Ungdomars drogvanor i år 9, 2009

Transkript

1 FoU-rapport Ungdomars drogvanor i år 9, en enkätundersökning av grundskoleelevers (år 9) drogvanor i Jönköpings läns kommuner Thorbjörn Ahlgren FoU-rapport 2010:1 IFO Individ- och familjeomsorg

2 Förord När jag började arbeta på Luppen kunskapscentrum 2001 hade jag erfarenhet av att arbeta lokalt med alkohol- och drogvaneundersökningar. Erfarenheten var framförallt att det tog mycket arbetstid att sammanställa resultatet, men också en metodologisk osäkerhet samt brist på möjligheter till jämförelser med andra kommuner. Inspirerad av ett försök av landstingets folkhälsoavdelning att få länets kommuner att samarbeta kring undersökningen drog jag igång ett projekt med hjälp av medel från Länsstyrelsen i Jönköpings län. Efter många möten och kompromisser lyckades vi enas kring formerna för undersökningen Åren därefter har följts av tekniska och metodologiska strapatser, men tack vare humor, samarbetsvilja och många duktiga medarbetare har undersökningarna kunnat fortsätta. Undersökningen 2009 blir min sista som ansvarig och jag hoppas att någon kommer att ta ansvar för att fortsätta utveckla undersökningen. Utveckling krävs; de senaste undersökningarna har bland annat visat på stora brister på rutiner och engagemang lokalt, vilket har lett till stort bortfall och svårigheter att tolka resultatet. Årets undersökning har genomförts av undertecknad och jag vill tacka alla lokala kontaktpersoner för gott samarbete, Malin Broddegård, Jönköpings kommun för hjälp med enkätkonstruktion och grunddata samt Lisa Andersson för layout av rapporten. Jönköping, mars 2010 Thorbjörn Ahlgren

3 Sammanfattning Årets länsövergripande rapport sammanfattar en totalundersökning av drogvanor bland länets elever i skolår 9. Undersökningen genomfördes hösten 2009 genom en nätbaserad enkät i samtliga kommuner i Jönköpings län. Bortfallet i länsundersökningen är 22,5 procent, men mellan de olika kommunerna varierar bortfallet kraftigt vilket givetvis kan påverka tillförlitligheten. Det stora bortfallet i Mullsjö kommun gör att deras resultat inte är tillförlitligt och kan inte användas i en kommunpresentation men presenteras då det ingår i länsresultatet. Inför kommande undersökningar måste en analys och diskussion genomföras för att komma tillrätta med det stora bortfallet i vissa kommuner. I resultatsammanfattningen fokuseras det länsgemensamma resultatet, framförallt görs det beroende på att dessa siffror kan anses vara tillräckligt tillförlitliga för att dra slutsatser. Skillnader mellan kommunerna finns och kräver framförallt en analys av professionella som kan knyta samman lokal kvalitativ erfarenhetskunskap med undersökningens kvantitativa data. I resultatet framkommer både minskningar och ökningar mellan undersökningarna år 2007 till 2009 och ibland är skillnaderna så små att slutsatserna blir osäkra. I några kommuner och i flera frågor rör det sig om fåtal elever vilket påverkar tillförlitligheten till resultatet. Resultatsammanfattning Total har 3457 av 4460 möjliga elever har deltagit i årets undersökning vilket ger ett bortfall på 22,5 procent. Drygt 16 procent av pojkarna och 19 procent av flickorna röker. Det är den största andelen sedan de länsgemensamma undersökningarna startade. 14 år den vanligaste ålder att börja röka både för pojkar och flickor i undersökningen Drygt 54 procent av pojkarna och drygt 49 procent av flickorna är alkoholkonsumenter. Andelen alkoholkonsumenter är ungefär i nivå med föregående undersökning. Var femte pojke uppger att de var 11 år eller yngre när de drack alkohol första gången. Var femte flicka uppger att de var 14 år när de drack alkohol första gången. Ungefär var femte pojke och flicka i skolår 9 dricker alkohol 1-2 gånger i månaden eller oftare vilket är en något lägre andel än föregående undersökning. Av de som dricker alkohol är de vanligaste alkoholhaltiga dryckerna för pojkarna starköl och sprit medan det är starkcider och alkoläsk för flickorna. 2

4 Drygt 50 procent av föräldrarna förbjuder sina barn att röka 1. Drygt 30 procent av föräldrarna förbjuder sina barn att dricka alkohol. Det är anmärkningsvärt att det är en större andel föräldrar som förbjuder sina barn att röka än att dricka alkohol. Det finns en svag men oroande ökning av elever som anger att det kört berusad och/eller åkt med en förare som de visste eller misstänkte var berusad. Ungefär var femte elev tror att de vet någon som kan erbjuda dem narkotika. 6,7 procent av pojkarna och 3,8 procent av flickorna uppger att de någon gång har använt narkotika. I föregående undersökning var motsvarande siffror 4,1 procent för pojkarna och 3,1 för flickorna vilket innebär en ökning. Hasch är den vanligaste narkotikasorten elever uppger erfarenhet av detta preparat. Därefter kommer annan narkotika (51 elever) följt av kokain (43) och amfetamin (42) 2. Undersökningen av samvariationer visar precis som i tidigare undersökningar att det finns få tobakskonsumenter bland de som inte dricker alkohol och att störst andel regelbundna alkoholkonsumenter återfinns bland de som ofta är med kompisar på stan. Lägst andel alkoholkonsumenter finns bland de som oftast är hemma på kvällarna. 1 Det är elevernas uppfattning av föräldrarnas inställning som avses. 2 Att observera är att en elev kan uppge erfarenhet av flera preparat. 3

5 Innehållsförteckning Inledning... 6 Metodgenomgång... 7 Urval... 7 Genomförande... 7 Frågeformuläret... 7 Svarens tillförlitlighet... 8 Internt bortfall Bearbetning Praktiska uppgifter om rapporten Metoddiskussion Resultatredovisning skolår Tobak Rökning Snusning Debutålder tobak Föräldrars inställning till tobaksanvändning Alkohol Debutålder alkohol Regelbundna alkoholkonsumenter Vanligaste förekommande drycker Hur eleverna får tag i alkohol Intensivkonsumtion Berusningsdrickande Föräldrars inställning Alkohol och trafik Narkotika Spelvanor Samvariation Alkohol och tobak Fritidsvanor och alkohol Alkohol, skolk och vantrivsel Alkohol och föräldrars inställning Alkohol, narkotika och kontakt med socialtjänst, ungdomsmottagning, sjukvård och polis Sammanfattande diskussion och slutord Referenser Bilaga 1 Tabellredovisning för skolår Bilaga 2 Informationsbrev till kommunerna

