Lantbrukets lönsamhet

Transkript

1 PRELIMINÄR 212 Lantbrukets lönsamhet NOVEMBER 212 När det onormala blir normalt Fler var förberedda den här gången när likviditetspressen återigen gjorde sig påmind för mjölkföretagen men likväl är det riktigt tufft. Foderkostnaderna för de animalieproducerade företagen steg i takt med globalt extremväder som stärkte avräkningspriserna för växtodlingsföretagen. Skillnaderna i nederbörd gör lönsamheten för växtodlingsföretagen bland de mest varierande som varit på senare år. Nötköttsföretagen märkte tidigt på året att det fanns förhandlingsmöjligheter för ett bättre avräkningspris i spåren av hög handjursutslaktning innan årsskiftet. Grisköttsföretagen har under året också fått se sitt avräkningspris höjas. Likaså blev det för växtodlingsföretagaren, där var det återigen extremväder på viktiga marknader som gjorde att priserna stack iväg, trots globalt stora sådda arealer. Huvuddelen av mjölkföretagarna i Sverige fick se sitt avräkningspris sjunka i takt med ett överskott på världsmarknaden som orsakades av bra väder i länder med stort antal kor. Trots fortsatt oro på den europeiska marknaden har kostnader fortsatt uppåt, inte minst kostnaden för diesel som ser ut att ha etablerat sig på en i närmast fördubblad nivå jämfört med förra krisen. Växtodlarnas höjda avräkningspriser speglade sig direkt som ökade foderkostnader under andra halvåret för animalieföretagen. Konsekvensen blev att efterlängtade avräkningsprishöjningar snabbt togs ut av de ökade foderkostnaderna. Under året har det diskuterats om man måste begränsa handeln på råvarubörserna för att sänka matpriserna och med samma anledning har politikerna börjat tala om att göra bränslet mindre miljövänligt genom ökad olja istället för biobränsle. Konsumentmarknaden och handelsmönstret påverkas av att det ekonomiskt oroliga läget fortsätter på den viktiga europeiska marknaden. Detta börjar nu i allt snabbare takt göra avtryck på den svenska arbetsmarknaden vilket kommer att påverka inköpsmönstret även 213. Händelser utöver förväntade eller normala situationer har blivit återkommande. Det kan röra vädret, börsreaktionerna eller politik. Det som tidigare kanske skedde var tionde år återkommer nu betydligt oftare. Kraftiga och snabba svängningar på marknaderna är nu mer regel än undantag. Det kräver översyn av kostnadsmassan för att bibehålla konkurrenskraften jämfört med andra länder. LEAN är ett annat sätt att ta kostnadskontroll genom att aktivt ta bort slöseri. Ekonomistyrning och att anpassa kostnaderna efter intäkter och den riskmarginal företaget behöver är allt viktigare. I LRF Konsults årliga rapport Lantbrukets lönsamhet redovisas det ekonomiska utfallet för 211 samt en preliminär lönsamhet för 212 inom driftsinriktningarna växtodling, gris, mjölk och nötkött. Medelgårdar grundat på verkliga företag följs för varje inriktning. I specialavsnittet kan vi läsa artikeln: Är det alltid lönsamt att köpa granngården. Res f avskr minus finansnetto/oms, procent Mjölk Växtodling Griskött Nötkött Mjölk långsiktig nivå Griskött långsiktig nivå Växtodling långsiktig nivå Lönsamheten 211 De faktiska siffrorna bekräftar de preliminära resultaten för ett år sedan. Grisköttsföretag hade sitt sämsta år historiskt sett, mjölkföretagens lönsamhet sjönk, nötköttsföretagen behöll sin nivå medan växtodlingsföretagen ökade svagt. Högst kostnadsökning hade nötköttsföretagen, +11 procent, följt av mjölkföretagen med nästan 1 procents ökning av de totala kostnaderna. Preliminär lönsamhet 212 Mjölkföretagen har klämts ihop i en stark likviditetspress i takt med att avräkningspriset sjunkit och foderpriserna började stiga under andra halvåret. I slutet av året prognostiseras högre avräkningspris vilket lättar en del. Grisköttsföretagen har fått höjda avräkningspriser under året men i likhet med alla animalieföretagen så påverkar foderprishöjningar resultatet negativt. Resultatet för växtodlingsföretagen pekar uppåt under 212 tack vare relativt bra avräkningspris och hög skörd för dem som har kunnat tröska. Nötköttsföretagets lönsamhet sjunker något då höjda foderkostnader ätit upp avräkningsprishöjningar. Nyckeltalet (Resultat f Avskriv finansnetto)/omsättning ska räcka till Framtida investeringar (avskrivningar) Uttag av egen lön Skatter Ränta på eget kapital Vinst

