MALMÖ SOM EN TRYGG OCH SÄKER STAD

Transkript

1 MALMÖ SOM EN TRYGG OCH SÄKER STAD HUR UNGA UPPLEVER TRYGGHETEN I STADENS OFFENTLIGA MILJÖ ELEONOR BRANDT HJERTSTEDT Examensarbete Kriminologi Malmö högskola hp Hälsa och samhälle Kriminologiprogrammet Malmö Juni 2017

2 MALMÖ SOM EN TRYGG OCH SÄKER STAD HUR UNGA UPPLEVER TRYGGHETEN I STADENS OFFENTLIGA MILJÖ ELEONOR BRANDT HJERTSTEDT Brandt Hjertstedt, E. Malmö som en trygg och säker stad. Hur unga upplever tryggheten i stadens offentliga miljö. Examensarbete i kriminologi 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för Kriminologi, Abstrakt: Tryggheten i Malmö var ett av kommunfullmäktiges målområde Enligt målsättning ska Malmö vara en trygg och tillgänglig stad för alla men vid revisionens granskning av målområdet framkom att det trygghetsskapande arbetet bättre måste följas upp (Malmö stad 2016a). Vidare är å andra sidan trygghet ett brett begrepp vars definition inte är självklar och inom kriminologin är specifikt barns perspektiv av trygghet föga utforskat. För att fördjupa bilden om trygghet i Malmö syftar därmed denna studie att undersöka kommunfullmäktiges målområde 6 utifrån hur trygghetsupplevelsen ser ut för barn i Malmö. Studien är ett uppdrag utfärdat av stadsområde Norr, Malmö stad. Barnens trygghet tolkas dels utifrån resultatet i Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2016 samt också genom fokusgruppsintervjuer med ett urval av elever för att se hur de tolkar begreppet trygghet. Resultatet enligt den statistiska analysen visade att faktorer som utsatthet för mobbning och brott har en negativ påverkan på barns trygghet. Detta samband stärks dock ytterligare beroende på om barnet är en flicka och var barnet bor i Malmö. När det kommer till intervjuerna med barnen visade resultatet att barnen definierar otrygghet främst utifrån rädslan att bli utsatta för brott alternativt rädsla för obehagliga händelser. Tryggheten tolkas därmed utifrån en affektiv känsla eller emotionell trygghet. I diskussionen framhävs även att barnen generellt känner sig trygga i Malmö men där staden inte upplevs som en enhetlig trygg stad. Ambitionen att Malmö ska vara en trygg och säker stad för alla invånare varierar därmed när det kommer till barnens perspektiv i denna studie. Nyckelord: barn, Malmö, otrygghet, rädsla för brott, trygghet 1

3 MALMÖ AS A SAFE AND SECURE CITY HOW YOUNG PEOPLE EXPERIENCE THE SECURITY IN THE CITY S PUBLIC AREA ELEONOR BRANDT HJERTSTEDT Brandt Hjertstedt, E. Malmö as a safe and secure city. How young people experience the security in the city's public area. Degree Project in Criminology 15 högskolepoäng. Malmö University: Faculty of health and society, Department of Criminology, Abstract: Security in Malmö was one of the city's target areas in Malmö aims to be a safe and accessible city for all residents, but in the audit's review of the target area it emerged that the work regarding safety has to be better evaluated (Malmö stad 2016a). On the other hand, security is a broad and not self-evident concept, particular, the child's perspective of security has been little explored in criminology. In order to deepen the knowledge of security in Malmö, this study aims to investigating the city council target area regarding children s safety. The study is a commission issued by the urban area North, Malmö stad. The study is based partly on the results in Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne 2016 and through focus group- interviews with a selection of students to see how they interpret the concept of security. The result of the statistical analysis showed that factors such as vulnerability to bullying and crime have a negative impact on children safety. However, this correlation is further enhanced depending on whether the child is a girl and where the child lives in Malmö. In terms of interviews with the children, the results showed that the children define uncertainty primarily based on fear of crime or fear of unpleasant events. Security is thus interpreted by an emotional sense of security. The discussion also emphasizes that the children generally feel safe in Malmö, but the city is not perceived as a unified safe city. The ambition that Malmö should be a safe and secure city for all residents varies according to the children's perspective in this study. Keywords: child, Malmö, insecurity, fear of crime, security 2

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning Syfte och frågeställningar Bakgrund Problematisering Trygghet och otrygghet Risk, oro, rädsla eller säkerhet Att mäta trygghet och otrygghet i Malmö Praktiskt arbete med trygghet i Malmö Teori Social desorganisation Ordningsstörningar Kollektiv styrka Rutinaktivitetsteorin Tidigare forskning Rädsla och oro för brott i olika områden Genusskillnader och otrygghet Barns och vuxnas trygghet Mätfel i den tidigare forskningen Metod och Material Planering och motivering till studiens ämne Etik Studiens tillvägagångssätt Urvalet av variabler Genomförandet av statistiska analyser Genomförandet av fokusgruppsintervjuer Resultat Årskurs 6 elevers nivå av trygghet Trygg i bostadsområdet Trygg i bostadsområdet (dag och kväll) för stadsområde och kön Utsatthet för brott och dess effekt på trygghet Mobbning i skolan och via nätet och dess effekt på trygghet Samtliga variabler i relation till trygghet Eventuell påverkan på resultatet

5 6.7 Fokusgruppsintervjuer om barns trygghet Pojkar Kirsebergsskolan Ungdomsgäng och personrån Polisen Altruistisk oro Flickor Kirsebergsskolan Ordningsstörningar och trygghet Berusade personer Mobbning och Alturistisk oro Pojkar Västra hamnens skola Fysiska ordningsstörningar Ungdomsgäng och risk för egen utsatthet Trygghet i Västra hamnen Flickor Västra hamnens skola Risk för brott och obehagliga situationer Ungdomsgäng och män i grupp Mobbning och trygghet Hur kan tryggheten förbättras i Malmö? Diskussion Resultatdiskussion Barnens definition av trygghet samt vuxnas trygghet Resultat i relation till tidigare forskning och teori Metoddiskussion Validitet Reliabilitet Rekommendationer för framtida forskning om trygghet Konklusioner Referenser Bilagor Bilaga 1. Etikutlåtande Bilaga 2. Informationsbrev till elever i fokusgruppsundersökningen Bilaga 3. Informationsbrev till elevernas vårdnadshavare Bilaga 4. Årskurs 6 elevers otrygghet vid olika aktiviteter och platser Bilaga 5. Årskurs 6 elever och utsatthet för brott Bilaga 6. Logistisk regressionsanalys

6 1 INLEDNING Kommunfullmäktige i Malmö tar beslut i viktiga frågor för kommunen och i arbetet formuleras verksamhetens målsättning för de kommande åren. Ett av målområdena handlar om att samtliga invånare ska kunna uppleva en trygghet och säkerhet i hemmet samt i stadens offentliga miljö (Malmö stad 2016a). I kommunfullmäktiges budget kan utläsas att målområdet grundar sig i den enskilde individens förtroende, sociala förankring, tillit och delaktighet samt att Malmö stads verksamheter och metoder bör anpassas för att alla ska kunna ta del av utbudet (Malmö Kommunfullmäktige 2015). Under år 2016 granskade målområdet av revisionen som bland annat verkar för att kommunfullmäktigemålen följs upp och utvärderas. Målområdet är av en långsiktig karaktär där utvärderingen av det trygghetsskapande arbetet består av huruvida Malmö utvecklas mot en trygg och mer tillgänglig stad. Granskningen visade dock att det saknas vissa fullföljningar av insatserna om trygghet i Malmö. Revisionskontorets rekommendationer blev därmed att det trygghetsskapande arbetet bättre måste analyseras och undersökas för att se om det gett goda resultat (Malmö stad 2016a). Kommunstyrelsen rekommenderades att fastställa hur undersökningar i Malmö stad bör användas och stadsområdena ombads bidra med att undersöka huruvida kommunfullmäktiges mål är uppfyllda (a.a.). Vidare är å andra sidan trygghet ett brett begrepp vars definition inte är självklar (Torstensson Levander 2007). Då det inte finns en universell acceptans av begreppet trygghet, kan det i utvärderingar och studier bli oklart vad det är som syftas mäta (a.a.). När det kommer till undersökningar om trygghet tenderar det även att saknas kunskaper om barns trygghet (Heber 2007). För att bidra till det lokala förebyggande arbetet i Malmö ämnas denna studie fördjupa bilden om huruvida Malmö är en trygg och säker stad utifrån de ungas perspektiv. Studien utgår ifrån Region Skånes trygghetsundersökning Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne Vidare presenteras kvalitativa intervjuer med barn i Malmö där deras perspektiv av tryggheten i Malmö belyses. 1.1 Syfte och frågeställningar Studiens övergripande syfte är att undersöka kommunfullmäktiges målområde 6 om huruvida Malmö upplevs som en trygg och säker stad. Undersökningen utgår ifrån hur de unga medborgarna tolkar och beskriver sin trygghetsupplevelse i Malmö stad. I denna kriminologiska ansats mäts barnens trygghet utifrån följande frågeställningar: Hur ser trygghetsupplevelsen ut för barn i Malmö utifrån Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2016? Hur upplever barn (i åk 7) tryggheten i sitt lokala bostadsområde? Studien avgränsades till att undersöka barns (åk 6 elever) trygghet i Malmö utifrån folkhälsoundersökningen Folkhälsoenkät Barn och Unga För att skapa en fördjupad förståelse för resultatet i enkäten undersöks även barns trygghet genom fokusgruppsintervjuer med årskurs 7 elever (de elever som var med och besvarade Folkhälsoenkäten år 2016) på två skolor belägna i stadsområde Norr i Malmö. 5

7 2 BAKGRUND För att ge en djupare förförståelse till studiens uppkomst och frågeställningar presenteras en bakgrund till studiens problematisering. Vidare behövs begreppet trygghet introduceras då forskare använder olika definitioner vilket skapar ett visst operationaliseringsproblem vid undersökningar om trygghet (Torstensson Levander 2007). Slutligen presenteras även ett sammandrag av projekt med anknytning till Malmö och med utgångspunkten trygghet. 2.1 Problematisering Studien efterfrågades av styrgrupp för SSPF i stadsområde Norr, där undersökningen värderas som en del av det lokalt främjande och förebyggande arbetet i Malmö. Studien undersöker huruvida Malmö är en trygg stad utifrån barnens perspektiv. Revisionen i Malmö presenterade tryggheten i staden enligt följande slutsatser: när det kommer till polisinsatser så är ansvaret i huvudsak statens men det finns även samverkan mellan kommunen och polisen som har ökat efter år 2015 för att kunna bedriva det trygghetsskapande och brottsförebyggande arbetet på en lokal nivå (a.a.). I Malmö känner allt fler en ökad otrygghet medan brottsstatistiken har stagnerat. I Brottsförebyggande rådets nationella trygghetsundersökning (2015) samt i den lokala trygghetsundersökningen från 2012 redovisas att denna så kallad upplevda otrygghet främst beror på om man blivit utsatt för brott eller om en anhörig har blivit utsatt (a.a.). För att bidra till analysen om huruvida Malmö upplevs som en trygg och säker stad kommer kandidatuppsatsen ta fäste vid hur barnen i Malmö upplever tryggheten i staden. 2.2 Trygghet och otrygghet Trygghet är ett brett begrepp som i många sammanhang använd tillsammans med olika synonymer såsom rädsla, säkerhet, oro och risk. En motsvarighet till otrygghet i internationell forskning är begreppet fear of crme (Torstensson Levander 2007). Då otrygghet har olika definitioner i olika sammanhang, finns ingen universell acceptans för dess definition. Detta är problematiskt vid studier av otrygghet då det i vissa fall kan bli oklart vad det är studien ämnas mäta (a.a.). I olika studier används därmed otrygghet på olika sätt. Det kan till exempel handla om riskbedömningar och reaktioner på rädsla (Ferraro & LeGrange 1987), nivå av säkerhet (Giddens 1990) eller fysiska och psykiska reaktioner av rädsla resulterade i ångest (Torstensson Levander 2007). För att fördjupa förståelsen kring trygghet och otrygghet följer här en begreppsöversikt. Denna presentation är betydelsefull för att förstå vad trygghet är och hur tryggheten kan mätas Risk, Oro, Rädsla eller Säkerhet Otrygghet är ett mångtydigt begrepp som kan innebära olika för olika personer. Individer kan uppleva otrygghet t.ex. på grund av oro att drabbas för brott eller obehag resulterat av ordningsstörningar (Torstensson Levander 2007). Individer har även olika personlighetsdrag, t.ex. känslighet för ångest, samt olika personliga erfarenheter som kan öka otryggheten eller forma synen på trygghet i samhället. Vad gäller trygghet, definieras begreppet som otrygghetens motpol (a.a.). För att definiera otrygghet har forskare försökt dela upp och problematisera begreppet. En gängse klassificering, med syftet att skilja mellan risk och rädsla, är den som presenterats av Ferraro och LaGrange (1987). Klassificeringen skiljer på individuella och självorienterade perspektiv till allomfattande och samhällsorienterade perspektiv på risk och rädsla (Torstesson Levander 2007). 6

8 Ferraro och LaGrange (1987) använder en kognitiv-affektiv dikotomi: från en bedömning av risk till reaktioner på rädsla. Detta skiljer sig från en generell risk att andra ska drabbas för brott till en individuell risk att själv drabbas för brott (a.a.). En kognitiv bedömning är individens riskbedömning att utsättas för brott. Medan en affektiv aspekt är känslan, dvs. rädslan att utsättas för brott som kan ta sig i uttryck i fysiska darrningar och hjärtklappning. Mellan dessa begrepp finns en värdering som definierar individens oro att utsättas för brott (a.a.). När det kommer till otrygghet diskuteras även begreppet säkerhet. Ferraro och LeGrange (1987) inkluderar individuell säkerhet i den kognitiva aspekten av otrygghet. Rädslan hos inidviden kan således bestå av en riskbedömning men även av konkreta bedömningar av säkerhet som indivdien gör medvetet eller omedvetet (Heber 2007). Säkerhetsbegreppet har även diskuterats ur ontologisk säkerhet samt som säkerhetsutopi. Giddens (1990) diskuterar ontologisk säkerhet som syftar till individers trygghet i det globala samhället. Detta är en omedveten och känslobetonad trygghet som resulterar av människans självidentitet och rätt till en plats i samhället. Begreppet säkerhetsutopi diskuteras av Boutellier (2004) som syftar till västvärldens strävan efter att alla individer i samhället ska känna en frihet där det inte ska finnas några risker för människor. Ytterligare en forskare som tar utgångspunkt i otrygghet är Litzen (2006) som genom den engelska motsvarigheten till otrygghet, dvs. fear of crime, definierar otrygghet ur olika begrepp. Ett första begreppet är otrygghet av rädsla som kan ses i egenskap av en känsla och emotion som inte är kontrollerad av förnuft. Nivån av rädsla är mycket situationsbetingad och ses som negativt och ogynnsamt för individen (a.a.). Det andra begreppet av otrygghet är oro som inte är lika situationsbetingad utan är risken av att en händelse ska inträffa vilket skapar en kognitiv social ångest (a.a.). Det tredje begreppet är trygg vilket också är en känsla som innehåller både en riskbedömning och känsla (a.a.). Det fjärde och sista begreppet är safe/säkerhet som är en konkret risk för individen. Detta begrepp tar avstånd från otrygghetens emotiva aspekt och fokuserar på påtagliga mått (a.a.). På sammantaget finns olika definitioner av otrygghet varav denna studie därmed syftar till att undersöka hur barn tolkar begreppet trygghet. 2.3 Att mäta trygghet och otrygghet i Malmö I och med att trygghet kan ses som ett subjektivt och mångtydigt begrepp av upplevelser, kritiseras oftast trygghetsmätningars validitet (Torstensson Levander 2007). En del forskare menar att trygghet inte går att mäta medan andra forskare menar att trygghet går att mäta om operationaliseringen, mätprocessen, utförs nogsamt. Om processen även utförs korrekt kan det stärka reliabiliteten i mätningen, dvs. mätnoggrannheten (a.a.). En slutsats vad gäller att mäta trygghet är att operationaliseringen kommer att spegla de svar eller resultat som forskaren erhåller. Innan operationalisering bör forskaren därmed vara klar över vad som ska mätas, dvs. allt från mätning av risk, affekter till beteende (a.a.). Det är eftersträvansvärt att både fånga den emotionella aspekten tillsammans med oro eller riskbedömningar, då t.ex. frågor såsom om respondenten känner sig trygg att gå ensam ute i sitt bostadsområde på kvällen inte behöver spegla rädsla. Det kan vara som så att respondenten är medveten om att det t.ex. finns en risk att utsättas för brott och därmed uppger en otrygghet men nödvändigtvis inte rädsla (a.a.). Frågorna bör inte heller vara hypotetiska utan fånga den faktiska upplevelsen i specifika situationer (Heber 2007). Frågan om att gå ute sent på kvällen kan vara problematiskt då det i vissa fall är ovanligt att respondenten, t.ex. barn, går ensam 7

