4bilder av. StrukturbilD 2.0 I FOKUS. Mellan Ett samtal mellan. fyra. ögon. Vi drar åt samma håll? Malmö och Hässleholm head to head.

Transkript

1 StrukturbilD 2.0 DIALOG OM SKÅNES UTVECKLING KOPPLAT TILL FYSISK PLANERING Tillgänglighet I FOKUS Samtal med Kollektivtrafiknämndens ordförande Mats Persson Vi drar åt samma håll? Malmö och Hässleholm head to head 4 4bilder av skånes framtid Skåne växer med nya invånare och omkring nya arbetsplatser Hur kan vi gemensamt skapa långsiktigt hållbara och effektiva strukturer? Mellan Ett samtal mellan fyra Pontus Lindberg och Christine Axelsson ögon 13 Utmaningar för Skåne kopplat till fysisk planering Det krävs mod att utveckla KOllektiVTrafiken Andreas Ekberg, planeringschef för Skånetrafiken. Markanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortstruktur - Strukturbild för Skåne

2 Tillsammans stärker vi Skånes utveckling! Vi lever idag i en värld där avstånden blir allt mindre och där konkurrensen blir allt hårdare. Skåne konkurrerar idag inte bara med andra regioner i Sverige utan med regioner i hela Europa och världen. Samtidigt ökar medvetenheten om Skånes och Öresundsregionens strategiska läge och de möjligheter som kommer med att vara länken mellan Skandinavien och Europa. Hela Skåne är attraktivt och med en god tillgänglighet ökar människors benägenhet att röra sig allt mer och över stora avstånd. Arbetsplatsen, bostaden och fritidsaktiviteter är inte längre nödvändigtvis lokaliserade inom en och samma kommun. Det är en stor styrka för Skåne att det finns flera orter och kärnor som kompletterar varandra. De senaste åren har ett antal stora investeringar så som Öresundsbron, Malmö Högskola och Citytunneln bidragit till Skånes tillväxt och attraktivitet. Framför oss ligger utvecklingen av ESS, MAX IV och Ideon Life Science Village men även en ny fast Öresundsförbindelse och höghastighetståg. Och ska vi i Skåne få en så stor positiv effekt som möjligt av dessa investeringar så är samarbetet mellan Region Skåne, kommunerna och andra aktörer avgörande. För att utveckla Skånes attraktivitet för människor och företag är det viktigt att vi aktivt stärker den regionala samverkan. Det har aldrig varit viktigare med ett gemensamt fokus för Skåne. Hela Skåne skall fortsätta att växa och detta gör vi genom att tänka gemensamt och långsiktigt. Arbetet inom Strukturbild för Skåne har sedan 2005 arbetat med att ta fram en gedigen kunskapsbas för Skåne. Fram till idag har flera rapporter med olika teman tagits fram, från boende, arbetsmarknad och kommundialog till image och attraktionskraft. Underlaget är omfattande för den som sätter sig in i det här finns en fantastisk kunskapskälla. Det viktiga i arbetet har förutom att ta fram en bra gemensam kunskapsplattform, varit dialogen med kommunerna och kunskapsöverföringen mellan kommunerna och Region Skåne. Vi vill ju alla ha en hållbar utveckling, inom alla områden, både miljömässigt men också socialt och ekonomiskt. Och Skånes utveckling behöver ta hänsyn till storstadens behov och möjligheter samtidigt som vi måste hushålla med Europas bästa jordbruksmark. Nu tar vi nästa steg, kallat Strukturbild 2.0, och det kommer att bli en process i samverkan som pågår i ett första skede fram till Utifrån befintlig kunskapsbas ska vi tillsammans hitta en gemensam väg via scenarier, dialog och strategiarbete. Målet är en gemensam skånsk strategi med gemensamma prioriteringar och ställningstaganden kring Skånes utveckling med koppling till fysisk planering och som har sin utgångspunkt i kommunernas vilja och planering. Hur planerar vi tillsammans för ett konkurrenskraftigt Skåne med hög tillgänglighet? Vad vill vi med Skåne? Hur vill vi att Skåne skall utvecklas och hur agerar vi tillsammans för att nå dit? Processen med Strukturbild 2.0 ska vara ett tydligt underlag i arbetet med nästa Regionala utvecklingsprogram. Många utvecklingsfrågor är idag för komplexa och kommunöverskridande för att en kommun ska klara det på egen hand. Behovet av att tydliggöra och utveckla regionala samband och fysiska strukturer för att stärka Skånes utveckling är stort. Genom att tillföra en rumslig/geografisk dimension till den regionala utvecklingen kan Skånes utveckling stärkas. Men det krävs ett gemensamt agerande. Strukturbild 2.0 är en process för samverkan som växer fram i dialog med de deltagande aktörerna. Vi är helt beroende av att ni i kommunerna är aktiva och vill delta. Diskussionen kring att hitta gemensamma arbetsformer med syfte att utveckla gemensamma strategier är avgörande för Skånes långsiktiga utveckling. Tidningen du håller i din hand är ett diskussionsunderlag från Strukturbild för Skåne. En avspark för fortsatt dialog kring framtidens utvecklingsmöjligheter med koppling till fysisk planering. Med den som plattform tar vi snästa steg i arbetet under Foto: Precious People ETT LIVS 2005 startades projektet Strukturbild för Skåne, vars uppgift har varit att ta fram en kunskapsbas om utvecklingen i Skåne. Projektet arbetar med att kontinuerligt fördjupa och vidareutveckla dialogen med kommunerna kring regionala utvecklingsfrågor kopplade till den fysisk planering. Arbetet ska konkretisera och stärka visionen för Skåne enligt det Regionala utvecklingsprogrammet Ett livskraftigt Skåne. För att uppnå visionen har fyra övergripande mål identifierats: Tillväxt, Attraktionskraft, Bärkraft och Balans. Stark tillväxt skapar ett Skåne som attraherar boende, näringsliv handel och turism samtidigt som det innebär ett ökat exploateringstryck, eftersom mer mark behöver tas i anspråk. För att lyckas med en mer balanserad utveckling är samverkan avgörande och ett regionalt perspektiv i planeringen viktigt. Arbetet med Strukturbild för Skåne syftar till att stärka det regionala perspektivet i den kommunala översiktsplaneringen, verka för god utveckling i hela Skåne, men också till att förankra visionen i det Regionala utvecklingsprogrammet. Strukturbild för Skåne är tillsammans med bland annat pågående OECD-studie ett konkret underlag till arbetet med nästa Regionala utvecklingsprogram. Dags att sjösätta Strukturbild 2.0 Under våren och hösten 2009 genomfördes en dialog med alla kommuner för att diskutera hur arbetet inom Strukturbild för Skåne kan utvecklas med bland annat gemensamma strategier. Utifrån dessa samtal har en skiss till process tagits fram, som även förankrats politiskt. Nu ska nästa steg tas. Arbetet avseende analys av nuläge och kunskapssammanställning ska övergå i ett strategiarbete med bred politisk förankring: Strukturbild 2.0. Målet är att tillsammans med kommunerna utarbeta gemensamma strategier för Skåne kopplade till fysisk planering. Långsiktigt hållbara och effektiva fysiska strukturer, som ska skapa ett attraktivt och livskraftigt Skåne. Arbetet är spännande och viktigt och jag ser fram emot 2011 och Tillsammans bygger vi ett attraktivt Skåne! Pia Kinhult Regionstyrelsens ordförande Projektet Strukturbild för Skåne startar. Kunskapsbas: Under har en kunskapsbas tagits fram bestående av 4 rapporter och 5 tema-pm Strukturbild 2.0: Projektutformning och förankring. 2

