Regional vattenförsörjningsplan

Transkript

1 Länsstyrelsen Västernorrland Rapport nr 2016:08 Regional vattenförsörjningsplan Västernorrlands län

2 Omslagsbild: Ett glas som fylls med vatten från vattenkranen. Fotograf: Elena Elisseeva, mostphotos.se Rapporten är skriven av: Vatten & Miljöbyrån i Sverige AB Uppdragsledare: Anna Mäki Handläggare: Hanna Östrén, Johanna Myrland Granskare: Anna Mäki, Robert Jönsson Länsstyrelsen Västernorrlands publikationsserie Rapport nr 2016:08 Dnr: ISSN X Tryck: Länsstyrelsen Västernorrland Denna rapport går att få i alternativt format.

3 Sida 2 av Dnr Förord Att vi i Västernorrlands län säkrar tillgången på dricksvatten av god kvalitet och kvantitet nu och i framtiden är en viktig fråga för människors hälsa och vårt läns utveckling. Tillgången till ett bra dricksvatten ses ofta som en självklarhet i vårt län, men riskerna för att våra vatten utsätts för påverkan av föroreningar och ett förändrat klimat gör att vikten av att identifiera dessa risker och påverkan ökar, samt att arbeta aktivt med att ge dessa tillgångar ett bra skydd. Klimatförändringarna och dess konsekvenser kommer att påverka vattenresurserna i Västernorrlands län. Vi ser redan idag påverkan på vattenförsörjningen vid olika extremväderhändelser, men även tendenser till försämrad vattenkvalité beroende på förändringar i temperatur, nederbörd och nederbördsmönster. För att säkerställa tillgången av vattenresurser för dricksvattenförsörjningen på lång sikt har länsstyrelsen därför tagit fram denna Regionala Vattenförsörjningsplan. Planen beskriver de resurser vi har idag och de vi kan behöva i framtiden. De faktorer som kan hota kvalitén och tillgången redovisas och förslag på åtgärder ges för att minska risken för påverkan av dessa hot. Planen kommer att vara till vägledning för den fysiska planeringen och länets beredskapsplanering. Gunnar Holmgren Landshövding

4 Sida 3 av 113

5 Sida 4 av 113 Sammanfattning Länsstyrelsen i Västernorrlands län har uppmärksammat behovet av en regional vattenförsörjningsplan för att långsiktigt säkerställa tillgången på vattenresurser för dricksvattenförsörjning. Vattenförsörjningsplanen ska kunna utgöra ett bra underlag till de vattenförsörjningsplaner som ska utarbetas på kommunal nivå. Den är framarbetad utifrån ett resursperspektiv där fokus har legat på vattenresursernas naturliga förutsättningar, uttagsmöjligheter och geografiska lägen. En stor del av befolkningen i länet är ansluten till allmän vattenförsörjning, trots stora avstånd. De allmänna vattentäkterna är huvudsakligen lokaliserade till isälvsavlagringar och i mindre utsträckning till berggrunden och sjöar. I vissa kommuner finns det gott om isälvsavlagringar, och då är vattentäkterna ofta lokaliserade till dem. I andra finns främst ytvattentäkter och grundvattentäkter i berg. I länet finns 111 allmänna grundvattentäkter och fem allmänna ytvattentäkter. För de flesta vattentäkterna i Västernorrland saknas en reservvattentäkt, d.v.s. en vattentäkt som ersätter den ordinarie vattentäkten när denna inte längre kan producera dricksvatten enligt de krav och normer som finns. Till mindre vattentäkter finns sällan reservvattentäkter eftersom berörd kommuns största vattentäkt i de flesta fall klarar av att producera extra vatten som kan nödvattenförsörja de abonnenter som har blivit utan vatten. I Västernorrlands län användes betydligt mer vatten än i angränsande län, där mindre industriell verksamhet förekommer. Hushåll, jordbruk och övriga användare i länet förbrukade ca m 3 vatten, medan resterande del användes av industrin. Det framtida dricksvattenbehovet i länet beror huvudsakligen av befolkningsutvecklingen, samhällsomvandlingar och olika slags nyetableringar som medför arbetstillfällen eller är vattenkrävande. I jämförelse med andra delar av landet har Västernorrlands län ett antal fördelar vad gäller påverkan och hot; stora arealer med glesbygd (vilket innebär ett begränsat antal förorenande verksamheter), en landhöjning som motverkar ett höjt havsvattenstånd (vilket minskar risken för översvämningar) och ett relativt kallt vatten (vilket minskar risken för algblomning). Länet är inte så tätt befolkat och konflikterna runt mark- och vattenanvändning är därigenom inte så stora. Nackdelarna är bland annat stora snömängder under vintern som ger stora vårflöden (vilket ökar risken för översvämningar), skogs- och jordbruk som påverkar grundvattnet (en stor del av gifterna är regiontypiska föroreningar från bland annat skogsindustrin, som pappersmassafabriker och sågverk), ett kuperat landskap med höga risker för ras och skred vid exempelvis kraftiga regn samt delvis mindre beredskap. I Västernorrland finns en hel del aktiva industrier och

6 Sida 5 av 113 en tung industrihistoria. Länet har många förorenade områden och problem med miljögifter, särskilt längs kusten och i älvdalarna. Vattenförsörjningen i länet bygger på ett antal större vattentäkter som försörjer tätorterna medan landsbygden försörjs från ett stort antal mindre vattentäkter. Sannolikheten att avbrott i dricksvattenförsörjningen drabbar ett stort antal människor har bedömts som hög. Konsekvenserna kan bli allvarliga om det drabbar större tätorter eller städer. Sårbarheten hos länets vattenresurser, d.v.s. vattenresursernas känslighet för påverkan av andra verksamheter och processer, både naturliga och mänskliga, beror på en mängd faktorer. Där de naturliga barriärerna saknas, exempelvis där isälvsmaterial går i dagen, är isälvsavlagringarna sårbara. Vattenresurserna som ligger vid deltasediment bestående av sand och silt är också sårbara eftersom det föreligger en risk för ras och skred. I framtidens förutspådda klimat kommer medeltemperaturen att vara högre, nederbörden och medelflödena i vattendragen större och grundvatten- och havsnivåerna högre. Detta kommer bland annat att leda till brunifiering, lägre grundvattennivåer, översvämningar, erosion, förändrade geokemiska förhållanden, ökad föroreningsspridning, algblomning m.m. Grundvattenresurser är generellt mer skyddade genom geologiska barriärer än ytvattenresurser, som är direkt exponerade. Den relativt enkla behandlingen av råvatten till dricksvatten räcker i många fall sannolikt inte till i ett förändrat klimat, och distributionen av dricksvatten i ledningsnät kan på olika sätt få större påkänningar i ett klimat med större variationer. Enligt framtagen metodik har tre grundvattenresurser i länet fått en mycket hög prioritet i den regionala vattenförsörjningsplanen; Indalsälvsåsen vid Wifsta i Timrå kommun, Ljunganåsen vid Grönsta i Sundsvalls kommun och Ljunganåsen vid Nolby i Sundsvalls kommun. I dessa vattenresurser ligger vattentäkterna i Wifsta, Grönsta och Nolby, vilka är föreslagna att klassas som riksintressen för vattenförsörjning. Sjutton grundvattenresurser i jordlager, en grundvattenresurs i berggrunden och de fem största älvarna i länet har fått en hög prioritet. Variationerna i hydrologiska och hydrogeologiska förutsättningar för vattenuttag är stora i Västernorrland. Några av Sveriges största vattenresurser är belägna i länet, bl.a. i form av isälvsavlagringar i Sundsvall och Timrå, men i andra delar av länet förekommer områden med betydligt sämre förutsättningar för etablering av vattentäkter. De mellankommunala vattenintressena i länet är, främst på grund av demografiska förhållanden, relativt få. Ett bra exempel är vattentäkterna i den så kallade Ringen som sträcker sig över både Timrå och Sundsvalls kommun och som försörjer ett antal tätorter, bland annat Sundsvall och Timrå, i båda kommunerna. Utifrån ovanstående kan det konstateras att det i länet finns ett stort antal vattenresurser med stor kapacitet för vattenuttag och god vattenkvalitet. I länet finns flertalet stora älvar, många sjöar och ett antal mäktiga isälvs-

7 Sida 6 av 113 avlagringar som innehåller stora grundvattenmagasin. Att bevara dessa vattenresurser för framtiden är viktigt. Sett både i ett globalt och nationellt perspektiv är länets förutsättningar för dricksvattenproduktion goda, men det förekommer delar i länet med mindre goda förutsättningar, där problem med en framtida vattenförsörjning kan uppstå om en god planering inte sker. Förutsättningarna med avseende på tillgång till vattenresurser varierar mellan kommunerna, och då framför allt avseende tillgång till grundvattenresurser där stora vattenuttag kan ske. Sundsvalls, Timrå och Örnsköldsviks kommuner kan i ett nationellt perspektiv ses som ytterst gynnade. Här finns grusåsar med stora mängder grundvatten av god kvalitet. Även i Sollefteå finns ett antal grundvattenresurser. Förutsättningarna är dock sämre i Kramfors och Ånge, och ännu sämre i Härnösand. I Härnösand finns ingen vattenresurs som uppfyller kriterierna för att bedömas vara regionalt prioriterad. Att förutsättningarna varierar starkt mellan länets kommuner medför att samverkan är viktig, för att trygga hela länets vattenförsörjning i ett långt perspektiv. Ett ställningstagande rörande om det är tekniskt och ekonomiskt rimligt samt säkerhetsmässigt bra med långa ledningsdragningar, eller om man istället bör satsa på omfattande vattenbehandling, kan i vissa fall komma att krävas. Likaså i vilken utsträckning planerad bebyggelse och etablering av verksamheter kan styras utifrån förutsättningarna för bra dricksvattenförsörjning på olika platser. När Västernorrlands län jämförs med övriga norrlandslän kan konstateras att det förekommer, och har förekommit, mycket industriell verksamhet. Västernorrland är det län i Norrland där vattenförbrukningen är som allra störst, vilket beror på de många industriernas stora vattenbehov. Till och med i Norrbottens län, som är nästan fem gånger så stort som Västernorrlands län och som har en stor gruvindustri och flera stora pappersbruk, är vattenförbrukningen mindre. Hänsyn till detta måste tas i planeringen, speciellt eftersom ett förändrat klimat kan medföra föroreningsspridning från förorenade områden som inte tidigare medfört problem för vattenresurserna. Riskerna som uppkommer p.g.a. markföroreningar måste bedömas i risk- och sårbarhetsanalyser, för att visa på vilka åtgärder som krävs för att skydda vattenresurserna från de kontamineringsrisker som förekommer. För de vattenresurser som bedöms ha mycket hög och hög regional prioritet i Västernorrland bör Länsstyrelsen tillsammans med berörda kommuner arbeta för att reducera olika typer av kontamineringsrisker så att länets förutsättningar för vattenproduktion tryggas i ett flergenerationsperspektiv.

8 Sida 7 av 113 Innehållsförteckning 1. Bakgrund och syfte Aktuell lagstiftning samt åtgärdsprogram Plan- och bygglagen Miljöbalken Lagen om allmänna vattentjänster De nationella miljömålen Vattenförvaltning Förordningen om förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön Föreskrifter och åtgärdsprogram Definitioner Genomförande Underlagsmaterial Arbetsorganisation Länsstyrelsen Vatten & Miljöbyrån Länets kommuner Arbetsmetodik Projektmöten Workshop med länets kommuner Identifiering av vattenresurser Analys och prioritering av vattenresurser av regionalt intresse Remissutskick Omfattning och begränsningar Vattenförsörjning i Västernorrland Allmän vattenförsörjning Status på vattenförekomster och vattenskydd Enskild och privat dricksvattenförsörjning Reservvattenförsörjning Nödvattenförsörjning Övrig vattenanvändning Vattenbehov Nuvarande vattenanvändning Framtida vattenbehov Påverkan och potentiella hot... 31

9 Sida 8 av Miljöfarliga och industriella verksamheter Förorenade områden Täktverksamheter Väg- och järnvägstrafik Jord- och skogsbruk Bebyggelse Extraordinära händelser Västernorrland i jämförelse med övriga regioner Sårbarhet och naturliga barriärer Sårbarhet Naturliga barriärer Västernorrland i jämförelse med övriga regioner Klimatförändringarnas påverkan Förändrade klimatförhållanden Ökad temperatur Ökad nederbörd Ökade grundvattennivåer Ökad vattenföring Höjda havsnivåer Påverkan på vattenresurser och vattentäkter Temperatur och vattenkvalitetsaspekter Brunifiering Grundvattentillgång Översvämningar Ökad erosion Ökad risk för skred, ras och slamströmmar Förändrade geokemiska förhållanden Ökad föroreningsspridning Effekter på olika typer av vattenresurser Effekter på vattenbehandling och distribution Vattenresurser med mycket hög eller hög prioritet Vattenresurser med mycket hög prioritet Indalsälvsåsen vid Wifsta, Timrå kommun Ljunganåsen vid Grönsta, Sundsvalls kommun Ljunganåsen vid Nolby, Sundsvalls kommun... 54

10 Sida 9 av Vattenresurser med hög prioritet Ljunganåsen vid Matfors, Sundsvalls kommun Skorpedsåsen vid By och Gerdal, Örnsköldsviks kommun Skorpedsåsen vid Bredånger, Örnsköldsviks kommun Isälvsavlagring vid Gidenäset och Gideheden, Örnsköldsviks kommun Ljunganåsen vid Johannesberg, Ånge kommun Isälvsavlagring vid Norrböle, Örnsköldsviks kommun Isälvsavlagring vid Aspsele, Örnsköldsviks kommun Isälvsavlagringen vid Granvåg, Sollefteå kommun Indalsälvsåsen vid Liden, Sundsvalls kommun Isälvsavlagring vid Gålnäs, Örnsköldsviks kommun Isälvsavlagring vid Edensforsen i Junsele, Sollefteå kommun Skorpedsåsen vid Bjästa, Örnsköldsviks kommun Isälvsavlagring vid Österforse, Sollefteå kommun Isälvsavlagring vid Angsta/Bollstabruk, Kramfors kommun Ljunganåsen vid Ede och Stöde, Sundsvalls kommun Indalsälvsåsen nordväst om Wifsta Isälvsavlagring vid Långvattnet, Sollefteå kommun Vattenresurs i berggrunden, Överbygden/Bjällsta, Örnsköldsviks kommun Ångermanälven, Sollefteå och Kramfors kommuner Gideälven, Örnsköldsviks kommun Indalsälven, Sundsvalls och Timrå kommuner Ljungan, Ånge och Sundsvalls kommuner Faxälven, Sollefteå kommun Vattenresurser av riksintresse Övriga vattenresurser Bristområden Områden med kapacitetsproblem Områden med kvalitetsproblem Mellankommunala vattenintressen Analys Rekommendationer Metoder och underlag för kommunal vattenplanering i länet.. 108

11 Sida 10 av Vattenresurser i den kommunala mark- och vattenanvändningsplaneringen enligt PBL Fortsatt arbete med vattenresurser på regional nivå Vattenskydd Tillstånd för vattenuttag Övervakning Fysisk planering Anpassning till förändrat klimat Reservvattenförsörjning Referenser Skriftliga källor Muntliga källor Internetreferenser Lagar och förordningar Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Vattenskyddsområden Identifierade vattenresurser a) Ånge kommun b) Sundsvalls kommun c) Timrå kommun d) Härnösands kommun e) Kramfors kommun f) Örnsköldsviks kommun g) Sollefteå kommun Bilaga 3 Vattenresurser med mycket hög och hög prioritet a) Ånge och Sundsvalls kommuner b) Timrå, Härnösands och Kramfors kommuner c) Örnsköldsviks och Sollefteå kommuner Bilaga 4 Bilaga 5 Prioritering av identifierade vattenresurser (i tabellform) Metod för kommunala vattenförsörjningsplaner

12 Sida 11 av Bakgrund och syfte Jorden är till största del täckt av vatten men det tillgängliga sötvattnet utgör en liten del av den totala vattenmängden och tillgången är på många platser mycket begränsad. Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel, men vatten nyttjas även för många andra ändamål. Dess unika egenskaper i förhållande till den mänskliga användningen gör att risken för både förorening och misshushållning är stor. Därför är det viktigt att vattnets kvalitet och kvantitet säkras, för att trygga vår hälsa nu och i framtiden. Genom god samhällsplanering kan våra vattenresurser skyddas och en grund skapas för att vattenresurserna används ansvarsfullt. En säker dricksvattenförsörjning kräver en långsiktig planering som säkerställer skyddet av de vattenresurser som även i ett flergenerationsperspektiv kan förse invånarna med ett dricksvatten av god kvalitet. Grunden för en hållbar planering av vattenresurserna utgörs med fördel av en vattenförsörjningsplan, vars övergripande syfte är att trygga en långsiktig dricksvattenförsörjning. Redan idag syns påverkan på vattenförsörjningen vid olika extremväderhändelser. I arbetet mot en långsiktigt tryggad vattenförsörjning kommer klimatfaktorerna in som en viktig aspekt som bör finnas med i en regional såväl som i en lokal vattenförsörjningsplan. Detta för att säkerställa att vi kommer att ha samma goda möjligheter att producera dricksvatten av god kvalitet i framtiden. Länsstyrelsen i Västernorrlands län har uppmärksammat behovet av en regional vattenförsörjningsplan för att långsiktigt säkerställa tillgången på vattenresurser för dricksvattenförsörjning. Vatten & Miljöbyrån fick i början av år 2015 uppdraget att ta fram underlag till den regionala vattenförsörjningsplanen för Västernorrland. Vattenförsörjningsplanen för Västernorrland ska belysa viktiga större vattenresurser i länet, ge en heltäckande översikt av tillgängliga vattenresurser, beskriva vattenbehov och vilka vattenresurser som används för vattenförsörjning och i vilken utsträckning. Vattenförsörjningsplanen ska kunna utgöra ett bra underlag till de vattenförsörjningsplaner som ska utarbetas på kommunal nivå. Den är framarbetad utifrån ett resursperspektiv där fokus har legat på vattenresursernas naturliga förutsättningar, uttagsmöjligheter och geografiska lägen.

13 Sida 12 av Aktuell lagstiftning samt åtgärdsprogram Nedan beskrivs ett urval av lagar och föreskrifter samt riktlinjer från myndigheter som berör vattenförsörjningsplanering och skydd av naturresurser för dricksvattenframställning Plan- och bygglagen Av Plan- och bygglagen, PBL, (1 kap. 3 ) framgår att alla kommuner ska ha en aktuell översiktsplan som ger vägledning för beslut om användning av mark- och vattenområden. Genom detta åligger det kommunerna ett stort ansvar att skydda och förvalta våra vattenresurser. I PBL fastställs att mark- och vattenområden ska användas för det eller de ändamål för vilka de är mest lämpade och företräde ska ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning. Bebyggelse ska lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet och här ska hänsyn tas bland annat till möjligheterna att ordna vattenförsörjning och avlopp Miljöbalken Enligt Miljöbalken (6 kap. 20 ) har länsstyrelserna ett ansvar att ställa samman utredningar, program och annat planeringsunderlag som finns hos statliga myndigheter som har betydelse för hushållningen med mark och vatten i länen. Länsstyrelserna är skyldiga att på begäran tillhandahålla sådant planeringsunderlag åt kommuner och myndigheter som ska tillämpa miljöbalken. I miljöbalken finns också regler som möjliggör fastställande av vattenskyddsområden med tillhörande skyddsföreskrifter Lagen om allmänna vattentjänster Vattentjänstlagen säkerställer att vattenförsörjning och avlopp ordnas i ett större sammanhang om det krävs för att skydda människors hälsa eller miljön De nationella miljömålen Arbetet med vattenförsörjningsplaner berör främst miljömålen Levande sjöar och vattendrag samt Grundvatten av god kvalitet. Vissa preciseringar av dessa miljömål baseras på det s.k. Vattendirektivet som gäller inom EU. Tidigare angavs som delmål att vattenförsörjningsplaner ska upprättas. Miljömålen har nu strukturerats om och delmålen har tagits bort Vattenförvaltning År 2004 införlivades EU-ramdirektivet för vatten (2000/60/EG) i svensk lagstiftning genom bland annat den s.k. vattenförvaltningsförordningen (förordningen om förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön).

14 Sida 13 av Förordningen om förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön Enligt förordningen om förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön (2004:660) ska allt vatten (grundvatten, sjöar, vattendrag och kustvatten), med vissa undantag, ha uppnått god status senast år Inom ramen för vattenförvaltningen avgränsas s.k. vattenförekomster, som kan vara delar av ett vattendrag, en sjö, ett kustvatten eller ett grundvatten. Alla ytvattenförekomster i landet har klassificerats med avseende på ekologisk och kemisk status och grundvattenförekomster med avseende på kvantitativ och kemisk status. Till varje förekomst är miljökvalitetsnormer knutna, vilka utgör mått på kvaliteten på vattnet som ska uppnås till ett visst år Föreskrifter och åtgärdsprogram Genom vattenförvaltningsförordningen ska SGU ge instruktioner om hur vattenförvaltningsarbetet ska utföras genom föreskrifter. SGU är därmed föreskrivande myndighet avseende grundvattenfrågor inom vattenförvaltningen. Bland SGU:s föreskrifter finns föreskrifter om övervakning av grundvatten, om miljökvalitetsnormer och statusklassning för grundvatten, om kartläggning och analys av grundvatten, om redovisning av förvaltningsplan för grundvatten samt om redovisning av åtgärdsplan för grundvatten. Av Sveriges geologiska undersöknings (SGU:s) rapport Vattenförsörjningsplan Identifiering av vattenresurser viktiga för dricksvattenförsörjningen (SGU rapport 2009:24) framgår att SGU anser att länsstyrelserna bör ta fram regionala vattenförsörjningsplaner som underlag till kommunala vattenförsörjningsplaner. För att uppnå en god status för allt vatten har Vattenmyndigheterna upprättat åtgärdsprogram som omfattar de vattenförekomster som inte uppnår god status, riskerar att inte uppnå god status eller för att bibehålla god status. Det gällande åtgärdsprogrammet för Bottenhavets vattendistrikt beslutades i december Ett beslut om ett nytt åtgärdsprogram för skulle ha antagits av regeringen i december 2015 men sköts upp. Tills vidare gäller det tidigare åtgärdsprogrammet. Syftet med åtgärdsprogrammet är att se till att de miljökvalitetsnormer som har föreskrivits för distriktets vattenförekomster uppfylls. Av åtgärdsprogrammet framgår vilka åtgärder som behöver vidtas, samt tidpunkt och vilken myndighet som behöver vidta respektive åtgärd. En åtgärd som anges är att kommunerna i samverkan med länsstyrelserna behöver utveckla vatten- och avloppsplaner, särskilt i områden som inte uppnår eller riskerar att inte uppnå god ekologisk status, god kemisk status och god kvantitativ status. Mer fakta om vattenförvaltningen finns på hemsidor från Vattenmyndigheterna, VISS, Havs och Vattenmyndigheten samt SGU.

15 Sida 14 av Definitioner Begreppet vattenresurs används för att belysa att planen främst behandlar förekomsterna ur ett resurs- och nyttjandeperspektiv. En vattenresurs med hög eller mycket hög prioritet är en vattenresurs som är av regionalt intresse för nuvarande eller framtida dricksvattenförsörjning. Motiv kan vara att vattenresursen idag omfattar en eller flera vattentäkter eller att vattenresursen kan vara av intresse för framtida vattenförsörjning. Nedan definieras övriga begrepp som används i planen. Allmän/kommunal anläggning Akvifär Avrinningsområde Dricksvatten Enskild anläggning Personekvivalent Grundvatten Grundvattenförande geotop Anläggning som en kommun äger eller har ett rättsligt bestämmande över. Geologisk bildning med grundvatten som kan utvinnas i användbar mängd. Isälvsavlagringar är vanligen mycket genomsläppliga och därför goda akvifärer, när de innehåller grundvatten. Det område i vilket nederbörden avrinner till en sjö eller ett vattendrag. Ett avrinningsområdes gränser utgörs av vattendelare. Ett avrinningsområde omfattar både markytan och ytan av områdets sjöar. Vatten som är avsett för dryck, matlagning, personlig hygien och andra hushållsgöromål. En anläggning som inte är eller ingår i en allmän anläggning. En personekvivalent motsvarar behovet av vatten för en person under ett dygn. Förkortas pe. Vatten i den del av jorden eller berggrunden där hålrummen är helt vattenfyllda. Ett område som har ett betydande grundvattenmagasin.

16 Sida 15 av 113 Inducerad infiltration Konstgjord infiltration Mättad zon Nödvatten Recent havsvatten Relikt havsvatten Reservvatten Reservvattentäkt Tillrinningsområde Vattendelare Infiltration av ytvatten till ett grundvattenmagasin skapad på grund av grundvattenuttag. Ökning av volymen uttagbart vatten genom att ytvatten infiltreras ned till ett grundvattenmagasin. Därefter pumpas vatten upp i brunnar. Konstgjord infiltration kan göras när det möjliga uttaget av naturligt bildat grundvatten är för låg. Den del av marken som ligger under grundvattenytan. Vatten som levereras (t.ex. via tankbilar) för dryck, matlagning och personlig hygien utan nyttjande av ordinarie ledningsnät. Saltvatten i havet. Inträngning av recent havsvatten i en brunn kan ske nära strandkanten vid för stora vattenuttag. Saltvatten som härstammar från den senaste istidens avsmältning då delar av Sverige (kusterna) var täckt av saltvatten. Dricksvatten som distribueras via det ordinarie ledningsnätet men från en annan anläggning än den ordinarie. Vattentäkt som ersätter ordinarie vattentäkt när denna inte längre kan producera dricksvatten enligt de krav och normer som finns. En reservvattentäkt bör kunna nyttjas på medellång till permanent sikt. Den yta varifrån vatten avrinner till en sjö, ett vattendrag eller en grundvattenförekomst. Gräns som skiljer två avrinningsområden från varandra.

