Landstinget Kronoberg
|
|
- Eva Blomqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Rapport framtagen på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna, Februari 2012 Landstinget Kronoberg PM från patientansvarig läkare till fast vårdkontakt
2 Innehåll 1. Inledning Bakgrund Syfte Metod och avgränsning Revisionskriterier Lagar, föreskrifter och riktlinjer Från patientansvarig läkare till fast vårdkontakt Läkemedelsansvar Ansvarsbegreppen i Landstinget Kronoberg Styrning på landstingsövergripande nivå Verksamhetsnivå Sammanfattande kommentarer och slutsatser
3 1. Inledning 1.1 Bakgrund Den 1 juli 2010 ersattes kravet på att utse patientansvarig läkare (PAL) med en ny bestämmelse i Hälso- och sjukvårdslagen (29 a ). Den nya bestämmelsen tydliggör verksamhetschefens ansvar för att säkerställa att patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet i vården tillgodoses. Om det är nödvändigt för att tillgodose dessa behov, eller om en patient begär det, ska verksamhetschefen utse en fast vårdkontakt för patienten. Landstingets revisorer har i sin risk- och väsentlighetsanalys identifierat tillämpningen av de nya bestämmelserna om fast vårdkontakt som ett angeläget granskningsområde. 1.2 Syfte Syftet med granskningen är att klargöra innebörden av begreppet fast vårdkontakt samt undersöka hur landstinget tillser att det som ligger i ansvarsbegreppet är tydliggjort för berörda aktörer och efterlevs. Översiktigt har även begreppet läkemedelsansvar belysts. 1.3 Metod och avgränsning För att klargöra begreppen genomfördes inledningsvis en genomgång av relevanta nationella och lokala styrdokument. För att belysa begreppet fast vårdkontakt har även en intervju med sakkunnig vid Socialstyrelsen genomförts. Granskningen är i första hand inriktad mot vårdgivarens ansvar för kontinuitet och samordning, med fokus på bestämmelsen om patientansvarig läkare (PAL) som genom en lagändring 2010 ersattes med begreppet fast vårdkontakt. Underlag till granskningen utgörs också av resultatet från en hearing med ett antal nyckelpersoner i Landstinget Kronoberg. Hearingen genomfördes den 23 januari 2012 och deltagare var verksamhetschefer från Medicincentrum, Primärvårds- och rehabcentrum och Psykiatricentrum samt två biträdande chefläkare. Kompletterande intervjuer har skett med hälso- och sjukvårdsdirektören, landstingets medicinske rådgivare/chefläkare samt chef för Medicincentrum. Samtiga berörda har givits möjlighet att sakfelsgranska ett rapportutkast. 1.4 Revisionskriterier Med revisionskriterier avses de bedömningsgrunder som bildar underlag för granskningens analyser, slutsatser och bedömningar. Revisionskriterierna i denna granskning utgörs i första hand av: Hälso- och sjukvårdslagen (1982: 763) Regeringens proposition (2009/10: 67) Stärkt ställning för patienten vårdgaranti, fast vårdkontakt och förnyad medicinsk bedömning Socialstyrelsens handbok Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig Socialstyrelsen föreskrift SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialstyrelsens föreskrift 2001: 1 om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården 2
4 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2001: 1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Landstingsfullmäktiges budget 2011 med flerårsplan Lagar, föreskrifter och riktlinjer 2.1 Från patientansvarig läkare till fast vårdkontakt Hälso- och sjukvårdslagen (1982: 763) mm. Hälso- och sjukvården ska bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård, vilket innebär att den särskilt ska: 1. vara av god kvalitet med en god hygienisk standard och tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen, 2. vara lätt tillgänglig, 3. bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet, 4. främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen, 5. tillgodose patientens behov av kontinuitet och säkerhet i vården. Vården och behandlingen ska så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Olika insatser för patienten skall samordnas på ett ändamålsenligt sätt. Sedan den 1 juli 2010 har kravet på att utse en patientansvarig läkare ersatts med en ny bestämmelse i 29 a HSL. Bestämmelsen innebär att verksamhetschefen ska säkerställa att patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet i vården tillgodoses. Om det är nödvändigt för att tillgodose dessa behov, eller om en patient begär det, ska verksamhetschefen utse en fast vårdkontakt för patienten. Bestämmelser om samordning och informationsöverföring finns också i lagen (1990: 1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård samt Socialstyrelsens föreskrift (SOSFS 2005:27) om samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Krav på samordning finns också i 3 f HSL och 2 kap. 7 SoL om att landsting och kommun tillsammans ska upprätta en individuell plan när den enskilde har behov av insatser från både socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Förarbeten Regeringens proposition 2009/10:67, Stärkt ställning för patienten vårdgaranti, fast vårdkontakt och förnyad medicinsk bedömning Av propositionen framgår att ordningen med fast vårdkontakt föreslås ersätta den nuvarande funktionen patientansvarig läkare (PAL). I propositionen framhålls att PAL inte har tillämpats på det sätt som avsågs och heller inte givit avsedd effekt. Bl.a. anges att bestämmelsen har tillämpats i begränsad utsträckning inom bl.a. den öppna vården. I primärvården har den fasta läkarkontakten övertagit PAL:s funktion. Utvärderingarna har vidare ifrågasatt om samordning och kontinuitet av vården för en patient bör ligga på en enskild läkare. Resultatet av utvärderingarna har istället pekat på att ett sådant ansvar bör ligga på fler personer från flera yrkesgrupper som är i kontakt med patienten, dvs. teamet, enheten eller avdelningen. 3
