna. Det gäller framförallt ärenden som rör våld i nära relationer. Det framgår också att enskilda medarbetare och chefer ibland upplever det som stressande att ha tillgång till mer information än nödvändigt, eftersom det medför risk att ta del av otillbörlig information av misstag. För personer med skyddad identitet finns särskild rutin för behörigheter. I dessa ärenden läggs så kallat lokalt personskydd in i Treserva. Det innebär att endast ansvarig handläggare och ansvarig chef har tillgång till ärendet. I dessa ärenden får inga andra elektroniska system eller register användas. Utöver verksamhetssystemet Treserva använder vård- och omsorgspersonal schemaplaneringssystemet TES. Systemet är integrerat med Treserva på så vis att uppdrag och åtgärder som skapas i Treserva skickas till TES. Behörigheterna i TES är dock inte desamma som i Treserva. För att ha tillgång till TES krävs särskilda inloggningsuppgifter. På 10 Vi har i granskningen inte kunnat fastställa var beslutet om uppbyggnaden av Treserva eller TES har fattats. 11 Det bör i sammanhanget poängteras att det till stor del är samma handläggare som arbetar med ärenden inom funktionshinder och vård och omsorg. 11 Sida 150(351)

151 varje hemtjänstområde och särskilt boende har TES-planerare och samordnare sådana inloggningsuppgifter. Totalt rör det sig om 2-6 personer per enhet/avdelning. Från TESsystemet skrivs respektive medarbetares schema ut i pappersform. I schemat och i TESsystemet finns viss brukarinformation. Exempelvis syns vanligen namn, adress och information om behandlingsåtgärder. Det gör att uppgifter om enskilda brukare riskerar att bli synliga för obehöriga Förvaring och hantering av fysiska akter Inom sektorn för socialtjänst pågår ett arbete med att övergå från fysiska till elektroniska akter. Fysiska akter förekommer dock fortfarande i relativt stor utsträckning. Akter som är yngre än fem år förvaras enligt kommunens riktlinjer för arkivering i sektorns närarkiv. Det finns fem sådana närarkiv. Efter fem år 12 flyttas akterna till det kommungemensamma centralarkivet. För två av närarkiven krävs elektronisk passerbricka (tagg) för att komma in, men ingen särskild kod. Övriga tre arkiv öppnas med nyckel, som förvaras i ett säkerhetsnyckelskåp som i sin tur öppnas med tagg. I ett av arkiven förvaras handlingarna i låsta skåp som öppnas med kod. Det finns också personarkiv på varje enhet som ska hållas låsta. Till dessa arkiv krävs tagg eller nyckel för att komma in. Därutöver har respektive socialsekreterare/handläggare låsbara skåp på kontoren för förvaring av de akter de arbetar med för tillfället 13. Av intervjuer framgår att det ibland förekommer att känsliga handlingar och information lämnas framme på skrivbord. Det handlar i dessa fall vanligtvis om slarv snarare än om okunskap. En särskild situation som lyfts som ett utvecklingsområde är hantering av dokument vid hemarbete. Enheterna inom sektorn för socialtjänst har olika förhållningssätt till arbete hemifrån. Vid vissa enheter är grundregeln att medarbetare inte får arbeta hemifrån. På andra enheter, till exempel inom biståndsbedömningen, kan medarbetare arbeta hemifrån en dag per vecka. De medarbetare som arbetar hemma använder en så kallad VDI-lösning, det vill säga en virtuell datormiljö som möjliggör säker åtkomst till program och data. Syftet med detta är att medarbetarna ska ha tillgång till all information på ett säkert sätt och inte behöva ta med sig fysiska handlingar hem. Av intervjuer med sektorns systemförvaltare framgår att den tekniska lösningen testats och bedöms som säker. Däremot medför hemarbete andra risker, exempelvis att någon annan person i hemmet ser sekretessbelagd information. Det framgår av intervjuer att både chefer och medarbetare ibland tar med sig fysiska akter eller andra dokument hem inför hemarbete. Det finns i nuläget inga särskilda rutiner för hantering av sekretessbelagda uppgifter eller dokument i samband med hemarbete. Ett annat utvecklingsområde som lyfts är hanteringen av dokument som scannas. I övergången från fysiska till elektroniska akter scannas en stor mängd dokument, varav vissa innehåller sekretessbelagda uppgifter. Det saknas möjlighet att scanna dokument direkt till Treserva. Istället hamnar det scannade dokumentet i handläggarens e-postinkorg. Enligt den policy för hantering av e-post som finns i kommunen får sekretessbelagda uppgifter inte 12 Plus det antal dagar som återstår till årets slut det år akten lämnas till närarkivet (exempelvis om en akt avslutas 1 juni år ett och överlämnas till närarkivet så förvaras den i arkivet i fem år och sex månader) 13 Undantag gäller vårdplaner, som förvaras hemma hos brukaren om brukaren inte önskar något annat. 12 Sida 151(351)

152 förekomma i e-post. Av intervjuer framgår att det inte tydliggjorts hur riskerna med scanningen ska hanteras. Av intervjuer framkommer vidare att dokument som inkommer per fax i nuläget är oskyddade. Det krävs ingen tagg eller kod för att skriva ut inkomna fax, utan dokumentet skrivs ut automatiskt och kan läsas av alla som passerar faxen Vår bedömning I personuppgiftslagen och socialtjänstlagen finns regler kring hantering av uppgifter och handlingar inom socialtjänsten. Av socialtjänstlagen framgår att handlingar som rör enskildas personliga förhållanden skall förvaras så att obehöriga inte får tillgång till dem. Personuppgiftslagen anger att den personuppgiftsansvarige ska vidta tekniska och organisatoriska åtgärder för att skydda de personuppgifter som behandlas. I Härryda kommun är kommunstyrelsen personuppgiftsansvarig och ska tillse att personuppgifter skyddas genom att tilldelade behörigheter motsvarar befattningshavarens arbetsuppgifter. Vad gäller behörighetsstyrning och elektronisk åtkomst till uppgifter visar granskningen att sektorn för socialtjänst har ett relativt öppet verksamhetssystem. Många medarbetare har åtkomst till uppgifter också utanför den egna verksamheten. Ett sådant förhållningssätt ställer krav på att samtliga medarbetare är väl medvetna om sekretessgränserna. Vi har i kapitel 2 visat att kommunstyrelsen inte har tydliggjort gränserna mellan verksamhetsgrenar. Vad gäller hantering av fysiska akter visar granskningen att det överlag finns förutsättningar att förvara handlingar på ett säkert sätt i kommunhuset, men att handlingar emellanåt hanteras oförsiktigt. Dels lämnas akter ibland framme, dels tar medarbetare ibland med sig akter hem. I de scheman som skrivs ut från TES-systemet finns viss brukarinformation som riskerar att bli synlig för obehöriga. I vissa fall är förutsättningarna för säker hantering av dokument begränsad. Det gäller framförallt faxade handlingar och scannade dokument. I nuläget saknas möjligheter att hantera dessa i enlighet med gällande riktlinjer och regler. Vår bedömning utifrån ovan är att kommunstyrelsen inte fullt ut har säkerställt att personuppgifter och handlingar hanteras och förvaras i enlighet med lagkraven. I vissa fall saknas tydliga rutiner till stöd för medarbetare. Det gäller exempelvis sekretessgränser som påverkar behörigheter, samt hantering av handlingar vid hemarbete. I andra fall finns rutiner som inte efterlevs. Det gäller framförallt hantering av sekretessbelagda uppgifter i e- postsystemet. 13 Sida 152(351)

153 4. Uppföljning 4.1. Uppföljning av sekretesshantering inom sektorn Sektorns systematiska verksamhetsuppföljning sker inom tre huvudsakliga processer; målstyrningsarbetet, internkontrollarbetet samt det systematiska kvalitetsarbetet. I nuläget är sekretesshantering inte en del av någon av dessa processer. Det finns inga särskilda mål eller planer med koppling till sekretesshantering inom sektorn. Sekretessfrågor ingår inte i sektorns internkontrollplan eller den dokumenterade riskbedömning som ligger till grund för denna och har inte heller gjort det under tidigare år 14. Däremot framkommer av intervju med sektorchef att risker med att arbeta hemifrån, bland annat ur ett sekretessperspektiv, diskuterats i samband med förvaltningens riskbedömning. Vad gäller det systematiska kvalitetsarbetet pågår övergång till ett nytt verksamhetssystem, Stratsys. Hantering och uppföljning av sekretessfrågor är ännu inte en del av det nya systemet, men kommer enligt uppgift att bli det framöver. Utöver sektorns ordinarie uppföljningsprocesser ska särskild uppföljning ske av potentiella sekretessöverträdelser i Treserva. Sektorn har en skriftlig rutin som anger att sådana loggkontroller ska ske månadsvis. Ett visst antal slumpmässigt utvalda medarbetare per verksamhet ska då kontrolleras. Kontrollerna fungerar på så vis att enhetschef får en logg för den enskilde medarbetaren från systemadministratörerna. Enhetschef ska gå igenom loggen i syfte att avgöra om överträdelser skett. Utöver slumpmässiga kontroller har loggkontroller också utförts när det funnits misstanke om överträdelser hos enskilda medarbetare. Av intervjuer framgår att det under det senaste halvåret enbart genomförts slumpmässiga loggkontroller inom IFO:s verksamhet. Skälet till detta uppges delvis vara tekniska problem med Treserva, som medfört svårigheter att ta fram logglistor för övriga verksamheter. Dessutom upplevs arbetssättet avseende kontroller som ett utvecklingsområde. De listor som tas fram är enligt uppgift långa och svåra att överblicka. Det innebär att det finns risk att överträdelser inte upptäcks i kontrollerna. Enligt de intervjuade har inga överträdelser observerats med hjälp av de slumpmässiga kontrollerna. Däremot anses kontrollerna ha en viss psykologisk effekt, eftersom vetskapen om att kontroller görs möjligen medför att medarbetare undviker att ta del av mer information än nödvändigt Kommunstyrelsens uppföljning Kommunstyrelsens uppföljning av sektorn för socialtjänsts verksamhet sker huvudsakligen inom den ordinarie uppföljningen, det vill säga inom målstyrning, internkontroll och det systematiska kvalitetsarbetet. Eftersom sekretessfrågor inte varit en del av dessa processer har kommunstyrelsen inte heller följt upp frågorna. Styrelsen tar inte del av resultat av loggkontroller i Treserva. En genomgång av styrelsens protokoll för 2017 visar att sekretessfrågor inte heller diskuterats vid något av nämndens sammanträden under året eller 14 Vi har tagit del av sektorns internkontrollplaner för 2016 och De som intervjuats uppger att sekretesshantering, såvitt de känner till, inte heller varit en del av internkontrollarbetet under tidigare år. 14 Sida 153(351)

154 under tidigare år. Enligt de intervjuade beror det främst på att frågan inte betraktats som ett riskområde. Intervjuade chefer beskriver en upplevelse av att socialtjänsten överlag har god kunskap om sekretessfrågor Vår bedömning Kommunallagen ställer krav på att styrelsen ska ha en tillräcklig intern kontroll och säkerställa att verksamheten bedrivs enligt gällande föreskrifter, i detta fall avseende hantering av offentlighet och sekretess. I det ingår att se till att sekretesshanteringen följs upp samt att förebyggande åtgärder vidtas för att undvika sekretessöverträdelser. Kommunstyrelsens uppföljning av socialtjänsten sker huvudsakligen inom ramen för ordinarie verksamhetsuppföljning, det vill säga i års- och delårsrapportering, i internkontrollarbetet samt i det systematiska kvalitetsarbetet. Sekretessfrågor har inte varit en del av någon av dessa processer under året eller tidigare år. Inom sektorn för socialtjänst har sekretessöverträdelser tidigare följts upp strukturerat genom loggkontroller. Kommunstyrelsen har inte tagit del av uppföljningen. Under 2017 har loggkontrollerna uteblivit i majoriteten av sektorns verksamheter. Det kan i vår mening ifrågasättas i vilken utsträckning styrelsen kan fånga upp risker för felaktig sekretesshantering och vidta åtgärder för att förebygga dessa risker på ett systematiskt sätt. Mot bakgrund av detta är vår bedömning att styrelsen inte har säkerställt en tillräcklig intern kontroll avseende sekretesshantering. 15 Sida 154(351)

155 5. Samlad bedömning 5.1. Bedömning utifrån revisionsfrågorna Revisionsfrågor Hur har kommunstyrelsen säkerställt att verksamheten bedrivs i enlighet med lagar och förordningar avseende sekretess? Har kommunstyrelsen tydliggjort vad som avses med en verksamhetsgren inom sektorn för socialtjänst? Har kommunstyrelsen utarbetat rutiner och riktlinjer som bidrar till att säkerställa en korrekt sekretesshantering inom sektorn för socialtjänst? Hur har kommunstyrelsen säkerställt att medarbetare inom sektorn för Bedömning I syfte att säkerställa att lagar och förordningar följs har riktlinjer och rutiner för sekretesshantering fastställts inom sektorn för socialtjänst. Det sätts stor tillit till att socialsekreterare och handläggare har kännedom om gällande regelverk genom sin profession. Vi bedömer dock att kommunstyrelsen saknar systematik i att följa upp och kontrollera att gällande lagar och förordningar faktiskt följs. Det sker i nuläget ingen strukturerad uppföljning av efterlevnad av gällande regelverk, vare sig inom ramen för internkontrollarbetet, det systematiska kvalitetsarbetet eller ordinarie verksamhetsuppföljning. Vår bedömning är att kommunstyrelsen inte har tydliggjort vad som avses med en verksamhetsgren inom sektorn för socialtjänst. Det finns också otydligheter kring vilka sekretessgränser som gäller gentemot andra sektorer. Inom sektorn för socialtjänst finns övergripande beskrivningar av vad som avses med en verksamhetsgren. Det saknas dock tydligt stöd till medarbetarna för att avgöra vilken typ av information som får delas och till vem. Vi bedömer att kommunstyrelsen i stort har säkerställt att det finns rutiner och riktlinjer avseende hantering av sekretessbelagda uppgifter och utlämnande av handlingar. I granskningen framkommer dock att ytterligare insatser kan göras för att säkerställa att rutiner och riktlinjer är väl förankrade hos samtliga medarbetare. Granskningen visar att det i vissa fall är otydligt vilken information som får delas med andra verksamheter, vilket medför risk för att sekretess röjs eller att ärendehandläggningen blir ineffektiv. Granskningen visar att vissa utbildningsinsatser genomförts för medarbetare inom sektorn. I nuläget saknas dock kontinuerliga 16 Sida 155(351)

156 socialtjänst får nödvändig utbildning inom sekretessfrågor? Hur har kommunstyrelsen säkerställt en ändamålsenlig behörighetsstyrning vad gäller elektronisk åtkomst till personuppgifter inom sektorn för socialtjänst? utbildningsmöjligheter. Mot bakgrund av att personalomsättningen inom sektorn är relativt hög bedömer vi att kommunstyrelsen bör tillse att systematisk och regelbunden utbildning avseende sekretesshantering sker. Behörighetsstyrningen i det verksamhetssystem som används följer sektorns organisationsschema och delegationsordning. Mot bakgrund av att kommunstyrelsen enligt vår bedömning inte tydliggjort de sekretessgränser som gäller inom sektorns verksamhet bedömer vi att det finns motsvarande otydligheter i behörigheter till system. Det finns följaktligen risk att medarbetare tar del av uppgifter som innebär brott mot den inre sekretessen Slutsats Granskningen har syftat till att bedöma om kommunstyrelsen säkerställt en ändamålsenlig sekretesshantering och behörighetsstyrning inom sektor socialtjänst. Utifrån granskningens syfte och grunderna för ansvarsprövning är vår sammanfattande bedömning att det finns brister i kommunstyrelsens styrning och uppföljning avseende sekretesshanteringen inom sektor socialtjänst. I granskningen har vi identifierat ett antal utvecklingsområden som sammantaget visar på behov av en översyn av styrelsens styrning och uppföljning avseende sekretesshanteringen. Vi rekommenderar kommunstyrelsen att: Klargöra sekretessgränserna inom sektorn för socialtjänst samt mellan olika sektorer, samt säkerställa att behörigheter i verksamhetssystem och schemaplaneringssystem är i linje med dessa gränser. Säkerställa systematisk uppföljning och kontroll avseende sekretesshantering så att risker för överträdelser kan identifieras och förebyggas. Tillse att medarbetare får utbildning i sekretessfrågor och att sekretessfrågor diskuteras systematiskt och kontinuerligt, exempelvis inom ramen för APT. Detta för att säkerställa att regelverk, riktlinjer och rutiner för sekretess är väl förankrade hos alla medarbetare. Utarbeta rutiner för att säkerställa korrekt sekretesshantering vid arbete hemifrån. Se över om verksamhetschef bör informeras vid utlämnande av icke-sekretessbelagda handlingar. Se över om den praktiska hanteringen vid begäran om handlingar kan tydliggöras och effektiviseras genom att exempelvis utse samordnare för sekretessfrågor inom sektorn. Se över hanteringen av scannade och faxade uppgifter. 17 Sida 156(351)

157 Göteborg den 12 juni 2017 Rebecka Rask Verksamhetsrevisor Ernst & Young AB Maria Carlsrud Felander Verksamhetsrevisor Ernst & Young AB Hans Gavin Kvalitetssäkrare och certifierad kommunal yrkesrevisor Ernst & Young AB 18 Sida 157(351)

158 Bilaga 1. Bakgrund till granskningen Av kommunstyrelsens reglemente framkommer att styrelsen fullgör kommunens uppgifter enligt lagar och förordningar inom socialtjänsten samt hälso- och sjukvården. Vidare framkommer att myndighetsutövning mot enskild utövas av den sociala myndighetsnämnden. Av offentlighets- och sekretesslagen framkommer att sekretess gäller inom socialtjänsten för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilda eller någon honom närstående lider men. Vidare framkommer att sekretess råder mellan olika verksamhetsgrenar inom en myndighet när de är att betrakta som självständiga i förhållande till varandra. Sekretessgränsen innebär att sekretessbelagda uppgifter inte får lämnas ut över gränsen om inte en sekretessbrytande bestämmelse eller om menprövningen tillåter det. Innanför en sekretess- eller tystnadspliktsgräns gäller inre sekretess. Med inre sekretess menas vanligen att personalen inom en verksamhet inte får muntligen eller på något annat sätt lämna ut uppgifter som omfattas av sekretess till sina arbetskamrater. Av Socialstyrelsens skrift Sekretess- och tystnadsplikter framkommer att den inre sekretessen innebär att: Uppgifter endast får lämnas mellan befattningshavare i den omfattning som är normal eller behövlig. Dokumenterade personuppgifter ska förvaras så att ingen obehörig får tillgång till dem. Om uppgifterna finns elektroniskt lagrade ska bestämmelserna om behörighetsstyrning följas. Behörighetsstyrning av elektronisk åtkomst till personuppgifter inom socialtjänsten regleras av bestämmelserna SoLPUL samt säkerhetsbestämmelsen PUL 15. Tilldelade behörigheter ska enligt dessa bestämmelser motsvara befattningshavarens aktuella arbetsuppgifter. Därför behövs väl avpassade rutiner för tilldelning, förändring, borttagning och regelbunden uppföljning av behörigheter. Kommunrevisionen har mot bakgrund av ovanstående bedömt att det är väsentligt att granska om kommunstyrelsen säkerställt en ändamålsenlig sekretesshantering samt behörighetsstyrning inom sektorn för socialtjänst. I God revisionssed framkommer de grunder som revisorerna använder när de bedömer ansvarstagande i styrelser och nämnder. Ansvarsgrunder som är aktuella i denna granskning är bland annat risker för bristande ledning, styrning, uppföljning och kontroll. 15 Lag om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten (SoLPUL) samt personuppgiftslagen (PUL). 19 Sida 158(351)

159 Bilaga 2. Revisionskriterier Kommunallagen (1991:900) Enligt 6 kap 7 kommunallagen har nämnderna ansvar för att var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Likaså skall nämnderna se till att den interna kontrollen är tillräcklig och att verksamheten bedrivs på ett övrigt tillfredställande sätt. Offentlighets och sekretesslagen (2009:400) Enligt offentlighets- och sekretesslagen ska allmänna handlingar utan dröjsmål registreras när de inkommit eller upprättats (5 kap. 1 ). Om det kan antas att en uppgift i en allmän handling inte får lämnas ut på grund av en bestämmelse om sekretess, får myndigheten markera detta genom att en särskild anteckning (sekretessmarkering) görs på handlingen eller, om handlingen är elektronisk, införs i handlingen eller i det datasystem där den elektroniska handlingen hanteras (5 kap. 5 ). Vid begäran om utlämnande av handling är det i första hand den som är anställd vid myndigheten och som ansvarar för vården av handlingen som ska pröva om handlingen ska lämnas ut. I tveksamma fall ska den anställde låta myndigheten göra prövningen, om det kan ske utan onödigt dröjsmål. Myndigheten ska alltid lämna ut en allmän handling om uppgiften inte är sekretessbelagd eller det skulle hindra arbetets behöriga gång. En enskild får överklaga ett beslut om att inte lämna ut en handling eller att lämna ut en handling med förbehåll. (6 kap. 4-7 ). En sekretessbelagd uppgift får inte röjas för enskilda eller för andra myndigheter. Uppgiften får inte heller röjas mellan olika verksamhetsgrenar inom en myndighet när verksamhetsgrenarna är att betrakta som självständiga i förhållande till varandra (8 kap. 1-2 ). I undantagsfall får dock sekretessen röjas (10 kap ). Det gäller till exempel: Om den enskilde lämnat samtycke till att sekretessen röjs Om uppgiften är nödvändig för att den utlämnande myndigheten ska kunna fullgöra sin verksamhet När en enskild eller en myndighet som är part i ett mål eller ärende hos domstol eller annan myndighet och som på grund av sin partsställning har rätt till insyn i handläggningen tar del av en handling eller annat material i målet eller ärendet. Om det finns risk för eller misstanke om vissa typer av brott Oavsett i vilket sammanhang uppgiften förekommer gäller sekretess alltid för uppgift som rör en enskilds hälsa eller sexualliv, såsom uppgifter om sjukdomar, missbruk, sexuell läggning, könsbyte, sexualbrott eller annan liknande uppgift, om det måste antas att den enskilde eller någon närstående till denne kommer att lida betydande men om uppgiften röjs (21 kap. 1 ). 20 Sida 159(351)

160 Sekretess gäller också för andra typer av uppgifter om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne kan komma att lida allvarligt men om uppgiften röjs (21-40 kap.). Lag om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten (2001:454) Enligt lagen om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten får personuppgifter enbart behandlas om det är nödvändigt för att arbetsuppgifter inom socialtjänsten ska kunna utföras (6 ). Den enskilde har inte rätt att motsätta sig behandling av personuppgifter. De uppgifter som får behandlas är (7 ): 1. Person- och samordningsnummer, 2. Känsliga personuppgifter som avses i 13 personuppgiftslagen (1998:204) 3. Uppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott, domar i brottmål, straffprocessuella tvångsmedel eller administrativa frihetsberövanden. Personuppgiftslagen (1998:204) Personuppgiftslagen innehåller bland annat grundläggande krav på behandlingen av personuppgifter. Av 9 framgår att den som är personuppgiftsansvarig (i Härryda kommuns fall kommunstyrelsen) ska se till att: a) personuppgifter behandlas bara om det är lagligt, b) personuppgifter alltid behandlas på ett korrekt sätt och i enlighet med god sed, c) personuppgifter samlas in bara för särskilda, uttryckligt angivna och berättigade ändamål, d) personuppgifter inte behandlas för något ändamål som är oförenligt med det för vilket uppgifterna samlades in, e) de personuppgifter som behandlas är adekvata och relevanta i förhållande till ändamålen med behandlingen, f) inte fler personuppgifter behandlas än som är nödvändigt med hänsyn till ändamålen med behandlingen, g) de personuppgifter som behandlas är riktiga och, om det är nödvändigt, aktuella, h) alla rimliga åtgärder vidtas för att rätta, blockera eller utplåna sådana personuppgifter som är felaktiga eller ofullständiga med hänsyn till ändamålen med behandlingen, och i) personuppgifter inte bevaras under en längre tid än vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålen med behandlingen. Av 31 framgår att den personuppgiftsansvarige skall vidta lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder för att skydda de personuppgifter som behandlas. Socialtjänstlagen I socialtjänstlagen hänvisas till de delar av offentlighets- och sekretesslagen som är särskilt tillämpliga för socialtjänsten. Därutöver finns särskilda bestämmelser avseende hantering av personuppgifter. Av 11 kap. 5 framgår att handlingar som rör enskildas personliga förhållanden skall förvaras så att obehöriga inte får tillgång till dem. 21 Sida 160(351)