17 Sida 16 av 113 Vattenförekomst Vattentäkt Ytvatten 100-årsflöde Sammanhängande del av ett vattendrag, en sjö eller ett kusteller grundvatten i ett avrinningsområde. Begreppet är definierat inom ramen för vattenförvaltningen och är knutet till miljökvalitetsnormbegreppet. Anläggning för bortledande av yteller grundvatten för vattenförsörjning, värmeutvinning eller bevattning. Vatten på markytan, t.ex. i en sjö eller ett vattendrag. Ett flöde i ett vattendrag med en återkomsttid på 100 år, d.v.s. ett flöde som inträffar eller överträffas i genomsnitt en gång på 100 år.

18 Sida 17 av Genomförande Länsstyrelsen i Västernorrland har anlitat Vatten & Miljöbyrån för att ta fram underlag till en regional vattenförsörjningsplan för Västernorrlands län. Arbetet har utförts genom att ett omfattande underlagsmaterial har inhämtats, sammanställts, analyserats och diskuterats utifrån projektets syfte Underlagsmaterial Rapporten och framtagna kartor baseras på material som har tillhandahållits av bl.a. Länsstyrelsen, information från kommuner samt författarnas kännedom om länets vattenresurser sedan tidigare arbeten. Fältundersökningar har inte genomförts. Underlagsmaterialet utgörs av ett omfattande kartmaterial i GIS-format, information om samtliga tillståndsgivna vattenuttag i länet och information om verksamheter som kan riskera att förorena mark och vatten. Kartmaterialet innefattar förutom mer traditionella kartor (vägkarta, terrängkarta etc.) även geologiska, hydrologiska och hydrogeologiska kartor. Även information från ett flertal rapporter och publikationer har vägts in i planen. Dessa listas separat i kapitel 15 Referenser. Under arbetet har information från SGU:s Vattentäktsarkiv funnits tillgänglig. Uppgifter om exempelvis vattentäkternas lägen uppdaterades i arkivet hösten 2015, vilket medför att deras aktualitet är relativt god. Befolkningsstatistik och framtidsprognoser har hämtats från Statistiska centralbyrån (SCB). För att få information om de allmänna vattentäkterna i Västernorrland har material som Länsstyrelsen haft tillgång till, kompletterat med uppgifter från samtliga kommuner i länet, använts. Kommunerna ombads även uppdatera uppgifter om sina ordinarie dricksvattentäkter samt uttagsmängder, råvattenkvalitet m.m. i SGU:s Vattentäktsarkiv Arbetsorganisation Länsstyrelsen En grupp från Länsstyrelsen bestående av Viveka Sjödin, Kerstin Wörler, Carina Gerdin och Maria Sundberg har löpande deltagit i arbetet med att ta fram den regionala vattenförsörjningsplanen. Dessutom har medarbetare som representerat sakområdena krisberedskap och fysisk planering samt länsveterinären deltagit Vatten & Miljöbyrån Konsultföretaget Vatten & Miljöbyrån har utfört den största delen av arbetet. Konsulterna Anna Mäki, Hanna Östrén, Johanna Myrland och Robert Jönsson har arbetat i projektet.

19 Sida 18 av Länets kommuner Representanter för samtliga av länets kommuner har bidragit med information om vattenförsörjningssystem m.m. samt deltagit på en workshop i Härnösand Arbetsmetodik Arbetet med den regionala vattenförsörjningsplanen har genomförts i nedanstående etapper. 1. Kunskapsinhämtning (insamling och sammanställning av befintligt material) 2. Identifiering av vattenresurser av intresse för nuvarande eller framtida vattenförsörjning 3. Kvalitetssäkring och komplettering av data 4. Analys och prioritering av vattenresurser av regionalt intresse 5. Färdigställande av plan (rapport, kartor och databas) En stor del av arbetet har utförts i GIS (Geografiskt InformationsSystem). Inga fältarbeten har utförts inom ramen för projektet Projektmöten Under projektets gång har regelbundna möten mellan representanter från Länsstyrelsen och Vatten & Miljöbyrån hållits. Vid mötena har information om vattenresurser och verksamheter kontrollerats och identifiering och prioritering av vattenresurserna diskuterats Workshop med länets kommuner En workshop med representanter från länets samtliga kommuner, Länsstyrelsen och Vatten & Miljöbyrån hölls i Sambiblioteket i Härnösand Identifiering av vattenresurser En identifiering av vattenresurser av intresse för nuvarande eller framtida vattenförsörjning har gjorts från länets samtliga yt- och grundvattenförekomster. Utgångspunkten har varit att ett vattenuttag på minst 1 l/s ska kunna göras under en längre tid eller att vattenresursen redan idag används för vattenförsörjningsändamål för att vattenresursen ska vara intressant på ett regionalt plan. Kriterierna är framtagna under arbetet med den regionala vattenförsörjningsplanen. För bedömning av uttagbara grundvattenmängder från jordlager och berg har SGU:s grundvattenkarta huvudsakligen använts. I enstaka fall har den uttagbara grundvattenmängden bedömts baserat på resultat från hydrogeologiska undersökningar.

20 Sida 19 av 113 En sjöarea på minst 0,535 km 2 och ett flöde i vattendrag på minst 3 m 3 /s har bedömts krävas för att minst 1 l/s ska kunna tas ut. Uttagsmängden räknat på ett år ska utgöra maximalt 1 % av den beräknade sjövolymen, eftersom att miljöpåverkan kan bli stor om en för stor andel av den tillgängliga vattenmängden uttas. Sjövolymer har inte funnits tillgängliga utan överslagsberäkningar av motsvarande sjöarea har genomförts, med ett antagande om att medeldjupet i länets sjöar är 5 m. Medeldjupet är antaget utifrån en studie av sjödjup i data från SMHI. I många fall är den verkliga sjövolymen således större än den beräknade. Väldigt små vattendrag är också känsligare för variationer i exempelvis flöde i större vattendrag, vilket kan medföra störningar i en eventuell vattenberedningsprocess. Till urvalet har övriga vattenresurser som enligt kända uppgifter används för vattenförsörjningsändamål lagts till, antingen eftersom att en kommunal vattentäkt är belägen i vattenresursen och/eller att ett tillstånd för vattenuttag har erhållits Analys och prioritering av vattenresurser av regionalt intresse Identifierade vattenresurser har prioriterats i en fyrgradig skala med namn på klasser enligt SGU (2009). Skalan har dock tagits fram i arbetet med föreliggande plan. En liknande klassning har även använts i den regionala vattenförsörjningsplanen för Norrbottens län. Fyra faktorer, uttagbar vattenmängd, vattenkvalitet, vattentäkter samt tillståndsbeviljade uttag respektive sårbarhet, se avsnitten nedan, har tillämpats för prioriteringen. Uttagbar vattenmängd Vattenresursernas bedömda uttagbara vattenmängder har klassificerats enligt tabell 1. Beräkningen av vilken area på sjöar som krävs respektive vilket flöde som ska förekomma i vattendrag för att en viss vattenmängd ska kunna tas ut beskrivs i föregående kapitel. Tabell 1. Uttagsmängdsklasser. Uttagsmängdsklass Bedömd uttagbar Motsvarande sjöarea Storleksklass vattendrag mängd (l/s) (m 2 ) (Metrias karta)* 4 >125 l/s > l/s l/s l/s *Storleksklass 2 motsvarar generellt ett flöde på ca 3-10 m 3 /s, storleksklass 3 ca m 3 /s, storleksklass 4 ca m 3 /s och storleksklass 5 >100 m 3 /s, men avvikelser förekommer.

21 Sida 20 av 113 Vattenkvalitet Vattenresurserna har delats in i vattenkvalitetsklasser enligt tabell 2. Grundvatten har generellt en bättre kvalitet än ytvatten, varför grundvattenresurser hamnar i högre klasser än ytvattenresurser. Vattnet från vissa vattentäkter kräver liten eller minimal behandling och dessa vattenresurser antas ha en extra bra kvalitet. Vattenbehandlingsprocesserna i en stor andel av länets vattenverk har använts som underlag till den bedömningen. Tabell 2. Vattenkvalitetsklasser. Vattenkvalitetsklass Vattenkvalitet 4 Grundvatten av god kvalitet (liten eller minimal behandling) 3 Grundvatten ( normal eller okänd kvalitet) 2 Ytvatten 1 Grundvatten eller ytvatten av dålig kvalitet (med kända speciella kvalitetsproblem eller som ej uppnår god kemisk status enligt VISS, exklusive kvicksilver) Vattentäkter samt tillståndsbeviljade uttag Vattenresurserna har delats in efter dagens vattenanvändning enligt tabell 3. Tabell 3. Vattenuttagsklasser. pe står för personekvivalenter. Vattenuttagsklass Vattentäkt 4 Vattentäkt med > pe Tillståndsbeviljat vattenuttag 3 Vattentäkt med pe Tillstånd som nyttjas 2 Vattentäkt med färre än 500 pe 1 Nedlagda vattentäkter Sårbarhet Sårbarheten hos vattenresurser beskrivs i kapitel 8. En grov regional sårbarhetsbedömning för grundvattenresurser har gjorts utifrån jordarter eller typ av berg. Denna sårbarhet är tillämpbar när det exempelvis handlar om att bedöma sårbarheten vid ett utsläpp av en stor volym vätska. Sårbarheten för grundvattnet i vattenförsörjningsplanen har delats in enligt tabell 4a.

22 Sida 21 av 113 Tabell 4a. Sårbarhetsklasser för grundvatten. Sårbarhetsklass Sårbarhet Jordart vid vattenresurs i berg Geologi vid vattenresurs i jordlager 4 Låg Silt, lera Tätande jordlager enligt SGU:s grundvattenkarta eller Vattentäktsarkivet 3 Måttlig Finsand, morän (finkornig, lerig, siltig), vittringsjord, torv 2 Hög Sand, morän (grov, sandig) 1 Extrem Grus, rösberg, klappersten, berg i dagen Övriga En grov regional sårbarhetsbedömning för ytvattenresurserna har gjorts utifrån flöden, enligt tabell 4b. Tabell 4b. Sårbarhetsklasser för ytvatten. Sårbarhetsklass Sårbarhet Ytvatten 4 Låg - 3 Måttlig Älvar 2 Hög Åar, sel i älvar 1 Extrem Sjö, stillastående vatten Observera att en låg sårbarhet ger en hög sårbarhetsklass och tvärtom. Anledningen är att sårbarhetstalet ska användas i en prioritering av vattenresurser, vilken beskrivs i följande avsnitt. Prioritering (Steg 1) De olika faktorerna som styr prioriteringen av vattenresurserna har vägts samman och viktats till ett prioritetstal för varje vattenresurs, enligt framtagen formel: PPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPP = 0,425 uuuuuuuuuuuuuuännnnnnnnnnnnnnnnnn + 0,225 vvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvv + 0,175 vvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvv + 0,175 ssårrrrrrrrheeeeeeeeeeeeeeee Utifrån beräknade prioritetstal har vattenresurserna delats in enligt tabell 5. Tabell 5. Prioritering av vattenresurser. Prioritering av vattenresurs Prioritetstal 4 Mycket hög prioritet >3,5 3 Hög prioritet 2,5-3,49 2 Prioriterad 1,5 2,49 1 Ej prioriterad <1,5

23 Sida 22 av 113 En vattenresurs med hög eller mycket hög prioritet är en vattenresurs som är av regionalt intresse för nuvarande eller framtida dricksvattenförsörjning. Omprioritering (steg 2) De stora vattendragen ingår i kartunderlaget som flera mindre delar. Om en del av vattendraget har bedömts ha hög prioritet har även övriga delar av vattendraget som är belägna nedströms aktuell del prioriterats upp 1 eller 2 prioritetstal, för att samma prioritering ska gälla för hela vattenresursen. Beroende på utfallet av det första steget i prioriteringen av identifierade vattenresurser skulle, enligt metodiken, även vattenresurser i bristområden prioriteras upp ett prioritetstal. I denna plan har bedömningen gjorts att inga vattenresurser behöver prioriteras om på grund av lokalisering i bristområden. Bearbetning av övrig information Övrig information om identifierade vattenresurser har analyserats och sammanställts i en databas, i tabeller och på kartor. Speciellt fokus har legat på de högst prioriterade vattenresurserna Remissutskick En förhandsversion av vattenförsörjningsplanen skickades ut till berörda kommuner och kommunala bolag under våren De flesta inkom med synpunkter och revideringsförslag, vilka har inarbetats i planen Omfattning och begränsningar Den regionala vattenförsörjningsplanen behandlar vattenförsörjningen i Västernorrlands län. De vattenförekomster som har analyserats ligger i länet. Eftersom vattenförekomster ofta sträcker sig över kommungränser har även gränsöverskridande vattenintressen beskrivits, främst i diskussionsform. Den nuvarande vattenförsörjningen har beskrivits dels utifrån den information som finns samlad i databaser och dels information som har erhållits från länets kommuner. Informationen som har analyserats och behandlats inom ramen för detta projekt har i flera fall haft en varierande kvalitet. Till viss del har den kontrollerats med berörda kommuner. I projektet har endast befintlig data använts, d.v.s. inga fältundersökningar har utförts. För att bedöma uttagbara grundvattenmängder har SGU:s data samt uppgifter om vattentäkter använts. Möjlighet att kontrollera uppgifterna har inte funnits inom ramen för detta projekt. Informationen om grundvattentillgångar i berg är speciellt bristfällig. Information om utbredningen av grundvattenresursernas tillrinningsområden har inte funnits tillgänglig, varför bedömningar om risk för påverkan på

24 Sida 23 av 113 grundvattenresurser har gjorts utifrån vilka verksamheter som finns i grundvattenresursens närområde. Industriers vattenuttag är till viss del beskrivna utifrån tillståndsgivna uttag och inte faktiska vattenuttag. Anledningen är att de faktiska uttagen inte finns sammanställda på ett tillförlitligt sätt per vattenförekomst och att många uttag är mer eller mindre väldokumenterade. Tillstånd som enligt kommunerna inte nyttjas har prioriterats lägre än de som nyttjas eller är okända. Rapporter och forskarrön om klimatscenarier kommer regelbundet. I denna vattenförsörjningsplan har huvuddelen av uppgifterna om klimatförändringens effekter på Västernorrlands län erhållits från rapporten Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys, framtagen av SGI och SMHI år 2010 samt från Länsstyrelsens rapporter om konsekvenser och behov av åtgärder i respektive kommun i Västernorrland på grund av klimatförändringar. Klimatanalyser innehåller ett stort mått av osäkerhet. För vissa vattenresurser saknas detaljerade uppgifter varför det inte kan uteslutas att vattenresursen i en mer detaljerad framtida plan kan komma att prioriteras annorlunda. 5. Vattenförsörjning i Västernorrland 5.1. Allmän vattenförsörjning En stor del av befolkningen i länet är ansluten till allmän vattenförsörjning, trots stora avstånd. De allmänna vattentäkterna är huvudsakligen lokaliserade till isälvsavlagringar och i mindre utsträckning till berggrunden och sjöar. I vissa kommuner finns det gott om isälvsavlagringar och då är vattentäkterna ofta lokaliserade till dem. I andra finns främst ytvattentäkter och grundvattentäkter i berg. Kramfors kommun har t.ex. tre ytvattentäkter och 15 grundvattentäkter, varav endast en ligger i jordlager (Angsta). Resterande grundvattentäkter ligger i berg. För Sundsvall däremot är 13 av 13 vattentäkter belägna i jordlager. Ungefär 80 % av befolkningen som har allmän vattenförsörjning förses med vatten från grundvattentäkter. Den allmänna vattenförsörjningen i fem av länets kommuner (Sollefteå, Sundsvall, Timrå, Ånge och Örnsköldsvik) baseras till 100 % på grundvatten. På Ulvön i Örnsköldsviks kommun finns en ytvattentäkt som används under vissa perioder när vattenbehovet är stort, men uttaget är så litet att andelen grundvatten i det statistiska underlaget blir 100 %. I framtiden kommer dock vattenförsörjningen på Ulvön att baseras på enbart ytvatten. I Härnösands och Kramfors kommuner dricker fler människor ett dricksvatten baserat på ytvatten än på grundvatten. Av de sju huvudvattentäkterna i respektive kommun, d.v.s. vattentäkterna som försörjer centralorten, är fem grundvattentäkter och två ytvattentäkter.

25 Sida 24 av 113 Huvudvattentäkterna i Härnösand och Kramfors kommuner baseras på ytvatten medan de i resterande kommuner baseras på grundvatten. I länet finns 111 kommunala grundvattentäkter och fem kommunala ytvattentäkter. Information om den allmänna vattenförsörjningen i Västernorrland finns sammanställd i tabell 6. Konstgjort grundvatten, d.v.s. grundvatten bildat genom att ytvatten har infiltrerats till grundvattenmagasin, räknas i tabellen som grundvatten. Konstgjord grundvattenbildning sker i några av vattentäkterna i Västernorrland, t.ex. i Gerdal, Ånge, Granvåg och Angsta. Tabell 6. Länets allmänna vattenförsörjning redovisad kommunvis. Befolkningsuppgifterna är hämtade från Statistiska centralbyrån Uppgifter om vattentäkter härstammar från SGU:s Vattentäktsarkiv 2015, samt från respektive berörd kommun. Uppgifter om antal pe (personekvivalenter) per vattentäkt har hämtats från inskickat material från respektive berörd kommun samt Länsstyrelsens rapport Grundvatten i Västernorrlands län, En sammanställning av data från 80 kommunala vattentäkter från år Kommun Befolkning Antal vattentäkter i drift Andel anslutna (pe) i procent år 2015 (grundvatten*/ytvatten) (grundvatten*/ytvatten) Härnösand /1 2/98 Kramfors /3 37/63 Sollefteå /0 100/0 Sundsvall /0 100/0 Timrå /0 100/0 Ånge /0 100/0 Örnsköldsvik /1 100/0 Västernorrland /5 79/21 *Gäller även konstgjort grundvatten Status på vattenförekomster och vattenskydd Länet har goda förutsättningar vad gäller grundvattenkvalitet, grundvattennivåer och påverkan på ytvatten. Länet är inte så tätt befolkat och konflikterna runt mark- och vattenanvändning är därigenom inte så stora. Skogs- och jordbruk påverkar dock grundvattnet, och arvet från industrialismen visar sig i form av föroreningar i mark och grundvatten. En stor del av gifterna är regiontypiska föroreningar från bland annat skogsindustrin, som pappersmassafabriker och sågverk. Av länets ytvattenförekomster har > 1 % hög ekologisk status, 38 % god ekologisk status, 55 % måttlig ekologisk status, 5 % otillfredsställande ekologisk potential, 2 % otillfredsställande ekologisk status och < 1 % dålig ekologisk status (VISS, 2016). Inga ytvattenförekomster i länet uppnår god kemisk status enligt klassningen. Om man bortser från kvicksilver uppnår ej två ytvattenförekomster god kemisk status. Dock är endast fyra förekomster klassade. Alla grundvattenförekomster i länet har en god kvantitativ status men nio förekomster har otillfredsställande kemisk status. God kemisk status riskeras att inte uppnås för 26 förekomster till år 2021 (VISS, 2015).

26 Sida 25 av 113 Miljömålsportalen (2015) anger att av de 109 grundvattentäkter som rapporterats in från Västernorrlands län till SGU:s databas Vattentäktsarkivet saknar 21 st. vattenskyddsområde. De vattentäkter som har skyddsområde i Västernorrlands län står för en mycket stor andel (99,7 %) av vattenuttaget. Många äldre skydd är inte fullt ändamålsenliga och det är fortfarande många vattentäkter som behöver skyddsområden för att på sikt nå miljömålet Grundvatten av god kvalitet. I bilaga 1 återfinns en karta som visar vattenskyddsområdena i Västernorrland. Arbete med att ta fram nya vattenskyddsområden och att revidera gamla pågår i flera av länets kommuner. I exempelvis Härnösands kommun är vattenskyddsområden för Bondsjöns vattentäkt, vattentäkterna i Smitingen och Häggdånger samt Rö vattentäkt på gång. Tre av Kramfors kommuns vattentäkter har nya vattenskyddsområden. I Sundsvalls och Timrå kommuner finns några vattentäkter med nya skyddsområden, t.ex. vattentäkten i Nolby. Antalet vattenskyddsområden ökar regelbundet. En hel del arbete kvarstår innan samtliga kommunala vattentäkter i länet har ett fullgott skydd. Miljömålsportalen (2016) anger att kunskapen om grundvatten är för låg. Arbetet med skydd av vatten för dricksvattenförsörjning går långsamt. Mer resurser behövs också för att arbeta med förorenade områden. För att ersätta naturgrus och därigenom bevara vattenresurserna krävs stora insatser för att hitta alternativa material. Naturgrusanvändningen fortsätter att långsamt minska Enskild och privat dricksvattenförsörjning På platser utanför kommunalt verksamhetsområde för vatten, d.v.s. på platser där det inte finns möjlighet att ansluta fastigheter till kommunal vattenförsörjning, måste fastighetsägare ordna eget vatten. Det vanligaste är då att etablera en egen vattentäkt. I Västernorrlands län finns enskilda vattentäkter på många platser. I en samfällighetsförening har ett flertal fastighetsägare gått samman för att ordna en gemensam lösning för sin dricksvattenproduktion. Även i orter där det finns allmänt vatten förekommer enskild vattenförsörjning, eftersom inte alla har valt att ansluta fastigheten till det kommunala vattensystemet. I exempelvis Sollefteå kommun finns ett tiotal samfällighetsföreningar med fler än 50 anslutna personer och/eller som producerar mer än 10 m 3 vatten per dygn (dvs så pass stora anläggningar att de ska uppfylla kraven som ställs i föreskrifterna rörande dricksvatten från Livsmedelsverket). Privat vattenförsörjning är också vanlig på turistanläggningar utanför tätbebyggt område. Även industrier utanför tätbefolkade områden har ofta privata vattentäkter för dricksvattenproduktion Reservvattenförsörjning För de flesta vattentäkterna i Västernorrland saknas en reservvattentäkt, d.v.s. en vattentäkt som ersätter den ordinarie vattentäkten när denna inte

27 Sida 26 av 113 längre kan producera dricksvatten enligt de krav och normer som finns, exempelvis på grund av ett större petroleumutsläpp. Till mindre vattentäkter finns sällan reservvattentäkter eftersom berörd kommuns största vattentäkt i de flesta fall klarar av att producera extra vatten som kan nödvattenförsörja de abonnenter som har blivit utan vatten, se även avsnitt 5.4. Vissa kommuner i länet har reservvattenförsörjning med full kapacitet och där vattenbehandlingsanläggningen är anpassad för reservvattentäktens råvattenkvalitet. I styckena nedan beskrivs uppgifter som finns angående reservvattenförsörjningen. I Örnsköldsvik har undersökningar utförts i By och resultaten visar att isälvsavlagringen där kan frambringa grundvatten av erforderlig mängd för att kunna förse invånarna i Örnsköldsvik med vatten. Planer finns på att anlägga en reservvattentäkt i By, alternativt att anlägga en ordinarie vattentäkt i By och driva denna parallellt med Gerdal eller att låta vattentäkten i Gerdal bli reservvattentäkt. Sundsvall och Timrå har nästintill en fullgod reservvattenförsörjning eftersom grundvattentäkterna Wifsta (Timrå kommun), Grönsta och Nolby (Sundsvalls kommun) har ett gemensamt ledningsnät och bildar den så kallade Ringen som försörjer centralorterna från olika håll. Kapaciteten begränsas snarare av ledningsnätet, med vilket ett kontinuerligt utvecklingsarbete pågår. Det finns tankar om att ansluta Matfors vattentäkt och på sikt Nedansjö och Ede vattentäkter till ledningsnätet. På 1990-talet fanns planer på att försörja Härnösand från Wifsta vattentäkt. Det har också funnits planer att ansluta Lagfors till Wifsta vattentäkt. Det finns planer på reservvattenförsörjning för Wifsta vattentäkt i åsformationen på den norra sidan av Indalsälven. Området kallas Wifsta II. Där har det provpumpats med ett stort uttag och avsänkningen i grundvattenmagasinet var liten så förutsättningarna är goda. Hydrogeologiskt är uttagsmöjligheterna stora då vattenförekomsterna i vilka vattentäkterna Wifsta, Grönsta, Nolby och Matfors är belägna sannolikt kan försörja mer än personer var för sig (Länsstyrelsen, 2013). Det finns även planer på reservvattenförsörjning för andra vattentäkter i Sundsvalls och Timrå kommuner. Dricksvattnet från Östby vattenverk, Kramfors största vattenverk som får sitt vatten från Sjöbysjön, kan ledas en bit in i Härnösands kommun (till Hälledal/Ramvik). Ledningen går ända till Härnösand men vattnet kan inte pumpas ända dit på grund av begränsade tryckstegringsmöjligheter. Orterna Hälledal/Ramvik är därmed försedda med reservvattenförsörjning. Det finns inga reservvattentäkter för de största vattentäkterna i Kramfors kommun. Mindre delar av ledningsnäten kan i utkanterna försörjas från olika vattenverk. För de mindre vattenverken finns möjlighet att fylla reservoarerna med tankbil och klara distributionen av dricksvatten. Kramfors kommun har diskuterat att anlägga ett råvattenintag i sjön Nästvattnet som är den sjö som ligger ovanför Sjöbysjön i sjösystemet. Sjöbysjön skulle då kunna användas som reservvattentäkt.

