Framtidens Energi. Med siktet på framstående energiforskning

Transkript

1 A N N O N S D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N N E X T M E D I A A N N O N S Framtdens Energ för en hållbar utvecklng Samverkan en förutsättnng för att klara energmål Energmyndgheten ska verka för ett tryggt, effektvt och mljövänlgt energsystem. Därför arbetar myndgheten med hela utvecklngskedjan, från grundforsknng tll demonstraton och kommersalserng, säger Brgtta Palmberger, chef för Energmyndghetens Teknkavdelnng. Med sktet på framstående energforsknng Energmnster Anna-Karn Hatts perspektv på svensk energförsörjnng är globalt. Fokus lgger på att utarbeta långsktga regler och på att både bygga ut förnybar energ och skapa förutsättnngar för fortsatt drft av kärnkraft. I förlängnngen ska Sverge bl klmatneutralt Mx av energkällor krävs på framtdens elmarknad En bra mx av olka energkällor landet ger både bättre försörjnngstrygghet och bättre elprser. Det menar Kjell Jansson, vd för Svensk Energ, som framhåller att elnätsbranschen måste få chans tll rmlg avkastnng för att även fortsättnngen kunna nvestera för framtden. Vndkraften kan ersätta kärnreaktorer Energ förbrukas onödan Vatten stabl energkälla Boenergn fortsätter att öka Ingår som blaga Dagens ndustr januar 2012.

2 Kärnkraft det enda man får bygga! Sverge har nte byggt storskalg elprodukton det senaste kvartsseklet. Under lång td har nybyggnaton vart praktken förbjuden för alla elteknker som ger stor effekt. Den nya kärnteknklagen tllåter ny kärnkraft att byggas. Därmed är kärnkraft den enda storskalga elprodukton som får byggas Sverge. Den 1 januar 2011 bröts ett 25 år långt stllestånd svensk samhällsutvecklng. Den nya kärnteknklagen gör det möjlgt att bygga nya kärnkraftverk, men bara om en gammal reaktor tas ur drft. Det har under lång td funnts total enghet svensk poltk att v nte ska bygga ut de ssta orörda älvarna eller bygga ny fossleldad elprodukton. Därmed återstår bara kärnkraft bland de teknker som ger stora mängder el. När startar då bygget? Det är nu för första gången nte en poltsk fråga, utan en affärsmässg. Dagens kärnkraftverk kommer att fungera tryggt och säkert många år tll. Lönsamheten är en mer öppen fråga. Förr eller senare kommer det att vara en bättre sa om. Ett nybygge tar lång td. Man kan på nätet för den första nya reaktorn. Därmed har ägarna den delkata uppgften att förutse behoven ungefär to år nnan det är dags. Att tderna förändras märks bland annat på högskolorna. Studenter strömmar tll utbldnngarna kärnkraft på Chalmers, KTH och Uppsala Unverstet. -Sverge har genomfört en mycket lyckad generatonsväxlng på unversteten, säger Jan Blomgren, föreståndare för branschnsttutet Svenskt Kärnteknskt Centrum. V har dag många unga, hungrga forskare och lärare och har kapactet att ta emot de många studenter som vll göra en karrär nom kärnkraft. De nya verk som kommer att byggas de kommande åren är modernare och kraftfullare än dagens verk, men är grund och botten snarlk teknk. Parallellt med detta utvecklas nu en ny generaton kärnkraft med radkalt annorlunda teknk. Kärnkraftverk som använder avfallet från dagens reaktorer som bränsle utvecklas just nu, med Frankrke som ledande naton nom EU. Svenska forskare deltar arbetet, och just ung och ntresserad. Under 2011 ska 15 nya doktorander antas. -Kärnkraft är nte en teknk, utan många som samverkar, berättar Jan Blomgren. V behöver kärnfysker, kemster, masknteknker, elteknker, mljövänner, allmänt påhttga och en och annan psykolog, säger han med glmten ögat. Skämt åsdo, v behöver många olka kompetenser, och nte bara teknker. Säkerhet kommer alltd främsta rummet, och där behöver v kunskap om mänsklgt beteende och hur värderngar påverkar teknk och mljö. Vsste du att: Om hela dtt lvs behov av elström produceras med kärnkraft får bränslet och avfallet plats en tekopp? Sverge har mest kärnkraft världen om man räknar el per person? Det fanns en naturlg kärnreaktor Gabon Afrka för två mljarder år sedan? Uran är ett av de 50 vanlgaste grundämnena jordskorpan? En stor del av världens kärnkraftsbränslen tllverkas Västerås? De flesta reaktorer världen använder svenska datorprogram för säkerhetsanalys? Utbldnng och forsknng kärnteknk samordnas av Svenskt Kärnteknskt Centrum. På SKCs hemsda fnns länkar tll utbldnngar kärnteknk.

3 A n n o n s D e n n a t e m at d n n g ä r e n a n n o n s f r å n n E x t m E D a A n n o n s Framtdens Energ Januar Om detta kan du läsa Framtdens Energ Framtdens energförsörjnng allas ansvar Arbetet mot en förändrad energanvändnng är komplext De natonella målen för energeffektvserng är högt ställda och nnebär bland annat en halverad energanvändnng bostadssektorn år Men arbetet mot en förändrad energanvändnng är komplext och måste utföras på flera olka nvåer. För att nå den energpoltska målsättnngen är de flesta överens om att en samverkan mellan olka aktörer är en förutsättnng och det gäller att nte strra sg blnd på en lösnng alternatven är många. Vndkraft skulle på skt kunna ersätta en del av kärnkraften, men samtdgt höjs röster nom basndustrn för att kärnkraften bör byggas ut. Alternatva källor anses nte producera tllräcklgt mycket el och anses dessutom bl för dyra. Enlgt Mats Gustavsson, BasEl, är kärnkraften det gångbara alternatvet för basndustrn, där sktet är nställt på att på egen hand bygga ut kärnkraften. Vdare står transportsektorn för nästan 20 procent av den totala energanvändnngen Sverge den är tll 96 procent beroende av fossla bränslen. Enlgt Brgtta Palmberger, chef för Energmyndghetens Teknkavdelnng, är det en stor utmanng för denna sektor att få n mer förnybart bränsle, både utfrån försörjnngstrygghet och ur klmatperspektv. Frågeställnngarna nom energområdet är således många och komplexa. Framtdens Energ ger dg chansen att följa den senaste utvecklngen på området. Trevlg läsnng! Redaktonen 4 Samverkan för att klara energmål Energmyndgheten verkar för heltäckande energsystem. 5 Med sktet på framstående energforsknng Intervju med Energmnster Anna-Karn Hatt. 6 Mx av energkällor krävs Bra mx av energkällor på marknaden ger bättre försörjnngstrygghet. 7 Boenergn fortsätter att öka Mångsdg boenerg blr allt mer populärt. 8 Samarbete krävs för att klara energmålen Vktgt att samarbeta för att uppnå natonella mål för energeffektvserng. 9 Urbanserng stärker fjärrvärmens poston Fjärrvärmen på stark frammarsch Sverge. 10 Vndkraften kan ersätta kärnreaktorer Vndkraftens potental är stor som fem kärnreaktorer. 11 Solenerg fångar nya lösnngar Marknaden för solenerg blr allt smartare. 12 Stor rsk för elunderskott Kärnkraft nödvändgt för att säkra basndustrns energbehov. 13 Energ förbrukas onödan Potentell energbesparng anpassad ventlerng. 14 Alla kurvor pekar åt rätt håll EU-lagstftnng och teknksprång banar väg för värmepumpbranschen. 15 EU-program för effektvserng och förnybar energ Flera EU-program främjar utvecklng av förnybara energlösnngar. 16 Vatten stabl energkälla Vattenkraftens roll som reglerare blr allt mer framträdande. 18 Kommuner arbetar uthållgt Energmyndgheten ger redskap för att utveckla spetskompetens. Presenterade företag och organsatoner 20 Ruukk 20 ÅF 21 KTH:s Energplattform 22 Varberg Energ 23 KMW 23 Taurus Energy 24 Chalmers / Göteborgs Energ 25 Rejlers 25 Ctec Engneerng 26 Uppsala Unverstet 27 Semens 28 Rock Energy 29 Umeå unverstet 30 Pteå Kommun 31 Mälardalens Högskola 31 Seabased 32 Rnd Energ 33 Lnnéunverstetet 33 Hgh Voltage Valley 34 SweHeat & Coolng 34 Effpower 35 LAFOR 35 Geotec Framtdens Energ för en hållbar utvecklng är producerad av NextMeda Redaktonssekreterare Susanne Öhrström Skrbenter Sandra Ahlqvst, Anette Bodnger, Joachm Brnk, Håkan Edvardsson, Jakob Hammarskjöld, Crstna Lefland, Clas Lewerentz, Henrk Norberg, Sven Wettergrund, Annka Whlborg, Chrstna B. Wnroth Grafsk form Andreas Lathe, Stellan Stål Annonsförsäljnng NextMeda, Meda X Norr Tryck BOLD/DNEX Trycker, Akalla; V-TAB, Landvetter; MttMedaPrnt, Örnsköldsvk Ingår som blaga Dagens ndustr januar 2012 Frågor om nnehållet besvaras av NextMeda Tel: E-post: nfo@nextmeda.se För mer nformaton om tema- och kundtdnngar dagspress kontakta: Nklas Engman Telefon , Mobl E-post: nklas.engman@nextmeda.se kreaton.se MAJ KALMAR HÄR MÖTS NÄRINGSLIV OCH OFFENTLIG SEKTOR FÖR 9:E ÅRET I RAD

4 A n n o n s 4 D e n n a t e m at d n n g ä r e n a n n o n s f r å n n E x t m E D a A n n o n s Framtdens Energ Januar 2012 Samverkan en förutsättnng för att klara energmålen Energmyndgheten ska verka för ett tryggt, effektvt och mljövänlgt energsystem. Därför arbetar v med hela utvecklngskedjan, från grundforsknng tll demonstraton och kommersalserng, säger Brgtta Palmberger, chef för Energmyndghetens Teknkavdelnng. Energmyndgheten Text Anette Bodnger Energmyndgheten verkar nom olka samhällssektorer för att skapa vllkor för en effektv och hållbar energanvändnng och en kostnadseffektv svensk energförsörjnng. I uppdraget från regerngen ngår att ansvara för fnanserng av forsknng och utvecklng på energområdet. Totalt har myndgheten crka 1,3 mljarder kronor att fördela på olka projekt. Många av projekten är samfnanserade. Tttar v totalt på vår forsknngsbudget satsar närngslvet lka mycket som staten, berättar Brgtta Palmberger. Stödet tll forsknng och teknkutvecklng är en vktg motor för att drva på arbetet med utvecklngen av det svenska energsystemet. Nyttggörande och kommersalserng av resultat är prorterade frågor. Samverkan mellan olka aktörer är en förutsättnng för att de resultat som kommer fram ska göra nytta och bdra tll den energpoltska målsättnngen. Energmyndghetens nsatser sker nom sex temaområden: Bränsle, Bygg, Industr, Kraft, Systemstuder och Transport. Ett prorterat område är transportsektorn som står för nästan 20 procent av den totala energanvändnngen Sverge. Dessutom är den tll 96 procent beroende av fossla bränslen. Att få n mer förnybart bränsle är en stor utmanng för denna sektor, både utfrån försörjnngstrygghet och ur klmatperspektv, säger Brgtta Palmberger. Smarta nät Smarta nät är ett annat vktgt fokusområde för Energmyndgheten. På 1990-talet gck staten n och stöttade ett kraftlednngsprojekt med ny lkströmsteknk. Resultatet ser v dag ABB:s framgångsrka HVDC-teknk, Hgh Voltage Drect Current, som är en av många vktga komponenter utvecklngen av smarta nät. Framtdens smarta nät är mer eller mndre en förutsättnng för att storskalgt kunna nföra tll exempel elblar, solceller och ny förnybar kraftprodukton. Det handlar om att ntegrera solel och vndkraft på nätet och öka kundernas möjlghet att påverka sn egen energanvändnng och elprodukton. Ett ntressant projekt är Norra Djurgårdsstaden som blr bland de första stadsdelarna världen som byggs med ett smart elnät. Nätet ska kunna ta emot energ små portoner och ge nvånarna en möjlghet tll aktvt energsparande. Med hjälp av ett smart elnät ska de som bor och arbetar stadsdelen kunna Brgtta Palmberger, chef för Energmyndghetens Teknkavdelnng. Foto: Oskar Lüren styra elkonsumtonen, både genom att spara och genom att undvka elanvändnng när konsumtonen är som störst. Energmyndgheten är med och delfnanserar utvecklngen av det smarta elnätet. Ett lknande projekt fnns på Gotland, där fnns mycket vndkraft men svårgheter att få n vndkraften det exsterande elnätet. Smart Grd Gotland, som projektet kallas, ska undersöka hur man kan bygga ett ntellgent dstrbutonsnät som kan hantera en stor andel oregelbunden vndkraft. Vågkraft Ett annat aktuellt projekt som delfnanseras av Energmyndgheten är demonstratonsparken för vågkraft Sotenäs kommun. Sammanlagt 420 vågenergomvandlare kommer att tllverkas och nstalleras den nätanslutna anläggnngen. Anläggnngen ska demonstrera förmågan att producera 25 GWh el per år ur havsvågornas rörelse. Â Projektet har redan uppmärksammats nternatonellt och erbjuder både en stor exportpotental och möjlgheter tll kostnadseffektv massprodukton, konstaterar Brgtta Palmberger. Den el som produceras måste n näten, men det gäller att även kunna styra användnngen och htta lösnngar för att kunna lagra energn Lång tradton Sverge har en lång tradton av energforsknng. Efter energkrserna på 1970-talet startade det statlga energforsknngsprogrammet. Sedan dess har Sverge arbetat aktvt för att ersätta olja med nhemska bränslen, med försurnngsfrågor och under de senaste åren även med klmatfrågan. Som myndghet medverkar v flera nternatonella forsknngssamarbeten, såväl nom IEA, Internatonal Energy Agency och EU som Norden. Frågorna handlar bland annat om ökad användnng av förnybara energkällor samt utvecklng av nya teknker och system för energförsörjnng. Att sa om framtden är nte lätt men om to år menar Brgtta Palmberger att elektrferngen av transportsektorn har slagt genom på allvar. Jag ser också en ökad användnng av solen olka former och att v kommer att ha ännu mer vndkraft våra nät. För att klara allt detta krävs att de smarta näten har httat sna former. Den el som produceras måste n näten, men det gäller att även kunna styra användnngen och htta lösnngar för att kunna lagra energn.

5 A n n o n s D e n n a t e m at d n n g ä r e n a n n o n s f r å n n E x t m E D a A n n o n s Framtdens Energ Januar Med sktet på framstående energforsknng Energmnster Anna-Karn Hatt har ett globalt perspektv på den svenska energförsörjnngen. Fokus lgger på att utarbeta långsktga och förutsägbara regler för att stärka ndustrns konkurrenskraft och på att både bygga ut förnybar energ och skapa förutsättnngar för fortsatt drft av kärnkraft. I förlängnngen är målet att göra Sverge klmatneutralt. Energpoltk Hur ska Sverges energförsörjnng tllgodoses på lång skt? På lång skt tror jag att Sverge kommer att ha tagt steget tll en hållbar energförsörjnng Genom att poltken sätter målen och de långsktga ramarna och marknaden nvesterar utfrån de förutsättnngarna. Mn roll som energmnster är nte att detaljstyra energmxen. Genom regerngens energöverenskommelse vet marknaden vad som gäller. Det fnns ett långsktgt stöd för att öka andelen förnybar energ och att göra Sverge klmatneutralt. Regerngen har också tydlggjort att ny kärnkraft kan få byggas om marknaden är beredd att nvestera men att den måste stå på egna ben ekonomskt, utan statlga subventoner. På lång skt tror jag att Sverge kommer att ha tagt steget tll en hållbar energförsörjnng, det är vad jag kommer att jobba för. Vlka forsknngsområden nom energ vll regerngen satsa på? Som mnster även med ansvar för mljöteknkfrågorna vll jag nte att forsknngen ska begränsas tll ett snävt natonellt perspektv. V ska satsa på forsknng där v är framstående och har en fördel, där v har potental tll stora klmatvnster Sverge eller andra länder, eller där svenska företag kan fnna en marknad. Detta kan sedan praktken nnebära forsknng på en rad områden: från laboratorum tll plotanläggnng, och från tll exempel smarta elnät tll bodrvmedel eller vågkraft. Hur ska Sverge tllhandahålla el för ndustrn så att den nte tappar konkurrenskraft? Genom långsktga och förutsägbara regler. Genom att bygga ut den förnybara energn som nu görs breddas elproduktonen och försörjnngstryggheten ökar samtdgt som v kan säkra nternatonellt konkurrenskraftga prser. Genom de långsktga stöden och reglerna som regerngen slagt fast ges en tydlg sgnal tll ndustrn om vlka de långsktga förutsättnngarna är. Vlka möjlgheter ser regerngen med energeffektvserng för att mnska energförbruknngen? Det fnns en stor outnyttjad potental både nom ndustrn och nom hushålls- och servcesektorn för energeffektvserng. Inom EU pågår arbetet med ett energeffektvserngsdrektv och Sverge har v goda erfarenheter, nte mnst genom programmen för energeffektvserng för den energntensva ndustrn. Jag hoppas att v kan göra ännu mer här. Vlken roll spelar kärnkraften för energförsörjnngen framtdens Sverge? Kärnkraften spelar, tllsammans med vattenkraften, en stor roll för Sverges elförsörjnng dag. Regerngens ambton är att beroendet av de två stora el-produktonsslagen, vatten och kärnkraft, ska mnska och att ny förnybar energ ska bredda vår elförsörjnng. Men under överskådlg td kommer kärnkraften vara vktg för Sverge. Allansens klmat- och energöverenskommelse nnebär tydlga spelregler också för kärnkraften. Nu fnns tydlga vllkor för vad som gäller för eventuell nyprodukton: nya reaktorer får endast byggas för att ersätta gamla, det blr nga drekta eller ndrekta statlga subventoner och kärnkraften måste ökad utsträcknng bära sna egna försäkrngskostnader. Frågan om en sådan nvesterng kommer att bl verklghet är ett beslut för marknadens aktörer att både fatta och fnansera, utfrån dessa tydlga spelregler och strkta säkerhetskrav. Inom EU pågår arbetet med ett energeffektvserngsdrektv och Sverge har v goda erfarenheter Energmnster Anna-Karn Hatt. Foto: Sandra Baqrjazd

6 A n n o n s 6 D e n n a t e m at d n n g ä r e n a n n o n s f r å n n E x t m E D a A n n o n s Framtdens Energ Januar 2012 Mx av energkällor krävs på framtdens elmarknad V hoppas på en framtd där v har en bra mx av flera olka energkällor landet. På så vs får man både bättre försörjnngstrygghet och bättre elprser, säger Kjell Jansson, vd för Svensk Energ. Svensk Energ Text Anette Bodnger Förnybara energkällor är lågoddsare när man talar om framtdens energförsörjnng. Men Kjell Jansson på Svensk Energ menar att det fnns en fara att tänka alltför snäva crklar. Om det enbart ska fnnas vnd- och solkraft näten rskerar kostnaderna bl högre än nödvändgt. V är nte på något sätt emot förnybar energ men vll gärna se att den går att förena med annat, på så vs kan helheten fungera mycket bättre. Kjell Jansson, vd för Svensk Energ. Foto: Helena Whlborg En aktuell fråga för Svensk Energs medlemmar är avkastnngen på elnäten. Elnätsverksamhet är kaptalntensv. Det är väldgt mycket pengar nedplöjda de lednngar och stolpar som fnns dag. Då måste man också få rmlg avkastnng på det. Där har v lte problem just nu, säger Kjell Jansson och syftar främst på Energmarknadsnspektonens beslut gällande ntäktsramarna för åren Krtken gäller framför allt att skälga ntäktsramar, enlgt Energmarknadsnspektonens egen modell, bevljas först om 18 år. Hälften av landets elnätsföretag har överklagat Energmarknadsnspektonens beslut. Elnätsbranschen är en vktg del landets nfrastruktur och måste bedrvas både seröst och professonellt. Att nte få nyttja den ntäkt som företaget behöver för att säkerställa drft med bbehållen hög leveranssäkerhet, och genomföra nödvändga nvesterngar, V måste ta vårt ansvar för att modernsera elnäten och nte lägga över det på kommande generatoner förrän om 18 år, känns oneklgen verklghetsfrämmande. Smarta nät Kjell Jansson befarar att det fortsatta arbetet krng elnätsreglerngen leder tll mer hårdhänta prorterngar för de kommande årens utvecklngsplaner. Detta blr, menar han, ett allvarlgt hot mot den önskade utvecklngen krng smarta elnät. Smarta elnät är en vktg del att uppnå Europas och Sverges mål att öka andelen förnybar elprodukton och att bl mer effektva vår energanvändnng, exempelvs genom mer styrbara nät och ökad öppenhet mot kunden. Nu är rsken att nödvändga nvesterngar skjuts på framtden. Jag måste ändå hoppas på att v får ett för det framtda kraftsystemet postvt utlåtande. Från branschens sda är det vktgt att såväl ntäktsramar som tllståndsprocesser blr rmlga så att de nte bromsar upp nvesterngar som krävs för att v ska kunna möta kundernas krav på morgondagens elsystem. Modernserng Kjell Jansson påpekar att elnätet måste modernseras för att elkunderna ska kunna bl mer aktva och påverka sn elanvändnng och därmed sna kostnader. En del konsumenter vll exempelvs kunna producera el själva och sälja den el de personlgen nte använder. En utbyggnad av elnäten är också en förutsättnng för att nya kraftverk, som vndkraftverk, ska kunna leverera el tll kunderna. Delar av elnäten har en lång lvslängd men det krävs kontnuerlg förnyelse. Om v mnskar nvesterngstakten nu kan elnätsföretagen sänka kostnaderna kortsktgt, men på längre skt är detta nte hållbart. V måste ta vårt ansvar för att modernsera elnäten och nte lägga över det på kommande generatoner.