5 Skälen för förslaget om fast vårdkontakt är bland annat att vårdprocesser där flera kompetenser, vårdnivåer, vårdgivare och både kommuner och landsting är involverade kan leda till att patientens ställning blir svag på grund av att patienten förväntas ta ett stort samordningsansvar. I utredningen som föregick propositionen konstaterades att patienter ges ett för stort eget samordningsansvar och bedömningen är att det krävs åtgärder för att tydliggöra vårdens ansvar för samordning och kontinuitet. Intentionen är att en fast vårdkontakt ska stärka patientens ställning. Det innebär t.ex. att patienten har en tydligt utpekad kontaktperson som ska bistå och stödja patienten i kontakterna med vården och hjälpa till att samordna insatserna. Bl.a. anges att en fast vårdkontakt bör kunna bistå med att informera om vårdsituationen, förmedla kontakter med andra personer inom hälso- och sjukvården och vara kontaktperson för andra delar av hälsooch sjukvården och för socialtjänsten samt i förekommande fall med andra berörda myndigheter, till exempel Försäkringskassan Syftet med förslaget anges också vara att ge verksamhetschefer ansvar för samordning av patientens hela vårdsituation samt att tydliggöra ansvaret för att tillgodose patientens behov på en mer övergripande verksamhetsnivå. I propositionen förs också en diskussion om begreppet trygghet som anses vara ett mer subjektivt begrepp än de övriga. Vården kan, ur vårdgivarens perspektiv, vara upplagd så att den uppnår kontinuitet och samordning utan att den enskilde känner sig trygg. Därför ska en fast vårdkontakt alltid utses på patientens begäran, oavsett om det anses behövligt eller ej. Patientens egen uppfattning om sina egna behov blir således styrande. Patientens rätt i vården (2008: 127) I direktiven till utredningen Patientens rätt i vården anges att utredningen ska lämna förslag till en stärkt rätt till fast vårdkontakt. Den fasta vårdkontakten ska vårda och vid behov fungera som en vårdlots, framför allt för äldre och multisjuka patienter med stora och sammansatta vårdbehov. Vårdlots är inget begrepp som finns lagreglerat, men förekommer i vårdgarantiavseende hos en del landsting/ /. I utredningens uppdrag ingår också att överväga behovet av ändringar i lagstiftningen om patientansvarig läkare, ofta benämnd PAL. En gemensam nämnare för dessa utredningsuppdrag är att stärka patientens trygghet och kontinuitet i vården (SOU 2008: 127 s ). Föreskrifter och allmänna råd mm. SOSFS 2011:7 Livsuppehållande behandling I SOSFS 2011:7 Livsuppehållande behandling anges att verksamhetschefen ska ansvara för att det för en patient med ett livshotande tillstånd ska utses en legitimerad läkare som fast vårdkontakt. Detta ska göras så snart som möjligt efter att en behandlande läkare har konstaterat tillståndet. Vid planeringen av vården anges att den fasta vårdkontakten ska - fastställa målen för vården, - fastställa delmålen för de olika behandlingar och åtgärder som ingår i vården, och - ta ställning till hur patientens behov av hälso- och sjukvård ska tillgodoses. Enligt de allmänna råden bör den fasta vårdkontakten - planera för hur patientens sociala, psykiska och existentiella behov ska kunna tillgodoses, - fortlöpande uppdatera, ompröva och följa upp planeringen av patientens vård, 4
6 - ta ställning till om det behövs en individuell plan för att patienten ska få sina behov av insatser tillgodosedda. Om patienten samtycker, ska vårdkontakten se till att en sådan plan upprättas. Socialstyrelsens handbok Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig I Socialstyrelsens handbok som är aktuell från 1 januari 2011 förtydligas vårdgivarens ansvar för kontinuitet och samordning. I handboken hänvisas till förarbetena till HSL som säger att landsting, kommuner och övriga vårdgivare måste säkerställa att det finns rutiner och modeller på övergripande nivå som sörjer för patientens behov av trygghet, samordning, kontinuitet och säkerhet i hälso- och sjukvården. I handboken beskrivs verksamhetschefens ansvar för kontinuitet och samordning samt för att utse en fast vårdkontakt. Vidare sägs att / verksamhetschefen ansvarar för att det finns rutiner som gör det möjligt att upprätthålla en god kontinuitet och samverkan i vårdprocesserna inom och mellan yrkesgrupper, olika funktioner, enheter, nivåer, verksamheter och ansvarsområden samt olika vårdgivare. Olika typer av lösningar kan övervägas där rutiner, team eller andra tillvägagångssätt för att uppnå syftet kan konstrueras, till exempel rutiner för när en fast vårdkontakt bör utses, vilken personal som kan ta på sig en sådan uppgift samt vilken typ av uppgifter som kan ingå i uppdraget. I handboken beskrivs att en fast vårdkontakt kan vara någon ur hälso- och sjukvårdspersonalen, till exempel en läkare, sjuksköterska eller psykolog. Det kan i vissa fall också vara en mer administrativ funktion som samordnar patientens vård. Att patienten vet vem som är fast vårdkontakt och hur han eller hon kan nås är lika viktigt som att ha namn och kontaktuppgifter på ansvarig läkare. Informationsmaterialet Min guide till säker vård Socialstyrelsen har utarbetat en guide riktad till patienter med upprepade kontakter i vården. Guiden består bl.a. av förslag på frågor som patienten kan ställa samt fakta och råd om hur patienten kan bli mer delaktig i den egna vården. På Socialstyrelsens hemsida framgår att under hösten 2011 har dokumentet spridits till vårdgivare inom hälso- och sjukvård och specialiserad tandvård. Avsikten