KALLELSE KOMMUNFULLMAKTIGE. 14juni2017. Kommunfullmäktige bjuder ledamöter och ersättare på kaffe och fralla vid pausen ca kl.

Transkript

1 KALLELSE KOMMUNFULLMAKTIGE 14juni2017 Kommunfullmäktige bjuder ledamöter och ersättare på kaffe och fralla vid pausen ca kl. 16:00

2 Information Kan du inte närvara? Både ledamöter och ersättare ska meddela om man inte kan närvara vid sammanträdet. Anmälan sker till eller till Annika Thorström, tel alt. Anna-Lena Lundin, tel Adressändring? Om du byter adress eller telefonnummer ska detta anmälas till kommunledningskontoret (e-post eller telefon se ovan). Interpellationer Ska du lämna en interpellation ska den vara inkommen till kommunledningskontoret, administrativa avdelningen, senast kl. 12:00 dagen före sammanträdet för att kopieras upp och lämnas ut vid sammanträdet. Ska du svara på en interpellation skall svaret vara inkommet senast kl. 12:00 dagen före sammanträdet. Dessutom skall interpellanten få ta del av svaret senast dagen före sammanträdet. Detta kan kommunledningskontoret, administrativa avdelningen, hjälpa till med om du inte själv har möjlighet. Motioner Ny motion skalllämnas till kommunledningskontoret, administrativa avdelningen, senast kl. 12:00 dagen före sammanträdet för att kunna kopieras upp till sammanträdet. Motioner som inkommer senare får motionären själv kopiera upp om det skalllämnas på sammanträdet. Allergi, astma, doftöverkänslighet Tänk på att visa hänsyn vid mötet och använd inte parfym, rakvatten eller andra starkt doftande hygienartiklar. Ta inte med citrusfrukter och nötter! Saknar du något i kallelsen eller har andra synpunkter? Hör av dig till Annica Åberg annlca.aberg@uddevalla.se alt tel

3 Kallelse Föredragningslista Kommunfullmäktige 1(3) Sammanträde Kommunfullmäktige Plats och tid Bohusläns museum kl. 13:00 onsdagen den 14 juni 2017 Ordförande sekreterare Alf Gillberg Annica Åberg Föredragningslista Föredragande l. Upprop och val av justerande samt bestämmande av tid för justering Dnr KS Utdelning av kommunens folkhälsopris 2017 Dnr KS 2016/ Motion från David Sahlsten (KO) om att utforma avspärrningarna i Uddevalla centrum på ett mer estetiskt tilltalande sätt Dnr KS 2017/ Kommunens delårsrapport april 2017 Dnr KS 2017/ Tomträttsavtal för BMK Uddevalla gällande Glimmingen 1:2 med flera D nr KS 20 l 7/ Ändring i socialnämndens reglemente samt tillsynsavgifter med anledning av ny lag om elektroniska cigaretter Dnr KS 2017/ Ansvar för byggnadskultur och kultur inom offentlig fysisk miljö samt beredning av namnärenden, uppdrag från kommunstyrelsen D nr KS 2016/ Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän, medlemsavgift 2018 DnrKS 2017/ Ansökan om statsbidrag hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Dnr KS 2017/00340 l O. Kommunens flerårsplan med budget 2018 Dnr KS 2017/00297

4 Kallelse Föredragningslista Kommunfullmäktige 2(3) Föredragningslista 11. Antagande av fördjupad översiktsplan över Uddevalla tätort Dnr KS 2017/00111 Föredragande Kompletta handlingar finns på och på kommunledningskontoret 12. Ändring av Fyrbodals kommunalförbunds förbundsordning Dnr KS 2017/ Justering av amorteringsplan för borgensåtagandet till Uddevalla skolfartygsstiftelse Dnr KS 2017/ Årsredovisning samt revisionsberättelse 2016 för Fyrbodals kommunalförbund Dnr KS 2017/00314 Kompletta handlingar finns på och på kommunledningskontoret 15. Tolkförmedling Väst- Årsredovisning och revisionsberättelse för år 2016 Dnr KS 20 l 7/ Granskning av det systematiska kvalitetsarbetet inom skolan, revisionsrap port Dnr KS 2017/ Granskning av målstyrning för god ekonomisk hushållning, revisionsrapport Dnr KS 2017/ Avsägelse från Urban Forsberg som revisor för stiftelsen Barnhemmets Vänner Dnr KS 2017/ Avsägelse från Maria Winter {SD) som ledamot i vänortskommitfeen Dnr KS 2017/ Avsägelse från Åsa Magnor {S) från uppdraget som ersättare i kommunfullmäktige Dnr KS 2017/ Förtydligande av val av revisoruppdrag till Uddevalla Hamnterminal AB, Uddevalla Omnibus AB, Uddevalla Turisttrafik AB och Väst Vatten AB Dnr KS 2017/00270

5 Kallelse Föredragningslista Kommunfullmäktige 3(3) Föredragningslista Föredragande 22. Avsägelse från Maj Olsson (M) av uppdraget som ledamot i kommunens revisorer D nr KS 2017/ Avsägelse från Lennart Sköld (V) för uppdraget som nämndeman i Uddevalla domsaga Dnr KS 2017/ Anmälningsärenden till kommunfullmäktige D nr KS 20 l 7/0000 l 25. Nya motioner, interpellationer, enkla frågor, medborgarförslag Dnr KS Ledamot och ersättare som är hindrad att delta i sammanträdet ska anmäla detta till kommunledningskontoret@uddevalla.se eller till Annika Thorström, te l alt. Anna-Lena Lundin, tel Tänk på att visa hänsyn vid mötet och använd inte parfym, rakvatten eller andra starkt doftande hygienartiklar.

6 Protokoll Kommunstyrelsen Dnr KS 2017/00083 Motion från David Sahlsten (KO) om att utforma avspärrningarna i Uddevalla centrum på ett mer estetiskt tilltalande sätt Sammanfattning David Sahlsten (KD) föreslår i en motion att avspärrningen av kajerna i centrala Uddevalla ska utformas på ett mer estetiskt tilltalande sätt, än det nuvarande kravallstaketet. Kommunfullmäktige beslutade att remittera motionen till samhälls byggnadsnämnden. Samhällsbyggnadsnämnden besvarar motionen med att förvaltningen undersöker olika alternativ för att göra avspärrningarna mer estetiskt tilltalande och arbetar med att ta fram förslag och kostnadsberäkning för detta. Det kan till exempel handla om att ersätta kravallstaketet med ett staket i exempelvis trä. Ambitionen är att förändringarna av avspärrningarna ska vara åtgärdat till sommaren. I samband med detta kommer samhällsbyggnadsnämnden, tillsammans med bland andra Bohusläns museum, att informera om vad som händer i området, varför och vad kommunen avser göra för att åtgärda översvämningsproblematiken. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Samhällsbyggnadsnämndens protokoll Samhällsbyggnads tjänsteskrivelse Kommunfullmäktiges protokoll Motion från David Sahlsten (KD), Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att med ovan anse motionen besvarad. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

7 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret (1) Dn r KS 2017/00083 Handläggare Förvaltningssekreterare Annica Åberg Telefon annica.aberg@uddevalla. se Motion från David Sahlsten (KD) om att utforma avspärrningarna i Uddevalla centrum på ett mer estetiskt tilltalande sätt Sammanfattning David Sahlsten (KD) föreslår i en motion att avspärrningen av kajerna i centrala Uddevalla ska utformas på ett mer estetiskt tilltalande sätt, än det nuvarande kravallstaketet. Kommunfullmäktige beslutade att remittera motionen till samhälls byggnadsnämnden. Samhällsbyggnadsnämnden besvarar motionen med att förvaltningen undersöker olika alternativ för att göra avspärrningarna mer estetiskt tilltalande och arbetar med att ta fram förslag och kostnadsberäkning för detta. Det kan till exempel handla om att ersätta kravallstaketet med ett staket i exempelvis trä. Ambitionen är att förändringarna av avspärrningarna ska vara åtgärdat till sommaren. I samband med detta kommer samhällsbyggnadsnämnden, tillsammans med bland andra Bohusläns museum, att informera om vad som händer i området, varför och vad kommunen avser göra för att åtgärda översvämningspro blematiken. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Samhällsbyggnadsnämndens protokoll Samhällsbyggnads tjänsteskrivelse Kommunfullmäktiges protokoll Motion från David Sahlsten (KO), Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att med ovan anse motionen besvarad. h-~ Peter Larsson Kommundirektör ~;;iidq Annica Åberg Förvaltningssekreterare Expediera till Motionären Samhällsbyggnadsnämnden

8 Protokollsutdrag Samhällsbyggnadsnämnden Dnr SBN 2017/00094 Remiss: Motion från David Sahlsten (KD) om att utforma avspärrningarna i Uddevalla centrum på ett mer estetiskt tilltalande sätt Sammanfattning David Sahlsten (KD) har i en motion till Uddevalla kommunfullmäktige framfört förslaget att avspärrningen av kajerna i centrala Uddevalla ska utföras på ett mer estetiskt tilltalande sätt än med det nuvarande kravallstaketet. Samhällsbyggnadsnämnden har fått förslaget för remissyttrande. Samhällsbyggnadsförvaltningen delar motionärens synpunkter fullt ut. Det ser inte roligt ut med dagens avspärrningar som behöver snyggas till. Just nu tittar vi på olika alternativ inför sommaren. Det kan handla om att "klä" in karavallstaket i något mer tilltalande, eller att helt ersätta kravallstaket med ett byggt staket i t ex trä. Ett förslag och kostnadsberäkning kommer att finnas framme under april månad. I samband med detta kommer vi också, bl a tillsammans med museet, att berätta vad som händer, varför och hur vi avser att åtgärda översvämningsproblematiken. Detta kommer att ske genom information i området som belyser vägen till dagens situation och vägen ut ur den. Vår ambition är att detta arbete ska vara fullföljt till sommaren, för att åstadkomma något lite trevligare av en trist situation. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad Motion från David Sahlsten, 20 l Beslut i kommunfullmäktige, Yrkanden Martin Pettersson (SD): avslag till motionen. Maria Johansson (L), Mikael Staxäng (M), Stig Olsson (C) och Anders Karlsson (KD): bifall till förslaget i handlingarna Propositionsordning Ordförande ställer proposition på Maria Johanssons (L).fl. yrkande mot Martin Petterssons (SD) yrkande och finner att nämnden beslutar i enlighet med Maria Johanssons (L) m.fl. yrkande. Beslut Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige att anse motionen besvarad Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

9 Protokollsutdrag Samhällsbyggnadsnämnden Forts. 166 Reservatlon Martin Pettersson (SD) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande Vid protokollet Sebastian Johansson Justerat Gunilla Magnusson Martin Pettersson Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Sebastian Johansson Expedierat Samhällsbyggnad Kommunstyrelsen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

10 Tjänsteskrivelse Samhällsbyggnad (2) D nr SBN 20 l 7/00094 Handläggare Utredare Stefan Björling Telefon stefan. b j orling@uddevalla. se Remiss: Motion från David Sahlsten {KO) om att utforma avspärrningarna i Uddevalla centrum på ett mer estetiskt tilltalande sätt Sammanfattning David Sahlsten (KD) har i en motion till Uddevalla kommunfullmäktige framfört förslaget att avspärrningen av kajerna i centrala Uddevalla ska utföras på ett mer estetiskt tilltalande sätt än med det nuvarande kravallstaketet. Samhällsbyggnadsnämnden har fått förslaget för remissyttrande. Samhällsbyggnadsförvaltningen delar motionärens synpunkter fullt ut. Det ser inte roligt ut med dagens avspärrningar som behöver snyggas till. Just nu tittar vi på olika alternativ inför sommaren. Det kan handla om att "klä" in karavallstaket i något mer tilltalande, eller att helt ersätta kravallstaket med ett byggt staket i t ex trä. Ett förslag och kostnadsberäkning kommer att finnas framme under april månad. I samband med detta kommer vi också, bl a tillsammans med museet, att berätta vad som händer, varför och hur vi avser att åtgärda översvämningsproblematiken. Detta kommer att ske genom information i området som belyser vägen till dagens situation och vägen ut ur den. Vår ambition är att detta arbete ska vara fullföljt till sommaren, för att åstadkomma något lite trevligare av en trist situation. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad Motion från David Sahlsten, 20 l Beslut i kommunfullmäktige, Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige att anse motionen besvarad

11 Protokollsutdrag Kommunfullmäktige D nr KS 2017/00083 Motion från David Sahlsten (KO) om att utforma avspärrningarna i Uddevalla centrum på ett mer estetiskt tilltalande sätt Beslut Kommunfullmäktige beslutar att remittera motionen till samhällsbyggnadsnämnden. Vid protokollet Annica Åberg Justerat AlfGillberg, Marie-Louise Ekberg, David Sahlsten Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Annica Åberg Expedierat Samhällsbyggnadsnämnden David Sahlsten Justerandes signatur U t drags bestyrkande

12 Kristdemokraterna MOTION Gör om avspärrningarna i Uddevalla centrum Kajerna i Uddevalla centrum har varit avstängda sedan 14 juli förra året. Det är bara att beklaga att avstängningen troligen kommer pågå i flera år till (byggstart är tidigast hösten 2018). Att avspärrningarna fick göras utan vidare genomtänkt estetisk utformning är förståeligt men nu borde läget vara annorlunda. För att inte i onödan fortsätta förfulningen ett av våra viktigaste turiststråk så bör avstängningen kunna ske med annat än kravallstaket. Kanske kan man åtminstone klä dessa i något lämpligt material så de går att måla på och låta skolorna få vara med i detta. l bästa fall kan vi då skapa något positivt och intressant i denna tråkiga situation. Förslag: Byt ut dagens fula staket eller utforma dem på ett mer estetiskt tilltalande sätt. Uddevalla David Sahlsten (KD) Ledamot kommunfulllmäktige

13 Protokoll Kommunstyrelsen Dnr KS 2017/00280 Kommunens delårsrapport april 2017 Sammanfattning Kommunledningskontoret, genom ekonomiavdelningen, redovisar årets forsta delårsrapport. Rapporten omfattar utfallet for perioden januari -april samt en prognos för helåret. Enligt "Riktlinjer för styrning och ledning" ska kommunen årligen upprätta två delårsrapporter, en för perioden januari - april och en for januari- augusti. Rapporten for augusti är den lagreglerade rapporten som också är föremål för revisionens granskning. Vid varje tillfälle görs även en årsprognos för kommunen och sammanställd redovisning for kommunkoncernen. Delårsrapporten innehåller en prognos för måtten i kommunfullmäktiges styrkort vilka tillsammans ska ge en indikation på om kommunen bedöms uppnå god ekonomisk hushållning eller inte vid årets slut. Nämndernas och foretagens redovisningar finns som separata dokument för fordjupning. Kommunens delårsrapporter samt nämndernas och foretagens redovisningar finns på Uddevalla kommuns hemsida. Christer Hassiebäck (UP), Magnus Jacobsson (KD) och Carin Ramneskär (M) yttrar sig i ärendet. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Kommunens delårsrapport april 20 l 7. Beslut Kommunstyrelsen foreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna delårsrapporten. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

14 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret (1) D nr KS 2017/00280 Handläggare Ekonomichef Kenneth Erlandsson Telefon kenneth.erlandsson@uddevalla.se Kommunens delårsrapport april 2017 Sammanfattning Kommunledningskontoret, genom ekonomiavdelningen, redovisar härmed årets första delårsrapport. Rapporten omfattar utfallet för perioden januari - april samt en prognos för helåret. Enligt "Riktlinjer för styrning och ledning" ska kommunen årligen upprätta två delårsrapporter, en för perioden januari- april och en för januari -augusti. Rapporten för augusti är den lagreglerade rapporten som också är föremål för revisionens granskning. Vid varje tillfälle görs även en årsprognos för kommunen och sammanställd redovisning för kommunkoncernen. Delårsrapporten innehåller en prognos för måtten i kommunfullmäktiges styrkort vilka tillsammans ska ge en indikation på om kommunen bedöms uppnå god ekonomisk hushållning eller inte vid årets slut. Nämndemas och företagens redovisningar finns som separata dokument för fördjupning för den intresserade. Kommunens delårsrapporter samt nämndemas och företagens redovisningar finns på hemsidan Uddevalla.se under rubriken "Kommun och Politik/Kommunfakta/Ekonomi/ Ekonomi och budget/delårsrapporter". Delårsrapporten kommer att skickas via e-post till kommunstyrelsens ledamöter och ersättare onsdag Ekonomiavdelningen lämnar en övergripande redogörelse vid kommunstyrelsens sammanträde i maj. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Kommunens delårsrapport april 2017 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås kommunfullmäktige besluta att godkänna delårsrapporten. Peter Larsson Kommundirektör Kenneth Q landsson Ekonomichef Expediera till

15 DELÅRSRAPPORT APRIL 2017 UDDEVALLA KOMMUN

16 DELÅRSRAPPORT APRIL 2017 UDDEVALLA KOMMUN 6 13 Måluppfyllelse verksamhet * Finansiella mål * 4 * Kommunfullmäktige följer 22 verksamhetsmått och 4 fi nansiella mått som mäts i tre perspektiv, medborgare, medarbetare samt ekonomi. Kommunen anses ha god ekonomisk hushållning när de 26 målsättningarna från kommunfullmäktiges styrkort visar på god måluppfyllelse kommer 19 verksamhetsmått och 4 fi nansiella mått att mätas. Måtten anges på sidan 11. Delårsresultat -18 mkr Invånarantal God ekonomisk hushållning uppnås? NEJPrognos 2017 Resultat Balanskravet uppfylls? JAPrognos 2017 Budgetavvikelse nämnder personer mkr mkr Prognos 2017 Prognos

17 DELÅRSRAPPORT APRIL 2017 UDDEVALLA KOMMUN FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Viktiga händelser under perioden Det kommunövergripande arbetet med projektet Hälsoresan har startat upp. Målet är att vara ett attraktiv arbetsgivare genom att förena väl fungerande verksamhet med hållbart arbetsliv och yrkesliv för de anställda. Inom förskole- och grundskolverksamheten pågår ett fortsatt intensivt arbete med att lösa lokalbehov och bemanning i och med en starkt ökande demografisk påverkan och en hög andel nyanlända barn och elever. Socialnämnden har påbörjat några av de långsiktiga åtgärderna för att möta framtidens behov och en ekonomi i balans såsom exempelvis hemtjänstmodell, vårdbehovsmodell och handlingsplan för välfärdsteknik. Den nya samhällsbyggnadsförvaltningen börjar hitta sin form. Under detta första tertial har 30 av 31 chefer tillsats och projektorganisationen är satt för utveckling av det processorienterade arbetet. Kulturskolan har bedrivit gratis kulturverkstad på Dalaberg och Hovhult, med hjälp av etableringsstödet för nyanlända. Omvärldsanalys Sverige är i högkonjunktur Tillväxten i den svenska ekonomin är för närvarande stark, med kraftig sysselsättningsökning och bra tillväxt i skatteunderlaget. Vi befinner oss i en högkonjunktur. Efterfrågan på arbetskraft är stor och det blir allt svårare för arbetsgivarna att hitta arbetskraft med rätt kompetens, inte minst i kommuner och landsting. Högkonjunkturen väntas kulminera under Befolkningen växer, särskilt i yngre och äldre åldrar. Sedan början av 1980-talet har demografiska förändringar inneburit ökade verksamhetskostnader med i genomsnitt Invånarantal delårsrapport april cirka en halv procent per år. För 2017, och även de närmaste 2-3 åren, räknar Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) med att tillväxten i skatteunderlaget sjunker medan de demografiskt betingade kostnaderna fortsätter öka i snabb takt. SKL bedömer att BNP-tillväxten i år blir 2,8 % jämfört med 3,3 % föregående år. Årets nedgång ser ut att bli starten på en lite längre nedgångsperiod. Hög efterfrågan på arbetskraft Efterfrågan på arbetskraft förväntas vara fortsatt hög under Den fleråriga trenden med allt färre inskrivna arbetslösa har dock under första delen av året planat ut då många nyanlända anmält sig som arbetssökande. Arbetslösheten i Uddevalla var i april 8,5 %, vilket är en minskning från 8,9 % i mars men en ökning från 8,2 % i april I riket var arbetslösheten i april 7,5 % vilket är samma nivå som april föregående år men en minskning från 7,6 % i mars

18 DELÅRSRAPPORT APRIL 2017 UDDEVALLA KOMMUN Högre inflation Inflationstakten över 12 månader var 1,9 % i april, vilket är 0,6 % högre jämfört med mars. Inflationstakten enligt måttet KPIF (KPI med fast ränta) var 2,0 % i april jämfört med 1,5 % i mars. Detta mått kan komma att ersätta Riksbankens koppling av inflationsmålet till KPI. Dämpad ökningstakt av invånarantalet I slutet av april hade Uddevalla ca invånare, en ökning med ca 170 personer under årets första fyra månader (+285 motsvarande period 2016). Detta indikerar att den tidigare höga befolkningstillväxten dämpats. Under senare delen av året väntas dock tillväxttakten öka något igen. (Källor: SKL Ekonomirapporten april 2017, SCB, Arbetsförmedlingen samt KIR) Ekonomiskt resultat för perioden KOMMUNEN Resultat Periodens resultat uppgår till -18 mkr ( : +7). Inga jämförelsestörande poster finns för perioden. Effekter av årets nya löneavtal finns beräknat för perioden och har lagts till resultatet. Vid en jämförelse med tidigare år är det mer intressant att jämföra resultatnivån exkl. jämförelsestörande poster. Årets delårsresultat på -18 (+5) mkr är då 23 mkr lägre än motsvarande resultat för 2016 och 13 mkr sämre än genomsnittet för perioden Nämndernas resultat mot budget avviker endast med 2 mkr. Det budgeterade periodresultatet uppgår till - 47 mkr. Skillnaden på 29 mkr mot budget beror bl a på något bättre samlat resultat än planerat för nämnderna och periodiseringseffekter av nytt löneavtal. Verksamhetens nettokostnader, exklusive jämförelsestörande poster, ökar med 7,8 % jämfört med föregående år. Ökningen av skatter, generella statsbidrag och utjämning jämfört med 2016 är 5,5 %. Skatter, generella statsbidrag och utjämning ger relativt små avvikelser från budget. Avvikelsen uppgår till 3 mkr vilket motsvarar mindre än 0,5 %. Finansnettot uppgår till 8 mkr vilket är ca 5 mkr bättre än budget. Den positiva avvikelsen beror på att kommunen from 2016 i sin helhet bokför återbäringen från Kommuninvest som en finansiell intäkt. Återbäringen för 2016 uppgår till 4,3 mkr. Låneskuld Medellåneskulden tom april var mkr. Budgeterad medellåneskuld för helåret är mkr. Den lägre låneskulden jämfört med budget beror på lägre egna investeringsutgifter än budgeterat samt lägre utlåning till koncernföretagen. Den genomsnittliga räntan på de långfristiga lånen uppgår till 1,70 % (1,68 %). Budgeterad räntesats för helåret är 2,05 %. mkr Resultat delårsrapport april mkr Investeringar delårsrapport april Resultat Exkl jämförelsestörande poster Investeringar 4

19 DELÅRSRAPPORT APRIL 2017 UDDEVALLA KOMMUN Investeringar Investeringarna är betydligt lägre i förhållande till budget och uppgår till ca 38 mkr mot en budgeterad nivå efter fyra månader på 105 mkr (= 1/3 av årsbudgeten). De enskilt största investeringsutgifterna för perioden avser reinvestering av Landbadet med 1,2 mkr, moduler till grundskola 4,2 mkr, planerat underhåll fastigheter 5,5 mkr (effekt komponentredovisning) samt utgifter för de pågående projekten, Källdalsskolan 6,4 mkr och Framtidens Bad 2,0 mkr. mkr Låneskuld delårsrapport april KONCERNEN Resultat Resultatet uppgår till 35 mkr och består av kommunens resultat på -18 mkr, UUAB-koncernen 31 mkr, Uddevallahem 22 mkr, Uddevalla Vatten AB 0 mkr, Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän 1 mkr, Ljungskilehem 1 mkr samt HSB s stiftelse Jakobsberg 1 mkr. Av bolagen inom UUAB redovisar koncernen Uddevalla Energi AB det största enskilda resultatet på 31 mkr. Verksamhetens nettokostnader, exklusive jämförelsestörande poster, har ökat med 8,4 % jämfört med föregående år. Investeringar Nettoinvesteringarna uppgår till 199 mkr att jämföra med en budgeterad nivå efter fyra månader på 320 mkr. Koncernföretagens investeringar uppgår till 162 mkr där merparten av investeringarna återfinns hos Uddevallahem, Uddevalla Energi AB och Uddevalla Vatten AB mkr Kommun Vidareutlåning Resultat delårsrapport april - koncernen Resultat Exkl jämförelsestörande poster

20 DELÅRSRAPPORT APRIL 2017 UDDEVALLA KOMMUN RESULTATRÄKNING KONCERNEN Budget 2017 Belopp i mkr Prognos 2017 Bokslut 2016 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Jämförelsestörande poster Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Andel i intressebolags resultat Finansiella intäkter Finansiella kostnader Skatt Redovisat resultat KOMMUNEN Budget 2017 Belopp i mkr Prognos 2017 Bokslut 2016 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Jämförelsestörande poster Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Redovisat resultat Redovisningsprinciper Kommunen tillämpar fr o m räkenskapsåret 2017 komponentredovisning på större anläggningar, verksamhetsfastigheter samt gator och vägar. Samtidigt har också övergång skett till huvudmetod för redovisning av lånekostnader, d v s samtliga lånekostnader belastar resultatet för den period de hänför sig till. Förändringarna är i enlighet med Rådet för kommunal redovisnings rekommendationer. Jämförelsetalen är inte omräknade på grund av betydande svårigheter att beräkna. I övrigt tillämpas samma redovisningsprinciper och beräkningsmetoder som i senaste årsbokslut. Majoriteten av de kommunägda bolagen och stiftelserna som ingår i koncernredovisingen har upprättat sina bokslut enligt K3 regelverket. De mindre stiftelserna HSB stiftelse Jakobsberg och Gustafsbergsstiftelsen tillämpar inte K3. Anpassning till kommunens redovisningsprinciper i koncernredovisning har inte skett fullt ut. Olikheter i koncernredovisningen som ej justerats för är pensionsredovisning och till vissa delar även komponentavskrivning. Komponentindelning i anläggningar är genomförd hos alla med undantag av HSB stiftelse Jakobsberg och Gustafsbergsstiftelsen. En förändring i koncernen är att Uddevalla Vatten AB s ägarandel i Västvatten AB har minskat från 65% till 53%. Det beror på att från och med 2017 blev också Sotenäs kommun delägare i Västvatten AB. 6

21 DELÅRSRAPPORT APRIL 2017 UDDEVALLA KOMMUN BALANSRÄKNING KONCERNEN KOMMUNEN TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Pågående arbete Finansiella anläggningstillgångar Värdepapper, andelar och bostadsrätter Långfristiga fordringar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Exploateringsområden och förråd/lager Kortfristiga fordringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Periodens resultat Summa eget kapital Avsättningar Avsättningar för pensioner Uppskjuten skatteskuld Övriga avsättningar Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Ställda säkerheter Ansvarsförbindelser

22 DELÅRSRAPPORT APRIL 2017 UDDEVALLA KOMMUN EKONOMISKT UTFALL /DRIFTREDOVISNING Ekonomiskt utfall (mkr) Resultat tom Resultat tom Budget tom Avvikelse mot periodiserad budget Prognos helår Nämnder och styrelser Kommunfullmäktige 0,8 1,5 0,8 0,0-0,4 Kommunstyrelsen 5,3 2,6-3,0 8,3 0,3 Barn och utbildningsnämnden -38,0-25,0-45,0 7,0-6,0 Socialnämnden -23,8-7,6-12,6-11,2-8,0 Samhällsbyggnadsnämnden -10,8 2,4-6,6-4,2-4,6 Kultur och fritidsnänmnden 0,4-0,4-1,7 2,1 0,0 Valnämnden 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Koncernföretag Uddevalla Utvecklings AB 5,1-0,3-0,4 5,5 4,2 Uddevalla Energi AB (koncernen) 31,2 36,0 32,7-1,5 38,2 Uddevalla Hamnterminal AB 4,6 3,0 1,5 3,1 6,6 (koncernen) Uddevalla Omnibus AB -2,4 0,2 0,0-2,4-1,5 Uddevalla Turism AB -1,9-1,8-2,2 0,3-4,4 Uddevalla Vatten AB 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Västvatten AB (53 %) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Bostadsstiftelsen Uddevallahem 22,0 8,9 6,9 15,1 39,2 (koncernen) Stiftelsen Ljungskilehem 1,1 1,0 0,2 0,9 0,6 HSB Norra Bohusläns stiftelse 1,0 1,9-3,9 4,9-4,0 Jakobsberg i Uddevalla (koncernen) Gustafsbergsstiftelsen -2,7-0,7 0,0-2,7 0,0 Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän (64,15%) 0,7 0,7-0,7 1,4 1,9 8

23 DELÅRSRAPPORT APRIL 2017 UDDEVALLA KOMMUN HELÅRSPROGNOS Kommunens resultatprognos Årets resultat är budgeterat till 64 mkr. Prognosen visar ett överskott på 65 mkr, vilket innebär en positiv budgetavvikelse på 1 mkr. Totalt uppvisar nämnderna ett prognosticerat underskott på -19 mkr. Skatteintäkterna visar ett överskott på 7 mkr jämfört med budget. Finansnettot är positivt, 4 mkr bättre än budget. Övriga ofördelade poster visar ett överskott, 9 mkr bättre än budget. Avsättningen för Torp Östra var planerad att avslutas Eftersom inget besked kom från Trafikverket, som utreder området för gång och cykelvägar till bussterminalen, avvaktar kommunen fortfarande slutligt besked. Om inget samarbete nås kommer 13 mkr att återföras till resultatet, vilket i så fall kommer att öka resultatprognosen. Nuvarande prognosresultat med överskott om 65 mkr kan jämföras med 2016 års överskott på 134 mkr (exkl jämförelsestörande poster). Förklaring till prognosen nämnderna Prognosen för nämndernas resultat visar ett samlat underskott på -19 mkr. Prognosen för socialnämnden pekar mot ett underskott vid årets slut på -8,0 mkr. De verksamheter som i prognosen visar större avvikelser mot budgeten är sådana där enskilda personer beviljas ett individuellt beslut om insats. Att budgeten inte räcker till beror på volymökningar. Fler personer efterfrågar insatser och bedöms ha rätt till dem. Tre områden har betydande svårigheter att bedriva verksamheten inom tilldelad budget. Dessa är resursfördelningen till hemtjänst och boendestöd, boende enl. LSS för barn och unga samt personlig assistans enl. LSS. Barn- och utbildningsnämndens prognostiserar ett underskott på -6,0 mkr. Nämndens delårsresultat är något lägre än fjolårets men budgetavvikelsen är liknande vilket indikerar möjlighet att nå budgetbalans. Kostnadsutvecklingen ligger på en fortsatt hög nivå. De nationella reformerna inom förskola och grundskola, kommunala satsningar inom förskola och vuxenutbildning samt bibehållen lärartäthet bidrar till utvecklingen. Intäkterna kopplat till de nyetablerade eleverna bibehålls på en fortsatt hög nivå men lägre ersättningar är att vänta i slutet av året eller under Den demografiska påverkan och hög andel nyetablerade elever får effekt för rekryteringsoch lokalsituationen. De ytterligare kommunala kostnader detta kommer att medföra är svåra att förutse. Samhällsbyggnadsnämndens prognos för helåret förväntas bli ett underskott på -4,6 mkr. De främsta orsakerna till den negativa avvikelsen är en utbetalning till Ljungskile tennisklubb på 3,5 mkr enligt beslut i kommunfullmäktige, en obudgeterad taxehöjning på dagvatten på -0,9 mkr, nedtagning av sjuka almar -1,0 mkr och åtgärder för skredrisker på ca -1,0 mkr. Kultur och fritidsnämndens prognos för helåret beräknas ge ett nollresultat. Kommunstyrelsen prognostiserar ett överskott på 0,3 mkr. Förklaring till prognosen övrigt ofördelat Övrigt ofördelat avser vissa kommungemensamma poster som sammantaget visar ett överskott på 9 mkr jämfört med budget. En större post är pensionskostnaderna som beräknas ge ett överskott på 7 mkr. Lägre arbetsgivaravgifter för äldre beräknas ge ett överskott på 5 mkr. Avsatta 9

24 DELÅRSRAPPORT APRIL 2017 UDDEVALLA KOMMUN medel i pris- och lönereserv ger ett troligt överskott på 7 mkr då avtalsenliga löneökningar till vissa delar är uppskattade. Budgeterad driftreserven för nytt badhus beräknas ge överskott på 12 mkr. Ett större underskott mot budget är beslutad kompensation till socialnämnden för verksamheten med ensamkommande flyktingbarn på -15 mkr. Kompensationen krävs då årets statsbidrag inte förväntas täcka de kostnader som uppstår i omstruktureringen av verksamheten. Ytterligare finns också ett prognosticerat underskott på - 9 mkr för planerade effektiviseringseffekter inom Korpen-projektet som inte bedöms uppstå under året. Investeringar Prognosen för årets investeringar är 221 mkr mot budgeterat 316 mkr vilket innebär en avvikelse på 95 mkr. De enskilt största avvikelserna är ombyggnad av Äsperödsskolan (25 mkr) som uteblir på grund av att detaljplanen är överklagad, nybyggnation av Blekets förskola (10), ombyggnad av Skansens förskola (10 mkr) och Kungsgatan och delar av Norra Drottninggatan (8 mkr) på grund av senarelagda tidplaner. Balanskravsutredning Utifrån nuvarande prognos kommer balanskravsresultatet att bli 65 mkr, vilket innebär att det lagstadgade balanskravet kommer att klaras. Måluppfyllelse De fyra finansiella målen: nettokostnadsandel, soliditet (exklusive internbankens utlåning), investeringsnivå samt egenfinansiering av investeringar, hänger ihop och påverkar varandra. Under 2017 väntas kommunen överträffa budgeterat resultat. Investeringarna blir lägre än planerat. Det förbättrade resultatet och den lägre investeringsnivån minskar behovet av upplåning och därmed kommer också soliditeten att förbättrats. Sammantaget ger detta att alla fyra finansiella mål uppnås. God ekonomisk hushållning I kommunallagen anges att det för den kommunala verksamheten ska finnas verksamhetsmässiga och finansiella mål och riktlinjer som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Grundläggande är att verksamheten ska bedrivas kostnadseffektivt och ändamålsenligt samt att varje generation ska bära kostnaden för den service den konsumerar och inte belasta kommande generationer med kostnader eller åtaganden. Kommunens utgångspunkt för uppföljning är kommunens vision, strategisk plan med åtta prioriterade områden samt kommunfullmäktiges styrkort med målsatta mått. Målsättningarna i kommunfullmäktiges styrkort prognostiseras i samband med delårsrapporterna och följs upp i samband med i årsredovisningen. Uppdrag till nämnderna utifrån flerårsplan och andra styrande dokument redovisas i den utsträckning det har hänt något hittills under året alternativt att nämnderna har svårigheter att genomföra uppdragen. Kommunfullmäktige följer 22 verksamhetsmått och 4 finansiella mått som mäts i tre perspektiv, medborgare, medarbetare samt ekonomi. Kommunen har god ekonomisk hushållning när de 26 målsättningarna från kommunfullmäktiges styrkort visar på god måluppfyllelse. God måluppfyllelse innebär att 75 % av målen inom perspektiven medborgare och medarbetare samt perspektivet ekonomi ska vara uppnådda. För 2017 kommer 19 verksamhetsmått och fyra finansiella mål att mätas.ett verksamhetsmått räknas inte med på grund av låg svarsfrekvens och två verksamhetsmått kommer inte att mätas. God ekonomisk hushållning kommer inte att nås utifrån prognoserna som är gjorda för 2017, trots att de fyra finansiella målen nås och 13 av 19 (68 %) verksamhetsmått bedöms komma att nås. 10

