Mobiltelefonen som plattform för nytt pedagogiskt verktyg

Transkript

1 Stockholm Ver 1.1 Slutrapport Mobiltelefonen som plattform för nytt pedagogiskt verktyg Comai AB Projektet är genomfört inom ramen för Post- och telestyrelsens (PTS) innovationstävling Innovation för alla.

2 Innehållsförteckning 1 Inledning Allmän information Sammanfattning Erfarenheter från projektets genomförande Resultat sammanfattning Bakgrund Syfte och målgrupp Projektets mål Redogörelse av projektresultatet Projektets resultat samt leverabler Viktiga insikter Redogörelse av projektets genomförande Genomförandeplan/tidplan Projektets budget Projektets arbetssätt Vad händer nu? II

3 1 Inledning Vi såg behovet av ett mobiltelefon (smartphone) baserat hjälpmedel i skolan för elever med särskilda behov. Hjälpmedlet ska vara normaliserande och inte stigmatiserande. Utvecklingsarbetet har skett i nära samarbete med centrum för skolutveckling i Göteborg där engagerade pedagoger och elever aktivt har deltagit i utvecklingen. Projektet varit framgångsrikt. Vi har gjort det vi har förutsatt oss att göra och har som slutresultat en färdig produkt som nu lanseras på den svenska marknaden. Produkten är översatt till norska och danska och kommer under 2012 lanseras i Norge och Danmark. Produkten Schola Comai har rönt stort nationellt intresse både i press och ute i skolorna. Ett flertal Skoldatatek använder Schola Comai i sin verksamhet. 2 Allmän information Företag/Organisation: Projektnamn: Författare av detta dokument: Projektets tidplan Comai AB Mobiltelefonen som plattform för nytt pedagogiskt verktyg Anna-Karin Bergius /Miriam von Tiedemann (från datum till datum) Samarbetspartner i projektet Centrum för skolutveckling i Göteborg Skoldatateket, Region Gotland 3 Sammanfattning Kort sammanfattat har projektet varit framgångsrikt. Slutresultatet är en färdig produkt som nu lanseras på den svenska marknaden. Projektet inleddes med att skapa den referensgrupp som har varit med och utvecklat den produkt som nu är klar att lanseras. Genom samarbetet med Center för skolutveckling i Göteborg fick vi kontakt med en grupp entusiastiska, kompetenta och intresserade pedagoger och specialpedagoger. Flera av dem jobbade med egna skoldatatek och hade därigenom stor kunskap om befintliga hjälpmedel och behovet för stöd hos elever med koncentrationssvårigheter. 1

4 (Skoldatateksverksamhet innebär att kommunen organiserar en övergripande verksamhet som ansvarar för och arbetar med IT och specialpedagogik.) Tillsammans med referensgruppen kartlade vi vilka behov som fanns för att stödja elever i behov av särskilt stöd under deras skoldag. Därefter gjorde vi en skiss över vilka funktioner man skulle kunna skapa för att kompensera det eleverna var i behov av. Referensgruppens engagemang för produktutvecklingen var genuint och vi fick många bra förslag och feedback under hela processens gång. Det var aldrig brist på bra förslag och nya uppslag under våra träffar. Snarare var det så att det var svårt att begränsa dem i deras entusiasm. 3.1 Erfarenheter från projektets genomförande Vi jobbade nära vår referensgrupp (specialpedagoger, pedagoger och elever), de som har den kunskap som behövs för att veta vilka kriterier som gäller för att produkten ska vara användbar och attraktiv för målgruppen. Bidraget från referensgruppen var oumbärlig. Med hjälp av deras kompetenser har vi kunnat skapa en produkt som är anpassad för elever och pedagoger som jobbar med elever i behov av särskilt stöd. Vi hade en tät kommunikation under utvecklingsprocessen så att referensgruppens önskemål kunde utvärderas och utvecklas till tekniska krav specifikationer. Referensgruppen hade ett oändligt flöde av idéer, många som vi inte har kunnat ta med i denna första version av produkten. Så även om vi har tagit fram en färdig produkt så kommer det hela tiden att finnas utvecklingsmöjligheter för framtiden. Det är en spännande process att jobba med mjukvaruutveckling som kräver flexibilitet och bra tidsplanering! Vi har samarbetat med tre olika underleverantörer; webbklientutvecklare, apputvecklare samt design. Det finns för- och nackdelar med att ha en eller flera utvecklare för samma produkt. Fördelen är att man kan fördela risken om ett samarbete inte längre fungerar så är det bara en del av projektet som berörs, samtidigt som man skulle minimera begreppsförvirringar mm om det är en som samma leverantör som gör hela produkten. 3.2 Resultat sammanfattning Projektet har resulterat i ny produkt från Comai AB, Schola Comai Schola Comai är en mobilapplikation (kompatibel till Android) som fungerar tillsammans med en webbaserad schema och kalender. Schola Comai innehåller flera olika moduler som fungerar som struktur- och prioriteringsstöd för elever med främst kognitiva funktionsnedsättning. Webbklienten bygger på en befintlig plattform men har anpassats så att både Comais existerande produkter såväl som den nya applikationen kan verka mot samma webbklient. Schola Comais webbkalender och schema nås via en dator som har en webbuppkoppling. Webbkalendern fungerar i vanligt förekommande webbrowser d.v.s. Crome, Firefox och Explorer. 2