2 Växtodlingsföretaget OECD och FAO förutspår att jordbruksprodukter kommer att ligga på en hög prisnivå de närmaste åren. Jordbruksproduktionen måste öka upp till 6 procent inom de kommande 4 åren eftersom jordens befolkning beräknas öka med 2,5 miljarder till totalt cirka 9,5 miljarder invånare år 25. En annan anledning är att en allt större del av jordbruksprodukter används till biobränsle. Det finns dock synpunkter på att använda ovanstående vegetabilier till biobränsle och EU kommissionen har förslag på att begränsa inblandningen till 5 procent i transportsektorn fram till 22. På lång sikt måste produktiviteten öka för att matcha efterfrågan för ökad befolkningstillväxt, biobränsle samt kött och mjölk. Kommande år och höstsådd Frö och oljeväxtodlarna har uppskattat att cirka 76 hektar höstraps har etablerats, vilket är den högsta siffra sedan 21, men det är stora regionala skillnader. Höstsådd av spannmål har drabbats av regn i stora delar av landet, vilket lär leda till brist på vårutsäde Risk Odling i sig innebär ett risktagande. Man gör en insats och satsar ekonomiska resurser i förhoppning att få tillbaka detta med vinst. De beslut man fattar och de ställningstaganden som tas får konsekvenser för slutresultatet. Man har att spela mot en av de mest nyckfulla parametrar som går att finna, nämligen vädret. Ibland går denna parameter emot slutresultatet och ibland går den med. Prissäkring av grödor, förnödenheter och finansinstrument är ytterligare en riskhantering i växtodlingsföretaget. Man skall ha klart för sig att prissäkringen i sig inte självklart medför ett bättre netto. Prisbilden kan likt väderomslag snabbt svänga både uppåt och nedåt, spekulation från aktörer är en annan påverkande faktor. Åtgärder för att minimera negativ påverkan är att ha så bra beslutsunderlag som möjligt i form av erfarenhet, kunskap samt prognosverksamhet. Tendensen hos svenska lantbrukare de senaste åren är att man ökat sin aktivitet när det gäller marknadsbevakning. Öka produktiviteten Den största potentialen i växtodlingen är trots allt odlingen i sig. Om man inte har någon gröda att sälja hjälper det inte hur bra vi än prissäkrar varan. Rapporter från Världsbanken och FAO visar att strukturella orsaker för stagnerad produktivitet i världen beror på infrastruktur samt bristande investeringar och forskning i jordbruket. Orsak kan också vara oklara ägande och nyttjanderättsförhållanden gällande marken. Utfall 211 Det är sällan man hittar rena växtodlingsföretag med bara spannmålsodling. Företagen har andra intäkter till exempel skog, körslor, hyror och en viss andel specialgrödor. Vi kallar dem därför kombinationsföretag växtodling och avser gårdar större än 1 hektar. Medelgården har cirka 115 hektar åkermark. Snittarbetstiden är 2 6 timmar och totalt 761 företag ingår i underlaget. I underlaget ingår både ekologiska och konventionella företag. De ekologiska företagen har med rätt förutsättningar varit ett lönsamt alternativ. År 211 ökade den totala omsättningen med drygt 6 procent. Ser vi till hela företaget inklusive sidoverksamheter och gårdsstöd, är omsättningen strax över medeltalet för perioden Växtodlingsintäkterna ökade med 1 procent jämfört med 21. De totala kostnaderna ökade med drygt 5 procent vilket gör att resultat före avskrivningar ökade med 1 procent. Handelsgödselkostnaderna minskade medan dieselkostnaderna ökade. Resultatet före avskrivningar minus finansnetto ökade med 1 procentenheter mot föregående år, och ligger över treårs medeltal. Arbets- och kapitalinkomsten är något över 21 års nivå. Exklusive gårdsstödsersättning blev det ett plus med 19 kronor. Som andel av omsättningen, minskade arbets- och kapitalinkomsten till knappt 13 procent, att jämföra med medelvärdet för på knappt 13 procent. Växtodlingsföretaget Tkr Omsättning Res f avskr Arbets- och kapitalinkomst Arbets- och kapital inkomst exkl gårdsstöd Preliminär 212 Spannmålens prissignaler på världsmarknaden 212 förbyttes från en prognos med stagnerande priser till det motsatta. Orsak var till stor del väderlekens inverkan på världsskörden. Väderåret i Sverige 212 har präglats av extremväder. Det finns stora variationer mellan olika områden i Sverige, mellan närliggande gårdar och det finns stora variationer inom gårdar. Företaget Bondecompagniet nedan kan sägas spegla året, det finns jordar med rekordskördar men det finns också jordar med total missväxt. Södra Sverige har tidvis präglats av torka medan andra delar har präglats av regelbundet regn. Snittet pekar ändå på att man nått en medelskörd över normalt. I Jordbruksverkets tidiga skördeprognos skattade man spannmålsskörden till 5,4 miljoner ton, vilket är cirka 1 procent högre än de genomsnittliga skördarna för senaste fem åren. Noterbart är dock att vid mitten av oktober stod det fortfarande arealer kvar ej kunnat tröskas. Avräkningspriser steg till attraktiva nivåer och total kostnaderna höjs preliminärt med drygt 2 procent. Preliminärt stiger resultat före avskrivningar minus finansnetto i förhållande till omsättningen jämfört med 211 till knappt 3 procent. Spannmålspris KR/KG Driftsresultat kr/ha 2