161 Bilaga 3. Källförteckning Genomförda intervjuer Chef för sektorn för socialtjänst Medicinskt ansvarig för rehabilitering (tillika tillförordnad medicinskt ansvarig sjuksköterska) samt socialt ansvarig samordnare Enhetschef enheten för barn och unga, enhetschef vuxenenheten, enhetschef enheten för ensamkommande barn och unga, enhetschef biståndsbedömning och LSS-handläggning Urval av systemförvaltare vid sektorn för socialtjänst Registrator vid sektorn för socialtjänst Dokumentation Användarhandbok Treserva, kap. 2 organisation samt kap. 3 behörighet (CGI ) Behörighetsstyrning i Treserva (odaterat arbetsdokument) Blankett: Påminnelse om tystnadsplikt (sektor SOC, odaterad) Blankett: Samtycke (sektor SOC, ) Exempel på avslagsbeslut begäran om handling Flödesschema för utlämnande av allmän handling (odaterad) Flödesschema för begäran och utlämnande av sekretessmarkerade handlingar/uppgifter (odaterad) Hantering av dokumentation kring personer med skyddad identitet (sektor SOC, ) Hantering av in- och utgående e-post (och sms) (sektor ADM, ) Internkontrollplan 2016 (sektor SOC, ) Internkontrollplan 2017 (sektor SOC, ) Kommunstyrelsens delegationsordning (KS, ) Lathund för introduktion av vikarier och praktikanter (odaterad) Loggrutin i Treserva (odaterad) Loggrutin soc adm (odaterad) Reglemente för kommunstyrelsen (KF, ) Riktlinjer för O-katalogen, Socialtjänsten (sektor SOC, ) Riktlinjer för sekretessbestämmelser och samtyckeshantering (sektor SOC, ) Offentlighetsprincipen och begreppet allmän handling (sektor ADM, ) Organisationsskiss sektorn för socialtjänst ( ) Patientsäkerhetsberättelse för sektorn för socialtjänst Härryda kommun ( ) Policy för hantering av e-post (odaterad) Postöppning och registrering av allmänna handlingar (sektor ADM, ) Rutin för dokumentation kring inhämtande av samtycke till NPÖ (sektor SOC, ) Rutin för hantering av Treservas händelselogg inom sektorn för socialtjänst i Härryda kommun (sektor SOC, ) Rutiner kring handläggning av synpunkter avseende socialtjänsten (sektor SOC, ) Samtycke till hantering och inhämtande av personuppgifter vid elektronisk journalhantering NPÖ (sektor SOC, ) 22 Sida 161(351)

162 Stöd för personakter och patientjournaler inom Vård och omsorg, Funktionshinder och Hälso- och sjukvård ( , rev ) Stöd för personakter och patientjournaler inom IFO generella riktlinjer ( , rev ) 23 Sida 162(351)

163 Sektorn för administrativt stöd Anna-Kajsa Tagesson Kommunstyrelsen Datum KS Dnr Införande av servicegaranti Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade i 148/2016 i samband med fastställande av budgetplan för åren 2017 till 2021 att uppdra åt kommunstyrelsen att utforma införandet av servicegarantier i Härryda kommun och föreslå berednings- och beslutsstrukturer för servicegarantin. Förvaltningen anser att servicegarantier med ekonomisk kompensation endast bör ges i verksamheter som är avgiftsbelagda. I detta förslag har tre servicegarantier valts ut, en garanti per verksamhetssektor. Förvaltningen föreslår att servicegarantier införs från och med den 1 januari 2018 och att tillkommande servicegarantier bereds och beslutas i det ordinarie arbetet med budget och plan samt följs upp i verksamhetsberättelse. Från sektorn för administrativt stöd föreligger skrivelse daterad den 26 september 2017 Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att införa servicegarantier i enlighet med föreliggande förslag. Kommunfullmäktige beslutar att tillkommande servicegarantier bereds och beslutas i det ordinarie arbetet med budget och plan samt följs upp i verksamhetsberättelse. Kommunfullmäktige beslutar att uppdraget är genomfört och därmed avslutat. Ärendet Kommunfullmäktige beslutade i 148/2016 i samband med fastställande av budgetplan för åren 2017 till 2021 att uppdra åt kommunstyrelsen att utforma införandet av servicegarantier i Härryda kommun och föreslå berednings- och beslutsstrukturer för servicegarantierna. Uppdraget syftar till att utreda och lämna förslag på tre områden där servicegarantier ska införas och där kommunen ger Sida 163(351)

164 ekonomisk kompensation i det fall som tjänsten inte utförs inom utsatt tid. Utredningen ska även föreslå hur beslutsunderlag för tillkommande servicegarantier ska beredas och i vilken församling beslut om införande ska fattas. Förvaltningen anser att servicegarantier med ekonomisk kompensation endast bör ges i verksamheter som är avgiftsbelagda och att det då måste stå i rimlig proportion till tjänsten och dess kostnader i övrigt. I detta ärende har tre servicegarantier inom avgiftsbelagda områden valts ut, en garanti per verksamhetssektor. Förslagen berör tre områden som redan är reglerade i lag. Förslaget är inte att handläggningstiden ska vara kortare än den lagstadgade tiden utan istället ska garantin erbjuda medborgaren/brukaren ekonomisk kompensation om tjänsten inte utförs inom utsatt tid. I utredningen har det framkommit att det mest effektiva är att inkludera framtagandet av nya servicegarantier i det ordinarie arbetet med budget och plan. Det har även framkommit att det är viktigt att servicegarantierna tas fram och kommuniceras enhetligt i hela förvaltningen så att garantierna blir välkända för brukarna/medborgarna. Föreslagna servicegarantier inom verksamhetssektorerna Servicegaranti sektorn för utbildning och kultur Härryda kommun garanterar att när vårdnadshavare har anmält önskemål om förskola med offentlig huvudman ska kommunen erbjuda barnet förskola i kommunen inom fyra månader. Ekonomisk kompensation I det fall förskoleplats inte har erbjudits inom fyra månader kompenseras vårdnadshavaren med två månaders fri barnomsorg för det barn ansökan avser. Avgränsningar Garantin utgår inte till vårdnadshavare som tackar nej till en plats som kommunen erbjuder för att de önskar en specifik förskola. Servicegaranti sektorn för socialtjänst Härryda kommun garanterar en plats i särskilt boende inom tre månader efter fattat beslut. Ekonomisk kompensation I det fall en plats i särskilt boende inte kan erbjudas inom tre månader kompenseras brukaren med två månaders fri hemtjänst. Avgränsningar Garantin utgår inte till brukare som tackar nej till en plats som kommunen erbjuder för att de önskar ett specifikt boende. Garantin utgår inte om brukaren erbjuds plats i korttidsboende i väntan på en permanent boendeplats. Sida 164(351)

165 Servicegaranti sektorn för samhällsbyggnad Härryda kommun garanterar att beslut om bygglov fattas inom tio veckor från det att en komplett ansökan inkommit. Ekonomisk kompensation I det fall beslut om bygglov inte fattas inom tio veckor från det ansökan är komplett sänks bygglovsavgiften med 20 procent. Avgränsningar Servicegarantin gäller inte attefallsanmälan, ansökningar om marklov eller ärenden som inte kräver bygglov. Tiden räknas från det att ärendet är komplett tills dess att ärendet expedierats (svar skickats till sökanden). Eventuell överklagan räknas inte in i tiden. Nedsättningen av avgiften gäller endast bygglovsavgiften, inte eventuell planavgift eller avgift för startbesked, utsättning och lägeskontroll etc. Ekonomisk bedömning Införandet av servicegarantier kan komma att medföra minskade avgiftsintäkter för de berörda verksamheterna. Inom förskoleverksamheten inkommer det drygt 500 ansökningar om förskoleplats per år. Månadsavgiften för varje plats är i genomsnitt kronor. Under 2016 beviljades alla ärenden inom fyra månader. Inom verksamheten för vård och omsorg fattas cirka 100 beslut om plats i särskilt boende årligen. Vid försenad verkställighet höjs behovet av hemtjänst. Maxtaxan för hemtjänst är cirka kronor per månad. Under 2016 var det sex beslut som inte verkställdes inom tre månader. Inom verksamheten för plan och bygglov fattades beslut om bygglov under 2016 där totala intäkter för bygglovsavgifter var cirka 3,8 miljoner kronor. Verksamheten har uppskattat att cirka fem procent av ärendena blir försenade. För de tjänstegarantier som ingår i detta ärende föreslås den ekonomiska kompensationen gå ut till brukaren/medborgaren per automatik genom en avgiftsreducering utifrån gällande taxa. Servicegarantiernas kompensation inom sektorn för socialtjänst och sektorn för utbildning och kultur innebär att brukaren inte faktureras under två månader. Kompensationen för servicegarantin inom sektorn för samhällsbyggnad innebär en reducering på fakturan för bygglovsavgiften om 20 procent. Bedömningen är att sektorn för samhällsbyggnad riskerar störst intäktsbortfall vid införandet av föreslagna servicegarantier. Berednings och beslutsstruktur I utredningen har det framkommit att det mest produktiva är att inkludera framtagandet av nya servicegarantier i det ordinarie arbetet med budget och plan. Sida 165(351)

166 Det har tidigare genomförts en utredning om införandet av servicegarantier i Härryda kommun. I utredningen skriver man att målstyrningen har utvecklats kontinuerligt sedan den infördes och möjligheten att politiskt förändra målen i varje budgetarbete gör att motsvarigheter till servicegarantier kan inkluderas i målstyrning. Ambitionerna med de kommunala servicegarantierna inlemmas därför bäst i det befintliga målstyrningsarbetet, där arbetssättet redan är etablerat och strukturen på plats. 1 I andra kommuners utredningar om servicegarantier är det också tydligt att servicegarantier ska kopplas till budgetarbetet. Helsingborgs stad skriver t.ex. att tjänstegarantierna ska kopplas samman med arbetet med styrkorten, för att undvika att det blir en fristående arbetsprocess som tar extra tid och resurser i anspråk och att det ska finnas en koppling mellan garantier och resurser i mål- och budgetarbetet. 2 I en skrift från SKL tydliggör man detta ytterligare genom att trycka på vikten av att arbetet med servicegarantier knyts till redan befintlig redovisning så som verksamhetsberättelse. 3 Sektorn för administrativt stöd föreslår att beslutet om servicegarantier ligger på kommunfullmäktige men anser att det är viktigt att politiken garanterar vad som ska utföras och inte hur. Kommunstyrelsen ska, efter förslag från respektive verksamhetssektor, i sitt förslag till budget årligen föreslå nya servicegarantier som ska gälla för verksamheterna. Det kan i det framtida arbetet med servicegarantier finnas en poäng med att ta fram servicegarantier i dialog med brukarna/medborgarna. Förvaltningens bedömning Förvaltningen föreslår att servicegarantier införs enligt förslaget från och med den 1 januari 2018 och att tillkommande servicegarantier bereds och beslutas i det ordinarie arbetet med budget och plan samt följs upp i verksamhetsberättelsen. Peter Lönn Kommundirektör Bo Ekström Ekonomichef 1 Kommunala Servicegarantier, Dnr 2013KS829 2 Utredning om införandet av tjänstegarantier i Helsingborgs kommun 3 Att utveckla tjänstegarantier, Metoder och erfarenheter i kvalitetsarbetet Nr 7 Sida 166(351)

167 '1 k; uffd,ryi* ; í: i:$ i' ; u Èr '$ {J ; { rrftct r i"åëtrcl*,?v $ct s' vi {:{-esë ä r'aättt effiüåilëffi TTI "**h f"r 3 t Medborgare och näringslív skall kunna ha förtroende för att kommunen ger god service och uppfyller sína åtaganden inom utlovad tid. I nuläget finns dock inga kompensationer när kommunen inte lever upp till sina åtaganden. Majoriteten vill därför införa ett system med servicegarantier där kommunen återbetalar förskott och kompenserar för kostnader som drabbar brukaren eller motsvarande p.g.a. att åtaganden eller leveranser inte uppfyllts. Frän 2018 skall Härryda kommun infort servicegarantier. Majoriteten vill införa en servicegarantiför foretag och medborgare där kommun ger ekonomisk kompensation i den händelse tjänster såsom bygglov eller erbjudande av förskoleplats, inte utförs inom fastställd tid. Servicegarantin skallfastställa inom vilken tid olika tjänster skall utföras och vilka konsekvenser kommunen åtar sig om inte en tjänst kan utföras på angiven tid. En servicegaranti är såväl ett löfte som en upplysning om vad medborgaren kan förvänta sig av kommunen. Kvaliteten på våra tjänster ska vara god och på lika villkor för alla. I budgeten 2015 fick kommunen uppdraget att utreda formerna för servicegaranti. Majoriteten ser uppdraget som fullgjort och att l-'iärryda kommun nu skall: [J.çpfi rae; Utforma införandet av servicegarantier for Härryda kommun Föreslå berednings- och beslutsstrukturer för servicegarantin *u'jgel,efte<qe Detta skall kunna genomföras inom ramarna för beftntliq budqet. 24 t,i ii.: lt' ; ',,{1\ l"-';. iw N LF*'"- I i I Sida 167(351)

168 Uppdragshandling avseende införande av servicegarantier. Uppdragstagare: Sofia Wallén Claesson, Anna-Kajsa Tagesson Tid: Uppdraget bör kunna behandlas politiskt i kommunstyrelsen 9 november för beslut i kommunfullmäktige 11 december. Ärendet lämnas till kansliet 17 oktober Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade i samband med fastställande av budgetplan för åren 2017 till 2021 att uppdra åt kommunstyrelsen att utforma införandet av servicegarantier i Härryda kommun och föreslå berednings- och beslutsstrukturer för servicegarantin. Uppdraget Uppdraget innebär: att utreda och lämna förslag till tre områden där servicegarantier skall införas. att föreslå hur beslutsunderlag för tillkommande servicegarantier skall beredas och i vilken församling beslut om införande skall fattas. Underlag Som underlag för utredningen finns tidigare utredning, en bruttolista över exempel på områden för servicegarantier samt ideskrift från SKL. Bilagor: Uppdraget Införande av servicegaranti från KF Utredningen Kommunala servicegarantier, daterad Skriften Att utveckla tjänstegarantier från SKL Förteckning över förslag på områden som kan omfattas av servicegaranti Peter Lönn Kommundirektör Härryda Kommun Mölnlycke Besöksadress: Råda Torg Telefon Fax kommun@harryda.se Sida 168(351)

169 Sektorn för samhällsbyggnad Irmana Cukur Kommunstyrelsen Datum KS Dnr Uppdrag att ta fram strategi, dialog- och kommunikationsplan för hur medborgare och politiker görs delaktiga i visioner centrumutveckling i våra orter Sammanfattning Kommunfullmäktige uppdrog i 166/2015 till kommunstyrelsen att ta fram en strategi, dialog- och kommunikationsplan för hur våra medborgare och politiker ska göras delaktiga i visioner och centrumutveckling för kommunens orter. Kommunstyrelsen behandlade ärendet den 6 mars 2017 i 69/2017 och beslutade då att återremittera ärendet till förvaltningen för att komplettera med svar på uppdraget i sin helhet. Sektorn för samhällsbyggnad har sedan 2016 arbetat inom olika områden för att förbättra dialogen och kommunikationen med både medborgare och politiker. En övergripande kommunikationsplan håller på att arbetas fram för sektorn. Nya rutiner har införts i samband med processen om planbesked där politiker i arbetsgruppen för planer tidigt involveras. Innan uppstart av nya detaljplaner tas även beslut i kommunstyrelsen. Sektorn har även deltagit vid vissa kommundelsdialoger och bjuder även in till andra dialoger, exempelvis i tidiga skeden inför beslut om planuppdrag. Från sektorn för samhällsbyggnad föreligger skrivelse daterad den 2 november 2017 Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att uppdraget är genomfört och därmed avslutat. Ärendet Kommunfullmäktige uppdrog i 166/2015 till kommunstyrelsen att ta fram en strategi, dialog- och kommunikationsplan för hur våra medborgare och politiker ska göras delaktiga i visioner och centrumutveckling för kommunens orter. Kommunstyrelsen behandlade ärendet den 6 mars 2017 i 69/2017 och beslutade då att återremittera ärendet till förvaltningen för att komplettera med svar på uppdraget i sin helhet. Sida 169(351)

170 Härryda kommun har sedan 2016 arbetat med kommundelsdialoger som ett forum där politiker och medborgare möts. Syftet med dialogerna är att diskutera utvecklingen i kommunens olika tätorter och ta tillvara medborgares engagemang för utveckling av orterna. Kommundelsdialogerna har haft olika teman, bland annat har frågor om byggande, kollektivtrafik, vägar, gång- och cykelbanor, mötesplatser, handel samt olika verksamhetsfrågor så som skolor mm diskuterats. Det som framkommer vid dialogerna sammanställs och används som underlag i det fortsatta utvecklings- och planeringsarbetet. Förvaltningen ger politiken stöd vid kommundelsdialogerna och andra medborgardialoger. Genom att arbeta mer utåt och nå fler intressenter i olika forum ökas inflytande från medborgarna och politikerna i ett tidigt skede. Exempel på detta är workshops där både invånare och politiker deltagit, utställningar i bland annat kulturhuset i Mölnlycke, samt deltagande på olika evenemang så som höst- och vårmarknad, där sektorn bjuder in till information och dialog. Sektorn har även börjat arbeta med att involvera medborgarna i tidiga dialoger inför beslut om planuppdrag, till exempel genom att bjuda in till dialog gällande Landvetter kvarter 4, 5 och 6. Nya rutiner har införts i samband med processen om planbesked där den politiska plangruppen tidigt får information om inkommen planansökan. Gruppen hålls uppdaterad under arbetes gång. En ny rutin har införts där den politiska plangruppen, tillsammans med förvaltningen, genomför tidiga dialoger med sakägare och allmänheten. Innan ett formellt detaljplanarbete inleds tas ett beslut i kommunstyrelsen om att ge förvaltningen uppdraget samt vilken huvudsaklig inriktning planen ska ha. Sedan hösten 2016 har sektorn via kommunikationsenheten tillgång till en kommunikatör som enbart arbetar med att stötta sektorn för samhällsbyggnad. Kommunikationsenheten arbetar i nuläget med att tillsammans med sektorn ta fram en övergripande kommunikationsplan där strategier för dialoger kommer vara en viktig del i hur sektorn ska arbeta framöver. Vid större projekt tas en särskild kommunikationsplan fram om hur sektorn ska kommunicera i just det specifika projektet. Sektorn kommer även att göra om delar av hemsidan gällande planarbete för att göra informationen mer lättillgänglig och arbeta mer aktivt med social medier för att nå en bredare målgrupp. Sammanfattningsvis kan konstateras att det finns strategier och flera angreppssätt för hur invånare och politiker görs delaktiga i visioner och centrumutveckling i våra orter. Det finns samtidigt potential att ytterligare utveckla arbetet, exempelvis genom den övergripande kommunikationsplan som nu utarbetas för sektorn. Det fortsatta arbetet kommer att ske i samspel med övrigt arbete med dialogprocesser av olika slag, bland annat demokratiberedningens uppdrag om att göra en översyn av kontakterna med allmänheten. Håkan Jacobsson Samhällsbyggnadschef Irmana Cukur Administrativ chef Sida 170(351)

171 Majoritetens förslag till budget 2016 Uppdrag till förvaltningen i samband med budget 2016 och plan UPPDRAG 8 SHB - BOSTADSFÖRSÖRJNING; Vision centrumutveckling för vara samhällen ALLA orter (medborgare och politiker). Bakgrund: I investeringsbudgeten fin ns förslag pâ fortsatta satsningar pä centrumutve,_ kling i Landvetter och Móìnlycke cch i slutet pa perìoden i Hindás. Sarnhâll byggnadsfrâgorn<1 fär allt större fokus när bostadsbristen är stol" och var egen kommun och hela regionen star inför stora samhällsbyggnadsprojekt. Medborgare och pohtíker har ett stort engagemang och vili ocksâ vara delaktìga hur de ras omgivning cch miljö päverkas och förändras. Delaktighet ar en grund pa hur vi ser pá den lokala demokratin. Alla fâr irite precis som de vill. men alla skai! ha en möjlighet att fä uttrycka och!comma med idéer och synpunkter. Syfte: Ge medborgare och politiker tidigare och större mójlìgheter till art vara med ach pâverka vision er. utformning och gestaltning av vära tatorter. Att tänka pä: Frâgestâllningar kring uppdraget som kan uppstâ skall kommun i ceras med kommunstyrelsens ordförande for förtydligande. Uppdrag: Ta frarn en strategi, dialog- och kommunikationsplan für hur medborgare och politiken görs delaktíg i visioner och centrumutveckling för vara orter Mölnlycke, Landvetter, Landvetter södra, Hindâs, Rävianda, Häliingsjö och Härryda. Uppdraget skai! vara utfört och redovisas för kommunstyrelsen senast andra kvartalet Finansiering för utredningsuppdraget: Uppdraget bedöms ryrnmas inom ram och pa sikt en besparing. ';.i ; ;\J.,, -.1 ' I,t_.' Sida 171(351)

172 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Dnr 2015KS625 Uppdrag att ta fram strategi, dialog- och kommunikationsplan för hur medborgare och politiker görs delaktig i visioner och centrumutveckling i våra orter Kommunfullmäktige beslutade i 166/2015 till kommunstyrelsen uppdra att ta fram en strategi, dialog- och kommunikationsplan för hur medborgare och politiker görs delaktiga i visioner och centrumutveckling i våra orter Mölnlycke, Landvetter, Landvetter södra, Hindås, Hällingsjö, Rävlanda och Härryda. Sedan hösten 2016 har kommundelsstämmor utvecklats till att omfatta dialoger kring visioner för respektive ort. Kommundelsdialoger har genomförts i Hindås, Hällingsjö, Härryda, Landvetter, Mölnlycke och Rävlanda. Kommundelsdialoger kommer fortsättningsvis att äga rum en gång per halvår i respektive ort. Dialogerna är ett forum där medborgare ges möjlighet att vara delaktiga i utvecklingen av kommunens orter. Från sektorn för samhällsbyggnad föreligger skrivelse daterad den 19 januari Kommunsytrelsens behandling Yrkanden Per Vorberg (M) yrkar att ärendet återremitteras till förvaltningen för att komplettera med svar på uppdraget i sin helhet. Efter ställd proposition på Per Vorbergs yrkande finner ordföranden att kommunstyrelsen beslutat att återremittera ärendet. Beslut Kommunstyrelsen återremitterar ärendet till förvaltningen för att komplettera med svar på uppdraget i sin helhet Signatur justerande Utdragsbestyrkande Page 1 of 1 Sida 172(351)

173 Sektorn för samhällsbyggnad Hanna Henningsson Kommunstyrelsen Datum KS Dnr Uppdrag om att uppdatera skötselplanen för Wendelsbergsparken och att ta fram riktlinjer för marklov vid trädfällning Sammanfattning Wendelsbergsparken har en viktig funktion som rekreationsområde och har stora naturvärden. Det finns ett stort engagemang för parken i närområdet och i kommunen i stort. Wendelsbergsparken utpekas i översiktsplanen ÖP 2012 inom olika kategorier av värdefulla områden för natur och kultur. Med många nya bostäder planerade i närområdet och i ljuset av att den nuvarande skötselplanen togs fram 2006 så finns ett behov en aktualisering och uppdatering av skötselplanen för Wendelsbergsparken. För Wendelsberg gäller trädfällningsförbud enligt Länsstyrelsens beslut Området som omfattades av trädfällningsförbudet 1966 har ändrats genom åren genom ett antal beslut i samband med antagande av detaljplaner inom området runt Wendelsbergsparken. De fastigheter som inte omfattas av förbudet omfattas av detaljplaner upprättade efter 1966 när trädfällningsförbudet trädde i kraft. I antagen men överklagad detaljplan för Mölnlycke fabriker regleras också att det krävs marklov för fällning av träd inom kvartersmark som en meter över marken har en omkrets av minst en meter med hänsyn till trädets natur- och kulturhistoriska värde. Sektorn för samhällsbyggnad ser ett behov av att skapa en tydlighet kring vad som gäller vid trädfällning i området. Förvaltningen föreslår att sektorn för samhällsbyggnad får i uppdrag att uppdatera skötselplanen för Wendelsbergsparken samt skapa riktlinjer för marklov vid trädfällning. Uppdragen ska genomföras i dialog med kommuninvånare men i synnerhet sakägare i området. Från sektorn för samhällsbyggnad föreligger skrivelse daterad den 12 september Förslag till beslut Kommunstyrelsen ger förvaltningen i uppdrag att uppdatera skötselplanen för Wendelsbergsparken. Kommunstyrelsen ger förvaltningen i uppdrag att ta fram riktlinjer för marklov vid trädfällning. Sida 173(351)