6 Bilaga 3 - Instruktionsbrev till eleverna Bilaga 4 ANT-enkäten

7 Inledning Årets undersökning studerar elevers drogvanor i skolår 9 i Jönköpings län. Luppen kunskapscentrum har sedan 2004 genomfört drogvaneundersökningar i Jönköpings län. Enkätfrågorna och tillvägagångssätt har tagits fram i ett samarbete med länets kommuner och Jönköpings läns landsting. Under åren 2004 och 2005 undersöktes elevers drogvanor i skolår 7-9 och från och med år 2006 varierar målgruppen vart annat år i länsrapporten mellan grundskoleelever år 9 och gymnasieelever år 2. Att avgränsa och variera målgrupp är ett gemensamt beslut och utgår främst från Luppens och kommunernas begränsade resurser att genomföra undersökningen och möjlighet att använda resultat från undersökningen. I årets undersökning görs jämförelser i vissa avseenden med resultat från undersökningarna år 2004, 2005 och I vissa fall har frågor och svarsalternativ förändrats och svårigheter finns att göra korrekta jämförelser och i rapporten och tabellerna framkommer detta. Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning (CAN) har genomfört undersökningar om ungdomars drogvanor i Sverige sedan Jönköpings länsrapport kommer i de fall det är möjligt att jämföras med de nationella siffrorna för riket som kommer från CAN:s undersökning i skolår 9 från år I tabellbilagorna benämns CAN:s nationella siffror som riket. I de flesta av Luppens rapporter om skolelever drogvanor har presenterats ett kapitel med innehåll som diskuterat viktiga aspekter i arbetet med skolelevers drogvanor. Av resursskäl finns inget sådant kapitel i föreliggande rapport. Rapporten inleds med ett metodavsnitt för att sedan följas av resultatredovisning som avslutats med en kortare diskussion. I bilagorna finns tabeller som redovisar resultat från undersökningen samt den information och det enkätformulär som ligger till grund för undersökningen. 6

8 Metodgenomgång Urval Några kommuner valde i årets undersökning att nå elever i flera årskurser och att sammanställa resultatet från flera skolår. Föreliggande resultatredovisningen omfattar endast samtliga elever i skolår 9 i Jönköpings läns 13 tretton kommuner. I elevunderlaget redovisas hur många elever i skolår 9 som har svarat på enkäten i respektive kommun samt bortfall 3. I länet är det elever som har besvarat enkäten av totalt 4460 elever, vilket ger ett bortfall på 22,5 procent. Genomförande För undersökningen har använts ett nätbaserat enkätsystem. Det är lättadministrerat och kostnadsmässigt mer effektivt att genomföra en nätbaserad undersökning men framförallt en fråga om etik, där den nätbaserade enkäten kan ge en större anonymitet för den som besvarar enkäten då denne själv får skicka in enkäten utan några mellanhänder. Undersökningens genomförande utgår ifrån att varje kommun utser en kontaktperson som ansvarar för samarbetet med Luppen och för kommunens genomförande av undersökningen. Luppen tillhandahåller en nätbaserad enkät, informationsmaterial samt genererar lösenord som skickas till kommunens kontaktperson. Kommunerna ansvarade själva för att enkätundersökningen genomfördes under korrekta och trygga förhållanden på skolorna Samtliga elever fick läsa igenom ett informationsblad innan de började svara på enkäten. 4 Även skolpersonal fick egen information om undersökningen. 5 Informationen handlade om vilka som genomförde undersökningen, vad undersökningens syfte var, hur eleven skulle hållas anonym samt praktisk information om hur eleven skulle fylla i enkäten. Varje elev tilldelades ett lösenord som efter användande blev förbrukat. När eleven skickat iväg sitt svar kopplades inte längre lösenordet till elevens enkätsvar för att skydda elevens anonymitet Enkätundersökningen genomfördes under veckorna år 2009 och berörde totalt 4460 elever i år 9. Enkäten var också möjlig att besvara ytterligare två veckor för ett fåtal skolor som av olika anledningar inte kunde genomföra undersökning på avsatt tid. Till skillnad mot tidigare års undersökningar inrapporterades endast ett fåtal enkla tekniska problem som kunde rättas till omgående. Frågeformuläret Undersökningen innehåller 36 frågor som har utformats utifrån önskemål från kommunerna och landstinget i Jönköping. 6 Inga förändringar har gjorts från den enkät som an- 3 Se bilaga 1, tabell 1. 4 Se bilaga 3. 5 Se bilaga 2. 6 Se bilaga 4. 7

9 vändes för undersökningen 2007 och En enkät för respektive skola används och elevens svar registreras på så vis automatiskt på den skola den tillhör. 7 Frågorna har berört tre huvudområden; tobak, alkohol och narkotika men även inkluderat frågor om alkohol i trafiken, skolmiljö, fritidsvanor, spelvanor samt kontakt med sjukvård, socialtjänst, polis samt ungdomsmottagning. Frågeformuläret innehåller några frågor där eleven kan ange mer än ett svarsalternativ. De flesta frågor har dock varit envalsfrågor där endast ett av svarsalternativen har kunnat anges. Några frågor har dock varit flervalsfrågor där eleven har kunnat markera flera alternativ. I bilaga 4 framkommer vilka frågor det gäller. Vissa frågor har varit utformade som så kallade matrisfrågor där flera frågor slås ihop då de har samma svarsalternativ. Genom att använda en nätenkät har vi haft möjligheten att guida eleverna genom frågeformuläret beroende av hur de har svarat. De elever som har svarat att de inte använder alkohol och/eller narkotika har inte behövt besvara följdfrågor kring alkohol- och narkotikakonsumtion utan har blivit hänvisade vidare i formuläret till nästa frågeområde. Vissa frågor har varit obligatoriska för att komma vidare i enkäten, t ex de inledande bakgrundsfrågorna om skolår och kön. I årets undersökning har en ny version av det väletablerade enkätsystemet som tidigare använts för datainsamling använts medan resultatbearbetning har skett i statistikprogrammet SPSS 8. Svarens tillförlitlighet Det kan vara svårt att berätta om sina erfarenheter av alkohol eller narkotika och det kan väcka olust hos den svarande. När det gäller vuxna finns en tendens till underrapportering vad gäller beteenden som inte är socialt önskvärda och/eller kriminella. Attityden i samhället kan också påverka viljan att rapportera sin konsumtion samtidigt som det kan påverka den faktiska konsumtionen. Bland ungdomar finns det snarare en risk för överrapportering. Man talar om det så kallade majoritetsmissförståndet, d v s att ungdomar tror att jämnåriga dricker mer än vad de egentligen gör och att de överdriver sin konsumtion för att leva upp till vad de tror är normalt. 9 Om de som svarar på enkäten upplever att deras anonymitet är skyddad kan det minska viljan att underrapportera eller överrapportera. Inför undersökningen har skolpersonal fått skriftlig information om hur undersökningen ska genomföras. Personalen har liksom tidigare år uppmanats att genomföra enkäten under provliknande former, att det är tyst i klassen och att eleverna sitter åtskilda. Om nätenkäten genomförs på detta sätt så garanterar den eleven stor anonymitet då elevens svar överförs direkt till en datafil istället för att på papper lämnas till lärare och annan personal för att sedan matas in i en datafil. Det kan ibland vara svårt att uppfylla kravet att elever- 7 Se not i bilaga 4. 8 Statistical Package for the Social Sciences 9 Barnombudsmannen (2005) Öppna för gränser, barn och ungas tankar om alkohol, tobak och narkotika. Barnombudsmannens årsrapport Stockholm: Barnombudsmannen. ( s. 9). Se även vidare i tidigare rapporter av Jerkelund, C (2006) samt Enell, S (2007) 8

