Torsdag kl 08:00 i Kommunfullmäktiges sessionssal, Stadshuset

Transkript

1 Kallelse Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen sammanträder Torsdag kl 08:00 i Kommunfullmäktiges sessionssal, Stadshuset Mattias Josefsson Ordförande -1-

2 Kallelse Kommunstyrelsen Kallelse/Ärendelista Nr Ärende Dnr 1. Justering (i tur att justera Roland Karlsson (C), tisdag 12 april, kl 13.00) 2. Fastställelse av ärendelista 3. Kommunstyrelsens information 4. Förvaltningens information 5. Delegationsbeslut kommunstyrelsen /741 Beredning/yttrande ärenden till kommunfullmäktige 6. Revidering av kommunstyrelsens reglemente 2016/ Riktlinjer för antagande av detaljplaner 2015/ Ansökan om investeringsmedel för iordningställande av stadionområde, 2016/78 belysning och spårsystem vid Lassalyckan inför världscupen i längdskidor 2017 Föredragning 9. Årsredovisning Sjuhärads Samordningsförbund / Budget- och verksamhetsuppföljning februari / Årsredovisning 2015 för Ulricehamns kommun 2016/ Svar på motion om trafiksäkerhet i Rånnaväg 2015/ Svar på motion om överenskommelse mellan Ulricehamns kommun och 2015/67 sociala ekonomin 14. Svar på motion om att förbättra romernas situation i Rumänien 2015/ Svar på motion om strategiskt miljö- och klimatarbete i Ulricehamns 2016/46 kommun Kommunstyrelsens beslutsärenden 16. Kvalitetsrapport Sektor lärande / Äldreomsorgsplan / Begäran om anslag för projektledare inför världscupen i längdskidor /162 Föredragning 19. Antagande av ansökan för utbyggnad av cykelvägar längs regionala vägar i 2016/105 Västra Götaland Planbesked Sanatorieskogen 1: / Ny firmatecknare under ordinarie kommunchefs tjänstledighet 2016/ Svar på medborgarförslag om Västtrafiks planer på förändrad tidtabell för 2015/731 busslinje 200 mellan Ulricehamn och Borås 23. Svar på medborgarförslag om att utöka parkeringsmöjligheterna på 2016/35 Lindängsvägen 24. Svar på medborgarförslag Tour de Vist - ja visst 2015/788 Hålltider under dagen: kl upprop, godkännande av ärendelista, - kommunstyrelsens information och förvaltningens information/verksamhetsrapporter kl Arbetsgrupp hela kommunstyrelsen gemensamt kl 9.30 Fika kl Arbetsgrupper Lokal: -2-

3 Kallelse Kommunstyrelsen Arbetsgrupp samhällsutveckling stora sammanträdesrummet femte våning Arbetsgrupp lärande/välfärd kommunfullmäktiges sessionssal kl Ärendeföredragning (utan debatt) 10 min/ärende kl Partigruppmöten (inkl fika) Lokal: S + V M + FP + KD C + NU + MP SD lilla sammanträdesrummet stadshuset kommunfullmäktiges sessionssal stora sammanträdesrummet stadshuset sammanträdesrum andra våningen rådhuset kl 15 - Politisk diskussion och beslut Öppet sammanträde -3-

4 Fastställelseavärendelista Kommunstyrelsensinformation Förvaltningensinformation -4-

5 Sammanträdesprotokoll Ordförandeberedningen Sida 1 av 3 Delegationsbeslut kommunstyrelsen Dnr 2015/741 Sammanfattning Delegering enligt kommunallagen innebär att kommunstyrelsen överför självständig beslutanderätt till någon annan. Detta innebär att kommunstyrelsen ger delegaten i uppdrag att på kommunstyrelsens vägnar fatta beslut i vissa ärenden. Dessa beslut ska anmälas till kommunstyrelsen för information, kontroll och registrering. Anmälan av delegationsbeslut ingår som en del i kommunstyrelsens internkontroll. 1 Juridiska ärenden 2 Allmänna ärenden Nr 121/2016 Upphandling av varor och tjänster inom budget och ansvarsområde. Verksamhetschef Nr 141/2016 Upphandla verksamhetsövergripande ramavtal. Upphandlingschef Nr 138/2016 Upphandlingsbeslut inom ramen för inköpssamarbetet med Borås Stad och inköpscentraler. Upphandlingschef Nr 136/2016 Beslut om folkhälsoinsatser. Folkhälsoplanerare Ekonomiärenden 4 Fastighetsärenden Nr , 143/2016 Ansökan/-godkänna fastighetsbildningsåtgärder. Mark och exploateringsansvarig , Nr 125, 135, /2016 Försälja mark inom planlagt område för service, industri eller bostäder i enlighet med kommunfullmäktige fastställda markpriser. Mark och exploateringsansvarig , , Nr 126/2016 Tecknande av hyreskontrakt i av annan ägd fastighet. Verksamhetschef fastighet Fritidsärenden 6 Kulturärenden Nr , / /102, 2016/110, 2016/132, 2016/117 Bevilja kulturarrangemangsbidrag. Verksamhetschef , , Personalärenden -5-

6 Sammanträdesprotokoll Ordförandeberedningen Sida 2 av 3 Nr , 122, /2016 Beslut om återbesättande av tjänst, tillsvidareanställning och visstidsanställning inom budget. Enhetschef , , Verksamhetschef , , , Nr , 133, 137, /2016 Beslut om tjänstledigheter som inte regleras i lag eller avtal, dock längst 12 månader. Verksamhetschef , , , , , , Nr 120, 142/2016 Medge bibehållen lön under ledighet enligt AB 32 upp till tre dagar. Enhetschef , Nr 127/2016 Tecknande av lokalt kollektivavtal avseende barnomsorg på obekväm arbetstid. Personalchef Planärenden Beslut om planbesked i de fall stöd för den avsedda åtgärden finns i en aktuell eller aktualitetsförklarad översiktsplan. Sektorchef Naturvårdsärenden 10 Trafikfrågor Nr 144, 145/2016 Beslut om undantag från lokala trafikföreskrifter rörande parkeringstillstånd för rörelsehindrade, Trafikplanerare Yttranden, anmälningar m.m. inom verksamheterna individ- och familjeomsorg, funktionsnedsättning och äldreomsorg Nr / /95, 2016/95 Yttrande till tillsynsmyndighet. Verksamhetschef Anmälan till överförmyndare 13 Förskole- och skolbarnomsorgsverksamheten 14 Förskoleklassen 15 Grundskolan 16 Gymnasieskolan 17 Grundsärskolan 18 Gymnasiesärskolan 18 B Gymnasiesärskolan (övergångsbestämmelser läsåren 2014/2015 och 2015/2016) 19 Kommunal vuxenutbildning (Komvux) 20 Särskild utbildning för vuxna 21 Utbildning i svenska för invandrare Nr 134/2016 Beslut att minska utbildningens omfattning. Rektor Tecknande av avtal inom lärandeverksamheterna -6-

7 Sammanträdesprotokoll Ordförandeberedningen Sida 3 av 3 Ordförandens förslag till kommunstyrelsens beslut Redovisningen av delegationsbeslut läggs till handlingarna. -7-

8 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning Tjänsteskrivelse delegationsbeslut kommunstyrelsen /741, löpnummer 785/2016 Sammanfattning Delegering enligt kommunallagen innebär att kommunstyrelsen överför självständig beslutanderätt till någon annan. Detta innebär att kommunstyrelsen ger delegaten i uppdrag att på kommunstyrelsens vägnar fatta beslut i vissa ärenden. Dessa beslut ska anmälas till kommunstyrelsen för information, kontroll och registrering. Anmälan av delegationsbeslut ingår som en del i kommunstyrelsens internkontroll. 1 Juridiska ärenden 2 Allmänna ärenden Nr 121/2016 Upphandling av varor och tjänster inom budget och ansvarsområde. Verksamhetschef Nr 141/2016 Upphandla verksamhetsövergripande ramavtal. Upphandlingschef Nr 138/2016 Upphandlingsbeslut inom ramen för inköpssamarbetet med Borås Stad och inköpscentraler. Upphandlingschef Nr 136/2016 Beslut om folkhälsoinsatser. Folkhälsoplanerare Ekonomiärenden 4 Fastighetsärenden Nr , 143/2016 Ansökan/-godkänna fastighetsbildningsåtgärder. Mark och exploateringsansvarig , Nr 125, 135, /2016 Försälja mark inom planlagt område för service, industri eller bostäder i enlighet med kommunfullmäktige fastställda markpriser. Mark och exploateringsansvarig , , Nr 126/2016 Tecknande av hyreskontrakt i av annan ägd fastighet. Verksamhetschef fastighet Fritidsärenden 6 Kulturärenden Nr , / /102, 2016/110, 2016/132, 2016/117 Bevilja kulturarrangemangsbidrag. Verksamhetschef , ,

9 2015/741, 785/2016 2(3) 7 Personalärenden Nr , 122, /2016 Beslut om återbesättande av tjänst, tillsvidareanställning och visstidsanställning inom budget. Enhetschef , , Verksamhetschef , , , Nr , 133, 137, /2016 Beslut om tjänstledigheter som inte regleras i lag eller avtal, dock längst 12 månader. Verksamhetschef , , , , , , Nr 120, 142/2016 Medge bibehållen lön under ledighet enligt AB 32 upp till tre dagar. Enhetschef , Nr 127/2016 Tecknande av lokalt kollektivavtal avseende barnomsorg på obekväm arbetstid. Personalchef Planärenden Beslut om planbesked i de fall stöd för den avsedda åtgärden finns i en aktuell eller aktualitetsförklarad översiktsplan. Sektorchef Naturvårdsärenden 10 Trafikfrågor Nr 144, 145/2016 Beslut om undantag från lokala trafikföreskrifter rörande parkeringstillstånd för rörelsehindrade, Trafikplanerare Yttranden, anmälningar m.m. inom verksamheterna individ- och familjeomsorg, funktionsnedsättning och äldreomsorg Nr / /95, 2016/95 Yttrande till tillsynsmyndighet. Verksamhetschef Anmälan till överförmyndare 13 Förskole- och skolbarnomsorgsverksamheten 14 Förskoleklassen 15 Grundskolan 16 Gymnasieskolan 17 Grundsärskolan 18 Gymnasiesärskolan Gymnasiesärskolan (övergångsbestämmelser läsåren 2014/2015 och 2015/2016) 18 B 19 Kommunal vuxenutbildning (Komvux) 20 Särskild utbildning för vuxna 21 Utbildning i svenska för invandrare Nr 134/2016 Beslut att minska utbildningens omfattning. Rektor Tecknande av avtal inom lärandeverksamheterna -12-

10 2015/741, 785/2016 3(3) Förvaltningens förslag till beslut Redovisningen av delegationsbeslut läggs till handlingarna. Susanne Borgh Assistent Kanslifunktionen -13-

11 Sammanträdesprotokoll Ordförandeberedningen Sida 1 av 1 Revidering av kommunstyrelsens reglemente Dnr 2016/124 Sammanfattning Kommunstyrelsens reglemente uppdateras då nya riktlinjer för antagande av detaljplaner ska beslutas. Dessa riktlinjer är i sin tur en anpassning till förändringar som trätt i kraft i Planoch bygglagen (PBL). Beslutsunderlag 1 Tjänsteskrivelse från kanslichef 2 Kommunstyrelsens reglemente Ordförandens förslag kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktiges beslut Revidering av kommunstyrelsens reglemente antas. -14-