174 Ärendet Wendelsbergsparken har en viktig funktion som rekreationsområde och har stora naturvärden. Det finns ett stort engagemang för parken i närområdet och i kommunen i stort. Wendelsbergsparken utpekas i översiktsplanen ÖP 2012 inom olika kategorier av värdefulla områden för natur och kultur. Stora delar av det aktuella området är utpekat som värdefullt friluftsliv. Området är även är utpekat som besöksmål i kommunens guide till naturen. Med många nya bostäder planerade i närområdet och i ljuset av att den nuvarande skötselplanen togs fram 2006 så finns ett behov en aktualisering och uppdatering av skötselplanen för Wendelsbergsparken. För Wendelsberg gäller trädfällningsförbud enligt Länsstyrelsens beslut Området som omfattades av trädfällningsförbudet 1966 har ändrats genom åren genom ett antal beslut i samband med antagande av detaljplaner inom området runt Wendelsbergsparken. Förbudet omfattar fortfarande stora delar av bostadsbebyggelsen utmed Parkvägen och Granviksliden. De fastigheter som inte omfattas av förbudet omfattas av detaljplaner upprättade efter 1966 när trädfällningsförbudet trädde i kraft. I dessa detaljplaner anges dock att marklov krävs för fällning av träd med minst en meters omkrets. Vegetationen i anslutning till nuvarande fabriksmiljö omfattas inte av trädfällningsförbud eller utökad marklovsplikt då det är planlagt som industrimark. I antagen men överklagad detaljplan för Mölnlycke fabriker regleras också att det krävs marklov för fällning av träd inom kvartersmark som en meter över marken har en omkrets av minst en meter med hänsyn till trädets natur- och kulturhistoriska värde. Sektorn för samhällsbyggnad ser ett behov av att skapa en tydlighet kring vad som gäller vid trädfällning i området. Förvaltningen föreslår att sektorn för samhällsbyggnad får i uppdrag att uppdatera skötselplanen för Wendelsbergsparken samt skapa riktlinjer för marklov vid trädfällning. Uppdragen ska genomföras i dialog med kommuninvånare men i synnerhet sakägare i området. Håkan Jacobsson Sektorchef Björn Sundén Trafikchef Sida 174(351)

175 Sektorn för samhällsbyggnad Lovisa Gustafsson Kommunstyrelsen Datum KS KS KS KS KS KS KS KS KS KS KS KS KS KS KS KS KS KS Dnr Medborgarförslag om att göra naturreservat av Wendelsbergsparken Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade i 13, 35, 67, 88, 129, 147/2017 till kommunstyrelsen remittera medborgarförslagen angående att göra naturreservat av Wendelsbergsparken. Förslagsställaren föreslår att Wendelsbergsparken samt intilliggande naturområde görs till ett naturreservat. Enligt förslagsställaren har parkoch naturområdet höga naturvärden, är ett viktigt rekreationsområde för Mölnlyckeborna och är en viktig del av Mölnlyckes historia samt att naturområdet som gränsar till Wendelsbergsparken är hotat av nybyggnation. Genom att göra parken till ett naturreservat skyddas området från exploatering och ges ett starkare skydd för växter och djur. Sektorns bedömning är att Wendelsbergsparken inte ska bli ett naturreservat. Parken är redan idag utpekat i översiktsplanen, ÖP 2012 inom olika kategorier av värdefulla områden för natur och kultur. Kommunen ser det engagemang som finns för parken som en stor tillgång. Kommunstyrelsen kommer att vid sammanträde den 20 november 2017 behandla ärende gällande att uppdatera skötselplanen för Wendelsbergsparken samt skapa riktlinjer för marklov vid trädfällning. Från sektorn för samhällsbyggnad föreligger skrivelse daterad den 3 oktober Sida 175(351)

176 Förslag till beslut Kommunfullmäktige avslår medborgarförslagen om bildande av naturreservat i Wendelsbergsparken och intilliggande naturområde i Mölnlycke med hänvisning till skrivelse från sektorn för samhällsbyggnad daterad den 3 oktober Förvaltningens kommentarer Området utpekas i översiktsplanen, ÖP 2012 inom olika kategorier av värdefulla områden för natur och kultur. Stora delar av det aktuella området är utpekat som värdefullt friluftsliv. Runt Wendelsbergsparken med sina dammanläggningar är det utpekat värdefull kulturmiljö och del av Wendelsbergsparken är fokusområde för grönytor samt del av området i söder är utpekat som värdefull natur. I området finns ett trädfällningsförbud för att säkerställa att stora och gamla träd inte tas ner så länge de inte anses innebära någon risk. I och med de olika områdenas utpekande i ÖP 2012 samt trädfällningsförbudet anses inte exploatering som ett hot inom de aktuella områdena. Grönområdets centrala läge, med närhet till både bostadsområden och skolor, gör det tillgängligt för många användare. Läget gör också området till en viktig länk i den så kallade gröna infrastrukturen där det fungerar som en spridningskorridor och passage för flora och fauna. Delar av naturområdet ägs inte av Härryda kommun, vilket skulle kunna leda till vissa svårigheter vid ett naturreservatsbildande. Många av dagens höga naturvärden finns inom den anlagda parken och är många gånger ett resultat av att människan har brukat den. Att bilda ett reservat kan i vissa fall försvåra åtgärder för att anpassa det efter människors behov. Om området skulle sluta brukas och skötas leder det till att vissa naturvärden kan gå förlorade. I dagsläget finns behov av att se över området och utföra gallring av trädbeståndet. Bedömning Sektorn anser att Wendelsbergsparken inte ska göras till naturreservat, eftersom parken med intilliggande naturområde redan är utpekat i översiktsplanen, ÖP 2012 inom olika kategorier av värdefulla områden för natur och kultur. Parken används idag av många i Mölnlycke och parken kommer även fortsättningsvis att nyttjas för rekreation. Kommunen ser det engagemang som finns för parken som en stor tillgång. Kommunstyrelsen kommer att vid sammanträde den 20 november 2017 behandla ärende gällande att uppdatera skötselplanen för Wendelsbergsparken samt skapa riktlinjer för marklov vid trädfällning. Håkan Jacobsson Samhällsbyggnadschef Björn Sundén Verksamhetschef trafik Bilaga: Medborgarförslag Sida 176(351)

177 Sida 177(351)

178 Sida 178(351)

179 Sida 179(351)

180 Sida 180(351)

181 Sida 181(351)

182 Sida 182(351)

183 Sida 183(351)

184 Sida 184(351)

185 Sida 185(351)

186 Sida 186(351)

187 Sida 187(351)

188 Sida 188(351)

189 Sida 189(351)

190 Sida 190(351)

191 Sida 191(351)

192 Sida 192(351)

193 Sida 193(351)

194 Sida 194(351)

195 Sida 195(351)

196 Sida 196(351)

197 Sida 197(351)

198 Sida 198(351)

199 Sida 199(351)

200 Sida 200(351)

201 Sida 201(351)

202 Sida 202(351)

203 Sida 203(351)

204 Sida 204(351)

205 Sida 205(351)

206 Sida 206(351)

207 Sida 207(351)

208 Sida 208(351)

209 Sida 209(351)

210 Sida 210(351)

211 Sida 211(351)

212 Sida 212(351)

213 Sida 213(351)

214 Sida 214(351)

215 Sida 215(351)

216 Sida 216(351)

217 Sida 217(351)

218 Sida 218(351)

219 Sida 219(351)

220 Sida 220(351)

221 Sida 221(351)

222 Sektorn för samhällsbyggnad Hanna Henningsson Kommunstyrelsen Datum KS Dnr Medborgarförslag om Landvetter Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade i 35/2017 till kommunstyrelsen remittera medborgarförslag angående Landvetter. Förslaget handlar om att kommunen ska göra en förhandsstudie av hur det skulle se ut med ett förändrat Landvetter. Förslaget är att förhandsstudien ska innehålla en grovskiss av en nedsänkning av motorvägen mellan de två på- och avfarterna vid Landvetter samt en överdäckning i höjd med nuvarande gångbro. Syftet med förslaget är att bygga ihop och förena Landvetters samhälle, minska bullerproblematik och frigöra tomtmark för bostäder, kommersiella fastigheter och parkeringshus. Förvaltningen instämmer med att det finns ett behov av en översyn av befintliga Landvetter centrum samt hur Landvetter ska integreras med Landvetter södra och Landvetter Airport city. En översiktlig studie av hur sammanlänkningen av Landvetter centrum och Landvetter söder om riksväg 40 sker inom ramen för det fördjupade översiktsplanearbetet. Utformningsfrågorna kan komma att utredas i ett senare skede. Förslag till beslut Kommunstyrelsen anser medborgarförslaget besvarat med hänvisning till skrivelse daterad den 30 augusti 2017 av sektorn för samhällsbyggnad. Förvaltningens kommentar Förvaltningen har fått i uppdrag att ta fram en fördjupad översiktsplan för Landvetter södra i Kommunstyrelsen 68/2016. En fördjupad översiktsplan (FÖP) ger en mer detaljerad helhetsbild av den tänkta fysiska strukturen för området och innehåller bland annat områden för bostäder, service, fritid, trafik, verksamheter, tekniska anläggningar och natur, som fortsatt arbete med exempelvis detaljplanering kan utgå ifrån. Den fördjupade översiktsplanen behöver även tydliggöra relationerna mellan Landvetter södra och exempelvis närliggande bebyggelse, Airport City, Landvetter flygplats och Landvetter centrum. Tidshorisonten för den fördjupade översiktsplanen är lång och arbetet pågår inom förvaltningen i samråd med politiken. Kommunen har även påbörjat ett detaljplanearbete med Landvetter centrum kvarter 4-6. Sida 222(351)

223 Bedömning Förvaltningen instämmer med att det finns ett behov av en översyn av befintliga Landvetter centrum samt hur Landvetter ska integreras med Landvetter södra och Landvetter Airport city. En översiktlig studie av hur sammanlänkningen av Landvetter centrum och Landvetter söder om riksväg 40 sker inom ramen för det fördjupade översiktsplanearbetet. Utformningsfrågorna kan komma att utredas i ett senare skede. Håkan Jacobsson Samhällsbyggnadschef Bilaga: Medborgarförslag om Landvetter Sida 223(351)

224 IT Y ir,..i.~-- lj\.... ~ ;'.,1 - I! I Medborgarförslag U1-1 O L :.,,.. i trän Kurt Steffner, Furuhöjdsvägen 4, Landvetter , :ur.t.steffu.er n \aìì,com NULÄGE Landvetter samhäl/e har ett strategiskt och oerhört intressant läge, men tyvärr sä de/ar motorvägen samhállet i tvä de/ar och samtidigt sâ omintetgör motorvägen meó sino bullerstörningar en intressant utbyggnad för exempelvis bostäder och äldreboende. Redan i dagens läge sa är det en ohàllbar situation som förvärras dag för dag. I fiera àr har bullerproblemet i Landvetter debatterats, men inget konkret hander. MEDBORGARFÔRSLAG Gör en forstudie med en grovskiss hur det skulle kunna se ut med ett förändrat och äterförenat Landvetter, för att pá sä sätt fä tram ett underlag för ev. förändring och komplettering av befintlig översiktsplan. Skissa pâ en helt förändrad bild av Landvetter Centrala delar med nedsänkning av rnotorvägen i stara delar mellan dom tvá infarts- och päfartsmoten kring Landvetter samhälle. Dessutom en överdäckning i höjd med nuvarande gängbro. Här kan det bli ett intressant nytt "parktorg med smâbutiker, kaféer och restauranger. Kommande byggnationer kan nu ocksà bli bullerskydd för motorvägen. KONKLUSION Med ovanstàende förslag kan man frigöra tomtmork för oli ka former av bostadsbyqqnader samtidigt som det ocksà kan bli plats för parkeringshus och inte minst kommersiella fastigheter, vi/ket ger möj/ighet till investeringshjälp. Utöver detta sä fär man en naturlig sammanhällning av Landvetter samhäl/e och inte minst viktigt ett kraftig minskat bui/erprob/em för redan befintlig byqanation och dess invànare. Landvetter ~ Kurt Steffner Sida 224(351)

225 Sektorn för teknik och förvaltningsstöd Maria Lind Kommunstyrelsen Datum KS Dnr Medborgarförslag om samlingsplats för alla vid Massetjärn Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade i 108/2017 att till kommunstyrelsen remittera medborgarförslag om att skapa en samlingsplats för alla vid Massetjärn i Mölnlycke. Förslagsställaren vill att det ska byggas en mötesplats för stora och små. Mötesplatsen ska vara en lekplats för alla åldrar med klätterställningar, utegym och boulebanor. I anslutning till mötesplatsen ska det också finnas picknickmöjligheter. Massetjärn är en viktig koppling mellan Idrottsvägen och Mölnlycke fabriker. I samband med utvecklingen av Mölnlycke centrum är tanken att utveckla området kring Massetjärn till en stadspark. Detta kräver ett helhetsgrepp och framtida medborgardialoger. Första delen i denna utveckling, i anslutning till Massetjärn och Mölnlycke centrum, är Åstråket med bland annat Kulturhusparken utmed Mölndalsån. Ett aktivitetsområde som liknar det förslagsställaren önskar finns idag i Djupedalsäng, Mölnlycke. Där har kommunen anlagt boulebanor, skatepark, hundrastgård och flera bollplaner. Under våren 2018 kommer också en aktivitetsyta i form av en större lekplats/näridrottsplats att anläggas i området. Samråd har skett med sektorn för samhällsbyggnad. Sektorn bedömer att en samlingsplats för alla åldrar redan finns idag i Djupedalsäng, Mölnlycke. Vidare bedömer sektorn att frågan om hur området kring Massetjärn ska utvecklas i framtiden bör hanteras i medborgardialoger i samband med den planerade utvecklingen av Mölnlycke centrum. Från sektorn för teknik och förvaltningsstöd föreligger en skrivelse daterad den 19 september Förslag till beslut Kommunstyrelsen avslår medborgarförslaget med hänvisning till skrivelse av den 19 september 2017 från sektorn för teknik och förvaltningsstöd. Sida 225(351)

226 Per-Arne Larsson Sektorschef Maria Lind Funktionschef Sida 226(351)

227 ni.;... "'.E.. ~ ni M o.. ~.. é o o..c ~ "O., 1 E.!!' - ; ai e e.. o E "' ~ : w,, "O ni QI ~ -... E.. "' gz~ ~.. ni se!@).e.e.,, e....!: e O Q. i r...,.. ~] "'., E E :O e o QI E,... "'.. "" QI.J CJ): co. e: o. e œ ª --,. o:..--. c. QJ :,co o» CJ), >' -"'.. ().,co.o. ~: ::,: I ~. QJ e:..><:: (). >,: e :o. ai -g. co ë3 N..-- l!) Cf) '<:I"..-- l!) Cf) '<:I"... '<:I" N -g '<:I"..-- 't. Cf).~ I'-. o QI > E o N ~ E È e e ~ ~ 5 ~ QI e QI 3,, o E o.. ~ ô :i e z ~ :..a ~ o- ;-o.. o.. =.o :, a. o * <CZ o::,?2l 0:::L :<(Q I~ ~ - ; '~ o... "' ~ M o { e -O : : o <X> "' M... > ~ :~ E "16.Q E 8 ~ e E E. "' I I '"' i ;.:J ~~ e:: ó~ " """ a. "' o,_, ~ ~... I ~ ;>, cr., <i:; s i ô ~. ~.52 u w 1ü > -- ro I '-h 5 co :. ::; ~ ~ -o ~ cu ~ ~~ ~ ro.s IJ)... ~ ro e:: s._. ns Cl> :o"'.; e:: IJ)...:.!:!1 cu- a, Cl - a,. s z e -"' O) a, a,._ e _J~::, s.. 04 ro E "' t E E U) "D o... --"'.e g e - è g~ ~... ;!; cu n. ~ "' s.. 0() O.e ro o '..e.; "' en uoffi o > I "O... ns., e 1E ~O C - E :ro... E ro > t).() = "' : 0().œ.CJ cu... a, ;... 'ii :g"s IJ) o vi s.. IJ) IJ)..., o a, ro..e,,,.n E c. ~ "C., cu e., -o E o ~EC..lé ">... ~ ~-~ ï: ~ > Q) ~.e..e ro 'ii,,, _ e ::,... ::, - ::, a, ~ O) ~ "C n. ~ o ::,...,,, ro -"' "C IJ)., a, O),,,... êií > ;E-~$ -e Cl) I: "' E., a. ï: E, o > IJ)..lé ï: O) "' e~ u5..lé e.,..e Q) ~ o, a, ro '"' ro ~~~ I: <f) I: '"' CO 32 O.. ~ e ro CU n. e a, -o cu û, a, ;~ LL.e (.) o O) o.cj ;5 (!) >< ~ ai t o ~ -o e cu -œ n. ro 'li; -"' IJ) n. a. ::, ö, '6 ; ; >,::..e: u..>t. "' o e~ L.._ ï)o ~ ~ c..:, :, "' ~.~ u "' -o,:: e :ro o u..>t. "' - :.i ~o "'~ ; ~ n,.!: ~ ~.!: =ö E ~ :o.e i3 t Sida 227(351)

228 Sektorn för samhällsbyggnad Hanna Henningsson Kommunstyrelsen Datum KS Dnr Medborgarförslag om vägkant vid stenbrott Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade i 35/2017 till kommunstyrelsen remittera medborgarförslag angående att åtgärda vägkanten vid stenbrottet på Djupedalsängsvägen. Förslaget handlar om att vägen behöver åtgärdas för trafiksäkerhetens skull genom att åtgärda vägkanten eller bredda vägen. Vägen byggdes för cirka två år sedan och är fortfarande ny. Sektorn för samhällsbyggnad bedömer inte att det finns ett behov av att bredda vägen eller åtgärda vägkanten. Från sektorn för samhällsbyggnad föreligger skrivelse daterad den 4 oktober Förslag till beslut Kommunstyrelsen anser medborgarförslaget besvarat med hänvisning till skrivelse daterad den 4 september 2017 från sektorn för samhällsbyggnad. Förvaltningens kommentar Den aktuella sträckan på Djupedalsängsvägen är nybyggd och togs i bruk för ca 2 år sedan. Synpunkten gäller en kort sträcka mellan Stenbrottet och Rullstensvägen, söder om busshållplatsen. Den aktuella sträckan av vägen är utformad och anpassad för att två bussar ska kunna mötas på ett säkert sätt och just i kurvan är vägen något bredare av den anledningen. Hastigheten på vägen är 40 km/h. På sträckan finns det en underbyggnad som släntar ut utanför vägen. Den är byggd så att inte slänten ska rasa. Medarbetare från kommunens trafikverksamhet har kontrollerat den aktuella sträckan och har inte funnit något avvikande. Bedömning Vägen byggdes för cirka två år sedan och är fortfarande ny. Sektorn för samhällsbyggnad bedömer inte att det finns ett behov av att bredda vägen eller åtgärda vägkanten. Sida 228(351)

229 Håkan Jacobsson Sektorchef Björn Sundén Trafikchef Bilaga: Medborgarförslag om vägkant vid stenbrott Sida 229(351)

230 ; t 1y J C1 7 1H llf {! Il. ' Of T~. _ij[, T..,..~ MN11!y ele /t-c' J hl/fl/', 1tsk Sida 230(351)

231 Sektorn för teknik och förvaltningsstöd Therese Wångblad Kommunstyrelsen Datum KS Dnr Motion om att utreda våldsbejakande extremism i Härryda kommun Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade i 107/2017 att till kommunstyrelsen remittera motion från Calle Johansson (SD) om att utreda våldsbejakande extremism i Härryda kommun. Motionären föreslår att Härryda kommun: - utreder hur många medborgare som är anslutna, eller har intresse av att ansluta sig till extremismorganisationer likt lslamiska Staten - upprättar en handlingsplan för att förebygga att Härrydabor ansluter sig till våldsbejakande extremistiska organisationer, som till exempel IS, samt - utreder behovet av övriga insatser för att förebygga att ett terrorattentat sker i vår kommun. Att utreda/kartlägga personer som är anslutna till extremistiska organisationer eller som har intresse av att ansluta sig till extremistiska organisationer är inte ett kommunalt uppdrag. Det är säkerhetspolisen som ansvarar för att göra denna typ av kartläggning. En handlingsplan mot våldsbejakande extremism och radikalisering antogs av förvaltningens ledningsgrupp den 4 maj I handlingsplanen finns ett uppdrag om utbildningsinsatser för personal i förvaltningen. Handlingsplanen syftar till att förebygga, vilket motionären föreslår. Vad gäller förebyggande insatser finns ett pågående arbete att förhindra motivation till våldsbrott på platser i kommunen där det kan förekomma större folksamlingar. På Landvetter flygplats, som bedöms kunna vara ett mål för terrorister eller extremister, ansvarar Swedavia för säkerheten. Sektorn för teknik och förvaltningsstöd bedömer att kartläggning av personer som anslutit sig till extremistiska organisationer eller som visar intresse för extremistiska organisationer ska vara ett uppdrag för säkerhetspolisen. Vidare bedömer sektorn att den nyligen antagna handlingsplanen mot extremism och radikalisering kommer fungera som ett kompletterande förebyggande verktyg samt att kommunen i dagsläget arbetar strategiskt med frågan och har ett fungerande våldsförebyggande arbete. Sida 231(351)

232 Från sektorn för teknik och förvaltningsstöd föreligger skrivelse daterad den 14 september Förslag till beslut Kommunfullmäktige anser motionen besvarad med hänvisning till skrivelse av den 14 september 2017 från sektorn för teknik och förvaltningsstöd. Ärendet Kommunfullmäktige beslutade i 107/2017 att till kommunstyrelsen remittera motion från Calle Johansson (SD) om att utreda våldsbejakande extremism i Härryda kommun. Motionären föreslår att Härryda kommun: utreder hur många medborgare som är anslutna, eller har intresse av att ansluta sig till extremismorganisationer likt lslamiska Staten upprättar en handlingsplan för att förebygga att Härrydabor ansluter sig till våldsbejakande extremistiska organisationer, som till exempel IS, samt utreder behovet av övriga insatser för att förebygga att ett terrorattentat sker i vår kommun. Utreda anslutna medborgare Att utreda/kartlägga personer som är anslutna till extremistiska organisationer eller som har intresse av att ansluta sig till extremistiska organisationer är inte ett kommunalt uppdrag. Det är säkerhetspolisen som ansvarar för att göra denna typ av kartläggning. Kommunen har dock kontakt med säkerhetspolisen om de i sin kartläggning skulle se tendenser som är viktiga för kommunen att känna till. Handlingsplan Den 4 maj 2017 beslutade förvaltningens ledningsgrupp att fastställa Handlingsplan mot våldsbejakande extremism och radikalisering. I handlingsplanen finns ett uppdrag om utbildningsinsatser för personal i förvaltningen. Utbildningen ska ge ökad kunskap om extremism och radikalisering med syfte att tidigare kunna se tecken och göra förebyggande insatser. Förebyggande insatser På de platser i kommunen där det förekommer större folksamlingar finns ett pågående arbete. Dels internt i förvaltningen dels med externa aktörer för att förhindra motivation till våldsbrott. Det finns också en kontinuerlig dialog med polisen inför arrangemang av engångskaraktär som förväntas samla mycket människor. I kommunen finns få platser där det vistas många människor samtidigt. Vad gäller övriga insatser för att förebygga terrorattentat i kommunen bedömer förvaltningen att den plats i kommunen som eventuellt skulle kunna vara mål för ett terrorattentat är Landvetter flygplats. Flygplatsen är ett skyddsobjekt och faller därför under Skyddslagen (2010:305). Ansvaret för säkerhetsarbetet ligger på Swedavia. Sida 232(351)

233 Sektorns bedömning Sektorn bedömer att kartläggning av personer som anslutit sig till extremistiska organisationer eller som visar intresse för extremistiska organisationer ska vara ett uppdrag för säkerhetspolisen. Sektorn bedömer också att den antagna handlingsplanen mot extremism och radikalisering kommer att fungera som ett förebyggande verktyg och därmed uppfylla motionärens intentioner med handlingsplan. Vad gäller övriga insatser bedömer sektorn att Swedavia arbetar aktivt och strategisk med säkerhetsarbetet på Landvetter flygplats samt att kommunen har ett fungerande våldsförebyggande arbete inom förvaltningen och med externa aktörer. Per-Arne Larsson Sektorschef Sida 233(351)