5 Webbklienten har ett stöd för lärare att skapa schema för enskilda elever eller klasser utöver kalender- och påminnelsefunktioner. Läraren har sin ingång till varje elev genom ett unikt lösenord och har översikt över alla elever, dess scheman och kalendrar. Ändringar i schemat kan endast ske av person med lärarbehörighet. Schola Comai applikationen är ett planeringsstöd, tidsstöd samt strukturstöd för eleven/eleverna. Om man väljer att installera appen i en mobil kan det bli ett personligt lärverktyg. Möjligheten att installera appen i en surfplatta göra det möjligt att använda verktyget för flera elever samtidigt. Applikationen innehåller fem olika moduler. Det går att anpassa appen så att endast de moduler som eleven har bruk för syns på startsidan. Detta för att undvika onödig information som kan störa personens uppmärksamhet. Utöver de separata modulerna finns talsyntes på all text och en analog klocka bredvid telefonens digitala tid. 3

6 De olika modulerna är: Schema Visuellt stöd för skolschema. Veckovy, dagvy samt just nu. Läraren kan lägga in enskild information för en specifik lektion till en elev, eller till samtliga elever i klassen. Eleven kan göra egna anteckningar i som kopplas till en lektion Just nu funktionen är ett tydligt stöd för hur veckan, dagen och stunden ser ut just nu. Enkelt och översiktligt gränssnitt. När man går in på en lektion visas en visuell tidslinje som visar hur lång tid som har gått och hur lång tid som är kvar för att stödja elevens tidsuppfattning. Läraren kan lägga in instruktioner i lektionen och eleven kan lägga in egna anteckningar. 4

7 Sociala berättelser Här kan man skapa berättelser med bild och text. Detta ska verka som ett kommunikationsstöd och pedagogiskt verktyg för personer som har svårt att fullt ut förstå den verbala kommunikationen, behöver stimulera flera sinnen för att förstå eller behöver nedskrivna levnadsregler och strategier för att komma ihåg. Kalender Månads- och daglista av inlagda påminnelser. Här kan man skapa påminnelser i form av fritext checklista, bild, ljud, video. Ljudfilerna spelas in i modulen ljudinspelning. Bilder och video fotas/filmas med mobilen. Påminnelser kan antingen läggas in via webben eller direkt i mobilen. Det går även att addera en SMSbekräftelse funktion till bekräftade eller obekräftade påminnelser som går till någon annan telefon tex anhörig eller assistent. Tidsstöd Visuellt stöd för en bättre förståelse av tid. Fyra olika sätt att visualisera tid och individuell tidsinställning 5