är att vårdpersonalen ska dela ut den till patienter som har eller bedöms få upprepade kontakter med vården. I ett särskilt avsnitt beskrivs rätten till fast vårdkontakt enligt följande: / om du har många kontakter i vården kan verksamhetschefen utse en fast vårdkontakt åt dig för att din vård ska bli så trygg och säker som möjligt. Den utsedda personen kan till exempel hjälpa dig att samordna olika insatser och förmedla kontakter. Du kan också själv begära att någon i personalen utses till din fasta vårdkontakt. Om du tvångsvårdas inom psykiatrin har du rätt att få en stödperson som bland annat kan hjälpa dig i personliga frågor under tvångsvården. Socialstyrelsens uppföljning av ändring i hälso- och sjukvårdslagen gällande fast vårdkontakt mm. Socialstyrelsen fick i regleringsbrevet för 2011 i uppdrag att följa upp bl.a. lagändringen om fast vårdkontakt. Uppföljningen ska särskilt uppmärksamma tillämpning, effekt och kännedom om lagändringen hos patienter och hälso- och sjukvårdspersonal. Resultatet ska slutrapporteras senast den 15 augusti
7 2.2 Läkemedelsansvar Generellt kan sägas att det finns olika typer av ansvar i vården, t.ex. politiskt ledningsansvar, administrativt ledningsansvar, verksamhetsansvar (verksamhetschef) och medicinskt yrkesansvar. Det sistnämna innebär att var och en som arbetar inom hälso- och sjukvården har ansvar för beslut, bedömningar och åtgärder inom sitt kompetensområde. Ansvarets konsekvenser innebär att hälso- och sjukvårdspersonal som gör fel och äventyrar en patients säkerhet kan leda till olika sanktioner (vårdhandboken.se). Skyldigheterna för hälso- och sjukvårdspersonal regleras i Patientsäkerhetslagen (2010: 659). Där stipuleras bl.a. att hälso- och sjukvårdspersonalen ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet och att en patient ska ges sakkunnig och omsorgsfull hälso- och sjukvård som uppfyller dessa krav. Vidare sägs att den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen bär själv ansvaret för hur han eller hon fullgör sina arbetsuppgifter. Föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården är en gemensam författning för all läkemedelshantering inom landstings- och kommunal verksamhet som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen och tandvårdslagen. Bl.a. anges att vårdgivaren ska ge skriftliga direktiv och säkerställa att kvalitetssystemet innehåller rutiner för läkemedelshanteringen. Verksamhetschefen ska fastställa ändamålsenliga rutiner och entydigt fördela ansvaret för läkemedelshanteringen inom verksamhetsområdet. Rutinerna och ansvarsfördelningen ska dokumenteras i en lokal instruktion för läkemedelshantering. Verksamhetschefen ska fortlöpande följa upp läkemedelshanteringen inom verksamhetsområdet och säkerställa att rutinerna och ansvarsfördelningen tillgodoser kvaliteten och säkerheten i vården. 3. Ansvarsbegreppen i Landstinget Kronoberg 3.1 Styrning på landstingsövergripande nivå Budget 2011 med flerårsplan I budget 2011 anges att all verksamhet, utöver God vård (SOSFS 2005: 12), ska utgå från patient/kundorientering vilket innebär att patienternas/medborgarnas uttalade och underförstådda behov, krav, önskemål och förväntningar ska vara vägledande för landstinget, dess medarbetare och verksamhet. Under målområdet patientfokuserad vård angivs att vården ska ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, förväntningar och värderingar, och att dessa vägs in i de kliniska besluten. Vidare framgår att i dialog mellan patienten, hälso- och sjukvårdspersonal och närstående ska information, vård och behandling utformas utifrån patienten unika behov och önskemål. Patienternas ställning ska stärkas, och innehållet i den nya lag som föreslås träda ikraft den 1 juli 2010 ska särskilt beaktas. Under målområdet de mest sjuka äldre framhålls att det för att möta multisjuka äldre med föränderliga behov av vård och omsorg krävs en välfungerande vårdprocess där samverkan sker mellan och inom landstingets olika centrum och den kommunala hälso- och sjukvården. 6
8 Av budgeten framgår vidare att det har påbörjats ett arbete för att skapa en integrerad och väl sammanhållen vård och omsorg för den äldre multisjuka patienten. Bl.a. ska vården utvecklas med hjälp av multimodala äldreteam, utökat antal hembesök, anpassade mottagningstider, möjlighet till direktinläggning på vårdavdelning, säker in- och utskrivning via Linken samt samlad information på hemsidan om vård och hälsa för äldre. Äldres läkemedelsanvändning anges vara ett förbättringsområde. Det ses som viktigt att patientens primärvårdsläkare tar ett stort ansvar för koordinationen av läkemedelsbehandlingen. Vidare fastslås att arbetet med läkemedelsgenomgångar ska fortsätta. All läkemedelsbehandling av äldre ska ske med försiktighetsprincipen som utgångspunkt. De äldre ska ges möjlighet att vara aktiva och delaktiga i sin behandling vilket förutsätter att de ges kunskap om sin sjukdom och läkemedelsbehandling. Vid förskrivning av läkemedel ska patienten få en uppdaterad läkemedelslista och ges tydlig information om aktuell läkemedelsbehandling. Landstinget har förstärkt sin kompetens inom läkemedelsområdet genom rekrytering av apotekare. De har en viktig roll i det fortsatta arbetet att utveckla en patientsäker och effektiv läkemedelsförsörjning. År 2011 ska arbetet fortgå med att införa och dra nytta av påbörjade projekt som bl.a. utveckling av stöd för patientens sammanhållna läkemedelsinformation, producentoberoende läkemedelsinformation till förskrivare. I budgeten fastställs också mål kopplade till utveckling av sammanhållna vårdkedjor inom strokevården sam den psykiatriska vården. Landstingsövergripande