234 (l.-- " " i ;--: - )i D rvn A_ KOMMUN '~... ~Ki.... r:.! Kommunsryrelsen ve!úillíehw/cr,t )(t J _20_11_-...- º4-_2 s ÙV o/, (':,0nr Oiarteplanbeteckn Motion om alt utreda valdsbeiakande extremism i Härryda kommun Svensk politik har allt för länge handlat om att reagera, snarare än att agera. Förändringar sätts inte in förrän olyckan, katastrofen eller misstagen redan skett, och allt som oftast moste frógorna genomgó tidsödslande utredningar innan beslut tas. Detta sätter politiken i baksätet, bakbunden av sin egna handlingssvaghet. Jag menar att detta problemet finns inom samtliga politiska församlingar i Sverige, frón Riksdag och Regering till Härrydas Kommunfullmäktige. Vi har sedan fiera ór tillbaka sett den vóldsbejakande extremismen sprida sig pa var kontinent, där det fria demokratiska samhället attackeras genom terrorattacker mot ofta civila mal. Ännu längre har vi sett desso företeelser i mellanöstern, dö som nu med den islamistiska extremismen som fanbärare. Den 7 aprii drabbades Sverige av var egen handlingsförlamning när en IS-sympatiserande terrorist mördade 4 och skadade 15 oskyldiga människor, enbart för att de bori det fria och demokratiska landet Sverige. Först efter attentatet i Stockholm vaknar de rödgröna ministrarna frón sin civaia för att arbeta from lösningar, för att detta aldrig ska fó hända igen. Det kostade 4 oskyldiga människors liv för att politiken som förs inte har förmógan att se framót. Den 25 aprii lämnade en man en väska pa kommunhuset samtidigt som han deklarerade sino sympatier för lslamiska staten. Denna gang var väskan tom, men den kunde likväl innehóllit en bomb stor nog för att ta med sig tiotals, om inte än fier, människoliv. Härryda kommun, likt resten av Sveriges kommuner, landsting och Riksdag saknar ett aktivt arbete för att attacker likt den i Stockholm, eller hotet som den kvarlämnade väskan i Mölnlycke ska förhindras. Vi Sverigedemokrater förstór att man inte kan skydda sig totalt mot attacker riktande mot samhället, där en ensam gärningsman gar till angrepp, men en handlingsplan moste till stand. För att bekämpa politisk terrorism och extremism, oavsett om det kommer frón vänsterkanten med AFA, högerkanten med NMR eller frón islamism med IS, moste kommunen tidigt ha en handlingsplan hur man gar tillväga. Det behövs ocksò ett aktivt arbete i hur man motverkar att vara medborgare ansluter sig till desso organisationer. För att kunna bedriva detta arbete behövs kunskap! Sverigedemokraterna i Härryda önskar att kommunen tar hotet frón den politiska extremismen pa allvar, och visar detta genom handlingsplaner för desamma. Därför yrkar Sverigedemokraterna: Att Härryda kommun utreder hur manga medborgare som är anslutna, eller har intresse av att ansluta sig till extremism-organisationer likt lslamiska Staten. Att Härryda kommun upprättar en handlingsplan för att förebygga att Härrydabor ansluter sig till vâldsbeiokonde extremistiska organisationer, som till exempel IS, samt Att Härryda kommun utreder behovet av övriga insatser för att förebygga att ett terrorattentat sker i var Calle Johansson (SD) Sida 234(351)

235 Ordförandens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen. Härryda Kommun Mölnlycke Besöksadress: Råda Torg Telefon Fax Sida 235(351)

236 Sektorn för samhällsbyggnad Hanna Henningsson Kommunstyrelsen Datum KS Dnr Motion om fyrverkerier Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade i 34/2017 till kommunstyrelsen remittera motion från Siw Hallbert (S) angående att begränsa användningen av fyrverkerier i kommunen. Motionären föreslår att Härryda kommun ska begränsa användandet av fyrverkerier till nyårshelgen. Användning av fyrverkerier och andra pyrotekniska varor är idag reglerat i 3 kap. 7 ordningslagen (1993:1617). Det finns också en möjlighet för kommuner att meddela lokala ordningsföreskrifter. I Härryda kommuns lokala ordningsföreskrifter finns idag ingen ytterligare begränsning eller precisering för användningen av fyrverkerier utöver ordningslagen. Förvaltningen delar motionärens bedömning att det finns skäl att införa restriktioner och förtydliga regleringen kring användningen av fyrverkerier. Sektorn föreslår att kommunfullmäktige uppdrar till kommunstyrelsen att ta fram ett förslag till revidering av lokala ordningsföreskrifter avseende användningen av fyrverkerier. Förslaget bör genomgå ett remissförfarande inför ärendets politiska behandling. Från sektorn för samhällsbyggnad föreligger skrivelse daterad den 26 september Förslag till beslut Kommunfullmäktige uppdrar till kommunstyrelsen att ta fram ett förslag till revidering av lokala ordningsföreskrifter avseende användningen av fyrverkerier. Kommunfullmäktige anser motionen besvarad med hänvisning till skrivelse daterad den 26 september 2017 av sektorn för samhällsbyggnad. Ärendet Användning av fyrverkerier och andra pyrotekniska varor är idag reglerat i 3 kap. 7 ordningslagen (1993:1617). Pyrotekniska varor får inte användas utan tillstånd av Polismyndigheten. Detta gäller om användningen, med hänsyn till tidpunkten, platsens belägenhet och övriga omständigheter, innebär risk för skada på eller någon beaktansvärd olägenhet för person eller egendom. Användningen av fyrverkerier är Sida 236(351)

237 en fråga om allmän ordning och säkerhet på offentlig plats och Polismyndigheten har tillsynsansvaret. Det finns också en möjlighet för kommuner att meddela lokala ordningsföreskrifter för del eller hela kommunen enligt förordning (1993:1632) med bemyndigande för kommuner och länsstyrelser att meddela lokala föreskrifter enligt ordningslagen. Kommuner har alltså en möjlighet att meddela lokala föreskrifter för användning av fyrverkerier som är mer precisa eller sträcker sig längre än regleringen i ordningslagen (1993:1617). Lagen är allmänt hållen och det är inte ovanligt att kommuner använder sig av den möjligheten och förtydligar när och inom vilka områden som användningen av fyrverkerier är förbjudna eller kräver tillstånd av Polismyndigheten. Kommuner hanterar frågan olika beroende på lokala förutsättningar och politisk vilja. Närliggande kommuner som har infört begränsningar av olika slag är Marks kommun, Lerums kommun och Ale kommun. Göteborgs kommun genomför just nu en remissomgång avseende en begränsning med anledning av ett medborgarförslag. Vilken typ av begränsning skiljer sig från kommun till kommun. Vissa kommuner har begränsningar kring fyrverkerianvändning i detaljplanelagt område, andra anvisar vissa platser i kommunen för ändamålet eller anger att fyrverkerier endast får användas vid vissa tidpunkter utan tillstånd från polisen. I Härryda kommuns lokala ordningsföreskrifter finns idag ingen ytterligare begränsning eller precisering för användningen av fyrverkerier utöver ordningslagen (1993:1617). Som motionären beskriver kan fyrverkerier skapa olägenheter för både människor och djur. Sektorn för samhällsbyggnad har också noterat att fyrverkerier på senare tid i högre grad kommit att användas vårdslöst och oaktsamt. I några fall har de till och med använts för att skrämma och skada andra människor. Det är enligt lag förbjudet att framkalla fara för person och egendom, men olyckor kan förebyggas genom att användning av fyrverkerier förbjuds på vissa platser eller begränsas till vissa tidpunkter. Förvaltningens bedömning Förvaltningen delar motionärens bedömning att det finns skäl att införa restriktioner och förtydliga regleringen kring användningen av fyrverkerier. Sektorn föreslår att kommunfullmäktige uppdrar till kommunstyrelsen att ta fram ett förslag till revidering av lokala ordningsföreskrifter avseende användningen av fyrverkerier. Förslaget bör genomgå ett remissförfarande inför ärendets politiska behandling. Håkan Jacobsson Sektorchef Björn Sundén Trafikchef Bilaga: Motion Sida 237(351)

238 Sida 238(351)

239 - :-- ---:---: _ J I- t ' - I - I. _:.., I._._ Motion Förbud mot fyrverkerier i Härryda kommun Manga hundar men även hästar och katter vet vi far väldigt illa av fyrverkerier. De flesta hund- och hästägare vandas inför nyârshelgen med allt smällande som ibland startar flera dagar innan nyârsafton, Vi hör ocksâ tänka pa de människor som flytt undan krig och förföljelse. För dem kan smällandet väcka hemska minnen, olustkänslor och rädslor. Som kompromiss föreslâs att det i Härryda kommun endast ska vara tìllâtet att använda fyrverkerier under begränsad tid i samband med nyârshelgen, Mölnlycke LiWW- Siw Hallbert Socialdemokraterna i Härryda kommun Sida 239(351)

240 Sektorn för administrativt stöd Carina Karlsson Kommunstyrelsen Datum KS Dnr Ekonomisk månadsuppföljning per oktober 2017 Sammanfattning Kommunstyrelsen har fastställt en årsplan för ekonomisk uppföljning. Uppföljningen sker fem gånger per år inklusive delårsbokslutet. Prognosen per oktober 2017 redovisar ett positivt resultat på 92 mkr och en budgetavvikelse på 54 mkr. Finansförvaltningen redovisar en positiv budgetavvikelse på 35 mkr och sektorerna redovisar ett sammanlagt överskott på 20 mkr. Från sektorn för administrativt stöd föreligger skrivelse daterad den 3 november Förslag till beslut Kommunstyrelsen noterar informationen. Kommunstyrelsen beslutar att inte vidta ytterligare åtgärder med anledning av månadsuppföljningen. Kommunstyrelsen delger kommunfullmäktige. Ärendet Peter Lönn Kommundirektör Bo Ekström Ekonomichef Sida 240(351)

241 Ekonomisk månadsuppföljning per oktober 2017 Belopp mkr Oktober 2017 Utfall 2016 Årets resultat Avvikelse mot budget varav sektorerna Nettokostnadsandel, % Likviditet Banklån Sida 241(351)

242 Prognosen i korthet Driftredovisning Resultatutveckling åren och prognos för 2017 Prognosen redovisar ett positivt resultat på 92 mkr. Budgetavvikelsen består av överskott för finansförvaltningen på 35 mkr och ett totalt överskott för sektorerna på 20 mkr. Finansförvaltningens budgetavvikelse beror främst på positiva avvikelser för skatteintäkter, lönerevision och att kommunstyrelsens reserv inte beräknas användas. Sektorernas överskott förklaras bland annat av överskott på 58 mkr avseende slutredovisning av exploateringsprojekt. Övrigt stora avvikelser är cirkulationsplats och anslutande gata vid Solstens industriområde som redovisar en icke budgeterad kostnad för verksamheten på 17 mkr, överskott inom förskoleverksamheten på 7 mkr på grund av lägre volym och personalkostnad, underskott på 21 mkr för placeringar av barn och unga i hem för vård i boende och familjehem samt personalkostnader på enheten samt att integration och arbetsmarknad prognostiserar ett underskott på 18 mkr. Underskottet beror på att kostnaden för placeringar av ensamkommande barn och unga inte kommer att täckas fullt ut av den lägre ersättningen från migrationsverket som har börjat gälla från och med 1 juli Sida 242(351)

243 Driftredovisning, mkr Budget Prognos Avvikelse - negativ avvikelse/resultat Utbildning och kultur 1 106, ,8 7,0 Socialtjänst 608,9 638,6-29,7 Samhällsbyggnad 96,2 54,1 42,1 varav affärsdrivande verks. -0,2-3,4 3,2 Teknik och förvaltningsstöd 62,5 55,5 7,0 Administrativt stöd 85,8 92,6-6,8 Politisk organisation 10,7 11,1-0,4 Summa sektorer 1 970, ,7 19,2 Finansförvaltning (verksamhetskostnad) -7,2-24,2 17,0 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNAD 1 963, ,5 36,2 Skatteintäkter/finansnetto 2 001, ,8 18,0 ÅRETS RESULTAT 38,1 92,3 54,2 Måluppfyllelsen för god ekonomisk hushållning mäts och analyseras i rullande fyraårsperioder. Båda de finansiella målen förväntas uppnås. Det prognostiserade resultatet uppgår till 4,8 procent av verksamhetens nettokostnader. Soliditeten beräknas öka från 28 procent till 30 procent. Investeringsredovisning Investeringarna beräknas att vid årets slut redovisa ett sammanlagt överskott på 280 mkr. Sektorn för samhällsbyggnad redovisar överskott på 150 mkr och sektorn för teknik och förvaltningsstöd redovisar ett överskott på 125 mkr. Överskottet inom samhällsbyggnad beror till stor del på tidsförskjutningar och fördröjningar av projekt till följd av överklagande och ytterligare utredningar. Investeringar motsvarande 87 mkr för vattenverksamheten senareläggs, vilket innebär ett större överskott än i augustiprognosen. Inom Trafikverksamheten senareläggs investeringar motsvarande 61 mkr. Teknik och förvaltningsstöds överskott kan hänföras till fastighet. Förklaringen är främst tidsförskjutningar för de två sporthallarna som är planerade i Mölnlycke fabriker och Landvetter samt den kommande förskolan i anslutning till Rävlandaskolan och stödboende vid Orrekullen. 3 Sida 243(351)

244 Kommentarer Politiska organisationen Politisk verksamhet prognostiserar ett underskott på 0,4 mkr. Underskottet beror främst på att kostnaden för arvoden för kommunstyrelsen och demokratiberedningen kommer att bli högre än budgeterat samt att konsultkostnader för översyn av den politiska verksamheten inte är budgeterad. Finansförvaltningen Helårsprognosen för finansförvaltningen redovisar en positiv budgetavvikelse på 35 mkr, vilken främst beror på positiva avvikelser för skatteintäkter, lönerevision och att kommunstyrelsens reserv inte beräknas användas. Den totala positiva avvikelsen för verksamhetskostnader och kommunstyrelsens reserv är 17 mkr. Den interna kapitalkostnadsräntan beräknas redovisa ett underskott på 7 mkr på grund av lägre investeringsvolym. Reserven för kommunstyrelsen på 15 mkr beräknas inte användas under året. Kalkylerad lönerevision och pott för strategisk lönesatsning redovisar ett överskott på 8 mkr. Skuldförändring av semester, ferielöner och övertidsskuld beräknas redovisa ett underskott på 5 mkr. Pensioner enligt fullfondering, exklusive finansiell kostnad beräknas redovisas ett överskott på 5 mkr. Arbetsgivaravgifterna beräknas redovisa ett överskott på 1 mkr. Skatteintäkter och utjämning beräknas redovisa ett totalt överskott på 10,3 mkr, varav skatteintäkter och avräkningar redovisar ett överskott på 8,8 mkr. I cirkulär 17:47 från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) den 28 september 2017 beskrivs en fortsatt positiv utveckling i svensk ekonomi. Jämfört med den prognos SKL presenterade i augusti är skatteunderlagstillväxten uppreviderad för Diagram för rikets skatteunderlagstillväxt och bidrag från vissa komponenter. Inom parentes redovisas Härryda kommuns egna skatteunderlagstillväxt (Procent respektive procentenheter). 4 Sida 244(351)

245 Finansiella nettokostnader redovisar ett budgetöverskott på 7,7 mkr. För ränte- och basbeloppsuppräkningen på pensionsskulden prognostiseras ett underskott på 2,5 mkr. De finansiella intäkterna redovisar ett överskott på 1,6 mkr och räntekostnaderna redovisar ett överskott på 8,6 mkr till följd av upplåning och räntenivå som är lägre än budgeterat. Sektorn för utbildning och kultur Driftredovisning Driftredovisning, mkr Budget Prognos Avvikelse Utbildning och kultur 1 106, ,8 7,0 varav: ledning 11,6 10,6 1,0 förskola 299,9 292,9 7,0 grundskola 548,0 553,5-5,5 gymnasium 141,3 137,3 4,0 vuxenutbildning 20,6 20,5 0,1 kultur 43,6 43,3 0,3 utveckling, fritid och folkhälsa 41,8 41,7 0,1 Sektorn prognostiserar ett överskott på 7 mkr. Förskola och gymnasiet prognostiserar större överskott medan grundskola visar underskott. Förskoleverksamheten prognostiserar ett överskott på 7 mkr. Detta förklaras till största del av att det är färre barn i verksamheten i jämförelse med budget. Dessutom bidrar vakanser och lägre kostnader för personal, som en konsekvens av bristen på förskollärare, till överskottet. Gymnasieverksamheten prognostiserar ett överskott på 4 mkr. Överskottet beror i huvudsak på fler sålda platser och högre intäkt per plats än planerat. Hulebäck har fler elever på skolan än budgeterat men merkostnaden för elevökningen täcks mer än väl av ökade intäkter för sålda platser. Grundskoleverksamheten prognostiserar ett underskott på 5,5 mkr, främst beroende på fler elever i verksamheten i jämförelse med budget, samt att grundskoleenheternas ekonomi inte beräknas gå ihop. Ytterligare en orsak är obudgeterade lokalkostnader för paviljonger. Utveckling, fritid och folkhälsa (UFF) prognostiserar en mindre avvikelse på 0,1 mkr mot budget. Enheten Centrum för flerspråkigt lärande visar underskott medan Utvecklingsoch stödenheten visar överskott på grund av vakanser och beviljade bidrag. Ledning, vuxenutbildningen och kultur visar positiva avvikelser på totalt 1,4 mkr till följd av i första hand vakanser. Investeringar Sektorn prognostiserar ett överskott på 1,6 mkr vilket beror på tidsförskjutningar. Det är framförallt utrustandet av nya förskolan i Rävlanda som blivit försenat då byggnaden inte står klar förrän 2018 samt andra mindre tidsförskjutningar. 5 Sida 245(351)

246 Sektorn för socialtjänst Driftredovisning Driftredovisning, mkr Budget Prognos Avvikelse Socialtjänst 608,9 638,6-29,7 varav: ledning 28,7 28,9-0,2 vård och omsorg 180,3 177,6 2,7 hälsa och bistånd 131,0 128,1 2,9 funktionshinder samt individ- och familjeomsorg 259,7 277,2-17,5 integration och arbetsmarknad 9,2 26,8-17,6 Sektorn prognostiserar ett underskott på 29,7 mkr. Ledning prognostiserar ett underskott på 0,2 mkr på grund av högre kostnader för personal i samband med frånvaro. Vård och omsorg prognostiserar ett överskott på 2,7 mkr. Överskottet beror främst på att de särskilda boendena inte har rekryterat vikarier fullt ut vid tillfälliga vakanser samt försening vid öppning av särskilda boendet Östra Bygården. Tillsammans prognostiserar de särskilda boendena ett överskott på 2,9 mkr. Personlig assistans prognostiserar ett underskott på 0,2 mkr, vilket beror på att produktionskostnaden överstiger den interna timersättningen. Hälsa och bistånd prognostiserar ett överskott på 2,9 mkr. Det är främst hemtjänsten och personlig assistans som bidrar till det överskottet, genom att beviljade respektive utförda timmar prognostiseras bli lägre än budgeterat. Samtidigt prognostiserar korttidsvården ett underskott på 3,0 mkr vilket beror på fler placeringar och fler betaldagar på sjukhus. Individ- och familjeomsorg samt funktionshinder prognostiserar ett underskott på totalt 17,5 mkr. Placeringar av barn och unga i HVB och familjehem samt personalkostnader på enheten prognostiserar tillsammans ett underskott på 20,8 mkr vilket främst beror på fler och längre placeringar och en hög personalomsättning. Försörjningsstödsenheten prognostiserar ett underskott på 2,0 mkr, vilket beror på att fler hushåll uppbär försörjningsstöd samt högre utbetalningar per hushåll. Funktionshinderboendena och daglig verksamhet prognostiserar tillsammans ett överskott på 3,1 mkr vilket främst beror på att boendena Östra Backa och Stenbrottet kommer att tas i drift år 2018 och drivas i extern regi. Integration och arbetsmarknad prognostiserar ett underskott på 17,6 mkr. Underskottet beror på att kostnaden för placeringar av ensamkommande barn och unga inte kommer att täckas fullt ut av den lägre ersättningen från migrationsverket som har börjat gälla från och med 1 juli Åtgärder Vidtagna åtgärder Inom hemtjänsten pågår ett utvecklingsarbete för att genomlysa organisationen och ekonomin. Inom personlig assistans fortsätter arbetet med ärendebaserad uppföljning som en del i arbetet med att effektivisera verksamheten. I enheten för barn och unga pågår det ett rekryteringsarbete och det finns en handlingsplan för att förbättra arbetsmiljön i personalgruppen. Ett arbete pågår där de externa placeringarna individuellt utvärderas och om möjligt omplaceras till mer kostnadseffektivare alternativ. Det pågår ett utredningsarbete av extern konsult på enheten. Vidare ses delegationsordningen över och nya riktlinjer för familjehem är beslutade. En ny upphandling avseende köpta platser i HVB är genomförd. Enheten för ensamkommande fortsätter arbetet med individuella planeringar för att sänka kostnaderna för placeringarna 6 Sida 246(351)

247 samt att flytta asylsökande ungdomar som är över 18 år till migrationsverket enligt gällande lagstiftning. Avveckling av Pulkavägens HVB kommer att ske under hösten med anledning av förändrat behov. Investeringar Sektorn prognostiserar ett överskott på totalt 2,2 mkr. Avvikelsen uppkommer dels som en följd av framflyttning av planerade nybyggnationer dels på att boendena Östra Backa och Stenbrottet kommer att drivas i extern regi. Sektorn för samhällsbyggnad Driftredovisning Driftredovisning, mkr Budget Prognos Avvikelse Samhällsbyggnad 96,2 54,1 42,1 varav: ledning och administration 5,9 6,4-0,5 miljösamordning 1,9 1,7 0,2 näringsliv 4,5 3,0 1,5 mark och bostad 8,8-32,4 41,2 plan och bygglov 5,1 5,4-0,3 trafik 70,2 73,4-3,2 affärsdrivande verksamhet -0,2-3,4 3,2 Sektorn redovisar en nettokostnad om 54,1 mkr per oktober och prognostiserar en avvikelse på 42,1 mkr mot budget. Ledning och administration redovisar ett underskott på 0,5 mkr, vilket beror på högre lönekostnader på grund av en utökning med en administratör under hela året och ytterligare två tjänster senare från hösten. Kostnader för konsulterna för stadsutvecklingsstudie och personalutveckling hör varit högre än budgeterade vilket har också bidragit till negativa avvikelsen med cirka 0,3 mkr. Näringsliv prognostiserar utfall till och med den 1 juli Utfallet som redovisas på samhällsbyggnad är drygt 3 mkr vilket innebär en avvikelse på cirka 1,5 mkr mot budget. Verksamheten flyttades från sektor för samhällsbyggnad till utvecklingsfunktionen. Kostnader som har tillkommit efter 1 juli bokförs på den nya funktionen men budget flyttas först den 1 januari Miljösamordningen redovisar ett överskott på 0,2 mkr, vilket beror främst på en ny organisation och omstrukturering av verksamheten då en ny miljösamordnare påbörjade sin anställning i maj och inte hunnit med att sätta verksamheten i full gång under sommaren. Efter sommaren har två konsulter anlitats för att jobba med Gallhålans naturreservat, Rådasjöns naturreservat, Lahall observatoriet mm samt en projektanställning i två månader med början från oktober. Mark och bostad redovisar ett överskott på 41,2 mkr. Totalt resultat för årets slutredovisningar av exploateringsprojekt är inte ändrat sedan augustiprognosen och redovisar fortfarande på 57,8 mkr. Verksamheten beräknas avvika positivt mot budget 41,2 mkr. Cirkulationsplats och anslutande gata vid Solstens industriområde utgör en icke budgeterad kostnad för verksamheten på 17,1 mkr. Förutom exploatering prognostiseras ett överskott på 0,5 mkr som kommer att genereras på bostadsanpassning pga. lägre kostnader och Mät och GIS med hänvisning till ökad försäljning av verksamhet. 7 Sida 247(351)

248 Plan och bygglov prognostiserar ett underskott på 0,3 mkr mot budget. Plan prognostiserat ett underskott på cirka 1,3 mkr. Detta beror främst på att planerna för Mölnlycke fabriker och Landvetter centrum, kvarter 2 och 3 har blivit överklagade samt Företagspark Bårhults har blivit försenad. Tack vare högre intäkter än budgeterade har Bygglov prognostiserat ett överskott på drygt 0,9 mkr. Trafik redovisar ett underskott på 3,2 mkr. Beläggningsunderhållet redovisar ett underskott på 3,8 mkr på grund av extra satsningar på Rådavägen från Mölndalsvägen till Vällkulle centrum samt Lunnavägen i Landvetter bägge sträckorna. Dessutom prognostiserar verksamheten ett överskott på 0,4 mkr på Allmän Kollektivtrafik på grund av lägre kostnader för 65+ och överskott på 0,3 mkr på Vinterväghållning där verksamheten förutsätter att det inte kommer några större snömängder innan jul Affärsdrivande verksamhet prognostiserar en positiv avvikelse på drygt 3,2 mkr. Vattenverksamheten prognostiserar en avvikelse mot budget på 1,3 mkr. Det prognostiserade resultatet är en försämring med 2,2 mkr jämfört med augustiprognosen. Det beror bland annat på att verksamheten för avloppsreningsverk har ökade kostnader då Rävlanda reningsverk har haft driftproblem. Konsulter och entreprenörer har avropats och då har kostnaden blivit högre än tidigare förväntat. Åtgärderna var nödvändiga och i samråd med Miljö- och hälsoskydds kontaktperson för att säkerställa miljötillståndet för reningsverket. Avfall beräknar en positiv avvikelse på 1,9 mkr. Avvikelsen mot budget beror främst på lägre kostnader med cirka 2,8 mkr samt lägre intäkter med cirka 1 mkr på grund av en ny entreprenör för hämtning av hushållsavfall sedan hösten Sektorn för teknik och förvaltningsstöd Driftredovisning Driftredovisning, mkr Budget Prognos Avvikelse Teknik och förvaltningsstöd 62,5 55,5 7,0 varav: ledning 1,7 1,6 0,1 fastighet 4,2-4,0 8,2 IT 6,9 6,9 0,0 mark och anläggning 34,3 37,3-3,0 måltidsservice 4,5 3,2 1,3 service 5,9 6,1-0,2 städservice 3,2 2,5 0,7 säkerhet 1,8 1,9-0,1 Sektorn prognostiserar ett överskott på 7,0 mkr. Detta beror framför allt på en positiv resultateffekt av komponentavskrivning som infördes från och med Modellen innebär en i genomsnitt längre avskrivningstid än tidigare samt en förskjutning från driftredovisning till investeringsredovisning. Budgeten kommer att anpassas till detta från och med Den positiva resultateffekten i år beräknas till 8 mkr och det är förskjutningen från drift till investering som genererar den största delen av överskottet. Ledning beräknas gå med ett mindre överskott på 0,1 mkr vilket främst beror på att anslaget för utbildning inte används fullt ut. För fastighet beräknas en positiv budgetavvikelse på 8,2 mkr. Förutom den positiva effekten av komponentavskrivning (+8,0 mkr) beror överskot- 8 Sida 248(351)