8 Ljudinspelning Spela in personliga meddelanden och namnge dem. Ljudinspelningen kan man antingen lyssna på direkt i denna modul eller använda som påminnelse i kalendern. 4 Bakgrund Comai hade sedan tidigare en produkt, Memo Comai, som är ett mobiltelefonbaserade hjälpmedlet som riktar sig mot personer med nedsatt kognitiv förmåga. Memo Comai är det första mobiltelefonbaseradekognitiva hjälpmedlet som är förskrivningsbart på flera regioner och län runt om i landet. I nära samarbete med elever, lärare, IT- och specialpedagoger har vi identifierat flera funktioner på Memo Comai som behöver utvecklas ytterligare för att motsvara elevernas och lärarnas behov. Tanken är att skapa ett pedagogiskt mobiltelefonbaserat verktyg som inte är stigmatiserande samtidigt som det underlättar administrativt kring lärande och är en del av lärprocessen. Eleven ska ha möjlighet att nå sin skola, sina uppgifter och kunna påverka skolarbetet oavsett tid och rum. IT är idag redan en stor del av skolan och elevens vardag. För att öka elevens motivation och intresse behövs bra pedagogiska verktyg riktar sig mot skola och utbildning. För elever som har särskilda behov (kognitiv funktionsnedsättning) är livet ofta otryggt och stressfyllt. Behovet för dem att ha kontroll över sin vardag, som t.ex. att befinna sig på rätt plats vid rätt tidpunkt kan skapa stress och oro. Detta leder till att fokus läggs på att ha kontroll över dagens aktiviteter vilket i sin tur stjäl tid och möjlighet att koncentrera sig på arbete eller skola. I skolan är det idag många elever som far illa på grund av at de inte har de stöd de behöver för att kunna tillgodogöra sig undervisningen till fullo. Efter kartläggning av dagens hjälpmedel har vi sett ett behov av ett alternativt mobiltelefonbaserat verktyg. Att jämföra med dagens hjälpmedel som ofta är stigmatiserande är mobiltelefonen normaliserande vilket leder till ökad delaktighet. 5 Syfte och målgrupp För att ge elever med kognitiva funktionsnedsättningar som autism, Asperger, ADHD, läs-/skrivsvårigheter och övriga koncentrationsproblem utan diagnos ett 6

9 hjälpmedel som gör att de kan fokusera på undervisning och inlärningsprocess i stället för på andra uppgifter de måste lösa under dagen av logistisk karaktär. Hjälpmedlet skall vara tillgängligt överallt och dygnet runt. Hjälpmedlet skall vara normaliserande och inte stigmatiserande. Produkten skall vara ekonomiskt lönsam för Comai AB. Projektets syfte är att utveckla ett mobiltelefonbaserat verktyg som ska vara ett administrativt stöd för elever främst med kognitiva funktionsnedsättningar. Produkten som utvecklats bygger vidare på den befintliga produkten Memo Comai. Eleven ska ha möjlighet att nå skolan, sina uppgifter och påverka skolarbetet oavsett tid och rum. Målgruppen är elever från förskoleålder upp till högre studier med särskilda behov. Fokus har främst varit på elever med kognitiva funktionsnedsättningar. Projektet har uppfyllt syftet genom att vi har skapat en applikation med schema, kalender och tidshjälpmedel. Dessa funktioner kan stödja eleven att få en överblick över veckan, dagen stunden just nu. Det är möjligt att få en helhetsyn på vad som ligger i framtiden och vad som redan har passerat. Påminnelsestödet i kalendern kan skapa trygghet och minska stressen för personen som använder den. Vetskapen om att man kommer bli påmind om en speciell uppgift gör att personen kan sluta fokusera på det och istället koncentrera sig på vad som händer under t.ex. lektionen. Tankekraft som tidigare lagts på att stressa upp sig för att komma till rätt plats vid rätt tidpunkt kan nu istället riktas mot inlärning och undervisning. Målgruppen fångade vi in genom att de elever som tillsammans med pedagog/specialpedagog fick testa applikationen var i åldrarna mellan För elever i de lägre åldrarna kunde vi inte fånga in någon under testperioden, men vi tror att dessa speciellt kan vara hjälpta av verktyget om man använder det på t.ex. en surfplatta och jobbar med det i hela klassen. 6 Projektets mål Effektmålen från förstudien Effektmålen ligger fortfarande ett par år fram i tiden, men vi anser att vi är på väg att nå dem. Varje punkt redovisas för sig. Inom 3 år ska Alla specialpedagoger i Göteborg veta om att dessa hjälpmedel finns. Personer från skoldatateken i VG regionen är informerade och har påbörjat en egen projektgrupp för att utvärdera Schola Comai hösten. 7

