Riktlinjer för antagande av detaljplaner Dnr 2015/746

Transkript

1 Sammanträdesprotokoll Ordförandeberedningen Sida 1 av 1 Riktlinjer för antagande av detaljplaner Dnr 2015/746 Sammanfattning En ny detaljplaneprocess gäller från och med 1 januari Riktlinjerna vägleder hur detaljplaneprocessen i kommunen ska gå till med ledning av de nya reglerna som tillkommit. Syftet med detaljplanprocessen är att säkerställa att de lagkrav som finns uppfylls samtidigt som processen blir effektiv. Beslutsunderlag 1 Tjänsteskrivelse från samhällsbyggnadschef 2 Riktlinjer för antagande av detaljplaner Ordförandens förslag kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktiges beslut Kommunstyrelsen får i uppdrag att anta planer som inte är av stor vikt eller har principiell betydelse. Utifrån uppdraget kommer kommunstyrelsens reglemente att revideras. Revideringen av reglementet kommer att ske som ett eget ärende. Riktlinjerna för antagande av detaljplaner antas under förutsättning att kommunstyrelsens reglemente revideras.

2 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning Tjänsteskrivelse Riktlinjer för antagande av detaljplaner Diarienummer 2015/746, löpnummer 361/2016 Sammanfattning En ny detaljplaneprocess gäller från och med 1 januari Riktlinjerna vägleder hur detaljplaneprocessen i kommunen ska gå till med ledning av de nya reglerna som tillkommit. Syftet med detaljplanprocessen är att säkerställa att de lagkrav som finns uppfylls samtidigt som processen blir effektiv. Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelse får i uppdrag att anta planer som inte är av stor vikt eller har principiell betydelse. Utifrån uppdraget kommer kommunstyrelsens reglemente att revideras. Antar riktlinjerna för antagande av detaljplaner. Ärendet Sedan den 1 januari 2015 gäller nya regler för hur detaljplaner ska tas fram enligt Plan- och Bygglagen (PBL). Reglerna gäller för detaljplaner där beslut om planuppdrag tagits från och med den 1 januari De nya benämningarna för detaljplaneprocesserna är begränsat standardförfarande, standardförfarande och utökat förfarande. Begränsat standardförfarande och standardförfarande används när planförslaget stämmer överens med översiktsplan. Utökat förfarande tillämpas för ett planförslag som inte är förenligt med översiktsplanen, som är av stor betydelse eller som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Enligt PBL 5 kap 27 får fullmäktige uppdra åt kommunstyrelse, eller byggnadsnämnd att anta en plan som inte är av stor vikt eller har principiell betydelse. Kommunfullmäktige har i kommunstyrelsen reglemente delegerat till kommunstyrelsen alla uppgifter som man lagligen kan delegera inom plan- och byggnadsväsendet till kommunstyrelsen, med undantag för ärenden som avser myndighetsutövning mot enskild. Uppgiften innefattar ansvar för all fysisk planering och samhällsbyggnadsfrågor i övrigt. För att förtydliga kommunstyrelse uppdrag så kommer kommunstyrelsens reglemente revideras med formuleringen att kommunstyrelsen får i uppdrag att anta planer som inte är av stor vikt eller har principiell betydelse. Detaljplanprocessen i kommunen är beroende av vilket förfarande som är tillämpligt för den aktuella planen. I riktlinjerna beskrivs hur processen för respektive förfaringsätt hanteras i Ulricehamns kommun och var beslutet om antagande av detaljplanen fattas. För detaljplaner där beslut om planuppdrag tagits före den 1 januari 2015 ska tidigare bestämmelser tillämpas. Det innebär att dessa detaljplaner även i fortsättningen handläggs med enkelt eller normalt planförfarande. Beslutsunderlag 1 Riktlinjer för antagande av detaljplaner

3 2015/746, 361/2016 3(3) Beslut lämnas till Samhällsbyggnadschef Författningshandboken Sebastian Olofsson Samhällsbyggnadschef Ann Stockzelius Planingenjör Samhällsutveckling Sektor miljö- och samhällsbyggnad

4 Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument PROCESSEN FÖR ANTAGANDE AV DETALJPLANER ANTAGET AV: "[Klicka här och skriv]" DATUM: "[Fyll i datum enligt ÅÅÅÅ-mm-dd]" ANSVAR UPPFÖLJNING/UPPDATERING: "[Klicka här och skriv namn]" GÄLLER TILL OCH MED: "[Fyll i datum enligt ÅÅÅÅ]"

5 Våra styrdokument [Normerande] Policy Vår hållning, övergripande Riktlinjer Rekommenderade sätt att agera Regler Absoluta gränser och ska-krav [Aktiverande] Strategi Avgörande vägval och strategiområden från fullmäktigeberedningar Program Avgörande vägval och programområden från andra än fullmäktigeberedningar Plan Uppdrag, tidsram och ansvar 2

6 Innehåll 1 Bakgrund Syfte Planprocesser Enkelt planförfarande (äldre bestämmelser) Normalt planförfarande (äldre bestämmelser) Begränsat standardförfarande Standardförfarande Utökat förfarande

7 1 Bakgrund Sedan den 1 januari 2015 gäller nya regler för hur detaljplaner ska tas fram enligt Plan- och Bygglagen (PBL). Reglerna gäller för detaljplaner där beslut om planuppdrag tagits från och med den 1 januari De nya benämningarna för detaljplaneprocesserna är begränsat standardförfarande, standardförfarande och utökat förfarande. Begränsat standardförfarande och standardförfarande används när planförslaget stämmer överens med översiktsplan. Utökat förfarande tillämpas för ett planförslag som inte är förenligt med översiktsplanen, som är av stor betydelse, eller som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Enligt PBL 5 kap 27 får fullmäktige uppdra åt kommunstyrelse, eller byggnadsnämnd att anta en plan som inte är av stor vikt eller har principiell betydelse. Kommunfullmäktige har i kommunstyrelsen reglemente delegerat till kommunstyrelsen alla uppgifter som man lagligen kan delegera inom plan- och byggnadsväsendet till kommunstyrelsen, med undantag för ärenden som avser myndighetsutövning mot enskild. Uppgiften innefattar ansvar för all fysisk planering och samhällsbyggnadsfrågor i övrigt. 2 Syfte Riktlinjerna vägleder hur detaljplaneprocessen i kommunen ska gå till med ledning av de nya reglerna som tillkommit i PBL. Syftet med detaljplanprocessen är att säkerställa att de lagkrav som finns uppfylls samtidigt som processen blir effektiv. 3 Planprocesser Detaljplanprocessen i kommunen är beroende av vilket förfarande som är tillämpligt för den aktuella planen. Planprocessen i Ulricehamns kommun inleds med en begäran om planbesked eller ett beslut om planuppdrag. I beslutet om planbesked/planuppdrag redovisar kommunen sin avsikt i frågan om att inleda en planläggning. I planbeskedet/planuppdraget framgår vilket förfaringsätt som ska tillämpas för den aktuella planen i det fall kommunen vill inleda en planläggning. I avsnitt beskrivs hur processen för respektive förfaringsätt hanteras i Ulricehamns kommun och var beslutet om antagande av detaljplanen fattas. För detaljplaner där beslut om planuppdrag tagits före den 1 januari 2015 ska tidigare bestämmelser tillämpas. Det innebär att kommunen fortsätter att handlägga dessa detaljplaner med enkelt eller normalt planförfarande. 4

8 3.1 Enkelt planförfarande (äldre bestämmelser) Kommunstyrelsen (KS) antar dessa detaljplaner. För denna typ av ärenden skickas handlingarna ut på samråd efter godkännande av sektorchef på Miljö- och samhällsbyggnad (MSB). Information om förslaget skickas samtidigt till Beredande utskott (BU) med uppgifter om när planförslaget beräknas skickas in för beslut om antagande till KS. Ett planförslag tas fram. Godkänns för samråd av sektorchef på MSB. Information om förslaget skickas till BU. Planförslaget skickas ut på samråd. Antagandehandlingar görs klara och skickas för antagande i KS. 3.2 Normalt planförfarande (äldre bestämmelser) KS antar dessa detaljplaner om planen inte är av stor vikt eller har principiell betydelse då antar Kommunfullmäktige (KF) detaljplanen. Denna typ av planförslag godkänns av sektorchef på MSB och skickas sedan till KS för godkännande och sedan ut på samråd. Efter samråd tas ett granskningsförslag fram och det skickas till KS för godkännande och sedan ut för granskning. Antagandeförslag tas fram och skickas till KS för antagande. I det fall planen är av stor vikt eller har principiell betydelse skickas planen till KF för antagande. Ett planförslag tas fram och godkänns av sektorchef på MSB. Planförslaget (eventuellt med revideringar) skickas till KS för godkännande av utskick till granskning. Planförslaget skickas till KS för godkännande av utskick till samråd. Antagandehandlingar görs klara och skickas till KS för antagande. I det fall planen är av stor vikt eller har principiell betydelse skickas planen till KF för antagande. 5

9 3.3 Begränsat standardförfarande KS antar dessa detaljplaner. Det är möjligt för samrådskretsen att godkänna ett förslag till detaljplan redan under samrådet om förutsättningarna finns för att tillämpa ett begränsat standardförfarande. Det kan till exempel handla om fall där planförslaget berör en åtgärd av mindre betydelse med en mycket liten och tydlig samrådskrets som berörs. För denna typ av ärenden skickas handlingarna ut på samråd efter godkännande av sektorchef på MSB. Information om förslaget skickas samtidigt till BU med uppgifter om när planförslaget beräknas skickas in för beslut om antagande till KS. Ett planförslag tas fram. Godkänns för samråd av sektorchef på MSB. Information om förslaget skickas till BU. Planförslaget samråds med berörda sakägare och länsstyrelsen m.fl, för godkännande. Antagandehandlingar görs klara och skickas till KS för antagande. 3.4 Standardförfarande KS antar dessa detaljplaner. Standardförfarandet kan tillämpas om förslaget till detaljplan är förenligt med översiktsplanen och länsstyrelsens granskningsyttrande, inte är av betydande intresse för allmänheten, eller i övrigt är av stor betydelse. Detaljplanen får inte heller antas medföra en betydande miljöpåverkan. För denna typ av ärenden skickas handlingarna ut på samråd efter godkännande av sektorchef på MSB. Information om förslaget skickas samtidigt till BU. Efter samråd tas ett granskningsförslag fram och det skickas till BU för godkännande av utskick till granskning. Därefter tas ett antagandeförslag fram och skickas till KS för antagande. Ett planförslag tas fram. Godkänns för samråd av sektorchef på MSB. Information om förslaget skickas till BU. Planförslaget skickas ut på samråd. Planförslaget (eventuellt med revideringar) skickas till BU för godkännande av utskick till granskning. Antagandehandlingar görs klara och skickas till KS för antagande. 6

10 3.5 Utökat förfarande. KF antar dessa detaljplaner. Denna typ av planförslag godkänns av sektorchef på MSB och skickas sedan till KS för godkännande och sedan ut på samråd. Efter samråd tas ett granskningsförslag fram och det skickas till KS för godkännande och sedan ut för granskning. Därefter tas ett antagandeförslag fram och skickas till KS och vidare till KF för antagande. Ett planförslag tas fram och godkänns av sektorchef på MSB. Planförslaget (eventuellt med revideringar) skickas till KS för godkännande av utskick till granskning. Planförslaget skickas till KS för godkännande av utskick till samråd. Antagandehandlingar görs klara och skickas till KF för antagande. 7

11 Sammanträdesprotokoll Ordförandeberedningen Sida 1 av 1 Svar på motion om rökfri arbetstid i Ulricehamns kommun Dnr 2015/334 Sammanfattning I en motion till kommunfullmäktige har Sebastian Gustavsson (M), Birgit Andersson (FP), Cristina Bernevång (KD) och Roger Wilhelmsson (M) föreslagit att Ulricehamns kommun inför rökfri arbetstid. Personalchef föreslog i skrivelse att motionen skulle antas mot bakgrund av att förbättra arbetsmiljön såväl som att arbetsgivarens ska underlätta ett rökfritt liv. Kommunstyrelsen beslutade ( 203) att ärendet skulle återremitteras till förvaltningen i syfte att undersöka möjligheten att även förtroendevalda skulle omfattas av riktlinjerna. Beredande utskott beslutade ( 36/2015) att återlämna ärendet för vidare behandling i syfte att förtydliga riktlinjerna. Arbetsgivaren värnar både om medarbetarnas egna och andras hälsa genom att ha rökfri arbetstid. Det handlar både om att förbättra arbetsmiljö på sikt men också att vara förebild då medborgare och brukare möter både anställda och förtroendevalda i olika sammanhang Beslutsunderlag 1 Tjänsteskrivelse från personalchef 2 Motion om rökfri arbetstid i Ulricehamns kommun Ordförandens förslag kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktiges beslut Motionen antas mot bakgrund av att förbättra arbetsmiljön såväl som att arbetsgivaren underlättar ett rökfritt liv. Även förtroendevalda omfattas av rökfri arbetstid. Med arbetstid menas all den tid då den förtroendevalde har rätt till ersättning.