9 ute sent på kvällarna och på detta sätt blir frågan hypotetisk (Heber 2007). Vidare finns det problematik med mätningar av bostadsområde och tidsperspektivet kväll då detta kan betyda olika för olika respondenter, t.ex. om det rör sig om ett kvarter eller ett större geografiskt område (a.a.). Till sist påverkar även resultatet tillämpning av praktiska åtgärder. Om forskaren därmed har ambitionen att påverka människors trygghetsupplevelser bör begreppsdefinitionerna vara tydliga och forskaren bör ha en klar bild över orsaksmekanismerna bakom tryggheten (Torstensson Levander 2007). En blandning av olika begrepp i forskningssammanhang utan definition av ämnet kan även resultera i validitetsproblem. Exempelvis skiljer sig trafikproblem som otrygghetsbegrepp från otrygghet vid utsatthet för brott, där trafikrelaterade problem ses som en säkerhetsaspekt och inte ett mått av otrygghet (a.a.). 2.4 Praktiskt arbete med trygghet i Malmö För att öka tryggheten i Malmö utförs idag praktiska åtgärder och samverkan mellan olika aktörer. En samverkansform är SSPF som skapades år 2004 för att möjliggöra samverkan och tydlig styrning mellan polis och kommun (Malmö 2012). Idag ingår även socialtjänst, skola och förskola/fritid/förening/församling/ fastighetsägare i denna samverkan (a.a.). Målet med samverkan är att minimera barns och ungdomars riskbeteenden genom att stärka skyddsfaktorer och minimera olika riskfaktorer i miljöer där de befinner sig (SSPF Malmö 2016). Vidare år 2012 slöt Malmö stad och Polisområde Malmö en överenskommelse om det trygghetsskapande och brottsförebyggande arbetet. Genom en gemensam problembild har parterna ömsesidigt ansvar att tydliggöra respektive myndighets roll och ansvar inom arbetet för att samverkan ska uppnås (Malmö 2012). Detta arbete innefattar både kortsiktiga och situationella åtgärder men även långsiktiga och sociala åtgärder där polisen har det primära ansvaret för det brottsförebyggande arbetet, men där stöd ges av kommunen (a.a.). Vad gäller det trygghetsskapande arbetet så är det ett bredare uppdrag med målet att den upplevda tryggheten ska öka. Något som påverkar den upplevda tryggheten är förtroende, tillit, förankring och delaktighet samt utveckling av stadens fysiska miljö och polisiär närvaro. Detta arbete kräver samverkan mellan flera olika myndigheter, organisationer, föreningar och även medborgarna (a.a.). Utvecklingen av det trygghetsskapande arbetet följs i huvudsak upp genom Polisens och Malmö stads trygghetsmätningar samt brottsstatistiken över anmälda brott (a.a.). En trygghetsmätning i Malmö är Malmö områdesundersökning (Moms) som inleddes 2012 i syftet att skapa en fördjupad trygghetsmätning för att bättre kunna planera och utföra det trygghetsskapande arbetet. Enkäten riktar sig till ett urval av personer i åldrarna 18 till 85 år folkbokförda i Malmö (Ivert et al 2013). I resultatet av den senaste mätningen av Moms år 2015 presenterades gällande otryggheten att majoriteten, ca 65 %, av respondenterna i enkäten upplevde att de känner sig trygga i sitt bostadsområde på kvällen, varav kvinnor och respondenter i stadsområde Söder upplevde en lägre trygghet. Resultatet visar att det är tämligen ovanligt att Malmöbor avstått från aktivister p.g.a. rädsla men de aktivitet som flest respondenter avstått från är att åka buss/tåg följt av att gå på restaurang/bar/disco och sportevenemang. Få individer har även blivit utsatta för brott under de senaste 12 månaderna, där flest individer har blivit utsatta för egendomsbrott jämfört med personbrott. På grund av att svarsfrekvensen är relativt låg bör resultatet tolkas med viss försiktighet (Moms 2015). 8

10 3 TEORI Inom litteraturen har utsatthet för brott och trygghet diskuterats utifrån olika kriminologiska teorier. I detta avsnitt kommer teorier om social desorganisation, ordningsstörningar, kollektiv styrka och rutinaktivitetsteorin belysas i förklarandet till skillnader i trygghet. Vad gäller den upplevda tryggheten, så varierar den mellan olika områden av en stad (Mellgren 2011). Dessa teorier är därmed av relevans till studien då de tenderar att grunda sig i varför brottsligheten och tryggheten skiljer sig mellan en stads olika områden. 3.1 Social desorganisation Inom kriminologin har områdens relevans fått en betydande roll. Områden besitter olika strukturella skillnader såsom skillnader i mobilitet, utsatthet för brott och olika nivåer av rädsla bland de boende (Bursik & Grasmick 1993). Områdets relevans grundar sig i teorin om social desorganisation som tog fart redan under talet då forskare såg att ungdomsbrottsligheten var koncentrerad till olika delar av Chicago (Shaw & McKay 1969). Teorin utvecklades därmed i syfte att förklara hur kriminaliteten är förankrad till olika områden av städer (a.a.). Förklaringen till varför kriminaliteten skiljer sig åt mellan olika områden ges att olika områden bär olika egenskaper med variationer i socioekonomisk status, mobilitet och etnisk heterogenitet (Bursik & Grasmick 1993). På grund av dessa strukturella skillnader kommer de boende i områden med hög social desorganisation ha svårigheter att skapa gemensamma normer och informell social kontroll (a.a.). I dessa områden tenderar det även att helt saknas eller endast svagt finnas formella och informella nätverk. I längden mynnar det ut i att den positiva kollektiva socialiseringen av barn och ungdomar försvagas vilket ökar risken för ytterligare sociala problem i området (Sampson & Groves 1989). 3.2 Ordningsstörningar Teorin om ordningsstörningar utvecklades under talet utav Wilson och Kellings i form av teorin om Broken Windows (Wilson & Kelling 1982). Teorin utgår ifrån att fysiska ordningsstörningar, såsom nedgångna områden, tillsammans med sociala ordningsstörningar, såsom ifall stökiga individer vistas i området, har en negativ inverkan på de boende i områdets trygghetsupplevelser (a.a.). Anledningen till detta ges att ordningsstörningar tenderar att bidra till nya ordningsstörningar, vilket gör att områden ger intrycket av att vara bortom kontroll (a.a.). Vidare om området upplevs som otryggt av de boende kan det resultera till att de boende undviker att röra sig i området, varav detta även påverkar den sociala kontrollen negativt och möjliggör för brottslighet och mer ordningsstörningar (a.a.). Teorin menar att det är ordningsstörningarna som är den bakomliggande faktorn till minskade trygghetsupplevelser som i sin tur bidrar till de negativa förhållandena för området. Teorin har dock kritiserats för att i vissa avseenden besitta bristande empiriska belägg (Harcourt & Ludwig 2008). 3.3 Kollektiv styrka Utifrån teorin om social desorganisation utvecklades bland annat teorin om kollektiv styrka. Denna teori har på senare år tilldelats ett högt förklaringsvärde för områdens variation i kriminalitet och otrygghet (Sampson 2012). Teorin har dock även kritiserats för att inte vara tillräcklig i förklarandet till variationer i kriminalitet mellan områden (Lilly, Cullen & Ball 2014). Begreppet kollektiv styrka definierades av teoretikerna Sampson, Raudenbush och Earls (1997) i syfte att förklara hur de boendes förmåga och vilja att tillsammans hantera olika 9

11 problem och verka för områdets bästa grundar sig i tillit och delade förväntningar hos de boende i området (Sampson 2006). När den kollektiva styrkan är hög råder det en högre social informell kontroll och de boende strävar efter att upprätta och följa olika gemensamma normer för att öka tryggheten i området (a.a.). Vidare gynnas den kollektiva styrkan av ifall det finns goda sociala nätverk samt sociala resurser i området (a.a.). I dagens samhälle råder det dock större rörlighet mellan individer vilket resulterar i att det finns färre tillfällen till nära kontakter i syfte att skapa kollektiva normer (Sampson 2003). På detta sätt tenderar områden att förlora sin betydelse då människor inte är lika knutna till sitt bostadsområde och de sociala banden där (a.a.). Den kollektiva styrkan har ett nära samband med trygghetsupplevelsen i och med att det i områden med låg kollektiv styrka tenderar att finnas en låg trygghet medan det i områden med högre kollektiv styrka tenderar att finnas högre trygghet (Sampson 2006). Detta förklaras av att låg kollektiv styrka skapar osäkerhet i hur den sociala kontrollen fungerar i ett område, dvs. de boende upplever en osäkerhet till ifall andra i området skulle ingripa och hjälpa till i obehagliga situationer (a.a.). I och med denna svaga sammanhållning och kontroll upplever de boende i sin tur oro att utsättas för brott samt otrygghet (a.a.). 3.5 Rutinaktivitetsteorin Rutinaktivitetsteorin, utvecklad av Cohen och Felson (1979), utgår från möjligheter till brott och människors rutinaktiviteter. Denna teori menar att det är människors rutiner, rörelsemönster och markanvändning som är grunden till varför brottsligheten skiljer sig åt mellan olika delar av en stad (a.a.). Forskning av Felson och Boba (2010) förklarar att vissa områden består av shoppingcentra, parkeringshus och barer som ökar möjligheten till brott på grund av att det finns attraktiva brottsobjekt. Människor väljer även att begå brott där det finns en liten risk att bli påkommen (a.a.). För barn har bostadsområdet en stark påverkan på vilka aktiviteter och kontexter som barnet möter. Barn jämfört med vuxna tenderar att spendera mer tid i bostadsområdet varav tryggheten i området är betydelsefull för barns utveckling och välmående (Wikström & Sampson 2003). Detta grundar sig även i regler, resurser och rutiner, dvs. variationer i aktiviteter och sociala mekanismer som begränsar eller ger individer möjligheter (a.a.). Exempelvis kan verksamheter i ett område såsom dagis vara en faktor till att det inte begås mycket brott i området i och med att flera människor rör sig där på dagtid. Områden där det finns stor risk att individer bli påkomna med att utföra brott blir på så sätt oattraktiva för kriminella aktiviteter (a.a.). 4 TIDIGARE FORSKNING Kunskapen om att brottsligheten varierar mellan olika områden har funnits under större delen av talet (Shaw & McKay 1969). På senare år har dock även forskning om hur tryggheten varierar mellan olika områden intresserat forskare. Vidare när det kommer till otrygghet har forskare främst fokuserat på vuxnas rädsla och oro för brott medan studier om ungas trygghetsupplevelser har varit frånvarande (Heber 2007). Forskningen tenderar på detta sätt att ta för givet att vuxna och barn uppfattar samma platser och situationer som lika otrygga vilket inte behöver vara fallet (Ivert & Mellgren 2014). Barn och ungdomar har ett annat rörelsemönster än vuxna och spenderar större delen av sin tid i bostadsområdet (Leventhal, Duprere & Brooks- Gunn 2009). Då det råder skillnader mellan unga 10

12 och vuxna kan ett barn- och ungdomsperspektiv således ge ett annat utfall än tidigare studier som ämnas förklara vuxnas otrygghet (Ivert & Mellgren 2014). Nedan presenteras en bild av tidigare forskningen på ämnet trygghet och otrygghet och dess olika utfall. 4.1 Rädsla och oro för brott i olika områden Olikheter i rädsla för brott har bland annat förklaras av den faktiska brottsligheten i ett område. Om brott inträffar i närheten av där individen brukar röra sig tenderar individen att uppleva en högre nivå av rädsla (Solomon Zhao, Lawton & Longmire 2015). Den upplevda rädslan och oron behöver dock inte spegla den faktiska brottsligheten (Valera & Guardia 2014). När det t.ex. kommer till oro för brott tenderar boende i områden med hög brottslighet att rapportera en högre utsatthet och oro men denna oro är dock högre för lokala ordningsstörningar än oro utsättas för brott (Kohm 2009). Vidare har även otrygghet såsom rädsla för brott visat sig vara ett stort problem hos invånare i städer med en låg brottslighet (Valera & Guardia 2014). Förutom den upplevda rädslan, har även individers oro betydelse för hur individer uppfattar sin omgivning (Jackson 2009). Individuell oro för brott samt individers riskbedömningar har visat sig vara associerade till känslor av kontroll. Detta kan förbindas till begreppet efficacy vilket är en känsla av att kunna påverka sin omgivning (Hale 1996). När människor upplever att de inte längre kan påverka sin omgivning tenderar de att ändra sitt beteendemönster för att på så sätt minska risken för utsatthet (a.a.). Exempelvis kan den upplevda rädslan relatera till ett minskat rörelsemönster i det lokala bostadsområdet, där de boende kan minimera sitt rörelsemönster med upp till 22 minuter per vecka om otryggheten ökar (Foster et al 2014). Det kan även handla om att undvika vissa platser i vardagen till att hålla sina barn hemma om kvällarna (Hale 1996). Konsekvenser av otrygghet hos människor kan även påverka hur individer bemöter varandra. Förutom att den upplevda rädslan och oron hos individer kan påverka deras beteendemönster, brukar även de boende i områden med hög otrygghet och brottslighet även uppleva en lägre personlig säkerhet, lägre nivå av tillit till andra människor och generellt erhålla en mer negativ bild av samhället (Conklin 1971). Forskningen poängterar därmed betydelsen av att minska ordningsstörningar i bostadsområden för att öka tryggheten hos de boende (Mellgren, Pauwels & Torstensson Levander 2010). 4.2 Genusskillnader och otrygghet Inom forskningen om otrygghet har flertalet studier uppmärksammat kvinnors ökade otrygghet jämfört med männens (Snedker 2015). I studier har kvinnor uttryckt högre rädsla för brott än män men detta har främst förklarats av att kvinnor upplever en högre risk att utsättas för brott (a.a.). Ett exempel på betydelsen av risken för kvinnors rädsla är Gainey, Alper och Chappell (2010) analys som visade att kvinnor tenderade att var mer rädda jämfört med män samt att sambandet mellan ordningsstörningar och rädsla för brott medieras genom en upplevd risk. Kvinnor upplever på så sätt en högre rädsla för att de i grunden upplever en högre risk för brott. Dock har andra studier visat att sambandet mellan genus, upplevd risk och rädsla tenderar att vara komplex. Upplevd risk tenderar att vara en stark faktor i sambandet till rädsla, men det finns inget klart oberoende samband utan andra faktorer påverkar också tryggheten (Reid & Konrad 2004). 11

13 Andra studier har studerat utsatthet för olika brott ur ett genusperspektiv när det kommer till rädsla. Reid och Konrad (2004) fann att det endast för sexualbrott fanns ett starkt samband till rädsla hos kvinnor och det brott som tenderar att skrämma kvinnor mest är våldtäkt. Brottet är mest frekvent riktat mot kvinnor och rädslan för sexualbrott tenderar att överskugga rädsla för andra brottstyper (Heber 2007). Å andra sidan har inte alla forskare funnit att den upplevda risken för sexualbrott är den drivande faktorn till ökad rädsla (Snedker 2012). Kvinnor tenderar dock generellt att vara mer rädda för brott trots att männen mer frekvent utsätts för brott (Heber 2007). Å andra sidan har det visat sig finnas mindre genusskillnader i rädsla för brott hos de kvinnor och män som är trygga i deras förmåga att försvara sig själva, då de upplevde en större trygghet överlag (a.a.). Förklaringen till varför kvinnor tenderar att uppleva en högre risk och rädsla för att utsättas för brott än män har lagts till att kvinnor upplever en högre sårbarhet och lägre säkerhet (Snedker 2012). Sårbarheten hos kvinnor gäller främst den fysiska sårbarheten som lyfts fram av kvinnorna själva och deras omgivning (Heber 2007). Denna ökade sårbarhet hos kvinnor förklaras uppstå av kvinnors och mäns olika socialisering och inlärningsprocesser (Snedker 2012). Sårbarheten tycks vara inlärd genom familj, vänner och media eller genom upplevelser i bostadsområdet. Kvinnor lär sig att bättre navigera och känna till var i ett område det finns större risk att någonting kan hända (a.a.). När det kommer till uppfostran lär sig flickor redan som barn att vara försiktiga och inte umgås med främmande människor av sina föräldrar. Dessa förväntningar riktas inte i lika hög utsträckning till pojkarna. Flickor och kvinnor tenderar också att bli varnade för brott och de uppmanas att vara mer försiktiga jämfört med män (Madriz 1997). 4.3 Barns och vuxnas trygghet Diskussionen om yngre och äldre människors olika nivåer av rädsla påminner om diskussionen som förts om kvinnors och mäns skilda rädsla (Heber 2007). Forskningen har dock inte varit lika inriktad mot barns och ungdomars rädsla för brott utan utgår i första hand ifrån de vuxnas perspektiv. Det var först under talet som yngres rädsla lyftes fram men än idag har endast ett fåtal studier försökt förklara yngres rädsla och kunskaperna på området är därmed begränsade (Heber 2007). Forskningen på området som riktas till att förklara barn och ungdomars otrygghet har visat att barn och ungdomars rädsla är mycket vanligare än vad man först trott. I Sandstigs enkätstudie (2003) visade det sig t.ex. att yngre och äldre personer är de som är mest rädda för brott jämfört med vuxna. Flera studier har visat att barn oftast är mer rädda för att andra barn i deras ålder ska göra dem illa, varav de inte är lika rädda för vuxna personer (Taylor, Evans & Fraser 1996). Vidare tenderar mobbning att vara ett stort problem för barn där många barn är rädda för andra barn under skoltiden (Tamm 2003). En svensk studie visade även att yngre barn i högstadiet överlag var mer rädda jämfört med äldre ungdomar i gymnasiet (Elofsson 1998). De unga tenderar även att vara rädda för ungdomsgäng i sin egen ålder (Tulloch 2000). Unga killar tenderar att hålla ihop i gäng eller grupp för att undvika att bli överfallna (Taylor, Evan & Fraser 1996). I sin tur upplever utomstående dessa killar som obehagliga i och med att de vistas i grupp, varav ungdomar både kan beskrivas som rädda för sin egen utsatthet men där ungdomarna även gör andra rädda (a.a.). Ratnayake (2017) fann även att studenter i Australien föredrog att gå tillsammans och inte ensamma på kvällen samt att de undvek områden där det fanns lite folk och dålig belysning. 12

