PROPOSITIONER ELEVRÅDS- KONGRESSEN 2017

Transkript

1 PROPOSITIONER ELEVRÅDS- KONGRESSEN 2017

2 Bästa elevrådare, Hösten har kommit igång på riktigt och Elevrådskongressen 2017 är snart här. Det innebär att det snart är dags för er elevrådare ute i landet att bestämma över organisationens framtid! 2017 har varit ett fullspäckat och spännande år. Sveriges elevråd SVEA har varit en tung aktör i skolpolitiken och vi har fortsatt vara en viktig makthavare. Vi har bidragit med elevfokus på många olika sätt i skolpolitiken. Vi har hållit i väldigt många utbildningar och träffar runt hela landet. Vår nya fokusfråga om rättssäkra betyg har vi väckt till diskussion och lyckats sätta i rampljuset. Vi har ett fantastiskt utgångsläge för er elevrådare att under Elevrådskongressen 2017 vara med att skapa en ännu bättre organisation. Framför dig har du Förbundsstyrelsens propositioner, det vill säga förbundsstyrelsens förslag till Elevrådskongressen. Läs, diskutera och fundera. Vad tycker ni? På denna Elevrådskongress ska vi bland annat ta upp fem olika propositioner: Verksamhetsplan Skolpolitisk fokusfråga Grundprinciper Skolpolitiskt program Medlemsavgift Till varje proposition finns det några diskussionsfrågor, de finns där för att hjälpa till att sätta igång en diskussion om innehållet och om organisationen. Om ni har några frågor på propositionerna är det bara att skicka ett mail till fs@svea.org eller ringa/ smsa så svarar vi! Vi längtar efter att få träffa er alla på kongressen och följa spännande diskussioner, höra era tankar och se magiska beslut fattas! All kärlek, Sveriges elevråd SVEAs förbundsstyrelse genom Förbundsordförande Julia Lindh och Vice förbundsordförande Jakob Amnér 2

3 VERKSAMHETSPLAN s. 4 GRUNDPRINCIPER s. 9 MEDLEMSAVGIFT s. 11 FOKUSFRÅGA s. 12 SKOLPOLITISKA PROGRAMMET s. 15 3

4 Förbundsstyrelsens proposition på Sveriges elevråd SVEA:s Verksamhetsplan 2018 Elevrådskongressen 2017 Syftet med Sveriges elevråd - SVEA:s verksamhetsplan är att beskriva vilken verksamhet som ska bedrivas, och vad som ska uppnås under det kommande året. Verksamhetsplanen är skriven utifrån vad ni vill att Sveriges elevråd - SVEA ska utföra och inte konkret hur det ska göras. Vi vet att det är ni som själva vet bäst vilka behov, problem, styrkor och utmaningar era elevråd har. Det är därför det är ni medlemmar som avgör vilket resultat ni vill få ut av verksamheten. I vårt förslag på verksamhetsplan finns den övergripande prioriteringen. Den beskriver hur organisationen långsiktigt skall jobba med att uppfylla sina syften. Därefter kommer den fokusfråga som antas av kongressen att skrivas in bredvid den redan antagna fokusfrågan från Elevrådskongressen 2016: Rättssäkra betygen, nu! De tre sista målen är skrivna utifrån Sveriges elevråd - SVEAs syftesparagraf (Stadgarna, 1 Kap. 3 ). Vi får på så sätt en tydlig koppling till de viktigaste områdena i vår verksamhet. De här syftena har våra medlemmar beslutat om på tidigare elevrådskongresser. Under Samla och stärka elever i demokratiska forum och Värna elevers rättigheter vill vi att ni rangordnar målen så att det viktigaste också blir det som prioriteras först. Prioriteringen kommer att vara en tydlig riktlinje för förbundsstyrelsen i arbetet med verksamhetsplanen. Under Representera och föra fram elevers röst vill vi inte att målen rangordnas eftersom de är svåra att prioritera gentemot varandra. Därför kommer lika högt verksamhetsfokus läggas på dessa verksamhetsmål. De här förändringarna har förbundsstyrelsen gjort: Vi har lagt till ett verksamhetsmål för en ökad satsning på påverkan under valåret Vi har uppdaterat rubrikerna för att förtydliga verksamhetsmålen Vi har uppdaterat texten så att verksamhetsmålen även är aktuella idag Därför föreslår förbundsstyrelsen Elevrådskongressen besluta att anta propositionen för Sveriges elevråd - SVEAs Verksamhetsplan 2018 DISKUTERA MERA! Vilken verksamhet ska Sveriges elevråd - SVEA bedriva? Hur ska målen prioriteras? Vad vill ni att organisationen skall uppnå? 4

5 VERKSAMHETSPLAN 2018 ÖVERGRIPANDE PRIORITERING Sveriges elevråd - SVEA är en organisation av och för elevråd. För att uppnå sina syften, och se till att Sveriges elever är en tung instans i skolfrågor på alla nivåer, ska verksamheten genomsyras av tre områden: expansion, representation och makt. Expansion innebär att bli fler och starkare, att ena en mångfald av elever och elevråd till en starkare rörelse. För att uppnå det behöver Sveriges elevråd - SVEA vara en enkel organisation att bli medlem i och stanna i. Nationellt och regionalt behöver organisationen satsa på att stärka varumärket, förmedla värdena i organisationen och aktivt rekrytera medlemmar. Representation innebär att använda den medlemsbas som finns och skapa en starkare interndemokrati där vi ser till att Sveriges elevråd - SVEA i samtliga organisationsled är representativa för sina medlemmar i värden och frågor. Makt innebär att Sveriges elevråd - SVEA ska kräva och utöva makt, både lokalt, regionalt och nationellt. Idag behövs en enad röst, både av elevråden och eleverna på den enskilda skolenheten, regionalt och nationellt av dess samarbetsorganisation. SKOLPOLITISK FOKUSFRÅGA Fokusfråga Rättssäkra betygen, nu! Elever ska ha rättssäkerhet. Betygen är det kvitto som eleven får med sig för sitt totala arbete i skolan och är avgörande för att sedan kunna välja den utbildning och karriär som eleven vill ha. Att överklaga myndighetsbeslut som påverkar en individs framtid måste ses som en självklar rättighet. Att se till att elever får rättssäkra betyg måste sättas i första hand och ska inte ställas mot till exempel effektivitet eller ekonomiska kostnader. Rättssäkra betygen, nu! Fokusfråga : (här kommer antagen fokusfråga för 2018/2019 att klistras in) 5

