SLUTRAPPORT. Projekttitel. Utveckling av en datorbaserad synergonomisk riskbedömningsmetod

Transkript

1 SLUTRAPPORT Projekttitel Dnr Utveckling av en datorbaserad synergonomisk riskbedömningsmetod Projektledare Hillevi Hemphälä, Lunds Tekniska Högskola, Designvetenskaper Innehåll: 1. Projektets syfte och bakgrund 2. Projektets genomförande 3. Uppnådda resultat 4. Genomförda insatser för att resultaten ska komma till praktisk användning 5. Publikationer, presentationer och annan spridning inom projektets ram 1. Projektets syfte och bakgrund Projektets syfte var att utveckla en validitets- och reliabilitetstestad synergonomisk riskbedömningsmetod, (Visual Ergonomics Risk Analysis Method VERAM) som kan användas av både praktiker och forskare för att riskbedöma arbetsplatser och närarbete. Ett sådant verktyg avser att möta kraven på synergonomiska hänsynstaganden som ställs i Arbetsmiljöverkets reviderade föreskrifter i Belastningsergonomi, AFS 2012:2. I utvecklingsarbetet av VERAM har det också ingått att skapa en utbildning i synergonomi för företagshälsovårdspersonal och andra yrkesgrupper som kan ha nytta av denna kunskap. Projektet är ett samarbete mellan Lunds Tekniska Högskola, Högskolan i Gävle och KTH-Syd. Projektets relevans och syfte Arbetsmiljöverket reviderade år 2012 föreskrifterna om belastningsergonomi (AFS 2012:2). En av uppdateringarna i förordningen är krav på att synförhållanden ska riskbedömas för att undvika undermåliga synförhållanden som kan påverka arbetsställningar och arbetsrörelser negativt. På många arbetsplatser är det företagshälsovården som utför den belastningsergonomiska riskbedömningen. För att utföra detta uppdrag behövs praktiska, systematiska och enkla metoder för att identifiera och bedöma synergonomiska risker. Metoderna ska kunna användas på olika typer av arbetsplatser och vara vetenskapligt baserade. Före tillkomsten av VERAM har det inte funnits något komplett bedömningsinstrument/bedömningsmetod för synergonomiska arbetsförhållanden eller regelbundna kurser i synergonomi vare sig i Sverige eller internationellt. Kunskapen om synergonomins påverkan på visuell men även muskuloskeletal hälsa är bristfällig både nationellt och internationellt. Bakgrund Synkrävande arbete, som t ex bildskärmsarbete, är förenat med ögonbesvär, huvudvärk och muskelbesvär i nacke och axlar (Rosenfield, 2011). För datorarbetare i Nordamerika finns studier som visar att 75-90% av individerna rapporterar subjektiva symtom från ögonen (Anshel 2005). Det finns ett antal studier som stödjer en koppling mellan synkrävande arbete, ögonbesvär och huvudvärk och/eller muskelbesvär (Aarås et al. 2001, Richter et al. 1

2 2008, Zetterlund et al. 2009). En studie av call-centerarbetare i Sverige visade att 21 % av arbetarna har både ögon- och nackbesvär (Wiholm et al. 2007). Synergonomiska problem finns även för yrken där datorarbete inte är dominerande. Kirurger och övrig operationspersonal som angav subjektiva ögonbesvär, rapporterade dubbelt så hög förekomst av muskelbesvär jämfört med personal utan ögonbesvär (Hemphälä et al. 2011). I en interventions-studie bland brevbärare minskade både ögon- och muskelbesvär efter att den synergonomiska miljön förbättrats med bland annat anpassade arbetsglasögon och optimala belysningsförhållanden (Hemphälä et al. 2012). Det är inte bara hälsa och välbefinnande som påverkas av en undermålig synergonomisk arbetsmiljö, även kvalitet och produktivitet påverkas (Eklund 2009). Belysningen är en viktig faktor, både belysningens kvantitet (styrka) och kvalitet (t ex ljusfördelning, riktning, bländning och kontrast). För låg belysningsstyrka gör det svårt att se och kan därmed sänka prestationsförmågan, medför hög belysningsstyrka kan orsaka bländning och leda till ökad ögontrötthet och minskad produktivitet (CIE, 2002). Det finns ett flertal faktorer att ta hänsyn till vid utveckling av en synergonomisk riskbedömning gällande subjektiva besvär och obehag från ögonen (Colon et al. 1999, Borsting et al. 2008, Knave et al. 1985). Det finns även enklare checklistor som används vid synundersökningar eller läkarbesök (Sheedy & Shaw-McMinn 2002, Wilson & Corlett 2005). Dessa har använts som underlag vid framtagning av VERAM. 2. Projektets genomförande Utveckling av VERAM Ett datorbaserat verktyg för synergonomisk riskbedömning, VERAM, har utformats genom en iterativ process i sex steg mellan projektgruppen, praktiker samt en referensgrupp av nordiska forskare. 1. Framtagning av en datorbaserad arbetsversion av riskbedömningsmetoden Projektgruppen formulerade en subjektiv enkät och en objektiv riskbedömningsmetod med hjälp av befintliga instrument och metoder, samt utifrån beprövad erfarenhet, avseende faktorer som är relevanta att inkludera i ett synergonomiskt bedömningsinstrument. Synrelaterade besvär: t.ex. oskärpa, dubbelseende, ögonbesvär (t.ex. trötthet, gruskänsla), huvudvärk samt smärta/obehag från fram för allt nacke och axlar, samt psykosociala faktorer. Objektiva omgivningsfaktorer: Fysiska faktorer (t.ex. belysningsstyrka, kontrastförhållanden, reflexer i omgivningen, bländning, synobjektets utformning), arbetsplatsens utformning (t.ex. bildskärmens placering, placering av armaturer, utrustning och hjälpmedel) och arbetets utformning/uppgifter (t.ex. hur synkrävande arbetet är, hur länge arbetet pågår utan avbrott). Individuella faktorer: Ålder, kön, yrke, ögonstatus. Arbetsversionen av metoden har diskuterades och reviderades med hjälp av en referensgrupp. Deltagare i referensgruppen: Allan Toomingas, Docent, Läkare, Forskare, Arbets- och miljömedicin (AMM), KI, Stockholm Ann-Kristin Nyström, Fysioterapeut, Ergonom, Stockholm Carl Lind, doktorand, Ergonomi, KTH Catarina Nordander, Läkare, Forskare, AMM Lund Eja Pedersen, Forskare, Miljöpsykologi, LTH, Lunds Universitet 2