7 A n n o n s D e n n a t e m at d n n g ä r e n a n n o n s f r å n n E x t m E D a A n n o n s Framtdens Energ Januar Boenerganvändnngen fortsätter att öka Boenergn är ett mångsdgt energslag som ökar konstant Sverge och utvecklngen vsar nga tecken på att avta. I dag står boenergn för nära en tredjedel av slutanvändnngen av energ Sverge. Boenerg Text Annka Whlborg Bobränslen framställs ur råvaror från skogsbruket och lantbruket; de största volymerna kommer från restprodukter och bprodukter från skogsndustrn och skogsbruket. Bobränslen kan ofta produceras tll relatvt låg kostnad och är ofta ett fördelaktgt alternatv, även jämförelse med andra förnybara energslag. Vårt mål Svebo är att öka användnngen av boenerg på ett ekonomskt och mljömässgt optmalt sätt. Det säger Gustav Meln, som är vd Svebo, Svenska Boenergförenngen. Många spännande projekt Det pågår många spännande projekt nom boenerg Sverge. Det fnns konkreta planer på att bygga ut elprodukton från bobränslen, bokraft, med flera TWh och nvesterngar över 30 mljarder kronor under de närmaste 3 4 åren, säger Gustav Meln. Gustav Meln, Svebo. Ett exempel är Eons stora nvesterng Örebro, Bo70, ett kraftvärmeverk där man räknar med ett högt elutbyte från bobränslen. Lknande nvesterngar nya kraftvärmeverk sker en rad städer. Ett annat exempel är Göteborg Energ som bygger en anläggnng för förgasnng av bomassa GoBGas. Man förvandlar träbränsle tll bometan som kan användas som fordonsbränsle. Ett tredje exempel är talloljedeseln. Råvaran är en bprodukt från massandustrn, tallolja, som bearbetas flera steg, första av Sunpne Pteå, därefter vd Preems raffnader, för att bl bodesel av en typ som är närmast dentsk med, och kan användas som, tradtonell desel, säger Gustav Meln. Öknngen fortsätter Förra året svarade boenergn för 141 TWh energtllförsel och stod för 32 procent av slutanvändnngen av energ. Tllförseln ökade med 21 TWh på två år, mellan 2008 och Den stora öknngen berodde dels på kall väderlek med ökat värmebehov, dels på Det fnns konkreta planer på att bygga ut elprodukton från bobränslen, bokraft, med flera TWh att ndustrn återhämtade sg, men det fnns också en stark långsktg ökande trend. Koldoxdskatten ökar nu för ndustrn, vlket gör det fördelaktgt att byta ut eldnngsolja mot pellets för många företag, säger Gustav Meln. NIBE BERGVÄRMEPUMPAR SmartaSt famljen! Med vår mest avancerade bergvärmepump NIBE F1245 kan vem som helst göra personlga nställnngar. Den har en användarvänlg färgdsplay som gör att du lätt kan ändra värmen, öka varmvattenmängden, överblcka drfttd och styra dn förbruknng. Det gör den tll den smartaste bergvärmepumpen och alla famljen tll smarta användare. Om du nstallerar en NIBE bergvärmepump sänker du dessutom dn energkostnad med upp tll 80%. Olka hem har så klart olka behov. Se även vår effektva och enkla basmodell NIBE F1226. Läs mer om våra bergvärmepumpar på Smartphone-användare! Läs av koden och upplev mer av oss. Ladda ner appen mopper tll dn smartphone och scanna koden.

8 A n n o n s 8 D e n n a t e m at d n n g ä r e n a n n o n s f r å n n E x t m E D a A n n o n s Framtdens Energ Januar 2012 Samarbete krävs för att klara energmålen De natonella målen för energeffektvserng är högt ställda och nnebär bland annat en halverad energanvändnng bostadssektorn år Men arbetet mot en förändrad energanvändnng är komplext och måste utföras på flera olka nvåer. Energeffektvserng Text Anette Bodnger Sverges rksdag har beslutat att Sverge ska mnska energanvändnngen bostäder och lokaler med 20 procent fram tll år 2020 och med 50 procent tll år För att nå målen krävs energeffektvserng nom hela sektorn. Det gäller såväl nybyggnaton och ombyggnaton som den daglga drften. För att nå de högt ställda målen krävs samverkan mellan alla olka aktörer på marknaden, säger Tomas Berggren, ansvarg för energeffektvserng byggnader på Energmyndghetens enhet för ndustr och byggnader. Parallellt med de natonella målen har EU en rad drektv för energeffektvserng och förändrngar är på gång. I förslaget tll det nya energeffektvserngsdrektvet ngår att medlemsländerna sätter natonella tak för prmärenergtllförsel 2020, som Tomas Berggren, Energmyndghetens enhet för ndustr och byggnader. För att nå de högt ställda målen krävs samverkan mellan alla olka aktörer på marknaden Kurt Elasson, vd för SABO. nlednngsvs dock nte är bndande. Förslaget är att de natonella taken kan göras tvngande efter en översyn Medlemsstaterna ska rapportera sna framsteg årlgen och vart tredje år ska uppdaterade natonella handlngsplaner presenteras. Energfrågan lgger högst upp på EU:s agenda. Man har sett att förändrngstakten vad gäller energeffektvserng är för låg. Därför skärper EU drektven och försöker htta nya styrmedel, konstaterar Tomas Berggren. Även om Sverge lgger ganska långt framme på området fnns det enlgt Tomas Berggren en stor potental av lönsamma åtgärder när det gäller energeffektvserng. Många fastghetsägare och bostadsbolag känner en osäkerhet om vlka konsekvenser de här åtgärderna för med sg. Det är Energmyndghetens roll att försöka främja och påskynda utvecklngen genom att ta fram nya lönsammare teknker och ny kunskap. I praktken måste det arbetet ske samarbete med marknaden. SABO:s Skånentatv Redan för fyra år sedan satte Sverges Allmännyttga Bostadsföretag, SABO, ett eget mål för mnskad energanvändnng det så kallade Skånentatvet där anslutna bostadsbolag åtar sg att gemensamt mnska sn energanvändnng med 20 procent från år 2007 tll Många av besparngarna sker genom drftåtgärder den daglga förvaltnngen. Sedan starten har 103 kommunala bostadsbolag tllsammans mnskat sn energanvändnng med 5,1 procent. Det gör Skånentatvet tll bostadsbranschens mest ambtösa och största frvllga energsparprogram, säger Kurt Elasson, vd för SABO. Han berättar att SABO:s medlemmar renoverar och underhåller sna fastgheter med 13 mljarder kronor årlgen. En del av de pengarna går tll energeffektvserande åtgärder. Våra medlemmar energeffektvserar den utsträcknng det är ekonomskt lönsamt. De som systematskt har bytt ut byggnadsdelar ett hus under årens lopp har svårt att ekonomskt motvera en totalupprustnng nklusve energeffektvserng. Per Forslng, chef för förvaltnngsutvecklng på Fastghetsägarna Stockholm. Därför menar Kurt Elasson att även Sverge borde använda medel ur strukturfonderna tll renoverngar. I dag fnns nget statlgt stöd för åtgärder som energeffektvserar befntlga bostäder, trots att de flesta bostäder som kommer att fnnas år 2050 redan är byggda. Det är långt från alltd företagsekonomskt lönsamt att energeffektvsera, även om det är lönsamt för samhället. Just därför kan pengar från strukturfonderna vara avgörande för om energeffektvserande åtgärder genomförs eller nte. Gröna hyresavtal Per Forslng, chef för förvaltnngsutvecklng på Fastghetsägarna Stockholm, påpekar att energeffektvserng är ett långsktgt och många avseenden ett ganska tråkgt arbete. Våra medlemmar är mycket ntresserade av energeffektvserng av främst två skäl: att spara pengar och att spara mljö. Den medala debatten är fokuserad på att man ska renovera sg tll energeffektvtet. Men för fastghetsägare med mndre bestånd fnns det en stor potental att göra saker med små medel genom att vara duktg förvaltnngsskedet och effektvsera drften. För bostadsbolag med stora bestånd det gamla mljonprogrammet, handlar det förstås om att göra energeffektvserande åtgärder samband med renoverngarna. Men Per Forslng menar att man nte får glömma bort den goda förvaltnngen och vad den ger. V arbetar mycket med bland annat gröna hyresavtal som går ut på att skapa nctament för hyresgästen att vdta mljövänlga åtgärder kopplade tll lokalanvändnngen. Fastghetsägarens engagemang är dock lka vktgt. Båda parter åtar sg att göra olka saker, men målblden, att spara pengar och mljö, är densamma.

9 A n n o n s D e n n a t e m at d n n g ä r e n a n n o n s f r å n n E x t m E D a A n n o n s Framtdens Energ Januar Urbanserng stärker fjärrvärmens poston I Sverge får crka fyra mljoner personer stt varmvatten, och sna bostäder uppvärmda, va fjärrvärme. I takt med urbanserngen tror Ulrka Jardfelt, vd Svensk fjärrvärme, på en stark utvecklng för värmekällan. Fjärrvärme Text Chrstna B. Wnroth Fjärrvärmen började byggas för att förbättra luften städerna. Genom att förflytta förbrännngen tll ett enda ställe, stället för att varje hus hade sn egen uppvärmnngskälla, blev luften snabbt bättre. I dag dstrbueras fjärrvärmen genom ett välutbyggt dstrbutonsnät som leder hett vatten ut tll fastgheterna. En av fördelarna med fjärrvärmeverk är att man städer och tätorter slpper transporter av pellets och andra bränslen ut tll bostäderna, eftersom värmekällan fnns på en plats. I fjärrvärmeverken är det dessutom möjlgt att använda svåra bränslen som sopor. Det är dag förbjudet att deponera sopor och genom att förbränna dem återanvänder v sådant som annars nte skulle komma tll nytta. För att elda avfall krävs en avancerad rökgasrenng för att undvka att gftga ämnen sprder sg luften. Det har verken en god teknk för, säger Jardfelt. Fjärrvärmen har sna rötter 1940-talet då ponjärer bland de kommunala energverkens ngenjörer vågade satsa på något nytt och oprövat. På den tden eldades verken med kol och olja. Sedan dess har de fossla bränslena fasats ut. I dag är endast to procent fosslt bränsle. 90 procent av bränslet som används verken är antngen förnybart eller är så kallad återvunnen värme. Det nnebär att v förbränner ndustrellt avfall som returträ, fls, stubbar, bark och grenar som blr över när bland annat annan ndustr förädlat skogen, men också att överskottsvärme från ndustrprocesser används drekt för att värma vattnet. Resurseffektvteten är det absolut vktgaste för fjärrvärmen och Även om det byggs fler bostäder nvd städerna kommer värmen från fjärrvärmeverken att räcka därför är också målet att öka användandet av ndustrell överskottsvärme fjärrvärmenäten. Stor potental nom EU 2011 är året då fjärrvärme på allvar hamnat på den europeska kartan. Bland annat har drektv från EU höjt ntresset. Där framhålls satsnngar på kraftvärme, där el och fjärrvärme produceras samtdgt, för att få resurserna att räcka och nå klmatmålen. Fjärrvärme är ngen dröm, eller vson om att ny teknk ska kunna lösa klmatfrågan framtden, utan den är reell och tllgänglg. I Sverge dstrbueras värmen som genereras vd våra elproducerande kraftvärmeverk redan ut tll våra hem. I Europa lgger man efter. Den värme som dag kyls bort vd kolkraftverk skulle räcka tll att värma hela Europa. I Sverge är utbyggnadspotentalen för fjärrvärmen begränsad. Däremot stärker urbanserngen fjärrvärmens poston för framtden. Ju tätare v bor desto mer Förtätnngen samhället kommer att göra fjärrvärmen ännu mer ntressant, säger Ulrka Jardfelt, vd Svensk fjärrvärme. kan v utnyttja överskottsoch spllvärme som bldas samhället. Genom den allmänna energeffektvserngen blr våra fastgheter också mer energsnåla. Så även om det byggs fler bostäder nvd städerna kommer värmen från fjärrvärmeverken att räcka tll att värma upp också dessa fastgheter. Det gör fjärrvärmen ännu mer resurseffektv och stärker absolut dess poston nför framtden. VIND wpd arbetar för närvarande med ett 15-tal projekt både på land och tll havs med en total effekt på ca MW. I Sverge är v 19 medarbetare med sammanlagt över 130 års erfarenhet branschen. Under wpd s projektlednng togs år 2011 Tysklands första kommersella havsbaserade vndkraftspark Baltc 1 drft. V ser fram emot att bygga våra svenska havsbaserade projekt så fort de ekonomska förutsättnngarna förelgger!

10 A n n o n s 10 D e n n a t e m at d n n g ä r e n a n n o n s f r å n n E x t m E D a A n n o n s Framtdens Energ Januar 2012 Vndkraften kan ersätta fem kärnreaktorer I år producerar vndkraften crka 5,4 TWh. Potentalen för denna förnybara energkälla är betydlgt större än så. Med rätt vlja och rätt nställnng, samt en höjd poltsk ambtonsnvå, skulle vndkraften år 2020 kunna leverera 30 TWh på årsbass. Vndkraft Text Chrstna B. Wnroth Fram tlls relatvt nylgen har utbyggnaden av vndkraften vart ganska jämn, men just nu befnner sg vndkraften en kraftfull utvecklng. Enlgt Annka Helker Lundström, vd Svensk Vndenerg, bdrar vndkraften nte bara tll att skapa en försörjnngs- och energtrygghet som gör landet mer oberoende av bränslemport, utan den bryter också upp gängse ägarstrukturer elproduktonsledet. Genom att vanlga konsumenter kan äga vndkraft och elprodukton, bdrar detta tll att den förnybara energn ökar konkurrensen på elmarknaden. Dessutom flyttar energproduktonen närmare användaren. I dag producerar vndkraften crka 5,4 TWh per år. Det motsvarar det närmaste den årlga produktonen hos en svensk kärnkraftsreaktor. Om vndkraften fortsätter att utvecklas samma takt som httlls, kommer energkällan början av 2020-talet att kunna producera 30 TWh vndkraft på årsbass. Det skulle motsvara crka hälften av kärnkraftens årlga produkton. Men för att nå målet krävs att vssa åtgärder vdtas. Tllståndsprocessen får nte, som nu, vara för långdragen. Möjlgheten att utveckla havsbaserad vndkraft måste realseras. Dessutom behöver ambtonen elcertfkatsystemet ökas. I dag fnns en kvotkurva systemet med en prognos som säger att v kan få plats med 11 TWh vndkraft tll Men den snabba utbyggnad som v har kommer v att slå taket av certfkatssystemet redan Därför är det vktgt att man ökar ambtonen från 11 TWh tll en större mängd förnybart. Detta behöver nnebära att kostnaden för konsumenterna ökar, vlket en ny rapport från Energmyndgheten vsar. Det är dags för poltkerna att se över möjlgheten att öka ambtonen certfkatssystemet. Vll Sverge ha 30 TWh vndkraft tll 2020 kan v leverera, men då är det vktgt att se tll att alla olka faktorer kommer på plats, nte mnst en utbyggnad av elnätet. Vktg för ndustrn Vndkraften bdrar nte bara tll att producera förnybar energ. Det som ofta glöms bort är att den även ökar tllväxten för svensk ndustr. Annka Helker Lundström, vd Svensk vndenerg. Det är dags för poltkerna att se över möjlgheten att öka ambtonen certfkat - Âsystemet Foto: Baldur Bragason Många svenska ndustrföretag är underleverantörer tll vndkraftsbranschen. Det är lätt att mssledas av att det bara är de företag som tllverkar och sätter upp verken som är vndkraftsbranschen. Företag som SKF och ABB, samt många andra företag som representerar den tradtonella svenska ndustrn, har en kraftfull utvecklng tack vare den globala vndkraftens efterfrågan på komponenter. Totalt sett arbetar branschen med att sänka kostnaderna för att ta fram vndkraftverk, men samtdgt är hela den förnybara branschen fortfarande en utvecklngsfas. Därför är det vktgt att det fnns ett ekonomskt styrmedel och att det anpassas efter utbyggnaden. V kan se att konsumentens kostnad för elcertfkatsystemet successvt sjunker, därför är det nu möjlgt att höja ambtonsnvån. Sannolkt kommer EU:s medlemsländer att få ett krav på förnybar energ för Därför är det vktgt att se tll att v får en jämn utbyggnad fram tll dess. Nya lednngsnät Fredrk Lndahl är ordförande Svensk vndkraftförenng. Han skulle gärna se en utbyggnad av elnäten för att kunna bygga Norrland. I södra Sverge är ersättnngen god, men stora delar av ytan är redan bebyggd och många kommuner är nte postvt nställda tll att vndkraft byggs. I norra Sverge är nställnngen ofta mer postv och man ser vndkraften som en möjlghet tll landsbygdsutvecklng och nya arbetstllfällen. I norra Sverge kan det vara dyrt att koppla n sg på nätet och kabeldragnngar kan bl långa. Därför behövs ett poltskt beslut att bygga ut lednngsnäten för en omställnng av vår framtda produktonsanläggnng. Genom att bygga ut näten kan v nte bara bygga mer vndkraft, utan även höja värdet på vattenkraften genom att v lättare kan exportera mer förnybar energ tll Europa Fredrk Lndahl, ordförande Svensk vndkraftförenng. Vndkraftsopnon I Svensk vndenergs Sfo-undersöknng, september, ställdes frågan Vad önskar du att dn el helst är producerad från? Svaren löd: 34 procent vndkraft, 26 procent solkraft, 23 procent vattenkraft, 8 procent kärnkraft. I USA gjordes nylgen också en stude där man frågade generaton X och Y (födda efter 60-talet) samma fråga. 70 procent ansåg att nästa energpoltska mål bör vara satsnngar nom förnybara källor som sol och vnd. Motsvarande sffra för den äldre befolknngen hamnade på 47 procent. Foto: Marcus Nyberg och bygga ndustrell kunskap nom landet. Tllsammans med Norge och Fnland skulle v kunna producera stora mängder förnybar kraft som kan pumpas ut Europa och bdra tll att Kyoto-avtalet håller. Med bra kraftmotorvägar kan v ansluta oss tll exsterande europeska nät, vara med och rusta upp dem, och transportera el långt, med små förluster, från ett starkt vndkraftskluster Norden.

11 A N N O N S D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N N E X T M E D I A A N N O N S Framtdens Energ Januar Så här kan ett hus se ut där fasaden är uppbyggd med solceller. Solenerg fångar nya lösnngar Marknaden för solenerg blr allt smartare. Nu byggs teknken n tak och fasader och blr en naturlg del av byggnaderna. Det gäller både solceller och solfångare. Solenerg Text Sven Wettergrund På så sätt får teknken dubbel funkton energkälla och byggmateral samtdgt. Industrellt och forskarmässgt lgger Sverge långt fram nom solenergteknk, och har lka goda förutsättnngar som Tyskland, som är världsledande på solenerganvändnng. Det säger Lars Andrén som är ordförande branschorgansatonen Svensk Solenerg. Lars Andrén. Senast jag var på Landvetter såg jag att parkerngshuset fått ett fasadmateral med solceller. Såna exempel kommer nu kontnuerlgt och då får man också en förbättrad ekonom genom att man slpper köpa fasadmateral, säger han. Solceller på högvarv El från solceller har haft ett rejält uppsvng fjol och år. Lars Andrén pratar om en fördubblng bara under förra året. Regerngen har också bevljat 186 mljoner kronor stöd för nstallatoner av solceller nästa år. Huvuddelen används på offentlga byggnader men det ökar också kraftgt nom vllasektorn. Den konventonella teknken har en verknngsgrad på procent dag. Genom ett teknkskfte kommer de sffrorna hamna krng 20 Det mest ntressanta är att prserna på solcellsteknken nästan halverades under 2010 procent ganska snart, enlgt Andrén. Men det mest ntressanta är att prserna på solcellsteknken nästan halverades under Det är en vktgare faktor än att man får en ökad prestanda. Konkurrenskraften för solel är betydlgt större än vad som är allmänt känt. Sverge har också fördelen att ha ett välutbyggt elnät som kan ta emot el från solenerg. Solfångare, som omvandlar solnstrålnngen tll värme, har däremot en helt annan verknngsgrad jämfört med solceller. Mellan procent, uppger Lars Andrén. Precs som med solceller blr det allt vanlgare att ntegrera teknken tak och fasader. Standardserar med andra värmesystem Han berättar också att man numera standardserar solvärmen med andra värmesystem som värmepumpar, vedpannor och pelletspannor. Svenska regerngen har under en toårsperod bevljat ett årlgt anslag på crka 58 mljoner kronor för att uppmuntra användnng av solfångare. Hstorskt har bdraget endast omfattat vllor men sedan 2009 nbegrper det alla byggnader. Tll exempel drottsanläggnngar, campngplatser och offentlga byggnader. I år drog regerngen dock n anslaget. Skälet var att de alternatva värmekostnaderna har gått upp prs, något som gynnar solvärmen. Det är ett avbräck så klart. För vllasektorn, där det går att utnyttja rot-avdraget, slår det nte så hårt. Men det är A N N O N S olycklgt för alla andra tllämpnngar som nu äntlgen hade börjat komma gång, säger Lars Andrén. Vndkraft kan det bl lönsamt? med egl:s breda erfarenhet nom tradng och portföljförvaltnng kan v tllföra handelsstrateger och produkter som säkrar ntäkterna vndkraftsprojekt. detta möjlggör fnanserng av projekt samtdgt som lönsamheten säkras och optmeras. kontakta gärna egl sverge för mer nformaton. tel: Portföljförvaltnng Kontrakt för el och elcertfkat upp tll 10 år resp. 5 år Fyssk balanshållnng Handel med mljövärde