10 Hjälpmedlet ska vara ett accepterat redskap i den dagliga pedagogiska undervisningen och då särskilt i undervisning med funktionshindrade barn och elever. Genom att synas på mässor och delta i workshops hoppas vi kunna vara med och påverka synen på mobiltelefonen som pedagogiskt verktyg i undervisningen och på så vis se till att Schola Comai blir ett accepterat verktyg i undervisningen. 25 % av de elever som har en dokumenterad funktionssvårighet (med avseende på vad applikationerna kan hjälpa till med) erbjuds hjälpmedlen. Med hjälp av vår säljorganisation, kontakter inom skolvärlden ser vi att vi är på väg i rätt riktning även om det idag (vid lansering) är svårt att veta hur det ser ut om 3 år. I de fall där hjälpmedlen används underlättar de för eleven att planera sin skola och undervisning. Mätbara effekter man t.ex. kan titta på är ökad närvaro och koncentration. En annan effekt är att se om antalet åtgärdsprogram minskat eller att betygen har förbättrats. Genom de användartester vi gjort under projektets gång har det varit tydligt att motivationen och koncentrationen ökat hos eleverna som använt Schola Comai och dessutom har de kunnat jobba mer självständigt och inte stört hela klassen på samma sätt som innan. Att elever och föräldrar upplever att hjälpmedlet underlättar i elevens vardag, undanröjer de svårigheter som bristande planering och koncentration innebär samt att resultaten förbättras. I utvärderingen från testperioden har vi fått kommentarer just på att det underlättar eleven i vardagen med struktur och kontroll vilket dämpar oro, vilket i förlängningen borde antas förbättra elevens resultat. Comai s produkter ska vara ett välkänt varumärke bland specialpedagoger och skoldatatek nationellt. Idag har vi kontakt med landets skoldatatek och de flesta är informerade om våra produkter. 8

11 Resultatmål Projektet ska vara avslutat inom den uppsatta tidsramen på 13 månader. Projektet är avslutat inom den uppsatta tidsramen. Kostnadsramen för projektet är SEK. Se ekonomisk redovisning. Produkten ska uppfylla de krav som är definierade i kravspecifikationen Schola Comai uppfyller kraven från kravspecen. Elever från olika externa skolor ska ha provat produkten under en period om minst 2 veckor och genomfört en utvärdering av produkten enligt en framtagen mall. 11 antal elever har tillsammans med en special pedagog/pedagog använt Schola Comai och utvärderat denna enligt de frågor vi ställt. 7 Redogörelse av projektresultatet 7.1 Projektets resultat samt leverabler Slutresultatet av projektet är produkten Schola Comai. Som beskrivit tidigare så har utvecklingen skett i nära samarbete med lärare och elever inom målgruppen för produkten. Användartester har gjorts under 4 veckor där en pedagog tillsammans med en elev har testat en betaversion av Schola Comai. Utvärdering från dessa tester gav goda resultat just med avseende på självständighet, mindre oro och minska störning i klassrummet. Ett exempel från utvärderingen av betaversion testet där en specialpedagog använt Schola Comai i en surfplatta tillsammans med en elev med ADHD/Asperger. 1. Ge en kort beskrivning på "din elevs" svårigheter, behov av stöd. Min elev har ADHD/Asperger och väldigt svårt med koncentrationen. Han behöver en mycket tydlig struktur med korta skriftliga uppgifter. Han har svårt att arbeta längre stunder och smiter ofta iväg från sin plats om man släpper honom med blicken. Han är i sin hemklass en förmiddag i veckan och resten av tiden med oss på XXX. 2. Varför bedömde du att just denna person skulle ha nytta av Comais programvaror. Det blir en tydlighet och tidsstödet är mycket bra för honom. Han har tidigare haft sina instruktioner på papper men då han lätt kan få utbrott går papperna ofta sönder av olika anledningar. Han tycker om att surfa på nätet och därför är en platta superbra för honom. Han skulle aldrig slänga den i golvet eftersom han kan använda den på rasten. 9