12 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning Svar på motion om rökfri arbetstid i Ulricehamns kommun Diarienummer 2015/334, löpnummer 2599/ Sammanfattning I en motion till kommunfullmäktige har Sebastian Gustavsson (M), Birgit Andersson (FP), Cristina Bernevång (KD) och Roger Wilhelmsson (M) föreslagit att Ulricehamns kommun inför rökfri arbetstid. Personalchef föreslog i skrivelse att motionen skulle antas mot bakgrund av att förbättra arbetsmiljön såväl som att arbetsgivarens ska underlätta ett rökfritt liv. Kommunstyrelsen beslutade ( 203) att ärendet skulle återremitteras till förvaltningen i syfte att undersöka möjligheten att även förtroendevalda skulle omfattas av riktlinjerna. Beredande utskott beslutade ( 36/2015) att återlämna ärendet för vidare behandling i syfte att förtydliga riktlinjerna. Arbetsgivaren värnar både om medarbetarnas egna och andras hälsa genom att ha rökfri arbetstid. Det handlar både om att förbättra arbetsmiljö på sikt men också att vara förebild då medborgare och brukare möter både anställda och förtroendevalda i olika sammanhang Förvaltningens förslag till beslut Anta motionen mot bakgrund av att förbättra arbetsmiljön såväl som att arbetsgivaren underlättar ett rökfritt liv. Ärendet Sebastian Gustavsson (M), Birgit Andersson (FP), Cristina Bernevång (KD) och Roger Wilhelmsson (M) har föreslagit att Ulricehamns kommun inför rökfri arbetstid. Personalchef föreslog i skrivelse att motionen skulle antas mot bakgrund av att förbättra arbetsmiljön såväl som att arbetsgivarens ska underlätta ett rökfritt liv. KS beslutade ( 203) att ärendet skulle återremitteras till förvaltningen i syfte att undersöka möjligheten att även förtroendevalda skulle omfattas av riktlinjerna. BU beslutade ( 36/2015) att återlämna ärendet för vidare behandling i syfte att förtydliga riktlinjerna. Tobakslagen (1993:581) säger att varje arbetsplats ska arbeta aktivt för att minimera risken för passiv rökning utifrån ett arbetsmiljöperspektiv. Rökfri arbetstid innebär att ingen ska utsättas för tobaksrök på sitt arbete utifrån arbetsmiljölagen. Det betyder att den tid man arbetar eller har paus ska vara rökfri. Lunchen räknas inte in i arbetstiden och är därmed undantagen från detta. Det innebär i en vidare kontext att detta är en arbetsgivarfråga i syfte att ha en bra arbetsmiljö så väl som att skapa förutsättningar för hälsa ur den enskildes perspektiv. Generellt sett har vi som arbetsgivare och enskilda medarbetare mycket att vinna på rökfri arbetstid utifrån flera perspektiv då våra medarbetare är den största tillgången i förvaltningen. Andelen kommuner med rökfri arbetstid har mer än tredubblats på sju år: 20 procent år 2007, 40 procent år 2009, 60 procent år 2011, 70 procent I september 2014 tillämpade 201 av Sveriges 290 kommuner rökfri eller tobaksfri arbetstid. Till detta finns det ett annat perspektiv där forskning förefaller visa att kvinnor har svårare att sluta röka än män vilket man som arbetsgivare i detta sammanhang bör beakta. Undersökningar visar att tre av fyra rökare vill ha hjälp att sluta röka och merparten av de

13 2015/334, 2599/2015 2(2) kommuner som infört rökfri arbetstid erbjuder sina anställda avvänjningsstöd på olika sätt. Tillsammans med detta bör man som arbetsgivare beakta det faktum att bara fem procent av rökare har klarat att sluta röka på första försöket, men nittio procent slutar utan stöd. Det gäller både kvinnor och män. Sammanfattningsvis är det av personalstrategisk betydelse att förbättra arbetsmiljö genom att ha rökfri arbetstid. Det innebär att det är av högsta vikt att minska risken för att anställda utsätts för rök i sin vardagliga arbetsmiljö samt att brukare av våra välfärdstjänster ska slippa utsättas för rök. Våra medarbetare är förebilder där kunder, invånare och medborgare bemöts i olika sammanhang där exempelvis elever och förskolebarn, klienter och brukare möts i vardagen av engagerade medarbetare. Avslutningsvis är det angeläget att ha uthållighet i det stöd som arbetsgivaren ger. Även om forskning visar att de allra flesta slutar utan stöd så ska vi vara uthålliga och via vår upphandlade företagshälsovård erbjuda rökavvärjningsgrupper löpande och årligen. Detta är förknippat med en kostnad om ca 144 tkr årligen. Att ha rökfri arbetstid är till syvende och sist ett arbetsgivarbeslut. Att sluta röka är ett personligt beslut som vi inte kan påtvinga någon som arbetsgivare men vi kan möjliggöra och underlätta ett rökfritt liv. Beslutsunderlag 1 Motion om rökfri arbetstid i Ulricehamns kommun Beslut lämnas till Personalchef Lars Lindberg Personalchef

14 e 'n - -; /Vr//<If»*/'?J"C J VA//((.»v / { /K få -' / l I. I.. -. J: 1 U }'»'_/!;'.7,'1i ål; i; u; lf i JVM. w Folkpartiet Liberalerna Kristclcrnokraircrnn jz: /«/ (:nia:>.& Motion om rökfri arbetstid i Ulricehamns kommun Rökningen år en av våra stora hälsorisker och genererar mycket stora samhällskostnader. Detta är välkänt och oomtvistat. Att även den passiva räkningen är skadlig är också väldokumenterat. Vid de nedskräpningsmätningar som görs i stadsrummet utgör fimparna den enskilt största skräpprodukten, vilket skapar betydande renhållningskostnader. Man kan ha olika utgångspunkter och förslag på restriktioner, men den skadliga påverkan som rökarna utsätter sin omgivning för är helt oacceptabel. Att röken dessutom sätter sig i kläder gör att mötet med någon som nyss rökt kan upplevas otrevligt. Detta bör alla i en servicesituation, då man möter människor "live", vara medvetna om. Inte minst viktigt är det när man möter en brukare i dennes hem. Tobakslagen säger att alla arbetsplatser ska arbeta aktivt för att minska risken för passiv rökning. Tobakslagen säger också att man inte får röka på restauranger, i offentliga lokaler, på skolgårdar eller i lokaler för barnomsorg eller sjukvård. Vi föreslår därför att Ulricehamns kommun, likt 206 andra kommuner, inför så kallad rökfri arbetstid. Rökfri arbetstid innebär att medarbetarna inte får röka på betald arbetstid. Enda tillfället under arbetsdagen när det är tillåtet att röka är Iunchrasten, och då inte i arbetskläder. Vinsterna med rökfri arbetstid blir många. Några exempel: - Bättre hälsa hos kollegorna som slipper bli utsatta för passiv rökning. - Bättre ekonomi för kommunen, då en rökare statistiskt sett har fler sjukdagar och tar fler pauser. - Trevligare möte med medborgarna oavsett egenskap som kunder, elever, brukare eller vårdtagare. - Bättre hälsa hos rökarna. Idag är Ulricehamn den enda av Sjuhäradskommunerna som tillåter rökning under arbetstid. Då det finns många förebilder bland kommunerna i vår närhet behöver Ulricehamns kommun inte genomföra några stora utredningar utan kan ta vara på de erfarenheter, definitioner och regler som våra grannkommuner gjort. Ett införande kan därför gå fort, och vårt förslag är: 0 Ulricehamns kommun inför rökfri arbetstid senast Kommunstyrelsen med förvaltning får i uppdrag att ta fram definitioner och regelverk och förankra dessa hos facken. 0 Förvaltningen får i uppdrag att ta fram ett program för ökat stöd till de som vill sluta röka. Ulricehamn den 14 december 2014 Sebastian Gustavsson (M) Birgit Andersson (FP) Cristina Bernevång (KD) Roger Wilhelmsson (lvl)

15 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning Tjänsteskrivelse Svar på motion om att stimulera byggnation av energisnåla hus i Ulricehamns kommun Diarienummer 2015/194, löpnummer 1310/2015 Sammanfattning I en motion till kommunfullmäktige föreslår Mattias Josefsson (S) och Jan-Olof Sundh (V) att Ulricehamns kommun ska stimulera byggnation av energisnåla hus. Kommunen ser positivt på att bygga energisnåla hus och arbetar aktivt med att energieffektivisera inom tilldelade ekonomiska ramar. Förvaltningens förslag till beslut Motionen avslås med hänvisning till utredningen i ärendet. Ärendet Kommunfullmäktige har , 3, beslutat att till kommunstyrelsen för beredning remittera en motion från Mattias Josefsson (S) och Jan-Olof Sundh (V) angående att Ulricehamns kommun ska stimulera byggnation av energisnåla hus. Motionärerna föreslår delas att Ulricehamns kommun gör energismarta hus till standarden för nybyggnation/renovering av kommunala byggnader i kommunkoncernen och att Ulricehamns kommun förespråkar energismarta hus och underlättar för de som vill bygga energisnåla hus genom att sänka avgiften för bygglov för dessa hus. Vid nybyggnation/renovering av kommunala byggnader i kommunens regi är målet att uppnå så låg framtida energiåtgång som möjligt inom dem ekonomiska ramar som beviljats. Skall man uppnå riktigt låg energiförbrukning i så kallade energismarta hus så blir investeringskostnaden högre. Ännu bättre isolering är nödvändig och för att inte behöva köpa energi utifrån behövs också en solcellsanläggning. Tekniken inom området utvecklas, men än så länge är den inte lönsam då livslängden är för kort och elpriset för lågt. Renovering av våra tekniska system pågår kontinuerligt, både som planerat underhåll och energiinvesteringar, och ger en lägre energiförbrukning. Inom en snar framtid kommer byggreglerna att skärpas och vi blir tvungna att bygga energismarta hus. Då har också tekniken utvecklats och det kan därmed bli lönsamt. Kommunen arbetar aktivt med information och rådgivning via kommunens energirådgivning för att förespråka energismarta hus. Samverkansnämnden miljö och bygg kontrollerar vidare i lovprocessen att de byggnader som uppförs uppfyller de tekniska krav som ställs avseende bl.a. energihushållning och värmeisolering i plan- och byggförordningen och Boverkets byggregler genomfördes en lagändring som medför att kommunerna i egenskap av myndighet inte kan ställa högre tekniska särkrav än vad som framgår av lagstiftningen. Lagändringen medför således att kommunerna inte kan ställa tekniska särkrav vid planläggning och bygglovsgivning. Det har även förbjudits att ställa tekniska särkrav vid markanvisning. Detta innebär t.ex. att Ulricehamns kommun inte kan ställa krav på att en byggnad ska ha en lägre energianvändning än vad som anges i boverkets byggregler. Bestämmelsen omfattar inte de fall där kommunen handlar som byggherre eller fastighetsägare.

16 2015/194, 1310/2015 2(2) Kommunfullmäktige beslutade , 236, om nya taxor för miljö- och samhällsbyggnad för år Taxorna och beräkningsunderlag ses över årligen för att följa kommunens kostnader och vara skäliga för privatpersoner och företagare. Taxorna och beräkningsunderlagen är av avgörande betydelse för det ekonomiska utfallet och kommunen kan genom taxorna styra kostnadstäckningsgraden, således hur mycket som finansieras via skatteintäkter respektive avgifter. Taxorna kopplade till myndighetsutövningen inom miljöoch bygg fastställs i dialog med samverkanskommunen Tranemo för att hitta en lämplig avgift och kostnadstäckningsgrad eftersom detta påverkar budgeten för samverkan. Vid samverkansmötet mellan kommunstyrelsernas presidium och presidiet för samverkansnämnden miljö och bygg enades kommunerna om att myndighetsutövningen fortsatt skulle finansieras via avgifter utan subventioner. På samverkansmötet konstaterades att det inte var lämpligt att hantera taxan på olika sätt mellan kommunerna och att det var osäkert vilket utfall avgiftsbefrielser eller subventioner skulle medföra på sikt. Kommunerna enades istället om att respektive kommun skulle få ta ställning till om man vill införa särskilda bidrag istället för att justera taxan kopplad till myndighetsutövningen. Ulricehamns kommun beslutade att avsätta kr i budgeten 2016 för bidrag kopplat till solceller/solfångare. Genom att införa ett bidrag har Ulricehamn möjlighet att styra hur stor del som ska finansieras och hur mycket pengar som ska avsättas per år. Genom att införa det i budgetprocessen får man vidare en helhetsbild där man kan vikta införandet av bidraget mot andra behov i kommunen. Bidrag kan även sökas på statlig nivå och föreningar kan erhålla kommunalt bidrag för energieffektiviseringar via kostnadskrävande projekt under vissa angivna förutsättningar. Beslutsunderlag 1 Motion om att stimulera byggnation av energisnåla hus i Ulricehamns kommun Beslut lämnas till Samhällsbyggnadschef Verksamhetschef fastighet Sebastian Olofsson Samhällsbyggnadschef Miljö- och samhällsbyggnad Crister Dahlgren Verksamhetschef fastighet Sektor service

17 Sammanträdesprotokoll Ordförandeberedningen Sida 1 av 1 Svar på motion om att stimulera byggnation av energisnåla hus i Ulricehamns kommun Dnr 2015/194 Sammanfattning I en motion till kommunfullmäktige föreslår Mattias Josefsson (S) och Jan-Olof Sundh (V) att Ulricehamns kommun ska stimulera byggnation av energisnåla hus. Kommunen ser positivt på att bygga energisnåla hus och arbetar aktivt med att energieffektivisera inom tilldelade ekonomiska ramar. Beslutsunderlag 1 Tjänsteskrivelse från samhällsbyggnadschef 2 Motion om att stimulera byggnation av energisnåla hus i Ulricehamns kommun Ordförandens förslag kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktiges beslut Motionen avslås med hänvisning till utredningen i ärendet.