10 na ska sitta åtskilda i en datasal där eleverna ofta sitter så nära varandra att det är möjligt att läsa från varandras skärmar. En viktig del vid bearbetning av resultatet är att upptäcka enkäter som är oseriöst besvarade. Att granska alla enkäter oavsett pappers- eller nätenkät är resurskrävandet och oftast inte möjligt resursmässigt. Därför sker oftast någon form av begränsad granskning som bygger på bedömningar om var oseriösa svar oftast kan förekomma. I föreliggande undersökning har som vid tidigare undersökningar enkäterna granskats genom att se över alla som har svarat att de har använt narkotika samt fyllt i att de har använt samtliga narkotiska preparat. Detta urval har styrts av att oseriösa svar kan ge störst påverkan på resultatet på de frågeställningar som få elever har besvarat, t ex frågor om användandet av olika narkotikapreparat. Även 1 procent av samtliga besvarade enkäter har slumpmässigt granskats. De enkäter som har tagits bort är endast de enkäter som har innehållit två eller flera motstridigheter i svaren. 10 Vår bedömning var att sannolikheten inte var så stor att motstridigheterna berodde på ett misstag om det fanns två eller flera av dem i samma enkät. Trots denna granskning kan det inte uteslutas att det finns fler oseriösa svar kvar i undersökningen. Det mesta tyder dock på att de är få och därmed inte påverkar det totala resultatet i någon större utsträckning. Bortfall Utifrån uppgifter från kommunerna har det externa bortfallet räknats ut. Externt bortfall är de elever som inte har deltagit i undersökningen p g a frånvaro vid undersökningstillfället eller de som valt att inte besvara enkäten alls. Det är enligt CAN:s erfarenhet få elever som inte genomför enkäten om de är där vid undersökningstillfället. Av de sammanlagt 4460 elever i skolår 9 som har berörts av enkätundersökningen är det 3457 som har besvarat enkäten, vilket innebär ett externt bortfall på 22,5 procent i undersökningen. För att det ska vara möjligt att dra slutsatser från resultatet bör det externa bortfallet inte vara för stort. I årets redovisning ingår samtliga kommuners skolår 9 trots att bortfallet i vissa kommunen är väldigt stort. Den bedömning som vi har gjort är att resultatets tillförlitlighet bör ifrågasättas om bortfallet överstiger 25 procent. Det externa bortfallet mellan kommunerna varierar 2,6 procent (Aneby) och 71,8 procent (Mullsjö). I årets undersökning är det precis som i undersökningen 2007 främst tre kommuner; Gislaved, Mullsjö och Vetlanda som har ett stort externt bortfall för skolår 9. De kommunernas resultat redovisas ändåoch Gislaveds och Vetlandas resultat bör tolkas med försiktighet medan resultatet från Mullsjö inte alls kan användas. 11 Eftersom årets undersökning inte haft några tekniska eller andra problem bör dessa kommuner omgående undersöka interna rutiner och attityder till undersökningen Genom bortfallsanalyser vet man att de som konsumerar mycket alkohol och har erfarenhet av narkotika är överrepresenterade i bortfallet. Om de som ingår i bortfallet vid ett senare tillfälle skulle fylla i enkäten, skulle detta påverka resultatet med någon procentenhet. 12 Frånsett 2007 års undersökning, som hade tekniska problem, har 2009 års under- 10 Det är totalt 26 enkäter som har tagits bort från länsresultatet i skolår 9. Dessa räknas till det externa bortfallet. 11 Se bilaga 1, tabell CAN (2007). Skolelevers drogvanor Rapport nr 103, Stockholm. 9

11 sökning i Jönköpings län ett högre bortfall. År 2004 och år 2005 var bortfallet för skolår 9 17 respektive 19 procent. I CAN:s undersökning för år 2009 var det externa bortfallet 15 procent för skolår Det kan finnas flera förklaringar till ett högt externt bortfall. Det kan vara att information om undersökningens genomförande inte har nått mottagarna som har haft i uppgift att se till att undersökningen genomförs bland eleverna. Det kan också vara så att vissa skolor t ex har arbetsplatsförlagd praktik, studiedagar eller liknande under undersökningsperioden. En annan orsak till det höga externa bortfallet kan i vissa avseenden bero på att kommunen har kommit igång med genomförandet av enkäten sent i undersökningsperioden eller att kommunikationen mellan skolor och kontaktpersoner varit bristande. Internt bortfall Internt bortfall är när eleven väljer att inte svara på samtliga frågor i enkäten. I årets undersökning har det interna bortfallet minskat i jämförelse med tidigare undersökningar och kan anses vara på en acceptabel nivå för denna typ av undersökning. Bearbetning I årets enkätundersökning användes en ny version av ett tidigare använt och väletablerat system. Data samlades i systemet för att sedan exporterats till en excelfil och sedan till en SPSS-fil för bearbetning 14. Ju fler steg det finns i bearbetningen av ett material desto större blir risken för bearbetningsfel. Genom ett metodiskt arbetssätt och genom kontroller och felsökningar har vi försökt minska den risken. Enligt CAN är bearbetningsfel den feltyp som anses bidra minst till det totala felet. 15 Praktiska uppgifter om rapporten I bilaga 1 finns de flesta av 2009 års resultat redovisade i tabellform. I de flesta tabellerna redovisas resultaten i procent. Att observera vid läsning är antalet deltagare i undersökningen från respektive kommun. Då det är stora skillnader i antal elever mellan kommunerna kan procentsiffrorna ibland bli missvisande. Exempelvis motsvarar 1 elev i år 9 i Jönköping 0,06 procent medan 1 elev i Mullsjö eller Aneby motsvarar 1,5 procent. 1 procent i Jönköpings motsvarar cirka 12 elever och 1 procent av Anebys elever motsvarar cirka 1 elev. Det är alltid vanskligt att redovisa små grupper och vi har försökt att ta hänsyn till detta i tabellerna genom att anpassa hur resultaten redovisas. Metoddiskussion Av metodgenomgången framkommer att undersökningen har problem med ett högt externt bortfall i några kommuner. Detta trots att ett fåtal tekniska problem har inrapporterats. För kommande undersökningar krävs en genomgång av lokala rutiner för att säkerställa att eleverna ges möjlighet att besvara enkäten. 13 Fender, Erik & Hvitfeldt, Thomas (2008). Skolelevers drogvanor Rapport nr 108. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN. 14 Det var av licensskäl inte möjligt att genomföra bearbetning av data i nätsystemet. 15 CAN (2005). Skolelevers drogvanor Rapport nr 84, Stockholm. 10