3 KRAFTIGT SKÅNE Foto: Bernard Grilly Foto: Helena Bergqvist FRAMTIDENS VIKTIGA FRÅGOR I processen med Strukturbild 2.0 och scenarier för framtiden har tre huvudfrågor identifierats: Attraktivitet, Plats för alla och Tillgänglighet. Med syfte att fokusera på vad Skåne står inför nu och framöver kopplat till fysisk planering. Frågeställningar som är oerhört viktiga för Skånes utveckling och som vi gemensamt måste diskutera och hantera. 1. Attraktivitet på alla nivåer Hur skapar vi en fysisk planering som bidrar till en attraktiv region? Vid halvårsskiftet 2010 fanns det drygt 1,2 miljoner skåningar beräknas det finnas närmare 1,5 miljoner invånare. En ökning med ungefär räknat från dagens nivå. Var människor vill bo i framtiden avgörs av en mängd faktorer och det gäller att förstå och agera för att på rätt sätt möta framtida preferenser hos befolkningen. Hur byggs attraktiva och hållbara miljöer? Hur bygger vi för lokal och samtidigt global attraktionskraft? 2. Plats för alla Vilka avvägningar måste vi göra inför framtiden när det gäller mark- och vattenanvändning? Befolkningen växer mest i de södra och västra delarna av Skåne, där det är en hård konkurrens om marken. Dock har det under de senaste 15 åren skett en gradvis förskjutning av befolkningstillväxten som fört med sig att fler kommuner idag växer. Det finns ett sug efter såväl havsnära boende som landsbygdsboende, vilket ofta leder till exploatering av områden som ligger en bit från kollektiva transportmöjligheter. Inte sällan leder detta till att högvärdig jordbruksmark tas i anspråk. Hur förenar vi motstridiga markintressen? Hur får vi olika funktioner att samspela och integreras? 3. Ett tillgängligare Skåne Hur kopplar vi samman boendepreferenser, arbetsplatser och befolkningsutveckling och dess sammansättning med den fysiska planeringen? Kopplingen mellan kommunerna stärks i och med en stadigt ökande pendling inom regionen. En utveckling som drivs av ett flertal faktorer; till exempel tillgängligheten till attraktiva arbeten, kvaliteten på infrastrukturen och prisutvecklingen på bostäder. En långsiktig trend är att andelen pendlare hela tiden ökar. För varje år som går är det allt fler som har jobbet på en plats och bor på en annan. Hur kan vi samplanera bebyggelseplaneringen med kollektivtrafiken? Hur skapar vi ett sammanhållet Skåne? Hur kan Skånes utveckling se ut? Scenarier, vägval och strategiska frågeställningar. Dialog och utveckling av Strukturbild för Skåne. Vilka strategier ska vi arbeta fram och hur ser de ut? En strukturbild med principiella bilder och gemensamma strategier kopplat till fysisk planering. Samverkansprojekt och verktygslåda kopplat till ÖP. 3

4 Välkommen till RUP Regionalt utvecklingsprogram för Skåne Skåne behöver en gemensam bild av framtiden som kan vägleda planerings- och utvecklingsarbetet i Skåne. I det regionala utvecklingsprogrammet (RUP) för Skåne finns visionen om Ett livskraftigt Skåne, övergripande målsättningar samt utmaningar. För att nå visionen om det livskraftiga Skåne och de övergripande målsättningarna tillväxt, attraktionskraft, bärkraft och balans, står Skåne inför ett antal viktiga utmaningar: Skåne ska vara en ledande kunskapsregion Delaktigheten ska öka och utanförskapet måste minska Minskad miljöpåverkan samt klimatanpassning Skånes tillgänglighet ska utvecklas Integrationen i Öresundsregionen måste öka En rundvandring i ett framtida Skåne byggd på visionen i RUP: Med glädje hälsar jag dig välkommen till Skåne! Det bästa av två världar. Se på våra städers attraktivitet, på våra små orters genuina kvaliteter och vår unika landsbygd. Här hittar du fantastiska livsmiljöer, vare sig du är född här, nyinflyttad, verksam, student eller turist. Skånes mångfald är vår styrka och syns överallt. Här finns 1,5 miljoner invånare och det är här de spännande jobben finns. Näringsliv, universitet och högskolor samt inte minst forskningsbaserade företag blomstrar, liksom en växande besöksnäring. Låt mig visa dig runt och berätta om en region som har utvecklats och erbjuder fantastiska möjligheter. Det är lätt att ta sig till Skåne och enkelt att förflytta sig inom regionen. Skånes flerkärnighet, de korta avstånden och den nära kopplingen mellan stad och landsbygd är en viktig aspekt av utvecklingen. Här är varje del av regionen en väl fungerande nod i ett övergripande nät. Här knyter kollektivtrafiken smidigt ihop regionens alla delar. Den välutbyggda kollektivtrafiken har skapat ett pärlband av starka orter och skåningarna är väl förtrogna med sin region. De rör sig kors och tvärs; med tåg, spårvagn, buss, cykel och till fots. Regionen är sammanhållen och effektiv i sin markanvändning. Skåne är unikt genom sin flerkärnighet där olika kärnor/stadsdelar har stärkts och utvecklats till intensiva och attraktiva knutpunkter för resande, boende, handel, service och arbete. Människor i hela regionen har arbete och sysselsättning. De tar sig enkelt till arbetsplatser och utbildningställen både i de befolkningstäta områdena i västra Skåne och i de livskraftiga städerna och orterna i östra Skåne. Skånes bytespunkter har vuxit till regionala mötesplatser och nav i regionens nätverk. Genom att utveckla dessa lägen och ytterligare stärka dem, har de blivit än mer attraktiva för olika typer av verksamheter. Närmast stationslägena är personal- och besöksintensiva verksamheter prioriterade. Det är drygt fem år sedan Simrishamnsbanan blev klar och omedelbart förändrades tillvaron för hela sydöstra Skåne. För många har det betytt att de kan bo på Österlen och samtidigt ha sina jobb i lundaområdet. Med tåget tar det mindre än en halvtimme att transportera sig från hemmet till arbetsplatsen. Öresundregionen är en europeisk region att räkna med och Skåne är Sveriges port till kontinenten. Sedan en fast förbindelse öppnades mellan Helsingborg och Helsingör går både person- och godstågstrafik under den djupaste delen av sundet. Förbättrade konkurrensmöjligheter för gods på tåg har gjort Skåne till en viktig del i logistiknavet Öresund. Arbetsmarknaden är integrerad i hela öresundsregionen, inte minst tack vare arbetspendling, som nu sker inom ett mycket större område. Vi rör oss enkelt över sundet och väljer utbildning, arbetsplats eller bostad och handlar där det passar oss bäst. Äntligen har också byggandet av höghastighetsbanor för tåg kommit igång på allvar. När hela sträckningen så småningom blir klar, kommer tåg som går snabbare än 300 kilometer i timmen, att klara en resa mellan Stockholm och Köpenhamn på cirka tre timmar. 4