12 A N N O N S 12 D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N N E X T M E D I A A N N O N S Framtdens Energ Januar 2012 Stor rsk för elunderskott Mats Gustavsson är vd för BasEl Sverge AB och Industrkraft Sverge AB. Industrkraft verkar för att den svenska kärnkraften ska byggas ut för att säkra basndustrns framtd. Efter att förhandlngarna med Vattenfall havererat sktar nu basndustrn på att bygga ut den på egen hand. Men då krävs poltska förändrngar. Basndustrns energbehov Text Henrk Norberg År 2004 bldades BasEl Sverge AB av de 20 största elförbrukarna nom basndustrn. Anlednngen tll att en ny organsaton såg dagens ljus var att medlemmarna ansåg att den avreglerade elmarknaden fungerade dålgt. Syftet med BasEl var att starta projekt som skulle resultera ökad kraftprodukton. Vårt första projekt var att starta vndkraftsföretaget VndIn. Företaget är gång och producerar el. Men vndkraft kommer aldrg att kunna producera tllräcklgt mycket el och dessutom blr den elen för dyr utan subventoner. För att öka kärnkraftsproduktonen bldade BasEl Industrkraft Sverge AB, som ägs av fem stora företag nom basndustrn. Enlgt Mats Gustavsson är kärnkraft det enda alternatv som är gångbart Sverge och med att vattenkraften nte får byggas ut, vnd nte kan leverera tllräcklgt mycket och gas aldrg har vart ett alternatv för Sverge. Industrkraft har drvt samtal med kraftndustrn för att få tll stånd en kärnkraftsutbyggnad, samtal som sedan en td har strandat. Mats Gustavsson, vd för BasEl och Industrkraft, arbetar för att basndustrn genom Industrkraft ska bygga kärnkraft. Varför gav nte era dskussoner med kraftndustrn resultat? De förhandlngar som nleddes med Vattenfall gck tll en början bra. Men de avslutades eftersom kraftndustrn och basndustrn hade olka nställnng om vlken tdshorsont man hade för planerna, säger Mats Gustavsson och fortsätter: De nvesterngsbeslut som fattas nom basndustrn kräver en långsktg och förtroendengvande energpoltk Det är naturlgt att den som behöver kraften, och vll ha den tll konkurrenskraftga prser, värdesätter att det nte uppstår en brststuaton. Den som däremot producerar kraften ser däremot nte nödvändgtvs en brststuaton som något negatvt, nte under en avgränsad perod alla fall. V nom basndustrn är ntresserade av att nvestera ny kärnkraftsprodukton genom vårt gemensamma bolag Industrkraft AB. N vll undanröja poltska hnder. Vlka? I dagens energöverenskommelse fnns det ett par skrvnngar som omöjlggör för nya aktörer att komma n på kärnkraftsproducentmarknaden. En ny anläggnng måste lgga på ett område som redan dag har kärnkraftsprodukton, områden som dag ägs av kraftbolagen. Det står även överenskommelsen att en ny reaktor endast får startas om en gammal släcks ner. Problemet är att det är kraftbolagen som bestämmer när dagens reaktorer ska tas ur bruk. Båda dessa skrvnngar gör att nya aktörer får en dålg poston på marknaden. Konsekvenser för basndustrn om det nte sker en utbyggnad? Om företagen nte kan lta på den framtda elförsörjnngen och om man dessutom ser ökade elprser är rsken att nvesterngar ndustrprodukton nte sker Sverge utan Målet med PFE är att det ska bdra tll att öka energeffektvteten svenska, energntensva ndustrföretag. Bakgrunden tll PFE är att skatten på processrelaterad el höjdes från 0 tll 0,5 öre/kwh den 1 jul Enlgt Energmyndgheten vsar slutresultatet från den första femårga programperoden att 100 svenska energntensva ndustrföretag har åstadkommt en eleffektvserng på 1,45 TWh per år. Det motsvarar den årlga elanvändnngen för konkurrentländer. De nvesterngsbeslut som fattas nom basndustrn kräver en långsktg och förtroendengvande energpoltk. Hur mycket bör den svenska kraftndustrn byggas ut? Inom basndustrn tycker v att det är rmlgt att v nom landets gränser ska kunna täcka det elbehov som fnns. V ska alltså nte vara beroende av mport. Detta betyder nte att v nte vll se kablar tll kontnenten, men v anser att överförngsförbndelserna bör byggas ut nom Sverge och Norden första hand. Rsken är stor att Sverge kommer att ha ett stort elunderskott framtden om v nte satsar på förnyad kärnkraftsprodukton. Programmet för energeffektvserng energntensv ndustr (PFE) crka eluppvärmda vllor eller motsvarande hela Uppsala kommun. Resultatet är mer än dubbelt så bra som den förväntan på 0,6 TWh som Sverge hade då programmet startades. De medverkande företagen har uppnått eleffektvserng genom dels en rad eleffektvserngsåtgärder, dels genom förbättrade rutner för energeffektva nköp och projekterngar. Tllsammans har de 100 företagen gjort 1247 åtgärder och nvesterat sammanlagt 708 mljoner. Vlka är dagens flaskhalsar? Vad gäller flaskhalsarna nom Sverge ser v konsekvenserna av dem nu och med ndelnngen 4 elområden. De olka prsnvåerna nom de olka elområdena är avsedda att stmulera utbyggnad av kraftprodukton områden med höga prser. V anser att det då borde vara möjlgt att bygga ut alla typer av kraftprodukton nom dessa områden. I område 4 skulle det tll exempel vara lämplgt att bygga ett nytt kärnkraftverk på Barsebäcks område. Ökad kraftprodukton är en väg att gå, energeffektvserng en annan. Vad har basndustrn gjort för att mnska förbruknngen? Företagen har arbetat på flera fronter för att mnska energåtgången. Arbetet har vart framgångsrkt, men att effektvsera räcker nte eftersom produktonen ökar. Ett projekt som flera företag har vart med är Energmyndghetens PFE-program. Det är vktgt att poängtera att Sverge har den renaste elproduktonen världen, vlket nnebär att ndustrns klmatpåverkan är lten. Men trots det ska v betala prset för utsläpp som andra genererar. Innebörden är att svensk ndustr kan bl utkonkurrerad som en följd av de utsläppsrätter som v måste betala för, trots att v knappt släpper ut något.

13 A n n o n s D e n n a t e m at d n n g ä r e n a n n o n s f r å n n E x t m E D a A n n o n s Framtdens Energ Januar Energ förbrukas onödan Hälften av arbetstden står de flesta kontor tomma, ett resultat av att männskor dag är mer rörlga sna arbeten. Detta nnebär att ventlatonen kontor, med cke behovsstyrda system, ventleras helt onödan medan elmätaren tckar. Behovsstyrd ventlaton Text Chrstna B. Wnroth Allt fler fastghetsägare har fått upp ögonen för de potentella energbesparngarna anpassad ventlerng. Detta har lett tll att behovsstyrd ventlaton fått ett ordentlgt genomslag. För att nte ventlera onödan är behovsstyrd ventlaton, med närvarogvare som regstrerar om kontoret är bemannat eller nte, en bra nvesterng. Är kontoret tomt dras ventlatonen automatskt ner. På samma sätt kan konferensrum, med mer sofstkerad utrustnng för mätnng Mats Holmqvst, ordförande Svensk ventlaton. av koldoxdhalt, regleras utfrån hur många som vstas lokalen. Luftflödet dmensoneras hela tden utfrån behov, säger Mats Holmqvst, ordförande branschorgansatonen Svensk ventlaton. Genom att mnska på ventlatonen fnns stora besparngar att göra. Om man exempelvs drar ner ventlatonen med 25 procent mnskas fläktarnas elförbruknng med hälften. Tll detta ska läggas de besparngar som görs genom att den mnskade ventlatonen också nnebär en mndre lufttllförsel. Ju mndre luftmängd som tas n, desto mndre energ går det åt tll att värma upp den. Skolor är ett lysande exempel på en plats där behovsstyrd ventlaton kan bdra tll stora energbesparngar. I skolorna är eleverna antngen klassrummet, matsalen eller en annan lokaltet. Det nnebär att många salar perodvs står tomma. Genom att ventlera där eleverna befnner sg och dra ner luftflödena tomma lokaler, kan energ sparas. Eftersom det nte behövs full ventlaton alla skollokaler samtdgt, kommer beslutet att övergå tll behovsstyrd ventlaton också leda tll att ventlatonsanläggnngen kan dmensoneras ner. Något som sg ger en lägre nvesterngskostnad. Enhetlga system När det kommer tll ventlatonsanläggnngars optmerng och styrutrustnng Ju mndre luftmängd som tas n, desto mndre energ går det åt tll att värma upp den. fnns det många parametrar att ta hänsyn tll. Här behöver branschen enlgt Holmqvst arbeta för ett bättre helhetstänkande. Oftast fnns det en leverantör för kylsystem, en för värme, en för ventlatonsaggregat och en för styrutrustnng etc. För att få mer optmerade system vore det önskvärt att någon tar ett helhetsgrepp och levererar så kompletta lösnngar som möjlgt. Som byggbranschen ser ut dag görs styrutrustnngarna prncp från grunden vd varje ensklt bygge. Eftersom det alltd är någontng som skljer från en anlägg- nng tll en annan, är det ett mödosamt arbete att gå genom alla funktoner och på bästa sätt optmera systemet. Mer enhetlga system skulle göra det lättare. I stort går leverantörerna mot ett systemtänkande för att leverera en så komplett lösnng som möjlgt. De leverantörer som nte har hela sortmentet söker stället samarbeten för att vara en del av en helhetslösnng. Om branschen kan foga hop bättre paketlösnngar skulle man kunna skapa en smartare styrnng och en bättre optmerng av systemen. därför är dyra FLter bllgare än bllga. 4% 18% 78% Fördelnng av totalkostnaden Servce och avfall nköp flter energ Eftersom v använder den senaste teknken och de bästa materalen kostar våra nya luftflter lte mer. Men på skt är de avsevärt bllgare. Energförbruknng står för den allra största delen av den totala drftskostnaden en ventlatonsanläggnng faktskt närmare 80 procent. Därför har v fokuserat just på energeffektvtet. Med H Flo XL kan du spara mer än 100 kronor per flter total drftskostnad per år. Läs mer om vår nya fltersere H-Flo XL på

14 A n n o n s 14 D e n n a t e m at d n n g ä r e n a n n o n s f r å n n E x t m E D a A n n o n s Framtdens Energ Januar 2012 Alla kurvor pekar åt rätt håll! En EU-lagstftnng som drver på, stora marknader som öppnar sg Europa och nya teknksprång får en redan blomstrande värmepumpbransch att se fortsatt ljust på utvecklngen. Värmepumpmarknad Text Clas Lewerentz Den svenska värmepumpmarknaden fortsätter att expandera kraftgt. Efter många års försäljnngsframgångar på vllasdan växer nu ntresset för värmepumpslösnngar även hos flerbostadshus och kommersella fastgheter. V ser allt fler fastghetsägare som är mssnöjda med fjärrvärmeprserna. När det gäller fastghetssegmentet är branschen bara ntroduktonsstadet, säger Martn Forsén, VD för Svenska Värmepumpförenngen (SVEP). Samarbete med byggbranschen Även om framtden ser ljus ut så fnns det hnder som måste övervnnas, framhåller Martn Forsén. Ett hnder är olka kommuners försök att förhndra nstallatoner av värmepumpar med motverngen att Martn Forsén, VD, Svenska Värmepumpförenngen. bobränsleeldad fjärrvärme anses som ett bättre alternatv. Det är, som v ser det, ett hnder för energeffektvserng. En utmanng är att från 2020 ska alla nya byggnader Europa ha en standard som man kallar nära noll energ. Kravet gäller även befntlga byggnader som genomgår omfattande renoverngar. Nya systemlösnngar måste därför tas fram på kort td. Det här är en stor huvudvärk för fastghetsägarna och byggföretagen. För värmepumpbranschen gäller det att ta fram kostnadseffektva och ratonella lösnngar så att man klarar de kommande energkraven. Lyckosam sts Sverge Ett vktgt verktyg EU:s arbete för att uppnå 20 procents mnskad energanvändnng tll år 2020 är Ekodesgndrektvet som nnebär att även värmeprodukter ska energmärkas och möta kraven på energeffektvtet. Den lagstftnngen tror v kommer att vara en ögonöppnare Europa och en Nu står v redo för övrga Europa där de stora säljvolymerna fnns bra drvkraft för Sverge. V har ju haft en lyckosam sts här hemma under många år och har kunnat utveckla kunnande, produkter och produktonskapactet. Nu står v redo för övrga Europa där de stora säljvolymerna fnns. Värmepumpbranschen har fortfarande en stor utvecklngspotental kvar, menar Martn Forsén. V kan fortfarande göra större teknksprång och har potental att bl mycket mer konkurrenskraftga än v är dag. Väcker omvärldens avund Mellan 1990 och 2010 har elanvändnngen svenska byggnader gått ner över 20 procent. Samtdgt har koldoxdutsläppen från byggnaderna mnskat med 76 procent. Många oljepannor har ersatts med värmepumpar och en stor mängd luft/luft-värmepumpar har nstallerats hus med drektverkande el. V har också ersatt en stor mängd elpannor. På det vset har v effektvserat elanvändnngen. Det här är något som andra länder tttar på med stor avund och undrar hur det vart möjlgt. Därför är jag lte besvken på svenska myndgheter och på regerngen som nte har gått ut och marknadsfört Sverge och talat om hur v faktskt har lyckats med det här, avslutar Martn Forsén. Smarta lösnngar för framtden Genom vår långa erfarenhet och höga kompetens hjälper v våra kunder att skapa framtdens fjärrvärme. Teknskt, ekonomskt och mljömässgt. Hur kan v hjälpa dg? VÄSTERÅS STOCKHOLM BORÅS GÄVLE LINKÖPING NYKÖPING SUNDSVALL ÖREBRO EDMONTON TORONTO VANCOUVER MINNEAPOLIS SEATTLE

15 A n n o n s D e n n a t e m at d n n g ä r e n a n n o n s f r å n n E x t m E D a A n n o n s Framtdens Energ Januar EU-program för effektvserng och förnybar energ Fokus på energfrågor nom EU har stärkts de senaste åren. Flera program syftar tll att främja och förstärka utvecklngen av effektva och tllförltlga hållbara energlösnngar. IEE2 och FP7 är två av dessa program. EU-program med stor potental och möjlghet att göra många typer av projekt. Text Sandra Ahlqvst IEE2, Intellgent Energy Europe2, har som syfte att främja förnybara lösnngar och energeffektvserng, för att underlätta genomförandet av nya lagar som antagts på EU-nvå. De olka områdena nom IEE2 är uppbyggda dels krng effektvserng, dels krng förnybar energ och dels krng ntegrerade ntatv, vlka man kombnerar de olka delarna för att få synergeffekter, berättar Lsa Lundmark, ansvarg för IEE2 vd Energmyndgheten. En del av programmets medel kan enbart sökas av offentlga aktörer syfte att förbereda för nvesterngar storskalga projekt, såsom energeffektvserng av byggnadsbestånd eller att förbättra lokala transporter. Övrga resurser fnns tllgänglga även för prvata aktörer, så länge projekten sg nte är vnstdrvande. Lsa Lundmark poängterar att program som IEE2 och FP7 är centrala för att underlätta transnatonella kunskapsutbyten. Ytterst avser IEE2 att hjälpa både EU och Sverge att nå sna uppsatta energmål. Samarbeten över landsgränser banar väg för nya déer, både på mport och export. Sverge är nte alltd så bra på att dra tll sg projektmedel, men nom dessa områden lgger v långt fram. Framgångsrkt arbete Arbetet med IEE2 har vart framgångsrkt. Den nuvarande programperoden har pågått sedan 2007 och kommer att avslutas Nu pågår dskussoner krng hur det ska se ut EU:s nästa budgetperod, men Lsa Lundmark hoppas att nnehållet IEE2 kommer att fnnas kvar. Programmet har en karaktär som nte fnns någon annanstans. Vssa program, tll exempel FP7, har fokus på FoU och andra har fokus på demonstraton, medan IEE2 främjar de mjuka frågorna. Utvärderngar som gjorts vsar på god nytta både för samhälle och nblandade aktörer. Lundmark hoppas på att IEE2 framöver ska bl känt för en större målgrupp, så att de möjlgheter programmet öppnar upp för uppmärksammas. Hon förbereder nu nformatonsaktvteter krng den nya ansöknngsperod för IEE-projekt som öppnats början av Programmet är brett och har många målgrupper, men ansöknngarna är ojämnt sprdda över landet. Det bästa vore om aktörerna såg en ansökan som en utmanng, Lsa Lundmark, Energmyndgheten. God europesk forsknng Svante Söderholm vd Energmyndgheten är svensk expert programkommttén för energ nom 7:e ramprogrammet (FP7). Han håller med Lundmark om att programmen nnebär stora möjlgheter för de som vågar satsa. Vem som än uppfyller krtererna får söka tll FP7. Grundtanken med programmet är att åstadkomma god Det fnns ett stort behov av nnovaton och forsknng för att samhället ska kunna möta de utmanngar v står nför Foto: Johan Wngborg europesk forsknng som beaktar frågeställnngar av europeskt ntresse. Målsättnngen har skärpts och tydlggjorts efter Lssabonfördraget, efter att man på EU-nvå lagt märke tll att Europa behöver bbehålla och stärka sn konkurrenskraft och, förlängnngen, skapa arbetstllfällen. Under våren fastställdes dessutom Innovaton Unon, ett forsknngs- och nnovatonsprogram som utgör en central punkt Europa 2020, den europeska strategn för sysselsättnng och tllväxt. Fokus Innovaton Unon lgger på att se tll att en större del av forsknngsresultaten nyttggörs genom första hand kommersalserng. Det forskas mycket Europa. Ur ett svenskt perspektv är detta särsklt ntressant, eftersom v är ett ltet land och nte kan vara världsbäst på alltng. Genom program som FP7 kan v tllgodogöra oss relevant kunskap samtdgt som v får möjlghet att sprda svensk forsknng och bana väg för svensk ndustr. Behov av effektvtet Inom FP7 och dess föregångare har ett stort antal forsknngsprojekt bevljats anslag. Svante Söderholm ger som exempel forsknng nom solceller, nnovatva vndkraftsystem Svante Söderholm, Energmyndgheten. för offshore vndkraftsprodukton, bobränsle från alger och storskalga system för värme och kyla statsmljö. Det fnns ett stort behov av nnovaton och forsknng för att samhället ska kunna möta de utmanngar v står nför, som exempelvs klmathotet. Därför arbetar kommssonen utfrån perspektvet att det behövs en kraftfull satsnng för att nå framgång. Den gör att kommssonen kan ställa krav och försäkra sg om god sprdnng av déer som kommer hela Europa tll gagn. Foto: Johan Wngborg Uppfylla delmål Kanslrådet Fredrk von Malmborg vd Närngsdepartementet bekräftar att program av den här typen banar väg för nternatonella kunskapsutbyten. Inrktnngen skljer sg mellan olka program och där IEE2 handlar om nvesterngar mjuka frågor såsom kunskapsöverförng, handlar FP7 snarare om fnanserng av teknsk utvecklng. För att kunna ansöka tll programmen är det vktgt att ens projekt bdrar tll att uppfylla de mål som fnns för Fredrk von Malmborg, Närngsdepartementet. delprogrammen, där fokus nom IEE2 lgger på antngen främjande och sprdnng av kunskap och arbetsmetoder, eller replkerng av tdga demonstratonsåtgärder. De projekt som har fått fnanserng 2011 års utlysnng fnns nom flera olka sektorer, tll exempel byggnader, ndustr och transport. Svenskarna står sg, enlgt Foto: Johan Wngborg von Malmborg, relatvt väl den nternatonella konkurrensen. Han poängterar dock att det gärna skulle kunna bl bättre: Energmyndgheten har fått uppdrag att medvetandegöra och nformera om EU:s fnanserngsprogram och vlka medel som fnns att söka för att öka antalet ansöknngar. I EU:s övergrpande program för konkurrenskraft och nnovaton förelgger vss rsk för att mjuka aspekter tappas bort och att fokus kommer att lgga på forsknngs- och demonstratonsanläggnngar. Det är angeläget att behålla en vss nrktnng på kunskaps- och erfarenhetsutbyten, så det bästa vore om branschorgansatoner, kommuner och myndgheter med kanaler Bryssel kan bdra tll att uppmärksamma den här rsken. I slutänden tjänar alla parter på det.

16 A n n o n s 16 D e n n a t e m at d n n g ä r e n a n n o n s f r å n n E x t m E D a A n n o n s Framtdens Energ Januar 2012 Vatten stabl energkälla med potental nom vågkraft I takt med att vndkraften byggs ut kommer vattenkraftens roll som reglerare att bl ännu mer framträdande. För framtden hoppas många också på vågkraftens genomslag, ett kraftslag som på skt kan ha samma potental som vndkraften. Vatten- och vågkraft Text Chrstna B. Wnroth Boj och generator tll Seabased vågkraftspark som planeras Smögen. Foto: Seabased Generellt sett är de svenska vattenkraftverken, som byggdes början av 1900-talet, mycket bra. De har en god teknk och en verknngsgrad krng 91 procent; en vanlg blmotor har en verknngsgrad på crka 35 procent. När kraftverken förnyas kan v dag maxmalt öka verknngsgraden med 1-2 procent. Då har v gjort ett jättebra arbete, säger Gunnar Axhem, styrelseordförande Svenskt vattenkraftcentrum (SVC), ordförande Svensk Energs arbetsgrupp för vattenkraftfrågor och vd för Vattenfalls vattenkraftverksamhet. I takt med att vndkraften utvecklas kommer vattenkraften att få en allt vktgare roll. Vndkraftens produkton kan förändras snabbt vlket gör att det krävs ett stablt kraftslag som snabbt kan sättas n för att hålla frekvensen uppe näten när det nte blåser. När vattenkraften allt mer får rollen som en reglerare nnebär det också att magasnnvåerna kommer att gå upp och ner en mycket högre utsträcknng, en utvecklng som framför allt de närboende kommer att märka av. En av utmanngarna för framtden är att förklara varför det ser ut på detta sätt. Vågkraften utvecklas Ett annat vattenkraftslag är vågkraft. Under 1970-talet föreslogs och testades en Gunnar Axhem, styrelseordförande Svenskt vattenkraftcentrum. Foto: Erk Holmstedt rad olka teknker för att utveckla vågkraften. Bland annat fanns en teknk som lknade en anka som låg och guppade på vattnet och på så sätt mekanskt kunde överföra energn vågorna tll en generator för att generera elenerg. Ett halvt dussn andra teknker provades Norden, men ngen av dem vsade någon lönsamhet vd den tdpunkten. Under årens lopp har dock flera nnovatoner för ny elektrsk genererng gjorts, Ocean Harvester är en så kallad pont absorber-konstrukton som är förankrad havsbotten och genererar elektrctet när bojen på ytan rör sg upp och ned med vågorna. Foto: Ocean Harvestng nnovatoner som nu även har kunnat tlllämpas på vågkraft. En av nnovatörerna bakom vågkraftens utvecklng är Mats Lejon vd Uppsala unverstet. Under det närmaste året ska företaget Seabased, med statlgt stöd, drftsätta och utvärdera crka 420 av Lejons vågenergomvandlare havet nordväst om Smögen, vlket är ett utmärkt sätt att utvärdera potentalen teknken, säger Lars Sjunnesson, professor och före detta forsknngschef vd Eon. Vågkraftsparken Smögen baseras på vågkraftsaggregat, så kallade lnjärgeneratorer, placerade på havsbotten. Aggregaten är va lnor förbundna med bojar på ytan som fångar upp vågornas rörelseenerg, vlken omvandlas tll elenerg generatorerna. Aggregaten är sn tur sammankopplade med varandra genom undervattensställverk tll en vågkraftspark, från vlken en växelström kan levereras va en sjökabel drekt tll det landbaserade elnätet. Går allt enlgt plan blr anläggnngen en av de största världen med en märkeffekt på 10MW. Teknk för små vågor Ett annat svenskt projekt nom Eon är Ocean Harvestng Karlskrona som använder sg av en svensk uppfnnng av Mkael Sdenmark. I Smögen-projektet läggs stora delar av anläggnngen på botten, Karlskrona lgger den på ytan och guppar. Lars Sjunnesson, professor och före detta forsknngschef, Eon. Det gäller bara att fortsätta med att testa och vdareutveckla olka teknker Göran Tllberg, forsknngschef, Eon. Vågkraftsaggregatet Ocean Harvester är en så kallad pont absorber-konstrukton som är förankrad havsbotten och genererar elektrctet när bojen på ytan rör sg upp och ned med vågorna. Ocean Harvester utgörs av en stor flytboj som rymmer generatorn och övrg teknk, en ankarvkt, en ankarlna och ett lod som samlar upp vågenergn och drver generatorn med ett begränsat vrdmoment. För att utvärdera teknken har den norska redaren Fred Olsens energteknkbolag, Fobox AS, bjudt n Karlskronaföretaget att testa en 25 kw-prototyp havet utanför Rsör sydöstra Norge. Potentalen för vågkraft Sverge är nte särsklt hög eftersom v har förhållandevs små hav omkrng oss. Samtdgt är vågenerg ntressant då den har en hög energtäthet. Vågorna har också en jämnare rörelse och en bättre uthållghet än vnden, säger Göran Tllberg, forsknngschef på Eon. Men det tar sn td att nå fram. Vågkraften befnner sg dag där vndkraften befann sg för crka 20 år sedan. I dag är vndkraften enormt stor. Vågkraften kan ha mnst samma potental, det gäller bara att fortsätta med att testa och vdareutveckla olka teknker och att få ekonomsk lönsamhet, säger Sjunnesson.