3 Eva Jangdin, Ergonom, Fysioterapeut, ErgoInnovation Göran M Hägg, Docent, Ergonomi, Stockholm Hanne-Mari Schiötz Thorud, Fysioterapeut, Forskare, Högskolan i Buskerud og Kongsberg, Norge Hans Richter, psykolog, Professor CBF, Högskolan i Gävle Inger Arvidsson, Fysioterapeut, Forskare, AMM Lund Knut-Inge Fostervold, Psykolog, Forskare, Psykologiska Institutet, Oslo Universitet, Norge Magne Helland, Optiker, Forskare, Högskolan i Buskerud og Kongsberg, Norge Peder Wibom, Ljusdesigner, Produktchef Elektroskandia, Linköping Per Odenrick, Professor emeritus ergonomi, Ergonomi och Aerosolteknologi, LTH, Lunds Universitet Peter Palm, ergonom, doktorand, Arbets- och miljömedicin, Uppsala Teresia Nyman, Fysioterapeut, Forskare, Ergonomi, KTH Thorbjörn Laike, Professor, Psykolog, Miljöpsykologi, LTH, Lunds Universitet Werner Osterhaus, Professor Belysning, Århus Universitet, Danmark 2. Utbildning 1 och datainsamling 1 Som ett led i utvecklingen av metoden, utbildades personal från framför allt företagshälsovården teoretiskt och praktiskt i synergonomi (två tillfällen, totalt sju dagar). De 27 deltagarna utbildades i att använda den datorbaserade riskbedömningsmetoden. I samband med utbildningen våren 2015 gjorde kursdeltagarna ett antal arbetsplatsbesök (ca 10 per deltagare), där de gjort en synergonomisk riskbedömning med hjälp av metoden. Dessa bedömningar (275 st) låg till grund för ytterligare utveckling av metoden. Kursdeltagarna, dvs bedömarna, har laddat upp dokumentation från arbetsplatserna i form av fotografier eller skisser över arbetsplatsen. Efter utbildningen hölls ett tvådagarsseminarium med kursdeltagarna och projektgruppen. På detta seminarium diskuterades frågornas upplägg, förståelse, tillämpbarhet, användbarhet etc. Metoden reviderades utifrån resultaten från detta seminarium. 3. Utbildning 2, datainsamling 2, revidering och reliabilitetstest Kursomgång nr två genomfördes hösten 2015 med 20 nya deltagare, upplägget var detsamma som för kursomgång 1. Kursdeltagarna gjorde ca 10 arbetsplatsbesök var, där de genomför en synergonomisk riskbedömning med hjälp av den reviderade datorbaserade metoden. Kursdeltagarna gjorde antingen sina bedömningar parvis, dvs varje arbetsplats bedömdes av två oberoende kursdeltagare eller så återkom en bedömare till samma arbetstagare för två arbetsplatsbesök med några veckor emellan. Detta för att kontrollera inter- och intrabedömarreliabiliteten. Efter datainsamlingens slut, upprepades processen med revidering av metoden i samarbete med kursdeltagare och projektgrupp (se avsnitt 4 nedan). 4. Utbildning 3, datainsamling 3 och reliabilitetstest Kursomgång nr tre genomfördes under våren 2016 med 28 nya deltagare, upplägget var likvärdigt som för kursomgång 1. Dock hade en handbok för hur man använder den synergonomiska riskbedömningsmetoden tagits fram. Synergonomisk riskbedömning på arbetsplatser sker parvis eller som två besök av samma bedömare. Utbildningen avslutades med ett tvådagars seminarium där metoden diskuterades. 5. Slutgiltig version av den synergonomiska riskbedömningsmetoden: En avslutande diskussion om metoden har skett inom forskargruppen för att ta tillvara på erfarenheterna som framkommit under projektet. Totalt 75 kursdeltagare, från tre 3