18 .- '.-,yl V./vi L- I_ \ I' ' 7,.: _gi/y J uu=ucehamns KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN Ink a oc: /, a? Dnr_ I j Diarieglanbeteckn. Motion Stimulera byggnation av energisnåla hus i Ulricehamns kommun I dagens samhälle läggs stort fokus på energiförbrukning och materialförbrukning, med all rätt. Som det ser ut idag krävs det resurser motsvarande de som finns på 4 jordklot för att alla på jorden skulle kunna leva som en genomsnittlig svensk. Ett genomsnittligt svenskt hus som år byggt på 1960-talet eller tidigare förbrukar cirka 200kWh/m2, vilket är betydligt mycket högre än vad energiförbrukningen i resten av Europa är. Detta innebär att vi måste sänka energiförbrukningen på våra hus upp till en fjärdedel av vad den är idag för att vi inte ska upphov till en ohållbar utveckling. Som exempel har ett passivhus en energiförbrukning på som mest 50kWh/m2 (dvs ett jordklot). Det finns olika former av energismarta hus - vissa former ger till och med ett energiöverskott sett över året. För att lyckas med detta utnyttjas energibesparande tekniker såsom värmeväxlare, värmepumpar, solfångare, solceller, extra isolering och "slussar". Gemensamt för långsiktigt hållbart byggande är att produktionsfasen är dyrare än i vanliga hus men billigare i förvaltningsfasen, som år den längsta och mest kostnadsamma delen av en byggnaders livslängd. Genom att tänka långsiktigt och se till energikostnaden över tiden blir långsiktigt hållbart byggande ett billigare alternativ än vanligt husbyggande. Energismarta hus är något positivt för miljön och för ekonomin, därför bör kommunen förespråka och rekommendera dess invånare att bygga dem framför standardhus. Ett bra sätt för kommunen att både lyckas med detta och samtidigt sänka sina underhållskostnader är ta energismarta hus till sin egen standard. Ett annat sätt är att underlätta byggnationen av energismarta hus för kommunens invånare är genom att göra det enklare och/eller billigare att söka bygglov för energismarta hus. Vi föreslår därför: Att Ulricehamns kommun gör energismarta hus till standarden för nybyggnation/renovering av kommunala byggnader i kommunkoncernen. Att Ulricehamns kommun förespråkar energismarta hus och underlättar energisnåla hus genom att sänka avgiften för bygglov för dessa hus. för de som vill bygga Mattias Josefsson, Socialdemokraterna Jan-Olof Sundh, Vänsterpartiet

19 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning Tjänsteskrivelse Svar på motion om ekologiskt hållbart byggande inom Ulricehamns kommun Diarienummer 2015/221, löpnummer 1314/2015 Sammanfattning I en motion till kommunfullmäktige föreslår Ingemar Basth (MP) att fullmäktige beslutar att ta fram och kraftfullt tillämpa ett ekologiskt utformat inriktat program i arbetet för att komma fram till ett system för ett ekologiskt uthålligt kommunalt byggande etc. Förvaltningen har utrett samtliga förslag i motionen och anser därmed att motionen avslås. Förvaltningens förslag till beslut Motionen avslås med hänvisning till utredningen i ärende. Ärendet Kommunfullmäktige har , 168, beslutat att till kommunstyrelsen för beredning remittera en motion från Ingemar Basth (MP) angående ekologiskt uthålligt kommunalt byggande etc. Motionären föreslår att fullmäktige beslutar att ta fram och kraftfullt tillämpa ett ekologiskt utformat inriktat program i arbetet för att komma fram till ett system för ett ekologiskt uthålligt kommunalt byggande. Om ett ekologiskt system ska tillämpas fullt ut så innebär det betydande kostnadsökningar i investeringsskedet, uppskattningsvis tjugofem procent. Driftkostnaden över tid blir troligtvis generellt lägre. Vid nybyggnation/renovering av kommunala byggnader används hållbara material som ger låga underhållskostnader över tid så långt detta är möjligt inom beslutade ekonomiska ramar. Förvaltningen anser att kommunen ska fortsätta med det arbete som redan pågår. Motionären föreslår vidare ett omedelbart totalstopp för användande av PVC, annonserat stopp för nyinstallation av konventionella vattenklosetter, miljökonsekvensbeskrivningar på energisystem, osv. Kommunen använder PVC-mattor i våtrum och linoleummattor i övriga rum. PVC-mattor återvinns numera och är lågemitterande. Linoleum kräver regelbundet underhåll och är av den anledningen inte bäst för miljön. WC-stolar installeras fortfarande och är ett en del i kommunens avloppssystem. Att ändra till något annat är svårt i stora byggnader och skulle kräva stora investeringar i förhållande till den miljövinst man gör. De WC-stolar som installeras är dock extremt snålspolande. För värmeförsörjningen i kommunens fastigheter väljs alltid fossilbränslefri flis/pellets alternativt miljömärkt el enligt naturskyddsföreningen för värmeproduktion genom bergvärme. Miljökonsekvensbeskrivningar utförs inte eftersom vi alltid väljer dessa alternativ. Motionären föreslår även att det bildas en grupp som granskar och utvecklar en ekologiskt hållbar byggnadskultur i Ulricehamn samt att gruppen erhåller utbildningsinsatser.

20 2015/221, 1314/2015 2(3) Samverkansnämnden miljö och bygg granskar i lovprocessen att de byggnader som uppförs uppfyller de tekniska krav som ställs avseende bl.a. energihushållning och värmeisolering i plan- och byggförordningen och Boverkets byggregler genomfördes en lagändring som medför att kommunerna i egenskap av myndighet inte kan ställa högre tekniska särkrav än vad som framgår av lagstiftningen. Lagändringen medför således att kommunerna inte kan ställa tekniska särkrav vid planläggning och bygglovsgivning. Det har även förbjudits att ställa tekniska särkrav vid markanvisning. Detta innebär t.ex. att Ulricehamns kommun inte kan ställa krav på att en byggnad ska ha en lägre energianvändning än vad som anges i lag. Bestämmelsen omfattar inte de fall där kommunen handlar som byggherre eller fastighetsägare. Förvaltningen ser således att det inte behövs en särskild grupp för att granska en ekologiskt hållbar byggnadskultur, dels för att det redan utförs en granskning i lov och planeringsprocessen och dels för att vi som kommun inte får ställa kommunala tekniska särkrav enligt gällande lagstiftning. Vid bedömning av utbildningsinsatser i förvaltningen utgår vi från den utbildningsplan som upprättas i samband med utvecklingssamtalet. Motionären vill vidare att kommunen arbetar fram en kraftfull miljöpolicy och att man sätter allt miljöarbete som en prioriterad fråga. Kommunstyrelsen beslutade , 217, om besparingsåtgärder och effektiviseringar i förvaltningens driftsbudget. En del av besparingen var icke lagbunden verksamhet inom Miljö- och samhällsbyggnad. Besparingen innebar att det miljöstrategiska arbetet, naturvårdsarbetet och delar av energirådgivningen som inte är lagbunden effektiviserades bort. Förvaltningen är positiv till motionärens intentioner men anser att det inte längre finns resurser att arbeta med miljöstrategiskt arbete som inte är lagbunden. Ifall det finns en politisk viljeinriktning att kommunen i framtiden ska arbeta med miljöstrategiskt arbete så måste det finnas budgeterade medel för detta. I 2016 års budget finns inte medel för det miljöstrategiska arbetet. Frågan bör således finnas med i den kommande budgetprocessen där man får prioritera och väga olika behov som finns i kommunen kopplat till kommunens övergripande vision och mål. Kommunfullmäktige har dock i budget 2016 beslutat att avsätta 300 tkr för att tillsätta en tillfällig fullmäktigeberedning i syfte att arbeta fram nya miljömål för Ulricehamns kommun. Motionären vill vidare inga bygglovs- eller planärenden får göras utan att försiktighetsprincipen beaktats i upphandlingen. Samverkansnämnden granskar som sagt att de byggnader som uppförs uppfyller de tekniska krav som ställs i plan- och byggförordningen och Boverkets byggregler vilket är helt avskilt från kommunens upphandlingsprocess. Även planprocessen är avskild från kommunens upphandlingsprocess. Avseende upphandlingen i övrigt läs nedan. Kommunala riktlinjer skall skapas för hur upphandlingsärenden ska granskas ur ett ekologiskt hållbart perspektiv. Enligt kommunens riktlinjer för upphandling, antagna av kommunfullmäktige , ska vid upphandlingar miljömässig hänsyn tas enligt Miljöstyrningsrådets baskrav. Högre krav såsom avancerade krav och spetskrav kan ställas vid behov. Motionären vill vidare att kommuninvånarna och kommunens entreprenörer ska göras medvetna om vilka regler som kommer att gälla för att uppnå ett ekologiskt hållbart byggande inom Ulricehamns kommun. Kommunen kommer med hänvisning till ovanstående inte upprätta andra regler utan hänvisar till de som gäller nationellt och till kommunens riktlinjer för upphandling. Kommunen arbetar med att skall- krav och utvärderingskriterier i aktuella upphandlingar är tydliga för entreprenören.

21 2015/221, 1314/2015 3(3) Beslutsunderlag 1 Motion om ekologiskt hållbart byggande inom Ulricehamns kommun Beslut lämnas till Samhällsbyggnadschef Verksamhetschef fastighet Upphandlingschef Sebastian Olofsson Samhällsbyggnadschef Miljö- och samhällsbyggnad Crister Dahlgren Verksamhetschef Fastighet Anna-Karin Merstrand Upphandlingschef Upphandlingsenheten

22 Sammanträdesprotokoll Ordförandeberedningen Sida 1 av 1 Svar på motion om ekologiskt hållbart byggande inom Ulricehamns kommun Dnr 2015/221 Sammanfattning I en motion till kommunfullmäktige föreslår Ingemar Basth (MP) att fullmäktige beslutar att ta fram och kraftfullt tillämpa ett ekologiskt utformat inriktat program i arbetet för att komma fram till ett system för ett ekologiskt uthålligt kommunalt byggande etc. Förvaltningen har utrett samtliga förslag i motionen och anser därmed att motionen är besvarad. Beslutsunderlag 1 Tjänsteskrivelse från samhällsbyggnadschef 2 Motion om ekologiskt hållbart byggande inom Ulricehamns kommun Ordförandens förslag kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktiges beslut Motionären ger ett antal förslag på hur kommunen ska arbeta med ekologiskt hållbart byggande. Bland annat föreslås att kommunen ska ta fram och kraftfullt tillämpa ett ekologiskt inriktat program för att systematiskt arbeta med uthålligt kommunalt byggande. Vidare föreslås även att det arbetas fram en kraftfull miljöpolicy. Kommunstyrelsen konstaterar att kommunfullfäktige i budget 2016 har avsatt medel för en tillfällig beredning i syfte att arbeta fram nya miljömål för Ulricehamns kommun. I övrigt avslås motionen med bland annat hänvisning till att kommunen inte kan ställa högre tekniska särkrav än vad som anges i lag.

23 I * l _. r' /A I,ra -Ö%m%OW5Wr?Äll l I l H, / $mw«e# *EäWñ uu18ñgênq Qå5EN lnk 79W 'll'.m_,s _.. 1/ 'I 1 /1 V_.i 72._ V, _,_,;. I:.J* Ö/AA/ Tmmmfimp A Motion om ekologiskt hållbart bygg-ande l inom Ulricehamns kommun j_ Bakgrund j Ett bra exempel på helhetssyn på människa och samhälle är den ökande förståelse som de senaste åren växt fram för sambandet mellan de kraftigt ökande allergierna och alltför många farliga ämnen i vår livsmiljö. Regler kring nybyggnation, renoveringar. materialval osv, kan i hög grad minska problemen med allergier. Detta är bara en anledning varför det är viktigt att utveckla ekologiskt hållbara byggnader. En annan anledning är att vi bör minska vårt nuvarande resursslöseri. Ekologiskt hållbart Uttrycket Ekologiskt hållbart har internationellt fått stor spridning efter Brundtlandskommissionen och Rio-konferensen (UNCED):s uttalanden. Med ekologiskt hållbart, menar vi iförsta hand att full hänsyn tas till några av de grundläggande fysiska naturlagarna. Termodynamikens första och andra satser är här centrala: Ingenting försvinner någonsin, och allting sprider sig. Vi i miljöpartiet anser att ekologiskt hållbart byggande innehåller följande principer : -Byggnadernas livslängd bör planeras med lång tidshorisont. Byggnaderna bör vidare planeras och byggas så att det blir lättare att uppfylla de miljökrav som nästa generation kommer att ställa. -Material som är framställda av ändliga resurser får användas endast genom återvinning eller återanvändning. -lnga material som har emissionsvärden som kan innebära risk för människa eller natur, får K användas (försiktighetsprincipen). -lnga material eller metoder som förbrukar stora mängder icke-förnybar energi, får användas. -Inga markytor som kan användas för produktion av livsmedel eller bioenergi får exploateras på l ett sådant sätt att denna produktion inte kan återupptas. Vidare föreslås att följande åtgärder skulle kunna ingå i ett program för all kommunal ny- och ombyggnation: Sunda och miljövänliga isoleringsmaterial bör användas istället för den vanliga mineralullen. Golvvärmesystem bör tas i bruk för uppvärmning. Sådana är mycket lämpliga för lågtemperatursystem med solfångare och ger hög komfort. Ekologiskt riktiga färger, dvs färger som är både naturvänliga och innehåller lägsta möjliga gifthalt skall användas. Samma principer som för färgen bör även gälla för val av byggnadsmaterial i övrigt. Träslag från hotade tropiska regnskogar som teak, får ej användas. Materialval som kan innebära problem för