6 SAMLA OCH STÄRKA ELEVER I DEMOKRATISKA FORUM Sveriges elevråd - SVEA ska skapa förutsättningar för att: Elevrådet engagerar och inkluderar eleverna i elevrådets arbete Ett demokratiskt elevråd engagerar och inkluderar alla elever på skolan. För att aktivera eleverna till att vilja påverka måste elevrådet vara relevant, meningsfullt och inkluderande. Eleverna är de som styr vad elevrådet ska göra, och genom det kan de göra verklighet av sina idéer. Skolans personal ska inte delta i elevrådsarbetet mer än för att skapa förutsättningar för elevrådets verksamhet. Engagemang är en viktig framgångsfaktor för elevråd som bör tillvaratas och uppmuntras av både skola, elever och elevråd. Elevrådet har en fungerande struktur För att skapa ett demokratiskt elevråd krävs en fungerande struktur där eleverna i elevrådet själva får bestämma form och uppbyggnad. Demokratiska beslutsprocesser gör att eleverna kan lita på elevrådet. Kunskap om elevrådsarbete och organisationsstruktur är en viktig förutsättning för verksamhetens utveckling. En fungerande struktur skapar även möjligheter för bra överlämning från elever som lämnar elevrådet. På så sätt kan elevrådet utvecklas istället för att behöva uppfinna hjulet på nytt. Förutsättningar för en fungerande elevrådsstruktur skall ges från skolan. Elevrådet har kunskap om projektledning och marknadsföring En förutsättning för att elevrådet ska kunna bedriva verksamhet är att ha kunskap och verktyg för att få saker att hända. Projektledning och marknadsföring är två viktiga kompetenser för att gå från idé till verklighet och nå ut med sin verksamhet. Att elevrådet har ett starkt varumärke kopplat till resultat och faktisk påverkan ger tyngd. Projekt och aktiviteter arrangerade av elevrådet engagerar elever som annars kanske inte hade varit aktiva inom elevrådets verksamhet. Sådana aktiviteter kan även bidra till en mer inbjudande och bättre gemenskap. Elevråden samarbetar och nätverkar med varandra Elevråd som samarbetar med varandra skapar tyngd. Möjligheten att utbyta erfarenheter och idéer, lära sig av varandra, driva påverkansarbete ihop och representera många fler elever är bara några av fördelarna. Stabila samarbeten där elevråden stöttar varandra och tillsammans bygger påverkan, ger förtroende både hos elever och andra aktörer. Samarbete och nätverkande bland elevråden ska ske i såväl organisationens regionala verksamhet som i andra formella och informella sammanhang. 6

7 VÄRNA ELEVERS RÄTTIGHETER Sveriges elevråd - SVEA ska skapa förutsättningar för att: Alla elever ska ha en bra studiemiljö präglad av trygghet och studiero Skollagen säger tydligt att alla elever har rätt till en studiemiljö som präglas av trygghet och studiero. En sådan studiemiljö bygger på en respektfull stämning där en demokratisk skola är en verklighet och att skolan aktivt arbetar med värdegrundsuppdraget. En god studiero bygger på att studiemiljön är anpassad efter uppgift och förutsättningar, inte på att total tystnad alltid ska råda. Genom att sätta motivation före prestation kan elever må bättre. Med ökad motivation för inlärning kommer också resultaten stiga. Detta förbättrar självkänslan och sättet elever ser på kunskap och lärande. Alla skolor ska ha utbildade elevskyddsombud för en god arbetsmiljö Elevskyddsombud finns till för att vaka över skolans arbetsmiljö. Deras roll regleras i arbetsmiljölagen. De ska utses av eleverna samt ges den utbildning och ledighet som krävs för uppdraget. För att arbetsmiljön på skolan ska bli så bra som möjligt måste eleverna, den största gruppen som befinner sig i skolan, ges möjlighet till inflytande. Skolledning och lärare ska stötta men inte styra elevskyddsombuden. Alla skolor ska ha en fungerande skoldemokrati Skollagens kapitel 4 innehåller bland annat att eleverna ska ha möjlighet till inflytande och att deras arbete med inflytandefrågor ska stödjas och underlättas. Detta är vad som ligger till grund för allt elevrådsarbete. Dessutom står det att elevrådsrepresentanter och elevskyddsombud har rätt till den ledighet som krävs för att utföra sitt uppdrag. De ska även få kompensation för den undervisning de missar. Detta innebär att elevrådsarbete och arbete som elevskyddsombud inte ska stå i konflikt med elevens möjlighet till undervisning. Att dessa lagar uppfylls är oerhört viktigt för att möjliggöra en fungerande skoldemokrati. 7

8 REPRESENTERA OCH FÖRA FRAM ELEVERS RÖST Sveriges elevråd - SVEA ska skapa förutsättningar för att: Sveriges elever syns och hörs under valåret Under 2018 kommer allmänna val att hållas. Eftersom många elever inte är röstberättigade måste det finnas möjlighet att påverka politiken på andra sätt. I vimlet av vallöften och politiska uttalanden måste elevperspektivet lyftas på alla plan. Sveriges elevråd - SVEA skall se till att Sveriges elever syns och hörs under valåret samt skapa förutsättningar för att elever lättare skall kunna påverka skolpolitiken. Elevråden ska vara elevperspektivet på lokal och regional nivå De flesta av de beslut som direkt påverkar eleven och elevråden på skolorna i Sverige fattas på lokal och regional nivå. Det kan antingen vara på en enskild skola eller hos en huvudman. Dessutom finns det idag regionala överenskommelser om skolan så väl som stora friskolekoncerner, även där behöver elevråden vara en stark röst. Sveriges elevråd - SVEA ska stötta politisk påverkan på regional nivå. Elevrådet ska ha goda relationer till andra aktörer För att driva ett effektivt påverkansarbete är kontakt med andra aktörer viktigt. De här kan exempelvis vara allt från lärare till huvudman, eller politiska partier till näringsliv. Att påverka är något som ofta tar lång tid, men med goda relationer till skolan och övriga samhället går det lättare. Även relationen till andra elevråd och övriga civilsamhället är betydande för kunskaps- och erfarenhetsutbyte. Sveriges elevråd - SVEA ska vara elevperspektivet i den nationella skolpolitiken I den skolpolitiska debatten ska vi vara elevernas röst. Sveriges elevråd - SVEA ska vara en inflytelserik aktör som arbetar för att skolan ska vara demokratisk, såväl som anpassad efter elevernas behov och förutsättningar. Elever är de som bäst vet hur det är att gå i skolan. Därför måste deras verklighetsbeskrivning och åsikter få inflytande över den nationella skolpolitiken; för ett ökat elevfokus i skoldebatten. 8