28 Sida 27 av 113 För närvarande finns inga reservvattentäkter i Sollefteå kommun, men i samband med framtagningen av ett nytt vattenskyddsområde för vattentäkten i Granvåg visade det sig att det är möjligt att anlägga en reservvattentäkt där som kan försörja Sollefteå i framtiden. Vattentäkterna i Sollefteå är många men de allra flesta har få anslutna abonnenter. Reservvattenförsörjning saknas för Härnösands vattentäkter. I Ånge finns en reservvattentäkt som klarar ungefär halva vattenbehovet. Sammanfattningsvis kan det konstateras att det enbart för få vattentäkter i länet finns en reservvattentäkt med full kapacitet Nödvattenförsörjning Om en händelse inträffar som gör att en vattentäkt inte längre kan användas, och den ordinarie vattenförsörjningen således är helt eller delvis utslagen, måste abonnenterna försörjas med dricksvatten för överlevnad. Vattenmängden kan hållas lägre än den som distribueras under normal drift. Vattnet ska dock hålla dricksvattenkvalitet. För många av länets vattentäkter saknas reservvattentäkter, från vilka vatten kan pumpas om ordinarie vattentäkt måste stängas. För små orter, d.v.s. där huvuddelen av vattentäkterna i Västernorrlands län ligger, har kommunerna bedömt att orten kan försörjas med dricksvatten via tankbil, d.v.s. s.k. nödvattenförsörjning. Vattnet hämtas då från en större vattentäkt belägen på annan plats, vanligtvis huvudortens vattentäkt. Om en av de största vattentäkterna i en kommun slås ut kan vatten behöva hämtas från en annan kommun. Vid avstängning av stora vattentäkter kan problem uppkomma, i form av att för få tankar lämpliga för dricksvatten finns tillgängliga, och/eller att andra vattentäkter inte har tillräcklig kapacitet för att möjliggöra dricksvattendistribution. I Sundsvalls kommun finns en depå för Livsmedelsverkets nationella nödvattenlager, där kommuner kan låna nödvattentankar. Det innebär att tillgången på tankar för nödvattenförsörjning för de flesta kommuner i Västernorrlands län är god. Nödvattenlagret nås via vattenkatastrofgruppen VAKA Övrig vattenanvändning Allt vatten som tas ut används inte till dricksvattenförsörjning. Faktum är att industrin står för den absolut största delen av vattenanvändningen i länet. Flera industrier som använder stora mängder processvatten, t.ex. pappersbruk, använder kommunalt vatten för dricksvattenändamål och har privat försörjning av processvatten. Olika typer av vattenanvändare har olika krav på vattenkvalitet. Vissa har få krav, medan exempelvis pappersbruk helst vill använda sötvatten och inte saltvatten som processvatten och därför tar vatten en bit upp i de stora

29 Sida 28 av 113 vattendragen. Större pappersbruk finns främst i Husum (Metsä Board), Örnsköldsvik (Domsjö fabriker AB), Kramfors (Mondi Dynäs AB), Timrå (SCA Östrands massafabrik) och Sundsvall (SCA Ortvikens pappersbruk). Enligt SCB (2016) tog industrin år 2010 den största delen av sitt vatten från egna ytvattentäkter (ca 77 %), oftast belägna i älvarnas mynningar i havet. Resterande vatten kom från egna havsvattentäkter (ca 18 %) och kommunala vattentäkter (ca 5 %). Endast 0,05 %, eller ca m 3 vatten kom från egna grundvattentäkter. Jordbruket i länet, vilket inte bedrivs i lika stor utsträckning som i södra Sverige, står för endast en bråkdel av vattenanvändningen. Till övrig vattenanvändning räknas även användning av vatten för energiändamål, trots att dessa vattenuttag ofta har en stor återföringsgrad. 6. Vattenbehov 6.1. Nuvarande vattenanvändning I Västernorrlands län användes totalt ca m 3 vatten år 2010, vilket är betydligt mer än i angränsande län, där mindre industriell verksamhet förekommer. I Västerbottens län och Gävleborgs län var användningen ca respektive m 3. I Jämtlands län var användningen endast m 3. Hushåll, jordbruk och övriga användare i länet förbrukade ca m 3 vatten, se figur 1, medan resterande del (ca m 3 ) användes av industrin. Jordbrukets vattenanvändning omfattar i statistiken vatten från enskilda vattentäkter. I industrins vattenanvändning ingår både sötvatten och havsvatten. Övrig vattenanvändning omfattar kommunalt vatten som används inom andra näringsgrenar än tillverkningsindustrin, bl.a. byggverksamhet, varuhandel, hotell- och restaurang, transporter, offentlig förvaltning. Till övrig användning räknas också det vatten som används för drift och underhåll av vattenverkens anläggningar samt de förluster som uppstår i ledningsnätet mellan vattendistributör och användare.

30 Sida 29 av 113 Vattenanvändning (1000-tal kubikmeter) År Hushåll Jordbruk Industri Övrig användning Figur 1. Vattenanvändning i Västernorrlands län år 1990, 1995, 2000, 2005 och Källa: Statistiska centralbyrån Ungefär 74 % av den totala uttagna vattenmängden på ca m 3 år 2010 kom från ytvattentäkter. Resterande del, ca 26 %, kom från grundvattentäkter (ca 6 %) och havsvattentäkter (ca 17 %). Ej fördelat vatten utgjorde 4 %. Den totala befolkningsmängden i Västernorrlands län vid årsskiftet 2015/2016 var ca personer. I figur 2 redovisas invånarantalet i länets kommuner under perioden Befolkningen har ökat i Timrå och Sundsvalls kommuner och minskat något i övriga kommuner Befolkningsmängd År Ånge Timrå Härnösand Sundsvall Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik Figur 2. Befolkningsmängder i kommunerna i Västernorrlands län under perioden Källa: SCB, 2016

31 Sida 30 av 113 Vattenbehovet per person brukar anges vara 200 l/dygn. Hushållens vattenanvändning år 2010 enligt SCB:s statistik dividerad med befolkningsmängden samma år visar att vattenförbrukningen per person och dygn var drygt 170 l/dygn. Förutom att producerat vatten vid länets allmänna vattentäkter används till annat än hushållsbehov är läckage på ledningsnät vanligt förekommande. Det är viktigt att se över ledningsnät och minimera läckage, främst om det uppstår vattenbrist men även för andra aspekter, exempelvis för att minimera energiförbrukning Framtida vattenbehov Det framtida dricksvattenbehovet i länet beror huvudsakligen av befolkningsutvecklingen, samhällsomvandlingar och olika slags nyetableringar som medför arbetstillfällen eller är vattenkrävande. Enligt Statistiska centralbyråns prognos över befolkningsutvecklingen i Sverige under perioden (SCB, 2015) förutspås 10-miljonersstrecket passeras under år Nästa miljongräns, på 11 miljoner människor, uppnås troligen redan år År 2060 väntas befolkningen i Sverige vara nära 13 miljoner. Prognosen över den framtida befolkningsutvecklingen bygger på antaganden om hur barnafödandet, dödligheten samt in- och utvandringen utvecklas. Att befolkningen ökar beror både på att det antas födas fler än det dör och att invandringen antas vara större än utvandringen. I den regionala utvecklingsstrategin för Västernorrlands län (Länsstyrelsen, 2011) är ett av de övergripande målen att länet år 2020 har invånare, d.v.s. ca personer fler än vid årsskiftet 2015/2016. Framtida dricksvattenbehov kommer att variera i länet. Flera kommuner i länet med minskande folkmängd har idag en väl tillgodosedd vattenförsörjningskapacitet. Vi kommer troligtvis att se ökande vattenbehov i omvandlingsområden vid kusten. En framtida expanderande industriell verksamhet kan leda till en större vattenförbrukning. Det framtida vattenbehovet per capita bedöms vara ungefär samma som idag. Det framtida vattenbehovet i länet kommer således att bero på befolkningsutvecklingen samt etablering av olika slags företag.

32 Sida 31 av Påverkan och potentiella hot Riskbilden för en vattenresurs beror till stor del på hur dess tillrinningsområde ser ut och vilka typer av verksamheter som bedrivs i det. Det som släpps ut till mark och vatten i vattenresursens tillrinningsområde kan förr eller senare nå vattenresursen, och eventuellt medföra en förändrad vattenkvalitet. Nedan beskrivs några potentiella föroreningskällor som förekommer vid vattenresurserna i Västernorrland. Även exempel på åtgärder för att minska föroreningsriskerna ges Miljöfarliga och industriella verksamheter Utsläpp och läckage av föroreningar från industrier/yrkesverksamheter och andra miljöfarliga verksamheter kan spridas till omgivande mark/vatten och kan leda till att vattenresursen förorenas. Exempel på utsläpp från miljöfarliga och industriella verksamheter som kan förorena vatten är: Utläckande lakvatten från avfallsupplag kan sprida olika typer av föroreningar ner till grund- och ytvattnet Avloppsinfiltration eller utsläpp av avloppsvatten till recipient kan framför allt leda till förhöjda halter av närsalter (kväve och fosfor) och till mikrobiologisk påverkan. Det kan även innebära spridning av oönskade ämnen såsom läkemedelsrester m.m. Störst risk uppstår vid bräddning av orenat avloppsvatten Petroleumläckage vid olämplig hantering vid exempelvis lagring och tankning eller i samband med olyckor Avrinning från skjutbanor och kyrkogårdar kan sprida tungmetaller till yt- och grundvatten Avrinning av förorenat släckvatten efter/i anslutning till brand Läckage/utsläpp av miljögifter från pågående verksamhet (med eller utan tillstånd) I Västernorrlands län påverkas vattenresurserna, främst ytvattenresurserna, av vattenkraften. Förutom det uppenbara att flödet i vattendrag regleras, så kan olyckor vid kraftstationerna leda till utsläpp av petroleumprodukter eller översvämningar. I Västernorrland finns flera stora industrier, vid vilka utsläpp av förorenande ämnen kan ske. Det är viktigt att verksamhetsutövare vidtar skyddsåtgärder för att minimera riskerna för att miljön förorenas. Detta sker dels genom fysiska skyddsåtgärder, dels genom mätningar för att kontrollera att läckage inte har skett. Genom att inrätta vattenskyddsområden som omfattar vattenresursernas tillrinningsområden möjliggörs extra regleringar, då verksam-

33 Sida 32 av 113 heter som medför alltför höga risker kan förbjudas om inte tillräckliga skyddsåtgärder vidtas Förorenade områden Läckage och urlakning av föroreningar från förorenade markområden kan ske till omgivande mark och vatten. Förorenade områden kan utgöras av exempelvis industrier eller bensinstationer. Föroreningar förekommer både inom nedlagda och pågående verksamheter. Exempel på ämnen som kan spridas från förorenade markområden är petroleumprodukter, klorerade cancerogena organiska ämnen, bekämpningsmedel, impregneringsmedel och tungmetaller. Många av dessa ämnen kan vara skadliga för vattenkvaliteten i väldigt låga halter. Förorenade markområden bör undersökas och en riskanalys bör genomföras. Om riskanalysen visar på risker för negativ påverkan på exempelvis vattenresurser ska områdena saneras Täktverksamheter I sand- och grustäkter är generellt vegetationstäcket borttaget, se exempel i figur 3, vilket medför att såväl diffusa som akuta utsläpp inte kan absorberas i samma utsträckning samt att transporten av utsläppen påskyndas. Sårbarheten hos en grundvattentäkt belägen i närheten av en sand- eller grustäkt kan vara stor. I samband med grustäktsverksamhet förekommer även maskiner, vilket ger upphov till risker för läckage av petroleumprodukter till vatten. Täktverksamheter utgör även ett mer direkt hot mot grundvattenresurserna. Konflikter uppstår då de största grundvattenresurserna finns i isälvsmaterial, ofta grus och sand, vilket också är högintressant material att ta ut i grus-/sandtäkter. En grustäkt kan således förstöra möjligheten att i framtiden nyttja grundvattenresursen. Täkter av naturgrus bör minimeras, så att grundvattenresurserna bevaras. Särskild försiktighet bör råda för uttag under grundvattenytan. Vid befintliga vattentäkter bör skyddsområden med skyddsföreskrifter finnas som reglerar täktverksamhet. Generellt bör täkter förbjudas i vattenskyddsområdets primära skyddszon och vara tillståndspliktig i den sekundära skyddszonen.

34 Sida 33 av 113 Figur 3. Grustäkt Lagmansören vid Indalsälven, belägen i isälvsmaterial Väg- och järnvägstrafik Vägtrafik ger upphov till diffusa utsläpp och kan ge upphov till akuta utsläpp. De diffusa utsläppen orsakas av trafik och väghållning och de akuta utsläppen vid olyckor. Trafiken medför utsläpp av bland annat tungmetaller och gummirester. Väghållning innefattar bland annat halk- och dammbekämpning av vägar, vilket kan förorena vattentäkter. Ur ett vattenskyddsperspektiv kan även andra transporter än sådana som klassificeras som farligt gods medföra risker, exempelvis transporter av flytande livsmedel, även om risken vid transport av farligt gods kan vara ännu högre. Även mängden bränsle som finns i tanken på ett vanligt mindre fordon är tillräcklig för att ge väldiga skador på en vattenresurs vid utsläpp. Det krävs mycket låga koncentrationer av vissa petroleumprodukter för att ge en märkbar påverkan på lukt och smak. Även övrig fordonstrafik, (flyg, skoter, båt m.m.) kan medföra föroreningsrisker för vatten. För att minska föroreningsriskerna från vägar, järnvägar och fordonstrafik kan flera åtgärder vara aktuella. Som exempel kan nämnas hastighetsbegränsningar, förbud för transport av farligt gods på vissa vägsträckor, skyddsåtgärder i form av täta diken och/eller räcken på särskilt känsliga platser samt reglering av kemikalieanvändning i vattenskyddsområden Jord- och skogsbruk De föroreningsrisker som jordbruk medför utgörs främst av utsläpp av växtnäringsämnen såsom kväve- och fosforföreningar, bekämpningsmedel samt spridning av mikroorganismer. Kväveföreningar sprids framför allt till vatten, medan fosforföreningar i stor utsträckning fastläggs i marken. Vissa

35 Sida 34 av 113 bekämpningsmedel bryts ned mycket långsamt och kan därför finnas kvar i marken en lång tid efter spridning. Spridning av mikrobiella föroreningar sker främst genom gödsling eller från upplag (exempelvis gödselbrunnar). I figur 4 visas ett exempel på brukad åkermark vid en sjö. Figur 4. Åkermark vid Nässjön i Härnösands kommun. Avverkning och markberedning i samband med skogsbruk kan medföra ökad avrinning, vilket kan leda till påverkan på vattenkvaliteten genom förhöjda halter av humusämnen, partiklar m.m. Även kväveförlusterna från skogsmark kan öka vid avverkning. Vid markberedning med dikning vinkelrätt mot höjdkurvorna ökar avrinningen och därmed ämnestransporterna ner mot sjön/vattendraget ytterligare. Vid användning av kemiska bekämpningsmedel i skogsbruket kan diffusa utsläpp inte uteslutas. Det är även vanligt att skogsplantor är behandlade med kemiska bekämpningsmedel, vilket kan medföra ett läckage till omgivningen efter plantering eller från verksamheter med uppdrivning av plantor. I Västernorrlands län utgörs en stor del av markarealen av skogsområden, där skogsbruk förekommer. Liksom många andra verksamheter kan skogs- och jordbruk regleras genom föreskrifter i vattenskyddsområden. Gödsling, dränering, återplantering, upplag, hantering av bekämpningsmedel, strandbete och uppställning av arbetsfordon är exempel på delar av verksamheterna som kan regleras. Det pågår även ett löpande arbete inom olika lantbruksorganisationer för att minska jordbrukets påverkan på miljön. Många lantbruk är certifierade enligt IP-sigill, en standard för miljö- och kvalitetssäkring för lantbruksföretag, som bl.a. innebär att ett flertal åtgärder utförs för att skydda miljön. Även inom skogsbruket pågår flera projekt för att minska påverkan.

36 Sida 35 av Bebyggelse Vid bebyggda områden föreligger en del föroreningsrisker för vatten. Bebyggelsen kan exempelvis medföra enskilda avlopp eller kommunala ledningsnät, dagvatten, hantering av petroleumprodukter, spridning av bekämpningsmedel och energianläggningar. Dagvatten från tak och hårdgjorda ytor kan innehålla föroreningar, exempelvis tungmetaller från tak. Avloppsinfiltration från enskilda hushåll eller utsläpp av avloppsvatten till recipient kan, i likhet med kommunala avloppsutsläpp, leda till förhöjda halter av närsalter (kväve och fosfor) samt mikrobiologisk påverkan. Energianläggningar i form av bl.a. berg- och jordvärme kan vid olämplig utformning av anläggningen påverka grundvattenkvaliteten negativt antingen genom att vatten från områden med sämre kvalitet leds till en grundvattenresurs med god kvalitet eller genom läckage av kemikalier. För att skydda vattenresurserna mot negativa konsekvenser orsakade av bebyggelse bör vattenresurserna ingå som ett naturligt planeringsunderlag i samband med översiktsplanering, detaljplanering m.m. För de vattenresurser och vattentäkter som har vattenskyddsområden kan skyddsföreskrifterna vara ett verktyg för att minska föroreningsriskerna. Det är även viktigt att tillsyn över efterlevande av skyddsföreskrifterna bedrivs samt att boende och verksamheter regelbundet påminns om vad som gäller i området Extraordinära händelser Olika extraordinära händelser, d.v.s. sådana händelser som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser, kan påverka vattenresurser på olika sätt. Ett dammbrott med översvämningar som följd är ett exempel på en extraordinär händelse. Översvämningarna kan leda till att en grundvattentäkt med dess tekniska installationer måste tas ur drift för en tid. Sabotage kan leda till förorening av vattnet eller problem med vattendistribution. Kommunerna bör se över vilka riskområden som finns i kommunen och vilka skyddsåtgärder som ska vidtas mot extraordinära händelser. Det är viktigt att det finns en krisberedskapsplan som anger vad som ska göras om händelsen trots vidtagna skyddsåtgärder inträffar.

37 Sida 36 av Västernorrland i jämförelse med övriga regioner I jämförelse med andra delar av landet har Västernorrlands län ett antal fördelar; stora arealer med glesbygd (vilket innebär ett begränsat antal förorenande verksamheter), en landhöjning som motverkar ett höjt havsvattenstånd (vilket minskar risken för översvämningar) och ett relativt kallt vatten (vilket minskar risken för algblomning). Enligt Miljömålsportalen (2016) har länet goda förutsättningar vad gäller grundvattenkvalitet, grundvattennivåer och påverkan på ytvatten. Länet är inte så tätt befolkat och konflikterna runt mark- och vattenanvändning är därigenom inte så stora. Nackdelarna jämfört med övriga landet är stora snömängder under vintern som ger stora vårflöden (vilket ökar risken för översvämningar), en historia med bra vattenkvalitet (vilket medför en enkel vattenbehandling), skogsoch jordbruk som påverkar grundvattnet (en stor del av gifterna är regiontypiska föroreningar från bland annat skogsindustrin, som pappersmassafabriker och sågverk), ett kuperat landskap med höga risker för ras och skred vid exempelvis kraftiga regn samt delvis mindre beredskap. Jämfört med andra Norrlandslän har Västernorrland en hel del aktiva industrier och en tung industrihistoria. Länet har jämförbart många förorenade områden och problem med miljögifter, särskilt längs kusten och i älvdalarna. Vattenförsörjningen i länet bygger på ett antal större vattentäkter som försörjer tätorterna medan landsbygden försörjs från ett stort antal mindre vattentäkter. Sannolikheten att avbrott i dricksvattenförsörjningen drabbar ett stort antal människor har bedömts som hög. Konsekvenserna kan bli allvarliga om det drabbar större tätorter eller städer.

38 Sida 37 av Sårbarhet och naturliga barriärer 8.1. Sårbarhet Med sårbarheten hos en vattenresurs menas i detta sammanhang hur känslig vattenresursen är för påverkan av andra verksamheter och processer, både naturliga och mänskliga. Yt- och grundvattenresurser i stora vattenmagasin är generellt inte lika känsliga för variationer i tillrinning som vattenresurser i små vattenmagasin. Ett stort tillrinningsområde innebär generellt ett större tillflöde, vilket är positivt med avseende på vattentillgång och sårbarhet. Sårbarheten hos en grundvattenresurs beror av ett flertal faktorer, bl.a. avståndet ner till grundvattenytan, jordmaterial i den omättade zonen, d.v.s. mellan markytan och grundvattenytan, och i grundvattenmagasinet, topografin samt markens innehåll av organiskt material. Tillrinningsområdets topografi påverkar framför allt transporten av föroreningar till vattenresursen, och därmed sårbarheten. I ett område med brant terräng ner mot en vattentäkt är ytavrinningen i förhållande till infiltrationen större och sker snabbare jämfört med i ett flackare område, vilket innebär en ökad ämnestransport från marken. Det kan innebära ökad transport av exempelvis växtnäringsämnen eller bekämpningsmedel från jordbruksmark och humusämnen från skog. Vid akuta föroreningar innebär en snabbare avrinning en ökad risk eftersom åtgärdstiden minskar. Även för ytvattenresurser beror sårbarheten på många faktorer, exempelvis markmaterial i omgivningen, flöden, omsättningstid för vattnet, vattenkvalitet (buffringsförmåga) och strömningsförhållanden. Ytvattenbaserad vattenförsörjning är känslig för temperaturhöjningar. En hög lufttemperatur ger ett varmare ytvatten, vilket både är ett problem i sig och kan leda till kvalitetsproblem. Exempel på problem som kan uppkomma är tillväxt av bakterier och blågröna alger. Grundvatten är mindre känsligt, eftersom temperaturvariationer utjämnas i marken Naturliga barriärer En naturlig barriär menas i föreliggande plan en naturlig egenskap hos vattenresursen som neutraliserar/eliminerar/minimerar effekterna av en förorening. Som exempel på naturliga barriärer kan nämnas finkorniga jordar, t.ex. tät lera, som överlagrar ett grundvattenmagasin och fungerar som en barriär mot föroreningar. Geologin påverkar även markens möjlighet till fastläggning av föroreningar, transporthastigheten i mark och berggrund samt dess erosionsbenägenhet. Ett stort avstånd mellan mark- och grundvattenytan är värdefullt som buffert mot exempelvis förorenat dagvatten och vid olycksutsläpp. Vid ett

39 Sida 38 av 113 stort avstånd till grundvattenytan och med liten föroreningsvolym är det inte säkert att föroreningen når grundvattnet utan i stället fastläggs i jordmaterialet ovan grundvattnet. Den s.k. omättade zonen i marken fungerar således som en naturlig barriär. Hur väl en förorening binds till jordpartiklar beror dock på en mängd olika faktorer såsom ämnesspecifika egenskaper, markens ph och redoxpotential. Förekomst och typ av vegetation i tillrinningsområdet samt vegetationsperiodens längd påverkar ämnestransporter. Vegetationstäcket kan således fungera som en naturlig barriär. Ett annat exempel på en naturlig barriär är vattenmagasinet i en sjö. Finns en stor vattenvolym ovanför ett råvattenintag minskas sårbarheten jämfört om råvattenintaget ligger nära vattenytan. När en vattentäkt etableras i en vattenresurs kan sårbarheten för vattentäkten minskas genom en bra teknisk konstruktion och, om det är hydrologiskt möjligt, en lämplig lokalisering av brunn/intagspunkt så att en naturlig barriär skapas/nyttjas. Kan exempelvis en brunn konstrueras så att grundvatten tas ut i ett grovt material i marken, men på en plats där det grova materialet överlagras av finkornigare material, reduceras sårbarheten Västernorrland i jämförelse med övriga regioner Jordförhållandena i Västernorrlands län har huvudsakligen präglats av den senaste istiden, samt av den efterföljande landhöjningen. I större delen av länet utgörs det översta jordtäcket av morän. Ofta underlagrar moränen andra jordar. Moränen och rullstensåsarna är delvis täckta av yngre finsediment (SGI & SMHI, 2010). Kalt berg har stor utbredning, framför allt i kusttrakterna. Där är jordtäcket oftast obefintligt på höjderna, medan bergssidor och dalbottnar kan vara täckta av mäktiga jordlager. Den högst belägna strandnivån efter istiden, Högsta Kustlinjen, är allra högst i landet vid Skuleskogen söder om Örnsköldsvik (ca 286 m över nuvarande havsnivå). De områden som låg under Högsta Kustlinjen var tidigare havsområden och fjärdar. På bottnarna avlagrades finkorniga sediment bestående av lera och siltig lera samt ställvis av sulfidjord. Närmast kusten, exempelvis vid Kramfors och Sundsvall, består de lösa jordlagren huvudsakligen av havs- och fjärdsediment av lera och silt samt ställvis av sulfidjord (SGI & SMHI, 2010). Längre in från kusten, exempelvis vid Matfors, Sollefteå, Ramsele och Näsåker, utgörs jordlagren utmed vattendragen av deltasediment bestående av sand och silt. Delar av Västernorrlands län hör till de områden i Sverige som har högst frekvens av skred och ras. Vattendragen har grävt sig allt djupare ned i jordlagren bestående av såväl delta- som fjärdsediment, vilket medför en hög sårbarhet (SGI & SMHI, 2010).