5 TABB målen Förtätning av redan bebyggd mark har hög prioritet, liksom gång-, cykel- och kollektivtrafik i närheten av stationer och övriga knutpunkter. Detta för att möjliggöra hållbart och lättillgängligt resande men också för en mer levande stadskärna. Skåne är rikt på sköna stadsmiljöer och mötesplatser. Det märks i våra tätorters livfullhet, där gatulivet blomstrar. Våra tätorter är fulla av strosande, solande och fikande människor. I Skånes attraktiva städer finns liv och rörelse, där möts människor. Genom att främja levande, inspirerande och trygg stadsmiljö i våra tätorter, kan människor nyttja och röra sig i stadsrummet under stora delar av dygnet. Kommunerna har medvetet satsat på att människor ska trivas och utvecklas, att städer och orter ska leva. Det gör också att det finns något som passar alla när det gäller boendemiljöer, näringsliv och offentliga rum. Här och där stannar människor upp, enskilt eller i grupper, för att njuta av samvaro, stadens myller och spontana kulturaktiviteter. De största städernas skyliner har utvecklats genom förtätning, där de nya höga husen elegant kompletterar den äldre bebyggelsen. Se de stora kulturattraktionerna som finns i vår region. Det finns gott om spännande upplevelser av hög klass runt om i landskapet, som lockar besökare både från närområdet och mer långväga. Våra gröna naturområden och parker lockar till picknick, utomhusfester, vila och naturupplevelser. Det är alltid nära till ett grönområde eller en park. Och våra stränder och kajer attraherar badgäster, båtägare och flanörer mer än bara på sommaren. Vi går på operan i Köpenhamn eller njuter av konsten och miljön i Wanås, cyklar på Bornholm eller seglar i Öresund. I Skåne finns öppenhet och tolerans, med plats för många olika kulturer och livsstilar. I mötet mellan människor skapas nya upplevelser och subkulturer. Vi har tagit vara på den kompetens och mångfald som finns i regionen, och stärkt Skånes konkurrenskraft. Skåne är det nationella navet för innovation och näringslivsutveckling. Det strategiska läget, tillgänglig kvalificerad arbetskraft och det attraktiva stadslivet är bidragande faktorer. ESS, European Spallation Source, är tillsammans med MAX IV verklighet sedan mer än tio år tillbaka. Det kom att bli mycket större än någon kunnat ana. Konstruktion och byggnation av de båda anläggningarna har gett arbetstillfällen till tusentals personer genom åren och fler än 500 forskare och tekniker har sitt dagliga arbete på anläggningarna. Förutom en positiv effekt på besöksnäring, lokalt och regionalt näringsliv har det fått bostadsmarknaden att skjuta i höjden i en mängd antal orter som Eslöv, Höör, Sjöbo, Skurup och Svedala ja, i princip alla orter inom 50 kilometer från Lund är attraktiva utvecklingsorter. Etableringen av ESS och MAX IV kopplat till Lunds universitet har lett till starka forskningsgrupper och många nya företag, företrädesvis inom Life science. Lunds universitet är också navet i det nya forskningssamarbetet Oslo- Göteborg-Öresund-Hamburg. De tunga telekomföretagen i regionen har utvecklats positivt över tid och behållit sina världsledande positioner genom att tänka i nya banor. De har skapat framgångsrika kluster på öppna innovativa arenor, liksom utvecklat fruktbart samarbete med företag och forskning i hela Skandinavien och Baltikum. Skånes olika delar samverkar och kompletterar varandra i ett kommunalt och regionalt samarbete över gränserna som lett till stora fördelar för alla. Det har? skapat en väl sammanhållen och tillgänglig region med plats för mångfald och vidare utveckling. Skåne är attraktivt och livskraftigt. Tillväxt innebär positiv ekonomisk utveckling, möjligheter till ökad sysselsättning och ett viktigt medel för att nå välfärd. Tillväxten stärks när kunskap och kompetens, företagsklimat, entreprenörsanda, miljövärden, kultur, idrott och livskvalitet utvecklas. Ökad internationell, nationell och regional tillgänglighet liksom integrationen över Öresund ökar ytterligare tillväxtpotentialen. Attraktionskraft innebär att Skåne är en tilltalande region att besöka, leva och verka i. Skåne ska uppfattas som en av de bästa regionerna i Europa och vara ett attraktivt mål för besökande, investerare, mässor, konferenser och andra aktiviteter. Bärkraft innebär att Skånes tillgångar, mångfalden, kulturen och naturen ska brukas vårdas, bevaras och utvecklas för kommande generationer. Invånarna ska vara trygga och ha god hälsa. Jämlikhet ska främjas mellan olika grupper, jämställdhet mellan kvinnor och män. Balans innebär att varje del av Skåne ska utvecklas på sina egna villkor med beaktande av helheten. Lokala förutsättningar för tillväxt ska främjas. Olikheter är berikande. Alla delar i regionen ska stimuleras och utveckling i en del av Skåne sker inte på bekostnad av någon annan. 50 %!I en undersökning gjord av Öresundskomittén 2010 svarar hälften av de tillfrågade skåningarna att de känner sig som Öresundsmedborgare. Bland danskarna svarar en tredjedel samma sak. Hur fortsätter vi att stärka Öresundsintegrationen? 5

6 Den Mellan fyra ögon attraktiva Regionen Som ordförande i dåvarande Regionala utvecklingsnämnden startade Christine Axelsson strukturbildsarbetet under Idag är Christine andra vice ordförande i RTN (Regionala tillväxtnämnden) där Pontus Lindberg är nytillträdd ordförande, och därmed också ordförande i den politiska styrgruppen. Vi träffade Christine och Pontus en februariförmiddag i lejonets kula, Skånehuset i Kristianstad, över en kopp kaffe för att höra hur de två ser på Strukturbild. Med de olika ingångsvärden de båda har i arbetet, Christine som varit med sedan starten och Pontus som kommit in på senare tid, känns det intressant att få veta hur de reflekterar över den framtida utvecklingen av arbetet med Strukturbild i Skåne. Första frågan följaktligen: Hur ser ni att arbetet med Strukturbild för Skåne ska utvecklas? Pontus: Arbetet bygger på dialog. Vårt jobb är att tillsammans med kommunerna få till stånd dialogen. Christine: Vi ska arbeta utifrån det material som tagits fram så här långt inom Strukturbild, och det material som kommer att arbetas fram. Vi i Region Skåne har stor nytta av det, liksom även kommunerna har. Det är viktigt att visa och förmedla att vi har behov av alla för att bygga den region vi tror är nödvändig. Vi ska inte se Skåne som 33 kommuner, utan som Skåne. P: En stor förändring de senaste decennierna är att skåningarna nu dagligen rör sig över många kommungränser när de pendlar mellan studier, jobb och hem. Vi måste möta och uppmuntra alla kommuner, från Malmö till Perstorp, alla ska ha samma uppmärksamhet och respekt. Vad tror ni nyckeln till fortsatt arbete är? C: Utan tvekan att kommunerna tycker det vi gör inom Strukturbild är intressant. P: Ja, vår uppgift är att hålla dialogen igång; träffas och hitta gemensamma ytor, se hela Skåne, lyssna och ta in kommunernas tänk. C: Det är en väldigt lång process. Jag har ibland känt oro för att bli inaktuell. Det är viktigt att diskussionen är fortlöpande och långsiktig. Vad kommer att krävas av politiker och tjänstemän, på regional såväl som kommunal nivå? P: Engagemang för diskussionen. C: Och engagemang för Strukturbild, och för de frågor var och en är speciellt intresserad av. Vi måste entusiasmera kommunerna. Vad är nyckeln till framgång? C: Även i det fallet är det engagemanget som är helt avgörande. Vi måste visa att vi tror på innehållet i Strukturbild, nödvändigheten och långsiktigheten. Vi måste vara delaktiga, visa på nyttan. Pontus Lindberg Valkrets: Nordostkretsen Parti: Moderaterna Uppdrag: Regionala Tillväxtnämnden, ordförande Regionfullmäktige, ledamot Regionråd, ledamot