9 Förbundsstyrelsens proposition på Sveriges elevråd SVEA:s Grundprinciper 2018 Elevrådskongressen 2017 Syftet med Sveriges elevråd - SVEAs grundprinciper är att beskriva de värden som ligger till grund för hur vi arbetar och vad som präglar vår kultur i organisationen. När vi tagit fram våra grundprinciper har vi utgått från det vi vet skapar engagemang i organisationen. De här förändringarna har förbundsstyrelsen gjort: Vi har förenklat och skrivit om alla principer för att göra språket mer personligt och enkelt. Vi har skrivit om rubriken Engagemang skapas genom inkludering till Genom inkludering ska par vi engagemang Därför föreslår förbundsstyrelsen Elevrådskongressen besluta att anta propositionen för Sveriges elevråd - SVEAs grundprinciper. DISKUTERA MERA! Vad förknippar du med Sveriges elevråd - SVEA? Vad får dig att känna dig välkommen? Vad är engagemang för dig? Vad tycker du skapar engagemang? Finns det med i våra grundprinciper? 9

10 GRUNDPRINCIPER 2018 INLEDNING Syftet med Sveriges elevråd - SVEAs grundprinciper är att beskriva det som vi anser är viktigast och som är grunden för hur vi arbetar, beter oss mot varandra och hur organisationen är formad. När vi tagit fram våra grundprinciper har vi utgått från det vi vet skapar engagemang, och målsättningar för både vilka som kan vara med och hur organisationen upplevs. ALLA VÄXER MED FÖRTROENDE Det är mycket lättare att våga och försöka om någon tror på en. Fler kan och vill ta ansvar om de känner att andra litar på och visar förtroende för dem. Det får människor att göra sådant de inte trodde att de kunde vilket gör att människor växer i tron på sig själva och sin egen förmåga. Vi vet att ingen kan allt och därför ska det inte vara ett krav innan någon får försöka. Vi tror att människor lär sig av sina misstag. Alla växer med engagemang, vilja och förtroende. GENOM INKLUDERING SKAPAR VI ENGAGEMANG Vi vill bryta stereotyper och fördomar som sorterar in människor i fack. Vi vill ge människor möjligheten att pröva sina idéer och uttrycka sina åsikter. Det är viktigt för oss att sträva efter att hitta former som gör att alla kan göra sin röst hörd och känner att de både kan och vill vara med. Vi vill ständigt sträva efter att vara en organisation som är öppen för alla Sveriges elever. MED SAMARBETE KOMMER VI LÄNGST En av grundstenarna i Sveriges elevråd SVEA är att jobba tillsammans mot gemensamma mål. Allt blir roligare och bättre när tankar, engagemang, gemenskap och erfarenheter delas och utvecklas med andra. Därför är elevråd en viktig plattform för elever på samma sätt som Sveriges elevråd - SVEA är en viktig plattform för elevråd. MED DEMOKRATI KOMMER VI LÄNGRE Sveriges elevråd SVEAs vision är en bättre och mer demokratisk skola. När något ska utvecklas tror vi att resultatet blir bäst om så många som möjligt kan vara med och bidra. Det är därför en självklarhet att organisationen bygger på demokratiska grunder och att vi alltid jobbar för att alla ska kunna delta. 10

11 Förbundsstyrelsens proposition på Sveriges elevråd SVEA:s Medlemsavgift 2018 Elevrådskongressen 2017 En medlemsavgift är en summa pengar som medlemmar betalar för att ansluta sig till en organisation. I ideella organisationer och föreningar går medlemsavgiften ofta tillbaka till medlemmarna då pengarna läggs på organisationens verksamhet. I Sveriges elevråd - SVEA har medlemskapet i sig sett väldigt olika ut. Frågan om medlemsavgift är en diskussion som ska lyftas varje år och är upp till kongressen att besluta. Utifrån förbundsstyrelsens tankar kring medlemskap och medlemsavgift har vi tagit fram en proposition. Sveriges elevråd SVEA är en ideell ungdomsorganisation av och för elevråd. Vi vill att alla elevråd ska kunna bli medlemmar. Oavsett de olika ekonomiska resurser elevråd har ska alla ha samma möjlighet till engagemang i organisationen. En medlemsavgift skulle kunna ge mer inkomster till Sveriges elevråd - SVEA. Vi tror dock att det skulle kosta mer än vad vi skulle tjäna då den administrativa bördan skulle öka och det skulle bli svårare för elevråd att bli medlemmar i organisationen. För att det ska vara så enkelt som möjligt att bli medlem i Sveriges elevråd - SVEA anser därför förbundsstyrelsen att vi inte ska ha en medlemsavgift. Förbundsstyrelsen föreslår Elevrådskongressen besluta att fastställa medlemsavgiften för 2018 till 0 kr. DISKUTERA MERA! Hur ser ditt elevråds ekonomiska förutsättningar ut för en eventuell medlemsavgift? Vilka positiva och negativa konsekvenser finns det för ditt elevråd med en medlemsavgift? 11

12 Förbundsstyrelsens proposition på Sveriges elevråd SVEA:s Fokusfråga Elevrådskongressen 2017 Den skolpolitiska fokusfrågan väljs utifrån vad ni medlemmar finner viktigast att organisationen driver framåt. Sveriges elevråd - SVEA väljer att arbeta med fokusfrågor för att få en tydlig inriktning på vår politik och mer slagkraft på den nationella, regionala och lokala skolpolitiska arenan. Varje fokusfråga drivs i två år, ett förberedande år och ett genomförande år. Fokusfrågan för är Rättssäkra betygen, nu! På två år ger vi oss en chans att förankra frågan i hela organisationen, hitta samarbetspartners och få ett kraftigt genomslag i frågan. Efter att kongressen beslutat om fokusfråga kommer förbundsstyrelsen föreslå att den skrivs in i verksamhetsplanen. På så sätt blir den en naturlig del i vår verksamhet och enklare att arbeta med. Fokusfrågan väljs som tidigare nämnt på två år, medan verksamhetsplanen väljs på ett år, där två fokusfrågor ligger parallellt med varandra. När fokusfrågan väljs är det viktigt att den ligger på en bra nivå som gör att den inte blir för stor och luddig eller för liten och konkret. Det är viktigt att välja en fråga som gör att den inte endast berör ett fåtal personer eller att den är för bred och intetsägande. En bättre skola för alla! är ett fantastiskt påstående som de flesta nog skulle ställa sig bakom men den säger ingenting om hur det ska genomföras. En alldeles för smal och specifik fokusfråga blir istället svår att anpassa till olika situationer och svårare att kommer överens om. En fokusfråga på rätt nivå ger Elevrådskongressen mer makt och större möjligheter att rikta förbundsstyrelsens arbete med Sveriges elevråd - SVEA:s politik. Nedan har förbundsstyrelsen författat sina förslag på aktuella, slagkraftiga och tydliga fokusfrågor. Förbundsstyrelsen föreslår Elevrådskongressen besluta att anta fokusfråga för DISKUTERA MERA! Vilken fokusfråga anser ditt elevråd är viktigast? Vilken fokusfråga tror du är viktigast för alla elever i Sverige? 12