12 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning Tjänsteskrivelse Revidering av kommunstyrelsens reglemente Diarienummer 2016/124, löpnummer 782/ Sammanfattning Kommunstyrelsens reglemente uppdateras då nya riktlinjer för antagande av detaljplaner ska beslutas. Dessa riktlinjer är i sin tur en anpassning till förändringar som trätt i kraft i Planoch bygglagen (PBL). Förvaltningens förslag till beslut Revidering av kommunstyrelsens reglemente antas. Ärendet Kommunstyrelsens reglemente uppdateras då nya riktlinjer för antagande av detaljplaner ska beslutas. Dessa riktlinjer är i sin tur en anpassning till förändringar som trätt i kraft i Planoch bygglagen (PBL). Enligt PBL 5 kap 27 får fullmäktige uppdra åt kommunstyrelsen att anta en plan som inte är av stor vikt eller har principiell betydelse. Följande mening är tillagd i 7: - fatta beslut om att anta planer som inte är av stor vikt eller har principiell betydelse enligt plan- och bygglagen. Dessutom är följande ändring gjord under avsnitt Ekonomisk förvaltning 4, tredje stycket: Nuvarande lydelse: Kommunstyrelsen fullgör kommunens uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet, dock med undantag för ärenden som avser myndighetsutövning mot enskild. Uppgiften innefattar ansvar för all fysisk planering och samhällsbyggnadsfrågor i övrigt. Ny lydelse: Kommunstyrelsen fullgör kommunens uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet, dock med undantag för ärenden som avser myndighetsutövning mot enskild vad gäller byggnadsväsendet. Uppgiften innefattar ansvar för all fysisk planering och samhällsbyggnadsfrågor i övrigt. Innebörden blir att kommunstyrelsen nu får ett tydligt ansvar för att besluta i planärenden enligt vad som anges i de nya riktlinjerna. Att besluta om planärenden som inte är av stor vikt eller har principiell betydelse är att anse som myndighetsutövning mot enskild. Dessa planärenden kommer behandlas på sluten del av kommunstyrelsens sammanträden. Beslutsunderlag 1 Kommunstyrelsens reglemente Beslut lämnas till Samverkansnämnden miljö och bygg Samhällsbyggnadschef Kanslichef Författningshandboken -16-

13 2016/124, 782/2016 2(2) Pehr Johansson Kanslichef Agneta Isacsson Utredare Kanslifunktionen -17-

14 Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument Reglemente kommunstyrelsen ANTAGET AV: Kommunfullmäktige DATUM: "[Fyll i datum enligt ÅÅÅÅ-mm-dd]" ANSVAR UPPFÖLJNING/UPPDATERING: Kanslichef GÄLLER TILL OCH MED:

15 Våra styrdokument [Normerande] Policy Vår hållning, övergripande Riktlinjer Rekommenderade sätt att agera Regler Absoluta gränser och ska-krav [Aktiverande] Strategi Avgörande vägval och strategiområden från fullmäktigeberedningar Program Avgörande vägval och programområden från andra än fullmäktigeberedningar Plan Uppdrag, tidsram och ansvar -19-2

16 Innehåll Bakgrund... 5 Syfte... 5 Kommunstyrelsens uppgifter... 5 Kommunstyrelsens övergripande uppgifter Ekonomisk förvaltning Ekonomisk förvaltning Personalfrågor Övrig verksamhet Delegation från kommunfullmäktige Ansvar och rapporteringsskyldighet Kommunstyrelsens arbetsformer... 8 Sammansättning Ersättarnas tjänstgöring Yttranderätt Ersättare för ordföranden Sammanträdena Ordföranden Kommunalråd och oppositionsråd Justering av protokoll

17 Reservation Delgivning Undertecknande av handlingar Utskott

18 Bakgrund Kommunallagen (1991:900), KL, ger de grundläggande reglerna för ansvar och beslutanderätt i en kommun. Vissa uppgifter sköter fullmäktige, styrelsen och nämnderna enligt annan lag, författning eller enligt statlig myndighets beslut. Detta reglemente reglerar kommunstyrelsens ansvar och beslutanderätt. Syfte Reglementets syfte är att komplettera de bestämmelser som finns i kommunallagen med föreskrifter som behövs för kommunstyrelsens sammanträden och handläggning av ärenden. Kommunstyrelsens uppgifter Kommunstyrelsens övergripande uppgifter 1 I kommunstyrelsens ledningsfunktion ingår att - som kommunens ledande politiska organ för styrning och ledning, ansvara för hela kommunens utveckling och ekonomiska ställning samt att leda och samordna planeringen och uppföljningen av kommunens ekonomi och verksamheter. Kommunstyrelsen ska också ha uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs i kommunala företag och kommunalförbund som kommunen är medlem i. Kommunstyrelsen ansvarar för alla kommunens uppgifter som inte enligt lag är förbehållna annan nämnd eller som av kommunfullmäktige genom reglemente delegerats till annan nämnd. 2 I kommunstyrelsens styrfunktion ingår att - leda arbetet med övergripande mål, riktlinjer och ramar för styrningen av hela den kommunala verksamheten, - göra framställningar i målfrågor som inte i lag är förbehållna annan nämnd, - ansvara för att de av fullmäktige fastställda målen och planerna för verksamheten och ekonomin efterlevs samt att kommunens löpande förvaltning handhas rationellt och ekonomiskt, - tillse att uppföljning sker till fullmäktige om hur verksamheten och den ekonomiska ställningen utvecklas under året, - ha fortlöpande uppsikt över verksamheten i de företag, som kommunen helt eller delvis äger eller annars har intresse i, främst vad gäller ändamål, ekonomi och efterlevnad av uppställda direktiv men också i avseende på övriga förhållanden av betydelse för kommunen samt att tillvarata kommunens intressen vid bolags- och föreningsstämmor och andra likartade sammanträden i sådana företag, -22-5

19 - själv eller genom ombud föra kommunens talan i alla mål och ärenden, som avser styrelsens ansvarsområde, om inte uppgiften åvilar annan och - fastställa mål och riktlinjer för verksamheterna inom styrelsens eget ansvarsområde. Ekonomisk förvaltning 3 Kommunstyrelsen ska ha hand om kommunens medelsförvaltning och följa av fullmäktige meddelade föreskrifter. I kommunstyrelsens ansvar för den ekonomiska förvaltningen ingår att årligen sammanställa förslag till årsbudget, delårsbokslut och årsredovisning samt att regelbundet genomföra budgetuppföljningar. Medelsförvaltningen omfattar placering och upplåning av medel. I uppgiften ingår också att bevaka att kommunens inkomster inflyter och att betalningar görs i tid samt att vidta de åtgärder som behövs för indrivning av förfallna fordringar. Kommunstyrelsen har också hand om övrig ekonomisk förvaltning. I denna uppgift ingår bl a att - tillse att kommunens behov av försäkringsskydd är tillgodosett - besluta om omdisponering av budgetanslag enligt de riktlinjer som kommunfullmäktige för varje tidpunkt fastställt - handha förvaltning av donationsmedel. Ekonomisk förvaltning 4 Kommunstyrelsen ansvarar för kommunens uppgifter enligt lagar och förordningar inom socialtjänsten och den kommunala hälso- och sjukvården med undantag för myndighetsutövning mot enskild. Kommunstyrelsen ansvarar för berörd driftverksamhet. Kommunstyrelsen fullgör kommunens uppgifter enligt lagar och förordningar inom utbildningsområdet med undantag för myndighetsutövning mot enskild. Kommunstyrelsen ansvarar för berörd driftverksamhet. Kommunstyrelsen fullgör kommunens uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet, dock med undantag för ärenden som avser myndighetsutövning mot enskild vad gäller byggnadsväsendet. Uppgiften innefattar ansvar för all fysisk planering och samhällsbyggnadsfrågor i övrigt. Kommunstyrelsen fullgör kommunens uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet, dock med undantag för ärenden som avser myndighetsutövning mot enskild, samt är kommunens naturvårdsorgan

20 Personalfrågor 5 Kommunstyrelsen är kommunens personalorgan med ansvar för alla frågor som rör förhållanden mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare, tillika anställningsoch pensionsmyndighet. Kommunstyrelsen ansvarar bl a för att - med bindande verkan för kommunen genom kollektivavtal reglera frågor rörande förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare - förhandla på kommunens vägnar enligt gällande lagstiftning om förhandlingsrätt - besluta om stridsåtgärder - avgöra frågor om tolkning och tillämpning av lag, avtal, andra bestämmelser och kommunfullmäktiges beslut rörande förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare och i sådana frågor utfärda föreskrifter och anvisningar - lämna uppdrag som avses i delegationslagen - -andra frågor som ankommer på kommunstyrelsen som anställningsmyndighet. Övrig verksamhet 6 Kommunstyrelsen ansvarar för kommunens centrala förvaltning. Kommunstyrelsen ansvarar för verksamhet och tillsyn enligt lagar och författningar samt de förvaltnings- och verkställighetsuppgifter i övrigt som inte uppdragits åt annan nämnd. Kommunstyrelsen utgör trafiknämnd och arbetslöshetsnämnd. Kommunstyrelsen utgör personuppgiftsansvarig för de register och andra behandlingar av personuppgifter som sker i styrelsens verksamhet. Delegation från kommunfullmäktige 7 Kommunstyrelsen ska besluta i följande grupper av ärenden: - vid behov ta upp lån inom den beloppsram och efter de eventuella riktlinjer som fullmäktige fastställt samt med särskilt beaktande av de närmare föreskrifter som fullmäktige angivit - ingå borgen till stöd för bostadsförsörjningen - vidta ändringar i styrelsens förvaltningsorganisation inom de ramar och eventuella riktlinjer som fullmäktige fastställt - besluta om förlängning eller förnyelse av detaljplans genomförandetid -24-7

21 - i sådana mål och ärenden, där det ankommer på kommunstyrelsen att föra kommunens talan på kommunens vägnar träffa överenskommelse om betalning av fordran, anta ackord, ingå förlikning eller sluta annat avtal - avge yttrande som ankommer på kommunfullmäktige om inte yttrandet är av principiell betydelse för den kommunala självstyrelsen. Kommunstyrelsen får dock även besluta i sistnämnda slag av yttranden om remisstiden inte medger att yttrandet behandlas på ordinarie sammanträde med fullmäktige - fatta beslut om köp, försäljning, byte, fastighetsreglering, expropriation eller inlösen med stöd av PBL av fastighet eller del av fastighet inom en kostnadsram av 6 x basbeloppet och enligt de eventuella riktlinjer som kommunfullmäktige fastställt - upplåta tomträtt, varvid styrelsen skall tillämpa de eventuella riktlinjer som kommunfullmäktige fastställt - fastställa namn på gator och kvarter - fatta beslut om att anta planer som inte är av stor vikt eller har principiell betydelse enligt plan- och bygglagen. Ansvar och rapporteringsskyldighet 8 Kommunstyrelsen ska se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt, de föreskrifter som kan finnas i lag eller förordning samt bestämmelser i detta reglemente. Kommunstyrelsen ska regelmässigt till fullmäktige rapportera hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret. Kommunstyrelsens arbetsformer Sammansättning 9 Kommunstyrelsen består av 15 ledamöter och 15 ersättare