14 Flera undersökningar har visat att människor kan vara rädda att röra sig utomhus i sitt bostadsområde (Aretun 2009). När det kommer till barn och ungdomar tenderar de att röra sig och befinna sig mer i sitt bostadsområde i jämförelse med vuxna. Barn och ungdomar har ofta sina sociala nätverk i sitt bostadsområde och deras trygghet påverkas därmed av området de rör sig i (a.a.). På grund av detta skiljer sig sannolikt vuxna och barns perspektiv på otrygghet (Spilsbury et al 2012). När individens ålder ökar så tenderar individen att spendera mer tid oövervakat av vuxna i sitt bostadsområde och använder sannolika området på ett annat sätt än vad yngre barn gör. Äldre barn tenderar även att börja spendera mer tid utanför sitt bostadsområde (Leventhal, Duprere & Brooks- Gunn 2009). I en brittisk intervjustudie fann forskarna att barn och ungdomar oroade sig mycket över att utsättas för brott samt att de var medvetna om vilka personer och platser som de skulle undvika i sitt bostadsområde (Taylor, Evans & Fraser 1996). En svensk studie visade även att rädsla för brott hos barn förklarades genom främlingar, ensamhet och mörker. Specifika berättelser handlade i större utsträckning om en bekant gärningsperson eller andra barn och ungdomars utsatthet som kunde förklara deras egen rädsla och oro att någon skulle utsättas för en liknande händelse igen (Tiby 2006). Specifikt bland unga flickor var även rädslan för sexualbrott mycket framträdande (a.a.). Heber (2011) tog i sin studie en annan utgångspunkt där svenska dagstidningar analyserades för att beskriva rädsla för brott hos individer. Dagstidningarna beskriver ett samhälle som blir alltmer osäkert med en ökad brottlighet i främst förorter som i sin tur ökar rädslan hos barn och kvinnor. Vidare presenterar dagstidningar en bild av poliser som tenderar att vara alltmer rädda och som inte längre kan försvara samhället och dess invånare (a.a.). I Malmö har det under talet ägt rum flertalet skjutningar i staden som återrapporterats i media. De rapporterade skjutningarna har enligt barns berättelser lett till en ökad rädsla och bidragit till att föräldrar i vissa fall inte låter sina barn gå ut sent på kvällen (Ivert & Mellgren 2014). Vidare i en enkätundersökning som riktade sig till ett urval av befolkningen visade resultatet att en del individer har blivit mindre trygga och mer försiktiga när de vistas i offentliga miljöer till följd av skjutningarna i Malmö (Mellgren & Kronqvist 2013). Fler kvinnor rapporterade också en högre oro att bli utsatta för brott jämfört med männen i undersökningen (a.a.). En annan studie som utgår från media och dess påverkan på individers trygghet är Vuori, Oksanen och Räsänen (2013) studie som visade hur personer i två bostadsområden i Finland uttryckte rädsla för våld efter att det skett skolskjutningar i området. Studiens resultat visar att specifikt kvinnor med barn i skolåldern upplevde en högre rädsla för våld efter att det rapporterats om skjutningar i media (a.a.). Under årens gång har även segregationen i städerna ökat (Sampson 2012). Det tenderar att finns en ökad platsbundenhet där det idag även råder skillnader mellan olika platser i en stad. Exempelvis visar undersökningar att ungdomar som växer upp i resursstarkare områden har bättre skolresultat och högre utbildningsnivå än de som växer upp i resurssvaga områden (Socialstyrelsen 2010). När det kommer till Malmö har staden även en större ojämlikhet i hälsa där staden inte heller uppfattas som en enhetlig stad. Vissa homogena områden sammankopplas istället till samtliga individer som bor där. Individerna får därmed en gemensam social kategori endast beroende på var de bor, det blir därav en ekologisk kontaminering (Sampson 2012). Människor har dock olika tolkningsramar där alla i området inte behöver uppleva samma nivå av otrygghet, alla barn eller kvinnor uppfattar t.ex. inte otrygghet lika utan det råder inomgruppsvariationer (Heber 2007). 13

15 4.4 Mätfel i den tidigare forskningen I studier om trygghet belyser ofta forskare även brister med sina trygghetsmått och mätningar. Miller (2008) undersökte t.ex. hur stabil bilden är som forskarna erhåller när de mäter rädsla för brott hos invånare i en stad. Resultatet visade att kontexten, dvs. tidpunkt och plats, där trygghetsundersökningar görs påverkar till viss del dess resultat som forskaren erhåller. Män tenderar även att anpassa sina svar till ett maskulint perspektiv (Burcar 2005). Mycket av den kriminologiska forskningen bygger även på internationella studier vilket kan bli problematiskt när internationella forskarresultat överförs till en svensk kontext. Till exempel påpekar Mellgren (2011) att kunskap om områdeseffekters påverkan på individers trygghet inte nödvändigtvis behöver vara direkt överförbart till Sverige. Det är inte enbart när det kommer till internationell forskning som det kan vara problematiskt att överföra resultat till en svensk kontext. Det råder även variationer mellan städer och inom städer (Torstensson & Wikström 1999). Något som individer upplever som problematiskt i en stad behöver inte upplevas som problematiskt i en annan stad. Dessa skillnader figurerar även på en lägre lokal nivå, där olika områden i en stad kan upplevas olika av de boende. På grund av att det råder skillnader, så är det betydelsefullt att det förebyggande arbetet sker lokalt utifrån den problembild som varje område möter (a.a.). Rädsla och risk är således något som varierar med avseende på ålder och kön (Pain 2001). När det kommer till barn och ungas rädsla kan det vara fördelaktigt att arbeta brottsförebyggande och trygghetsskapande i deras bostadsområde. På detta sätt kan olika riskmiljöer undvikas så att barn som spenderar mer av sin tid i bostadsområdet upplever en större trygghet istället för oro (Heber 2007). Då kunskapen om barns trygghet dock är mycket begränsad inom forskningen behöver kunskaperna öka om aktörer ska kunna arbeta trygghetsskapande. För att öka kunskaper om barns otrygghet och rädsla i samhället är det därmed av fördel att fler studier görs på området (Pain 2001). Denna studie ämnas därmed att bidra till forskningsläget om barnens trygghet i Malmö. 5 METOD OCH MATERIAL I detta avsnitt presenteras studiens genomförande. Detta följer antagandet om att vetenskapliga studiers tillvägagångssätt ska presenteras öppet i syfte att öka replikerbarhet (Jacobsen 2007). För att kunskap ska kunna genereras måste forskningen även vara trovärdig, där det tydligt ska framgå vilka val och avgränsningar som gjorts under förfarandets gång (Forsman 1997). 5.1 Planering och motivering till studiens ämne Uppdraget till studien utarbetades av styrgrupp för SSPF i stadsområde Norr då revisionskontoret rekommenderat stadsområdesnämnderna att bidra till att utvärdera kommunfullmäktiges målområden. Ett samarbete inleddes därmed mellan Malmö högskola Kriminologiska institution och stadsområde Norr där författaren till studien ombads undersöka huruvida kommunfullmäktiges målområde 6, om att alla i Malmö ska känna sig trygga och säkra, är uppfyllt. För att studera om Malmö är en trygg stad, behövde vissa avgränsningar göras för att målområdet skulle kunna vara mätbart. En avgränsning gjordes till att 14

16 uteslutande undersöka barns trygghet i Malmö, p.g.a. att det tenderar att saknas studier om trygghet ur barns perspektiv inom kriminologin. För att undersöka barns trygghetsupplevelse valdes en kvantitativ metod, då metoden tillämpas väl när forskare vill mäta statistiska skillnader mellan olika faktorer (Jacobsen 2007). För att kunna mäta skillnader i trygghet mellan barnen i Mamö togs valet att utgå ifrån Folkhälsoenkät Barn och Unga. Folkhälsoenkäten är en fortlöpande folkhälsoundersökning som utförs av Region Skåne i syfte att bland annat rapportera en aktuell och longitudinell bild av tryggheten hos barn i Malmö (Folkhälsorapport 2016). Folkhälsoenkätens syfte överensstämmer väl in på syftet i denna studie, varav den senaste genomförda enkäten år 2016 för årskurs 6 elever valdes för att beskriva tryggheten utifrån de unga barnen. Den kvantitativa analysen om barns trygghet i Malmö grundar sig i studiens första frågeställning: Hur ser trygghetsupplevelsen ut för barn i Malmö utifrån Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2016? Underlaget som Folkhälsoenkäten ger till denna studie beskriver statistiskt hur tryggheten skiljer sig mellan barn som bor i olika delar av Malmö. Vidare i och med att den tidigare forskningen har visat att trygghet tenderar att vara ett mångfacitterat begrepp valdes även, som komplement till Folkhälsoenkäten, att undersöka hur barn i årskurs 7 (de elever som var med och besvarade enkäten år 2016 som årskurs 6 elever) tolkar begreppet trygghet. Därutav skapades studiens andra frågeställning: Hur upplever barn (i åk 7) tryggheten i sitt lokala bostadsområde? För att besvara frågeställningen valdes en kvalitativ ansats i syfte att förstå den sociala verkligheten utifrån barnens egna perspektiv (Bryman, 2008). I detta fall valdes metoden till att utföra fokusgruppsintervjuer med årskurs 7 elever på två skolor i stadsområde Norr, Malmö. Fokusgruppsintervjuer är intervjuer i grupp som sker med ett urval av respondenter där ett visst tema diskuteras (Bryman 2008). Fördelen med intervjuerna är bland annat att många olika åsikter i en viss fråga kan undersökas. De två skolorna som valdes var dels Kirsebergsskolan, i syfte att förstärka det trygghetsskapande arbete som sker i Kirseberg (Polismyndigheten 2017). Vidare valdes även den andra skolan till Västra hamnens skola som är beläget i före detta stadsdelen Centrum. Valet med skolorna innebär att de representerar varsin del av stadsområde Norr. Därmed kommer studien främst utgå ifrån barnens trygghet i stadsområde Norr, Malmö. 5.2 Etik När planeringen utav studiens ämne var utarbetad påbörjades ett arbete kring en etikansökan. För att upprätthålla en god etik kan forskare låta etiska kommittéer bestående av oberoende personer, ta ställning till det enskilda forskningsprojektet (Forsman 1997). I detta fall har studiens syfte och tillvägagångssätt etikprövats av Etikrådet på Malmö Högskola, vilket beviljades enligt utlåtande HS 2017/löp nr. 36 som föredrogs (se bilaga 1). Vid genomförandet av vetenskapliga studier bör olika faktorer beaktas och övervägas (Vetenskapsrådet 2011). Inom samhällsforskningen råder det olika etiska ståndpunkter varav två, universalism och situationsbetingad etik, kan ses som etiska motpoler. Universalism menar att etiska regler aldrig ska brytas medan den situationsbetingade etiken argumenterar för att de etiska principerna måste beaktas från fall till fall (Bryman 2008). Inom de etiska antagandena bör även olika etiska krav tas i hänsyn. I enlighet med forskningskravet bör forskning bidra med ny kunskap för att skapa förståelse för ett fenomen (Vetenskapsrådet 2011). Å andra sidan bör forskaren även beakta individskyddet, där samhällets 15

17 medborgare har rätt till sin integritet och personliga säkerhet (Vetenskapsrådet 2011). I syfte att upprätthålla balans mellan de etiska ståndpunkterna har denna studie utarbetats genom beaktande av primära etiska krav som fastslagits i den uppdaterade publikationen Economic and Social research Council (ESRC 2015). I enlighet med informationskravet bör den samhällsvetenskapliga forskningen hålla en god kvalité där deltagarna är väl informerande om studiens syfte, metod och användning samt att deras deltagande är frivilligt (Bryman 2008). Informationen till deltagarna ska även vara sanningsenlig och framföras på ett sätt som gör det enkelt för deltagarna att förstå vad forskaren vill med sin undersökning (Forsman 1997). För att upprätthålla denna princip tillfrågades dels verksamhetsansvarig på Region Skåne om att få använda deras data i studien, varav de godkände användningen av data. Vidare tillfrågades även respektive skola som skriftligen fick ge sitt samtycke till att fokusgruppsintervjuer kunde genomföras på skolan. Därefter skapades ett informationsbrev till barnen i årskurs 7 på skolorna där de informerades om studiens syfte, metod och användningsområde (se bilaga 2). I enlighet med samtyckeskravet informerades även barnen om att allt deltagande var frivilligt (Bryman 2008). Då deltagarna i denna studie är minderåriga, var det inte endast betydelsefullt att beakta deltagarnas samtycke, utan information skickades även ut till berörda vårdnadshavare via skolorna (se bilaga 3). Vidare beaktades ett nyttjandekrav gällande informationen till deltagarna. Detta innebär att det material som samlats in endast får användas för forskningsändamål (Bryman 2008). I detta fall tydliggjordes att studien är ett studentarbete som inte är en del av, eller riskerade störa, elevernas ordinarie undervisning. En etisk aspekt som beaktades under genomförandet av studien var konfidentialitetskravet. Konfidentialitetskravet innebär således att alla personuppgifter av deltagare ska behandlas med konfidentialitet så att deltagarna skyddas från obehöriga (Jacobsen 2007). I syfte att säkerställa en hög konfidentialitet hos deltagarna vidtogs därav vissa försiktighetsåtgärder. Då studien behandlar unga personers trygghetsupplevelser och personliga upplevelser var det centralt att skydda deltagare och vara varsam om att ingen deltagare ska kunna identifieras utav studiens resultat (a.a.). Detta har försökts uppnå genom att presentera aggregerad data i analyserna och avidentifiera barnen i intervjuerna. Allt material har under projekttiden även behandlats varsamt där endast studieansvarig har haft tillgång till det insamlade materialet. Något som inte har kunnat utlovas är tystnadsplikt som innebär att det som deltagarna yttrade inte sprids (Vetenskapsrådet 2011). I och med att fokusgruppintervjuer genomfördes med flera deltagare samtidigt kan deltagare föra information vidare. Deltagarna uppmanades dock att försöka vara måna om andra deltagares personliga berättelser. Ett grundläggande etiskt krav om att hantera känsliga uppgifter varsamt har därmed eftersträvats (a.a.). Under genomförandet av intervjuerna med barnen beaktades etiken genom att studieansvarig inte ställde ledande eller entydiga frågor. Sammantaget av detta är att forskaren inte ska utnyttja forskningsmetoden till att få de svar som önskas (Forsman 1997). En aspekt i diskussionen om forskningsetik är även forskarens ansvar att producera uppriktiga forskningsresultat, så kallad inomvetenskaplig forskningsetik (a.a.). Genomförandet av analyserna har därmed utförts noggrant där studieansvarig strävat efter att vara objektiv och saklig i sina tolkningar (a.a.). 16

18 5.3 Studiens tillvägagångssätt När den etiska prövningen av studien blev godkänd påbörjades genomförandet av undersökningen. Först genomfördes en statistisk analys av Folkhälsoenkäten och sedan gick arbetet över till genomföra fokusgruppsintervjuer. I studien har således två olika metoder används för att besvara frågeställningarna, så kallad triangulering, vilket kan generera en större tillförlitlighet (Bryman 2008) Urvalet av variabler Till en början skapades ett kodningsschema över de frågor i Folkhälsoenkäten 2016 som behandlade ämnet trygghet (Folkhälsoenkät 2016). De variabler som inkluderades i analysen var bakgrundsvariablerna biologiskt kön samt var i Malmö eleven bor. Bakgrundsvariablerna valdes för att dels beskriva materialet när det kommer till skillnader i flickors och pojkars trygghetsupplevelser och dels utifrån Malmö stadsområden, undersöka om tryggheten skiljer sig åt mellan olika områden i staden. Dessa variabler speglar den tidigare forskningen om att det inom kriminologin är betydelsefullt med forskning av geografiska platser och skillnader i kön (Ivert & Mellgren 2014). Därefter valdes variabeln om trygghet som består av flera frågor gällande: elevers trygghet i bostadsområdet på dagen och kvällen, trygghet på vägen till/från skolan, trygghet i klassrummet och på rasten i skolan, trygghet på nöjesställen/ konsert/festival och vid fritidsaktiviteter, trygghet på allmän plats, trygghet på tåg/buss samt trygghet i hemmet. Samtliga av dessa frågor har svarsalternativen Ja, alltid, Ja, oftast eller Nej. Variablerna presenterades utifrån hur många olika aktiviteter som eleverna upplever otrygga. Sedan användes variabeln till ett index där samtliga trygghetsvariabler summerades från låg till hög otrygghet på en skala mellan 0 till 20. Frågan om elevens trygghet i bostadsområdet på kvällen och dagen används även separat i en multivariat analys. Två frågor som valdes för att undersöka påverkan på barens trygghet var frågor om utsatthet för brott samt utsatthet för mobbning. Frågorna om utsatthet för brott handlar om huruvida eleven har blivit allvarligt hotad av en annan person, om eleven blivit rånad eller bestulen, om eleven blivit slagen (både slag som behövt läkarvård och lindrigare slag) samt om eleven har blivit utsatt för oönskade sexuella handlingar. Utsattheten för de olika brotten skulle ha skett inom de senaste 12 mån. Dessa frågor har två svarsalternativ om eleven blivit utsatt för brott eller inte. Frågorna om eleven blivit utsatt för hot, slag eller sexuella handlingar kodades samman till att definiera elevens utsatthet för personbrott och de andra två frågorna om utsatthet för rån eller stöld kodades samman för att definiera utsatthet för egendomsbrott. För att även undersöka utsatthet för mobbning valdes frågorna om eleven blivit utsatt för mobbning i skolan eller mobbning via nätet. Variablerna om mobbning kodades till en dikotom variabel med svarsalternativ om individen har blivit mobbad eller inte. Efter att alla variabler valts ut påbörjades olika statistiska analyser i statistikprogrammet SPSS (Statistical Package for the Social Sciences) hos Region Skånes i Malmö Genomförandet av statistiska analyser Inledningsvis gjordes univariata analyser där frekvenstabeller togs fram för att undersöka variablernas fördelningar och svarsfrekvensen. För att undersöka det interna bortfallet i frågorna undersöktes värdet missing i frekvenstabellerna, varav det visade att svarsfrekvensen var hög. I Folkhälsoenkäten 2016 var svarsfrekvensen överlag 83 % utav de tillfrågade 2442 eleverna i Malmö. 17