Regionstyrelsen, ledamot Som ny i Strukturbildsarbetet, vad tar du med dig in i arbetet? I mitt tidigare jobb som omvärldsanalytiker hos Sydsvenska Industri- och Handelskammaren har vi diskuterat den här typen av frågor med näringslivet och företag under många år. Så jag vet vikten av att ha ett gediget underlag och att det finns stort engagemang för den här typen av bilder. Kände du till arbetet sedan innan? Reflektion över arbetet? Jag har sett en del av det som gjorts och under åren fått hjälp av Region Skåne då och då vid behov. Det är oerhört viktigt att ha tydliga bilder, inte minst av typen kartor och liknande i olika avseenden, som underlag för diskussioner och beslutsfattande. Varför är det viktigt att arbeta med dessa frågor? Skånes utveckling är ett delat ansvar. Region Skånes uppdrag är att skapa dialog, få med alla i diskussionen, liksom att förmedla och bygga kunskap. Gemensamt kan vi stärka Skånes möjligheter genom att processa fram en bild av vart vi är på väg. Det gäller för varje enskild kommun att hitta sin egen väg plus att bli en del i det gemensamma. Vad ser du för utmaningar inom det fortsatta arbetet med Strukturbild? Den stora utmaningen är att generera process och dialog om vart vi är på väg. Dessutom att fortsätta arbetet med att skapa en gedigen kunskapsbas som gör att vi kan fatta bra beslut. Vi måste ha respekt och förståelse för våra olika roller, se vad vi alla kan bidra med i diskussionen och utvecklingen. Se oss själva och hela Skåne ur ett kommunalt och regionalt perspektiv. 6

7 P: Och visa att arbetet är relevant, att alla har något att vinna. Vad vill ni att strukturbild gör för regionen framöver? C: Det långsiktiga målet är att få en bättre bild av Skånes möjligheter. Arbetet startades med att skapa en gemensam bild över Skåne och nu måste det arbetet fortsätta. Kommunerna måste fortsättningsvis känna att de har nytta av materialet. P:En utmaning är att inte bara begränsa oss till Skåne. Vi måste ha koll på vad som händer i omvärlden också. Tänkande om vad som finns utanför är viktigt eftersom många av våra kommuner ligger i gränstrakter. C: Skåne är en homogen arbetsmarknad men det finns absolut arbete att göra med att jobba över gränserna. Här uppe i nordöstra hörnet diskuteras till exempel busstrafik Bromölla-Kristianstad som ett samarbetsprojekt mellan länen. Överhuvudtaget är det viktigt med ett förhållningssätt till andra nationella regioner och då det är en tillgång att ha det stora bra Strukturbild-materialet som redan finns framtaget, det är en ypperlig kunskapsbas. P: Vi bör nog till viss del släppa på fyraregioners-samarbetet, få alla att prata med varandra, samtidigt som de fyra behåller sitt bra samarbete. Och vi i ledningen ska vara en bra katalysator i det arbetet. Om ni får se in i framtiden, hur ser Strukturbildsarbetet ut om 5 år? P: Då har ESS blivit verklighet på allvar och håller på att byggas, liksom FF-bron. Kanske håller vi på att besluta om HHförbindelsen också. Stora projekt som kommer att skapa fin energi. Vi har också kommit längre i generationsväxlingen, 40-talisterna är på väg ut, och det kan lösa en del av jobbproblematiken. Förhoppningsvis har vi utvecklat kollektivtrafiken ytterligare, fått staten att gå in och satsa, så att vi kan göra verklighet av utbyggnaden av höghastighetståg. C: Klurig fråga, men vi kommer att ha en ännu bättre översiktsbild då. Vi måste hålla ett öga på var vi har befolkningen, idag finns ju 80 % på västra sidan, en utjämning är önskvärd. Viktigt att involvera hela regionen i utvecklingen, inte minst när det gäller jobb och utbildning, vi måste få upp de arbetslösa på benen. Fem år är kort tid men jag hoppas vi har lyckats kapa arbetslösheten, så att inte spår av lågkonjunkturen ligger kvar och raspar. Ifall ni fick sia om en regionplan, vilken är er syn på den? C: Lite tidig fråga att ställa. Om kommunerna efterfrågar regionalplan då är vi beredda att agera, som komplement och resurs. En regionalplan måste vara önskad och understödd av kommunerna. P: Absolut. Önskemålet måste komma från kommunerna. Viktigt att makten finns ute i kärnorna. Människorna ska själva, via sina valda politiker, fatta besluten !Med så många personer ökade Skånes befolkning under (källa: Hur har det gått i Skåne, Region Skåne 2010) Hur ökar vi bostadsbyggandet i Skåne? Christine Axelsson Valkrets: Sydvästkretsen I Parti: Socialdemokraterna Uppdrag: Regionala Tillväxtnämnden, 2:e vice ordförande Regionfullmäktige, ledamot Regionråd, ledamot Regionstyrelsen, ledamot Regionstyrelsens arbetsutskott, ledamot Vad var drivkrafterna till att starta arbetet med Strukturbild för Skåne? Bilden över Skåne var splittrad. Det kändes som att vi behövde en bild av hur det verkligen ser ut i Skåne, en gemensam utgång, ett sätt att samla alla när det gällde regional utvecklingspolitik. Det skulle vara viktigt, inte minst för kommunerna. Hur tycker du att arbetet har utvecklats under åren? Oerhört positivt. Jag kände en viss oro när vi startade processen, att det skulle ta väldigt lång tid. Men det har varit nyttigt att dissekera och sätta sig in i de förutsättningar som finns. Rapporterna är guld värda, nya tankar som ger en otroligt intressant bild av Skåne. Frågan är dock om kommunerna använder sig av materialet? Det vet jag faktiskt inte, men startskottet 2.0 kommer nog att ge svaret. Vad såg ni för utmaningar i början av arbetet? Vilka har varit de största utmaningarna? Oron när vi trampade in på kommunernas ansvarsområde var en utmaning. Det var ju aldrig meningen att ta över och tack och lov kände kommunerna sig inte hotade. Den största utmaningen var utan tvekan frågan om vi skulle få med alla 33 i processen, skulle de vara intresserade? Svaret blev ja. Alla har deltagit på ett väldigt positivt sätt i jobbet. Och vad ser du för utmaningar idag och i det fortsatta arbetet? Att få med de 33 kommunerna i aktivt och intresserat engagemang, både på tjänstemannasidan och politiskt. Det VAR den största utmaningen och ÄR även fortsättningsvis den största utmaningen. 7