22 Ersättarnas tjänstgöring 10 Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde ska en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe. Den ledamot som är förhindrad att delta i ett sammanträde eller i en del av ett sammanträde, ska själv snarast kalla den ersättare som står i tur att tjänst-göra och som inte redan kallats in. En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe. Om inte ersättarna väljs proportionellt ska ersättarna tjänstgöra enligt den av fullmäktige mellan dem bestämda ordningen. En ersättare som har börjat tjänstgöra har dock alltid företräde oberoende av turordningen. Om styrkebalansen mellan partierna därigenom påverkas får en ersättare som inställer sig under pågående sammanträde träda in i stället för en ersättare som kommer längre ner i ordningen. 11 En ledamot eller en ersättare som har avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv i ett ärende får åter tjänstgöra, sedan ärendet har handlagts. En ledamot som har avbrutit tjänstgöringen en gång under ett sammanträde på grund av annat hinder än jäv, får åter tjänstgöra om ersättarens inträde har påverkat styrkebalansen mellan partierna. Yttranderätt 12 Icke tjänstgörande ersättare har rätt att delta i styrelsens överläggningar. Ersättare för ordföranden 13 Om varken ordföranden eller vice ordföranden kan delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett sammanträde utser styrelsen en annan ledamot att tillfälligt vara ordförande. Den till åldern äldste ledamoten tjänstgör som ordförande tills den tillfälliga ordföranden har utsetts. Om ordföranden på grund av sjukdom eller av annat skäl är förhindrad att fullgöra uppdraget för en längre tid får styrelsen utse en annan ledamot att vara ersättare för ordföranden. Ersättaren fullgör ordförandens samtliga uppgifter. Sammanträdena 14 Kommunstyrelsen sammanträder på dag och tid som styrelsen eller ordföranden bestämmer. Extra sammanträde ska hållas snarast efter det att ordföranden fått begäran härom

23 15 Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. Kallelse ska vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Kallelsen ska på ett lämpligt sätt tillställas varje ledamot och ersättare samt annan förtroendevald som får närvara vid sammanträdet senast fem dagar före sammanträdesdagen. Kallelsen bör åtföljas av föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan skall bifogas kallelsen. I undantagsfall får kallelse ske på annat sätt. När varken ordföranden eller vice ordföranden kan kalla till sammanträde ska den till åldern äldste ledamoten göra detta. Ordföranden 16 Det åligger kommunstyrelsens ordförande att: - närmast under kommunstyrelsen ha uppsikt över kommunens hela nämndförvaltning - med uppmärksamhet följa frågor av betydelse för kommunens utveckling och ekonomiska intressen samt effektiviteten i verksamheten och ta initiativ i dessa frågor - främja samverkan mellan kommunstyrelsen och kommunens övriga nämnder samt - representera kommunstyrelsen vid kontakter med myndigheter, konferenser och sammanträden om inte kommunstyrelsen bestämt annat i ett särskilt fall. Kommunalråd och oppositionsråd 17 Kommunstyrelsens ordförande ska också vara kommunalråd. Kommunstyrelsens vice ordförande ska också vara oppositionsråd. Uppdragen som samtalsledare/vice samtalsledare i kommunstyrelsens arbetsgrupp välfärd/lärande, ges benämningen biträdande kommunalråd respektive biträdande oppositionsråd och har uppgiften att företräda kommunstyrelsen i frågor inom dessa områden. Justering av protokoll 18 Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot. Kommunstyrelsen kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Sådan paragraf bör redovisas skriftligt innan styrelsen justerar den

24 Reservation 19 Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen ska ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen ska lämnas före den tidpunkt som har fastställts för justeringen av protokollet. Delgivning 20 Delgivning med kommunstyrelsen sker med ordföranden eller kommunstyrelsens sekreterare. Undertecknande av handlingar 21 Avtal, andra handlingar och skrivelser som beslutas av kommunstyrelsen ska undertecknas av ordföranden eller vid förfall för denne av vice ordföranden och kontrasigneras av anställd som styrelsen bestämmer. I övrigt bestämmer kommunstyrelsen vem som ska underteckna handlingar

25 Utskott 22 Inom kommunstyrelsen ska finnas två utskott - ett beredande utskott och ett budgetutskott, som väljs bland ledamöter/ersättare i kommunstyrelsen enl KL 6:22. Beredande utskottet ska bestå av två ledamöter och två ersättare. Ersättarna har rätt att närvara vid beredande utskottets sammanträde även när de inte tjänstgör. Beredande utskottet har som huvudsaklig uppgift att gå igenom de ärenden som är på väg för att behandlas av kommunstyrelsen och avgöra bl a om förvaltningens beslutsunderlag är tillräckligt för behandling i kommunstyrelsen. Budgetutskottet ska bestå av det antal ledamöter och ersättare som motsvarar antalet partier som är representerade i kommunstyrelsen samt antalet i kommunstyrelsens presidium. Ersättare närvarar vid budgetutskottets sammanträde endast när ledamot är förhindrad. Budgetutskottet har som huvuduppgift att arbeta inför kommande års budget men också att följa den ekonomiska utvecklingen under innevarande budgetår. 23 Kommunstyrelsen väljer för den tid styrelsen bestämmer för utskottet bland dess ledamöter en ordförande och en vice ordförande. Om ordföranden i ett utskott på grund av sjukdom eller av annat skäl är förhindrad att fullgöra sitt uppdrag för en längre tid får styrelsen utse en annan ledamot i utskottet att som ersättare för ordföranden fullgöra dennes uppgifter. 24 Utskott sammanträder på dag och tid som utskottet bestämmer. Sammanträde ska också hållas när ordföranden anser att det behövs. För ersättarnas tjänstgöring gäller vad som sägs i 10 och för budgetutskottet också vad som sägs i 22. Beredande utskottet får handlägga ärenden bara när två ledamöter är närvarande. Budgetutskottet får handlägga ärenden bara när mer än hälften av ledamöterna är närvarande. 25 De ärenden som ska avgöras av kommunstyrelsen i dess helhet ska beredas av det beredande utskottet om beredning behövs. När ärendet beretts av utskottet ska kommunstyrelsens ordförande därefter lägga fram förslag till beslut. Detta reglemente är antaget av kommunfullmäktige , 185 och reviderat av kommunfullmäktige , 12, , 51, , 30, , 12 och 2016-mm-dd,

26 Sammanträdesprotokoll Ordförandeberedningen Sida 1 av 1 Riktlinjer för antagande av detaljplaner Dnr 2015/746 Sammanfattning En ny detaljplaneprocess gäller från och med 1 januari Riktlinjerna vägleder hur detaljplaneprocessen i kommunen ska gå till med ledning av de nya reglerna som tillkommit. Syftet med detaljplanprocessen är att säkerställa att de lagkrav som finns uppfylls samtidigt som processen blir effektiv. Beslutsunderlag 1 Tjänsteskrivelse från samhällsbyggnadschef 2 Riktlinjer för antagande av detaljplaner Ordförandens förslag kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktiges beslut Riktlinjer för antagande av detaljplaner antas. -30-

27 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning Tjänsteskrivelse Riktlinjer för antagande av detaljplaner Diarienummer 2015/746, löpnummer 361/2016 Sammanfattning En ny detaljplaneprocess gäller från och med 1 januari Riktlinjerna vägleder hur detaljplaneprocessen i kommunen ska gå till med ledning av de nya reglerna som tillkommit. Syftet med detaljplanprocessen är att säkerställa att de lagkrav som finns uppfylls samtidigt som processen blir effektiv. Förvaltningens förslag till beslut Antar riktlinjerna för antagande av detaljplaner. Ärendet Sedan den 1 januari 2015 gäller nya regler för hur detaljplaner ska tas fram enligt Plan- och Bygglagen (PBL). Reglerna gäller för detaljplaner där beslut om planuppdrag tagits från och med den 1 januari De nya benämningarna för detaljplaneprocesserna är begränsat standardförfarande, standardförfarande och utökat förfarande. Begränsat standardförfarande och standardförfarande används när planförslaget stämmer överens med översiktsplan. Utökat förfarande tillämpas för ett planförslag som inte är förenligt med översiktsplanen, som är av stor betydelse eller som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Enligt PBL 5 kap 27 får fullmäktige uppdra åt kommunstyrelse, eller byggnadsnämnd att anta en plan som inte är av stor vikt eller har principiell betydelse. Kommunfullmäktige har i kommunstyrelsen reglemente delegerat till kommunstyrelsen alla uppgifter som man lagligen kan delegera inom plan- och byggnadsväsendet till kommunstyrelsen, med undantag för ärenden som avser myndighetsutövning mot enskild. Uppgiften innefattar ansvar för all fysisk planering och samhällsbyggnadsfrågor i övrigt. För att förtydliga kommunstyrelse uppdrag så kommer kommunstyrelsens reglemente revideras med formuleringen att kommunstyrelsen får i uppdrag att anta planer som inte är av stor vikt eller har principiell betydelse. Detaljplanprocessen i kommunen är beroende av vilket förfarande som är tillämpligt för den aktuella planen. I riktlinjerna beskrivs hur processen för respektive förfaringsätt hanteras i Ulricehamns kommun och var beslutet om antagande av detaljplanen fattas. För detaljplaner där beslut om planuppdrag tagits före den 1 januari 2015 ska tidigare bestämmelser tillämpas. Det innebär att dessa detaljplaner även i fortsättningen handläggs med enkelt eller normalt planförfarande. Beslutsunderlag 1 Riktlinjer för antagande av detaljplaner -34-

28 2015/746, 361/2016 2(2) Beslut lämnas till Samhällsbyggnadschef Författningshandboken Sebastian Olofsson Samhällsbyggnadschef Ann Stockzelius Planingenjör Samhällsutveckling Sektor miljö- och samhällsbyggnad -35-

29 Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument PROCESSEN FÖR ANTAGANDE AV DETALJPLANER ANTAGET AV: "[Klicka här och skriv]" DATUM: "[Fyll i datum enligt ÅÅÅÅ-mm-dd]" ANSVAR UPPFÖLJNING/UPPDATERING: "[Klicka här och skriv namn]" GÄLLER TILL OCH MED: "[Fyll i datum enligt ÅÅÅÅ]" -36-

30 Våra styrdokument [Normerande] Policy Vår hållning, övergripande Riktlinjer Rekommenderade sätt att agera Regler Absoluta gränser och ska-krav [Aktiverande] Strategi Avgörande vägval och strategiområden från fullmäktigeberedningar Program Avgörande vägval och programområden från andra än fullmäktigeberedningar Plan Uppdrag, tidsram och ansvar -37-2

31 Innehåll 1 Bakgrund Syfte Planprocesser Enkelt planförfarande (äldre bestämmelser) Normalt planförfarande (äldre bestämmelser) Begränsat standardförfarande Standardförfarande Utökat förfarande