19 Den första analysen som presenteras i resultatet är årskurs 6 elevers nivå av trygghet fördelat mellan de olika stadsområdena. Vidare presenteras barnens trygghet i bostadsområdet genom en multivariat korstabellsanalys mellan tryggheten i bostadsområdet på dagen samt på kvällen i relation till var individen bor på stadsområdesnivå. Detta samband kontrollerades med biologiskt kön. Först undersöktes originalsambandet mellan tryggheten i bostadsområdet på dagen samt på kvällen i relation till var eleven bor. Sedan undersöktes partialsambandet där sambandet mellan elevens boende och trygghet kontrollerades med vilket kön eleven har. Syftet med denna kontroll var att utröna samband och undersöka förändringar i tryggheten mellan pojkarna och flickorna. Till sist undersöktes mariginalsambanden mellan biologiskt kön och elevens bostadsområde samt mellan biologiskt kön och trygghet. I denna analys var Chi2 signifikanstest betydelsefullt (Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen 2010). Fortsättningsvis i resultatet presenteras analyser av utsatthet för person- och egendomsbrott fördelat mellan Malmö stadsområden. I denna analys undersöktes signifikansen med Chi2. Denna analys vidareutvecklades till en bivariat analys där barnens otrygghet jämfördes med medelvärden av utsatthet för brott. Signifikansen i denna analys undersöktes med Anova och styrkan i sambanden mellan utsatthet för brott och otrygghet undersöktes med sambandsmåttet Eta som varierar mellan 0 (inget samband) och 1 (fullständigt samband), (Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen 2010). För att studera sambandets förklaringsvärde undersöktes även Eta2 som varierar mellan 0 till 1. Detta mått förklarar hur mycket av variationen i trygghet som kan förklaras av utsatthet för brott (a.a.). Nästa steg var att utföra och tolka en liknande bivariat analys men av utsatthet för mobbning. Analysen visar medelvärdet för utsatthet av mobbning i skolan samt via nätet i relation till nivån av otrygghet. En sista analys visar en logistisk regressionsanalys för de oberoende variablerna utsatthet för brott, mobbning i skolan och via nätet, vilket stadsområde individen bor i samt biologiskt kön i relation till trygghet. Syftet med en multivariat analys togs för att kunna belysa olika mönster och samband mellan de olika variablerna och trygghet (a.a.). I den logistiska analysen figurerar stadsområdena som binära variabler, där stadsområdena jämförs med referenskategorin stadsområde Norr. I Classification table Block 0, Overall precentage visas hur mollmodellen predicerar den beroende variabeln trygghet för varje enskilt fall med hjälp av typvärdet, det mest förekommande värdet (Djurfeldt & Barmark, 2009). I Variables not in the Equation testas de oberoende variablerna var för sig ifall de är signifikanta i jämförelse med tryggheten (a.a.). Vidare i Block 1 visas den samlade modellen för samtliga variabler i syfte att kunna jämföra huruvida nollmodellen eller den samlade modellen ger korrekt predicering av utfallet i analysen (a.a.). I Omnibus test of Model Coefficients visas huruvida den samlade modellen har signifikant högre förklaringskraft än nollmodellen (a.a.). I 2 loglikelihood visas värdet Nagelkerke R Square varierar mellan 0 till 1 och visar därmed den totala informationsmängden som modellen kan förklara (a.a.). Genom B- koefficienterna undersöks hur det logaritmerade oddset förändras när respektive oberoende variabel ökar med en enhet (a.a.). Exponenten summerar oddsen för en hög otrygghet, där värden över 1 indikerar större odds att uppleva otrygghet och under 1 mindre odds att uppleva otrygghet (a.a.). När en logistisk regressionsanalys utförs undersöks faktorer som kan påverka resultatet (Edling & Hedström 2003). I detta fall har i samtliga analyser 18

20 undersökts utifrån extremvärden, multikollinearitet, residualer, autokorrelation, ofullständig information och fullständig åtskillnad. Undersökningen visade att det inte rådde statistiska fel som kan påverka analysen, vilket presenteras i resulatatet. Genomförandet av samtliga analyser granskades noga och SPSS output sparades. Fördelen med statistiska analyser är att kunna bearbeta material och undersöka ett ämnesfält effektivt (Jacobsen 2007). Analysen utav Folkhälsoenkäten var både tids- och resurseffektiv vilket var betydelsefullt då den statistiska analysen behövde vara fullbordad inför nästa metod med fokusgruppsintervjuer Genomförandet av fokusgruppsintervjuer Efter att resultaten i Folkhälsoenkäten sammanställts belystes områden i analysen som behövde vidare fördjupning. Dessa områden blev underlag för fokusgruppsintervjuer som hölls med årskurs 7 elever i Malmö. Studieansvarig höll i fyra fokusgruppsintervjuer under april Två intervjuer hölls på Kirsebergsskolan och två på Västra hamnens skola. Fokusgruppsintervjuer är särskilt fördelaktiga när det kommer till att skildra ett genusperspektiv. För att undersöka eventuella skillnader mellan pojkar och flickors åsikter angående trygghet, valdes därmed att separera pojkar och flickor till olika grupper (Gadd, Karstedt & Messner 2012). När det kommer till antalet fokusgrupper finns det i tidigare studier stora variationer, men det vanliga är att forskaren utför mellan 10 till 15 grupper per studie. Andra forskare menar dock att så många grupper inte nödvändigtvis genererar mer information (Bryman 2008). Det finns även stora variationer vid längden av fokusgruppsintervjuer och hur många deltagare som forskare väljer att inkludera i varje grupp (a.a.). Inom ramen för denna studie genomfördes fyra stycken fokusgruppsintervjuer där mellan 5 till 7 barn deltog i varje grupp. Varje intervju pågick i cirka en timme. Studieansvarig inledde intervjun med att repetera studiens syfte, hur länge intervjun skulle pågå samt poängterade att allt deltagandet var frivilligt. När det kommer till fokusgruppsintervjuer kan det hända att deltagarna talar samtidigt vilket kan minska kontrollen över intervjun (Bryman, 2008). I och med detta uppmanades eleverna att helst tala en i taget samt att inte sprida samtalet vidare på grund av konfidentialitet. I intervjuerna får studieansvarig även en mer framträdande roll (a.a.). För att därmed skapa en balans i samtalet och belysa deltagarnas egna åsikter, samtidigt som samtalet inte skulle handla om ämnen som inte är av intresse för studien, valdes att ta fram öppna frågor som underlag till intervjuerna. Öppna frågor är mindre styrda i syfte att deltagarnas egna åsikter ska belysas (a.a.). Syftet med intervjuerna var även att återkoppla resultatet av Folkhälsoenkäten till de unga som de var med och besvarade år På detta sätt togs även Guba och Lincoln (1994) kriterier om att deltagarna i fokusgruppsintervjuer ska fördjupa sin förståelse i beaktande. Samtalet avslutades med att studieansvarig summerade vad som sagts och meddelade hur materialet skulle sammanställas. Intervjuerna spelades in för att kunna transkriberas efter genomförandet. Efter transkriberingen utfördes en tematisk analys i syfte att urskilja mönster och bearbeta materialet ifrån fokusgruppsintervjuerna till ett överskådligt resultat, då den kvalitativa metoden ofta genererar ett större omfång material (Malterud 2014). Vidare är en tematisk analys fördelaktig gällande att undersöka intressanta faktorer i kvalitativ data, t.ex. repetitioner utav teman som återkommer upprepande gånger (Bryman 2008). 19

21 Den tematiska analysen utfördes genom att transkriberingen från intervjuerna bearbetades och lästes igenom flera gånger. Därefter påbörjas ett sökande efter teman och underteman i materialet för att urskilja intressanta faktorer. Då den tematiska analysen inte har lika tydliga riktlinjer som andra metoder, kan det vara svårt att avgränsa materialet och samtidigt framhäva deltagarnas egna språk. Därav utarbetades matriser, där elevernas diskussioner systematiserades i olika teman (Malterud 2014). När det kommer till fokusgruppsintervjuer är forskaren ofta intresserad av deltagarnas samspel, dvs. hur de reagerar och återkopplar till varandras åsikter (Bryman 2008). I denna studie togs samspelet tillvara och dokumenterades i resultatdelen, där de teman som belystes i den tematiska analysen tillsammans med den statistiska analysen utgör studiens resultat. 6 RESULTAT Resultatet för studien presenterar först frågeställningen om hur tryggheten ser ut i Malmö utifrån årskurs 6 elever i Folkhälsoenkäten Barn och Unga Därefter presenteras en tematisk analys utav de fyra fokusgruppsintervjuerna som följer studiens andra frågeställning om hur elever i årskurs 7 tolkar trygghet utifrån att de besvarade Folkhälsoenkäten år 2016 som årskurs 6 elever. 6.1 Årskurs 6 elevers nivå av trygghet I Folkhälsoenkäten 2016 undersöktes 3133 årskurs 6 elevers nivå av trygghet. Resultatet visade att majoriteten av årskurs 6 eleverna (69 %) i Malmö genomsnittligen känner sig trygga på samtliga uttagna aktiviteter, varav det är ovanligt att eleven känner sig otrygg vid flera aktiviteter. Generellt upplever respondenter i stadsområde Söder en lägre trygghet, och respondenter i Väster en högre trygghet. När det kommer till otryggheten mellan pojkar och flickor, tenderar flickorna att rapportera en högre otrygghet på samtliga utvalda aktiviteter och platser. De platser som generellt upplevs som mest otrygga är att vistas utomhus i bostadsområdet på kvällen, där ca 20 % upplever en otrygghet. Därefter upplever ca 11 % otrygghet på nöjesställen eller liknande och ca 9 % upplever otrygghet på buss/tåg. I Malmö totalt bland år 6 eleverna upplever i genomsnitt de flesta en trygghet i hemmet (se bilaga 4). 6.2 Trygg i bostadsområdet Resultatet i Folkhälsoenkäten 2016 visar att majoriteten av årskurs 6 eleverna känner sig trygga utomhus i sitt bostadsområde både på dagen och på kvällen. En högre andel av eleverna känner sig dock mest trygga på dagen (se figur 1). Andel (%) TRYGG KVÄLL OTRYGG KVÄLL TRYGG DAG OTRYGG DAG Pojke Flicka Figur 1. År 6 elever i Malmö och trygghet i bostadsområdet på dagen och kvällen 20

22 6.2.1 Trygghet i bostadsområdet (dag och kväll) för stadsområde och kön Bärigheten i originalsambandet mellan var invidiven bor på stadsområdesnivå och om individen känner sig trygg i sitt bostadsormåde på dagen respektive kvällen undersöks med en multivariat kortstabellsanalys med kontroll för om biologiskt könstillhörighet påverkar tryggheten. För det första visas sig originalsambandet mellan stadsområde och trygghet både på dagen och kvällen vara signifikant. I samtliga stadsområden känner sig majoriteten av årskurs 6 eleverna sig trygga, varav en större andel av respondenterna i Söder känner sig otrygga i sitt bostadsområde både på dagen och på kvällen jämfört med övriga stadsområden. Av 3328 elever så upplever endast 4 % en otrygghet på dagen och av 3310 elever känner 20 % sig otrygga i sitt bostadsområde på kvällen (se tabell 1). Tabell 1. Årskurs 6 elever i Malmö och trygghet i bostadsområdet på dagen och kvällen Malmö stadsområden Otrygg i bostadsområdet (Dag) Otrygg i bostadsområdet (Kväll) Norr 21 (5 %) 99 (22 %) Söder 44 (6 %) 170 (25 %) Öster 40 (5 %) 168 (22 %) Väster 20 (2 %) 147 (15 %) Innerstaden 18 (5 %) 79 (21 %) Malmö totalt 143 (4 %) 663 (20 %) N 3328 N 3310 p <.001 För det andra kontrollera partialsambandet, dvs. hur relationen mellan var individen bor och dess nivå av trygghet påverkas av om individen är en pojke eller flicka. När originalsambandet mellan stadsområden och trygghet kontrolleras med biologiskt kön visar det sig att det råder ett samtidigt samband mellan trygghet på stadsområdesnivå och skillnader i kön (Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen 2010). Detta betyder att det finns ett samband mellan var eleven bor i Malmö och dennes trygghetsupplevelse, dock beroende på vilket kön eleven har så påverkas detta samband, där flickorna i samtliga stadsområden upplever en signifikant högre otrygghet än pojkarna både på dagen och på kvällen (se tabell 2). Tabell 2. Årskurs 6 elever i Malmö och trygghet i bostadsområdet på dagen och kvällen Malmö stadsområden Otrygg i bostadsområdet (Dag) Otrygg i bostadsområdet (Kväll) Norr 8 (3 %) 38 (16 %) Söder 19 (6 %) 62 (18 %) Pojke Öster 15 (4 %) 54 (14 %) Väster 12 (3 %) 50 (11 %) Innerstaden 7 (4 %) 27 (14 %) Malmö totalt 61 (4 %) 231 (14 %) N 1627 N 1615 Norr 13 (6 %) 61 (27 %) Söder 25 (7 %) 108 (30 %) Flicka Öster 25 (6 %) 114 (28 %) Väster 8 (2 %) 97 (18 %) Innerstaden 11 (6 %) 52 (30 %) Malmö totalt 82 (5 %) 432 (26 %) N 1701 N 1695 Flicka: p <.05; Pojke: p <.001 Flicka: p <.05; Pojke: p >.05 21

23 Genom marginalsambandet är skillnaderna i tryggheten både på dagen och kvällen mellan pojkar och flickor signifikanta (se tabell 3), men sambandet mellan biologiskt kön och stadsområde är inte signifikant (se tabell 4). Beroende på om respondenten är flicka eller pojke så stärks eller försvagas därav otryggheten. Tabell 3. Biologiskt kön och trygghet i bostadsområdet på dagen och kvällen Biologiskt kön Otrygg i bostadsområdet (Dag) Otrygg i bostadsområdet (Kväll) Pojke 69 (4 %) 256 (15 %) Flicka 98 (5 %) 479 (26 %) Malmö totalt 167 (5 %) 735 (20 %) N 3630 N 3130 p <.05 Tabell 4. Biologiskt kön och stadsområden totalt Pojke Flicka N Malmö totalt 1828 (50 %) 1854 (50 %) 3682 p > Utsatthet för brott och dess effekt på trygghet Generellt i Malmö har en övervägande andel av årskurs 6 eleverna i Folkhälsoenkäten 2016 uppgett att de inte blivit utsatta för brott de senaste 12 mån. Dock har en märkbart stor andel av eleverna blivit utsatta för personbrott. Ca 23 % av 3158 elever har uppgett att de blivit utsatta för personbrott och ca 9 % av 3190 elever i enkäten har uppgett att de har blivit utsatta för egendomsbrott (se tabell 5). En större del av pojkarna har jämfört med flickorna uppgett att blivit utsatta för något brott de senaste 12 mån. (se bilaga 5). Tabell 5. Årskurs 6 elever i Malmö och utsatthet för person- och egendomsbrott. Malmö stadsområden Utsatt för personbrott Utsatt för egendomsbrott Norr 106 (24 %) 42 (10 %) Söder 165 (26 %) 57 (9 %) Öster 176 (24 %) 70 (10 %) Väster 202 (21 %) 90 (9 %) Innerstaden 90 (25 %) 40 (11 %) Malmö totalt 739 (23 %) 299 (9 %) N 3158 N 3190 Vidare utfördes en bivariat analys i syfte att undersöka hur utsatthet för brott och trygghet korrelerar med varandra. Av 3199 elever har 866 blivit utsatta för något brott (se figur 2). Resultatet visar att på en trygghetsskala mellan 0 till 20 (0 indikerar låg otrygghet och 20 hög otrygghet) har elever som blivit utsatta för brott signifikant högre otrygghet, dock, enligt Eta, är sambandet svagt (0,112). Eta2 visar att 1,3 % av variationen i otrygghet kan förklaras av utsatthet för brott. Otrygghet från låg till hög ,2473 5,2159 UTSATTHET FÖR BROTT Nej Ja Figur 2. Trygghet i relation till utsatthet för brott 22

24 6.4 Mobbning i skolan och via nätet och dess effekt på trygghet Resultatet i Folkhälsoenkäten 2016 visar att majoriteten av år 6 eleverna inte blivit utsatta för mobbning varken i skolan eller via nätet. Av 3285 årskurs 6 elever har ca 17 % av blivit utsatta för mobbning i skolan. En större andel av respondenterna i Öster har blivit utsatta för mobbning i skolan jämfört med övriga stadsområden. Av 3214 årskurs 6 elever har ca 19 % blivit utsatta för mobbning via nätet. Vidare har en högre andel av respondenterna i Innerstaden rapporterat att de blivit utsatta mobbning via nätet jämfört med övriga stadsområden (se tabell 6). Tabell 6. Årskurs 6 elever i Malmö och utsatthet för mobbning i skolan och via nätet. Malmö stadsområden Utsatt för mobbning i skolan Utsatt för mobbning via nätet Norr 75 (17 %) 85 (19 %) Söder 116 (17 %) 124 (19 %) Öster 140 (18 %) 140 (18 %) Väster 160 (16 %) 188 (19 %) Innerstaden 58 (16 %) 78 (22 %) Malmö totalt 549 (17 %) 615 (19 %) Pojkar 246 (15 %) 258 (17 %) Flickor 303 (18 %) 357 (22 %) N 3285 N 3214 För att undersöka hur utsattheten för mobbning i skolan och via nätet påverkar elevers trygghet visas en bivariat analys. Nedan i figur 3, visas ett diagram över mobbning i skolan och via nätet samt elevers generella nivå av otrygghet. Notera att samma elev kan ha rapporterat både utsatthet i skolan och via nätet och återfinns därmed i de båda kategorierna. Av sambandsmåtten ses att det råder ett svagt signifikant samband mellan mobbning i skolan och ökad otrygghet. Samtidigt tenderar 5,8 % av variationen i otrygghet kunna förklaras av mobbning i skolan. När det kommer till mobbning via nätet i relation till barnens trygghet ses inte ett lika starkt samband som för mobbning i skolan. Enligt resultatet tenderar elever som blivit mobbade via nätet att knappt märkbart uppleva en högre otrygghet än de som inte blivit mobbade. Av variationen i otrygghet kan endast med 1,8 % förklaras av ifall eleven blivit mobbad via nätet (se tabell 7). Tabell 7. Sambandsmått och signifikans för mobbning i skolan och via nätet Mobbning i skolan Mobbning via nätet Eta 0,240 Eta 0,134 Eta2 Anova sig 0, Eta2 Anova sig 0, Otrygghet från låg till hög ,5533 4,0943 4,2486 MOBBNING I SKOLAN Nej Ja 5,5537 MOBBNING VIA NÄTET Figur 3. Samband mellan mobbning i skolan och via nätet samt otrygghet. 23