17 Boostng Europe Boostng Europe s our contrbuton to mprovng the economy and creatng jobs. We re all n ths together. Let s change thngs for the better. TILLSAMMANS VÄNDER VI TRENDEN Det går mnst sagt lte trögt för Europa. Många bolag kämpar för sn överlevnad och under förra året gck över europeska företag omkull. Enlgt vår erfarenhet hade dock var fjärde konkurs kunnat undvkas om man fått betalt td. Ingen regerng, nget företag eller land kan lösa problemen på egen hand. Om v alla däremot hjälps åt kan v tllsammans få snurr på de ekonomska hjulen gen. På Intrum Justta är v specalster på kredthanterng. Och trots att det är tuffa tder skapar våra tjänster möjlghet för företag att frgöra kaptal, nvestera, anställa, utvecklas och växa. Och när företag går bra, gynnar det oss alla. Gemensamma problem löser v bäst tllsammans. Ta reda på mer om Boostng Europe på Intrum Justta är Europas ledande företag nom Credt Management Servces (CMS) och har omkrng anställda 22 länder.

18 A n n o n s 18 D e n n a t e m at d n n g ä r e n a n n o n s f r å n n E x t m E D a A n n o n s Framtdens Energ Januar 2012 Kommuner arbetar uthållgt Sverges kommuner spelar en central roll skapandet av ett uthållgt samhälle. Genom expertstöd och nätverk ger Energmyndghetens program Uthållg kommun redskap för utvalda kommuner att utveckla sn egen spjutspetskompetens energfrågor. Uthållg kommun Text Crstna Lefland Uthållg kommun går nu n sn tredje etapp. Syftet med projektet är att stödja kommuner att göra det lokala samhället uthållgt och det har renodlats så att det nu ngår 38 kommuner mot tdgare 66. Fokus lgger på energeffektvserng och förnybar energ och hur dessa kan skapa affärsmöjlgheter och långsktga planerngsförutsättnngar för kommunerna. Man arbetar särsklt med två områden den fysska planerngen och närngslvspoltken. Kommunerna som deltar har valts ut därför att de har förutsättnngar att forma spjutspetsprojekt som genomförs på lokal nvå. V har också ett tydlgt fokus på poltker och på att Mara Stenbach Lndgren, Energmyndgheten. skapa forum för dessa att träffas, berättar Mara Stenbach Lndgren, ansvarg för programmet Uthållg kommun och energeffektvserngsstödet på Energmyndgheten. Energmyndgheten bdrar med expertstöd, men det är k o m m u n e r n a själva som sätter agen- dan och drver arbetet lokalt. Genom Uthållg kommun vll Energmyndgheten ge goda förutsättnngar för kommuner som redan kommt långt energarbetet att ytterlgare vässa sn kompetens och sprda kunskapen tll andra. Länsstyrelserna spelar en vktg samordnande roll regonalt, bland annat stt uppdrag att stödja de kommuner och landstng som sökt energeffektvserngsstödet. Energmyndghetens ambton är att lärdomarna ska sprdas tll alla kommuner och landstng och att ett kunskapsutbyte sker mellan dessa uppdrag. Samtlga Sverges kommuner och landstng har möjlghet och uppmuntras att söka energeffektvserngsstöd genom Energmyndgheten. Stödet är ett led Sverges arbete med att förverklga Energtjänstedrektvet, där det tydlgt framgår att offentlg sektor ska vara föregångare omställnngsarbetet. I dag har 274 av Sverges 290 kommuner sökt stödet och samtlga landstng är med arbetet. För att bevljas stöd ska kommunerna och landstngen beskrva stt strategska arbete med energeffektvserng. Många kommuner arbetar oerhört målmedvetet med energfrågor. V går genom varje nrapporterad strateg noggrant och vll fungera som en resurs, så att man redan från början uppmärksammar eventuella svagheter och bygger en bra grund, säger Mara Stenbach Lndgren. Nyckeltalsrapport Programmet för energeffektvserngsstöd har en årlg uppföljnng mars. Tllsammans med Sverges Kommu- Yvonne Träff, Ldköpngs kommun. ner och Landstng ska Energmyndgheten dessutom ge ut en nyckeltalsrapport om kommunernas klmat- och energarbete, något som ger kommuner ett bra statstskt underlag för att kunna göra jämförelser. Att kommuner är nyckelaktörer arbetet med det uthållga samhället uppmärksammas även av Nordska Mnsterrådet. Tllsammans med energmyndgheterna de nordska länderna har de arrangerat tävlngen Årets Energkommun. Ldköpngs kommun fck ett särsklt omnämnande för stt arbete med Ldköpng Bogas, som är ett samverkansprojekt med Göteborg Energ och Swedsh Bogas Internatonal. Ldköpng Bogas framställer flytande gas ur framförallt restprodukter från lvsmedelsndustr närområdet. Anläggnngen är en av de första av stt slag världen. Detta öppnar upp för att även tunga fordon ska kunna drvas med bogas. När nfrastrukturen byggts ut kan detta komma att få mycket stor betydelse för transportndustrn, säger Yvonne Träff, mljöstrateg på Ldköpngs kommun. Det har vart en lång process och v är väldgt glada att detta har uppmärksammats! Många kommuner arbetar oerhört målmedvetet med energfrågor Enrchng MorgondagEns EnErg Ibland ger v råd och studerar förutsättnngarna för alternatv energ försörjnng. Ibland utreder v vlka platser som lämpar sg bäst för vndkraftutbyggnad med hänsyn tagen tll vndförhållanden, naturvärden, påverkan på omgvnngen och nätanslutnngsmöjlgheter. Oavsett verksamhet krävs nya lösnngar för att möta dagens och morgondagens utmanngar. Det är där v kommer n blden. Läs mer om oss och våra projekt på sweco.se.

19 Dalkas optmerade energhanterng sparar mljoner Energeffektvserng är nte en belastnng för landets kommuner och landstng. Det är snarare en möjlghet tll besparng. Undersöknngar som Dalka har gjort vsar att en medelstor kommun kan mnska sna årlga kostnader med upp tll 25 mljoner kronor genom förbättrad energhanterng. Kraven på sänkta kostnader tvngar ofta kommuner och landstng att göra neddragnngar kärnverksamheten. Men ofta fnns det ett enklare sätt att spara pengar, som förlängnngen även nnebär en mnskad mljöpåverkan och en mer hållbar energanvändnng. Analyser som gjorts av Dalka, en av Europas ledande leverantörer av energ- och teknktjänster, vsar att en optmal energhanterng nom kommuner och landstng kan mnska de årlga fastghetskostnaderna med 10 tll 30 procent. För en medelstor kommun betyder det en besparng på 6 tll 25 mljoner kronor per år, pengar som kan komma kärnverksamheten tllgodo. Ibland saknas det ett helhetsgrepp och långsktgt perspektv på energhanterngen många kommuner och landstng. Ansvaret är ofta uppdelat mellan brukare och fastghetsägare och det kan vara svårt för tjänstemännen att synlggöra alla kostnader som energhanterngen nnebär, säger Johan Ström, affärsutvecklare på Dalka. Effektva energlösnngar för kommunala fastgheter Energhanterng är en komplex verksamhet som nvolverar flera aktörer och komponenter. Det handlar dels om val av energform, teknska system och utrustnng, dels om brukarnas beteende. För att skapa sg en uppfattnng om energhanterngen ensklda kommuner och landstng gör Dalka först en övergrpande förstude, vlken energförbruknng, drftskostnader och kvaltetskrav analyseras. Utfrån dessa parametrar dentferar Dalka vlka effektvserngspotental som fnns. Vd ett fortsatt samarbete erbjuder Dalka anpassade helhetslösnngar som nnebär att företaget tar ett långsktgt totalansvar som skapar förutsättnngar för både nvesterngar och förändrat brukarbeteende. Vårt EPG-koncept (Energy Performance Guarantee) är unkt eftersom v garanterar besparngar från första dagen, genom att v tar över drfts- och underhållskostnaderna och kontrakterar en redukton av fastgheternas energförbruknng. V garanterar va avtal att kundens energeffektvserngs- och mljömål uppnås, säger Johan Ström. En optmal energhanterng med mnsta möjlga kostnad kräver ett långsktgt tänkande. Dalkas erfarenhet är att eventuella nvesterngar måste ses ur ett lvscykelperspektv. Företaget strävar därför efter långa samarbeten på runt to år motsats tll de korta avtal på tre tll fem år som präglar marknaden dag. Många poltker och tjänstemän blr förvånade över besparngspotentalen som fnns långsktg energhanterng med helhetsperspektv. För många blr det en aha-upplevelse att se hur relatvt enkla åtgärder kan få så stora effekter på energhanterngen, säger Johan Ström. Dalkas kompetens nom energeffektvserng har bdragt tll att reducera våra kunders gemensamma koldoxdutsläpp med 7,1 mljoner ton. Dalka är en av Europas ledande leverantörer av energoch teknktjänster tll företag och myndgheter. V är ett dotterbolag tll Veola Envronnement och Electrcté de France (EDF) och har sedan företaget grundades fokuserat på energ- och mljöoptmerng. Dalka har anställda 42 länder och en omsättnng på 8,6 mljarder euro för år Dalkas nordska verksamhet bedrvs av Dalka AB med dotterbolag, som har anställda och en total omsättnng på nära 2 mljarder kronor.

20 20 Annons NextMeda Geoenerg på nytt sätt 40 procent av den totala energkonsumtonen världen spenderas hus, kontor och byggnader, säger Petter Lautso, chef för hållbarhetsfrågor och arktektur vd Ruukk. Enlgt honom är det möjlgt att nå nära nollnvåer för kontorsbyggnader. Det kan ske bland annat med energpålar som Ruukk utvecklat tllsammans med Uponor. Teknken nstalleras just nu bland annat på nya Technopols kontorshus Jyväskylä Fnland. Energpålarnas användbarhet olka typer av byggnader har utretts genom analyser, provpålar som nstallerats på provfält samt smulerngar. Med hjälp av energpålar kan man tll exempel affärsfastgheter Geoenerg kan utnyttjas såväl stora byggnader som vllor. För att omvandla energn tll värme behövs en värmepump, vars funkton grundar sg på förångnng och kondenserng av ett så kallat köldmedum som crkulerar dess maskner. Ruukks energpålar kombnerar grundläggnng av byggnader med utvnnng av jordvärme. ett plan täcka 71 procent av värmebehovet och rentav 100 procent av kylbehovet med grats geoenerg. Lösnngar med energpålar utnyttjar förnybar, lokalt producerad energ, vlket förbättrar fastghetens energeffektvtet under hela dess lvscykel. Förnybara energsystem ger nte bara poäng olka certferngssystem utan är även av betydelse för byggnaders användare. Vd en jämförelse mellan energpålar och tradtonella fjärrvärme- och kompressorlösnngar var kostnaderna fnländska tester för energpålar 32 procent lägre. I kostnaden för observatonsperoden på 25 år ngck nvesterngs- och energkostnader. Jämfört med tradtonella värme- och kyllösnngar återbetalar sg nvesterngar jordvärmelösnngar med stålrörspålar bästa fall på fem tll åtta år, beroende på omständgheter och sekundär värmekälla. Ruukks stålrörspålar ger värme ur jorden Som energpålar används antngen erdstålrörspålar som monteras borrhål eller err-stålrörspålar som pålas ner jorden. Fakta: Technopols kontorsbyggnad Jyväskylä, Innova II Energpålar täcker crka 50 procent av byggnadens värmebehov och 35 procent av byggnadens kylbehov. Värme 318 MWh Kyla 427 MWh Användnngen främjar förnybara energkällor samt sparar energkostnader och mnskar påverkan på mljön på lång skt. Ruukk är en fnländsk stålkoncern med verksamhet 27 länder. Företagets börsnamn är Rautaruukk Oyj. Koncernen var under 2010 bäst klassen nom stålbranschen enlgt den tyska Oekom-standarden för hållbarhet och 2011 toppade Ruukk branschen nom Dow Jones Sustanablty Index. I december 2011 valdes Ruukk n FN:s Global Compact och företaget är även medlem Sweden Green Buldng Councl. Några fler av Ruukks bdrag tll en hållbar framtd Energpaneler som mnskar energåtgången från byggnader. Solceller som fungerar dmma och när det är molngt väder. Vattenlednngssystem Bullerstaket Hållbara ståltak även på kulturmljöbyggnader såsom slott och kyrkor För fordon: lättare och mer hållfast stål som mnskar vkten och därmed bränslebehovet och utsläppen. Effektv logstk sker när stålkomponenterna levereras tll byggplatsen precs då de behövs och prefabrcerade så långt som möjlgt. Stålet som materal är evgt och kan återvnnas om och om gen. I allmänhet lönar det sg att utnyttja stålrörspålar för utvnnng av jordvärme när pålnngsdjupet är mnst crka 15 meter. För mer nformaton, beställ Ruukks whte paper om energpålar: Mats Larsson: mats.larsson@ruukk.com Johanna Parkka Altenstedt: johanna.parkka-altenstedt@ruukk.com Annons NextMeda Flytande naturgas för sjöfart, ndustrer och transporter År 2015 ska svavelhalten från marna bränslen begränsas tll 0,1 procent nom SECA-området. Det f nns marn deselolja med låg svavelhalt men den är avsevärt dyrare än LNG, fl ytande naturgas. LNG är ett bränslealternatv som bör välkomnas av fl era olka anlednngar. LNG är betydlgt mljövänlgare än olja. Om sjöfarten övergår tll LNG så måste termnaler byggas SECA-området, vlket gör LNG tllgänglgt också på land. LNG kan ge ndustrn Mellansverge tllgång tll en attraktv energ som dag fnns Mellan- och Sydeuropa och även kan användas transportsektorn. Svensk ndustr kan bl mer mljövänlg och konkurrenskraftg. LNG banar väg för tryggade arbetstllfällen och ett Sverge baserat på mljövänlga energgaser, framhåller Mchael Bernhardsson på ÅF-Industry AB, Energy Consultng. ÅF är ett av Sverges ledande konsultföretag nom bland annat energ och har stor erfarenhet och kunskap om naturgas Sverge och nternatonellt. När SECA-drektvet träder kraft står man väl rustad för att hjälpa tll att utveckla alternatv tll oljan. LNG är det mest ntressanta bränslet eftersom det är Mchael Bernhardsson på ÅF-Industry AB, Energy Consultng. betydlgt bllgare än andra svavelfra drvmedel. LNG är relatvt nytt Sverge. CNG fnns Västsverge men utbyggnaden har förhndrats genom poltska beslut. Tyvärr har poltker nu förhastat sagt nej tll gaslednngen Skanled. V förutser att det blr en kraftg utvecklng genom LNG och förväntar oss att svenska poltker underlättar för detta, säger Mchael Bernhardsson. SECA omfattar Östersjön, Nordsjön och Engelska kanalen och det är nu möjlgt att bygga småskalga anläggnngar för LNG, vlket är mycket lämplgt för Sverge. Det fnns en befntlg LNG-anläggnng Nynäshamn och flera planerade anläggnngar. Nu behövs poltska beslut och regelverk för utbyggnad och användnng av LNG. ÅF-Industry AB lgger den absoluta framkanten när det gäller kunskap marknadsmässgt och teknskt om naturgas, såväl Sverge som nternatonellt. Företaget har kompetens nom hela kedjan av naturgas och stor erfarenhet av att utveckla lösnngar för ndustrn. Företaget arbetar redan dag med LNG-projekt och ska tllsammans med Mannhemer Swartlng den 26 januar SECA omfattar Östersjön, Nordsjön och Engelska kanalen. hålla ett semnarum Bryssel om LNG och andra energkällor Sverge, berättar Mchael Bernhardsson. Naturgas kommer att spela en vktg roll omställnngen från olja. V vll vara med och utveckla den här energkällan samarbete med fartygsägare, ndustr, energbolag och poltker för att tllsammans htta optmala lösnngar för Sverge. ÅF är ett ledande konsultföretag som erbjuder kvalfcerade lösnngar och tjänster nom bland annat energ, ndustr, nfrastruktur och IT. ÅF har omfattande erfarenhet av olka typer av naturgasoch bogassystem och är en av de teknkkonsulter med störst kunskap om denna energkälla på den svenska marknaden. ÅF erbjuder tjänster nom alla faser av energ, från förstuder tll projekterng, genomförande och specallösnngar.

21 NextMeda Annons 21 KTH testar smarta elnät på rktgt realtd I ett ltet rum på KTH står ett kluster av tretton sammankopplade datorer och dverse energutrustnng. Tllsammans smulerar de ett samhälle stort som Gotland. Här testas framtdens styrsystem för elnätet realtd. För det är med hjälp av Lug Vanfretts smulator för smarta elnät som en uthållg och leveranssäker energlösnng ska utvecklas på KTH. En av världens stora utmanngar för framtden är att kunna försäkra bra levnadsvllkor för jordens männskor. Bra levnadsförhållanden är tätt sammanlänkade med tllgång tll energkrävande tjänster. Om alla ska få ta del av det goda lvet krävs att resurserna fördelas mer soldarskt. Utvecklngen av en uthållg energlösnng, med målet att föra n mer förnybar energ, är en av de centrala frågorna för mänsklghetens utvecklng och bevarandet av mljön. Ett uthållgt system skapas genom stabla och säkra energtjänster, en effektv konverterng av energkällorna samt ett maxmalt utnyttjande av de energkällor som fnns, säger Ramon Wyss, professor teoretsk kärnfysk och föreståndare för Kunglga teknska högskolans Energplattform. I dag arbetar över 500 forskare och doktorander med framtdens energfrågor där energplattformen öppnar nya möjlgheter för gränsöverskrdande lösnngar. Det handlar om allt från nnovatoner tll byggnatoner, effektvserng, smart omvandlng, smarta nät och säkerhetsfrågor. Det är endast om v ser tll helheten som energfrågan kommer att kunna lösas. Med en mer jämlk resursfördelnng kan Ramon Wyss, professor teoretsk kärnfysk och ansvarg för KTH:s Energplattform. världen också bl en fredlgare plats, framhåller Wyss. Foto: Bea Tgerhelm Realtdssmulator En av forskarna vd KTH är Lug Vanfrett, bträdande lektor smarta elnät, specalserad på överförngssystem. Med hjälp av en unk realtdssmulator, som utvecklats vd högskolans SmartTS Lab (Smart Transmsson, Systems Laboratory) kan Vanfrett och hans medarbetare på allvar testa hur de smarta näten fungerar och Lug Vanfrett, bträdande lektor smarta elnät, specalserad på överförngssystem. vlka faktorer som måste hanteras vd övergången tll de nya näten. I laboratoret arbetar sju forskare för att det helt unka forsknngslaboratoret smulera elnät av ungefär samma storlek som Gotlands. I smulatorn går det att lägga tll olka faktorer som energ från vndkraft och att boende laddar sna elblar, allt för att se hur det påverkar systemet. Fördelen med smulatorn, jämfört med tradtonella beräknngar, är att man kan koppla verklga kontrollsystem tll smulatorn syfte att undersöka tllförltlghet, att mätvärden är exakta och för att studera vad som händer när det utsätts för yttre påverkan som oväder. Med smulatorn kan v utveckla nya applkatoner och skapa ett bättre styrsystem när elnätet av någon anlednng blr påfrestat. Framför allt kan v utveckla ny mjukvara form av verktyg som kan hjälpa elkraftsoperatörerna att undvka, eller mnmera, nätstörnngar som kan äventyra elförsörjnngen. Rsken att naturen ställer tll det är långt större än att någon ska hacka ett IT-system, framhåller Vanfrett. Enlgt Vanfrett kan ngen IT världen skapa mer leveranssäkra elnät utan att nya lösnngar för övervaknng, styrnng och kontroll av näten går före. En avancerad IT-struktur Foto: Janne Danelsson utan de rätta verktygen för att hantera näten, är som att äga en jätteflott bl men vara oförmögen att manövrera den. Bra styrsystem är de smarta elnätens körkort, konstaterar Vanfrett. Lars Nordström, professor nformatonssystem för kraftsystemstyrnng. Får nte fallera När Vanfrett fått sna verktyg på plats är nästa utmanng att de bakomlggande ITsystemen är både säkra, utvecklngs- och anpassnngsbara för att kunna adaptera tll förändrngar på energområdet. Lars Nordström är professor nformatonssystem för kraftsystemstyrnng vd KTH och arbetar med nfrastruktur för smarta elnät. I dag fnns elen konstant näten. När användaren trycker på en knapp kommer strömmen. Med mer förnybar energ, som sol och vnd, systemet får strömmen nte falla bort om det mojnar eller solen går moln. Därför behöver v skapa ntellgenta nät som samma sekund som de förnybara källorna slutar att mata el, automatskt växlar om tll el från reglerande kraftkällor, säger Nordström. Men det gäller att utveckla näten med förnuft. När v dag ger oss n ett elsystem som fungerar förhållandevs bra måste v göra det med respekt. Det är vktgt att nte bara ttta på de vsoner som fnns, utan försöka lösa de konkreta problem som fnns utvecklngen av de smarta näten, både vad gäller IT- och leveranssäkerhet. Foto: Jann Lpka SmarTS Lab (Smart Transmsson, Systems Laboratory) är ett forsknngslaboratorum nom ramen för KTH:s Energplattform som studerar elnät realtd. Här löser och utvecklar högskolans forskare tllsammans hur framtdens smarta elnät ska bl både effektvt, tllförltlgt, leverans- och IT-säkert. Under året har NER (Nordc Energy Research) bevljat KTH sju mljoner kronor för att bedrva forsknngen vd SmarTS Lab. Fnanserngen kommer genom KTH:s medverkan det nordska forsknngskonsortet STRONgrd (Smart Transmsson Grd Operaton and Control). Vd en utvärderng placerade sg STRONgrd på NER:s to--topp-lsta över de mest kvaltatva projekten. Totalt har NER bevljat 24 mljoner NOK för att bedrva forsknng nom STRONgrd. Energplattformen samordnar också KTH:s deltagande det europeska energkonsortet KIC InnoEnergy som drvs nom ramen för EIT (European Insttute of Informaton and Technology). KTH Valhallavägen Stockholm Tel: E-post: energyplatform@kth.se I ett ltet rum på KTH står ett kluster av tretton sammankopplade datorer och dverse energutrustnng. Tllsammans smulerar de ett samhälle stort som Gotland. Här testas framtdens styrsystem för elnätet realtd.