32 1 Bakgrund Sedan den 1 januari 2015 gäller nya regler för hur detaljplaner ska tas fram enligt Plan- och Bygglagen (PBL). Reglerna gäller för detaljplaner där beslut om planuppdrag tagits från och med den 1 januari De nya benämningarna för detaljplaneprocesserna är begränsat standardförfarande, standardförfarande och utökat förfarande. Begränsat standardförfarande och standardförfarande används när planförslaget stämmer överens med översiktsplan. Utökat förfarande tillämpas för ett planförslag som inte är förenligt med översiktsplanen, som är av stor betydelse, eller som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Enligt PBL 5 kap 27 får fullmäktige uppdra åt kommunstyrelse, eller byggnadsnämnd att anta en plan som inte är av stor vikt eller har principiell betydelse. Kommunfullmäktige har i kommunstyrelsen reglemente delegerat till kommunstyrelsen alla uppgifter som man lagligen kan delegera inom plan- och byggnadsväsendet till kommunstyrelsen, med undantag för ärenden som avser myndighetsutövning mot enskild. Uppgiften innefattar ansvar för all fysisk planering och samhällsbyggnadsfrågor i övrigt. 2 Syfte Riktlinjerna vägleder hur detaljplaneprocessen i kommunen ska gå till med ledning av de nya reglerna som tillkommit i PBL. Syftet med detaljplanprocessen är att säkerställa att de lagkrav som finns uppfylls samtidigt som processen blir effektiv. 3 Planprocesser Detaljplanprocessen i kommunen är beroende av vilket förfarande som är tillämpligt för den aktuella planen. Planprocessen i Ulricehamns kommun inleds med en begäran om planbesked eller ett beslut om planuppdrag. I beslutet om planbesked/planuppdrag redovisar kommunen sin avsikt i frågan om att inleda en planläggning. I planbeskedet/planuppdraget framgår vilket förfaringsätt som ska tillämpas för den aktuella planen i det fall kommunen vill inleda en planläggning. I avsnitt beskrivs hur processen för respektive förfaringsätt hanteras i Ulricehamns kommun och var beslutet om antagande av detaljplanen fattas. För detaljplaner där beslut om planuppdrag tagits före den 1 januari 2015 ska tidigare bestämmelser tillämpas. Det innebär att kommunen fortsätter att handlägga dessa detaljplaner med enkelt eller normalt planförfarande

33 3.1 Enkelt planförfarande (äldre bestämmelser) Kommunstyrelsen (KS) antar dessa detaljplaner. För denna typ av ärenden skickas handlingarna ut på samråd efter godkännande av sektorchef på Miljö- och samhällsbyggnad (MSB). Information om förslaget skickas samtidigt till Beredande utskott (BU) med uppgifter om när planförslaget beräknas skickas in för beslut om antagande till KS. Ett planförslag tas fram. Godkänns för samråd av sektorchef på MSB. Information om förslaget skickas till BU. Planförslaget skickas ut på samråd. Antagandehandlingar görs klara och skickas för antagande i KS. 3.2 Normalt planförfarande (äldre bestämmelser) KS antar dessa detaljplaner om planen inte är av stor vikt eller har principiell betydelse då antar Kommunfullmäktige (KF) detaljplanen. Denna typ av planförslag godkänns av sektorchef på MSB och skickas sedan till KS för godkännande och sedan ut på samråd. Efter samråd tas ett granskningsförslag fram och det skickas till KS för godkännande och sedan ut för granskning. Antagandeförslag tas fram och skickas till KS för antagande. I det fall planen är av stor vikt eller har principiell betydelse skickas planen till KF för antagande. Ett planförslag tas fram och godkänns av sektorchef på MSB. Planförslaget (eventuellt med revideringar) skickas till KS för godkännande av utskick till granskning. Planförslaget skickas till KS för godkännande av utskick till samråd. Antagandehandlingar görs klara och skickas till KS för antagande. I det fall planen är av stor vikt eller har principiell betydelse skickas planen till KF för antagande

34 3.3 Begränsat standardförfarande KS antar dessa detaljplaner. Det är möjligt för samrådskretsen att godkänna ett förslag till detaljplan redan under samrådet om förutsättningarna finns för att tillämpa ett begränsat standardförfarande. Det kan till exempel handla om fall där planförslaget berör en åtgärd av mindre betydelse med en mycket liten och tydlig samrådskrets som berörs. För denna typ av ärenden skickas handlingarna ut på samråd efter godkännande av sektorchef på MSB. Information om förslaget skickas samtidigt till BU med uppgifter om när planförslaget beräknas skickas in för beslut om antagande till KS. Ett planförslag tas fram. Godkänns för samråd av sektorchef på MSB. Information om förslaget skickas till BU. Planförslaget samråds med berörda sakägare och länsstyrelsen m.fl, för godkännande. Antagandehandlingar görs klara och skickas till KS för antagande. 3.4 Standardförfarande KS antar dessa detaljplaner. Standardförfarandet kan tillämpas om förslaget till detaljplan är förenligt med översiktsplanen och länsstyrelsens granskningsyttrande, inte är av betydande intresse för allmänheten, eller i övrigt är av stor betydelse. Detaljplanen får inte heller antas medföra en betydande miljöpåverkan. För denna typ av ärenden skickas handlingarna ut på samråd efter godkännande av sektorchef på MSB. Information om förslaget skickas samtidigt till BU. Efter samråd tas ett granskningsförslag fram och det skickas till BU för godkännande av utskick till granskning. Därefter tas ett antagandeförslag fram och skickas till KS för antagande. Ett planförslag tas fram. Godkänns för samråd av sektorchef på MSB. Information om förslaget skickas till BU. Planförslaget skickas ut på samråd. Planförslaget (eventuellt med revideringar) skickas till BU för godkännande av utskick till granskning. Antagandehandlingar görs klara och skickas till KS för antagande

35 3.5 Utökat förfarande. KF antar dessa detaljplaner. Denna typ av planförslag godkänns av sektorchef på MSB och skickas sedan till KS för godkännande och sedan ut på samråd. Efter samråd tas ett granskningsförslag fram och det skickas till KS för godkännande och sedan ut för granskning. Därefter tas ett antagandeförslag fram och skickas till KS och vidare till KF för antagande. Ett planförslag tas fram och godkänns av sektorchef på MSB. Planförslaget (eventuellt med revideringar) skickas till KS för godkännande av utskick till granskning. Planförslaget skickas till KS för godkännande av utskick till samråd. Antagandehandlingar görs klara och skickas till KF för antagande

36 Sammanträdesprotokoll Ordförandeberedningen Sida 1 av 1 Ansökan om investeringsmedel för iordningställande av stadionområde, belysning och spårsystem vid Lassalyckan inför världscupen i längdskidor 2017 Dnr 2016/78 Sammanfattning Kommunfullmäktige har i budget 2016 anvisat totalt 4 miljoner kr för utveckling av kommunens anläggning. Investeringen ska gå till iordningsställande av stadionområdet, utbyte av belysning på elljusspåret och markåtgärder på befintligt spårsystem. Investeringarna ska bidra till den långsiktiga utvecklingen och att anläggning ska kunna iordningställas enligt de krav som internationella skidförbundet har på en tävlingsklar arena. För att klara av att genomföra världscupen i längdskidor ser förvaltningen att ytterligare 4 miljoner kr behöver investeras i och omkring Lassalyckan. Investeringen förväntas ge en ökad driftskostnad om kr per år. Beslutsunderlag 1 Tjänsteskrivelse från servicechef 2 Investeringskalkyl Skidstadion m m 3 Yttrande från ekonomichef Ordförandens förslag kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktiges beslut Ansökan om investeringsmedel beviljas. Investeringsmedel för iordningställande av stadionområde mm 8,0 mkr, kan delvis finansieras via anslagna medel i investeringsbudgeten 2016 för skidstadion Lassalyckan (2,0 mkr) och belysning elljusspåret (2,0 mkr). Utöver de medel som tidigare har funnits med i investeringsplanen avsätts ytterligare 4,0 mkr. Ökade driftkostnader till följd av investeringen ska beaktas i budget

37 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning Tjänsteskrivelse Ansökan om investeringsmedel för iordningställande av stadionområde, belysning och spårsystem vid Lassalyckan inför världscupen i längdskidor 2017 Diarienummer 2016/78, löpnummer 748/2016 Sammanfattning Kommunfullmäktige har i budget 2016 anvisat totalt 4 miljoner kr för utveckling av kommunens anläggning. Investeringen ska gå till iordningsställande av stadionområdet, utbyte av belysning på elljusspåret och markåtgärder på befintligt spårsystem. Investeringarna ska bidra till den långsiktiga utvecklingen och att anläggning ska kunna iordningställas enligt de krav som internationella skidförbundet har på tävlingsarenor. För att klara av att genomföra världscupen i längdskidor ser förvaltningen att ytterligare 4 miljoner kr behöver investeras i och omkring Lassalyckan. Investeringen förväntas ge en ökad driftskostnad om kr per år. Förvaltningens förslag till beslut Förvaltningen beviljas 4 miljoner kronor ur 2016 års beslutade investeringsbudget för iordningsställande av stadionområde, belysning och spårsystem. Förvaltningen tilldelas ytterligare 4 miljoner kronor i investeringsmedel för att bidra till den långsiktiga utvecklingen och att anläggning ska kunna iordningställas enligt de krav som internationella skidförbundet har på tävlingsarenor. Ärendet Efter ansökan från Ulricehamns Idrottsförening sommaren 2016, tilldelades föreningen genom ett beslut av FIS, Internationella skidförbundet, att genomföra en världscuptävling på längdskidor januari 2017 på Lassalyckan. Med anledning av det har kommunfullmäktige beviljat medel i 2016 års budget för iordningsställande av stadionområde, belysning och spårsystem. Åtgärderna ingår även i den mer långsiktiga satsningen att utveckla Lassalyckanområdet. Utbyte av belysning till elljusspåret är inte direkt kopplat till världscuparrangemanget, utan har sin bakgrund i kommunstyrelsens beslut , 335, gällande avtal för elljusspåret på Lassalyckan. Från 2015 gäller ett EU- beslut om förbud att använda befintliga kvicksilverlampor i nuvarande belysningssystem. De markarbeten som är planerade har föregåtts av en så kallad homologisering, klassificering av längdtävlingsarenor för FIS-tävlingar. Denna har utförts av utsedd kontrollant från FIS i samarbete med Svenska Skidförbundet, Ulricehamns Idrottsförening samt förvaltningen. Planerade markarbeten kommer även att omfatta skogsavverkning för att få den standard som krävs för tävlingarna och för iordningsställande av ett särskilt uppvärmningsområde i närheten av befintlig skidstadion. I budgeten är anslagen till iordningsställande av stadionområdet/spårsystem samt utbyte av belysning separerade. Det förberedande planeringsarbetet, pekar dock i tydlig riktning att båda åtgärderna kräver markåtgärder som på så vis kan samordnas och göras mer kostnadseffektiva. Sedan budgeten för 2016 antogs har arbetet inför världscupen i skidor 2017 pågått mycket intensivt. Framförallt har det jobbats mycket med homologiseringen och flöden (publikflöden, trafikflöden, tävlingsdeltagare, media och press med flera) i och omkring Lassalyckan. I arbetet har tydliga krav och förväntningar på Lassalyckan som tävlingsarena för världscupen klarnat. Val av skidspår för tävlingen har förändrats för att underlätta publikflöden och transport av snö till spåren som inte täcks av dagens konstsnöanläggning. -45-