4 kurser, har använt den synergonomiska riskbedömningsmetoden, på ungefär 600 arbetsplatser. Insamlade data har analyserats dels med avseende på överensstämmelsen mellan upprepade bedömningar av samma arbetsplats (test-retest reliabilitet), och dels med avseende på överensstämmelsen mellan olika bedömares bedömning av samma arbetsplats (inter-bedömarreliabilitet). För detta har intra-klass korrelation, variansanalys för upprepade mätningar samt icke-parametriska parvisa tester använts. De enskilda frågornas förmåga att fånga olika grader av risk och besvär undersöktes genom analys av frågornas svarsfördelning. Vidare har den interna konsistensen av frågorna i den subjektiva delen utvärderats med hjälp av bland annat statistisk bearbetning med Cronbachs alfa-metodik. 3. Uppnådda resultat Innehållet i VERAM Metoden är uppbyggd med ett subjektivt frågeformulär vilket besvaras av arbetstagarna och en objektiv bedömning utförd av kursdeltagaren/bedömaren. Subjektiva frågeformuläret I det subjektiva frågeformuläret besvarar arbetstagaren frågor om olika besvär och skattar den visuella miljön, avseende de senaste fyra veckorna. De första frågorna handlar om ögonbesvär, både förekomst och svårighetsgrad för nio olika symptom; sveda i ögonen, ögonklåda, gruskänsla, ögonvärk, ljuskänslighet, rödögdhet, tårögdhet, torrhet i ögonen och ansträngda eller trötta ögon. Ögonbesvärsfrågan kompletteras också med frågan om arbetstagaren anser att de har påverkat arbetsförmågan och om besvären avtar eller försvinner vid ledighet. Arbetstagaren skattar också hur deras syn har fungerat, om de har sett oskarpt eller dubbelt. Det kommer också frågor om huvudvärk, migrän och fysiska besvär från överkroppen (nacke, skuldra/axel, övre rygg och arm/hand). Den visuella miljön skattas av arbetstagaren. De besvarar frågor om dagsljus, hur väl de kan genomföra sina uppgifter i den ljussituationen de har på arbetet, om de har för starka armaturer på sin arbetsplats, besvär av blänk och reflexer och avslutningsvis om de upplevt stress på sin arbetsplats och om de använder glasögon eller linser och i förkommande fall av vilken typ (progressiva, rumsprogressiva, närprogressiva etc.). Objektiva bedömningen Den objektiva bedömningen är indelad i fyra delar. Del 1 - ljusmätningar Första delen innebär att bedömaren mäter belysningsstyrkor och luminanser på arbetsplatsen. Den visuella miljön är indelad i tre olika områden, det inre arbetsområdet, yttre arbetsområdet och den perifera omgivningen. Mätningarna sker inom alla dessa tre områden. Se Figur 1. 4

5 Figur 1. Exempel på den visuella miljöns olika arbetsområden. Del 2 Objektiva bedömningar Den andra delen innebär att bedömaren tar ställning till olika synergonomiska faktorer på arbetsplatsen. Bedömaren börjar med att beskriva vilken huvudsaklig arbetsuppgift som bedöms, datorarbete eller annat. Sedan finns möjlighet att lägga in foton eller en skiss över arbetsplatsen. Nedan finns några exempel på frågor som ingår. Där det är relevant visas de samlade inlagda värdena från ljusmätningar och viktiga subjektiva besvär såsom luminansförhållande, belysningsstyrka, jämnhetsvärde och Arbetstagaren besväras av för starka lampor på arbetsplatsen som en hjälp för bedömaren att skatta den visuella miljön. Bedömaren kan därför relativt enkelt göra en samlad bedömning av nedanstående faktorer i kategorierna rött, gult och grönt. Dagsljusfrågor: Finns det tillfredsställande dagsljus? och Finns det risk för dagsljusbländning? Belysning allmänt: Indirekt eller/och direkt ljus?, Uppfyller ljuskällornas färgåtergivning de krav arbetet ställer? och går det att dimra ljuset?. Belysningsstyrka: Uppfylls kravet på belysningsstyrka inom arbetsområdet enligt rekommendationerna i Ljus och Rum?. Bländning: Finns risk för bländning direkt från armaturerna?. Arbetsytor och arbetsmaterial: blänk, reflexer och skuggbildningar. Arbetsobjekt annat: synavstånd till arbetsobjekt, mätning av blickvinkel både i relation till horisontallinjen och till Nyströmlinjen (se förklaring nedan). Arbetsobjekt Bildskärm: Tid vid bildskärm, synavstånd, teckenhöjd, blickvinkel (horisontell och Nyström), blickvinkel vinkelrätt mot skärmens yta. Belastningsergonomi bedömning av arbetsställningar: Bedömning av hur stor del av arbetstiden där extrema arbetsställningar förekommer Nacke framåt >20, bakåtböjd > 0, vriden/roterad >0, sidoböjd >20 framåtskjutet och Rygg Framåtböjd >20 Del 3 Uppföljande frågor Den tredje delen är uppföljande frågor vilket innebär att om arbetstagaren fyllt i några besvär i första delen eller att de bedömt att den visuella miljön är dålig, så kommer detta 5