13 ALLA ARBETSPLATSER BEHÖVER SKYDDSOMBUD På Sveriges största arbetsplats, skolan, hamnar ofta vuxna i fokus medan eleverna lätt glöms bort. Det är där elevskyddsombudens existens spelar en viktig roll. Elevskyddsombudens roll är att stötta och hjälpa elever, vilket är en roll de måste kunna uppfylla. Elevskyddsombuden måste inkluderas, informeras, utbildas och få större befogenheter för att på riktigt kunna delta i skolans arbetsmiljöarbete. Elevskyddsombuden måste få ett större inflytande på alla plan. Skyddsombud ska finnas på alla arbetsplatser! SKOLDEMOKRATI SKA VARA EN SJÄLVKLARHET I skollagen (1 Kap. 4 ) står det att utbildningen ska förankras i de grundläggande demokratiska värderingar som samhället byggs på. Att en så viktig grundpelare inte är en självklarhet i många skolor är allvarligt. Elever behöver få utbildning och praktisk erfarenhet för att kunna använda sin röst. Det är dags att det både forskas om skoldemokrati och att det utvecklas allmänna råd kring hur skolorna kan jobba med det. Rektorer, lärare och annan personal behöver även få fortbildning och verktyg för hur de i sina roller kan skapa en demokratisk skola. Det är dags att bygga en demokratisk skola på riktigt! VÅR LÄSLUST KRÄVER BRA SKOLBIBLIOTEK Elevers läslust och läsförmåga måste förbättras. Det räcker inte med att införa fler lästillfällen, utan eleverna behöver själva känna lust att läsa. En betydande förutsättning är att det finns ett skolbibliotek att vistas i. Kompetenta bibliotekarier, en mångfald av böcker samt tillgängliga och bekväma mötesplatser är förutsättningar för att främja elevers intresse. Läsningen bidrar inte bara till att skapa ett bättre ordförråd och att främja elevers kreativitet, utan bidrar även till inlärningen i stort. Tydligare krav måste ställas på skolorna. Vår läslust kräver bra skolbibliotek! EN DIGITALISERAD SKOLA FÖR ETT DIGITALISERAT SAMHÄLLE Digitaliseringen har slagit igenom i samhället och har kommit att bli en stor del av människors vardag och arbetsliv, så varför skulle skolan inte vara digitaliserad? Skolan kan inte enbart lära ut faktakunskaper, utan måste även komplettera med färdigheter och verktyg som människor behöver för sitt liv både i och utanför skolan. Mer forskning behövs kring hur digitala medel och teknik används på bästa sätt. Skolan behöver lärare som har kunskap om och tillgång till digitala läromedel. En digitaliserad skola krävs i ett digitaliserat samhälle! 13

14 EN INDIVIDANPASSAD LÄRMILJÖ Skolan är en mötesplats för många olika människor med olika förutsättningar. Det är viktigt att alla mår bra i skolan och vi tror att den bästa undervisningen är den där elever inkluderas, engageras och stimuleras för att utveckla egen törst för kunskap. För att alla ska kunna lära sig och utvecklas så mycket som möjligt i skolan är det viktigt att varje individ får just den undervisningen de behöver. Vi tycker att det är viktigt att alla elever får en undervisning som främjar motivation och som ger alla en chans att visa vilka kvaliteter de har. Skolan måste vara flexibel och lärare måste få ha friheten att individanpassa undervisningen i dialog med eleverna! EN NÄRVARANDE OCH TILLGÄNGLIG SYV ÅT ALLA I ung ålder fattar vi många viktiga beslut och lägger grunden för framtiden. Studie- och yrkesvägledare (SYV) är en viktig förutsättning för att det ska bli så bra som möjligt. En SYV kan hjälpa till med allt ifrån gymnasievalet till att hitta den studieteknik som passar varje elev bäst. Detta är saker som kommer forma oss och vår framtid. Vi behöver kunna vända oss till en SYV för information och rådgivning utifrån olika perspektiv och på olika språk. Tillgången av SYV måste möta behovet utifrån eleverna. Ett maxtak för antal elever per SYV införas. Ge oss förutsättningar för en bättre framtid! ELEVENGAGEMANG MÅSTE VÄRDERAS Elevrådsarbete är något som många elever lägger väldigt mycket tid och energi på under sin skolgång. Att vara aktiv i elevrådet på skolan gör att man lär sig arbeta demokratiskt, samarbeta med olika människor och att man får möjlighet att praktisera de kunskaper man fått teoretiskt. Detta är kunskaper och meriter som tyvärr ofta förbises när eleverna går vidare från skolan; lärdomar som borde värderas högre än idag. Därför ska elevengagemang vara formellt meriterande. ELEVER MÅSTE MÅ BRA FÖR ATT LYCKAS Studier visar att antalet elever som känner sig stressade över sitt skolarbete har dubblerats sedan Psykisk ohälsa är dubbelt så vanligt bland tonåringar som uppger att de är stressade av sitt skolarbete, jämfört med tonåringar som uppger att de inte är det. För att bryta trenden krävs förebyggande arbete både genom att psykiska hälsokontroller kompletterar de fysiska hälsokontrollerna som genomförs regelbundet i skolan och genom ett hälsofrämjande kulturarbete. Elever måste må bra för att lyckas i skolan. 14

15 Förbundsstyrelsens proposition på Sveriges elevråd SVEA:s Skolpolitiska program Elevrådskongressen 2017 Syftet med Sveriges elevråd - SVEA:s skolpolitiska program är att vara som en handbok för vad vi tycker i olika frågor. I vårt förslag beskrivs allt från hur Sveriges elevråd SVEA ser på skolans uppdrag, varför vi tycker att elevinflytande och skoldemokrati är viktigt, till hur vi ser på elevråd. Programmet är ett av våra viktigaste dokument eftersom det ger vårt påverkansarbete en enorm tyngd. Vårt skolpolitiska arbete påverkar allt från kommunpolitikerna där du bor, landstingspolitiker och till och med nationella politiker som har otroligt mycket inflytande i vårt samhälle. De här förändringarna har förbundsstyrelsen gjort: Vi har förändrat strukturen på programmet genom att använda oss av över- och underrubriker Vi har gjort programmet mer tillgängligt genom att förenkla språket Vi har uppdaterat politiken så vi har åsikter i aktuella frågor som diskuteras i idag och som vi ser kommer vara viktiga framöver Därför föreslår förbundsstyrelsen Elevrådskongressen besluta att anta propositionen för Sveriges elevråd - SVEAs Skolpolitiska program DISKUTERA MERA! Vilka skolfrågor är viktiga på din skola? Varför? Saknar du några frågor i programmet? Vad är bra i programmet? Hur ser din drömskola ut? 15