22 22 Annons NextMeda Vnd, vatten och nytt värmeverk ger energ Varberg Trots nvesterngar mljardklassen står Varberg Energ väl rustat nför nästa års 75-årsjubleum. Resultatet har mer än fördubblats under de senaste to åren och kunderna är nöjda. Med ett nytt värmeverk och fortsatt satsnng på vndkraft kommer också utsläppen radkalt att mnska. Förra året blev Varberg Energ uppmärksammade på tre olka sätt: av Greenpeace klassen mljövänlgt bolag, fjärde plats Vllaägarnas undersöknng av bästa vnterprs och tredje plats SKI:s undersöknng av nöjda kunder. Madelene Dragstedt är marknadschef på Varberg Energ: Det är jätterolgt att kunderna vsar så stort förtroende för oss, säger hon. Vnd och vatten Madelene Dragstedt har hand om VIVA, som är en satsnng nom Varberg Energ där all el som kunden använder utgörs av förnyelsebar vnd och vattenkraft. En del producerar v själva och en del får v köpa n, säger Madelene Dragstedt. Redan 1991 byggde Varberg Energ sn första vndkraftspark, sju verk från danska Vestas som tjugo år troget levererat el. I dag står vndkraft tllsammans med vattenkraft för ungefär 22 procent av den elenerg som företaget producerar. Carl-Arne Pedersen är VD för Varberg Energ: Vår affärsdé är att med kundens behov centrum, god etk, affärsmässghet och hög leveranssäkerhet erbjuda energoch bredbandstjänster och v ska aktvt arbeta för ett hållbart samhälle med egen förnybar energprodukton, säger Carl-Arne nlednngsvs sn företagspresentaton. För honom är det nte bara ord utan något som ska sättas handlng: V lever på kunderna, utan dem är v ngentng. V är helt beroende av att ha nöjda kunder, säger Carl-Arne Pedersen. Förnyelsebar el Nästa år fyller Varberg Energ 75 år och några av de vattenkraftsturbner som fortfarande är produkton nom företaget är över 100 år gamla. Trots en lång hstora är Varberg Energ ett framsynt företag, och lka vktgt som att arbeta för nöjda kunder är arbetet för ett hållbart samhälle. Mljöpolcyn slogs fast redan 2003 och flera vktga mål har satts upp för de närmsta åren. Ett exempel är att mer än 35 procent av den el som säljs ska utgöras av egenproducerad vnd och vattenkraft. Och det tänker v genomföra, säger Carl-Arne Pedersen bestämt. Satsnng på förnybar värme med fls Sedan 2001 har v byggt ut fjärrvärmeverksamheten från 10 GWh tll 180 GWh. 75 procent av vårt värmebehov tllgodoses av spllvärme från Södra Cell Värös pappersmassafabrk. För att klara spetsvärmebehovet vntertd och som reserv vd avbrott av spllvärme används dag naturgas och boolja. Varberg Energ bygger nu ett nytt värmeverk hamnen; leverantör av de två nya flseldade ugnar som kommer att leverera 20 MW värme är KMW Energy AB. Drftstart sker vd årsskftet 2012/2013. Investerngen på 215 mljoner kronor är företagets största ensklda satsnng httlls. Tll detta bygger Varberg Energ också en ackumulatortank på 3500 kubkmeter för att jämna ut värmelasten över dygnet, både för samdrft med de två nya pannorna och för spllvärmen. Genom att använda fls stället för naturgas och boolja kommer kostnaderna mnska och framförallt blr koldoxdutsläppen radkalt mndre. Ena sdan av huset som vetter mot sydväst kommer att täckas av 300 kvadratmeter solceller. De kommer att producera kwh per år och samtdgt sparar man n kostnaden för tradtonellt fasadmateral. Trots att volymen på huset kommer bl stor för att bland annat få plats med flsförrådet har mycket omsorg lagts ner av Lljewall arktekter och arktekten Tomas Hago för att skapa en dynamsk byggnad form av ett skepp. V tycker det är jättekul att bygga det här huset och det kommer att bl ett landmärke när man kommer med tåg tll Varberg, säger Carl-Arne Pedersen. Madelene Dragstedt fortsätter: Carl-Arne Pedersen är VD på Varberg Energ och Madelene Dragstedt är marknadschef. För hela området kommer det att nnebära en uppfräschnng och en nystart. Stora nvesterngar Under de senaste to åren har Varberg Energ gjort stora nvesterngar, totalt har en mljard lagts ner på bland annat ett modernt fjärrvärmenät, fber och markförlagda kablar. Trots dessa stora nvesterngar har resultatet ökat stadgt för varje år och är dag mer än fördubblat jämfört med för to år sedan. Mycket av vår framgång kommer tack vare våra mycket duktga och kompetenta medarbetare, avslutar Carl-Arne Pedersen. Formad som ett skepp kommer det nya värmeverket bl ett landmärke Varbergs hamn. Varberg Energ är en energ- och IT-koncern som ägs av Varbergs kommun genom Varbergs Stadshus AB. V är dag 95 anställda och omsätter årlgen crka 460 mljoner. Våra verksamhetsgrenar är el, fjärrvärme, naturgas, energtjänster, kabel-tv, bredband och Internettjänster. Vår omtanke om mljön nnebär satsnngar på egen produkton av förnybar energ. Varberg Energ säljer el under namnet VIVA, vlket står för vnd och vatten två rena och förnyelsebara energkällor. V har sedan starten expanderat både med nya verksamhetsgrenar och med nya medarbetare började v bygga kabel-tv-nät Varberg och ungefär samtdgt började v också bygga ut naturgaslednngarna uppförde v vår första vndkraftpark och 1997 började v med att nvestera modern kommunkaton fbernät var vår överförngslednng av spllvärme från Södra Cell Värö klar och då började v på allvar bygga ut vår fjärrvärmeverksamhet. Västkustvägen Varberg Tel växel: E-mal: nfo@varbergenerg.se Fax:

23 NextMeda Optmal utmanng för KMW Energ Effektv och enkel bränslehanterng vägde tungt upphandlngen. Det tyckte Varbergs Energ AB som anltade Norrtäljeföretaget KMW Energ för att leverera förbrännngsanläggnngar tll Varbergs nya bobränsleeldade värmeverk. Annons 23 V har kunnat erbjuda Varbergs Energ en optmal lösnng på sn värmeprodukton. V hade nte det lägsta prset upphandlngen men våra teknska lösnngar kombnaton med prestanda och garanter avgjorde tll vår fördel, säger Lars-Erk Jansson, försäljnngschef på KMW Energ. Norrtäljeföretaget står för leverans av ugnar, pannor, rökgaskondenserng och elektroflter för rökgasrenng. Kapacteten för de två pannorna är totalt 20 megawatt. Ordervärdet lgger på runt 90 mljoner kronor, uppger Lars-Erk Jansson. Det här är en turn-key-leverans där v ansvarar för hela funktonen från nkommande bränsle va pannan tll skorstenen. Leveransen koncentreras alltså tll själva förbrännngen, säger han. Värmeverket började byggas nu höstas och ska vara drft början av Största nvesterngen httlls För det kommunalägda Varbergs Energ är värmeverket den största nvesterngen httlls. Värmeverket byggs för att klara fjärrvärmebehovet under vntertd när spllvärmen från den närlggande massandustrn Södra Cell Värö nte räcker tll. Det kommer också fungera som en reservanläggnng när Södra Cell nte kan leverera spllvärme vd planerade eller oplanerade stopp. KMW Energ AB är en ledande svensk leverantör av hetvatten-, kraft- och kraftvärmeanläggnngar som eldas med bobränsle. KMW Energ har dag crka 40 anställda, och både kontor och verkstad lgger Norrtälje. Omsättnngen 2010 uppgck tll 188 mljoner SEK. KMW Energ AB Baldersgatan 16 B Norrtälje Tel: Värmeverket Varberg formas som ett skepp. En ntressant poäng med värmeverket är att arktekterna har format det som ett skepp. Varbergs Energ vlle att den skulle se så fördelaktg ut som möjlgt eftersom den Lars-Erk Jansson framför en av ugnarna som är på gång att levereras. ska lgga hamnområdet, säger Lars-Erk Jansson. KMW Energ skördar också andra framgångar. Nu jun fck bolaget uppdraget att leverera ett kraftvärmeverk tll Vetlanda Energ och Teknk AB. Dessutom är det klart med en anläggnng tll Norge. Nu har v tre uppdrag som betyder väldgt mycket för vår sysselsättnng, säger han. NextMeda Annons Taurus forskar för framtden utvecklar streckkodsmärknng av etanoljäst Forsknngs- och utvecklngsbolaget Taurus Energy lgger sedan många år framkant nom hållbar etanolframställnng. Bolaget har utvecklat en unk metod för att märka de jäststammar som används vd produktonen. Man kan jämföra det med en streckkodsmärknng av varje unk jäststam. Det är en genetsk markör som gör att v alltd kan känna gen att det är vår jäst, berättar Lsbeth Olsson, professor ndustrell boteknk vd Chalmers och utvecklngschef på Taurus Energy. En vktg del av bolagets arbete är ndustrsamarbeten med potentella kunder nom etanolprodukton exempelvs USA. Märknngen underlättar när Taurus Energy skckar prover som kunderna kan testa sna egna försöksanläggnngar. Eftersom jäststammarna går att dentfera är Taurus Energy AB är ett forsknngs- och utvecklngsbolag vars mål är att kommersalsera ett omfattande forsknngs- och utvecklngsarbete krng etanolprodukton. Affärsdén är sedan 2006 att va lcensavtal överlåta rätten att använda utvecklade metoder tll energproducenter på en global marknad. Taurus har ett total världsledande patent som ett 20-tal nternatonellt erkända forskare har bdragt tll. Företaget är lokalserat forsknngsparken Ideon, Lund. Ela Tomas-Pejo och Rakesh Koppram tar fram jäststammar för Taurus Energy på Chalmers. det svårare för andra företag att använda dem utan lcens. Taurus Energy AB Lund Tel: E-post: nfo@taurusenergy.eu Märknngen spelar en mycket stor roll för kommersalserngen av jäststammarna, säger Lsbeth Olsson. Mljövänlgt alternatv Eftersom etanol är ett mer mljövänlgt och hållbart alternatv än fossla bränslen kommer det att spela en allt större roll framtden. Men att framställa etanol större skala är nte helt problemfrtt. En svårghet har vart att etanolframställnngen konkurrerat med produktonen av lvsmedel. Detta eftersom etanolen ofta utvnns ur den ätbara delen av råvaran, berättar Lsbeth Olsson. Sedan många år arbetar företaget stället med en teknk för att framställa etanol ur restprodukter från jord- och skogsbruk, tll exempel majsblast, vetehalm och träfls. Detta gör tllverknngen mer hållbar ur ett framtdsperspektv eftersom råvaran utnyttjas maxmalt. Taurus Energy har utvecklat en metod för att streckkodsmärka jäststammar vd etanolframställnng. Stora volymer De olka råmateralen nnehåller varerande mängder nhbtorer som är en del av processen men som även försämrar jäsnngen. Detta resulterar mndre utvunnen etanol. Taurus Energy har därför utvecklat flera unka jäststammar. Varje stam är skräddarsydd för ett särsklt råmateral och kompenserar för det ensklda råämnets nhbtorer på ett optmalt sätt. För att teknken ska vara användbar praktken krävs att man kan framställa mycket stora volymer etanol och utnyttja råmateralet maxmalt. De unka jäststammarna spelar en vktg roll och detta är ett område där företaget kommt långt. Vårt arbete går ut på storskalg produkton med hög produktonshastghet och mnmala materalförluster. Här är ndustrsamarbeten vktga och att kunna märka jäststammarna underlättar väldgt mycket, säger Lsbeth Olsson.

24 24 Annons NextMeda Noggranna förberedelser krävs nför resandet av vndkraftverket Rsholmen Göteborg. Samarbetet mellan Göteborg Energ och Chalmers är en storsatsnng för svensk vndkraftndustr. Chalmers och Göteborg Energ laborerar med vnd Den 27 januar är det stolt nvgnng av Sverges största vndkraftverk. Verket är ett samarbete mellan Göteborg Energ och Chalmers teknska högskola Göteborg. Ola Carlson är föreståndare för Svenskt vndkraftsteknskt centrum på Chalmers som ett unkt samarbete med Göteborg Energ och SKF nu får möjlghet att drekt på plats forska på havsbaserad vndkraft. Verket som dagarna nvgs på Rsholmen Göteborgs oljehamn är ett så kallat offshorevndkraftverk, tänkt att placeras vndkraftsparker tll havs där tllgången på vnd är som störst. Det här är unkt världen, att unverstetsforskare får tllgång tll ett nyutvecklat vndkraftverk och det är extra rolgt att v jobbar med hela verkets funkton, säger Ola Carlson. Växande ndustr Jonas Cognell är avdelnngschef på Göteborg Energ som kommer att äga och sköta drften av verket. Han ser flera vktga affärsmässga fördelar med samarbetet och en framtd för Sverge som leverantör av vndkraft, nte bara elström utan också en växande vndkraftsndustr. Redan dag är många svenska företag vktga leverantörer av komponenter tll de stora vndkrafttllverkarna Tyskland och Danmark. På SKF Gamlestaden är vndkraft ett snabbt växande område och där tllverkas stora lager tll vndkraftsverk, och Göteborg Energ som en komplett tjänsteleverantör levererar elkraft, värme, kyla och energtjänster tll SKF. På det sättet knyts säcken hop, säger Jonas Cognell. Tofaldgad effekt På Rsholmen Göteborgs hamnnlopp står sedan tdgare ett total verk och ett av dessa har tagts ned för att ersättas av det nya verket som kommer att ge lka mycket energ eller mer än de gamla som står kvar. Grovt räknat kommer crka en tredjedel av alla lägenheter stadsdelen Majorna Göteborg (ungefär 3000 lägenheter) få sn elenerg från verket. Mäta vnd Flera företag är med på vndkraftssatsnngen nom Chalmers. Energmyndgheten och Västra Götalandsregonen har gjort det hela möjlgt tllsammans med ndustrföretagen ABB, Dab, GE Wnd Energy, Marström Composte, Semcon, SKF, Trventus Servce och WndVector. Ola Carlson på Chalmers ser med nyfkenhet fram emot vlka resultat som kommer att kunna tas fram samarbetet som även nnebär att studenter och doktorander ska arbeta hop med ngenjörer på de olka företagen. WndVector är ett ntressant företag som är en avknoppnng från försvarsndustrn. Med deras hjälp hoppas v kunna använda radar för att mäta vnden 100 meter framför verket och därmed mnska de mekanska lasterna kraftverket. V vet nte om v kommer att lyckas, vlket alltd är spännande, skrattar Ola Carlson. Ökad kunskap Svenskt Vndkraftsteknskt centrum har bara vart gång ett halvår men med vndkraftslabbet på plats är data redan på väg n med västvndarna. Målet är att skapa mer vndkraftstllverknng Sverge och vårt uppdrag är att stödja med kunskap, säger Ola Carlson och fortsätter: Forsknngen utförs av to professorer och to doktorander som jobbar hop med ndustrn under de kommande tre åren. Jag ser verklgen fram emot det, jag tycker personlgen att det är spännande, säger Ola Carlson. Häftgt laboratorum Sverge mssade förra vndkraftståget och lgger efter nu, men med nytt stort vndkraftverk och Vndkraftsteknskt centrum kommer Göteborg att ta ett jätteklv på kunskapens väg. Den svepta arean på Sverges största verk är på kvadratmeter, ungefär som en fotbollsplan. Det kommer bl det häftgaste labbet som v har sett, avslutar Jonas Cognell på Göteborg Energ. För att stödja svensk ndustr med kunskap nom vndkraftens konstruktonsfrågor och för att utblda nya generatoner av ngenjörer med god kunskap om ämnet har ett forsknngscentrum vndkraftsteknk bldats. Chalmers har tllsammans med Energmyndgheten och företag med ntresse för vndkraftverkstllverknng skapat Svenskt VndkraftsTeknskt Centrum, eller Swedsh Wnd Power Technology Centre (SWPTC). Tel: Göteborg Energ Som Västsverges ledande energföretag erbjuder v elnät, fjärrvärme, gas, kyla, energtjänster, förnyelsebar energ och data- och telekommunkaton. Vsonen om ett hållbart Göteborgssamhälle genomsyrar hela Göteborg Energs verksamhet. Att hushålla med resurser och skapa ett uthållgt energsystem regonen är vktga grundstenar för vår verksamhet. Tel: Fax:

25 NextMeda Annons 25 Rejlers bereder väg för morgondagens energ Sol- och vndkraft byggs ut hög fart, men det måste fnnas ett nät att ansluta den förnybara energn tll. V bereder väg för morgondagens energ, säger Anders Fransson, affärsområdeschef Elkraft och Energ på Rejlers. Vndkraft är en energkälla som kommer att växa betydlgt de närmsta åren. Rejlers är nvolverade ett antal stora vndkraftprojekt och efterfrågan på tjänster nom området är stor. För att vndkraften ska kunna anslutas tll näten behöver nätbolagen bygga om stora delar av sna elnät. Det krävs nya lednngar, nya kablar och nya statoner. V bereder väg dels genom att hantera tllståndsfrågor och mljökonsekvensbeskrvnngar, dels genom att projektera och bereda underlagen som krävs för att entreprenörerna ska kunna bygga, säger Anders Fransson. Han påpekar att nfrastrukturen krng de nya energkällorna har blvt något av en grundsten. När det gäller tll exempel vndkraftsparker vll bolagen vara säkra på att tllstånden är hamn nnan de börjar bygga. Det är här våra konsulter kommer n blden, säger Anders Fransson. Rejlers kan även bstå med besktnng av nybyggda vndkraftverk. V har sex auktorserade besktnngsmän som säkerställer att kunden får ett fungerande vndkraftverk och att alla anslutnngar fungerar som avtalat. Långa relatoner Rejlers frar 70-årsjubleum år. Det hela startade 1942 då Gunnar Rejler satte gång med att elektrfera landsbygden Småland. Sedan dess har det hänt en hel del. I dag sysselsätter den svenska verksamheten 850 personer varav 110 arbetar med elkraft och energ. Grundtanken är dock den samma, att bygga långsktga relatoner med kunderna. På så vs skapas goda möjlgheter för att v, tllsammans med nätägare och producenter, kan utveckla det som beställaren vll ha. De smarta näten ser Anders Fransson fortfarande som en utvecklngsprodukt. Men han påpekar vkten av att förbereda dagens nät för morgondagens möjlgheter. De nät som byggs och kompletteras dag bör absolut nnehålla smart utrustnng. Då räcker det med att byta ut ett kort eller uppgradera ett program takt med att nya, smarta funktoner lanseras. På skt kommer det att spara både td och pengar. Anders Fransson, affärsområdeschef Elkraft och Energ på Rejlers. Rejlers tllhandahåller tjänster rktade mot både dstrbuton och produkton av elkraft. De stora nvesterngarna som både nät- och elproduktonsbolag har framför sg väcker ett stort behov av kompetens nom teknsk analys, specfcerng, upphandlng av energ- och kostnadseffektva anläggnngar samt dess projektgenomförande. Ett vktgt tllväxtområde nom energsektorn är förnybar energprodukton där bland annat vndkraft expanderas kraftgt. Stora nvesterngar blr därför ett måste för att knyta hop dessa nya kraftkällor fungerande nät. Tradtonellt utgör konstrukton, projekterng och berednng samt analys och dokumentaton av eldstrbutonsnät, transformatorstatoner och reläskyddsnstallatoner en väsentlg del av uppdragen för Rejlers nom detta område. REJLERS Box Lndhagensgatan Stockholm Tel: Fax: Framtd Att sa om framtden är nte lätt men om to år är Anders Fransson övertygad om att balkong-el och energlagrng är vedertagna komponenter näten. Då har v också fått en ökad flexbltet de svenska kraftnäten. Rejlers verksamhet kommer att fortsätta att växa takt med marknaden och v arbetar med stor sannolkhet ännu mer med energeffektvserng och klmatproblematk. Det är områden som kommer att växa generellt sett, och v kommer att vara en del av den utvecklngen. NextMeda Annons Lösnngar för alla sorts kraftverk Teknkkonsultföretaget Ctec stärker sn närvaro på den svenska och globala kraftmarknaden. Med mångårg erfarenhet och gedgen kompetens nom energbranschen erbjuder företaget allt från enstaka tjänster tll helhetsansvar arbetet med att bygga kompletta anläggnngar. Chrster Krg, affärsområdesansvarg för Energy&Cvl Sverge. I januar 2012 sammanför Ctec sna bolag, Ctec Engneerng, Ctec Vehcle, Ctec Cvl och Ctec Informaton tll Ctec Group. Ctec har genom förändrngen även delat n organsatonen affärsområden globalt, där affärsområdet Energy&Cvl är verksamt nom energanläggnngar världen över. Med denna affärsområdesnrktnng och lokal närvaro nnebär det en fortsatt kraftfull satsnng på den svenska energmarknaden. Genom sammanslagnngen av bolagen knyts tjänsteutbudet tätare samman, så att Ctec kan leverera helhetslösnngar tll kraftndustrn. Ctec arbetar med alla typer av kraftanläggnngar, från mndre bobränsleverk tll kärnkraftsndustrn, som företaget är certferad leverantör tll. Genom sammanslagnngen av de båda bolagen förstärker v vår experts ytterlgare och får en ännu bredare kompetens under ett och samma tak. V erbjuder tjänster nom alla led, från grundplanerng och genomförande tll dokumenterng av olka typer av totalåtaganden, säger Chrster Krg, affärsområdesansvarg för Energy&Cvl Sverge. Teknska dokumentatonslösnngar Ctec har bred kompetens och erfarenhet nom området teknsk dokumentaton för energanläggnngar. V har dentferat och tagt fram koncept/lösnngar som berör olka delar leveranskedjan för att stötta våra energkunder sn verksamhet och/eller ansvara över delar projekt. I en del fall har det lett tll en total outsourcng där v ansvarar över helheten. V har kompetenta medarbetare som arbetar nom energföretag med dess strukturer och nformaton. Inom energbranschen erbjuder v tjänster främst nom dokumentkontroll, teknknformaton och sammanställnng av dokumentaton publcerng, dgtalserng och drftsättnng. V hanterar även LCA och LCC, utbldnngsmateral, kursutvecklng och CE-märknng, säger Sanna Karlsson, Sales Manager. Modularserngslösnngar Ctec fortsätter med sn framgångsrka strateg nom modularserng och lgger framkant när det gäller att utveckla verktyg 3D. Arbetsprocessen förkortar ledtden tll kunden avsevärt. Tllvägagångssättet är unkt och en av Ctecs styrkor. Möjlghet tll kvaltetssäkrng tdgt skede är en av fördelarna, säger Chrster Krg. Globalt står branschen nför omfattande satsnngar på en hållbar och effektv energförsörjnng. Behoven av energ ökar, samtdgt som kraven på mnskade utsläpp och ökad andel förnybar energ skärps. Ctec kommer att vara en aktv aktör på en mycket dynamsk marknad och kommer att bdra med säkra och effektva lösnngar. Agerar globalt, närvarar lokalt Ctec fortsätter sn expanson såväl Sverge som övrga Europa, Asen, Ryssland och Araben. Ctec har en styrka att kunna erbjuda kompetens med lokal förankrng samt att även länka samman kompetenser globalt. Det gör att v kan erbjuda de bästa lösnngarna och kompetenserna vd varje tllfälle utan hänsyn tll geografn, framhåller Chrster Krg. V har dessutom lång erfarenhet av många globala projekt vlket är en fördel då v snabbt kan sätta oss n andra kulturer, tankesätt samt de regelverk som gäller lokalt. Ctec har som mål att fördubbla sn omsättnng under kommande femårsperod. Efterfrågan på företagets tjänster är stort och genom att erbjuda effektva och påltlga lösnngar bdrar v tll sänkta kostnader för våra kunder och mnskad mljöpåverkan. Våra medarbetare är stolta över att kunna medverka tll detta. Ctec erbjuder helhetslösnngar nom teknsk planerng samt konsulttjänster för kraftverks-, byggnads-, tåg- och processndustrerna. Ctec har även ett brett utbud av tjänster och lösnngar nom teknknformaton. Antalet anställda uppgår för närvarande tll totalt crka och omsättnngen för 2010 var crka 55 mljoner euro. Ctec har stt huvudkontor Vasa, Fnland, och har kontor Fnland, Sverge, Storbrtannen, Frankrke, Tyskland och Inden.

26 26 Annons NextMeda Solen går upp som bränsle Snart kan forskare kontrollera artfcell fotosyntes Gör en noterng dn almanacka. Om två år f nns ett provrör på Ångströmlaboratoret Uppsala där bränsle skapas av sol och vatten. Det är ett stort steg bort från världens beroende av olja, kol, gas, kärnkraft och vndkraft. I början får v kort lvslängd och lten effekt. Men v vet redan att processerna fungerar. Ur solen kan v utvnna all energ världen någonsn kommer att behöva. Med mnmal mljöpåverkan, säger professor Stenbjörn Styrng, nsttutonen för fotokem och molekylärvetenskap. Om någontng låter lte för bra för att vara sant, ja då brukar det vara lte för bra för att vara sant. Men nu kommer hårda resultat från solenergforskare världen över som får tvvlare att tystna. Det fnns två aktuella exempel från forsknngen om konstgjord fotosyntes som nylgen blvt allmänt kända. Båda med globalt ntresse och båda med kopplng tll Sverge och Uppsala: 1. Forskare som jobbar med utgångspunkt från bologska materal kan nu styra fotosyntesen tll att spjälka en vattenmolekyl för att få vätgas och syrgas. Vätgas som sn tur kan drva blar, bussar, värmeverk, med mera. Redan dag har man också lyckats producera andra bränslen än vätgas: etanol, butanol och sopren. 2. Forskare som jobbar med fotosyntes med utgångspunkt från konstgjorda molekyler och nanopartklar har fler och bättre katalysatorer att jobba med än någonsn. I arbetet med artfcell fotosyntes vd Ångströmlaboratoret, Uppsala Unverstet, studerar man bland annat cyanobakterer. Foto: Martn Ekman USA drvande Presdent Barack Obamas mljard tll solenerg har placerat en av solenergforsknngens frontlnjer USA. Den andra fnns Europa Uppsala. Om korten spelas rätt förblr Sverge världsledande nom forsknngen och tar täten konstruktonen av mljövänlga energfabrker. Perspektvet är hsnande. Det handlar nte om något mndre än att bygga upp en ny global basndustr. En ndustr som tllverkar energ av sol och vatten. Som snart tar steget från provrör tll plotanläggnngar. Närmast tll hands för vår del lgger fält på mellan 100 och 400 hektar där algernas energ utvnns stället för att gå tll algernas tllväxt, konstaterar professor Peter Lndblad vd nsttutonen för fotokem och molekylärvetenskap, Uppsala Unverstet. En tmme ett år. Enlgt Stenbjörn Styrng, som jobbat med solenerg under 20 år, fnns det ngen som tvvlar på solenergns potental. Som bränsle. Som energförsörjnngens bas. Samtdgt tvvlar ngen på hur svårt det är att skörda den. Att gräva upp kol eller borra efter olja är enkelt sammanhanget. Det räcker med att konstatera att jorden på en tmme får så mycket energ från solen att det räcker tll ett års energförbruknng för hela världen. Där har du perspektvet. Men krtkerna har också haft rätt, säger Stenbjörn Styrng och fortsätter: Ingen påstår att det är enkelt att fånga n och lagra denna solenerg. Men nu vet v att det går. Ta bara vätgasen. Att ha vätgas är som att ha pengar. Har man den kan man omvandla den tll vlket bränsle som helst, konstaterar Stenbjörn. Globalt Perspektvet arbetet med solenerg är hela tden globalt. Av världens energ används dag 80 procent form av bränslen, huvudsak fossla. Endast 17 procent används som elektrctet. Tänker man på solenerg enbart form av elprodukton träffar man alltså nte den stora utmanng världen står nför: att mnska utsläppen av koldoxd samtdgt som mängden lättllgänglg energ ökar. Och det även för männskor utanför västvärlden. V måste börja ttta på, och behandla, solen som vår prmära energkälla. Det fnns nget exakt datum för när v kan hantera solenergn så stablt och utvnna den så effektvt som v behöver. Man kan nte låsa sg vd det sättet att tänka, utvecklngen är en process många steg, säger Professor Lef Hammarström, nsttutonen för fotokem och molekylärvetenskap och avslutar: Fler och fler forskare och företag söker sg tll fältet. Resultaten börjar komma n. Det är nu det händer. Världen över. Vll Sverge lgga kvar frontlnjen är det dé Uppsala Unverstet och Ångströmlaboratoret samlar några av världens mest välkända forskare nom solbränsle. Från vänster: Stenbjörn Styrng, Lef Hammarström och Peter Lndblad. att samla landets aktörer en gemensam plattform. För att ndustr, forsknng och utbldnng ska arbeta med samlad kraft. Schematsk bld av en tänkt solbränslecell byggd på molekylära katalysatorer och nanostrukturer. Fakta/Solbränsle En outsnlg, ren energkälla med global sprdng. Ingredenserna är solljus och vatten. Forskarna utnyttjar fotosyntetska prncper. Artfcell fotosyntes skapar bränslen. Produktonen kan ske algodlngar eller paneler med konstgjorda molekyler. Solbränsle är lagrad solenerg.

27 NextMeda Annons 27 Grön jätte med helhetstänk Semens valde ny strateg Semens har levererat den vndkraftpark tll IKEA som gör att mljöjättens varuhus Sverge drvs av förnyelsebar energ. Med SCA och Statkraft skrevs landets största ramavtal nom vndkraft. Semens tog fram en radkalt ny strateg för fem år sedan. V har renodlat verksamheten tll energ, ndustr, nfrastruktur och sjukvård med fokus på långsktg hållbarhet, transparens och god affärsetk ett multnatonellt perspektv, säger Ulf Troedsson, VD och koncernchef för Semens Sverge. Nej, Semens gör varken mobltelefoner eller datorer längre. I dag växer man snabbt nom sna fyra utvalda affärssektorer världen över. Vlket betyder att elblen du kommer att köra om några år har en motor från Semens. Att hamnen som tar emot dna varor från Kna övervakas och styrs av Semens system. Att sjukhuset du kanske måste besöka har utrustnng från Semens. Att fastgheten du jobbar får värme, ventlaton och ljus energoptmerat från Semens. Att vnd- och solkraftverkens kraft produceras enheter från Semens. Att höghastghetståget, spårvagnen eller tunnelbanan du åker levereras av Semens. Det där är en del av det v gör dag och v har ett helhetstänkande allt. De nya energsystem som utvecklas är ett exempel. Det är förnyelsebar kraft som produceras och dstrbueras mer effektvt än någonsn. Som drver apparater och maskner med högre prestanda och lägre förbruknng än tdgare, konstaterar Ulf Troedsson. Vndkraft Konkurrensen nom vndkraft är mördande. Investerngarna är stora. Verken blr hela tden lättare och effektvare. Semens har valt att utveckla en turbn utan växellåda med ett väsentlgt mndre antal rörlga delar. För svensk marknad har Semens också utvecklat ett avsnngssystem. Systemet värmer bort sen från bladen och ger därmed en högre produkton under vntertd. Att v vann upphandlngen från SCA och Statkraft betyder att v får uppdrag att nstallera verk som ger en effekt på upp tll 550 megawatt. En femtedel av den totala effekt svensk vndkraft levererar dag, säger Ulf Troedsson. Hållbar energanvändnng Semens arbetar dag med sex mljoner kvadratmeter fastgheter Sverge. Offentlga och prvata. Generellt sparar man procent energ åt de kunder som väljer att få sn förbruknng av värme, ventlaton och belysnng analyserad och åtgärdad. En normal återbetalnngstd är 2,5 tll 6 år. Man kan uppnå stora besparngar med enkla åtgärder tll lten kostnad. Tll exempel genom närvarostyrnng. Lek bara med tanken att mljonprogrammet skulle ses över. Inom verkstadsndustrn kan man spara mycket energ genom att byta tll frekvensstyrda motorer, berättar Ulf Troedsson. Framtdens el Få känner tll att v drver ett av Sverges to största verkstadsföretag, Semens Industral Turbomachnery, Fnspång personer jobbar där med utvecklng, tllverknng och försäljnng av turbner tll kraftverk hela världen, säger Ulf Troedsson. V har hela kedjan från produkton av energ, utrustnng för transmsson och dstrbuton samt håller även på att utveckla system för lagrng av energ. En vktg del framtdens energsystem är smarta elnät som gör det möjlgt att styra konsumton mot produkton på ett optmalt sätt. Det är en förutsättnng för att vndkraft och solkraft ska kunna utnyttjas optmalt och kunna bl en stor del av elproduktonen. Enkelt uttryckt handlar det om att kunna lagra energ och att skapa nctament för att energ ska användas som mest när den produceras som mest. Exempelvs kan blar laddas och tvättmaskner köras på tder när kraften är som bllgast. Framtdens elnät är smarta. Elblarna kommer Semens är världens största tllverkare av elmotorer. Innan bolaget ändrade kurs var man också stora nom bland annat nsprutnngsteknk tll desel- och bensnmotorer. V menar allvar med vår kursändrng. V lämnade den konventonella blteknken för några år sedan men satsar nu stort på att bl en ledande leverantör av elmotorer, motorstyrnng och laddnng tll elblar och hybrdblar. Genom ett samarbete med Volvo Turbn utan växellåda. Nya former på bladen. Automatsk avsnng. Tllsammans ger modernserngarna effektvare och lättare vndkraftverk. Personblar ska v utveckla kommande generaton av elblar, säger Ulf Troedsson. När det gäller morgondagens blar och drvmedel jobbar Semens också med vätgas. Koncernen är bland annat nvolverad projekt med storskalg vätgasprodukton. Vätgas kan, som bekant, användas för att drva turbner som generar el eller som bränsle exempelvs fordon. V har en helhetssyn på vår verksamhet. Det måste v ha om v ska kunna bdra tll att männskor kan hålla den levnadsstandard de har dag eller tll och med höja den. V måste ta vårt ansvar för en hållbar framtd, säger Ulf Troedsson och avslutar: Naturens resurser är ändlga. Det postva är att v kan göra skllnad. De energlösnngar och ny teknk v har dag kunde v nte drömma om för 20 år sedan. Tänk bara vad v då kan göra ytterlgare 20 år fram tden. Antal anställda Sverge: 4700 Världen: Omsättnng Sverge: ~18 mljarder kronor Världen: 73,5 mljarder Euro Affärssektorer Energ Industr Infrastruktur Sjukvård har alla stora blmärken en eller flera modeller. Då kommer elblens stora genombrott. Då fnns också början tll sammanhängande, smarta elnät, säger Ulf Troedsson, VD och koncernchef för Semens Sverge.

28 28 Annons NextMeda Jm Larsson och Göran Hoffsten, Rock Energy. Geoenerg ger hållbara fastgheter för framtdens krav Geoenerg är ett av de särklass mest kostnadseffektva och mljövänlga sätten att värma och kyla fastgheter. Rock Energy erbjuder nyckelfärdga helhetslösnngar för större fastgheter och har unk kompetens under ett tak för att garantera trygghet och kvaltet. Rock Energy är ett helägt dotterbolag tll Zübln Scandnava, som är ett av Europas ledande företag nom bland annat djupgrundläggnng och borrnng, och Bravda, Sverges största företag nom el, ventlaton och VVS. Genom samarbetet mellan två av marknadens absolut ledande aktörer har Rock Energy unk helhetskompetens och fnansella muskler, vlket borgar för att kunden ska få optmala lösnngar och långsktg trygghet. Företaget samarbetar drekt med slutkunden och kan på så sätt förebygga framtda problem och skräddarsy varje projekt. V har all kompetens n-house och våra tjänster spänner över hela kedjan, från tdg analys tll projekterng, nstallaton, underhåll och servce, berättar Göran Hoffsten och Jm Larsson, arbetschef respektve teknsk chef på Rock Energy. Geoenerg är oerhört kostnadseffektvt och nnebär stora mljömässga fördelar, med kraftfullt mnskade utsläpp av växthusgaser. De lösnngar som Rock Energy erbjuder rktar sg framför allt tll större kommersella fastgheter och större bostadsrättsförenngar. I dag får merparten av de kommersella fastgheterna Sverge sn energ från fjärrvärme. Genom att övergå tll geoenerg kan fastghetsägare mnska sna kostnader för värme, kyla och varmvatten med mellan 65 och 90 procent. I genomsntt får fastghetsägaren tllbaka fem gånger nsatsen. När det gäller klmatpåverkan är skllnaderna nte mndre dramatska. Den svenska snttelen som geoenergn utnyttjar för att drva pumparna är det närmaste helt koldoxdfr. Detta kan jämföras med fjärrvärme där 40 procent av det bränsle som tllämpas producerar koldoxd under värmeprodukton. Under 2008, exempelvs, använde fjärrvärmeanläggnngar sådana växthusgasproducerande och cke hållbara bränslen som torv, fosslbränsle, nduströverskottsvärme, gas och avfall (nklusve plast). Många av dessa bränslen kräver dessutom en omfattande hanterng som även den producerar växthusgaser. Geoenerg ses därför som en vktg pusselbt då Sverge förverklgar målet att öka andelen förnybar energ från 40 tll 49 procent. För fastghetsägare blr det allt vktgare att proflera sg när det gäller mljö och uthållghet. Hyresgäster ställer höga mljökrav, eftersom det påverkar deras eget varumärke postvt. Dessutom ökar fastghetens värde, betonar Jm Larsson. En annan vktg aspekt är att geoenerg ger fastghetsägare energmässgt oberoende och gör dem mndra sårbara för prshöjnngar och störnngar näten. De blr också väl förberedda för att möta samhällets allt hårdare mljökrav. Geovärme är sedan ett total år väl etablerat på småhusmarknaden, men nu börjar allt fler ägare tll större fastgheter få upp ögonen för de stora fördelarna, framhåller Göran Hoffsten. Geoenerg är en energlösnng för såväl dagens som framtdens behov. Rock Energy står för nytänkande och kundanpassade lösnngar den absoluta framkanten. Rock Energy är ett ntegrerat jont venture mellan Zübln och Bravda, två av Skandnavens ledande företag nom geoteknk, geoenerg och nstallatoner. Tyskägda Zübln är ett av Europas största företag nom bygg och nfrastruktur och har stark nternatonell närvaro. Bravda är Sverges marknadsledande företag nom nstallaton och servce av el, vvs och ventlaton. Rock Energy erbjuder nyckelfärdga helhetslösnngar för geovärme och -kyla för större fastgheter på den nordska marknaden och arbetar drekt mot slutkunden. Geoenerg tllvaratar värme och kyla exempelvs berggrunden eller vatten och är ett av de mest kostnadseffektva och hållbara sätten att värma och kyla hus

29 NextMeda Annons 29 Grönt guld ersätter fossl olja Forsknngsmljön Bo4Energy satsar på att bl världsledande på grön teknk baserad på skogsråvara. Skogen är en enorm energresurs. V måste ta reda på allt den kan ge, säger föreståndaren Stellan Marklund, professor vd Umeå unverstet. Mljön står fokus och målet är att framställa ett helt genom effektvt och mljövänlgt boraffnader. De bobränslen och gröna kemkaler som tas fram ska kunna ersätta produkter gjorda av fossla bränslen. Forskarna studerar allt från trädens egenskaper tll förädlng av råvaran som ska kunna användas utan spll och mljöförorenngar. Tll exempel har forskare nom Bo4Energy uppfunnt teknk för att framställa ren och energrk etanol och bodesel. Programmets experter på nanoteknolog har tagt fram en effektv metod för att producera väte som kan bl tll bränsleceller eller drva ndustrella processer ur solenerg. Men framförallt studerar man träd ur alla upptänklga vnklar. V skannar av olka ämnen för att se om de har någon bologsk aktvtet. Detta kan tll exempel leda tll upptäckter av nya medcner, enlgt Stellan Marklund. Strategsk forsknngsmljö År 2010 utsåg Sverges regerng Bo4Energy tll en strategsk forsknngsmljö. Sammanlagt 90 forskare ngår konstellatonen som drvs av Umeå unverstet, Luleå teknska unverstet och Sverges lantbruksunverstet. Forsknngsnsttuten Innventa och Energteknskt centrum Pteå samt fler än 20 stödföretag gör mljön komplett. V har samlat toppforskare och ledande företag nom grön teknk, säger Stellan Marklund. Under 2012 fördjupar man samarbetet med Norrlands plotparker nom boraffnader och startar en forskarskola. Forskarskolan kommer att effektvsera doktorandutbldnngen nom boenerg och boraffnader. V har en högklassg utbldnng på energsdan och kommer att ta n den kunskap v nte har utfrån, säger Stellan Marklund. Stellan Marklund, professor vd Umeå unverstet och föreståndare för Bo4Energy. Foto: Karl-Wllam Sandström/Synk & Mkael Lundgren Konstgjord fotosyntes vår nästa energkälla? En tmmes solljus nnehåller mer energ än vad v männskor gör av med på ett år. I sökandet efter en ren och hållbar energkälla använder forskare vd Umeå unverstet naturens egna krafter. En artf cell fotosyntes kan vara lösnngen. och teknk samt Växt- och skogsboteknk. Åtskllga samarbetar också nom forsknngsprojektet Bo4Energy. Forskarna försöker bland annat utveckla ett konstgjort blad som kopplar samman alla vktga processer fotosyntesen. Om det lyckas blr det också möjlgt att kontrollera energproduktonen processen. Vårt mål är att framställa ett enkelt membran, det konstgjorda bladet, som med hjälp av solljus kan producera vätgas och syrgas. En sådan typ av membran skulle kunna användas för att drva blar, för hushållens energförsörjnng och för annan utrustnng, säger forsknngsledaren professor Johannes Messnger. För mer än två mljarder år sedan utvecklade vssa bakterer förmågan att utvnna energ ur solljus genom att dela upp vatten syre, protoner och elektroner. Genom artfcell fotosyntes skulle det gå att kombnera dessa protoner med elektroner för att på ett effektvt sätt blda mljövänlga, kemska bränslen som exempelvs väte. Fotosyntesen är en av de mest mponerande bologska processer som fnns. Den förändrade hela evolutonen och skapade det syre som gör att v kan andas, konstaterar Messnger. Och kanske kan forskarna, genom att på konstgjord väg återskapa fotosyntesen, nu lösa stora delar av världens mljö- och energproblem. Johannes Messnger, professor bologsk kem. Foto: Mattas Pettersson Ljusenerg omvandlas tll bränslen V vll anpassa fotosyntesens förmåga att använda ljus för att spjälka vatten en anordnng som kan omvandla ljusenerg drekt tll kemska bränslen, förklarar Johannes Messnger. Redan dag går det att med hjälp av solceller och den elektrctet som alstras dela vatten väte och syre. Men dagens metoder är neffektva och kräver sällsynta och dyra metaller som tll exempel platna eller ruthenum. V använder oss av metaller som är vanlgt förekommande jordskorpan, som mangan och kalcum, precs de metalller som medverkar fotosyntesen. De är bllgare att framställa och det är en förutsättnng om v ska kunna utveckla en konstgjord fotosyntes på ett hållbart sätt, säger Johannes Messnger. Forsknngsprojektet fck under hösten ett anslag på drygt 40 mljoner kronor av Knut och Alce Wallenbergs Stftelse. Forsknngsmljön består av ett nätverk av forskare från olka delar nom Umeå unverstet bologer, kemster, fysker, matematker från nanoexperter tll experter på fotosyntes. Samtlga ngår några av Umeå unverstets starka forsknngsmljöer: Solljus som bränsle, Ljus naturvetenskap Umeå unverstets utbldnng och forsknng berör många männskor. Unverstetet vll bdra tll tllväxt och utvecklng både lokalt, regonalt, natonellt och nternatonellt genom att samarbeta med företag, organsatoner, myndgheter och andra aktörer eller genom kompetensstöd för nnovatonsutvecklng. Umeå unverstet är ett av landets största breddunverstet med forsknng och utbldnng nom alla vetenskapsområden. Drygt studenter har valt att läsa vd unverstetet. De undervsas av omkrng forskare och lärare. Umeå unverstet har totalt över medarbetare.