hantering av lagändringen om fast vårdkontakt Av hearing och intervjuer framgår att det inte finns några landstingsövergripande riktlinjer för hur bestämmelsen om fast vårdkontakt ska tillämpas eller om redan införda rutiner kan anses uppfylla det som avses med fast vårdkontakt. Av intervjuer framkommer att landstinget i regel inte upprättar tillämpningsanvisningar utifrån lagstiftningens krav. I samband med att lagändringen om bl.a. fast vårdkontakt trädde ikraft den 1 juli 2010 gick det inte ut någon specifik information på landstingsövergripande nivå. Av intervjuerna framkommer att informationshanteringen i samband med t.ex. nya lagar i regel sker i samband med landstingets remisshantering då verksamheten informeras samt ges möjlighet att ge synpunkter på föreslagna förändringar. Vid ett ledningsmöte (landstingsledning och centrumchefer) har Socialstyrelsens handbok Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig behandlats. I skriften ges information om bl.a. vårdgivarens skyldighet att utse en fast vårdkontakt. Av intervjuerna framkommer att ambitionen är att ta upp lagändringen vid ytterligare ett ledningsmöte. Patienter/medborgare har informerats genom att informationsmaterialet Min guide till säker vård har distribuerats till primärvården. Landstingsledningens bedömning är att lagändringen om fast vårdkontakt inte kommer att föranleda några nya riktlinjer eller förändrade rutinbeskrivningar. I praktiken arbetar respektive verksamhetsområde för att främja samordning och kontinuitet på olika sätt. Bl.a. ges arbetsupplägget med kontaktsjuksköterska inom onkologikliniken som ett exempel. Inom primärvården har i regel patienterna en fast läkarkontakt. Teamet och medarbetarnas 7
9 yrkesansvar ses också som viktiga komponenter för att uppnå en sammanhållen vård för patienterna. Läkemedelshantering, Instruktioner från Landstinget Kronoberg Läkemedelskommittén ansvarar för att utarbeta lokala rutiner för läkemedelshantering. I befintliga instruktioner från Landstinget Kronoberg görs hänvisningar till bl.a. SOSFS: 2000: 1. I instruktionerna fastläggs verksamhetschefens ansvar för att fastställa tillämpliga anvisningar på lokal nivå. Dessutom framhålls personalens yrkesansvar och särskilt läkarens ansvar som ytterst ligger i att fastställa diagnos och ordinera erforderlig läkemedelsbehandling. I ansvaret ingår även att ta upp en läkemedelsanamnes på av andra läkare insatt medicinering och ta ställning till om den ska fortsätta. 3.2 Verksamhetsnivå Från PAL till fast vårdkontakt Av hearingen framkommer att verksamhetscheferna i varierande utsträckning känner till begreppet fast vårdkontakt. Vid Medicinkliniken i Växjö har verksamhetsföreträdare deltagit i ett informationsmöte anordnat av Socialstyrelsen där bl.a. fast vårdkontakt behandlades. Inom primärvården har lagändringen tagits upp vid ett chefsmöte. Inom psykiatrin har begreppet fast vårdkontakt inte fått något genomslag. Uppfattningen är att begreppet bör ha tagits upp t.ex. på en chefsdag. Vidare framkommer att riktlinjer eller rutiner inte har förändrats med anledning av den nya bestämmelsen om fast vårdkontakt. Det finns således inte några rutinbeskrivningar som beskriver hur bestämmelsen ska tillämpas, t.ex. rutiner för när en fast vårdkontakt ska utses, vilken personal som kan ta på sig uppdraget eller vilka uppgifter som ska ingå. Vid hearingen framkommer att det ännu inte har utsetts några fasta vårdkontakter. Medicinkliniken i Växjö planerar att införa en rutin för fast vårdkontakt under våren Teamets betydelse för samordning kommer att lyftas fram. Av hearingen framkommer olika arbetsupplägg för att tillgodose patientens behov av trygghet, samordning, kontinuitet och säkerhet i vården. Bl.a. anges - utskrivningsmeddelande riktade till patienterna - utskrivningsmeddelande via Link från slutenvården till primärvård, - slutanteckningar där det bl.a. framgår att uppföljning ska ske via vårdcentralen, - teamkonferenser för svårt sjuka patienter. Vid Onkologkliniken finns ett utarbetat system för att tillse patientens behov av kontinuitet, samordning och trygghet. Bl.a. schemaläggs patientens kommande behandling vid första besöket. Det pågår också ett arbete för att utforma ett system med kontaktsjuksköterskor. Inom den palliativa vården finns ett rådgivningsteam som är särskilt knutet till en viss patient. Bedömningen är att arbetsupplägget i hög grad motsvarar kraven på en fast vårdkontakt. Inom vårdområden som t.ex. dialys, reumatologi och astma/kol finns också sjuksköterskor med samordnande ansvar. Även Medicinklinikens cancer-, hjärt- och njurpatienter har sjuksköterskor med samordnande ansvar. Inom primärvården finns ett arbetssätt som innebär att de patienter som är i behov av kontinuitet så långt det är möjligt får besöka en fast läkare. Det finns problem med vakanser och en hög andel hyrläkare, vilket försvårar upplägget. 8