12 Resultatredovisning skolår 9 Länets resultat sammanfattas med utgångspunkt i de tabeller som bilagts till rapporten. I de tabellerna presenteras samtliga kommuners resultat. Fokus ligger på de länsomfattande resultaten, med vilka kommunerna jämförs. När enskilda kommuners resultat presenteras som höga respektive låga är det relation till resultaten för länet men, i förlängningen, naturligtvis även till de andra kommunerna. Samtliga kommuner i länet ingår i redovisningen. Det skall återigen betonas att Mullsjös resultat inte är tillförlitliga på grund av det stora bortfallet. De avvikelser som föreligger i deras resultat kan vara ett resultat av det låga deltagandet och att de som deltagit i undersökningen inte är representativa för samtliga elever i skolår 9 i kommunen. Jämförelser görs med resultaten från CAN:s undersökning från 2009 om drogvanor bland elever i skolår 9. Vissa frågor och svarsalternativ i länsundersökningen överensstämmer med CAN:s undersökning. I text och tabeller tydliggörs när en direkt jämförelse kan göras med CAN:s resultat och inte. CAN genomför sin undersökning på våren och undersökningen i Jönköpings län genomförs under hösten, vilket kan bidra till vissa skillnader. Tobak I rapporten har eleverna delats in i olika grupper när det gäller tobakskonsumtionen; de som inte röker och de som inte snusar, de som röker eller snusar ibland samt de som röker eller snusar regelbundet. Att röka regelbundet innebär att eleven röker varje eller nästan varje dag. Regelbunden snusare räknas eleven som om denne har uppgett att den snusar varje eller nästan varje dag. Rökning I riket har rökning varit vanligare bland flickor än bland pojkar ända sedan CAN startade sina undersökningar år Ser man till den totala tobakskonsumtionen försvinner skillnaderna mellan könen. Efter att ha minskat under ett flertal år kan man, framförallt hos pojkarna, se en stigande ökning av andelen rökare och daglig rökare. 16 I Jönköpings länsundersökning år 2009 är andelen flickor i år 9 (15,3 %) som röker något större än hos pojkarna (15,0 %). Däremot är andelen regelbundna rökare något högre hos pojkarna (7,8 %) än hos flickorna (7,1 %). 17 Sedan starten för de länsgemensamma undersökningarna 2004 kan vi framförallt se att rökningen hos pojkar ökar (från 9,4 till 16,5 %). Vi kan också se att den tidigare minskningen hos flickorna bryts vid årets undersökning. 18 Svarsalternativen har sedan 2004 och 2005 års undersökningar ändrats något, vilket dock inte borde påverka resultatet i någon större utsträckning. 19 Enlig CAN:s under- 16 Hvitfeldt, Thomas. & Gripe, Isabella (2009). Skolelevers drogvanor Rapport nr 118. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN. 17 Se bilaga 1, tabell Broddegård, Malin (2008) Ungdomars drogvanor en enkätundersökning av grundskoleelevers (år 9) drogvanor i Jönköpings läns kommuner. Jönköping: Luppen kunskapscentrum. 19 Sedan 2007 års undersökning har två nya svarsalternativ lagts till för frågan om rökning (ja, men bara vid fest samt ja, men bara vid veckoslut). Dessa alternativ är inräknade i gruppen rökare. I vissa fall i rap- 11

13 sökning från år 2009 är det 23 procent av pojkarna och 30 procent av flickorna i riket som röker. 20 I nio av länets kommuner är det flickorna som är i majoritet avseende rökning och i tvåkommuner är pojkarna i majoritet. I sex av länets kommuner är skillnaderna relativt stora mellan könen. I diagram 1 ser vi andelen elever som röker i skolår 9. Diagram 1. Andel elever som röker i skolår 9, i procent av antalet svar Procent Habo Aneby Gnosjö Tranås Sävsjö Nässjö Eksjö Länet Gislaved Mullsjö Jönköping Värnamo Vetlanda Vaggeryd Riket 2009 Pojkar Flickor Mullsjös avvikande resultat kan inte anses som tillförlitliga på grund av de skäl som tidigare presenterats. Sett till regelbundna rökare har andelen sedan år 2004 successivt ökat något bland pojkarna och minskat något mer bland flickorna. Det är för första gången sen de länsgemensamma undersökningarna som det är en något större andel bland pojkarna än bland pojkarna som år 2009 röker regelbundet (7,8 procent jämfört med 7,1 procent). 21 Snusning I samtliga kommuner är andelen snusare större bland pojkarna än bland flickorna. I länet är det totalt 14,8 procent av pojkarna och 2,1 procent av flickorna som snusar. 22 Jämfört med undersökningarna från år 2004, 2005 och 2007 har andelen som snusar minskat bland både pojkar och flickor. År 2004 var det 21,6 procent av pojkarna och 6,3 procent av flickorna som snusade. Enligt CAN:s undersökning för år 2009, är det i riket 15 procent av pojkarna och 4 procent av flickorna som snusar. 23 I diagram 2 kan vi se andelen flickor och pojkar som snusar i samtliga kommuner och i länet. porten är gruppen rökare uppdelade i röker ibland samt regelbunden rökare. Alternativen är då inräknade i gruppen röker ibland. 20 Hvitfeldt, Thomas. & Gripe, Isabella (2009). Skolelevers drogvanor Rapport nr 118. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN. 21 Se bilaga 1, tabell Se bilaga 1, tabell Hvitfeldt, Thomas. & Gripe, Isabella (2009). Skolelevers drogvanor Rapport nr 118. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN. 12