30 30 Annons NextMeda Desel och vnd är Pteås gröna guld vndkraftverk. Utvecklng av bobränsle och produkton av mljövänlg desel. Solenerg och ett nav för satsnngar på förnyelsebar energ norra Europa. Våra projekt utvecklas mycket bra. Då attraheras fler aktörer som ser att det v gör Pteå fungerar. Samtdgt som v sparar energ och mnskar utsläpp skapas regonal tllväxt. Många vll ta del av den utvecklngen, konstaterar kommunalråd Peter Roslund. Pteå, hstorskt känt nom trä- och skogsndustrn, skrver sn nya hstora. Den stavas förnyelsebar energ. Och den stabla kommunen med nvånare har kommt långt. Längre än många andra. Den mest kända satsnngen är den stora vndkraftparken, kallad Markbygdenprojektet. I december 2011 kom tllståndet för den första etappens 314 verk. Fas 2 är på projekterngsstadet ska alla verk vara på plats. En nvesterng på crka 70 mljarder kronor. Det kräver samordnng med andra samhällsaktörer, lokala entreprenörer och nternatonella storföretag. För samordnngen ansvarar projekten Vndfyr och Vndkraftscentrum Barentsregonen. Parallellt med detta planeras för Genom våra satsnngar gör v Pteå mer attraktvt att bo och verka för kommande generatoner, säger Peter Roslund, kommunalråd Pteå. en betongfabrk, så att tornen tll vndkraftsverken kan byggas på orten. Med utvecklng av bland annat desel och vndkraft kompletteras och utvecklas Pteås närngslv. Tdgare känt för bland annat en expansv skogs- och trävarundustr. Samarbeten En konkurrensfördel är att regonen har många kompetenta underleverantörer. Här fnns kompetens form av svetsare, anläggnngsarbetare, rörfrmor, elektrker och annan personal som behövs för byggprocessen. Utöver denna baskompetens fnns också spetsforsknng nom boenerg, ett gott samarbete med regonens företag och Luleå teknska unverstet. Samarbetet sker nom ramen för Solander Scence Park. Där fnns också en nkubator och processer för att nya déer nom förnyelsebar energ ska förvandlas tll verklghet. I gränssnttet närngslv, forsknng, samhällsutvecklng. Med lokalt och nternatonellt perspektv. Goda exempel Pteå lever som man lär. Både företagen och kommunen. Energska Pteå är mer än en ordvts. Det är ett löfte. Kommunen tar krafttag för att mnska sn egen energkonsumton. I ett nvesterngsprogram går man genom fastgheter för energeffektvserng. Energkonsumtonen ska ned med mnst 30 procent. Massabruken har gått från olja tll bobränsle och förser Pteå med fjärrvärme. Det har mnskat de fossla koldoxdutsläppen med 42 procent på to år. Tll 2020 ska Pteå bl nettoexportör av förnyelsebar energ. Redan nu är v självförsörjande på hushållsel, detta genom de 28 vndkraftverk som är drft dag, säger Åsa Wkman, projektledare för Uthållg kommun. Pte-desel Vndkraft, solkraft, pellets, vattenkraft, mljövänlgt bostadsbyggande och restprodukter från skogen all ära, frågan är om nte deseln från norr är det mest uppseendeväckande Pteås breda energsatsnng. Redan dag kör de som tankar mljödesel på Preem med Pte-bränsle tankarna. Pteå är en av de 38 spjutspetskommunerna energmyndghetens program Uthållg kommun, säger Åsa Wkman, projektledare för Uthållg kommun. Utvecklngen sker samarbete mellan offentlga aktörer, vår ndustr och olka nvesterare, konstaterar Anna Mård, projektledare för Energy Innovaton Arena. Det är en råtalldesel som utvnns ur tallolja, enlgt en process som forskats fram Pteå. Råtalldeseln produceras av Sunpne. Den raffneras sedan Göteborg nnan den levereras tll Preem, berättar Åsa. Men även bobränslet bo- DME, som utvnns genom förgasnng av svartlut, har stt ursprung Pteå. Det är en verksamhet på plotstadet. Världens första anläggnng för bodmeprodukton fnns vd Energteknskt centrum (ETC), Pteå. Denna teknk, med förgasnng av bobränsle en småskalg kraftvärmeanläggnng, kan generera el lokalt, men också leverera värme ut på lokala närvärmenät. Energmyndgheten står bakom projektet och har förklarat att potentalen för småskalga kraftvärmeanläggnngar är mycket stor. Intresset för teknken fnns på många marknader Europa, Nordamerka och Asen. I ett projekt med en aktör Vetnam undersöks möjlgheten att använda rsskal som bränsle. Framtden Spjutsspetsforsknngen nom förgasnng av bomassa och de framgångar man rönt är en del av grunden tll Svenskt förgasnngscentrum som leds av Luleå teknska unverstet och ETC Pteå. Pteå satsar även på en mötesplats form av ett energcentrum där företag, forsknng och vstor center ska rymmas. Hösten 2011 har Pteå påbörjat vsonsarbetet för en plattform för satsnngar nom förnyelsebar energ och hållbar utvecklng norra Sverge. Arbetsnamnet är Energy Innovaton Arena. Det kan tyckas vara mycket sagt, men den som har en dé eller ett projekt nom förnyelsebar energ och kontaktar oss kan vänta sg en kopplng tll en redan exsterande satsnng vårt nätverk, konstaterar Anna Mård, projektledare för Energy Innovaton Arena. Poltsk stabltet Satsnngarna kräver bred förankrng och ett stablt poltskt klmat. Lokalt och regonalt. Pteås kommunalråd Peter Roslund, S, beskrver den poltska engheten på följande sätt: Att enas om att Pteå ska vara ett långsktgt hållbart samhälle är en styrka. V kan nte längre vänta på att någon annan tar ansvar för vår mljö. V måste själva agera. Därför fortsätter v den målmedvetna satsnngen på förnyelsebar energ nom flera områden. Det stöds såväl vårt eget tllväxtprogram, klmat- och energplanen som regonens utvecklngsprogram. Aktörer för förnyelsebar energ Solander Scence Park Johan Hedn Tel johan.hedn@solanderscencepark.se Vndkraftcentrum Barentsregonen Stefan Lundmark Tel: stefan.lundmark@vndkraftbarents.se Vndfyr Jens Sperens Tel: jens.sperens@vndfyr.se Uthållg kommun Åsa Wkman Tel: asa.wkman@ptea.se Energy Innovaton Arena Anna Mård Tel: anna.mard@ptea.se

31 NextMeda Mälardalens högskola forskar framtdens energ Forskarna vd Mälardalens Högskola utvecklar framtdens smarta energlösnngar. Arbetet lgger områdets framkant och ntresset från närngslvet är stort. Erk Dahlqust är professor energteknk och forsknngssamordnare vd Mälardalens Högskola. Han berättar att forsknngsntatvet Future Energy är resultatet av ett medvetet beslut att fokusera på hållbar energ och att målsättnngen är att förena olka forsknng och teknk under samma tak. Future Energy-forsknngen är oerhört angelägen nför framtden. Det är ett absolut måste att samhället utvecklar energlösnngar som är anpassade för en växande värld. På Mälardalens högskola fokuserar v på två områden: förnybar energ och ntellgent energ. Forsknngen nom förnybar energ handlar tll exempel om bobränsle och solenerg medan ntellgent energ bland annat Professor Erk Dahlqust. handlar om smart grds, alltså smarta elnät. Integrera solenerg Resurseffektvserng byggnader är ett konkret exempel på hur Future Energy kan användas verklgheten. Det handlar om att använda el på smarta sätt genom nya teknker, tll exempel nstallatonsteknska lösnngar med solfångare och värmeåtervnnng ur ventlatonsluft. På många håll optmerar man uppvärmnng och ventlaton genom IT-baserade system, varav vssa automatskt reglerar temperaturen byggnader utfrån behov. Ett annat exempel är smarta elmätare, som drekt vsar för användaren hur energförbruknngen ser ut. Forsknngen röner stort ntresse från den regonala ndustrn. Företag som ABB, Korsnäs, Västerås avfallsbolag, VAFAB, Mälarenerg och Esklstuna energ och mljö medverkar olka projekt. Dahlqust ser mycket postvt på den dalog man har med företagen, vlken ofta utmynnar nya projektförslag. Framtdens teknker dag Inom Future Energy är det nuläget flera spännande projekt på gång. Om 20 år är våra energbehov markant annorlunda, med mycket sol- och vndkraft och många elblar. Energtllgången kommer att varera och prserna lkaså, vlket ger både möjlgheter och problem. Marknaden Doktorand Elena Tomas Aparco. är ännu nte mogen för sådan dynamk, så nom forsknngen tttar v på nya prsmodeller, alltså olka typer av elavtal och prssättnng på el. För att göra verklghet av framtdens energsystem fnns det ett stort behov av ngenjörer med energkompetens och det lär nte sjunka framtden. Elena Tomas Aparco är programsamordnare för ngenjörsprogrammen nom energ vd MDH. Det är vktgt att utblda duktga ngenjörer som kan se tll att moderna system kommer att användas av våra ndustrsamarbetspartner också, säger hon och fortsätter: På MDH utbldas ngenjörer nom energ och de flesta får jobberbjudanden nnan de gått klart sn utbldnng. I höst startar v dessutom en ny masterutbldnng nom just hållbara energsystem, som är nrktad mot den allra senaste forsknngen. Annons 31 Forsknngsntatvet Future Energy vd Mälardalens högskola har hållbar utvecklng fokus. Här kombneras teknk, ekolog och ekonom, och proflen är en av Sverges starkaste nom processoptmerng rktad mot processndustrn och energsektorn. Forskarna samarbetar med både svenska och nternatonella företag och forsknngsmljöer krng utvecklng och applcerng av nya energlösnngar. Mälardalens högskola Box 325, Esklstuna Box 883, Västerås , nfo@mdh.se NextMeda Annons Enorm potental med vågkraft Företaget Seabased skrev december 2011 avtal med Fortum nför byggandet av världens största vågkraftspark. Avtalet är ett starkt steg på vägen mot att på allvar etablera vågkraftens roll som en mljövänlg och kostnadseffektv förnybar energkälla. Seabased utvecklar system för utvnnng av elenerg ur havsvågor. Företaget startades 2001 och har därefter fört fram vågkraft som ett attraktvt och hållbart energalternatv. Nylgen kom genombrottet: EU-kommssonen sade ja tll de 139 mljoner kronor stöd som Energmyndgheten beslutat om för att Seabased ska uppföra den httlls största vågkraftsparken världen. Strax därefter undertecknade företaget avtal med VD Blly Johansson, Seabased. Fortum, vlket blev startskottet för arbetet. Den vågkraftspark v ska anlägga Sotenäs är en demonstratonsanläggnng som ska kopplas tll det svenska stamnätet, så den är relatvt sett lten även om den för vågkraft blr världens största. En av vågkraftens fördelar är dock att den är skalbar, så om allt går bra kan en park utökas efter hand. Ser man tll hela Europa är potentalen enorm. För några år sedan, då teknken ännu nte var så utvecklad, uppskattade man möjlgheterna tll produkton av 2000 TWh per år, vlket är vad hela Västeuropa förbrukar nuläget. Med dagens teknk är sffran än större, säger Blly Johansson, VD för Seabased. Påltlg och effektv För många andra förnybara energkällor är nyttjandemöjlgheterna ojämna och svåra att förutse vågkraften har lång utnyttjandetd, produceras med beprövade materal, samt är stabl och lätttare att reglera. När man utvecklar sådana här system är det en grundförutsättnng att de är konkurrenskraftga över lång td. På så vs blr produktonen mndre beroende av subventoner och ändrade tarffer. Tll skllnad från exempelvs vattenkraft kan man dessutom börja nyttja vågkraft så fort det första aggregatet är på plats en större park. Ur mljösynpunkt tros det att vågkraftsparkerna faktskt kommer att bdra tll bättre marna förhållanden. Exempelvs västkusten har få naturlga rev och där skulle aggregaten fungera som artfcella rev och förbättra omständgheterna för både fsk och skaldjur. Söker medarbetare Just nu söker Seabased nya medarbetare med erfarenhet nom konstrukton och projekt, framförallt med nrktnng på mekank och elsystem. Företaget har, och med nya EU-beslut, omvandlats från att vara ett bolag vänteläge tll att framöver bl kraftgt expansvt. V är nne en spännande fas av kommersalserng och expanson. V vll gärna ha nya medarbetare med sktet ställt nternatonellt, för nom kort kommer v att ta oss ut världen. Därför är det postvt om v får n nya förmågor som är sugna på att deltaga utvecklngen av vågkraft världen över. Seabased utvecklar system för utvnnng av elenerg ur havsvågor. Företagets ambton är att vara ledande nom området hållbar energteknk. Genom nnovatva och kostnadseffektva lösnngar för vågbaserad elprodukton skapas långsktga värden för bolagets kunder, partner, akteägare och för samhället. Seabased AB Sylvenusgatan 5 D Uppsala Tel: +46 (0) E-post: nfo@seabased.com

32 32 Annons NextMeda Färdg Värme från Gotland Gotländska Rnd Energ har levererat fjärrvärme tll Sverges kommuner sedan Nylgen startades ntatvet Färdg Värme, nom vlket energbolaget bstår ndustr och närngslv med att ställa om från fossla bränslen tll bobränslen. Ända sedan Rnd Energ etablerades har fokus nom verksamheten legat på att leverera fjärrvärme på ett resurseffektvt sätt och samtlga av företagets anläggnngar är baserade på bobränslen. Fram tll 2005 nvgdes ett nytt värmeverk med tllhörande nät och kundanläggnngar varje år, för att lokalt kunna tllhandahålla energ tll små och medelstora svenska kommuner. Bo Hägg är vd för Rnd Energ; han berättar att nyckeln har vart att förädla den småskalga fjärrvärmen, något många större aktörer nte velat lägga så mycket fokus på. Under 1990-talet avreglerades många energbolag och de kommuner som nte själva kunde etablera fjärrvärme såg sg om efter leverantörer som kunde erbjuda helhetslösnngar. Det passade oss som handen handsken. Nu är v färd med att ta den erfarenhet v samlat på oss krng fjärrvärme och kombnera den med vår kompetens krng att bygga och drva energanläggnngar, för att understödja ndustrns och närngslvets övergång tll hållbar energ och lägre drftskostnader. Vd Bo Hägg, Rnd Energ. Ekonomskt och ekologskt Ett hållbart tankesätt genomsyrar hela Rnd Energ och hänsyn tll mljön står högt på agendan. Företaget bedrver ett aktvt mljöarbete och vll kombnera det med kostnadsbesparngar för kunden. Redan har flera aktörer vsat ntresse för Rnd Energs tjänster och arbetet har tll exempel rönt framgångar genom ett mljöprs från Vårgårda kommun. Grunden är att v har en resurssnål nrktnng, säger Henrk Rosengren, ansvarg för Färdg Värme, och fortsätter: Det är vktgt att hushålla med resurser oavsett om det är pengar eller råvaror. V lyssnar tll våra kunder och skräddarsyr därefter våra erbjudanden för att passa deras krav, så att v kan möta ndustrns energ- och värmebehov samtdgt som v bdrar tll att energförsörjnngen rör sg bort från fossla bränslen. Att kombnera lyhördhet och lång erfarenhet tll specalanpassade lösnngar har blvt ett framgångskoncept. Rnd Energ har, det delägda bolaget Vårgårda Ångfabrk AB, byggt en panncentral för leverans av ånga tll Lantmännens fabrk för produkton av Doggy hundmat. På köpet fck företaget två mndre ndustrer nkluderade samma nät. V ersatte fabrkens oljeanläggnng på plats genom att bygga en panncentral för ånga, som dessutom producerar hetvatten tll fjärrvärmen Vårgårda. Det är något av en specalvarant, men det går helt lnje med vår verksamhet v ersatte kundens drft av en panncentral så att de fck möjlghet att ägna sg åt sn kärnverksamhet, säger Henrk Rosengren. Unk helhetslösnng 2015 kommer skatten på fossla bränslen nom ndustrn att höjas ytterlgare, vlket kommer att skapa starka nctament att leta efter alternatva energkällor. Då Rnd Energ redan är engagerade övergången och därutöver har två egna pelletsfabrker Dalarna kommer företaget att stå väl rustat nför den ökade efterfrågan. Marknaden för boenerg är på stark uppgång och det fnns ett stort behov hos närngslvet att skfta fokus på Henrk Rosengren, ansvarg för Färdg Värme på Rnd Energ. sn energförsörjnng. V vll fnnas med på den resan. Tll exempel arbetar v regonalt närheten av våra producerande fabrker för att, tllsammans med en ngenjörskonsultfrma och en leverantör av pelletspannor, kunna utföra bland annat beräknngar, nstallatoner och servce ett närkoncept. Det är verklgen spännande och därtll ntressant för det område v utvnner mycket av vår skogsråvara. V erbjuder våra kunder helhetslösnngar; v sköter allt från bränsle tll att bygga nya pannor och ansvara för drft och underhåll. V garanterar att värmen baseras på bobränslen såsom pellets, skogsbränslen och lknande. Det är ett unkt paket, som få har möjlghet att erbjuda. V kan värme helt enkelt, avslutar Henrk Rosengren. Foto: Anders Malm / Studo Lverpool & Dacke Rnd Energ AB är ett gotländskt energbolag som levererar fjärrvärme tll slutkonsumenter över stora delar av Sverge. Företaget ska vara en nternatonell aktör nom förnyelsebar energ och vänder sg tll kommuner, ndustrer eller andra möjlga kunder och partner såväl Sverge som andra länder, vad gäller både byggande och drvande av anläggnngar för leverans av värme och ånga baserat på förnyelsebar energ. Rnd Energ AB Box 1192, Vsby Telefon: E-post: nfo@rnd.se