25 6.5 Samtliga variabler i relation till trygghet Avslutningsvis genomfördes en logistisk regression för att studera sambanden mellan den beroende variabeln otrygghet och de oberoende variablerna: utsatthet för brott, mobbning (i skolan och via nätet), kön samt stadsområden. Flickor jämförs i relation till pojkar och variabeln stadsområde är binär där samtliga stadsområden jämförs med stadsområde Norr. I analysen finns 2784 årskurs 6 elever (se logistisk regression i bilaga 6). I Classification table Block 0, Overall precentage visas att nollmodellen predicerar 69,1 % av tryggheten korrekt med hjälp av typvärdet. Fördelningen är ojämn, dvs. inget fall har predicerats i kategorin otrygg, vilket kan bero på att få barn känner sig otrygga i materialet. Vidare visar bock 1 att typvärdet samt medelvärdet för tryggheten hos eleverna angränsar till varandra. I detta fall kan medelvärdet förklara 70,2 % av variationen i otrygghet. I 2 log- likelihood, Nagelkerke R Square visas att 10,4 % av informationsmängden i otrygghet kan föras tillbaka på var man bor, biologiskt kön, mobbning och utsatthet för brott. Genom B- koefficienterna undersöks hur det logaritmerade oddset förändras när respektive oberoende variabel ökar med en enhet (Djurfeldt & Barmark 2009). Flickor jämfört med pojkar har en högre förändring i otrygghetens logit (0,772). Om individen blivit utsatt för brott finns en ökning i otrygghetens logit (0,412). Vidare, om individen blivit mobbad i skolan eller via nätet finns en ökning i otrygghetens logit (0,833 respektive 0,090). Individer i stadsområdena Öster, Innerstaden och Söder jämfört med Norr har en ökning i otrygghetens logit medan stadsområde Väster jämfört med Norr har en minskad logit. Notera att variablerna konstanthålls, vilket betyder att en variabel kan studeras i jämförelse med de övriga variablerna (a.a.). Notera även att resultatet inte är signifikant för Innerstaden, Väster och mobbning via nätet och därav behöver resultat för dessa tre variabler inte vara tillförlitliga (a.a.). Vidare summerar exponenten oddsen för att uppleva otrygghet. Värden över 1 indikerar större odds att uppleva otrygghet och under 1 mindre odds att uppleva otrygghet (a.a.). Individer som blivit utsatta för brott, har blivit mobbade i skolan och är flickor har ett högre odds att uppleva otrygghet. Även individer i Öster och Söder har ett ökat odds att uppleva otrygghet jämfört med individer boende i stadsområde Norr. Resultatet för de icke signifikanta variablerna anges inte p.g.a. prediktionens osäkerhet. 6.6 Eventuell påverkan på resultatet När en logistisk regressionsanalys utförs är det även betydelsefullt att undersöka faktorer som kan påverka resultatet, varav det i detta fall inte rådde statistiska fel (Edling & Hedström 2003). Det visar sig i materialet finnas individer som avviker från det generella mönstret. Otrygghetsskalan för urvalet är snedfördelad där majoriteten av individerna har en låg otrygghet, men det finns några individer som rapporterat högre otrygghet. När 5 % av fördelningen utesluts för de med låg respektive hög otrygghet ändras inte medelvärdet för urvalet knappt alls. Detta kan tyda på att extremvärden inte är något problem (a.a.). Inflytelserika fall kontrollerades med Cook s distance (som bör anta ett värde under 1) varav det inte rådde risk för påverkan på resultatet. Vad gäller multikollinearitet som kan dölja enskilda variablers inverkan på trygghetsupplevelsen, sågs genom Tolerans (bör inte understiga 0,4) och Variance Inflation Factor (bör inte understiga 2,5) att de oberoende variablerna inte korrelerade starkt med varandra. Genom Durbin Watson (som bör anta ett värde nära 2) sågs även att residuerna inte korrelerade med varandra vilket gör analysen mer tillförlitlig (a.a.). 24

26 I Malmö råder det även vissa områdeseffekter. Av figur 4 nedan ses signifikant stora skillnader i Malmö stadsområden gällande otrygghet. Det tenderar att vara minst variation i stadsområde Norr och mest i stadsområde Innerstaden. Detta kan vara en av förklaringarna till varför resultat för t.ex. stadsområde Innerstaden inte visade sig vara signifikant i den logistiska analysen, dvs. det råder för stor variation gällande barnens trygghet inom stadsområdet för att kunna uttala sig om samband och generaliserbarhet Otrygghet från låg till hög (%) Centrum Kirseberg Fosie Oxie Rosengård Husie Hyllie Limhamn- Bunkeflo Södra Västra Figur 4. Fördelningen av otrygghet mellan delområdena Malmö (N 3152) 6.7 Fokusgruppsintervjuer om barns trygghet Denna del av resultatet syftar till att besvara studiens andra frågeställning om hur barn i Malmö tolkar begreppet trygghet och hur tryggheten ser ut för dem. Resultatet består utav fokusgruppsintervjuer med årskurs 7 elever på två skolor i stadsområde Norr, Malmö. Överlag känner samtliga elever som deltog i intervjun sig trygga i Malmö. Å andra sidan upplevs inta alla geografiska platser i staden som jämbördigt trygga, utan specifikt Rosengård, Möllevången, Södra Sofielund, Kroksbäck och Nydala bedöms som tämligen otrygga platser. Det gemensamma är att Rosengård och Möllevången upplevs som mest otrygga och både flickorna och pojkarna uppger att de försöker undvika dessa platser, då risken för att någonting ska hända är större i dessa områden enligt barnen. En av pojkarna uttrycker att Tryggheten beror ju på om man går på de ställena, alltså om man är där. Alltså om man inte brukar vara där t.ex. i Möllan så är det ju ingenting att vara rädd för. Samtliga elever kände sig trygga i sitt bostadsområde och på sin skola, både Kirseberg och Västra hamnen upplevdes som trygga områden. I intervjuerna framkom främst temat ungdomsgäng som en faktor för otrygghet. Pojkarna och flickorna upplevde främst äldre ungdomar som obehagliga och som kunde skapa otrygghet. För flickorna kunde även äldre män skapa otrygghet och flickorna upplevde även utsatthet för mobbning som en faktor som kunde väcka rädsla hos dem. Eleverna utgick främst ifrån sina egna upplevelser och personliga otrygghet men de talade i vissa fall även utifrån en generell oro om risken att bli utsatt för brott eller obehagliga händelser. Det fanns således en riskmedvetenhet när det kommer till främst sociala ordningsstörningar. Riskmedvetenheten tar sig 25

27 ofta i uttryck genom indirekt utsatthet, där eleverna har hört om andra som blivit utsatta. Indirekt utsatthet har dock också en viktig påverkan på individers egen nivå av oror (Hale 1996). Ibland talade även eleverna om altruistisk oro som omfattade anhöriga exempelvis att deras föräldrar ofta oroade sig för att låta dem gå ut på kvällen efter att media rapporterat om skjutningar i Malmö (Svt 2017a). I resultatet som följer presenteras barnens trygghet utefter skola och kön. I avsnitten ges ett större utrymme för ungdomar på offentlig plats då temat associerades flera gånger under intervjuerna till otrygghet. Till sist presenteras elevernas egna förslag på hur tryggheten i Malmö kan förbättras. 6.8 Pojkar Kirsebergsskolan Pojkarna uttryckte sin tolkning av begreppet trygghet på olika sätt men instämde i varandras skilda definitioner. Det gemensamma var att pojkarna ser tryggheten som något positivt medan otrygghet ses som något negativt. En pojke (1) menade att trygghet för honom är: Man känner sig inte kränkt eller obekväm. Ytterligare två pojkar under intervjun definierade tryggheten som en känsla utifrån generella drag, t.ex. uttryckte ena pojken (5) att trygghet för honom är att man inte känner sig rädd. Även den andra pojken (6) menade att trygghet för honom är att han inte känner sig rädd, men uttrycker det som att man är inte rädd på vissa platser. Två andra pojkar i intervjun sammanförde tryggheten till skolan där ena pojken (2) definierade trygghet såsom Man är inte rädd att gå runt i korridorerna och man mår bra i skolan och den andra pojken (3) menade att Man kan göra som man vill, alltså inte exakt vad man vill, men man vet att man är trygg, man kan gå runt på denna skola och ingenting kommer att hända. Även en till pojke (4) nämnde en mer specifik trygghetsupplevelse och menade att Man är inte rädd att någon ska slå dig. Man mår bra, man mår bra i skolan och är säker på sin arbetsplats Ungdomsgäng och personrån Under samtalet diskuterade pojkarna främst ordningsstörningar när det kommer till trygghet. Pojkarna påverkades dock inte av fysiska ordningsstörningar, såsom klotter och nedskräpning, då det finns överallt enligt dem. De påverkades desto mer av sociala ordningsstörningar såsom ungdomsgäng. En situation som upprepades under diskussionens gång och som många nämnde som otryggt var ifall de går ensamma på kvällen och möter ett ungdomsgäng då de inte vill bli skadade. En av pojkarna (1) uttryckte att På kvällen, när man går själv och det kanske är riktigt många i en grupp så vågar man inte gå förbi för det kan hända att de rånar dig. Det nämndes att det finns mycket dåliga människor ute och att man själv inte behöver göra något för att bli drabbad. Samtliga av pojkarna menade att de var som mest rädda för äldre ungdomar. Dock var de inte helt eniga angående åldersspannet, utan de menade att det är alltid äldre personer som är obehagliga ungefär i åldrarna år. Några av pojkarna diskuterade även att det på kvällen sällan finns andra människor som kan hjälpa dem om någonting skulle hända. En pojke (5) nämnde att På dagen är det ofta många människor som går runt i centrum och man har alltid någon som kan rädda dig i en situation. På kvällen är dock alla för det mesta hemma och om man är själv ute på stan så kanske det är en grupp av människor som är större än dig som kan göra något de kan råna dig och då är det inte någon som kan rädda dig. I samtalet tenderade temat ungdomsgäng att 26

28 grunda sig i en oro eller rädsla att bli utsatt för brott, dvs. att andra ungdomarna ska göra dem illa eller att de ska bli utsatta för rån Polisen När det kom till otrygghet för ungdomsgäng samt brott vidareutvecklades pojkarnas diskussion till polisens arbete. Majoriteten av pojkarna menade att de inte skulle ringa till polisen om de var rädda eller stött på problem. Anledningen till detta förklarades vara att polisen inte tar ungdomars problem på allvar där polisen inte hinner ta tag i mer lindriga och frekventa brott som personrån. Pojkarna menade att polisen i högre grad fokuserar på skjutningarna i Malmö och p.g.a. detta tar det ofta lång tid innan polisen kan komma och hjälpa dem ifall de behöver hjälp. En annan pojke (3) uttryckte det som Polisen är en plan B. Om det är skottlossning där och någon grabb blir rånad. Vad är större skottlossningen eller att en grabb blir rånad skottlossningen så klart Altruistisk oro Under samtalet nämndes även media och trygghet. Ingen av pojkarna menade att de känner sig otrygga eller rädda i och med skjutningar i Malmö som har uppmärksammats i media (Svt 2017a), utan pojkarna menade att det som händer inte berör dem. De menade desto mer att deras föräldrar påverkas av media och att de i sin tur påverkar dem. En pojke (4) uttryckte det som Men alltid när de skjuter någon så nästa dag man vill gå ut så säger föräldrarna att de kan ju skjuta dig också och då säger jag till dem att om man inte har gjort något så kan ingen skjuta dig det är klart att ingen skjuter någon för ingenting. 6.9 Flickor Kirsebergskolan Trygghet beskrevs av flickorna som en positiv känsla. En flicka (3) menade att trygghet egentligen handlar om känslor, dvs. en bra och dålig känsla. Några av flickorna menade även att trygghet för dem handlar om att må bra. Samtliga flickor uttryckte att tryggheten för dem är generell men att deras trygghet även kan påverkas av specifika situationer. Ibland kan de t.ex. känna sig otrygga om deras vän känner sig otrygg. Dock menade dessa flickor att det grundar sig i att de skulle bli besvikna att de inte hjälpt till för sin vän ska känna sig trygg Ordningsstörningar och trygghet Ett tema som flickorna sammanför till otrygghet är ordningsstörningar. Samtliga flickor menade att fysiska ordningsstörningar som klotter och nedskräpning inte påverkar deras trygghet på grund av att det är vanligt och något som de inte uppmärksammar. En flicka (5) menade dock att fysiska ordningsstörningar av specifikt klotter kan påverka henne beroende på vad budskapet i klottret förmedlar. Hon uttryckte det som att Om det är hat som förmedlas genom klotter så påverkas jag av det negativt Berusade personer Vad gäller sociala ordningsstörningar, påverkas flickornas trygghet desto mer. I grunden tenderar specifikt berusade personer att påverka trygghetsupplevelsen. Några av flickorna menade att de kunde känna sig otrygga på kvällen när de rörde sig i Malmö, varav en flicka (2) förklarade att Om det finns vuxna personer som är onyktra i Malmö så känns det mer obehagligt. Detta inträffar mest på kvällen. Olika situationer eller aktiviteter som även upplevdes som otryggt var att gå på nöjesfält/festival. För det mesta kände de en trygghet på festivaler men speciellt på kvällen menade flickorna att det vistas många onyktra personer varav de kunde 27

29 känna en otrygghet. Det obehagliga i den situationen var främst alkoholen och en flicka (1) uttryckte det som så att För det mesta känns det tryggt på festivaler men det kan bli mer otryggt på kvällen när de vuxna dricker mycket. En annan av flickorna (5) menade dock att hon inte upplevde festivaler som så otryggt i och med att hon oftast går med vuxen på de tillställningarna. Ytterligare situationer som några av flickorna kände sig otrygga i var att gå i parker på kvällen, varav det upplevdes som obehagligt. Vidare menade flickorna att om de går ute sent på kvällen så undviker de att vara själva Mobbning och Altruistisk oro En form av generell oro som en del av flickorna upplevde var att bli utsatt för grupptryck i skolan. Skolområdet upplevdes av alla flickorna som en trygg plats men i vissa fall kunde skolan kännas otryggt på grund av grupptryck. Detta resulterade i att vissa våningsplan av skolan upplevs som mer otrygga än andra då grupptryck är uppdelat mellan vissa våningsplan på skolan. Vidare diskuterade flickorna en form av altruistisk oro, dvs. oro för andra personer. Flickorna liksom pojkarna menade att deras föräldrar påverkas av nyhetsrapporteringar i media och att föräldrarna i sin tur påverkar dem. En flicka (2) berättade att Det är inte så att otryggheten påverkas av att sådant händer och rapporteras i media utan föräldrarna påverkas mer och låter mig inte gå ut Pojkar Västra hamnens skola Begreppet trygghet definierades av pojkarna som otrygghetens motsats. Otryggheten för pojkarna är delvis samma men även i vissa avseende olika. Några få av pojkarna menade att otrygghet för dem är alkoholister i avseende om de går ute på gatan och påtagligt berusade personer, som eventuellt även använder droger, försöker skapa kontakt med dem. Några andra pojkar instämde inte i denna definition p.g.a. att de menade att personer som har problem med alkohol inte dricker för att skrämma någon. Detta gör att majoriteten av barnen inte upplever onyktra personer som otrygga. Samtliga av barnen menade att otrygghet för dem är ungdomsgäng p.g.a. att de går på för att råna andra personer. En av pojkarna (1) menade även att otrygghet för honom är våld och droger Fysiska ordningsstörningar När det kommer till trygghet menade majoriteten av pojkarna att fysiska ordningsstörningar inte påverkar deras trygghet negativt, utan de resonerar att det finns klotter och dylikt i både bättre och sämre områden i Malmö. Å andra sidan menade några utav pojkarna att ett område med mycket klotter och nedskräpning kan upplevas mindre barnvänligt och mer kriminellt. Vidare kan dessa områden med mycket ordningsstörningar påverka synen på myndigheter. En pojke (4) uttryckte det som Att gå förbi ett hus eller ett område där det är klotter på väggarna och krossade rutor, om staten hade brytt sig om det området så hade de fixat det fönstret eller målat den väggen det känns inte bra Ungdomsgäng och risk för egen utsatthet En återkommande otrygg situation som pojkarna nämnde under samtalet var ifall de är ute på kvällen själva och det samtidigt är flera andra ungdomar där. Några av pojkarna menade att ungdomsgäng finns på alla områden i en stad, men ungdomsgängen upplevs som otryggt om det är mycket bråk emellan dem och om de har negativa kopplingar. En pojke (5) resonerade att han inte upplevde att offentliga platser är otryggt i sig men om flera unga killar skulle komma emot honom så skulle han bli rädd. Vidare upplevde majoriteten av pojkarna att det inte 28

30 fanns en risk för egen utsatthet i Västra hamnen p.g.a. att det inte finns mycket ungdomsgäng som stör i området och de upplevde därmed en större säkerhet där. En pojke (2) menade att Man får tänka på lite var man är och på vilken tid. Om man är på Möllan mitt på dagen så brukar det vara ganska lugnt men om man är där på kvällen så kanske man får passa sig. Detta gällde även Hyllie, Om man är vid Hyllie så Emporia mitt på dagen så brukar det vara helt okej men om man är där efter sju åtta är det gäng som stör en. När det kommer till risken för egen utsatthet diskuterade pojkarna även hur media kan påverka ens egen otrygghet. En av pojkarna (5) nämnde skjutningarna som inträffat i Malmö (Svt 2017a) och menade att om han ska gå ut sent på kvällen så tänker han efter om det är det smartaste. Han menade även att han ofta tänker efter i vilket område han ska till, och undviker områden där någonting negativt kan hända. Vidare resonerade pojkarna att det kan skilja sig mellan individer huruvida ens egen otrygghet påverkas utav media. En pojke (1) menade att Jag tänker att det kan bero på från person till person det är många t.ex. min lillasyster som känner sig väldigt otrygg i Malmö på grund av vad som står i nyheter. Pojkarna uttryckte även att det kan inträffa mycket oväntade händelser som de inte kan förbereda sig inför. En sådan händelse som diskuterades var terrorattentatet som inträffade i Stockholm och i relativt nära anslutning till intervjuerna (Svt 2017b). Pojkarna menade att människorna som drabbades i Stockholm inte kunde förbereda sig inför ett sådant attentat och att de därmed själva ibland kan tänka på att det finns en risk att någonting negativt kan hända. Pojkarna resonerade dock att risken att ett attentat inträffar i Malmö inte är så stor och därav menade de att man inte behöver oroa sig alltför mycket Trygghet i Västra hamnen Ett ytterligare tema som diskuterades var tryggheten i Västra hamnen. En pojke (1) menade att det byggs väldigt mycket i Västra hamnen vilket kan göra att området känns obekvämt och industriellt. Han menade även att detta påverkar hans syn på bostadsområdet genom att det känns inte lika mycket hemma. Å andra sidan upplevdes tomma platser och grusplaner i Västra hamnen som obehagliga utav några pojkar, varav de undviker dessa platser på kvällen. En pojke (2) menade att Om det hade varit hus där så blir det bättre så bara man får bort ödesställena där borta vid plattan efter musikkullarna där är det mycket droghandel och så. Vad gäller tryggheten i bostadsområdet, så kunde barnens egen otrygghetsupplevelse även påverkas av om någon vän till dem blir utsatt för brott. En pojke (1) nämnde att hans vänner oftast bor i samma område som han själv, om hans vän skulle bli utsatt för brott så vet han att det kan hända saker i området och skulle därav oroa sig mer. Denna altruistiska oro tenderar därmed att grunda sig i att risken för att utsättas själv bli högre. Pojkarna menade dock att Västra hamnen ändå är ett mycket tryggt område. En pojke (4) resonerade att jag förstår att man är nojig om man går hem från Triangeln som inte alls ligger långt från Möllan men om man ska från skolan hem i Västra hamnen då är det inte så, då känner man sig generellt tryggare. När det kom till tryggheten i Västra hamnen diskuterades även specifikt Fritidsgården som Stapelbäddsparken angränsar till. Fritidsgården har öppnat för hela Malmö och därav har det kommit mycket negativa saker till Stapelbäddsparken menade pojkarna. De menade även att många andra individer från andra ställen har kommit dit och att det har resulterat i mycket bråk. Pojkarna diskuterade att det är onödigt att man dra dit negativa saker till Västra hamnen 29