3 Intervju med Magnus Carlsson Hur har året varit? Början var bra med tidigt vårbruk i mars-april. Vårbruket var detta år extra omfattande eftersom tidigare höst inte medgav någon höstsådd, en regnperiod inföll under april viket försköt arbetet. Vårbruk nummer två fortgick under början av maj och följdes av, ytterligare en regnperiod som påverkade grödorna negativt. Samtidigt kan man konstatera att skörden efter det tidiga vårbruket medfört skördar på vårsäd som man aldrig varit med om. Ojämnhet och variation har präglat hela året. Början av skördearbetet flöt på bra för att följas av regn i perioder. I mitten på oktober hade vi fortfarande ca 1 hektar lin kvar att tröska. Vi har sått ungefär hälften av den planerade höstsådden. Hur har era strategier för 212 fallit ut? Vår strategi var att inventera utbudet av rådgivning för att få ett perspektiv utifrån. Jag tycker inte att vi nått ända fram. Vi landade för mycket i det grundläggande istället för ett mer övergripande perspektiv. Orsak till detta beror delvis på oss själva då vi varit otydliga med vad vi vill få ut. I val av maskinteknik går det sakta framåt. Vi har varit på träffar med bearbetningsteknik, markpackning, fasta körspår mm. Årsvariationer gör att beslutsunderlaget är svårbedömt. I vår strategi ingår att se över dräneringarna vilket man inser blivit allt viktigare. Utifrån detta hur är era strategier inför 213? Vi måste se över hur vi blir mindre känsliga för år som 211 och 212. Frågeställningar som uppkommer är: Skall vi öka maskinkapacitet och därmed maskinkostnad? Skall vi minska vår areal? Förändra växtföljd? Skall vi inte göra något alls och tro att detta varit extrema år? Målet blir att se över kapacitet och odlingssystem kontra maskinkostnader. Hur tänker ni om ert företagande på 3 5 års sikt? De frågor vi idag ställs inför har vi landat i och hittat svar på. Vi uppnår ett stabilt resultat vilket genererar lönsamhet åt ägarna i Bondecompagniet. Vi har inte nödvändigtvis ökat vår areal, det är viktigare att balans råder mellan kapacitet, resurser och behov. Flöde och jämn arbetsgång är av vikt för att skapa ett bra resultat. Vår affärside är fortsatt att genom storlek och effektivitet hålla låga kostnader. Tendensen för lönsamheten i företaget Gård: Delägare i driftsbolaget Bondecompagniet, med verksamhet kring Grästorp. Företag: AB med 5 delägare, 15 hektar åker, spannmål, ärtor, oljeväxter och frö. Anställda: En heltid, utöver ägarnas deltider Grisköttsföretaget För närvarande är den europeiska grismarknaden balanserad och stabil. Tack vare minskat utbud har noteringarna de senaste veckorna legat på den högsta nivån sedan 27. Även i Sverige är efterfrågan på svenskt griskött mycket god just nu. Med tanke på julslakten, så finns det inget som tyder på att efterfrågan på den svenska marknaden kommer att minska under resten av året. Däremot finns det tecken på internationell prispress, redan under slutet av detta år och under första kvartalet 213. Den svåra torkan i USA har tidigare i höst inneburit att suggslakten ökat med 5 procent. Införandet av EU-direktivet vid årsskiftet, med krav på lösgående sinsuggor, beräknas att öka suggslakten inom EU högst påtagligt. EU-direktivets effekter på produktionsvolymen av griskött förstärks ytterligare av de höga foderpriserna. Prognosen för hela 213 är en produktionsminskning på minst 5 procent. Men på kort sikt kommer utslaktningarna inom EU att skapa en prispress, på grund av mer griskött på marknaden. I och med det stadigt minskade utbudet av svenskt griskött (minus 11 procent jämfört med 211) så finns det en förhopp- ning att en god efterfrågan på hemmamarknaden kan parera prisnedgången under första kvartalet 213. Under de följande kvartalen 213, beräknas priserna att stiga inom EU. Om man lyfter blicken mot horisonten så har OECD och FAO i sin långtidsprognos (Agricultural Outlook ) gjort bedömningen att de nominella priserna på råvaror (växtodlingsoch animalieprodukter) kommer att stiga 1-3 procent under jämfört med föregående decennium. I västvärlden och i de växande ekonomierna i Asien och Latinamerika kommer efterfrågan på griskött att vara fortsatt god, då invånarna där inte är lika priskänsliga tack vare ökande inkomster. Men OECD och FAO förutspår också att konsumtionen av kyckling kommer att växa ännu snabbare globalt och passera grisköttkonsumtionen i slutet av prognosperioden. Detta tack vare ett lägre pris och en god tillgänglighet. Utfall blev året med den lägsta lönsamheten. De totala intäkterna ökade med 1 procent beroende på att försäljningen av spannmål och växtprodukterna kompenserade för de sänkta >>> 3