12 3. Hur var det för dig personligen att börja använda mobilen och förstå hur programmen fungerade. Vad tyckte du om själva mobilen/surfplattan? Programmet är lätt att förstå och jag gillar verkligen Samsungs surfplatta som är lagom stor och har många andra användningsområden. 4. Vilka råd vill du ge till den som har ansvar för ett införande av dessa program och liknande. Vad skall den personen tänka på? Fundera över vilka instruktioner du själv fick av oss. Att själv sätta sig in i programmet ordentligt först eftersom det är viktigt att ingenting strular när eleven ska börja. Min elev ratar allt som tar tid eller hänger upp sig eller om jag inte kan förklara snabbt nog hur man gör. 5. Hur gick du tillväga när du och din elev började använda mobilen? Jag visade honom schemat och tidsstödet och han förstod direkt. 6. Efter vad du lärt dig - Hur skulle du gjort om, du och din elev skulle börja idag? Jag kommer att göra likadant med andra elever och förhoppningsvis komma in på de andra funktionerna också. 7. Beskriv vilken nytta, personligt, pedagogiskt osv.. din elev har haft av Schola Comai. Framför allt är det en statushöjare att få arbeta med en surfplatta. De andra eleverna blir nyfikna och han har stolt visat upp för dem hur hans planering fungerar. Eleven blir mer självständig när uppgifterna finns samlade i plattan och inte spridda över bänken, golvet, etc. 8. Beskriv vilka svårigheter din elev har haft med School Comai. Inga svårigheter alls. 9. Vilken respons har du fått från eleven och från elevens föräldrar. Föräldrarna säger att eleven är stolt över att få prova programmet. De har även kunnat se hans uppgifter i schemat. 10. Vilka svagheter respektive styrkor har du sett hos School Comai. Vad har du saknat? Jag ser bara styrkor men känner att jag inte har hunnit arbeta med alla funktioner. 11. Har det väckts ngt intresse eller nyfikenheten på din arbetsplats för att använda mobil på det sätt du gjort? Absolut! 12. Vilka råd vill du ge till oss som företag för att utveckla den här formen av stöd till elever. Det är jättebra att låta elever och pedagoger få prova och ge respons. 13. Hur många elever hos er tror ni skulle ha nytta av detta verktyg? Alla mina sju elever som är i behov av särskilt stöd. 14. Har övriga elever, som inte testat Schola Comai under denna period visat intresse för verktyget? Ja 10