6 upp här och ger en diskussionsgrund som bedömaren kan använda i samtal med arbetstagaren. Dessutom finns några uppföljande frågor såsom förekomst av ögonsjukdomar, synfenomen, allergier och om de tar några mediciner som kan påverka ögonen. Del 4 - Åtgärdsförslag Den fjärde delen består av åtgärdsförslag. Bedömningen som gjordes i andra delen kommer automatiskt upp på skärmen och därefter får bedömaren rekommendera åtgärder för de faktorer som bedömdes gula eller röda, sedan finns möjlighet att kommentera specifikt om vilka åtgärder som bör genomföras. När det gäller synförbättrande åtgärder och belastningsergonomi finns det även möjlighet att rekommendera ytterligare undersökningar, som att arbetstagaren bör genomgå en synundersökning hos en optiker eller för belastningsergonomin att man bör göra en fördjupad undersökning av belastningssituationen. Handbok för VERAM En handbok har upprättats med rekommendationer, olika tillvägagångssätt och exempel för att underlätta bedömningen. Handboken beskriver hur och var man ska göra belysningsmätningar, hur man kan tolka svaren från den subjektiva enkäten och hur man gör bedömningarna för de olika riskerna. Det hänvisas också till olika standards och i vilka av Arbetsmiljöverkets författningssamlingar som man hittar paragrafer som hanterar just det området. Projekt gruppen kommer att fortsätta med arbetet med att förbättra handboken. Horisontallinjen, Reids blickvinkel och Nyströmlinjen Blickvinkeln mäts hos alla arbetstagare som arbetar vid bildskärm på två sätt. Den ena är horisontallinjen vilket är vinkeln mellan en horisontal linje som är rakt fram och blicklinjen till mitten av skärmen. De rekommendationer som finns gällande horisontallinjen är att det ska vara ca graders nedåt vinkel till mitten på skärmen. Men denna rekommendation är endast tillämplig då arbetstagaren håller huvudet upprätt dvs i lodlinjen. Då huvudet hålls framåtlutat eller bakåtlutat är blickvinkel i relation till horisontallinjen ointressant. För att kunna utforma en metod att mäta en bra reliabel blickvinkel diskuterades därför andra tillvägagångssätt. Reids blickvinkel utgår från en linje mellan örongången och orbitas (ögonhålans ben) underkant för att hitta en utgångspunkt som kan användas för att hitta den rätta vinkeln för den huvudställning som arbetstagaren har. I detta projekt så skulle blickvinkeln beräknas med hjälp av foto, då var det svårt att göra en bedömning med hjälp av Reids, då orbitas underkant kan vara svårlokaliserad. En av fysioterapeuterna i referensgruppen, Ann-Kristin Nyström, formulerade då ett nytt förslag som underlättade tillvägagångssättet. När man tog ett foto kunde man lättare hitta en linje mellan örongången och ögonvrån, vilket i detta projekt benämndes Nyströmlinjen. Se figur 2. 6

7 Figur 2. Skillnaden mellan vinkeln för Nyströmlinjen och horisontallinjen. Validering av den framtagna metoden VERAM har testats och analyserats för att kontrollera hur valid metoden är. Deltagarna i andra och tredje utbildningsomgången har samlat in data vid arbetsplatsbesök hos totalt 220 individer när de testade metoden. Dessa data har analyserats vidare. Frågorna i den subjektiva enkäten bedöms i tillräcklig grad mäta det som är tänkt att de ska mäta. Arbetstagarna rapporterar endast marginella problem med att förstå hur de ska svara, eller betydelsen av de olika frågorna. När de olika frågorna har analyserats vad gällande frekvensen av respektive besvarade svarsalternativ i den subjektiva enkäten, har ett fåtal frågor över 80 % svarsfrekvens för ett av svarsalternativen. Se Figur 3. I vanliga fall vill man i utformningen av en enkät inte få över 80 % på något svarsalternativ, då det kan visa på en svaghet i enkäten. I denna enkät är det relevant att hitta de individer som har besvär, även om det är en mindre andel av populationen. Till exempel har över 80 % av individerna har svarat att de inte upplever dubbelseende (Se Figur 3, nr 23), vilket är bra. Men det är viktigt att fånga upp de % som faktiskt upplever dubbelseende. Se Bilaga 1 för förklaring av kodningen. Figur 3. Diagram över svarsfrekvens för det mest förekommande svaret på varje fråga i den subjektiva delen, se Bilaga 1 för information om vad de olika variablerna står för. 7