4 intäkterna från djurförsäljningen. Omsättningen i genomsnittsföretaget har haft en svag positiv trend perioden och i medel har omsättningen växt med 2 procent per år. De totala kostnaderna ökade med knappt 3 procent under 211. Inköpt foder utgör den enskilt största kostnaden, cirka 36 procent av företagets totala kostnader, och ökningen blev 2 procent mellan 21 och 211. Inköp djur sjönk med 14 procent. Resultatet före avskrivningar minus finansnetto sjönk med drygt 3 procentenheter mot föregående år och ligger under 3 års medel som är 11 procent. Normalt ska 3 års medeltal ligga på över 27 procent för att företaget ska överleva långsiktigt. Skuldsättning och räntekostnaderna ökade vilket gör att arbets- och kapitalinkomsten för 211 är negativ även när gårdsstödet ingår. Preliminär 212 Under 212 har avräkningspriset successivt justerats uppåt men även kostnader har ökat och då framförallt foderkostnader under andra halvåret. Resultat före avskrivningar minus finansnetto i förhållande till omsättningen ökar till drygt 1 procent. Sammantaget gör det att arbets- och kapitalkostnaderna Grisköttsföretaget Tkr slaktpris kr/kg Omsättning Res f avskr Arbets- och kapitalinkomst Arbets- och kapital inkomst exkl gårdsstöd knappt hamnar på positiv sida och exklusive gårdsstöd blir den negativ. Driftsresultat kr/sugga Intervju med Nils Peterson Hur har året varit sedan vi talades vid sist? Det har varit ett bättre år jämfört med 211, både vad det gäller ekonomiskt resultat och produktionstekniskt. Ekonomin har stärkts tack vare bättre grispriser. Vi har också till stor del lyckats få bukt med spädgrisdiarréerna, tack vare bättre rutiner och mer övervakning. Detta har bidragit till lägre smågrisdödlighet och med fler producerade grisar så ökar ju också intäkterna. Det ekonomiska resultatet hade varit ännu bättre om det inte vore för de höga foderpriserna. På grund av den dåliga skörden hösten 211 tvingades jag köpa in 25 ton spannmål. Detta i kombination med höga sojapriser har ansträngt likviditeten under 212. Hur har dina strategier för 212 fallit ut? Strategin för 212 var bland annat att sänka foderkostnaderna. Med den prisutveckling som varit på spannmål och soja så har detta varit omöjligt. Men tack vare ökad inblandning av åkerböna så har jag i alla fall lyckats balansera foderkostnaderna, så att de inte skjutit i höjden. Utifrån detta hur blir dina strategier inför 213? Tack vare ett väldigt bra skörderesultat i höst, så har jag kunnat lagra in mer spannmål än någonsin. Detta innebär att jag kommer att ha bättre kontroll på foderkostnaderna nästa år. Jag vill få till en mer flexibel foderhantering, där jag i större utsträckning kan använda bland annat mer åkerbönor och drank. Därför planerar jag att investera i en ny foderanläggning på den ena av mina två produktionsplatser. På så sätt slipper jag en massa tidskrävande mellan gårdstransporter av kvarnblandningar och kan även utnyttja andra proteinråvaror i större utsträckning tack vare mer utrymme och fler behållare. I den hall där kvarnen ska sättas upp planerar jag även för ett enklare utrymme för egna rekryteringsdjur. Jag har köpt en del Elitdjur som jag lagt på, så jag behöver mer plats för deras avkommor. Hur tänker du om ditt företagande om 3-5 år? Om 3 5 år har jag satsat fullt ut på egen rekrytering med hjälp av alternerande återkorsning. Jag har sedan tidigare alla tillstånd klara för en utbyggnad av min grisproduktion, även om planerna legat på is det senaste året. Om jag bygger kommer jag i första hand satsa på att bygga ett bra och rationellt stall för rekryteringsdjuren samt en ny betäckningsavdelning. Jag tror att det finns stora kostnadsbesparingar och även hälsovinster att göra genom att bygga upp en egen rekryteringsanläggning. Tendensen för lönsamheten i företaget Gård: Malma strax utanför Linköping Företag: 25 suggor integrerat, årsleverans: 5 slaktsvin+ 1 förmedlingsgrisar. Växtodling: 33 ha Antal anställda: 2,5 Omsättning: 9 Mkr 4