13 15. Har School Comai påverkat lärarens situation i klassrummet? Ja jag behöver inte ständigt övervaka eleven utan jag vet att han arbetar den tiden som tidsstödet är inställt på. Han har alltid en surftid som belöning efter utfört arbete. 7.2 Viktiga insikter Ett projekt som detta har mycket vinna på god planering med en buffert för att tidsplanen inte kan hållas utan att utvärdering/användartestning blir lidande. Användartesterna är enormt betydelsefulla och det är därför viktigt att ha tänkt igenom dessa noggrant vad gäller utformning, uppsättning av användare osv i god tid innan det är dags. Vi fick omvärdera den tekniska plattformen. Från början hade vi som mål att utveckla hjälpmedlet både i Iphone och Android. Men på grund av Apples hantering av programvaror och licenser via Itune och appstore hade vi inte möjlighet att på ett bra sätt administrera licenserna. Vi var då tvungna att välja bort Iphone som plattform för vårt hjälpmedel. Idag är vår applikation kompatibel i Android. 8 Redogörelse av projektets genomförande Genomförandet har skett enligt de punkter vi planerat i stora drag. Vissa justeringar har fått göras i tidplanen pga. av oförutsedda väntetider då kommunikationsmissförstånd uppstått i samarbete med en av underleverantörerna. Hade vi gjort om projektet idag hade vi sett till att tidigare ha en betaversion klar för testning och låtit användarna få testa under en längre period, upp till två månader. Det har varit positivt att samarbeta nära målgruppen. Genom att ha med sig slutanvändarna i utvecklingsarbete kan man bättre skapa en produkt som är anpassad för dem. Dock gäller det att kunna prioritera och skapa sig en större referensbild än enbart referensgruppens (om denna inte motsvarar hela målgruppen). 8.1 Genomförandeplan/tidplan Nedan beskrivs de aktiviteter som har genomfört i projektet och när under projekttiden de har ägt rum. Jämför med din ursprungliga projektplan och samt avvikelser från planen. Händelser Deltagare Planerat Datum Idémöte Ledningsgrupp 2010 April Avstämning förstudie Ledningsgrupp 2010 Aug Planeringsmöte Ledningsgrupp proj.led. 01 Uppstart av teknisk Underlev + lösning projektledare Utfört datum Ok Ok Ok Genomfört/ Kommentar Projektet initieras och förstudien påbörjas Förstudie klar och planering påbörjas. Projektplanering klar okt OK Har träff med underleverantör Imcode som gör webbklienten. 11

14 Uppstart av projektet Ledningsgrupp + proj.led. Intro- och Brainstormmöte Funktionskartläggning/. Genomgång tekn kravspec. Del 1. Kartläggning av befintlig teknik inom skolan (tex schoolsoft) Projektgrupp + projektledare Underlev. projektledare Avstämningsmöte Projektgrupp + Användarkravspec projektledare Månadsmöte Ledningsgrupp + projled. Genomgång tekn. Underlev. kravspec. Del 2. Enl. projektledare projektgruppens önskemål Design av funktioner Underleverantör + proj.led Månadsmöte Ledningsgrupp + projled. Löpande tekn. Utveckling m avstämningsmöten Revideringsmöte Projektgrupp + projektledare Månadsmöte Ledningsgrupp OK OK Kravspecifikation skrivs till underleverantör som påbörjar utveckling. Träffar referensgrupp i Göteborg och har workshop och kartlägger målgruppens behov. Nov 2010 OK Kartläggning av befintlig teknik inom skolan. Vi kommer fram till att vår produkt rent tekniskt kan utvecklas på samma plattform som befintliga schemahanteringssystem, men vi ser inte att det är relalistiskt i dagsläget. Men att det är ett något vi lägger till framtida utveckling. Dec 2010 OK ---- Dec 2010 Dec 2010 OK Dec Möte med referensgrupp. Diskuterar mer i detalj hur det är tänkt att det olika funktionerna ska fungera och interagera. Jan OK Möte med båda underleverantörerna för att designa wbbgränssnitt och app-funktioner i stora drag. Jan OK Jan-feb OK Löpnade utvecklingsarbete både på applikationssidan och serversidan. Jan OK ---- Feb OK ---- projled. Betaversion klar Feb Maj Användartestmöte /feedback insamling Projektgrupp + ledare Mars Månadsmöte Ledningsgrupp + projled. Mars Utveckling prototyp Underlev. Mars-maj Uppstart. av pilotgrupp Pilotgrupp + Mars proj.led OK Maj Betaversionen är klar i maj, men de inskilda delarna av produkten har testats och utvärderats tidigare av referensgruppen. Utvärdering av första utkast av produkten. Samlar in kommentarer. OK Utveckling och testning sker löpande. Betaversion är klar i början av maj och användarna får varsin telefon med installerad programvara att testa på. 12