31 där det är lugnt, då de endast vill vara där och skejta och vill inte ha bråk. Pojkarna nämnde att fritidsgården nu eventuellt ska stängas ned med anledning av att det har blivit mycket bråk vid fritidsgården Flickor Västra hamnens skola Flickornas definition av begreppet trygghet skiljer sig en del emellan dem. Samtliga instämde att trygghet handlar om en positiv känsla. En flicka (4) menade att det är svårt att definiera otrygghet och trygghet. Hon uttryckte det som Jag vet inte det är ett ganska brett ord men vid osäkerhet så tycker jag att det är mer otryggt. När det kommer till otrygghet menade en flicka (2) att otrygghet är att man inte har något hem, lås på dörren eller krig. En annan flicka (1) menade att otrygghet är att någon följer efter en sent på kvällen när någon går efter en. Vidare kunde otryggheten tolkas utifrån en specifik situation varav en flicka (5) tolkade otrygghet såsom Dåliga lösenord på internet för jag är ju oftast inte ute men hemma och det är ju ungefär lika dant på Internet nu förtiden och det är viktigt att vara säker på Internet också Risk för brott och obehagliga situationer Ett återkommande och framträdande tema under flickornas intervju var rädsla att utsättas för brott av unga eller äldre män. Flickorna diskuterade att de undviker en del områden i Malmö då dessa områden upplevdes som mer otrygga än andra. Denna otrygghet på olika platser eller aktiviteter i Malmö grundade sig dock oftast i en rädsla att utsättas för brott eller obehagliga händelser. Vad gäller otrygghet av rädsla att utsättas för brott så menade flickorna att andras utsatthet påverkar deras egen trygghet och speciellt om det är någon som de brukar umgås med. En flicka (4) uttryckte det som att när det väl kommer till en ganska nära t.ex. en kompis då har det kommit tillräckligt nära för att man ska bli orolig. Då inser man att det kunde lika gärna varit en själv. Flickorna upplevde även att det finns en risk eller en mindre risk att utsättas för brott. En flicka (1) menade att i Malmö händer det nästan varje dag att folk berättar att de har blivit rånade och/eller knivhotade när de gick bara lite längre bort än Triangeln och då känner man att det är så himla nära. Flickorna kunde även uppleva en brottsspecifik otrygghet i och med risken att utsättas för våldtäkt. En flicka (2) menade att det är extremt sällan en kvinna våldtar en man, vid våldtäkt är oftast kvinnan utsatt. Otrygghet av utsatthet för brott kunde ibland även upplevas vid festivaler, t.ex. Malmö festivalen, där det har hänt att specifikt flickor utsätts för sexuella trakasserier. Vid festivaler är det även mycket människor och därmed en bra gömma för personer menade flickorna. Flickorna diskuterade även risken när det kom till utsatthet för brott. Vad gällde narkotika, så upplevde några utav flickorna det som läskigt där det finns en risk att hamna i trubbel ifall de blir upptäckta av att ha råkat se när personer köper narkotika. Två av flickorna menade dock att de inte påverkas av detta, då det som händer inte berör dem. Flickorna nämnde även att de känner sig trygga i sitt bostadsområde men att Stapelbäddsparken är en relativt otrygg plats som de undviker på kvällen på grund av att det är många gäng där och narkotika. Flickorna diskuterade även media och menade att deras trygghet inte påverkades negativt av rapporteringarna om skjutningar i Malmö (Svt 2017a), utan detta grundar sig i problem mellan grupper i Malmö där risken att bli utsatt själv är liten. Å andra sidan menade vissa elever att det finns en risk att själv bli drabbad varav en flicka (4) resonerade att även om jag inte är inblandad så kan de ju råka pricka fel det är mer det som gör mig otrygg att jag inte känner mig så säker 30

32 då. Flickorna diskuterade även terrorattacken som hände i Stockholm (Svt 2017b) och menade att även om risken är liten så kan en liknande attack inträffa i Malmö vilket upplevdes som otryggt. När det kom till otrygghet av obehagliga händelser diskuterade flickorna främst att det kunde upplevas obehagligt ifall pojkar/män kollar på dem när de vistas på offentliga platser och när dessa personer inte lämnar dem ifred. En aktivitet som flickorna diskuterade var trygghet på bussen. Ungefär hälften av flickorna menade på att de upplever en större otrygghet på bussen än när de går utomhus. De förklarar detta med att ute på gatan finns det alltid andra människor runt omkring medan på bussen är det stängda dörrar där man inte bara kan hoppa av när man vill. Om de åker buss själva, om det är få personer på bussen eller bara män ombord så upplever de en högre nivå av rädsla. Anledningen till rädslan att åka buss var att det händer att äldre män kommer fram och säger väldigt obehagliga saker och inte lämnade dem ifred. Å andra sidan menade den andra hälften av flickorna att de upplevde en större trygghet på bussen än på gatan p.g.a. att det alltid finns en busschaufför och oftast relativt mycket människor ombord på bussen. En flicka (5) upplevde det obehagligt att både gå och åka buss sent på kvällen i och med att hon ser sämre när det är mörkt. Något som samtliga flickor tenderade att hålla med om var otryggheten som kan uppstå när de väntar på bussen, som en flicka (3) uttryckte det jag tycker nog att det värsta är att vänta på bussen en sen kväll om man är ensam då känns det som om det kan komma folk bakifrån och det är ingen där man är helt ensam när man väntar på bussen Ungdomsgäng och män i grupp Flickorna diskuterade även ordningsstörningar, men upplevde inte att fysiska ordningsstörningar ökar deras otrygghet. De menade att t.ex. klotter och nedskräpning är normalt och finns överallt varav de inte tänker på det. Samtliga flickor menade dock att ungdomsgäng kunde vara otryggt. En flicka (1) tillade å andra sidan att ifall hon känner personerna så blir det inte lika otryggt men det kan också bli otryggt ifall hon vet vad de har gjort eller vad de kan göra. Flickorna nämnde även att det finns en fritidsgård i Västra hamnen där det kommer många gäng. Det som kan upplevas otryggt i den situationen är speciellt ifall äldre eller större killar kommer fram och börjar prata med dem eller inte lämnar dem ifred. När det kom till ungdomsgäng var flickorna specifikt rädda för killar i grupp, varav denna otrygghet ofta återkopplades till en rädsla att utsättas för brott eller obehagliga händelser Mobbning och trygghet Ett annat tema som diskuterades under intervjun var tryggheten på skolan. Samtliga flickor uppgav att de känner sig trygga på sin skola och att mobbning inte tolereras där. Å andra sidan menade flickorna att de kunde var rädda att hamna utanför och att både pojkar och flickor är det. En flicka (5) menade att Det är mycket feminism om man inte är feminist så blir man inte omtyckt och man känner sig rejält utanför, det är det hemskaste. Samtliga flickor menade också att de skulle uppleva en högre otrygghet vid mobbning. De resonerade att när det kommer till mobbning så är det alltid är någon som hackar på en och man är ensam och inte omtyckt. En flicka (1) tillade även att Om man inte har vänner så kan man känna sig ännu mer otrygg för annars har man någon som kan backa upp en. 31

33 6.12 Hur kan tryggheten förbättras i Malmö? Under fokusgruppsintervjuerna diskuterade barnen även hur de ansåg att tryggheten kunde förbättras i Malmö. Pojkarna hade skilda åsikter angående polisens brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete. Ungefär hälften av pojkarna såg inte polisen som en bidragande aktör till att höja tryggheten. De menade dock att om polisen ska arbeta trygghetsskapande, så bör dem skapa förtroende samt direkt ta tag i brott t.ex. personrån. Den andra hälften av pojkarna tyckte å andra sidan att polisen överlag gör ett bra arbete i Malmö. En pojke föreslog att polisen eller en annan aktör borde komma till skolorna, om man hade tagit ungefär en i vår klass från sjuan till nian och sedan frågat dem så skulle de få ut mkt mer av vår skola [ ] och då hade dem kunnat prata med de elever som gör dumma grejer. Samtidigt menade en del pojkar att det behövs fler patruller i Malmö och poliser vid specifika aktiviteter, t.ex. vid konserter eller demonstrationer, där det kan hända mycket. En pojke nämnde att han inte upplevde att det var tillräckligt mycket poliser vid Zara Larsson konserten som var för något år sedan p.g.a. att det var mycket våldtäkter och kriminalitet. Det främsta som pojkarna upplevde behövde förbättras i Malmö var även attityden. Pojkarna förklarade att om de träffade någon för första gången så kunde de inte vara sig själv utan de måste alltid visa att de är tuffa. De menade även att sociala kontakter kan göra att man får respekt och att det inte räcker att vara vänlig, utan att vissa individer där de bor göra dumma saker bara för att få respekt av äldre. Flickorna menade att polisen för det mesta gör ett bra arbete men att de bör handla mer långsiktigt för att höja tryggheten i staden. Flickorna diskuterade även att polisen i vissa avseenden inte har tillräckligt mycket resurser, varav de har förståelse för att polisen behöver ta tag i viktigare saker först, t.ex. skottlossningar. Å andra sidan menade de att detta resulterar i att mindre brott inte tas om hand lika väl eller får vänta väldigt länge. De diskuterade även rädslan att bli utsatta för brott av män, varav specifikt flickors trygghet och säkerhet borde förbättras i Malmö. Vidare menar flickorna att arbete med mobbning kunde bli bättre för att alla ska känna sig trygga i skolan. En återkommande och vanlig tolkning av tryggheten i Malmö som både delades av en del pojkar och flickor var att Malmö inte ses som en enhetlig trygg stad. En elev nämnde t.ex. att hon inte ser Malmö som en kriminell stad utan att det kan hända negativa saker i områden som hon undviker. Dessa områden upplevdes dock inte som Malmö för henne och hon tolkade det som att Det känns alltid som att Malmö är uppdelat i två små städer eller flera. Det trygghetsskapande arbetet kring att öka barnens trygghet omfattar därmed olika stadsområden i Malmö. 7 DISKUSSION Diskussionen som följer rör studiens resultat och metod. Olika resonemang belyses och diskuteras utifrån vad som framkommit och presenterats i studien. Diskussionen avrundas med rekommendationer för framtida studier om trygghet. 7.1 Resultatdiskussion Resultatdiskussionen behandlar barnens definition av trygghet samt barnens trygghet i relation till vuxnas trygghet i Malmö. Vidare diskuteras resultatet i relation till teorin och den tidigare forskningen. 32

34 7.1.1 Barnens definition av trygghet samt vuxnas trygghet Frågorna om trygghet i Folkhälsoenkäten berör elevens trygghet och otrygghet vid olika aktiviteter i Malmö, men det är oklart hur respondenterna tolkar begreppet. Handlar det om t.ex. rädsla oro eller risk (Torstensson Levander 2007). Utifrån Ferraro och LaGrange (1987) dikotomi talade eleverna under intervjuerna i de flesta fall utifrån sin egen rädsla och risk att drabbas för brott. Detta ska dock inte sammanblandas med den direkta utsattheten (Hale 1996). Även om eleverna talade om en individuell risk, så grundar sig denna i en indirekt utsatthet där den egna risken påverkas av vad eleverna vet har hänt andra indivdier t.ex. vänner. Eleverna använde ofta begreppet rädsla när de diskuterade otrygghet, t.ex. rädsla att bli utsatt för mobbning eller rädsla att gå ut på kvällen. Rädslan resulterade även i att eleverna ibland anpassar sina rutinmönster där de inte rör sig överallt i Malmö. Rädslan definieras som en affektiv känsla utav Ferraro och LaGrange (1987). Denna känsla nämns även av Litzen (2006) där rädsla ses som ett uttryck av emotioner. När eleverna definierade trygghet i ord av positiva känslor att må bra kan det således ses som en emotionell känsla av trygghet. Eleverna talade även om otrygghet i form av en risk. Exempelvis nämnde eleverna risker på Internet, risken att en terrorattack skulle inträffa i Malmö eller risken att själv bli drabbad av skjutningar i Malmö. Riskbedömningen som eleverna gör kan ses som en kognitiv bedömning av att utsättas för brott (Ferraro & LeGrange 1987). Denna risk ledder in på diskussionen om elevers egen säkerhet i Malmö, dvs. hur säkra eleverna känner sig på olika platser i staden. Rädslan hos inidviden kan således bestå av en riskbedömning men även av konkreta bedömningar av säkerhet som indivdien gör medvetet eller omedvetet (Heber 2007). Vissa elever upplever att deras säkerhet inte är god medan andra menar på att det egentligen inte finns någonting att oroa sig för. Eleverna gör på så sätt en värdering om sin egen riskbedömning (Ferraro och LaGrange 1987). Eleverna skulle även oroa sig mer ifall deras vän blivit utsatt för brott. Denna oro handlar dock om att eleverna har värderat att deras egen risk att utsättas för brott är högre, då de ofta rör sig på samma platser som sina vänner. Oron uttrycker sig även i altruistiska drag, där barnen menar att deras föräldrar oroar sig för dem. För att illustrera vuxnas trygghet i jämförelse till barns trygghet Malmö presenterades, i studiens bakgrund, trygghetsmätningen Malmö områdesundersökning (Moms 2015). Enligt resultatet för år 2015 menade majoriteten av de vuxna respondenterna att de kände sig trygga i sitt bostadsområde på kvällen, varav respondenterna i stadsområde Söder hade en lägre trygghet. I Folkhälsoenkäten 2016 upplevde också majoriteten av eleverna en trygghet i sitt bostadsområde där en större andel av respondenterna i Söder uppger en högre otrygghet. I de båda undersökningarna tenderar även flickor/kvinnor att uppleva en högre otrygghet i sitt bostadsområde på kvällen jämfört med pojkarna/männen. I Moms (2015) sågs att den aktivitet som flest respondenter avstått ifrån var att åka buss/tåg följt av att gå på restaurang/bar/disco och sportevenemang. I Folkhälsoenkäten finns inte frågor om huruvida eleven avstått från aktiviteter men, de aktiviteter som eleverna generellt upplever som otrygga är att vistas utomhus i bostadsområdet på kvällen följt av otrygghet på nöjesställen eller liknande samt otrygghet på buss/tåg. I Moms (2015) visas även att färre respondenter uppgett att de under de senaste 12 månaderna varit utsatta för personbrott jämfört med egendomsbrott. Bland årskurs 6 eleverna uppger dock de flesta att de blivit utsatta för personbrott och inte egendomsbrott. (Notera att det ingår olika typer av brott i Moms och 33

35 Folkhälsoenkäten). På sammantaget kan ses att majoriteten av Malmöborna i Moms och Folkhälsoenkäten inte blivit utsatta för brott. Det finns en del likheter mellan barnen och de vuxnas svar om trygghet i Malmö, men i och med att enkäterna är utförda på olika sätt, med olika frågor och med olika individer råder det ett tidsfelslut, dvs. en risk att generalisera resultatet till alla människor oavsett ålder och tidpunkt (Eliasson 2006). På grund av olikheterna i enkäterna är de inte direkt jämförbara, men dock kan de ge en bild av tryggheten hos ett urval av respondenterna i Malmö (Gadd, Karstedt & Messner 2012) Resultaten i relation till tidigare forskning och teori Den tidigare forskningen visar att den upplevda otryggheten varierar mellan olika områden av en stad (Mellgren 2011). Genom de statistiska analyserna visade resultatet att barnens trygghet i Malmö varierar beroende på var barnet bor. Utav intervjuerna framgår även att barnen överlag känner sig trygga i Malmö men att alla geografiska platser inte upplevs som jämbördigt trygga. Både pojkarna och flickorna visste ofta vem de skulle undvika och på vilka platser som det fanns större riska att någonting kunde hända. Detta liknar det resultat som Taylor, Evans och Fraser (1996) visade, där de såg att barn oroade sig mycket över att utsättas för brott samt att de var medvetna om vilka personer och platser som de skulle undvika i sitt bostadsområde. Variationen i trygghet mellan olika områden kan även bero på de upplevda ordningsstörningarna i området. I enligt med teorin om Broken windows som utvecklades av Wilson och Kelling (1982) visar resultatet från intervjuerna att eleverna i högre grad upplever sociala ordningsstörningar som otryggt där fysiska ordningsstörningarna inte berör eleverna mycket alls. Endast i en intervju lyftes att fysiska ordningsstörningar i ett område kan ge intrycket av att området inte är barnvänligt utan mer kriminellt. En möjlig förklaring till varför de fysiska ordningsstörningarna inte påverkar barnens trygghet skulle kunna vara att teorin om Broken windows till en början utgick ifrån områden som ansågs vara bortom kontroll, där ordningsstörningarna med andra ord tagit över områden (Wilson och Kelling 1982). I områden där eleverna rör sig är eventuellt inte de fysiska ordningsstörningarna så framträdande, varav eleverna på grund av det inte uppmärksammar dem som otrygga. Vad som upplevs problematiskt i ett område behöver således inte upplevas som problematiskt i ett annat område (Torstensson & Wikström 1999). Vidare behöver inte ordningsstörningar vara de bakomliggande faktorerna till barnens otrygghet utan de kan mediera andra faktorer, t.ex. ett områdes kollektiva styrka (Lilly, Cullen & Ball 2014). Eleverna diskuterade dock inte sammanhållningen i sitt bostadsområde men de lyfte att de känner sig mer trygga där de har sin familj och sina vänner, där å andra sidan upplevelsen av ett utanförskap inte känns tryggt. Denna trygghet i form av goda sociala nätverk i ett område har dock å andra sidan visat sig i teorin kunna gynna den kollektiva styrkan (Sampson 2006). Olikheter i rädsla för brott mellan olika områden har vidare förklaras av den faktiska brottsligheten. Om brott inträffar i närheten av där människor brukar röra sig tenderar de att generellt uppleva en högre rädsla (Solomon Zhao, Lawton & Longmire 2015). Detta kan visa sig i elevernas resonemang om att de upplever en egen rädsla när deras vänner blir utsatta för brott. Detta förklaras av att deras vänner oftast bor i samma område som dem själva och om någonting händer i området vet de att det finns en ökad risk att något kan hända dem. Den upplevda rädslan och oron kopplat till olika händelser återspeglas även i resultatet när 34