5 Mjölkföretaget Året hittills har dominerats av vikande priser och pressad lönsamhet för mjölkföretagen. På världsmarknaden har mjölkpriset varit sjunkande sedan våren förra året men visar tendens uppåt under sista kvartalet. Nya Zeelands ökande antal mjölkkreatur som vi skrev om i marsnumret av Lantbrukets lönsamhet, gav utslag på marknaden och pressade priserna ytterligare. Ett fallande mjölkpris kombinerat med stigande priser på kraftfodret har gjort att lönsamheten för mjölkföretag runt om i världen pressats. Sett över en tioårsperiod är dock de internationella priserna på mejeriprodukter fortfarande långt över genomsnittet. Inom EU ökade mjölkproduktionen med 1,9 procent under första halvåret. Dock har produktionen minskat i flera stora mjölkländer som Tyskland och Holland under andra halvåret, till följd av torka och högre foderkostnader. Ökningen förväntas stanna vid,9 procent för helåret 212 och ytterligare 1,1 procent för 213. Enligt FAO förväntas mjölkproduktionen i världen växa med 2,7 procent, där Asien står för större delen. De förutspår att Asien fortsätter att vara den viktigaste marknaden, följt av Nordafrika och Mellanöstern. Efterfrågan förväntas framför allt tillgodoses från Oceanien och Sydamerika. Australiensiska meteorologer räknar med svagare El Nino effekt under året. Fodertillgången förväntas därmed bli bättre än först befarat och förutspås inte ge några effekter på mjölkproduktionen i Australien och Nya Zeeland. Lagren av mjölkpulver inom EU och USA är på låga nivåer medan smörlagren är stora. Små lagervolymer gör att ökad efterfrågan snabbt ger påverkan på marknadspriserna. Utfall 211 Den totala omsättningen ökade med knappt 7 procent under 211. Omsättningsökningen beror mest på högre mjölkintäkter men även ökade djurintäkter. Besättningsstorleken har ökat till i medel 71 kor för de mjölkföretagen som ingår i analysgruppen. Spannmål och övriga växtodlingsprodukter, som utgör endast en mindre del av mjölkföretagens omsättning, hade en positiv utveckling jämfört med 21 (+49 procent). De totala kostnaderna ökade med knappt 1 procent under 211. Störst ökning är för foder (+17 procent), drivmedel (+14 Mjölkföretaget Tkr procent), underhåll inventarier samt löner. Resultat före avskrivningar minus finansnetto minskade till drygt 27 procent, vilket är under den långsiktiga nivån på 35 procent. På grund av ökade skulder och höjda räntor minskade arbets- och kapitalinkomsten till under 21 års nivå. Preliminär 212 Enligt Svensk Mjölk är medelavkastningen något högre jämfört med 211. Mjölkinvägningen för kvotåret 12/13 förväntas ligga på cirka 78 procent av landskvoten. Antalet 1:a semineringar har ökat under året med drygt 2 procent. Trots minskad efterfrågan på ekologisk mjölk och något färre företag har den ekologiska mjölkinvägningen fortsatt att öka. En del mejerier har fortsatt under året att sänka det ekologiska tillägget. Cirka procent av all mjölk är nu ekologisk. För 212 har vi räknat med att avräkningspriset hamnar i snitt på 3,15 kronor och avkastningen förblir oförändrad. Antalet kor i medelbesättningen ökar i normal takt. Foderkostnaderna beräknas öka med 3 procent på årsbasis och övriga kostnader ökar med 2-3 procent men energikostnader minskar med 8 procent. Den totala kostnadsmassan i förhållande till omsättningen ökar till 75 procent vilket kan jämföras med 71 procent för år 211. Medelnivån för perioden är 7 procent. I relation till omsättningen minskar resultatet före avskrivningar minus finansnetto till drygt 2 procent av omsättningen. mjölkpris kr/kg Omsättning Res f avskr Arbets- och kapitalinkomst Arbets- och kapital inkomst exkl gårdsstöd driftsresultat/ko Analysera din mjölkproduktion Du som har mjölkproduktion kan genom LRF Konsults datalager jämföra dig med över 2 andra mjölkbönder runtom i Sverige. Oavsett om du har robot, lösdrift eller uppbundet kan du jämföra dig med andra med samma system eller jämföra dina egna resultat genom åren. Eller funderar du på att investera nytt? Kampanjen fortsätter och heter Mjölk 212 För endast 14 kronor får du jämförelsen och minst tre konkreta råd. Ring LRF Konsult på och ange koden: Mjölk 212 5