15 Månadsmöte Ledningsgrupp + projled. Uppföljning och Pilotgrupp + avslutning av proj.led pilotgrupp Månadsmöte Ledningsgrupp + projled. Revideringsmöte Underlev. + teknik. projled. Rättning av buggar. Underlev. +Proj.led. Månadsmöte Ledningsgrupp + April Maj Maj OK Maj Uppstart av användartesterna. OK löpande OK Revidering teknik. löpande OK Rättning sker löpande under hela projekttiden. Juni-sept OK projled. Teknisk testning Underlev. Juni -sept OK Tester sker i nära samabete mellan PL och underlevernatörer. Användartestning Projektgrupp + projektledare Projektrapportering Avstämningsmöte Ledningsgrupp + proj.ledare Produktlansering Juni-sept Majsept Juni-sept Aug Sept Slutrapport projektledare Sept Resultatmöte Ledningsgrupp + Sept proj.ledare Avslutningsmöte Ledningsgrupp proj.ledare 30 Effektmålsmöte Ledningsgrupp + PTS Inom 3 år (2014) Användartesterna fick läggas tidigare pga att målgruppen inte var tillgängla under sommarmåndaerna. Tester av PL skedde fortlöpande. Utveckling. Projektavslutning med ledningsgrupp och referensgrupp och PL. Lansering vid Skolforum. Fördröjt pga föräldrarledighet hos PL samt nya händelser i slutfasen av utvecklingen. Slutrapport Resultatet ska överlämnas för godkännande. - Projektet stängt. Försening i projektavslutningstiden pga av föräldrarledighet hos PL, händelser i utvecklingen som gjort att vi valt bygga om produkten i sent skede Effektmålet ska stämmas av. 8.2 Projektets budget I projektets slutskede har det skett vissa avvikelser från budget. Projektutvecklingskostnaden har blivit högre än förväntat. 13

16 Etapp 3 Etappen har dragit ut en månad på tiden och det har blivit dyrare än beräknad, vilket finansieras över Comai ABs egna kapital. Löpande kostnader Planerade utgifter Faktiska utgifter Projektledarlön i 4 månader à kr + lkp = ca kr kr Utvecklingskostnader: 40 tim * 850kr/tim kr kr Telefonabonnemang Ca 1200 kr Egen finansiering Anna-Karin Bergius kr Egen finansiering LG Börjesson kr Egen finansiering Projektgrupp kr Egen finansiering Fasta kostnader Planerade utgifter Faktiska utgifter Resor inkl. boende (3 st) ca 4100 kr Egen finansiering Kontorslokal 4 mån à 1800 kr 7200 kr kr 14

17 Begärd finansiering från PTS Egen finansiering kr kr Summa kr kr 8.3 Projektets arbetssätt Projektorganisation Projektorganisationen hade en ledningsgrupp bestående av Anna-Karin Bergius från Comai AB och Lars-Göran Börjesson på Center på skolutveckling. Projektledare var Miriam von Tiedemann. Projektledaren leder projektet och ansvarar för dokumentation, redovisning till PTS, förankring av projektet med referensgrupp och användare. Projektledaren är sammankallande och ansvarar för att tidsplaneringen och att projektet framskrider enligt planering. Möten med ledningsgrupp och referensgrupp sker vid fler tillfällen under projektet. Referensgruppernas ansvar är att med sin kompetens och erfarenhet samt med sitt nätverk bidra med: - Feed-back på hur produkten skall var utformad och fungera, även i relation till lärplattformar. - Tankar om nytta med produkten - Förslag på situationer där appen kan användas - Förslag på lämplig design 15