8 Syftet med denna studie var att få fram en väl fungerande metod. I den samlade bedömningen av dagsljuset ingår tillfredsställande dagsljus, möjlighet till utblick, bländning från dagsljuset under den ljusa respektive mörka årstiden. Dagsljuset bedömdes som dåligt (rött) i ca 15 % av arbetsplatsbesöken. Se Figur 4. Den totala bedömningen av belysningen bedömdes i mer än 20 % av fallen som otillfredsställande (rött). Här ingår faktorer som om direkt/indirekt ljus finns, ljusets riktning mot arbetsytan, tillräckligt god färgåtergivning och om det går att förändra allmänbelysningen på något sätt (dimra, tända/släcka delar av belysningen etc.). Se Figur 4. Figur 4. Diagram över den samlade bedömningen för dagsljus, belysning, belysningsstyrka och bländning. Den samlade bedömningen av belysningen gällde om den uppmätta belysningsstyrkan uppfyllde de rekommendationer som gällde för aktuell typ av arbete (enligt Ljus och Rum, eller SSEN Belysning inomhus). Glädjande nog rapporterade mer än 50 % av individerna en god nivå på belysningsstyrkan på sin arbetsplats, men ungefär 10 % av bedömningarna rapporterade oacceptabelt låg eller hög belysningsstyrka (rött) på arbetsytan. Se Figur 4. Risk för bländning (eller att det finns för ljusa armaturer i synfältet) bedömdes finnas hos ungefär 65 % av individerna (gult och rött). Se Figur 4. 8

9 Figur 5. Diagram över de samlade bedömningarna för flimmer, arbetsytor, arbetsobjekt och arbetsställning. Den samlade bedömningen av flimmer innehåller både visuellt flimmer och icke-visuellt flimmer. Bedömningarna visade att nästan 70 % var bra (grönt) men att det fortfarande var drygt 30 procent där det kunde bli problem (gult och rött). Se Figur 5. Arbetsytornas samlade bedömning innehöll blänk och reflexer i ytor, blanka/ljusa/mörka arbetsytor och skuggbildningar inom arbetsområdet. Där var ungefär 15 procent av bedömningarna röda, att det var så stora problem så att det bör åtgärdas relativt omgående. Se Figur 5. Arbetsobjektets samlade bedömning innehåller antingen bildskärmen eller annat arbetsobjekt. För bildskärmen ingår vilken arbetsställning som bedöms, typ av bildskärm, om det går att vinkla om skärmen, om arbetstagaren kan växla mellan sittande och stående. För annat arbetsobjekt anges vilken arbetsställning som bedöms och om arbetstagaren kan växla mellan sittande och stående. Arbetsställningen bedömdes beroende på hur stor del av tiden som där kroppen var i en belastande arbetsställning, till exempel som att man är framåtlutad under en del av tiden. Reliabilitetstestning av metoden Både den subjektiva och den objektiva delen visar god överenstämmelse vid upprepade mätningar. Figur 6 visar överenstämmelse för den objektiva delen när bedömningen gjorts av samma bedömare två gånger (test-retest). T1 = tillfälle 1 och T2 = tillfälle 2. Detta innebär att bedömaren har i de flesta fallen gjort samma bedömning de två olika gångerna de varit på samma arbetsplats. Ett exempel är bedömningen för bländningsrisken. Den var likartad i de flesta fallen, detta betyder att en bedömare har gjort en likvärdig bedömning även om man kommer till samma individ några veckor senare. 9

10 Figur 6. Visar hur samma bedömare skattade de olika bedömningsområdena hos en och samma arbetstagare vid två besök som genomfördes med några veckors mellanrum. 10

11 Figur 7. Bedömningar som gjorts av två olika bedömare hos samma arbetstagare. Figur 7 visar överenstämmelsen mellan två olika bedömare (B1 och B2) som bedömt samma arbetsplats: Notera exempelvis belysningsstyrka, vilket innebär om belysningsstyrkas nivå anses som att uppfylla de rekommendationer som finns för den sortens arbete som bedöms. Båda bedömarna gör en likvärdig bedömning i de flesta fallen. 11