6 Intervju med mjölkföretagare Per o Anne Lawergren Hur har året varit sen vi talades vid sist? Problemen inom mjölkföretagandet märks. Genom högre mjölkavkastning och bättre foderstyrning har vi dock lyckats bibehålla mjölkintäkt med samma foderkostnad. Skördarna har varit goda så försäljning av spannmål ger välbehövligt tillskott. Vi har köpt grannfastigheten som vi arrenderat i många år. Med den följer tre uthyrningshus. Uthyrningen går bra men kräver säsongvis extra tid. Hur har dina strategier för 212 fallit ut? Mjölkproduktionen har höjts med ca 1 kg ECM per ko. Vi är i läget att vi nu kan göra tuffare utslagning av korna. Bättre foderstrategier har också gett effekt. Störst effekt har nog varit att vi investerade i ytterligare matarbord och kunnat styra att endast mjölkkorna har fått första skörden vall. Vi försöker skära kostnader där det går. Som exempel gick en traktor sönder under hösten. Den står ännu i verkstaden och vi ska reparera den själva under vintern. Utifrån detta hur blir dina strategier inför 213? Vi ska se hur vi kan sänka våra kostnader ännu mer. Tillsammans med grannar fundera vi på om vi ska ha egen vallskördekedja. Vidare analys får utvisa om det är lönsamt. Gården lejer i dag in vallskörd för ca 3 4 tusen kronor per år. Med svängningarna i omvärlden funderar jag över hur ta fram mjölk med störst netto. Självklarheten att jaga hög avkastning står tillbaka för mer fokus på kostnad i förhållande till effekt. Vi har gjort Klimatkollen inom Greppa näringen. Utifrån den kommer vi att försöka korta uppfödningstiden för kvigor och köpa handelsgödsel med låg klimatpåverkan. Genom att korta uppfödningstiden så minskar mängden utsläppt metangas samt foderåtgången. Genom att välja kvävegödselmedel med annan tillverkningsteknik så kan klimatpåverkan minskas med 5 7 procent. Hur tänker du om ditt företagande 3 5 år? Vi har tagit beslut om inslagen väg och investerat i produktionen och fortsätter. Möjligen att uthyrningsverksamheten blir mer till helårsuthyrning. Tendensen för lönsamheten i företaget Företagaren: Per o Anne Lawergren Gård: Vallbys, Hogrän Företag: Enskild firma med ca 155 mjölkkor, 2 robotar, ca 125 ha åker Anställda: 1 anställd förutom familjen Nötköttsföretaget FAO och OECD prognos visar att produktionen kommer öka i världen (8,2 procent i-länder och 3,8 procent inom u-länderna). Detta vägs upp av ökad efterfrågan i Asien och Latinamerika, vilket bidrar till att gapet mellan produktion och konsumtion ligger stabil. En kraftig ökning av slaktade handjur under 211, som ett resultat av den avslutade referensperioden för handjursbidraget, har begränsat utbudet av slaktmogna djur för 212. Tjurslakten har i genomsnitt minskat 6,7 procent under första halvåret 212 i jämförelse med föregående år, vilket har drivet upp priserna. Avräkningspriserna i Sverige ligger i toppskiktet inom EU och har stigit med cirka 13 procent under första halvåret 212 i jämförelse med föregående år. För vårt grannland Finland har nötköttspriset stigit med cirka 8,2 procent, medan Danmark cirka 7,5 procent. Risken för återkrav och sanktioner är oroväckande för nötköttsproduktionen och för den öppna landsbygden i Sverige. Nästan alla med betesmarker har drabbats av förändringar av ingångna avtal med Jordbruksverket, var tionde lantbrukare har fått återkrav för åren Förfaringsättet när det gäller arealer, osäkra villkor av ingångna avtal och sättet att göra återkrav, bidrar till oro och försiktighet. Som företagare måste man nu göra en riskanalys innan man ingår nytt avtal för ersättningar i den nya åtagandeperioden. Risken som uppstått med att söka olika ersättningar lär minska betesarealen vilken i sin tur även påverkar djurantalet. Klimat och nya trender Sverige har optimala förutsättningar för köttproduktion både ur produktion och klimathänseende. Varannan tugga nötkött är idag av utländsk härkomst med helt andra uppfödningsförhållanden. Fördelar som kan framhållas för svenska nötköttsproduktionen är många. Exempel på detta är bra djurmaterial, gott hälsoläge, god fodertillgång och snabb tillväxt vilket är mindre klimatpåverkande. Sverige har även naturliga betesmarker utan alternativvärde och låg klimatpåverkan vilka är av vikt för den biologiska mångfalden. En positiv trend är att handelskedjor börjat kommunicera Svenskt kött. Viktigt är att se marknaden och slakterierna som kunder och lägga upp strategier inom företaget för att trimma leveransvillkor och slutprodukt. >>> 6

7 Utfall 211 I gruppen nötköttsföretag ingår blandade heltids- och deltidsföretag precis som nötköttstrukturen idag ser ut. Det är 16 stycken företag där 52 procent inte har några dikor utan har inriktningen att slutuppföda ungnöt. Övriga har både dikor och ungnöt. År 211 ökade den totala omsättningen med 12 procent. Den genomsnittliga omsättningen har haft en positiv trend perioden Försäljning av spannmål och övriga växtodlingsprodukter är en liten del av företagets totala omsättning och den var oförändrad jämfört med 21. Kärnverksamheten ökade i omsättningen med knappt 15 procent. De totala kostnaderna ökade med 11 procent under 211. Främst beroende på att kostnaderna för foder och inköp av djur steg med vardera drygt 12 procent. I analysen ser vi att resultatet före