10 Inom psykiatrin finns också arbetssätt som syftar till att främja kontinuitet och samordning t.ex. patientansvariga sjuksköterskor, ärendeansvariga och att patienterna erhåller telefonnummer direkt till avdelningen för att på så sätt underlätta den kontinuerliga kontakten. Läkemedelsansvar Vid hearingen hänvisar deltagarna till de övergripande instruktionerna om läkemedelshantering utformade av Läkemedelskommittén. Verksamhetscheferna anger också att det på lokal nivå har utformats riktlinjer/rutiner för hantering av läkemedel t.ex. avseende läkemedelsförvarning, hantering av nycklar, narkotiska preparat, kontrollansvariga för temperatur i kylskåp etc. Av hearingen framkommer exempel på rutiner/verktyg som används för att främja helhetssyn i patientens samlade läkemedelsbehandling. Bl.a. nämns läkemedelsgenomgångar med patient, läkare och apotekare där läkemedelslistan rensas och uppdateras. Inom de särskilda boendena används läkemedelsgenomgångar i stor utsträckning. Bedömningen är att det inom landstinget generellt finns en stor medvetenhet om behovet av att gå igenom och hålla läkemedelslistor uppdaterade. 4. Sammanfattande kommentarer och slutsatser Fast vårdkontakt Begreppet fast vårdkontakt har inte tolkats och implementerats i den övergripande styrningen i Landstinget Kronoberg. Lagändringen har inte inneburit att befintliga styrsignaler har reviderats eller arbetats om. Landstinget har heller inte på övergripande nivå tagit ställning till om redan införda rutiner kan anses uppfylla det som avses med införandet av fast vårdkontakt. I samband med att lagändringen om bl.a. fast vårdkontakt trädde ikraft den 1 juli 2010 gick det inte ut någon specifik information på landstingsövergripande nivå. Granskningen indikerar att begreppet fast vårdkontakt inte på ett systematiskt sätt är tydliggjort inom landstingets olika verksamhetsområden. Mot bakgrund av styrelsens ansvar för att tillse att verksamheten bedrivs enligt de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten bedömer vi att landstinget på övergripande nivå bör ha system som säkerställer att t.ex. lagändringar (tillika förslag till lagändringar) uppmärksammas, tolkas och förekommande fall implementeras. Systemet bör säkerställa att chefer/medarbetare och i förlängningen patienter informeras om förändringar. Utgångspunkten för vår bedömning är vidare fullmäktiges styrsignaler, som specifikt anger att patienternas ställning ska stärkas, och innehållet i den nya lag som föreslås träda ikraft den 1 juli 2010 särskilt ska beaktas. En sammantagen iakttagelse, utifrån den hearing som genomfördes, är att verksamhetschefer inte har genomfört några förändringar i styrsignaler eller arbetsupplägg med anledning av införandet av begreppet fast vårdkontakt. Det generella intrycket är att lagändringen inte uppfattas som något nytt. Uppfattningen är att det sedan tidigare finns likvärdiga rutiner och arbetsätt som i stort uppfyller intentionerna med att utse en fast vårdkontakt. Benämningar och arbetssätt varierar mellan verksamhetsområdena, t.ex. patientansvarig läkare, fast läkarkontakt, patientansvarig sjuksköterska, 9
11 specialistsjuksköterska, rådgivningsteam och teamarbete kring patienter med omfattande vårdbehov. Medicinkliniken i Växjö planerar att införa en rutin för fast vårdkontakt under våren Då lagstiftningen inte ger stöd för hur landsting ska arbeta med fast vårdkontakt har det varit svårt att i denna relativt översiktliga granskning ta ställning till om verksamheterna har arbetssätt som motsvarar lagens intentioner. Rutiner och arbetsupplägg kan utformas på olika sätt men en förutsättning för implementering är att landstinget på ett strukturerat sätt analyserar intentionerna och syftet med lagändringen samt ser över om nuvarande rutiner eller arbetssätt kan sägas uppnå syftet eller om det finns behov av att förändra eller stärka rutinerna. En enkät till patientgrupper med stora vårdbehov skulle t.ex. kunna ge en bild av patienternas upplevelse och behov av stöd och samordning. En förutsättning för att kunna hantera den fasta vårdkontakten är att vårdgivaren har system som gör det möjligt att identifiera patienter som kan tänkas vara i behov av fast vårdkontakt samt att patienter är informerade om vilka möjligheter till stöd som finns. Därefter är det, med utgångspunkt i Socialstyrelsens instruktioner, viktigt att se över rutinerna för när en fast vårdkontakt bör utses, vilken personal som kan ta på sig uppgiften samt vilket typ ansvar som följer. Styrelsen bör säkerställa att samtliga delar av landstingets verksamhet uppnår syftet med en fast vårdkontakt antingen genom befintliga rutiner och arbetssätt eller genom en omarbetning/utveckling av rutiner. Utgångspunkten bör vara att patientens ställning ska stärkas genom att vården ska kunna erbjuda en fast vårdkontakt som bl.a. förväntas fullgöra det samordnande ansvaret. Läkemedelsansvar Inom ramen för granskningen har även begreppet läkemedelsansvar behandlats. Fokus har varit att översiktigt belysa vilka rutiner/verktyg som används för att främja helhetssyn i patientens samlade läkemedelsbehandling. Vi har genom granskningen identifierat utvecklingsprocesser som indikerar att landstinget på olika nivåer aktivt arbetar för att främja helhetssyn i patientens läkemedelsbehandling. Bl.a. används läkemedelsgenomgångar, utskrivningsmeddelanden samt olika sätt att informera och tydliggöra läkemedelslistorna för patienterna. Växjö den 7 februari 2012 Helene Kratz Verksamhetsrevisor Gunnar Uhlin Certifierad kommunal revisor 10
Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning
Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård
Läs merFast vårdkontakt vid somatisk vård
Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Vård i livets slut Faktaägare: Pär Lindgren, chefläkare Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, hälso- och sjukvårdsdirektör Revisions nr: 1 Gäller för: Region Kronoberg
Läs merVERSION Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord
SOCIALSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2011:XX (M) Utkom från trycket den månad Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om livsuppehållande
Läs merRutin fast vårdkontakt
Arbetsområde: Rutin Fast Rutin fast För personer i ordinärt boende utses den fasta en bland hälsooch sjukvårdspersonal inom landstinget med undantag av de personer som är bedömda som hemsjukvårdspatienter.