38 2016/78, 748/2016 2(3) Det har även arbetats med krav och förutsättningar för en bra belysning i området. Efter studiebesök i bland annat Lillehammer och Falun har det även klarnat över vilka markarbeten som behöver göras i och runt om stadionområdet för bland annat valla-bussar, målområde, läktare med mera. I och med den stora mediaproduktion som kommer genomföras under världscupstävlingen har UEAB kunnat konstatera att det behövs förstärkning i infrastrukturen för el- och fibernät i området för att klara den stora belastning som kommer vara under tävlingshelgen. Mediaproduktion har vi även lärt oss att belysningsmasterna behöver dimensioneras upp för att klara belastning från vajerkameror som sätts upp för att få bra bilder som följer åkarna. Ytterligare kraftuttag kommer behövas längs med spåret för att kunna försörja bland annat mediaproduktionen. Med den nya informationen och fördjupade kunskapen om vad världscupen i längdskidor ställer för krav på kommunens anläggning och tävlingsområdet Lassalyckan har förvaltningen konstaterat att de avsatta medel som finns i investeringsbudget för 2016 inte kommer vara tillräckliga. Förvaltningen har i dialog med UEAB uppskattat att kommunen behöver avsätta ytterligare 4 miljoner kronor för att kunna genomföra världscupen i längdskidor på ett bra sätt. Planerade markarbeten med tillkommande åtgärder i form av bland annat tunnlar, säkerhetshöjande åtgärder för skidåkarna, publikvägar med mera beräknas öka kostnaden med 1 miljon kronor. Total kostnad för markarbeten beräknas till 3 miljoner kronor. Arbetet med belysning längs elljusspåret, stadion, uppvärmningsspår med tillhörande glidtestområde beräknas fördyras med 2 miljoner kronor. Detta främst då dyrare master tillkommer samt att tidigare offert grundade sig på att befintliga rör skulle gå att utnyttja. Detta är inte längre möjligt då placering av belysning kommer behöva flyttas och att man i samband med elljuset även vill placera ut elstationer för kraftuttag. Total kostnad för ljusarbetet beräknas till 4 miljoner kronor. I området för Lassalyckan kommer el och fiber behövas utnyttjas mer och belastningen räknas bli hög under tävlingshelgen. För att klara ökat kraftuttag behöver elnätet förstärkas och säkras upp. Uppskattningsvis beräknas kostnaderna för den förstärkta infrastrukturen till 1 miljon kr. Förvaltningen ser i dagsläget att investeringarna kommer medföra en ökad driftskostnad om kr per år. Ökningen beror främst på dyrare el-abonnemang, ökat elljusspår om 1 km (uppvärmningsspåret), underhåll av spår, damm och broar. Då åtgärder kommer att upphandlas enligt lagen om offentlig upphandling (LOU) går det inte i dagsläget att beräkna de exakta kostnaderna för åtgärderna. Förvaltningens förhoppning är att en bra upphandling kommer att kunna hålla nere kostnaderna med en god och bibehållen kvalité. Det finns dock en risk att priserna blir högre än vad som kunnat uppskattas i dagsläget. Beslutsunderlag 1 Investeringskalkyl Skidstadion m m Beslut lämnas till Servicechef Ekonomichef Verksamhetschef Kultur och fritid Verksamhetschef Fastighet Isabelle Wikström Servicechef Lars Runqvist Enhetschef Fritidsenheten -46- Lena Moritz Verksamhetschef Kultur och Fritid Sektor service

39 2016/78, 748/2016 3(3) Sektor service -47-

40 Ansökan om investeringsmedel Projektnr: Uppgiftslämnare Lars Runkvist Verksamhet Kultur och fritid Investeringen tas i bruk år: 2016 Beräknad avskrivningstid: 20, 25 (Ange 3, 5, 10, 15, 20, 33 eller 50 år) År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 el. 7 Internränta, %: 2,5 2,5 2,5 2,5 2,5 2,5 Objektets namn: Lassalyckan-skidstadion m m Objektnummer: Ny-/om-/tillbyggn (m 2 ) Investeringsutgift, tkr Investeringskalkyl (fasta priser) Kalkylenhet Utbetalningar, tkr År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 el. 7 Summa Summa investeringsutgift /. Statsbidrag 0 Investeringsutgift, netto Årlig påverkan på resultatet, nominella kostnader (+/-) Resursslag, tkr År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 el. 7 Summa Personalkostnader 0 Övriga kostnader Avskrivningar Internränta Summa kapitalkostnader Summa kostnader Externa intäkter Interna intäkter 0 Summa intäkter Driftskostnad, netto Verksamhetens kommentar gällande påverkan på resultatet: Komponentindelning avskrivningar tkr ingen avskrivning (markarbete) 750 tkr 20 år (broar mm) tkr 25 år (belysning) tkr 25 år (el- och fibernät) Ökade driftkostnader tillkommer framförallt till följd av ökad elförbrukning. Ärendegången -48-

41 1) Ansökan upprättas i samarbete med ekonomen för respektive verksamhet, godkännande av verksamhetschef 2) Ansökan mailas till ekonomiadministration@ulricehamn.se, där ansvarig ekonom initierar ärendet. 3) Ansökan vidarebefordras till KS 4) KS beslutar 5) Konsult och support tilldelar investeringen ett projektnummer vid positivt beslut Beslut: Tillstyrks Eventuellt centralt tillskott av kapitalkostnadsmedel, Avslås T SEK / ÅR: Beskrivning av objektet, prestation, kvalitetsmässiga förändringar etc samt övriga kommentarer. Beskriv eventuella delinvesteringar till följd av investeringen: -49-

42 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning Tjänsteskrivelse - yttrande avseende ansökan om investeringsmedel för iordningställande av stadionområde mm vid Lassalyckan Diarienummer 2016/78, löpnummer 781/ Sammanfattning Sektor service redovisar i skrivelse att det, så snart som möjligt efter skidsäsongens slut, bör påbörjas arbete för att iordningsställa skidstadion, spårsystem och utbyte av belysningen på elljusspåret. Åtgärderna innebär en utveckling av Lassalyckanområdet och behöver genomföras inför världscuptävlingarna på längdskidor i januari I investeringsbudgeten 2016 finns totalt 4,0 mkr avsatt för skidstadion Lassalyckan (2,0 mkr) och belysning elljusspåret (2,0 mkr). Sektor service bedömer att befintliga investeringsanslag behöver utökas med ytterligare 4,0 mkr för att säkerställa att anläggningen ska kunna iordningställas enligt de krav som internationella skidförbundet har. Investeringen bidrar till den långsiktiga utvecklingen av skidanläggningen på Lassalyckan. Det är naturligt att se samtliga aktuella åtgärder i ett sammanhang och ta ett samlat beslut om finansiering. Förvaltningens bedömning är att investeringarna kommer medföra en ökad driftskostnad om 300 tkr per år. Ökningen beror främst på dyrare el-abonnemang, ökat elljusspår om 1 km (uppvärmningsspåret), samt löpande underhåll av spår, damm och broar. Nivån på investeringen innebär att beslut ska fattas av kommunfullmäktige. Kompensation för kapitalkostnader hanteras i enlighet med kommunens regler för hantering av budget för kapitalkostnader. Förvaltningens förslag till beslut Ansökan om investeringsmedel beviljas. Investeringsmedel för iordningställande av stadionområde mm 8,0 mkr, kan delvis finansieras via anslagna medel i investeringsbudgeten 2016 för skidstadion Lassalyckan (2,0 mkr) och belysning elljusspåret (2,0 mkr). Utöver de medel som tidigare har funnits med i investeringsplanen avsätts ytterligare 4,0 mkr. Ökade driftkostnader till följd av investeringen ska beaktas i budget Ärendet Se sammanfattning. -50-

43 2016/78, 781/2016 2(2) Beslutsunderlag Beslut lämnas till Servicechef Ekonomichef Niklas Anemo Ekonomichef -51-

44 Sammanträdesprotokoll Ordförandeberedningen Sida 1 av 1 Årsredovisning Sjuhärads Samordningsförbund 2015 Dnr 2016/138 Sammanfattning Enligt lag om finansiell samordning ska förbundsmedlemmarna var för sig pröva frågan om styrelsen ska beviljas ansvarsfrihet. Förbundsstyrelsen för Sjuhärads samordningsförbund har fastställt årsredovisningen 2015 för förbundet. I revisionsberättelsen för år 2015 tillstyrks att styrelsen och dess ledamöter beviljas ansvarsfrihet. Beslutsunderlag 1 Tjänsteskrivelse från kanslichef 2 Årsredovisning 2015 fastställd 3 Revisionsberättelse Ordförandens förslag kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktiges beslut Ledamöterna i Sjuhärads samordningsförbund beviljas ansvarsfrihet för 2015 års verksamhet. Årsredovisningen läggs till handlingarna. -52-

45 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning Tjänsteskrivelse Årsredovisning Sjuhärads Samordningsförbund /138, löpnummer 778/2016 Sammanfattning Enligt lag om finansiell samordning ska förbundsmedlemmarna var för sig pröva frågan om styrelsen ska beviljas ansvarsfrihet. Förbundsstyrelsen för Sjuhärads samordningsförbund har fastställt årsredovisningen 2015 för förbundet. I revisionsberättelsen för år 2015 tillstyrks att styrelsen och dess ledamöter beviljas ansvarsfrihet. Förvaltningens förslag till beslut Ledamöterna i Sjuhärads samordningsförbund beviljas ansvarsfrihet för 2015 års verksamhet. Årsredovisningen läggs till handlingarna. Beslutsunderlag 1 Årsredovisning 2015 fastställd 2 Revisionsberättelse Beslut lämnas till Sjuhärads samordningsförbund Kanslichef Emma Lindqvist Kommunsekreterare Kommunstyrelsens förvaltning -54-

46 SJUHÄRADS SAMORDNINGSFÖRBUND i samverkan med Sjuhärads kommuner: BOLLEBYGD BORÅS HERRLJUNGA MARK SVENLJUNGA TRANEMO ULRICEHAMN VÅRGÅRDA ÅRSREDOVISNING FÖR SJUHÄRADS SAMORDNINGSFÖRBUND Innehåll: Innehåll:... 1 Förbundets ändamål... 2 Årets verksamheter... 2 Året i korthet... 2 Strukturövergripande samverkan... 3 Individinriktade insatser... 3 Uppföljning av budget och mål... 5 Styrelsen... 9 Beredningsgrupper... 9 Personal och lokaler... 9 Externa resurser Balanskravsavstämning...10 Resultaträkning Balansräkning Sammanfattning Ägarparternas bidrag Finansieringsanalys Underskrifter