avskrivningar steg med 17 procent. Räntekostnader har stigit, trots sjunkande skuldnivå, vilket gör att en del av resultatökning försvinner på arbets- och kapitalinkomstnivå. I relation till omsättningen steg arbets- och kapitalinkomsten till drygt 15 procent av omsättningen vilket är över medelvärdet för som var knappt 13 procent. Arbets- och kapitalinkomsten exklusive gårdsstöd är positiv. I relation till omsättningen var resultatet före avskrivningar minus finansnetto oförändrat på drygt 27 procent av omsättningen. Nötköttsföretaget Tkr Preliminär 212 Kostnaderna för foder och inköp av djur har fortsatt att stiga under 212 vilket gör att de totala kostnaderna beräknas att öka kring 3 procent. Även om djurintäkterna beräknas öka räcker det inte att täcka kostnadsökningarna. Resultatet före avskrivningar minus finansnetto sjunker till 23 procent i förhållande till omsättningen. nötköttspris Omsättning Res f avskr Arbets- och kapitalinkomst Arbets- och kapital inkomst exkl gårdsstöd driftsresultat Intervju med nötköttsföretagaren Magnus Johansson Hur har året varit sen vi talades vid sist? Vi har marker längs Emån så vi var drabbade av översvämningen under sommaren. Cirka en tredjedel av första skörden vall försvann. Stora delar av våra betesmarker var översvämmade så det blev hårt tryck med djur på de marker som ännu hade bärighet. I höst har vi varit tvungna att bryta ca 25 procent av alla vallarna för att de gått bort och bara var svartjord. Det är roligt att det förbättrade köttpriset även har gett genomslag i dikoproduktionen. Jag har fått ca 5-1 procent bättre betalt i år än förra året. Hur har dina strategier för 212 fallit ut? Köttföretagens stora beroende av miljöstöd har märkts. Som många andra har jag fått återbetalningskrav. Självklart har jag överklagat så vi får se resultatet. Förutsättningarna för naturvårdsproduktion får en ordentlig knäck. Säkert bondförnuft är verkligen bra. Det jag tar med mig är att genom planering och att tänka före, går mycket arbete så mycket enklare. Vid hantering av djur går det som exempel lättare om alla är insatta i vad som ska göras och hur. Med nästan lite militäriskt upplägg så flyter det på. Utifrån detta hur blir dina strategier inför 213? Vi kommer troligen inte klara foderbehovet. Jag har tingat upp foder för att säkra tillgång fram i vår. Det är viktigt att följa utvecklingen för nya jordbrukspolitiken. Man måste vara påläst och insatt för att kunna agera och anpassa verksamheten. Vår ERFA grupp håller ännu ihop där vi diskuterar förutsättningarna. Vi ser där att alla vi med köttproduktion har stora andelar av intäkterna som stöd eller ersättningar. Gruppen är ett bra sätt att få nya idéer och lösningar. Hur tänker du om ditt företagande 3 5 år? Jag har alltid haft en strävan att växa så jag tror att det kommer fortsätta. Annars finns det möjlighet att rationalisera verksamheten på många områden som mark, maskiner. Med mer extremväder så har vi att hantera stora flöden i åar och älvar framöver. Hur kan vi minska risken? För oss bönder är det ett viktigt arbete som myndigheterna har att ta tag i och hur vi kan medverka. Företagaren: Magnus Johansson Gård: Tulunda Företag: Enskild firma med 8 dikor, 72 ha åker och ca 95 ha betesmark. Anställda: Familjen 7

8 Avsändare: LRF Konsult Franzengatan Stockholm B Är det alltid lönsamt att köpa granngården? Svenska Jordbruksfastigheter ökar i värde. Enligt LRF Konsult statistik har markvärdet vid försäljning ökat med 85 procent mellan Ökningen beror av att det finns personer som vill köpa den mark som är ute till försäljning, samt till det pris som bjuds ut. Jordbruksfastigheter anses som en säker investering när det är kris i Europa. För den som har pengar och vill placera dessa när aktiebörser faller så har fastigheter varit en säker placering. Två tredjedelar av svenska jordbruksfastigheter köps av svenska bönder Ofta är det en närliggande granne som köper i konkurrens med andra budgivande aktörer. Värdestegringen på fastigheter är ett resultat av att intresserade bjuder på varandra. För varje affär som görs så höjs ribban. När mäklaren sätter ut nästa gård så är den satt till ett högre utgångsläge motsvarande de förra affärerna. Någon har hört att prisnivån ligger på denna nivå och lägger ett bud varpå öppen budgivning följer och så har priset ökat igen. Support finns ofta från finansiärer när det gäller köp av fast egendom eftersom investeringen medför en liten risk. Ofta resonerar man att chansen aldrig mer kommer tillbaka. Man antar att marginalkostnaderna minskar minst i motsvarande grad som