24 allergiker, till exempel heltäckningsmattor bör undvikas. Limtyper för exempelvis golv ska vara giftfria om så möjligt är. Särskild omsorg skall läggas ner på att undvika fukt- och mögelproblem. Ventilationssystemen ska utformas så att de är lätta att rengöra. Vattensnål teknik bör installeras och alternativ till vanliga vattentoaletter skall tillämpas där så är möjligt. Solfångare på taket som en del av uppvärmningssystemet, är något som kommunen bör satsa hårdare på. Solvärme blir särskilt intressant i kombination med ackumulatorer och värmepumpar drivna av jordvärme. l kombination med elektroniska styrsystem, kan och bör kommunen utnyttja sådana kombinerade miljövänliga uppvärmningssystem till sina nya byggnader. Solfångarna skall även ses som en del av energirådgivningsverksamheten i kommunen. De kan vara en inspirationskälla för självbyggare av solfångare. För att fungera som goda informationsgivare till allmänheten kan anläggningarna förses med instrument som visar alla viktiga fakta, exempelvis från termogivare, flödesmätare, sol och vindmätare osv. Separationstoaletter som en väsentlig del i användandet av en vattensnål teknik och sunda isoleringsmaterial är två saker som absolut bör ingå redan i det första projekteringsstadiet av nya byggnader, med hänsyn till livscykelresonemanget. Yrkanden: att fullmäktige beslutar att ta fram och kraftfullt tillämpa ett ekologiskt utformat inriktat program i arbetet för att komma fram till ett system för ett ekologiskt uthålligt kommunalt byggande: Omedelbart totalstopp för användande av PVC, annonserat stopp för nyinstallation av konventionella vattenklosetter, miljökonsekvensbeskrivningar på energisystem, osv. För att fullmäktige ska kunna arbeta med att granska och utveckla en ekologiskt hållbar byggnadskultur i Ulricehamn, bör dessa riktlinjer finnas klara innan 2013 års utgång. Utbildning -grunden för en förändringsprocess Det föreslås också att fullmäktige rekommenderar utbildningsinsatser hos berörda förvaltningar och tjänstemän som ska leda till att en grupp bildas, vars medlemmar blir insatta i frågor av denna karaktär. Mål Arbeta fram en kraftfull miljöpolicy och sätt allt miljöarbete som en prioriterad fråga. Dessutom bör vi inom en överskådlig och närliggande tid vara klara med huvuddelarna av den grundläggande utbildningen i ekologiskt hållbart byggande. Inga bygglovs- eller planärenden får göras utan att försiktighetsprincipen beaktats i upphandlingen. Kommunala riktlinjer skall skapas för hur upphandlingsärenden ska granskas ur ett ekologiskt hållbart perspektiv. Kommuninvånarna och kommunens entreprenörer ska göras medvetna om vilka regler som kommer att gälla för att uppnå ett ekologiskt hållbart byggande inom

25 Ulricehamns Kommun kemgmn. Ulricehamn Ingemar Basth i

26 Sammanträdesprotokoll Ordförandeberedningen Sida 1 av 1 Svar på motion om rapporteringsskyldighet vid inställda lektioner Dnr 2015/555 Sammanfattning Mikael Levander (NU) föreslår att Ulricehamns kommun snarast inför att skolan blir rapporteringsskyldig via Skola 24 och Infomentor till föräldrarna då lektioner ställs in och att detta även bör gälla retroaktivt för innevarande läsår. Sektor lärande anser att fokus, i det fall en lektion ställs in, bör läggas på hur skolan löser undervisningen för eleverna och inte på ökad administration. Med hänvisning till detta ställer sektor lärande sig tveksam till ett införande av en rapporteringsskyldighet. Beslutsunderlag 1 Tjänsteskrivelse från barn- och utbildningschef 2 Motion om rapporteringsskyldighet vid inställda lektioner Ordförandens förslag kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktiges beslut Motionen avslås. Skolan behöver snarare avlastas administrativa arbetsuppgifter än tillföras nya. Att rapportera inställda lektioner löser inte grundproblematiken, svårigheten att rekrytera behöriga läraren såväl som vikarier.

27 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning Tjänsteskrivelse Svar på motion om rapporteringsskyldighet vid inställda lektioner Diarienummer 2015/555, löpnummer 418/2016 Sammanfattning Mikael Levander (NU) föreslår att Ulricehamns kommun snarast inför att skolan blir rapporteringsskyldig via Skola 24 och Infomentor till föräldrarna då lektioner ställs in och att detta även bör gälla retroaktivt för innevarande läsår. Sektor lärande anser att fokus, i det fall en lektion ställs in, bör läggas på hur skolan löser undervisningen för eleverna och inte på ökad administration. Med hänvisning till detta ställer sektor lärande sig tveksam till ett införande av en rapporteringsskyldighet. Förvaltningens förslag till beslut Motionen avslås. Ärendet Mikael Levander (NU) konstaterar att lektioner alltför ofta ställs in och att detta främst gäller lektioner på högstadiet. Enligt motionären leder det till att eleverna går miste om utbildningstillfällen, kunskap och därmed också den garanterade undervisningstiden som eleverna enligt lag har rätt till. Någon information om de inställda lektionerna ges inte till föräldrarna. Med anledning av den rådande situationen föreslår Mikael Levander (NU) att Ulricehamns kommun snarast inför att skolan blir rapporteringsskyldig via Skola 24 och Infomentor till föräldrarna då lektioner ställs in. Rapporteringsskyldigheten bör även gälla retroaktivt för innevarande läsår. I timplanen, bilaga 1 till skollagen, anges den totala garanterade undervisningstiden för respektive ämne under hela grundskolan. Hur undervisningen närmare ska fördelas mellan årskurserna finns inte angivet i timplanen, eller i någon annan del av skolförfattningarna. Om en lektion av någon anledning ställs in måste skolan hantera detta på ett sådant sätt att eleverna inte påverkas negativt. Läsåret 2014/2015 inträffade det av och till att lektioner på högstadieskolorna blev inställda, under höstterminen 2015 har dock endast ett fåtal lektioner ställts in. Inställda lektioner bokförs alltid och då anges även uppgifter om när, hur och varför lektionerna ställts in. I de digitala system som används vid kommunikation med vårdnadshavare finns ingen funktion som med automatik genererar ett meddelande till vårdnadshavare om att en lektion ställts in. Då de digitala systemen som skolan använder inte hanterar information om inställda lektioner automatiskt kommer ett införande av en rapporteringsskyldighet, i linje med det som motionären föreslår, att medföra en ökad administration.

28 2015/555, 418/2016 2(2) Sektor lärande anser att fokus, i det fall en lektion ställs in, bör läggas på hur skolan löser undervisningen för eleverna och inte på ökad administration. Med hänvisning till detta ställer sektor lärande sig tveksam till ett införande av en rapporteringsskyldighet. Beslutsunderlag 1 Motion om rapporteringsskyldighet vid inställda lektioner Beslut lämnas till Barn- och utbildningschef Verksamhetschef förskola åk 6 Verksamhetschef åk 7 9 och Tingsholm Helén Claesson Barn- och utbildningschef Catrine Berglund Verksamhetschef åk 7-9 och Tingsholm Sektor lärande Elisabeth Johansson Verksamhetschef förskola åk 6 Sektor lärande Gunnar Scorénius Utredare Sektor lärande

29 Kommunfullmäktige i Ulricehamn Motion om rapporteringsskyldighet vid inställda lektioner Alltför ofta ställs lektioner in, framförallt på högstadiet. Det leder till att eleverna går miste om utbildningstillfällen, kunskap och därmed också den garanterade undervisningstiden som de enligt lag har rätt till, vilket i sin tur leder till sämre måluppfyllelse. Allt det här sker utan att föräldrarna informeras om det! Därför föreslår Nya Ulricehamn: Att Ulricehamns kommun snarast inför att skolan blir rapporteringsskyldig via Skola 24 och Infomentor till föräldrarna då lektioner ställs in. Rapporteringsskyldigheten bör även gälla retroaktivt för innevarande läsår! Ulricehamn Mikael Levander Nya Ulricehamn

30 Sammanträdesprotokoll Ordförandeberedningen Sida 1 av 1 Svar på motion om landsbygdsmiljonen 2015/290 Dnr 2015/290 Sammanfattning I en motion till kommunfullmäktige föreslår Anders Andersson (C) och Liselotte Andersson (C) att Ulricehamns kommun avsätter en miljon för utveckling och tillväxt till kommunens tätorter och landsbygd. I 2016 års budget avsattes kr till landsbygdsutvecklingen i Ulricehamns kommun. Beslutsunderlag 1 Tjänsteskrivelse från samhällsbyggnadschef 2 Motion om Landsbygdsmiljonen 3 Protokollsutdrag KF , 210, motion om landsbygdsmiljonen återremitteras Ordförandens förslag kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktiges beslut Motionen antas med hänvisning till att det avsattes kr till landsbygdsutvecklingen i 2016 års budget.

31 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning Tjänsteskrivelse svar på motion om landsbygdsmiljonen Diarienummer 2015/290, löpnummer 362/2016 Sammanfattning I en motion till kommunfullmäktige föreslår Anders Andersson (C) och Liselotte Andersson (C) att Ulricehamns kommun avsätter en miljon för utveckling och tillväxt till kommunens tätorter och landsbygd. I 2016 års budget avsattes kr till landsbygdsutvecklingen i Ulricehamns kommun. Förvaltningens förslag till beslut Motionen antas med hänvisning till att det avsattes kr till landsbygdsutvecklingen i 2016 års budget. Ärendet I en motion till kommunfullmäktige föreslår Anders Andersson (C) och Liselotte Andersson (C) att Ulricehamns kommun avsätter en miljon för utveckling och tillväxt till kommunens tätorter och landsbygd. Förvaltningen föreslog i en tjänsteskrivelse att motionen skulle anses besvarad. Kommunfullmäktige beslutade därefter , 210, att ärendet skulle återremitteras för att göra eventuella justeringar efter beslut av budget Ulricehamn kommun köper sedan årsskiftet in tjänsten för landsbygdsutveckling av Näringsliv Ulricehamn AB (NUAB). Totala är kr avsatt i 2016 års budget för landsbygdsutvecklingen. 300 tkr går till att hantera landsbygdsutvecklingen personellt varav 200 tkr tillfördes i 2016 års budget. I uppdraget ligger att arbeta aktivt med landsbygdsutvecklingen och vara kontaktperson mot landsbygdsalliansen och utvecklingsgrupperna i kommunen. I arbetet med landsbygdsutvecklingen ger kommunen bidrag för att stödja verksamhet som är utvecklande för landsbygden i kommunen. Utvecklingsgrupperna kan ansöka om bidrag för bland annat kostnadskrävande projekt samt för årligt stöd. Kommunen fördelar ut kr/år på landsbygdsutveckling. Av dem går kr till Leader Sjuhärad, kr till själva landsbygdsutvecklingen samt resterande del till hemsändningsbidrag. Totalt avsattes således kr i 2016 års budget till landsbygdsutveckling i Ulricehamns kommun. Utöver dessa pengar avsattes även medel i 2016 års budget för att tillsammans med det lokala näringslivet i Gällstad tillsätta en handelsutvecklare med uppdraget att stärka Gällstad som handelsort, pengarna tillfördes NUAB. Överenskommelsen som slutits med NUAB möjliggör rekryteringen av en heltidstjänst som kommer att arbeta med båda frågorna. Beslutsunderlag 1 Motion om Landsbygdsmiljonen 2 Protokollsutdrag KF , 210, motion om landsbygdsmiljonen återremitteras Beslut lämnas till Samhällsbyggnadschef

32 2015/290, 362/2016 2(2) VD NUAB Sebastian Olofsson Samhällsbyggnadschef Sektor miljö- och samhällsbyggnad

33 l l., I/_ /- \H" _ f.\ L.HV 07., är _Etf hållbar-f ua! CENTERPARTIET Motion om Landsbygdsmiljonen. Samtliga politiska partier har ställt sig bakom målet att Ulricehamns kommun skall vara invånare Denna målsättning har en geografisk gräns, nämligen kommungränsen. För att lyckas med detta mål krävs att vi underlättar kommun. för att bo och verka i hela Ulricehamns Det är hög tid att vi nu sätter fart att skapa tillväxt i hela kommunen. Därför föreslår Centerpartiet en landsbygdsmiljon för att öka arbetet med att få hela kommunen att växa. Landsbygdsmiljonen är till för att bla anställa en person som tillsammans med boende, föreningsliv och företag skapar största möjliga tillväxt för kommunens små orter och landsbygd. Vi har en unik möjlighet att skapa en framtidstro och tillväxt i hela kommunen om vi från politiskt håll bara bestämmer oss för att det är det vi vill. Ulricehamns kommun växer, men tyvärr inte i alla delar. Att skapa utveckling och tillväxt i hela kommunen är en av de viktigaste utmaningarna Ulricehamns kommun har framför sig. Centerpartiet föreslår: Att Ulricehamns kommun avsätter en miljon för utveckling och tillväxt till kommunens tätorter och landsbygd. För Centerpartiet Anders Andersson (C) Liselotte Andersson (C)

34 ULRICEHAMNS KOMMUN sid248 Kommunfullmäktige Protokoll Svar på motion Dnr 2015/290 om landsbygdsmiljonen Sammanfattning Kommunfullmäktige har , 58, beslutat att till kommunstyrelsen för beredning remittera cn motion från Anders Andersson (C) och Liselotte Andersson (C), om landsbygdsmiljonen. Samhällsbyggnadschef föreslår i skrivelse att motionen anses besvarad med hänvisning till att det redan idag avsätts kr till landsbygdsutvecklingen och att en utökning av de ekonomiska ramarna hanteras i budgetprocessen. Protokollsanteckningar Roland Karlsson (C) yrkar att ärendet återremitteras för att göra eventuella justeringar efter beslut av budget Ordföranden (S) ställer under proposition om kommunfullmäktige vill avgöra ärendet idag eller återrcmittera med detsamma. Ordföranden (S) finner att lcomlnunfullmälätige beslutat att återromittera ärendet. Beslutsunderlag Motion från Anders Andersson (C) och Liselotte Andersson (C) Skrivelse från samhällsbyggnadschef Beslut i kommunstyrelsen , 266 Kommunfullmäktiges beslut Ärendet återremitteras för att göra eventuella justeringar efter beslut av budget Beslutet lämnas till 7-\-R.z D_ - (F2 samhéillsbyggnadschef} WP LM

35 Sammanträdesprotokoll Ordförandeberedningen Sida 1 av 1 Svar på motion om landsbygdsmiljonen 2015/197 Dnr 2015/197 Sammanfattning I en motion till kommunfullmäktige föreslår Roland Karlsson (C) och Börje Eckerlid (C) att resurser avsätts för att inrätta en tjänst som samordnare för utveckling av landsbygden och de små tätorterna i Ulricehamns kommun. I 2016 års budget har det avsatts medel för att tillsätta en tjänst som kommer att arbeta med handelsutvecklingen i Gällstad och med landsbygdsutvecklingen. Beslutsunderlag 1 Tjänsteskrivelse från samhällsbyggnadschef 2 Motion om landsbygdsmiljonen 3 Protokollsutdrag KF , 211, motion om landsbygdsmiljonen återremitteras Ordförandens förslag kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktiges beslut Motionen antas med hänvisning till den tjänst som inrättas i Näringsliv Ulricehamn AB som kommer att arbeta med landsbygdsutveckling och som handelsutvecklare i Gällstad.