8 Utmaningar & Samarbeta för en större helhet! Tätortsutvecklingen kommer att fortsätta, och måste fortsätta, för att ge plats åt alla de människor som vill bo i Skånes städer och tätorter. Kommunen har ett stort inflytande över markanvändningen, samtidigt som det är en stor utmaning för de att skapa balans mellan social, ekonomisk och miljömässig utveckling. Det krävs ett nära samarbete mellan kommunerna för att hantera Skånes tillväxt. Vilken markanvändning är den mest samhällsekonomiskt effektiva och samtidigt den som bäst bidrar till regionens attraktivitet och långsiktigt hållbara utveckling? Kommuner ta en aktiv roll! Tillväxt ställer krav på samhällsplaneringen. Den måste vara expansiv samtidigt som den ska säkra en långsiktigt hållbar utveckling. Kommunerna har ett starkt verktyg i samhällsplaneringen det kommunala planmonopolet. Kom- munerna måste inta en mer aktiv roll och ta tillbaka ledartröjan! Kommuner som vet vad de vill med sin utveckling får större handlingsutrymme lokalt såväl som regionalt. Att ha en planberedskap för exploatering är avgörande för att kunna vara med i konkurrensen om Skånes tillväxtmöjligheter. Det handlar om att ta initiativet! Planera för rätt sak på rätt plats! För att säkerställa att rätt sak hamnar på rätt plats måste olika intressen sammanvägas. Aktörerna i regionen måste tillsammans arbeta för en effektiv markanvändning hushålla med jordbruksmarken och utnyttja befintlig infrastruktur effektivt. Utmaningen för kommuner och andra aktörer är att tillsammans Inom ramen för Strukturbild för Skåne har vi identifierat 13 utmaningar för den fysiska planeringen. Det handlar om hur vi tillsammans kan planera för långsiktigt hållbara fysiska strukturer och arbeta för en effektiv markanvändning. I planeringen för ny infrastruktur, nya bostäder och arbetsplatser ska åkermark och grönytor bevaras, samtidigt som attraktiva livsmiljöer platser där människor vill bo och verka ska kunna växa fram. Skånes kommuner har uppgiften att i den fysiska planeringen möta framtida utmaningar och ta tillvara på potentialen i regionens utveckling. Som en av landets mest snabbväxande regioner har Skåne enorma möjligheter. arbeta fram strategier för effektiv markanvändning och planera för ett minskat transportbehov. Med ett regionalt perspektiv och mellankommunal samverkan kan en bättre matchning ske mellan mark och etablering därmed kommer rätt sak att ha större förutsättningar att hamna på rätt plats. Sätt platsen på kartan! Idag handlar konkurrensen om att vara den plats dit människor vill flytta. Detta gör att platser, städer, kommuner och regioner har allt att vinna på att ha en bra image och ett varumärke som tilltalar människor och företag. För den enskilda kommunen innebär det bland annat att den fysiska planeringen tydligare bör inriktas på att skapa förutsättningar för Under 2010 antogs en Utvecklingsstrategi för Öresundsregionen, ÖRUS, med en gemensam vision och strategi för utvecklingen i regionen tillsammans med ett antal utmaningar och strategiska satsningar. Även i det gränsöverskridande projektet IBU-Öresund har ett antal utmaningar som Öresundsregionen står inför inom området infrastruktur- och tätortsutveckling synliggjorts, samt möjliga lösningar på dessa utmaningar om regionen ska fortsätta utvecklas, vara attraktiv och konkurrenskraftig. Lösningar som bland annat innefattar fasta förbindelser över både Fehmarn Bält och mellan Helsingborg och Helsingör, ett snabbt regionaltågssystem som binder samman den flerkärniga ortstrukturen i regionen och gör det än mer attraktivt att resa med kollektivtrafik, höghastighetsmänniskor att leva gott, då det är invånarna som i sin tur kommer att locka företag och investeringar till kommunen. Stärk Skånes flerkärnighet! Skåne består av ett nätverk av tätorter. De korta avstånden skapar en attraktiv flerkärnighet som knyts samman med god tillgänglighet. Regionen har många starka kärnor: Orterna är värdefulla var för sig men kompletterar även varandra. Det finns en bredd av tillgångar för dem som bor och verkar i regionen. För att stärka potentialen i Skånes flerkärnighet måste samspelet mellan regionens alla delar utvecklas. Utmaningen är att utveckla välintegrerade infrastrukturella nätverk, så att Skåne binds ihop och tillgängligheten ökas. Öresundsregionen en möjlighet för Skånes kommuner Text: Christine Olofsson, biträdande projektledare IBU-Öresund Utvecklingen i Öresundsregionen är i allra högsta grad en skånsk angelägenhet. Hela Skåne vinner på ett ökat samarbete över nationsgränsen. Men det gäller att agera nu. I dagens globaliserade värld, påverkas en kommun hela tiden av det som sker utanför kommungränsen. Det går inte längre att låtsas som att det som händer i omvärlden inte har någon inverkan på situationen i den egna kommunen. Det är därför viktigt att lyfta blicken, och se sig själv i ett större sammanhang. Se sig som en betydelsefull pusselbit i en större helhet. För en skånsk kommun är givetvis Skåne som helhet det mest naturliga området för samarbete. Det är viktigt att de skånska kommunerna är eniga om hur Skåne ska utvecklas och vilka prioriteringar som är nödvändiga för att stärka Skånes roll. Med en gemensam agenda är det sedan naturliga att lyfta blicken ytterligare, utanför Skånes gränser. I och med Öresundsbron öppnande för tio år sedan bör även Öresundsregionen vara en naturlig del i de skånska kommunernas verklighet. Innan Öresundsbron var sundet ett hinder för ett ökat samarbete mellan Sverige och Danmark, men med Öresundsbron så blev hindret en möjlighet för ökat samarbete och för att gemensamt lösa de framtida utmaningar som regionen står inför och som får konsekvenser på enskilda kommuner. Tillsammans med Själland har Skåne förbättrat sin position som tillväxtregion som lockar till sig invånare, företag och besökare. För att regionen ska bli internationellt konkurrenskraftig krävs ökat samarbetet över nationsgränserna för att binda den danska och svensk delen av Öresundsregionen tätare samman. I detta sammanhang spelar kommunerna i Öresundsregionen en oerhört viktigt roll. Många kommuner har redan insett att det krävs ett ökat samarbete för att ta tillvara Öresundsregionens potential och de möjligheter som den gränsöverskridande regionen erbjuder i form av tillång till en större arbetsmarknad, ett större urval av kompetenser för arbetsgivarna att välja mellan och större valmöjligheter för befolkningen när det gäller bostadsort och fritidsmöjligheter. Men det krävs mer, och framförallt krävs det att alla skånska kommuner ser sig själva som en del av Öresundsregionen, liksom de är en del av Skåne som helhet, och inser att alla har att vinna på ett öka samarbete över sundet. Prognoser visar att befolkningen i Öresundsregionen till år 2030 kommer att öka, till 4 miljoner. En befolkningsökning som mycket väl kan komma alla skånska kommuner till gagn, men då gäller det att vara förberedd på den utveckling som kommer. 8

9 Samverkan Låt kollektivtrafiken vara strukturbildande! För en fortsatt regionförstoring och en omställning till ett miljöanpassat transportsystem har kollektivtrafiken, både buss och tåg, en nyckelroll. Här är kommunernas och de regionala aktörernas arbete med att samplanera kollektivtrafikoch bebyggelseutvecklingen avgörande. Utmaningen är att se på tillväxt och en regional balans i ett sammanhang med kollektivtrafiken som motor. Därigenom blir kollektivtrafiken i sig en stark tillväxtmotor. Hushåll med marken! Nya bostäder, lokaler och industrier kräver markresurser, precis som ny infrastruktur och matproduktion. Det flacka skånska landskapet inbjuder till en utbredning av tätortsstrukturen, urban sprawl. Det är en utmaning att balansera lantbruksnäringens behov med önskemål om bostäder, turism och möjligheter till rekreation. För inblandade aktörer behövs en gemensam syn på hur stad och land ska utvecklas i samspel. Bygg tätt och sammanhållet! Förtätning att genom komplettering av befintlig bebyggelse höja en orts densitet och funktionalitet är ett sätt att effektivisera markanvändningen. Det skapar mervärde för tätorter och kommuner. tåg genom regionen samt satsningar för att stärka