den ökade räntekostnaden vilket inte alls är säkert. En annan anledning att köpa är då man behöver mark för spridningsareal eller foderproduktion till befintliga djur. Värdestegringen har bidragit på ett positivt sätt för de företag som haft det besvärligt de senaste åren. Ökat låneutrymme har täckt upp för dålig lönsamhet och man har fått nya lån för det akuta likviditetsbehovet. Vid jämförelse med en arrenderad fastighet finns inte denna möjlighet vilket skapar risk för allvarliga likviditetsproblem om du bara har arrenderad mark. Om man inte belånat fastigheten ytterligare så kan man istället få mer pengar över tack vare värdestegringen när man en gång säljer fastig heten. Följden av värdestegringen blir tyvärr också att räntekostnaden ökar och tär på resultat. Även arrendekostnaden dras med och ökar indirekt. Lantbrukets marginal krymper och det blir mindre resultat kvar på sista raden. Man kan säga att värdet i produktionen kapitaliseras in i marken och kommer inte den aktive lantbrukaren och produktionsjordbruket till godo. Eftertanke: Värdestegringen på mark i kombination med ny teknik till djurstallar har medfört att de nyinvesterade lantbruksföretagen ofta har en kraftig kapitalkostnad att hantera. Det är dessa företag som skall vara morgondagens primärproduktion. Med den ökade belåningen ökar också risken, den totala kostnaden för mark och byggnader finns med hela tiden. Den större fasta kostnaden skall bäras av samma produktion som genererar medel för detta samt räcka till arbetsersättning med mera. För företaget som vill köpa granngården är en fullständig analys nödvändig innan man agerar. Man måste analysera om man verkligen behöver tillköpet för produktionens utveckling. Kanske det till och med blir en belastning som gör att man får sämre möjligheter att få ett godtagbart resultat. Med stigande markpriser är det inte självklart att resultaträkningen förbättras för företaget. Man utsätter sig även för en stor risk vid ränteuppgång. En grundlig analys av hela företaget med rätt ställda krav på företagets avkastning och resultaträkning i relation till insatt arbetstid bör alltid ske. Annars riskeras att försätta sig i en ohållbar livssituation. Man får även bestämma sig för om det är ägandet eller resultaträkningen som är det viktiga för mig. Ibland finns det mer lönsamma strategier och arbetsätt att utveckla företaget på än att köpa granngården. Långsiktig lönsamhet Preliminärt kommer den långsiktiga lönsamheten för samtliga produktionsgrenar ligga under den hållbara nivån för att kunna skapa tillväxt och mer sysselsättning. Den långsiktiga nivån som behövs, anses vid användandet av nyckeltalet, resultat före avskrivningar minus finansnetto i förhållande till omsättningen vara minst 32 procent för växtodlingsföretaget, 35 procent för mjölkföretaget och 27 procent för grisköttsföretaget. Den långsiktiga nivån ger inte full kostnadstäckning men väl ersättning till eget arbete. I diagrammet på första sidan får växtodlingsmedelföretaget inte långsiktig lönsamhet utan det saknas 2 procentenheter. Preliminärt bedöms lönsamheten för 212 i växtodlingsföretaget hamna på 3 procent. Med alla andra faktorer oförändrade skulle det krävas 4 procent högre växtodlingsintäkter för att nå tillväxtnivån. Växtodlingsföretaget är den enda driftsinriktningen som för 212 är i närheten att nå långsiktig lönsamhetsnivå. Preliminärt når grisköttsföretaget 1 procent som resultat före avskrivningar minus finansnetto i förhållande till omsättningen. Det saknas hela 17 procentenheter eller cirka 3 procent högre djurintäkter jämfört med vad man fick under 212 att för nå långsiktig lönsamhet. I mjölkföretaget är preliminära värdet 2 procent och för långsiktig lönsamhet saknas det i mjölkföretaget därmed 15 procentenheter eller cirka 1 öre per kilo mjölk jämfört med vad man haft under 212. Projektledare: Jimmy Larsson Grafisk form: Joel Ledin Tryck: Strålfors Upplaga: 2 ex LRF Konsult analysgrupp: Jan Lagerroth, Anders Dahlsjö, Ingvar Eriksson, Stefan Nypelius Tendenspilar sid 2 6 avser: Pil för produktpris visar tendens år 212 jämfört med år 211. Pil för driftresultat visar prognos för helår 212 jämfört med 211 Utgivningsplan: 1 mars 213 ISBN nr Allt innehåll i denna rapport: LRF Konsult LRF Konsult är Sveriges största rådgivnings- och redovisningsföretag med fler än 1 5 medarbetare. Våra specialister och rådgivare inom ekonomi, juridik, affärsrådgivning och fastighetsförmedling finns på över 135 orter över hela landet. På lrfkonsult.se hittar du uppgifter om närmaste kontor. Vill du hellre ringa är numret