25 DELÅRSRAPPORT APRIL 2017 UDDEVALLA KOMMUN Övergripande mål En social, ekologisk och ekonomisk hållbar samhällsutveckling för medborgarna MÅTT PROGNOS Föräldrars nöjdhet med förskolan För låg svarsfrekvens Elevers syn på skolan, årskurs 5 Mäts ej 2016, 2017 Elevers syn på skolan, årskurs 8 Mäts ej 2016, 2017 Andel behöriga till något nationellt program på gymnasiet Andelen elever gymnasieexamen inom 3 år Utbildningsnivå på eftergymnasial nivå Förbättrat företagsklimat Nya företag per 1000 invånare Förvärvsarbetande invånare år Integrationen skall förbättras i form av minskat utanförskap Boendesegregationen skall minska i kommunen Förutsättningarna för god och jämlik hälsa ska öka Medborgarnas möjlighet till delaktighet och infl ytande Brukarnas nöjdhet med särskilt boende Brukarnas nöjdhet med hemtjänsten Andel hushåll med försörjningsstöd som uppburit bistånd i mer än tre år Kvalitetsaspekter inom LSS grupp- och serviceboenden Kollektivresandet med stadstrafi ken ska öka Andelen inköpta ekologiska livsmedel Övergripande mål Medarbetarna mår väl, är delaktiga och känner stolthet över att utveckla Uddevalla kommun MÅTT Sjukfrånvaron bland Uddevalla kommuns medarbetare ska minska Mer jämställd löneutveckling där kvinnornas genomsnittliga lönesumma ska öka i förhållande till männens Andel ofrivilliga deltidstjänster PROGNOS Övergripande mål Medborgarna känner förtroende för hur resurserna används MÅTT Nettokostnadsandelen inkl fi nansnetto i % av skatter Soliditeten ska öka (%) Investeringsnivå i % av skatteintäkter Egenfi nansiering av investeringar (%) PROGNOS 11

26 DELÅRSRAPPORT APRIL 2017 UDDEVALLA KOMMUN VISION Uddevalla Hjärtat i Bohuslän Liv, Lust och Läge ger livskvalitet LIV I Uddevalla känner sig alla välkomna mångfald och tolerans stimulerar utveckling. Vår kommun är det naturliga valet för ett gott liv. LUST Uddevallas medborgare mår bra, är stolta, har framtidstro och stor lust att utveckla sig själva och sin omgivning. Här fi nns mötesplatser som inspirerar och utvecklar den kreativa förmågan. LÄGE Uddevalla är en del av tillväxtsregionerna Oslo och Göteborg. Växtkraften i kommunen är stark tack vare det attraktiva läget i hjärtat av Bohuslän och den unika kombinationen av hav, fjäll och fjord. 12

27 Protokoll Kommunstyrelsen Dnr KS 2017/00311 Tomträttsavtal för BMK Uddevalla gällande Glimmingen 1:2 med flera Sammanfattning BMK Uddevalla har idag ett arrendekontrakt på fastigheterna Glimmingen l :2, Glimmingen l: 15 samt Bäve-Groröd l :29 med ändamålen motorverksamhet, trafikövningsplats samt endurobana. På arrendeområdet finns ett antal byggnader och andra anläggningar för verksamheten som ägs av BMK Uddevalla. Arrendeavtalet skrevs 20 l O och gäller minst till och med A v gälden var överenskommen om att öka med tiden och har nu nått maximal nivå om kronor per år. BMK Uddevalla har uttryckt önskemål om köp av marken. Upplåtelse med tomträtt är också ett alternativ som diskuterats. Markfrågan har diskuterats under ett flertal år utan att överenskommelse har kunnat nås. På uppdrag av kommunstyrelsens ordförande har kommundirektören slutfört förhandlingar med BMK Uddevalla och parterna har enats om en lösning med tomträtt med upplåtelseperioden 30 år och en tomträttsavgäld som baserar sig på ett markvärde om kronor. Under tiden tomträtten bildas ska arrendeavgiften sänkas till kronor. Utöver arrendeavgiften ska avbetalningen för av kommunen gjorda investeringar om kronor per år fortsätta att löpa. Samhällsbyggnadsnämnden beslutade den 18 maj föreslå kommunfullmäktige godkänna överenskommelse om upprättande av tomträttsavtal samt att uppdra åt nämnden att i enlighet med överenskommelsen upprätta och underteckna ett tomträttsavtal med BMK Uddevalla. Magnus Jacobsson (KD), Rolf Jonsson (L) och Christer Hassiebäck (UP) yttrar sig i ärendet. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Samhällsbyggnadsnämndens protokoll Samhällsbyggnads tjänsteskrivelse Överenskommelse om upprättande av tomträttsavtal mellan Uddevalla kommun och BMK Uddevalla. Tilläggsavtal till arrendekontrakt nummer mellan Uddevalla kommun och BMK Uddevalla. Kartbilaga överenskommelse tomträttsavtal mellan Uddevalla kommun och BMK Uddevalla. Yrkanden Rolf Jonsson (L): bifall till förslaget i handlingarna. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

28 Protokoll Kommunstyrelsen forts. 127 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna överenskommelse om upprättande av tomträttsavtal mellan Uddevalla kommun och BMK Uddevalla, samt att uppdra till samhällsbyggnadsnämnden att upprätta och underteckna ett tomträttsavtal med BMK Uddevalla i enlighet med överenskommelsen. Prolokolisa ntec knlng Carin Ramneskär (M), Mikael Staxäng (M), Elving Andersson (C), Rolf Jonsson (L), Magnus Jacobsson (KD), Camilla Olsson (C), Monica Bang Lindberg (L) och David Sahlsten (KD) noterar till protokollet att Från Alliansens sida är vi gladaför att det äntligen kommer till ett avtal. Samtidigt vill vi markera att vi anser att det hade varit bättre med en markförsäljning samt att vi anser att tomträttsavtalet bygger på en allt för hög värdering då området de facto inte har någon allternativt användningsområde. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

29 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 1(2) Dnr KS 2017/00311 Handläggare Förvaltningssekreterare Annica Åberg Telefon se Tomträttsavtal för BMK Uddevalla gällande Glimmingen 1:2 med flera Sammanfattning BMK Uddevalla har idag ett arrendekontrakt på fastigheterna Glimmingen l :2, Glimmingen l: 15 samt Bäve-Groröd l :29 med ändamålen motorverksamhet, trafikövningsplats samt endurobana. På arrendeområdet finns ett antal byggnader och andra anläggningar för verksamheten som ägs av BMK Uddevalla. Arrendeavtalet skrevs 20 l O och gäller minst till och med A v gälden var överenskommen om att öka med tiden och har nu nått maximal nivå om kronor per år. BMK Uddevalla har uttryckt önskemål om köp av marken. Upplåtelse med tomträtt är också ett alternativ som diskuterats. Markfrågan har diskuterats under ett flertal år utan att överenskommelse har kunnat nås. På uppdrag av kommunstyrelsens ordförande har kommundirektören slutfört förhandlingar med BMK Uddevalla och partema har enats om en lösning med tomträtt med upplåtelseperioden 30 år och en tomträttsavgäld som baserar sig på ett markvärde om kronor. Under tiden tomträtten bildas ska arrendeavgiften sänkas till kronor. Utöver arrendeavgiften ska avbetalningen för av kommunen gjorda investeringar om kronor per år fortsätta att löpa. Samhällsbyggnadsnämnden beslutade den 18 maj föreslå kommunfullmäktige godkänna överenskommelse om upprättande av tomträttsavtal samt att uppdra åt nämnden att i enlighet med överenskommelsen upprätta och underteckna ett tomträttsavtal med BMK Uddevalla. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Samhällsbyggnadsnämndens protokoll Samhällsbyggnads tjänsteskrivelse Överenskommelse om upprättande av tomträttsavtal mellan Uddevalla kommun och BMK Uddevalla. Tilläggsavtal till arrendekontrakt nummer mellan Uddevalla kommun och BMK Uddevalla. Kartbilaga överenskommelse tomträttsavtal mellan Uddevalla kommun och BMK Uddevalla.

30 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret (2) Dnr KS 2017/00311 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna överenskommelse om upprättande av tomträttsavtal mellan Uddevalla kommun och BMK Uddevalla, samt att uppdra till samhällsbyggnadsnämnden att upprätta och underteckna ett tomträttsavtal med BMK Uddevalla i enlighet med överenskommelsen. Peter Larsson Kommundirektör Annica Åberg Förvaltningssekreterare Expediera till BMK Uddevalla Samhällsbyggnadsnämnden

31 Protokoll Samhällsbyggnadsnämnden Sammanträde Plats och tid Ledamöter Ersättare Övriga Samhällsbyggnadsnämnden Bäve, kl.15 :00 Gunilla Magnusson (MP), Ordfårande Kenneth Engelbrektsson (S), l :e vice ordforande Mikael Staxäng (M), 2:e vice ordförande Stig Olsson (C) Roger Johansson (L) Jonas Sandwall (KD) Anna-Lena Heydar (S) Tobias Andreasson (S) Kenneth Ohlsson (S) Ewa Espling (V) Marie Lundström (V) Martin Pettersson (SD) Christer Hassiebäck (UP) Roger Ekeroos (M) Maria Johansson (L) Anders Karlsson (KD) Susanne Börjesson (S) Susanne Grönvall (S) Per-Arne Andersson (S) Ole Borch (MP) Carina Johansson, förvaltningschef Aya Norvell, avdelningschef Utses att justera Justeringens plats och tid Christer Hassiebäck stadshus t kl 15:00 Paragraf Direktjusterad 199 Underskrift sekreterare Underskrift ordförande Underskrift justerande Sammanträde Förvaras hos Anslaget sätts upp Anslaget tas ner BEVIS och ANSLAG om justeringens tillkännagivande Samhällsbyggnadsnämnden Samhällsby~gnadsförvaltningen 2017-dS ' Underskrift Justerandes signatur

32 Protokoll Samhällsbyggnadsnämnden Martin Hellström, enhetschef Lisa Cronholm, avdelningschef Jenny Karlsson, enhetschef Sebastian Johansson, nämndsekreterare Utdragsbestyrkande

33 Protokoll Samhällsbyggnadsnämnden Dnr SBN 2017/00249 Glimmingen 1:2 m fl, tomträttsavtal för BMK Uddevalla Sammanfattning BMK Uddevalla har i dag ett arrendekontrakt på fastigheterna Glimmingen l :2, Glimmingen l: 15 samt Bäve-Groröd l :29 i Uddevalla kommun med ändamålen motorsportverksamhet, trafikövningsplats samt endurobana. På arrendeområdet finns ett antal byggnader och andra anläggningar för verksamheten, dessa ägs av BMK Uddevalla. Arrendeavtalet skrevs 2010 och gäller minst till och med Avgälden var överenskommen att öka med tiden och har nu nått maximal nivå om kr. per år. BMK Uddevalla har uttryckt önskemål om köp av marken. Upplåtelse med tomträtt är också ett alternativ som diskuterats. Denna markfråga har diskuterats under ett flertal år utan att övyrenskommelse har kunnat nås. På uppdrag av kommunstyrelsens ordförande har kommundirektören slutfört förhandlingama med BMK Uddevalla och partema har enats om en lösning med tomträtt med upplåtelseperioden 30 år och en tomträttsavgäld som baserar sig på ett markvärde om kronor. Under tiden tomträtten bildas ska arrendeavgiften sänkas till kronor. Utöver arrendeavgiften ska avbetalningen för av kommunen gjorda investeringar om kronor per år fortsätta löpa. Beslutsunderlag Överenskommelse om upprättande av tomträttsavtal Tilläggsavtal till arrendekontrakt nummer Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse Yrkanden Martin Pettersson (SD): Bifall till förslaget i handlingama samt en ny beslutssats som lyder: att denna överenskommelse inte skall påverka de andra arrendeavtal som Uddevalla kommun ingått avseende berörda fastigheter. Christer Hassiebäck (UP): Bifall till Martin Petterssons (SD) yrkande Beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att föreslå kommunfullmäktige att godkänna överenskommelse om upprättande av tomträttsavtal mellan Uddevalla kommun och BMK Uddevalla. att föreslå kommunfullmäktige att ge samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att upprätta och underteckna ett tomträttsavtal med BMK Uddevalla i enlighet med överenskommelsen. att godkänna upprättat tilläggsavtal med syfte att sänka avgälden för arrendet till kronor per år fram till att tomträttsavtalet träder i kraft. Jt1s r;;;ndes ~~atur t l ({$( Utdragsbestyrkande

34 Protokoll Samhällsbyggnadsnämnden att låta avbetalningen för investeringarna fortsatt löpa med kronor per år fram till att investeringen är till fullo betald. att denna överenskommelse inte skall påverka de andra arrendeavtal som Uddevalla kommun har ingått avseende berörda fastigheter. att förklara paragrafen omedelbart justerad. Utdragsbestyrkande

35 Tjänsteskrivelse Samhällsbyggnad 1(3) D nr SBN 20 17/00249 Handläggare Mark- och exploateringsing. Christine Gunnarsson Telefon christine.gunnarsson@uddevalla.se Glimmingen 1 :2 m fl, tomträttsavtal för BMK Uddevalla Sammanfattning BMK Uddevalla har i dag ett arrendekontrakt på fastigheterna Glimmingen l :2, Glimmingen l: 15 samt Bäve-Groröd l :29 i Uddevalla kommun med ändamålen motorsportverksamhet, trafikövningsplats samt endurobana. På arrendeområdet finns ett antal byggnader och andra anläggningar ror verksamheten, dessa ägs av BMK Uddevalla. Arrendeavtalet skrevs 2010 och gäller minst till och med Avgälden var överenskommen att öka med tiden och har nu nått maximal nivå om kr. per år. BMK Uddevalla har uttryckt önskemål om köp av marken. Upplåtelse med tomträtt är också ett alternativ som diskuterats. Denna markfråga har diskuterats under ett flertal år utan att överenskommelse har kunnat nås. På uppdrag av kommunstyrelsens ordförande har kommundirektören slutfört förhandlingarna med BMK Uddevalla och parterna har enats om en lösning med tomträtt med upplåtelseperioden 30 år och en tomträttsavgäld som baserar sig på ett markvärde om kronor. Under tiden tomträtten bildas ska arrendeavgiften sänkas till kronor. Utöver arrendeavgiften ska avbetalningen for av kommunen gjorda investeringar om kronor per år fortsätta löpa. Beslutsunderlag Överenskommelse om upprättande av tomträttsavtal. Tilläggsavtal till arrendekontrakt nummer Samhällsbyggnadsforvaltningens tjänsteskrivelse Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att föreslå kommunfullmäktige att godkänna överenskommelse om upprättande av tomträttsavtal mellan Uddevalla kommun och BMK Uddevalla. att föreslå kommunfullmäktige att ge samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att upprätta och underteckna ett tomträttsavtal med BMK Uddevalla i enlighet med överenskommelsen. att godkänna upprättat tilläggsavtal med syfte att sänka avgälden för arrendet till kronor per år fram till att tomträttsavtalet träder i kraft.

36 Tjänsteskrivelse Samhällsbyggnad (3) D nr SBN 2017/00249 r; att låta avbetalningen för investeringarna fortsatt löpa med kronor per år fram till att investeringen är till fullo betald. att förklara paragrafen omedelbart justerad. Ärendebeskrivning BMK Uddevalla har sedan många år genom arrendeupplåtelse haft sin verksamhet på Glimmingen i Uddevalla. Arrendet har löpt på under åren med mindre förändringar fram till år 2008 då BMK Uddevalla presenterade ett förslag där delar av området föreslås ändra inriktning och användas för trafikövningsplats. Då ändamålet avsevärt förändrades skrevs arrendeavtalet om och från och med 20 l O började ett nytt avtal gälla. Avtalet skrevs på 25 år med ettårs-förlängning och parterna enades om att avgälden skulle öka stegvis fram till år 2012 då den högsta avgiften om kronor per år skulle börja gälla. I de kronorna ligger även en avbetalning om kronor per år för att täcka de investeringar om kronor som kommunen gjorde på området Arrendeavtalets ändamål är motorsportverksamhet, trafikövningsplats samt endurobana. Trafikövningsplatserna innehåller dels en halkbana för personbilar, dels en bana för bromsprovsövning med motorcykel. På arrendeområdet finns byggnader och flera andra olika anläggningar för verksamheten, dessa ägs av BMK Uddevalla. BMK Uddevalla har vid flera tillfållen uttryckt önskemål om att få köpa arrendeområdet alternativt få det upplåtet med tomträtt. Frågan har diskuterats under en längre tid utan att överenskommelse kunnat nås. På uppdrag av kommunstyrelsens ordfårande har kommundirektören slutfört förhandlingarna och parterna är nu överens om att upprätta ett tomträttsavtal enligt kommunens standard med undantagen att upplåtelsetiden ska vara 30 år i stället för 20 år samt att tomträttsavgälden ska beräknas på ett markvärde om kronor vilket är ett lägre belopp än resultaten av genomförda värderingar. Parterna är också överens om att, under tiden fastigheten vilken ska upplåtas med tomträtt bildas, sänka avgiften på arrendet till kronor per år. Motivet till en sådan sänkning är att BMK Uddevalla inte negativt ska påverkas av det faktum att frågan om markupplåtelse inte kunnat lösas. Nuvarande arrendeavgift har en nivå om kronor årligen varav kronor utgörs av ett tilläggsavtal för att täcka kommunens kapitalkostnad kopplat till av kommunen genomförda investeringar år Investeringarna gjordes i syfte att möta de krav som ställts för att fortsatt kunna genomföra VM-arrangemang. Avbetalningen på kronor ska fortsätta löpa fram till att de kronorna är reglerade. I dagsläget återstår knappt kronor. Resterande arrendeavgäld ska, fram till dess att tomträtt bildas, sänkas till kronor per år vilket betyder att arrendeavgift och avbetalning sammanlagt uppgår till 11 O 000 kronor per år.

37 Tjänsteskrivelse Samhällsbyggnad (3) D nr SBN 2017/00249 I samband med att tomträttsavtalet börjar gälla ska nu gällande arrendeavtal sägas upp och ersättas med ett avtal får avbetalning av investeringen med kronor per år samt ett nytt arrendeavtal med ny arrendeavgift för endurobanan vilken hamnar utanfår blivande fastighet. I syfte att BMK Uddevalla inte ska påverkas negativt, rent ekonomiskt, av att frågan om markupplåtelse dragit ut på tiden föreslås kommunstyrelsen fatta ett beslut om bidrag till BMK Uddevalla för år 2016 om kronor. Carina J o hans son Förvaltningschef Christine Gunnarsson Mark- och exploateringsingenjör Expediera till Kommunstyrelsen

38 1(3) Mellan Uddevalla kommun (org nr ) genom samhällsbyggnadsnämnden, nedan kallad kommunen, och BMK Uddevalla (org nr ), nedan kallad tomträttshavaren, träffas härmed följande ÖVERENSKOMMELSE OM UPPRÄTTANDE AV TOMTRÄTTSAVTAL Kommunstyrelsen i Uddevalla kommun beslutade 2016 (Onr KS 2016/00166) att uppdra åt kommunstyrelsens ordförande att slutföra förhandlingarna med BMK Uddevalla i syfte att teckna avtal avseende den mark som föreningen nu arrenderar. Förhandlingarna har slutförts och parterna är överens om att upprätta ett tomträttsavtal med följande innhåll nedan. Tomträttsavtalet ska upprättas direkt efter fastigheten, vilken är föremål för tomträtt, bildats. 1. Tomträttsområde Kommunen upplåter med tomträtt Lotten A på fastigheterna Glimmingen 1 :2, 1:15 och Bäve-Groräd 1.29, nedan benämnd fastigheten, vilken redovisas ungefärligt på kartbilaga A. Fastighetens slutliga utformning och areal bestäms i lantmäteriförrättning. Tomträttsavtal ska upprättas direkt efter fastigheten bildats. Byggnader och anläggningar ägs sedan tidigare av tomträttshavaren. 2. Tomträttsavgäld Den årliga tomträttsavgälden utgör 11 O 000 (ETTHUNDRATIOTUSEN) KRONOR under en första period omfattande tio (10) år från den dag då tomträttsupplåtelsen tar sin början. För därefter följande avgäldsperiod, som skall utgöra tio (1 O) år, skall avgäld utgå och fastställas efter de regler som då gäller i kommunen för bestämning av avgäldsunderlag och avgäldsränta. För ändring av avgäldsbeloppet skall bestämmelserna i Jordabalken 13:11 följas. Tomträttsavgälden erlägges årsvis i förskott senast sista vardagen före varje nytt års början. Vid för sent erlagd avgäld utgår dröjsmålsränta enligt räntelagen. 3. Tomträttsupplåtelsens ändamål och fastighetens bebyggande m m Fastigheten får användas endast för trafikövningsplats och motorsportsverksamhet med tillhörande tillfälliga arrangemang.

39 2(3) Det åligger tomträttshavaren att hålla mark och anläggningar i sådant skick att ändamålet med upplåtelsen uppfylls. Mark och anläggningar skall i övrigt hållas i vårdat skick. Byggande på fastigheten skallske i enlighet med lämnade bygglov. Tomträttshavaren svarar för samtliga kostnader för fastighetens byggande och för fastighetens anpassning till intilliggande mark. Fastighetens parkeringsbehov löses på egen mark. 4. Byggnader och anläggningar Befintliga byggnader och fasta anläggningar tillhör tomträttsinnehavaren och utgör därmed fast egendom. De investeringar som kommunen lät genomföra i fastigheten 2009 är under avbetalning i enlighet med separat upprättat kontrakt. 5. Vatten och avlopp Fastigheten är inte ansluten till kommunens allmänna VA-anläggning. Tomträttshavaren svarar för egen anläggning. 6. Upplåtelseperiod och uppsägning Första upplåtelseperioden omfattar trettio (30) år räknat från den dag då tomträttsupplåtelsen tar sin början. Varje följande upplåtelseperiod är tjugo (20) år. För uppsägning gäller bestämmelserna i Jordabalken 13: Inteckningar, servitut och nyttjanderätter Kommunen garanterar att fastigheten vid upplåtelsens början inte belastas av penninginteckningar, servitut och nyttjanderätter. 8. Inskrivning av tomträtten Tomträttshavaren skall söka inskrivning av tomträtten. Samtliga kostnader för inskrivningen betalas av tomträttshavaren. 9. Skatter och avgifter Tomträttshavaren svarar under upplåtelsetiden för samtliga avgifter och skatter som belöper sig på fastigheten. 10. Skador på intilliggande mark och anläggningar m m Tomträttshavaren ansvarar för skada på mark eller anläggningar innanför och utanför fastigheten, som uppkommit till följd av tomträttshavarens eller av denne anlitad entreprenörs verksamhet. Rätt skall därvid tillkomma kommunen att åtgärda dylik skada på tomträttshavarens bekostnad. Innan arbete som kan orsaka sådan skada påbörjas, skall tomträttshavaren kalla företrädare för kommunen till syn. Efter avslutat arbete skall på nytt kallas till syn.

40 Mark utanför fastigheten får inte utan kommunens skriftliga medgivande användas som upplag, uppställningsplats för byggbodar, parkering eller dylikt. 3(3) 11. Inhägnad Kommunen deltar inte i kostnaden för eventuell inhägnad av hela eller delar av fastigheten. 12. Överlåtelse av tomträtt Vid överlåtelse av denna tomträtt åligger det tomträttshavaren att omgående göra skriftlig anmälan om överlåtelsen till kommunen. 13. Inlösen av byggnader och anläggningar Bestämmelsen i Jordabalken 13:17 gäller inte för detta avtal. Kommunen är således inte skyldig att lösa in byggnader och annan egendom som utgör tillbehör till tomträtten vid tomträttens upphörande efter uppsägning. Uddevalla Uddevalla kommun Samhällsbyggnadsnämnden Uddevalla 2017-dS: z ~ BMK Uddevalla nilla Magnu Ordförande Carina Johansson Förvaltningschef Samhällsbyggnad Bevittnas: Bevittnas: Bilagor: Bilaga A Karta över Lotten A

41 BILAGA A UDDEVALLA KOMMUN Del av Glimmingen 1:2 m fl VÅGSERVITUT skala 1:3000 l. ~ ~. l ~\ J ""J " l \ ' \,_ \, /.l ' f' l.,.,.. ~ ' """ e~

42 Tillägg 2 till arrendekontrakt nr Fastighetsägare: Uddevalla kommun Org nr Samhällsbyggnadsförvaltningen Uddevalla Arrendator: BMK Uddevalla Glimmingen Uddevalla Org nr Bakgrund: BMK Uddevalla har i dag ett arrendekontrakt som länge diskuterats då BMK under lång tid uttryckt önskemål om att köpa marken alternativt disponera den med tomträtt. Nu är frågan utredd och ett tomträttsavtal är under skapande. Fram till och med fastigheten bildats och upplåtits med tomträtt har överenskommits att arrendeavgiften ska sänkas från kronor inkl. indexuppräkning till 11 O 000 kronor in kl. indexuppräkning. Motivet till sänkningen är att BMK Uddevalla inte negativt ska påverkas av det faktum att frågan om markupplåtelse under lång tid inte kunnat lösas. Av de 11 O 000 kronorna utgör kronor avbetalning för investeringar på kronor på arrendeområdet gjorda av kommunen. Arrendeområde: Del av Glimmingen 1 :2, Glimmingen 1:15 samt Säve Groröd 1:29 i Uddevalla kommun. Avgift: Arrendeavgiften är 11 O 000 kronor per år, från och med Arrendeavgiften är anpassad till indextalet för oktober 2009 (301, 11) och fastighetsägaren äger rätt att ta ut tillägg med hänsyn till ändringar i konsumentprisindex. Arrendeavgiften ska betalas kvartalsvis i förskott. Vid för sen betalning tillkommer dröjsmålsränta enligt lag samt ersättning för betalningspåminnelse enligt vad som stadgas för inkassokostnader. Avgiften är uppdelad i två delar, kronor i arrendeavgift och kronor för avbetalning av kommunen gjorda investeringar När tomträttsavtal träder i kraft ska arrendekontrakt nummer upphöra och därmed upphör avgiften på kronor. Ett nytt avtal ska tecknas för avbetalningen på kronor per år samt ett nytt arrendeavtal för endurobanan vilken kommer att gå utanför blivande fastighet upplåten med tomträtt. l övrigt gäller arrendekontraktet på oförändrade villkor.

43 Uddevalla den.... För Uddevalla kommun, Samhällsbyggnadsförvaltningen Christine Gunnarsson Mark- och exploateringsingenjör Uddevalla den För BMK Uddevalla T obias Revelj Ordförande

44 ~\':l): ~~(<" ~ '/'.. Kartbilaga A "(....,~ (~/If'.'\~ Ök om upprättande av tomträttsavtal Glimmingen 1:2 m fl "'~ ' l,.. l ~ ' J 4 J. 1 Motorbana ~ l o l l r rmingen \ - ~ l' -\ Koordinatsystem SWEREF Utskriven o (m] Kartredovisningen har inte rättsverkan, jmfr mot beslut i lantmäterihandlingar Skala 1:5000

45 Protokoll Kommunstyrelsen Dnr KS 2017/00316 Ändring i socialnämndens reglemente samt tillsynsavgifter med anledning av ny lag om elektroniska cigaretter Sammanfattning Regeringen föreslår i proposition 2016/17:132 en reglering av marknaden för elektroniska cigaretter (e-cigaretter) och tillbehör. Kommunerna föreslås svara för den omedelbara tillsynen och ta emot anmälan om försäljning. Kommunen ska också få sanktionsmöjligheter såsom föreläggande och förbud. Kommunfullmäktige har att utse den nämnd som ska tilldelas tillsynsansvaret för den nya lagstiftningen och vilka eventuella avgifter som ska gälla. Berörd nämnd beslutar om delegationsordning, bestämmelser och tillsynsplan. Socialnämnden har idag bland anat tillsynsansvaret för tobaksförsäljning enligt tobakslagen (TL). Hanteringen av e cigaretter och försäljning till konsument sker oftast på samma försäljningsställen som tobaksprodukter och lagstiftningen är i det närmaste identisk. Socialnämnden föreslår att kommunfullmäktige uppdrar till socialnämnden att hantera tillsynen av e-cigaretter inom ramen för nuvarande tillsynsverksamhet. I samband med detta behöver Reglemente för socialnämnden, l, kompletteras så det framgår att socialnämnden ska fullgöra kommunens uppgifter avseende tillsyn över försäljning av elektroniska cigaretter och påfyllnadsbehållare enligt lag om elektroniska cigaretter och påfyllnads behållare. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Socialnämndens protokoll Socialtjänstens tjänsteskrivelse Regeringens proposition (förslag till lagtext) 2016/17:132. Förslag till komplettering av reglemente för socialnämnden. Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att uppdra åt socialnämnden att fullgöra kommunens uppgifter avseende lagen om elektroniska cigaretter och påfyllnadsbehållare, att en ny produktgrupp, e-cigaretter, införs i avgiftssystemet med en avgift om kronor vid försäljning av samtliga fyra produktgrupper, samt att Reglemente för socialnämnden, l, kompletteras med: tillsyn över försäljning av elektroniska cigaretter och påfyllnadsbehållare enligt lag om elektroniska cigaretter och påfyllnadsbehållare. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

46 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret (2) Dnr KS 2017/00316 Handläggare Förvaltningssekreterare Annica Åberg Telefon Ändring i socialnämndens reglemente samt tillsynsavgifter med anledning av ny lag om elektroniska cigaretter Sammanfattning Regeringen föreslår i proposition :132 en reglering av marknaden för elektroniska cigaretter (e-cigaretter) och tillbehör. Kommunerna föreslås svara för den omedelbara tillsynen och ta emot anmälan om försäljning. Kommunen ska också få sanktionsmöjligheter såsom föreläggande och förbud. Kommunfullmäktige har att utse den nämnd som ska tilldelas tillsynsansvaret för den nya lagstiftningen och vilka eventuella avgifter som ska gälla. Berörd nämnd beslutar om delegationsordning, bestämmelser och tillsynsplan. Socialnämnden har idag bland anat tillsynsansvaret för tobaksförsäljning enligt tobakslagen (TL). Hanteringen av e cigaretter och försäljning till konsument sker oftast på samma försäljningsställen som tobaksprodukter och lagstiftningen är i det närmaste identisk. Socialnämnden föreslår att kommunfullmäktige uppdrar till socialnämnden att hantera tillsynen av e-cigaretter inom ramen för nuvarande tillsynsverksamhet. I samband med detta behöver Reglemente för socialnämnden, l, kompletteras så det framgår att socialnämnden ska fullgöra kommunens uppgifter avseende tillsyn över försäljning av elektroniska cigaretter och påfyllnadsbehållare enligt lag om elektroniska cigaretter och påfyllnads behållare. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Socialnämndens protokoll t Socialtjänstens tjänsteskrivelse Regeringens proposition (förslag till lagtext) :132. Förslag till komplettering av reglemente för socialnämnden. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att uppdra åt socialnämnden att fullgöra kommunens uppgifter avseende lagen om elektroniska cigaretter och påfyllnadsbehållare, att en ny produktgrupp, e-cigaretter, införs i avgiftssystemet med en avgift om kronor vid försäljning av samtliga fyra produktgrupper, samt

47 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret (2) D nr KS 20 l 7/00316 att Reglemente för socialnämnden, l, kompletteras med: tillsyn över försäljning av elektroniska cigaretter och påfyllnadsbehållare enligt lag om elektroniska cigaretter och påfyllnadsbehållare Peter Larsson Kommundirektör Annica Åberg Förvaltningssekreterare Expediera till Socialnämnden Författningssamlingen

48 Protokoll Socialnämnden D nr SN 2017/ Ändring i socialnämndens reglemente samt tillsynsavgifter med anledning av ny lag om elektroniska cigaretter Sammanfattning Regeringen fareslår i proposition :132 en reglering av marknaden för e-cigaretter. Regeringens förslag till beslut och den nya lagens ikraftträdande ligger inom en mycket kort tidsperiod (den l juli 2017). För att inte hamna i en situation där inte någon myndighet inom kommunen har att hantera anmälningar, tillsyn och avgifter fareslår socialtjänsten att socialnämnden ska hantera även dessa frågor, vilket också förefaller adekvat med anledning av att motsvarande ärenden gällande tobaksförsäljning och receptfria läkemedel redan hanteras av socialnämnden. Beslutsunderlag Socialtjänstens tjänsteskrivelse Regeringens forslag till lagtext, proposition 2016/17:132. Beslut Socialnämnden beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta, under förutsättning att Riksdagen beslutar i enlighet med regeringens proposition, att socialnämnden ska fullgöra kommunens uppgifter avseende lagen om elektroniska cigaretter och påfyllnadsbchållarc, samt att en ny produktgrupp, e-cigaretter, införs i avgiftssystemet med en avgift om kr vid försäljning av samtliga fyra produktgrupper. Socialnämnden beslutar att, under förutsättning av kommunfullmäktiges beslut, uppdra åt tillståndsenheten att komma med förslag på uppdaterade riktlinjer, tillsynsplan samt delegering av beslut med anledning av den nya lagen om e-cigaretter, samt att denna paragraf fårklaras omedelbart justerad. Vid protokollet Florence Johansson Justerat Stefan Skoglund Margareta W ende! Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Florence Johansson Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