249 tet på för högt budgeterade kapitalkostnader (+1,1 mkr) för investeringsförändringar som tillkom i förra årets budgetprocess. Därutöver förekommer både överskott och underskott inom funktionen. Intäkter för intern projektledning avseende investeringsprojekt beräknas öka till följd av omräknat timpris. Elkostnaderna väntas bli lägre till följd minskad förbrukning jämfört med budget. Försäkringsersättningen för brandskadan i Mölnlycke kulturhus förra året blir 0,4 mkr högre än beräknat vilket ger motsvarande resultatförstärkning i år. Samtidigt prognostiseras fortsatt höga kostnader för fastighetsskötsel vilket främst beror på högre personaloch bilkostnader än budgeterat. En vattenskada i ett omklädningsrum i Rävlandaskolans gymnastikhall innebär också kostnader på 1,3 mkr utöver budget. Prognosen för IT innebär ingen budgetavvikelse totalt sett men ett överskott genereras av att en medarbetare övergått till utvecklingsfunktionen från och med halvårsskiftet och att den tjänsten inte ersätts. Detta regleras budgetmässigt först år Samtidigt beräknas ungefär motsvarande underskott till följd av ett avgångsavtal för en medarbetare. Mark och anläggningar beräknas redovisa ett underskott på 3,0 mkr vilket beror på utrangering av konstgräsplanen vid Mölnlycke idrottsplats som anlades år Orsaken är att anläggningens livslängd är passerad, underlaget är idag mycket slitet och i princip omöjligt att bedriva verksamhet på. Utrangeringen innebär en engångskostnad på 3,4 mkr då anläggningen fortfarande har ett bokfört värde. Samtidigt prognostiseras överskott inom funktionen. Kostnaderna för föreningstjänster/föreningsstöd kommer att bli lägre till följd av senare uppstart än budgeterat. Simskolan har i år inte bedrivits i egen regi utan köpts in externt vilket har inneburit lägre kostnader. Anslaget för konsulttjänster kommer inte heller att användas fullt ut. För måltidsservice prognostiseras ett överskott på 1,3 mkr, främst beroende på marginalintäkter som en följd av förväntade volymökningar samt fortsatt lägre livsmedelskostnader jämfört med budget. Svinnprojektet och fördelaktig upphandling avseende livsmedel gör att kostnaderna hålls nere. Prognosen för service innebär ett underskott på 0,2 mkr. Detta beror på högre IT-kostnader än budgeterat och ett tillfälligt ökat behov av inhyrd personal i kontaktcenter. Städservice prognostiserar ett överskott på 0,7 mkr som framför allt beror på effektivare städmetoder, städutrustning och maskiner vilket innebär lägre materialkostnader. Säkerhet beräknas redovisa ett mindre underskott på knappt 0,1 mkr till följd av högre kostnader kameraövervakning samt ej budgeterade kostnader för ordningsvakt i Hindås. Investeringar Sektorn prognostiserar ett överskott på 124,9 mkr varav huvuddelen (123,7 mkr) kan hänföras till fastighet. Förklaringen är främst tidsförskjutningar för de två sporthallarna som är planerade i Mölnlycke fabriker och Landvetter samt den kommande förskolan i anslutning till Rävlandaskolan och stödboende vid Orrekullen. Tidplanen för Djupedals gymnastikhall och upprustningen av Hindås stationshus överensstämmer inte heller med budget vilket genererar ett överskott i år. De två planerade HVB-boendena för ensamkommande kommer inte att byggas på grund av minskat behov. För Backaskolan beräknas ett överskott till följd av fördelaktig upphandling. Underskottet inom IT på 2,5 mkr beror på att projektet som gäller förändring av IT-plattform blivit mer omfattande då det även omfattar det pedagogiska nätet. För mark och anläggningar beräknas ett överskott på 3,3 mkr vilket främst beror på tidsförskjutningar avseende näridrottsplats, lekplats samt upprustning av ridstigar, spår och leder. Dessutom kommer anslagen för maskiner, inventarier och fordon inte användas fullt ut. För service beräknas ett överskott på 0,2 mkr vilket beror på att det planerade inköpet av bokningssystem i huvudsak kommer att bli en lösning via driftredovisningen. Anslaget för husansvarig kommer bara att användas till viss del på grund av lägre investeringsbehov i år. 9 Sida 249(351)

250 Sektorn för administrativt stöd Sektorn redovisar ett underskott på 6,8 mkr, vilket motsvarar en negativ avvikelse på 8 procent. Det är stora variationer i avvikelser mellan de olika funktionen som ingår i sektorn. Utvecklingsfunktionen redovisar ett underskott på 7,7 mkr. Underskottet beror framför allt på ett avtal om förlikning mellan Härryda kommun och Råda Säteri & Gästgifveri AB. Kostnader för kommunen till följd av avtalet på 5,5 mkr belastade näringslivsverksamheten vilken ingick i nya utvecklingsfunktionen från och med 1 juli Kostnader som har tillkommit efter 1 juli bokförs på sektorn för administrativt stöd men budget flyttas först den 1 januari Utöver förlikningskostnaden hänför avvikelsen för funktionen sig till att nya utvecklingschefen inte har någon budget för sin enhet, vilket innebär lönekostnader och andra overheadkostnader på cirka 1 mkr för både den nya utvecklingschefen, digitaliseringsansvarig och tidigare miljöchef som har organisatorisk placering inom utvecklingsfunktionen. Budget för digitaliseringsansvarig flyttas först efter 1 januari från IT till utvecklingschefsbudget. Resterande avvikelse hänför sig till kostnader för e-arkiv, Meetings+ och Platina. Miljö- och hälsoskydd redovisar ett överskott på 0,7 mkr. Verksamheten får in signifikant högre intäkter än budget och har samtidigt lägre lönekostnader de sista två månaderna på grund av organisatorisk omplacering av tidigare miljöchef till utvecklingsfunktionen. 7Personalfunktionen redovisar ett överskott på 0,1 mkr på grund av lägre personalkostnader i samband med pensionsavgång och att handledningsbudget inte nyttjas ut i stor grad på grund av att en av hälsoutvecklarna är föräldraledig. Ekonomi och upphandlingsfunktionen redovisar ett underskott på 0,2 mkr. Det är stora variationer i avvikelser mellan de enheterna som ingår i denna funktion men underskottet beror huvudsakligen på högre kostnader för upphandling av särskilt boende samt servicebostad och gruppbostad. Uppdraget ligger på upphandlingsenheten och en pågående tvist som uppstått med konsultföretag i samband med denna upphandling gör att det råder en viss osäkerhet kring vart slutliga kostnaden kommer att landa på i slutet av året. Ledningsverksamheten redovisar ett överskott på 0,2 mkr. Den positiva budgetavvikelsen beror bland annat på att budgeten för konsulttjänster inte använts fullt ut och att kommunen inte är längre är medlem i Fair Trade och därmed har kostnaderna för denna aktivitet uteblivit under året. Investeringsbudget Sektorns investeringsbudget redovisar sitt utfall i slutet av året för att kostnader för konstnärlig utsmyckning bokförs på respektive verksamhet där utsmyckningen köps in under året. I slutet av året överförs budgetmedel till de verksamheterna som gjort inköp. Cirka 1 mkr av sektorns budgeterade investeringsutrymme kommer att lämnas outnyttjat. Detta avser konstnärlig utsmyckning och beror främst på att byggprojekt försenats. Budgeten för e-arkiv och serverbyte kommer inte att användas i år. 10 Sida 250(351)

251 Sektorn för teknik och förvaltningsstöd Per-Arne Larsson Kommunstyrelsen Datum KS Dnr Överskridande av investeringsbudget Sammanfattning I samband med uppförandet av Västergärdets förskola i Landvetter uppfördes även en skyttepaviljong på samma tomt som förskolan. Detta gjordes eftersom den tidigare skyttepaviljongen revs då den stod på den plats där Västergärdets förskola skulle byggas. För att kompensera föreningen gjordes en överenskommelse mellan föreningen och förvaltningen om att en ny skyttepaviljong skulle uppföras i anslutning till Västergärdets förskola. Utgiften för paviljongen som vid tiden för överenskommelsen bedömdes bli under tkr blev tkr. Orsaken till de högre utgifterna är bland annat mer omfattande markarbeten, större väg till fastigheten samt tillhörande parkering. Sammanlagd investeringsbudget för Västergärdets förskola uppgår till tkr och beräknat sammanlagt utfall tkr inklusive utgifter för skyttepaviljongen. Såväl förskolan som skyttepaviljongen har alltså blivit dyrare än budgeterat, vilket skapar ett sammanlagt överskridande med tkr. Sektorn bedömer att utgiften för skyttepaviljongen bör bokföras på fastighet som ett separat investeringsprojekt. Driftkostnad/hyra ryms inom befintlig ram för mark och anläggningar. Från sektorn för teknik och förvaltningsstöd föreligger skrivelse daterad den 12 oktober Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner underskott om tkr. Per-Arne Larsson Sektorchef Sida 251(351)

252 Sektorn för utbildning och kultur Dajana Mehdin Kommunstyrelsen Datum KS Dnr Kulturstipendium 2017 Sammanfattning Sektorn för utbildning och kultur har i uppdrag att föreslå mottagare av årets kulturstipendium, utifrån de stipendieansökningar som sektorn har mottagit under ansökningstiden. Kommunstyrelsen ska utse en mottagare av stipendiet. Dessförinnan bereds ärendet på det politiska sektorssamrådet för utbildning och kultur. Kulturstipendiet är avsett som ett stöd och en uppmuntran för fortsatt utbildning och utveckling inom det kulturella området. Stipendiet delas ut till en person eller organisation som är verksam inom Härryda kommun eller vars kulturella gärning på annat sätt har anknytning till kommunen. Mottagare av Härryda kommuns kulturstipendium får en summa om kronor. Prisutdelning sker vid kommunfullmäktiges sammanträde i december. Från sektorn för utbildning och kultur föreligger skrivelse daterad den 5 oktober Förslag till beslut Kommunstyrelsen utser XX till mottagare av Härryda kommuns kulturstipendium Olof Olsson Sektorschef Joakim Albrektson Verksamhetschef Sida 252(351)

253 Sektorn för utbildning och kultur Dajana Mehdin Kommunstyrelsen Datum KS Dnr Kulturpris 2017 Sammanfattning Sektorn för utbildning och kultur har i uppdrag att föreslå mottagare av årets kulturpris. Kommunstyrelsen ska utse mottagare av priset. Kulturpriset är en belöning för en lång och trogen insats inom det kulturella området. Priset delas ut till en person eller organisation som är verksam inom Härryda kommun eller vars kulturella gärning på annat sätt har anknytning till kommunen. Det politiska sektorssamrådet för utbildning och kultur har i uppdrag att föreslå mottagare av kommunens kulturpris. Kommunstyrelsen ska utse mottagare av priset. Mottagare av Härryda kommuns kulturpris får en summa på 5000 kronor. Prisutdelning sker vid kommunfullmäktiges sammanträde i december. Från sektorn för utbildning och kultur föreligger skrivelse daterad den 5 oktober Förslag till beslut Kommunstyrelsen utser XX till mottagare av Härryda kommuns kulturpris Olof Olsson Sektorschef Joakim Albrektson Verksamhetschef Sida 253(351)

254 Sektorn för teknik och förvaltningsstöd Maria Lind Kommunstyrelsen Datum KS Dnr Pris till årets förningsprofil 2017 Sammanfattning Sektorn för teknik och förvaltningsstöd har i uppdrag att föreslå mottagare av årets föreningsprofil. Kommunstyrelsen ska utse mottagare av priset. Årets föreningsprofil är en belöning till medlem i förening som profilerat sig med en föreningsinsats utöver det vanliga. Insatsen ska vara ideell och gagna föreningens utveckling. Det politiska sektorssamrådet för teknik och förvaltningsstöd har uppdraget att föreslå mottagare av priset samt lämna förslag tillsammans med motivering till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen ska utse mottagare av priset. Mottagare av årets föreningsprofil erhåller en summa på 5000 kronor. Prisutdelningen sker vid kommunfullmäktiges sammanträde i december Från sektorn för teknik och förvaltningsstöd föreligger skrivelse daterad den 9 oktober Förslag till beslut Kommunstyrelsen utser xx till mottagare av årets föreningsprofil Per-Arne Larsson Sektorschef Maria Lind Funktionschef Sida 254(351)

255 Sektorn för administrativt stöd Magnus Heimdahl Kommunstyrelsen Datum KS Dnr Lägesrapport från sektorerna avseende utredningsuppdrag med anledning av besvarade motioner Sammanfattning Sektorerna skall två gånger per år lämna en lägesrapport avseende de utredningsuppdrag som sektorerna fått med anledning besvarade motioner. Från sektorn för samhällsbyggnad och administrativt stöd föreligger rapporter. Sektorerna socialtjänst, utbildning och kultur samt teknik och förvaltningsstöd har för närvarande inga rapporter med anledning av besvarade motioner. Från sektorn för administrativt stöd föreligger skrivelse daterad den 1 november. Förslag till beslut Kommunstyrelsen noterar rapporterna Kommunstyrelsen beslutar att delge kommunfullmäktige rapporterna. Ärendet Peter Lönn Kommundirektör Anna Jacobsson Administrativ chef Sida 255(351)

256 Sektorn för samhällsbyggnad Nejat Mousa Datum Dnr KS Lägesrapport avseende uppdrag som sektorn för samhällsbyggnad fått med anledning av motion Sammanfattning Motion om miljöprogram för Härryda kommun. Motionärer: Roland Jonsson (MP) Birgitta Olsson (MP) Marcus Berggren (MP) och Lina Eiserman Ålund (MP). Besvarad av kommunfullmäktige , 172 Motionärerna föreslår att förvaltningen tar fram ett miljöprogram för kommunen som beskriver Härryda kommuns miljömålsarbete samt visar vad kommunen ska göra på lokal nivå för att nå de nationella miljökvalitetsmålen. Framtagande av miljöprogram och verksamhetsmål föreslås ske i nära samarbete mellan politiker och tjänstemän. Sektorn för samhällsbyggnad ser ett behov av att miljömålsarbetet koordineras med kommunens övriga kvalitets, mål- och ledningsarbete. Kommunfullmäktige uppdrog i 172/2017 åt kommunstyrelsen att återkomma med förslag på arbetssätt för att driva miljömålen framåt. Inom förvaltningen pågår ett arbete med att ta fram förslag på arbetssätt för att driva miljömålen framåt. Ärendet kommer att redovisas under våren Håkan Jacobsson Samhällsbyggnadschef Irmana Cukur Administrativ chef HK1001, v1.0, Sida 256(351)

257 Sektorn för administrativt stöd Magnus Heimdahl Datum Dnr KS Lägesrapport avseende uppdrag som sektorn för administrativt stöd fått med anledning av motion Följande motioner har medfört uppdrag ställda till sektorn för administrativt stöd: Motion om Varför har vi ett oppositionsråd i Härryda kommun. Motionär: Steinar Walsö-Kanstad (KP) Besvarad av kommunfullmäktige , 94 Kommunfullmäktige uppdrog i 94/2016 åt demokratiberedningen att i samband med översynen av den politiska organisationen även behandla frågan om oppositionsråd. Den politiska organisationen beslutades av kommunfullmäktige 159/2017 efter förslag från demokratiberedningen att träda i kraft 1 januari 2019 och gäller I förslag på ny organisation kvarstår oppositionsråd. Uppdraget kan därmed anses genomfört. Peter Lönn Kommundirektör Anna Jacobsson Administrativ chef HK1001, v1.0, Sida 257(351)

258 Sektorn för samhällsbyggnad Datum Dnr 2017KS Anmälan av delegationsbeslut till förvaltningschefen och kommunstyrelsen Beslutsfattare Håkan Jacobsson Beslut Utse beslutsattestant för sektorn för samhällsbyggnad Petrus Sigvardsson Parkeringstillstånd rörelsehindrad Petrus Sigvardsson Beslut om upplåtelse av offentlig plats Petrus Sigvardsson Undantag av bestämmelser, parkeringsdispens Kristina Englund Bostadsanpassningsbidrag 155/17-173/17. Kristina Englund Bostadsanpassningsbidrag 174/17-194/17. Björn Sundén Anställning Håkan Jacobsson Björn Sundén Håkan Jacobsson Björn Sjöqvist Björn Sjöqvist Tilldelningsbeslut, angående anlitande av White arkitekter AB för fördjupad stadsbyggnadsstudie för Mölnlycke Centrum. Anlitande av Västmark Entreprenad AB för rivning av lada. Anlitande av Sweco Society AB för konsulttjänst avseende utveckling av ny järnväg och stationer. Yttrande till polismyndigheten angående upplåtelse av offentlig plats 2016/ /06, 2016/09, 2016/12, 2017/ /06, 2017/ /11, 2017/ /26, 2017/ /32, 2017/34, 2017/ /40 Undantag från bestämmelser , , , , , , , Sida 258(351)

259 2 (3) Beslutsfattare Björn Sjöqvist Beslut Beslut om att flytta fordon, DSJ575. Handlingar/pärmar finns hos samhällsbyggnad Beslut om att flytta fordon, EPW123. Handlingar/pärmar finns hos samhällsbyggnad Beslut om att flytta fordon, FFR292. Handlingar/pärmar finns hos samhällsbyggnad Beslut om att flytta fordon, HYG973. Handlingar/pärmar finns hos samhällsbyggnad Beslut om att flytta fordon, SLN020. Handlingar/pärmar finns hos samhällsbyggnad Beslut om att flytta fordon, AEJ026. Handlingar/pärmar finns hos samhällsbyggnad Beslut om att flytta fordon, SNA659. Handlingar/pärmar finns hos samhällsbyggnad Beslut om att flytta fordon, LCA926. Handlingar/pärmar finns hos samhällsbyggnad Beslut om att flytta fordon, SJ02UHX. Utländsk. Handlingar/pärmar finns hos samhällsbyggnad Beslut om att flytta fordon, CHU437. Handlingar/pärmar finns hos samhällsbyggnad Beslut om att flytta fordon, LNH276. Handlingar/pärmar finns hos samhällsbyggnad Beslut om att flytta fordon, KHR398. Handlingar/pärmar finns hos samhällsbyggnad Beslut om att flytta fordon, OHF763. Handlingar/pärmar finns hos samhällsbyggnad Beslut om att flytta fordon, XWS772. Handlingar/pärmar finns hos samhällsbyggnad Beslut om att flytta fordon, 985CSP59. Utländsk Handlingar/pärmar finns hos samhällsbyggnad Beslut om att flytta fordon, CPB950. Handlingar/pärmar finns hos samhällsbyggnad Beslut om att flytta fordon, FRX386. Handlingar/pärmar finns hos samhällsbyggnad Beslut om att flytta fordon, TNL343. Handlingar/pärmar finns hos samhällsbyggnad Beslut om att flytta fordon, RMD045. Handlingar/pärmar finns hos samhällsbyggnad Beslut om att flytta fordon, TCT373. Handlingar/pärmar finns hos samhällsbyggnad Beslut om att flytta fordon, FTF605. Handlingar/pärmar finns hos samhällsbyggnad Sida 259(351)

260 3 (3) Beslutsfattare Beslut Beslut om att flytta fordon, ENO116. Handlingar/pärmar finns hos samhällsbyggnad Beslut om att flytta fordon, SAE104. Handlingar/pärmar finns hos samhällsbyggnad Sida 260(351)

261 Sida 261(351)

262 Sida 262(351)

263 Sida 263(351)

264 Sida 264(351)

265 Sida 265(351)

266 Sida 266(351)

267 Sida 267(351)

268 Sida 268(351)

269 Sida 269(351)

270 Sida 270(351)

271 Sida 271(351)

272 Sida 272(351)

273 Sida 273(351)

274 Sida 274(351)

275 Sida 275(351)

276 Sida 276(351)

277 Sida 277(351)

278 Sida 278(351)

279 Sektorn för utbildning och kultur Datum Dnr 2017KS Anmälan av delegationsbeslut till förvaltningschefen och kommunstyrelsen Beslutsfattare Charlotte Scott Annika Cross Annika Cross Thomas Svensson Anna-My Zetterberg Anna-My Zetterberg Marie Wilhelmsson Börje Persson Martin Frejinger Susanne Lorenzatti Andrea Skoglund Andrea Skoglund Andrea Skoglund Andrea Skoglund Andrea Skoglund Ulrika Sjöberg Ulrika Sjöberg Olof Olsson Beslut Anställning, Västergärdets förskola Anställning, Landvetters kulturhus Anställning, Landvetters kulturhus Tjänstledighet, Hulebäcksgymnasiet Tjänstledighet, Hulebäcksgymnasiet Anställning, Hulebäcksgymnasiet Tjänstledighet, Hulebäcksgymnasiet Tjänstledighet, Hulebäcksgymnasiet Anställning, Hulebäcksgymnasiet Anställning, Landvetterskolan Tjänstledighet, Djupedals förskola Anställning, Säteriets förskola Anställning, Barrskogens förskola Tjänstledighet, Barrskogens förskola Anställning, Djupedals förskola Tjänsledighet, Tallgrådens förskola Tjänstledighet, Ljungna förskola Tjänsteresa, Vuxenutbildningen Sida 279(351)

280 HÄRRYDA,...KOMMUN Sektorn för utbildning och kultur BLANKETT FÖR ANSTÄLLNINGAR SAMMANSTÄLLNING AV DELEGATIONSBESLUT Delegationsbeslut som anmäls till förvaltningschefen och kommunstyrelsen. Delegat I Befattning Enhet/verksamhetsområde Charlotte Scott I Förskolechef Västergärdet förskola.. Besluts- Punkt: (i Tjänst: Namn: Syssel Tidsbegränsad Tillvidare- Datum: delegations- sättningsgrad: anställning anställd fr.o.m. ordningen) A Förskollärare Christina Savonen Andersson 100% Skickas snarast till Registrator, Sektorskontoret UTK Sida 280(351) 1(18)

281 Sektorn för utbildning och kultur BLANKETT FÖR ANSTÄLLNINGAR SAMMANSTÄLLNING AV DELEGATIONSBESLUT Delegationsbeslut som anmäls till förvaltningschefen och kommunstyrelsen. Delegat I Befattning Enhet/verksamhetsområde flv1 V\ 1 ~ Cm SJ I ~~ n.0hc\ti J- tlaj'\llu. ¼,cl1vYVlif) 1 Ra'v(t1Vl(!ft 9- &hm~) t I Besluts- Punkt: (i Tjänst: Namn: Syssel Tidsbegränsad Tillvidare- Datum: delegations- I sättningsgrad: anställning anställd fr.o.m. ordniugen) A ~ l\qgo \<lul\llq tji ~! ~ 'oo '/. Jti~i-1 1 < 0 \!~l'.t-llfj ( I Datum Underskrift av delegat I RCl1-l0-Oc 1.,--,-. I\ '~ C-- Skickas snarast till Registrator, Sektorskontoret UTK I I I I I I I i'bl Sida 281(351) 2(18)

282 I I HÄRRYDA...,KOMMUN Sektorn för utbildning och kultur BLANKETT FÖR ANSTÄLLNINGAR SAMMANSTÄLLNING AV DELEGATIONSBESLUT Delegationsbeslut som anmäls till förvaltningschefen och kommunstyrelsen. Delegat I Befattning Enhet/verksamhetsområde -ftwlil, A--- (,vo j~ I lf~kdsektl ~NndJJ l.{ulhhu\. ~uio\rldet Q lii1 ½dÄ~ 61 ~ I Besluts- Punkt: (i Tjänst: Namn: Syssel Tidsbegränsad Tillvidare- Datum: delegations- I sättningsgrad: anställning anställd fr.o.m. ordningen) A I ~11000~( J.J.\J f1y\~r-c)/\ J toö / l?l)kf- 0 I - 0 I I I 1- I l Datum A f' l---- Skickas snarast till Registrator, Sektorskontoret UTK Sida 282(351) 3(18)