16 SKOLPOLITISKA PROGRAMMET SVERIGES ELEVRÅD - SVEA:S KÄRNFRÅGOR Elevråd, elevinflytande och skoldemokrati utgör ryggraden i vår politik. De tre områdena går in i varandra men är inte synonymer. De är snarare varandras förutsättningar. Elevers rätt till inflytande är lagstadgad och ska vara verklighet för alla elever på alla Sveriges skolor. ELEVRÅD Vi ser elevråd som ett samlingsnamn för de fristående och demokratiskt uppbyggda föreningar som finns till för att ta tillvara på elevers intressen. Elevråd ska vara ett forum för elever där de kan diskutera det som de anser är viktigt. Ett elevråd kan inte vara sant demokratiskt om de inte valt sin egen struktur. Exempelvis kan somliga välja att använda ett klassrepresentativt system medan andra kan välja att ha individuella medlemmar. Elevrådet får aldrig finnas till för syns skull utan handlar om elevers rätt att påverka på riktigt. Oavsett hur ett elevråd är organiserat så ska det representera eleverna på skolan och vara öppet för alla elever. Av samma anledning bör elevråd inte ha en partipolitisk eller religiös grund. Elevers åsikter och verklighetsbeskrivning ska tas på allvar. Elevråden ska, enligt skollagen, ha inflytande samt samla in och representera elevernas åsikter. Rektorer eller lärare ska inte bestämma vad elevrådet ska tycka eller göra. Förutsättningar kan se olika ut, men skolledning, lärare eller annan personal ska inte ha en aktiv roll i elevrådet, dock kan de finnas med som stöd. Hur elevrådsarbetet i övrigt ska fungera i relation till exempelvis lärare eller rektor ska formas i dialog tillsammans med dessa. Andra forum, frikopplade från elevrådet, kan existera på skolan där representanter för alla skolans arbetsgrupper kan samlas för en gemensam dialog. Detta forum ska dock aldrig begränsa elevrådets roll och mandat som fristående demokratisk förening. Av skollagens fjärde kapitel framgår det med tydlighet att elever ska ges inflytande över utbildningen. Det står att elevernas sammanslutningar, det vill säga elevråd, också ska stödjas och att arbetet med inflytande ska underlättas. Elevråd som får stöd kommer ha större möjligheter att uppfylla sitt syfte. De ska inte behöva slåss för att få finnas till. Stöd i form av tid, resurser, kunskap och möjligheten att utbyta tankar och erfarenheter med andra elevråd ska var en rättighet för alla elevråd i Sverige. Att vara engagerad i elevrådet på skolan gör inte bara att man som elev har en möjlighet att vara med och påverka skolan det är även väldigt lärorikt. Man lär sig att arbeta demokratiskt, att samarbeta med andra och praktisera kunskaper man fått lära sig på teoretisk väg genom undervisningen. Därför bör erfarenheter och kunskaper som en elev får med sig genom engagemang i elevråd också speglas i elevens kunskapsbedömning. Elevrådsarbete ska vara formellt meriterande. 16

17 ELEVINFLYTANDE Elevinflytande är det inflytande som elever har rätt att utöva både i och över sin vardag i skolan, som är deras arbetsplats. Inflytande är elevers rätt att bli informerade och att få sina åsikter tagna på allvar, oavsett om det är i klassrummet eller i budgetdiskussioner. Elever ska ha inflytande över sin utbildning, vilket fastslås av skollagen i det fjärde kapitlet. Elevers juridiska rätt till inflytande ställer krav på att all personal i skolan har koll på elevers rättigheter och skyldigheter samt att dessa förmedlas till och tas emot av eleverna. Inflytandet ska vara något som det bjuds in till och uppmuntras hela tiden och inte något som elever behöver kämpa sig till. Elevinflytande gör skolan mer effektiv. Elever utgör den största gruppen som är verksam i skolan och om de inte inkluderas kan det skapa onödig friktion. Detta både när det gäller elevernas inlärning och skolans utveckling. Genom ett välfungerande elevinflytande där eleverna inkluderas på alla nivåer kommer konflikter mer troligt att undvikas och elevers olika behov tillvaratas. En annan viktig aspekt är att elever genom elevinflytandet får träna sig i demokratiskt arbete. Förutom att kunna föra dialog, diskutera och driva sin åsikt så tränas eleverna också i bland annat konflikthantering, problemlösning, kreativitet, projektledning och samarbetsförmåga. Ett välfungerande elevinflytande blir en viktig framgångsfaktor för att uppfylla skolans demokratiuppdrag. Forskning på arbetsplatser visar att om man har inflytande över sin tillvaro så mår man bättre; elevernas tillvaro är inget undantag. Rätten att ha kontroll över sitt liv och ha mandatet att uttrycka sin åsikt är inget som elever ska exkluderas från. Vi tror också att om elever får reellt inflytande i skolan, ökar såväl studiero som studiemotivation. Exempelvis tror vi att när elever och lärare har en dialog utifrån lärarens kompetenser i kombination med elevens förutsättningar och verklighetsbeskrivning skapas en bra lärmiljö för alla i skolan. SKOLDEMOKRATI Skoldemokrati är den strukturella formen för hur beslut ska fattas i skolan. Inom skoldemokrati är elevinflytandet en viktig del då eleverna, liksom alla andra som är verksamma i skolan, ska få vara en del av demokratin. Elevinflytande är dock inte likställt med skoldemokrati. Skoldemokrati handlar om formerna för vem som ska ha inflytande över vad. Beslut som bör innefattas är exempelvis policybeslut, ordningsregler eller budgetbeslut. Att skapa demokratiska system är svårt och många olika faktorer måste tas i beaktning på varje skola. Demokratiska metoder ska enligt skolans styrdokument användas i skolans utvecklingsarbete. Förutsättningar som krävs för att ha en välfungerande skoldemokrati är att det är tydligt vem som gör vad och att processer är öppna och transparanta. Det är också viktigt att fattade beslut kommuniceras, att det är tydligt vem som verkställer besluten och vem som är ansvarig. Skoldemokratin ställer höga krav på kunskap och fortbildning för hur man arbetar demokratiskt, både för elever och personal. Det yttersta ansvaret för inrättandet, förvaltandet och utvecklandet av skoldemokrati har skolans huvudman. För att skoldemokratin ska fungera är det av största vikt att alla som verkar inom skolan har kunskap om elevers rättigheter och skyldigheter. Rättigheterna är något som fastslagits på nationell nivå och ska uppfyllas utan krav på motprestation. Vi väljer att inte använda oss av begreppet elevdemokrati. Det antyder att demokratin skulle vara uppdelad mellan olika grupper och att eleverna skulle ha en egen isolerad demokrati. Detta ser vi som problematiskt när styrdokumenten tydligt fastställer att elever ska inkluderas i hela skolans demokrati. 17