12 Avvikelse i projektet utifrån projektbeskrivningen Några förändringar i upplägget har skett under projekts gång. Syftet var att varje delkurs skulle ha 30 deltagare men på grund av avhopp blev det totalt 75personer som genomgått kursen, testat, använt och utvärderat metoden istället för 90 personer. Notera att deltagarna respektive arbetsgivarna i hög utsträckning finansierat deltagandet i utbildningen vad gäller kost och logi samt arbetstid. 75 personer är därför ett mycket gott deltagarantal. Synundersökningar av arbetstagarna bedömdes inte vara relevant för framtagningen av metoden och togs därför bort. För att undersöka reliabiliteten för riskbedömningarna som genomförts av kursdeltagarna var det planerat att personer i projektgruppen skulle genomföra oberoende riskbedömningar på en del av arbetsplatserna. Detta moment togs bort då det bedömdes att kursdeltagarnas/bedömarnas reliabilitetstester var fullgoda. 4. Genomförda insatser för att resultaten ska komma till praktisk användning Projektets praktiska betydelse Det finns i dagsläget en stor efterfrågan bland ergonomer och personal inom företagshälsovården på utbildning inom synergonomi. Den enda synergonomiska utbildning som finns i Sverige idag, är enbart öppen för optiker. I denna studie har det utbildats 75 personer från framförallt företagshälsovården inom synergonomi vilket har stor praktisk betydelse för tillgången på kompetent personal. Det planeras att även startas en synergonomisk riskbedömningsutbildning som även i fortsättningen avses erbjudas till intresserade, dock finns ännu inga finansieringsmöjligheter till en sådan utbildning. Innan studiens genomförande diskuterades möjligheten att lägga upp VERAM som en öppet tillgänglig metod på till exempel Arbetsmiljöverkets sida, men under projektets gång framkom att det behövs en kurs i synergonomisk riskbedömning för att kunna göra bedömningarna korrekt. Projektgruppen bedömer därför att den fullständiga metoden inte bör finnas tillgänglig öppet med tanke på risken för inkompetent tillämpning och därmed felaktiga rekommendationer och åtgärder i de enskilda fallen. Den främsta anledningen är att för att kunna bedöma kvaliteten på ljuset, liksom att genomföra ljusmätningar, måste brukaren av metoden ha praktisk och teoretisk kunskap om hur detta genomförs och tolkas. För att kunna tillgodogöra sig denna kunskap krävs en kurs. Det finns dock synergonomiska checklistor som kan tillgängliggöras öppet till stöd för dem som inte kan gå kursen. Det finns ett stort internationellt intresse av att kunna riskbedöma den visuella miljön och en stor kunskapsbrist även internationellt. Förhoppningen är att kunna medverka till en spridning av metoden på olika språk. VERAM kan nationellt komma till god nytta och förebygga besvär och på detta sätt bidra till mer hälsosamma arbetsplatser. Redan nu finns 75 ergonomer och arbetsmiljöingenjörer som har kunskapen om synergonomisk riskbedömning och kan använda sig av metoden för att förbättra den visuella miljön i Sverige. 12

13 5. Publikationer, presentationer och annan spridning inom projektets ram Medverkan i konferenser och seminarier: Hemphälä, H., Zetterberg, C., Lindeberg, P., Nylén, P., 2014, A method for assessing risks within Visual Ergonomics, Nordic Ergonomic Society Annual Conference, NES/ODAM, Köpenhamn, Danmark Zetterberg, C., Hemphälä, H., 2014, Workshop: Lighting, visual ergonomics and health implications, Nordic Ergonomic Society Annual Conference, NES/ODAM, Köpenhamn, Danmark Hemphälä, H., Zetterberg, C., Lindeberg, P., Heiden, M., Nylén, P., 2015, A risk assessment method for visual ergonomics, CIE conference (Lighting conference), Manchester, UK Hemphälä, H., Zetterberg, C., Lindeberg, P., Heiden, M., Nylén, P., 2015, A method for assessing risks within Visual Ergonomics, IEA, International Ergonomics Association conference, Melbourne, Australia Hemphälä, H., Zetterberg, C., Lindeberg, P., Heiden, M., Nylén, P. Odenrick, P.,2015 A method for assessing risks within Visual Ergonomics, Nordic Ergonomic Society Annual Conference, NES, Lillehammer, Norge Hemphälä, H., Osterhaus, W., Nylén, P., 2016, Lighting at computer workstations, AHFE Applied Human Factors and Ergonomics conference, Orlando, Florida Hemphälä, H., Zetterberg, C., Lindeberg, P., Heiden, M., Nylén, P. Odenrick, P., 2016, A method for assessing risks within visual ergonomics, NES- Nordic Ergonomic Society Annual Conference, Kuopio, Finland Föreläsningar där VERAM diskuterades: Arbets- och miljömedicinska vårmötet i Uppsala 2014 samt i Örebro Internt forskningsseminarium vid Högskolan i Gävle, Akademin för Hälsa och Arbetsliv, Nätverksträff i Falun för ergonomer arrangerat av Arbets- och miljömedicin Uppsala, Fristående kurs i belastningsergonomisk riskbedömning för fysioterapeuter/ergonomer vid Högskolan i Gävle, 2014, 2016 och 2017 Optikerutbildningen, Kalmar, ht 2014, ht 2015, ht 2016 Optikerutbildningen, HSN, Högskolen i Söröst-Norge, Norge, vt 2015, vt 2016 Planerade konferenser och artiklar Konferenser: Hemphälä, H., Zetterberg, C., Lindeberg, P., Heiden, M., Nylén, P. Odenrick, P., 2017, A method for assessing risks within visual ergonomics, NES- Nordic Ergonomic Society Annual Conference, Lund, Sweden Hemphälä, H., Zetterberg, C., Lindeberg, P., Heiden, M., Nylén, P. Odenrick, P., 2017, A method for assessing risks within visual ergonomics, FALF, Forum för Arbetslivsforskning, Alnarp, Sweden Artiklar: Validity of a new risk assessment method for visual ergonomics, VERAM kommer att innehålla framtagningsprocessen av metoden, kommer att skickas till en vetenskaplig tidskrift Risk assessment of visual ergonomics: reliability of a new method, VERAM kommer att innehålla testing av reliabiliteten och validiteten hos metoden. kommer att skickas till en vetenskaplig tidskrift 13