283 Sektorn för utbildning och kultur ~f(g6-~ 002 RHÄRRYDA -KOMMUN Beslut - tjänstledighet Delegationsbeslut som anmäls till förvaltningschefen och kommunstyrelsen: Delegat Punkt i Befattning delegations- I ordningen Thomas Svensson A.1.8* Rektor - Tjänst Namn Beslutsdatum Tjänstledig- Tjänstledig fr.o.m. hetsgrad - t.o.m. - -r- - - Elevassistent June Törnberg % Annan befattn - Gymnasielärare Annika Lindhe Rydh ,9% *För ledighet som inte följer lag, annan författning eller avtal. Un~ift av delegat G _ -0~ Anmält till kommunstyrelsen r Sida 283(351) 4(18)

284 Sektorn för utbildning och kultur Beslut - tjänstledighet Delegationsbeslut som anmäls till förvaltningschefen och kommunstyrelsen: Delegat - Anna-My Zetterberg Punkt i delegationsordningen A.1.8* Befattning I Rektor Tjänst Namn Beslutsdatum Tjänstledig- Tjänstledig fr.o.m. hetsgrad - t.o.m., Gymnasielärare Margareta Evmark ,3 % >-- Gymnasielärare Martin Holmlund ,6% ~ *För ledighet som inte följer lag, annan författning eller avtal Anmält till kommunstyrelsen Sida 284(351) 5(18)

285 Sektorn för utbildning och kultur RHÄRRYDA -KOMMUN Beslut - anställning Delegationsbeslut som anmäls till förvaltningschefen och kommunstyrelsen: Delegat Punkt i Befattning delegations- -1 ordningen Anna-My Zetterberg A Rektor Tjänst Namn Beslutsdatum Tidsbegränsad Tillsvidareanställning fr om - I anställd fr tom om Elevassistent Helena Andersson ,-... Gymnasielärare Maria Grund in Höjning av tjänst Anmält till kommunstyrelsen 11/ltJ,-IT Sida 285(351) 6(18)

286 Sektorn för utbildning och kultur RHÄRRYDA -KOMMUN Beslut - tjänstledighet Delegationsbeslut som anmäls till förvaltningschefen och kommunstyrelsen: Delegat Marie Wilhelmsson ' Punkt i delegationsordningen Befattning _ -~- 1.8* _ :rek-to_r, Tjänst Namn Beslutsdatum Tjänstledig- Tjänstledig fr.o.m. hetsgrad - t.o.m., -- - ~ Gymnasielärare Ove Castell % Annan befattn *För ledighet som inte följer lag, annan författning eller avtal. Anmält till kommunstyrelsen ~y 10-l+ 9 Sida 286(351) 7(18)

287 Sektorn för utbildning och kultur RHÄRRYDA -KOMMUN Beslut- tjänstledighet Delegationsbeslut som anmäls till förvaltningschefen och kommunstyrelsen: Delegat Punkt i Befattning delegations- Börje Persson ordningen I A.1.8*...-- Rektor I Tjänst Namn Beslutsdatum Tjänstledig- Tjänstledig fr.o.m. hetsgrad - t.o.m.... Gymnasielärare Ann-Marie Skarrie % ,-.- - ~ Gymnasielärare Heli Ericsson % Gymnasielärare Camilla Lagesdotter % ~ -- *För ledighet som inte följer lag, annan författning eller avtal. Underskrift av delegat -, (/~~--- Anmält till kommunstyrelsen ' ;? o J? J(} z s--- I Sida 287(351) 8(18)

288 Sektorn för utbildning och kultur RHÄRRYDA -KOMMUN Beslut - anställning Delegationsbeslut som anmäls till förvaltningschefen och kommunstyrelsen: Delegat Punkt i Befattning delegations- Martin Frejinger ordningen A.1.1.l lrektor Tjänst Namn Beslutsdatum Tidsbegränsad Tillsvidareanställning fr om - anställd fr _,.. tom om - U ngdomsarbetare Helena Bengtsson förlängning ~ält till kommunstyrelsen 2 'li.o-2or1 Sida 288(351) 9(18)

289 RHÄRRYDA -KOMMUN Sektorn för utbildning och kultur BLANKETT FÖR ANSTÄLLNINGAR SAMMANSTÄLLNING AV DELEGATIONSBESLUT Delegationsbeslut som anmäls till förvaltningschefen och kommunstyrelsen. I Delegat I Befattning Enhet/verksamhetsområde Susanne Lorenzatti I Rektor Landvetterskolan / Grundskoleverksamhet Besluts- Punkt: (i Tjänst: Namn: Syssel Tidsbegränsad Tillvidare- Datum: delegations- I sättningsgrad: anställning anställd fr.o.m. ordningen) A Elevassistent Ida Skoglund 100% Skickas snarast till Registrator, Sektorskontoret UTK Sida 289(351) 10(18)

290 Sektorn för utbildning och kultur BLANKETT FÖR TJÄNSTLEDIGHET SAMMANSTÄLLNING AV DELEGATIONSBESLUT Delegationsbeslut som anmäls till förvaltningschefen och kommunstyrelsen. I Delegat I Befattning Enhet/verksamhetsområde Andrea Skoglund I F ö rsko lech ef Djupedals Förskola Besluts- Punkt: (i Tjänst: Namn: Tjänstledighetsg Tjänstledig från och med Tjänstledig till och Datum: delegations- rad: med ordningen) A.1.8* Barnskötare Fatima Soldin 10% A.1.8* Förskollärare Lise-Lott Toveby 20% A.1.8* Förskollärare Sara Melin Petersson 100% *För ledighet som inte följer lag, annan författning eller avtal Datum Underskrift av dele Skickas snarast till Registrator, Sektorskontoret UTK Sida 290(351) 11(18)

291 HÄRRYDA KOMMUN Sektorn för utbildning och kultur BLANKETT FÖR ANSTÄLLNINGAR SAMMANSTÄLLNING AV DELEGATIONSBESLUT Delegationsbeslut som anmäls till förvaltningschefen och kommunstyrelsen. I Delegat I Befattning Enhet/verksamhetsområde Andrea Skoglund I Förskolechef Säteriets Förskola /UTK Besluts- Punkt: (i Tjänst: Namn: Syssel Tidsbegränsad Tillvidare- Datum: delegations- sättningsgrad: anställning anställd fr.o.m. ordninzen) r A Barnskötare Sara Wålander 80% A Förskollärare outbildad Sara Wålander 80% A Barnskötare Rezen Zagrozi 100% A Förskollärare outbildad Rezen Zagrozi 20% A Förskollärare Panorea Moraitis 100% A Barnskötare Luljeta Shabanaj 100% A Barnskötare Josefine Johansson 100% A Förskollärare Johanna Carlsson 100% A Förskollärare Zohreh Kia 100% Datum Skickas snarast till Registrator, Sektorskontoret UTK Sida 291(351) 12(18)

292 HÄRRYDA _KOMMUN Sektorn för utbildning och kultur BLANKETT FÖR ANSTÄLLNINGAR SAMMANSTÄLLNING AV DELEGATIONSBESLUT Delegationsbeslut som anmäls till förvaltningschefen och kommunstyrelsen. Delegat I Befattning Enhet/verksamhetsområde Andrea Skoglund Förskolechef Barrskogens förskola I Besluts- Punkt: (i Tjänst: Namn: Syssel Tidsbegränsad Tillvidare- Datum: delegations- sättningsgrad: anställning anställd fr.o.m. ordnine:en) A Barnskötare Louise Lindberg 100% A Barnskötare Susanne Myhr 100% A Barnskötare Luljeta Shabanaj 100% Skickas snarast till Registrator, Sektorskontoret UTK Sida 292(351) 13(18)

293 HÄRRYDA KOMMUN Sektorn för utbildning och kultur BLANKETT FÖRT JÄNSTLEDIGHET SAMMANSTÄLLNING AV DELEGATIONSBESLUT Delegationsbeslut som anmäls till förvaltningschefen och kommunstyrelsen. Delegat I Befattning Enhet/verksam hets om råde Andrea Skoglund Förskolechef Barrskogens förskola I Besluts- Punkt: (i Tjänst: Namn: Tjänstledighetsg Tjänstledig från och med Tjänstledig till och Datum: delegations- rad: med ordningen) A.1.8* Förskollärare Katarina Palmroth Björk 20% A.1.8* Förskollärare Marianne Magnusson 20% A.1.8* Förskollärare Nanna GHidenbäck 10% A.1.8* Barnskötare Yvonne Schmid 20% A.1.8* Förskollärare Katarina Palmroth Björk 100% A.1.8* Förskollärare Ann-Charlotte Norin 20% *För ledighet som inte följer lag, annan författning eller avtal Datum 17--/ölH Skickas snarast till Registrator, Sektorskontoret UTK Sida 293(351) 14(18)

294 HÄRRYDA KOMMUN Sektorn för utbildning och kultur BLANKETT FÖR ANSTÄLLNINGAR SAMMANSTÄLLNING AV DELEGATIONSBESLUT Delegationsbeslut som anmäls till förvaltningschefen och kommunstyrelsen. Delegat I Befattning Enhet/verksam hets om råde Andrea Skoglund I Förskolechef Djupedals förskola I Besluts- Punkt: (i Tjänst: Namn: Syssel Tidsbegränsad Tillvidare- Datum: delegations- sättningsgrad: anställning anställd fr.o.m. ordningen) A Förskollärare Johanna Österberg 100% A Barnskötare Karin Göransson 100% A Förskollärare Ji Il Larsson 100% A Barnskötare Karin Göransson 100% A Förskollärare Emelie Bernhardsson 100% A Förskollärare Elisabeth lvarsson 100% Datum (1/0l~ Skickas snarast till Registrator, Sektorskontoret UTK Sida 294(351) 15(18)

295 HÄRRYDA..._..,KOMMUN Sektorn för utbildning och kultur BLANKETT FÖR TJÄNSTLEDIGHET SAMMANSTÄLLNING AV DELEGATIONSBESLUT Delegationsbeslut som anmäls till förvaltningschefen och kommunstyrelsen. Delegat I Befattning Enhet/verksamhetsområde Ulrika Sjöberg Förskolechef Tallgårdens förskola I Besluts- Punkt: (i Tjänst: Namn: Tjänstledighetsg Tjänstledig från och med Tjänstledig till och Datum: delegations- rad: med ordninzen) A.1.8* Förskollärare Antje Porstmann 17% Barnskötare Susanne Sporrong 15% Förskollärare Anna Pallin 18,6% Förskollärare Erika Nyberg 19% Obehörig förskollärare Sofia Lunden 100% Förskollärare Antje Porstmann 27,9% Förskollärare Erika Nyberg 18,6% *För ledighet som inte följer lag, annan författning eller avtal Datum l?1oj.3 Skickas snarast till Registrator, Sektorskontoret UTK Sida 295(351) 16(18)

296 I HÄRRYDA._,KOMMUN Sektorn för utbildning och kultur BLANKETT FÖR TJÄNSTLEDIGHET SAMMANSTÄLLNING AV DELEGATIONSBESLUT Delegationsbeslut som anmäls till förvaltningschefen och kommunstyrelsen. Delegat I Befattning Enhet/verksamhetsområde Ulrika Sjöberg Förskolechef Ljungna förskola I Besluts- Punkt: (i Tjänst: Namn: Tjänstledighetsg Tjänstledig från och med Tjänstledig till och Datum: delegations- rad: med ordnlnaen) A.1.8* Förskollärare Åsa Karlemon 18,5% A.1.8* Förskollärare Karolina Nilsson 100% A.1.8* Barnskötare Sabina Eriksson 100% *För ledighet som inte följer lag, annan författning eller avtal Datuni I Underskrift ~v del!t. Skickas snarast till Registrator, ~torskontoret UTK Sida 296(351) 17(18)

297 Sektorn för utbildning och kultur ) ff/' tl(,j f-11::,...<"l6 (J(T2_ Beslut - allmänt Delegationsbeslut som anmäls till förvaltningschefen och kommunstyrelsen: Delegat Olof Olsson Befattning och verksamhet/enhet Sektorschef UTK ---~ _J Punkt i delegationsordningen Beslutsdatum Beslut A Tjänsteresa med mer än 5 dagars frånvaro eller kostnad som överstiger ett basbelopp Resa till Bangladesh för 5 personer (4 lärare och VC) för sista fasen i ett Atlasprojekt. Resan äger rum mellan den 17/11 och den 25/ Deltagare: Sofia Grebner Gabriella Hallberg Mustafa Jamil Cecilia Nilsson Annette Gottfridsson Datum!?-It Or Skickas till registrator, sektorskontoret UTK Sida 297(351) 18(18)

298 Sektorn för socialtjänst Datum Dnr 2017KS Anmälan av delegationsbeslut till förvaltningschefen och kommunstyrelsen Beslutsfattare Pernilla Sandblom Lena Lager Lena Lager Ewa Roslund Lena Lager Tina Forsgren Lena Lager Lena Lager Beslut Anställning Anställning Beslutsattestant Anställning Beslutsattestant Anställningar Beslutsattesttanter Direktupphandling Sida 298(351)

299 Sida 299(351)

300 Sida 300(351)

301 Sida 301(351)

302 Sida 302(351)

303 Sida 303(351)

304 Sida 304(351)

305 Sida 305(351)

306 Sida 306(351)

307 Sida 307(351)

308 Sektorn för teknik och förvaltningsstöd Datum KS Dnr Anmälan av delegationsbeslut till förvaltningschefen och kommunstyrelsen Beslutsfattare Sinikka Duvsund Annette Hansen Annette Hansen Beslut Lotteritillstånd för Landvetter konståkningsklubb Aktivitetsbidrag till diverse föreningar Ledarutbildningsbidrag till diverse föreningar Sida 308(351)

309 N v HARRYDA KOMMUN Dnr20l7KS697 Sektorn ftir teknik och ftirvaltningsstöd BESLUT Delegationsbeslut som anmäls till ftirvaltningschefen och kommunstyrelsen: Sinikka Duvsund Fritidsadministratör 'ì rtr'r iii il irj[rì][;19- :i]i;llirri i,;ìiil,l i rll t rlrtll,.l,i1 liìi:ìlrt\"/f::ì ítìlflrto,, iì lr Lri(.r,i[.y,,irìiiìi". 11.:.yr 1Li] [i 1q r;1, llr.:ll r i ll r ',t,('j Landvetter Konståknings klubb har beviljats Registreringslotteri enligt l7 $ för perioden med ett sammanlagt insatsbelopp på 20 basbelopp, kr. Föreningen har utsett Britt Albertsson till lotteriföreståndare. Jennifer Pommer Adler är utsedd till Lotterikontrollant av Härryda Kommun. É,:j-\.\^- 7 b.* t s,.,.r.r- Å 7/22 ttritlriiriltlli r, j-] i1.ji(r,rx11 ililrllrì[.ìi \Ir{.,)l].{..lrri.r'j[,ìrl Sida 309(351)

310 Sektorn fiir teknik och ftirvaltningsstöd Sinikka Duvsund Administratör N v HARRYDA KOMI"lUN Datum LOTTERITILLSTAND o o Diarienummer: Förening: Typ av lotteri: Gäller fär perioden: Lotteriltireståndare : Tillståndsavgiften erlagd : Kontrollant: 2017K5697 Landvetter Konståknings klubb Registreringslotteri $ s Britt Albertsson, t7-t0-0s Jennifer Pommer Adler ieimifer.pommeradler@qmail.cq Tel Tillståndet gätler fîir 20 basbetopp, kr Redovisning av dellotterier: Redovisnings datum Omsättning Typ av lotteri Kontrollantarvode r iusrån d er urrãi rdar a, S.*^Q!^- \..*-*-4tffim.ffiil9Ë* rf 580 MÖINLYCKE Härryda kommun Mölnlycke o Besöksadress: Biblioteksgatan2 o sinikka.duvsund@harryda.se o Sida 310(351)

311 N HARRYDA v KOMMUN Dnr Sektorn ftir teknik och fürvaltningsstöd BESLUT Dele gationsbeslut som anmäls till ftirvaltningschefen och kommunstyrel sen : Annette Hansen Enhetschef Beslut med hänvisning till delegationsordnlngen Aktivitetsbid rag en I igt bifogat protokol I och 710 þders!r![ 3v delega! 7 a den Sida 311(351)

312 N v HARRYDA KOMMUN Protokoll ftirt vid delegation av Enhetschef Annette Hansen 2017-t0-05 AKTIVITETSBIDRAG Utbetalning av Aktivitetsbidrag till diverse füreningar enligt bifogad utbetalningslista Nr 710. Bidraesbelopp SEK Fritidskontoret dtrrlñ r%a e- Annette Hansen Sida 312(351)

313 Fritidskontoret Härryda kommun Mölnlycke Utbetalningslista Aktivitetsbidrag i augusti Utbetalnin g nr: 7 1 0, Fören ng Utbetalning via Kontonummer Kostnadskonto Chalmers Golfklubb Bankgiro I F1 07 FriluftsfrämjandetMölnlycke Plusgiro r F1 07 Hindås Gymnastikförening Bankgiro I F1 07 Hindås Kanot- och FriluftsklubbBankgiro I F1 07 Härryda Handbollsklubb Bankgiro I F1 07 Balanskonto Belopp 3229 r 542'l / / Härryda Hockey Club Plusgiro A F1 07 Härryda ldrottsförening Bankgiro F ( Landvetter Badmintonklubb Bankgiro r F1 07 Landvetter IBK Bankgiro Fl 07 Landvetter lf 2003 Bankgiro F1 07 Landvetter Judoklubb Bankgiro r F1 07 LandvetterKonståkningsklubb Bankgiro F107 Mölnlycke Frisbee Club Bankgiro F '/ J 7353 t { Mölnlycke Taekwon-Do Plusgiro F1 07 I394,/ Sida 313(351)

314 Fritidskontoret Härryda kommun Mölnlycke sinikka. se Utbetalningslista Aktivitetsbidrag i augusti Utbetalnin g nr: 7 10, Förening Utbetalning via Kontonummer Kostnadskonto Balanskonto Belopp OK Orinto Plusgiro I F1 07 Råda Badmintonklubb Plusgiro F107 Rävlanda/Hindås Cykelklubb Bankgiro I F1 07 Simklubben 1970 Bankgiro F z 2236, / 2395 \,/ G'tc'-"-.g\ < ''ì A5' ç-:^-u-0^' bt**'-"'"^"' p$es\ Ì ud*ffi//*"- TOTALT Ra p poft na m n U S'fA- U TBET-o 1 Sida 314(351)

315 Sektorn för teknik och fórvaltningsstöd N v HARRYDA KOMMUN Beslut - allmänt Delegationsbeslut som anmäls till ftirvaltningschefen och kommunstyrelsen:.f :1(.,.1,1 r;l rirrtiil,rririil iì 11i(iì Annette Hansen Enhetschef 'r liiri iillì L o ar'jf J{)i I l jt,)t itìt:.i,,)if,llrrili ili.ilr:j' iil'firtìttrrlr l.rt,i;.,ìlilltriitl lil.i,ii,i:l Ledarutbildningsbidrag enligt bifogat protokoll och utbetalning nr 711 I I i Sida 315(351)

316 I HARRYDA KOMMUN Protokoll fttrt vid delegationsbeslut av Enhetschef Annette Hansen 2017-t0-26 LEDARUTBILDNINGSBIDRAG Diarienummer : 20 I 7 KS7 96 Mölnlycke Scoutkår söker bidrag für ledare som genomfört kursen "Hjälpinstruktör" ; Peter Christensen (1976) och Tomas Jansson (1966) Bidras bevili med I 600 Kr Diarienummer : 20 I 7 KS7 96 Mölnlycke Scoutkår söker bidrag für ledare som gått "Ledarutbildning Patrull Solvarg" vid Scouternas Folkhögskola 4-7 juli20l7. Deltagare: Ida Kilnäs (2003) Sophia Fridström (2003) Oskar Jansson (2002) Soha Andersson (2002) Då åldersgränsen ftir bidrag är 15 åtr, avslås ansökan för oskar och sofia. Bidras bevilias für lda och Sonhia med Kr Diarienummer : 20 I 7 KS7 I 4 Hindås Kanot- och Friluftsklubb ansöker om bidrag ftir Arvid Scarff (2000) och Maximiliam Berntsson (2000) som deltagit i kursen "Lekande Kanot" anordnad av Svenska Kanotfürbundet. Bidras hevili med I 600 Kr Sida 316(351)

317 2 Díarienummer : 20 I 7 KS3 82 Hindås Gymnastikfürening söker bidrag fiir ledare som deltagit i "Hopp och Volt" anordnad av Gymnastikftirbundet Väst. Deltagare: Linnea Lärk(2002) Samuel Eliasson (2001) Gustaf Börjesson (2000) Jennifer Renerius (2002) Elin Filhage (2002) Bidras hevili med Kr Diarienummer : 20 I 7 KS3 82 Hindås Gymnastikftirening ansöker om bidrag för fem ledare som gått "Trampett, steg 1" 9- l0 sep Deltagare: Tilda Ramstedt (2001) Tuva Olsson (2001) Gabriella Remnås (2001) Ottilia Andersson (2001) Emelie Thomsen (2001) Bidrae bevilias med Kr Diarienummer : 20 I 7 KS2 47 Pixbo Gymnastikfürening önskar bidrag ftjr 3 ledare som deltagit i utbildningen "Trampett, steg 1" i Göteborg i januari Deltagare: Alicia Prytz (2001) Jaquiline De Cerin (1972) Jenny Bylerius (1974) Bidraset avslås npa f?ir inkommen ansökan Diarienummer : 20 I 7 KS2 47 Pixbo Gymnastikfärening ansöker om bidrag für Josefine Sandberg (2000) som gått "Baskurs Barn/Ungdom" under två dagar i Gciteborg i mars Bidraget avslås pga ftir sent Ínkommen ansökan Sida 317(351)

318 J Diarienummer : 20 I 7 KS2 47 Pixbo Gymnastikfürening söker bidrag ftir Isabell Löberg (2001) och Alicia Prytz (2001) som deltagit i "Tumbling, steg l" i juni Bidras bevi med I 600 Kr Diarienummer : 20 I 7 KS3 82 Hindås Gymnastikfärening söker bidrag ftir ledare som genomgått utbildningen "Trupp Basic" i september Deltagare: Tuva Olsson (2001) Tilda Ramstedt (2001) Gabriella Remnås (2001) Ottilia Andersson (2001) Emelie Thomsen-Ågren (2001) Bidrae bevilias med kr Diarienummer : 20 I 7KS3 82 Hindås Gymnastikfïirening ansöker om bidrag för ledare som gått "Tumbling, steg 1" i september Deltagare: Tuva Olsson (2001) Tilda Ramstedt (2001) Gabriella Remnås (200 I ) Ottilia Andersson (2001) Emelie Thomsen-Ä.gren (200 1 ) Bidrae bevilias med kr Diarienummer : 20 I 7 KS2 47 Pixbo Gymnastikfìirening önskar bidrag ftir ledare som gått "Trampett, steg 1" i september 2017 anordnad av Gymnastikftirbundet Väst. Deltagare: Isabell Löberg (2001) Cecilia Andrén (1976) Sofie Bohlinder (1973) Carolina Karlsson (l 998) Sida 318(351)

319 4 Josefine Sandberg (2000) Bidras bevili med Kr Diarienummer : 20 I 7 KS2 47 Pixbo Gymnastikfìirening söker bidrag ftir sex ledare som gått "Baskurs Barn och Ungdom" i augusti Deltagare: Emma Ek(2002) Emma V/åimsäter (2002) Lisa Holmgren(2002) Vilma Baath (2000) Emelie Nemlander Falk (2002) Moa Kärrstedt (2002) Bidras bevil med kr För Fritidskontoret ú*fufuorc- Annette Hansen Sida 319(351)

320 Fritidskontoret Härryda kommun Mölnlycke Utbetalningslista Ledarutbi ld n i ngsbid rag Utbetalnin g nr: 7 11, Förening Utbetalning via Kontonummer Kostnadskonto Balanskonto Belopp Hindås Gymnastikforening Bankgiro I F1 1 4 Hindås Gymnastikforening Bankgiro I F1 I Hindås Gymnastikförening Bankgiro F1 I 4 Hindås Gymnastikfórening Bankgiro F Hindås Kanot- och FriluftsklubbBankgiro F1 1 4 Mölnlycke Scoutkår av NSF Plusgiro I F1 1 4 I 600 I 600 Mölnlycke Scoutkår av NSF Plusgiro F Pixbo Gymnastikförening Plusgiro I F1 1 4 Pixbo Gymnastikforening Plusgiro F1 1 4 Pixbo Gymnastikforening Plusgiro I F1 1 4 C- =-'-,.gbq-.t *5\ Ç-*s*- \.^^=-.-,*j ør*ørø,? TOTALT Ra p poñn a m n Ll STA- U TBET-o 1 Sida 320(351)