36 barnen talar om skjutningarna som har inträffat i Malmö. Eleverna menade att deras föräldrar upplever en högre oro för sina barn när det har inträffat en skjutning och att föräldrarna därmed inte vill att sina barn ska gå ut på kvällen. Detta liknar Ivert och Mellgren (2014) resultat, att skjutningar i Malmö har påverkat individers trygghet där barn inte får gå ut på kvällen av sina föräldrar. Utifrån fokusgruppsintervjuerna diskuterade eleverna ofta att vissa områden i Malmö upplevs som mer otrygga på grund av att de upplever att det finns mer kriminalitet eller obehagliga personer i dessa områden, att det antingen rör sig mycket eller lite människor på dessa platser på kvällen eller att det finns tomma platser utan byggnader där det känns som om någonting negativt kan inträffa. Detta skulle kunna grunda sig i Cohen och Felson (1979) rutinaktivitetsteori där människors rutiner, rörelsemönster och markanvändning är grunden till varför brottsligheten skiljer sig åt mellan olika delar av en stad (Wikström & Sampson 2003). Eleverna uppger även att de ändrar sitt rörelsemönster där de undviker de otrygga områdena, vilket kan ses som ett sätt för eleverna att återfå sin kontroll över risken att bli utsatt för brott (Hale 1996). Det är inte ovanligt att människor begränsar sitt rörelsemönster vid rädsla, t.ex. kan den upplevda rädslan leda till ett minskat rörelsemönster i bostadsområdet (Foster et al 2014). Den upplevda rädslan och oron behöver dock inte alltid spegla den faktiska brottsligheten (Valera & Guardia 2014). Den statistiska analysen visade att utsatthet för brott endast har en liten negativ påverkan på tryggheten. Under intervjuerna berättade eleverna även att de känner sig trygga i sitt bostadsområde men där en del elever påpekade att de upplever en ökad rädsla när de vistas i bostadsområdet på kvällen även om området upplevs som lugnt. Således om det nästan aldrig inträffar ett brott i bostadsområdet enligt eleverna så menar en del att de upplever en högre rädsla på kvällen. Rädsla för brott har i den tidigare forskningen även förklarats av dålig belysning på vissa platser (Tiby 2006). Detta belystes även av flickorna i denna studie, där de menade att mörka platser med dålig belysning upplevs mer otrygga för att de inte har full kontroll över området. Samtidigt som resultatet i studien visar att barnens trygghet i Malmö varierar beroende på var eleven bor, så varierar tryggheten också beroende på vilket biologiskt kön eleven har. Flickorna tenderar att uppleva en högre otrygghet jämfört med pojkarna på samtliga platser och aktiviteter. Exempelvis vad gäller tryggheten i bostadsområdet, visade analysen att det råder variationer i barns trygghet mellan olika områden i Malmö. Dock beroende på om respondenten är en flicka, så tenderar otryggheten att öka i samtliga stadsområden. Förklaringen till varför flickor tenderar att uppleva en högre otrygghet än pojkarna är oklar inom forskningen. Olika faktorer som belysts för att förklara variationen mellan könen är dels att kvinnor tenderar att uppleva en högre nivå av otrygghet än män på grund av att de upplever en högre risk för brott (Snedker 2015). Under intervjuerna uttryckte t.ex. flickorna en rädsla för att bli utsatta för våldtäkt, varav denna rädsla inte upplevdes bland pojkarna. Rädslan för att bli utsatt för sexualbrott bland flickor eller kvinnor har även belysts i flera studier bland annat i en svensk studie utav Tiby (2006). Brottet är även mest frekvent riktat mot kvinnor och rädslan för sexualbrott tenderar att överskugga rädsla för andra brottstyper (Heber 2007). Kvinnor tenderar dock generellt att vara mer rädda för brott trots att männen mer frekvent utsätts för brott (Heber 2007). Detta överensstämmer med analysen av enkäten där pojkarna hade rapporterat en högre utsatthet för brott jämfört med flickorna. 35

37 En annan förklaring till varför kvinnor tenderar att uppleva en högre risk och rädsla för att utsättas för brott än män har lagts till att kvinnor upplever en högre sårbarhet (Snedker 2012). Sårbarheten tycks vara inlärd genom familj, vänner och media. När det kommer till uppfostran lär sig flickor redan som barn att vara försiktiga och inte umgås med främmande människor av sina föräldrar. Dessa förväntningar riktas inte i lika hög utsträckning till pojkarna. Flickor och kvinnor tenderar också att bli varnade för brott och de uppmanas att vara mer försiktiga jämfört med män (Madriz 1997). Det har även visat sig att män ofta anpassar sina svar till ett maskulint perspektiv (Burcar 2005). Detta skulle kunna vara ytterligare en förklaring till flickornas ökade otrygghet jämfört med pojkarna, dvs. att pojkarna i större omfattning inte vill framstå som rädda. Det tenderar att vara ett komplext problem att förklara varför det finns en skillnad mellan pojkars och flickors otrygghet. Å andra sidan visar resultatet även likheter mellan pojkarna och flickorna. Både pojkarna och flickorna i studien uppgav exempelvis under intervjuerna att de ofta oroade sig för att bli skadade av ungdomsgäng eller att bli rånade. Barns rädsla för ungdomsgäng har i även andra studier visat sig vara en vanlig rädsla för de unga (Tulloch 2000). Under fokusgruppsintervjuerna diskuteras även polisens roll gällande ungas trygghet i Malmö. Både flickorna och pojkarna nämnde att polisen gör ett bra arbete men att polisen bör sträva efter att även prioritera brott som ofta drabbar barn och ungdomar samt i längden försöka öka tryggheten i Malmö. I den tidigare forskningen presenterades en studie utav Heber (2011) som visade en bild av polisen som inte längre har resurserna att skydda samhället och dess invånare. Denna bild delades i vissa avseenden av både en del flickor och pojkar i studien. Även om det finns likheter i studien mellan pojkarnas och flickornas trygghet, så var flickornas otrygghet dock framträdande jämfört med pojkarna. Både pojkar och flickor menade att andra barn och ungdomar kunde upplevas som obehagliga, men när det kommer till flickor såg detta mönster ändå annorlunda ut. Flickorna i intervjuerna uppgav att de ofta är rädda för ungdomar men också specifikt äldre män. Ofta grundar sig detta i en rädsla att utsättas för brott eller att de inte ska bli lämnade ifred. En del av flickorna nämnde även att äldre personer i vissa situationer kunde upplevas obehagliga om dessa vuxna var berusade. Flickorna diskuterade även otrygghet i relation till mobbning och utanförskap. Oron för mobbning bland flickorna grundade sig i en rädsla för att andra elever inte skulle tyckte om dem eller att de skulle bli lämnade ensamma och på så sätt inte ha någon att vända sig till ifall det händer någonting. Rädslan för mobbning var dock ingenting som pojkarna nämnde under diskussionen. I analysen av Folkhälsoenkäten rapporterade flickorna en högre utsatthet för mobbning än pojkarna och det visade sig även finans ett samband mellan mobbning och en ökad känsla av otrygghet. Otryggheten var mest framträdande ifall mobbningen skedde på skolan jämfört med via nätet. Detta visar också att de sociala nätverken hos barn och ungdomar är mycket viktiga för deras trygghet (Heber 2007). I den tidigare forskningen har mobbning uppmärksammats som ett stort problem för unga, där många barn är rädda för andra barn under skoltiden (Tamm, 2003). På sammantaget illustrerar resultatet i denna studie en bild av Malmö som en splittrad stad. Barnen ser inte Malmö som en enhetlig stad utan staden beskrevs av eleverna såsom Det känns alltid som att Malmö är uppdelat i två små städer eller flera. Tryggheten mellan olika områden i Malmö varierar både sebart i Folkhälsoenkäten 2016 och framträdande under fokusgruppsintervjuerna. I annan 36

38 litteratur har denna uppdelning av Malmö också uppmärksammats (Ivert & Mellgren 2014). Individer får därmed en stämpling eller en gemensam social kategori endast beroende på var individen bor (Sampson 2012). Å andra sidan varierade otryggheten även beroende på vilket biologiskt kön eleven har, men det finns inomgruppsvariationer där inte alla flickorna eller pojkarna upplever samma faktorer som otrygga. Överlag visar dock resultatet att det råder sebara skillnader i trygghet mellan olika områden och mellan flickor och pojkar i Malmö. Det går dock inte i denna studie att se vilka faktorer som är de mest bidragande till dessa skillnader. Den logistiska regressionen visade även att de medtagna variablerna inte kunde förklara all variation av barnens trygghet, vilket betyder att andra betydelsefulla faktorer som inte identifierats i analysen påverkar barns trygghet. 7.2 Metoddiskussion I Metoddiskussionen belyses till att börja med studiens validitet, som definierar studiens giltighet (Bryman 2008). Därefter belyses reliabiliteten som definierar hur väl studien kan replikeras, dvs. hur väl studien erhåller samma resultat ifall den görs om (a.a.). Till sist ges även rekommendationer för framtida forskning Validitet I studiens tidigare avsnitt har det redogjorts för att metoden består av triangulering där flera metoder användes för att studera barns trygghet (Bryman 2008). Den statistiska analysen utav Folkhälsoenkäten 2016 belyser mönster och samband i trygghetsupplevelser hos barn i Malmö (Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen 2010). Då statistiska analyser å ena sidan kan generera värdefull information, så finns å andra sidan risken att forskaren beskriver verkligheten statistiskt, där frågorna i enkäten inte fångar alla perspektiv av trygghet (Bryman 2008). Frågorna i enkätundersökningens behöver vidare inte vara av betydelse för respondenten. Om eleven inte reflekterat över tryggheten i Malmö kan måtten bli en aning forcerande vilket är en nackdel för validiteten, dvs. att forskaren inte mäter det som syftas mäta (a.a.). När det kommer till enkätundersökningar är det därav av fördel att inkludera flera frågor för att mäta samma fenomen (a.a.). Emellertid ställs flera frågor om trygghet i enkäten och på så sätt kan olika perspektiv av respondenternas svar fångas upp. När studien även präglas av triangulering, kan fokusgruppsintervjuerna fylla upp och fördjupa förståelsen för enkätundersökningarnas resultat kring trygghet och utsatthet. Fokusgruppsintervjuer är en fördelaktig metod vad gäller att belysa olika teman och perspektiv av ett fenomen (a.a.). Denna kvalitativa metod genererar dock i de flesta fall ett stort och oöverskådligt material (a.a.). Genom en tematisk analys utfördes därav bearbetningen av materialet objektivt och systematiskt, där olika teman identifierades i en matris (Malterud 2014). För att öka validiteten i studier bör tillvägagångssättet samt olika val och avgränsningar även tydligt redogöras (Bryman 2008). I detta fall har olika brister och metodval belysts för att visa hur studien mäter det som syftas mäta och definitioner från bland annat Torstensson Levander (2007) har funnits som stöd i olika redogörelser av trygghet. När det kommer till validitet lyfts även den externa validiteten som definierar hur väl resultatet kan generaliserad till en större population (Jacobsen 2007). I detta fall baseras resultatet på barns upplevelser av trygghet och bör därmed inte generaliseras till vuxna. När det kommer till barns trygghet finns även inomgruppsvariationer där resultatet inte behöver vara applicerbart på alla barn i alla årskurser (Leventhal, Duprere & Brooks- Gunn 2009). Vidare vad gäller 37

39 fokusgruppsintervjuerna baseras dem på ett urval av årskurs 7 elever i stadsområde Norr, Malmö. I detta fall utfördes relativt få fokusgruppsintervjuer jämfört med vad som vanligtvis rekommenderas vilket kan resultera i en minskad generaliserbarhet (Bryman 2008). Deltagarna i intervjun gick även i skola i samma stadsområde varav det ytterligare försvårar generaliserbarheten. Det har tidigare redogjorts att det råder områdeseffekter i Malmö varav resultatet från eleverna inte nödvändigtvis behöver spegla övriga elevers resonemang om trygghet. Å andra sidan har det visat sig vara fördelaktigt att organisera fokusgrupper utefter ålder och utbildning för att öka jämförbarheten mellan samtliga fokusgrupper i en och samma studie (a.a.). De olika tolkningarna och perspektiven som belystes utifrån fokusgruppsintervjuerna kan även i visst avseende generaliseras genom att en bredd av verkligheten fångas upp (Williams 2000). Å andra sidan när det kommer till felaktiga slutsatser av nivåfelslut skulle elevernas svar kunna skilja sig åt beroende på om intervjuerna hade skett individuellt istället för i grupp, t.ex. på grund av grupptryck (Eliasson 2006). Både den tidigare forskningen och resultatet i denna studie visar att eleverna oroade sig mycket för mobbning och ensamhet. Därav finns en risk att resultatet kan ha påverkats av elevernas vilja att ge socialt önskvärda svar. Detta är svårt att förebygga, men å andra sidan uppgav eleverna i de flesta fall olika perspektiv, vilket skulle kunna betyda att de har kunnat berätta hur de upplever sin trygghet. Sammanfattningsvis torde validiteten i studien vara relativt hög, där trianguleringen syftar till att väga upp de enskilda metodernas brister. Dock behöver resultatet inte spegla trygghetsupplevelsen hos samtliga barn i Malmö, utan det finns troligtvis individuella skillnader Reliabilitet En högre reliabilitet kan uppnås om tillvägagångssättet i studien redovisas på ett tydligt och utförligt vis (Jacobsen 2007). Syftet med replikerbarhet är att andra ska kunna göra om studien och erhålla ett samstämmigt resultat (a.a.). I denna studie har därmed målsättningen varit att redovisa metoden och dess brister utförligt, för att resultatet inte ska missvisas eller tolkas felaktigt. Därav torde reliabiliteten vara god i detta avseende. När det kommer till de statistiska analyserna kan en god kunskap och noggrant tillvägagångssätt öka reliabiliteten. Detta då korrekta analyser i högre utsträckning kan utföras, där en presentation av variablerna kan skapa förståelse för vad som inkluderats i analysen (a.a.). Under Kriminologiutbildningen vid Malmö högskola har kunskap om forskningsmetodik erhållits varav reliabiliteten även i detta avseende bör anses god. När det kommer till fokusgruppsintervjuer kan replikerbarhet till viss del vara svårt (Bryman 2008). Detta då intervjuer utförs vid viss tidpunkt på dagen med ett visst urval av elever vilket enligt tidigare forskning kan påverka resultatet (Miller 2008). Därav kan det vara svårt att replikera denna studie och erhålla liknande resultat ifall den nya studien genomförs i en annan miljö (a.a.). Då olika val i metoden och utförandet har belysts bör den statistiska analysen kunna replikeras och fokusgruppsintervjuerna bör kunna replikeras men där resultatet inte garanteras bli detsamma i och med den externa validitetens svaghet i studien Rekommendationer för framtida forskning om trygghet Den tidigare forskningen belyste att trygghetsundersökningar kan ge en ostabil bild, då kontexten som undersökningen utförs i, kan påverka de resultat som forskaren erhåller (Miller 2008). Detta betyder att det är viktigt att se över när och var studier om trygghet utförs och hur händelser som inträffat i nära anslutning till 38

40 studien kan påverka dess resultat. I detta fall nämnde eleverna skjutningarna som inträffat i Malmö (Svt 2017a), vilket var händelser som påverkar eleverna indirekt genom att deras föräldrar upplever en högre rädsla. En del av eleverna diskuterade även terrorattacken i Stockholm som inträffade i relativt nära anslutning till intervjuerna (Svt, 2017b). Detta skulle kunna vara en händelse som bidra till att elevernas otrygghet ökar. Avslutningsvis bygger mycket av den tidigare forskningen på internationella studier som inte behöver spegla en svensk kontext (Mellgren 2011). Studier om barns trygghet har även varit mycket frånvarande i forskningssammanhang, så för att öka kunskaperna om barns trygghet i samhället är det av fördel om fler studier görs på området (Pain 2001). När det kommer till tryggheten i Malmö visar även denna studie och annan litteratur, exempelvis Ivert och Mellgren (2014), att tryggheten ofta skiljer sig åt mellan pojkar och flickor samt att det råder områdeseffekter där tryggheten varierar mellan olika områden av Malmö. För framtida forskning hade det därav varit intressant att studera tryggheten på en lokal nivå t.ex. utifrån i vilka situationer barnen upplever ungdomsgäng som otryggt. Det bör dock tilläggas att det råder inomgruppsvariationer, där inte alla flickor och pojkar höll med varandra under intervjuerna och resultatet bör inte tolkas ur ett långsiktigt perspektiv. Sammantaget syftar denna studie till att beskriva hur barn i Malmö beskriver trygghet och hur deras trygghetsupplevelse ser ut. Kommunfullmäktiges målområde 6 har därmed undersökts utefter hur barn i Malmö känner sig trygga och säkra i staden (Malmö stad 2016a). Studien ger därmed en presentation över hur det är att bo i Malmö utifrån barnens perspektiv. 8 KONKLUSIONER Sammanfattningsvis visar resultatet från Folkhälsoenkäten 2016 att elever i årskurs 6 överlag känner sig trygga på samtliga av uttagna platser och aktiviteter i staden. Flickor tenderar att känna en lägre trygghet än pojkar i samtliga stadsområden, trots att pojkarna i högre grad rapporterat en högre utsatthet för brott än flickorna. Barn i stadsområde Söder tenderar att rapportera en lägre trygghet och stadsområde Väster har en högre trygghet än övriga stadsområden. Dock råder det stora skillnader inom stadsområdena. De platser som generellt upplevs som mest otrygga är att vistas utomhus i bostadsområdet på kvällen medan hemmet anses som mest tryggt. Utifrån de statistiska analysen har både utsatthet för brott och mobbning en negativ påverkan på barnens trygghet. Utsatthet för personbrott tenderar att öka otryggheten mer jämfört med om barnet har blivit utsatt för egendomsbrott. Utsattheten för mobbning i skolan tenderar även att öka otryggheten hos barn mer jämfört med om mobbningen sker via nätet. En slutsats skulle på så sätt kunna vara att brott mot ens tillhörigheter eller utsatthet via nätet inte är märkbart relaterat till högre otrygghet. När det kommer till fokusgruppsintervjuerna med barnen visade resultatet att barnen definierar otrygghet främst utifrån rädslan att bli utsatta för brott alternativt rädsla för obehagliga händelser. Slutsatsen blir därmed att tryggheten tolkas utifrån en affektiv känsla eller emotionell trygghet. Något som barnen i högre grad sammankopplar med otrygghet är sociala ordningsstörningar i form av ungdomsgäng. Det gemensamma för barnen är att de ofta är rädda för andra barn i sin ålder eller äldre ungdomar. När det kommer till flickorna tenderar de dock att även oroa sig för äldre män samt också att bli utsatta för mobbning i skolan. 39