47 Sjuhärads samordningsförbund Årsredovisning Förbundets ändamål Sjuhärads samordningsförbund omfattar det geografiska området för kommunerna Borås, Bollebygd, Herrljunga, Mark, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn och Vårgårda och befolkningsunderlaget i området är enligt SCB ca invånare. Ändamålet för förbundet är att underlätta och uppnå en effektiv resursanvändning. De gemensamma resurserna ska användas för samordnade bedömningar och insatser som syftar till att den enskilde ska återta eller förbättra sin förmåga att förvärvsarbeta. Finansiell samordning av resurser inom rehabiliteringsområdet möjliggörs enligt lag (2003:1210) under förutsättning att Försäkringskassa, Arbetsförmedling, landsting/region och kommuner deltar som parter. Genom ett fristående samordningsförbund kan de fyra parterna verka tillsammans och komma närmare varandra i en permanent samarbetsform. Årets verksamheter Året i korthet I likhet med tidigare år har Sjuhärads samordningsförbund finansierat både strukturövergripande samverkan och individinriktade åtgärder. Mest medel har nyttjats till förberedande insatser, så kallad pre-rehabilitering, och mindre delar till direkt arbetslivsinriktade, kartläggande och förebyggande insatser. Bland strukturövergripande har utbildning stått för merparten av kostnaderna. Båda kategorierna har utförts till stor del genom parternas egna arbetsinsatser och till viss del med externt upphandlade aktörer. Året kan sägas har varit en period av omställning för nya krafttag framöver. Ett mellanår med fokus på nya projekt hade förbundet verksamhetskostnader för drygt 24 miljoner, och 2015 minskades omfattningen till knappt 17 miljoner. Styrelsen planerade att minska det egna kapitalet med ca 1,6 miljoner vilket ligger väl i linje med det negativa resultat som årsredovisningen visar. Verksamhetsplanen angav att arbeta för att medfinansiera nya projekt som vid verksamhetsplanens fasställande ännu inte var formulerade. Resultatet är två projekt som beviljats under 2015 och till stor del kommer att finansieras av ESF, Europeiska socialfonden, under de tre år de kommer att drivas. I halvårsskiftet beviljades först projekt SPACE som ett resultat av ESFs europa-gemensamma utlysning och styrelsens ambitioner om att vidareutveckla konceptet kring utlandspraktik. Det större av de båda projekten är POINT. Ägarsamrådet uppmanade till att hålla en bärande relation till näringslivet i samverkan och styrelsen bjöd in representanter från Svenskt Näringsliv, Företagarna, Västsvenska Handelskammaren och LO till dialog kring näringslivs- och arbetsgivarperspektiv. Kansliets efterkommande möten med förbundets utförare och den ideella sektorn genom Elfsborg vi tillsammans formades under året till projekt POINT som när det beviljades i december gav året en minst sagt positiv avrundning. Österlångatan 74, Borås Org.nr sid 2-56-

48 Sjuhärads samordningsförbund Årsredovisning Strukturövergripande samverkan Förbundsfinansierade verksamheter samverkar med parternas egna insatser och har i olika grad kontakter med primärvård och/eller psykiatri, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, individ- och familjeomsorg, socialtjänst och socialpsykiatri. Flertalet har även kontakter med företag och andra aktörer i näringslivet. Konferenser och utbildningstillfällen har under året riktats till personal hos de samverkande parterna och föredrag har skett i samband med möten som parterna själva eller andra arrangerat. ESF-rådet har bjudit in till olika sammankomster och informationer där förbundet medverkat. Spridning av det transnationella praktikutbytet Över Gränserna som tog vid efter projekt Krut har skett på plats i Frankrike och som en grund inför projekt SPACE deltog två personer vid partnersearch-forum i Polen. En tysk samarbetspartner har besökt Sjuhärad. Som en del i förbundets fortsatta transnationella arbete har svenska ungdomar med personal rest till Island för utlandspraktik. Projekt SPACE har påbörjat i form av analys-och planeringsfas i november. Föregående års initiativ om strukturövergripande fokus på sociala företag har fortsatt genom att stödja och utbilda den del av målgruppen som driver sociala företag i Sjuhärad. Coachande administration och olika utbildningar har kunnat nyttjas av de sociala företagen i samverkan. De har löpande köpt stöd genom Coompanion samt vid något tillfälle deltagit i annan extern utbildning. Samverkan och workshops kring sjukskrivna utan sjukpenninggrundande inkomst, kallad SGI-Noll har skett ihop med Försäkringskassan riktats till kommunerna. Ca 40 personer har medverkat för att höja sin kunskap och utveckla lokala samarbetsrutiner. Under året har det varit ett genomgående tema att minska Psykisk ohälsa. Kompetensutveckling om hur att så bra som möjligt ska kunna möta personer med kris/traumareaktioner har skett till ca 350 personer. Vid samordningsförbundets dag var inriktningen att alla ska dra åt samma håll för att minska den psykiska ohälsan och den direkta målgruppen involverades. Att vid konferenser, föredrag och möten samla en blandning av politiker, chefer, medarbetare och deltagare har bidragit till otraditionella grupperingar med strukturövergripande syfte. Ytterligare utbildningsinsatser, bland annat t.ex. ACT-utbildning till 30 handledare, bekostas med årets medel, för slutförande i början av Individinriktade insatser Verksamhetsplanen anger att rehabilitering med tydligt fokus på arbetslinjen ska erbjudas individer med behov av samordnat stöd och detta har främst skett genom individuellt anpassade insatser. För varje individinriktad verksamhet har en utförande part haft egenanställd eller inhyrd personal som de har tagit ansvar för och hållit med lokaler för i enlighet med årets verksamhetsavtal. Till största del utfördes verksamhet av personal med grundanställning i Sjuhärads olika kommuner. Därutöver har ett studieförbund erbjudit aktiviteter i en kommun och sociala företag i samverkan har sålt arbetsträningsplatser i två kommuner. Alla parter har varit delaktiga i remitteringar, men till mindre del sker så direkt från vården, vilket också är logiskt med tanke på Försäkringskassans samordningsansvar. Målgruppen har under verksamhetsåret generellt varit arbetssökande personer mellan år som är arbetsföra men ej omedelbart anställningsbara, och som är aktuella hos minst två myndigheter. Oftast fanns sammansatt problematik och lång frånvaro, eller avsaknad debut, i arbetslivet. Många som skulle ha riskerat passivisering till följd av arbetslöshet eller sjukdom har också deltagit. Korta beskrivningar följer nedan: Österlångatan 74, Borås Org.nr sid 3-57-

49 Sjuhärads samordningsförbund Årsredovisning Olika myndighetsteam har i sin helhet finansierats inom parternas ordinarie verksamhet. De har mötts för samordningsbehov kring patienter med komplex problematik. En ny samverkan har under året påbörjats även på en vårdcentral med privat drift. Dessa samrådsmöten bidrar till utökade kunskaper om parternas olika uppdrag och ökar strukturövergripande samverkan. Aktiv Hälsa har fortsatt att erbjudas med olika aktiviteter på bestämda tider, och respektive kommun som utförare i egna eller hyrda lokaler. En något utökat kostnad i Borås relaterar till byte av utförare, plus att aktivitetens budget utökats för att bättre motsvara efterfrågan. Tidigare var Primärvården Södra Älvsborg utförare vilket byttes för att tillmötesgå vårdens önskemål. Under året har fortsatt vissa externa hälsoföretag involverats och deltagare har bland annat besökt lokala gym. Utökat utbud av pre-rehabiliterande aktiviteter har ibland överlappat mot Aktiv hälsa. Ny kraft har bedrivits i Bollebygd, Herrljunga, Ulricehamn och Vårgårda. Arbetstiden har som vid flera andra aktiviteter ofta varit låg (från början under tio timmar per vecka) för att sedan gradvis ökas. Ny kraft är den prerehabiliterande och aktiverande del som formats och implementerats efter Krutprojektet. Några deltagare fortsatte inom Krut in i 2015 som en del av implementering av projektet. Detta gör att vissa verksamheters deltagarantal även 2015 återfinns under namnet Krut. Första Steget, K-plus, K20, Unga vägval och Framsteget är separata aktiviteter som följt efter Krut och erbjudits inom Jobb Borås med Arbetslivsförvaltningen i Borås Stad som huvudman. (Borås har fler deltagare och kan därmed erbjuda koncept med mer specifik målgrupp och metod.) Gröna Vägen har bedrivit verksamhet i Björbostugan och i naturen vid Ramshulan på Rya åsar med Tekniska förvaltningen i Borås Stad som huvudman. Tidsbegränsning har inom befintliga ramar utökats från 12 till 14 veckors deltagande per individ och avgränsning har fortsatt varit deltagare med stressrelaterad problematik. På Byggstenen i Tranemo har huvudman för verksamheten under året bytts till Svenljunga kommun till följd av nytt kommungemensamt samarbete. Förbundet har delfinansierat insatserna på Byggstenen och under året har verksamheten bytt lokaler samt påbörjat en anpassning av aktivitetsformerna till att framöver mer likna Ny Krafts prerehabiliterande verksamhet. I Svenljunga har teamet med arbetsterapeut och sjuksköterska från Krutprojektet implementerats i kommunens och vårdcentralens ordinarie arbete, och förbundet har istället bekostat vissa platser i Vintagebutiken. Verksamheten i Vintagebutiken kan erbjuda olika kreativa inslag och har haft låga ingångskrav likt Ny kraft. Den inledande ambitionen om att förändra butikens driftsform till socialt företagande har legat bortom förbundets påverkan. Det transnationella praktikutbytet har endast skett med en resa under året. Myndighetspersonal och verksamhetspersonal efterfrågades att utföra utbytesperioden men trots att medel fanns avsatt visade det sig svårt att bemanna vårens resa med kort varsel. Höstens resa genomfördes till Island bemannad med den personal, en kvinna och en man, som annars arbetar inom K20 i Borås. Under året slutreglerades även föregående års resa som bemannades av Herrljunga och Borås. I Mark har Folkuniversitetet erbjudit upphandlade platser under namnet ATLAS genom en option efter upphandling i januari De sociala företagen har i samverkan genom Musketörerna sålt kompletterande arbetsträningsplatser vid sina olika arbetsintegrerande företag. Geografisk placering av platserna har varit i Marks kommun samt Borås Stad. Österlångatan 74, Borås Org.nr sid 4-58-

50 Sjuhärads samordningsförbund Årsredovisning Uppföljning av budget och mål Samtliga insatser registreras i ett nationellt system för uppföljning av samverkan, SUS. Flertalet aktiviteter har till största del registrerat med utförliga uppgifter som efter utskrivning ger uppföljningsmöjligheter av förändrad försörjning etc. Personer med exempelvis skyddad identitet har undantagits från registrering och istället noterats anonymt. Vissa aktiviteter har som planerat registrerat samtliga deltagare anonymt då dessa inte har haft som direkt inriktning att påverka individens försörjning (Hälsostärkande aktiviteter har endast indirekt bidragit till detta genom ökad anställningsbarhet). Utbildningsinsatser, konferenser och annat strukturövergripande mäts endast med antal. Deltagarantal Insatsnamn Budget antal delt Antal nya delt Antal avslut delt Antal nya anonyma Budget antal v-insats Antal v- insats Antal Pågående delt delt Aktiv Hälsa i samtliga kommuner Borås Jobb Resurs Borås, Framsteget Borås, Första steget Borås, K-plus Borås, Unga vägval Borås, K Byggstenen Folkuniversitetet, i Mark Gröna Vägen Herrljunga, Ny Kraft Krut, flera kommuner och Över Granserna Ny kraft Bollebygd praktik, Sociala företag i samverkan samverkan, information och konferenser 697 Svenljunga Vintage Ulricehamnsprojektet Vårgårda, Ny kraft Övergripande, långsiktigt Antalet anonyma deltagare är 436personer och antalet deltagare som registrerats med fullständiga personuppgifter är 539 personer, dvs 975 anonyma och komplett registrerade tillsammans. Alla registreringar är inte unika individer. En deltagare kan tex delta i två olika aktiviteter samtidigt eller efter varandra vilket inte kan anges exakt med tanke på att flera är anonyma. Differensen mellan totalt antal deltagare och totalt antal unika deltagare är 37 personer. Österlångatan 74, Borås Org.nr sid 5-59-