321 Sektorn för administrativt stöd Datum Dnr 2017KS Anmälan av delegationsbeslut till förvaltningschefen och kommunstyrelsen Beslutsfattare Peter Lönn Peter Lönn Peter Lönn Marlena Sahibzada Beslut Ändring av vidaredelegation Utse beslutattestant-lotta Wiik Yttrande över ansökan - borgerlig vigselförrättare Anställning - Upphandlare Sida 321(351)

322 Sektorn for administratiw stöd N v HÄRRYDA KOMMUN Beslut - allmänt Dele gationsbeslut som anmäls till lorvaltningschefen och kommunstyrelsen : Peter Lönn Ðelel!rum-. Kommundirektör -I Punkt i delegations- 9rütlggll_ I Beslutsdatum tseslut And ring av vidaredelegation Beslut om åtgärder efter utredning enligt diskrimineringslagen Kommunjurist skall vara ersättare lor personalchef som är vidaredelegat. Underskrift av l I l i Anmält till kommunstyr-elsen í' i t7tt20 ì I I Sida 322(351)

323 Sektorn flir administrativt stöd N v HÄRRYDA KOMMUN Beslut - allmänt Delegationsbeslut som anmäls till florvaltningschefen och kommunstyrelsen: Peter Lönn Kommundirektör A Utse beslutattestant - Lotta Wiik 17TL2O Sida 323(351)

324 N v HARRYDA KOMMUN EKONOMI Ny/ändring BESLUTATTESTANT Namn: Lotta Wiik Sektor: ADM Arbetsställe: Miljö- och Hälsoskydd Nyupplägget gäller fr o m: 17t0t7 och tillsvidare Alt 2) gäller tom: Beslutsattest (Ansvariga) : Ansvar:5400 Ange samtliga ansvar som ní ska ha attesträtt för, eventuellt befintliga samt nya. Ovrig information: TF Miljöchef Underskrift beslutsattestant Namnfdrtydligande Datum Namnfortydligande Datum sektorschef "äe.'gn U$r. r.l ZdrT-:t-zT B I anke t t e n kimna s t il I Kar in H o glund, E ko no m ifun kt i o n e n. Observera att detta cir ett delegationsbeslu( som ska anmcilas till Kommunstyrelsen. Sida 324(351)

325 Sektorn flor administrativt stöd N v HARRYDA KOMMUN Beslut - allmänt Dele gationsbeslut som anmäl s till florvaltningschefen och kommunstyrel sen Peter Lönn Kommundirektör l : Funkt i detegations- Eeslutsdatunn rt-0r Yttrande över ansökan om förordnande som borgerlig vigselforrättare '-t t-lnderskrifi AV I l t I Sida 325(351)

326 Sektorn for administrativt stöd Å.ke Marmander /o ÍYLS 7Ãç tol HARRYDA KOMMUN Länsstyrelsen i Västra Götalands Län Att: Ewa Broniewicz Göteborg Datum K Dnr Yttrande angående förordnande som borgerlig vigselförrättare (länsstyrelsens dnr Härryda kommun har enligt länsstyrelsens lorteckning for närvarande tretton vigselftirrättare som lorordnats av länsstyrelsen, i flertalet fall efter ftirslag från kommunen. Förutom att uppfylla de kriterier som krävs for ett ftirordnande, finns bland de forordnade florrättarna en strävan att hålla en hög tillgänglighet for att kunna svara mot den efterfrågan som finns av borgerliga vigslar. I samband med riksdagsbehandlingen av lagen om borgerlig vigsel 1964 framhölls att lämpliga borgerliga vigselforràttare "torde stå att finna bland de kommunala flortroendemännen". Kommunen har i linje med detta etablerat en praxis att ftireslå vigselforrättare bland de fortroendevalda. Den aktuella sökanden har ett forflutet som ftirtroendevald i kommunen och är därflor känd for kommunen. Hon är fortsatt aktiv i politiken och har aktuella lortroendeuppdrag på andra håll. Kommunen bedömer att hon har lorutsättningar att kunna tillgodogöra sig vad som krävs for uppdraget, om hon skulle ft)rordnas av länsstyrelsen. Kommunen tillstyrker därflor ansökan. Peter Lönn Kommundirektör Sida 326(351)

327 N v HÄRRYDA KOMMUN Sektorn flor administrativt stöd 2017-r0-r3 Dnr BESLUT Delegationsbeslut som anmäls till ftirvaltningschefen och kommunstyrelsen: Delegat ;Marlene Sahibzada Upphandlingschef EnheUverksam hetsom råde Upphandlingsenheten Punkt i deleg ordn i I I I 'üänst Sysselsättnlngs. grad Tidsbegränsad anställning Tillsvidareanställd fro m A lare Jennifer Justesen 100 o/o i ün den Sida 327(351)

328 Kommunutvecklare 2017 Undersökning om den psykiska hälsan bland ungdomar i Härryda kommun och hur den kan förbättras Författare: Magnus Larsson, Sarah Andersson, David Ragnewall, Gabriella Remnås & Sanan Musayev Färdigställd: 21/ Sida 328(351)

329 Innehållsförteckning Psykisk hälsa Om oss kommunutvecklare Inledning Bakgrund Syfte Material Fritid Idrott./.fysisk aktivitet Kulturhus Sociala Medier Åtgärda nätmobbningen Användning av sociala medier Tillhörighet i grupp Sammanfattning Utbildning Inflytande och demokrati Varierad undervisning Relationer i skolan Relationer med andra elever Relationer mellan skolpersonal och elever Tillgängliga vuxna Sammanfattning Sida 329(351)

330 4. Miljö Fysisk miljö Mötesplatser Central park Fritidsgård Arkitektur Relationer Ungdomsmottagningen Familjen Sammanfattning Trygghet och säkerhet Skola Allmänna platser På natten och belysning Poliser och väktare Stöd och service HBTQ Sammanfattning Sammanfattning av förslag Framtidsförhoppningar Källförteckning Sida 330(351)

331 Om oss kommunutvecklare Vi är fem ungdomar som har fått möjligheten att under tre veckor arbeta med psykisk hälsa bland ungdomar för att sedan koppla det till projektet Landvetter Södra. Tre av oss studerade på Hulebäcksgymnasiet och två av oss på Önnerödsskolan. Vi arbetade som kommunutvecklare i Härryda kommun under sommaren 2017 och fick denna chans eftersom vi deltog i Framtidsspaningen 2016, som utgick från Landvetter södras politiska inriktningsmål. Psykisk hälsa Psykisk hälsa är hur man mår psykiskt. Det finns många faktorer för den psykiska hälsan och hur bra, eller inte bra man mår. Saker som påverkar positivt är t.ex. gemenskap och vänner medan saker som t.ex. sjukdom och misslyckanden försämrar den psykiska hälsan. Symtom på psykisk ohälsa kan vara sömnlöshet, oro, ångest eller nedstämdhet. Symtomen behöver inte vara allvarliga nog för att diagnos ska kunna sättas och är ofta en reaktion på ens livssituation. 1 Definitionen av psykisk hälsa är frånvaro av psykisk störning Inledning 1.1 Bakgrund Vårt uppdrag är att forska kring psykisk hälsa samt ohälsa och komma fram till förslag som kan vara användbara när man ska bygga den nya staden Landvetter Södra, samt lägga förslag på hur man kan gå tillväga när man bygger en helt ny, trygg stad. 1 Uppdrag psykisk hälsa, vad är psykisk hälsa? 10 november Wikipedia, psykisk hälsa 4 Sida 331(351)

332 I rapporten En sjukt bra rapport från 2013 skriven av kommunutvecklare från Kungsbacka kommun och Region Halland konstaterar man att 20% ungdomarna i Storgöteborg mår dåligt. När man bygger en ny stad från grunden får man chansen att förebygga psykisk ohälsa främst bland unga och kan då ta hjälp av ungdomars egna erfarenheter och åsikter. Efter att ha läst in oss på ämnet och fördjupat oss skulle vi skriva en rapport och valde att dela upp den i fyra olika områden. Dessa områden var Fritid, Miljö, Skola och Trygghet & Säkerhet. 1.2 Syfte Vårt syfte är att undersöka ungdomars psykisk hälsa och vad som får dem att må bra respektive dåligt. Vi ska även undersöka hur samhället kan påverka den psykiska hälsan, samt vad miljön har för effekt, för att sedan koppla det till Landvetter Södra så att alla ska må bra och trivas. Vi hoppas också kunna ge nya ideer som inte bara kan användas i Härryda kommun utan i hela Sverige. 1.3 Material Vi har tagit del av olika rapporter från tidigare kommunutvecklare samt undersökningar och andra rapporter från nätet. Vi har också använt oss av statistik från Lupp-enkäten samt åsikter och förslag från Fokusgrupperna som personal från Folkhälsoenheten intervjuade i samband med Mia Börjessons föreläsning kring psykisk hälsa för Hulebäckselever. 2. Fritid Vi anser att det är viktigt att alla medborgare, men särskilt ungdomar, då de är stadens framtid. Därför är det viktigt att ungdomar känner att de kan påverka beslut som fattas i kommunen. Att se sig själv som en del av samhället, känna att man kan vara delaktig samt känna att man har tillhörighet i en grupp. Det är något som kommer att gynna staden på längre sikt. Enligt rapporten Ungdomar, Fritid och Hälsa som är framtagen av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor framgår det att de flesta ungdomar har två timmars fritid på vardagar. Det framkommer även att yngre har mer fritid än äldre och att killar har mer fritid än tjejer. 3 3 Ungdomar, fritid och hälsa, Sida 9 5 Sida 332(351)

333 2.1 Idrott / fysisk aktivitet Inom idrottsmiljön bland ungdomar kan idrottsutövarna känna stress då många ungdomar har många åtaganden att göra. Då kan det uppstå dilemma eftersom man inte vet vad man ska prioritera. Ska man prioritera slutprovet i naturkunskap eller ska man istället prioritera sista fotbollsträningen inför den viktiga matchen. Då kan ungdomarna känna press eftersom de vet att det ställs många förväntningar på individen. Lärarna från skolan, föräldrar samt fotbollstränaren har förhoppningar om att personen ska prestera på topp. Det är även något som fokusgrupperna kom fram till. De sa att man kan känna press både från skolan och idrott, så det blir mycket på en gång. Dock så är fysisk aktivitet väldigt bra. Det menar Peter Währborg som är docent i kardiologi och psykolog. Han sade att ungdomar bör ägna mer tid åt återhämtning, fysisk aktivitet och göra roliga saker. Det finns ett flertal studier som pekar på att regelbunden fysisk aktivitet är till gagn för barnens psykiska hälsa. 4 Det är något som vi själva upplever. Att när man rör på sig och aktiverar kroppen fysiskt så mår man bättre och känner sig piggare och fräschare. Därför behöver det finnas goda möjligheter till fysisk aktivitet i den nya staden. Vi vill att det ska finnas motionsslingor så att invånarna i staden kan ha närhet till fysisk aktivitet direkt från sina hem. I anslutning till motionsslingor kan det finnas utegym så att träningen blir varierad. Givetvis ska dessa vara kostnadsfria så att stadens ALLA invånare kan njuta och ta del av dessa. Sedan tycker vi även att det är viktigt att satsa på föreningsliv och idrottssällskap i den nya staden. Det är möjligt att ansöka om föreningsbidrag från kommunen om föreningen i fråga uppfyller alla kriterier för att betraktas som en. Därför vill vi se att en multifunktionell idrottshall byggs där man kan samla flera olika idrotter under ett och samma tak. Det kan finnas en större hall med läktare och flera caféer i anslutning så att publik kan samlas och njuta till fullo under diverse evenemang, samt flera mindre hallar där det kan pågå träningar samtidigt som det är match i den stora. I anslutning till arenan ska det givetvis finnas goda möjligheter till parkering men även till kollektivtrafik och cykelparkeringar. Detta kommer att göra staden attraktiv och locka till sig människor inte bara i från Landvetter södra utan från hela Stor-Göteborg. 2.2 Kulturhus I staden ska det självklart finnas en plats där ungdomar med kulturella intressen ska kunna träffas och umgås. Många ungdomar gillar exempelvis konst, dans, teater eller musik. Det ska såklart finnas en mötesplats för dessa ungdomar. Därför föreslår vi att man ska ha ett kulturhus där det ska finnas lokaler så dessa ungdomar kan mötas och knyta nya kontakter. 4 Ungas fritid viktig för psykisk hälsa 6 Sida 333(351)

334 Det kan arrangeras olika temakvällar där man kan bjuda in föreläsare som kan inspirera ungdomarna och ge dem de verktyg som de behöver i sin kulturella utveckling. I anslutning till kulturhuset kan man exempelvis bygga ett bibliotek såsom man har gjort i Mölnlycke centrum. Det gör att dessa kan samverka och på så vis ge bättre hjälp då mycket av det kulturella går att återfinna i litteratur. Kulturhuset ska vara en plats som är tillgänglig för alla och bör därför ha sena öppettider så att även de som exempelvis har treskiftsjobb kan åtnjuta faciliteterna. Med ett kulturhuset kommer invånarna i staden att må bättre, då de kommer få njuta av kultur och litteratur. Det kommer givetvis även att gynna den psykiska hälsan i staden. Det har gjorts flera studier på ämnet där det har framkommit att musik och konst lindrar och kan till och med bota psykisk ohälsa Sociala medier Sociala medier är något som har blivit en del av ungdomars liv under de senaste åren. Många ungdomar lever stora delar av sina liv på sociala medier. Facebook, Instagram och Snapchat är några av de vanligaste sociala medierna. På dessa kan man lägga upp bilder eller filmer samt skriva till varandra och konversera. Vi anser att dessa medier är väldigt bra och har stora fördelar. Dock finns det även nackdelar Åtgärda nätmobbningen Så kallad nätmobbning eller näthat är två tydliga exempel. Ungdomar utsätter varandra för hemska saker och kallar varandra för grova elakheter som ibland även är brottsliga. Vi anser att det är något helt oacceptabelt och därför har vi flera idéer kring hur man kan undvika att detta sker. Från tidig ålder vill vi se att lärare och fritidspersonal informerar barn och unga om vad som är okej och vad som inte är okej. Det bör introduceras i tidig ålder och sedan följas upp på ett aktivt sätt. Då kommer med stor sannolikhet barnen lära sig i tidig ålder och sedan, när de kommer upp i tonåren och ungdomsåldern, veta hur man ska agera. (Konsekvenserna av det blir att den psykiska hälsan inom staden kommer att förbättras och att man på längre sikt även kan göra positiva vinster.) För att de vuxna ska veta vad de ska säga och vad som är rätt och fel inom sociala medier är det viktigt att man utbildar lärare och ungdomspersonal samt håller föreläsningar för föräldrar. 5 Musik kan lindra psykisk ohälsa 7 Sida 334(351)

335 2.3.2 Användning av sociala medier Den nya teknikens fördelar vill vi, trots alla nackdelar, utnyttja i den nya staden. Man kan exempelvis utveckla en app där man kan finna information om staden. Informationen kan handla om öppettider för offentliga byggnader i staden, kollektivtrafik eller bara vara en plattform dit medborgarna kan vända sig och ge förslag kring förbättringar som de vill ska ske i staden. Dessutom kan det finnas ett forum där ungdomar skriver om sina erfarenheter anonymt och ger råd till varandra, ifall de blir kränkta eller diskriminerade. 2.4 Tillhörighet i grupp För ungdomar, och människor i allmänhet, är det viktigt att känna tillhörighet i ett socialt sammanhang och i en grupp. Sociala sammanhang såsom lagsport, konserter och möten är därför väldigt viktigt att främja i bygget av den nya staden. Givetvis har tillhörigheten i grupp en koppling till välmående och psykisk hälsa. Det är något som Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor berör i sin rapport Ungdomar, Fritid och Hälsa. Där framgår det att Ungdomar tenderar att välja kamrater som är lika dem själva i social tillhörighet, attityder och egenskaper, som aggressivitet nivå, temperament och impulsivitet. Socialt umgänge innebär en strävan efter att leva upp till gruppens gemensamma normer och efterlikna varandra. Den som inte anpassar sig stöts ofta ut, vilket ytterligare ökar homogeniteten i gruppen. 6 Därför är det viktigt att skapa gemensamma mötesplatser i den nya staden så att ingen blir utanför och känner sig ensamma. (Då kommer den psykiska hälsan att minska drastiskt hos dessa individer som blir lämnade utanför.) Självklart kommer inte alla ungdomar att kunna umgås med alla men det gäller att varje ungdom hittar sin plats i ett socialt sammanhang och i sitt umgänge. En sådan mötesplats kan vara en fritidsgård som ligger centralt så att så många som möjligt kan ta del av den. Där skall det finnas personal som kan stötta barn och unga samt hitta på aktiviteter såsom e- sportsturneringar, kubb, diverse olika tävlingar mm. 2.5 Sammanfattning För att summera vad vi har kommit fram till gällande området fritid är det följande: Det är viktigt att ungdomar känner sig delaktiga när beslut fattas. Därför bör ungdomar i större utsträckning få vara med när besluten fattas på den lokala nivån. 6 Ungdomar, fritid och hälsa, Sida 20 8 Sida 335(351)

336 Det skall finnas goda möjligheter till fysisk aktivitet. Motionsslingor, utegym och en byggnation av en multifunktionell idrottshall i Landvetter södra kommer att gynna både invånarna i staden samt locka till sig folk i från kommunen och regionen. Likadant är det med kulturhuset. Där kommer rikliga möjligheter att finnas för diverse kulturella intressen, allt för att tillfredsställa invånarna i staden. En lösning för att få fler unga att kunna delta och skapa egna evenemang och projekt kan vara att man söker bidrag i kommunen. Där kan ungdomar få en viss summa pengar för att starta ett projekt. Det kan handla om allt från att skapa en loppmarknad till att ha ett cykellopp för ungdomar i staden. Det skall även arbetas aktivt med att lära barn och ungdomar hur de skall bete sig på sociala medier mot varandra. Det skall lärarna i grundskolan arbeta aktivt med i ett förebyggande syfte för att motverka nätmobbning. Vi tror att ifall ungdomar lär sig hur de skall bete sig mot varandra i ung ålder så kommer mycket av den psykiska ohälsa som finns bland unga idag att minska radikalt. Självklart skall det även finnas tydliga mötesplatser för ungdomar där de kan mötas och umgås så att de inte känner sig utanför. Dessa mötesplatser skall ligga centralt så att ungdomarna kan mötas och umgås på ett socialt och integrerat sätt i den nya staden. När ungdomarna i den nya staden känner tillhörighet kommer den psykiska ohälsan att minska bland dem. 3. Utbildning Ungdomar spenderar största delen av vardagen i skolan och därför är det viktigt att de känner trygghet, gemenskap och motivation för att orka med skoldag efter skoldag. Eleverna måste ha varierad undervisning, tillgång till vuxnas stöd, inflytande i skolans beslut och goda vänskapsrelationer. 3.1 Inflytande och demokrati Inflytande och demokrati innebär att varje elev ska kunna göra sin röst hörd och förändra. Att ha ett inflytande över sin egen utbildning i skolan kan för många elever vara skönt och få dem att känna att de har kontroll. På många grundskolor finns elevråd där elever får påverka skolan i en viss grad. Medan på gymnasiet finns det klassråd och programråd där elever får fatta ganska viktiga beslut som hinder mellan lunchköerna för att förhindra att elever byter kö och på så sätt minska kötiderna. Det finns också lärare som låter sina elever att välja mellan två potentiella uppgifter som handlar om samma ämne eller kunskapskrav. Syftet med detta är att öka elevinflytandet i skolan och för att ge eleverna känslan att kunna ha en röst som gör skillnad. Utbildning om demokrati i skolan är mycket viktigt för att det är eleverna som i framtiden kommer att vara 9 Sida 336(351)

337 väljare och måste förstå att deras röst är viktig. Det är inte bara en rättighet att rösta, utan också en skyldighet att upprätthålla demokratin. Det kan därför vara bra om elever på skolor i Landvetter Södra kan få känna lite på inflytande genom någon typ av forum som skulle enbart påverka Landvetter Södra. Om ett forum upprättas där vem som helst kan vistas och prata politik så skulle det gynna samhället. Det skulle också vara gynnsamt om politiker närvarar i forumet ibland för att kunna prata med andra angående politik samt informera om t.ex. den kommunala politiken. För övrigt anser vi att forumet ska vara öppet minst tre dagar i veckan. Den kommunala politiken är den som är närmast ungdomar, om man räknar bort elevråd som finns i skolan. Därför är det viktigt att ungdomarna får kunskap om den kommunala politiken. Den är lättare att påverka än den statliga politiken vilket kommer att bidra till att ungdomar känner delaktighet i beslutsfattandet. För att kunna informera om det kan politikerna till exempel komma på besök till skolan eller en klass från en skola komma till kommunhuset på studiebesök. Det är viktigt att fortsätta med evenemang såsom Framtidsspaningen för att ungdomar ska kunna komma in i politiken och påverka. 3.2 Varierad undervisning Varierad undervisning handlar om att varje elev har olika inlärningssätt för att lära sig som bäst. I nuläget måste eleverna oftast anpassa sig efter det begränsade antalet inlärningssätt vilket leder till att bara ett litet antal elever kan nå de högre kunskapskraven. Vi vill att alla ska ha en möjlighet att lyckas eller nå högre. Man behöver testa olika sätt att lära sig för att kunna hitta det bästa sättet för en själv. Det kan handla om olika studiebesök eller att man hellre skriver digitalt än på papper. Vissa har lättare för att bara läsa in sig medan andra behöver skriva ner och sammanfatta. Det viktigaste är att kunskapen når fram till en, och inte att man ska anpassa sig efter det lättaste och smidigaste inlärningssättet som skolan kan erbjuda. Genom att hitta det sätt som passar en bäst leder det till bättre resultat vilket i sin tur leder till en ökad självkänsla och en motivation till att anstränga sig mer i sina studier. Detta ska man inte bara ta med sig vid bygget av Landvetter södra utan är också viktigt i alla skolor eftersom alla elever ska få den bästa chansen att nå högre men också nå mer kunskap. 3.3 Relationer i skolan Relationer i skolan handlar om elevers förhållande till lärare och andra elever. Just nu tas inte uppbyggandet av relationer på allvar och endast i början av det första läsåret får man av skolan chansen att lära känna sina klasskompisar. Vi vill stärka och främja relationer i skolan 10 Sida 337(351)

338 så att alla känner att skolan är en tryggare plats att komma till och spendera mestadels av sin vakna tid i. Trygghet, gemenskap och motivation är några saker som eleverna i Landvetter Södra ska känna. Både för att få bättre resultat men också för att stärka elevernas självkänsla vilket är en av grunderna till psykiskt välmående Relationer med andra elever Vi anser att relationer med andra elever kan stärkas genom att arbeta aktivt tillsammans i grupp och ställas inför utmaningar som endast kan lösas med hjälp av samarbete. Man kan anordna introduktionsaktiviteter som stärker bandet mellan elever, exempelvis speeddating där man får kort fakta om varje person som vanligtvis inte delas. Men man måste repetera och introducera nya övningar om man märker att det bildas gruppindelningar eller utanförskap som i sin tur kan leda till mobbning. På så sätt kan man utveckla relationer med fler personer i sin klass eller skola vilket kan bidra till en minskad gruppering eftersom alla känner och trivs med alla. Det kan i sin tur minska fördomar mellan elever men också öka tryggheten i skolan både på raster och lektioner Relationer mellan elever och lärare Vi tror att en god relation mellan elev och lärare ger bättre förutsättning för att våga prata och ta mer plats i klassrummet. Lärarna kan som i också delta i de olika introduktion- och samarbetsövningarna för att bygga upp en starkare relation. Men det kan även handla om att lärarna umgås mer med eleverna genom att till exempel äta lunch tillsammans eller prata utanför lektionstid. 3.4 Tillgängliga vuxna Att alltid ha någon vuxen att vända sig till när man behöver det, som en mentor, kurator eller skolsköterska, tror vi är en viktig del för att känna trygghet i skolan. Det är skolpersonalens uppgift att informera vart man kan hitta dem och vad de gör. En sak man kan göra är att ha små rutinsamtal för att stämma av elevernas psykiska hälsa och inte bara hur den presterar i skolan. Oftast är det svårare för eleven själv att vända sig till en lärare men har det lättare om den själv blir förfrågad. Trygghet är en faktor till att må bra i skolan och mår man bra i skolan är det större chans att man får en ökad motivation och därmed bättre resultat. En av Fokusgrupperna tog upp tabun att söka professionell hjälp. Sammanfattningsvis säger de att det är som en bekräftelse att man mår dåligt och att man har problem. Det är så få som söker hjälp att det känns som om man är konstig eller annorlunda. De kom med förslaget att man kunde ha, precis som hälsokontroller när man mäter och väger sig, mentala kontroller. Lite som sådana rutinsamtal vi skrev om. 11 Sida 338(351)