14 Diagram 2. Andel elever som snusar i skolår 9, i procent av antalet svar Procent Habo Gislaved Mullsjö Jönköping Värnamo Vetlanda Vaggeryd Riket 2009 Aneby Gnosjö Tranås Sävsjö Nässjö Eksjö Länet Pojkar Flickor Sett till regelbundna snusare har andelen sedan 2007 års undersökning minskat bland pojkarna från 10,1 procent till 8,5 procent år 2009 (år 2004 var det 11,8 procent av samtliga pojkar i år 9 som snusade regelbundet). Bland flickor har andelen regelbundna snusare minskat sedan år 2004 (Från 1,4 till årets 0,5 %). 24 Andelen regelbundna snusare år 2009 för hela riket är 8,5 procent bland pojkarna och 0 procent bland flickorna. 25 Debutålder tobak 26 Den ålder som de flesta pojkarna i skolår 9 har uppgett som debutålder för rökning är 14 år (10,8 procent). Samtliga elever har beretts möjlighet att besvara frågan. 27 Det är dock 10,7 procent som har uppgett att de var under 10 år första gången de rökte en cigarett. 28 Tidigare erfarenheter har visat att grundskoleelever anger en lägre debutålder för alkohol, narkotika och tobak än gymnasieelever 29, vilket skulle kunna förklara den låga debutåldern i årets länsundersökning. Bland flickorna har störst andel uppgett 14 år som debutålder för rökning. 30 Avseende snusning har störst andel pojkar uppgett 14 år som debutålder för snusning (5,7 procent). 3,4 procent av samtliga pojkar i år 9 har uppgett att de var under 10 år när de snusade första gången. 31 Även bland flickorna är det 14 år som störst andel har uppgett 24 Se bilaga 1, tabell Hvitfeldt, Thomas. & Gripe, Isabella (2009). Skolelevers drogvanor Rapport nr 118. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN. 26 Frågan om debutålder har samtliga elever beretts möjlighet att besvara. De procentsatser som anges är därmed beräknade utifrån samtliga elever som har svarat på frågan. 27 För att se hur frågan är formulerad, se fråga 27 i bilaga Se bilaga 1, tabell Enell, Sofia (2007) Gymnasieungdomars drogvanor 2006, en enkätundersökning av gymnasieelevers (år 2) drogvanor i Jönköpings läns kommuner. Jönköping: Luppen kunskapscentrum. 30 Se bilaga 1, tabell Se bilaga 1, tabell

15 som debutålder för snusning. 3,4 procent av flickorna har uppgett att de var under 10 år första gången de snusade. 32 Föräldrars inställning till tobaksanvändning Precis som i tidigare undersökningar har eleverna tillfrågats om föräldrarnas inställning till att eleven röker eller snusar. Bland pojkarna är det drygt 58 procent som har svarat att deras föräldrar förbjuder dem att röka. Bland flickorna är motsvarande andel drygt 52 procent. Drygt två procent av pojkarna och drygt en procent av flickorna har uppgett att deras föräldrar tycker det är okej att de röker. 33 Avseende snusning är det en något mindre andel elever än bland dem som röker, som har uppgett att deras föräldrar förbjuder dem att snusa. Drygt 49 procent bland pojkarna och nästa 50 procent bland flickorna har uppgett att föräldrarna förbjuder dem att snusa. Det är drygt 5 procent bland pojkarna och en procent bland flickorna som har uppgett att deras föräldrar tycker det är okej att de snusar. 34 Alkohol I undersökningar om alkoholkonsumtion är det viktigt att bestämma sig för vilka som räknas som alkoholkonsumenter. När en länsomfattande drogvaneundersökning skulle genomföras år 2004 bestämde man sig för en vid definition: alla de som under året druckit minst 1 glas öl eller 2 cl vin eller 2 cl blanddryck eller 2 cl sprit räknades som alkoholkonsumenter. Enligt CAN ska man ha druckit samma mängd men under en större tidsrymd, under året eller mer sällan. CAN har dessutom ett annat sätt att beräkna nivåerna än vad Jönköpings länsundersökning gör. CAN erhåller sin definition genom att kombinera den lägsta konsumtionsfrekvensen med den lägsta konsumtionskvantiteten för varje dryck. Alla som har svarat på frågorna om kvantitet och frekvens i CAN:s undersökning, har erhållit ett värde på ett konsumtionsindex vilket är ett sammanfattande mått på den totala årliga alkoholkonsumtionen. Det indexet anger därmed vem som är att betrakta som alkoholkonsument. 35 I Jönköpings länsundersökning har definitionen av alkoholkonsument sedan undersökningen 2006 varit att man svarat ja på frågan om man någon gång under de senaste 12 månaderna har druckit öl, alkoläsk, starkcider, vin eller sprit (räkna ej med lättöl, svagcider under 2,8 %). Trots att CAN och Jönköpings länsundersökning har olika definitioner på vad alkoholkonsument är, så har CAN för år 2006 och 2007 i tabellbilagorna redovisat hur stor andel av eleverna som har druckit alkohol de senaste 12 månaderna. Det är med dessa siffror som Jönköpings länsundersökning jämförs. CAN genomför sina undersökningar under vårterminen vilket kan bidra till att andelen alkoholkonsumenter skiljer sig från Jönköpings läns resultat. I skolår 9 i Jönköpings län är det drygt 54 procent av pojkarna och drygt 49 procent bland flickorna som har uppgett att de har druckit alkohol de senaste 12 månaderna (alkohol- 32 Se bilaga 1, tabell Se bilaga 1, tabell Se bilaga 1, tabell Hvitfeldt, Thomas. & Gripe, Isabella (2009). Skolelevers drogvanor Rapport nr 118. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN. 14