49 Tjänsteskrivelse Socialtjänsten l (3) Dnr SN 2017/00104 Handläggare Tillståndshandläggare Björn Hernius Telefon bjorn.hernius@uddevalla.se Ändring i socialnämndens reglemente samt tillsynsavgifter med anledning av ny lag om elektroniska cigaretter Sammanfattning Regeringen föreslår i proposition 2016/17:132 en reglering av marknaden för e cigaretter. Regeringens förslag till beslut och den nya lagens ikraftträdande ligger inom en mycket kort tidsperiod (1/ ). För att inte hamna i en situation där inte någon myndighet inom kommunen har att hantera anmälningar, tillsyn och avgifter föreslår socialtjänsten att socialnämnden ska hantera även dessa frågor, vilket också förefaller adekvat med anledning av att motsvarande ärenden gällande tobaksförsäljning och receptfria läkemedel redan hanteras av socialnämnden. Beslutsunderlag Socialtjänstens tjänsteskrivelse Regeringens proposition (förslag till lagtext) 2016/17:132. Förslag till beslut Socialnämnden beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta, under förutsättning att Riksdagen beslutar i enlighet med regeringens proposition, att socialnämnden ska fullgöra kommunens uppgifter avseende lagen om elektroniska cigaretter och påfyllnadsbehållare, att en ny produktgrupp, e-cigaretter, införs i avgiftssystemet med en avgift om kr vid försäljning av samtliga fyra produktgrupper, att socialnämnden för egen del beslutar, under förutsättning av kommunfullmäktiges beslut, att uppdra åt tillståndsenheten att komma med förslag på uppdaterade riktlinjer, tillsynsplan samt delegering av beslut med anledning av den nya lagen om e-cigaretter, samt att paragrafen förklaras omedelbart justerad Ärendebeskrivning Regeringens proposition 2016/17:132 Genomförande av tobaksproduktdirektivets bestämmelser om e-cigaretter. I propositionen föreslås en reglering av marknaden för e cigaretter (med tillbehör) som i stort sett korresponderar mot nuvarande Tobakslag

50 Tjänsteskrivelse Socialtjänsten (3) Dnr SN 2017/00104 (TL). Kommunerna föreslås svara för den omedelbara tillsynen 26 och ta emot anmälan om försäljning enligt 20. Kommun ska också få sanktionsmöjligheter (föreläggande och förbud) enligt 31-32, möjligheter till kontrollköp enligt 3 7. Samverkan mellan myndigheter, främst kommun och polis, regleras också. Kommunfullmäktige har att utse den nämnd som ska tilldelas tillsynsansvaret för den nya lagstiftningen och vilka eventuella avgifter som ska gälla. Berörd nämnd beslutar om delegationsordning, riktlinjer och tillsynsplan. Socialnämnden har idag tillsynsansvaret för serveringstillstånd enligt alkohollagen (AL) avser i detta fall även folkölsförsäljning i butik, tobaksförsäljning enligt Tobakslagen (TL) samt kontroll av försäljningen av receptfria läkemedel (via Läkemedelsverket). Det omedelbara tillsynsansvaret, för ovanstående ansvarsområden, åligger, enligt socialnämndens organisation, tillståndsenheten. Hanteringen av e-cigaretter är en del av EU:s tobaksdirektiv och försäljning till konsument av dessa produkter sker oftast på samma försäljningsställen som tobaksprodukter och lagstiftningen är i det närmaste identisk. Socialtjänsten anser därför att det är naturligt att kommunfullmäktige uppdrar åt socialnämnden att hantera dessa frågor inom ramen för nuvarande tillsynsverksamhet. Avgifter Vad gäller avgifter regleras detta i kommunens riktlinjer (UaFS) "Riktlinjer och avgiftssystem vid tillstånd för servering av spritdrycker, vin, starköl och andra jästa alkoholdrycker samt försäljning av folköl, tobak och receptfria läkemedel". Senast ändrade av KF E-cigaretter föreslås, enligt propositionen, utgöra en ny, egen grupp, av produkter med egen lagstiftning. Detta betyder att anmälan, egenkontrollprogram, registrering och tillsyn ska hanteras för sig. Precis som med övriga "produkter" (tobak, folköl och receptfria läkemedel) kan dock en del av tillsynen samordnas. Socialtjänsten föreslår därför att en ny "produktgrupp" införs (e-cigaretter) och tillförs som en fjärde grupp. Kommunen får då fyra produktgrupper: En kr Två kr Tre kr Fyra kr Dessa kan kombineras t.ex. folköl+tobak kr, bara läkemedel kr eller alla fyra grupper kr per år. Regeringens förslag till beslut och den nya lagens ikraftträdande ligger inom en mycket kort tidsperiod (1/7 2017). För att inte hamna i en situation där inte någon myndighet inom kommunen har att hantera anmälningar, tillsyn och avgifter föreslår socialtjänsten

51 Tjänsteskrivelse Socialtjänsten (3) Dnr SN 2017/00104 att socialnämnden ska hantera även dessa frågor vilket också förefaller adekvat med anledning av att motsvarande ärenden redan hanteras av socialnämnden. Malin Krantz Socialchef Björn Hernius Tillståndshandläggare Expediera till

52 2 Lagtext Prop. 2016/17:132 Regeringen har följande förslag till lagtext. 2.1 Förslag tilllag om elektroniska cigaretter och på fy Ilnings behåll are Härigenom föreskrivs 1 följande. Inledande bestämmelser 1 Denna lag innehåller bestämmelser om anmälan, produktkrav, försäljning och marknadsföring av elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare. 2 I denna lag avses med l. elektronisk cigarett: produkt som kan användas för konsumtion av nikotinånga via ett munstycke, eller beståndsdel av den produkten, inbegripet en patron, en tank och anordningen utan patron eller tank, och 2. på.fyllningsbeha/lare: behållare som innehåller vätska som innehåller nikotin och som kan användas för att fylla på en elektronisk cigarett. 3 Denna lag ska inte tillämpas på l. läkemedel eller medicintekniska produkter som omfattas av läkemedelslagen (20 l 5:31 5) eller lagen (1993:584) om medicintekniska produkter, eller 2. produkter som är klassificerade som narkotika enligt narkotikastrafflagen (1968:64) eller som hälsofarliga varor enligt lagen ( 1999:42) om förbud mot vissa hälsofarliga varor. För elektroniska cigaretter eller påfyllningsbehållare som innehåller tobak ska bestämmelserna i tobakslagen (1993:581) tillämpas i stället för bestämmelserna i denna lag. 4 l fråga om elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare gäller också produktsäkerhetslagen (2004:451 ). Produktanmälan 5 Tillverkare och importörer av elektroniska cigaretter eller påfyllningsbehållare ska till Folkhälsomyndigheten anmäla alla sådana produk- 1 Jfr Furaparlamentels och nldets direktiv 2014/40/EU av dcn3 upril2014 om tillnarmning av medlemsstaternas lagar och andra lllrfatu1ingar om tillverkning, presentation och försoljning av tobaksvarm och relaterade produkter och om upphavande av direktiv 2001/37/EG, i den ursprungliga lydelsen. Sc M ven Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 20 l 5/1 535 av den 9 september 2015 om cll informationsförfan111de bctrtiffandc tekniska lllrcskril\cr och beträffande föreskrifter för inlimnationssamhnllets tjänster. s

53 Prop :132 ter som de avser att tillhandahålla konsumenter på den svenska marknaden. En ny anmälan ska lämnas in ftlr varje väsentlig ändring av produkten. Anmälan ska lämnas in senast sex månader innan produkten är avsedd att tillhandahållas konsumenter på marknaden. Anmälan ska även göras när produkten återkallas fi ån marknaden. Elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare tar inte tillhandahållas konsumenter på den svenska marknaden om anmälan enligt torsta stycket inte har gjorts. Detsamma gäller om anmälan inte uppfyller de filreskrifter om hur anmälan ska vara utformad och vad den ska innehålla som har meddelats med stöd av 48 l. Krav på produkterna, medföljande information och presentation Produktkrav 6 Elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare ska uppfylla de llireskrifter om innehåll och utformning som har meddelats med stöd av Tillverkare och importörer av elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare ansvarar fl:ir att produkterna uppfyller de krav som fl:iljer av forsta stycket. Elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare som inte uppfyller de llireskrifter om innehåll och utformning som har meddelats med stöd av 48 2 får inte tillhandahållas konsumenter på marknaden. Informationsblad 7 styckfurpackningar till elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare ska innehålla ett informationsblad. Tillverkare och importörer av elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare ansvarar filr att styckförpackningar till sådana produkter innehåller ett informationsblad. Om en styckfl:irpackning till en elektronisk cigarett eller en påfyllningsbehållare saknar informationsblad, fär produkten inte tillhandahål Jas konsumenter på marknaden. Detsamma gäller om informationsbladet inte uppfyller de föreskrifter om dess innehåll och utformning som har meddelats med stöd av Innehållsdeklaration 8 Förpackningar till elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare ska förses med en innehållsdeklaration. Tillverkare och importörer ansvarar för att fl:irpackningar till elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare förses med en innehållsdeklaration. Om en förpackning till en elektronisk cigarett eller en påfyllningsbehållare saknar innehållsdeklaration, får produkten inte tillhandahållas konsumenter på marknaden. Detsamma gäller om innehållsdeklarationen inte uppfyller de föreskrifter om innehåll och utfomming som har meddelats med stöd av 48 4.

54 Produktpresentation Prop. 2016/17:132 9 Märkningen på elektroniska cigaretter och pätyllningsbehållare, eller på sådana produkters fbrpackningar, får inte l. antyda att en viss elektronisk cigarett eller påfyllningsbehållare är mindre skadlig än andra sådana produkter, 2. innehålla information om halten av tjära eller kolmonoxid i produkten, 3. likna ett livsmedel eller en kosmetisk produkt, 4. antyda att en viss produkt har miljöfördelar, eller 5. hänvisa till doft eller tillsatser, utom vad avser smaktillsatser. styckförpackningar och eventuell ytterfikpackning till elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare får inte antyda ekonomiska fördelar genom att innehålla tryckta kuponger, erbjudanden om rabatt, gratisutdelning, två varor till priset av en eller liknande erbjudanden. Hälsovarning 10 Förpackningar till elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare ska förses med en hälsovarning. Tillverkare och importörer av elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare ansvarar för att förpackningar till sådana produkter förses med en hälsovarning. Om en förpackning till en elektronisk cigarett eller en påfyllningsbehållare saknar hälsovarning, får produkten inte tillhandahållas konsumenter på marknaden. Detsamma gäller om hälsovarningen inte uppfyller de föreskrifter om utformningen av varningen som har meddelats med stöd av Marknadsföring och sponsring 11 En näringsidkare får inte marknadsföra elektroniska cigaretter eller påfyllningsbehållare till konsumenter l. inom informationssamhällets tjänster, eller 2. i ljudradiosändningar, tv-sändningar eller beställ-tv som omfattas av radio- och tv-lagen (20 l 0:696). Förbudet i första stycket gäller dock inte l. marknadsföring som endast består i att tillhandahålla elektroniska cigaretter eller påfyllningsbehållare för försäljning, eller 2. marknadsföring i överföringar eller tekniska upptagningar på vilka yttrandefrihetsgrundlagen är tillämplig, med undantag för marknadsföring genom kommersiella annonser. 12 En näringsidkare som marknadsför elektroniska cigaretter eller påfyllningsbehållare till konsumenter får inte använda kommersiella annonser i periodiska skrifter eller andra järnforbara skrifter på vilka tryckfrihetsförordningen är tillämplig. 13 Tillverkare, partihandlare och importörer av elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare får inte sponsra ett evenemang eller en verksamhet dit allmänheten har tillträde eller som kan antas få gränsöver- 7

55 P rop : I 32 skridande effekt, om sponsringen kan antas medföra att avsättningen av produktema främjas. Bestämmelser om förbud mot sponsring av program i radio och tv samt om produktplacering i tv finns i radio och tv-lagen (20 l 0:696). Rapportering av försäljningsvolymer m.m. 14 Tillverkare och importörer av elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare ska varje år till Folkhälsomyndigheten lämna in l. fhllständiga uppgifter om försäljningsvolym, uppdelade på varumärke och produktsort, 2. uppgifter om preferenserna hos olika konsumentgrupper, inbegripet unga människor, icke-rökare och de viktigaste typerna av nuvarande konsumenter, 3. uppgifter om det sätt på vilket produkterna säljs, och 4. sammanfattningar av och kommentarer till eventuella marknadsundersökningar om ovanstående, med en översättning till engelska. Elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare får inte tillhandahållas konsumenter på marknaden om de rapporteringsskyldigheter som lliljer av rursta stycket inte har uppfyllts. Detsamma gäller om rapporteringen inte uppfyller de föreskrifter om rapporteringsskyldigheten som har meddelats med stöd av Produktkontroll 15 Tillverkare, importörer och distributörer av elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare ska upprätta och upprätthålla ett system llir att samla in information om alla misstänkta skadliga effekter som dessa produkter har på människors hälsa. Information enligt llirsta stycket ska på begäran lämnas till Folkhälsomyndigheten. 16 Om en tillverkare, importör eller distributör av elektroniska cigaretter eller påfyllningsbehållare anser, eller har skäl att anta, att en sådan produkt inte är säker eller av god kvalitet eller att den på annat sätt inte är förenlig med denna lag, ska denne omedelbati l. vidta de korrigerande åtgärder som är nödvändiga rur att den berörda produkten ska bli rurenlig med denna lag, 2. dra tillbaka produkten, eller 3. återkalla produkten. När en åtgärd enligt rursta stycket vidtas, ska Folkhälsomyndigheten omedelbatt underrättas om produktens brister, vilken åtgärd som vid tagits och resultaten av åtgärden. 8 Handel m.m. Åldersgräns 17 Elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare får inte säljas eller på annar sätt lttnmas ut i näringsverksamhet till den som inte har

56 fyllt 18 år. Den som lämnar ut sådana produkter ska förvissa sig om att Prop :132 mottagaren har uppnått denna ålder. Om det finns särskild anledning att anta att en elektronisk cigarett eller påfyllningsbehållare är avsedd att lämnas över till någon som inte har fyllt 18 år, får produkten inte lämnas ut. På varje försäljningsställe för elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare ska det finnas en tydlig och klart synbar skylt med infom1ation om förbudet mot att sälja eller lämna ut sådana produkter till den som inte har fyllt 18 är. I 8 Elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare som säljs till konsumenter ska tillhandahållas på ett sådant sätt att det går att kontrollera mottagarens ålder. Detta gäller även när försäljningen sker genom automat, via distansförsäljning eller liknande. 19 Elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare får foras in landet endast av den som har fyllt 18 år. Anmälan om försäljning 20 En näringsidkare som har sitt säte eller sin artarsverksamhet i Sverige får inte tillhandahålla elektroniska cigaretter eller påfyllningsbehållare för forsäljning till konsumenter utan att först ha anmält försäljningen till den kommun där försäljningen ska ske. Grlinsöversl<ridande distansförsäljning 21 En näringsidkare som via distansförsäljning tillhandahåller elektroniska cigaretter eller påfyllningsbehållare för försäljning till konsumenter i ett annat land än det land där näringsidkaren har sitt säte eller sin affärsverksamhet (gränsöverskridande distansförsäljning), får inte bedriva sådan försäljning till eller frän Sverige utan att först ha registrerat försäljningen hos Folkhälsomyndigheten och fått en bekräftelse på registreringen. Folkhälsomyndigheten ska skyndsamt efter en registrering enligt törsta stycket bekräfta denna. 22 En näringsidkare som bedriver gränsöverskridande distansförsäljning får inte lämna ut personuppgifter om konsumenten till tillverkaren av sädana produkter eller till företag som ingår i samma koncern eller till andra tredje parter. Personuppgifter får inte heller användas eller överföras för andra ändarnål än det aktuella köpet. Bestämmelserna i personuppgiftslagen (1998:204) om rättelse och skadestånd tillämpas även vid behandling av personuppgifter enligt forsta stycket. Skyldighet att utöva egenkontroll 23 Den som bedriver försäljning enligt 20 eller gränsöverskridande distansförsäljning enligt 2 l ska utöva särskild kontroll ( egenkontroll) över försäljningen och hanteringen i övrigt av elektroniska cigaretter och 9

57 Prop. 2016/17:132 påfyllningsbehållare och se till att det tinns ett för verksamheten lämpligt egen kontrollprogram. Till anmälan respektive registreringen enligt 20 och 21 ska näringsidkaren foga egenkontrollprogrammet och de övriga uppgifter som behövs ilir kommunens och Folkhälsomyndighetens tillsyn. Om uppgifterna ändras ska det anmälas till kommunen och Folkhälsomyndigheten utan dröjsmål. Tillsyn och marknadskontroll Central tillsyn 24 Den centrala tillsynen över att denna lag och föreskrifter meddelade med stöd av lagen foljs utövas av Folkhlllsomyndigheten när det gäller den omedelbara tillsyn som kommunen eller kommunen och Polismyndigheten ansvarar för enligt 26 l och 2. Regional tillsyn 25 Länsstyrelsen utövar inom länet tillsyn enligt 26 l och 2. Lllnsstyrelsen ska l. följa kommunemas verksamhet och biträda kommunerna med information och råd, och 2. främja samarbete mellan olika tillsynsmyndigheter och mellan tillsynsmyndigheter och andra. Omedelbar tillsyn 26 Den omedelbara tillsynen över att denna lag och föreskrifter meddelade med stöd av lagen följs utövas av J. kommunen när det gäller a) förbudet mot att tillhandahålla elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare enligt 5-8, l O och 14 på försäljningsställen, b) produktpresentation enligt 9 på försäljningsställen, 2. kommunen och Polismyndigheten nllr det gäller a) åldersgräns enligt 17 och 18, b) anmälan om försäljning och egenkontroll enligt 20 och 23 i andra fall än avseende gränsöverskridande distansförsäljning, 3. Folkhälsomyndigheten när det gl!ller a) bestämmelserna i 5-10 och 14 i andra fall än som avses i l, b) produktkontroll enligt 15 och 16, c) registrering och egenkontroll enligt 2 J och 23 avseende gränsöverskridande distansförsäljning, och 4. Konsumentverket när det gäller marknadsföring och sponsring enligt lo 27 Vid Konsumentverkets tillsyn tillämpas bestämmelserna i marknadsförings lagen (2008:486). En rmwknadsföringsätgurd som strider mot nägon av bestämmelserna i 9 eller 11-13,ska vid till llmpningcn av 5, 23 och 26 marknadsförings lagen anses vara otillbörlig mot konsumenter. En marknadsföringsåtg!lrd som stri.der mol Il rorsta stycket 2 eller 12 kan medföru mark-

58 Iladsstörningsavgift enligt bestämmelserna i marknadstbrings- Prop. 2016/17:132 lagen. Marknadskontroll 28 Folkhälsomyndigheten ska i fråga om produktkrav som följer av 6 utöva marknadskontroll av elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare som omfattas av denna lag. Bestämmelser om marknadskontroll finns i a11iklarna 15.3 och i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav fur ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93. Avtal om samarbete 29 En kommun får träffa avtal med en annan kommun om att tillsynsuppgifter som kommunen har enligt denna lag ska ombesörjas helt eller delvis av den andra kommunen. Kommunen får dock inte överlåta befogenheten att avgöra ärenden enligt 31 och 32. l nformationsu t byte 30 Kommunen och Polismyndigheten ska unde!tätta varandra om förhållanden som är av betydelse mr tillsynen. En kommun som har fattat beslut i ett ärende enligt denna lag ska skicka en kopia av beslutet till Folkhälsomyndigheten, Polismyndigheten och den länsstyrelse som berörs av beslutet. Föreläggande och förbud 31 En tillsynsmyndighet som anges i får i sin tillsynsverksamhet meddela de förelägganden eller förbud som behövs för att lagen eller en t()reskrift som har meddelats med stöd av lagen ska filljas. 32 Vid allvarliga eller upprepade överträdelser av bestämmelserna i denna lag får kommunen förbjuda en näringsidkare som tillhandahåller elektroniska cigaretter eller påfyllningsbehållare för llirsäljning till konsumenter att fortsätta försäljningen eller, om furbud får anses vara en alltför ingripande åtgärd, meddela varning. Ett förbud enligt första stycket meddelas för en tid av högst sex månader. Beslut enligt första stycket gäller omedelbart, om inte något annat anges i beslutet. 33 Om Folkhälsomyndigheten konstaterar eller har rimliga skäl att anta att en typ av eller specifika elektroniska cigaretter eller påfyllningsbehållare kan utgöra en allvarlig risk för människors hälsa, trots att produkten uppfyller kraven i denna lag, får myndigheten förbjuda att produkterna tillhandahålls konsumenter på marknaden. Om sådana produkter redan har tillhandahållits konsumenter på marknaden, får Folkhälsomyndigheten förelägga tillverkaren, importören eller distributören av produkterna att dra tillbaka eller återkalla dessa. Il

59 Prop. 2016/17:132 Folkhälsomyndigheten ska omedelba11 underrätta Europeiska kommissior1en och de behöriga myndigheterna i andra medlemsstater om åtgärder som vidtagits enligt första stycket och översända annan relevant information. När Europeiska kommissionen har meddelat om den anser att en åtgärd enligt forsta stycket är motiverad ska Folkhälsomyndigheten besluta om åtgärden ska bestå. Vite 34 Beslut om fureläggande eller förbud enligt 31 och 33 får furenas med vite. Vitet får inte förvandlas till fängelse. Rätt till upplysningar och tilltriide 35 En tillsynsmyndighet har rmt att på begäran få de upplysningar, handlingar, varuprover och liknande som behövs fur myndighetens tillsyn enligt denna Jag. 36 För att fullgöra sina uppgifter enligt denna lag har en tillsynsmyndighet rätt att få tillträde till områden, lokaler och andra utrymmen som berörs av denna lag eller anslutande foreskrifter och får där göra undersökningar och ta prover. För uttagna prov betalas inte ersättning. Kontrollköp 37 l syfte att ge underlag fur en dialog mellan kommunen och den som lämnar ut elektroniska cigaretter eller påfyllningsbehållare om skyldigheten att rurvissa sig om all mottagaren lmr uppnått den ålder som anges i 17 ~, får kommunen genomtbra kontrollköp. Vid ett sådant köp får kommunen endast anlita en person som har fyllt 18 år. Ett kontrollköp får genomfuras utan att näringsidkaren underrät1as i furväg om kontrollköpet Kommunen ska snarast eller ett genomfört kontrollköp underrätta näringsidkaren om kontroll köpet. 38 Vad som framkommit genom kontrollköp får inte utgöra grund fur kommunen attmeddela föreufgganden eller förbud enligt 31 och 32. Bistånd från Polismyndigheten 39 Polismyndigheten ska på begäran av en annan tillsynsmyndighel lämna den hjlllp som behövs vid tillämpningen av 36. En sådan begäran tär göras endast om l. det pä grund av särskilda omständigheter kan befaras att åtgärden inte kan utibras man att en polismans särskilda befogenheter en Ii g t l O polislagen (1984:387) behöver tillgripas, eller 2. det annars finns synnerliga skäl. 12

60 Tystnadsplikt 40 Den som har tagit befattning med något ärende enligt denna lag får inte obehörigen röja eller på annat sätt utnyttja vad han eller hon därvid har fått veta om yrkeshemligheter eller affljrsilirhållanden. I det allmännas verksamhet tillämpas bestämmelserna i offentlighetsoch sekretesslagen (2009:400). Prop. 2016/17:132 Överklagande 41 Beslut som en kommun har fattat enligt denna lag får överklagas till allmän rurvaltningsdomstol. Beslut som Folkhälsomyndigheten har meddelat med stöd av 31 eller 33 får överklagas till allmän llirvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. straffbestämmelser och förverkande 42 Den som uppsåtligen bryter mot 8 tredje stycket eller l O tredje stycket eller säljer elektroniska cigaretter eller påfyllningsbehållare i strid med förbud som har meddelats enligt 32 döms till böter eller fängelse i högst sex månader. Detsamma gäller den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 17 första eller andra stycket, 20 eller 21 första stycket. Är gärningen att anse som ringa döms inte till ansvar. 43 Den som har överträtt ett vitesllireläggande eller ett vitesförbud ska inte dömas till ansvar enligt denna lag för gärning som omfattas av föreläggandet eller förbudet. 44 Elektroniska cigaretter eller påfyllningsbehållare som varit filremål för brott enligt denna lag eller deras värde samt utbyte av sådant brott ska förklaras fljrverkade, om det inte är uppenbart oskäligt. 45 Bestämmelser om ansvar för olovlig inilirsel av elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare finns i lagen (2000 : 1225) om straff för smuggling. Avgifter 46 En kommun får ta ut avgift t(lr sin tillsyn av den som bedriver anmälningspliktig rursäljning med elektroniska cigaretter eller påfyllningsbehållare enligt Folkhälsomyndigheten får av tillverkare och imp01törer av elektroniska cigaretter eller påfyllningsbehållare ta ut avgifter för att ta emot, lagra, hantera och analysera de uppgifter som enligt 5 lämnas till myndigheten. 13

61 Prop :132 Bemyndiganden 48 Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela toreskrifter om l. hur en anmälan enligt 5 ska vara utformad och vad den ska innehålla, 2. produktinnehåll och utformning av elektroniska cigaretter och påfyllningsbehällare enligt 6, 3. vilka uppgifter informationsblad enligt 7 ska innehålla och hur de ska utformas, 4. innehållet i och utformningen av innehällsdeklarationen enligt 8, 5. utformningen av sädana hälsovarningar som avses i 10, 6. fullgörandet av rapporteringsskyldigheten enligt 14, 7. det system för informationsinsamling som anges i 15 första stycket, 8. underrättelseskyldigheten enligt 16 andra stycket, 9. utformningen av egenkontrollprogrammen som anges i 23, l O. skyldighet att ersätta en tillsynsmyndighets kostnader för provtagning och undersökning av prov enligt 36,och 11. genomförandet av kontrollköp enligt 3 7, 12. storleken på de avgifter som anges i 47. l. Denna lag träder i kraft den l juli Elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare som tillverkats eller övergått till fri omsättning före ikraftträdandet, och som inte uppfyller lagens krav, får fortsätta att tillhandahållas konsumenter på den svenska marknaden efter ikraftträdandet, dock längst till och med den l januari För elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare som tillhandahållits konsumenter på marknaden fbre ikraftträdandet ska en anmälan enligt 5 göras senast den l januari

62 UaFS ~ S :Lo(f (3t-b Blad l Komplettering av reglemente Reglemente för Socialnämnden Utöver det som föreskrivs i kommunallagen samt i Riktlinjer för styrning och ledning i Uddevalla kommun gäller följande bestämmelser. Nämnden har att förverkliga kommunens vision och verka för samverkan och helhetssyn för ett optimalt resursutnyttjande. Nämnden arbetar kontinuerligt med ständiga förbättringar och utveckling av den egna verksamheten. Organisation Socialnämnden består av 13 ledamöter och 7 ersättare. Nämndens verksamhetsområde l Obligatoriska uppgifter enligt speciallagstiftning Socialnämnden skall fullgöra kommunens uppgifter avseende socialtjänsten och vad som i lag sägs om socialnämnd, den kommunala hälso- och sjukvården, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade förutom korttidstillsyn för skolungdom över 12 år, invandrar- och flyktingverksamhet, färdtjänst och riksfårdtjänst, alkohollagen, tillsyn över tobaksförsäljning enligt tobakslagen, tillsyn över detaljhandel med nikotinläkemedel, - tillsyn över handel med vissa receptfria läkemedel, tillsyn över försäljning av elektroniska cigaretter och påfyllnadsbehållare enligt lag om elektroniska cigaretter och påfyllnadsbehållare, yttranden enligt automatspelslagen. 2 Delegering från kommunfullmäktige borgensåtagande för hyreskontrakt Överlåten beslutanderätt får inte ske i ärenden som är av principiell beskaffenhet eller i övrigt av större vikt. 3 Förvaltningsorganisation Socialnämnden biträds av förvaltningen socialtjänsten. Ordföranden är nämndens företrädare gentemot förvaltningschefen i operativa frågor. Ordförandens befogenheter framgår av delegationsregler.

63 Protokoll Kommunstyrelsen Dnr KS 2016/00446 Ansvar för byggnadskultur och kultur inom offentlig fysisk miljö samt beredning av namnärenden, uppdrag från kommunstyrelsen Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade i oktober 2014 om en sammanslagning av tekniska nämnden och miljö och stadsbyggnadsnämnden. Som en följd av detta beslutades i början av 2015 att slå samman miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen och tekniska kontoret. I samband med detta gav kommunstyrelsen kommundirektören i uppdrag att utreda förutsättningarna för att flytta ansvaret för kulturbyggnadsfrågor och frågor om den offentliga miljön från kultur och fritidsnämnden till samhällsbyggnadsnämnden /samhällsbyggnadsförvaltningen. Kommundirektören redovisar nu uppdraget. I utredningen konstateras att de allra flesta områden inom fysisk planering, inklusive genomförande av åtgärder i det offentliga rummet hanteras inom samhällsbyggnadsnämndens ansvarsområde. Frågor om konstnärlig utsmyckning och bedömning av estetik, kulturhistorik eller om hur värdefulla eller i samhällsbilden karaktäristiska byggnader och miljöer bevaras, vårdas och används finns dock hos kultur och fritidsnämnden. Även ansvaret för VA- frågor och översiktsplanering ligger utanför nämnden (Västvatten resp. kommunstyrelsen). Kommundirektörens slutsats är att frågor om estetik, kulturbyggnader, kulturella miljöer m.m. riskerar att komma in för sent i planeringsfasen då de ligger utanför samhällsbyggnadsnämndens område. Syftet med nämndsammanslagningen var att skapa en sammanhållen samhällsbyggnadsprocess där alla relevanta frågor inom fysisk miljö vägs samman. Att även flytta ansvaret för frågor om kultur i offentlig miljö till samhällsbyggnadsnämnden bedöms både skapa förutsättningar för att kulturfrågorna ges förtjänat genomslag i planeringen och skapa en effektivare process. Kommunfullmäktige beslutar om namn på gator, vägar, allmänna platser och kvarter. Kultur och fritidsnämnden har enligt reglementet i uppgift att bereda dessa ärenden. En tjänstemannagrupp (namnberedningsgruppen) bestående av personal från kultur och fritidsförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen bereder ärendena till kultur och fritidsnämnden. Namnberedningsgruppen har tagit fram förslag till förändringar av ansvar samt tillägg och förenklingar av processen kring namnsättning. Ett av förslaget är att flytta ansvaret för beredning av namnärendena till samhällsbyggnadsnämnden. Förslagen om kultur- och namnfrågorna kräver reglementsändringar. Berörda nämnder har givits tillfälle att yttra sig innan kommunfullmäktige fattar beslut. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

64 Protokoll Kommunstyrelsen forts. 130 A v remissvaren från de två berörda nämnderna framgår att båda nämnderna ställer sig bakom förslaget att flytta ansvaret för beredningen av namnfrågor från kultur och fritidsnämnden till samhällsbyggnadsnämnden. När det gäller byggnadskultur och kultur inom offentlig fysisk miljö har de båda nämnderna avstyrkt förslagen, varför kommundirektören i nuläget inte föreslår någon ändring i den delen. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Kultur och fritidsnämndens protokoll Kultur och fritids tjänsteskrivelse Samhällsbyggnadsnämndens protokoll Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens protokoll Utredning, gemensam förvaltningsorganisation, Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att flytta över ansvaret för beredningen av namnfrågor från kultur och fritidsnämnden till samhällsbyggnadsnämnden, att göra följande ändringar i berörda nämnders reglementen: Följande uppgifter i kultur och fritidsnämndens reglemente tas bort: upprätta och till kommunfullmäktige ge föreslag till namn på gator, vägar, allmänna platser och kvarter inom kommunen. Följande uppgifter tillförs samhällsbyggnadsnämndens reglemente: upprätta och till kommunfullmäktige ge förslag till namn på gator, vägar, andra allmänna platser, kvarter, stadsdelar, industriområden och bostadsområden som omfattas av kommunalt markägande, besluta om förändring av sträckning och stavning av redan namnsatta gator och vägar. att officiella byggnader namnsätts av respektive verksamhetsutövande nämnd efter samråd med samhällsbyggnadsnämndens funktion för namnfrågor. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

65 Protokoll Kommunstyrelsen forts. 130 Kommunstyrelsen beslutar att kommundirektörens uppdrag att utreda förutsättningarna för att flytta ansvaret för kulturbyggnadsfrågor och frågor om den offentliga miljön från kultur och fritidsnämnden till samhällsbyggnadsnämnden därmed är avslutat. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

66 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 1(3) D nr KS 2016/00446 Handläggare Kommunjurist Camilla Carlbom Bildingsson Telefon camilla.carlbom -hildingsson@uddevalla. se Ansvar för byggnadskultur och kultur inom offentlig fysisk miljö samt beredning av namnärenden, uppdrag från kommunstyrelsen Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade i oktober 2014 om en sammanslagning av tekniska nämnden och miljö och stadsbyggnadsnämnden. Som en följd av detta beslutades i början av 2015 att slå samman miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen och tekniska kontoret. I samband med detta gav kommunstyrelsen kommundirektören i uppdrag att att utreda förutsättningarna för att flytta ansvaret för kulturbyggnadsfrågor och frågor om den offentliga miljön från kultur och fritidsnämnden till samhällsbyggnadsnämnden /samhällsbyggnadsförvaltningen. Kommundirektören redovisar nu uppdraget. I utredningen konstateras att de allra flesta områden inom fysisk planering, inklusive genomförande av åtgärder i det offentliga rummet hanteras inom samhällsbyggnadsnämndens ansvarsområde. Frågor om konstnärlig utsmyckning och bedömning av estetik, kulturhistorik eller om hur värdefulla eller i samhällsbilden karaktärisktiska byggnader och miljöer bevaras, vårdas och används finns dock hos kultur- och fritidsnämnden. Ä ven ansvaret för V A- frågor och översiktsplanering ligger utanför nämnden (Västvatten resp kommunstyrelsen). Kommundirektörens slutsats är att frågor om estetik, kulturbyggnader, kulturella miljöer m.m. riskerar att komma in för sent i planeringsfasen då de ligger utanför samhällsbyggnadsnämndens område. Syftet med nämndsammanslagningen var att skapa en sammanhållen samhällsbyggnadsprocess där alla relevanta frågor inom fysisk miljö vägs samman. Att även flytta ansvaret för frågor om kultur i offentlig miljö till samhällsbyggnadsnämnden bedöms både skapa förutsättningar för att kulturfrågorna ges förtjänat genomslag i planeringen och skapa en effektivare process. Kommunfullmäktige beslutar om namn på gator, vägar, allmänna platser och kvarter. Kultur och fritidsnämnden har enligt reglementet i uppgift att bereda dessa ärenden. En tjänstemannagrupp (namnberedningsgruppen) bestående av personal från kultur- och fritidsförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen bereder ärendena till kultur och fritidsnämnden. Namnberedningsgruppen har tagit fram förslag till förändringar av ansvar samt tillägg och förenklingar av processen kring namnsättning. Ett av förslaget är att flytta ansvaret för beredning av namnärendena till samhällsbyggnadsnämnden.