Läs merSOSFS 2011:7 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Livsuppehållande behandling. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2011:7 (M) Föreskrifter och allmänna råd Livsuppehållande behandling Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna
Läs merRiktlinjer för verksamhetschef samt medicinska ledningsuppdrag. Version: 1. Ansvarig: Landstingsdirektören
medicinska ledningsuppdrag Version: 1 Ansvarig: Landstingsdirektören 2(8) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. 2011-10-18 Nyutgåva Landstingsdirektören 2011-10-18 3(8) INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merLandstinget Dalarna. Granskning av Fast vårdkontakt. Rapport. KPMG AB 2011-12-12 Antal sidor:17
Granskning av Rapport KPMG AB Antal sidor:17 KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative Innehåll 1. Sammanfattning 2 2. Bakgrund 4 3. Syfte och avgränsning
Läs merLandstinget Dalarna. Granskning av Fast vårdkontakt. Rapport. KPMG AB Antal sidor:18
Granskning av Rapport KPMG AB Antal sidor:18 KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 3 3. Syfte och avgränsning
Läs merKommunens ansvar för hälso- och sjukvård
SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och
Läs merKommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag. Styrdokument Socialförvaltningen
Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag Styrdokument Socialförvaltningen Sammanfattning Detta styrdokument beskriver uppdrag och ansvarsfördelning gällande hälso- och sjukvård inom socialnämndens ansvarsområde.
Läs merMeddelandeblad. Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor,
Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor, medicinskt ansvariga för rehabilitering, huvudmän i enskild verksamhet
Läs merSamordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län
Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,
Läs merÖverenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver
Läs merBeslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm
SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård
Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård Samverkansrutin i Östra Östergötland Del 1 Den överenskomna processen Del 2 Flödesschema Del 3 Författningen
Läs merKvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen
STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...
Läs merFast vårdkontakt...och verktygen i Äldresatsningen! Skånes universitetssjukvård
Fast vårdkontakt.. verktygen i Äldresatsningen! Staben för verksamhetsutveckling 4 enheter! Enhet för läkemedel Enhet för säkerhet, användarnära IT MT Enhet för patientsäkerhet Enhet för ehälsa kvalitet
Läs merRiktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal
Diarienummer NHO-2014-0254 ALN-2014-0436 Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Utgår från övergripande styrdokument för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun omfattande nämndernas
Läs merRiktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen
Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Giltighet 2012-11-06 2013-11-06 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga vårdgivare inom psykiatriförvaltningen Ansvarig
Läs merREGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: ANSVAR, LEDNING, TILLSYN OCH UPPFÖLJNING AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (6) Rev. 2013-11-17 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH : ANSVAR, LEDNING, TILLSYN OCH UPPFÖLJNING AV HÄLSO- OCH Sjuksköterskor och
Läs meratt anta Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal
Uppsala * "KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Datum Eva Andersson 2014-11-14 Diarienummer ALN-2014-0436.37 Äldrenämnden Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal
Läs merVerksamhetschefens ledningsansvar - Hur det ser ut och hur det kan delas -
Verksamhetschefens ledningsansvar - Hur det ser ut och hur det kan delas - 9 februari 2017 Oskar Höllgren, jurist, Institutet för Medicinsk Rätt AB Medicinrättsligt ansvar finns på tre nivåer Vårdgivare
Läs merKommittédirektiv. Patientens rätt i vården. Dir. 2007:90. Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007
Kommittédirektiv Patientens rätt i vården Dir. 2007:90 Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007 Sammanfattning av uppdraget Utredaren skall lämna förslag på hur patientens ställning och inflytande
Läs merAktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan
Läs merEgenvård, samverkan kommun och landsting i Uppsala län
ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2016-07-27 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Alla Fastställt av: Beredningsgrupp (TLK) Egenvård,
Läs merSamverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014
Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Läs mer2. Ledningssystem Handbok för läkemedelshantering
1(7) 2. Ledningssystem Handbok för läkemedelshantering Innehåll 2.1 Ledningssystem... 1 2.2 Vårdgivarens ansvar... 2 2.3 Hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar... 3 Legitimerad läkares/tandläkare ansvar
Läs merKvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer
Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna
Läs merRiktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter. Läkemedelshantering
Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter Sida 0 (5) 2019 Läkemedelshantering UPPRÄTTAD AV MEDICINSKT ANSVARIGA SJUKSKÖTERSKOR
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Patientlag; utfärdad den 19 juni 2014. SFS 2014:821 Utkom från trycket den 1 juli 2014 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser 1 Denna lag
Läs merRevisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete
s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete Revisionen har via KPMG genomfört en granskning
Läs merLedning och styrning av sjukskrivningsprocessen
1 (5) Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen Inom hälso- och sjukvården skall kvaliteten systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Ledningen för hälso- och sjukvård ska organiseras så
Läs merRutiner för f r samverkan
Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs merLAGAR OCH FÖRFATTNINGAR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE ANSVARSFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH MAS/MAR
LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN NÄMND (VÅRDGIVARE), LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE
Läs merPatientansvarig läkare
Patientansvarig läkare för en bättre läkarkontinuitet Sammanfattning av rapporten: Patientansvarig läkare, 2015 1 Sveriges läkarförbund 2015 Susann Asplund Johansson, utredare Camilla Damell, utredare
Läs merSOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras
Läs merPatientlagen Sofie Tängman Staben för verksamhetsutveckling
Patientlagen 2015-11-05 Sofie Tängman Staben för verksamhetsutveckling Patientlagen Gäller sedan 1 januari 2015. Lagen reglerar vad som gäller ur patientens perspektiv. Samlar det viktigaste som rör patienten
Läs merRiktlinje för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun
Riktlinje för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun Ett normerande dokument som Omsorgsnämnden fattade beslut om 30 augusti 2018, och som Äldrenämnden fattade beslut om 27 september 2018 Dokumentnamn Fastställd
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs merÖverenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt
Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:20 Slutversion 2009-06 2 Bakgrund
Läs merProjektplan Samordnad vårdplanering
1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård
Läs merRemissvar: Patientens rätt Några förslag för att stärka patienternas ställning (SOU 2008:127)
Stockholm 2009-04-22 Socialdepartementet 103 37 Stockholm Remissvar: Patientens rätt Några förslag för att stärka patienternas ställning (SOU 2008:127) Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna synpunkter
Läs merUtvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret
Utvecklingsplan för god och jämlik vård Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2014-04-09 14REV9 2(7) Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i december 2011 om en utvecklingsplan för
Läs merRiktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård
BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna
Läs merAnsvar, ledning, tillsyn och uppföljning av hälsooch sjukvård
Sida 1 (5) 2016-01-18 Ansvar, ledning, tillsyn och uppföljning av hälsooch sjukvård MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida
Läs merSIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg
Alla dessa planerbegreppsförklaring SIKTA- Skånes missbruks- och Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Vård och omsorgsplaner Vård och omsorgsplanering Kan resultera i Vård och omsorgsplan Dokumenteras
Läs merSamverkanslagen Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Viktigt att veta inför den 1/3 om du jobbar i kommunal verksamhet
Samverkanslagen Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Viktigt att veta inför den 1/3 om du jobbar i kommunal verksamhet En förändrad planeringsprocess inskrivningsmeddelandet
Läs merGranskning år 2015 av patientnämnden
Granskning år 2015 av patientnämnden Rapport nr 20/2015 Mars 2016 Jonas Hansson, revisionskontoret Diarienummer: REV 21:2 2015 Innehåll 1. SAMMANFATTANDE ANALYS... 3 1.1. REKOMMENDATIONER... 3 2. BAKGRUND...