16 konsument per definition ovan). För länet har definitionen på alkoholkonsument ändrats sedan 2004 och 2005 års undersökningar vilket försvårar en direkt jämförelse. År 2004 var andelen dock 48,4 procent bland pojkarna (något större andel år 2007, 52 procent) och bland flickorna var andelen 48,7 procent (53,3 procent år 2007). 36 I CAN:s undersökning för 2009 är andelen pojkar som någon gång de senaste 12 månaderna har druckit alkohol, 59 procent. Bland flickorna är andelen 66 procent. 37 Det är alltså en mindre andel i länet än i riket som har druckit alkohol de senaste 12 månaderna. Diagram 3. Andel alkoholkonsumenter 38 i skolår 9, i procent av antalet svar Procent Mullsjö Jönköping Habo Gnosjö Gislaved Eksjö Aneby Riket 2009 Länet 2007 Länet Värnamo Vetlanda Vaggeryd Tranås Sävsjö Nässjö Pojkar Flickor Mullsjös avvikande resultat kan inte anses som tillförlitliga på grund av de skäl som tidigare presenterats. I Tranås kommun samt i Vaggeryds kommun är andelen alkoholkonsumenter bland pojkar över 60 procent. Den största andelen alkoholkonsumenter återfinns bland pojkar i Mullsjö men dessa är missvisande då enbart 33 av totalt 117 elever besvarat enkäten. Det låga deltagarantalet påverkar procentberäkning på ett dramatiskt sätt. För Mullsjö innebär det att av totalt 58 pojkar har 12 svarat på enkäten varav 10 är alkoholkonsumenter. I de flesta kommunerna är skillnaden mellan flickor och pojkar relativt liten. I Mullsjö, Tranås, Vaggeryd och Vetlanda kommuner är skillnaderna mellan könen mer tydliga. 39 Debutålder alkohol 40 15,9 procent av samtliga pojkarna i skolår 9 har i undersökningen uppgett att de var 14 år första gången de drack alkohol. Det är dock 19,4 procent som har uppgett att de var 11 år 36 Se bilaga 1, tabell Hvitfeldt, Thomas. & Gripe, Isabella (2009). Skolelevers drogvanor Rapport nr 118. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN. 38 Alkoholkonsument enligt Jönköpings länsundersöknings definition. 39 Se bilaga 1, tabell Precis som för debutåldern avseende tobak, har de procentsatser som redovisas beräknats utifrån samtliga elever som har svarat på frågan vilket inkluderar även elever som aldrig har druckit alkohol. 15

17 eller yngre första gången de drack alkohol. 41 Bland flickorna är det 21,9 procent av flickorna som har uppgett 14 år som debutålder för alkohol, vilket också utgör den största andelen. Jämfört med pojkarnas 19,4 procent är det 10,8 procent av flickorna som har uppgett att de var 11 eller yngre första gången de drack alkohol. 42 Precis som i föregående års undersökning efterfrågades vilken ålder som man första gången blev berusad. Bland pojkarna är det störst andel som har uppgett 14 år och även bland flickorna är det störst andel som har uppgett 14 år som den ålder man första gången blev berusad. I frågan om debutålder för berusning är det 65,7 procent bland pojkarna som har markerat att det aldrig har hänt och bland flickorna är motsvarande andel 64 procent. 43 I CAN:s undersökning för 2009 har svarsalternativen för frågan om debutålder tagits bort och eleven har själv fått skriva in sin ålder, vilket gör att frågeformuleringen inte ser likadan ut som Jönköpings länsundersökning. I CAN:s undersökning är det störst andel bland pojkarna och flickor som har uppgett 14 år som debutålder för alkoholberusning 44 Regelbundna alkoholkonsumenter De elever som har uppgett att de dricker alkohol 1-2 gånger i månaden eller oftare, räknas som regelbunden alkoholkonsument. Ser man till hur ofta eleverna har uppgett att de dricker alkohol, är det drygt 23 procent av pojkarna och drygt 26 procent av flickorna i år 9 som har uppgett att de dricker alkohol några gånger om året. Lite mer än 15 procent av pojkarna och drygt 19 procent av flickorna uppger att de dricker alkohol 1-2 gånger i månaden. En uppenbar riskgrupp är de elever som dricker varje vecka. I årets undersökning är det 5 procent av pojkarna och drygt 3 procent av flickorna som finns i denna grupp. Resultatet från undersökningen visar att det finns kommunala skillnader i dryckesvanor som bör analysera på kommunal nivå. 45 Observera att diagram 4 visar andelen regelbundna alkoholkonsumenter bland samtliga elever som besvarat frågorna om alkoholkonsumtion i år 9, inte bara bland alkoholkonsumenterna. 41 Se bilaga 1, tabell Se bilaga 1, tabell Se bilaga 1, tabell 23 samt Hvitfeldt, Thomas & Gripe, Isabella (2009). Skolelevers drogvanor Rapport nr 118. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN. 45 Se bilaga 1, tabell 4. 16

18 Diagram 4. Andelen regelbundna alkoholkonsumenter i skolår 9, i procent av antalet svar Procent Habo Aneby Gnosjö Nässjö Mullsjö Tranås Sävsjö Eksjö Länet Gislaved Jönköping Värnamo Vetlanda Vaggeryd Länet 2007 Pojkar Flickor År 2007 var det 23,2 procent bland pojkarna och 23,4 procent bland flickorna som dricker alkohol regelbundet. Undersökningen 2009 visar att 20,2 procent av pojkarna och 23 procent av flickorna dricker regelbundet. Variationerna mellan könen är väldigt små i det länsövergripande resultat, men i kommunerna finns större skillnader mellan könen. I t ex Vetlanda kommun är andelen flickor som är regelbundna alkoholkonsumenter betydligt större än andelen pojkar. Likaså är skillnaderna stora i Tranås, Gislaved och Eksjö kommun. Det är viktigt att komma ihåg att antalet individer skiljer sig stort mellan de olika kommunerna och att svarsfrekvensen för de olika kommunerna ser olika ut, vilket innebär att vissa uppgifter bör tolkas med försiktighet. 46 Ett tydligt exempel på detta är Mullsjös avvikande resultat som inte anses som tillförlitliga på grund av de skäl som tidigare presenterats. Vanligaste förekommande drycker Den vanligaste förekommande drycken bland pojkar i skolår 9 är starköl och sprit, medan det bland flickor är starkcider och sprit. 47 Resultatet stämmer väl överens med resultatet i skolår 9 för år Hur eleverna får tag i alkohol De vanligaste sätten att få tag på alkohol bland eleverna i skolår 9 är genom andra vuxna och kompisar, kompisars syskon eller att få tag på alkohol är på annat sätt. 49 Det gäller bland både pojkar och flickor. Det är cirka 20 procent av dem som är alkoholkonsumenter och som har besvarat frågan, som har uppgett att de får smaka alkohol hemma (det är en något större andel flickor). 50 Till 2006 års undersökning lades alternativet till om eleven Internetbeställer alkohol och alternativet fanns kvar även till 2009 års undersökning. 46 Se bilaga 1, tabell Se bilaga 1, tabell Broddegård, Malin (2008). Ungdomars drogvanor en enkätundersökning av grundskoleelevers (år 9) drogvanor i Jönköpings läns kommuner. Jönköping: Luppen kunskapscentrum. 49 På annat sätt var ett eget svarsalternativ i frågan. 50 Se bilaga 1, tabell