67 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret (3) Dnr KS 2016/00446 Förslagen om kultur- och namnfrågorna kräver reglementsändringar. Berörda nämnder har givits tillfälle att yttra sig innan kommunfullmäktige fattar beslut. A v remissvaren från de två berörda nämnderna framgår att båda nämnderna ställer sig bakom förslaget att flytta ansvaret för beredningen av namnfrågor från kultur- och fritidsnämnden till samhällsbyggnadsnämnden. När det gäller byggnadskultur och kultur inom offentlig fysisk miljö har de båda nämnderna avstyrkt förslagen, varför kommundirektören i nuläget inte föreslår någon ändring i den delen. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Kultur- och fritidsnämndens protokollsutdrag Samhällsbyggnadsnämndens protokollsutdrag Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse Kultur- och fritidsförvaltningens tjänsteskrivelse Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens protokoll Utredning, gemensam förvaltningsorganisation, Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att föreslå kommunfullmäktige att flytta över ansvaret för beredningen av namnfrågor från kultur- och fritidsnämnden till samhälls byggnadsnämnden att göra följande ändringar i berörda nämnders reglementen: Följande uppgifter i kultur- och fritidsnämndens reglemente tas bort: upprätta och till kommunfullmäktige ge föreslag till namn på gator, vägar, allmänna platser och kvarter inom kommunen. Följande uppgifter tillförs samhällsbyggnadsnämndens reglemente: att upprätta och till kommunfullmäktige ge förslag till namn på gator, vägar, andra allmänna platser, kvarter, stadsdelar, industriområden och bostadsområden som omfattas av kommunalt markägande, besluta om förändring av sträckning och stavning av redan namnsatta gator och vägar. att officiella byggnader namnsätts av respektive verksamhetsutövande nämnd efter samråd med samhällsbyggnadsnämndens funktion för namnfrågor.

68 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret (3) D nr KS 2016/00446 Kommunstyrelsen beslutar att kommundirektörens uppdrag att utreda förutsättningarna för att flytta ansvaret för kulturbyggnadsfrågor och frågor om den offentliga miljön från kultur- och fritidsnämnden till samhällsbyggnadsnämnden därmed är avslutat. Peter Larsson Kommundirektör Camilla Carlbom Hitdingsson Kommunjurist Expediera till Samhällsbyggnadsnämnden Kultur- och fritidsnämnden

69 ~ ~ v-1 <' ~ < ~ ";> + ) ~ 0 N M Protokollsutdrag Somhällsbyggnadsnämnden Dnr SBN 2016/00725 Remiss: Ansvar för byggnadskultur och kultur inom offentlig fysisk miljö samt beredning av namnärenden Sammanfattning Kommunstyrelsen gav 2015 kommundirektören i uppdrag att utreda förutsättningarna får att flytta ansvaret får kulturbyggnadsfrågor och frågor om den offentliga miljön från kultur- och fritidsnämnden till samhällsbyggnadsnämnden. Kommundirektören har nu redovisat uppdraget och konstaterar i utredningen att merparten av den fysiska planeringen idag ligger inom samhällsbyggnadsnämndens ansvarsområde. Konstnärlig utsmyckning av offentliga platser och byggnader samt att verka för att estetiskt och kulturhistoriskt värdefulla eller i samhällsbilden karaktäristiska bygg-nader och miljöer bevaras, vårdas och används hanteras emellertid av kultur- och fritidsnämnden. För att skapa en sammanhållen samhällsbyggnadsprocess, vilket var ett huvudsyfte med bildandet av samhällsbyggnadsnämnden, menar kommundirektören att det är lämpligt att flytta dessa ansvarsområden till samhällsbyggnadsnämnden så att kulturfrågorna ges förutsättning att få ett förtjänat genomslag i planeringen och en effektivare process. Kommunfullmäktige beslutar om namn på vägar, allmänna platser och kvarter. Idag bereds dessa ärenden politiskt i kultur- och fritidsnämnden. Kommundirektören föreslår att detta beredningsansvar flyttas till sarnhällsbyggnadsnämnden. Inom förvaltningen pågår nu ett arbete med att utveckla våra egna arbetsformer för en effektivare samhällsbyggnadsprocess. Förvaltningen ser det som väsentligt att detta arbete drivs vidare och införs i det planerade processarbetet under För att inte komplicera detta med ytterligare tillägg föreslår förvaltningen att kommundirektörens förslag i denna del bör skjutas upp och att ansvaret för byggnadskultur inom offentlig fysisk miljö ses över i samarbete med Kultur och fritid för en så hållbar och effektiv samhällsbyggnadsprocess som möjligt. Förvaltningen ställer sig bakom förslaget att låta samhällsbyggnadsnämnden ta över ansvaret att bereda namnärenden till kommunfullmäktige. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens delegationsbeslut Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens protokoll , 101. Utredning, gemensam förvaltningsorganisation, Mikael Staxäng begär ajownering som verkställs 10:50-10:55 Yrkanden Martin Pettersson (SD): Ändring av förvaltningens förslag till första beslutssats till: "att föreslå kommunstyrelsen att besluta om förändring av ansvaret, med verkstälian under 2018, för byggnadskultur och kultur inom offentlig miljö med hänvisning till Samhällsbyggandsförvaltningens arbete för en effektiv sarnhällsbyggnadsprocess." Justerandes signatur ~ tdrags besty[ _ an~ -z1-b r 0.!:i1V-e:r-

70 Protokollsutdrag Samhällsbyggnadsnämnden Forts. 84 Mikael Staxäng (M), Jonas Sandwall (KD), Stig Olsson (C) och Roger Johansson (L): Bifall till fårslaget i handlingarna Kenneth Engelbrektsson (S): Bifall till Mikael Staxäng (M) m.fl yrkande. Propositionsordning Ordfårande ställer proposition på Mikael Staxängs (M) m.fl yrkande om bifall till första att satsen mot Martin Petterssons (SD) ändringsyrkande och finner att nämnden beslutar i enlighet med Mikael Staxängs (M) m.fl yrkande. Ordfårande ställer därefter proposition på andra beslutssatsen i förvaltningens förslag och finner att nämnden beslutar i enlighet med den. Beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att föreslå kommunstyrelsen att avvakta med beslut om förändring av ansvaret för byggnadskultur och kultur inom offentlig miljö med hänvisning till samhällsbyggnadsforvaltningens arbete for en effektiv samhällsbyggnadsprocess som pågår under 2017 samt att foreslå kommunstyrelsen att flytta ansvaret for beredning av namnärenden till samhälls byggnadsnämnden. Vid protokollet Sebastian Johansson Justerat Gunilla Magnusson Marie Lundström Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Sebastian Johansson Expedierat Samhällsbyggnad Kommunstyrelsen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

71 Tjänsteskrivelse Somhällsbyggnad l (3) Dnr SBN 2016/00725 Handläggare Arkitekt Hans Johansson Telefon hans.johansson@uddevalla.se Remiss: Ansvar för byggnadskultur och kultur inom offentlig fysisk miljö samt beredning av namnärenden Sammanfattning Kommunstyrelsen gav 2015 kommundirektören i uppdrag att utreda förutsättningarna för att!lytta ansvaret för kulturbyggnadstf-ägor o<.:h frågor om den offentliga miljön från kultur- och thtidsnämnden till samhällsbyggnadsnämnden. Kommundirektören har nu redovisat uppdraget och konstaterar i utredningen att merparten av den fysiska planeringen idag ligger inom samhällsbyggnadsnämndens ansvarsområde. Konstnärlig utsmyckning av offentliga platser och byggnader samt att verka för att estetiskt och kulturhistoriskt värdefulla eller i samhällsbilden karaktäristiska byggnader och miljöer bevaras, vårdas och används hanteras emellertid av kultur- och fritidsnämnden. För att skapa en sammanhållen samhällsbyggnadsprocess, vilket var ett huvudsyfte med bildandet av samhällsbyggnadsnämnden, menar kommundirektören att det är lämpligt att t1ytta dessa ansvarsområden till samhällsbyggnadsnämnden så att kulturfrågorna ges torutsättning att få ett förtjänat genomslag i planeringen och en effektivare process. Kommunfullmäktige beslutar om namn på vägar, allmänna platser och kvarter. Idag bereds dessa ärenden politiskt i kultur- och fritidsnämnden. Kommundirektören föreslår att detta beredningsansvar tlyttas till samhällsbyggnadsnämnden. Inom förvaltningen pågår nu ett arbete med att utveckla våra egna arbetsformer för en effektivare samhällsbyggnadsproccss. Förvaltningen ser det som väsentligt att detta arbete drivs vidare och införs i det planerade processarbetet under För att inte komplicera detta med ytterligare tillägg föreslår förvaltningen att kommundirektörens forslag i denna del bör skjutas upp och att ansvaret för byggnadskultur inom oftentlig fysisk miljö ses över i samarbete med Kultur och fritid för en så hållbar och effektiv samhällsbyggnadsprocess som möjligt. Förvaltningen ställer sig bakom torslaget att låta samhällsbyggnadsnämnden ta över ansvaret att bereda namnärenden till kommunfullmäktige. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvallningen s tjänsteskri ve l se Kommunstyrelsens delegationsheslut Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens protokoll ~l O l. lj t redning, gemensam t'örval t ni ngsorganisation,

72 Tjänsteskrivelse Samhällsbyggnad (3) Dnr SBN 2016/00725 Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden bes l u tar att föreslå kommunstyrelsen att avvakta med beslut om förändring av ansvaret tor byggnadskultur och kultur inom offentlig miljö med hänvisning till samhällsbyggnadsförvaltningens arbete för en effektiv samhällsbyggnadsprocess som pågår under 2017 samt att toreslå kommunstyrelsen att tlylla ansvaret för beredning av namnärenden till samhällsbyggnadsnämnden. Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen gav 2015 kommundirektören i uppdrag att utreda förutsättningarna för att tlytta ansvaret fi)r kulturbyggnads!'rågor ot:h tl ågor om t.len o!tenliiga miljön!rån kultur- och ti itidsnämnden till samhällsbyggnadsnämnden. Kommundirektören har nu redovisat uppdraget och konstaterar i utredningen att merparten av den fysiska planeringen idag ligger inom samhällsbyggnadsnämndens ansvarsområde. Konstnärlig utsmyckning av offentliga platser och byggnader samt att verka för att estetiskt och kulturhistoriskt värdefulla eller i samhällsbilden karaktäristiska byggnader och miljöer bevaras, vårdas och används hanteras emellertid av kulturoch tritidsnämnden. För att skapa en sammanhållen samhällsbyggnadsprocess, vilket var ett huvudsytte med bildandet av samhällsbyggnadsnämnden, menar kommundirektören alt det är lämpligt att tlytta dessa ansvarsområden till samhällsbyggnadsnämnden så att kulturfrågorna ges förutsättning att få ett rortjänat genomslag i planeringen och en effektivare process. Kommundirektören menar att de idag riskerar att komma in för sent i planeringsf~lsen då de ligger utanför nämndens ansvarsområde. Kommundirektörens förslag innebär att berörd personal överförs t'n:l.n Kultur och fritid till Samhällsbyggnad. Kommunfullmäktige beslutar om namn på vägar, allmänna platser och kvarter. Idag bereds dessa ärenden politiskt i kultur- och fritidsnämnden. Kommundirektören toreslår att detta beredningsansvar tlyttas till samhällsbyggnadsnämnden. Kommunstyrelsen har beslutat att remittera kommundirektörens I'Orslag till samhällsbyggnadsnämnden och kultur- och fritidsnämnden. De mbetsområden inom Samhällsbyggnad som framför allt berörs bedöms vara bygglov, detaljplanering, förstudier avseende det offentliga rummet samt projektering nv platser och byggnader med koppling till dess konstnär! iga utsmyckning. Ä ven om bedömningen kan göras att samarbetet på många sätt fungerar bra it.lag, så är det o nek l igen så alt en tydligare koppling till samhällsbyggnadsnämnden innebär en mer sammanhållen process. Det är viktigt att stärka kulturvärdena i prot:esserna ur ett hållbart samhällsbyggnadsperspektiv och det som tir avgörande är hur dessa trågor hanteras i ett tidigt

73 Tjänsteskrivelse Samhällsbyggnad 20 l (3) Dnr SBN 2016/00725 planeringsskede och även under projekt, något som inte enbart en organisationsförändring säkerställer. Inom forvallningen pågår nu ett arbete med att utve~kla våra egna arbetsformer t'i:ir en effektivare samhällshyggnadsprocess. Förvaltningen ser del som väsentligt att detta arbete drivs vidare och i n förs i det planerade processarbetet under För att inte komplicera detta med ytterligare tillägg föreslår l{)rvaltningen att kommundirektörens förslag i denna del bör skjutas upp och att ansvaret för byggnadskultur inom offentlig fysisk miljö ses över i samarbete med Kultur och fritid för en så hållbar och effektiv samhällsbyggnadsprocess som möjligt beslutade kommunfullmäktige att anta styrdokumentet "Otfcntlig miljö som konstform, styrdokument ror gestaltning av offentliga miljöer'". Styrdokumentd var ett resultat av Fyrbodalskommuncrnas projekt '"OtTentlig miljö som konstform- Fyrbodalsmodellen'" och ambitionen med projektet var att öka graden av delaktighet och medverkan till helhetstänkande och långsiktighet kring konst, arkitekturfl ågor och offentligt planeringsarbete. Modellen ger möjligheter att exempelvis arbeta mer effektivt med investeringsbudgeten för otl'entlig konst och gestaltning. Fyrbodalsmoddlen behöver beaktas och inkluderas i processarbetet framöver. Förslaget att låta samhällsbyggnadsnämnden bereda namnärenden till kommunfullmäktige kommer ursprungligen ti ån den tjänstemannagrupp, bestående av representanter från Kultur och fritid och Samhällsbyggnad, som idag handlägger ärendena. 'ljänstemannagruppen menar att beredningen av namnärenden har en tydlig koppling till samhällsbyggnadsnämndens övriga ansvar kring exploateringsprojekt och detaljplaner. Förvaltningen ställer sig bakom mrslaget. (... ~,. -~?/..._.. 4'!??" < 'ari na.l ~t ans on Förvaltningschd' Expedieru till

74 Protokollsutdrag Kultur och fritidsnämnden Dnr KFN 2016/ L ar'e: ,.lrl 1 )Ot6 ~1;~6 l Remiss: Ansvar för byggnadskultur och kultur inom offentlig fysisk miljö samt beredning av namnärenden Sammanfattning Kommundirektören fick av kommunstyrelsen uppdraget att utreda förutsättningarna för att flytta ansvaret för kulturbyggnadsfrågor och frågor om den offentliga miljön från kultur och fritidsnämnden till samhällsbyggnadsnämnden. De uppdrag som utredningen, KLK , tar fasta på är, enligt kultur och fritidsnämndens reglemente: Verka för att estetiskt och kulturhistoriskt värdefulla eller i samhällsbilden karaktäristiska byggnader och miljöer, bevaras, vårdas och används, ansvara för konstnärlig utsmyckning av offentliga platser och byggnader, samt vårda, underhålla och utveckla kommunens konstsamling och upprätta och till kommunfullmäktige ge förslag till namn på gator, vägar, allmänna platser och kvarter inom kommunen. Kommundirektören föreslår att samtliga ovan nämnda ansvarsområden överförs från kultur- och fritidsnämnden till samhällsbyggnadsnämnden, förutom uppdraget att vårda, underhålla och utveckla kommunens konstsamling. Kommundirektören menar med denna förändring bland annat att frågor om kultur i offentlig miljö får genom flytt större genomslag i planeringen och ger en effektivare process. Kultur och fritidförvaltningen är enig med utredningen i det att frågor om estetik, kulturella miljöer, konstnärlig gestaltning och så vidare kommer för sent in i planeringsprocessen. Därför förordar kultur och fritidsförvaltningen en förvaltningsövergripande samverkan kring dessa frågor, förslagsvis i enlighet med Fyrbodalsmodellen. Att frånta kultur och fritidsnämnden ett centralt perspektiv vore däremot mycket olyckligt om Uddevalla kommun vill stärka kulturens roll i samhällsutvecklingen. Vidare konstaterar förvaltningen att "konstsamlingen" och "konstnärlig utsmyckning av offentliga platser och byggnader" utgör en gemensam helhet som inte bör separeras. Beslutsunderlag Kultur och fritidsförvaltningens tjänsteskrivelse Delegationsbeslut kommunstyrelsens ordförande Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens beslut Utredning, gemensam förvaltningsorganisation samhällsbyggnadsområdet Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

75 Protokollsutdrag Kultur och fritidsnämnden Beslut Kultur och fritidsnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att följande uppdrag ur reglementet kvarstår hos kultur och fritidsnämnden: Verkaför att estetiskt och kulturhistoriskt värdefulla eller i samhällsbilden karaktäristiska byggnader och miljöer, bevaras, vårdas och används, ansvara för konstnärlig utsmyckning av offentliga platser och byggnader, samt vårda, underhålla och utveckla kommunens konstsamling att följande uppdrag ur reglementet flyttas från kultur och fritidsnämnden till samhälls byggnadsnämnden: upprätta och till kommunfullmäktige ge föreslag till namn på gator, vägar, allmänna platser och kvarter inom kommunen. att ett samarbete som rör byggnadskultur och kultur i den offentliga miljön snarast kommer till stånd mellan förvaltningarna samhällsbyggnad och kultur och fritid, för att säkra att det kulturella perspektivet f'ar prägla planprocessen i ett tidigt skede. Vid protokollet Anna-Helena Wiechel Justerat Annelie Högberg, Thommy Carlin Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Anna-Helena Wiechel Expedierat Kommunstyrelsen Samhällsbyggnadsnämnden for kännedom Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

76 Tjänsteskrivelse Kultur och fritid 1(8) D nr KFN 2016/00146 Handläggare Utredare Anna-Helena Wiechel Telefon arma -hel ena. wiechel@uddevalla. se.. r}.,,.. : ~ol6/'t96 Remiss: Ansvar för byggnadskultur och kultur inom offentlig fysisk miljö samt beredning av namnärenden Sammanfattning Kommundirektören fick av kommunstyrelsen uppdraget att utreda fårutsättningarna får att flytta ansvaret får kulturbyggnadsfrågor och frågor om den offentliga miljön från kultur och fritidsnämnden till samhällsbyggnadsnämnden. De uppdrag som utredningen, KLK , tar fasta på är, enligt kultur och fritidsnämndens reglemente: Verka för att estetiskt och kulturhistoriskt värdefulla eller i samhällsbilden karaktäristiska byggnader och miljöer, bevaras, vårdas och används, ansvara för konstnärlig utsmyckning av offentliga platser och byggnader, samt vårda, underhålla och utveckla kommunens konstsamling och upprätta och till kommunfullmäktige ge förslag till namn på gator, vägar, allmänna platser och kvarter inom kommunen. Kommundirektören föreslår att samtliga ovan nämnda ansvarsområden överfårs från kulturoch fritidsnämnden till sarnhällsbyggnadsnärnnden, fårutom uppdraget att vårda, underhålla och utveckla kommunens konstsamling. Kornmundirektören menar med denna fårändring bland annat att frågor om kultur i offentlig miljö får genom flytt större genomslag i planeringen och ger en effektivare process. Kultur och fritidförvaltningen är enig med utredningen i det att frågor om estetik, kulturella miljöer, konstnärlig gestaltning och så vidare kommer får sent in i planeringsprocessen. Därfår fårordar kultur och fritidsförvaltningen en förvaltningsövergripande samverkan kring dessa frågor, fårslagsvis i enlighet med Fyrbodalsmodellen. Att frånta kultur och fritidsnämnden ett centralt perspektiv vore däremot mycket olyckligt om Uddevalla kommun vill stärka kulturens roll i samhällsutvecklingen. Vidare konstaterar förvaltningen att "konstsamlingen" och "konstnärlig utsmyckning av offentliga platser och byggnader" utgör en gemensam helhet som inte bör separeras. Beslutsunderlag Kultur och fritidsförvaltningens tjänsteskrivelse Delegationsbeslut kommunstyrelsens ordfårande

77 Tjänsteskrivelse Kultur och fritid (8) D nr KFN 2016/00146 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens beslut Utredning, gemensam förvaltningsorganisation samhällsbyggnadsområdet Förslag till beslut Kultur och fritidsnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att följande uppdrag ur reglementet kvarstår hos kultur och fritidsnämnden: Verka för att estetiskt och kulturhistoriskt värdefulla eller i samhällsbilden karaktäristiska byggnader och miljöer, bevaras, vårdas och används, ansvara för konstnärlig utsmyckning av offentliga platser och byggnader, samt vårda, underhålla och utveckla kommunens konstsamling att följande uppdrag ur reglementet flyttas från kultur och fritidsnämnden till samhälls byggnadsnämnden: upprätta och till kommunfullmäktige ge föreslag till namn på gator, vägar, allmänna platser och kvarter inom kommunen. att ett samarbete som rör byggnadskultur och kultur i den offentliga miljön snarast kommer till stånd mellan förvaltningarna samhällsbyggnad och kultur och fritid, för att säkra att det kulturella perspektivet får prägla planprocessen i ett tidigt skede. Ärendebeskrivning Kommundirektörens förslag och bevekelsegrunder Kommundirektören fick av kommunstyrelsen uppdraget att utreda förutsättningarna för att flytta ansvaret för kulturbyggnadsfrågor och frågor om den offentliga miljön från kultur och fritidsnämnden till samhällsbyggnadsnämnden/samhällsbyggnadsförvaltningen. De uppdrag som utredningen tar fasta på är, enligt kultur och fritidsnämndens reglemente: verka för att estetiskt och kulturhistoriskt värdefulla eller i samhällsbilden karaktäristiska byggnader och miljöer, bevaras, vårdas och används, ansvara för konstnärlig utsmyckning av offentliga platser och byggnader, samt vårda, underhålla och utveckla kommunens konstsamling, upprätta och till kommunfullmäktige ge rörslag till namn på gator, vägar, allmänna platser och kvarter inom kommunen

78 Tjänsteskrivelse Kultur och fritid 3(8) D nr KFN 2016/00146 Kornmundirektören föreslår att följande ansvarsområden överförs från kultur- och fritidsnämnden till sarnhällsbyggnadsnärnnden: verka för att estetiskt och kulturhistoriskt värdefulla eller i samhällsbilden karaktäristiska byggnader och miljöer, bevaras, vårdas och används, ansvara för konstnärlig utsmyckning av offentliga platser och byggnader Ansvar för att "vårda, underhålla och utveckla kornmunens konstsamling" kvarstår hos kultur och fritidsnämnden. "Ändringen av nämndemas ansvarsförhållanden föreslås också avspeglas i förvaltningsorganisationema, innebörande att berörd personal vid kultur- och fritidsförvaltningen överförs till samhällsbyggnadsförvaltningen". Som skäl till dessa förslag anges: Övriga delar i fysisk planering ingår redan i samhällsbyggnadsförvaltningen En sammanhållen samhällsbyggnadsprocess är eftersträvansvärd Frågor om kultur i offentlig miljö rar genom flytt större genomslag i planeringen och ger en effektivare process Vidare föreslår kornmundirektören att följande ansvarsområde överförs från kultur- och fritidsnämnden till samhällsbyggnadsnärnnden: upprätta och till kommunfullmäktige ge föreslag till namn på gator, vägar, allmänna platser och kvarter inom kommunen. Som skäl anges: beredning av namnärenden är tydligt kopplat till samhällsbyggnadsnämndens övriga ansvar kring exploateringsprojekt/detaljplaner det ligger väl i linje med förslagen om förändring av ansvaret för kultur i offentlig miljö Kulturen i samhällsutvecklingen Ett rikt kulturliv skapar tillväxt. 1 Mot bakgrund av detta, bör frågor som rör de kulturella näringarna vara hårdvaluta i kommuner som vill växa och utvecklas, i linje med övriga strategiska samhällsbyggnadsfrågor. Upplevelsen av en stad och dess omgivningar har subtila grunder. Det är dock givet att kulturlivet, stadens gestaltning och kulturmiljön är viktiga medspelare i huruvida staden uppfattas som attraktiv för besökare och boende. 1 Stadens kultur och tillväxt, Antoni, Rudolf & Mellander, Charlotta (2013) i Lennart Weibull, Hemik Oscarsson & Annika Bergström (red) Vägskäl. Göteborgs universitet: SOM-institutet

79 Tjänsteskrivelse Kultur och fritid 4(8) D nr KFN 2016/ En stad där kulturen får en framträdande roll i samhällsbilden blir omtalad, uppskattad och attraktiv (ex Vara konserthus, Hammarkullefestivalen och Kulturkalaset i Göteborg, Akvarellmuseet på Tjöm, Borås skulpturer och Textile fashion Centre får att nämna några). De nationella kulturpolitiska målen (från 2009) anger "Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling." För att uppnå målen ska kulturpolitiken främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor, främja kvalitet och konstnärlig förnyelse, främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas, främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan, särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur. Dessa mål tydliggör kedjan som det kulturella arvet ingår i, bevarande går hand i hand med bildning, användande och utvecklande. Om stora delar av det offentliga kulturella uppdraget lyfts ifrån sin övergripande enhet och lyfts in i ett nytt sammanhang, riskerar kedjan att försvagas. Länkarna fårstärker varandra- dåtid, nutid och framtid vävs samman och fårtydligas om organisationen runt perspektiven är en. Vidare uttrycks vikten av kulturens obundenhet. Ett sätt att säkra perspektivets betydelse i samhällsbyggnadsprocessen är att låta den även fortsättningsvis behandlas av en särskild remissinstans, där den samlade kompetensen finns, liksom nätverk och andra väsentliga sammanhang. Kultur och fritidsförvaltningens roll Kultur och fritidsförvaltningens uppgift är bland annat att arbeta med, utveckla och värna kulturens roll i samhällsutvecklingen. I begreppet kultur ingår både då, nu och sen. Kulturarvet - dåtiden - är den historiska identiteten som nutidens uttryck vilar på och tar spjärn emot. Kulturmiljön är den miljö som formats av mänsklig aktivitet och som berättar om människors liv. Vår kulturmiljö fårändras ständigt. Kulturarvet består av såväl kulturmiljön som de traditioner som format människornas beteenden, berättelser och andra värden som generationer fört vidare. Konsten och de historiska konstnärliga uttrycken har en given plats i kulturarvet. Detta ska kultur och fritidsförvaltningen förvalta och utveckla. Uttryck för det övergripande kulturella arbetet på förvaltningen är bland annat offentliga arrangemang; kulturmiljö och berättande parat med nutida uttryck (Gömda glömda gårdar mm), traditionsenliga tiranden på historiska platser i modem tappning (Valborg, nationaldagen), nära samarbete med samhällsbyggnadsförvaltningen gällande fysisk planering (exempelvis Arummet) bevakning av konstnärliga uttryck får offentlig gestaltning och utställning (i exempelvis Vitt Brus och Bohusläns museums konsthall mm), lokal kännedom om konstnärer och deras förutsättningar, kompetensutveckling, nätverk inom det kulturella området liksom omvärldsbevakning.

80 Tjänsteskrivelse Kultur och fritid 5(8) D nr KFN 20 16/00146 Historiska skäl till att kulturfrågor behandlas i kultur och fritidsnämnden Under och 60-talen gick en rivningsvåg genom Sverige. På 1970-talet blev reaktionerna mot detta allt mer högljudda. Det började talas om en rivningshysteri. Kombinerat med en ekonomisk kris under 1970-talets andra hälft kom så kulturarvsbevarande på den politiska agendan? För att säkra denna utveckling skapades bland annat utbildning i bebyggelseantikvarie från 1980-talet på universiteten. Politikerna i dåvarande kulturnämnden i Uddevalla krävde att få påverka utvecklingen genom att bli remissinstans i planfrågor. Uddevalla kommun skapade kommunantikvarietjänsten under slutet av 1990-talet. I rollen ingick ansvaret över kulturmiljöfrågor, konst och kulturarv bl.a. Tjänsten inrättades på kulturavdelningen i dåvarande kulturförvaltningen (sedan 2004 kultur och fritidsförvaltningen). Kultur och fritidsförvaltningens synpunkter på kommunledningskontorets utredning Tidigare kommunövergripande ambitioner med byggnadskultur och kultur i offentlig fysisk miljö beslutade kommunfullmäktige att anta styrdokumentet 'Offentlig miljö som konstform styrdokument for gestaltning av offentliga miljöer"? Styrdokumentet var ett resultat av Fyrbodalskommunernas projekt "Offentlig miljö som konstform Fyrbodalsmodellen". Projektet gick ut på att öka graden av delaktighet och medverkan till helhetstänkande och långsiktighet kring konst, arkitekturfrågor och offentlig planeringsarbete. Dåvarande tekniska nämnden, miljö och stadsbyggnadsnämnden och kultur och fritidsnämnden berördes och involverades. Dåvarande miljö och stadsbyggnadsförvaltningens uppfattning var att projektet som helhet varit till gagn för kommunens arbete och att diskussioner om bildande av en så kallad planering-/beredningsgrupp för frågor rörande offentlig gestaltning och konst i offentlig miljö inletts. 4 Denna planedngs-/beredningsgrupp påbörjade ett arbete, som snart rann ut i sanden. 5 Dessa tidigare ambitioner nämns inte i utredningen, men bör betraktas som ett viktigt inspel i sammanhanget. Namnberedning Namnsättning är viktiga uttryck för kulturarvet och bör vara kopplat till platsens ursprung och historia. Kommunens namnsättningsgrupp bör sträva efter vad som brukar kallas god ortnamnssed. Kultur och fritidsförvaltningen bedömer att nuvarande namngrupp har en lämplig sammansättning av kompetenser som rör planering, 2 /blog.svd.se/h istoria/20 14/08/24/den-svenska-rivningshysterin/ 3 KF MSB Kommunantikvarie anger brist på formulerad finansieringsmodell och personalomsättning som bakomliggande orsaker

81 Tjänsteskrivelse Kultur och fritid (8) D nr KFN 2016/ lantmäteri och kultur. Det är viktigt att namngruppen har rätt förutsättningar för att leva upp till god ortnamnssed. Gränsdragningsproblematik och avsaknad av konsekvensbeskrivning Kommunledningskontorets utredning uttrycker att ändring av nämndemas ansvarsförhållanden bör avspeglas i förvaltningsorganisationema, vilket innebär att "berörd personal" i kultur och fritidsförvaltningen överförs till samhällsbyggnadsförvaltningen. Vilka roller och funktioner på kultur och fritidsförvaltningen som är "berörda" av en eventuell överföring klargörs inte i utredningen. Vad gäller särskilt arbetet med uppdraget "verka för att estetiskt och kulturhistoriskt värdefulla eller i samhällsbilden karaktäristiska byggnader och miljöer bevaras, vårdas och används" involveras samtliga i kultur och fritidsförvaltningens kulturavdelning. En klar gräns för vilka som berörs eller inte berörs av en överflyttning är därför svår att dra. Av bland annat det skälet hade en risk- och konsekvensanalys varit på sin plats inför/som grund för kommunledningskontorets övervägningar och rekommendationer. För nämnden gäller samma sak; dess kulturella kompetens ska tillvaratas och beaktasinte utarmas genom att kulturmiljöfrågorna lyfts från dess bord. Kultur och fritidsnämnden har många gånger haft en avvikande uppfattning i detalj- och översiktsplaner, jämfört med samhällsbyggnadsnärnnden. Det tycks följaktligen finnas en klar poäng i att så viktiga frågor som vår kulturmiljö, får chansen att även behandlas av en part som står utanför den direkta processen. En part som dessutom ansvarar för övriga frågor inom kulturområdet. Kommunen har för närvarande ett konstregister där kunskaper om all kommunens konst samlas. Ett framgångsrikt arbete med den lokala kulturen bygger på nätverk och kontakter med hembygds- konst- och kulturföreningar, kulturutövare och utbildningar liksom på omvärldsbevakning. All konst i offentlig miljö ska också registreras. Det är tillnärmelsevis ogörligt att dela upp "konstsamlingen" med uppdraget att ansvara för konstnärlig utsmyckning av offentliga platser och byggnader. Konstregistret utgörs av den offentliga konsten i bemärkelsen konst inköpt med skattemedel. Den konst som finns "utomhus" ingår på samma sätt som den konst som hänger på väggarna eller på annat sätt utgör en del av "inomhuset". Konsten och konstinnehavet är en helhet. F ör att kunna utveckla det offentliga konstinnehavet krävs kunskaper om vad som finns, vad som uttrycks och vad som saknas. Konstsamlingens förbättringspotential är att känna till igår för att ändra idag. Därför bör arbetet med den offentliga konsten även fortsättningsvis bedrivas sammanhållet. Motsägelsefullt resonemang Samhällsbyggnadsnämnden har idag ett ansvar, enligt plan och bygglagen 12:2, att verka för en god byggnadskultur samt en god och estetiskt tilltalande stads- och landskapsmiljö. Av det skälet bör medborgama kunna förvänta sig att adekvat

82 Tjänsteskrivelse Kultur och fritid 7(8) Dnr KFN 2016/00146 kompetens redan finns inom förvaltningens hägn, samt att förvaltningen arbetar utifrån lagstadgade principer. Så, menar utredningen, är också fallet. Kompetensen i förvaltningen är tillräcklig, eftersom "bedömningar inom estetik, kulturhistorik och samhällsbild hanteras inom nämndens förvaltning redan idag". Att kommunledningskontoret genom denna genomgång vill öka betoningen på kulturhistoriska värden i samhällsbyggnadsprocessen, välkomnas av kultur och fritidförvaltningen. Kultur och fritidsförvaltningen ser med tillförsikt på den eventuella omstruktureringen i samhällsbyggnadsförvaltningen så att kompetensen inom dessa fält får komma till tals tidigare i planfrågor och kan med det komplettera och förstärka de perspektiv som kultur och fritidsnämnden vanligen har i planärenden. Däremot ser förvaltningen inga skäl att flytta över delar av den kulturella kompetens som kultur och fritidsförvaltningen har till samhällsbyggnadsnämnden. Om kommunen anser att det är eftersträvansvärt att planprocesserna hålls samman inom en och samma förvaltning är det svårt att förstå att kommunen relativt nyligen placerade en så central fråga i sammanhanget som övergripande planeringsfrågor på kommunledningskontoret Vad var skälen till att dessa frågor inte bedömdes stärkas genom att ingå i ett sammanhang? Ser kommunen fördelama med att ha olika förvaltningars och nämnders syn på centrala aspekter av samhällsbyggnadsprocessen, bör kommunen hålla sig till den principen även i detta fall. Annars talar utredningen emot sig själv när den menar att "byggnadskultur- och utsmyckningsfrågorna stärkts genom att de ingår i ett sammanhang". En förvaltning kan aldrig äga ett helt område, en hel process. Det kommer alltid förekomma gränsöverskridande aspekter. Detta förhållande är ju också berikande för den kommunala organisationen. Samhällsbyggnadsprocessen angår många, och bör så fortsätta göra. Kultur och fritidsförvaltningens uppgift är att tillföra samhällsbyggnadsprocessen sina perspektivutöver de som föreliggande ärende gäller - som att bygga för social sammanhållning, för folkhälsa och för möjligheten till rekreation. Därmed uppnås ändå inte målet med en sammanhållen samhällsbyggnadsprocess, trots en eventuell flytt enligt förslaget. Sammanfattande synpunkter Nationella, regionala och kommunala policydokument visar med tydlighet att det kulturella perspektivet med nödvändighet bör vara del i samhällsutvecklingen. Därmed bör det också ingå i planeringsskedet av samhällsbygget. Att hitta en organisation där perspektivet får, som kommunledningskontorets utredning uttrycker det "förtjänat genomslag" är i allra högsta grad eftersträvansvärt. Att få till stånd en sådan samverkan bör inte vara en alltför stor utmaning för den kommunala organisationen. Om det dessutom, vilket kommunledningskontorets utredning antyder, finns kompetens på samhällsbyggnadsförvaltningen för bedömningar

83 Tjänsteskrivelse Kultur och fritid (8) Dnr KFN 2016/00146 inom estetik, kulturhistorik och samhällsbild, ges ytterligare förutsättningar för ett näringsrikt samarbete mellan förvaltningarna i dessa frågor. Kommunens egen kulturplan anger dessutom att samhällsbyggnadsförvaltningen i sitt strategiska arbete särskilt bör beakta förutsättningar för en levande kultur. Det betyder inte att ta över ansvaret för den levande kulturen, utan att använda de resurser som finns på bland annat kultur och fritidsförvaltningen på ett adekvat sätt. Kultur och fritidsförvaltningen är enig med kommunledningskontorets utredning i det att frågor om estetik, kulturella miljöer, konstnärlig gestaltning och så vidare kommer för sent in i planeringsprocessen. I fråga om hur problemet ska åtgärdas går dock meningarna isär. Kultur och fritidsförvaltningen förordar en förvaltningsövergripande samverkan kring dessa frågor, förslagsvis i enlighet med Fyrbodalsmodellen. Att frånta kultur och fritidsnämnden ett centralt perspektiv vore däremot förödande om Uddevalla kommun vill stärka kulturens roll i samhällsutvecklingen. Katarina Hansson Kultur och fritidschef Anna-Helena Wiechel Utredare Expediera till Kommunstyrelsen Samhällsbyggnadsnämnden för kännedom

84 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 1(9) Dnr KS 2016/00446 Handläggare Utredare Markus Hurtig Telefon Ansvar för byggnadskultur och kultur inom offentlig fysisk miljö (uppdrag från kommunstyrelsen ) samt beredning av namnärenden Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade i oktober 2014 om en sammanslagning av tekniska nämnden och miljö och stadsbyggnadsnämnden. Som en följd av detta beslutades i början av 2015 att slå samman miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen och tekniska kontoret. I samband med detta gav kommunstyrelsen kommundirektören i uppdrag att att utreda förutsättningarna för att flytta ansvaret för kulturbyggnadsfrågor och frågor om den offentliga miljön från kultur och fritidsnämnden till samhällsbyggnadsnämnden /samhällsbyggnadsförvaltningen. Kommundirektören redovisar nu uppdraget. I utredningen konstateras att de allra flesta områen inom fysisk planering, inklusive genomförande av åtgärder i det offentliga rummet hanteras inom samhällsbyggnadsnämndens ansvarsområde. Frågor om konstnärlig utsmyckning och bedömning av estetik, kulturhistorik eller om hur värdefulla eller i samhällsbulden karaktärisktiska byggnader och miljöer bevaras, vårdas och används finns dock hos kultur- och fritidsnämnden. Ä ven ansvaret för V A- frågor och översiktsplanering ligger utanför nämnden (Västvatten resp kommunstyrelsen). Kommundirektörens slutsats är att frågor om estetik, kulturbyggnader, kulturella miljöer m.m. riskerar att komma in för sent i planeringsfasen då de ligger utanför samhällsbyggnadsnämndens område. Syftet med nämndsammanslagningen var att skapa en sammanhållen samhällsbyggnadsprocess där alla relevanta frågor inom fysisk miljö vägs samman. Att även flytta ansvaret för frågor om kultur i offentlig miljö till samhällsbyggnadsnämnden bedöms både skapa förutsättningar för att kulturfrågorna ges förtjänat genomslag i planeringen och skapa en effektivare process. Kommunfullmäktige beslutar om namn på gator, vägar, allmänna platser och kvarter. Kultur och fritidsnämnden har enligt reglementet i uppgift att bereda dessa ärenden. En tjänstemannagrupp (namnberedningsgruppen) bestående av personal från kultur- och fritidsförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen bereder ärendena till kultur och fritidsnämnden. Namnberedningsgruppen har tagit fram förslag till förändringar av ansvar samt tillägg och förenklingar av processen kring namnsättning. Ett av förslaget är att flytta ansvaret för beredning av namnärendena till samhällsbyggnadsnämnden.