33 NextMeda Ledande forsknng om hållbara byggnader Annons 33 Byggnader står för en stor del av energanvändnngen både Sverge och globalt. Samtdgt påverkas de av en komplex väv av faktorer. Vd Lnnéunverstetet bedrvs ledande forsknng om hur v skapar en energeffektv och hållbar byggd mljö. Trots att byggnader har en stor mljöpåverkan både när de byggs, används och tll slut rvs, så forskas det förvånansvärt lte om deras lvscykel sedd ur ett hållbarhetsperspektv. Lnnéunverstetet är emellertd ett lysande undantag. Forskargruppen för en hållbar byggd mljö bedrver forsknng den nternatonella framkanten och flera av gruppens Lnnéunverstetet bedrver utbldnng och forsknng Växjö och Kalmar och har studenter. Unverstetet har flera starka forskarmljöer och mycket av forsknngen sker samarbete med ndustrn och samhället. Forskargruppen för en hållbar byggd mljö är ledande på forsknng om ökad energeffektvtet och hållbarhet för vår byggda mljö. Medarbetarna har publcerat ett hundratal vetenskaplga rön har publcerats ledande vetenskaplga tdskrfter. Gustavsson. Professor Lef V arbetar för att utveckla byggnader som är energ- och resurseffektva över hela sn lvscykel, men som också är hållbara med hänsyn tll ekonomska och socala faktorer. Målsättnngen är att bättre förstå hur v kan mnska användnngen av energ och naturresurser, mnska de mljöskadlga utsläppen och förstå betydelsen av att öka användnngen av förnybara materal och energkällor, berättar Lef Gustavsson, professor och forsknngsledare. Ser tll hela kedjan För att skapa hållbara byggnader är det vktgt att ta ett helhetsgrepp och se tll hela kedjan från naturresurser tll levererad tjänst, som bra nomhusklmat. Materal och energslag som används vd produktonen är vktga lksom att byggnaden är energsnål under de år som den brukas och gärna att energn kommer från förnybara källor. Man måste hålla sär värme och el för att få ett mått på prmärenerganvändnngen och därmed behovet av naturresurser. Det är vktgt att el och värme produceras effektvt och med hög verknngsgrad, gärna samproduktonsanläggnngar säger Lef Gustavsson. artklar och konferensbdrag de senaste fem åren. Vktga fokusområden är systemanalyser av boenerg, byggnadskonstrukton, energeffektvtet och hur dessa nteragerar. Trä är allt mer uppmärksammat som hållbart byggmateral. En aspekt av materalvalet är att byggnaderna, när de tjänat ut, kan demonteras på ett sätt som gör att materalen kan återanvändas och energnnehållet utvnnas. Forsknngen vd Lnnéunverstetet kombnaton med kommunens och Södras engagemang har lett tll att Växjö var bland de första städerna att bygga flervånngshus med trästomme. Nylgen har åttavånngs passvhus med extremt låg energanvändnng byggts med trästomme. Bostadshus åtta vånngar uppfört med trästomme Växjö. Byggnadsprojektet omfattade fyra hus och vann stora samhällsbyggarprset Befntlga byggnader utmanng En stor utmanng som många länder står nför är att rusta upp äldre bostadsområden, som mljonprogramsområdena Sverge. Det är avgörande att detta genomförs energeffektvt. Det behövs paketlösnngar för energrenoverngar med målsättnngen att halvera prmärenergbehovet och samtdgt förbättra boendemljön. Det är en lka stor utmanng som när mljonprogrammet genomfördes. Det krävs samverkan mellan företag, samhälle och forsknng. Innovaton, lärande och förändrng är då nyckelbegrepp, framhåller Lef Gustavsson. Det går att bygga hållbart och det fnns ett starkt och växande ntresse från samhällets och ndustrns sda för de här frågorna, vlket är glädjande. NextMeda Annons Smart Grds fokus hos Hgh Voltage Valley Västvärldens energanvändnng håller på att förändras. Förnybara energkällor blr allt mer centrala och nya nnovatoner presenteras kontnuerlgt. Inom teknkklustret Hgh Voltage Valley utvecklar man lösnngar som möjlggör en mer dynamsk energanvändnng. Utvecklngen nom energbranschen medför krav på större flexbltet elnät och energanläggnngar. En av lösnngarna heter Smart Grds. Teknkklustret Hgh Voltage Valley (HVV) är framkanten av arbetet med dessa smarta elnät, som kombnaton med olka styr- och övervaknngssystem mäter och reglerar energ. Lars Nordström från KTH är delprojektledare för utvecklngen av ICT-arktektur för SmartGrd-projektet vd HVV: I dag produceras elen på några få platser och dstrbueras därefter enkelrktat ut landet. Med den utvecklng v nu ser, där exempelvs prvatpersoner producerar sn egen el, blr styrnngen av nuvarande nät otllräcklg. Samspel med exsterande system Nordström berättar att andra länder redan kommt långt mplementerngen av dylka system. I Sverge handlar det Lars Nordström, KTH. första hand om att bygga upp automatonsstyrsystem som kan detektera och rätta tll fel. Det är först på senare td som v har sett en atttydförändrng både från branschens och poltkernas håll, vlket är centralt för fortsatt utbyggnad. Elbranschen är en stabl bransch, med höga krav på drftsäkerhet. Därför är den bland motvllg att prova nya lösnngar. För att underlätta en omställnng har HVV och KTH utvecklat ett system för styrnng av Smart Grds som Den FUD-plattform som fnns på plats Ludvka och är en del av HVV:s SmartGrd-projekt. samspelar med exsterande system, så att anpassnngen kan göras gradvs. Standardserad kommunkaton Smart Grds har fördelar ur ekonomsk synpunkt såväl som ur mljösynpunkt. Peter Ydersten är representant för nätbolaget VB Energ HVV:s projekt. Han säger att en stor fördel httlls är att ett standardserat, fabrkatöverskrdande kommunkatonssätt har utvecklats, vlket möjlggör sömlöst samspel mellan olka maskner och system. V vll naturlgtvs ha så hög tllgänglghet tll kund som möjlgt och det är detta som drver oss att vara engagerade SmartGrd-projektet. Smarta nät ger mer Peter Ydersten, VB Energ. Hgh Voltage Valley är ett klusterntatv där akadem, stora och små företag samt offentlga aktörer samarbetar nom olka områden som är vktga för att säkra och vdareutveckla regonens världsledande poston nom elkraftteknk. Klustret har sn utgångspunkt Ludvka. HVV drver sedan 2009 ett forsknngsprojekt kallat SmartGrd Energlagrng som tll största del får sn fnanserng ur VINNOVA:s program Mljönnovatoner. Projektet har slutdatum december felsäker och kundanpassad energ, samtdgt som v kan sänka våra underhållskostnader. Ydersten förklarar att syftet med SmartGrd-projektet är att tll exempel kunna etablera stabla energlager och styra mer effektvt näten. Väsentlgt är dock att systemen håller långsktgt. Branschens system har en brukartd på år, så det gäller att överväga alternatven noga. Smart Grds kan bdra tll att få bättre kontroll på energanläggnngar och ger därtll helt nya möjlgheter att snabbt felsöka nät, så att man kan sänka avbrottstderna ännu mer. Det är fördelar vare sg små eller stora företag kan bortse från. Hgh Voltage Valley Fredsgatan 27, Box Ludvka Telefon: nfo@hghvoltagevalley.se hghvoltagevalley.se

34 34 Annons NextMeda SweHeat främjar exporten av svensk fjärrvärmekompetens Fjärrvärme och fjärrkyla är Sverges största cleantechbransch. Med väl utbyggda system fnns här kompetens, erfarenhet och goda exempel. Sverge har drygt sexto års erfarenhet av fjärrvärme som nu är högntressant för Europa, Nordamerka och Kna. Fjärrvärme möjlggör mljövänlga, klmatsmarta och energeffektva uppvärmnngsformer där en central anläggnng producerar hett vatten som värmer hela samhällen. I Sverge är anslutnngsgraden tll fjärrvärmenätet över femto procent, jämfört med den genomsnttlga anslutnngsgraden övrga Europa som lgger på to procent. Fjärrvärme och fjärrkyla är den ensklt vktgaste teknken för att reducera EU:s koldoxdutsläpp och mnska beroendet av fossla bränslen. De kondenskraftverk som används stora delar av Europa kyler bort två tredjedelar av tllförd energ. I dessa länder kyls så mycket värme bort att det skulle räcka för att värma ländernas alla byggnader. I kraftvärmeverk utgör spllet endast to procent av den totala energmängden, säger Håkan Knutsson, styrelseordförande Sweheat. Högre eltllgänglghet än solenerg Många europeska länder står nför omfattande nvesterngar fjärrvärmenät, där svensk kompetens kommer tll stor nytta. Ett fjärrvärmenät ger en flexbltet att även ta tllvara spllvärme från ndustrer, utnyttja energn från avfall, geoenerg och solvärme. Bobränsle är en form av lagrad solenerg, som bokraftvärme ger effektv produkton av värme och el, med en tllgänglghet och utnyttjandegrad vda överlägsen vndkraft och solceller. Sweheat fyller en vktg funkton som nav för svenska företag. Tllsammans kan dessa aktörer erbjuda tjänster och teknk som omfattar hela värdekedjan. Under 2012 nleder v ett samarbete med Energmyndgheten, Tllväxtverket och Exportrådet som ska bdra tll att bygga en starkare exportplattform för de drygt hundratalet svenska företag som har potental att exportera, säger Håkan Knutsson. Världsledande på fjärrkyla Sverge är nte bara duktgt på fjärrvärme, utan också fjärrkyla. Faktum är att Sverge är världsledande på fjärrkyla. I Stockholm fnns världens största fjärrkylenät. Det drvs huvudsaklgen med frkyla, från havsvattnet. En annan spännande fjärrkylelösnng fnns Malmö. Kyla som uppstår när de under vnterperoden producerar värme med hjälp av en värmepump. Denna kyla säsongslagras sedan en akvfär. Varma sommardagar pumpas det kalla vattnet upp för användnng, säger Håkan Knutsson. I Göteborg omvandlas spllvärme tll kyla genom absorptonteknk. SweHeat and Coolng, Swedsh Councl for Dstrct Heatng, är en förenng som sedan 1993 arbetar med att främja svensk fjärrvärmeexport. Under 2012 nleds ett samarbete med Energmyndgheten och Tllväxtverket Framtdens lösnng är fjärrvärme. ESS Lund kommer att bl världens grönaste labb när det står klart. En stor andel av energn som används på ESS återvnns och omvandlas tll fjärrvärme och fjärrkyla för Lund. med målet att öka antalet medlemmar och främja den svenska exporten av teknk och kompetens på fjärrvärmeområdet. SweHeat & Coolng C/O Sustanable Busness Hub Anckargrpsgatan 3, Malmö nfo@sweheat.com Illustraton: ESS Annons NextMeda Batterspecalster med lång erfarenhet Området elektrsk energlagrng med olka typer av batterteknolog har utvecklats enormt de senaste to åren. Både på ndustr- och myndghetsnvå uppmärksammar man allt mer möjlgheterna att använda de nya teknologerna, såväl ur mljö- som ur ekonomska perspektv. Per Svantesson är CEO för Effpower, ett ngenjörsföretag som är specalserat på battersystem. Han menar att den senaste utvecklngen lagt grunden tll dagens och kommande års ökade användnng av avancerade batterlösnngar olka ndustrella applkatoner. Den batterteknolog som nu fnns tllgänglg gör att v kan utforma produkter som tdgare vart omöjlga både ur användarsynpunkt och ur ekonomsk synvnkel och utvecklngen har bara börjat. I takt med detta öppnas möjlgheter för poltska beslutsfattare att genom rktlnjer och lagstftnng öka användandet av mljövänlga lösnngar hela samhällssystemet. Exempel på dylka åtgärder är olka skattelättnader och andra nctamentsprogram och jag tror Effpower startades 1999 för att kommersalsera ett genombrott nom bpolär batterteknolog. Företaget erbjuder skräddarsydda och heltäckande batterlösnngar och energlagrngssystem för hybrd- och elfordon, vndkraft, solcellsanläggnngar och andra ndustrella applkatoner. att det är nödvändgt för att skynda på utvecklngen. Möter utmanngar Effpower har verkat energbranschen över elva år och har spetskompetens nom batterteknolog och elektrsk energlagrng. Deras verksamhet nnefattar allt från teknska utrednngar, utvecklng av battersystem och avancerad testnng tll konstrukton och produkton av kompletta battersystem färdga att nstalleras fordon, vndkraftverk eller andra ndustrella applkatoner. Efter många års forsknng och utvecklng nom batterteknolog är v färd med att styra om vår nrktnng mot att tllhandahålla ngenjörstjänster syfte att bstå Effpower AB Kärrlyckegatan 20B, Göteborg Tel: Per Svantesson, CEO för Effpower. ndustrn att på bästa sätt utnyttja de teknologer som fnns på marknaden. Effpowers styrka lgger en djup kunskap om batterceller och förmågan att konstruera robusta batterpaket som klarar kundernas krav på tll exempel prestanda, hållbarhet, kylnng och ntegraton. Effpower är specalster på batterlösnngar. Effpower ska växa Framöver kommer Effpower att skta på en expanson ut Europa. Elektrsk energlagrng batterer har många applkatoner vsat sg vara det mest praktska sättet att lagra energ och teknologn har en ljus framtd. V kan nte slösa med energ som resurs framtden. Effpower kan bdra genom utvecklng av effektva och smarta battersystem det är för oss drvkraften bakom vad v gör. Världen har knappt sett början på de möjlgheter som fnns. Branschens stora tllväxt har resulterat att behovet av erfaren personal växer mer än tllgången. Effpower erbjuder en stmulerande arbetsmljö med ntressanta utmanngar för sna medarbetare och har genom detta byggt upp en stab med erfarna specalster. I dag söker v första hand batterspecalster och kompetens nom systemsdan, men också erfarna projektledare som kan drva komplexa projekt gentemot avancerade kunder, exempelvs fordonsndustrn.

35 NextMeda Ökad efterfrågan på LAFOR:s bergvärmelösnngar I Täby utanför Stockholm arbetar energföretaget LAFOR med två stora energprojekt som omfattar kvadratmeter boyta. Projekten kommer att resultera kraftgt mnskade drftkostnader, lägre mljöbelastnng samt högre marknadsvärde på fastgheterna. Annons 35 Energföretaget LAFOR bygger stora värme- och kylanläggnngar som baseras på värmepumpar. Företagets kunder utgörs av tll exempel bostadsrättsförenngar samt publka och kommersella fastgheter. En vanlg mssuppfattnng är att bergvärme enbart lämpar sg för vllor, vlket är helt fel. Just nu arbetar v tll exempel med två stora geoenergprojekt åt Akelus Fastgheter Täby utanför Stockholm, säger Claes Forsman, VD för LAFOR. Ökar marknadsvärdet på fastgheten Att geoenerg, eller bergvärme som det kallas daglgt tal, genererar stora besparngar är den främsta anlednngen tll att allt fler nvesterar en anläggnng. Enlgt Claes Forsman lyder en tumregel att bergvärme, gärna kombnerat med frånluftåtervnnng, kan spara crka 2/3 av uppvärmnngskostnaden. Claes Forsman, VD för LAFOR. Men det fnns även andra fördelar som att klmatpåverkan mnskar när tll exempel oljeanvändnngen mnskar. Därtll ökar marknadsvärdet på fastgheten. Enlgt den oberoende företagsgruppen TAM Group, som hjälper fastghetsägare att optmera avkastnngen på fastgheter, överstger värdestegrngen på fastgheten nvesterngen efter nstallaton med råge. Täby vsar vägen I Täby arbetar LAFOR med två stora projekt på uppdrag av Akelus Fastgheter: Grbbylund och på Fregattvägen. I Grbbylund sker en konverterng från drektverkande el tll vattenburen värme med radatorer, markförlagda kulvertar och gemensamma energcentraler. Totalt byggs åtta energanläggnngar som baseras på bergvärme med återvnnng av all frånluftvärme samt laddnng av borrhålen. På Fregattvägen Täby arbetar LAFOR med att konvertera tll bergvärme sju byggnader med en stor gemensam värmepumpscentral och satelltanläggnngar alla höghus. Systemet är uppkopplat mot ett gemensamt bergkollektorsystem. Värmen lagras berget som om det vore ett stort batter. Energn, eller värmen, tas sedan ut vd ett senare tllfälle när vntern kommer, säger Mkael Ronge, projektledare på LAFOR för centrala Grbbylund. I det andra bostadsområdet Täby, Fregattvägen, medför LAFOR:s lösnng såväl stora kostnadsbesparngar som mljövnster när oljepannor ersätts med bergvärme, se bld. LAFOR:s energsystem har mycket hög drftsäkerhet. De styrs av datorer som är uppkopplade mot nternet för drftövervaknng. Drftteknker kan följa alla händelser och ofta åtgärda fel redan nnan de har nträffat. Foto: BLOM LAFOR har drygt 25 års erfarenhet och kunskap av att bygga storskalga energanläggnngar. LAFOR:s specaltet är stora och medelstora värme- och klmatanläggnngar på totalentreprenad för bostadsrättsförenngar, publka och kommersella fastgheter. LAFOR har byggt många effektva, energbesparande och väl fungerande anläggnngar genom åren. Referensobjekt fnns för alla typer av anläggnngar, vlket gör bolaget tll en trygg och naturlg samarbetspartner. NextMeda Annons Geoenerg en naturresurs att räkna med! När solen lyser på oss lagras energ mark och berg geoenerg. Och det är ansenlga mängder solenerg som lagras n. Effekten av solen når ner tll drygt 400 meters djup. Därefter tar geotermn, värme från jordens nre, över allt större utsträcknng. Att värma upp en stor bergmassa tar lång td och därför tar det också lång td att kyla ner berget. Den trögheten gör att fastghetsägare kan tllgodogöra sg energn även under den td på året som solen nte har så stark ntenstet eller tll och med lyser med sn frånvaro. Många och stora fördelar Geoenerg är ett av de mest ekonomska och mest mljövänlga energslag som fnns. Därför används den dag av runt fastghetsägare, tusentals hyreshus, ndustrer, varuhus, kontorshus och restauranger. Och allt sker på den ensklde ägarens ntatv. Geoenerg tar dag över 12 TWh grats energ ur marken Sverge. Geoenerg står för % av bostadsuppvärmnngen, vllor och flerbostadshus. Geoenergn är förnybar precs som sol, vnd och vatten. Den fnns överallt och har nga geografska hnder. En naturresurs som är välkänd och enkel En geoenerganläggnng tll en fastghet består oftast av ett borrhål kopplat tll en värmepump. Borrhålets djup varerar beroende på vlken marktemperatur man har och på hur stort energuttag man ska göra. Vanlga djup Sverge är mellan meter. Det populäraste systemet benämns bergvärme. Värmepumpen hämtar energn genom att crkulera en vätska en slang kollektorn som stter monterad ett borrhål. Kollektorn fungerar som värmeväxlare mellan värmepump och bergmassa. Vätskan den ngående slangen borrhålet har en lägre temperatur än berget Geoenerg är samlngsnamnet för sjö-, berg- och markvärme respektve -kyla samt borrhålslager och akvferlager. Mer nformaton fnns på: och därför strömmar värmeenerg tll från omgvnngen och värmer upp vätskan. Värmeenergn kan sedan förädlas värmepumpen som därefter kan överföra den tll ett konventonellt vattenburet uppvärmnngssystem och även användas för varmvattenprodukton. Utväxlngen av energ från geoenerg tll småhus är drygt tre (energfaktor 3). Större fastgheter De större fastgheterna och ndustrerna använder ofta framgångsrkt system med många, tätt lggande borrhål så kallade borrhålslager. Då samverkar borrhålen och en större bergmassa utnyttjas. Borrhålslagren blr väldgt effektva när det fnns ett kylbehov. Då utvnns värme under vnterperoden varvd berget blr kallt och när det är kylsäsong, vänds systemet och kylan hämtas hem varvd berget återuppvärms tll vntersäsongen. Dessa system går att göra mycket stora och med stora mljömässga och ekonomska vnster. IKEA och Bltema är några av de företag som valt att nstallera geoenerg för kyla och värme tll många av sna varuhus. Utväxlngen av energ från borrhålslager lgger normalt mellan 4 7. Ser en kraftg öknng fram tden Under de senaste två åren har det skett en Illustraton, Geotec markant öknng av nstallatoner bostadsrättsförenngar som konverterar från företrädelsevs fjärrvärme. Anläggnngarna blr också större och större. Även nstallatoner större fastghetskomplex och ndustrer fortsätter att öka allt större takt. Tredje största förnybara energkällan I dag är geoenerg den tredje största förnybara energkällan, näst vattenkraft och bobränsle. Den fnns överallt, är tyst och syns ej heller från utsdan när den väl är nstallerad. Det är en naturresurs Sverge nte har råd att vara utan. Johan Barth VD Geotec

36 Stort ntresse för energeffektva ventlatonsprodukter Pär Johansson, försäljnngschef för Systemar Sverge. Systemar är en av världens ledande leverantörer av energ effektva ventlatonsprodukter. Systemars produkter skapar bra luft och nomhusklmat lokaler, bostäder och tunnlar hela världen. Och trenden är tydlg efterfrågan på smarta och energsnåla produkter med energåtervnnng ökar. l Idag erbjuder Systemar ventlatonsprodukter som kan användas både vd nybyggnatoner och för energeffektvserng av det befntlga bostadsbeståndet. För oss är energeffektvserng nget nytt, tvärt om har v sedan starten 1974 arbetat med ventlatonsprodukter som är bra för både hälsa och mljö, samtdgt som det är en bra nvesterng, säger Gerald Engström, VD för Systemar. Ledande nom ventlaton Systemars resa nleddes 1974 men den fortsätter framåt och dag fnns v 41 länder Europa, Nord- och Sydamerka, Mellanöstern, Asen, Afrka och Australen. V sysselsätter crka personer och har en årlg omsättnng på crka 3,5 mljarder SEK. Sedan grundandet av Systemar har bolaget uppvsat postva rörelseresultat och under de senaste 15 åren har den genomsnttlga tllväxten uppgått tll crka 15 procent. Huvudkontoret lgger Sknnskatteberg. Nylgen fck Systemar sn största order någonsn då Skanska Healthcare AB gjorde en beställnng på 115 luftbehandlngsaggregat. Affären är på crka 60 mljoner kronor och en vktg kugge för att skapa världens mest energeffektva sjukhus, Nya Karolnska Solna. Sverges första ops-byggnad Byggnaden är världens största OPS (offentlgprvat samverkan)- sjukhus och ska certferas enlgt LEED (Leadershp n Energy and Envronmental Desgn), vlket ställer höga krav på en byggnads mljöegenskaper, såväl energaspekten och övrg mljöpåverkan. Det är en globalt vedertagen mljöcertferng som bara ges byggnader som lever upp tll särsklt högt ställda mljökrav, vlket är ett kvtto på att våra satsnngar nom energeffektvtet har burt frukt, säger Pär Johansson, försäljnngschef för Systemar Sverge. Systemar valdes ut bland totalt 73 tllfrågade aggregatleverantörer och ett vktgt krterum var leverantörernas förmåga att sänka drftkostnaden. Swedsh Hosptal Partners kommer att ansvara drften av sjukhuset fram tll och med 2040, så för dem var det vktgt att förena högt ställda mljökrav med en låg drftkostnad, fortsätter Pär Johansson. vnnare av Stora nneklmatprset 2011 fck Systemar ännu ett erkännande för arbetet nom energeffektvserng. I samarbete med entreprenören Gösta Scheln och konsultföretaget PQR Consult utsågs Systemar tll vnnare av Stora Inneklmatprset. Prset ges för ett luftbehandlngssystem med från- och tlluft samt värmeväxlng som företagen utvecklat tllsammans. Lösnngen gör att 90 procent av värmeenergn återvnns vlket ger en energbesparng upp tll 40 klowattmmar per kvadratmeter och är applcerbar på merparten av Sverges, flerbostadshus, avslutar Pär Johansson.» Systemar valdes ut bland totalt 73 tllfrågade aggregatleverantörer och ett vktgt krterum, var leverantörernas förmåga att sänka drftkostnaden. «Systemar AB Industrvägen Sknnskatteberg Telefon malbox@systemar.se