51 Sjuhärads samordningsförbund Årsredovisning Drygt 57 % av registrerade deltagare är 16-30år, med en inbördes variation mellan insatserna beroende på om utbudet varit specifikt riktat eller ej. Kännedomen om förbundet har ökats genom digitala nyhetsbrev, fortsatt utdelning av trycksaker samt med olika studiebesök och andra mötesplatser. För konferenser, dialogmöten etc har antalsregistrering noterats till 697 deltagande. Strukturövergripande volymregistreringar har medvetet hållits på en låg nivå, trots att antalet överstiger budgeterat antal.endast de aktiviteter som förbundet själva arrangerat har räknats och varje person har enbart noterats en gång då upprepade träffar varit aktuella. För individen Generellt är utbildningsnivån låg hos deltagarna. 34% har bara grundskola som högsta avslutade studieform, och 40 % har gått ut gymnasiet (dock ej säkerställt att det är med kompletta/godkända betyg) Av de 17 % som har någon form av högskolestudier eller eftergymnasial utbildning är 74% kvinnor. Målet är en ökad grad av egenförsörjning och en förbättrad arbetsförmåga, vilket oftast inleds genom utveckling av hälsa och livskvalitet, eller påbörjande av studier. Beroende på verksamheternas inriktning finns således en skiftande målsättning även om de i ett långsiktigt perspektiv har samma syfte. Verksamheterna har gett förutsättningar till flexibilitet och personligt anpassade lösningar och aktiviteter för ökad anställningsbarhet. Deltagare har i viss utsträckning varit aktiva i planering och genomförande och har därmed stärkts i aktivitetsförmåga och tilltro till sin förmåga vilket styrks av positiva uttalanden etc. även om det inte genast leder hela vägen till egenförsörjning. De deltagare som involverats i samband gemensamma konferenser etc ger starka vittnesmål om nyttan med att bli sedd, ta del av ansvaret och sträva mot egenuppsatta aktiviteter. Ökad daglig deltagandetid, från insatsens början till utskrivning, rapporteras av flera verksamheter. Detta kan indikera måluppfyllelse ur individernas perspektiv. För verksamheterna Verksamheter har bedrivits med bred geografisk spridning och platser har fördelats till både kvinnor och män. Andel kvinnor och män har varierat. I åldersintervallet från 30 år och uppåt är kvinnornas andel överrepresenterad (73 % mot 27 %) medan männen istället är något fler än kvinnorna i de yngre åldrarna. Bland Aktiv Hälsas deltagare finns fortsatt många fler kvinnor, totalt 148 kvinnor och 99 män. Flera verksamheter har haft utbyte och konkret samverkan med andra verksamheter i förbundet. Exempelvis gemensamma utflykter, studiebesök och olika former av erfarenhetsutbyten. Bland insatserna förekommer deltagande över kommungränserna enbart i liten skala. Byggstenen och Gröna Vägen har flest deltagare folkbokförda i en annan kommun än den geografiska placeringen. Överlag har tillgången till aktiviteter varit god och utan köer. Några verksamheter har haft platser till förfogande som inte fullt ut nyttjats av remittenterna, medan vissa periodvis har haft en väntetid på någon/några veckor inför deltagande. Gröna vägen har fullbokat sina platser lång tid före start vilket lett till fördröjningar för deltagande individer. Österlångatan 74, Borås Org.nr sid 6-60-

52 Sjuhärads samordningsförbund Årsredovisning För förbundet Målet om grundläggande god ekonomisk hushållning som att driva verksamhet inom fastslagna medelsramar har uppfyllts under året. Budgeten har följts upp och rapporterats till medlemmarna. Inledningsvis rapporterades budget kvartalsvis, och efter en förfrågan till medlemmarna rapporterades året istället tertialvis. Det egna kapitalet har genom återkommande om/extraprioriteringar minskat i enlighet med budget. Ekonomin är i balans och förbundets eget kapital skapar handlingsfrihet inför 2017 samtidigt som det ligger inom de ramar (den så kallade trappan) som fastställts av nationella rådet. Förbundet har inte haft några avkastningskrav, vilket är helt i linje med lagstiftningens intention. För samhället Målsättningen är minskade sjuktal och minskad andel personer i arbetsför ålder som är beroende av offentlig försörjning samt att fler förvärvsarbetar. 28% av alla unika avslutade deltagare var vid inskrivning beroende av försörjningsstöd. Denna andel minskar till 21% av i samband med utskrivning. 15 personer totalt hade haft arbete i direkt anslutning före inskrivning, men ej i full utsträckning (Tillsammans motsvarade deras arbetsinsats 5,8 heltidstjänster) Vid utskrivning förvärvsarbetar 49 personer. 36 av dessa har arbete utan subventioner och 13 med någon form av lönesubvention. Omräknat motsvarar deras gemensamma arbetsinsats 42,3 personer i heltidstjänster. Av de 130 avslutade som hade sjukpenning/rehabpenning vid inskrivning har 110 personer kvar samma ersättning vid utskrivning, 11 personer har istället sjuk/aktivitetsersättning och övriga har aktivitetsstöd, ingen offentlig försörjning, a-kassa och personer har annan offentlig försörjning. Det kan tolkas som att många ökat sina möjligheter till framtida arbete även om de inte i dagsläget nått fram till förvärvsarbete, medan ca 8% tidigare kan ha haft fel ersättningsform vilket då har korrigerats för bättre resursnyttjande. Antalet personer som efter avslutat aktivitet inte längre är beroende av offentlig försörjning ökas från 35 till 48 personer. Förflyttningen är lägre än föregående år, vilket är rimligt med tanke på att året till större del erbjudit prerehabiliterande verksamheter än tidigare. Försörjningsform och förändringsprocent för män och kvinnor avviker stort från varandra. Mer än dubbelt så många kvinnor som män har sjukpenning/rehabpenning vid inskrivning och för kvinnorna sänks andelen medan den ökar för männen. Skillnaderna mellan kön försvinner till stor del vid uppdelning efter ålder. Statistik om antal deltagande och resultat hämtas ur det nationella systemet för uppföljning av samverkan, SUS. Noteras kan att SUS fortfarande är ett system med förbättringspotential. Supporten upplevs svår att nå och förslag till kvalitetsutvecklingsförslag har inte lett till önskade förändringar trots åtföljande förfrågan om att bekosta förändringar från förbundet. Österlångatan 74, Borås Org.nr sid 7-61-

53 Sjuhärads samordningsförbund Årsredovisning Uppföljning per kostnadsställe: Nettokostnad och finansnetto i tkr per område Prognos Utfall Budget Avvikelse efter jan-dec jan-dec jan-dec asterisk markerar kommentar nedan tertial Styrelse (arvoden, konferenser, bilers etc) Gemensamma kostnader (revision, SUS, ek service) Kansli (personal, hyra, IT, div mtrl) Information (del av VG-informatör, trycksaker) * Verksamheter i Borås * Aktiv Hälsa i Borås * Sociala företag * Utbildning/Utveckling Gröna Vägen i Borås Aktiv Hälsa i Mark Arbetslivsinriktade aktiviteter Mark, ATLAS Aktiv Hälsa Bollebygd Ny kraft Bollebygd Aktiv Hälsa Svenljunga Arbetslivsinriktade aktiviteter Svenljunga, Vintage Byggstenen i Tranemo Ulricehamn Arbetscenter, Ny Kraft Vårgårda arbetslivsinriktad verksamhet Herrljunga arbetslivsinriktad verksamhet Tranemo Aktiv hälsa Ulricehamn Aktiv hälsa Över gränserna utlandspraktik Erhållna intäkter/bidrag KRUT implementering Space Summa * Kostnadsställe 3001 ackumulerar kostnader för individinriktade aktiviteter genom Arbetslivsförvaltningen i Borås: Framsteget, K20, K-plus, Unga vägval och Första steget. * Kostnadsställe 3002 har under året tilldelats en utökad budget i samband med extraprioriteringar. Kostnad bokförd på kst 3005 * Kostnadsställe 3004 fördelas på två poster, köp av arbetsträningsplatser hos företagen (500tkr) samt coachande administration och/eller utbildningar (400tkr) till de som driver de sociala företagen * Kostnadsställe 3005 omfattar projektskrivining, Kris/Trauma & ACT mfl utbildningar, processer med beredning, SGInoll och samordningsförbundets dag samt andra prioriterade utvecklingsinsatser * Kostnadsställe 3033 Delar av beloppet kommer att återsökas från ESF (nettokostnaden för förbundet efter återsökningar kommer att vara ca 400tkr över projektets treåriga driftsperiod) Österlångatan 74, Borås Org.nr sid 8-62-

54 Sjuhärads samordningsförbund Årsredovisning Ledning och administration Styrelsen Styrelsen som leder Sjuhärads samordningsförbund har bestått av fyra ledamöter och tio ersättare. Kommunerna, som tillsammans utgör en part, har vardera haft en representant som fördelas på en ledamot och sju ersättare medan övriga tre parter haft en ledamot och en ersättare per part. Styrelsen har under året haft ett konstituerande och sex möten: 23 januari, 24 februari, 21 april, 28 maj, 11 september, 22oktober samt 13 november. Ordförande och vice ordförande har under året bildat presidium som har träffats inför styrelsemöten. Beslutande ledamöter: Margareta Lövgren (M), Marks kommun, Ordförande Peter Sand Larsson, Arbetsförmedlingen, vice ordförande Ann Larsson Försäkringskassan. Cecilia Andersson (C), Västra Götalandsregionen Ersättare Hanne Jensen (S), Västra Götalandsregionen Jonas Ryhr, Arbetsförmedlingen Andreas Pettersson, Försäkringskassan Lars-Åke Johansson (S), Borås Stad Kerstin Göss-Lindh (S), Svenljunga kommun Gulli Håkanson (Fp), Ulricehamns kommun Barbro Orrestrand (S), Bollebygds kommun Viktoria Haraldsson (C), Tranemo kommun Christina Abrahamsson (M) Herrljunga kommun Åsa Mukhopadhyay (M), Vårgårda kommun Beredningsgrupper Till stöd inför styrelsens verksamhetsplanering konsulterades fyra olika beredningsgrupper. Avsikten med den för året nyintroducerade bredningsgrupperingen var att skapa en djupare lokal förankring. Oavsett om förbundet driver projekt eller inte skall alla medlemmar ha en transparent och tydlig beredningsväg till styrelsen. För att planera gruppernas arbetsmetod och tydliggöra strukturen för en tydlig och god samverkanskunskap har konsultation av Christina Ehneström köpts in. Personal och lokaler Förbundet har inte haft egen anställd personal under året. För gemensam övergripande administration har förbundet fortsatt under året köpt tjänster från medverkande parter: Förbundschef, Anna Fagefors, En heltidstjänst för förbundets övergripande förvaltning enligt styrelsens anvisningar. Processledare/projektledare, Pernilla Knutsson heltidstjänst. Projektsamordning, Helena Thelin, deltidstjänst 80% av heltid Administration Malin Ekunger, deltidstjänst 50 % av heltid I januari flyttade kansliet från Lotsens tidigare lokaler på Österlånggatan 12A till lokaler på Österlånggatan 74 som hyrs genom Arbetslivsförvaltningen i Borås Stad. Arbetslivsförvaltningen även ställt upp med tillgång till konferenslokaler i samband med styrelsemöten och utbildningar. I viss mån har även externa lokaler hyrts, tex för utbildningar och konferenser. Österlångatan 74, Borås Org.nr sid 9-63-