36 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning Tjänsteskrivelse svar på motion om landsbygdsmiljonen Diarienummer 2015/197, löpnummer 466/2016 Sammanfattning I en motion till kommunfullmäktige föreslår Roland Karlsson (C) och Börje Eckerlid (C) att resurser avsätts för att inrätta en tjänst som samordnare för utveckling av landsbygden och de små tätorterna i Ulricehamns kommun. I 2016 års budget har det avsatts medel för att tillsätta en tjänst som kommer att arbeta med handelsutvecklingen i Gällstad och med landsbygdsutvecklingen. Förvaltningens förslag till beslut Motionen antas med hänvisning till den tjänst som inrättas i Näringsliv Ulricehamn AB som kommer att arbeta med landsbygdsutveckling och som handelsutvecklare i Gällstad. Ärendet I en motion till kommunfullmäktige föreslår Roland Karlsson (C) och Börje Eckerlid (C) att resurser avsätts för att inrätta en tjänst som samordnare för utveckling av landsbygden och de små tätorterna i Ulricehamns kommun. Förvaltningen föreslog i en tjänsteskrivelse att motionen skulle avslås med hänvisning till att en utökning av de ekonomiska ramarna skulle hanteras i budgetprocessen. Kommunfullmäktige beslutade därefter , 211, att ärendet skulle återremitteras för att göra eventuella justeringar efter beslut av budget Ulricehamn kommun köper sedan årsskiftet in tjänsten för landsbygdsutveckling av Näringsliv Ulricehamn AB (NUAB). Totala är kr avsatt i 2016 års budget för landsbygdsutvecklingen. 300 tkr går till att hantera landsbygdsutvecklingen personellt varav 200 tkr tillfördes i 2016 års budget. I uppdraget ligger att arbeta aktivt med landsbygdsutvecklingen och vara kontaktperson mot landsbygdsalliansen och utvecklingsgrupperna i kommunen. I arbetet med landsbygdsutvecklingen ger kommunen bidrag för att stödja verksamhet som är utvecklande för landsbygden i kommunen. Utvecklingsgrupperna kan ansöka om bidrag för bland annat kostnadskrävande projekt samt för årligt stöd. Kommunen fördelar ut kr/år på landsbygdsutveckling. Av dem går kr till Leader Sjuhärad, kr till själva landsbygdsutvecklingen samt resterande del till hemsändningsbidrag. Totalt avsattes således kr i 2016 års budget till landsbygdsutveckling i Ulricehamns kommun. Utöver dessa pengar avsattes även medel i 2016 års budget för att tillsammans med det lokala näringslivet i Gällstad tillsätta en handelsutvecklare med uppdraget att stärka Gällstad som handelsort, pengarna tillfördes NUAB. Överenskommelsen som slutits med NUAB möjliggör rekryteringen av en heltidstjänst som kommer att arbeta med båda frågorna. Beslutsunderlag 1 Motion om landsbygdsmiljonen 2 Protokollsutdrag KF , 211, motion om landsbygdsmiljonen återremitteras

37 2015/197, 466/2016 2(2) Beslut lämnas till Samhällsbyggnadschef VD NUAB Sebastian Olofsson Samhällsbyggnadschef Sektor miljö- och samhällsbyggnad

38 l, ggn ;pi 7j<k$j:l/.f< 57 f-a / f.?flit fi g *fifrtri- d-*lfli-f: t i.' i Ett káüburfud CENTERPARTIET 'ri/ex a:) A i Motion om Iandsbygdsmiljonen. Centerpartiet har presenterat en mängd olika förslag för att skapa en positiv utveckling för hela kommunen. Vår gamla slogan: "Stad och land, hand i hand" är lika aktuell som tidigare. Anledningen är naturligtvis att vi ser vikten av att hela kommunen blir delaktig i den tillväxt vi vill skapa. Centerpartiet har sedan tidigare lagt en motion om en handelsutvecklare för hela Ulricehamns kommun, men beslutet blev istället en cityutvecklare. Vi har i flera budgetar i rad lagt förslaget om landsbygdsmiljonen, medel för att skapa en resurs som landsbygdsutvecklare för omlandet utanför centralorten. Det är dags att se hela kommunen som en resurs och tillgång för att nå målet om invånare Därför föreslår vi Kommunfullmäktige att besluta: - Resurser avsätts för att inrätta en tjänst som samordnare för utveckling av landsbygden och de små tätorterna i Ulricehamns kommun. - Medel avsätts i 2016 års budget för att starta upp detta arbete. För Centerpartiet Roland Karlsson Börje Eckerlid

39 ULRICEHAMNS KOMMUN sid249 Kommunfullmäktige Protokoll Svar på motion om landsbygdsmiljonen Dnr 2015/197 Sammanfattning Kommunfullmäktige har , 33, beslutat att till kommunstyrelsen för beredning remittera en motion från Roland Karlsson (C) och Börje Eckerlid (C), om landsbygdsmiljonen. Samhällsbyggnadschef föreslår i skrivelse att motionen avslås med hänvisning till att en utökning av de ekonomiska ramarna hanteras i budgetproeessen. Genom att hantera frågan i budgetprocessen får man en helhetsbild där man kan vikta tillsättandet av nya tjänster mot andra behov i kommunen. Protokollsanteckningar Roland Karlsson (C) yrkar att ärendet återremitteras för att göra eventuella justeringar efter beslut av budget Ordföranden (S) ställer under proposition om kommunfullmäktige vill avgöra ärendet idag eller återremittera med detsamma. Ordföranden (S) finner att kommunfullmäktige beslutat att återremittera ärendet. Beslutsunderlag Motion från Roland Karlsson (C) och Börje Eckerlid (C) Skrivelse från samhällsbyggnadschef Beslut i kommunstyrelsen , 267 Kommunfullmäktiges beslut Arendet återremitteras för att göra eventuella justeringar efter beslut av budget Beslutet lämnas till ll.}i"!\<"5'us W samhällsbyggnadschef ö p; _ "/1" /i i l' 3 5;_

40 Sammanträdesprotokoll Ordförandeberedningen Sida 1 av 1 Handlingsplan för ANDT-förebyggande arbete Dnr 2015/719 Sammanfattning Förvaltningen har haft i uppdrag att, för det fortsatta arbetet mot alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT), ta fram en handlingsplan. Denna handlingsplan ersätter kommunens styrdokument Drogpolitiskt program och Handlingsplan för implementering av drogpolitiskt program. Föreslagen Handlingsplan för ANDT-förebyggande arbete har sin utgångspunkt i grundläggande nationell ANDT-politik som återfinns i regeringens En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopning-, och tobakspolitiken (Skr.2015/16:86) och inom folkhälsopolitiken. Syftet är att planen ska vara underlag till styrning och ledning av ett samordnat och effektivt arbete mot ANDT. Handlingsplanen inkluderar främst prioriteringar för att minska tillgång och efterfrågan på ANDT genom attityd- och kunskapshöjande insatser. Barn och unga är den huvudsakliga målgruppen för arbetet och för dem ska nolltolerans gälla samtliga bruk. För att det ska bli verklighet är det nödvändigt att påverka föräldrar och andra vuxna till att dela denna inställning. Beslutsunderlag 1 Tjänsteskrivelse från socialchef 2 Handlingsplan för ANDT-förebyggande arbete Ordförandens förslag till kommunstyrelsens beslut Handlingsplan för ANDT-förebyggande arbete antas.

41 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning Tjänsteskrivelse Handlingsplan för ANDTförebyggande arbete Diarienummer 2015/719, löpnummer 596/2016 Sammanfattning Förvaltningen har haft i uppdrag att, för det fortsatta arbetet mot alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT), ta fram en handlingsplan. Denna handlingsplan ersätter kommunens styrdokument Drogpolitiskt program och Handlingsplan för implementering av drogpolitiskt program. Föreslagen Handlingsplan för ANDT-förebyggande arbete har sin utgångspunkt i grundläggande nationell ANDT-politik som återfinns i regeringens En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopning-, och tobakspolitiken (Skr.2015/16:86) och inom folkhälsopolitiken. Syftet är att planen ska vara underlag till styrning och ledning av ett samordnat och effektivt arbete mot ANDT. Handlingsplanen inkluderar främst prioriteringar för att minska tillgång och efterfrågan på ANDT genom attityd- och kunskapshöjande insatser. Barn och unga är den huvudsakliga målgruppen för arbetet och för dem ska nolltolerans gälla samtliga bruk. För att det ska bli verklighet är det nödvändigt att påverka föräldrar och andra vuxna till att dela denna inställning. Förvaltningens förslag till beslut Styrdokumentet Handlingsplan för ANDT-förebyggande arbete antas. Ärendet Förvaltningens förslag till handlingsplan för ANDT-förebyggande arbete ska ersätta kommunens drogpolitiska program och handlingsplan för implementering av det drogpolitiska programmet. Till grund för denna handlingsplan ligger den nationella ANDTpolitik som återfinns i regeringens En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopning-, och tobakspolitiken (Skr.2015/16:86) och inom folkhälsopolitiken. Syftet med handlingsplanen är att vara underlag för styrning och ledning av ett samordnat och effektivt arbete mot ANDT i kommunen. I handlingsplanen beskrivs organiseringen av det ANDT-förebyggande arbetet, på nationell, regional och lokal nivå, samt viktiga roller och funktioner i kommunen. Bruk och missbruk av ANDT, utvecklingen i Sverige och i kommunen, samt identifiera utmaningar, redogörs för och ligger till grund för de prioriterade uppdragen i planen. Dessa syftar till att styra ett målinriktat och samordnat förebyggande arbete utifrån de lokala förhållandena i kommunen. Samverkan mellan förvaltningens verksamheter och externt, med polis, närings- och föreningsliv med flera, har av folkhälsomyndigheten lyfts som en nyckelfaktor för effektivt lokalt förebyggande arbete. Lika så ska politiskt stöd, aktiviteter med forskningsstöd, struktur och långsiktighet och uppföljning samt opinionsbildande insatser, genomsyra kommunens ANDT-förebyggande arbete. Beslutsunderlag 1 Handlingsplan för ANDT-förebyggande arbete

42 2015/719, 596/2016 2(2) Beslut lämnas till Socialchef Carita Brovall Socialchef Jennifer Leijon Utredare sektor välfärd Sektor välfärd

43 Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument HANDLINGSPLAN FÖR ANDT-FÖREBYGGANDE ARBETE ANTAGET AV: KOMMUNSTYRELSEN DATUM: ANSVAR UPPFÖLJNING/UPPDATERING: KOMMUNCHEF GÄLLER TILL OCH MED: 2019

44 Våra styrdokument [Normerande] Policy Vår hållning, övergripande Riktlinjer Rekommenderade sätt att agera Regler Absoluta gränser och ska-krav [Aktiverande] Strategi Avgörande vägval och strategiområden från fullmäktigeberedningar Program Avgörande vägval och programområden från andra än fullmäktigeberedningar Plan Uppdrag, tidsram och ansvar 2

45 Innehåll Sammanfattning Bakgrund Syfte Definitioner Organisation Nationell nivå Regional nivå Lokal nivå ANDT i Ulricehamns kommun Alkoholvanor Narkotikavanor Dopning Tobaksvanor Handlingsplan Tillgång till ANDT ska minska Antalet barn och unga som börjar använda narkotika, dopningsmedel och tobak eller debuterar tidigt med alkohol ska succesivt minska Antal kvinnor och män samt pojkar och flickor som utvecklar skadligt bruk, missbruk eller beroende av ANDT ska succesivt minska Antalet kvinnor och män samt flickor och pojkar som dör och skadas p.g.a. sitt eget eller andras bruk, missbruk, av ANDT ska minska Uppdrag...16 Referenser...16 Bilaga 1. Regeringens förslag till mål och insatsområden för strategiperioden