40 Sida 39 av Klimatförändringarnas påverkan I föreliggande kapitel beskrivs förutspådda klimatförhållanden och hur dessa kan påverka länets vattenresurser och vattentäkter. Det är viktigt att ha i åtanke att verksamheter med tiden kommer att tillkomma, försvinna och förändras och att en verksamhet som i dagsläget inte bedöms utgöra någon risk för en vattentäkt kan komma att göra det i framtiden på grund av klimatförändringar Förändrade klimatförhållanden Ökad temperatur Fram till år 2040 kommer klimatförändringarna att bli tydliga i Västernorrlands län. Årsmedeltemperaturen förväntas vara ca 2,5 C högre än under referensperioden Vintern är den årstid som påverkas mest, med en ökning på ca 3 C. Övriga årstider får en något mindre temperaturökning (Länsstyrelsen, 2014). Fram till slutet av århundradet förväntas årsmedeltemperaturen att ha ökat med ca 5 C sedan referensperioden Vintern påverkas som tidigare mest, med ca 7 C höjning. Maxtemperaturerna förväntas också öka i framtiden, med 2-3 grader under århundradet (Länsstyrelsen, 2014) Ökad nederbörd Årsmedelnederbörden förväntas öka med runt 20 % till slutet av århundradet. Den största ökningen sker på vintern medan sommaren har den minsta förändringen. Situationer med kraftig nederbörd förväntas öka i framtiden, fram till 2040 med ca 10 % för 7-dygnsnederbörden. Fram till slutet av århundradet förväntas 7-dygnsnederbörden öka med %. Även extrem korttidsnederbörd (30 min upp till ett dygn) med återkomsttid på 10 år förväntas öka i framtiden, enligt Olsson et al (2013). Framtida torrperioders längd tenderar att vara i det närmaste oförändrade eller minska svagt under innevarande sekel. Vegetationsperioden kommer troligen att förlängas med ca 20 dagar till år 2040 och med drygt en månad till år 2100 (Länsstyrelsen, 2014) Ökade grundvattennivåer SGU har beräknat grundvattennivåer i ett framtida klimat, för tidsintervallerna och för grundvattenmagasin av olika storlek. Grundvattenmagasin kan delas upp i snabbreagerande mindre, respektive långsamreagerande större magasin. Grundvattennivåerna i de snabbreagerande kännetecknas av större årliga variationer än i de långsamreagerande. De snabbreagerande har främst betydelse för den enskilda dricksvattenförsörjningen, medan de långsamreagerande har störst betydelse för den allmänna försörjningen (SOU, 2015). SGU:s beräkningar visar att grundvattnets årsmedelnivå höjs i större delen av Sverige utom i landets sydöstra delar. Förändringarna bedöms få störst

41 Sida 40 av 113 inverkan på de långsamreagerande magasinen. Grundvattnets förväntade lägsta- och högstanivåer för långsamreagerande grundvattenmagasin beräknas stiga och grundvattnets nivåfluktuationer (skillnad mellan lägsta och högsta nivå) beräknas minska i norra delen av landet (SOU, 2015). Klimatförändringarna bedöms även påverka årstidsvariationen av grundvattennivåer. Det är främst den nordligaste regimen med en dominerande grundvattenbildning vid snösmältningen som minskar. Nederbörden kommer där i ökad utsträckning som regn, vilket ger ökad grundvattenbildning också under hösten (SOU, 2015) Ökad vattenföring Vattenföringen i ett vattendrag varierar både inom och mellan år, men följer generellt sett ett tydligt säsongsmönster med det högsta flödet på våren i samband med snösmältningen och lägst flöde under vintern, när nederbörden faller som snö. Modelleringar av större vattendrag i Västernorrlands län visar att säsongsdynamiken förändras under det här århundradet. Under perioden inträffar vårfloden något tidigare än i dag men storleken på flödet är i stort sett oförändrad eller svagt minskande. Förändringarna blir tydligare i slutet av seklet ( ), då vårtoppen och de maximala flödena förväntas vara mindre (Länsstyrelsen, 2014). Troligtvis kommer en förskjutning mot allt större flöden på hösten att ske. Årsmedelvattenföringen i länets större vattendrag förväntas öka med ca % (SGI & SMHI, 2010). Fram till år 2050 ser storleken på 100-årsflödena ut att vara ganska oförändrade eller endast svagt minskande i samtliga undersökta vattendrag, jämfört med dagens 100-årsflöden. Mot slutet av seklet tyder resultaten på att 100-årsflödena minskar med % mot idag (SGI & SMHI, 2010) Höjda havsnivåer Den globala havsytan förväntas stiga uppemot 1 m från referensåret 1990 fram till år Höjningen kommer att ske i allt snabbare takt mot seklets slut. För Västernorrlands del innebär det att effekten av landhöjningen blir mindre. Jämfört med år 1990 kommer medelvattenytan år 2100 att ligga något högre i länets södra del och ungefär som nu i länets norra del. Eftersom landhöjningen mellan år 1990 och 2010 har dominerat över havsnivåhöjningen och havet sjunkit relativt land under de senaste två decennierna kommer medelvattenytan år 2100 att vara ca 0,10-0,15 m högre än den var år 2010 (SGI & SMHI, 2010). Extrema vattenstånd kan uppgå till närmare 1,5 m över dagens medelvattennivå vid Spikarna/Draghällan vid inloppet till Sundsvallsfjärden under perioden (SGI & SMHI, 2010) Påverkan på vattenresurser och vattentäkter Under senare år har hotbilden för dricksvattenförsörjningen börjat förändras på grund av klimatförändringar, både genom faktiska förändringar

42 Sida 41 av 113 och ökade kunskaper. I avsnitten nedan beskrivs hur vattenresurser och vattentäkter påverkas och fortsättningsvis troligen kommer att påverkas Temperatur och vattenkvalitetsaspekter Effekterna av en ökad medeltemperatur är bland annat större avdunstning, kortare perioder med snötäckt mark och förhöjda vattentemperaturer. Ytvatten påverkas generellt mer av variationer i lufttemperatur än grundvatten. Grundvatten kan hålla en jämnare och kallare temperatur än ytvatten eftersom temperaturen en bit ner i marken är relativt jämn. Vattnets densitet ändras med temperaturen, vilket kan leda till skiktbildning i sjöar. En längre skiktbildningsperiod ökar risken för syrefattigt bottenvatten, vilket kan leda till ökade järn- och/eller manganhalter samt ökad risk för utläckage av fosfor från bottensediment. Det kan även leda till ansamlingar av mikroorganismer i det övre skiktet, och när sjön vänder på hösten kan dessa nå djupare ner. Högre ytvattentemperaturer sommartid kan gynna tillväxten av blågröna alger i vattendrag och sjöar. Några arter kan producera toxiner, som kan bli ett växande hälsoproblem (SOU, 2007). Högre temperaturer, längre tider med isfria sjöar och vattendrag samt ökad avrinning, innebär att både övergödning och humushalter kan komma att öka. Det finns tydliga trender att humushalterna och algblomningarna ökar redan idag i många svenska ytvattentäkter (Länsstyrelsen, 2014). I de fall det sker en ökning av humusämnen i vattnet, möjliggörs även en ökad partikelbunden spridning av föroreningar. I kombination med jonsvagare vatten ökar risker för minskad virusreduktion i vattnet (Länsstyrelsen, 2012) Brunifiering I ett framtida klimat kommer mark- och vattenkemin att förändras. Vattenkvaliteten förutspås att försämras med avseende på färg, humushalter, grumlighet och närsalthalter. Denna förändring kan på vissa håll ses redan idag. De största bidragande faktorerna till den ökande brunifieringen anses vara en ökad mängd organiskt material tillsammans med en ökad mängd järn (Länsstyrelsen Kalmar län, 2013). Detta i sin tur beror förmodligen på samverkan mellan globala processer såsom klimatförändringar och lokala processer som markanvändning och dränering. Brunifiering kan leda till att vattnet försämras som råvara för dricksvattenförsörjning och övrig produktion Grundvattentillgång Grundvattenbildningen i framtidens klimat kommer enligt Rodhe m.fl. (2009) att bli mindre, vilket leder till lägre grundvattennivåer (upp till 0,3 m sänkning av medelnivån i morän längs norra delen av Norrlandskusten). Grundvattennivåns variationsvidd under året minskar i norra Sverige, beroende på mindre lågt vinterlågvatten.

43 Sida 42 av 113 Minskad grundvattenbildning och sänkta grundvattennivåer kan leda till otillräcklig tillgång på råvatten i en grundvattentäkt. Detta är framför allt ett problem i grunda brunnar i små grundvattenmagasin Översvämningar Översvämningar uppkommer främst i samband med kraftiga regn och vid snösmältning. Markfuktigheten har en avgörande betydelse för vilken effekt som stora regnmängder får på vattenflödet. Om marken är torr kan ofta en stor del av regnet infiltrera i marken, men om marken redan är vattenmättad på grund av långvarigt regn eller snösmältning ökar flödena i vattendragen snabbt. Ofta är det kraftiga regn under flera dygn som utlöser svåra översvämningar. En sen och snabb snösmältning kan innebära att snön smälter samtidigt i fjäll och inland så att fjällflod och skogsflod sammanfaller, vilket också ökar risken för översvämning. Ett högt havsvattenstånd kan öka risken för översvämning i vattendragens mynningar. Under sommaren år 2000 inträffade omfattande översvämningar i Västernorrland, främst längs de stora älvarna Ångermanälven, Indalsälven och Ljungan. Det översvämningsdrabbade området fick betydligt mer regn än normalt under perioden april till juni, vilket medförde att markfuktigheten redan var hög när stora regnmängder föll i juli. Under ungefär två veckor kom på många platser i de inre delarna av södra Norrland drygt 200 mm regn. Flera av vattentäkterna vid Ljungan påverkades, t.ex. vattentäkterna i Nedansjö och Ede. Risken för översvämning kring de större vattendragen är framför allt kopplad till storleken på vårfloden. Varmare vintrar med mindre lagrad nederbörd i form av snö innebär att vårfloderna kommer att minska. I huvudvattendragen förväntas en minskning av 100-årsflödena med % mot slutet av seklet (SGI & SMHI, 2010), varför översvämningarnas utbredning vid de större vattendragen till följd av 100-årsflöden förväntas minska (Länsstyrelsen, 2014). Mindre vattendrag översvämmas oftast i samband med extrem nederbörd och inte vid vårfloden. I ett förändrat klimat där extrema regn förväntas ske oftare och vara mer intensiva kommer troligtvis översvämningarna i små vattendrag att öka. Bebyggda områden längs med mindre vattendrag kommer därför troligtvis att löpa större risk för översvämningar i ett förändrat klimat (Länsstyrelsen, 2014). Omfattningen av översvämmade områden till följd av framtida 100-årsflöden längs de aktuella vattendragen beror av flödenas storlek och den reglerstrategi som tillämpas. Översvämningar till följd av framtida 100- årsflöden bedöms inte bli mer omfattande än översvämningar till följd av dagens 100-årsflöden (SGI & SMHI, 2010). Det förväntas ske en förskjutning mot allt större flöden på hösten (SGI & SMHI, 2010). Marken är då ofta redan mättad efter långvariga regn (t.ex. 7- dygnsnederbörd) vilket ger hög avrinning och snabba flödesökningar i

44 Sida 43 av 113 vattendragen. De överströmmade markområdena kan inte ta upp eller dränera bort vattnet om de redan är vattenmättade. Detta kan innebära att översvämningar under höst och vinter ökar jämfört med dagens klimat. Brunnens konstruktion och överbyggnad är av betydelse för hur brunnen tål extrem nederbörd eller snösmältning utan att påverkas av inläckande ytvatten. Vid översvämning vid grundvattentäkt finns risk att förorenat ytvatten kan läcka in i grundvattenbrunnarna. Vattenverk och tryckstegringsstationer kan även få problem med elförsörjning och drift Ökad erosion Klimatscenarierna visar på ökad årsmedelvattenföring under detta sekel, vilket innebär att för större delen av länet kan erosionen längs vattendrag komma att öka. Vårflödena väntas dock bli något mindre (SGI & SMHI, 2010). Områden med förutsättningar för erosion längs kusten finns i Sundsvalls, Timrå, Härnösands, Kramfors och Örnsköldsviks kommuner. Trots den snabba landhöjningen i Västernorrlands län kan klimatförändringar medföra högre havsnivåer jämfört med idag vid vissa lufttrycks- och vindförhållanden, vilket innebär att områden som tidigare inte utsatts för erosion kommer att påverkas. I länet är raviner vanliga längs såväl större som mindre vattendrag, främst i områden med siltjord. Eftersom raviner kan utvidgas kan bebyggelse på relativt stora avstånd hotas (SGI & SMHI, 2010). Erosion kan leda till ökad transport av humus till ytvattendrag, vilket ökar vattnets lukt och färg. Erosionen kan även medföra en minskad omättad zon, vilket innebär en snabbare transport ner till grundvattnet, och därmed ökad föroreningsrisk. Risken för erosion ökar vid förändrade mark- /vegetationsförhållanden exempelvis på kalhyggen Ökad risk för skred, ras och slamströmmar I framtidens förändrade klimat kommer generellt förutsättningarna för naturolyckor på flera platser i Västernorrland att öka. Delar av Västernorrlands län hör till de områden i Sverige som har högst frekvens av skred och ras. Även slamströmmar förekommer. Förutsättningar för dessa snabba markrörelser som kan orsaka stora skador finns i lerområden med större utsträckning närmast kusten, exempelvis i Kramfors och Sundsvall, i låglänta områden och i anslutning till vattendrag. Förändrade nederbördsförhållanden kommer att påverka yt- och grundvattennivåer, portryck i marken samt vattenföring och vattennivåer i vattendragen. Områden som idag anses vara stabila kan behöva åtgärdas om samma säkerhetsnivå ska gälla (SGI & SMHI, 2010). Ras och skred kan påverka vattenresurser i form av exempelvis ökat partikelinnehåll/grumling i ytvatten. Ras och skred av förorenade markområden kan innebära ytterligare föroreningsrisker. Markföroreningar som

45 Sida 44 av 113 idag ligger relativt orörliga i marken kan, som en följd av ras, skred och erosion, komma upp i markytan. Kemiska ämnen och smittämnen kan frigöras. Vattentäkter belägna i eller nära intill områden med risk för ras och skred löper risk för direkt påverkan Förändrade geokemiska förhållanden Ändrade nederbörds- och tillrinningsförhållanden kan medföra en förändring i vattenkemi. Enligt Aastrup m.fl. (2012) finns det signifikanta samband mellan grundvattennivå och koncentration av i stort sett alla kemiska ämnen. De parametrar som ger de tydligaste förändringarna är alkalinitet och sådana metaller som bundits i de översta lagren i jordmånsprofilerna, t.ex. kvicksilver, bly och koppar. Halterna av dessa metaller ökar vid högre grundvattennivåer och minskar vid sjunkande nivåer. Signifikanta samband mellan grundvattennivåer och ämneskoncentrationer i sand- och grusavlagringar finns endast för ett fåtal parametrar, tack vare att grundvattenytan ofta ligger långt under de översta markhorisonterna där tungmetaller kan mobiliseras. Dessutom innebär den varierande mäktigheten i den omättade zonen att vatten av olika uppehållstid blandas och att kemiska skillnader försvinner. En ökad tillrinning medför en ökad ämnestransport till vattendragen. Vattenkvaliteten kommer gradvis att försämras, speciellt när det gäller färg (ökade humushalter), grumlighet, närsalthalter m.m. Denna trend är tydlig i södra och mellersta Skandinavien redan idag. I vattendragen sker en viss självrening av tillförda ämnen genom fastläggning i bottensediment, nedbrytningsprocesser, upptag i organismer m.m. (Vatten & Miljöbyrån, 2011). Ökad tillrinning till ett yt- eller grundvattenmagasin p.g.a. klimatförändringar kan till exempel innebära att ett yngre och mjukare vatten erhålls. Ett mjukare vatten har ett lägre innehåll av joner, vilket bland annat innebär lägre alkalinitet, hårdhet och ph-värde. Vid översvämningar och/eller skyfall kan avspolade föroreningar från olika verksamheter, som exempelvis bensinstationer, spridas med vattnet Ökad föroreningsspridning Med framtidens förutspådda klimat kommer föroreningsriskerna för vattentäkter att vara större än idag. För ett antal vattentäkter bedöms riskbilden vara mycket liten, medan den för andra vattentäkter bedöms vara så stor att det krävs åtgärder för att inte riskera framtida vattenförsörjning. Generellt sett är riskerna fler och större för ytvattentäkterna än för grundvattentäkterna, vilket beror på att grundvattentäkterna har geologiska barriärer i form av jordlager och berg, vilket ytvattentäkterna saknar. Många grundvattentäkter baseras dock på konstgjord eller inducerad infiltration och kan därmed även påverkas av en försämrad ytvattenkvalitet.

46 Sida 45 av 113 Spridning av mikroorganismer och till viss del patogener ökar vid ökad avrinning. Riskerna är störst vid intensiva regn och skyfall, då en kraftigt ökad ytavrinning kan medföra ökad transport av mikroorganismer. Även en ökad tillrinning generellt kan medföra en ökning. Vid intensiva regn kan avloppsledningssystem och pumpstationer överbelastas, vilket kan leda till utsläpp av orenat avloppsvatten (bräddning). Frekvensen av bräddning kan således öka. Risken att dricksvattenförsörjningen kan drabbas av vattenburen smitta bedöms generellt sett som större idag än tidigare. Smittspridning via dricksvatten eller avbrott i dricksvattenförsörjningen får stora ekonomiska och praktiska konsekvenser och medför ett stort mänskligt lidande. Höga grundvattennivåer, som exempelvis kan uppkomma vid översvämningar, kan medföra att områden med förorenad mark kommer i kontakt med grundvatten och förorenar detta. Risken att kemiska föroreningar av olika slag ska mobiliseras och spridas till vattentäkterna ökar vid exempelvis extrem nederbörd, skyfall eller översvämningar. Läkemedelsrester är ett exempel på förorening som tillförs vattentäkter via bräddvatten, renat avloppsvatten och från enskilda avlopp. Hotbilden kommer sannolikt att förstärkas på grund av varmare temperaturer och kraftig nederbörd. Konsekvenserna för grundvattentäkter är bland annat ackumulation av små och frekventa föroreningar som på sikt kan orsaka allvarliga problem i grundvattentäkter med lång omsättningstid samt höjd grundvattennivå som kan innebära ökad risk för virussmitta i de anläggningar som har ett fåtal meter omättad zon. Konsekvenserna för ytvattentäkter är bland annat ökande humushalter, grumlighet, närsalter, tillväxt av blågröna alger och ökad risk för syrebrist, översvämningar som ökar risken för mobilisering och spridning av mikrobiella och kemiska föroreningar samt höga råvattentemperaturer som innebär ökad risk för mikrobiell tillväxt. Verksamheter i vattenresursernas tillrinningsområden kommer med tiden att tillkomma, försvinna och förändras. En verksamhet som i dagsläget inte bedöms utgöra någon risk för en vattentäkt kan komma att göra det i framtiden på grund av klimatförändringar.

47 Sida 46 av Effekter på olika typer av vattenresurser Olika typer av vattenresurser kommer till viss del att påverkas olika vid ett förändrat klimat. I avsnitten nedan beskrivs kortfattat effekter på sjöar och vattendrag samt olika typer av grundvattenmagasin. Sjöar Sjöar är direkt exponerade för klimatförändringar, vilket gör att de i framtidens klimat kommer att bli utsatta för exempelvis vattenkvalitetsförändringar. I figur 5 visas ett exempel på en del av en sjö i Västernorrlands län. Figur 5. Ångesjön. Vattendrag Älvar, åar och bäckar är liksom sjöar direkt exponerade för klimatförändringar. Skillnaden är att omsättningstiden i vattendrag generellt är kortare än i sjöar, vilket gör att exponeringstiden av vattenkvalitetsförändringar vid t.ex. intensiva skyfall blir kortare (än i sjöar, med längre omsättningstid). Vattendrag är därmed inte lika känsliga för vattenkvalitetsförsämringar som sjöar är. Ökade flöden i vattendrag kan dock leda till mycket försämrade förhållanden vid t.ex. översvämningar. Vid många vattendrag finns risk för skred och ras vid t.ex. skyfall. Ökade vattenhastigheter kan också leda till att föroreningar frigörs där lugnvatten och sedimentation tidigare förekommit. I figur 6 visas ett exempel på en älv i Västernorrlands län.

48 Sida 47 av 113 Figur 6. Ljungan strax nedströms sjön Aldern och ålhuset i Albybyn. Grundvattenmagasin i isälvsavlagringar Grundvattenmagasin i isälvsavlagringar har geologiska barriärer i form av jordlager, vilka skyddar vattnet från förändringar i vattenkvalitet orsakade av klimatförändringar. Där isälvsavlagringar tangerar ytvatten och det sker ett vattenflöde från ytvattnet till grundvattenmagasinet (s.k. inducering) finns risk för försämrad vattenkvalitet. Högre ytvattennivåer i ett förändrat klimat kan, där inducerad infiltration till grundvattenmagasinet sker, leda till snabbare vattentransporter och därmed kortare uppehållstider för vattnet i marken. Detta medför i sin tur sämre förutsättningar för exempelvis avdödning av mikroorganismer. Mindre grundvattenmagasin i jordlager Mindre grundvattenmagasin i t.ex. områden med finkornigare jordar kan komma att påverkas en hel del av framtidens klimat. Anledningen är bland annat att magasinen är mindre och därmed har sämre buffringsförmåga. Höga grundvattennivåer kan innebära att vattnet inte hinner renas tillräckligt i markens omättade zon. Om grundvattenmagasinet ligger i anslutning till en sjö eller ett vattendrag och det sker ett vattenflöde från ytvattnet till grundvattenmagasinet finns risk för försämrad vattenkvalitet. Grundvattenmagasin i berggrunden Grundvattenmagasin i berggrunden skyddas generellt av ett täcke med jordlager och är därmed relativt förskonade från effekter av klimatförändringar. Brunnar borrade i berg är också oftast djupa, vilket gör att vattentillförseln till dem påverkas mindre än till andra brunnar vid förändrade grundvattennivåer.

49 Sida 48 av Effekter på vattenbehandling och distribution Den relativt enkla behandlingen av råvatten till dricksvatten räcker i många fall sannolikt inte till i ett förändrat klimat. Svenska vattenverk är konstruerade för att klara smittämnen i form av bakterier. De klordoser som tillämpas i Sverige idag är i stort sett verkningslösa på parasiter och har måttlig effekt på virus. För grundvatten är avskiljningen av virus i marken starkt beroende av olika klimat- och grundvattenförhållanden, som snabbt kan förändras vid extremväder. Distributionen av dricksvatten i ett ledningsnät kan på olika sätt få större påkänningar i ett klimat med större variationer. De ökade riskerna för översvämningar, ras och skred kan ge ökad risk för avbrott i dricksvattenförsörjningen om ledningar skadas eller om förorenat vatten kommer in i dricksvattensystemet. Ett större avbrott drabbade till exempel Örnsköldsviks kommun i augusti 2008 då ett kraftigt regnväder orsakade ledningsbrott på huvudvattenledningen till Örnsköldsviks tätort. Varmare vattentemperatur kan leda till mikrobiologisk tillväxt i bland annat ledningssystemet.

50 Sida 49 av Vattenresurser med mycket hög eller hög prioritet De vattenresurser som har mycket hög eller hög prioritet i Västernorrland beskrivs i föreliggande kapitel. De redovisas även på kartor i bilaga 3a-c. Samtliga identifierade vattenresurser i Västernorrlands län redovisas på kartor i bilaga 2a-g. Uppgifter om dessa vattenresurser finns även i tabell i bilaga Vattenresurser med mycket hög prioritet I föreliggande avsnitt beskrivs de tre vattenresurser som har mycket hög prioritet i Västernorrland, d.v.s. de vattenresurser som har erhållit ett prioritetstal >3,5 (metodiken beskrivs i avsnitt 4.3). De tre vattenresurserna redovisas i tabell 7, på kartor i bilaga 3a-c samt beskrivs närmare i följande avsnitt. Tabell 7. Vattenresurser i Västernorrlands län med mycket hög regional prioritet (klass 4). Klassindelningen och prioriteringsmetodiken beskrivs i kapitel 4. Nr Id_nr Vattenresurs Uttagsmängdsklass Vattenkvalitetsklass Vattenuttagsklass Sårbarhetsklass Prioritetstal , 25 Indalsälvsåsen vid Wifsta, Timrå kommun Ljunganåsen vid Grönsta, Sundsvalls kommun Ljunganåsen vid Nolby, Sundsvalls kommun , , ,7

51 Sida 50 av Indalsälvsåsen vid Wifsta, Timrå kommun Tabell 8. Prioriteringsklasser samt prioritetstal för vattenresursen. Även den uttagbara vattenmängden enligt SGU:s bedömning redovisas. Klassindelningen och prioriteringsmetodiken beskrivs i kapitel 4. Id_nr Uttagsmängdsklass Vattenkvalitetsklass Vattenuttagsklass Sårbarhetsklass Prioritetstal ,0 Uttagbar vattenmängd enligt SGU Mycket stor grundvattentillgång, >125 l/s Allmänt om vattenresursen Grundvattenresursen Indalsälvsåsen vid Wifsta i Timrå kommun löper mellan Indalsälven och Vivstavarv i Klingerfjärden i Bottenhavet. Delen söder om Indalsälven, i vilken Wifsta grundvattentäkt ligger, har blivit högst prioriterad i Västernorrlands län på grund av mycket stora uttagsmöjligheter, mycket god vattenkvalitet, stora vattenuttag och låg sårbarhet. Wifsta vattentäkt försörjer ca personer i Timrå och norra delen av Sundsvalls tätort med dricksvatten. Huvudman är MittSverige Vatten AB. Det råvatten som når brunnarna i isälvsavlagringen är naturligt bildat grundvatten och grundvatten bildat genom inducerad infiltration från Indalsälven. Induceringen av älvvatten till grundvattenmagasinet sker vid överdämda öar i älven. I vattentäktens närområde överlagras det grova markmaterialet i åsen av mäktiga lager av finkorniga sediment. Grundvattenflödet i isälvsavlagringen är extremt stort, ca l/s, och beror bland annat på regleringen av Indalsälven vid Bergeforsens kraftverk. Höjningen av älvens vattenyta är ca 20 m. Distributionssystemet är sammankopplat med distributionssystemen till Grönsta och Nolbys

52 Sida 51 av 113 grundvattentäkter, som ligger utmed Ljungan i Sundsvalls kommun. De tre vattentäkterna kan i olika utsträckning agera reservvattentäkt för varandra. I dagsläget kan Wifsta täcka % av vattenproduktionen från vattentäkterna vid Ljungan och på sikt ska hela vattenbehovet kunna täckas. I framtiden kommer även Matfors vattentäkt att anslutas till distributionssystemet. Vattenkvaliteten är mycket god med ett ph på 7-8 och låga järnoch manganhalter. Den grundvattenförande geotopen StordalenVifstavarv bedöms vara av största betydelse för vattenförsörjningen, och bedöms ha en mycket god potential för såväl inducerad grundvattenbildning som kapacitet och kvalitet. Vattenförekomsten Stordalen-Vivstavarvsmon SE är belägen på vattenresursen. Ett område för reservvattentäkt för Wifsta vattentäkt finns på den norra sidan av Indalsälven, se avsnitt Tillstånd Ett tillstånd för grundvattenuttaget finns, daterat Vattendomen medger ett medeluttag av 290 l/s på årsbasis. Föroreningsrisker och sårbarhet De potentiella föroreningsrisker som finns är bland annat grustäkter, riksväg 86 och europaväg 4 som är rekommenderade för farligt gods, europaväg 4 som går över isälvsavlagringen samt Kävstabron som korsar Indalsälven uppströms vattenresursen, kraftstationer (petroleumhantering), skogsbruk, förorenad mark på Timrå/Vivsta industriområde (MIFO riskklass 1 och 2 samt plantskola), motortrafik, skjutbana samt skoterkörning/båttrafik på Indalsälven. Dagvatten som rinner ut i älven kan påverka vattenresursens kvalitet. I den sydöstra delen av vattenresursen, i grundvattenförekomsten Vivstavarv-Gistaholmarna, har förhöjda arsenikhalter samt PAH:er påträffats (VISS, 2016). Grundvattenresursen bedöms ha låg sårbarhet (klass 4) på grund av att åsen som Wifstas vattentäkt ligger i täcks av m mäktiga havs- och sjösediment bestående av sand och silt. En lerkappa med en mäktighet på flera meter finns på grusåsens yta. Sårbarheten är dock högre vid de överdämda öar i älven där den största delen av grundvattenbildningen sker. Vattenskydd Revidering av vattenskyddsområdet från år 1995 pågår.