Läs merSOSFS 2007:10 (M och S) Föreskrifter och al männa råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2007:10 (M och S) och allmänna råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets
Läs merPatientlagen Josefin Leijon och Sofie Tängman
Patientlagen 2015-11-17 Josefin Leijon och Sofie Tängman josefin.leijon@vll.se sofie.tangman@vll.se Patientlagen Gäller sedan 1 januari 2015. Lagen reglerar vad som gäller ur patientens perspektiv. Samlar
Läs merLänsövergripande ramavtal om läkarmedverkan i ordinärt boende, gällande fr o m
Länsövergripande ramavtal om läkarmedverkan i ordinärt boende, gällande fr o m 2013-09-01 - Länsövergripande ramavtal för läkarmedverkan i ordinärt boende Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Avtalsparter...
Läs merSOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras
Läs merDirektiv för tvångsvård och rättspsykiatrisk vård. Version: 1. Beslutsinstans: Regionstyrelsen
Version: 1 Beslutsinstans: Regionstyrelsen 2(9) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av 1. Nyutgåva Regionstyrelsen 2016-05-25, 132 3(9) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING...4 2 BERÖRDA ENHETER...4
Läs merLagstiftning kring samverkan
1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna
Läs merMeddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård
Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,
Läs merAvtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende.
2012-10-26 Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. Samverkansavtal mellan Kommunförbundet Norrbotten och landstinget i Norrbotten. 1 Bakgrund Från den 1 januari 2007 regleras
Läs merRutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar
Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar 2013 2015 1 1. Inledning Socialstyrelsen har gett ut föreskriften Bedömning av om en hälso- och
Läs merSAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND
SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och
Läs merDefinition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Bilaga 1 1 (5) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering år 2016 Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Läs merAtt arbeta som sjuksköterska i omsorgsförvaltningen i Växjö kommun
Att arbeta som sjuksköterska i omsorgsförvaltningen i Växjö kommun I kommunens hälso- och sjukvård enligt 18 HSL ställs stora krav på sjuksköterskans förmåga att arbeta självständigt. Hon/han ska planera
Läs merLEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9
Socialnämnden LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9 DEL 1 Handläggare: Befattning: Mikael Daxberg Verksamhetsutvecklare Upprättad: 2014-02-14 Version: 1 Antagen av socialnämnden:
Läs mer1 Överenskommelsens parter
1 OÖ verenskommelse mellan Region Va stmanland och kommunerna i Va stmanland om samverkan fo r trygg och effektiv utskrivning fra n sluten ha lso- och sjukva rd 1 Överenskommelsens parter Arboga kommun
Läs merFörslag till en ny lag Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Förslag till en ny lag Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård En samordnad individuell plan vid utskrivning. Version 1.0 Datum 2017-04-01 Framtaget av: Ida Wernered & Viktor
Läs merÖverenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
MISSIV 2015-08-28 RJL 2015/1138 Kommunalt forum Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd
Läs merAnvisning för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation
1(5) Anvisning för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation Bil. 2 b till Handbok för läkemedelshantering. Denna anvisning är framtagen av en arbetsgrupp från Läkemedelskommittén,
Läs merProjektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser
1 Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser En del barn och unga har behov av särskilt stöd. Det kan bero på flera orsaker så som social problematik, psykisk ohälsa, kroniska sjukdomar
Läs merFast vårdkontakt. Information- dialogmöte HVK regiongavleborg.se
Information- dialogmöte HVK 170921 Bakgrund Vi har ansvar enligt lag att utse fast vårdkontakt, det finns bestämmelser om fast vårdkontakt i hälso- och sjukvårdslagen sedan 2010 och bestämmelsen finns
Läs merDelegering. av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård. Del 1. Utbildningskompendium. för. delegeringsutbildning
Delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård Utbildningskompendium för delegeringsutbildning Del 1 Inledning Denna skrift riktar sig till dig som står i begrepp att ta emot en delegering. Att
Läs mer1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04
Läs merVård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje
Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Bakgrund Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska ges sakkunnig och omsorgsfull
Läs merRekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning
1 Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH
Läs merAnsvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )
1(7) Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) Grunden till ansvarsfördelningen finns i nedan
Läs merRiktlinje för bedömning av egenvård
SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-10-23 Riktlinje för bedömning av egenvård BAKGRUND Enligt SOSFS 2009:6 är det den behandlande yrkesutövaren inom hälso- och sjukvården
Läs merEllinor Englund. Avdelningen för juridik
Cirkulärnr: 09:71 Diarienr: 09/5292 Handläggare: Avdelning: Ellinor Englund Datum: 2009-11-18 Mottagare: Rubrik: Bilagor: Avdelningen för juridik Kommundirektör Landstings-/regiondirektör Äldreomsorg Handikappomsorg
Läs merSammanfattning av planeringsprocess, åtagande och centrala begrepp enligt lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso - och sjukvård
Bilaga 2 Sammanfattning av planeringsprocess, åtagande och centrala begrepp enligt lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso - och sjukvård Detta dokument är en bilaga till regionala Överenskommelsen
Läs merFramtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen
Framtidens hemsjukvård i Halland Slutrapport till Kommunberedningen 130313 Syfte Skapa en enhetlig och för patienten optimal och sammanhållen hemsjukvård. Modellen ska skapa förutsättningar för en resurseffektiv
Läs merRiktlinje. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Ingrid Fagerström ingrid.fagerstrom@harnosand.se Riktlinje Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Dokumentnamn Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Riktlinje Ledningssystem för
Läs merInformation om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)
Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård
Läs merReko Susanne Lundblad, Qulturum Marie Rahlén Altermark, Kommunal utveckling. Samordnad individuell plan, SIP
Samordnad Individuell Plan, SIP Susanne Lundblad, Qulturum Marie Rahlén Altermark, Kommunal utveckling http://mc.jimi.nu/resejournal2.htm SIP på 3 minuter Om behov av samordning av insatser upptäcks tas
Läs merHur ska bra vård vara?