Köpenhamns flygplats roll som internationell knutpunkt. Men för att detta ska blir verklighet till år 2030 så är det nödvändigt att börja planera redan nu. Tänk ett scenario där Köpenhamns flygplats inte längre har några interkontinentala flygningarna. Då måste skåningar åka till Stockholm, London, Frankfurt eller Amsterdam för att ta sig ut i världen. På detta sätt begränsas Skånes och Öresundsregionens möjlighet kraftigt att attrahera både nationella och internationella företag och besökare. Köpenhamns flygplats Kastrup är förvisso placerad på dansk mark men säg den skåning som idag inte väljer Kastrup för längre internationella resor. Kastrup är idag lika mycket skåningarnas flygplats som danskarnas, i och med Öresundsbron tillkomst. Och det är Kastrups internationella flygrutter som gör Skåne attraktivt för framtida internationella huvudkontor och exempelvis den fram- Utmaningen är att stärka centrumnära och funktionsblandade miljöer som är väl integrerade i befintliga nätverk. Städernas utbredning behöver begränsas och planeras så att vi bättre nyttjar alla ytor i städerna. Skapa attraktiva stadsmiljöer! Våra tätorter och städer ska vara platser där människor trivs och vill vistas, stadsmiljöer med folkliv och rörelse upplevs attraktiva och lockar till sig människor. Utmaningen är att planera för en levande stadsmiljö, där stadslivet samlas i stråk som har viktiga funktioner strategiskt placerade. Bygg kollektivtrafiknära! Genom att utveckla en tät bebyggelse nära tågstationerna skulle Skånes invånarantal kunna öka markant utan att behöva bygga på värdefull åkermark. Utmaningen för Skånes kommuner är att bygga ut i lägen där tillgängligheten till kollektivtrafiken, både tåg och buss, är god. Att utveckla stationsområden och bytespunkter med handel och service för pendlare skulle också bidra till att göra kollektivtrafiken mer attraktiv. Öka bostadsbyggandet! Bostadsbyggandet har inte hängt med i utvecklingen ökade Skånes befolkning med ungefär personer, samma år påbörjades byggandet av tida ESS-anläggningen i Lund. Möjligheter som troligtvis aldrig hade blivit verklighet utan Öresundsbron. Eller tänk den dagen då Öresundsbron når sitt kapacitetstak. Godstågen trängs med persontågen som inte klarar att hålla sina pressade tidtabeller. Vilket leder till ständiga förseningar i pendeltrafiken i hela Skåne och det kollektiva resandet med tåg överges av fler och fler människor som är i behov av att komma i tid till sina arbetsplatser. Med ytterligare en förbindelse över Öresund, mellan Helsingborg och Helsingör, kommer integrationen i Öresundsregionen öka och prognoser visar att pendlingen över sundet kan komma att öka med över 50 procent med en förbindelse i norra Öresund. Förbindelsen blir inte bara en avlastning av Öresundsbron utan den ökar markant tillgängligheten med persontåg i norra Öresundsregionen. Vad händer då med de kommuner som väljer att inte titta över sundet, att inte lägenheter. Utmaningen är att få igång ett ökat bostadsbyggande. Det behövs nya samverkansformer, dialog och verktyg framförallt mellan kommun och näringsliv för att stimulera till ett ökat bostadsbyggande. Planera för morgondagens näringsliv! Framtidens näringsliv kommer vilja etablera sina verksamheter i mer centrala lägen, med närhet till dess liv och rörelse, kollektivtrafik, restauranger och caféer. Det är en utmaning för Skånes planerare att skaffa sig en djupare kunskap om näringslivets olika behov och preferenser. Det krävs en utvecklad förståelse hos näringsliv och kommun för varandras processer kontakterna mellan näringslivet och kommunernas olika delar behöver breddas och fördjupas. Ha människan i fokus! Den fysiska planeringen behöver i högre grad utgå från människors vardag. Det är viktigt att skapa mötesplatser där människor vill vistas. Utmaningen är att arbeta med koncept där attraktioner bildar stråk i staden och bjuder in till möten och aktiviteter. Att skapa förutsättningar för ett brett och kreativt kulturliv är också en nyckeluppgift i skapandet av en levande stadsmiljö. Människan måste vara i självklart fokus när vi utvecklar Skåne, det är hon som skapar tillväxt i det 20:e århundradet. samarbeta kring de frågor som faktiskt berör många människors och företags vardagssituation? Ett är klart, de kommuner som väljer att stå utanför kommer troligtvis inte att bli de kommuner där de människor som flytta till regionen väljer att bosätta sig. Öresundsregionen är en möjlighet för Skånes kommuner. En möjlighet till framgång och tillväxt, men det är inget som sker av sig själv. Det krävs krafttag och gemensamt agerande för att en önskad utveckling ska komma till stånd. Det finns alla möjligheter i världen för en kommun att påverka Öresundsregionens utveckling. Men det är nu möjligheten finns, inte om 20 år. De skånska kommunerna står inför en mängd avgörande beslut för att hantera framtidens utmaningar. Bland annat handlar det om att fatta beslut om man ska vara en del av Öresundsregionens utveckling eller inte.? Hallå där Kajsa Palo Kajsa Palo, Samhällsbyggnadsdirektör på Länsstyrelsen Hur ser du på Strukturbildsarbetet? För mig representerar strukturbildsarbetet ett gediget arbete med att ta fram samlade kunskapsunderlag i form av statistik och kartor som på olika sätt beskriver framförallt de geografiska förhållandena i Skåne. Jag kan också se en vilja att inspirera kommunerna till att utveckla ett mer mellankommunalt, delregionalt och regionalt perspektiv i sin egen samhällsplaneringsprocess. Dessutom tror jag att strukturbildsarbetet bidrar till en ökad medvetenhet om Skånes styrkor och svagheter samt belyser viktiga strategiska frågor att hantera framöver av såväl kommunerna som andra aktörer i länet. Vad ser du för utmaningar med strukturbildsarbetet framöver? Den stora utmaningen torde vara att utveckla strukturbildsarbetet från att vara ett kunskapsunderlag till att bli dokument som bidrar till att samla Skånes kommuner och andra aktörer kring en gemensam vision och konkreta strategier för att nå dit. Jag tror att en integrering med RUP är nödvändig för att lyckas föra upp såväl de geografiska som tillväxt- och utvecklingsfrågorna högre på kommuners agenda. Det krävs ett långsiktigt och ihärdigt arbete för att på sikt samla Skåne kring en gemensam idé. En idé som sedan också avspeglas i kommunernas egna planer och program. Vilka tycker du är de viktigaste frågorna att jobba vidare med i Strukturbildsarbetet? Integration med RUP. Gemensamma aktiviteter för RUP/Strukturbild för en utvecklad dialog kring Skånes utmaningar och möjligheter. Jag tror att bilden av Skåne (nuläget) börjar vara relativt känd. Nu är det intressant att se hur vi kan gå framåt. Hur bör det regionala perspektivet stärkas enligt dig/länsstyrelsen? Framtidens översiktsplaner behöver tydligare grundas på omvärldsanalyser och övergripande mål om utvecklingen ur nationellt och regionalt perspektiv. Några ytterst viktiga områden som måste ses i ett regionalt perspektiv är frågan om bostäder, integration, landsbygdsutveckling och infrastruktur. Kommunerna behöver tydligare se sin egen planeringsprocess och de egna visionerna för utveckling i ett regionalt utvecklingsperspektiv. Den regionala utvecklingsplanen (RUP) behöver i allt större utsträckning vara utgångspunkt för hur kommunernas egna visioner och strategier ser ut. 1,2 milj!teoretiskt sätt skulle alla skåningar, 1,2 miljoner invånare samt samtliga skånska arbetsplatser rymmas inom en kilometer från Skånes tågstationer. (Källa: Stationsnära läge 2010) Hur stärker vi kopplingen mellan bebyggelseutveckling och kollektivtrafiknätet? 9