53 Sida 52 av 113 Effekter av klimatförändringar Riskerna för påverkan av klimatförändringar bedöms vara relativt låga. Indalsälvens vattenkvalitet kan försämras med tiden och klimatet, vilket medför att en viss försämring av grundvattenkvaliteten kan uppkomma eftersom inducerad infiltration sker. I kapitel 9 beskrivs hur grundvattenmagasin i isälvsavlagringar generellt kan påverkas av klimatförändringarna Ljunganåsen vid Grönsta, Sundsvalls kommun Tabell 9. Prioriteringsklasser samt prioritetstal för vattenresursen. Även den uttagbara vattenmängden enligt SGU:s bedömning redovisas. Klassindelningen och prioriteringsmetodiken beskrivs i kapitel 4. Id_nr Uttagsmängdsklass Vattenkvalitetsklass Vattenuttagsklass Sårbarhetsklass Prioritetstal ,7 Uttagbar vattenmängd enligt SGU Mycket stor grundvattentillgång, >125 l/s Allmänt om vattenresursen Grundvattenresursen Ljunganåsen norr om Ljungan i Grönsta, i den del där Grönsta grundvattentäkt ligger, har bedömts ha näst högst prioritet i Västernorrlands län. Uttagsmöjligheterna är mycket stora, vattenkvaliteten är god och stora vattenuttag sker. Sårbarheten har bedömts som hög på grund av grövre material vid ytan. Byggnationen av kraftverket vid Viforsen har sannolikt ökat infiltrationen till grundvattenmagasinet (Länsstyrelsen, 2013).

54 Sida 53 av 113 Grönsta grundvattentäkt som ligger i Ljunganåsen ca två kilometer nedströms Viforsens kraftverk försörjer tillsammans med Nolbys grundvattentäkt ca personer i den södra delen av Sundsvalls tätort. Huvudman är MittSverige Vatten AB. Grönsta vattentäkt är sammankopplad med grundvattentäkterna i Nolby och Wifsta, vilket gör att vattentäkten är mycket viktig för vattenförsörjningen i Sundsvalls och Timrå kommuner, vilka tillsammans har ca invånare. Medelproduktionen är ca 200 l/s men vattentäktens maximala kapacitet är i storleksordningen 350 l/s (Schön, muntligt 2013). Vid grundvattenuttag sker inducerad infiltration från Ljungan till grundvattenmagasinet. Råvattenkvaliteten är god med ett ph kring 8, en måttlig till hög alkalinitet och bland annat låga mangan- och kvävehalter. Grundvattnet är mjukt. Ett par högre blyhalter har under 2004 och 2005 påvisats, i övrigt är halten låg. Den grundvattenförande geotopen Nolby-Viforsen ligger i direkt anslutning till Grönsta vattentäkt och vattenskyddsområde och bedöms ha mycket god potential vad gäller kapacitet och kvantitet. Även potentialen för inducerad grundvattenbildning bedöms som mycket god. Objektet sammanfaller med grundvattenförekomsten Marmen-Kvissleby (Länsstyrelsen, 2013). Tillstånd Vattendom finns för uttaget, daterad år Domen reglerar ett medeluttag av 275 l/s på årsbasis. Föroreningsrisker och sårbarhet De potentiella föroreningskällor som finns är bland annat vägar, jordbruk, bostäder (tätorter) och skogsbruk. I Matfors, drygt en mil uppströms, är det främst detaljplanelagt för bostäder men även för avloppsreningsverk, industri, parkering, handelsändamål, samlingslokaler samt en vägsträckning. På en plats vid sjön Marmen vid Matfors finns det ett större antal djurbesättningar. Ljungan är reglerad så vattenkraften utgör en risk eftersom inducerad infiltration till grundvattenmagasinet sker. Vid ett olyckstillbud på ett vattenkraftverk kan till exempel hydrauloljor spridas. Även risk för dammbrott föreligger. Ett antal länsvägar ligger uppströms vattentäkten. Vägarna saltas normalt inte. Grundvattenresursen bedöms ha en relativt hög sårbarhet på grund av grövre material vid ytan. Vattenskydd Det befintliga vattenskyddsområdet fastställdes år Effekter av klimatförändringar Riskerna för påverkan av klimatförändringar bedöms vara relativt låga. Eftersom inducerad infiltration från Ljungan sker kan grundvattenkvaliteten försämras med tiden och klimatet. Eftersom Ljungan regleras bedöms risken för översvämning vara lägre än i ett oreglerat vattendrag. I

55 Sida 54 av 113 samband med höga flöden år 2000 noterades dock att problem uppkom då kraftbolagen var tvungna att släppa stora vattenmängder, vilket visar att problem kan uppstår trots vattenregleringen. I kapitel 9 beskrivs hur grundvattenmagasin i isälvsavlagringar generellt kan påverkas av klimatförändringarna Ljunganåsen vid Nolby, Sundsvalls kommun Tabell 10. Prioriteringsklasser samt prioritetstal för vattenresursen. Även den uttagbara vattenmängden enligt SGU:s bedömning redovisas. Klassindelningen och prioriteringsmetodiken beskrivs i kapitel 4. Id_nr Uttagsmängdsklass Vattenkvalitetsklass Vattenuttagsklass Sårbarhetsklass Prioritetstal 18, ,7 Uttagbar vattenmängd enligt SGU Stor grundvattentillgång, l/s Allmänt om vattenresursen Grundvattenresursen Ljunganåsen vid Nolby kan frambringa mycket grundvatten, har en mycket god vattenkvalitet, används för allmän vattenförsörjning och har en hög sårbarhet på grund av grövre markmaterial även ytligt. Nolby vattentäkt ligger i grundvattenresursen några hundra meter väster om väg E4 och försörjer tillsammans med Grönsta vattentäkt södra delen av Sundsvalls tätort. Antalet personekvivalenter som försörjs från Nolby vattentäkt är Medelproduktionen ligger på 60 l/s men vattentäktens tekniska kapacitet har bedömts vara betydligt större, ca 190 l/s

56 Sida 55 av 113 (Schön, muntligt 2013). Vattenkvaliteten är mycket god med låga järn- och manganhalter. Ammoniumkvävehalten ser ut att ha ökat något från 2005 och framåt, medan övriga kvävehalter är stabila och låga. Huvudman är MittSverige Vatten AB. Den grundvattenförande geotopen Nolby-Viforsen, i anslutning till Nolby vattentäkt och vattenskyddsområde, bedöms ha mycket god potential vad gäller kapacitet och kvantitet. Även potentialen för inducerad grundvattenbildning bedöms som mycket god. Objektet sammanfaller med grundvattenförekomsten Marmen-Kvissleby SE Tillstånd Ett tillstånd för grundvattenuttaget finns, daterat Vattendomen reglerar ett medeluttag av 120 l/s på årsbasis. Föroreningsrisker och sårbarhet De potentiella föroreningskällor som finns är bland annat vägar (E4:an är rekommenderad primär väg för farligt gods), jordbruk, skogsbruk, bostäder (tätorter) och enskilda avlopp. Det finns ett en grustäkt belägen på vattenresursen och flertalet områden som inventerats som potentiellt förorenade områden (beteckning E i kartbild). Dessa är bland annat industrideponier, gummiproduktion, verkstadsindustrier, åkerier m.m. I närheten av vattentäkten men utanför vattenskyddsområdet ligger ett antal hästgårdar. Ljungan är reglerad så vattenkraften utgör en risk. Vid ett olyckstillbud på ett vattenkraftverk kan till exempel hydrauloljor spridas. Även risk för dammbrott föreligger. Nolbys vattentäkt är belägen i en ca 50 m mäktig grusås bestående av sand, grus och sten. Åsen täcks av 1-20 m mäktiga älvsediment, bestående av lera och silt. Uppströms vattentäkten, vid Nolbyforsarna, saknas älvsedimenten och här sker inducering av älvsvatten från Ljungan till grusåsen. Även nedströms ett av brunnsområdena sker inducering. Vattenresursen är sårbar. Vattenskydd Vattentäkten har ett vattenskyddsområde som fastställdes år Effekter av klimatförändringar Riskerna för påverkan av klimatförändringar bedöms vara relativt låga. Grundvattenkvaliteten kan försämras med tiden och klimatet. Eftersom Ljungan regleras bedöms risken för översvämning vara lägre än i ett oreglerat vattendrag. I samband med höga flöden år 2000 noterades dock att problem uppkom då kraftbolagen var tvungna att släppa stora vattenmängder, vilket visar att problem kan uppstår trots vattenregleringen. I kapitel 9 beskrivs hur grundvattenmagasin i isälvsavlagringar generellt kan påverkas av klimatförändringarna.

57 Sida 56 av Vattenresurser med hög prioritet I föreliggande avsnitt beskrivs de vattenresurser som har näst högst prioritet i Västernorrland (klass 3), d.v.s. de vattenresurser som har erhållit ett prioritetstal på 2,5-3,5 (metodiken beskrivs i avsnitt 4.3). De vattenresurser som har hög prioritet redovisas i tabell 11, på kartor i bilaga 3a-c samt beskrivs närmare i följande avsnitt. Tabell 11. Grundvattenresurser i Västernorrlands län med hög regional prioritet (klass 3). Klassindelningen och prioriteringsmetodiken beskrivs i kapitel 4. Nr Id_nr Vattenresurs Uttagsmängdsklass Vattenkvalitetsklass Vattenuttagsklass Sårbarhetsklass Prioritetstal 1 28 Ljunganåsen vid Matfors, Sundsvalls ,5 kommun Skorpedsåsen vid By och Gerdal, Örnsköldsviks ,4 kommun Skorpedsåsen vid Bredånger, Örnsköldsviks ,2 kommun 4 83 Isälvsavlagring vid Gidenäset och Gideheden, ,1 Örnsköldsviks kommun Ljunganåsen vid Johannesberg, Ånge ,1 kommun Isälvsavlagring vid Norrböle, Örnsköldsviks ,1 kommun Isälvsavlagring vid Aspsele, Örnsköldsviks ,0 kommun Ångermanälvsåsen vid Granvåg, ,0 Sollefteå kommun 9 4 Indalsälvsåsen vid Liden, Sundsvalls ,9 kommun Isälvsavlagring vid Gålnäs, Örnsköldsviks ,8 kommun Isälvsavlagring vid Bölen i Junsele, ,8 Sollefteå kommun Skorpedsåsen vid Bjästa, Örnsköldsviks ,8 kommun Isälvsavlagring vid ,8

58 Sida 57 av 113 Nr Id_nr Vattenresurs Uttagsmängdsklass Vattenkvalitetsklass Vattenuttagsklass Sårbarhetsklass Prioritetstal Österforse, Sollefteå kommun Isälvsavlagring vid Angsta/Bollstabruk, Kramfors kommun Ljunganåsen vid Ede och Stöde, Sundsvalls kommun Indalsälvsåsen nordväst om Wifsta Isälvsavlagring vid Långvattnet, Sollefteå kommun Vattenresurs i berggrunden, Överbygden, Örnsköldsviks kommun , , , , ,5 I tabell 11 redovisas de ytvattenresurser i Västernorrlands län med hög regional prioritet (klass 3). Tabell 11. Ytvattenresurser i Västernorrlands län med hög regional prioritet (klass 3). Klassindelningen och prioriteringsmetodiken beskrivs i kapitel 4. Nr Vattenresurs Id_nr Uttagsmängdsklass Vattenkvalitetsklass Vattenuttagsklass Sårbarhetsklass Prioritetstal 1 Ångermanälven, Sollefteå och Kramfors kommuner 2 Gideälven, Örnsköldsviks kommun 3 Indalsälven, Sundsvalls och Timrå kommuner 4 Ljungan, Ånge och Sundsvalls kommuner 3387, (3209, 3210, 3281, 3283, 3289, 3332, 3334, 3387, 3388, 3398, 3443)* 2027, 2029, 2030, 2171, 2172 (2064, 2074, 211, 2122, 2125, 2154, 2195)* , 3284, 3392, 3400, 3402, 3403, 3445, , 2138, 2147, 2147, 2148, 2149, 2150, , 3224, 3225, 3260, 3261, 3262, 3263, 3264, 3275, 3296, , , , , , ,3

59 Sida 58 av 113 Nr Vattenresurs Id_nr Uttagsmängdsklass Vattenkvalitetsklass Vattenuttagsklass Sårbarhetsklass Prioritetstal 5 Faxälven, Sollefteå kommun 3321, 3377, 3382, 3419, 3419, 3433, , 2054, 2055, 2085, 2109, 2139, 2140, 2141, 2144, 2145, 2146, 2160, 2163, 2173, 2175, 2203, 2234, 2274 (3304, 3307, 3356, 3359, 344)* 2100, (2037, 2042, 2184, 2192, 2200, 2269, 2007)* , , ,8 *Omprioriterad genom att det först beräknade prioritetstalet har höjts med 1 eller 2 (enligt metodik i kap. 4).

60 Sida 59 av Ljunganåsen vid Matfors, Sundsvalls kommun Tabell 17. Prioriteringsklasser samt prioritetstal för vattenresursen. Även den uttagbara vattenmängden enligt SGU:s bedömning redovisas. Klassindelningen och prioriteringsmetodiken beskrivs i kapitel 4. Id_nr Uttagsmängdsklass Vattenkvalitetsklass Vattenuttagsklass Sårbarhetsklass Prioritetstal ,5 Uttagbar vattenmängd enligt SGU Stor grundvattentillgång, l/s Allmänt om vattenresursen Grundvattenresursen Ljunganåsen vid Matfors löper någon kilometer på den södra sidan av Ljungan. Den uttagbara grundvattenmängden är stor, l/s, vattenkvaliteten är mycket god, större grundvattenuttag sker från vattenresursen och sårbarheten är hög på grund av grövre markmaterial ytligt. Matfors vattentäkt ligger på södra sidan av Ljungan strax uppströms Matfors kraftverk och försörjer ca personer. Medelproduktionen är ca 20 l/s men vattenresursens kapacitet har bedömts vara betydligt större. Hur stor grundvattenmängd som går att ta ut från åsavsnittet är okänt, eftersom inducerad infiltration sker (Schön, muntligt 2013). Huvudman är Mitt- Sverige Vatten AB. Åsdelen där Matfors vattentäkt tar sitt vatten ifrån är huvudsakligen uppbyggd av sandigt och grusigt material. Sand och finkorniga jordar överlagrar åsen. Där älven korsar åsen är mäktigheten ca 30 m, men på de flesta andra ställen har grusåsen en mäktighet på ca 50 m. Den grundvatten-

61 Sida 60 av 113 förande geotopen i Matfors bedöms ha god potential för inducerad grundvattenbildning samt god kapacitet och kvalitet (Länsstyrelsen, 2013). I vattenskyddsområdet finns en till grundvattenförande geotop, Skallböle, som bedöms ha mycket god potential för inducerad grundvattenbildning om hydraulisk kontakt finns med älven. I Skallböle ligger åsen på älvens norra strand och har en markerad ryggform. Byggnationen av Skallböledammen har påverkat objektet i hög utsträckning och kan ha ökat infiltrationen till grundvattenmagasinet. Tillstånd Vattendom finns för uttaget, daterad Domen reglerar ett medeluttag av 40 l/s på årsbasis. Föroreningsrisker och sårbarhet De potentiella föroreningskällor som finns är bland annat vägar, järnväg, jordbruk, skogsbruk och bostäder (tätorter). En läkemedelsindustri, UniTec BioPharma AB, är belägen på vattenresursens östra del. Uppströms vattenresursen finns Skallböle vattenkraftverk i Ljungan. Uppströms vattentäkten, på båda sidor om Ljungan, finns grustäkter. Skoterkörning förekommer på älven, dock ligger vattenverket i skoterförbudsområde. Nedströms om vattenresursen, på andra sidan Ljungan, finns ett mindre industriområde med verkstadsindustrier. Grusåsen där Matfors vattentäkt tar sitt vatten ifrån är huvudsakligen uppbyggd av sandigt och grusigt material. Sand och finkorniga jordar överlagrar åsen. Åsens mäktighet där älven korsar åsen är ca 30 m, men på de flesta andra ställen är den kring 50 m (Sweco viak, 2003). Vattenresursen är sårbar eftersom det inte finns något tätande jordlager ovanpå grundvattenmagasinet. Vattenskydd Grundvattentäkten i Matfors har ett vattenskyddsområde som fastställdes år Effekter av klimatförändringar Riskerna för påverkan av klimatförändringar bedöms vara relativt låga. Grundvattenkvaliteten kan försämras med tiden och klimatet. Eftersom Ljungan regleras bedöms risken för översvämning vara lägre än i ett oreglerat vattendrag. I samband med höga flöden år 2000 noterades dock att problem uppkom då kraftbolagen var tvungna att släppa stora vattenmängder, vilket visar att problem kan uppstår trots vattenregleringen. I kapitel 9 beskrivs hur grundvattenmagasin i isälvsavlagringar generellt kan påverkas av klimatförändringarna.

62 Sida 61 av Skorpedsåsen vid By och Gerdal, Örnsköldsviks kommun Tabell 19. Prioriteringsklasser samt prioritetstal för vattenresursen. Även den uttagbara vattenmängden enligt SGU:s bedömning redovisas. Klassindelningen och prioriteringsmetodiken beskrivs i kapitel 4. Id_nr Uttagsmängdsklass Vattenkvalitetsklass Vattenuttagsklass Sårbarhetsklass Prioritetstal ,4 Uttagbar vattenmängd enligt SGU Stor grundvattentillgång, l/s Allmänt om vattenresursen Grundvattenresursen Skorpedsåsen vid By och Gerdal kan frambringa mycket grundvatten. Isälvsavlagringen sträcker sig i riktningen nordvästsydöst. I vattenresursen finns idag Gerdal vattentäkt och By vattentäkt. Även enskilda vattentäkter förekommer i vattenresursen. Gerdal vattentäkt ligger sydöst om Lövsjösjön, belägen ca 25 km väster om Örnsköldsvik centralort längst med väg 335. Vattentäkten är en grundvattentäkt förstärkt med konstgjord grundvattenbildning, vilket innebär att ytvatten från Lövsjösjön pumpas till bassänger där vattnet infiltreras i marken och bildar grundvatten. Grundvattnet tas sedan ut i brunnar längre nedströms i isälvsavlagringen. Distributionsområdet för vattentäkten är tätorten Örnsköldsvik med omkringliggande bostadsområden. Antalet anslutna personekvivalenter till Gerdal är knappt Vattenförbrukningen är ca m 3 /d eller 120 l/s. Vattentäktens huvudman är Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB.

63 Sida 62 av 113 I samma isälvsavlagring, några kilometer västerut sett från vattentäkten i Gerdal, ligger By vattentäkt som förser vattenverket i By med råvatten. Till vattenverket i By är för närvarande ca personekvivalenter anslutna. Vattenkvaliteten är bra (vid en nödsituation skulle vattnet troligen kunna konsumeras obehandlat utan hälsoproblem) och området har genom undersökningar visat sig ha goda geologiska förutsättningar för att användas som grundvattentäkt med betydligt större uttag än idag. I området har därför undersökningar för att utreda förutsättningarna för en reservvattentäkt för Örnsköldsvik genomförts. Förutsättningarna för att etablera en vattentäkt med uttag på 150 l/s i området bedöms därför vara väldigt goda (Vatten & Miljöbyrån, 2015). Vid stora vattenuttag sker inducerad infiltration, d.v.s. grundvattenmängden förstärks genom grundvattenbildning från vattendrag och sjöar i området. En stor del av tillrinnande vattenmängd bedöms komma från Bysjön. Mellan de två vattentäkterna finns en vattendelare i Skorpedsåsen, som medför att grundvattenbildningsområdena för de två vattentäkterna är åtskilda. Lövsjösjön, varifrån vatten till den konstgjorda infiltrationen i Gerdal hämtas, är dock belägen inom tillrinningsområdet för By vattentäkt. Vattenförekomsten By-Gerdal SE är belägen på vattenresursen. Tillstånd Vattendom för verksamhet vid Gerdals vattentäkt är meddelad , dom 54/69, A 29/67, Aktbilaga 133. Vattendomen anger att ett vattenuttag på 100 l/s får utföras i Lövsjösjön för att infiltreras i åsen. Ur åsen får i medeltal 120 l/s naturligt och infiltrerat grundvatten uttagas, dock högst 165 l/s räknat som medeldygn. Det finns också ett tillstånd för grundvattenuttag i By vid Noret. Föroreningsrisker och sårbarhet På delar av grundvattenresursen finns tätande lager men sårbarheten har ändå bedömts vara hög då det finns stora områden där det finns grovt markmaterial ytligt. Vattentäkterna i Gerdal och By ligger nära en relativt högt trafikerad väg (väg 335). Avåkningar av bl.a. en buss har skett i direkt anslutning till brunnsområdet i Gerdal. Detta visar att vattentäkten utsätts för relativt stora föroreningsrisker. Skulle t.ex. ett dieselläckage ske kan stora bekymmer uppstå för vattenförsörjningen. Skyddsåtgärder längs vägen planeras av Trafikverket. Ett annat problem är att vattenkvaliteten i Lövsjösjön uppvisar en försämrande trend. Färgtalet och halten av organiskt material i vattnet ökar. Det kan på sikt leda till en försämrad vattenkvalitet, framför allt vid Gerdal vattentäkt där infiltration av vatten från Lövsjösjön sker.

64 Sida 63 av 113 I isälvsavlagringens närområde finns omfattande jordbruksverksamhet, framförallt Lövsjögård med bl.a. nötkreatur, täktverksamheter skogsbruk och bebyggelse, som också medför föroreningsrisker. Vattenskydd På grundvattenresursen finns tre vattenskyddsområden från år 1981 (By), 1984 (Lövsjösjön) och 1969 (Gerdal). Arbete med fastställande av ett nytt gemensamt skyddsområde för de två vattentäkterna pågår. Effekter av klimatförändringar Eventuella klimatförändringar bedöms inte påverka vattentäkterna i någon stor omfattning. Högre flöden kan göra att vattennivån i sjöarna (Bysjön och Lövsjösjön) i området stiger. Vattentäkternas uttagsområden ligger dock ett flertal meter över sjönivåerna, vilket gör att översvämningsrisken bedöms vara låg. Att vattenuttagen baseras på grundvatten gör även att råvattenkvaliteten inte bedöms påverkas i någon stor omfattning av ett förändrat klimat, med undantag för råvattenkvaliteten i Lövsjösjön. En förbehandling av sjöns vatten innan infiltration kan komma att krävas om klimatet förändras. Grundvattentäkterna bedöms på grund av den låga risken för negativ påverkan vara en viktig resurs även för en framtida vattenförsörjning i ett förändrat klimat. I kapitel 9 beskrivs hur grundvattenmagasin i isälvsavlagringar generellt kan påverkas av klimatförändringarna.

65 Sida 64 av Skorpedsåsen vid Bredånger, Örnsköldsviks kommun Tabell 13. Prioriteringsklasser samt prioritetstal för vattenresursen. Även den uttagbara vattenmängden enligt SGU:s bedömning redovisas. Klassindelningen och prioriteringsmetodiken beskrivs i kapitel 4. Id_nr Uttagsmängdsklass Vattenkvalitetsklass Vattenuttagsklass Sårbarhetsklass Prioritetstal ,2 Uttagbar vattenmängd enligt SGU Stor grundvattentillgång, l/s Allmänt om vattenresursen Grundvattenresursen Skorpedsåsen vid Bredånger kan frambringa en hel del grundvatten av god vattenkvalitet. Vattnet används för allmän vattenförsörjning. Vattentäkten som ligger i vattenresursen har varit i drift sedan 1950-talet och försörjer knappt personekvivalenter i Bredånger och Köpmanholmen med dricksvatten. Förutsättningar för att även försörja Bjästa med dricksvatten från vattentäkten finns, om behov uppkommer. Ett vattenuttag på upp till 20 l/s, räknat som maxdygnsuttag, bedöms kunna ske. Inducering av vatten från sjön Svedjefjärden kan ske vid stora vattenuttag, vilket förstärker den uttagbara grundvattenmängden. Tillstånd Inget tillstånd för grundvattenuttag finns, men tillstånd för vattenuttag är planerat att sökas av Miva (det kommunala VA-bolaget i Örnsköldsvik).