46 Sammanfattning Det övergripande nationella målet för alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT) är ett samhälle fritt från narkotika och dopning, minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk. Målet innebär: en nolltolerans mot narkotika och dopning att minska allt tobaksbruk och förhindra att minderåriga börjar använda tobak att förhindra all skadlig alkoholkonsumtion bland annat genom att minska konsumtionen och skadliga dryckesvanor Kommuner och landsting har huvudansvaret för det hälsofrämjande och förebyggande arbetet, förskolan och skolan, alkohol- och tobakstillsynen, socialtjänsten, missbruks- och beroendevården, behandling och rehabilitering. Ett strategiskt grepp om ANDT-frågan på lokal nivå är således motiverat. Forskning visar att bäst effekt uppnås om det förebyggande arbetet anpassas till lokala förhållanden. Denna handlingsplan grundar sig i den nationella målstrukturen för det ANDT-förebyggande arbetet. Officiell statistik, undersökningar av elevers ANDT-vanor samt verksamheternas upplevelser och erfarenheter, ligger sedan till grund för prioriterade målområden. Syftet är att planen ska vara underlag till styrning och ledning av kommunens främjande och förebyggande arbete med ANDT. Det är en viktig del i att öka kommunens förutsättningar att främja en god och jämlik folkhälsa. Handlingsplanen inkluderar främst prioriteringar för att minska tillgång och efterfrågan på ANDT samt attityd- och kunskapshöjande insatser. Barn och unga är den huvudsakliga målgruppen för arbetet och för dem ska nolltolerans gälla både alkohol, narkotika, dopning och tobak. För att det ska bli verklighet är det nödvändigt att påverka föräldrar och andra vuxna till att dela denna inställning. 4

47 1. Bakgrund ANDT-handlingsplanen har sin utgångspunkt i grundläggande nationell ANDT-politik som återfinns i regeringens En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopning-, och tobakspolitiken (Skr.2015/16:86) och inom folkhälsopolitiken. På regional nivå är Regional strategi för alkohol, narkotika, dopning och tobak (Västra Götalands län 2013) det huvudsakliga måldokumentet. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för folkhälsan på lokal nivå och för att främja det nationella målet om en god och jämlik hälsa i hela befolkningen. I Måldokument för folkhälsoarbete Ulricehamns kommun finns ANDT med som ett målområde, och i denna Handlingsplan för ANDTförebyggande arbete återfinns kommunstyrelsens uppdrag till förvaltningen för detta arbete. 2. Syfte Syftet med planen är att vara underlag till styrning, ledning och samverkan av kommunens främjande och förebyggande arbete med ANDT. Ett effektivt sådant arbete är en viktig del i att öka kommunens förutsättningar att främja en god och jämlik folkhälsa. 3. Definitioner och roller ANDT står för alkohol, narkotika, dopning och tobak. Det är tydligt att dessa problemområden har många samband och folkhälsomyndigheten menar således att det är klokt att ta hänsyn till alla dessa vanor i det förebyggande arbetet. Alkohol avser berusningsdryck. Narkotika avser cannabis, opiater, centralstimulerande medel, nätdroger, hallucinogener och icke-medicinsk användning av läkemedel. Dopningsmedel avser prestationshöjande substanser såsom anabola androgena steroider (AAS). Tobak avser cigaretter, snus, e-cigaretter och vattenpipa. Sniffning/boffning, är att andas in ångor från lättflyktiga medel i berusningssyfte. Förebyggande innebär att försöka förhindra att personer börjar bruka eller missbruka ANDT. Insatser sker dels genom generella åtgärder (universell prevention), som riktas till alla, och dels genom särskilda åtgärder, som riktas till identifierade riskgrupper eller individer. Riskgrupper avser grupper av individer där det föreligger ett riskbruk. Avsikten med att identifiera grupper är för att med riktade åtgärder främja en jämlik hälsa. 5

48 Folkhälsomyndigheten (tidigare statens folkhälsoinstitut) har det nationella ansvaret för ANDT-samordning och för uppföljning av regeringens ANDT-strategi. Ansvaret innefattar bl.a. kunskapsstöd om förebyggande metoder, för tillsyn enligt alkohol- och tobakslagarna samt för bevakning, utredning och kontroll av hälsofarliga varor. Länsstyrelsen ska sprida och verka för genomförandet av ANDT-strategin på regional nivå med uppdrag gällande både förebyggande arbete och tillsyn. I detta arbete har varje länsstyrelse en ANDT-samordnare som bidrar till att stödja utvecklingen av ett strukturerat, långsiktigt och kunskapsbaserat lokalt ANDT-arbete. Västra Götalandsregionen (VGR) och hälso- sjukvårdsnämnden (HSN) samarbetar med Ulricehamns kommun för att utveckla det lokala folkhälsoarbetet. Ulricehamns kommun arbetar med ANDT-frågor som en del i det lokala folkhälsoarbetet. ANDT är ett av de strategiska områdena i Måldokument för folkhälsoarbete i Ulricehamns kommun , till grund för den regionala samfinansieringen med HSN, och denna ANDT-handlingsplan styr hur arbetet ska prioriteras. 4. Organisation Denna handlingsplan tar sin utgångspunkt i det nationella ANDT-politiska målet om Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk, och den nationella ANDT-strategin som innebär: en nolltolerans mot narkotika och dopning att minska allt tobaksbruk och förhindra att minderåriga börjar använda tobak att förhindra all skadlig alkoholkonsumtion bland annat genom att minska konsumtionen och skadliga dryckesvanor Ett framgångsrikt ANDT-förebyggande arbete behöver bedrivas över sektorsgränser och involvera flera aktörer och arenor. Forskning visar att det får bäst effekt vid anpassning utifrån lokala förhållanden och om besluten fattas nära dem som berörs. En stark länk mellan nationell-, regional- och lokal nivå underlättar arbetet. Figur 1. Övergripande organisation av länk mellan nationell-, regional- och lokal nivå i ANDT-arbetet. (Källa: Folkhälsomyndigheten) 4.1 Nationell nivå Politikområdet regleras i flertalet lagar, främst alkohollagen, narkotikalagen, tobakslagen, kommunallagen, förvaltningslagen, socialtjänstlagen, hälso- och sjukvårdslagen och 6

49 skollagen. Det huvudsakliga styrdokumentet är regeringens strategi för ANDT-politiken. I februari 2016 presenterade regeringen En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings-, och tobakspolitiken (Skr.2015/16:86) som är en förnyad men fortsatt samlad strategi och bygger på erfarenheter från strategiperioden I den förnyade strategin finns sex långsiktiga mål som anger inriktningen för ANDT-arbetet i sin helhet, till dessa hör ett antal insatsområden som regeringen anser kunna bidra till måluppfyllelse (se bilaga 1): 1. Tillgång till alkohol, narkotika, dopningsmedel och tobak ska minska. 2. Antalet barn och unga som börjar använda narkotika, dopningsmedel och tobak eller debuterar tidigt med alkohol ska successivt minska. 3. Antalet kvinnor och män samt flickor och pojkar som utvecklar skadligt bruk, missbruk eller beroende av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska successivt minska. 4. Kvinnor och män samt flickor och pojkar med missbruk eller beroende ska utifrån sina förutsättningar och behov ha ökad tillgänglighet till vård och stöd av god kvalitet. 5. Antalet kvinnor och män samt pojkar och flickor som dör och skadas på grund av sitt eget eller andras bruk av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska minska. 6. En folkhälsobaserad och restriktiv syn på ANDT inom EU och internationellt. Utöver dessa mål finns två övergripande perspektiv som ska genomsyra ANDT- arbetet på alla nivåer. Det är jämlikhets- och jämställdhetsperspektivet som behöver tydliggöras och beaktas i såväl genomförandet som uppföljningen av ANDT-strategin. Det är angeläget att hälsofrämjande och förebyggande ANDT-insatser inriktas på att åtgärda skillnader mellan kvinnor och män och svarar mot könsbaserade individuella och/eller gruppvisa särskilda behov och förutsättningar samt tar hänsyn till andra socioekonomiska eller demografiska skillnader när det gäller ANDT-konsumtion eller skadlighet till följd av ANDT. Det andra perspektivet är insatser för att skydda barn och unga mot eget och andras skadliga bruk, vilket utgör grunden för det hälsofrämjande och förebyggande ANDT-arbetet och är ett perspektiv som bör integreras i samtliga relevanta delar av strategi-arbetet. 4.2 Regional nivå Samtliga län har idag en ANDT-samordnare placerad på länsstyrelsen vars strategiska roll innefattar att driva och utveckla förändringsarbetet inom ANDT-området. Kunskaps- och forskningsbaserade metoder kan denna väg spridas och kompetensutveckling ges till de kommunala ANDT-samordnarna. Den regionala ANDT-strategin och länets prioriteringar följer samma struktur som den nationella strategins sju långsiktiga mål. Länsstyrelsen ska sprida och verka för genomförandet av de nationella målen i ANDTstrategin. Uppdraget gäller både förebyggande arbete och tillsyn och utförs genom samordning och stöd för lokala och regionala aktörer i frågor som rör ANDT. Arbetet handlar bland annat om att sprida kunskap, metoder och material, men också om att skapa dialog och samarbete kring frågorna. För att skapa samverkan mellan länets myndigheter på ANDTområdet finns forumet Västra Götalandssamverkan mot droger. Forumet ska vara en länk mellan olika aktörer på nationell, regional och lokal nivå och bidra till en bättre samverkan i det förebyggande arbetet. HSN ansvarar för att finansiera och sammanställa en övergripande analys från CAN:s drogvaneundersökningar. 7

50 4.3 Lokal nivå Kommunens folkhälsopolitiska mål inom ANDT-området inkluderar: Minska bruket av alkohol och tobak, samt nolltolerans mot narkotika och dopning. Öka kunskapen om ANDT. Minska andelen intensivkonsumenter av alkohol i åk 9 Dopningsfri träning Minska användandet av tobak Drogfria mötesplatser för ungdomar Folkhälsomyndighetens målsättning med den lokala samordningen är att det ANDTförebyggande arbetet sker på ett strukturerat sätt med tydliga styrdokument och politisk förankring. De insatser som görs ska baseras på metoder med forskningsstöd och arbetet ska integreras i den ordinarie strukturen. Nedan följer några viktiga funktioner i kommunen för detta arbete. KOMMUNAL ANDT-SAMORDNING Länken till regionalt ANDT-arbete kan organiseras inom kommunerna på olika sätt. I Västra Götaland har alla kommuner minst en kontaktperson för det lokala drogförebyggande arbetet, ofta i form av drogförebyggande samordnare och/eller folkhälsoplanerare. Länsstyrelsens ANDT-samordnare ansvarar för att sprida kunskap och vetenskapligt betrodda metoder till kommunens samordnare som i sin tur kan införa dessa lokalt. DROGFÖREBYGGANDE SAMORDNARE Ulricehamns kommun har en drogförebyggande samordnare på en halvtidstjänst. Funktionen ansvarar för samordning och utveckling av det ANDT-förebyggande arbetet i kommunen och ska involvera berörda verksamheter, både kommunens och externa aktörer. BROTTSFÖREBYGGANDE RÅD Under 2016 kommer det upprättas ett brottsförebyggande råd i Ulricehamns kommun, där det brottsförebyggande arbetet ska organiseras, initieras och följas upp. Rådet kommer ledas av kommunchef och inkludera polis och kommunens verksamheter i den mån de berörs. SAMVERKANSAVTAL MED POLISEN Under 2016 kommer ett nytt samverkansavtal mellan kommun och polis att ingås. I detta avtal är medborgarlöften en ny del där kommun och polis, utifrån den lokala problembilden, kommer överens om konkreta aktiviteter för att öka tryggheten och minska brottsligheten. INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN Fältsekreteraren arbetar i miljöer där ungdomar finns, till exempel på skolor, fritidsgårdar och i centrum. Unga kan ta kontakt för att få stöd och motivation, hjälp att komma i kontakt med myndigheter, om de har problem med vänner eller funderingar om alkohol och droger. Familjecentralen fungerar som en mötesplats för föräldrar och här finns förebyggande socialtjänst och föräldrastöd. SKOLA Till varje skola i kommunen finns ett elevhälsoteam kopplat dit barn och ungdomar kan vända sig med frågor om hälsa och studier. I teamet finns skolans rektor, skolkurator, 8