10 Kommundirektör Hallå! Jan-Inge Hansson Åsa Ratcovich Göran Persson 10 Kommundirektör, Ängelholm Hur kopplar ni Strukturbildsarbetet till ert arbete i kommunen? Först och främst vill jag säga att Region Skåne gör ett bra arbete som driver dessa frågor i ett Skåneperspektiv, det behövs. Vi har med Strukturbildsarbetet i samband med vår strategiska planering när det gäller fördjupade översiktsplaner, kommande aktualisering av översiktsplanen, utveckling av bostäder i stationsnära lägen, m m. Hur ser ni på er roll att skapa ett attraktivt Skåne? Hur ser du att er kommun kan bidra till att skapa ett attraktivt Skåne? Din kommun är en av 33 viktiga delar som tillsammans skapar Skånes attraktivitet Vi i Ängelholm har ökat vår närvaro och vårt engagemang i regionala sammanhang. Vi är med för att både få till oss andras goda tankar och idéer och samtidigt kunna påverka utvecklingen i positiv riktning. Mycket av arbetet sker genom samverkan inom kommunerna i Skåne Nordväst som sedan länkas vidare in i skånesamarbetet. Vilka tycker du är de viktigaste frågorna att jobba med samt att ta med sig i Strukturbildsarbetet? Skåne är attraktivt, många vill bo och/ eller driva företag här. Markanvändningen och den gemensamma fysiska planeringen är viktiga delar där det behövs helhetslösningar och skånsk samsyn. I detta ligger både bebyggelse, infrastrukturfrågor och grönstruktur och kopplingen till den s k flerkärnigheten. Det gäller att öka medvetenheten kring att alla är vinnare om vi kan samverka kring struktur och resursfrågor dels mellan olika huvudmän, dels i arbetet och integrationen i Öresundsregionen. Vi står inför en stark befolkningstillväxt i Skåne och då måste vi ha strategier hur vi hanterar markanvändning, infrastruktur, kollektivtrafikutbyggnad, m m Morgondagens Skåne Är din kommun med i det regionala samtalet? På vilket sätt? Ja, självklart! Dels genom vår samverkan med kommunerna inom Skåne Nordväst, t ex genom att gå mot gemensam översiktsplanering, HH-frågan, höghastighetståg, elbilar, m m, dels vårt medlemsskap i Öresundsinstitutet och sist men inte minst de olika aktiviteterna i Region Skåne och Strukturbildsarbetet. Kommunchef, Svalöv Hur kopplar ni Strukturbildsarbetet till ert arbete i kommunen? Strukturbild Skåne har på ett inspirerande sätt bidragit till en modern och visionär helhetssyn för Skånes utveckling. Den enskilda kommunen sätts i ett Skånskt sammanhang, där vi kan lägga fokus och kraft på lokalsamhället. I Svalövs kommun arbetar vi med tillväxtprogram för orterna med omland och i det arbetet kan särprägel och de lokala tillgångarna utvecklas. Hur ser ni på er roll att skapa ett attraktivt Skåne? Hur ser du att er kommun kan bidra till att skapa ett attraktivt Skåne? Din kommun är en av 33 viktiga delar som tillsammans skapar Skånes attraktivitet Attraktionskraft och tillväxt är högst upp på agendan! Kommunen bidrar med småskalighetens särskilda kvaliteter inom boende och omsorg, grön horisont och en näringslivskultur som bygger både på stark forskning och aktivt entreprenörskap. Dessutom arbetar kommunen med attraktionsfrågor i dialogform med medborgare och företagare. Svalövs kommun är en stark tillgång i hela Skånes attraktionskraft genom sin högklassiga natur och rekreativa kvalitet. Vilka tycker du är de viktigaste frågorna att jobba med samt att ta med sig i Strukturbildsarbetet? Skåne har många naturliga kvaliteter och en variation som attraherar många men det får inte betyda att vi slår oss till ro och känner oss nöjda! Att utveckla demokrati och medinflytande, kommer att vara ett allt viktigare insatsområde för kommunerna. Delaktiga och engagerade invånare är redan idag en viktig attraktionsfaktor. Visionen om framtidens Skåne, för människor som bor, arbetar och lever i en hållbar utveckling, behöver levandegöras. Mångfald som begrepp, som kärnan i kommande strukturbildsarbetet, utifrån Skånes alla olika kulturer, landskap, städer, byar, miljöer och möjligheter. Morgondagens Skåne Är din kommun med i det regionala samtalet? På vilket sätt? Naturligtvis, eftersom Svalövs kommun ligger nära i Skåne. I det regionala samtalet kan Svalöv utveckla sina styrkor i ett sammanhang och på så sätt vara en unik och oersättlig del av hela Skåne. Kommundirektör, Kristianstad Hur kopplar ni Strukturbildsarbetet till ert arbete i kommunen? Strukturbildsarbetet har gett oss ett bra kunskapsunderlag för vår strategiska planering. Vi jobbar just nu med vår egen översiktsplan och i det arbetet behöver vi förhålla oss till hela Skånes utveckling och utmaningar. Jag ser också fram emot ett fortsatt arbete för utveckling och tillväxt i Skåne. Hur ser ni på er roll att skapa ett attraktivt Skåne? Hur ser du att er kommun kan bidra till att skapa ett attraktivt Skåne? Din kommun är en av 33 viktiga delar som tillsammans skapar Skånes attraktivitet Varje del av länet måste bidra med sina egna styrkor i arbetet att tillsammans skapa ett attraktivt Skåne. Som centrum i nordöstra Skåne har Kristianstad en oerhört viktig roll och ett ansvar i detta arbete. Under 2011 är vi värdar för två megaevent, Handbolls-VM och World Scout Jamboree, som båda är en angelägenhet för hela Skåne. Tillsammans med andra aktörer arbetar vi också mycket med utvecklingen av vår stad och kommun som en attraktiv plats för boende och näringsliv. Vilka tycker du är de viktigaste frågorna att jobba med samt att ta med sig i Strukturbildsarbetet? Jag tycker att det nu är dags att fördjupa analysen och diskussionen om framtidsfrågorna för Skåne. De olika delarna av vårt län har olika förutsättningar och utmaningar, men olikheterna och mångfalden är också vår styrka. Strukturbildsarbetet är en del av det regionala utvecklingsarbetet och måste ge förutsättningar för utveckling och tillväxt i alla delar av Skåne. Begreppet flerkärnighet i den regionala utvecklingsplanen tycker jag är en bra utgångspunkt för arbetet. Morgondagens Skåne Är din kommun med i det regionala samtalet? På vilket sätt? Ja, vi är absolut med i det regionala samtalet om morgondagens Skåne. Att delta aktivt i det arbetet är viktigt både för vår egen omvärldsorientering och som en del i förutsättningarna för tillväxt i vår del av Skåne. Vi hoppas kunna delta i olika dialoger och workshops under året. 4bilder av skånes framtid I det regionala utvecklingsprogrammet finns ett antal operativa mål som är framtagna för att uppnå visionen och de övergripande TABB-målen. Vi har valt ut fyra mål som är starkt knutna till arbetet inom Strukturbild för Skåne för att visa på hur scenarierna kan uppfylla RUP:ens vision och TABB-mål.