66 Sida 65 av 113 Föroreningsrisker och sårbarhet Potentiella föroreningskällor finns i form av plantskola, skjutbanor, åkeri, vägar, bostadsområden samt jord- och skogsbruk. Norr om Svedjefjärden ligger Bjästa, en tätort med industriområde. Vattenresursen har en relativt låg sårbarhet för att vara en isälvsavlagring, eftersom det grova vattenförande markmaterialet täcks av finkornigare markmaterial. Vattenskydd Vattentäkten har ett vattenskyddsområde från år Ett behov av revidering föreligger. Effekter av klimatförändringar Riskerna för påverkan av klimatförändringar bedöms vara relativt låga. Eftersom ytvatten från sjön Svedjefjärden induceras till grundvattenmagasinet vid stora uttag kan råvattenkvaliteten komma att försämras med tiden och klimatet. I kapitel 9 beskrivs hur grundvattenmagasin i isälvsavlagringar generellt kan påverkas av klimatförändringarna Isälvsavlagring vid Gidenäset och Gideheden, Örnsköldsviks kommun

67 Sida 66 av 113 Tabell 14. Prioriteringsklasser samt prioritetstal för vattenresursen. Även den uttagbara vattenmängden enligt SGU:s bedömning redovisas. Klassindelningen och prioriteringsmetodiken beskrivs i kapitel 4. Id_nr Uttagsmängdsklass Vattenkvalitetsklass Vattenuttagsklass Sårbarhetsklass Prioritetstal ,1 Uttagbar vattenmängd enligt SGU Stor grundvattentillgång, l/s Allmänt om vattenresursen Isälvsavlagringen vid Gidenäset och Gideheden sträcker sig från Örnsköldsviks flygplats och norrut till Gissjön. Uttagsmöjligheterna är stora, vattenkvaliteten är mycket god och stora vattenuttag sker. Sårbarheten har bedömts som hög på grund av grövre material vid ytan. Antalet personekvivalenter som försörjs från vattentäkterna i Gidenäset och Gideheden är ca Råvattnet har god kvalitet. Den totala vattenproduktionen vid vattentäkten i Gideheden är ca 9 l/s och vattentäkten i Gidenäset ca 1 l/s i medeltal per dygn. Vattenförekomsten Gideå Örnsköldsviks flygplats SE är belägen på vattenresursen. Tillstånd Det finns ett tillstånd för grundvattenuttag i Gideheden. Föroreningsrisker och sårbarhet De potentiella föroreningskällor som finns är bland annat vägar, jordbruk, skogsbruk, bostäder (tätorter) och enskilda avlopp. Örnsköldsviks flygplats är belägen på vattenresursen samt två objekt som inventerats som potentiellt förorenade områden, en verkstadsindustri och en plantskola. Vattenresursen är sårbar eftersom det inte finns något tätande jordlager ovanpå grundvattenmagasinet. Vattenskydd Vattentäkterna i Gidenäset och Gideheden har ett vattenskyddsområde från år Effekter av klimatförändringar Riskerna för påverkan av klimatförändringar bedöms vara relativt låga. Grundvattenkvaliteten kan komma att försämras. I kapitel 9 beskrivs hur grundvattenmagasin i isälvsavlagringar generellt kan påverkas av klimatförändringarna.

68 Sida 67 av Ljunganåsen vid Johannesberg, Ånge kommun Tabell 15. Prioriteringsklasser samt prioritetstal för vattenresursen. Även den uttagbara vattenmängden enligt SGU:s bedömning redovisas. Klassindelningen och prioriteringsmetodiken beskrivs i kapitel 4. Id_nr Uttagsmängdsklass Vattenkvalitetsklass Vattenuttagsklass Sårbarhetsklass Prioritetstal ,1 Uttagbar vattenmängd enligt SGU Stor grundvattentillgång, l/s Allmänt om vattenresursen Grundvattenresursen Ljunganåsen vid Johannesberg kan frambringa en hel del grundvatten, har en mycket god vattenkvalitet, används för allmän vattenförsörjning men har en hög sårbarhet på grund av grovt markmaterial ytligt. Vattentäkten i Johannesberg försörjer ca personekvivalenter med vatten. Grundvattentillgången förstärks genom inducerad infiltration, d.v.s. ytvatten från Ljungan infiltrerar till grundvattenmagasinet vid grundvattenuttag och pumpas sedan upp ur brunnar. Tillstånd Det finns tillstånd för grundvattenuttag ur grundvattenresursen.

69 Sida 68 av 113 Föroreningsrisker och sårbarhet De potentiella föroreningskällor som finns är bland annat vägar, jordbruk, skogsbruk, industrier, vattenkraft och bostäder (tätorter). Vid ett olyckstillbud på ett vattenkraftverk kan till exempel hydrauloljor spridas. Även risk för dammbrott föreligger. Det finns två grustäkter belägna på vattenresursen samt flertalet objekt som inventerats som potentiellt förorenade områden. Dessa objekt är bland annat ett sågverk, oljegrus- och asfaltverk och åkeri. Vattenresursen är sårbar eftersom det inte finns något tätande jordlager ovanpå grundvattenmagasinet. Vattenskydd Vattentäkten i Johannesberg har ett vattenskyddsområde från år Effekter av klimatförändringar Riskerna för påverkan av klimatförändringar bedöms vara måttliga. Ljungans vattenkvalitet kan försämras med tiden och klimatet, vilket medför att råvattenkvaliteten kan försämras eftersom konstgjord infiltration sker. I kapitel 9 beskrivs hur grundvattenmagasin i isälvsavlagringar generellt kan påverkas av klimatförändringarna Isälvsavlagring vid Norrböle, Örnsköldsviks kommun

70 Sida 69 av 113 Tabell 16. Prioriteringsklasser samt prioritetstal för vattenresursen. Även den uttagbara vattenmängden enligt SGU:s bedömning redovisas. Klassindelningen och prioriteringsmetodiken beskrivs i kapitel 4. Id_nr Uttagsmängdsklass Vattenkvalitetsklass Vattenuttagsklass Sårbarhetsklass Prioritetstal ,1 Uttagbar vattenmängd enligt SGU Stor grundvattentillgång, l/s Allmänt om vattenresursen Isälvsavlagringen vid Norrböle i Örnsköldsviks kommun kan frambringa mycket grundvatten, har en mycket god vattenkvalitet, används för allmän vattenförsörjning och har en hög sårbarhet på grund av grövre markmaterial ytligt. Vattentäkten i Norrböle försörjer enligt uppgift ca 2800 personekvivalenter med vatten. Tillstånd Det finns ett tillstånd för grundvattenuttaget i Norrböle. Föroreningsrisker och sårbarhet De potentiella föroreningskällor som finns är bland annat vägar, jordbruk, skogsbruk och bostäder (tätorter). Det finns en grustäkt belägen på vattenresursen. Vattenresursen är sårbar eftersom det inte finns något tätande jordlager ovanpå grundvattenmagasinet. Vattenskydd Vattentäkten i Norrböle har ett vattenskyddsområde från år Effekter av klimatförändringar Riskerna för påverkan av klimatförändringar bedöms vara relativt låga. Grundvattenkvaliteten kan försämras med tiden och klimatet. I kapitel 9 beskrivs hur grundvattenmagasin i isälvsavlagringar generellt kan påverkas av klimatförändringarna.

71 Sida 70 av Isälvsavlagring vid Aspsele, Örnsköldsviks kommun Tabell 18. Prioriteringsklasser samt prioritetstal för vattenresursen. Även den uttagbara vattenmängden enligt SGU:s bedömning redovisas. Klassindelningen och prioriteringsmetodiken beskrivs i kapitel 4. Id_nr Uttagsmängdsklass Vattenkvalitetsklass Vattenuttagsklass Sårbarhetsklass Prioritetstal ,0 Uttagbar vattenmängd enligt SGU Stor grundvattentillgång, l/s Allmänt om vattenresursen Isälvsavlagringen vid Aspsele, som ligger vid länsgränsen, kan frambringa mycket grundvatten, har en god vattenkvalitet, används för allmän vattenförsörjning och har en låg sårbarhet på grund av finkornigare markmaterial ytligt. Aspsele grundvattentäkt ligger i grundvattenresursen och försörjer ca 10 personekvivalenter med dricksvatten. Vattenförekomsten Aspsele-Björna-Gideälven SE är belägen på vattenresursen. Tillstånd Det finns ett tillstånd för grundvattenuttag i Aspsele.

72 Sida 71 av 113 Föroreningsrisker och sårbarhet De potentiella föroreningskällor som finns är bland annat vägar (rekommenderad väg för farligt gods), jordbruk, skogsbruk och bostäder. Det finns en grustäkt belägen på vattenresursen samt en avfallsdeponi, vilket inventerats som potentiell förorenade område, riskklass 3. Vattenresursen är relativt skyddad eftersom det finns ett tätande jordlager ovanpå grundvattenmagasinet. Vattenskydd Det finns ett vattenskyddsområde kring grundvattentäkten i Aspsele från år Effekter av klimatförändringar Riskerna för påverkan av klimatförändringar bedöms vara relativt låga. Grundvattenkvaliteten kan komma att försämras med tiden och klimatet. I kapitel 9 beskrivs hur grundvattenmagasin i isälvsavlagringar generellt kan påverkas av klimatförändringarna Isälvsavlagringen vid Granvåg, Sollefteå kommun

73 Sida 72 av 113 Tabell 20. Prioriteringsklasser samt prioritetstal för vattenresursen. Även den uttagbara vattenmängden enligt SGU:s bedömning redovisas. Klassindelningen och prioriteringsmetodiken beskrivs i kapitel 4. Id_nr Uttagsmängdsklass Vattenkvalitetsklass Vattenuttagsklass Sårbarhetsklass Prioritetstal ,0 Uttagbar vattenmängd enligt SGU Stor grundvattentillgång, l/s Allmänt om vattenresursen Isälvsavlagringen vid Granvåg utanför Sollefteå kan frambringa mycket grundvatten, har en god vattenkvalitet, används för allmän vattenförsörjning och har en hög sårbarhet på grund av grövre markmaterial även ytligt. I grundvattenresursen ligger vattentäkten i Granvåg som försörjer ca personekvivalenter. Grundvattentillgången förstärks genom konstgjord grundvattenbildning, d.v.s. ytvatten från Ångermanälven infiltreras till grundvattenmagasinet och pumpas sedan upp. I vissa delar av vattentäktsområdet finns arsenik i grundvattnet. Vattenförekomsten Forsmo Västgranvåg SE är belägen på vattenresursen. Tillstånd Det finns ett tillstånd för grundvattenuttag i Granvåg. Föroreningsrisker och sårbarhet De potentiella föroreningskällor som finns är bland annat vägar, järnväg, jordbruk, skogsbruk och bostäder (tätorter). Längs med Ångermanälven har det inträffat flertalet skred och ras. Strax uppströms vattenresursen, på åsen, finns en grustäkt och ett sågverk. Vattenresursen är sårbar eftersom det inte finns något tätande jordlager ovanpå grundvattenmagasinet. Vattenskydd Vattentäkten vid Granvåg har ett nytt vattenskyddsområde (år 2016). Effekter av klimatförändringar Riskerna för påverkan av klimatförändringar bedöms vara måttliga. Ångermanälvens vattenkvalitet kan försämras med tiden och klimatet, vilket medför att råvattenkvaliteten kan försämras eftersom konstgjord

74 Sida 73 av 113 infiltration sker. I kapitel 9 beskrivs hur grundvattenmagasin i isälvsavlagringar generellt kan påverkas av klimatförändringarna Indalsälvsåsen vid Liden, Sundsvalls kommun Tabell 21. Prioriteringsklasser samt prioritetstal för vattenresursen. Även den uttagbara vattenmängden enligt SGU:s bedömning redovisas. Klassindelningen och prioriteringsmetodiken beskrivs i kapitel 4. Id_nr Uttagsmängdsklass Vattenkvalitetsklass Vattenuttagsklass Sårbarhetsklass Prioritetstal ,9 Uttagbar vattenmängd enligt SGU Stor grundvattentillgång, l/s Allmänt om vattenresursen Grundvattenresursen Indalsälvsåsen vid Liden, som löper i nord-sydlig riktning ett antal kilometer längs Indalsälven, kan frambringa en stor vattenmängd, har en mycket god vattenkvalitet, används som vattentäkt men har en hög sårbarhet. Grundvattentäkten i Liden försörjer ca 400 personer. Vattenkvaliteten är som beskrivet mycket god, med t.ex. låga järn- och kvävehalter. Manganhalterna i råvattnet har dock legat över gränsvärdet. Vattnet är medelhårt. Isälvsavlagringen består till huvuddelen av grus och överlagras av sand. När vatten pumpas ut ur åsen sjunker grundvattennivån i grundvattenmagasinet, vilket gör att älvvatten strömmar in genom så kallad inducerad infiltration.

75 Sida 74 av 113 Vattenförekomsten Liden SE är belägen på vattenresursen. Tillstånd Det finns inget tillstånd för grundvattenuttag i vattenresursen. Föroreningsrisker och sårbarhet De potentiella föroreningskällor som finns är bland annat vägar (rekommenderad väg för farligt gods), jordbruk med djurhållning, skogsbruk och bostäder (tätorter). En stor risk för vattenresursen är Hölleforsens och Järkvissle kraftstation där det vid ett olyckstillbud kan spridas till exempel hydrauloljor. Även risk för dammbrott måste beaktas. I syfte att ge ett bättre skydd av den befintliga vattentäkten i Liden har bentonitmattor lagts ut och ett dike där det tidigare har runnit flytgödsel har tätats. Vattenresursen är sårbar eftersom det inte finns något tätande jordlager ovan grundvattenmagasinet. Vattenskydd Vattentäkten i Liden har ett vattenskyddsområde från år Effekter av klimatförändringar Riskerna för påverkan av klimatförändringar bedöms vara relativt låga. Indalsälvens vattenkvalitet kan försämras med tiden och klimatet, vilket medför att en viss försämring av grundvattenkvaliteten kan uppkomma om inducerad infiltration sker. I kapitel 9 beskrivs hur grundvattenmagasin i isälvsavlagringar generellt kan påverkas av klimatförändringarna.

76 Sida 75 av Isälvsavlagring vid Gålnäs, Örnsköldsviks kommun Tabell 22. Prioriteringsklasser samt prioritetstal för vattenresursen. Även den uttagbara vattenmängden enligt SGU:s bedömning redovisas. Klassindelningen och prioriteringsmetodiken beskrivs i kapitel 4. Id_nr Uttagsmängdsklass Vattenkvalitetsklass Vattenuttagsklass Sårbarhetsklass Prioritetstal ,8 Uttagbar vattenmängd enligt SGU Stor grundvattentillgång, l/s Allmänt om vattenresursen Grundvattenresursen vid Gålnäs ligger vid Själevadfjärden (vid Moälvens utlopp i Bottenhavet). Uttagsmöjligheterna är stora. Vattentäkten i Gålnäs är nyligen nedlagd, men den försörjde tidigare, tillsammans med vattentäkten i Gerdal, Örnsköldsvik och ca personekvivalenter med dricksvatten. I grundvattnet vid Gålnäs vattentäkt förekommer höga halter av järn och mangan, vilket tyder på dålig syresättning av grundvattenmagasinet. Tidigare har en s.k. vyredoxanläggning använts för att syresätta grundvattenmagasinet och på så sätt minska halterna av järn och mangan i råvattnet i vattentäkten. Trots anläggningen har inte problemen lösts. Förutom höga halter av järn och mangan har problem med relikt saltvatten och fluorid funnits. I övrigt är vattenkvaliteten godtagbar. Vattenförekomsten Själevadfjärden Själevad SE är belägen på vattenresursen.

77 Sida 76 av 113 Tillstånd För grundvattenuttaget i Gålnäs finns en vattendom (18/1955) från år Vattendomen medger ett vattenuttag på m 3 /dygn, dock högst m 3 /år. Föroreningsrisker och sårbarhet Vattenresursen är belägen mitt i Gålnäs samhälle, vilket medför många potentiella föroreningskällor. Över vattenresursen passerar både järnväg och flertalet vägar, varav en är rekommenderad väg för farligt gods. Bensinstationer, verkstäder, kemtvätt är exempel på objekt som inventerats som potentiellt förorenade områden på vattenresursen. Söder om vattentäkten på andra sidan Själevadfjärden ligger ett industriområde. Det finns ett tätande jordlager ovan grundvattenmagasin, vilket minskar vattentäktens sårbarhet. Vattenskydd Vattentäkten i Gålnäs har ett vattenskyddsområde från år Effekter av klimatförändringar Riskerna för påverkan av klimatförändringar bedöms vara relativt låga. Grundvattenkvaliteten kan komma att försämras med tiden och klimatet. I kapitel 9 beskrivs hur grundvattenmagasin i isälvsavlagringar generellt kan påverkas av klimatförändringarna.

78 Sida 77 av Isälvsavlagring vid Edensforsen i Junsele, Sollefteå kommun Tabell 23. Prioriteringsklasser samt prioritetstal för vattenresursen. Även den uttagbara vattenmängden enligt SGU:s bedömning redovisas. Klassindelningen och prioriteringsmetodiken beskrivs i kapitel 4. Id_nr Uttagsmängdsklass Vattenkvalitetsklass Vattenuttagsklass Sårbarhetsklass Prioritetstal ,8 Uttagbar vattenmängd enligt SGU Stor grundvattentillgång, l/s Allmänt om vattenresursen Grundvattenresursen vid Edensforsen ligger vid Ångermanälven sydost om Junsele. Uttagsmöjligheterna är stora, vattenkvaliteten är god och större vattenuttag sker. Sårbarheten har bedömts som hög på grund av grövre material vid ytan. I grundvattenresursen finns en vattentäkt i drift, Edensforsens vattentäkt, och en nedlagd vattentäkt, i Eden. Vattentäkten i Edensforsen försörjer ungefär personekvivalenter. Vattenförekomsten SE är belägen på vattenresursen. Tillstånd Det finns tillstånd för grundvattenuttag för vattentäkten i Edensforsen.

79 Sida 78 av 113 Föroreningsrisker och sårbarhet De potentiella föroreningskällor som finns är bland annat vägar (rekommenderad primär väg för farligt gods), jordbruk, skogsbruk, bostäder och enskilda avlopp. Det finns en grustäkt och en bergtäkt belägna på/vid vattenresursen. Ett sågverk har inventerats som potentiellt förorenat område, MIFO riskklass 4. En stor risk för vattenresursen är Edenforsen vattenkraftverk där det vid ett olyckstillbud kan spridas till exempel hydrauloljor. Det föreligger även en risk för dammbrott. Vattenresursen är sårbar eftersom det inte finns något tätande jordlager ovanpå grundvattenmagasinet. Vattenskydd Ett nytt vattenskyddsområde i Edensforsen fastställs år I figuren ovan visas även vattenskyddsområdet för Edens vattentäkt som fastställdes år Effekter av klimatförändringar Riskerna för påverkan av klimatförändringar bedöms vara relativt låga. Ångermanälvens vattenkvalitet kan försämras med tiden och klimatet, vilket medför att en viss försämring av grundvattenkvaliteten kan uppkomma om inducerad infiltration sker. I kapitel 9 beskrivs hur grundvattenmagasin i isälvsavlagringar generellt kan påverkas av klimatförändringarna.

80 Sida 79 av Skorpedsåsen vid Bjästa, Örnsköldsviks kommun Tabell 24. Prioriteringsklasser samt prioritetstal för vattenresursen. Även den uttagbara vattenmängden enligt SGU:s bedömning redovisas. Klassindelningen och prioriteringsmetodiken beskrivs i kapitel 4. Id_nr Uttagsmängdsklass Vattenkvalitetsklass Vattenuttagsklass Sårbarhetsklass Prioritetstal ,8 Uttagbar vattenmängd enligt SGU God grundvattentillgång, 5-25 l/s Allmänt om vattenresursen Grundvattenresursen Skorpedsåsen vid Bjästa kan frambringa en del grundvatten, har en god vattenkvalitet, används för allmän vattenförsörjning genom vattenuttag i grundvattentäkten som benämns Bjästatjärn och har en mycket låg sårbarhet på grund av att finkornigare markmaterial överlagrar akvifären. Vattentäkten vid Bjästatjärn försörjer enligt uppgift drygt personekvivalenter med vatten. Vattenförekomsterna Bjästa, Köpmanholmen SE och Bjästamon, Bjästa SE är belägna på vattenresursen. Tillstånd Det finns ett tillstånd för grundvattenuttaget vid Bjästatjärn.

81 Sida 80 av 113 Föroreningsrisker och sårbarhet Vattenresursens södra del är belägen mitt i ett samhälle, Bjästa, vilket medför många potentiella föroreningskällor. Över vattenresursen passerar både järnväg och flertalet vägar, varav två är rekommenderade vägar för farligt gods. Bensinstationer, verkstäder och kemtvätt är exempel på objekt som inventerats som potentiellt förorenade områden på vattenresursen. I vattenresursen norra del finns en avfallsdeponi som klassats till MIFO riskklass 4 (förorenat område). Vid vattentäkten i Bjästatjärn har problem med förorening av perkloretylen förekommit. Långvariga problem har förekommit och ett par av brunnarna i vattentäkten har periodvis inte använts p.g.a. för höga halter av förorenande ämnen. Utsläppet av kemikalien har dömts som ett miljöbrott. Det finns ett tätande jordlager ovan grundvattenmagasin, vilket minskar vattentäktens sårbarhet. Vattenskydd Vattentäkten har ett vattenskyddsområde från år Effekter av klimatförändringar Riskerna för påverkan av klimatförändringar bedöms vara relativt låga. Grundvattenkvaliteten kan komma att försämras med tiden. I kapitel 9 beskrivs hur grundvattenmagasin i isälvsavlagringar generellt kan påverkas av klimatförändringarna.

82 Sida 81 av Isälvsavlagring vid Österforse, Sollefteå kommun Tabell 25. Prioriteringsklasser samt prioritetstal för vattenresursen. Även den uttagbara vattenmängden enligt SGU:s bedömning redovisas. Klassindelningen och prioriteringsmetodiken beskrivs i kapitel 4. Id_nr Uttagsmängdsklass Vattenkvalitetsklass Vattenuttagsklass Sårbarhetsklass Prioritetstal ,8 Uttagbar vattenmängd enligt SGU God grundvattentillgång, storleksordningen 1-5 l/s Allmänt om vattenresursen Isälvsavlagringen vid Österforse kan frambringa en del grundvatten, har en god vattenkvalitet, används för allmän vattenförsörjning och har en mycket låg sårbarhet på grund av finkornigare markmaterial ytligt. Vattentäkten i Österforse försörjer drygt personekvivalenter med vatten. Tillstånd Det finns ett tillstånd för grundvattenuttag i Österforse. Sårbarhet och föroreningsrisker De potentiella föroreningskällor som finns är bland annat vägar (rekommenderad väg för farligt gods), järnväg, jordbruk, skogsbruk och bostäder (tätorter).

83 Sida 82 av 113 Det finns ett tätande jordlager ovanpå grundvattenmagasinet, vilket minskar sårbarheten. Vattenskydd Vattentäkten har ett vattenskyddsområde från år Effekter av klimatförändringar Riskerna för påverkan av klimatförändringar bedöms vara relativt låga. Grundvattenkvaliteten kan komma att försämras med tiden. I kapitel 9 beskrivs hur grundvattenmagasin i isälvsavlagringar generellt kan påverkas av klimatförändringarna Isälvsavlagring vid Angsta/Bollstabruk, Kramfors kommun Tabell 26. Prioriteringsklasser samt prioritetstal för vattenresursen. Även den uttagbara vattenmängden enligt SGU:s bedömning redovisas. Klassindelningen och prioriteringsmetodiken beskrivs i kapitel 4. Id_nr Uttagsmängdsklass Vattenkvalitetsklass Vattenuttagsklass Sårbarhetsklass Prioritetstal ,8 Uttagbar vattenmängd enligt SGU God grundvattentillgång, 1-5 l/s Allmänt om vattenresursen Isälvsavlagringen vid Angsta/Bollstabruk kan frambringa en del grundvatten, har en god vattenkvalitet, används för allmän vattenförsörjning och

84 Sida 83 av 113 har en låg sårbarhet på grund av att finkornigare markmaterial överlagrar akvifären. Grundvattentäkten i Angsta försörjer ca personekvivalenter med dricksvatten. Trots vattenresursens goda vattenkvalitet har råvattnets innehåll av järn visat sig bli mer och mer svårfällt med åren. Vattenförekomsterna Angsta Bollsta SE och Bollsta Bollstabruk SE är belägna på vattenresursen. Tillstånd Det finns ett tillstånd för grundvattenuttag i Angsta. Föroreningsrisker och sårbarhet De potentiella föroreningskällor som finns är bland annat vägar, jordbruk, skogsbruk och bostäder (tätorter). Sex objekt på vattenresursen har inventerats som potentiellt förorenade områden, varav fem av dessa är avfalls- eller industrideponier (en har fått MIFO-riskklass 2). Österut på/vid vattenresursen ligger samhället Bollstabruk med flera förorenade områden och potentiella föroreningskällor. Vattenresursen har en låg sårbarhet på grund av tätande jordlager ovanpå. Dock finns en del gamla täkter som ligger som sår på vattenresursen och gör att eventuella föroreningar skulle kunna ta sig ner till grundvattnet snabbt. Vattenskydd Vattentäkten har ett vattenskyddsområde från år Bussjön som används för att förstärka grundvattentillgången skyddas även med lokala föreskrifter. Effekter av klimatförändringar Riskerna för påverkan av klimatförändringar bedöms vara låga. Grundvattenkvaliteten kan komma att försämras med tiden. I kapitel 9 beskrivs hur grundvattenmagasin i isälvsavlagringar generellt kan påverkas av klimatförändringarna.