85 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret (9) D nr KS 2016/00446 Förslagen om kultur- och namnfrågorna kräver reglementesändringar. Berörda nämnder ska ges tillfälle att yttra sig innan kommunfullmäktige fattar beslut. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens protokoll Utredning, gemensam förvaltningsorganisation, Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att remittera förslaget till samhällsbyggnadsnämnden och kultur- och fritidsnämnden för svar senast Ärendebeskrivning Del1 Kultur i offentlig miljö Tidigare beslut, utredningar och genomförda åtgärder Kommunfullmäktige beslutade i oktober 2014 om en sammanslagning av tekniska nämnden och miljö och stadsbyggnadsnämnden. I samband med ärendets beredning gav kommunstyrelsen kommundirektören i uppdrag att ta fram förslag till anpassningar av förvaltningsorganisationen utifrån den ändrade nämndstrukturen. Kommundirektörens förslag innebar att tekniska kontoret och miljö och stadsbyggnad läggs samman till en förvaltning kallad samhällsbyggnadsförvaltningen. Utredningen redovisade också en grundstruktur för förvaltningen. Kommundirektören föreslog samtidigt att vissa funktioner som nu finns i de två förvaltningarna (upphandling, IT, kommunikation och hållbar utveckling) överförs till kommunledningskontoret för att samordnas med övriga kommunövergripande stödfunktioner, respektive samordnas med övergripande styr- och ledningsfrågor samt att den organisatoriska tillhörigheten för "strategiska markfrågor" och "frågor om kultur i offentlig miljö" ska utredas vidare. Kommunstyrelsen beslutade att för egen del ställa sig bakom de förslag som berör den egna förvaltningen och i övrigt rekommendera samhällsbyggnadsnämnden att genomföra de förändringar som förs fram i utredningen och som inte kräver ytterligare underlag och beslut. Utredningens förslag har till övervägande delen genomförts och samhällsbyggnadsförvaltningen och kommunledningskontoret arbetar nu vidare med förvaltningarnas interna organisation och utveckling.

86 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret (9) D nr KS 2016/00446 Kommunstyrelsens utredningsuppdrag Kommunstyrelsen beslutade : att uppdra åt kommundirektören att utreda förutsättningarna för att flytta ansvaret för kulturbyggnadsfrågor och frågor om den offentliga miljön från kultur och fritidsnämnden till samhällsbyggnadsnämnden/samhällsbyggnadsförvaltningen. Nedan redovisas aktuella ansvarsfrågor enligt reglemente, bedömningar och förslag Nuvarande ansvarsförhållanden enligt reglementen Nedan beskrivs kultur- och fritidsnämndens och samhällsbyggnadsnämndens nuvarande ansvar, direkt eller indirekt, inom området" kulturbyggnadsfrågor och frågor om den offentliga miljön enligt nämndernas reglementen. Det är svårt att exakt definiera begreppet "kultur i offentlig miljö". Här görs avgränsningen till "fysisk utformning och bevarande av kultur i offentlig miljö" Kultur och fritidsnämndens ansvar 2 Särskilda uppgifter I nämndens reglemente kan, under 2 "Särskilda uppgifter" identifieras Följande av betydelse för utredningen: verka för att estetiskt och kulturhistoriskt värdefulla eller i samhällsbilden karaktäristiska byggnader och miljöer, bevaras, vårdas och används, ansvara för konstnärlig utsmyckning av offentliga platser och byggnader, samt vårda, underhålla och utveckla kommunens konstsamling, upprätta och till kommunfullmäktige ge förslag till namn på gator, vägar, allmänna platser och kvarter inom kommunen, Inom kultur- och fritidsförvaltningen hanteras frågorna huvudsakligen av avdelningen för kultur som ansvarar för konstnärlig utsmyckning av allmänna platser och kommunens lokaler samt handlägger kulturmiljöfrågor. Frågorna handläggs idag av en anställd. Samhällsbyggnadsnämndens ansvar Följande uppgifter har identifierats i nämndens reglemente som har betydelse för utredningen: l Allmänna uppgifter ha det övergripande ansvaret för kommunens samtliga lokaler genom att bl.a. vara part vad gäller alla frågor som rör hyresförhållanden och stå som hyresgäst avseende externt förhyrda lokaler. Dock ej extern förhyrning av bostäder där vård- och omsorgsverksamhet bedrivs,

87 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret (9) Dnr KS 20 16/00446 underhålla och förvalta kornmunens fasta och lösa egendom i den mån uppgiften inte givits åt annan, uppföra byggnader i den mån uppgiften inte givits åt annan, verkställa förvärv och försäljning av fastigheter samt upplåtelse med tomträtt om inte annat organ ålagts dessa uppgifter, genomföra exploateringen av mark för bostäder och andra verksamheter i den mån uppgiften ej åvilar annan, handha ärenden rörande utarrendering, uthyrning och andra upplåtelser av fastigheter då uppgifterna inte åvilar annan, handlägga frågor om upplåtelse av salutorg och allmänna platser, svara får kornmunens skyldigheter som huvudman för allmänna platser, väghållare och gatumyndighet samt för bidragsgivningen till enskild väghållning, svara får den kommunala trafikövervakningen, bevaka kornmunens intressen i ärenden angående fastighetsbildning, fastighetsbestämning, detaljplanläggning, byggnadsväsen, gemensamhetsanläggningar och enskilda vägar samt i andra ärenden som är jämförliga med dessa samt ärenden enligt miljöbalken, uppmärksamt följa den allmänna utvecklingen inom kommunen och dess närmaste omgivning samt ta de initiativ som behövs i frågor om planläggning, byggande och fastighetsbildning, verka :får en god byggnadskultur samt en god stads- och landskapsmiljö, övervaka efterlevnaden av alllagstiftning som berör verksamheten och med stöd av lagarna meddela föreskrifter och beslut, UaFS Blad 17 samarbeta med myndigheter, organisationer och enskilda, vilkas arbete och intressen berör nämndens verksamhet, 2 Uppgifter enligt speciallagstiftning uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet och har den närmaste kontrollen över byggnadsverksamheten enligt plan- och bygglagen. Nämnden fullgör också de övriga uppgifter som enligt annan lag skall fullgöras av den kommunala nämnden inom plan- och byggnadsväsendet, uppgifter inom miljö- och naturvårdsplanering, trafikuppgifter som avses i l lagen ( 1978:234) om nämnden för vissa trafikfrågor, handlägga ärenden med stöd av Lag (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning,

88 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret (9) D nr KS 2016/ Delegering från fullmäktige antagande, upphävande eller ändring av detaljplan, områdesbestämmelser eller fastighetsplan som inte är av stor vikt eller har principiell betydelse, påkalla fastighetsreglering enligt fastighetsbildningslagen, påkalla förrättning enligt anläggningslagen, köp, försäljning, byte, fastighetsreglering, expropriation eller inlösen med stöd av plan- och bygglagen av fastighet eller fastighetsdel och upplåtelse av tomträtt upp till ett värde av 100 basbelopp samt på kommunens vägnar godkänna till kommunen överlämnade gåvobrev rörande fast egendom för samma ändamål, för kommunens räkning förvärva eller överlåta fastighet eller fastighetsdel, där förvärvet eller överlåtelsen sker för att genomföra fastställd detaljplan i vad avser mark för gata, väg eller annan allmän plats samt på kommunens vägnar godkänna till kommunen överlämnade gåvobrev rörande fast egendom för samma ändamål. Överlåten beslutanderätt får inte användas i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen. Ärenden inom ovanstående områden hanteras idag av ett stort antal specialister och handläggare inom sarnhällsbyggnadsförvaltningen. Bedömningar De allra flesta områden inom fysisk planering (exklusive kommunstyrelsens ansvarsområden gällande övergripande planeringsfrågor) hanteras idag av samhällsbyggnadsnämnden. Här görs avvägningar mellan t. ex. detaljplanens olika ingredienser; byggnaders placering och utformning, byggnadskultur, stads- och landskapsmiljöer, markbeskaffenhet, geologi, säkerhet, design av gatu- och parkmiljön, trafikfrågor, miljöfrågor, hållbarhet, ekonomi, genomförande osv. Två för planarbetet viktiga områden ingår idag inte i samhällsbyggnadsnämndens ansvarsområde; VA-frågorna handläggs av Västvatten och frågor om konstnärlig utsmyckning och bedömningar av estetik, kulturhistorik eller om hur värdefulla eller i samhällsbilden karaktäristiska byggnader och miljöer, bevaras, vårdas och används handläggs av kultur och fritidsnämnden. Formellt remitteras normalt dock planerna efter handläggning till nämnder och bolag. Detaljplaner som omfattar för kommunen övergripande och principiella frågeställningar förs upp till kommunfullmäktige, Enligt nya rutiner (sk förprövning) startas inte arbete med nya detaljplaner utan att beslut tagits i kornmunstyrelsen eller i kommunfullmäktige om planen är av stor vikt, har principiell betydelse eller innebär kostnader för kommunen. Samhällsbyggnadsnämnden har även ansvaret för övrig planering och genomförande av åtgärder i det offentliga rummet (planering, anläggande och drift och underhåll inom gaturummet, grönområden, byggnader, parker mm), dock med undantag för de områden

89 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret (9) D nr KS 20 16/00446 som nämns ovan. Frågor om t. ex. estetik, kulturbyggnader, kulturella miljöer m.m. riskerar i praktiken att komma in för sent i planeringsfasen då de ligger utanför samhällsbyggnadsförvaltningens ansvarsområde. Mycket av kompentensen inom områdena finns dock redan inom förvaltningen men formellt ligger ansvar och handläggning på kultur och fritid. I samhällsbyggnadsnämndens ansvar ligger att göra helhetsbedömningar och därefter ta beslut. Själva poängen med en sammanhållen samhällsbyggnadsnämnd är att alla relevanta frågor inom offentlig fysisk miljö hanteras och vägs samman där. Inom nämndens ansvar finns i förvaltningen kompetens inom samtliga områden inom offentlig miljö. Bedömningar inom estetik, kulturhistorik och samhällsbild hanteras inom nämndens förvaltning redan idag och det synes därför lämpligt att det formella ansvaret för frågorna överförs dit tillsammans med berörd personal från kultur- och fritidsförvaltningen. Härigenom stärks byggnadskultur- och utsmyckningfrågorna genom att de då ingår ett sammanhang, såväl arktiektoniskt, tekniskt, planerings- och genomförandemässigt och inte minst ekonomiskt. Förslag Kommundirektören föreslår att följande ansvarsområden överförs från kultur- och fritidsnämnden till samhällsbyggnadsnämnden: verka för att estetiskt och kulturhistoriskt värdefulla eller i samhällsbilden karaktäristiska byggnader och miljöer, bevaras, vårdas och används, ansvara för konstnärlig utsmyckning av offentliga platser och byggnader Ansvar för att "vårda, underhålla och utveckla kommunens konstsamling" kvarstår hos kultur och fritidsnämnden. Ändringen av nämndemas ansvarsförhållen föreslås också avspeglas i förvaltningsorganisation, innebörande att berörd personal vid kultur- och fritidsförvaltningen överförs till samhällsbyggnadsförvaltningen. Del 2 Namnsättning av gator, vägar, stadsdelar, allmänna byggnader m.m. Nuvarande beslutsgång i namnärenden Kommunfullmäktige beslutar om namn på gator, vägar, allmänna platser och kvarter. Kultur och fritidsnämnden har enligt dess reglemente i uppgift att bereda dessa ärenden. En tjänstemannagrupp bestående av personal från kultur- och fritidsförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen bereder i sin tur ärendena till kultur och fritidsnämnden. I namnberedningens arbete sker samråd med bl.a. hembygdsföreningar, fastighetsägare, verksamhetsutövare m.fl.

90 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret (9) D nr KS 2016/00446 Förändringsbehov och ärendets handläggning Namnberedningen har tagit fram förslag som dels rör vilken nämnd som bör ansvara för beredningen av fullmäktiges nämnärenden, dels har man uppmärksammat behov av kompletteringar, förenklingar och förtydliganden av rutiner. Då ärendet har kopplingar till kommundirektörens uppdrag om kultur i offentlig miljö handläggs frågan av kommunledningskontoret i samverkan med namnberedningens sammankallande. Namnberedningens överväganden och iörslag stadsdelar, bostadsområden och industriområden När det gäller namnsättning av stadsdelar, bostadsområden och industriområden finns inga kommunala regler. Namnberedningen anser att det bör finnas ett regelverk för detta, åtminstone när det gäller kommunala exploateringar och/eller där kommunen ska vara huvudman för allmän plats. Namnberedningen föreslår att ett tillägg enligt ovan görs i ansvarig nämnds reglemente. Namnsättning av nya allmänna byggnader För namnsättning av nya officiella/allmänna byggnader finns det inget regelverk I huvudsak kan det handla om nya kommunala byggnader såsom skolor, förskolor, gruppbostäder, äldreboenden mm. Namnberedningen anser att det bör finnas ett kommunalt regelverk för hur namnsättningen av kommunala byggnader/anläggningar ska gå till. Namnberedningen bedömer att dessa ärenden bör kunna avgöras av den nämnd som ska utöva verksamhet i respektive byggnad. Samråd med beredningen bör dock alltid ske innan nämnden fattar beslut. Förenklade beslutsvägar vid mindre justeringar av gatu- och vägnamn m. m. Det förekommer att justeringar görs av redan namngivna gator och vägar. Enligt nuvarande regler ska kommunfullmäktige fatta beslut i dessa ärenden. Namnberedningen föreslår att den nämnd som ansvarar för beredning av namnärenden ges rätt att fatta dessa beslut. De fall det ska röra sig om är förlängning av redan namnsatt gata/väg, flyttning av gräns mellan två redan namnsatta gator/vägar samt förändring av stavning av redan beslutat namn. Ansvarig nämnd för beredning av nämnärenden Beredning av namnärenden är tydligt kopplat till samhällsbyggnadsnämnden övriga ansvar kring exploateringsprojekt/detaljplaner. Namnfrågorna bör därför föras över från kultur- och fritidsnämnden till samhällsbyggnadsnämnden. Detta ligger också väl i linje med förslagen om förändring av ansvaret för kultur i offentlig miljö. Förvaltningsorganisationen Ändringen av nämndemas ansvarsförhållen föreslås också avspeglas i förvaltningsorganisation, innebärande att berörd personal i kultur- och fritidsförvaltningen överförs till samhällsbyggnadsförvaltningen.

91 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret (9) D nr KS 20 16/00446 Del 3 Förslagen i sammanfattning Förslag till reglementesändringar Följande uppgifter i kultur- och fritidsnämndens reglemente tas bort: verka för att estetiskt och kulturhistoriskt värdefulla eller i samhällsbilden karaktäristiska byggnader och miljöer, bevaras, vårdas och används, ansvara för konstnärlig utsmyckning av offentliga platser och byggnader, upprätta och till kommunfullmäktige ge föreslag till namn på gator, vägar, allmänna platser och kvarter inom kommunen. Följande uppgifter tillförs samhällsbyggnadsnämndens reglemente: verka för att estetiskt och kulturhistoriskt värdefulla eller i samhällsbilden karaktäristiska byggnader och miljöer, bevaras, vårdas och används, ansvara för konstnärlig utsmyckning av offentliga platser och byggnader, att upprätta och till kommunfullmäktige ge förslag till namn på gator, vägar, andra allmänna platser, kvarter, stadsdelar, industriområden och bostadsområden som omfattas av kommunalt markägande, besluta om förändring av sträckning och stavning av redan namnsatta gator och vägar. Övriga rorslag Officiella byggnader namnsätts av respektive verksamhetsutövande nämnd efter samråd med samhällsbyggnadsnämndens funktion för namnfrågor. Förvaltningsorganisationen anpassas så att den speglar nämndernas ansvarsområden. Peter Larsson Kommundirektör

92 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen Dnr KS 2014/00430 Ändrad förvaltningsorganisation för samhällsbyggnadsområdet Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade i oktober 2014 om en sammanslagning av tekniska nämnden och miljö och stadsbyggnadsnämnden. I samband med ärendets beredning gav kommunstyrelsen kommundirektören i uppdrag att ta fram förslag till anpassningar av förvaltningsorganisationen utifrån den ändrade nämndstrukturen. Kommundirektörens utredning är nu avlämnad. Utredningens förslag innebär att nuvarande tekniska kontoret och miljö och stadsbyggnad läggs samman till en förvaltning kallad samhällsbyggnadsförvaltningen. Utredningen redovisar också ett förslag till grundstruktur för förvaltningen. Kommundirektören föreslår samtidigt att vissa funktioner som nu finns i de två förvaltningarna (upphandling, IT, kommunikation och hållbar utveckling) överförs till kommunledningskontoret för att samordnas med övriga kommunövergripande stödfunktioner, respektive samordnas med övergripande styr- och ledningsfrågor. Utredningen anger också den nya förvaltningen som lämplig organisation att inrymma en eventuell framtida kommungemensam fordonsorganisation och kostverksamhet Kommundirektören föreslår vidare att den organisatoriska tillhörigheten för strategiska markfrågor och frågor om kultur i offentlig miljö ska utredas vidare. Kommunstyrelsen föreslås att för egen del ställa sig bakom de förslag som berör den egna förvaltningen och i övrigt rekommendera samhällsbyggnadsnämnden att genomföra de förändringar som förs fram i utredningen och som inte kräver ytterligare underlag och beslut. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Kommundirektörens utredning Beslut Kommunstyrelsen beslutar att rekommendera samhällsbyggnadsnämnden att slå samman de nuvarande förvaltningarna tekniska kontoret och miljö och stadsbyggnad till en förvaltning kallad samhällsbyggnadsförvaltningen, Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

93 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen forts. l 01 att rekommendera samhällsbyggnadsnämnden att ställa sig bakom utredningen förslag till grundstruktur för förvaltningen redovisat i kommundirektörens utredning, att notera att ändringar av strukturen kan beslutas av förvaltningschef efter samråd med kornmundirektör och nämndens presidium (i enlighet med Riktlinjer för styrning och ledning i Uddevalla kommun) samt med beaktande av att det krävs ytterligare beslut om förändringar i ansvaret för verksamheterna strategiska markförvärv och kultur i offentlig miljö ska genomföras, att ställa sig bakom utredningens förslag att funktionsområdena upphandling, IT och kommunikation ska hanteras utifrån samma organisations- och servicemodell som för kommunen i övrigt, dvs stödet ges till förvaltningen via centralt sammanhållna stabsfunktioner vid kornmunledningskontoret, att ställa sig bakom utredningens förslag att funktionen hållbar utveckling ska övergå till kornmunledningskontoret, att ställa sig bakom att ansvaret för samlad kostverksamhet och samlad fordonsadministration ska läggas på samhällsbyggnadsnämnden och inrättas i samhällsbyggnadsförvaltningen, under förutsättning att samlad kost- och fordonsadministration införs, samt rekommendera samhällsbyggnadsnämnden att göra detsamma, att uppdra åt kornmundirektören att utreda förutsättningarna för att flytta ansvaret för strategiska markförvärv från samhällsbyggnadsnämnden till kommunstyrelsen/kornmunledningskontoret, samt att uppdra åt kornmundirektören att utreda förutsättningarna för att flytta ansvaret för kulturbyggnadsfrågor och frågor om den offentliga miljön från kultur och fritidsnämnden till samhällsbyggnadsnämndenlsamhällsbyggnadsförvaltningen. Vid protokollet Annica Åberg Justerat Ingemar Samuelsson, Kenneth Engelbrektsson Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Annica Åberg Expedierat Samhällsbyggnadsnämnden kommundirektören Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

94 Förslag till gemensam förvaltningsorganisation samhällsbyggnad 1

95 Innehåll 1. Bakgrund 2. Nuvarande organisation 3. Organisatoriska principer och ställningstagande 4. Kommentarer till ny organisation 5. Organisationsschema samhällsbyggnadsförvaltning 6. Sammanfattning och förslag till beslut 2

96 Bakgrund Nedanstående beslut ligger till grund för förslag till ny förvaltningsorganisation samhällsbyggnadsförvaltning. 227 Protokoll Kommunstyrelsen KS Dnr 2014/00350 Ändrad nämndorganisation för samhällsbyggnadsområdet Beslut Kommunstyrelsen beslutar att för egen del tillstyrka beredningens förslag för samhällsbyggnadsområdet att uppdra åt kommundirektören att, under förutsättning att kommunfullmäktige fattar beslut enligt nedan, ta fram förslag till anpassningar av förvaltningsorganisationen utifrån en ändrad nämndorganisation på samhällsbyggnadsområdet. Uppdraget ska genomföras med målsättningen beslut ska fattas med verkan senast från och med 1 januari Protokoll Kommunfullmäktige KS Dnr 2014/00350 Ändrad nämndorganisation för samhällsbyggnadsområdet Beslut Kommunfullmäktige beslutar att miljö och stadsbyggnadsnämnden och tekniska nämnden ska läggas samman till en samhällsbyggnadsnämnd, att ett utskott till kommunstyrelsen ska inrättas får handläggande av bl. a. miljö- och byggärenden där kommunen är part och som samhällsbyggnadsnämnden på grund av jäv därför inte kan besluta i, att kommunstyrelsen ska vara ansvarig nämnd får den kommunala lantmäterimyndigheten, att uppdra åt kommunstyrelsen att ta fram förslag till reglementesanpassningar i enlighet med ovan och utifrån beredningen förslag, samt att ovan förändringar ska gälla från och med 1 januari

97 Nuvarande förvaltningsorganisation Tekniska kontoret Förvaltningen hade vid utgången av 2014 ca 195 årsarbetare och ett årligt kommunbidrag på 92,6mkr kr. Därtill tillkommer kommuninterna avgifter på 370,5mkr samt externa intäkter motsvarande 43,5mkr. Förvaltningen är uppdelad i följande avdelningar: Administrativ avdelning Administrativa avdelningen har till uppgift att svara för: stab sekreterarskap för nämnden samordning av budgethantering och kostnadsuppföljning redovisning och ekonomistyrning handläggning av leverantörsfakturor extern-, intern- och hyresdebitering administrativ service till förvaltningen tekniska kontorets kassafunktion (in- och utbetalningar) kravverksamhet administration av borgensåtagande fastighetsdeklaration kundtjänst till förvaltningen Tekniska kontorets stab har till uppgift att svara för: Miljöstrategi Il-strategi HR Omvärldsbevakning Kommentar stab: Beslut har fattats av kommundirektören i dennes ledningsgrupp att resurser inom HR (personalfrågor) organiseras centralt och utgör stöd till förvaltningarna. l tekniska kontorets stab finns idag även egen upphandlingsresurs. Detta är en unik lösning i kommunen och ett undantag från den i övrigt centralt organiserade funktionen. Inom ramen för utvecklingsarbete "Korpen" har gjorts ett arbete med att definiera stabsresurser på lokal nivå kopplat till tekniska förvaltningen och miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen. Fastighetsavdel n i ng Fastighetsavdelningen har till uppgift att svara för: ny- och ombyggnad av kommunala fastigheter drift och underhåll av kommunägda byggnader och lokaler förvaltning av kommunägda byggnader och markinnehav lokalvård av kommunala förvaltningslokaler 4

98 Gatu- och parkavdelning Tekniska nämnden ansvarar för Uddevalla kommuns väghållning, i huvudsak inom tätorterna Uddevalla, Ljungskile, Hagstorp och Lane Fagerhult. Målet med verksamheten i parker och grönområden är att med kommunala parker, lekplatser och grönområden ge förutsättningar för aktivitet och rekreation, samt skapa en tilltalande stadsbild. Gatu- och parkavdelningen har även till uppgift att svara för: Planering, drift och underhåll av parkeringsanläggningar samt uthyrning av parkeringsplatser Flyttning av felaktigt uppställda fordon Parkeringstillstånd för rörelsehindrade Nyttokortparkeringstillstånd Dispenser från lokala trafikföreskrifter Tillfälliga parkering- och trafikeringstillstånd Parkeringsövervakning Industrispår Kuröd Trafikplanering/säkerhet (omnämns ej i förvaltningens beskrivning av uppdrag på "inblicken") Mark- och Exploateringsavdelning Mark- och exploateringsavdelningen har till uppgift att svara för: Exploateringsverksamhet beträffande industrimark och bostadsområden på kommunal mark Köp och försäljning av fastigheter Tomträttsfrågor Arrendefrågor Serviceavdelning Serviceavdelningen har till uppgift att svara för: Lokalvård av kommunala förvaltningslokaler Bostadsanpassning Byggservice Kommuntryckeri Vaktmästeri/Bilpool s

99 Miljö och stadsbyggnad Förvaltningen hade vid utgången av 2014 ca 70 årsarbetare och ett årligt kommunbidrag på 23,8 mkr. Därtill tillkommer kommuninterna avgifter på 3,6 mkr kr samt externa intäkter motsvarande 20,2 mkr. Förvaltningen är uppdelad i följande avdelningar Administration Administrativa avdelningen ansvarar för ekonomi, personal, nämndadministration, reception och kundmottagning för Miljö och Stadsbyggnad. Miljöavdelning Miljöavdelningen ansvarar för miljötillsyn, allmänna miljö- och hälsoskyddsfrågor och livsmedelshygien. Utöver tillsyn och tillsynsprövning gör avdelningen utredningar, undersökningar och provtagningar. för att ge nämnden ett brett underlag för sina beslut. Rådgivning till verksamhetsutövare och allmänhet samt medverkan och samråd i samhällsplaneringen bidra till att förebygga eventuella miljö- och bebyggelsekonflikter. Planavdelning Planavdelningen ansvarar för kommunens fysiska planering avseende detaljplaner. Detaljplaner reglerar i detalj var och hur man får bygga. Sådana görs mest för sammanhållen bebyggelse i tätorterna och där det finns mycket fritidsbebyggelse. Byggavdelning Byggavdelningen ansvarar för bygglov, förhandsbesked, och tillsyn med mera Kart och mätavdelning Avdelningen producerar kartor, utför mätningar, beräkningar och utsättningar och utvecklar geografiska informationssystem. Lantmäteriavdelning Lantmäteriavdelningen ansvarar för fastighetsbildning och registrering av förändringar i fastighetsindelningen inom Uddevalla kommun. Avdelningen ansvarar även för plan-, adress- och byggnadsregistren. 6

100 Hållbar utveckling Avdelningen Hållbar utveckling ansvarar inför kommunstyrelsen för kommunens miljömålsarbete och miljömålssystem (EMAS) inklusive planering, genomförande och uppföljning av den interna och externa miljörevisionen. Avdelningen ansvarar också för kommunens interna och externa miljöinformation. Energi- och klimatrådgivning Våra kommunala energi- och klimatrådgivare finns på Miljö och stadsbyggnad och svarar kostnadsfritt på frågor om uppvärmning, energikostnader, energieffektivisering, transporter, klimatet, statliga bidrag på energiområdet och mycket annat. Sammanfattning över förvaltningarnas personal dec 2014 och ekonomi, budget 2015 l Tekniska kontoret Avdelning Antal an st Aa Intäkt avgift Intäkt KB Intäkt totalt Administrativa avd. 8,5 2,6 11,1 Stab 1,7 4,3 6,0 avd. överskottskrav 3 milj. Fastighetsavd 541,7 0,0 541,7 Gatu- och parkavd. 34,9 77,3 112,2 Serviceavd. 53,3 8,2 61,5 Mark & exploatering 20,3 1,7 22,0 Totalt 660,4 94,1 754,5 Avdelning Antal anst Aa Intäkt avgift Intäkt KB Intäkt totalt J Miljö och stadsbyggnad Administrativ avd. 0,8 8,8 9,6 Miljöavd. 9,3 5,1 14,4 Planavd. 0,8 4,8 5,6 Bygga vd. 5,6-0,3 5,3 Kart- och mätavd. 3,9 2,2 6,1 Lantmäteriavd. 6,1 0,4 6,5 Hållbar utveckling 0,0 1,6 1,6 Totalt 26,5 22,6 49,1 l summa 686, , ,6 7

101 Organisatoriska principer och ställningstagande En viktig förutsättning vid bildandet av en ny gemensam samhällsbyggnadsförvaltning är, ur ett förändringsledningsperspektiv, behovet av förankring och involvering av chefer och medarbetare. Jag bedömer det som viktigt att organisationens nya förvaltningschef utses i god tid för bidra till. Ökad tydlighet och minska onödig oro i organisationen Vidare utformning av organisation och bemanning i förvaltningens understrukturer En väl genomarbetat verksamhetsplan och detaljbudget för verksamhetsåret 2016 Kommunstyrelsen har förtydligat det uppdrag gavs till kommundirektören innebärande att det i uppdraget även skall ingå att bedriva ett rekryteringsförfarande av förvaltningschef. Förslag till ny förvaltningsorganisation bör för ny förvaltningsledning lämna öppet för viss anpassning. Den nya organisationen bör stödja förutsättningarna för ett effektivt ledningsarbete. Ytterligare en princip är att ny organisation skall stödja en ny gemensam kultur och främja att verksamheter och medarbetare som tidigare inte arbetat tätt tillsammans nu tydligare integreras gemensamt kopplat till samhällsbyggnadsprocess, myndighetsutövning och service. En ny samhällsbyggnadsförvaltning innebär även en möjlighet att se över förvaltningsspecifika uppdrag och resurser i förhållande till kommunövergripande styr- och ledningsfunktioner. Denna utredning inkluderar inte en ev. möjlig kommungemensam serviceförvaltning och vad detta skulle kunna ha för påverkan av förvaltningens utformning. Nuvarande serviceavdelning kan dock utvecklas ytterligare som en del i den kommunala helheten inom ramen för samhällsbyggnadsförvaltningen. Vad gäller Hållbar utveckling föreslås denna funktion övergå till kommunledningskontoret och samordnas med övergripande styr- och ledningsfrågor. Ur ett styr och ledningsperspektiv finns tydlig koppling till kommunövergripande arbetssätt och ledningssystem i övrigt. En gemensam stab och administration i den nya sammanslagna förvaltningen bör innebära en möjlighet till rationalisering och ekonomisk effekthemtagning i förhållande till budget Samlad budget för dessa verksamheter 2015 motsvarar 26,7 miljoner. Detta bör inarbetas senast i verksamhetsplan och budget

102 Kommentar till ny förvaltningsorganisation Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslås bestå av fem avdelningar. Antalet avdelningar minskas således från 13 till 5 i och med att de två förvaltningarna tekniska kontoret och miljö och stadsbyggnad slås samman. Härigenom finns förutsättningar att bilda en effektiv ledningsgrupp. Målet är att bilda avdelningar som tillvaratar samband (funktion och process) och härigenom ges ett tydligt uppdrag och få möjlighet till effektiviseringar inom större verksamhetsområden. Förslaget skall ses som vägledande för ny förvaltningsorganisation dock måste för ny förvaltningsledning lämnas öppet för viss anpassning på understruktur. Ökade funktionella samband eftersträvas på ledningsnivå (färre avdelningschefer med tydliga ledningsuppdrag), en effektiv och samordnad stab och administration, tydligt servicekluster samt ytterligare "renodling" mellan förvaltningen och kommunledningskontoret vad gäller kommungemensamma funktioner. Avseende samband process är tanken att söka ökad organisatorisk samordning i förvaltningens uppdrag kopplat till planerings- och genomförandefas samt de delar som kopplas till myndighetsutövning. Utredningen föreslår vidare att funktionsområde upphandling, IT och kommunikation hanteras utifrån samma organisation- och servicemodell som för kommunen i övrigt d.v.s. stödet ges till förvaltningen via centralt sammanhållna stabsfunktioner på kommunledningskontoret. Under 2014 förändrades även kommunens organisation för HR i den riktningen. Förväntade effekter i den nya organisationen är effektiva processer, minskade kostnader samt bibehållen/ökad kvalitet/kvantitet. Preciserade mål och effekter för den "nya" förvaltningen utarbetas och tydliggörs i aktuella styrdokument såsom strategisk plan , flerårsplan samt verksamhetsplan/detaljbudget Områden där minskade kostnader bedöms möjliga är framförallt inom administration och stab samt ledningsorganisation. Detta skall analyseras särskilt och inarbetas i verksamhetsplan och budget Vidare bedöms den förändring som genomförs inom serviceavdelningen ha en positiv påverkan på kommunen som helhet. Även detta måste bedömas och inarbetas i verksamhetsplan och budget