55 Sjuhärads samordningsförbund Årsredovisning Externa resurser Ytterligare resurser köps in av förbundets parter eller andra externa leverantörer. Bokföring, redovisning och hantering av styrelsens arvoden etc. köps av Västra Götalandsregionen och utförs av ekonomiservice i Mariestad samt Löneservice i Vänersborg. Förbundet har även finansierat en andel av resurspersoner som på deltid gemensamt nyttjas av alla samordningsförbund i Västra Götaland: Helena Johansson har arbetat med verksamhetsuppföljning, analyser, rapporter och utbildning kopplat till SUS (sektorsövergripande system för uppföljning av samverkan). Uppdrag kring information kopplat till hemsidan har under året köpts av Västra Götalandsregionen och utförts av Ann-Sofie Mellqvist. Nyttan och kostnaden fördelas på samtliga samordningsförbund i Västra Götaland. Konsulter/Föredragshållare har även anlitats i samband med olika konferenser och informationsinsatser. Tjänster har köpts för att ta del av kunskap från professionella föredragshållare och även för att ta del av erfarenheter från tidigare deltagare. Förbundet betalar en årlig kostnad för revision. Kommunerna och regionen har genom Regionfullmäktige utsett Marie Engström Rosengren till gemensam revisor. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utses en gemensam revisor. Sedan 2012 har Deloitte upphandlats med Pernilla Rehnberg utsedd som revisor. Balanskravsavstämning Årets resultat enligt resultaträkningen tkr avgår realisationsvinster 0 tkr Justering övriga poster enligt KRL 0 tkr Årets resultat efter balanskravsjusteringar tkr Årets balanskravsresultat tkr Förbundet har inga pensionsåtaganden åt personal eller styrelse. Förbundet har inga materiella anläggningstillgångar och har inte haft investeringsbudget Budgeterat resultat år 2015 var negativ om tkr med åberopande av särskilda skäl. De särskilda skälen utgjordes av att det egna kapitalet översteg den nivå som Nationella rådet rekommenderar och som förbundet långsiktigt behöver för att finansiera sin verksamhet. Redovisat resultat uppgår till tkr vilket inte föreslås återställas med åberopande av synnerliga skäl. De synnerliga skälen utgörs av att förbundet redovisar ett planerat underskott i nivå med budget samt att det egna kapitalet per bedöms vara tillräckligt för att långsiktigt finansiera förbundets verksamhet. Ekonomisk ställning Styrelsen har bedömt att förbundet har ett långsiktigt behov av eget kapital på 2 mnkr för att kunna möta oplanerade verksamhetsförändringar. Det egna kapitalet uppgår till 2,6 mnkr per balansdagen. Österlångatan 74, Borås Org.nr sid

56 Sjuhärads samordningsförbund Årsredovisning Ekonomi Resultaträkning utfall jan-dec 2015 Utfall jan-dec 2014 Intäkter Övriga bidrag, Krut medel från ESF 7 556, ,00 Övriga intäkter -0,96 7,32 Summa Verksamhetens intäkter 7 555, ,32 Kostnader Arvoden , ,91 Reseersättning , ,44 Sociala avgifter , ,00 Övriga Personalkostnader , ,57 Verksamhetsanknutna kostnader ,17 Not ,54 Lokalkostnader , ,00 Övriga kostnader ,86 Not ,29 Summa Verksamhetens kostnader , ,75 RES1 Verksamhetens nettokostnad , ,43 Erhållna bidrag från huvudmännen , ,00 Övriga finansiella intäkter 861, ,03 Övriga finansiella kostnader , ,00 Summa Finansiella intäkter/kostnader , ,03 RES2 Resultat före extraordinära poster o spec beslut , ,40 Extraordinära intäkter 0,00 0,00 Extraordinära kostnader 0,00 0,00 RES3 PERIODENS RESULTAT , ,40 NOTER: Not 1 Verksamhetsanknutna kostnader Jan-dec 2015 Jan-dec Övriga verksamhetsanknutna tjänster , , Övriga verksamhetsanknutna kostnader , , Verksamhetsanknutna personalkostnader , , Verksamhetsanknutna resekostnader 248, , Verksamhetsanknutna lokalkostnader , , Verksamhetsankn. utbildning, kurs & konferens , ,29 Summa: , ,54* Not 2 övriga kostnader Jan-dec 2015 Jan-dec Datakommunikation , , Övriga förbrukningsinventarier , , Kontorsmaterial , , Kostnader för information och -556,24-613, Representation (ej personal) , , Tele, mobil , , IT-tjänster -204,00-204, Konsultarvoden spec utredn , , Övriga tjänster , , Övriga kostnader , ,84 Summa: , ,29** (Övriga bidrag, även det ESF medel, föregående år uppgick till kr till följd av projekt Krut, *inkl ,05kr som kostnadsbokats på konto 5538, 5545, för 2014 och saknas 2015 ** inkl. 6686,40kr som kostnadsbokats på konto 6471, 6799 och 7251 för 2014 och saknas 2015) Österlångatan 74, Borås Org.nr sid

57 Sjuhärads samordningsförbund Årsredovisning Balansräkning TILLGÅNGAR Ingående Utgående balans Förändring balans Anläggningstillgångar 0,00 0,00 0,00 Summa anläggningstillgångar 0,00 0,00 0,00 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar , , ,00 Not 1 Likvida medel , , ,59 Not 2 Summa omsättningstillgångar , , ,59 SUMMA TILLGÅNGAR , , ,59 EGET KAPITAL, AVS. och SKULDER Eget kapital Eget kapital ,87 0, ,87 Periodens resultat 0, , ,70 Summa Eget kapital , , ,17 Skulder Kortfristiga skulder , , ,42 Not 3 Summa skulder , , ,42 SUMMA EGET KAPITEL, AVS. och SKULDER , , ,59 NOTER UB UB Not 1: Kortfristiga fordringar 1511 Kundfordringar, endast ,00* 1687 Redovisningskont, Ludvikamoms , , Upplupna intäkter , ,00 Summa: , ,00 Not 2: Likvida medel 1930 Bankgiro , , Företagskonto , ,97 Summa: , ,59 Not 3: Kortfristiga skulder 2411 Leverantörsskulder , , Innehållen personalskatt 3 102, , Upplupna sociala avgifter 2 903, , Upplupna kostnader , ,72 Summa: , ,72 Österlångatan 74, Borås Org.nr sid

58 Sjuhärads samordningsförbund Årsredovisning Sammanfattning Belopp i tkr Utfall jan-dec 2015 Budget jan-dec 2015 Avvikelse jan-dec 2015 Prognos helår 2015 Utfall jan-dec Nettokostnad och finansnetto 2.Bidrag Resultat Utgående EK Ägarparternas bidrag Bidrag i kr Försäkringskassa Arbetsförmedlingen Kommuner Hälso- och sjukvårdsnämnd Totalt ( Övriga bidrag, ESF kr ) * kommunerna bidrar med andel i relation till befolkningsmängd vid föregående halvårsskifte. Resp kommun andel i kr: Bollebygd Borås Herrljunga Mark Svenljunga Tranemo Ulricehamn Vårgårda Finansieringsanalys Löpande verksamhet Årets resultat ,70 Kassaflöde från löpande verksamhet ,70 Förändring av rörelsekapital Kortfristiga fordringar ,00 Kortfristiga skulder ,70 Överlåtelse inkomster Förändring av rörelsekapital ,70 Investeringar Investeringar 0,00 Investeringsnetto 0,00 Finansieringar Långfristiga fordringar 0,00 Långfristiga skulder 0,00 Finansieringsnetto 0,00 FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL ,00 Kontroll (Se Balansrapporten) UB Likvida medel ,59 IB Likvida medel ,59 Summa: ,00 Österlångatan 74, Borås Org.nr sid

59 Sjuhärads samordningsförbund Årsredovisning Underskrifter Borås Margareta Lövgren Marks Kommun Ordförande.. Cecilia Andersson, Västra Götalandsregionen.. Ann Larsson Försäkringskassan.. Jonas Ryhr Arbetsförmedlingen Österlångatan 74, Borås Org.nr sid

60 -69-

61 -70-

62 Sammanträdesprotokoll Ordförandeberedningen Sida 1 av 1 Budget- och verksamhetsuppföljning februari 2016 Dnr 2016/153 Sammanfattning Förvaltningen redovisar en samlad budgetuppföljning per februari Kommunens ekonomiska resultat för 2016 prognostiseras uppgå till +41,7 mkr. Det budgeterade resultatet för året uppgår till 30,3 mkr. Den ekonomiska prognosen för 2016 är följaktligen 11,4 mkr bättre än budget. Verksamheternas samlade ekonomiska utfall prognostiseras bli bättre än budgeterat. Avvikelsen totalt uppgår till +3,4 mkr. Utfallet för finansförvaltningen bedöms bli 8,0 mkr bättre än budgeterat. Avvikelsen är helt kopplad till högre förväntade skatteintäkter än budgeterat. Investeringarna under årets två första månader uppgår till 4,8 mkr (2015: 8,9 mkr). Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse från ekonomichef 2. Ekonomisk rapport Ordförandens förslag kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktiges beslut Rapporten läggs till handlingarna.

63 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning Tjänsteskrivelse Budget- och verksamhetsuppföljning februari 2016 Diarienummer 2016/153, löpnummer 1001/2016 Sammanfattning Förvaltningen redovisar en samlad budgetuppföljning per februari Kommunens ekonomiska resultat för 2016 prognostiseras uppgå till +41,7 mkr. Det budgeterade resultatet för året uppgår till 30,3 mkr. Den ekonomiska prognosen för 2016 är följaktligen 11,4 mkr bättre än budget. Verksamheternas samlade ekonomiska utfall prognostiseras bli bättre än budgeterat. Avvikelsen totalt uppgår till +3,4 mkr. Utfallet för finansförvaltningen bedöms bli 8,0 mkr bättre än budgeterat. Avvikelsen är helt kopplad till högre förväntade skatteintäkter än budgeterat. Investeringarna under årets två första månader uppgår till 4,8 mkr (2015: 8,9 mkr). Förvaltningens förslag till beslut Rapporten läggs till handlingarna. Ärendet Se sammanfattning. Beslutsunderlag 1 Ekonomisk rapport Beslut lämnas till Ekonomichef Niklas Anemo Ekonomichef -72-

64 Budgetuppföljning februari 2016 Ulricehamns kommun 1 ulricehamn.se