Hur ska bra vård vara? God och säker vård ur ett MAS perspektiv Se det etiska perspektivet som överordnat Utgå från en humanistisk värdegrund med vårdtagaren i centrum Hålla sig uppdaterad vad som händer
Läs merKommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Dir. 2017:97
Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Dir. 2017:97 Beslut vid regeringssammanträde den 21 september 2017 Ändring i uppdraget Regeringen beslutade
Läs merPatientsäkerhetsberättelse Postiljonen vård och omsorgsboende, egen regi. Postiljonen vård- och omsorgsboende. Dnr: /2019 Sid 1 (6)
Postiljonen vård- och omsorgsboende Dnr: 1.6-164/2019 Sid 1 (6) Ansvarig för upprättande och innehåll: Patrik Mill, verksamhetschef med hälso- och sjukvårdsansvar Postiljonen vård och omsorgsboende, egen
Läs merSamordnad individuell plan
Version 2014-04-10 Samordnad individuell plan Gemensamma riktlinjer för samverkan mellan kommunerna och landstinget avseende vuxna personer från 18 år som är i behov av insatser från båda huvudmännen samtidigt
Läs merSammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre
2010-06-15 Bilaga 2 Sammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre I detta dokument redovisas vilka av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna
Läs merGränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde
Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare
Läs merÖvergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6
LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2011-09-28 LK/100553 Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6
Läs merIntyg - vårdgivardirektiv för utfärdande. Hälso-och sjukvårdsförvaltningen
Direktiv Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 01-145919 Fastställandedatum: 2017-09-26 Giltigt t.o.m.: 2019-09-26 Upprättare: Ulla Karin U Blom Ivarsson Fastställare: Göran Angergård Intyg - vårdgivardirektiv
Läs merSamverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård.
2013-01-08 Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Samverkansrutinen är uppdaterad enligt gällande lag och föreskrifter.
Läs merSamverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15
Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Dagordning Styrande lagstiftning för socialtjänsten och hälso- och sjukvården Samordnad individuell plan
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan Regionen Östergötland och kommunerna i Östergötland gällande egenvård
Dok-nr 23893 Författare Camilla Salomonsson, verksamhetsutvecklare, Verksamhetsutveckling vård och hälsa Version 1 Godkänd av Giltigt fr o m Rolf Östlund, närsjukvårdsdirektör, Gemensam stab NSC 2018-04-17
Läs merRutin fö r samverkan i samband med egenva rd mellan Regiön Krönöberg öch la nets söcial- öch skölfö rvaltningar
Rutin fö r samverkan i samband med egenva rd mellan Regiön Krönöberg öch la nets söcial- öch skölfö rvaltningar 2017-2019 Alvesta kommun Lessebo kommun Ljungby kommun Markaryd kommun Tingsryd kommun Uppvidinge
Läs merDefinition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Bilaga 1 1 (7) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Läs merRemisser i vården. Revisionsrapport. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret
Remisser i vården Revisionsrapport LANDSTINGETS REVISORER 2014-03-19 13REV40 2(11) Sammanfattning Landstingets revisorer har under 2010 granskat landstingets hantering av remisser. Syftet med denna uppföljande
Läs merKVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND
DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,
Läs merUppdragsbeskrivningar. - de samverkande parternas uppdrag i TRIS
Uppdragsbeskrivningar - de samverkande parternas uppdrag i TRIS 1 Till läsaren I TRIS ingår Landstinget Sörmland, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och kommunerna (socialtjänsten) i länet. I detta
Läs merRIKTLINJE Samverkan vid utskrivning från sluten vård i Värmland
Region Värmland Riktlinje Version 2 Reviderad: 2018-06-01 Beredningsgruppen Samverkan vid utskrivning från sluten vård i Värmland Giltig: 2018-06-18-2018-12-31 RIKTLINJE Samverkan vid utskrivning från
Läs merRutin för samordnad individuell plan (SIP)
Rutin för samordnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL 16 kap 4 ) och Socialtjänstlagen (SoL 2 kap 7 ) ska region och kommun tillsammans ska upprätta en
Läs merDirektiv för kvalitet och patientsäkerhet inom skolhälsovården
Direktiv för kvalitet och patientsäkerhet inom skolhälsovården Ledningssystem för kvalitet och säkerhet Hälso- och sjukvårdslagen stadgar att insatserna ska vara av god kvalitet och att kvaliteten i verksamheten
Läs merSOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets
Läs mer