85 Sida 84 av Ljunganåsen vid Ede och Stöde, Sundsvalls kommun Tabell 27. Prioriteringsklasser samt prioritetstal för vattenresursen. Även den uttagbara vattenmängden enligt SGU:s bedömning redovisas. Klassindelningen och prioriteringsmetodiken beskrivs i kapitel 4. Id_nr Uttagsmängdsklass Vattenkvalitetsklass Vattenuttagsklass Sårbarhetsklass Prioritetstal ,8 Uttagbar vattenmängd enligt SGU Stor grundvattentillgång, l/s Allmänt om vattenresursen Grundvattenresursen Ljunganåsen vid Ede och Stöde i Sundsvalls kommun sträcker sig i öst-västlig riktning och löper längs Ljungan. Den uttagbara grundvattenmängden är stor, l/s, vattenkvaliteten är god, grundvattenuttag sker i Ede vattentäkt och sårbarheten är hög på grund av grövre markmaterial ytligt. Vattentäkten i Ede är i drift, men inte den i Stöde, som inte längre finns kvar. Antalet personer som försörjs från vattentäkten i Ede är ca Vattenförekomsten SE är belägen på vattenresursen. Tillstånd Det finns ett tillstånd för grundvattenuttag i Stöde.

86 Sida 85 av 113 Föroreningsrisker och sårbarhet De potentiella föroreningskällor som finns är bland annat vägar, järnväg, jordbruk, skogsbruk, bostäder (tätorter) och enskilda avlopp. En plantskola är belägen på vattenresursen (MIFO-riskklass 4). Ytterligare tre objekt har inventerats som potentiellt förorenade områden. En stor risk för vattenresursen är Nederede vattenkraftverk där det vid ett olyckstillbud kan spridas till exempel hydrauloljor. Det finns även en risk för dammbrott. På Ljungans strandkanter har det förekommit ras och skred. Vattenresursen är sårbar eftersom det inte finns något tätande jordlager ovanpå grundvattenmagasinet. Vattenskydd På grundvattenresursen finns två vattenskyddsområden, ett i Ede från år 1976 och ett i Stöde från år Effekter av klimatförändringar Riskerna för påverkan av klimatförändringar bedöms vara relativt låga. Grundvattenkvaliteten kan försämras med tiden och klimatet. Eftersom Ljungan regleras bedöms risken för översvämning vara lägre än i ett oreglerat vattendrag. I samband med höga flöden år 2000 noterades dock att problem uppkom då kraftbolagen var tvungna att släppa stora vattenmängder, vilket visar att problem kan uppstår trots vattenregleringen. I kapitel 9 beskrivs hur grundvattenmagasin i isälvsavlagringar generellt kan påverkas av klimatförändringarna.

87 Sida 86 av Indalsälvsåsen nordväst om Wifsta Tabell 28. Prioriteringsklasser samt prioritetstal för vattenresursen. Även den uttagbara vattenmängden enligt SGU:s bedömning redovisas. Klassindelningen och prioriteringsmetodiken beskrivs i kapitel 4. Id_nr Uttagsmängdsklass Vattenkvalitetsklass Vattenuttagsklass Sårbarhetsklass Prioritetstal ,7 Uttagbar vattenmängd enligt SGU Stor grundvattentillgång, l/s Allmänt om vattenresursen Grundvattenresursen på den norra sidan av Indalsälven kan frambringa mycket grundvatten, men är relativt sårbar på grund av grovt material ytligt. Grundvattenresursen kan i framtiden bli en reservvattentäkt för Wifsta vattentäkt. Provpumpningar har utförts under lång tid och vattentillgången är mycket god beroende på att inducerad infiltration från Indalsälven kan ske. Enligt MittSverige Vatten AB går det sannolikt att ta ut l/s i området. Manganhalterna är något förhöjda, men i övrigt är vattenkvaliteten god. Tillstånd Såvitt känt finns inget tillstånd för vattenuttag från grundvattenresursen.

88 Sida 87 av 113 Föroreningsrisker och sårbarhet De potentiella föroreningskällor som finns är bland annat vägar, jordbruk, skogsbruk, kraftstationer (petroleumhantering), bostäder (tätorter) samt skoterkörning/båttrafik på Indalsälven. Det finns en grustäkt belägen på vattenresursen och en bergtäkt norr om vattenresursen. Vattenresursen är sårbar eftersom det inte finns något tätande jordlager ovanpå grundvattenmagasinet. Vattenskydd Delar av vattenresursen ingår i vattenskyddsområdet för Wifsta vattentäkt. Effekter av klimatförändringar Riskerna för påverkan av klimatförändringar bedöms vara relativt låga. Indalsälvens vattenkvalitet kan försämras med tiden och klimatet, vilket medför att en viss försämring av grundvattenkvaliteten kan uppkomma eftersom inducerad infiltration sker. I kapitel 9 beskrivs hur grundvattenmagasin i isälvsavlagringar generellt kan påverkas av klimatförändringarna Isälvsavlagring vid Långvattnet, Sollefteå kommun

89 Sida 88 av 113 Tabell 29. Prioriteringsklasser samt prioritetstal för vattenresursen. Även den uttagbara vattenmängden enligt SGU:s bedömning redovisas. Klassindelningen och prioriteringsmetodiken beskrivs i kapitel 4. Id_nr Uttagsmängdsklass Vattenkvalitetsklass Vattenuttagsklass Sårbarhetsklass Prioritetstal ,7 Uttagbar vattenmängd enligt SGU Stor grundvattentillgång, l/s Allmänt om vattenresursen Isälvsavlagringen vid Långvattnet kan frambringa mycket grundvatten, har en god vattenkvalitet, används för allmän vattenförsörjning och har en hög sårbarhet på grund av grövre markmaterial även ytligt. Det finns en allmän vattentäkt i Långvattnet. Vattenresursen Långvattnet- Ytsjö SE är belägen på vattenresursen. Tillstånd Det finns ett tillstånd för vattenavledning i Långvattnet, från år Föroreningsrisker och sårbarhet De potentiella föroreningskällor som finns är bland annat vägar (rekommenderad primär väg för farligt gods), jordbruk, skogsbruk, och bostäder (tätorter). Det finn ett oljelager väster om vattenresursen, i kartan markerad som ett potentiellt förorenat område (E). Vattenresursen är sårbar eftersom det inte finns något tätande jordlager ovan grundvattenmagasinet. Vattenskydd Vattentäkten i Långvattnet har ett vattenskyddsområde från år Effekter av klimatförändringar Risken för påverkan av klimatförändringar bedöms vara låg. Närheten till ytvatten gör dock att en viss försämring av grundvattenkvaliteten kan uppkomma om ytvattenkvaliteten försämras med tiden och klimatet, t.ex. på grund av översvämningar. I kapitel 9 beskrivs hur grundvattenmagasin i isälvsavlagringar generellt kan påverkas av klimatförändringarna.

90 Sida 89 av Vattenresurs i berggrunden, Överbygden/Bjällsta, Örnsköldsviks kommun Tabell 30. Prioriteringsklasser samt prioritetstal för vattenresurserna. Klassindelningen och prioriteringsmetodiken beskrivs i kapitel 4. Id_nr Sårbarhets -klass Uttagsmängdsklass Vattenkvalitetsklass Vattenuttagsklass Prioritetstal ,5 Allmänt om vattenresursen Grundvattenresursen i berg i Överbygden/Bjällsta kan frambringa en del grundvatten, har en mycket god vattenkvalitet, används för allmän vattenförsörjning och har en mycket låg sårbarhet på grund av att grundvattenmagasinet överlagras av silt och lera. Den allmänna vattentäkten i Överbygden försörjer drygt 750 personekvivalenter. Vattenförekomsten Överbygden SE är belägen på vattenresursen. Tillstånd Såvitt känt finns inget tillstånd för grundvattenuttag. Föroreningsrisker och sårbarhet De potentiella föroreningskällor som finns är bland annat vägar, järnväg, jordbruk, skogsbruk, och bostäder.

91 Sida 90 av 113 Vattenresursens sårbarhet är liten eftersom det finns ett tätande jordlager av silt och lera ovanpå grundvattenmagasinet. Vattenskydd Vattentäkten i Överbygden/Bjällsta har ett vattenskyddsområde från år Effekter av klimatförändringar Riskerna för påverkan av klimatförändringar bedöms vara låg. Eventuellt lägre grundvattennivåer bedöms inte påverka grundvattenresursen. I kapitel 9 beskrivs hur grundvattenmagasin i berggrunden generellt kan påverkas av klimatförändringarna Ångermanälven, Sollefteå och Kramfors kommuner Tabell 31. Prioriteringsklasser samt prioritetstal för vattenresursen. Klassindelningen och prioriteringsmetodiken beskrivs i kapitel 4. Vattenresurserna med id-nummer som börjar på 3 är sjöar och större vattendrag och vattenresurser som med id-nummer som börjar på 2 är mindre vattendrag. Id_nr Uttagsmängdsklass Vattenkvalitetsklass Vattenuttagsklass Sårbarhetsklass Prioritetstal 3387, (3209, 3210, 3281, 3283, 3289, 3332, 3334, 3387, ,8 3388, 3398, 3443)* 2027, 2029, 2030, 2171, 2172 (2064, 2074, 211, 2122, 2125, 2154, 2195)* ,8 *Omprioriterad (prioritetstal höjt med 1 eller 2) p.g.a. del av Ångermanälven.

92 Sida 91 av 113 Allmänt om vattenresursen Ångermanälven som har sina källor i Västerbottens län (södra Lappland), flyter genom Vilhelmina och Åsele kommuner och ner genom Sollefteå och Kramfors kommuner innan den mynnar i Bottenhavet vid Kramfors. Medelflödet är 530 m 3 /s enligt SMHI. Den del av älven som har en hög regional prioritet är delen mellan Hällbymagasinet och Nyland/Sandslån. Älven är reglerad vid ett flertal vattenkraftverk. Tillstånd Två tillstånd medger vattenuttag från Ångermanälven. Till vattentäkterna i Forsås/Näsåker och Granvåg i Sollefteå kommun tas vatten från Ångermanälven och infiltreras i grundvattenmagasinen (d.v.s. konstgjort grundvatten bildas). Föroreningsrisker och sårbarhet De potentiella föroreningskällor som finns är bland annat vägar, jordbruk, skogsbruk, bostäder (tätorter), industrier, reningsverk och enskilda avlopp. En stor risk för vattenresursen är vattenkraftverken Hällby, Gulsele, Degerforsen, Edensforse, Långbjörn, Lasele, Nämforsen, Moforsen, Forsmo och Sollefteå. Vid ett olyckstillbud på kraftverken kan det spridas till exempel hydrauloljor och risken för dammbrott förekommer. Det förekommer även en översvämningsrisk för vattenresursen, tillexempel bedöms reningsverket på Hågestaön i Sollefteå översvämmas vid ett 100-årsflöde. På älvens strandkanter har det förekommit ras och skred. Vattenresursen har relativt låg sårbarhet med avseende på det höga flödet vilket skapar omblandning och utspädning av eventuella föroreningsspridningar. Dock ökar sårbarheten i selen till älvarna. Vattenskydd En del av Ångermanälven ligger i vattenskyddsområdet kring vattentäkten i Granvåg i Sollefteå och vattentäkten i Näsåker i Forsås, i Sollefteå kommun. Effekter av klimatförändringar Mot slutet av innevarande sekel väntas årsmedelvattenföringen i Ångermanälven ha ökat med % och 100-årsflödet ha minskat med % jämfört med idag. Vårflödet och de maximala flödena förväntas vara mindre än idag. Troligtvis kommer en förskjutning mot allt större flöden på hösten att ske (SGI & SMHI, 2010). Ökade flöden kan leda till mycket försämrade förhållanden vid t.ex. översvämningar. Vid många vattendrag finns risk för skred och ras vid t.ex. skyfall. Områden som inte tidigare har utsatts kan bli utsatta. Ämnestransporten till vattendraget kommer generellt att öka på grund av ökad tillrinning. Vattenkvaliteten förutspås därför försämras gradvis,

93 Sida 92 av 113 speciellt när det gäller färg (ökade humushalter), grumlighet, närsalthalter m.m. Vattnet kan bli yngre och mjukare, vilket bland annat innebär lägre alkalinitet, hårdhet och ph-värde. Risken för förorening på grund av översvämningar ökar. Vid översvämning kan även mikroorganismer mobiliseras och spridas. Risken för utsläpp av orenat avloppsvatten ökar Gideälven, Örnsköldsviks kommun Tabell 32. Prioriteringsklasser samt prioritetstal för vattenresursen. Klassindelningen och prioriteringsmetodiken beskrivs i kapitel 4. Id_nr Uttagsmängdsklass Vattenkvalitetsklass Vattenuttagsklass Sårbarhetsklass Prioritetstal ,8 Allmänt om vattenresursen Gideälven har sina källor på Stöttingfjället i Vilhelmina kommun, rinner genom Åsele och Örnsköldsviks kommuner och mynnar i Bottenhavet. Medelflödet vid mynningen är ca 40 m 3 /s enligt SMHI. Den del av älven som har fått hög prioritet i den här vattenförsörjningsplanen är delen som rinner mellan Gissjön och mynningen i Bottenhavet vid Husum. Älven är reglerad. Tillstånd Husumfabriken (Metsä Board) har tillstånd att ta ut maximalt 1 m 3 /s från Gideälven.

94 Sida 93 av 113 Föroreningsrisker och sårbarhet De potentiella föroreningskällor som finns är bland annat vägar, jordbruk, skogsbruk, bostäder (tätorter), reningsverk och enskilda avlopp. En stor risk för vattenresursen är vattenkraftverken Gideå Bruk, Gideböle och Gideåbacka. Vid ett olyckstillbud på kraftverken kan det spridas till exempel hydrauloljor. Även risk för dammbrott föreligger. På Gideälvens strandkanter har det förekommit ras och skred. Vattenresursen har relativt låg sårbarhet på grund av det höga flödet vilket skapar omblandning och utspädning av eventuella föroreningar. Dock är sårbarheten högre i selen i älven. Vattenskydd Den aktuella delen av Gideälven ingår inte i något vattenskyddsområde. Effekter av klimatförändringar Mot slutet av innevarande sekel väntas årsmedelvattenföringen i Gideälven ha ökat med % och 100-årsflödet ha minskat med % jämfört med idag. Vårflödet och de maximala flödena förväntas vara mindre än idag. Troligtvis kommer en förskjutning mot allt större flöden på hösten att ske (SGI & SMHI, 2010). Ökade flöden kan leda till mycket försämrade förhållanden vid t.ex. översvämningar. Vid många vattendrag finns risk för skred och ras vid t.ex. skyfall. Områden som inte tidigare har utsatts kan bli utsatta. Ämnestransporten till vattendraget kommer generellt att öka på grund av ökad tillrinning. Vattenkvaliteten förutspås därför försämras gradvis, speciellt när det gäller färg (ökade humushalter), grumlighet, närsalthalter m.m. Vattnet kan bli yngre och mjukare, vilket bland annat innebär lägre alkalinitet, hårdhet och ph-värde. Risken för förorening på grund av översvämningar ökar. Vid översvämning kan även mikroorganismer mobiliseras och spridas. Risken för utsläpp av orenat avloppsvatten ökar.

95 Sida 94 av Indalsälven, Sundsvalls och Timrå kommuner Tabell 33. Prioriteringsklasser samt prioritetstal för vattenresursen. Klassindelningen och prioriteringsmetodiken beskrivs i kapitel 4. Vattenresurserna med id-nummer som börjar på 3 är sjöar och större vattendrag och vattenresurser som med id-nummer som börjar på 2 är mindre vattendrag. Id_nr 3268, 3284, 3392, 3400, 3402, 3403, 3445, , 2138, 2147, 2147, 2148, 2149, 2150, 2239 Uttagsmängdsklass Vattenkvalitets klass Vattenuttagsklass Sårbarhetsklass Prioritetstal , ,7 Allmänt om vattenresursen Indalsälven rinner från Jämtlandsfjällen, genom Storsjön i Östersund, delar av Sundsvalls kommun och slutligen ut i Bottenhavet vid Wifsta vattentäkt i Timrå. Medelflödet vid utloppet är 474 m 3 /s enligt SMHI. Tillstånd Massafabrikerna SCA Östrand och SCA Ortviken har tillstånd att ta ut vatten (4 m 3 /s) från Indalsälven. Det finns även ett tillstånd för Östrands sulfatfabrik att ta ut vatten.

96 Sida 95 av 113 Figur 7. Indalsälven uppströms Wifsta vattentäkt. Föroreningsrisker och sårbarhet De potentiella föroreningskällor som finns för vattenresursen är exempelvis vägar, jordbruk, skogsbruk, bostäder (tätorter), industrier, reningsverk och enskilda avlopp. En stor risk för vattenresursen är vattenkraftverken Bergforsen och Järkvissle. Vid ett olyckstillbud på kraftverken kan det spridas till exempel hydrauloljor och risken för dammbrott förekommer. Det förekommer även viss risk för höga vattennivåer i älven, även om regleringshöjden enbart är 20 cm och ett nytt utskov är anlagt vid Bergeforsens kraftstation. På älvens strandkanter har det förekommit ras och skred. Vattenresursen har relativt låg sårbarhet på grund av det höga flödet vilket skapar omblandning och utspädning av eventuella föroreningar. Dock är sårbarheten högre i selen i älvarna.

97 Sida 96 av 113 Vattenskydd Delar av Indalsälven ingår i vattenskyddsområden kring vattentäkterna i Liden, reservvattentäkten i Indal och Wifsta. Effekter av klimatförändringar Mot slutet av innevarande sekel väntas årsmedelvattenföringen i Indalsälven att ha ökat med % och 100-årsflödet ha minskat med % jämfört med idag. Vårflödet och de maximala flödena förväntas vara mindre än idag. Troligtvis kommer en förskjutning mot allt större flöden på hösten att ske (SGI & SMHI, 2010). Ökade flöden kan leda till mycket försämrade förhållanden vid t.ex. översvämningar. Vid många vattendrag finns risk för skred och ras vid t.ex. skyfall. Områden som inte tidigare har utsatts kan bli utsatta. Ämnestransporten till vattendraget kommer generellt att öka på grund av ökad tillrinning. Vattenkvaliteten förutspås därför försämras gradvis, speciellt när det gäller färg (ökade humushalter), grumlighet, närsalthalter m.m. Vattnet kan bli yngre och mjukare, vilket bland annat innebär lägre alkalinitet, hårdhet och ph-värde. Risken för förorening på grund av översvämningar ökar. Vid översvämning kan även mikroorganismer mobiliseras och spridas. Risken för utsläpp av orenat avloppsvatten ökar Ljungan, Ånge och Sundsvalls kommuner

98 Sida 97 av 113 Tabell 34. Prioriteringsklasser samt prioritetstal för vattenresursen. Klassindelningen och prioriteringsmetodiken beskrivs i kapitel 4. Vattenresurserna med id-nummer som börjar på 3 är sjöar och större vattendrag och vattenresurser som med id-nummer som börjar på 2 är mindre vattendrag. Id_nr Uttagsmängdsklass Vattenkvalitetsklass Vattenuttagsklass Sårbarhetsklass Prioritetstal 3195, 3224, 3225, 3260, 3261, 3262, 3263, 3264, 3275, 3296, 3321, 3377, ,3 3382, 3419, 3419, 3433, , 2054, 2055, 2085, 2109, 2139, 2140, 2141, 2144, 2145, 2146, 2160, 2163, 2173, 2175, 2203, 2234, ,7 *Omprioriterad (prioritetstal höjt med 1 eller 2) p.g.a. del av Ljungan. Allmänt om vattenresursen Ljungan rinner från Sylarna på gränsen mellan Jämtland och Norge och genom ett flertal sjöar samt Ånge och Sundsvalls kommuner, för att slutligen mynna i Bottenhavet vid Kvissleby, Nolby och Skottsund. Medelflödet vid utloppet är 142 m 3 /s enligt SMHI. Den del av älven som har fått en hög prioritet i den här vattenförsörjningsplanen är delen mellan sjön Aldern och utloppet i Bottenhavet söder om Sundsvall. I figur 8 visas ett sel i Ljungan vid Kölsillre i Ånge kommun. Figur 8. Ljungan vid Kölsillre i Ånge kommun. Tillstånd Industrierna Eka Chemicals i Alby i Ånge kommun och Akzo Nobel i Stockvik i Sundsvall har tillstånd att ta ut vatten från Ljungan.

99 Sida 98 av 113 Föroreningsrisker och sårbarhet De potentiella föroreningskällor som finns är bland annat vägar, jordbruk, skogsbruk, bostäder (tätorter), industrier, reningsverk och enskilda avlopp. En stor risk för vattenresursen är vattenkraftverken Järnvägsforsen, Parteboda, Hermansboda. Ljunga, Nederede, Skallböle, Matfors och Vitforsen. Vid ett olyckstillbud på kraftverken kan det spridas till exempel hydrauloljor och risk för dammbrott förekommer. Det förekommer även en översvämningsrisk och på Ljungans strandkanter har det förekommit ras och skred. Vattenresursen har relativt låg sårbarhet på grund av det höga flödet, vilket skapar omblandning och utspädning av eventuella föroreningar. Jämfört med Indalsälven är minimiflödet i Ljungan lågt, vilket gör sårbarheten högre. Sårbarheten är högre i selen i älven, än längs övriga delsträckor. Vattenskydd Ljungan ligger i vattenskyddsområden för vattentäkterna i Ede (endast en kort sträcka längs stranden), Matfors, Grönsta och Nolby. Effekter av klimatförändringar Mot slutet av innevarande sekel väntas årsmedelvattenföringen i Ljungan ha ökat med % och 100-årsflödet ha minskat med % jämfört med idag. Vårflödet och de maximala flödena förväntas vara mindre än idag. Troligtvis kommer en förskjutning mot allt större flöden på hösten att ske (SGI & SMHI, 2010). Ökade flöden kan leda till mycket försämrade förhållanden vid t.ex. översvämningar. Vid många vattendrag finns risk för skred och ras vid t.ex. skyfall. Områden som inte tidigare har utsatts kan bli utsatta. Ämnestransporten till vattendraget kommer generellt att öka på grund av ökad tillrinning. Vattenkvaliteten förutspås därför försämras gradvis, speciellt när det gäller färg (ökade humushalter), grumlighet, närsalthalter m.m. Vattnet kan bli yngre och mjukare, vilket bland annat innebär lägre alkalinitet, hårdhet och ph-värde. Risken för förorening på grund av översvämningar ökar. Vid översvämning kan även mikroorganismer mobiliseras och spridas. Risken för utsläpp av orenat avloppsvatten ökar.

100 Sida 99 av Faxälven, Sollefteå kommun Tabell 35. Prioriteringsklasser samt prioritetstal för vattenresursen. Klassindelningen och prioriteringsmetodiken beskrivs i kapitel 4. Vattenresurserna med id-nummer som börjar på 3 är sjöar och större vattendrag och vattenresurser som med id-nummer som börjar på 2 är mindre vattendrag. Id_nr (3304, 3307, 3356, 3359, 344)* 2100, (2037, 2042, 2184, 2192, 2200, 2269, 2007)* Uttagsmängdsklass Vattenkvalitetsklass Vattenuttagsklass Sårbarhetsklass Prioritets tal , ,8 *Omprioriterad (prioritetstal höjt med 1eller 2) p.g.a. del av Faxälven. Allmänt om vattenresursen Faxälven rinner upp i Strömsunds kommun i Jämtland, delar sig genom bifurkationen Vängelälven (vatten från Faxälven rinner till Fjällsjöälven) och mynnar i Ångermanälven mellan Långsele och Sollefteå. Medelflödet vid utloppet i Ångermanälven är 160 m 3 /s enligt SMHI. Den del av älven som har fått en hög prioritet i den här vattenförsörjningsplanen är delen som rinner mellan Ramselesjön och utloppet i Ångermanälven. Tillstånd Det finns ett tillstånd för att från Faxälven avleda vatten och infiltrera i grundvattenmagasinet i Ramsele för att öka grundvattenmängden.

101 Sida 100 av 113 Föroreningsrisker och sårbarhet De potentiella föroreningskällor som finns är bland annat vägar, jordbruk, skogsbruk, bostäder (tätorter), industrier, reningsverk och enskilda avlopp. En stor risk för vattenresursen är vattenkraftverken Hjälta, Forsse, Edsele och Ramsele. Vid ett olyckstillbud på kraftverken kan det spridas till exempel hydrauloljor och risken för dammbrott förekommer. Det förekommer även en översvämningsrisk för vattenresursen, till exempel bedöms vattenverket i Ramsele översvämmas vid ett 100-årsflöde. På älvens strandkanter har det förekommit ras och skred. Vattenresursen har relativt låg sårbarhet med avseende på det höga flödet vilket skapar omblandning och utspädning av eventuella föroreningar. Dock är sårbarheten i selen i älven större. Vattenskydd Faxälven ingår inte i något vattenskyddsområde i dagsläget. Effekter av klimatförändringar Mot slutet av innevarande sekel väntas årsmedelvattenföringen i Faxälven ha ökat med % och 100-årsflödet ha minskat med % jämfört med idag. Vårflödet och de maximala flödena förväntas vara mindre än idag. Troligtvis kommer en förskjutning mot allt större flöden på hösten att ske (SGI & SMHI, 2010). Ökade flöden kan leda till mycket försämrade förhållanden vid t.ex. översvämningar. Vid många vattendrag finns risk för skred och ras vid t.ex. skyfall. Områden som inte tidigare har utsatts kan bli utsatta. Ämnestransporten till vattendraget kommer generellt att öka på grund av ökad tillrinning. Vattenkvaliteten förutspås därför försämras gradvis, speciellt när det gäller färg (ökade humushalter), grumlighet, närsalthalter m.m. Vattnet kan bli yngre och mjukare, vilket bland annat innebär lägre alkalinitet, hårdhet och ph-värde. Risken för förorening på grund av översvämningar ökar. Vid översvämning kan även mikroorganismer mobiliseras och spridas. Risken för utsläpp av orenat avloppsvatten ökar.