339 3.5 Sammanfattning Inflytande över sin egen utbildning är mycket viktigt eftersom det bidrar till att eleverna känner sig trygga och då är klassråd och elevråd grundläggande. Dessa råd bidrar till att eleverna får känna på hur demokrati fungerar och eftersom det är underprioriterat missar man den chansen att lära sig fatta beslut och påverka. Varierad undervisning är viktigt i skolan då alla elever har olika inlärningssätt. För att alla ska få den bästa chansen att nå så höga kunskapskrav som möjligt ska eleverna inte behöva anpassa sig efter det lättaste inlärningssättet som skolan erbjuder. Elever måste kunna ha relationer med andra elever och lärare för att kunna känna sig trygga under lektioner och raster. Introduktionsaktiviteter kan förhindra grupperingar och utanförskap. Att ha goda relationer med lärarna är också bra för att man känner sig tryggare på lektioner. För att känna trygghet i skolan är det viktigt att man har vuxna att vända sig till. Skolsköterska, kurator och mentor är tre exempel. Man måste också nå ut om information om vad dessa gör och vart man kan hitta dem. Små utvecklingssamtal kan också hållas regelbundet för att stämma av hur eleverna mår. 4. Miljö Inom miljö finns områdena fysisk miljö såsom mötesplatser och fritidsgårdar, relationer med familjen samt vilken hjälp och stöd man kan få från samhället. Vi är beroende av den omgivande miljön och trivs man med sin omgivning har man bättre förutsättningar till att må bra. 4.1 Fysisk miljö Fysisk miljö innebär allmänna platser och hur omgivningen påverkar vår psykiska hälsa. Trygghet och glädje kan vara beroende av den fysiska miljön. Vi anser att det i Härryda kommun finns få platser för ungdomar att mötas och spendera tid i en gemensam miljö Mötesplatser 12 Sida 339(351)

340 Mötesplatser ska finnas utspritt över hela staden, som t.ex. en park (vi beskrev innan), små grillplatser och caféer. De ska finnas där för att motverka att rådgivning inom familjer ska behövas och i stället må bra självständigt. Men kan även öppna upp nya relationer och förena människor över hela staden Central park Vi anser att en central park är ett bra alternativ för att samla olika underhållande aktiviteter. En plats för unga och gamla, där alla ska finna något att sysselsätta sig med. En lekplats som lockar unga barn samt en plats att hänga för ungdomar och en öppen gräsmatta med allt från picknick till bollek. Samtidigt som man omges av en aktiv miljö ska man kunna finna ett lugn vid t.ex. en konstnärlig fontän. Man måste även tänka på aktiviteten i parken även på vintern och ersätta sommar- med vinteraktiviteter. En bollplan för till exempel fotboll eller basket kan under vinterhalvåret göras om till en skridskobana. Man kan även öppna caféer och restauranger runt om parken för att, precis som med bollplanen, hålla upp rörelsen i centrum då de flesta tycker det är för kallt att vistas utomhus. Parken ska, som sagt, vara anpassad till alla behov och därmed passa alla funktionsnedsättningar. Även de med sämre ekonomi eller nyanlända ska ha samma förutsättningar. I en rapport från Karolinska Institutet vid namn Att Främja Barn och Ungas Hälsa skrivs det om att hemmet, föräldrar och kamrater påverkar ungas psykiska hälsa. I väldigt ung ålder är familjen den största faktorn för välmående medan längre upp i åldrarna spelar kamrater en större roll. För att utjämna skillnader mellan miljön i hushåll kan man på samhällsnivå gör olika strukturella förändringar. Vi anser att en park ger alla samma möjlighet till fysisk aktivitet och underhållning. 7 I Framtidsspaningen vi deltog i togs även en central park upp, Folkets Park. Där ska det finnas ett café med brett utbud och och ska vara som en mötesplats med lekplats och sportplaner. Det ska vara ett ställe där man träffas och umgås med folk Fritidsgård En av mötesplatserna i Landvetter Södra vill vi ska vara en fritidsgård. Den ska vara placerad centralt samt nära skolan och ska vara öppen för alla. Man kan jämföra med Studio 13 i Landvetter som är mer tillgänglig och attraktiv för de som går på Landvetterskolan jämfört med de som går på Önnerödsskolan. Det blir mer bekvämt att ta sig dit efter skolan om den ligger nära vilket gör att fler väljer att gå dit. 7 Att främja barn och ungas hälsa 13 Sida 340(351)

341 Fritidsgården ska vara öppen länge på kvällarna och vuxna ska alltid finnas tillgängliga för stöd och sällskap. Liksom i Landvetter Södras centrala park ska det här finnas något för alla. Soffor till att bara hänga och prata, musikinstrument, tv-spel, kök, brädspel, pyssel och mycket mer. Ungdomar i alla åldrar ska känna sig välkomna och vilja komma dit. För att alla ska känna sig välkomna tänker vi att det kan vara bra att man får en inbjudan hemskickad för att det ska kännas mer personligt. Man kan även informera om fritidsgården i skolan för att möjligtvis få med sig de som antingen inte läste inbjudan eller inte fick den. 4.2 Arkitektur När man ska bygga en helt ny stad är det viktigt att tänka på arkitekturen. Vi har kommit fram till några saker som vi tror kan öka tryggheten i staden. Man kan bygga öppet med många fria ytor mellan byggnader vilket minskar känslan av instängdhet och trånga gränder, som i vanliga fall hade varit ett lätt sätt att komma undan med brottslighet, försvinner. Man kan tänka liknande vid bygget av skolor och andra lokaler öppna för allmänheten. Det är också viktigt att bygga nära naturen med många upplysta gångbanor som går genom parken och ut till alla delar av Landvetter Södra. Många trivs och mår bättre i en miljö nära naturen plus att det blir lättare att ta sig till fots eller med cykel genom staden vilket lockar fler till att använda de färdmedlen istället för bil. Vi vill att Landvetter ska vara en grön stad, både miljömässigt och utseendemässigt. 4.3 Relationer Relationer innebär hur individen förhåller sig andra människor runt om en. I nuläget saknas informationen om den hjälpen och stödet från samhället man kan få. Vi vill att Landvetter Södra ska vara en familjevänlig stad där alla familjer ska trivas och må bra. Några av ungdomarna från Fokusgrupperna höll med om att relationer är något som påverkar ens psykiska hälsa. Både med familjen och vännerna mår man bra av att spendera tid med och eftersom det har så stor påverkan på ens psykiska hälsa tycker vi att det är en viktig prioritet när man ska bygga staden men också att tänka på i hela Härryda kommun Ungdomsmottagning 14 Sida 341(351)

342 För att ungdomar ska få det ultimata stödet anser vi att en ungdomsmottagning alltid ska finnas tillgänglig och öppen för alla. Det ska vara en plats dit man kan komma för råd eller bara prata ut. Många fördomar finns och därför är det viktigt att man når ut med information vilket man gör genom att gå ut till skolor och informera om vart ungdomsmottagningen finns och vad det är, för att alla ska våga och kunna besöka den. Men man ska även kunna ta reda på allt man vill på internet via en speciell sida eller via en app då de flesta ungdomar alltid har mobilen vid sig Familjen En grundläggande orsak till att man mår psykiskt bra är att man trivs och mår bra i sin familj. Därför är det viktigt att staden kan erbjuda bra stöd i form av en familjecentral. Men som vi tidigare har nämnt så är det viktigt att förhindra att familjer hamnar i den sitsen att de behöver söka stöd och det kan man göra genom att bygga små och olika mötesplatser över hela staden. Detta tror vi kommer leda till att alla familjer får samma möjlighet att bygga upp gemenskapen vare sig hur bra ställt man har det ekonomiskt eller socialt. 4.4 Sammanfattning Mötesplatser i form av en central park eller fritidsgård ger alla samma förutsättning till att träffas och göra olika aktiviteter. Barn och unga i alla åldrar ska vilja komma till båda platserna. Vi vill också ha en central fritidsgård där det alltid ska finnas sällskap av vuxna även sent på kvällarna. Ungdomsmottagningen i Landvetter Södra ska alltid vara öppen för alla och det är viktigt att informationen når ut om vart den finns och vad som finns där. Familjen är en av de största faktorerna till att man mår bra. Små mötesplatser utspridda över hela staden tror vi kommer föra samman familjen och bygga upp gemenskapen och därmed förebygga att man behöver söka stöd från samhället. 5. Trygghet och Säkerhet Trygghet är en känsla av välmående och säkerhet bland vänner och samhället, vilket är en av de viktigaste hälsofrämjande faktorerna som man bör tänka efter när man bygger en ny stad. 15 Sida 342(351)

343 Det är även viktig att trygghet och säkerhet bevaras i olika områden, såsom skolor, allmänna platser och gator i den nya staden. Nedan kommer det stå några förslag angående ämnet som kan vara hjälpande i det förebyggande arbetet i Landvetter Södra. 5.1 Trygghet i Skola Skola är en plats där man utbildar sig och alltid lär sig nya saker. Det är inget ställe där man ska bli kränkt eller diskriminerad. Därför ska vi se till att elever i skolan ska fokusera på studierna inte tänka på andra saker. För att det är då man skapar förutsättningen till personlig utveckling. Dock vissa faktorer påverkar ungdomars psykisk ohälsa på något sätt. Enligt en undersökning känner sig 79% av de ungdomar som går i årskurs 8 i Härryda kommun trygga i skolan. Åtgärden för att bevara tryggheten och få eleverna må bättre i skola är att arbeta ständig mot mobbning och kränkningar. Exempelvis om varje skola har egen behandlingsplan mot kränkningar blir det lättare att lösa problemen inom lagens ramar. Varje skola kan ha olika behandlingar men i princip varje skola bör arbeta med rättigheter, skyldigheter, etnicitet, religion, sexuell läggning och utbilda elever och även personalen för att underlätt processen. Dessutom är det bättre att lärarna och annan personal blir mer uppriktiga med eleverna och lära dem att ifall de känner sig diskriminerade eller kränkta så ska de inte tveka på att kontakta skolpersonalen i första hand. Annan skolpersonal, såsom kurator, skolsköterska, stödpedagog, bör också motarbeta mobbning och ingå i behandlingsplanen. Dem kan det vara bra att prata med. Och skulle det hända att man fortfarande känner sig kränkt kan man kontakta rektorn, sedan diskrimineringsombudsmannen. Så att det ska alltid finnas en andra chans och eleverna ska känna sig trygga. En annan åtgärd för att få elever att känna trygghet i skolan är att få eleverna arbeta med något, såsom konst, politik, således få alla att ha något slag av sysselsättning i skolan så att alla känner sig delaktiga. Exempelvis locka in eleverna på framtidsspaningar, elevråd, elevkårer, kommunpolitiken osv. Här får politiker ta sitt ansvar. Man kan skapa Landvetter Södra ungdomsforum eller liknande, så att elever kan vara med och styra den nya staden. Fortsättningsvis, kan man bestämma ordningsregler och utföra disciplinära åtgärder för att säkra elevers trygghet i skolan. De som mobbar andra kan få någon slags straff, exempelvis avstängning från skola. Det hjälper dem att förstå att det som de gör är något fel och disciplinära åtgärder hjälper även andra att känna sig trygga i skolan. Skolan är en slags arbetsplats för elever och därför bör skolledningen se till att de eleverna får bättre förutsättningar i sina arbetsplatser, skapa arbetsro och tillfredsställande miljö. 16 Sida 343(351)

344 Dessutom kan man skapa en förening eller någon slag av elevkår, som arbetar med dessa frågor i skolan och ser till att allt fungerar som den ska. Man kan även en anonym brevlåda där kan elever lägga in sina önskemål, klagomål, eller om de blir mobbad så kan de skriva nam på personer anonymt osv. 5.2 Allmänna platser Idag är Härryda kommun en säker kommun att bo i, dock finns det fortfarande vissa brister som behöver åtgärdas, när det gäller säkerhet. Exempelvis alla gator är inte alltid belysta, polisen är på plats endast några timmar i veckan och dessutom beskriver medborgarna, förvaltningen och polisen otryggheten kring Mölnlycke och Landvetter resecentrum. Dessa problem kan dock åtgärdas med några ändringar Otryggheten på natten och belysning Då vissa ungdomar samlas i områdena kring resecentrum och köper/säljer droger ökar otryggheten och oroligheter sent på kvällen då färre människor är ute och rör sig på gatorna. Kommunen försöker åtgärda problemet på olika sätt. Exempelvis skolan skickar brev till föräldrarna och varnar eleverna samt informera om drogers nackdelar. Men vi behöver mer konkreta lösningar för att öka tryggheten än det och därför är det viktigt att vi ständigt arbetar för att åtgärda detta problem. Att exempelvis ha belysta gator- särskilt på vintern - är ett bra alternativ att börja med. Ljus är viktigt i en stad och gör en stad till en ställe att bo i. Den ger både trivsel och trygghet på gator, särskilt på bakgator. Att belysa mörkret kommer åtgärda medborgarnas oroligheter delvis. Däremot föreslår vi att belysning inte enbart ska finnas på vintern, utan också sommarkvällar- och nätter. Detta kommer kosta ganska mycket, men trygghet bör prioriteras i den nya staden Poliser och väktare Att öka polisens närvaro är ett annat alternativ. Polisen finns i Härryda kommun, men de är inte närvarande i hela kommunen och är inte tillgängliga under lång tid. Vårt förslag är att polisen alltid ska finnas på plats, särskilt i centrala områden och även nätter, eftersom polisens närvaro ger medborgarna trygghetskänslan. En annan lösning, om inga fler poliser kan närvara i kommunen, kan vara att man har kommunala väktare som finns närvarande på allmänna platser. De kan ha en mindre utbildning och under specifika områden spatsera i två och två. Det borde vara som regel att alltid agera i par. Dessa kommunala väktare skulle då genomgå fortbildning i konfliktlösning och utrustas med skyddsväst som skydd mot aggression och radio för sambandsmöjligheter 17 Sida 344(351)

345 med andra kommunala väktare. Tillåtelse att hålla kvar eventuella förbrytare tills polis anländer till platsen är något som kommunala väktarna kommer att behöva för att hålla arbetet effektivt och meningsfullt. Ett annat förslag är att ha fältarbetare i kommunen, som möter och samtalar med ungdomar som rör sig på allmänna platser på kvällar och nätter. Dessutom kan kommunen ta reda på vilka platser som är mest otrygga kan man utföra trygghetsvandringar då man samlar ett gäng ungdomar och går runt i staden för att ta reda på var de känner mest otrygghet. Och då kan även ungdomar vara med och vandra. 5.3 Stöd och service Som våra medborgare behöver vi hjälpa funktionshindrade också, så att de känner sig trygga i Landvetter Södra. Den största åtgärden är att de medborgarna känner sig delaktiga i vårt samhället. För det behöver vi skapa gemensamma mötesplatser, olika aktiviteter, tävlingar, kalas, den som vill kan medverka med sin färdighet, såsom, väva, sjunga, dansa osv. För de funktionsnedsatta skulle det vara bra om de hade hemhjälp som bestod av samma personer i stället för att det kommer främlingar varje gång. Detta skulle göra att den funktionsnedsatte kan bygga en relation med personalen. 5.4 HBTQ HBTQ står för homo, bi, trans och queer eller HBTQ+ där även övriga icke-binära ingår. Det kommer från engelskans LGBTQ+ som står för lesbian, gay, bi, trans, queer och övriga ickebinära. Vad som kan göras i Landvetter Södra är att en HBTQ-förening eller liknande grundas. En grupp som stöttar varandra genom att anordna olika aktiviteter och evenemang. Där måste också finnas stöd från vuxna som ska vara närvarande men också från samhället i form av bidrag. Många HBTQ-personer känner sig diskriminerade på grund av tabun och normer. För att må bra behöver man andras acceptans, vilket är just det som en del HBTQ-personer inte har. Därför är det viktigt att få bort alla fördomar och förutfattade meningar vilket man kan göra genom att utbilda i skolan och prata eller jobba med just det ämnet i klasserna. Det finns redan skolor som är HBTQ-certifierade. De första i Göteborgsregionen certifierades En HBTQ-certifierad skola jobbar för att få en inkluderande arbetsmiljö samt att 8 RFSL, Det här är en certifiering, Sida 345(351)

346 HBTQ-ungdomarna ska få ett trevligt bemötande för att inte känna sig kränkta. Landvetter Södra ska vara öppen för alla och för att även HBTQ-ungdomar ska känna sig välkomna och respekterade kan skolan jobba med att bli certifierad. Man kan utbilda lärare och annan ungdomspersonal i HBTQ så att de förstår HBTQungdomar bättre vilket gör att de känner sig mer respekterade och inte vara lika mycket utanför, annorlunda eller känna sig kränkta. 5.5 Sammanfattning Säkerhet- och Trygghetsfrågor är viktiga frågor i kommunen. Detta bör åtgärdas med vissa faktorer, så att elever, invånare, känner sig trygga i vår kommun. För att få elever känna sig trygga bör vi skapa tillfredsställande förutsättningar för en trevlig arbetsmiljö. Behandlingsplanen, disciplinära åtgärder kommer göra stora ändringar angående ämnet. Att utbilda skolan och personalen kommer också hjälpa att minska mobbningen när det gäller etnicitet, religionstillhörighet, hbtq frågor osv. Polisens/väktarnas närvaro kommer skapa trygghet hos medborgarna, särskilt i de centrala platser som anses vara farliga och även kabiner i de bakgatorna. Dessutom ungdomarna som är frivilliga kan vara med och vandra. Allmänna mötesplatser är en annan lösning som får medborgarna känna sig trygga. Exempelvis mötesplats för äldre, funktionshindrade, HBTQ personer osv. Detta kommer ge dem möjligheten att få träffa nya människor som förstår de bättre. 6. Sammanfattning av förslag Fritid Ungdomar kan påverka beslut som fattas Goda möjligheter till fysisk aktivitet i Landvetter södra Byggnation av en multifunktionella idrottshall Byggnation av ett kulturhus med ett angränsande bibliotek Undervisning kring hur ungdomar skall agera mot varandra på sociala medier Utbilda lärare och ungdomspersonal i sociala medier Gemensamhetsytor för barn och unga fritidsgårdar exempelvis Utbildning Utbildning i demokrati 19 Sida 346(351)

347 Forum för politik Lära ut lokalpolitik Testa olika inlärningssätt Återkommande samarbetsövningar Lärare deltar i samarbetsövningar och umgås med elever utanför lektionstid Information om vart skolpersonal finns och vad de gör Rutin samtal om psykisk hälsa Miljö Mötesplatser utspridda över staden Central park för alla Central fritidsgård nära skolan Bygga öppet och nära naturen Ungdomsmottagning Familjecentral Trygghet och säkerhet Behandlingsplan - disciplinära åtgärder i skolan Olika enheter i skolan som arbetar med mobbningsfrågor och är lätt för elever att nå Locka in elever i politik, framtidsspaningar eller liknande sysselsättningar Utbilda personalen i skolan om- etnicitet, religionstillhörighet, könsidentitet, HBTQ osv. Belysta gator Polisernas, väktarnas och fältarbetarnas permanenta närvaro Få in funktionshindrade, äldre i olika gemensamma aktiviteter Få ungdomar vandra med väktarna på kvällstider Allmänna mötesplats för HBTQ personer 7. Framtidsförhoppningar Med den här rapporten vill vi att du som läser den tar tillvara på våra förslag samt åsikter och använder dem vid bygget av Landvetter Södra. Men rapporten kan också användas till hela Härryda kommun och kanske också andra kommuners arbete kring ungas psykiska hälsa. Vi vill att politiker kommer med nya idéer med hjälp av våra förslag och på så sätt fortsätta att utveckla samhället till allas fördel. Unga som gamla. Man också fortsätter låta ungdomar vara 20 Sida 347(351)

348 delaktiga vid bygget av Landvetter Södra genom att fortsätta hålla i framtidsspaningar och vända sig till dem för förslag och åsikter. 8. Källförteckning 7 Att främja barn och ungas hälsa 2011 (hämtad 22 juni 2017) 8 Det här är en certifiering 10/5-16 (hämtad 26 juni 2017) 5 Musik kan lindra psykisk ohälsa, 26 September 2014 (hämtad 3 juli 2017) 3 Ungdomar, fritid och hälsa, Sida 9, 2007 (hämtad 20 juni 2017) 6 Ungdomar, fritid och hälsa, Sida 20, 2007 (hämtad 20 juni 2017) 4 Ungdomars fritid viktig för hälsa, 10 Februari 2016 (hämtad 20 juni 2017) 2 Psykisk hälsa (hämtad 21 juni 2017) 1 Vad är psykisk hälsa? 10 november 2016 (hämtad 21 juni 2017) 21 Sida 348(351)

349 Brev Diarienummer: Sid 1(2) Enheten för naturskydd Marie-Louise Fagerström Härryda kommun Emma Nevander Mölnlycke Information om det planerade naturreservatet Maderna-Högaråsmossen i Partille och Härryda kommun Hej, Med det här brevet vill jag informera er om det pågående arbetet med att bilda naturreservatet Maderna-Högaråsmossen i Partille och Härryda kommun och att jag är ansvarig handläggare. Det huvudsakliga syftet med naturreservatet är att bevara de naturvärden som är knutna till våtmarkerna och skogarna, bland annat ett rikt fågelliv och värdefull kärlväxtflora samt att förstärka friluftslivsvärden genom att området skyddas mot exploatering. Bifogat finns en karta med förslag på avgränsning för reservatet. Gränserna är än så länge bara ett förslag och kan komma att justeras efter diskussioner med markägare. Tomtmark och bebyggelse kommer inte att ingå i reservatet. Partille kommun äger den nordvästra delen av området, ca 190 ha, och Härryda kommun äger en fastighet i på ca 40 ha. Övriga fastigheter är privatägda. Maderna och Högaråsmossen är ett område med höga natur- och friluftslivsvärden. Området är med i både Härryda och Partille kommuners översiktsplaner som föreslaget naturreservat av Länsstyrelsen. Maderna är med i rapporten Tätortsnära natur i Göteborgsregionen, tillsammans med ca 40 andra områden med höga natur-, kultur- och friluftslivsvärden. Länsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att skydda dessa områden som naturreservat och vi har nu påbörjat arbetet med reservatet Maderna-Högaråsmossen. Maderna som är beläget i södra delarna av kommunen och öster om Landvettervägen, är ett våtmarkskomplex med typiska myrtyper för västra Sverige. Sydöstra delen av reservatet ligger i Härryda kommun och omfattar ännu ett myrkomplex, Högaråsmossen, med omgivande fukthedar och skogbeklädda fuktiga marker. Maderna-Högaråsmossen, som även ingår i projektet GI (Grön Infrastruktur), ligger mittemellan de två stora naturområdena Delsjön och Härskogen och bildar tillsammans med dessa ett större sammanhängande grönområde i Göteborgsregionen. Området som har stor betydelse för friluftslivet och är lätt att nå både med bil och kollektivtrafik, utnyttjas även i skolornas undervisning. Vildmarksleden och Postadress: Göteborg Besöksadress: Ekelundsgatan 1 Telefon: (växel) E-post: natur.vastragotaland@lansstyrelsen.se Webbadress: Sida 349(351)

350 Diarienummer: Sid 2(2) Bohusleden passerar genom området liksom även några mindre stigar, vilket gör området lättillgängligt från flera håll. Nordvästra delen av reservatet, som till största del ligger inom Partille kommun utgörs av Natura 2000 området, Maderna-Haketjärn, som består av två sammanlänkade sjöar, den långsmala Maderna i norr och Haketjärn i söder. Dessa är omgivna av ett stort myrområde som övergår gradvis i fukthedar som i sin tur utgör ett kärnområde i västra Sverige, för den rödlistade och sårbara (VU) klockgentianan och den starkt hotade (EN) alkonblåvingen. Dessa arter ingår i Naturvårdsverkets åtgärdsprogram, ÅGP, där Delsjön-Maderna-Högaråsmossen är ett utpekat område där populationerna ska gynnas genom olika naturvårdsåtgärder. Inom våtmarkskomplexet finns även två mindre, dystrofa, näringsfattiga tjärnar, Hindtjärn och Långevatten. Stora delar av området ingår i våtmarksinventeringen och har ett mycket högt naturvärde. Högaråsmossens omgivningar är även lekplats för tjäder. Skog förekommer också i relativt stor omfattning. En del av våtmarksytorna är bevuxna med tall och glasbjörk. På torrare partier i området förekommer hällmarkstallskog, på fuktigare, tall- och blandskog och i vissa områden kärrskog. I norr finns även ett mindre område med ekskog, som är utpekat i lövskogsinventeringen. Död ved förekommer i form av lågor och torrträd, vissa som hålträd. Vänliga hälsningar Marie-Louise Fagerström Naturvårdshandläggare/biolog Bilaga Karta med förslag på gränsdragning Sida 350(351)

351 Sida 351(351)