18 - Skapa förväntningar på appen i sina nätverk - Utvärdera hur fasen har genomförts och hur resultatet blev i förhållande till förväntningar/projektmål Referensgrupp Västra Götaland. Denna grupp startats upp med hjälp av Center för skolutvecklings kontaktnät. Gruppen består av 11 specialpedagoger och pedagoger. Alla med brinnande engagemang för sina elever och med lång erfarenhet från vad just dessa elever behöver extra stöd med för att klara av undervisningen antingen i särskolan eller vanliga skolan. Referensgrupp Gotland. Denna grupp fick vi kontakt med via skoldatateket på Gotland. Ursprungliga planen var att enbart att referensgruppen i VG, men för att kunna ha en tätare kontakt med gruppmedlemmarna valde vi att använda en till grupp. Denna bestod av två pedagoger som kom framförallt var med i projektet senare fas när vi var i behov av respons på funktioner och design samt utföra användartesterna. Vi la upp vårt projekt enligt dessa punkter: 1. Kartlägga de behov som finns hos målgruppen för att kunna förbättra skolsituationen (i vårt fall) tillsammans med en referensgrupp som jobbar med personer som är målgruppen för produkten (i vårt fall elever med kognitiva funktionsnedsättningar). 2. Konkretisera vilka funktioner som behövs i en produkt för att behoven ska tillgodoses. 3. Formulering av teknisk kravspecifikation. 4. Prioritera funktioner. Det ska vara en produkt som är anpassad för målgruppen men samtidigt ska den fungera för alla (Design for all). 5. Påbörja teknisk utveckling (programmering) med nära samarbete med referensgrupp för att få feedback och direkt kunna testa och anpassa produkten under utvecklingsstadiet. 6. Funktionstester löpande av projektledaren. 7. Funktionstest referensgrupp. 8. Samla ihop reflektioner och feedback från samtliga 9. Utveckling utifrån gruppernas reflektioner. 10. Betaversion testas av projektledaren. 11. Användartester och utvärdering av betaversion referensgrupper. 12. Revidering av betaversion. Tekniska tester/acceptanstester. 16

19 13. Slutgiltig version 14. Lansering Exempel från kartläggningen av behov 9 Vad händer nu? 1 november lanserades Schola Comai på Skolforum, Nordens största utbildningsmässa och mötesplats för lärare och skolledare. Vi har ingått ett samarbete med Svensk TalTeknologi som är återförsäljare av Schola Comai. Svensk TalTeknologi har en lång erfarenhet och stor kunskap av pedagogiska lärverktyg samt försäljningsprocesser inom skolan. Tillsammans med Center för skolutveckling har vi startat upp ett nytt projekt med ett antal pedagoger och elever som ska få använda Schola Comai under en period. Tanken med projektet är att utvärdera implantationen av denna sorts pedagogiska verktyg samt ge feedback och förbättringsförslag på Schola Coma. Spridning av resultatet Under projektets gång har vi informerat om Schola Comai på mässor, via nyhetsbrev, sociala medier och faktapress. Bland annat har tidningen Föräldrarkraft hade ett nummer på temat Skola där vi annonserade om vår 17

20 nyhet Schola Comai samt blev intervjuade i en artikel. Vi har uppdaterat status kring Schola Comai på vår hemsida, via nyhetsbrev och facebook. För att ta fram Schola Comai har vi jobbat nära vår målgrupp, de blivande användarna; specialpedagoger, pedagoger och elever. Detta tror vi är ett lyckat koncept och något som vi gärna delar med oss av till andra som ska utveckla likande produkter och tjänster. (Se genomförande.) Vi tror att nyckeln till en framgångsrik produkt är ha gjort en grundlig kartläggning av målgruppens behov och önskemål. Kan dessa infrias har man mycket till skänks vid en framtida lansering. Har man med sig målgruppen i utvecklingen har man skapat en grupp ambassadörer för produkten i framtiden med stor trovärdighet och förtroende. Implementation är en avgörande nyckelfaktor för att verktyget vara till nytta för eleven. Med rätt vägledning och introduktion till Schola Comai så kan det kompensera för de eventuella svagheter eleverna har. Tanken är att Schola Comai ska vara ett struktur-och prioriteringsstöd för dessa elever, vilket medför större möjligheter att fokusera på den pedagogiska undervisningen, komma i tid och framförallt leda till ökad självständighet och stärkt självkänslan. 18