103 Åldersstruktur (Befattningar där innehavaren under 2015 är 65 eller äldre) Följande tabell utgör underlag för bedömning och prövning av möjlig effekthemtagning i samband med naturlig avgång. Texniska Al'ltal A.a scdm sjutar Avdelning Service 4,3 Mark & exploatering 1 Fastighet 2 7,3 Miljö och stadsbyggnad Avdelning Kart o. mätavd. Administrationen Byggavd. l Miliöavd. (Timanställd) 0,4 3,4 Totalt 10,7 l l lo

104 Avdelningar och ansvarsområde i ny förvaltningsorganisation: Följande avdelningar föreslås (obs arbetsnamn) Avdelning stab och administration Avdelning Planering Avdelning Genomförande Avdelning Myndighetsutövning Avdelning Service Avdelning stab och administration: En gemensam avdelning, stab och administration inrättas där följande administrativa uppgifter ingår: sekreterarskap för nämnden samordning av budgethantering och kostnadsuppföljning redovisning och ekonomistyrning handläggning av leverantörsfakturor extern-, intern- och hyresdebitering administrativ service till förvaltningen kassafunktion (in- och utbetalningar) kravverksamhet administration av borgensåtagande fastighetsdeklaration kundtjänst till förvaltningen* (Ref beslut medborgarcenter som inrättas 2016} Baserat på en mer klassisk definition av stab föreslås följande ansvarsområden organisatoriskt tillhöra denna avdelning: verksamhetsutveckling projektledning och projektekonomi för stora projekt juridisk kompetens (upphandlas och avropas vid behov) medborgardialog omvärldsspaning/benchmarking övergripande verksamhetsstyrning/kontroll och planering sammanställning av statistik och analys controllerfunktion 11

105 Avdelning planering Avdelningen ansvarar för att inom ramen för förvaltningens uppdrag utarbeta program och planer för utveckling av det offentliga rummet, genomförande av bl. a. samhällsbyggnadsstrategi och lokalförsörjningsplan. Enheter inom avdelningen Detaljplanering innebär ansvar för kommunens fysiska planering avseende detaljplaner. Detaljplaner reglerar i detalj var och hur man får bygga. Sådana görs mest för sammanhållen bebyggelse i tätorterna och där det finns mycket fritidsbebyggelse. Kommunstyrelsen ansvarar för översiktsplanering. Frågor rörande "förprövning" bereds enligt av kommunstyrelsen beslutad särskild rutin (förprövning) under kommunledningskontorets ansvar och beslutas av kommunstyrelsen Trafikplanering är en del av den översiktliga planeringen för hela staden och kommunen. Ansvar för övergripande infrastruktur (bilar, kollektivtrafik, gång och cykeltrafik mm) ligger på kommunstyrelsen och ingår i översiktsplan och dess fördjupade delar. För att få en koppling till arbetet med detaljplanering och drift och underhållsfrågor inom gatuområdet föreslås dock att i ett första läge tjänsten placeras inom samhällsbyggnadsförvaltningens planeringsavdelning. Ansvar för övriga frågor, d.v.s. den dagliga driften, inom trafikområdet föreslås ligga på Genomförandeavdelningens verksamhet för gator. stadsmiljö innebär att arbeta med gestaltning av stadsmiljön utifrån olika frågeställningar som att bygga om och att bygga nytt, utformning och utveckling av stadens offentliga rum. Andra områden är att göra staden mer trygg och mer tillgänglig. Arbetsområdet kräver förståelse av samband mellan funktionell utformning, gestaltning, skönhet och attraktivitet samt byggnadskultur och upplevelser. Många av frågorna hanteras idag alltför sektoriellt inom t ex arbetet med centrumutveckling och kompetenser inom området bör därför så långt som möjligt samlas inom en enhet. Fastighet (planering och drift) svarar för projektering, upphandling, byggledning och kontroll beträffande ny-, om- och tillbyggnad av kommunala fastigheter, drift och underhåll av kommunens lokaler, intern och extern uthyrning av lokaler. 12

106 Avdelning genomförande: Avdelningen ansvarar för att inom ramen för förvaltningens uppdrag genomföra projekt och åtgärder i den offentliga miljön Enheter inom avdelningen Projektledning inom bl.a. väg- och gatuprojekt, exploateringsområden och industriområden samt andra projekt såsom ombyggnad av torg och parker m.m. MEX (Mark och exploatering) ansvarar i huvudsak för följande områden: Förvärva och förvalta råmark Exploatera, upplåta eller avyttra mark för olika ändamål. Hanterar olika typer av arrenden och nyttjanderättsupplåtelser Tomträtter Mark för kommunal verksamhet Vad gäller MEX uppdrag och resurser för strategiska markfrågor kan ses två handlingsalternativ. Utredningen förordar att alternativ 2 belyses närmare i en separat utredning: 1 Oförändrat gränssnitt KLK (d.v.s. beslutat och förväntade beslut om uppdrag för strategisk samhällsplanering). 2 MEX skiktas på så sätt att uppdrag och resurser strategiska markförvärv förs över till KLK. MEX får idag klartecken genom beslut i kommunfullmäktige att starta genomförande av exploateringsprojekt. Projekten prioriteras efter kriterierna i samhällsbyggnadsstrategin och redovisas i investeringsbudgeten. Likaså beslutar kommunstyrelsen om markanvisning och planbesked. Besluten bereds i en s.k. förprövningsprocess där projekten/planerna bedöms efter fastställda kriterier, jfr investeringsprojekt ovan. Förprövningsprocessen leds av kommunledningskontoret med övriga förvaltningar representerade i särskild beredningsgrupp. MEX har härigenom fått en mer genomföranderoll än en strategisk roll. De strategiska övervägandena ligger på kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. En logisk konsekvens av detta kan vara att dela nuvarande MEX i en mer strategisk funktion (markförvärv, försäljning och samhällsbyggnadsstrategiska frågor) och en mer projektinriktad genomförandedel Den strategisk a funktionen (högst en person) placeras organisatoriskt lämpligen på kommunledningskontoret. Gatu- och parkavdelningen (drift och underhåll) ansvarar för drift- och underhåll av gator, vägar, broar, torg, parker, grönområden, lekplatser m.m. Vidare ingår ansvar för flyttning av felaktigt uppställda fordon, parkeringstillstånd för rörelsehindrade, nyttokortparkeringstillstånd, dispenser från lokala trafikföreskrifter, tillfälliga parkering- och trafikeringstillstånd samt parkeringsövervakning. 13

107 Natur (drift) ansvarar för naturreservatsbildning samt skötsel av befintliga naturreservat och kommunalägd skog. Avdelning Myndighetsutövning Avdelningen ansvarar för att fullgöra förvaltningens myndighetsutövning och rådgivning. Enheter inom avdelningen KLM och geografisk information (kart & mät samt GIS) Utgångspunkt att KLM tillhör förvaltningen men att dess "fristående roll" betonas samt att enheten särskiljs från MEX. Lantmäteriet utgör enligt förslaget en enhet där även GIS och Kart- och mät (geografisk information) ingår. Denna enhet har KS som ansvarig nämnd vilket innebär att KS som nämnd ansvarar för verksamhet, ekonomi och personal/arbetsmiljö. Enheten ingår dock i samhällsbyggnadsförvaltningen under ledning av förvaltningschef. KS fördelar arbetsuppgifter avseende arbetsmiljön till förvaltningschefen för samhällsbyggnadsförvaltningen. Enheten KLM och Geografisk information ingår som en del i samverkansuppdraget för samhällsbyggnadsförvaltningen. Miljö Enhetens ansvar följer nuvarande ansvar för miljöavdelningen Bygg Enhetens ansvar följer nuvarande ansvar för byggavdelningen Jävsutskott (Politisk organisation) Kommentar till tidigare fattat beslut kommunfullmäktige avseende att inrätta jävsutskott: En nämnd får inte bestämma om rättigheter eller skyldigheter för kommunen i ärenden där nämnden företräder kommunen som part. En förutsättning för en sammanslagen samhällsbyggnadsnämnd är därför att miljö- och byggärenden där kommunen är sökande eller verksamhetsutövare handläggs i en annan nämnd än samhällsbyggnadsnämnden. Den lösning som valts är att kommunstyrelsen ska avgöra dessa ärenden och fullmäktige har beslutat att inrätta ett särskilt utskott under kommunstyrelsen, jävsutskottet, för detta ändamål. Ärenden till utskottet bereds av miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen. 14

108 Avdelning Service Avdelningen har som uppgift att svara för vissa av kommunens stödfunktioner, både strategiskt och operativt. Detta för att kunna renodla kärnverksamheterna och uppnå kostnadseffektivare verksamhet genom ett enhetligt arbetssätt och bättre resursutnyttjande. Idag finns en relativt stor del av vad som kan kallas kommunintern service samlat inom tekniska förvaltningen. Inom ramen för projekt "Korpen" har identifierats ytterligare några funktioner som med fördel hanterats kommungemensamt. Min bedömning är att det inte finns behov av att inrätta en särskild serviceförvaltning utan att istället samförlägga mer gemensam service inom ramen för den nya förvaltningens uppdrag. Att utveckla en kommungemensam servicefunktion är en åtgärd som syftar till att kunna renodla kärnverksamheterna och uppnå kostnadseffektivare verksamhet genom ett enhetligt arbetssätt och bättre resursutnyttjande. Avdelningen har till uppgift att svara för: Lokalvård av kommunala förvaltningslokaler Byggservice Kommuntryckeri Vaktmästeri/Bilpool Bilpool och transportlogistik inkl. fordonsadministration Avseende transportlogistik och fordonsadministration se slutrapport "Korpen projekt Kommunens transportlogistik och fordonspark". Denna nya kommungemensamma funktion föreslås samorganiseras under förvaltningens serviceavdelning. Kostenhet Avseende kostenhet se slutrapport "Korpen projekt samlad kostenhet". Denna nya kommungemensamma funktion föreslås samorganiseras under förvaltningens serviceavdelning. 15

109 Översiktlig bedömning över den nya förvaltningens personal Nya avdelningar Antal anställda å a stab o adm. 30,80 Planering 43,75 Genomförande 40,00 Myndighetsutövning 51,00 Service 82,19 Hållbar utveckling o energi o klimatrådgivning 5,00 Totalt 252,74 Not: Det har i ovanstående inte tagits hänsyn till effektiviseringar och pensionsavgångar som inte ska återbesättas. Hänsyn är heller inte tagen till de tjänster som flyttas till annan förvaltning. Eventuell utökning avseende Fordonsorganisation och Kostorganisation är inte heller medräknat i ovanstående. 16

110 Organisationsschema samhällsbyggnadsförvaltning Samhällsbyggnadsnämnd Jävsutskott ' Förvaltningsnivå Avdelningsnivå Lokalvård Enhetsnivå Byggservice stadsmiljö/ Offentlig miljö KLM/kart och mät. GIS Tryckeri Transportlogistik Fastighet (planering och drift) Natur (drift UH) Vaktmästeri Kostenhet Not: Jävsutskott under Kommunstyrelsen, Se avsnitt Jävsutskott (Politisk organisation) 17

111 Utredningen föreslår: 6. Sammanfattning och förslag till beslut En organisationsmodell med färre avdelningar i syfte att underlätta en effektiv förvaltningsledning där de idag olika ingående verksamheterna organiseras utifrån planering och genomförande samt där myndighetsutövning och service renodlas (se organisationsschema ovan). Lantmäteriet (KLM) föreslås tillhöra samhällsbyggnadsförvaltningen med de förutsättningar som beskrivs på sidan 13 (KLM och geografisk information). Avseende strategiska funktioner såsom markförvärv, försäljning och samhällsbyggnadsstrategiska bör övervägas att övergå från MEX till kommunstyrelsen/kommunledningskontoret. Även ansvaret för byggnadskulturfrågor och konst i offentlig miljö bör utredas vidare, med inriktningen att värdera en överföring av området från kultur- och fritidsnämnden till samhällsbyggnadsnämnden/ samhällsbyggandsförvaltningen. Utredningen pekar på möjliga besparingar inom verksamheter administration och stab samt Jedningsorganisation. Detta skall analyseras särskilt och inarbetas i verksamhetsplan och budget Vidare bedöms den förändring som genomförs inom serviceavdelningen ha en positiv påverkan på kommunen som helhet. Även detta måste bedömmas och inarbetas i verksamhetsplan och budget Utredningen föreslår en utökad serviceavdelning som bygger vidare på de utredningar "Korpen projekt" som gjorts avseende samlad kostverksamhet samt transportlogistik och fordonsadministration. Funktionen Hållbar utveckling övergår till kommunledningskontoret och samordnas med övergripande styr- och ledningsfrågor. Funktionsområde upphandling, IT och kommunikation hanteras utifrån samma organisationoch servicemodell som för kommunen i övrigt d.v.s. stödet ges till förvaltningen via centralt sammanhållna stabsfunktioner på kommunledningskontoret. Att ansvaret för det fortsatta arbetet med att implementera ny förvaltningsorganisation följer Riktlinjer för styrning och ledning i Uddevalla kommun d.v.s. förvaltningschef ges uppdraget att med stöd av utredningens förslag besluta om indelning i organisatorisk nivå under förvaltningschef (efter samråd med kommundirektören och berörd nämnds presidium). 18

112 Protokoll Kommunstyrelsen Dnr KS 2017/00168 Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän, medlemsavgift 2018 Sammanfattning Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän har inkommit med begäran om medlemsavgift för I enlighet med "Överenskommelse avseende medlemsavgift till Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän", beslutad av kommunstyrelsen , har beräkningen av avgiften för den löpande driften skett enligt denna. Därutöver sker särskilda beräkningar av pensioner också enligt beslutad ordning. Den sammanlagda nettokostnaden for förbundet 2018 som föreslås täckas av medlemsavgifter är: Löpande drift Pensioner Direkt medlemsavgift Skuldforda pensioner Summa nettokostnader/budgetbelopp tkr tkr tkr l 384 tkr tkr Uddevallas andel (64,15 %) är: Löpande drift Direkta pensioner Direkt medlemsavgift skuldförda pensioner Summa nettokostnader/budgetbelopp tkr tkr tkr 888 tkr tkr "Direkt medlemsavgift" är det som betalas till förbundet for löpande direkta kostnader. "Skuldförda pensioner" avser upplupna pensionskostnader som inte betalas ut löpande utan skuldfors i respektive kommun. Summan av beloppen utgör det belopp som ska upptas i budgeten års medlemsavgift uppgår till tkr. Ökningen till2018 blir därmed 3,5 %. Den löpande driften ökar med 2,9 % medan pensionskostnaderna ökar med l O, l %. I enlighet med diskussioner infor och vid medlemsrådet har underlaget for den löpande driften räknats upp med 2,9 % istället för 2, 7 % som var förbundets ursprungliga uppräkningsfaktor. Justeringen har gjorts på initiativ av medlemskommunema. Medlemskommunerna har vid möten med förbundet gemensamt meddelat att inga effektiviserings- eller neddragningskrav kommer att ställas på förbundet for Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

113 Protokoll Kommunstyrelsen forts. 131 Den begärda medlemsavgiften plus summan för skuldförda pensioner från Uddevalla, tkr, arbetas in i kommunstyrelsens kommunbidrag i flerårsplan Uppräkningen mellan 2017 och 2018 på 1,6 mkr, erfordrar inga nya pengar utan finansieras dels med l,3 mkr ur pris- och lönereserven och dels med 0,3 mkr ur centrala anslaget för pensionskostnader. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän, protokoll direktionen , 13. Protokoll fört vid medlemsråd Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna föreslagen medlemsavgift för Mitt Bohuslän för Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

114 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret (2) Dnr KS 2017/00168 Handläggare Ekonomichef Kenneth Erlandsson Telefon Räddningstjänstförbundet MiH Bohuslän, medlemsavgift 2018 Sammanfattning Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän har inkommit med begäran om medlemsavgift för I enlighet med "Överenskommelse avseende medlemsavgift till Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän", beslutad av kommunstyrelsen , har beräkningen av avgiften för den löpande driften skett enligt denna. Därutöver sker särskilda beräkningar av pensioner också enligt beslutad ordning. Den sammanlagda nettokostnaden för förbundet 2018 som föreslås täckas av medlemsavgifter är: o löpande drift o pensioner Direkt medlemsavgift o skuldförda pensioner Summa nettokostnader/budgetbelopp tkr 4815tkr tkr l 384 tkr tkr Uddevallas andel (64,15 %) är: o löpande drift o direkta pensioner Direkt medlemsavgift tkr tkr tkr o skuldförda pensioner 888 tkr Summa nettokostnader/budgetbelopp tkr "Direkt medlemsavgift" är det som betalas till förbundet för löpande direkta kostnader. "Skuldförda pensioner" avser upplupna pensionskostnader som inte betalas ut löpande utan skuldförs i resp. kommun. Summan av beloppen utgör det belopp som ska upptas i budgeten års medlemsavgift uppgår till tkr. Ökningen till2018 blir därmed 3,5 %. Den löpande driften ökar med 2,9 % medan pensionskostnaderna ökar med l O, l %. I enlighet med diskussioner inför och vid medlemsrådet har underlaget för den löpande driften räknats upp med 2,9% istället för 2,7% som var förbundets ursprungliga uppräkningsfaktor. Justeringen har gjorts på initiativ av medlemskommunerna.

115 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret (2) Dnr KS 2017/00168 Medlemskommunerna har vid möten med förbundet gemensamt meddelat att inga effektiviserings- eller neddragningskrav kommer att ställas på förbundet för Den begärda medlemsavgiften plus summan för skuldförda pensioner från Uddevalla, tkr, arbetas in i kommunstyrelsens kommunbidrag i flerårsplan Uppräkningen mellan 2017 och 2018 på l,6 mkr, erfordrar inga nya pengar utan finansieras dels med l,3 mkr ur pris- och lönereserven och dels med 0,3 mkr ur centrala anslaget för pensionskostnader. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän, protokoll direktionen O, 13 Protokoll fört vid medlemsråd Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta a~ fareslagen medlemsavgift for Mitt Bo~ O 18. Peter Larsson Kommundirektör Kenne~ Ekonomichef Expediera till

116 PROTOKOLL RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUNDET MITT BOHUSLÄN Protokoll fört vid Medlemsråd Plats och tid Brandstationen Uddevalla , kl Närvarande Uddevalla kommun Lysekils kommun Ingemar Samuelsson, ks ordf Jan-Olof Johansson, ks ordf Roland Rombrant, oppositionsr~d Magnus Andersson, ekonomichef Munkedals kommun Karl-Anders Andersson, 1 :e vice ordf Ulrika Gellerstedt, ekonomichef Direktionen Kenneth Engelbrektsson, ordf Wictoria Insulan, l :e vice ordf Per-Arne Brink, 2:e vice ordf Övriga deltagare: Bernt Eriksson, förbunds-/räddningschef Lars Bjurström, produktionschef Jeanette Strömberg, förbundsekonom Carina Jonefelt, produktionsekonom Catarina Norrman, sekreterare Inledning Ordförande hälsar alla välkomna till dagens Medlemsr~d. Förbundschefen redovisar förmiddagens agenda och visar förbundets presentationsfil m. Medlemsridets representanter Ett förtydligande gällande representanter vid Medlemsr~det som ska kallas - Kommunstyrelsens presidium i respektive medlemskommun samt förbundsdirektionens presidium. Bokslut + dialog Förbundschef och förbundsekonomen redovisar bokslutet för 2016, bifogar bildspel. Budget Förbundsekonomen redogör för förbundets Äskande av medlemsavgift Medlemsr~det beslutar att återremittera till Direktionen för justering av PKV från 2,7% till 2,9% för 2018, bifogar bildspel Revidering av förbundsordningen 13 Medlemr~dets beredning har lämnat ett förslag om revidering av förbundsordningens 13 - fr~ n: "När ny brandstation i Uddevalla tas i drift ska ny fördelningsnyckel fastställas" till lydelsen: När nya brandstationer i Uddevalla resp. Ljungskile tas i drift ska ny fordelningsnyckel fastställas vid var tidpunkt. Om, och i så fall när, ny brandstation byggs och tas i drift i Lysekil ska ny fördelningsnyckel fastställas. Övrigaframtida Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän, Bastionsgatan 14, Uddevalla, Telefon , E-postadress: raddningstjansten@mittbohuslan.se, Org.nr:

117 2 investeringar i samtliga brandstationer inom förbundet finansieras via förbundets budget genom vid var tid gliilande fördelningsnye kel. Nästa medlemsrid- 10 november, kl 9.00 p~ Uddevalla brandstatlon 4~$,~,_ Kenneth Engelbrektsson Ordförande ~~~ Catarlna Norrman sekreterare

118 RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUNDET MITT BOHUSLÄN FÖRBUNDSDIREKTIONEN REGISTER Tid: Plats: Fredag den 10 mars, kl Brandstationen LYSEKIL Ordförande: Kenneth Engelbrektsson (s) sekreterare: Catarina Norrman Justerare: Wlctoria Insulan (m) Om någon saknar handling eller önskar ytterligare information, kontakta Räddningstjänsten telefon Ledamot med förhinder att tjänstgöra ansvarar för att ersättare kallas. Ärenden l Mötets öppnande Val av justerare Dnr Medlemsavgift 2018 samt planeringsunderlag för 13 Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän Tillsynsplan Information 15 Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän, Bastiongatan 14, Uddevalla, Telefon , E-postadress: raddningstjansten@mlttbohuslan.se, Org.nr:

119 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL RJI.DDNJNGSTJÄNSTFÖRBUND!T MITT IIDHUSLÄN FÖRBUNDSDJREKTJONEN Plats och tid Beslutande Brandstationen Lysekil, fredagen den 10mars 2017, kl Kenneth Engelbrektsson (s), ordf Wictoria Insulan (m), 1:e vice ordf Per-Arne Brink (s), 2:e vice ordf Jan Hognert (m), tjg ers Lars-Olof stilgård (LP), tjg ers Kerstin Wallsby (v), ej tjg ers Klas-Göran Henriksson (s), ej tjg ers Carina Thorstensson (c), ej tjg ers Övriga deltagare Mikael Svantesson, operativ chef Jeanette Strömberg, förbundsekonom Bernt Eriksson, förbunds-/räddningschef Catarina Norrman, sekreterare Utses att justera Wictoria Insulan (m) Justeringens plats och tid sekreterare Paragrafer Ordförande Justerande ANSLAG/BEVIS Protokollet lr justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ och sammanträdesdatum Direktionen Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän Protokollet anslaget under tiden Förvaringsplats för protokollet Underskrift Brandstationen Uddevalla.UN.~.... Catarina Norrman Uldragsbeslyrl<ande

120 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2 RÄDD NINGSTJÄNSTFÖRBUN DET MITT BOHUSLÄN FÖRBUNDSDIREKTIONEN Medlemsavgift 2018 samt planeringsunderlag för Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän Medlemsavgift (drift) Indexeringar för medlemsavgift (drift) har gjorts med index i Prisindex kommunal verksamhet (PKV) , enligt upprättad överenskommelse mellan förbundet och medlemskommunerna. Justering är dock gjord med -0,2 procentenheter avseende förvänt ökade pensionskostander då dessa regleras utifr~n faktiska kostnader. Medlemsavgift (pensioner) och l~ngfristigt åtagande (pensionsavsättning) Medlemskommunernas pensionsåtaganden, medlemsavgift (pensioner) och långfristigt åtagande (pensionsavsättning), baseras på beräkningar gjorda av KPA i december 2016 och regleras slutgiltigt vid årsbokslutet 2018 utifrån de faktiska kostnaderna och avsättningar års medlemsavgift och pensionsåtaganden Förbundet har inte fått några specifika förutsättningar från medlemskommunerna. Indexeringar följer upprättad överenskommelse avseende medlemsavgift. Hänsyn är tagen till de uppdrag som förbundet är ålagd att utföra på uppdrag från medlemskommunerna, förbundets egna juridiska ansvarsområden, långsiktiga inriktningar och viktiga större och mindre enskilda satsningar. Beredning - Tjänsteskrivelse Medlemsavgift 2018 samt planeringsunderlag för Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän ( ) - PKV ( ) - KPAs beräkning ( ) - Räddningstjänstens investeringsplan och motiv för ( ) Beslut Förbundsdirektionen beslutar att hos medlemskommunerna äska om medlemsavgift för 2018, i enlighet med förslaget : Uddevalla kommun (drift) (pensioner) Llingfristigt litagande (pensionsavsättning) = kr kr Lysekils kommun (drift) (drift) + l (pensioner) = kr Lllngfristigt tagande (pensionsavsättning) kr Jusler~ noes sign klil-/l Munkedals kommun (drift) (pensioner) Lflngfristigt tagande (pensionsavsättning) 1 Utdragsbestyrkande = kr kr

121 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 3 RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUNDET MITT BOHUSLÄN FÖRBUNDSDIREKTIONEN Expedieras Medlemskommunerna Uddevalla, Lysekil och Munkedal Utdragsbestyrkanda

122 l RÄDDNINGSTJÄNSTEN MITT BOHUSLÄN Uddevalla- Lysekil- Munkedal T JÄNSTESKRIVELSE Handläggare: Jeanette Strömberg Titel: Förbundsekonom Datum Dnr Medlemsavgift 2018 samt planeringsunderlag för Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän Medlemsavgift (drift) Indexeringar för medlemsavgift (drift) har gjorts med index i Prisindex kommunal verksamhet (PKV) , enligt upprättad överenskommelse mellan förbundet och medlemskommunerna. Justering är dock gjord med -0,2 procentenheter avseende förväntade ökade pensionskostander då dessa regleras utifrån faktiska kostnader. Medlemsavgift (pensione1~ och långfristigt åtagande (pensionsavsättning) Medlemskommunernas pensionsåtaganden, medlemsavgift (pensioner) och långfristigt åtagande (pensionsavsättning), baseras på beräkningar gjorda av KPA i december 2016 och regleras slutgiltigt vid årsbokslutet 2018 utifrån de faktiska kostnaderna och avsättningar års medlemsavgift och pensionsåtaganden Förbundet har inte fått några specifika förutsättningar från medlemskommunerna. Indexeringar följer upprättad överenskommelse avseende medlemsavgift. Hänsyn är tagen till de uppdrag som förbundet är ålagd att utföra på uppdrag från medlemskommunerna, förbundets egna juridiska ansvarsområden, långsiktiga inriktningar och viktiga större och mindre enskilda satsningar. Medlemsavgift (drift) PKV 2,9%-0,2% (avser ökade pensionskostnader)= 2,7% tkr * 1,027 = tkr + lysekil100 tkr = tkr Medlemsavgift (drift) Uddevalla kommun kr lysekils kommun kr kr= kr Munkedals kommun kr RÄDDNINGSTJÄNSTEN MITT BOHUSLÄN Postadress Bosliangalon Uddevalla Telefon vx Fax Hemsida \ 'MW.mii iq_qb._<,tslq.q,_\.l;: E-post roddningsljanslen@millbohuslon.se Org.nr

123 2 RÄDDNINGSTJÄNSTEN MITT BOHUSLÄN Uddevalla- Lysekil- Munkedal TJÄNSTESKRIVELSE Medlemsavgift (pensioner) och långfristigt åtagande (pensionsavsättning) KPA:s beräkningar : Pensionskostnader Pensionsavsättning Pensionsåtaga n de Medlemsavgift (pensioner) tkr 1384 tkr 6199 tkr Uddevalla kommun kr Lysekils kommun kr Munkedals kommun kr Långfristigt åtaga n de (pensionsavsättning} Uddevalla kommun kr Lysekils kommun kr Munkedals kommun kr Sammanställning 2018 Uddevalla kommun (drift} (pensioner) Långfristigt åtagande (pensionsavsättning) = kr kr Lysekils kommun (drift} (drift) (pensioner) Långfristigt åtagande (pensionsavsättning) Munkedals kommun (drift) (pensioner) Långfristigt åtagande (pensionsavsättning) = kr kr = kr kr RÄDDNINGSTJÄNSTEN MITT BOHUSLÄN Postadress Basl1ongatan Uddevalla Telefon vx Fax 01(} Hemsida ~m1llbohuslan.se E-post raddningstjansten@miltbohuslan.se Org.nr 22200(}-2808

124 4 RÄDDNINGSTJÄNSTEN MITT BOHUSLÄN Uddevalla- Lysekil- Munkedal T JÄNSTESKRIVELSE 1020 Medlemsavgift {drift) PKV 3,2 % - 0,2% (avser ökade pensionskostnader)= 3,0% tkr * 1,03 = tkr + LysekillOD tkr = tkr Medlemsavgift {drift) Uddevalla kommun kr Lysekils kommun kr kr= kr Munkedals kommun kr Medlemsavgift (pensioner) och långfristigt åtagande (pensionsavsättning) KPA:s beräkningar : Pensionskostnader Pensionsavsättning Pensionsåtagande Medlemsavgift (pensioner) tkr 1169 tkr tkr Uddevalla kommun kr Lysekils kommun kr Munkedals kommun kr Långfristigt åtagande (pensionsavsättning) Uddevalla kommun kr Lysekils kommun kr Munkedals kommun kr Investeringsplan Förbundets investeringsplan Räddningstjänstens investeringsplan och motiv för sträcker sig fram till 2019 där investeringar fördelar sig på 1200 tkr år 2018 och 1825 tkr år RÄDDNINGSTJÄNSTEN MITT BOHUSLÄN Postadress Basliangatan Uddevalla Telelon vx Fax Hemsida www mrttbohuslan SEJ. E-post roddningstjansten@mittbohuslan.se Org.nr

125 3 RÄDDNINGSTJÄNSTEN MITT BOHUSLÄN Uddevalla- Lysekil- Munkedal TJÄNSTESKRIVELSE Plan medlemsavgift och pensionsåtaganden Förbundets behov av medlemsavgift 2019 och 2020 utifrån i dagsläget kända faktorer Medlemsavgift (drift) PKV 3,2 %- 0,2 % (avser ökade pensionskostnader) = 3,0% tkr * 1,03 = tkr + LysekillOD tkr = tkr Medlemsavgift (drift) Uddevalla kommun kr Lysekils kommun kr kr= kr Munkedals kommun kr Medlemsavgift (pensioner) och långfristigt åtagande (pensionsavsättning) KPA:s beräkningar : Pensionskostnader Pensic nsavsättn i ng Pensionsåtagande Medlemsavgift (pensioner) tkr 1487 tkr tkr Uddevalla kommun kr Lysekils kommun kr Munkedals kommun kr Långfristigt åtagande (pensionsavsättning) Uddevalla kommun kr Lysekils kommun kr Munkedals kommun kr RÄDDNINGSTJÄNSTEN MITT BOHUSLÄN Postadress Bastlongalan Uddevalla Telefon vx Fax Hemsida vww ml!tponuslon.se E-pos1 raddningstjonsten@millbohuslon.se Org.nr

126 5 RÄDDNINGSTJÄNSTEN Mm BOHUSLÄN Uddevalla- Lysekil- Munkedal TJÄNSTESKRIVELSE SWOT-analys Del i bedömningen av framtida förutsättningar som SWOT-analys för de väsentligaste aspekterna för verksamheten. Analysen sammanfattar förutsättningarna för hela förbundet. Goda faktorer skadliga faktorer Interna egenskaper STYRKOR -Generellt finns kompetens och resurs för uppdraget. -Vilja och motivation att förändra och utveckla verksamheten. -Pågående utveckling av organisatlon och ledningsgrupp (helhetsperspektiv). - Förbundsperspektivet möjligt att utveckla vidare. SVAGHETER -l vissa fall krävs förstärkning av specifik kompetens. -Ansvar och roller delvis otydliga. -Mål och uppdrag ej kända inom hela förbundet. - Tid för systematiskt utvecklingsarbete ej erhållits. Externa egenskaper MÖJLIGHETER -Nya metoder till följd av teknikutveckling. -Ytterligare utveckling av samverkansmöjligheter. - Utveckling kommunikation och infrastuktur. HOT -Bristande tillgång till kompetens. - Bemanningsproblematik RIB-stationerna. - ~OtJiU,rlkli.JWtvec ~llng. Styrkor och Svagheter är interna och förbundsspecifika parametrar, alltså sådana som förbundet själv kan påverka Möjligheter och Hot är externa parametrar, alltså sådant som organisationen inte endast själva kan påverka. som uppstår ur makroekonomiska förändringar t ex demografiska, ekonomiska, kulturella eller juridiska förändringar eller politiska beslut Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Medlemsavgift 2018 samt planeringsunderlag för Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän ( ) PKV ( ) KPAs beräkning ( ) Räddningstjänstens investeringsplan och motiv för ( ) RÄDDNINGSTJÄNSTEN MITT 80HUSLÄN Postadress BosHongalan Uddevalla Telefon vx Fax Hemsida E-post raddningsljanslen@mitlbohuslan se Org.nr

127 6 RÄDDNINGSTJÄNSTEN Min BOHUSLÄN Uddevalla - Lysekil- Munkedal TJÄNSTESKRIVELSE Förslag till beslut Förbundsdirektionen föreslås besluta att äska om medlemsavgift för 2018, i enlighet med förslag, hos medlemskommunerna. RÄDDNINGSTJÄNSTEN MITT BOHUSLÄN Bernt Eriksson Förbunds-/räddningschef RÄDDNINGSTJÄNSTEN MITT BOHUSLÄN Postadress Basliengalan \ Uddevalla Telefon vx Fax Hemsido www mi1tbohuslon.se E post raddnlngstjanslen@millbohuslan.se Org.nr

128 Medlemsavgift 2018

129 överenskommelse avseende medlemsavgift Medlemsavift, hålltider Körschema (med full tillämpning from 2017) Samtliga KSO ger samordnat planeringsförutsättningartill direktionen Planeringsförutsättningar från direktionen till förbundschef SKL:s februaricirkulär för PKV utkommer Medlemsavgift beräknas (totalsumma drift+ totalsumma pension) Direktions möte/ medlemsavgift Tjänstemannaberedning inför medlemsråd 1 beredning medlemsavgift Medlemskommuner samordnar sig inför förhandsbesked 2ällande nivå oå medlemsav2ift < Efemsråd/ medlemskommuner meddelar medlemsavgift c Verksamhetsplan med budget arbetas fram Direktions möte/ beslut om Verksamhetsplan med budget Januari Februari Mars April Maj Juni September l r-- l--..._ r förhandsbesked) :::> r l D l