18 SKOLANS STRUKTUR Hur skolan är strukturerad är en viktig framgångsfaktor för att lyckas. Högsta prioritet i dessa frågor, oavsett om det handlar om uppdraget, finansiering, skolval eller nya reformer, ska vara att elevernas delaktighet är en självklarhet och att deras intresse alltid ska vara i centrum. SKOLANS UPPDRAG Enligt skolans styrdokument har skolan främst två grundläggande uppdrag, värdegrundsuppdraget och kunskapsuppdraget. Det ena uppdraget är inte viktigare än det andra, utan de går hand i hand med varandra. Värdegrundsuppdraget handlar om att elever ska börja leva efter värden som har sin grund i demokratin. Det handlar bland annat om förståelse och respekt för andra människor, kunskap om mänskliga rättigheter samt om individens frihet och integritet. Kunskapsuppdraget handlar om att elever inhämtar och utvecklar de kunskaper som är nödvändiga för alla människor. Det ska också ge förutsättningar för fortsatt utbildning. Elevernas lust att lära ska vara en viktig utgångspunkt för skolans verksamhet. Då en god värdegrund är en viktig del i en bra arbetsmiljö blir värdegrundsuppdraget en nödvändig förutsättning för att elever ska kunna lära sig. Kunskapsuppdraget å andra sidan blir viktigt för elevers förmåga att förstå, diskutera och ta till sig av arbetet med värdegrund. Inom ramen för kunskaps- och värdegrundsuppdragen ska elever få finna sitt eget sätt att lära sig på, vilket är en förutsättning för ett livslångt lärande. Skolan måste förbereda eleverna för ett arbetsliv i morgondagens samhälle, genom att kontinuerligt dra paralleller till detta. Alla elever ska ges samma möjligheter att lyckas i livet oavsett bakgrund eller individuella förutsättningar. Alla elever har rätt till en saklig, allsidig och likvärdig undervisning. Skolan ska aktivt arbeta främjande för en likvärdig kunskapsinhämtning för alla elever. Din bakgrund, din identitet eller andra individuella förutsättningar ska inte spela någon roll. Skolan är en av de viktigaste aktörerna för att skapa ett jämlikt och jämställt samhälle. EN LIKVÄRDIG SKOLA Ekonomiska förutsättningar samt tolkningar av läroplaner, kursplaner och andra styrdokument är sådant som inte ska skilja från skola till skola. Därför är det viktigt med nationellt stöd, tydliga krav och bra uppföljning. Detta ska dock inte ske på bekostnad av elevers möjlighet till påverkan och ansvarsutkrävning i frågor som berör dem. För att skapa förutsättningar för en likvärdig skola över hela landet tror vi det krävs ett utökat statligt ekonomiskt ansvar. Skolans finansiering behöver formas så att elevernas förutsättningar står i fokus. Resurser som går till skolan behöver därför vara utformade efter socioekonomiska och kompensatoriska förutsättningar snarare än strikt per capita. Det är också viktigt att vinstuttag aldrig får gå före elevers lärande och välbefinnande. Andra viktiga faktorer för likvärdigheten i skolan är personaltäthet. Skolpersonalens utbildning och kompetens är värdefull för elevernas trygghet och kunskapsutveckling. Brist på lärare, rektorer, personal inom elevhälsan, studie- och yrkesvägledare och annan skolpersonal reducerar kraftigt många elevers tillgång till en likvärdig skola. Det måste prioriteras att utbudet av personal möter efterfrågan. En utökad, mer effektivt utnyttjad och kontrollerad undervisningstid är en annan viktig faktor för att skapa en mer jämlik skola. 18

19 MÅNGFALD I ELEVSAMMANSÄTTNING Vi tror att bäst förutsättningar för lärande uppstår när människor med olika erfarenheter och bakgrunder får möjlighet att mötas. Att få samtala och utbyta idéer med varandra ger nya perspektiv och gynnar utvecklingen. Därför ser vi att större ansvar bör tas för att den sociala sammansättningen ska bli mer allsidig. Utgångspunkten för diskussionen om rätten att få välja skola måste ligga i att alla skolor är bra skolor. Skolvalet ska aldrig handla om att välja bort dåliga skolor. Valet ska snarare handla om friheten att få ta ett beslut utifrån sina preferenser och sin livssituation. Att få välja den skola som passar en bäst är en rättighet som många elever värderar högt. Vid ett specialintresse av exempelvis idrott eller musik bör eleven kunna välja skolor med sådana profilklasser. När en föredrar en viss pedagogisk stil eller har ett behov att vara nära hemmet ska detta kunna tas hänsyn till. Elever ska ha en tydlig roll i valet. Det är inte något som ska ske över huvudet på dem. Därför är det av stor vikt att alla elever är väl informerade om sina alternativ och vad valet innebär. Denna rättighet är något som ska tillfalla alla elever och ska inte vara ett privilegium för vissa. REFORMER Den svenska skolan behöver utvecklas. Det gör den inte genom reformhets. Det kräver snarare långsiktiga och forskningsbaserade reformer som är förankrade i såväl profession som elever. Rådande problem måste också hanteras för att säkerställa alla elevers tillgång till en kvalitativ utbildning. Även kortsiktiga lösningar bör vara väl förankrade och grundade i forskning. Debatten om skolan får aldrig stanna av. För att komma fram till de bästa lösningarna krävs diskussion. Viktigt är att diskussionen sker mellan relevanta parter och att elever är en självklar dialogpartner. Diskussionen ska vara välgrundad och långsiktig. Skolan ska inte heller vara en experimentverkstad där elever och personal utsätts för olika försök som saknar stark grund i forskning eller beprövad erfarenhet. Ingen elevgeneration förtjänar den typen av behandling om det inte är uppenbart att det kommer göra stor nytta för eleverna. 19