14 Bilaga1 Innebörd av variabelnamn: 1 Sveda i ögonen (0=Aldrig, 1=Enstaka gånger, 2=Någon/några gånger/vecka, 3=Nästan dagligen) 2 Ögonklåda (0=Aldrig, 1=Enstaka gånger, 2=Någon/några gånger/vecka, 3=Nästan dagligen) 3 Gruskänsla (0=Aldrig, 1=Enstaka gånger, 2=Någon/några gånger/vecka, 3=Nästan dagligen) 4 Ögonvärk (0=Aldrig, 1=Enstaka gånger, 2=Någon/några gånger/vecka, 3=Nästan dagligen) 5 Ljuskänslighet (0=Aldrig, 1=Enstaka gånger, 2=Någon/några gånger/vecka, 3=Nästan dagligen) 6 Rödögdhet (0=Aldrig, 1=Enstaka gånger, 2=Någon/några gånger/vecka, 3=Nästan dagligen) 7 Tårögdhet (0=Aldrig, 1=Enstaka gånger, 2=Någon/några gånger/vecka, 3=Nästan dagligen) 8 Torrhet i ögonen (0=Aldrig, 1=Enstaka gånger, 2=Någon/några gånger/vecka, 3=Nästan dagligen) 9 Ansträngda eller trötta ögon (0=Aldrig, 1=Enstaka gånger, 2=Någon/några gånger/vecka, 3=Nästan dagligen) 10 Sveda i ögonen (0=Lätta/lindriga besvär, 1=Måttliga besvär, 2=Svåra/uttalade besvär) 11 Ögonklåda (0=Lätta/lindriga besvär, 1=Måttliga besvär, 2=Svåra/uttalade besvär) 12 Gruskänsla (0=Lätta/lindriga besvär, 1=Måttliga besvär, 2=Svåra/uttalade besvär) 13 Ögonvärk (0=Lätta/lindriga besvär, 1=Måttliga besvär, 2=Svåra/uttalade besvär) 14 Ljuskänslighet (0=Lätta/lindriga besvär, 1=Måttliga besvär, 2=Svåra/uttalade besvär) 15 Rödögdhet (0=Lätta/lindriga besvär, 1=Måttliga besvär, 2=Svåra/uttalade besvär) 16 Tårögdhet (0=Lätta/lindriga besvär, 1=Måttliga besvär, 2=Svåra/uttalade besvär) 17 Torrhet i ögonen (0=Lätta/lindriga besvär, 1=Måttliga besvär, 2=Svåra/uttalade besvär) 18 Ansträngda eller trötta ögon (0=Lätta/lindriga besvär, 1=Måttliga besvär, 2=Svåra/uttalade besvär) 19 Påverkar synbesvärarbetsförmågan (0=Nej, 1=Ja, lite, 2=Ja, mycket) 20 Ögonbesvär minskar/försvinner vid ledighet (0=Ja, över natten (eller till nästa skift), 1=Ja, över helgen eller längre, 2=Nej) 21 Hur fungerar synen på nära avstånd (0=Mycket bra, 1=, 2=, 3=, 4=Mycket dåligt) 22 Ser Suddigt på nära avstånd (0=Aldrig, 1=Enstaka gånger, 2=Någon/några gånger/vecka, 3=Nästan dagligen) 23 Ser dubbelt på nära avstånd (0=Aldrig, 1=Enstaka gånger, 2=Någon/några gånger/vecka, 3=Nästan dagligen) 24 Svårt att hitta fokus när man flyttar blicken från avstånd till nära (0=Aldrig, 1=Enstaka gånger, 2=Någon/några gånger/vecka, 3=Nästan dagligen) 25 Migrän (0=Ja, 1=Nej) 26 Huvudvärk Frekvens (0=Aldrig, 1=Enstaka gånger, 2=Någon/några gånger/vecka, 3=Nästan dagligen) 27 Huvudvärk Intensitet (0=Ingen, 1=, 2=, 3=, 4=, 5=, 6=, 7=, 8=, 9=, 10=Värsta tänkbara) 28 Påverkar huvudvärken arbetsförmågan (0=Nej, 1=Ja, lite, 2=Ja, mycket) 14