11 4 Under 2010 har vi inom Strukturbild för Skåne på olika sätt diskuterat olika utvecklingsmöjligheter för Skåne med koppling till fysisk planering. Fyra scenarier har tagits fram för att visa på mer eller mindre realistiska framtidsbilder för Skånes utveckling. Scenarioberättelserna tar samtliga sin utgångspunkt i att Skåne växer med nya invånare och omkring nya arbetsplatser fram till år Det finns inte ett givet scenario, troligen blir ingen av de sanning. Nu är det dags att tillsammans lyfta blicken och med scenarierna som utgångspunkt inleda en fördjupad dialog kring framtiden. Hur möter vi utvecklingen och på vilket sätt? White Arkitekter har hjälpt oss att visualisera de fyra framtidsbilderna utifrån att de ska vara likvärdigt trovärdiga och tänkbara. Studera de fyra kommande uppslagen och fundera på vilket Skåne du vill leva i utspridd flerkärnig Skånes tillväxt är utspridd över stora delar av Skåne utan fokusering på tätorterna. Befolkningen har god tillgänglighet till arbetsplatser via bil. Låg, gles och utspridd bebyggelse till stor del på nyexploaterad mark. Den mesta byggnationen finns utanför städerna. Tätorterna har blivit marginellt tätare. Trots allt finns större delen av de senaste 20 årens byggnation i kollektivtrafiknära lägen. Skånes tillväxt är utspridd över stora delar av Skåne med koncentration till våra tätorter. Det har värderats högt att bygga ut nära kollektivtrafik och i miljöer med urbana kvaliteter. All mark som år 2010 klassades som högvärdig jordbruksmark finns kvar obebyggd, tack vare prioritering att bevara. Betydligt tätare städer nu än för 20 år sedan. Ringväg Ringväg Ringväg enkärnig Ringväg Torg Torg J Skånes tillväxt är starkt koncentrerad till Malmö-Lundområdet men delvis även till Helsingborg och Trelleborg. Det har värderats högt att bygga i nära urbana miljöer där tillgängligheten till arbetsplatser är god med såväl bil som kollektivtrafik. Högvärdig åkermark har exploaterats. Malmö och Lund har blivit mer eller mindre ett hopvuxet storstadsstråk. J Högskola J Hamn/industri Hav Naturreservat Naturreservat Strand Hav Åker Åker Bangård/ industri J Strandpromenad Hav Åker Bangård/ industri J Strand Strand Hav Åker Hamn/industri Hamn/industri Strand Strand J Naturreservat Torg Naturreservat J Torg Strandpromenad Strand Strand Hav Hav Åker Park Bangård/ industri J Högskola Hamn/industri Strandpromenad Hav Torg Torg J J Torg Torg Hamn/industri Strand Ringväg Torg Torg J Skånes tillväxt är koncentrerad till några tätorter med fokus i sydväst. God tillgänglighet till urbana miljöer samt till högskolor/ universitet. Skåne består av några få tydliga kärnor som främst utgörs av utbildningsorterna Malmö, Lund, Helsingborg och Kristianstad. All nybyggnation har skett kollektivtrafiknära, inom tätorter. Högvärdig jordbruksmark och grönstruktur finns bevarad. Ringväg Ringväg Ringväg Torg Torg J fåkärnig Åker Hav Åker Åker Bangård/ industri J Bangård/ industri J Bangård/ industri J Naturreservat Naturreservat Naturreservat Park J Torg Naturreservat Karaktärsdrag Karaktärsdrag Karaktärsdrag Karaktärsdrag Stark lokal hemmatillhörighet och identitet En lokal förankring/identitet som stärks regionalt Malmö/storstadsregionen står sig starkt internationellt Nätverkssamverkan koncentrerar och stärker Skåne Alla konkurrerar om nya invånare Skånes orter kompletterar varandra, Skåne stärks som helhet Tillväxtmotorn växer på bekostnad av resten Högskole/universitetsorter utgör tillväxtmotorer Mångfald genom samverkan och internationell konkurrenskraft Tätortsutvecklingen koncentrerad inom storstadsregionen Stark tro på högskole/universitetsorter och nätverkssamverkan Stark tro på möjligheten att planera i samverkan och långsiktigt Storstadsregionen utvecklas som en fingerplan med kollektivtrafik till kärnan Tätortsutvecklingen sker i de större kärnorna och deras kransorter Mångfald genom individuell frihet Stark tro på marknadslösningar Urban sprawl där bilen och väginfrastrukturen knyter samman Kollektivtrafiken är strukturbildande och där sker tätortsutvecklingen 2 Kollektivtrafiken binder samman större kärnor Trafikslagspyramid Trafikslagspyramid Trafikslagspyramid Trafikslagspyramid Illustrationen visar viktning av de olika trafikslag för scenariot. Illustrationen visar viktning av de olika trafikslag för scenariot. Illustrationen visar viktning av de olika trafikslag för scenariot. Illustrationen visar viktning av de olika trafikslag för scenariot. Måluppfyllelse TABB 1 Tätt och utspritt byggande i storstadsregionen men glest utanför 3 Måluppfyllelse TABB Måluppfyllelse TABB Måluppfyllelse TABB Måluppfyllelse TABB 1 Samtliga regiondelar i Skåne har fler inflyttare än utflyttare i alla åldrar. 2 En väsentlig del av tillkommande bebyggelse för bostäder, arbetsplatser och service sker i goda kollektivtrafiklägen. 3 Kollektivtrafikens andel av det totala resandet ska öka. 4 Andelen av de förvärvsarbetande som har högst 45 minuters restid till arbetet med kollektivtrafik ökar i alla Skånes kommuner. 11