41 Vidare känner sig de flesta barn sig trygga i Malmö, såväl i bostadsområdet som i skolan, men alla områden är inte jämbördigt trygga. Barnen diskuterar t.ex. otrygga områden i Malmö utifrån risken att utsättas för brott. Ytterligare en slutsats skulle därmed kunna vara att barnen gör en kognitiv bedömning av sin rädsla och risk att drabbas för brott i olika områden av Malmö. På sluttaget bör resultatet ses som en presentation av eventualiteter ur barnens perspektiv. Det behövs dock mer studier utifårn barnens trygghet i Malmö för att ytterligare stärka alternativt motbevisa resultatet i denna studie. I övrigt överensstämmer dock resultatet i mycket av den tidgare forskningen som gjorts utav barns trygghet. En sista slutsats är att Malmö generellt upplevs som en trygg stad utav barnen men där staden inte upplevs som en enhetlig trygg stad. Ambitionen att Malmö ska vara en trygg och säker stad för alla invånare varierar därmed när det kommer till urvalet av barnens perspektiv i denna studie. 40

42 REFERENSER Aretun Å, (2009) Ungdomars utsatthet i bostadsområden. Trygghetsprinciper för fysisk planering. Tema Barn Institutionen för Tema: Linköpings universitet Boutellier H, (2004) The safety utopia. Contemporary discontent and desire as to crime and punishment. Nederländerna: Kluwer Academic Publishers. Bryman A, (2008) Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber Brottsförebyggande rådet (2015). Nationella trygghetsundersökningen Om utsatthet, otrygghet och förtroende. Stockholm: Brottsförebyggande rådet Bursik R, Grasmick H, (1993) Neighborhoods and crime: The dimensions of effective community control. New York: Lexington books. Burcar V, (2005) Gestaltningar av offererfarenheter. Samtal med unga män som utsatts för brott. Akademisk avhandling Sociologiska Institutionen: Lund Universitet Conklin J, (1971) Dimensions of Community Response to the Crime Problem. Social Problems, 18, No. 3, s Cohen L E, Felson M, (1979) Social change and crime rate trends: A routine activity approach. American Sociological Review, 44, s Djurfeldt G, Barmark M, (2009) Statistisk verktygslåda 2 - multivariat analys. Lund: Studentlitteratur. Djurfeldt G, Larsson R, Stjärnhagen O, (2010) Statistisk verktygslåda 1 - samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. Upplaga 2. Lund: Studentlitteratur. Edling C, Hedström P, (2003) Kvantitativa metoder. Grundläggande analysmetoder församhälls- och beteendevetare. Lund: Studentlitteratur. Eliasson A, (2006) Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur. Elofsson S, (1998) Rädd att gå ut om kvällarna. Socialhögskolan Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet och Forskningsenheten Kultur och Idrottsförvaltningen Stockholms stad. ESCR, (2015) ESRC Framework for research ethics > ( ) Felson M, Boba R, (2010) Crime and everyday life. Fourth Edition. Thousand Oaks: SAGE publications. Ferraro K F, LaGrange R L, (1987) The measurement of fear of crime. Sociological Inquiry, 57, s

43 Folkhälsoenkät, (2016) Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne 2016, årskurs 6 > ( ) Folkhälsorapport, (2016) Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne > ( ) Forsman B, (1997) Forskningsetik. En introduktion. Lund: Studentlitteratur. Foster S, Knuiman M, Hooper P, Christian H, Giles-Corti B, (2014) Do changes in residents' fear of crime impact their walking? Longitudinal results from RESIDE. Preventive Medicine 62, s Gadd D, Karstedt S, Messner S F, (2012) The SAGE Handbook of Criminological Research Methods. London: SAGE Gainey R, Alper M, Chappell A, (2010) Fear of Crime Revisited: Examining the Direct and Indirect Effects of Disorder, Risk Perception, and Social Capital. Southern Criminal Justice Association 36, s Giddens A, (1990) The Consequences of modernity. Cambridge: Polity Press. Hale C, (1996) Fear of crime: A review of the literature. International Review of Victimology, 4(2), s Harcourt B E, Ludwig J, (2008) Broken Windows: New Evidence from New York City and a Five-City Social Experiment. The University of Chicago Law Review, 79(1), s Heber A, (2007) Var rädd om dig! Rädsla för brott enligt forskning, intervjupersoner och dagspress. Akademisk avhandling Stockholm: Stockholm Universitet Heber A, (2011) Fear of Crime in the Swedish Daily Press- Descriptions of an Increasingly Unsafe Society. Journal of Scandinavian Studies in Criminology and Crime Prevention, 12:01, s Ivert A K, Chrysoulakis A, Kronkvist K, Torstensson Levander M, (2013) Malmö Områdesundersökning Lokala problem, brott och trygghet. Institutionen för kriminologi: Malmö Högskola. Ivert A K, Mellgren C, (2014) Att möta & mäta i Malmö. Reflektioner om brott, trygghet och utsatthet i staden. I: Mellgren C, Tiby E, (Eds) Kriminologi en studiehandbok. Lund: Studentlitteratur. Jackson J, (2009) A psychological perspective on vulnerability in the fear of crime. Psychology, crime and law, 15(4), s Jacobsen D I, (2007) Förståelse, beskrivning och förklaring: introduktion till samhällsvetenskaplig metod för hälsovård och socialt arbete. Lund: Studentlitteratur. 42

44 Kohm S, (2009) Spatial Dimensions of Fear in a High-Crime Community: Fear of Crime or Fear of Disorder? Department of Criminal Justice: University of Winnipeg. Levanthal T, Dupere V, Brooks-Gunn J, (2009) Neighbourhood influences on adolescent development. I: Lerner R, Steinberg L, (Eds) Handbook of adolescent psychology (Volume 2). Contextual influences on adolescent development (3:e edition). Hoboken, NJ: John Wiley & Sons Inc. Lilly J R, Cullen F T, Ball R A, (2014) Criminological Theory: Context and Consequences. 6th ed. Thousand Oaks: Sage Publications. Litzén S, (2006) Oro för brott i urban miljö. Trygghetsundersökningar med anknytning till Stockholm. Akademisk licentiatavhandling Stockholm Kriminologiska institutionen: Stockholms Universitet. Madriz E, (1997) Images of criminals and victims. A study on women s fear and social control. Gender & Society, 11 (3), s Malmö, (2012) Polisområde Malmö & Malmö stad samverkansöverenskommelse > Samverkansavtal pdf<PDF ( ) Malmö Kommunfullmäktige, (2015) Delårsrapport Malmö Kommunfullmäktiges handlingar- bihang, Nr.96, 2015 > %C2%A7+193+Bihang+96.pdf<PDF ( ) Malmö stad, (2016a) Rapport Trygghet i Malmö, Revisionskontoret > PP+KOLL Trygghet+i+Malm%C3%B6.pdf<PDF ( ) Malmö stad, (2016b) Delårsrapport jan-aug, > ( ) Malterud K, (2014) Kvalitativa metoder i medicinsk forskning. Lund: Studentlitteratur. Mellgren C, (2011) Neighbourhood influences on fear of crime and victimization in Sweden A review of the literature. Internet journal of criminology. Mellgren C, Kronkvist K, (2013) Trygghet i lokalområdet: resultat från Oxie områdesundersökning Om upplevelser av trygghet, brott och lokala problem (FOU-rapport 2013:1). Malmö: Malmö högskola Mellgren C, Pauwels L, Torstensson Levander M, (2010) Neighbourhood Disorder and Worry About Criminal Victimization. International Review of Victimology, 17, s

45 Miller J, (2008) Impact of Situational Factors on Survey Measured Fear of Crime. International Journal of Social Research Methodology, 11:4, s Moms, (2015) Malmö områdesundersökning 2015, Ett samarbete mellan Malmö stad, polisen och Malmö högskola. Rapport från Institutionen för kriminologi, Malmö högskola. Pain R, (2001) Gender, Race, Age and Fear in the City. Urban Studies, 38, s Polismyndigheten, (2017) Medborgarlöften i Malmö stadsdelsområdel Norr > ( ) Ratnayake R, (2017) Sense of safety in public spaces: university student safety experiences in an Australian regional city. Department of Town and Country Planning, University of Moratuwa and Katubedda Sri Lanka. Rural Society, 26, No.1, s Reid L W, Konrad M, (2004) The gender gap in fear: assessing the interactive effects of gender and perceived risk on fear of crime. Sociol Spectr 24, s Sampson R J, (2003) The Neighborhood Context of Well-Being. Perspectives in Biology and Medicine, 46(3), s Sampson R J, (2006) How does community context matter? Social mechanisms and the explanation of crime rates. I: Wikström P O, & Sampson R J, (Eds) The explanation of crime: Context, mechanisms and development. Cambridge: Cambridge University Press. Sampson R J, (2012) Great American city. Chicago and the enduring neighborhood effect. Chicago, IL: University of Chicago press. Sampson R J, Groves W B, (1989) Community Structure and Crime: Testing Social-Disorganization Theory. American Journal of Sociology, 94(4), s Sampson R J, Raudenbush S W, Earls F, (1997) Neighborhoods and Violent Crime: A Multilevel Study of Collective Efficacy. Science, 277(5328), s Sandstig G, (2003) Orons platser. En granskning av människors upplevelser av rädsla och otrygghet. Arbetsrapport nr 8. Institutionen för journalistik och masskommunikation: Göteborgs universitet. Shaw C R, McKay H D, (1969) Juvenile Delinquency and urban areas: a study of rates of delinquency in relation to differential characteristics of local communities in American cities. Chicago: University of Chicago Press Snedker K, (2012) Explaining the Gender Gap in Fear of Crime: Assessments of Risk and Vulnerability Among New York City Residents. Feminist Criminology 7(2), s

46 Snedker K, (2015) Neighborhood Conditions and Fear of Crime: A Reconsideration of Sex Differences. Crime & Delinquency, Vol. 61(1), s Socialstyrelsen, (2010) Social rapport Stockholm: Socialstyrelsen. Solomon Zhao J, Lawton B, Longmire D, (2015) An Examination of the Micro- Level Crime Fear of Crime Link. Crime & Delinquency, Vol. 61(1,) s Spilsbury J C, Korbin J E, Coulton C J, (2012) Subjective and objective viewa of neighbourhood danger & well-being: The importance of multiple perspectives and mixed methods. Child indicators research, 5, s SSPF Malmö, (2016) SSPF i Malmö > Malmo/Sarskilda-utmaningar/Brotts--och-drogforebyggande-arbete/SSPF-i- Malmo.html<HTML ( ) Svt, (2017a) Sveriges television; Femton mord på fjorton månader i Malmö > ( ) Svt, (2017b) Sveriges television; The terror attack in Stockholm > ( ) Tamm M, (2003) Barn och rädsla. Sverige: Studentlitteratur. Taylor I, Evans K, Fraser P, (1996) A tale of two cities. A study in Manchester and Sheffield. Guildford och King s Lynn: Routledge. Tiby E, (2006) Ungas utsatthet och rädslor- med egna ord. I: Roxell L, Tiby E, (Eds.) Frågor, fält och filter. Kriminologisk metodbok, s Lund: Studentlitteratur Tulloch M, (2000) The meaning of age differences in the fear of crime. British Journal of Criminology, 40, s Torstensson Levander M, (2007) Trygghet, säkerhet, oro eller risk? Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting. Torstensson M, Wikström P O, (1999) Local Crime Prevention and It ś National Support: Organisation and Direction. European Journal on Criminal Policy and Research, 4, s Valera S, Guardia J, (2014) Perceived insecurity and fear of crime in a city with low-crime rates. Journal of Environmental Psychology 38, s Vetenskapsrådet, (2011) God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet Vuori M, Oksanen A, Räsänen P, (2013) Fear of Crime in Local Communities after School Shootings. Journal of Scandinavian Studies in Criminology and Crime Prevention, 14:2, s

47 Wikström P O, Sampson R J, (2003) Social Mechanisms and Pathways in Criminality. I: Lahey B B, Moffitt T E, Caspi A, (Eds) Causes of Conduct Disorder and Juvenile Delinquency. New York: The Guilford Press. Williams M, (2000) Interpretivism and generalisation. Sociology, 34, s Wilson J Q, Kelling G L, (1982) Broken Windows: The police and neighborhood safety. Atlantic Monthly, March. 46

48 BILAGOR Bilaga 1. Etikutlåtande 47

49 Bilaga 2. Informationsbrev till eleverna i fokusgruppsundersökningen Informationsbrev Datum: Projektets titel: Malmö som en trygg och säker stad - Hur unga upplever tryggheten i sitt lokala bostadsområde Studieansvarig: Eleonor Brandt Hjertstedt E-post: Elli_95@live.se Studerar vid Malmö högskola, Fakulteten vid hälsa och samhälle, Malmö, Tfn Utbildning: Kriminologiprogrammet Nivå: Kandidatkurs termin 6 Hej! Mitt namn är Eleonor och jag är student på kriminologiprogrammet vid Malmö högskola. Jag skriver min kandidatuppsats om Malmö som en trygg och säker stad - Hur unga upplever tryggheten i sitt lokala bostadsområde. Uppsatsens övergripande syfte är att undersöka kommunfullmäktiges målområde 6 om att alla i Malmö ska känna sig trygga och vara säkra i hemmet såväl som i stadens offentliga miljö. Bakgrunden till kandidatuppsatsen komponerades av Malmö högskola Kriminologiska institution tillsammans med stadsområde Norr i Malmö stad och Grundskoleförvaltningen. Avsikten med kandidatuppsatsen är att undersöka barns och vuxnas trygghetsupplevelser. Detta kommer att göras genom att analysera två enkätundersökningar som genomförs i Malmö, dels MOMS (Malmö områdesundersökning) och Folkhälsoenkät barn och unga 2016 som ni var med och besvarade förra året. Tanken är att jag som studieansvarig ska genomföra fyra gruppintervjuer med er elever i årskurs 7, ca 6 deltagare i varje grupp om ca 90 minuter. Fokusgruppsintervjuer har inga direkta frågor utan tanken är att återkoppla resultatet från enkätenen till er och samtidigt ge er möjlighet att diskutera ämnet trygghet. Begreppet trygghet innehåller många olika tolkningar och i dessa intervjuer är det era perspektiv och resonemang kring detta begrepp som är det viktiga. Denna uppsats är inte en del av er ordinarie undervisning utan är helt frivillig. Ni som deltar kan när som helst avbryta ert deltagande utan närmare motivering genom att meddela mig som studieansvarig eller helt avstå från att delta. Endast jag som studieansvarig kommer att ha tillgång till vad ni diskuterar. Rapporteringen av resultatet sker sedan i form av en examensuppsats vid Malmö högskola och i uppsatsen kommer inga namn finnas med. Jag uppmuntrar även er elever som deltar i gruppintervjun att inte föra vidare vad era klasskamrater har sagt, så att alla i gruppen ska känna sig trygga i att diskutera. Kandidatuppsatsen kommer att publiceras på Malmö högskolas databas MUEP i juni Var vänligen att meddela din lärare om du vill delta i diskussionen kring trygghet. Då det finns begränsat med plats, kommer de elever som anmäler sig först ges möjlighet att vara med. 48

50 Bilaga 3. Informationsbrev till elevernas vårdnadshavare Informationsbrev Datum: Projektets titel: Malmö som en trygg och säker stad - Hur unga upplever tryggheten i sitt lokala bostadsområde Studieansvarig/a: Eleonor Brandt Hjertstedt E-post: Elli_95@live.se Studerar vid Malmö högskola, Fakulteten vid hälsa och samhälle, Malmö, Tfn Utbildning: Kriminologiprogrammet Nivå: Kandidatkurs termin 6 Hej! Mitt namn är Eleonor och jag är student på kriminologiprogrammet vid Malmö högskola. Jag skriver min kandidatuppsats om Malmö som en trygg och säker stad - Hur unga upplever tryggheten i sitt lokala bostadsområde. Uppsatsens övergripande syfte är att undersöka kommunfullmäktiges målområde 6 om att alla i Malmö ska känna sig trygga och vara säkra i hemmet såväl som i stadens offentliga miljö. Bakgrunden till kandidatuppsatsen komponerades av Malmö högskola Kriminologiska institution tillsammans med stadsområde Norr i Malmö stad och Grundskoleförvaltningen. Avsikten med kandidatuppsatsen är att undersöka barns och vuxnas trygghetsupplevelser. Detta kommer att göras genom att analysera två enkätundersökningar som genomförs i Malmö, dels MOMS (Malmö områdesundersökning) och Folkhälsoenkät barn och unga Enkäten besvarades bland annat av elever i årskurs 6. Tanken är att jag som studieansvarig ska genomföra fyra gruppintervjuer med elever i årskurs 7 (alltså samma unga som besvarade enkäten 2016), ca 6 deltagare i varje grupp om ca 90 minuter. Fokusgruppsintervjuer har inga direkta frågor utan tanken är att återkoppla resultatet från enkätenen och ge eleverna möjlighet att diskutera den och ämnet trygghet. Begreppet trygghet innehåller många olika tolkningar och i dessa intervjuer är det elevernas perspektiv och resonemang kring detta begrepp som är det viktiga. Denna uppsats är inte en del av elevernas ordinarie undervisning utan är helt frivillig. Eleven kan när som helst avbryta sitt deltagande utan närmare motivering genom att meddela mig som studieansvarig eller helt avstå från att delta. Endast jag som studieansvarig kommer att ha tillgång till det eleverna diskuterar. Rapporteringen av resultatet sker sedan i form av en examensuppsats vid Malmö högskola och i uppsatsen kommer eleverna att avidentifieras så att det inte går att koppla resultatet till enskilda individer. Jag uppmuntrar även eleverna som deltar i gruppintervjun att inte föra vidare vad klasskamraterna har sagt, så att alla i gruppen ska känna sig trygga att diskutera. Kandidatuppsatsen kommer att offentliggöras på Malmö högskolas databas MUEP i juni Om du samtycker till att ditt barn deltar behöver du inte göra något. Om du inte vill att ditt barn skall delta, var snäll och lämna meddelande till ditt barns mentor 49