15 29 Var får du huvudvärk? (0=Kring ögonen, tinningarna eller pannan, 1=Annat område) 30 När får du huvudvärk? (0=På morgonen/förmiddagen, 1=På eftermiddagen/kvällen) 31 Huvudvärk minskar/försvinner vid ledighet (0=Ja, över natten (eller till nästa skift), 1=Ja, över helgen eller längre, 2=Nej) 32 Besvär i nacke (0=Aldrig, 1=Enstaka gånger, 2=Någon/några gånger/vecka, 3=Nästan dagligen) 33 Besvär i skuldra/axel (0=Aldrig, 1=Enstaka gånger, 2=Någon/några gånger/vecka, 3=Nästan dagligen) 34 Besvär i övre rygg (0=Aldrig, 1=Enstaka gånger, 2=Någon/några gånger/vecka, 3=Nästan dagligen) 35 Besvär i arm/hand (0=Aldrig, 1=Enstaka gånger, 2=Någon/några gånger/vecka, 3=Nästan dagligen) 36 Smärtintensitet nacke (0=Ingen, 1=, 2=, 3=, 4=, 5=, 6=, 7=, 8=, 9=, 10=Värsta tänkbara) 37 Smärtintensitet skuldra/axel (0=Ingen, 1=, 2=, 3=, 4=, 5=, 6=, 7=, 8=, 9=, 10=Värsta tänkbara) 38 Smärtintensitet övre rygg (0=Ingen, 1=, 2=, 3=, 4=, 5=, 6=, 7=, 8=, 9=, 10=Värsta tänkbara) 39 Smärtintensitet arm/hand (0=Ingen, 1=, 2=, 3=, 4=, 5=, 6=, 7=, 8=, 9=, 10=Värsta tänkbara) 40 Påverkar nackbesvär arbetsförmågan (0=Nej, 1=Ja, lite, 2=Ja, mycket) 41 Påverkar skuldra/axelbesvär arbetsförmågan (0=Nej, 1=Ja, lite, 2=Ja, mycket) 42 Påverkar besvär från övre rygg arbetsförmågan (0=Nej, 1=Ja, lite, 2=Ja, mycket) 43 Påverkar besvär från arm/hand arbetsförmågan (0=Nej, 1=Ja, lite, 2=Ja, mycket) 44 Besvär i nacke minskar/försvinner vid ledighet (0=Över natten (eller till nästa skift), 1=Över helgen eller längre, 2=Nej) 45 Besvär i skuldra/axel minskar/försvinner vid ledighet (0=Över natten (eller till nästa skift), 1=Över helgen eller längre, 2=Nej) 46 Besvär i övre rygg minskar/försvinner vid ledighet (0=Över natten (eller till nästa skift), 1=Över helgen eller längre, 2=Nej) 47 Besvär i arm/hand minskar/försvinner vid ledighet (0=Över natten (eller till nästa skift), 1=Över helgen eller längre, 2=Nej) 48 Besvär av inkommande dagsljus under ljus årstid (0=Nej, aldrig, 1=Ibland, 2=Oftast, 3=Ja, alltid) 49 Besvär av inkommande dagsljus under mörk årstid (0=Nej, aldrig, 1=Ibland, 2=Oftast, 3=Ja, alltid) 50 Medelvärde av 48 och Tillräckligt bra ljus för att genomföra arbetsuppgifter (0=Nej, aldrig, 1=Ibland, 2=Ofta, 3=Ja, så gott som alltid) 52 Hur bedömes mängden ljus på arbetsytan (0=För låg, 1=Tillfredsställande, 2=För hög) 53 Besväras av starka lampor (0=Nej, aldrig, 1=Ibland, 2=Ofta, 3=Ja, så gott som alltid) 54 Besväras av blänk/reflexer i material/ytor (0=Nej, aldrig, 1=Ibland, 2=Ofta, 3=Ja, så gott som alltid) 55 Besväras av blänk/reflexer i bildskärm (-1=Använder inte bildskärm i arbetet, 0=Nej, aldrig, 1=Ibland, 2=Ofta, 3=Ja, så gott som alltid) 56 Frekvens av upplevd stress (0=Aldrig, 1=Enstaka gånger, 2=Någon/några 15

16 gånger/vecka, 3=Nästan dagligen) 57 Intensitet av upplevd stress (0=Ingen, 1=, 2=, 3=, 4=, 5=, 6=, 7=, 8=, 9=, 10=Värsta tänkbara) 16