102 Sida 101 av Vattenresurser av riksintresse Vattentäkterna i Wifsta, Grönsta, Nolby och Matfors i Västernorrlands län är föreslagna att klassas som riksintressen för vattenförsörjning. Vattenresurserna som alla dessa vattentäkter ligger i har en mycket hög eller hög prioritet i den här regionala vattenförsörjningsplanen, trots att föreliggande plan enbart värderar vattenresursen, medan bedömningen av riksintresse inkluderar vilka tekniska installationer som finns på vattenresursen, i form av bl.a. vattenverk. De fyra vattentäkterna är klassade som riksintressen eftersom de uppfyller alla ställda krav, vilka är: 1. Nyttjas/kan nyttjas av många människor 2. Realistiska alternativ saknas 3. Stor kapacitet 4. God kvalitet 5. Liten risk att påverkas av klimatförändringar 6. Behövs som reserv eller för framtida användning Övriga vattenresurser Övriga vattenresurser (med prioritetstal 1 och 2) redovisas på kartor i bilaga 2 samt i tabellform i bilaga Bristområden Områden med kapacitetsproblem I Västernorrlands län är variationerna i hydrologiska och hydrogeologiska förutsättningar för vattenuttag stora. Några av Sveriges största vattenresurser är belägna i länet, bl.a. i form av isälvsavlagringar i Sundsvall och Timrå, men i andra delar av länet förekommer områden med betydligt sämre förutsättningar för etablering av vattentäkter. I Sundsvall och Timrå kommuner noteras att det i omvandlingsområden, där det tidigare förekommit fritidsbebyggelse men nu övergår till permanentboende med större vattenbehov, kan vara brist på vatten. Detta gäller framförallt om vattenförsörjningen varit baserad på vattenuttag i bergborrade brunnar och om alternativet med överföringsledning inte finns. I Kramfors kommun har man problem med dålig vattentillgång i området från Storsjön och ut till Nyadal vid kusten. I Härnösands kommun råder brist på grundvattenresurser, men genom att vattenförsörjning kan ordnas med ytvatten finns inga kända områden med vattenbrist.

103 Sida 102 av 113 För Sollefteå kommun har ett flertal områden med kapacitetsproblem noterats (Para, Sånga, Eds skarpåkern, Sel (Ramsele-Edsele), Rådom, delar av Helgum, Junselevallen). I Örnsköldsviks kommun råder brist på grundvatten vid vattentäkterna i Nötbolandet, Ulvön, Trysunda och Björna. Vissa friluftsanläggningar har problem med att hitta vatten och på vissa håll har privata brunnar sinat. I Ånge kommun har man inte problem med vattenkapacitet Områden med kvalitetsproblem Utsläpp, bland annat vid olyckor, som leder till förorening av vattenresurser sker ibland. Exempelvis förorenades vattenresursen vid vattentäkten i Bjästatjärn av ett utsläpp av perkloretylen för ungefär 12 år sedan. Ett vanligt problem inom vattenförsörjningen i Västernorrland är höga halter av järn och mangan samt för låga ph-värden i grundvattnet. Att reducera järn och mangan samt justera ph i ett vattenverk är generellt relativt enkelt. Är halterna av järn och framför allt mangan däremot väldigt höga och/eller komplexbundna blir processen besvärlig. T.ex. i Sollefteå kommun är järn- och manganhalterna i vattnet generellt höga. Även vid Gålnäs vattentäkt i Örnsköldsvik förekommer problem med höga halter järn och mangan. Radon kommer från uran och radium. Dessa ämnen finns naturligt i alla jord- och bergarter, men halterna varierar. Alunskiffer är en uranrik svart skiffer som bland annat förekommer i fjällkedjan. Där alunskiffer finns är markradon ett vanligt problem (Strålsäkerhetsmyndigheten, 2009). Höga radonhalter i grundvatten finns t.ex. i Örnsköldsviks och Kramfors kommuner samt i Lagfors i Timrå kommun. Problemet är generellt störst i grundvattenresurser i berg. Fluoridhalten i grundvatten är framför allt bergartsberoende. I områden där berggrunden innehåller fluorid får vattnet från bergborrade brunnar alltid ett visst innehåll av detta ämne. I låga halter är fluorid kariesförebyggande, medan för höga halter är skadligt. Förhöjda halter av fluorid förekommer t.ex. i vattentäkter i Örnsköldsviks kommun. Arsenik är naturligt förekommande i mark och berggrund i Västernorrland men kan även härstamma från mänsklig aktivitet. Exempelvis i Östavall i Ånge kommun och i Lagfors i Sundsvalls kommun måste grundvattnet renas från bland annat arsenik. I delar av vattentäktsområdet i Granvåg finns arsenik naturligt förekommande i grundvattnet. Att grundvatten innehåller klorid (salt) kan bero på olika saker. I kustnära områden kan saltinnehållet bero på relikt saltvatten eller inträngning av recent havsvatten. Relikt saltvatten härstammar från den senaste istidens avsmältning då delar av Sverige (kusterna) var täckt av saltvatten. Inträngning av recent havsvatten kan ske nära strandkanten vid för stora vattenuttag. Detta måste beaktas när större vattenmängder ska tas ut i

104 Sida 103 av 113 skärgårdsområden. På vissa ställen där omvandlingstrycket är stort och det finns ett behov av allmänt VA, exempelvis i Tynderöområdet i Timrå kommen, finns det risk för saltvatteninträngning på flera ställen. 12. Mellankommunala vattenintressen I Västernorrlands län är de mellankommunala vattenintressena, främst på grund av demografiska förhållanden, relativt få. Under arbetet med den här vattenförsörjningsplanen har nedan beskrivna mellankommunala vattenintressen diskuterats. Wifsta vattentäkt ligger i Timrå kommun, men förser även personer i Sundsvalls kommun med dricksvatten. Vattentäkten försörjer befolkningen i Timrå, Sundsvall och omkringliggande samhällen med vatten. MittSverige Vatten AB, bolaget som ägs av Timrå, Sundsvalls och Nordanstigs kommuner, är huvudman för vattentäkten. Wifsta vattentäkt har kapacitet att försörja ytterligare abonnenter, varför även försörjning till omkringliggande kommuner kan bli aktuell i framtiden. Wifsta vattentäkt är sammankopplade med vattentäkterna i Nolby och Grönsta (Sundsvalls kommun) i den s.k. Ringen. Ett mellankommunalt intresse föreligger därigenom även på så sätt att Timrå kan försörjas med reservvatten från Sundsvalls kommun. Det finns tankar om att ansluta även Matfors, Nedansjö och Ede i Sundsvalls kommun till Ringen. Dricksvattnet från Östby vattenverk, Kramfors största vattenverk som får sitt vatten från Sjöbysjön, kan ledas en bit in i Härnösands kommun (till Hälledal/Ramvik). Ledningen går ända till Härnösand men vattnet kan inte pumpas ända dit på grund av begränsade tryckstegringsmöjligheter i Härnösands del av nätet. Isälvsavlagringen i Aspsele i Örnsköldsviks kommun ligger på gränsen till Västerbottens län. Större älvar i länet, från vilka en ort (och/eller industri) tar vatten en bit ner i avrinningsområdet, anses vara mellankommunala vattenintressen. Anledningen är att dessa älvar är recipienter för förorenande verksamheter (t.ex. avloppsvatten) och att råvattnet till vattentäkter nedströms varje utsläppskälla kan påverkas av alla förorenande verksamheter högre upp i avrinningsområdet. Exempel på sådana älvar är: Ångermanälven som har sina källor i Västerbottens län (södra Lappland), flyter genom Vilhelmina och Åsele kommuner och ner genom Sollefteå och Kramfors kommuner innan den mynnar i Bottenhavet Indalsälven som rinner från Jämtlandsfjällen, genom Storsjön i Östersund, delar av Sundsvalls kommun och slutligen ut i Bottenhavet vid Wifsta vattentäkt

105 Sida 104 av 113 Ljungan, se figur 9, som rinner från Sylarna på gränsen mellan Jämtland och Norge och genom ett flertal sjöar samt Ånge och Sundsvalls kommuner, för att till slut mynna i Bottenhavet vid Kvissleby, Nolby och Skottsund Gideälven som har sina källor på Stöttingfjället i Vilhelmina kommun, rinner genom Åsele och Örnsköldsviks kommuner och mynnar i Bottenhavet Moälven 1 som rinner upp i södra Åsele kommun i Västernorrlands län och mynnar i Örnsköldsviksfjärden vid Domsjö söder om Örnsköldsvik Faxälven som rinner upp i Strömsunds kommun i Jämtland, delar sig genom bifurkationen Vängelälven (vatten från Faxälven rinner till Fjällsjöälven) och mynnar i Ångermanälven mellan Långsele och Sollefteå Figur 9. Ljungan vid Kölsillre. Mjällån rinner från Härnösands kommun in i Timrå kommun och är således av intresse för båda dessa kommuner. Det finns även ett antal sjöar och mindre vattendrag som sträcker sig över länsgränsen mot Västerbottens län, Jämtlands län och Gävleborgs län. Exempel på dessa är: 1 Namnet Moälven används dock först nedströms Anundsjösjön. Uppströms består älven av två grenar, Norra Anundsjöån och Södra Anundsjöån.

106 Sida 105 av 113 Tällvattnet, på gränsen mellan Örnsköldsviks kommun och Bjurholms kommun i Västerbottens län Skinnmuddselet/Långselet/Gäddsjön, på gränsen mellan Örnsköldsviks kommun och Åsele kommun i Västerbottens län Tegelträsket, på gränsen mellan Örnsköldsviks kommun och Åsele kommun i Västerbottens län Hällbymagasinet, på gränsen mellan Sollefteå kommun och Åsele kommun i Västerbottens län Havern, på gränsen mellan Ånge kommun och Härjedalens kommun i Jämtlands län Armsjön, på gränsen mellan Sundsvalls kommun och Nordanstigs kommun i Gävleborgs län I Härnösands kommun finns få större grundvattenresurser, varför det i framtiden kan vara intressant för Härnösands kommun att köpa vatten från omkringliggande kommuner. 13. Analys Den framtagna regionala vattenförsörjningsplanen för Västernorrland visar att det i länet finns ett stort antal vattenresurser med stor kapacitet för vattenuttag och god vattenkvalitet. I länet finns flertalet stora älvar, många sjöar och ett antal mäktiga isälvsavlagringar som innehåller stora grundvattenmagasin. Att bevara dessa vattenresurser för framtiden är viktigt. Sett både i ett globalt och nationellt perspektiv är länets förutsättningar för dricksvattenproduktion goda, men det förekommer delar i länet med mindre goda förutsättningar, där problem med en framtida vattenförsörjning kan uppstå om en god planering inte sker. Den bild för varje kommun som framträder i denna regionala vattenförsörjningsplan är följande: I Härnösands kommun finns ingen vattenresurs som bedöms ha hög eller mycket hög regional prioritet. Förutsättningarna för dricksvattenproduktion från vattenresurser inom kommunen är sämre än i länets andra kommuner. Vattenförsörjningen får ske från vattenresurser med relativt små uttagbara vattenmängder eller med råvattenkvalitet som fordrar relativt omfattande vattenbehandling så länge enbart vattenresurserna inom kommunen nyttjas. Finns önskemål om att utveckla vattenproduktionen på annat sätt visar den regionala planen att det i grannkommuner finns vattenresurser som kan ha kapacitet att bidra till kommunens dricksvattenförsörjning. Två vattenresurser i Kramfors kommun har bedömts ha en hög regional prioritet; en isälvsavlagring och en älv. Förutsättningarna för grundvatten-

107 Sida 106 av 113 utvinning i större skala är sämre än i flera av länets övriga kommuner. Vattenförsörjningen får ske från vattenresurser med relativt små uttagbara vattenmängder eller med råvattenkvalitet som fordrar relativt omfattande vattenbehandling så länge enbart vattenresurserna inom kommunen nyttjas. Sollefteå kommun är relativt stort till ytan och har goda förutsättningar för vattenförsörjning baserad på vattenuttag ur vattenresurser med god kapacitet och vattenkvalitet. Grundvattenresurserna har ofta större kapacitet än vad som nyttjas. Tre grundvattenresurser och två ytvattenresurser i Sollefteå kommun är av hög regional prioritet. I Sundsvalls kommun finns två av de vattenresurser som bedöms ha mycket hög regional prioritet. Här finns även ett stort antal vattenresurser med hög regional prioritet. Förutsättningarna för vattenförsörjning är goda. Här är det viktigt att fokus läggs på att bevara vattenresurserna, så att de goda förutsättningarna består. Då andra områden i länet har sämre förutsättningar kan distribution utanför kommungränsen komma att aktualiseras ytterligare. I Timrå kommun finns liksom i Sundsvall goda förutsättningar för vattenförsörjning baserad på vattenuttag ur vattenresurser som bedöms ha så pass goda förutsättningar att de har hög, eller i ett fall t.o.m. mycket hög, prioritet. Kommunens yta är i jämförelse med flera av de andra kommunerna liten, vilket gör att förutsättningarna för att en stor del av befolkningen ska kunna försörjas från samma vattenresurs är goda. Liksom för Sundsvalls del kan konstateras att vattenresurserna måste bevaras och att distribution över kommungränsen kan bli än mer aktuell framöver. I Ånge kommun finns ett antal större sjöar och en del isälvsmaterial men grundvattenuttagsmöjligheterna har inte bedömts som särskilt stora. Där de större grundvattenuttagen sker måste grundvattenmängderna förstärkas genom konstgjord grundvattenbildning. En grundvattenresurs i Ånge kommun är av hög regional prioritet. Ljungan som rinner genom kommunen är också av hög regional prioritet och är av stor betydelse även för vattenförsörjningen i Sundsvall. Det är viktigt att fokus läggs på att bevara vattenresurserna, så att förutsättningarna består. Örnsköldsviks kommun har ett flertal vattenresurser som bedöms ha stora uttagbara vattenmängder och god vattenkvalitet. Förutsättningarna för en långsiktigt hållbar dricksvattenförsörjning inom kommunen är goda. De vattenresurser som framträder som regionalt intressanta är grundvattenresurser. Kommunen har till skillnad från övriga länet inga riktigt stora ytvattenresurser. Samma möjligheter som exempelvis Sundsvall och Timrå att basera sin vattenproduktion på inducerad infiltration från stora älvar finns inte. Stora grundvattenuttag förutsätter ofta att inducerad infiltration kan ske. I Örnsköldsviks kommun kan inducerad infiltration från mindre vattendrag/sjöar därmed krävas. Ett bra skydd av dessa ytvatten är extra viktigt, då de ofta är känsligare än de stora älvarna för föroreningsrisker och förändringar i kvalitet p.g.a. klimatförändringar.

108 Sida 107 av 113 Förutsättningarna med avseende på tillgång till vattenresurser varierar således mellan kommunerna, och då framför allt avseende tillgång till grundvattenresurser där stora vattenuttag kan ske. Sundsvalls, Timrå och Örnsköldsviks kommuner kan i ett nationellt perspektiv ses som ytterst gynnade. Här finns grusåsar med stora mängder grundvatten av god kvalitet. Även i Sollefteå finns ett antal grundvattenresurser. Förutsättningarna är dock sämre i Kramfors och Ånge, och ännu sämre i Härnösand. I Härnösand finns ingen vattenresurs, varken yt- eller grundvatten, som uppfyller kriterierna för att bedömas vara regionalt prioriterad. Att förutsättningarna varierar starkt mellan länets kommuner medför att samverkan är viktig, för att trygga hela länets vattenförsörjning i ett långt perspektiv. Ett ställningstagande rörande om det är tekniskt och ekonomiskt rimligt samt säkerhetsmässigt bra med långa ledningsdragningar, eller om man istället bör satsa på omfattande vattenbehandling, kan i vissa fall komma att krävas. Likaså i vilken utsträckning planerad bebyggelse och etablering av verksamheter kan styras utifrån förutsättningarna för bra dricksvattenförsörjning på olika platser. När Västernorrlands län jämförs med övriga norrlandslän kan konstateras att det förekommer, och har förekommit, mycket industriell verksamhet. Västernorrland är det län i Norrland där vattenförbrukningen är som allra störst, vilket beror på de många industriernas stora vattenbehov. Till och med i Norrbottens län, som är nästan fem gånger så stort som Västernorrlands län och som har en stor gruvindustri och flera stora pappersbruk, är vattenförbrukningen mindre. Hänsyn till detta måste tas i planeringen, speciellt eftersom ett förändrat klimat kan medföra föroreningsspridning från förorenade områden som inte tidigare medfört problem för vattenresurserna. Riskerna som uppkommer p.g.a. markföroreningar måste bedömas i risk- och sårbarhetsanalyser, för att visa på vilka åtgärder som krävs för att skydda vattenresurserna från de kontamineringsrisker som förekommer. Här kan Länsstyrelsen ha en viktig roll, då flera av de vattenresurser som kan beröras sträcker sig över kommungränser. För de vattenresurser som bedöms ha mycket hög och hög regional prioritet i Västernorrland bör Länsstyrelsen tillsammans med berörda kommuner arbeta för att reducera olika typer av kontamineringsrisker så att länets förutsättningar för vattenproduktion tryggas i ett flergenerationsperspektiv.

109 Sida 108 av Rekommendationer Den regionala vattenförsörjningsplanen är resultatet av ett initiativ från Länsstyrelsen i Västernorrland. Tanken är att kartläggningen av förutsättningarna i den regionala vattenförsörjningsplanen ska kunna utgöra kunskapsunderlag till de vattenförsörjningsplaner som ska utarbetas på kommunal nivå. När de kommunala vattenförsörjningsplanerna har arbetats fram kan det finnas ett behov av att revidera den regionala planen beroende på hur mycket ny information som har kommit fram Metoder och underlag för kommunal vattenplanering i länet Enligt Lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster, som trädde i kraft år 2007, har kommunerna en skyldighet att ordna med vattenförsörjning i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse om det behövs med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön. Kommunerna måste se över vattenförsörjningen i stort, i hela kommunen. De avgifter som tas ut av abonnenterna ska användas för nödvändiga kostnader, vari åtgärder för att långsiktigt trygga en hållbar vattenförsörjning kan inräknas. Kommunen bör göra en kommunal vattenförsörjningsplan, eller motsvarande strategisk plan, med bedömningar av vattentillgång, vattenkvalitet, efterfrågan och risker för att säkra framtida vattenförsörjning i kommunen. Inte minst gäller det reserv- och nödvattenförsörjning. Det är viktigt att arbetet sker förvaltningsövergripande eftersom vattenförsörjning berör flera verksamheter. En plan för vattenförsörjning kan vara ett tillägg till översiktsplanen. Kommuner som inte har gjort risk- och sårbarhetsanalyser för den lokala dricksvattenförsörjningen behöver göra det. En risk- och sårbarhetsanalys är ett värdefullt underlag till vattenförsörjningsplanen, men resultaten bör av säkerhetsskäl inte publiceras i planen. Även kommunala beredskapsplaner bör beakta de vattenresurser som är utpekade som viktiga. Ett förslag på metod för framtagande av kommunala vattenförsörjningsplaner beskrivs i bilaga Vattenresurser i den kommunala mark- och vattenanvändningsplaneringen enligt PBL I all fysisk planering bör regionalt och kommunalt viktiga dricksvattenresurser uppmärksammas som områden av intresse för nuvarande och kommande dricksvattenförsörjning och skyddas från exploatering. Vattenförsörjningsplanen bör vara bindande och ingå i översiktsplanen. Det föreslås att vattenresursernas prioritet läggs in som ett särskilt lager i det kartdata som används vid kommunal planering. Utifrån information på kartan kan sedan lämpliga åtgärder vidtas för att skydda vattenresurserna långsiktigt när mark- och vattenanvändning planeras.

110 Sida 109 av Fortsatt arbete med vattenresurser på regional nivå Länsstyrelsen kommer i sitt fortsatta arbete som tillsynsmyndighet och remissinstans att verka för att den regionala vattenförsörjningsplanen tillsammans med kommande kommunala vattenförsörjningsplaner blir ett viktigt underlag inom samhällsplaneringens alla områden och nivåer Vattenskydd En del av länets dricksvattentäkter saknar ett skyddsområde. Genom att inrätta ett vattenskyddsområde kan vattentäkten skyddas mot sådana åtgärder och sådan markanvändning som påverkar vattnets kvalitet och kvantitet negativt. Även reservvattentäkter och potentiella framtida dricksvattenresurser behöver skyddas genom att inrätta vattenskyddsområde med föreskrifter som är relevanta för detta syfte, även om vattenresursen inte används för närvarande. För att uppnå ett fullgott skydd av vattentäkterna måste tillsynen av vattenskyddsområdena med tillhörande föreskrifter förstärkas på många platser. Många av vattentäkternas skyddsområden har inrättats för flera decennier sedan med dåvarande lagstiftning och utifrån den tidens kunskap om exempelvis föroreningar och dess spridning. För dessa vattentäkter är det nödvändigt att göra en översyn av skyddsområdets utbredning och föreskrifternas relevans så att syftet med skyddet uppnås. Det är till exempel vanligt att äldre skyddsområden har mindre utbredning än vad som rekommenderas i Naturvårdsverkets handbok (2010:5) om vattenskyddsområden. Att ett formellt skydd finns på pappret är inte tillräckligt om det inte lever upp till dagens krav. Den regionala vattenförsörjningsplanen kan vara en hjälp vid prioriteringen av tillsynsobjekt. I processen med att ta fram förslag på vattenskyddsområden är det viktigt att det görs noggranna undersökningar och hålls ordentliga samråd för att undvika onödiga överklaganden och att processen drar ut på tiden. De långa avstånden mellan de olika kommunala distributionsområdena för vatten innebär i flera kommuner långa resor för VA-personal mellan anläggningar. Det är således av stor vikt för kommunerna att vattenkvaliteten är god, så att enbart en relativt enkel vattenbehandling krävs för att producera ett fullgott dricksvatten. Det är därför än viktigare att vattenresurserna skyddas, så att de kan nyttjas även i framtiden Tillstånd för vattenuttag För att vattentäkterna ska ha ett väl underbyggt juridiskt skydd är det viktigt att det finns tillstånd för vattenuttagen. Om det finns tillstånd kan vattenförsörjningen tryggas och annan vattenanvändning begränsas. Det är önskvärt att andelen vattentäkter som har tillstånd för uttag av vatten enligt miljöbalken utökas.

111 Sida 110 av Övervakning För att kunna tillhandahålla ett bra dricksvatten är det nödvändigt att ha en beredning som är anpassad till råvattnets beskaffenhet. För att ha kännedom om råvattnets beskaffenhet krävs kunskap om vattentäktens tillrinningsområde och råvattnets kvalitetsvariationer över tiden genom att utföra övervakning/provtagning av råvattnets kvalité på ett anpassat sätt. I det sammanhanget är det nödvändigt att även ta hänsyn till klimatets utveckling. Det är angeläget att vanliga fysikaliska, kemiska och mikrobiologiska vattenkvalitetsparametrar analyseras i råvattnet minst en gång per år Fysisk planering Samverkan mellan länets kommuner kan underlätta kommunernas arbete med att bevara vattenresurserna. Även kunskapsöverföring mellan kommuner är önskvärt, t.ex. kan arbetsgrupper bildas så att vissa arbeten kan genomföras parallellt i olika kommuner. På så sätt kan kommunerna fungera som bollplank för varandra och utbyta erfarenheter och idéer. För att ge bästa möjliga stöd i planeringsarbetet för kommunerna är det viktigt med uppdaterat kartmaterial och digital information. Länsstyrelsen har, tillsammans med SGU, Lantmäteriet och Vattenmyndigheten, en viktig roll genom att tillhandahålla underlag och vägledning åt kommunerna Anpassning till förändrat klimat Kommunerna behöver påbörja arbetet med klimatanpassning av vattenförsörjningen. I samband med klimatförändringarna kommer det exempelvis bli ännu viktigare med exempelvis mikrobiologiska barriärer i vattenverken. Kommunerna bör således planera de åtgärder som krävs för att anpassa vattenförsörjningen till ett förändrat klimat. Exempel på åtgärder redovisas i figur 15. I Livsmedelsverkets regi pågår för närvarande arbetet med en handbok som ska kunna användas som ett stöd vid klimatanpassning av vattenförsörjningssystemen i Sverige.

112 Sida 111 av 113 Figur 10. Åtgärder för att trygga vattenförsörjningen vid klimatförändringar. Källa: Grundvattennivåer och vattenförsörjning vid ett förändrat klimat, SGU-rapport 2010:12, s. 30 Sveriges geologiska undersökning Reservvattenförsörjning Flertalet av länets kommuner saknar reservvattentäkter. Detta gäller både för centralorterna och för övriga samhällen. Om dricksvattenförsörjningen av något skäl blir utslagen, behövs alternativ tillgång till dricksvatten. Genom en reservvattentäkt eller annan planerad nödvattenförsörjning kan detta tillgodoses. Samma kvalitetskrav som för ordinarie täkter gäller för reservvattentäkter så snart de sätts i bruk. Samma krav på vattenskyddsområde borde därför gälla för reservvattentäkterna. De risker, den nödvändiga kapaciteten samt brukarbehovet som finns vid den ordinarie vattentäkten bör styra hur reserv- respektive nödvattenförsörjning planeras. Kommuner som inte har gjort lokala risk- och sårbarhetsanalyser för dricksvattenförsörjningen behöver göra det som underlag för planering av en lämplig reservvattenförsörjning.