51 skolsköterska och specialpedagog eller speciallärare. Genom teamet kan de också få kontakt med psykolog, specialpedagog och skolläkare. FRITID, KULTUR OCH FÖRENINGSLIV Verksamheten kultur och fritid ansvarar för kultur- och fritidsutbudet och arbetar bland annat med arrangemang och idrottsanläggningar. Som ett komplement till föreningslivets insatser mot barn och ungdom bedrivs även verksamhet i egen regi till olika åldersgrupper i form av fritidsgårdsverksamhet och ungdomens hus. Dessa är viktiga som ANDT-fria mötesplatser. MILJÖ OCH SAMHÄLLSBYGGNAD Inom sektor miljö och samhällsbyggnad ligger ansvar för tillsyn av t.ex. restauranger och butiker vad gäller servering av alkohol och tobaksförsäljning, samt för rökfria skolgårdar. 5. ANDT i Ulricehamns kommun Likt övriga riket syns vissa positiva trender i kommunen, exempelvis ett minskat rökande, men även oroväckande sådana som ett ökat narkotikabruk. Skillnader mellan pojkar och flickor visar sig i CAN-undersökningarna och problematiken till följd av bruk skiljer sig ofta åt mellan könen. Det är även vanligare för personer med kortare utbildning att ha sämre allmän hälsa och/eller nedsatt psykiskt välbefinnande, vilket går hand i hand med att det är vanligare att personer med kortare utbildning använder cannabis, tobak och mer läkemedel jämfört med personer med längre utbildning. CENTRALFÖRBUNDET FÖR ALKOHOL- OCH NARKOTIKAUPPLYSNING (CAN) CAN gör årligen rikstäckande undersökningar av drogvanorna bland elever i skolår nio och andra året på gymnasiet. På uppdrag av kommuner och landsting görs även regionala datainsamlingar i samband med dessa. HSN finansierar och ansvarar för sammanställning och övergripande analys av CAN:s drogvaneundersökning för åk 9 och åk 2 på gymnasiet med de intervaller som beslutas av Västra Götalandsregionen. Ulricehamns kommun ansvarar för att drogvaneundersökningen genomförs i samtliga klasser i åk 9 och åk 2 på gymnasiet samt svarar för lokal analys. 5.1 Alkoholvanor I Sverige har den totala alkoholkonsumtionen ökat sedan EU-inträdet men 2014 gick den ner något till cirka 9,3 liter ren alkohol i genomsnitt per svensk över 15 år (CAN, 2015). Generellt är alkoholkonsumtionen högst bland unga män och kvinnor i åldern år. Enligt CAN dricker skolungdomar och unga vuxna något mindre idag än tidigare, en trend som syns i många västländer. Många vuxna tror att de genom att bjuda barn och ungdomar på alkohol hjälper dem att hantera drickandet på ett bra sätt. Forskning visar istället att barn och ungdomar som blir bjudna på alkohol av sina föräldrar eller andra vuxna dricker mer och oftare än de ungdomar vars föräldrar säger nej. BARN OCH UNGA 9

52 De senaste CAN-undersökningarna i kommunen utfördes 2010 och 2013 för årskurs nio och mellan dessa år syns den positiva trenden med minskad alkoholkonsumtion. 55 % respektive 52 % flickor och pojkar uppgav att de aldrig druckit alkohol, vilket var bland de högsta andelarna i regionen Andelen intensivkonsumenter i åk nio var också lägre än regionens genomsnitt 2013 (se Figur 1). Figur 2. (CAN 2013) CAN:s undersökning av elever på gymnasiets andra år gjordes 2011 och I denna åldersgrupp hade Ulricehamns kommun högre andel både alkohol- och intensivkonsumenter än länet i genomsnitt år I undersökningen 2013 hade dessa andelar sjunkit något men en markant skillnad mellan pojkar och flickor syns (se Figur 1). Även om statistiken visar på en positiv utveckling upplever kommunens verksamheter fortsatt att alkohol och fylla bland högstadieelever är ett stort problem. Även bjudkulturen är fortsatt utbredd där omkring hälften av ungdomarna på gymnasiets andra år har blivit bjudna på alkohol av sina föräldrar och 62 % av dem menade att föräldrar/vårdnadshavare är okej med att de dricker. VUXNA Risken för dödsfall och ohälsa på grund av alkohol är som högst bland unga vuxna för att sedan avta med ålder. Berusning står bakom en stor del av de direkta fysiska skadorna av alkohol, som våldsbrott, drunkning, bränder, fall och trafikolyckor. Alkoholen kan också skapa beroende som leder till sociala problem. Översjukligheten hos medelålders och äldre beror till största delen på kroniska skador man ådragit sig efter många års överkonsumtion. Alkoholrelaterade skador på andra än de som dricker kan handla om fosterskador, fysisk och psykisk misshandel, skadegörelse på andras eller gemensam egendom, trafikolyckor, mord och nedsatt psykisk hälsa hos närstående. Allt fler studier visar även att alkoholen bidrar starkt till socioekonomiska skillnader i hälsa i befolkningen. Resultat från den nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor 2015, visade att 10 % av kvinnorna och 14 % av männen i Ulricehamn, har riskabla alkoholvanor. Det är en minskning från tidigare års mätningar. Gruppen äldre än 65 år i Sverige dricker mindre än övriga åldersgrupper, men man dricker mer än tidigare och de alkoholrelaterade skadorna har ökat mer än i andra grupper. Socialstyrelsen (2012) har uppmärksammat detta och betonar att den traditionella beroendevården saknar program för äldre samtidigt som det kommit signaler från äldrevården om att detta är ett växande problem. 10

53 5.2 Narkotikavanor Cannabis, i form av hasch och marijuana, är det vanligaste narkotiska preparatet som 23 % av männen och 11 % av kvinnorna i Sverige uppgett att de använt någon gång i livet. Andelen är högst bland unga år, där 7 % uppger att de använt cannabis. Amfetamin är det näst vanligaste preparatet, följt av bl.a. kokain, hallucinogener, opiater och läkemedel. Det finns omfattande med information om skadeverkningar från narkotikamissbruk och tydliga samband med psykosociala problem, arbetslöshet, hemlöshet och kriminalitet. Det existerar en global debatt om huruvida cannabis är farligt eller inte och det syns en ökning av missbruket bland unga. Kunskapsöversikten visar dock att cannabisanvändning är förenat med en rad skaderisker varav försämrad inlärningsförmåga och minskad intellektuell kapacitet hör till de allvarligaste. Olika sorters droger är dessutom mer lättillgängliga idag, då det mesta går att beställa via internet, vilket också påverkar ungdomars attityder. SPICE och andra nya så kallade nätdroger lanseras kontinuerligt och hinner ibland inte narkotikaklassas innan de når marknaden. I Ulricehamns kommun är andelen elever som testat narkotika i åk nio låg i jämförelse med både landet som helhet och de övriga kommunerna i SÄ. 6 % av pojkarna och 1 % av flickorna i åk nio uppgav 2013 att de testat narkotika. Andra året på gymnasiet är dessa siffror istället 19 % respektive 10 % 2013, andelar som dessutom ökat från undersökningen gjord Det är också dubbelt så vanligt att pojkar testar narkotika än flickor. Sniffning, eller boffning, är ett skadligt bruk som syns i trend-vågor i kommuner. Det medför stora risker, i värsta fall kan man dö av andningsförlamning eller av hjärtstillestånd. Riskerna förstärks i kombination med exempelvis alkohol. Långtidseffekter kommer när man har använt drogen eller preparatet under lång tid. Rinnande näsa, hosta och irriterad hals är vanliga symptom, precis som extrem trötthet och ofta återkommande huvudvärk. I CANundersökningen 2013 svarade 5 % av pojkarna i klass 9 ja på frågan om de sniffat/boffat någon gång. Av de svarande pojkarna i 2:an på gymnasiet var siffran 3 %. Bland flickorna i båda åldrar låg andelen på 1-2 %. 5.3 Dopning Dopning är ett relativt ungt område och preventionsforskningen inom dopningsområdet är begränsad. Användningen av dopningsmedel utanför idrotten började uppmärksammas för knappt 30 år sedan. Huvudsakligen finns tre syften för användande; förbättra idrottslig prestation genom bättre styrka, kraft och återhämtning, öka muskelstorlek i kosmetiskt syfte och/eller att genom större kroppsvolym och ökad styrka förmå slåss eller skrämmas. Den typiska användaren är en man mellan 18 och 34 år som regelbundet styrketränar på gym. Omkring en procent av männen och knappt en halv procent av kvinnorna i Sverige har någon gång provat anabola steroider, enligt rikspreventiva undersökningar. Det går inte från de senaste 20 årens studier att avläsa varken minskning eller ökning av bruket. Det kvarstår ett stort behov av kunskap kring skadeverkningar av användandet. Bruk anses dock medföra en ökad risk att dö i förtid, främst genom hjärtdöd, självmord eller död till följd av det risktagande som individen utsätter sig för i samband med bruk av dopningsmedel. (sammanställt i Statens folkhälsoinstitut, 2009). 11

54 I CAN-undersökningarna syns en liten andel av ungdomarna ha använt anabola steroider i både åk nio och på gymnasiet, 1% av pojkarna och 0 % av flickorna, i 2013 års mätningar. Då brukarna främst tros finnas inom åldersgruppen år är således dessa undersökningar inte representativa för att identifiera existerande missbruk i kommunen. 5.4 Tobaksvanor Tobaksrökningen har långsamt minskat generellt i Sverige de senaste åren och skillnad i bruk mellan män och kvinnor har mattats ut. Statistiskt sett är rökning dock vanligare bland personer med kort utbildning och bland utlandsfödda. Andelen unga rökare har minskat, både i nionde klass, mellan mätningarna 2010 och 2013, och i gymnasiet mellan 2011 och Utmärkande är dock en högre andel rökande pojkar i gymnasiet jämfört med övriga regionen och i Sverige som helhet. Figur 3. CAN 2013 Snusning ger en högre nikotinnivå och därav ett högre nikotinberoende än rökning. Att snusa har blivit vanligare. Snusning är inte ofarligt, men utgör en mycket mindre hälsorisk än tobaksrökning. Snusning ökar risken för munslemhinneförändringar, cancer i bukspottkörtel, matstrupe och magsäck, dödlig hjärtinfarkt och förhöjt blodtryck. Andelen flickor som snusar är liten, i princip ingen i åk nio och någon % i år två på gymnasiet. Pojkar snusar i större utsträckning, strax under 30 % av dem på gymnasiet, och andelen har bara ökat med någon procent från 2011 till På senare år har även e-cigaretten ökat i popularitet och marknadsförs som ett hälsosammare alternativ till tobaksrökning. Det finns dock inga studier som visar på att e-cigaretten skulle vara en sluta-röka-hjälp på lång sikt, fler studier visar snarare på det motsatta att de är en inkörsport till tobaksrökande bland ungdomar. Hälsoriskerna med produkten framträder också mer och mer tydligt då de, utöver nikotinet i sig, ofta innehåller flertalet cancerframkallande ämnen. Utöver de självklara hälsorisker som rökning medför syns i Sverige även en stark koppling mellan tobaksrökning och cannabisanvändning. Det finns undersökningar som visar att sex av tio dagligrökare bland gymnasieungdomar också provat cannabis. Andelen dagligrökare bland utlandsfödda är ca 22 procent jämfört med riksgenomsnittets ca 11 procent. Rökvanorna hänger samman med dålig kunskap om rökningens skadeverkningar, inte minst passiv rökning, och den kultur kring rökning personen har med sig. 12

55 6. Handlingsplan Ulricehamns kommuns förebyggande arbete riktas i första hand mot barn, ungdomar och de vuxna som finns i deras närhet. För alla verksamheter inom kommunen gäller det gemensamma förhållningssättet nolltolerans mot alla former av ANDT för barn och unga. Denna ANDT-handlingsplan tar huvudsakligen utgångspunkt i den nationella ANDTstrategins målstruktur och utvalda mål och insatser. Planens innehåll ska ligga till grund för ett målinriktat och samordnat förebyggande arbete utifrån lokala förhållanden i kommunen. Folkhälsomyndigheten har lyft fram nyckelfaktorer för ett framgångsrikt förebyggande arbete och dessa ska genomsyra verksamheternas insatser (se figur 4). Samverkan, samordning, mobilisering Opinionsbildande insatser Figur 4. Effektivt förebyggande arbete Politiskt stöd Åtgärder riktas mot både tillgänglighet och efterfrågan, genom utökad tillsyn, kampanjer, kunskapsbildning och stöd. Struktur, långsiktighet, uppföljning Aktiviteter med forskningsstöd 6.1 Tillgång till ANDT ska minska Mål och insatser för att begränsa tillgängligheten till ANDT sammanfaller många gånger med mål och insatser inom ett bredare brottsförebyggande arbete. Här finns goda förutsättningar för samverkan eftersom det skapar ett mervärde utifrån flera perspektiv. Kunskap om problemens omfattning och karaktär behöver vara utgångspunkt vid beslut om åtgärder. Genom en samverkansgrupp där kommunens verksamheter, drogsamordnare, polis och andra aktörer, som kommer i kontakt med barn och unga, finns representerade kan en mer fullständig bild av läget erhållas. Kommunens brottsförebyggande råd är en sådan grupp där ett samlat grepp kan tas för implementering av denna plan. För att ungdomar under 18 år ska få tag på alkohol måste en vuxen över 20 år förse dem med den. Det är olagligt att sälja, köpa ut eller ge bort starköl, vin och sprit till personer under 20 år och folköl till person under 18 år. Brottet kallas langning och kan ge böter eller fängelse upp till två år. Om alla vuxna stod bakom en nolltolerans mot ANDT för barn och unga skulle således skulle bruk och missbruk bland dem elimineras. Kommunen ska arbeta med information, kunskapsspridning och anti-langningskampanjer för att påverka vuxna. Verksamheter som kommer i kontakt med barn och unga ska, i samarbete med lokalpolisen, arbeta mot langning och genomföra insatser vid speciella tillfällen, exempelvis inför storhelger och arrangemang. Sedan den 1 maj 2014 kan en kommun även göra kontrollköp av folköl och tobak. Kontrollköp är en förebyggande tillsynsmetod. Syftet med kontrollköpet är att skapa dialog 13