19 Bland pojkarna i skolår 9 som dricker alkohol är det 2,3 procent som har uppgett att de Internetbeställer alkohol. Motsvarande siffra bland flickorna är 0,3 procent. Till antalet rör det sig om totalt 25 elever i skolår 9 som Internetbeställer alkohol. Intensivkonsumtion Ett vanligt mått av alkoholkonsumtion är att titta på hur många som dricker stora mängder alkohol vid ett och samma tillfälle, så kallad intensivkonsumtion. Intensivkonsumtion i denna undersökning innebär att man vid samma tillfälle dricker alkohol motsvarande minst: en halv flaska sprit (18 cl), eller en flaska vin, eller fyra burkar starköl, eller fyra stora flaskor starkcider, eller sex folköl. Diagram 5. Andelen elever i skolår 9 som någon gång under året eller oftare har intensivkonsumerat alkohol, i procent av antalet svar Procent Eksjö Habo Aneby Gnosjö Tranås Sävsjö Nässjö Mullsjö Gislaved Jönköping Länet 2009 Värnamo Vetlanda Vaggeryd Pojkar Flickor Det är 21,9 procent bland pojkarna och 18,2 procent bland flickorna som någon gång om året eller oftare intensivkonsumerar alkohol. 51 I undersökningen år 2007 var det i skolår 9 21,6 procent bland pojkarna och 19,6 procent bland flickorna som intensivkonsumerade alkohol någon gång om året eller oftare. 52 Det är alltså inte någon större skillnad mot undersökningen I vissa kommuner är skillnaderna stora mellan könen. I Aneby, Gislaved, Habo, Vaggeryd och Värnamo kommuner är andelen pojkar som intensivkonsumerar alkohol avsevärt större än andelen flickor. I Tranås kommun är förhållandet omvända, där är det nära dubbelt så stor andel flickor som intensivkonsumerar alkohol. 53 Mullsjös avvikande resultat kan inte anses som tillförlitliga på grund av de skäl som tidigare pre- 51 Se bilaga 1, tabell 6 och Broddegård, Malin (2008). Ungdomars drogvanor en enkätundersökning av grundskoleelevers (år 9) drogvanor i Jönköpings läns kommuner. Jönköping: Luppen kunskapscentrum. 53 Se bilaga 1, tabell 6 och 7. 18

20 senterats. I riket är det enligt CAN:s undersökning 38 procent av flickorna och 37 procent bland pojkarna i skolår 9 som intensivkonsumerar alkohol i den utsträckningen. 54 Ser man till den mer regelbundna intensivkonsumtionen av alkohol, det vill säga de som konsumerar dessa mängder någon gång i månaden eller oftare, är det i Jönköpings länsundersökning 12,5 procent bland pojkarna och 10,3 procent bland flickorna som intensivkonsumerar alkohol i den utsträckningen. I undersökningen år 2007 var det 14 procent av pojkarna och 11,2 procent av flickorna som intensivkonsumerade alkohol någon gång i månaden eller oftare. 55 I CAN:s undersökning för riket är det i skolår 9, 23 procent bland pojkarna och flickorna som intensivkonsumerar alkohol någon gång i månaden eller oftare. 56 Berusningsdrickande I undersökningen efterfrågades hur ofta eleverna upplever att de är berusade. I diagrammet nedan visas andelen pojkar och flickor i länets kommuner som upplever berusning någon gång i månaden eller oftare. Procentsatserna redovisas utifrån det totala antalet flickor och pojkar i respektive kommun som har svarat på enkäten. Diagram 6. Andelen elever i skolår 9 som upplever berusning någon gång i månaden eller oftare, i procent av antalet svar Procent Gnosjö Gislaved Mullsjö Jönköping Värnamo Vetlanda Vaggeryd Aneby Nässjö Tranås Sävsjö Eksjö Habo Länet Pojkar Flickor I skolår 9 är det cirka 16 procent bland samtliga pojkar och flickor som dricker sig berusade en gång i månaden eller oftare. Jämfört med tidigare undersökningar är det inga 54 Hvitfeldt, Thomas. & Gripe, Isabella (2009). Skolelevers drogvanor Rapport nr 118. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN. 55 Se bilaga 1, tabell 6 och Hvitfeldt, Thomas. & Gripe, Isabella (2009). Skolelevers drogvanor Rapport nr 118. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN. 19

21 större förändringar. År 2007 var det drygt 16,8 procent bland pojkarna och drygt 16 procent bland flickorna som kände sig berusade någon gång i månaden eller oftare. 57 Bland flickorna utmärker sig Eksjö och Gislaveds kommun där drygt 26 procent har berusningsdruckit någon gång i månaden eller oftare. Bland pojkarna utmärker sig Gislaved och Jönköping med 20 procent respektive 18 procent som berusningsdruckit någon gång i månaden eller oftare. Skillnaderna mellan könen är som störst i Eksjö, Vetlanda och Gislaved. Gnosjö kommun är den kommun med lägst andel elever som har druckit sig berusade någon gång i månaden eller oftare. 58 Mullsjös avvikande resultat kan inte anses som tillförlitliga på grund av de skäl som tidigare presenterats. Föräldrars inställning Eleverna fick i undersökningen också frågan om vad de upplever att deras föräldrar har för inställning till dem och alkohol. I diagram 7 ser vi att andelen elever som har uppgett att deras föräldrar förbjuder dem att dricka alkohol har ökat något mellan 2007 och Andelen elever som har uppgett att deras föräldrar tycker det är okej att de dricker alkohol, har minskat något mellan undersökningstillfällena. Diagram 7. Föräldrars inställning till att eleven dricker alkohol, i procent av antalet svar Procent Pojkar 2005 Pojkar 2007 Pojkar 2009 Flickor 2005 Flickor 2007 Flickor 2009 Förbjuder Okej Andel alkoholkonsumenter Det varierar både mellan och inom kommunerna vilken inställning eleverna upplever att föräldrarna har till alkoholdrickande. I samtliga kommuner, utom Aneby, är det en större andel bland pojkarna än bland flickorna som har uppgett att deras föräldrar förbjuder dem att dricka alkohol. I länet är det 35,9 procent bland pojkarna och 27,7 procent bland flickorna som upplever att deras föräldrar förbjuder dem att dricka alkohol. När det gäller alternativet att föräldrarna tycker det är okej att eleven dricker alkohol, är skillnaden mellan könen inte lika tydlig i kommunerna. Det är i knappt hälften av kommunerna större andel 57 Broddegård, Malin (2008). Ungdomars drogvanor en enkätundersökning av grundskoleelevers (år 9) drogvanor i Jönköpings läns kommuner. Jönköping: Luppen kunskapscentrum. 58 Se bilaga 1, tabeller 8 och 9. 20