130 överenskommelse avseende medlemsavgift Medlemsavgift (drift) 2017 * PKV (Prisindex för kommunal verksamhet) Medlemsavgift (pension) 2018 enligt KPA:s beräkning Långf. åtangande (avsättning pensioner) 2018 enl KPA:s beräkning TOTALT ÅTAGANDE FÖR MEDLEMsKOMMUNERNA =XX XXX tkr = XXXX tkr = xxxx tkr =XX XXX tkr

131 Medlemsavgift 2018 PKV (Prisindex kommunal verksamhet), , framtagen av SKL. PKV (2018) 2,9% Beräkning: TKR * 1,029% = tkr Medl.avg. (drift) tkr ( tkr, tkr) Pensionsåtaganden, medlemsavgift (pensioner) och långfristigt åtagande (pensionsavsättning), baseras på beräkningar gjorda av KPA i december 2016 och regleras slutgiltigt vid årsbokslutet 2018 utifrån de faktiska kostnaderna och avsättningar. Medl. avg. (pension) Långt. åtangande (avsättning) Pensionsåtagande - Pensionskostnader - Pensionsavsättning tkr tkr tkr ( tkr, tkr)

132 - -- l =-- -, - l r _._ ~-=-r-- :;;;...=----.-,=- ~ ~- ~ - ~. ~ - - l l ~ ~:- - : - -~! Medlemsavgift 2018 Medl.avg. (drift) Medl.avg. (pensioner) Total medl.avg. Långfristig åtagande 2018 (avsättning pensioner) Uddevalla ~ ~ Lysekil l Munkedal o Totalt

133 ~ Plan 2019 PKV 3,2%-0,2% = 3,0% (korrigering av PKV med -0,2% avserökade pensionskostnader) Medl.avg. Medl.avg. Total medl.avg. Långfristig åtagande (drift) (pensioner) 2018 (avsättning pensioner) Uddevalla Lysekil Munkedal ss Totalt ~ ~- Plan 2020 PKV 3,2%-0,2% = 3,0% (korrigering av PKV med -0,2% avserökade pensionskostnader) Medl.avg. Medl.avg. Total medl.avg. Långfristig åtagande (drift) (pensioner) 2018 (avsättning pensioner) Uddevalla so Lysekil Munkedal Totalt

134 ~-~~ l.. ~ -.p~ -... ~ - l -~ l ---~~ _ -. ~ -. - p l- " -l Investeringsplan Förbundets investeringsplan Räddningstjänstens investeringsplan och motiv för sträcker sig fram till 2019 och fördelar sig enligt följande: tkr tkr Fordon enligt fordonsplan Material och utrustning enligt investeringsplan SUMMA

135 Protokoll Kommunstyrelsen Dnr KS 2017/00340 Ansökan om statsbidrag hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Sammanfattning Samhällsbyggnadsnämnden begär, genom delegationsbeslut av nämndens ordförande, att kommunfullmäktige ger nämnden i uppdrag att ansöka om statsbidrag hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) för hantering av skredrisken på Lyckornavägen i Ljungskile. Bidrag kan utgå med maximalt 60% av bidragsberättigade kostnader. Inga kostnadsberäkningar for åtgärder kan redovisas for närvarande. Vid genomförande av åtgärder står kommunen for mellanskillnaden mellan faktiska kostnader och det eventuella bidrag som kan erhållas från MSB. Ansökan ska vara MSB tillhanda senast Magnus Jacobsson (KD) yttrar sig i ärendet. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Samhällsbyggnadsnämndens ordförande, delegationsbeslut Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att uppdra till samhällsbyggnadsnämnden att ansöka om statsbidrag hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för hantering av skredrisken på Lyckornavägen i Ljungskile. Protokollsanteckning Carin Ramneskär (M), Mikael Staxäng (M), Elving Andersson (C), Rolf Jonsson (L), Magnus Jacobsson (KD), Camilla Olsson (C), Monica Bang Lindberg (L) och David Sahlsten (KD) noterar till protokollet att Området runt Lykornavägen, Bratteforsån och Alehagsgärdet har en väl dokumenterad hållfasthetsproblematik vilket påverkar de närboende, skolskjutsar samt trafik till och från denna del av Ljungskil e. Vi anser därför att kommunen bör ta ett samlat grepp om dessa områden och lösa ut detta skyndsamt. Justerandes signatur Utdrags bestyrkande

136 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret (1) Dnr KS 2017/00340 Handläggare Ekonomichef Kenneth Erlandsson Telefon Ansökan om statsbidrag hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap SammanfaHning Samhällsbyggnadsnämnden begär, genom delegationsbeslut av nämndens ordförande, att kommunfullmäktige ger nämnden i uppdrag att ansöka om statsbidrag hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) för hantering av skredrisken på Lyckornavägen i Ljungskile. Bidrag kan utgå med maximalt 60% av bidragsberättigade kostnader. Inga kostnadsberäkningar för åtgärder kan redovisas för närvarande. Vid genomförande av åtgärder står kommunen för mellanskillnaden mellan faktiska kostnader och det ev. bidrag som kan erhållas från MSB. Ansökan ska vara MSB tillhanda senast Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Samhällsbyggnadsnämndens ordförande, delegationsbeslut Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att uppdraga till samhällsbyggnadsnämnden att ansöka om statsbidrag hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för hantering av skredrisken på Lyckornavägen i Ljungskile. Peter Larsson Kommundirektör Kenneth Erlandsson Ekonomichef Expediera till

137 Delegationsbeslut Samhällsbyggnad (1) Dnr SBN 2017/00123 Handläggare Nämndsekreterare Sebastian Johansson Telefon se Delegationsbeslut enligt Samhällsbyggnadsnämndens ordförandes delegation A l, brådskande ärende Sammanfattning Samhällsbyggnadsnämnden begär kommunfullmäktiges uppdrag att å Uddevalla kommuns vägnar ansöka om statsbidrag från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap for hantering av skredrisken på Lyckornavägen i Ljungskile. Ansökan måste vara Myndigheten för samhällsskydd och beredskap tillhanda senast den l augusti, med anledning därav fattar Samhällsbyggnadsnämndens ordforande detta beslut med stöd av delegation A l, brådskande ärende. Beslut Samhällsbyggnadsnämndens ordförande beslutar att begära kommunfullmäktiges uppdrag att ansöka om statsbidrag hos Myndigheten for samhällssydd och beredskap. / j} k t!ua ~agnussr-- Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Expedieras till Kommunstyrelsen Delegationsbeslut ska lämnas till registrator Rlr on millan i nämnden. Om beslutet går sökande emot, ska beslutsförslaget vanligtvis kommuniceras (Förvaltningslagen 14) och kompletteras med hilnvisning om hur man överklagar. Överklagandetid enligt kommunallagen upphör tre veckor efter den dag då bevis om justering av protokoll, från sammantriidet dar beslutet anmalts, har anslagits på kommunens anslagstavlac Tid för överklagande enligt förvaltningslagen upphör tre veckor efter det att sökande fått del av beslutet.

138 Protokoll Kommunstyrelsen Dnr KS 2017/00297 Kommunens flerårsplan med budget 2018 Sammanfattning Svensk ekonomi fortsätter växa i snabb takt också under 20 l 7. Det innebär en fortsatt rejäl uppgång i sysselsättning och i skatteunderlag. Från och med nästa år blir den ekonomiska utvecklingen svagare. Högkonjunkturen når då sin topp och resursutnyttjandet i svensk ekonomi börjar försvagas. Utvecklingen innebär att ett betydande glapp riskerar uppstå mellan kommunsektoms intäkter och de kraftigt växande behov av skola, vård och omsorg som den snabba befolkningsutvecklingen för med sig. Den kraftiga ökningen av kostnaderna för en ökad befolkning i de åldrar som har behov av kommunal service delas med i princip alla Sveriges kommuner. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) beräknar att en genomsnittlig kommunal skatteökning om ca 2 kr behövs fram till år 2020 för att klara finansieringen. De bedömer också att anpassningen kommer att ske genom en kombination av skattehöjningar, effektiviseringar, omprioriteringar, höjda statsbidrag och försämrat ekonomiskt resultat. Förslaget till flerårsplan som här presenteras baseras på oförändrad skattesats om 22,16 kronor. Detaljerna och förändringarna av nämndernas kommunbidrag framgår under avsnittet "Kommunbidrag och investeringar - nämndsvis redovisning" i bilaga. Utfördelningen av kommunbidrag from 2018 är omfattande. De är 73 mkr utöver gällande plan och 94 mkr mer än budget Tillskotten finansieras till stor del av att en större andel av skatteintäkterna går till verksamheten och att resultatet därmed försämras. Det leder till att en lägre andel av investeringarna kan finansieras med egna medel och upplåningen ökar därför. Det leder också till en ytterligare utmaning att återställa resultatet till finansiellt mål. En viktig förutsättning i förslaget är att effektiviseringsbehovet verkställs och ger resultat. Det är betydande belopp och uppgår till 17, l 00 respektive 143 mkr för Ett särskilt uppdrag har i förslaget tilldelats kommundirektören att leda arbetet. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse F örslag till flerårsplan med budget Budgetförslag 2018 från Sverigedemokraterna. Budgetförslag 2018 från Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Centern. Budgetförslag 2018 från U ddevallapartiet. Yrkanden Ingemar Samuelsson (S): bifall till förslag till flerårsplan med budget Carin Ramneskär (M), Elving Andersson (C), Magnus Jacobsson (KD) och Rolf Jonsson (L): bifall till budgetförslag 2018 från Moderaterna, Kristdemokratema, Liberalerna och Centern. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

139 Protokoll Kommunstyrelsen forts. 133 Christer Hassiebäck (UP): bifall till budgetförslag 2018 från Uddevallapartiet RolfCarlson (SD): bifall till budgetförslag 2018 från Sverigedemokraterna Propositionsordning Ordförande ställer proposition på yrkandena och finner kommunstyrelsen bifalla förslaget i handlingarna. Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastställa skattesatsen för år 2018 till22,16 kronor, att fastställa budget för år 2018 med angivna kommunbidrag för kommunfullmäktige, kommunstyrelse samt nämnder på totalt 3 142,9 mkr, att fastställa flerårsplan för åren inklusive preliminära kommunbidrag på totalt 3 103,9 mkr respektive 3 107,2 mkr, att bemyndiga kommunstyrelsen att verkställa upplåning inom en preliminär låneram på 4 20 l mkr för kommunen, kommunens bolag, stiftelser och kommunalförbund för år 2018, att de finansiella målen för år 2018 fastställs i enlighet med kommunfullmäktiges styrkort samt att målen för fastställs genom framskrivning av kommunfullmäktiges gällande styrkort för , att uppdra till kommunstyrelsen att inom ramen för avsatta medel i pris- och lönereserven besluta om kompensation till nämndemas kommunbidrag för pris- och löneökningar samt eventuella mindre justeringar av kommunbidragen i övrigt, att uppdra till kommunstyrelse och nämnder att genomföra de satsningar och uppdrag som redovisas, att uppdra till kommunstyrelsen att fördela de kommungemensamma effektiviseringarna efterhand som de uppstår hos nämnderna, att fastställa internräntan för år 2018 till oförändrat 1,75 %, att nämnderna ska besluta om sina verksamhetsplaner inklusive internbudget för år 2018 senast under november månad 20 l 7, att godkänna investeringssammanställningen om 629 mkr för 2018, 795 mkr för 2019 samt 800 mkr för 2020, Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

140 Protokoll Kommunstyrelsen forts. 133 att samtliga ej tidigare godkända investeringar över l O mkr ska godkännas av kommunstyrelsen innan igångsättning får ske i enlighet med ekonomistyrprinciperna, att uppdra till samhällsbyggnadsnämnden tillse att investeringsbudgeten för nämnden är i enlighet med genomförandeplanen , att samtliga externa hyreskontrakt med en årskostnad på minst l mkr ska godkännas av kommunstyrelsen genom aktualisering från finansieringsansvarig nämnd innan beställning lämnas till samhällsbyggnadsnämnden, att finansieringsansvarig nämnd ska till respektive ärende om externa hyreskontrakt redovisa hur nämnden avser att finansiera den åtföljande årskostnaden för hyreskontraktet, samt att uppdra nämnderna att söka och använda de riktade statsbidragen som finns tillgängliga. Reservation Carin Ramneskär (M), Mikael Staxäng (M), Elving Andersson (C), Rolf Jonsson (L), Magnus Jacobsson (KD), Christer Hassiebäck (UP) och Rolf Carlson (SD) reserverar sig mot beslutet till förmån för egna yrkanden. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

141 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret (3) Dnr KS 2017/00297 Handläggare Controller Magnus Södergren Telefon magnus. se Kommunens flerårsplan med budget 2018 Sammanfattning Svensk ekonomi fortsätter växa i snabb takt också under Det innebär en fortsatt rejäl uppgång i sysselsättning och i skatteunderlag. Från och med nästa år blir den ekonomiska utvecklingen svagare. Högkonjunkturen når då sin topp och resursutnyttjandet i svensk ekonomi börjar försvagas. Utvecklingen innebär att ett betydande glapp riskerar uppstå mellan kommunsektoms intäkter och de kraftigt växande behov av skola, vård och omsorg som den snabba befolkningsutvecklingen för med sig. Den kraftiga ökningen av kostnaderna för en ökad befolkning i de åldrar som har behov av kommunal service delas med i princip alla Sveriges kommuner. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) beräknar att en genomsnittlig kommunal skatteökning om ca 2 kr behövs fram till år 2020 för att klara finansieringen. De bedömer också att anpassningen kommer att ske genom en kombination av skattehöjningar, effektiviseringar, omprioriteringar, höjda statsbidrag och försämrat ekonomiskt resultat. Förslaget till flerårsplan som här presenteras baseras på oförändrad skattesats om 22,16 kronor. Detaljerna och förändringarna av nämndemas kommunbidrag framgår under avsnittet "Kommunbidrag och investeringar - nämndsvis redovisning" i bilaga. Utfördelningen av kommunbidrag from 2018 är omfattande. De är 73 mkr utöver gällande plan och 94 mkr mer än budget 20 l 7. Tillskotten finansieras till stor del av att en större andel av skatteintäkterna går till verksamheten och att resultatet därmed försämras. Det leder till att en lägre andel av investeringarna kan finansieras med egna medel och upplåningen ökar därför. Det leder också till en ytterligare utmaning att återställa resultatet till finansiellt mål. En viktig förutsättning i förslaget är att effektiviseringsbehovet verkställs och ger resultat. Det är betydande belopp och uppgår till17, 100 respektive 143 mkr för Ett särskilt uppdrag har i förslaget tilldelats kommundirektören att leda arbetet. Beslutsunderlag Förslag till flerårsplan med budget 2018 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse

142 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret (3) Dn r KS 20 l 7/00297 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: att fastställa skattesatsen för år 2018 till22,16 kronor, att fastställa budget för år 2018 med angivna kommunbidrag för kommunfullmäktige, kommunstyrelse samt nämnder på totalt 3 142,9 mkr, att fastställa flerårsplan för åren inkl. preliminära kommunbidrag på totalt 3 103,9 mkr respektive 3 107,2 mkr, att bemyndiga kommunstyrelsen att verkställa upplåning inom en preliminär låneram på 4 20 l mkr för kommunen, kommunens bolag, stiftelser och kommunalförbund för år 2018, att de finansiella målen för år 2018 fastställs i enlighet med kommunfullmäktiges styrkort samt att målen för fastställs genom framskrivning av kommunfullmäktiges gällande styrkort för , att uppdra till kommunstyrelsen att inom ramen för avsatta medel i pris- och lönereserven besluta om kompensation till nämndemas kommunbidrag för pris- och löneökningar samt eventuella mindre justeringar av kommunbidragen i övrigt, att uppdra till kommunstyrelse och nämnder att genomföra de satsningar och uppdrag som redovisas, att uppdra till kommunstyrelsen att fördela de kommungemensamma effektiviseringarna efterhand som de uppstår hos nämnderna, att fastställa internräntan för år 2018 till oförändrat 1,75 %, att nämnderna ska besluta om sina verksamhetsplaner inkl. internbudget för år 2018 senast under november månad 2017, att godkänna investeringssammanställningen om 629 mkr för 2018, 795 mkr för 2019 samt 800 mkr för 2020, att samtliga ej tidigare godkända investeringar över l O mkr ska godkännas av kommunstyrelsen innan igångsättning får ske i enlighet med ekonomistyrprincipema. att uppdra till samhällsbyggnadsnämnden tillse att investeringsbudgeten för nämnden är i enlighet med genomförandeplanen att samtliga externa hyreskontrakt med en årskostnad på minst l mkr ska godkännas av kommunstyrelsen genom aktualisering från finansieringsansvarig nämnd innan beställning lämnas till samhällsbyggnadsnämnden, att finansieringsansvarig nämnd ska till respektive ärende om externa hyreskontrakt redovisa hur nämnden avser att finansiera den åtföljande årskostnaden för hyreskontraktet, att uppdra nämnderna att söka och använda de riktade statsbidragen som finns tillgängliga.

143 Tjänsteskrivelse Kom munledningskontoret (3) D nr KS 20 l 7/00297 Peter Larsson Kommundirektör Magnus Södergren Controller Expediera till

144 Förslag till: FLERÅRSPLAN Förslag till Flerårsplan MED BUDGET 2018 UDDEVALLA KOMMUN 1

145 Innehåll FLERÅRSPLAN KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE HAR ORDET...3 STRATEGISK PLAN...4 KOMMUNFULLMÄKTIGES STYRKORT EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR...8 FINANSIELLA MÅL RESULTAT-, BALANS- OCH KASSAFLÖDESBUDGET DRIFTSBUDGET Förslag till Flerårsplan NÄMNDERNAS BUDGET OCH VERKSAMHET KOMMUNFULLMÄKTIGE KOMMUNSTYRELSEN BARN OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN SOCIALNÄMNDEN SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN VALNÄMNDEN KOMMUNENS INVESTERINGAR FÖRSLAG TILL BESLUT BILAGA 1 BERÄKNING DEMOGRAFI BILAGA 2 GENOMFÖRANDEPLANENS OBJEKT

146 Kommunstyrelsens ordförande har ordet Visionen i den strategiska planen är att skapa förutsättningar för en god livskvalitet. Skall vi klara detta behöver vi ha en ekonomi som i ett långsiktigt perspektiv är i balans. Vi har just nu bra förutsättningar för att lyckas med detta. Vi har en bra utveckling hos de företag som är verksamma i vår kommun. Detta gör att antalet sysselsatta ökar. Vi har en positiv befolkningsutveckling, vilket är nödvändigt för att klara den kompetensförsörjning som behövs både inom näringslivets och inom kommunens verksamheter. Det byggs nu bostäder i en omfattning som är fler än de senaste 20 åren. Detta är några av orsakerna till att Uddevallas invånare rankat oss på plats nr 46 i Fokus Bäst att bo -lista. De kvalitativa satsningar som genomförts under perioden har gett önskat resultat. Antalet barn i förskolans barngrupper har minskat. Satsningen på arbetslösa ungdomar har lett till att ett stort antal som tidigare befann sig långt från arbetsmarknaden nu gått till jobb eller utbildning. Arbetet med att minska sjukfrånvaron är i full verksamhet under arbetsnamnet Hälsoresan. Förslag till Flerårsplan I vår budget för perioden föreslår vi satsningar både i det kortsiktiga och i det långsiktiga perspektivet. Vi höjer kommunbidragen till nämnderna så att det både säkerställer de kvalitetssatsningar som vi tidigare anslagit, och ger utrymme för ytterligare kvalitetshöjningar. Vi har också presenterat den arbetsprocess som skall möjliggöra nödvändiga förändringar i vår verksamhet. Om vi skall möta de kraftiga kostnadsökningar som demografin kommer att medföra, då förutsätter det att vi förändrar vårt sätt att arbeta. Det handlar bland annat om hur vi använder ny teknologi, rätt servicenivå till brukare, organisatorisk struktur och dubbelarbeten. För att möta framtiden är vi nu i genomförandefasen för flera viktiga investeringar. Källdalsskolan, Badhuset och brandstation i Ljungskile är färdiga för byggstart, medan brandstation i Uddevalla är under förberedande projektering. Andra objekt såsom förskolor, skolor, äldre och gruppboenden tillsammans med investeringar i stadens utveckling innebär att vi investerar för 2,2 miljarder under budgetperioden. Att huvuddelen av de tänkta investeringarna genomförs är nödvändigt för att vi skall klara vår Vision om god livskvalitet. Uddevalla Ingemar Samuelsson (S) Kommunstyrelsens ordförande 3

147 STRATEGISK PLAN FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik grund. Genus- och jämställdshetsperspektivet kommer att genomsyra all verksamhet. I Uddevalla ska det vara möjligt att kunna leva sitt liv utan att begränsas av intolerans och fördomar. Uddevalla ska vara i framkant vad gäller öppenhet och tillgänglighet och detta ska även genomsyra vårt ledarskap. Uddevalla har länge arbetat med resurshushållning, miljö- och klimatarbete. Det är vår ambition att stärka den positionen ytterligare. Tillsammans verkar vi för en hållbar utveckling, god folkhälsa, friskare invånare samt en bättre värld utan miljöförstöring och klimatförändringar. En ekonomi i balans är en förutsättning för att långsiktigt säkerställa de behov och den kvalitet i verksamheten som medborgarna kan förvänta sig. De kommunala resurserna tillhör medborgarna, vår uppgift är att med största möjliga omsorg förvalta dessa. Förslag till Flerårsplan Den verksamhet som finansieras av kommunen ska kommunen ha full insyn och kontroll över. Vår ambition är att stärka verksamheten som drivs i egen regi inom skola och omsorg. På detta vis kan vi långsiktigt säkerställa kvalité och service för alla medborgare inom dessa områden. Alla människor ska omfattas av en offentligt finansierad trygghet som garanteras av allas vårt ansvarstagande. Trygghet finansieras solidariskt och ska inte äventyras av enskilda vinstintressen. Mycket är bra, men samhället förändras och vi måste hela tiden omformulera vår politik så att den svarar mot de utmaningar som vi ställs inför idag och i framtiden. Det finns fortfarande människor som hamnar utanför och inte får det stöd och den hjälp de behöver för att kunna komma in i gemenskap och ut i arbetslivet. Det är vår uppgift att förändra detta. Betyget på vårt välfärdssamhälle är hur vi tar hand om våra gamla, sjuka, funktionsnedsatta och övriga behövande medborgare. Vi ska bedriva en social, ekologisk och ekonomisk hållbar samhällsplanering samt ha en god hushållning med natur- och kulturresurserna. Vi anser att en arbetsmarknad som ständigt utvecklas är en förutsättning för ett välmående samhälle och ska fortsätta skapa förutsättningar för nya och redan etablerade företag i vår kommun. Det är lika viktigt att också värna om privata organisationer och myndigheter vilket medverkar till den mång- skiftande arbetsmarknaden vi eftersträvar. Vi ska som arbetsgivare uppfattas som en förebild. Hur vi ser på, och hur vi hanterar den egna personalen ska vara en spegelbild av hur vi vill att arbetsmarknaden i övrigt ska fungera. För att skapa legitimitet och trovärdighet måste invånarna känna igen sig i kommunens verksamheter. VISION Uddevalla Hjärtat i Bohuslän Liv, Lust och Läge ger livskvalitet LIV I Uddevalla känner sig alla välkomna mångfald och tolerans stimulerar utveckling. Vår kommun är det naturliga valet för ett gott liv. LUST Uddevallas medborgare mår bra, är stolta, har framtidstro och stor lust att utveckla sig själva och sin omgivning. Här finns mötesplatser som inspirerar och utvecklar den kreativa förmågan. 4 LÄGE Uddevalla är en del av tillväxtregionerna Oslo och Göteborg. Växtkraften i kommunen är stark tack vare det attraktiva läget i hjärtat av Bohuslän och den unika kombinationen av hav, fjäll och fjord.

148 MEDBORGARE Vi vill fortsätta utveckla medborgarinflytandet. Genom att systematiskt använda och utveckla de metoder för medborgardialog som är framtagna inom kommunen, skapa mötesplatser och teknik för medborgarinflytande vill vi verka för ökad samverkan och delaktighet. Uddevalla står, i likhet med många andra kommuner, inför en av sina största utmaningar. Vi ser stora demografiska förändringar, vilket medför förändrade behov inom bl.a. skola och omsorg. Alla äldre ska känna trygghet, delaktighet i samhället och leva ett värdigt liv. Detta möjliggörs genom bl.a. förbättrad kvalitet och ökad personaltäthet inom äldreomsorgen. Vi ska fokusera på folkhälsa genom förebyggande och fördröjande insatser som lägger fler bra år till livet. Vi anser att konsekvenserna för de mest utsatta grupperna i samhället särskilt ska beaktas i kommunala beslut och verksamheter. För att utjämna möjliga skillnader i livsvillkoren kommer vi bl.a. att arbeta med olika arbetsmarknadsåtgärder samt för en ökad integrering och inkludering. Vi ska kontinuerligt kartlägga, utreda och analysera kommunens verksamheter för att identifiera och åtgärda eventuella kvalitetsskillnader. Förslag till Flerårsplan Alla barn i kommunen ska erbjudas en bra och pedagogisk förskola och barnomsorg. Vi vill ha en jämlik skola för alla, där alla ska ha samma möjligheter till en likvärdig och jämställd skolgång oavsett förutsättningar, kön, var man bor eller var man kommer ifrån. Vi vill främja ett livslångt lärande där alla människor ges möjlighet till en god utbildning, från förskola till högre utbildning och genom folkbildning. I samarbete med föräldrar/familjen ska förskolan skapa bästa möjliga förutsättningar för varje barn att lära och utvecklas. Vi kommer arbeta för ökad kvalité och trygghet i förskolan och i grundskolans lägre åldrar genom att minska barnantalet i de största grupperna såväl som utveckla omsorgen för barn under obekväm tid. Vi anser att eleverna behöver möta fler bra lärare och övrig personal i skolan vilka ska samarbeta med lärarna som istället kan ägna sig mera åt undervisning, betygsättning och planering. Vi vill ha ett levande centrum som har sin utgångspunkt i handel, service, kultur, fritid, turism och bostäder med varierande upplåtelseformer. De kommunala bostadsstiftelserna är mycket viktiga aktörer och skapar möjligheter att utveckla boende för olika grupper i Uddevalla kommun. Kommunens viktigaste roll är att medverka till verksamheter som skapar aktiviteter. Mot denna bakgrund ska vi verka för tillkomsten av ett kulturhus och planeringen av ett centralt beläget stadshus. Vi vill att det ska vara alla människors rättighet att kunna delta i kultur, idrott, evenemang och föreningsliv och vill förbättra villkoren för alla grupper att ta del av detta i Uddevalla. Ett levande kulturliv tillhör grunden för ett hållbart samhälle. Med sin färgstarka och mångfasetterade befolkning har Uddevalla förutsättningar för ett rikt och levande konst- och kulturliv, vilket är en kraft till utveckling och förändring. Ett konkurrenskraftigt näringsliv, för att kommunen ska upplevas som positiv i vår omvärld, skapas utifrån fysisk planering, vilket påverkar företagsklimatet likväl som medborgares vilja att stanna eller flytta till en ort. För att näringslivet i Uddevalla ska bli bättre måste vi tillsammans med regionen utveckla infrastrukturen och verksamhets- och bostadsområden ska planeras med hänsyn till behov av transporter såsom gång/cykelvägar och tillgång till kollektivtrafik. För att ge goda förutsättningar för näringslivet och kommunen att upplevas som positiv i vår omvärld behövs rätt kompetens, en aktiv samverkan mellan kommunen och företagen och möjligheter att expandera med större lokaler eller ny mark. Vi vill i vår upphandlingsprocess stimulera till ny miljöinriktad energiteknik och smarta materialval vid bostadsbyggande. Vi vill också ställa tydligare krav gällande miljö och etik vid inköp av varor och tjänster. Kommunens upphandling ska genom tydliga kravspecifikationer med ökad satsning på ekologiska och närproducerade produkter inom hela den kommunala verksamheten. 5

149 MEDARBETARE Vi vill att Uddevalla ska vara en attraktiv arbetsgivare där medarbetarna kan påverka både arbetets utförande och sin egen situation. Detta kan bara åstadkommas genom ett konsekvent och målmedvetet arbete tillsammans med personalens egna företrädare. För många är en heltidsanställning som grund en förutsättning för att säkerställa en självständig försörjning. Mot denna bakgrund är det för kommunen strategiskt viktigt att erbjuda heltidstjänster för att klara framtida rekryteringar. Deltider ska vara en möjlighet men inte en styrande anställningsform. Personalsammansättningen ska återspegla befolkningssammansättningen vad gäller både genus och etnisk tillhörighet. EKONOMI I budgetarbetet ska ingen beslutad aktivitet sakna finansiering och varje beslutad budget ska vara i balans. Varje använd kommunal skattekrona ska syfta till att uppfylla det övergripande politiska målet att skapa förutsättningar till en god livskvalitet. Varje möjlighet till rationaliseringar som inte går ut över kvalitén ska tas tillvara. Användningen av statistik i budgetarbetet och verksamhetsplaneringen ska förbättras. Genomförda kartläggningar och analyser ska ligga till grund för arbetet med överenskommelser, verksamhetsplanering och detaljbudget. Förslag till Flerårsplan ÖVERGRIPANDE MÅL En social, ekologisk och ekonomisk hållbar samhällsutveckling för medborgarna Medarbetarna mår väl, är delaktiga och känner stolthet över att utveckla Uddevalla kommun Medborgarna känner förtroende för hur kommunens resurser används PRIORITERADE OMRÅDEN EN JÄMLIK SKOLA FÖR ALLA genom till exempel Ett livslångt lärande God utbildning Kvalitet ETT LEVANDE CENTRUM genom att bidra till exempelvis Aktiviteter i centrum Samverkan med aktörer i centrum Utnyttja det vattennära läget EKOLOGISK HÅLLBAR UTVECKLING genom till exempel Kommunens miljöarbete Klimatförbättrande åtgärder Upphandling ATTRAKTIV ARBETSGIVARE genom till exempel God arbetsmiljö Ledarskap Kompetensutveckling ETT RIKT KULTUR-OCH FRITIDSLIV genom att bidra till exempel Tillgänglighet Kreativitet GODA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR NÄRINGSLIVSUTVECKLING genom till exempel Fysisk planering Infrastruktur RESURSEFFEKTIVITET genom tillexempel Ekonomi i balans Effektivitet i processerna Kvalitet i verksamheterna Prioritering och analys Medborgardialog FÖREBYGGANDE ARBETE genom till exempel Arbetsmarknadsåtgärder Folkhälsa Integration Omsorg 6

150 Förslag till Flerårsplan styrkort Komm unfullmäktige Ulveck l ingspe r.~pekliv Ö vergrip a nde mål Priorite rade o m råd e n Mått En jämlik smla fdr alla genom till exempel Ettlivslån~ lärande God l:ttilct>ing KVlllil<t Ett levande centtun ~mm att.tlc:h. till exempelvis Aktiviteter i centrwn Sarn~k&lmed aktå'er i centr1.1'1l Ut.Yft~a detv&tnetnäraläget F C.ilchrs nöj cflet med fl< sk dan (egen mdersökning, Elevors syn p! skåan(årskuts 5) (SKL's elewndersökning, Öpl'l"jlirnfC.elser) Elevors syn p! skåan(årskuts8) (SKL's elevmdersökning, Öpl'l4 jiirnförelser) An:lel beh5rigo till någotmlioneut pro@l'orn p! gyrnnesiet (SCB, Skolvorket) Andel elever med gymnasieexamen incrn tre år (skå.verkeq Utbilct>ingsrivåp! eft.rgyrnnesial rivå(scb) Ett rikt kult..-- och fritidsliv Fårbiittrct fåretagsklirnat(skl) Medborgare gen=~m att bl ch till exempelvis Nya företagper 1000 invånare (Nyföretagorcentrums faetagsbatomettr) Tillgin~~et En social, ekologisk och Kreativitet. Farvärvsarbetande invånare år (SCB) ekonomisk h<lllbar hugrationen skall fabättras i form av minsket ularlötskap (SCB) samhällsutveckling för Goda flirutsättrön&ar iir ~tva:klin& genom till exempel medborgarna Boendesegregetionenskall minska i komm\llen (SCB) Fysisk planering ltitasttå<blt Kålektiv1rci\k FCiruts.!ltBngornafa god ochj6rnlikhalsaskaöka(irmx) Mecl>orgomas möjli~et till delaktigl>et om inftytonde (SKL) FörebYW<IJlde arbete genom till exempel Brl:i<arnesnöjdhet med sirskilt boende (Sociåstyrelsetj) Arbetsmask nedsåtgärder Omsorg Brl:i<a.rnas nöjdhet med hemtj insten(s ocialstyrelsen) lrte@l'ation An:lel rushåll med försäjringsswd som UP!'Öurit ä stånd i mer än3 år( egen statistik) Fåkhilsa Kvalitttsaspekterinom LSS!!TUPP och serviceboenden(skl) Ekologisk hålliar utva:kling geoom till exempel Kålektivresondetmed stadstrci\kenska ek (V ii.ttrofik) Kommunens miljöarbett Klirnctförbälttande itgätder An:lelen iritöft ekolo!'iskalivsmedel (SKL) Upphandling Meaamem re SjuldTånverm bland Uddevalla konununs medarbetare ska minska Attrakliv albet..givare Medarbetarna m& väl, ar Mer jiirnstilld lönel:tvoclcling där kvinnornos genomsnitttiga lenesumma ska eka i genom till exempel delalktiga och känner stolthet förhållande till männens God arbetsmiljö över att utveckla Uddevalla Ledcdtop An:lel cnivilligo deltidstj insltr kommun Kompetensl:tvoclcling N ettokostnedsandelen injd finensnetto i% av skatter Resurseffektivitet Eko nomi genom till exempel Såiditeten ska eka(%) Ekonomi i båans Medborgarna känner Effektivitet i p-ocuserm. Investerings:tivåi % av skåteirti<ter förtroende för hur resurserna Kvelit.eti verksambeterna Pricritering ochmalys anvoods Egenfinansiering ov invosttringa.r (%) Medborgarinflytande God ekonomisk lushållring o , Mål- Målsättning sättnin g ,7 5,8 n n,2 63, ,2 35,1 1,05 1, , , 1 7,0 100 Målsättning n 5,9 n,4 64,5 35 1, öö 25 7, Q()l"v"<< ~.,. +o "~ An\ Målsättning n ,0 n, ,9 1,12 9ö ,5 30 6, ,4 63, KOMMUNFULLMÄKTIGES STYRKORT