56 med den som säljer folköl eller tobak om vikten av att kolla legitimation. Folkhälsomyndigheten har tagit fram föreskrifter om vad som gäller vid kontrollköp samt omfattande material som kommunerna kan använda vid utbildning av personal och vid genomförandet av metoden. 6.2 Antalet barn och unga som börjar använda narkotika, dopningsmedel och tobak eller debuterar tidigt med alkohol ska succesivt minska Att barn ska skyddas mot skadliga effekter orsakade av ANDT är ett perspektiv som ska genomsyra alla mål som är relevanta. Att det finns tydliga samband mellan alkohol, narkotika, dopning och tobak tyder på att det ofta är samma riskgrupper för flera av dessa beroendeskapande levnadsvanor. Det tyder också på att det finns gemensamma risk- och skyddsfaktorer. Riskfaktorer ökar sannolikheten att ett bruk/missbruk ska förekomma medan skyddsfaktorer innebär att sannolikheten för dessa minskar trots förekommande riskfaktorer. Inom preventionsforskningen återkommer ofta familj, skola, kamrater, närmiljö och samhälle som sådana faktorer. I familjen kan trygg familjesituation med tydliga regler och förväntningar vara skyddsfaktorer medan bristande tillsyn och konflikter vara riskfaktorer. Barn och unga i familjer med missbruk, psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning bör erbjudas ändamålsenligt stöd. Att tidigt upptäcka problematik och erbjuda information och stöd är viktigt. SKL uppmuntrar till att ha rutiner för intern samordning mellan missbruksverksamheten och andra verksamhetsområden. Kommunen kan påverka föräldrar genom att sprida kunskap om effekterna av skadligt bruk, missbruk och beroende, och framför allt erbjuda föräldrastöd. Preventionsprogrammet EFFEKT, en vidareutveckling av ÖPP (Örebro preventionsprogram), är en metod för sådant strukturerat föräldrastöd. Det finns för att förebygga mellanstadieelevers användning av- och nyfikenhet på tobak (EFFEKT 4-6) och för att förebygga alkoholanvändande bland högstadieelever (EFFEKT 7-9). Programmen utförs genom att EFFEKT-utbildad personal ger strukturerad information på skolans föräldramöten gällande bland annat gränssättning. Föräldramötena kan bli ett forum där föräldrar kan ingå överenskommelser, exempelvis om hur man ska hantera en situation där ungdomar blir påkomna med alkohol. Relationen mellan föräldrar och lärare kan stärkas och från båda håll kan andra frågor eller oro lyftas, exempelvis gällande intensivt bruk av energidrycker eller överdrivet spelande. Det är viktigt att erbjuda barn och unga fler rök- och drogfria miljöer. Mötesplatser och populära arrangemang, som Uport och liknande projekt, ska alltid drivs ANDT-fritt. Ulricehamn arbetar med metoden Local hero, i samarbete med CAN, där unga utbildas till att driva ANDT-fria arrangemang i projektform. Två sådana grupper planeras drivas under 2016 som kombinerade integrations- och drogförebyggande projekt. Tillsammans med länsstyrelsen och polisen m.fl. kan kommunen genomföra insatser vid speciellt utmärkande tillfällen. Med tydligare närvaro av polisen kan metoder enligt exempelvis Kronobergsmodellen användas. Modellen går kortfattat ut på att polisen beslagtar alkohol från ungdomar under 20 år och att ungdomar som påträffas utomhus påverkade eller med alkohol kan identifieras av polisen och kontakt tas med föräldrar eller socialtjänst. 14

57 Det tillkommer också ny problematik i och med lättillgängligheten av droger via nätet, nya preparat eller perioder med vissa missbruk, som sniffning/boffning. För att fånga denna problematik och medvetandegöra föräldrar om den, är samverkan viktig. Skola, fältsekreterare, elevhälsa, polis och övriga som kommer i kontakt med ungdomar behöver snabbt kunna agera. 6.3 Antal kvinnor och män samt pojkar och flickor som utvecklar skadligt bruk, missbruk eller beroende av ANDT ska succesivt minska Kommunen ska vara en arbetsplats fri från alkohol, narkotika, dopning och tobak. Riskbruk bör uppmärksammas och stöd erbjudas för kommunens anställda samt förtroendevalda i enlighet med alkohol- och drogpolicy. Det är angeläget att i allt ANDT-arbete beakta kön, ålder, socioekonomisk tillhörighet och boendeort eftersom dessa faktorer har avgörande betydelse för om förebyggande insatser ska få effekt eller inte. Därför är även jämlikhet och jämställdhet perspektiv som ska genomsyra ANDT arbetet. Ett gott samarbete mellan polis och kommun kan underlätta polisens arbete med att minska tillgång på narkotika- och dopningspreparat. Genom att stärka negativa attityder till ANDT kan även kommunens arbete leda till minskad tillgänglighet, exempelvis på idrottsanläggningar. Det finns kommuner som skrivit kontrakt med lokala gym om att de ska ha nolltolerans mot dopning och att de profilerar denna ställning med kunnig personal och närvaro av polis med jämna mellanrum. För metoden Ren träning, framtagen för att utbilda gympersonal, finns informations- och utbildningsmaterial till stöd för sådant arbete (Statens folkhälsoinstitut 2011). 6.4 Antalet kvinnor och män samt flickor och pojkar som dör och skadas p.g.a. sitt eget eller andras bruk, missbruk, av ANDT ska minska De skadliga effekter bruk och missbruk för med sig är ett stort samhällsproblem och gäller allt från våld, ute och i hemmet, ohälsa och sjukdomar, olyckor och social problematik. När det gäller våld i nära relationer har kommunen nyligen antagit en handlingsplan för att förebygga och hantera sådana händelser. Nyligen antogs också riktlinjer för anhörigstöd där syftet bland annat är att fånga upp dem som löper risk att ta skada av närståendes missbruk. För att främja jämlik hälsa och förebygga sjukdom finns även behov av riktade åtgärder mot riskgrupper. I Sverige har personer med invandrarbakgrund sämre hälsa än befolkningen totalt. Rökning är ett exempel på en ohälsosam vana där studier visar att okunskapen kring hälsoriskerna är mer utbredd bland personer med utländsk bakgrund och det är även fler inom denna grupp som lider av ohälsa. Att inkludera kunskapshöjande insatser om ANDT exempelvis i integrationsprocessen kan vara ett sätt att nå denna grupp. För ett aktivt arbete mot alkohol och narkotika i trafiken finns SMADIT (samverkan mot alkohol och narkotika i trafiken), ett verktyg som syftar till att ertappade inom 24 timmar ska komma i kontakt med beroendevården. 15

58 7. Uppdrag Nationella målområden Tillgång till alkohol, narkotika, dopningsmedel och tobak ska minska. Antalet barn och unga som börjar använda narkotika, dopningsmedel och tobak eller debuterar tidigt med alkohol ska successivt minska. Antalet kvinnor och män samt flickor och pojkar som utvecklar skadligt bruk, missbruk eller beroende av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska successivt minska. Antalet kvinnor och män samt flickor och pojkar som dör och skadas på grund av sitt eget eller andras bruk av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska minska. Uppdrag Hur implementering av denna handlingsplan ska gå till överenskommes i det brottsförebyggande rådet för sektoröverskridande samverkan där verksamheterna lärande, välfärd och service samt kommunledningsstab finns representerade. Med fördel finns även polis och föreningsliv representerade. Aktivt arbeta för att motverka langning av alkohol och tobak genom att delta i anti-langningskampanjer riktade mot både samhället och föräldrar. Barn och unga i riskgrupper eller med riskbeteenden ska fångas upp i tidigt skede och erbjudas stöd. För att säkerställa detta ska alla verksamheter, som kommer i kontakt med barn och unga under 18 år, ha rutiner för intervention. Genomföra EFFEKT - strukturerade, kunskapshöjande insatser gentemot föräldrar och andra vuxna som dagligen möter barn och unga, för att öka kunskap och medvetenhet om skadliga effekter av ANDT. Införandet av rökfri arbetstid ses som ett första steg mot att tillskapa fler ANDT-fria miljöer. Alla arenor där barn och unga vistas ska vara ANDT-fria och krav på detta ska ställas vid arrangemang och på externa aktörer som samverkar med kommunen. Aktivt arbeta för dopningsfri träning på all gym och idrottsanläggningar i kommunen. Riktade kunskaps- och motiverande insatser för att motverka ohälsa, sjukdom och skada på grund av eget bruk, missbruk eller närståendes bruk eller missbruk, av ANDT. Ansvar Kommunchef Kommunchef Sektorchef välfärd, sektorchef lärande, sektorchef service Sektorchef välfärd, sektorchef lärande, sektorchef service Kommunchef Kommunchef Kommunchef Referenser 16

59 CAN 2010, Drogvaneundersökning 2010 Årskurs 9 CAN 2011, Drogvanor i gymnasiet år 2 Södra Älvsborg CAN 2013, Drogvanor i Västra Götaland Årskurs 9 och gymnasiet, år Folkhälsomyndigheten 2015, Snabbguide för drogförebyggande arbete Länsstyrelsen Örebro län 2015, ANDT-verksamheten vid Sveriges länsstyrelser 2014, nr. 2015:14 Regeringskansliet 2016, Regeringens åtgärdsprogram för alkohol-, narkotika-, dopningsoch tobakspolitiken , proposition 2015/16:86 Västra Götalands län 2013, Regional strategi för alkohol, narkotika, dopning och tobak Knut Sundell & Martin Forster 2005, En grund för att växa. Forskning om att förebygga beteendeproblem hos barn, Stockholms stadsledningskontor FoU-rapport 2005:1 Torbjörn Forkby, Solveig Olausson, Russell Turner (2013) Cannabisanvändning bland Ungdomar, FoU i Väst Rapport 1:2013 Özdemir, M., & Koutakis, N. (2016). Does promoting parents negative attitudes to underage drinking reduce adolescents drinking? The mediating process and moderators of the effects of the Örebro Prevention Programme. Addiction, 111, Bilaga 1. Regeringens förslag till mål och insatsområden för strategiperioden

60 18

61 Sammanträdesprotokoll Ordförandeberedningen Sida 1 av 1 Handlingsplan för Jämställdhet Dnr 2015/733 Sammanfattning Målet för den svenska jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. För att implementera de nationella jämställdhetspolitiska målen på regional nivå har Länsstyrelsen i samarbete med Västra Götalandsregionen tagit fram en strategi för arbetet med jämställdhet i regionen: Jämställt Västra Götaland Ulricehamns kommun anslöt sig till detta arbete genom att underteckna en avsiktsförklaring En viktig del i åtagandet är att ta fram en lokal handlingsplan för hur ett urval av de insatser som presenteras i strategin ska genomföras i kommunen. En sådan lokal handlingsplan är nu framtagen och innehåller 7 uppdrag med utpekat ansvar. Beslutsunderlag 1 Tjänsteskrivelse från kommunchef 2 Handlingsplan för jämställdhet Ordförandens förslag till kommunstyrelsens beslut Handlingsplan för jämställdhet antas.

62 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning Tjänsteskrivelse Handlingsplan för Jämställdhet Diarienummer 2015/733, löpnummer 26/ Sammanfattning Målet för den svenska jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. För att implementera de nationella jämställdhetspolitiska målen på regional nivå har Länsstyrelsen i samarbete med Västra Götalandsregionen tagit fram en strategi för arbetet med jämställdhet i regionen: Jämställt Västra Götaland Ulricehamns kommun anslöt sig till detta arbete genom att underteckna en avsiktsförklaring En viktig del i åtagandet är att ta fram en lokal handlingsplan för hur ett urval av de insatser som presenteras i strategin ska genomföras i kommunen. En sådan lokal handlingsplan är nu framtagen och innehåller 7 uppdrag med utpekat ansvar. Förvaltningens förslag till beslut Ulricehamns kommuns handlingsplan för jämställdhet antas. Ärendet Målet för den svenska jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Det jämställdhetspolitiska målet är uppdelat i fyra delmål: en jämn fördelning av makt och inflytande, ekonomisk jämställdhet, en jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet samt att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. För att implementera de nationella jämställdhetspolitiska målen på regional nivå har Länsstyrelsen i samarbete med Västra Götalandsregionen tagit fram en strategi för arbetet med jämställdhet i regionen: Jämställt Västra Götaland För att ansluta sitt arbete till den länsövergripande strategin för jämställdhetsintegrering kan myndigheter, kommuner och verksamheter inom idéburen sektor underteckna en avsiktsförklaring. Ulricehamns kommun undertecknade avsiktsförklaringen En del i att ha undertecknat avsiktsförklaringen är att kommunen ska ta fram en lokal handlingsplan för hur ett urval av de insatser som presenteras i strategin ska genomföras i kommunen. En lokal handlingsplan är nu framtagen och innehåller 7 uppdrag med utpekat ansvar. Uppdragen är tänkta att förbättra jämställdheten hos invånarna i Ulricehamns kommun genom att kommunens förvaltning förbättrar sin handläggning inom ett antal utvalda områden. Varje uppdrag är ansvarssatt till sektor- eller funktionsnivå. Uppdragen på sektornivå kan komma att fördelas ner till verksamhets- eller enhetschefsnivå inom sektorn. Uppdragen läggs in i respektive ansvarig chefs verksamhetsplan, där möjlighet finns att lägga till mätetal/indikatorer samt åtgärder/insatser. Uppföljning av handlingsplanen ska finnas med som bilaga till årsredovisningen. Som kompletterande information kan nämnas att det under våren 2016 kommer färdigställas en ny handlingsplan för Ulricehamns kommuns interna jämställdhetsarbete. Den syftar till att stärka Ulricehamns Kommun som jämställd arbetsgivare. Beslutsunderlag 1 Handlingsplan för jämställdhet

63 2015/733, 26/2016 2(2) Beslut lämnas till Kommunchef Folkhälsoplanerare Håkan Sandahl Kommunchef Britt Thorell Folkhälsoplanerare

64 Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler > > Styrdokument HANDLINGSPLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET ANTAGET AV: KOMMUNSTYRELSEN DATUM: "[Fyll i datum enlingt yyyy-mm-dd]" ANSVAR UPPFÖLJNING: KOMMUNCHEF GÄLLER TILL OCH MED: 2018