22 flickor än pojkar som har uppgett det alternativet. I länet är det 6,2 procent av pojkarna och 6 procent av flickorna som har uppgett att deras föräldrar tycker det är okej att de dricker alkohol. Det är genomgående en större andel flickor än pojkar som har uppgett att deras föräldrar pratar med dem om att de inte ska dricka alkohol. 59 Andelen elever som har uppgett alternativet vet ej om vad de uppfattar vara föräldrarnas inställning till att eleven dricker alkohol, är mindre i årets undersökning än tidigare år i skolår 9. Om man jämför med frågorna om föräldrarnas inställning till rökning och snusning, är det i länet en större andel elever som har uppgett att deras föräldrar förbjuder dem att snusa eller röka än som förbjuder dem att dricka alkohol. Det är en större andel som har uppgett att föräldrarna tycker det är okej att dricka alkohol, än som tycker det är okej att eleven röker eller snusar. Alkohol och trafik I länsrapporten för år 2005 svarade 12,5 procent av pojkarna och 7,6 procent av flickorna i år 9 att de själva kört ett motorfordon berusade. 60 I 2007 års undersökning i samma skolår var det 11,8 procent av pojkarna och 6,9 procent bland flickorna som har uppgett att de kört moped eller annat motorfordon berusade. I årets undersökning är det 15,3 procent av pojkarna och 8,3 procent av flickorna som har uppgett att de kört moped eller annat motorfordon berusade. Andelen har alltså ökat något både bland flickor och pojkar. I de flesta kommunerna är det större andel pojkar än flickor som kört motorfordon berusade. Bland kommunerna utmärker sig Habo kommun där 18,9 procent och 16,4 procent av flickorna har kört berusade. 61 I länet är det 21,5 procent bland pojkarna och 23,7 procent bland flickorna som har åkt med en förare som man visste eller misstänkte var berusad. Både bland pojkarna och flickorna är det en liten ökning sedan undersökningen år Även här är skillnaderna stora mellan olika kommuner och mellan könen. Bland flickorna utmärker sig Habo kommun där det är ungefär en tredjedel av eleverna som har åkt med någon berusad förare. 62 Bland pojkarna utmärker sig Gnosjö och Jönköpings kommun där cirka var fjärde pojke i skolår 9 åkt med en förare som man visste eller misstänkte var berusad Narkotika För att ta reda på i vilken utsträckning länets ungdomar har varit i kontakt med narkotika, har vi dels frågat om eleverna någonsin haft lust att använda narkotika, om de vet någon som kan förse dem med narkotika och om de någon gång har använt narkotika. Det är i de allra flesta kommuner väldigt få elever som svarat att de använt narkotika. Detta innebär att resultaten blir osäkra på så sätt att de påverkas markant av hur enstaka elever har besvarat frågeställningarna om narkotika.. Av den anledningen presenteras inga procentsatser för användningen av de olika sorterna narkotika på kommunnivå, utan endast det 59 Se bilaga 1, tabell Jerkelund, Charlotte (2006) Ungdomars drogvanor 2005, en enkätundersökning av skolelevers drogvanor i Jönköpings läns kommuner. Jönköping: Luppen kunskapscentrum. 61 Se bilaga 1, tabell Se bilaga 1, tabell

23 totala antalet elever som svarat att de använt preparaten i varje kommun. 63 Lägg märke till att samma elev kan ha svarat att de använt flera olika sorters narkotika. I tabellbilagan redovisas även bruket av anabola steroider, läkemedel i berusningssyfte och sniffning. Det är i Jönköpings läns skolår 9, 6,7 procent av pojkarna (115 elever) och 3,8 procent (66 elever) av flickorna i länet som någon gång har använt narkotika. För skolår 9 i 2007 års undersökning var det 4,1 procent av pojkarna och 3,1 procent av flickorna som hade svarat att de någon gång använt narkotika. 64 Detta innebär att årets undersökning visar på en tydlig ökning på elever i skolår 9 som uppger att de någon gång använt narkotika. Frågan om man vet någon som skulle kunna sälja eller ge narkotika visar på den uppskattade tillgängligheten till narkotika i ungdomarnas miljö. Det är i länet 11,5 procent bland pojkarna och 9,8 procent bland flickorna som är säkra på att de vet någon som skulle kunna erbjuda dem narkotika. 65 I 2007 års undersökning var andelen 9 procent bland pojkarna och 7,3 procent bland flickorna. En liten ökning har alltså skett av dem som säkert vet någon som skulle kunna erbjuda dem narkotika. I samma fråga fanns också svarsalternativet Ja, det tror jag, vilket 18,1 procent av pojkarna och 22,2 procent av flickorna i år 9 hade svarat. År 2007 var den andelen drygt 17 procent bland pojkarna och 20,1 procent bland flickorna. 66 Även här en lite ökning. I skolår 9 är det 7,5 procent av pojkarna och 5,8 av flickorna som någon gång har haft lust att använda narkotika. Om man ser till dem som inte har använt narkotika är andelen som någon gång har haft lust att använda narkotika 3,1 procent bland pojkarna och 3,5 procent bland flickorna i länet. 67 I riket är det 6 procent bland pojkarna och flickorna som inte har använt narkotika, som har haft lust att använda narkotika. 68 Avseende sniffning är det 3,9 procent av pojkarna och 2,1 procent av flickorna som någon gång har sniffat/boffat det senaste året. Jämfört med 2007 års undersökning var det4,3 procent bland pojkarna och 3,4 procent bland flickorna. 69 3,3 procent av pojkarna och 1,1 procent av flickorna har någon gång det senaste året använt anabola steroider utan läkarordination. År 2007 var det 2,3 procent av pojkarna och 0,6 procent av flickorna som svarade att de någon gång hade använt anabola steroider. 70 I enkäten efterfrågas om eleverna någon gång har använt läkemedel i berusningssyfte. Bland pojkarna är det 4,2 procent som använt läkemedel i berusningssyfte och bland 63 Se bilaga 1, tabell Broddegård, Malin (2008). Ungdomars drogvanor en enkätundersökning av grundskoleelevers (år 9) drogvanor i Jönköpings läns kommuner. Jönköping: Luppen kunskapscentrum. 65 Se bilaga 1, tabell Broddegård, Malin (2008). Ungdomars drogvanor en enkätundersökning av grundskoleelevers (år 9) drogvanor i Jönköpings läns kommuner. Jönköping: Luppen kunskapscentrum. 67 Se bilaga 1, tabell Hvitfeldt, Thomas. & Gripe, Isabella (2009). Skolelevers drogvanor Rapport nr 118. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN. 69 Frågeställningen och svarsalternativen har förändrats något sedan 2005 års undersökning. Då ställdes frågan Har du sniffat någon gång under de senaste året? I 2007 och 2009 års undersökning har begreppet boffat lagts till i frågan. Se bilaga 2, fråga Broddegård, Malin (2008). Ungdomars drogvanor en enkätundersökning av grundskoleelevers (år 9) drogvanor i Jönköpings läns kommuner. Jönköping: Luppen kunskapscentrum. 22