20 UNDERVISNING En av skolans mest centrala delar är undervisningen. Vi tror att den bästa undervisningen är den vars kunskapsförmedling innebär att elever inkluderas, engageras och motiveras. Bäst förutsättningar för detta skapas när lärare får stor frihet att i dialog med sina elever styra sin undervisning. KUNSKAP Kunskap är ett brett begrepp. I läroplanerna delas kunskap in i fyra kategorier: fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet, en indelning även vi använder oss av. Vi ser att dagens skola har en obalans i hur olika former av kunskap värderas, någonting som borde motverkas. En viss typ av kunskap, den teoretiska faktakunskapen, har fått en högre status än andra kunskapsformer. En kunskapsmångfald krävs i vårt samhälle och därför krävs en likvärdig syn på olika kunskapstyper. En viktig del i det är exempelvis att en elevs vilja att läsa en viss typ av gymnasieprogram inte skall begränsas av synen på dess inriktning. Alla typer av kunskap ska värderas lika högt. För att skaffa sig en bred kunskapsbas måste de olika kunskapstyperna samspela med varandra och för att fördjupa kunskap är det viktigt att man vet varför man lär sig den. Kunskapen behöver förankras i ett sammanhang. Då ökar såväl motivationen som ansvarskänslan för lärandet. Vad som är kunskap och hur denna värderas är en diskussion som kontinuerligt ska föras i skolan och genom praktiknära forskning. För att lärare ska kunna värdera kunskap ska elever, skolledning, lärare och vårdnadshavare ha en gemensam bild av vad kunskap innebär. BEDÖMNING & BETYG Skolans fokus måste ligga på kunskap och lärande, inte på bedömning av kunskapen. Elevers motivation och drivkraft framåt ska vara kunskapstörst och lust, inte oro och ångest inför ett betyg. En skola där allt kretsar kring betyg främjar varken lärandet eller den psykosociala arbetsmiljön. Med utgångspunkt i det bör ämnesbetyg ersätta kursbetyg på gymnasiet. Vi tror också att en skola som prioriterar kunskap före betygshets i sig själv kommer motverka betygsinflation. Värderingen av elevers kunskaper ska ske på ett rättssäkert sätt. I detta är det viktigt att dialogen om kunskap och kunskapsvärdering påbörjas tidigt och pågår kontinuerligt i skolan för att göra det till en naturlig del av utbildningen, för såväl lärare som elever. Finns det en osäkerhet hos lärare eller elever kan det påverka både inlärning och betygssättning negativt. Elever ska ha rätt att överklaga sina betyg, som vilket annat myndighetsbeslut som helst. Lärare och elever kan skilja sig i sin syn på hur kunskapen har bedömts, vilket kan leda till konflikter. För alla elevers rättsäkerhets skull måste det finnas möjlighet till omprövning om man anser att den bedömning som gjorts är felaktig. 20

21 DIGITALISERING Digitaliseringen har slagit igenom i samhället och har kommit att bli en stor del av många människors vardag och arbetsliv. Det är därför viktigt att skolan inte hamnar efter, utan speglar samhällsutvecklingen. Digitalisering är en nödvändighet för att skapa en mer tillgänglig och jämlik skola. Idag skiljer sig dock utvecklingen av digitalisering stort från skola till skola i form av vilka resurser och vilken kompetens som finns att tillgå. För att ge alla elever lika förutsättningar att klara sig i livet krävs det gemensamma riktlinjer för förekomsten av digitaliseringens verktyg i skolan. Det är viktigt att det kontinuerligt pågår en dialog om i vilken form och i vilka sammanhang de digitala verktygen ska användas. Mer forskning utifrån förutsättningen att digitaliseringen är en del av vår vardag är ett måste för att garantera en modern och likvärdig utbildning. En av skolans viktigaste uppgifter är att skapa förutsättningar för ett livslångt lärande. Detta gör skolan inte enbart genom att lära ut faktakunskaper, utan också genom att komplettera med färdigheter och verktyg som krävs för att en människa själv ska kunna tillgodogöra sig kunskap. Elever måste också få lära sig om de risker som finns på internet samt få kunskap om till exempel integritet, e-brottslighet, yttrandefrihets- och upphovsrättslagstiftning, källkritik och kränkningar. KOPPLINGEN TILL ARBTESLIVET OCH VIDARE STUDIER Ett viktigt uppdrag som skolan har är att förbereda elever inför vidare studier och arbetsliv. Många faktorer spelar stor roll för att elever ska kunna ta sig dit. Vi ser vikten av att skolan ständigt skapar sammanhang och kopplar utbildningen till vad den har för relevans i elevernas liv och framtid. En viktig resurs för att motivera och ge elever förståelse för sin studiesituation, gymnasieval och val till vidare studier är studie- och yrkesvägledare. Skollagen är också tydlig med att elever ska ha tillgång till personal med sådan kompetens. Av vår erfarenhet ser det dock ofta inte ut så på skolorna. Tillgången till studie- och yrkesvägledare är låg och många gånger uteblir stödet till elever. Studie- och yrkesvägledning ska inte vara ett privilegium utan en självklarhet för alla elever. Prao är viktigt för elevers motivation och förståelse för skolans betydelse. Prao skapar en naturlig kontakt mellan elever och arbetsmarknad. Det bygger elevers kontaktnät och erfarenheter, vilket är värdefullt när en ska ge sig ut på arbetsmarknaden. Av erfarenhet vet vi dock att prao:n många gånger kan hålla låg kvalité, att jämlikheten brister och ibland uteblir den helt och hållet. Därför bör skolan se till att elever får en relevant praoplats. Studie- och yrkesvägledaren ska finnas tillgänglig i hela processen. 21

22 NORMKRITIK Samhället är fyllt av normer som är med och formar vilka förutsättningar olika personer har att göra olika saker. För att få en inkluderande skola där alla har potential att lyckas krävs ett aktivt arbete med normkritik för att uppmärksamma och motverka skadliga normer. I Skolverkets riktlinjer står det att sex- och samlevnadsundervisningen ska genomsyra stora delar av undervisningen i skolan. Vår erfarenhet är dock att denna del av undervisningen är lågt prioriterad. Kvalitén på sex- och samlevnadsundervisningen kan skilja sig mycket beroende på vilken kommun, skola eller klassrum du befinner dig i. Det förekommer även att elever mår dåligt eller hamnar utanför i undervisningen på grund av dess bristande upplägg, exempelvis till följd av cis-normen, dess heteronormativitet, vithetsnormen eller normer kopplade till funktionalitet. Att få tänka kring och diskutera hur man förhåller sig till och blir trygg i sig själv, sin kropp, sin sexualitet och relationer är viktigt för hela livet. Därför bör skolan ta ett krafttag för en normkritisk sex- och samlevnadsundervisning. SKOLBIBLIOTEK Läsning är ett av de viktigaste verktygen för att ta till sig ny kunskap. Vi ser att det är av högsta prioritet att skolan arbetar för att stärka läsförmågan hos elever. I det arbetet räcker det inte med att införa fler lästillfällen, utan läsningen måste kännas tilltalande, relevant och meningsfull. En betydande förutsättning för att stärka elevers läsförmåga är att det finns ett skolbibliotek att vistas i. Det ska också finnas bibliotekarier, en rik mångfald av böcker, samt tillgängliga och bekväma mötesplatser. En förutsättning för att skapa detta och för att väcka elevernas intresse är att biblioteket som mötesplats skapas i dialog med eleverna. Läsningen bidrar inte bara till att skapa ett bättre ordförråd och främja elevernas kreativitet, utan bidrar även till inlärningen i stort. Tydligare krav måste ställas på skolornas tillgång av skolbibliotek. 22

23 ARBETSMILJÖ En arbetsmiljö består av två delar, den psykosociala arbetsmiljön och den fysiska arbetsmiljön. Att genom dialog hitta ett läge där de gynnar varandra, ger en bättre arbetsmiljö. FYSISK ARBETSMILJÖ En förutsättning för att kunna inhämta kunskap är att man befinner sig i en miljö skapad för lärande. Den fysiska arbetsmiljön är därför viktig. Skolan ska vara en kreativ miljö, anpassad efter de som är där och arbetet de utför. Det är också viktigt att olika miljöer i skolan är tilltalande och anpassade efter syfte. Det är viktigt att miljöerna skapar en känsla av trygghet hos eleverna. Därför är det till exempel nödvändigt att alla skolor inser värdet av att servera bra, god och allsidig kost. Ingen ska välja bort lunchen, deltagande vid en lektion eller att röra sig fritt på skolans område till följd av otrygghetskänslor eller bristande tillgänglighet i den fysiska miljön. Vår erfarenhet visar att många skolor idag brister i sin fysiska arbetsmiljö. Tillgängligheten brister, otryggheten är i vissa fall hög och många gånger kan motivation motarbetas snarare än främjas på grund av arbetsmiljön. Upprustning av skolors lokaler, tillsyn och uppföljning är en nödvändighet. För att skapa en skolmiljö där elever trivs och utvecklas krävs det också en kontinuerlig dialog med eleverna. Kunskap om fysisk arbetsmiljö behövs därför hos såväl lärare, som skolledning och elever. PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ Skolan ska vara en plats där alla elever mår bra och blir bemötta med respekt samt en plats där ingen blir utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkningar. För att undvika att elever mår dåligt, utsätts för diskriminering eller att kränkande behandling sker är det förebyggande arbetet viktigt. Här har alla på skolan ett stort gemensamt ansvar, inte minst lärare och rektorer som ska skapa förutsättningar för en positiv kultur. Den psykiska ohälsan bland unga ökar och bland elever som är stressade är det ännu värre. Brister i välmåendet gör det också svårare att prestera och uppnå sin fulla potential i skolan, vilket skapar ännu mer stress och psykisk ohälsa. För att bryta den negativa trenden är det nödvändigt att skolor arbetar aktivt med hälsofrämjande insatser. Detta bör ske förebyggande genom att psykiska hälsokontroller kompletterar de fysiska hälsokontrollerna som regelbundet genomförs i skolan och genom ett hälsofrämjande kulturarbete. Idag är det vanligt att diskriminering och kränkningar förekommer på nätet och därför följer med elever hem från skolan. Skolpersonal behöver kunskap om och förståelse kring digitaliseringen samt dess konsekvenser. Då kan de vara med och förebygga samt motverka att kränkningar händer. Dialogen med eleverna är viktig då åldersskillnader ofta gör att vi rör oss i olika forum, har olika begreppsuppfattning och olika bild av vad saker och ting innebär. I och med snabba förändringar blir dialogen med eleverna viktig. Att skolan jobbar för att motverka kränkningar på nätet är avgörande för att eleverna ska trivas både i och utanför skolan. Diskussioner om hur man behandlar varandra måste ständigt vara levande. Respekt och trygghet ska vara något som alla människor möts av när de kommer till skolan. Det är viktigt att våld, hot, kränkningar och trakasserier aldrig accepteras eller särbehandlas bara för att det sker inom skolans område. 23

24 ELEVSKYDDSOMBUD Skolan är Sveriges största arbetsplats och eleverna är den största gruppen där. Vår erfarenhet är dock att det ofta är de anställda på skolan som blir lyssnade på när det diskuteras arbetsmiljö. Att elever är de som skolan är till för och att de spenderar mycket tid i skolan ska inte glömmas bort. För att lyckas i skolan är det viktigt att elever känner sig trygga och mår bra. En viktig nyckel för att uppnå detta är att inkludera eleverna genom elevskyddsombud i arbetsmiljöarbetet. Elevskyddsombudens existens, roll och mandat måste utvecklas och vara väldefinierade. Arbetsmiljöarbetet måste anpassas så eleverna får förutsättningar att delta på ett bra sätt. En viktig grund för att elevskyddsombuden ska kunna representera elevernas röst i arbetet är att alla elever på skolan känner till syftet och rättigheterna kring uppdraget. Detta för att valet av skyddsombud ska kunna ske på ett bra vis. Utöver det behöver skyddsombuden en djupgående utbildning, tid för uppdraget och all nödvändig information på ett tillgängligt sätt. Elevråd har ofta åsikter om och diskuterar arbetsmiljö. Därför är det en framgångsfaktor att elevskyddsombuden och elevrådet har ett nära samarbete. Detta ska dock aldrig komma som ett tvång från skolledningen utan är upp till eleverna att styra. ELEVHÄLSA Elevens välmående är avgörande för möjligheten att uppnå sin fulla potential och att genomföra sina studier. Trots att det är lagstadgat att alla elever ska ha tillgång till ett elevhälsoteam med personal som har rätt utbildning, är det ofta svårt att få det stöd och den hjälp som varje enskild elev behöver. Tillgängligheten brister då behoven många gånger är större än personalkapaciteten. Elevhälsan ska arbeta förebyggande, inte bara kallas in när något akut inträffat. Det krävs insatser och resurser för att anställa fler inom elevhälsan för att tillgodose varje elevs enskilda behov. Andra problem för tillgängligheten är att elevhälsans personal kan kännas distanserad och okänd. Att synas ute i skolan och att vara ett bekant ansikte för eleverna blir viktigt för tryggheten att våga besöka dem. Vart i skolbyggnaden elevhälsan är stationerad kan också påverka, både genom fysiska och psykiska hinder. Elevhälsoteamet ska vara en stor del av det förebyggande arbetet för att motverka ohälsa, diskriminering och kränkande behandling. De ska också inneha rätt kompetens för att möta alla elevers olika behov. Dialogen med eleverna är viktig för att få verklighetsperspektivet av att vara elev. Elevhälsans samverkan med andra vårdinstanser är viktig. Ingen elev ska hamna mellan stolarna till följd av en otydlig ansvarsfördelning. Att det finns samarbeten mellan elevhälsan, primärvården, barn- och ungdomspsykiatrin och ungdomsmottagningen blir därför viktigt. 24