151 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR Sammanfattning Här beskrivs de ekonomiska förutsättningar inför flerårsplan Skrivelsen innehåller bakgrunden till de ekonomiska förutsättningarna och de prognoser som nu är aktuella. Svensk ekonomi fortsätter växa i snabb takt också under Det innebär en fortsatt rejäl uppgång i sysselsättning och i skatteunderlag. Från och med nästa år blir den ekonomiska utvecklingen svagare. Högkonjunkturen når då sin topp och resursutnyttjandet i svensk ekonomi börjar försvagas. Utvecklingen innebär att ett betydande glapp riskerar uppstå mellan kommunsektorns intäkter och de kraftigt växande behov av skola, vård och omsorg som den snabba befolkningsutvecklingen för med sig. Den kraftiga ökningen av kostnaderna för en ökad befolkning i de åldrar som har behov av kommunal service delas med i princip alla Sveriges kommuner. Sveriges kommuner och landsting beräknar att en genomsnittlig kommunal skatteökning om ca 2 kr behövs fram till år 2020 för att klara finansieringen. I verkligheten kommer anpassningen ske genom en kombination av skattehöjningar, effektiviseringar, omprioriteringar, höjda statsbidrag och försämrat ekonomiskt resultat. Förslag till Flerårsplan Inför budgetdialogen med nämnderna i april gjordes en långtidsprognos som illustrerar det förändringstryck som kommer åren framöver. En finansiering för de ökade kostnaderna för befolkningsförändringarna och ökade driftskostnader för investeringar behöver skapas och denna volym ökar över tid. Kommundirektören och nämnderna fick också uppdraget att långsiktigt redovisa åtgärder som minskar kommunbidragen med sammantaget 165 mkr i förutsättningarna inför planeringen. Finansieringsbehovet kan sammanfattas i följande diagram. Kostnaderna för demografin som täcker förskola, grundskola, gymnasium samt särskilt och ordinärt boende inom äldreomsorg är schablonberäknade och ökade kapitalkostnader är uppskattade utifrån en investeringsnivå om 380 mkr årligen. Det bör observeras att demografin påverkar verksamheter härutöver. Det leder till att förändringstrycket ökar mer än vad som visas nedan. Flerårsplanen som här presenteras baseras på oförändrad skattesats om 22,16 kronor. Detaljerna och förändringarna till nämnderna framgår under avsnittet Kommunbidrag och investeringar nämndsvis redovisning. 8 Utfördelningen av kommunbidrag from 2018 är omfattande. De är 73 mkr utöver gällande plan och 94 mkr mer än budget Tillskotten finansieras till stor del av att en större andel av skatteintäkterna går till verksamheten och att resultatet därmed försämras. Det leder till att en lägre

152 andel av investeringarna kan finansieras med egna medel och upplåningen ökar därför. Det leder också till en ytterligare utmaning att återställa resultatet till finansiellt mål. En viktig förutsättning i förslaget är att effektiviseringsbehovet verkställs och ger resultat. Det är betydande belopp och uppgår till 100 respektive 143 mkr för Nedanstående tabell över utfallet för de finansiella målen sammanfattar effekten av det scenario som beskrivs i denna skrivelse. De fyra finansiella målen är färgmarkerade och det som är markerat med rött uppfyller inte målen. För att synliggöra den längre utmaningen i den ökande demografiska kostnaden har en utblick gjorts för perioden Den bygger på kostnader för delar av demografin i enlighet med befolkningsprognosen 2016 och att skatteintäkterna utvecklas som de gjort i genomsnitt under 10 år. Förslag till Flerårsplan Tabellen visar att inget av de finansiella målen nås under perioden Utfördelningen av kommunbidrag är större än de ökade skatteintäkterna samtidigt som investeringsnivån ökar kraftigt efter en period av låg investeringstakt. Resultatet är svagt trots att mycket omfattande effektiviseringsåtgärder är medräknade i planen. Därför menar ekonomiavdelningen att arbetet med att konkretisera och genomföra dessa effektiviseringar måste börja omgående. Alternativet är att intäkterna istället måste förstärkas, ex genom höjning av utdebiteringen. Utmaningarna från ovanstående diagram förstärks genom ytterligare avsättningar för demografin, återställande av finansiella mål samt ökade kapitalkostnader för investeringar. Sveriges Kommuner och Landstings bedömningar av ekonomin Svensk ekonomi fortsätter växa i snabb takt också i år. Det innebär en fortsatt rejäl uppgång i sysselsättning och i skatteunderlag. Från och med nästa år blir den ekonomiska utvecklingen svagare. Högkonjunkturen når då sin topp och resursutnyttjandet i svensk ekonomi börjar försvagas. Utvecklingen innebär att ett betydande glapp riskerar uppstå mellan kommunsektorns intäkter och de kraftigt växande behov av skola, vård och omsorg som den snabba befolkningsutvecklingen för med sig. Trots svagare konjunktur bedöms statens finanser förbli fortsatt starka. Den svenska ekonomin avslutade fjolåret starkt. Kanske mest glädjande var att exporten tog ny fart efter en svag utveckling under första halvåret. Inför framtiden ser det ljust ut för industrin. I januari månads Konjunkturbarometer ser efterfrågeläget bättre ut än på flera år, produktionsplanerna är tydligt uppåtriktade och orderingången utvecklas klart positivt. Det senare understryks också i SCB:s statistik. Även Swedbanks Inköpschefsindex för industrin är positiv, i januari nåddes det högsta värdet sedan hösten Även för tjänstesektorn och för näringslivet i stort är signalerna inför framtiden uttalat positiva. BNP beräknas 2016 ha ökat med 3,5 %. Skottår och ett relativt stort antal arbetsdagar gör att nivån blir extra hög. Justerat för effekterna av en ändrad kalender begränsas tillväxten till 3,2 % men också det är ett högt tillväxttal. Vi räknar med att tillväxten i svensk ekonomi blir nästan lika stark i år. I kalenderkorrigerade termer beräknas BNP växa med 2,8 %. 9

153 Bedömningen om en fortsatt hög produktionstillväxt baseras på att det i år blir bättre fart på export och hushållens konsumtionsutgifter. Däremot beräknas investeringar och offentlig konsumtion växa i långsammare takt. Ökningen av investeringar och offentlig konsumtion var förra året mycket kraftig. Den fortsatt positiva utvecklingen i svensk ekonomi innebär att sysselsättning och skatteunderlag fortsätter växa i snabb takt. Arbetslösheten pressas tillbaka och når mot slutet av 2017 en nivå jämförbar med den som rådde föregående högkonjunktur, dvs. strax före finanskrisens utbrott. Trots ett alltmer ansträngt arbetsmarknadsläge antas löneutvecklingen bli fortsatt dämpad. Inte heller inflationen når några högre tal, utan tolvmånaderstalen för KPI fortsätter i år hålla sig under 2 %. Riksbanken antas därmed dröja med att höja styrräntan till i början av nästa år. Utvecklingen åren I skrivande stund är det nästan två år till december Det är en lång tid i prognossammanhang. Möjligheterna att korrekt bedöma utvecklingen på så lång sikt är som regel starkt begränsade. Ännu svårare är förstås att ha en klar uppfattning om utvecklingen åren 2019 och Förslag till Flerårsplan Våra beräkningar utgår från att resursutnyttjandet i svensk ekonomi nästa år tillfälligt stabiliseras på en hög nivå och att konjunkturläget därefter under de två efterföljande åren gradvis normaliseras. Det innebär att BNP, sysselsättning och skatteunderlag utvecklas svagare dessa år än under åren innan. Särskilt svag blir utvecklingen åren 2019 och 2020 i samband med att konjunkturläget gradvis försvagas. BNP beräknas då årligen växa med cirka 1,5 % att jämföra med drygt 2 % 2018 och 3-4% åren Sysselsättningen i form av arbetade timmar beräknas samtidigt inte längre öka. För kommunsektorns del innebär det en väsentligt svagare utveckling av skatteunderlaget jämfört med de senaste åren. Det innebär också, i reala termer, en svagare utveckling än normalt. Utvecklingen efter 2018 innebär stora och växande problem för kommuner och landsting, trots att de generella statsbidragen antas öka med 2 % per år realt. I våra kalkyler resulterar detta i beräkningstekniska höjningar av kommun- och landstingsskatten. Det ska inte ses som en prognos, utan ett sätt att illustrera gapet mellan skatteunderlaget och kostnaderna. För att intäkter och kostnader ska gå ihop krävs åtgärder motsvarande ett skatteuttag på 2 kronor till och med år I verkligheten kommer anpassningen ske genom en kombination av skattehöjningar, effektiviseringar, omprioriteringar, höjda statsbidrag och försämrat ekonomiskt resultat. Den bedömning som här presenteras för sysselsättning och skatteunderlag efter 2018 kan tyckas dyster, men man ska då ha i minnet att det för svensk ekonomi ändå handlar om en i stort sett obruten produktionstillväxt från mitten av 2009 fram till och med Det innebär drygt tio år utan avbrott av någon mer påtaglig konjunkturförsvagning. En blick i statistiken visar att en så lång och odramatisk period är ovanlig som regel brukar högkonjunkturer avlösas av mer påtagliga fall i konjunktur och sysselsättning. Och då ofta utlösta av internationella kriser. Det kanske räcker att påminna om 1990-talskrisen som startade i början av 1990-talet, ITkraschen tio år senare, samt finanskrisens utbrott hösten Kriser kommer och går och när de infaller i en högkonjunktur brukar fallet i konjunkturen bli som mest påtagligt. Fallhöjden är då extra stor. Det innebär att utvecklingen under de kommande åren mycket väl kan bli svagare än vad vi här har utgått från. Skatteunderlagsutveckling Den viktigaste inkomstkällan för kommunen är skatteintäkterna och därför är utvecklingen av skatteunderlaget central för de ekonomiska förutsättningarna. Nedanstående diagram visar utvecklingen från och är uppdelad i nominellt, realt och realt per invånare. Det visar tydligt att även om den nominella utvecklingen är relativt hög så är den reala nivån låg och tom negativ per invånare

154 Skatteunderlagsutveckling Förslag till Flerårsplan BNP* 3,5 2,5 2,1 1,5 1,8 Sysselsättning, timmar 1,0 1,3 1,6 0,4 0,3 Relativ arbetslöshet 6,9 6,5 6,4 6,5 6,7 Timlön, konjunkturlönestatistiken 2,6 2,9 3,1 3,4 3,4 Konsumentpris, KPIF-KS 1,3 1,7 1,9 2,0 2,0 Realt skatteunderlag 2,3 2,0 0,8 0,4 0,5 Befolkning 1,2 1,3 1,2 1,1 1,1 Några sammanfattande nyckeltal Utgångsläge inför planeringen Som utgångspunkt för denna planeringsomgång finns gällande plan för Förutsättningarna i den planen är för närvarande relativt oförändrad. Resultatet för 2016 blev högre än budget och prognosen för 2017 förväntas bli något bättre än planen. För Uddevalla kommun kan vi konstatera att 2016 års resultat blev bättre än planerat både genom tillfälliga intäkter och överskott i verksamheten. Den bedömning som nu kan göras avseende 2017 är något bättre än gällande plan på grund av lite starkare tillväxt i skatteunderlaget och högre finansnetto. Inga nämnder aviserar ett underskott i verksamheten för Kostnaderna för försörjningsstödet har ökat sedan mitten av 2008 och har gått från en årstakt på 25 mkr till ca 48 mkr i dagsläget. Ökningstakten har avtagit under de senaste åren och en utplaning har skett på denna nivå. Den centralt budgeterade posten för försörjningsstöd uppgår till 14 mkr som tidigare. Arbetsmarknaden Den svenska arbetsmarknaden är fortsatt stark även om utvecklingen avtar i styrka. Under 2017 och 2018 ökar sysselsättningen med personer, men bristen på arbetskraft bromsar utvecklingen. Arbetsförmedlingen bedömer att arbetslösheten minskar med 0,2 procentenheter under förväntas ett stort tillskott av personer i arbetskraften och arbetslösheten antas då öka något. Följande diagram visar arbetslösheten i Uddevalla, riket och Västra Götaland fr.o.m. februari 2011 t.o.m. januari Arbetslösheten redovisas som andel av den registerbaserade arbetskraften. 11 I januari 2017 var 9 % av arbetskraften i kommunen öppet arbetslös eller i program med aktivitetsstöd. Detta är en högre nivå än både länet (6,8 %) och riket (7,7 %). Jämfört med motsvarande

155 tidpunkt förra året har arbetslösheten i kommunen ökat med nära en halv procentenhet medan den under samma period minskat något i både riket och länet. Uddevalla noterade i jan 2017 en ungdomsarbetslöshet på 12,2 %, vilket är högre än både riket (11,3 %) och länet (9,5 %). Under det senaste året har ungdomsarbetslösheten minskat i både riket och länet. Denna minskning återfinns dock inte i Uddevalla där andelen ungdomar i öppen arbetslöshet eller program med aktivitetsstöd befinner sig på samma nivå som för ett år sedan. Könsuppdelad statistik visar att män har en högre arbetslöshet än kvinnor i både Uddevalla, länet och riket. Särskilt tydligt är detta i gruppen ungdomar år där arbetslösheten i Uddevalla är ca 10 % för kvinnor och ca 14 % för män. Sett till hela arbetskraften var knappt 8 % av kvinnorna och drygt 10 % av männen i Uddevallas arbetskraft arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd. Utrikes födda är en grupp som möter särskilda utmaningar på arbetsmarknaden. I kommunen är drygt 30 % av den utrikes födda arbetskraften antingen öppet arbetslös eller i program med aktivitetsstöd. Detta är en betydligt högre nivå än både riket (ca 22 %) och länet (ca 21 %). Förslag till Flerårsplan Invånarantal och befolkningsprognos 31 december 2016 hade Uddevalla kommun ca folkbokförda invånare. Under 2016 ökade befolkningen med ca 985 personer, vilket är den största befolkningsökningen någonsin. Motvarande siffra för 2013 och 2014 var knappt 500 personer/år samt för 2015 ca 660 personer. Den största delen av befolkningstillväxten kan förklaras av att runt personer flyttade till kommunen medan endast ca flyttade från den. Detta ger ett positivt flyttnetto om ungefär 890 personer, varav den största delen är gentemot utlandet. Under 2016 föddes ca 645 barn och ca 550 kommuninvånare avled, vilket skapar ett födelseöverskott på ca 95 personer. Kommunens prognoser indikerar en fortsatt stor befolkningstillväxt under 2017, vilken sedan förväntas avta något under de följande åren. Bidragande orsaker till detta är dels en hög nivå av bostadsbyggande men även Migrationsverkets målsättning att under 2017 fatta beslut i det stora antal asylansökningar som inkom under I samband med att ev. uppehållstillstånd beviljas blir 12

156 de som sökt asyl folkbokförda och synliga i befolkningsstatistiken. Antalet nya asylansökningar ser dock ut att ha stabiliserats på en låg nivå, vilket bidrar till att befolkningstillväxten på sikt förväntas fortsätta i en lägre takt både i riket och Uddevalla. Demografiska förändringar Före 2013 uppgick de demografiskt betingade behovsökningarna till cirka 0,5 % per år i kommunerna. Den situationen har förändrats dramatiskt. De närmaste åren ökar behoven enligt Sveriges kommuner och landsting senaste prognoser med ca 1,5-2,0 %. Denna kostnadsökning var känd redan före den ökade flyktingsströmmen och trenden har förstärkts av den snabbt ökande befolkningen men nivån förändras vid olika befolkningsantaganden. Förslag till Flerårsplan Diagram. Kommunala utgiftsförändringar till följd av demografiska förändringar Flyktinginvandringen påverkar beräkningarna av kommunernas och landstingens kostnader på flera sätt. Under den första tiden som kommunplacerade asylsökande påverkas mottagningskostnaderna. Ökade kostnader uppstår i socialtjänsten som blir hårt belastad av t.ex. mängden ensamkommande barn. I barnomsorgen och skolan behöver det beredas ett stort antal nya platser och sjukvården ska kunna ta emot asylsökande med stora vårdbehov. Staten ersätter kommuner och landsting för mottagandekostnaderna under en begränsad tid. Källa: Migrationsverket Under åren sökte i snitt nära personer asyl per år. Under senare delen av 2015 ökade antalet asylansökningar kraftigt och totalt sett sökte knappt personer asyl i Sverige. Av dessa var drygt ensamkommande barn minskade antalet asylsökande och vid årets slut hade personer sökt asyl i Sverige. Detta är den lägsta nivån sedan Migrationsverkets målsättning är att alla som sökt asyl under 2015 och 2016 ska få ett beslut under Detta får till följd att antalet kommunmottagna förväntas nå sin topp under 2017, vilket återspeglas i kommunens befolkningsprognos. 13

157 Sedan våren 2016 har nivåerna stabilisterats och Migrationsverket bedömer att mellan personer kommer att söka asyl i Sverige Av dessa beräknas vara ensamkommande barn. Prognosen för 2018 är personer, varav ensamkommande barn. Årlig befolkningsökning Årlig befolkningsökning Faktisk befolkningsökning Prognos gjord våren Årlig befolkningsökning , prognos Förslag till Flerårsplan De närmaste åren sker fortsatta demografiska förändringar. De kommande åren förväntas trycket på såväl förskolan, grundskolan som gymnasiet öka. De yngre äldre ökar och även åldersgruppen över 80 år växer. Antalet barn och ungdomar samt äldre ökar mer än antalet personer i arbetsför ålder. Demografin är en av våra viktigaste utmaningar i den resursfördelning som ska ske. De demografiska förändringarna måste klaras av genom omfördelningar inom kommunen. Ibland kan dessa vara inom samma nämnds område men även omfördelningar mellan nämnder kan bli aktuellt. Antal personer Förväntad befolkningsförändring jmf w Åldersklass Ökning av antalet invånare i åldersgrupper Ålder

158 85-w w Tabell Antal invånare i olika åldersgrupper, prognos Som underlag till resursfördelningen har beräkningar gjorts för att synliggöra de demografiska kostnader som uppstår på grund av den ökande befolkningen. I dagsläget sker beräkningar för verksamheterna förskola, grundskola/fritidshem, gymnasium samt äldreomsorg avseende särskilt boende och ordinärt boende och beloppen framgår av bilaga 1. Kostnaderna beräknas som ett genomsnittligt belopp per invånare i respektive åldersgrupp som förväntas erhålla service från nämnden. Det bör observeras att demografin kan påverka verksamheter härutöver. Långtidsprognos t.o.m Prognoser på kommunnivå görs regelbundet för den närmaste 10-årsperioden. På delområdesnivå omfattar prognoserna vanligtvis den kommande 5-årsperioden. Denna längre framskrivning redovisar en bedömning av befolkningsutvecklingen de kommande 25 åren fram till Fokus har lagts på utvecklingen i de åldrar som är viktigast ur planeringssynpunkt, dvs. barn och ungdomar samt äldre. Förslag till Flerårsplan Prognososäkerheten ökar ju längre fram i tiden prognosen sträcker sig. Nedanstående långtidsframskrivning ska ses som en möjlig utveckling utifrån de förutsättningar som var kända vid prognostillfället i maj Ökningen av antalet asylsökande under senare delen av 2015 medför att den faktiska befolkningsutvecklingen i framför allt de yngre åldrarna på kort sikt troligtvis kommer vara högre än vad som framkommer i diagrammet. Det faktiska utfallet kan på lång sikt bli både högre och lägre men prognosen tydliggör ändå ett viktigt budskap: vi kan i framtiden förvänta oss en kraftig ökning av antalet äldre och vi kommer på sikt även att ha fler barn och unga. Barn och unga ökar kraftigast i början av prognosen medan de äldre ökar senare. Den arbetande delen av befolkningen ökar i antal men minskar i andel, framförallt i förhållande till de äldre generationerna befann sig 56 % av Uddevallas befolkning i det som kan räknas till yrkes-verksamma åldrar, år förväntas 52 % tillhöra denna grupp. Antalet personer i åldern år förväntas under prognosperioden öka med knappt 10 % jämfört med idag. Index Prognosticerad befolkningsutveckling 0-19 år år 65 år År Andelen som är 65 år och äldre ökar och befolkningens medelålder stiger var 21 % av Uddevallas befolkning ålderspensionärer. Antalet pensionärer ökar stadigt under hela prognosperioden och andelen som är 65 år och äldre väntas ha ökat till ca 24 % vid prognosperiodens slut. Under prognosens senare del ser vi en kraftig ökning i åldersgrupperna år respektive 85 år och äldre. Antalet ålderspensionärer förväntas öka med ca 35 % fram till I åldergruppen år väntar vi en ökning om knappt 60 % medan vi bland de allra äldsta, 85 år och äldre, väntar en ökning på hela 70 %. 15

159 180 Prognosticerad befolkningsutveckling i de äldre åldrarna Index år år 85 år-w År Utvecklingen i de yngre åldersgrupperna är svår att förutse och är beroende av flera faktorer. Med såväl ett positivt födelse- som flyttnetto antas även de yngre åldersgrupperna komma att öka förväntas antalet barn och unga i åldern 0-19 år vara ca 25 % fler än idag. Störst ökning väntas inom grundskolan och gymnasiet, men även förskolan kommer att påverkas. Prognosticerad befolkningsutveckling i de yngre åldrarna Förslag till Flerårsplan Index Några av de förväntade förändringarna fram till 2040: År 1-5 år 6-15 år år Uddevallas befolkning bedöms öka med drygt personer Antalet barn i förskoleåldrarna, 1-5 år, ökar med knappt 15 % Antalet barn i grundskoleåldrarna, 6-15 år, ökar med ca 30 % Antalet ungdomar i gymnasieåldern, år, ökar med ca 30 % Antalet personer i åldern år ökar med ca 10 % Antalet ålderspensionärer ökar med ca 35 % Åldersklassen år ökar med drygt 20 % Åldersklassen år ökar med drygt 60 % Åldersklassen 90 år och uppåt ökar med ca 80 % God ekonomisk hushållning I kommunallagen anges att det ska finnas mål och riktlinjer för den kommunala verksamheten som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Målen och riktlinjerna ska omfatta såväl ekonomi som verksamhet. God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv kan också beskrivas som att varje generation ska bära kostnaden för den service som den konsumerar. I god ekonomisk hushållning inryms också kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. 16 Kommunfullmäktiges styrkort visar övergripande mål och målsättningar fram till 2018 utifrån tre perspektiv, medborgare, medarbetare och ekonomi. God ekonomisk hushållning uppnås då en större andel av målsättningarna inom respektive perspektiv nås.

160 FINANSIELLA MÅL En långsiktigt stark ekonomi sträcker sig längre än balanskravets nollresultat. Balanskravet är endast en miniminivå. För att bygga upp en långsiktigt stark ekonomi krävs också kortsiktigt stark ekonomi, även om man tillfälligt kan acceptera en svacka. De finansiella målen måste därför även fortsättningsvis prioriteras för att skapa förutsättningar för en god ekonomisk hushållning. Enligt styrprinciperna ska de finansiella målen antas en gång per mandatperiod och prövas varje år inför arbetet med flerårsplan och budget. Följande finansiella mål gäller för perioden Målen har skrivits fram för år 2020 enligt samma principer. Nettokostnadsandel inkl. finansnetto Soliditet * Investeringsnivå Egenfinansiering av investeringar *Mäts från 2015 utan kommunens upplåning som gjorts för bolag och stiftelser. Utgångspunkten är att soliditeten ska öka från senaste boksluts värde. Mål enligt strategisk plan Förslag till Flerårsplan Nettokostnadsandel inkl. finansnetto i % av skatter och bidrag 98,0 98,0 98,0 97,4 97,4 97,4 Soliditet % 62,0 62,5 63,0 63,5 64,0 64,5 Investeringsnivå i % av skatteintäkter Egenfinansiering av investeringar % 75,0 75,0 75,0 75,0 75,0 75,0 Ekonomiskt resultat av beräknade kommunbidrag enligt bifogad driftsredovisning Nedan följer de effekter som flerårsplanen får på finansiella mål och övriga nyckeltal. Det kan konstateras att inget finansiellt mål uppnås för och det är långt ifrån målen. Följande tabell och diagram visar utvecklingen över planeringsperioden. 17

161 Kostnader och intäkter Pris- och löneutveckling Arbetsmarknadsläget innebär en något lägre löneökningstakt de kommande åren. Den finansiella beredskapen uppgår till nedanstående %-satser. Dessa står i överensstämmelse med underlaget för skatteintäktsberäkningen. Den fortsatta utvecklingen på arbetsmarknaden kommer att avgöra nivån på de faktiska löneökningarna genom de kommande avtalsförhandlingarna. Reserven bygger på att arbetsgivaravgifterna är oförändrade. En något sänkt kommunalt finansierad löneökningstakt medan inflationen ökar. % Löneökningstakt 3,1 3,4 3,4 Löneökningstakt gällande plan 3,4 3,6 - Prisutveckling 1,9 2,0 2,0 Prisutveckling gällande plan 1,5 1,9 - Löneökningstakt i procent Förslag till Flerårsplan Med ovanstående utgångspunkter uppgår pris- och lönereserven till följande belopp för den kommande perioden (ackumulerade belopp): Mkr Lönereserv Prisreserv (varor och tjänster) Summa Ändring jämfört med gällande plan Pris- och lönereserv Pensionskostnader Enligt de av kommunfullmäktige antagna riktlinjerna för pensionsåtaganden ska en utjämning av de framtida pensionskostnaderna ske genom inlösen av hela eller delar av ansvarsförbindelsen. Ambitionen i detta beslut anses vara genomförd i och med den avsättning som gjordes på 96 mkr i bokslutet för Resultatet av denna strategi har inneburit att utbetalningarna från ansvarsförbindelsen inte ökar särskilt mycket och ökningen i nedanstående tabell är föranledd av intjänandet av ny pension till de anställda. Osäkerheten i bedömningen av utfallet är stor på grund av den komplexa konstruktionen av pensionsförmåner för lönedelar över 7,5 inkomstbasbelopp, vilken är en grupp som ökar i organisationen. Mkr Pensionskostnader (brutto) Taxor och avgifter Förändring av taxor och avgifter från 2017 till 2018 ska vara begränsad och en höjning bör maximalt uppgå till kommunens kostnadsutveckling så som den redovisas i flerårsplanen Kostnadsutvecklingen utgörs av en sammanvägning av indexen för löneökningstakt och prisutveckling som framgår i avsnittet Pris- och löneutveckling i flerårsplanen. Utifrån kommunens övergripande kostnadsstruktur med 2/3 personalkostnader och 1/3 övriga kostnader är det sammanvägda indexet för 2018 beräknat till 2,7 %. Förändringar av taxor och avgifter utöver 18

162 denna uppräkning ska särskilt redovisas och motiveras. Ovanstående gäller samtliga taxor och avgifter oavsett vilken nivå i organisationen som beslutar om ev. förändringar. Nettokostnadsandel Nettokostnadsandelen visar hur stor del av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning som används för verksamhetens nettokostnader och finansnetto. Målet i strategiska planen är max 98,0 %, vilket innebär att resterande 2,0 % avser minsta nödvändiga överskott för bl.a. egenfinansiering av investeringar. Varje tiondels procentenhet motsvarar ca 3,3 mkr. I denna flerårsplan uppnås inte målet enligt i nivå med nuvarande strategiska plan för något av åren % Bokslut 2016 Prognos Plan Nettokostnadsandel 95,5 97,6 99,3 98,1 98,2 Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning I flerårsplanen är grunden för beräkningarna att skatten behålls oförändrad från 2017 års nivå om 22,16 kronor. Förslag till Flerårsplan Jämförelse görs nedan med Västra Götalandsregionens kommuner. Detta är en känd och homogen grupp med likartade förutsättningar beträffande gjorda skatteväxlingar mellan kommunerna och regionen. Skillnaden i skattesats har som mest varit 85 öre och som minst 13 öre (2013). För 2017 uppgår den till 46 öre. 22,6 22,4 22, ,8 21,6 21,4 21, ,8 20, Kommunal skattesats % Skatteväxling 43 öre Uddevalla Västra Götaland Skattesatsens utveckling i jämförelse med Västra Götaland Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning beräknas öka under perioden med 17 % i förhållande till bokslut I nedanstående tabell redovisas den beräknade utvecklingen av egna skatteintäkter, inkomst- och kostnadsutjämning samt regleringsbidrag/-avgift. Utvecklingen påverkas starkt av den ökade befolkningen. I intäkterna ingår de s.k. välfärdsmiljarderna som gått från riktade bidrag för den ökande flyktingströmmen till ett permanentat tillskott till kommunerna. mkr Bokslut Prognos Plan Skatt, utjämning och bidrag Förändring (%) - 5,7 4,1 3,4 3,2 19 Ackumulerad förändring (%) 100,0 105,7 110,0 113,7 117,3 Ändring jämfört med gällande plan (mkr) Utveckling av skatteintäkter, utjämning och bidrag

163 Finansnetto Målet med kommunkoncernens finansverksamhet är att långsiktigt optimera kommunkoncernens finansnetto med beaktanda av risk och med en god intern kontroll. Finansnettot budgeteras till 8 mkr för 2018, vilket är 11 mkr lägre än bokslut I bokslut 2016 ingick återbäring från Kommuninvest på 4,7 mkr samt poster av engångskaraktär på 2,3 mkr vilket förklarar en stor del av minskningen. För 2019 beräknas finansnettot till -5 mkr och för 2020 till -19 mkr. De höga investeringsnivåerna, som inte kan finansieras med egna medel, ger en ökad låneskuld vilket medför högre finansiella kostnader. Investeringar Investeringsnivån är ett finansiellt mål som visar hur stor del som investeringarna utgör av skatteintäkter, generella bidrag och utjämning. Målet i strategiska planen är max 7-8 %. Motivet till en begränsning av investeringar inom den skattefinansierade verksamheten är att dessa investeringar normalt inte ger någon avkastning. En lånefinansiering av dessa investeringar innebär en ökad finansiell belastning vilket tar resurser från verksamheterna. Följande tabell visar att de nivåer som finns med flerårsplanen. Förslag till Flerårsplan Mkr Bokslut Prognos Plan Investeringar skattefinansierad verksamhet Investeringsnivån % 4,4 9, Investeringsnivån överstiger det finansiella målet för samtliga tre år i planeringsperioden. Kapitalkostnaderna för kommande investeringar är inte till fullo kompenserade i nämndernas kommunbidrag. Nämnderna kommer därför att tillföras ytterligare kommunbidrag när respektive investeringsobjekt är färdigställt, för de kapitalkostnader som inte kan klaras i befintligt kommunbidrag. En central post har avsatts för utökade kapitalkostnader. I investeringsplanen ingår flera stora objekt, bl.a. kan nämnas nya brandstationer i Uddevalla och Ljungskile, Källdalsskolan, flera nya förskolor, gruppbostäder LSS, nytt badhus samt åtgärder för översvämningsskydd. För detaljerad lista se Kommunens investeringar Lokalförsörjningsplan och genomförandeplan Bägge dessa planer har beslutats och utgjort underlag för nämndernas investeringsbudget för Ett särskilt uppdrag till samhällsbyggnadsnämnden har lagts för att säkerställa att nämndens investeringsbudget är i enlighet med genomförandeplanen Självfinansieringsgrad av investeringar Självfinansieringsgraden visar hur stor del av investeringarna som finansieras med egna pengar i form av avskrivningar och resultat. Målet i strategiska planen är minst 75 %. % Bokslut 2016 Prognos Plan Självfinansieringsgrad För att klara målet måste avskrivningar och resultat uppgå till 472 mkr för De budgeterade avskrivningarna uppgår till 115 mkr och resultatet till 22 mkr, vilket ger en egenfinansiering på 137 mkr. Resterande del måste lånefinansieras. Investeringsnivåerna är betydligt större än tidigare vilket leder till att målet om egenfinansiering inte nås. 20

164 Soliditet Soliditeten visar hur stor del av kommunens totala tillgångar som är finansierade med egna medel. Målet i strategiska planen är att solditeten ska öka. Soliditeten för kommer istället att minska främst pga. högre investeringsnivåer. % Bokslut 2016 Prognos Plan Soliditet 68,6 66,1 55,7 47,5 41,9 Skulder och räntor Upplåning Förslag till Flerårsplan mkr Bokslut Prognos Plan Total låneskuld Varav vidareutlåning till bolagen och stiftelser Varav kommunens egen låneskuld Som framgår av tabellen ökar låneskulden med drygt mkr under perioden Kommunens andel av detta är nära mkr då investeringarna är omfattande under Resterade avser bolagens upplåning som preliminärt antas öka med ca 300 mkr per år i planen. Externränta Genomsnittsräntan för låneskulden har beräknats till 2,0 % för 2018, 2,0 % för 2019 och 2,2 % för Det faktiska utfallet för 2016 blev 1,70 % och genomsnittsräntan för de senaste 12 månaderna uppgick till 1,69 %. Internränta För 2018 föreslås internräntan att oförändrat uppgå till 1,75%. Detta är i linje med kommunens genomsnittliga räntekostnad och även helt i enlighet med Sveriges kommuner och landstings rekommendation (SKL). SKL har bytt metod att beräkna internräntan. Tidigare har den långa statsobligationsräntan varit utgångspunkt för internräntan. Den nya metoden innebär att huvudkällan är Kommuninvests skulddatabas som bättre återspeglar den genomsnittliga upplåningskostnaden för hela kommunsektorn. Finansiell profil (KFI) Sammanställningen är baserad på Kommunforskning i Västsveriges (KFi) finansiella profil för Uddevalla för Denna jämför hur Uddevalla ligger till i förhållande till Västra Götalands och Hallands 55 kommuner för åtta finansiella nyckeltal. Mätningen visas med en rankingplacering där 1 är det starkaste resultatet och 55 är det svagaste. Uddevalla har på totalen förbättrat sin placering 2015 med två steg jämfört med 2014, från plats 33 till 31 bland Västra Götalands och Hallands 55 kommuner. Årets mål enligt strategiska planen är minst plats 27, dvs. Uddevalla ska vara på övre halvan. Målet för 2015 är därmed inte uppnått. 21

165 Nyckeltal Plats Trend Resultat före extraordinära poster Skattefinansieringsgrad av investeringar Soliditet Kassalikviditet Finansiella nettotillgångar Skattesats Budgetföljsamhet Resultat före extraordinära poster, snitt 3 år Genomsnitt totalt Förslag till Flerårsplan I sammanställningen framgår att Uddevalla förbättrat sig för fem nyckeltal, försämrat sig i två medan ett är oförändrat. De nyckeltal som förbättrats mest är Budgetföljsamhet och Skattefinansieringsgrad av investeringar. Det nyckeltal som försämrats mest är Skattesats. För fem av åtta nyckeltal är resultatet i närheten av medel för kommunerna men skattesats, soliditet och kassalikviditet är sämre. Skattesats och soliditet är två viktiga nyckeltal i sammanhanget som kräver långsiktiga åtgärder för att påtagligt förändras. Kassalikviditens resultat är en följd av kommunens strategi att inom hela kommunkoncernen kunna använda kassaflödet för att kunna ha en så låg likviditet som möjligt. Rankingplaceringen visar att Uddevalla ligger strax över genomsnittet i Västra Götaland och Halland. I den övergripande bilden hamnar Uddevalla i den grupp av kommuner som har ett Starkt resultat (genomsnitt ) och Varken stark eller svag finansiell ställning (soliditet 2015 inkl. pensionskulden). KFi s sammanfattning är att Uddevalla redovisade en resultatnivå som kan betraktas som god ekonomisk hushållning men uppnått detta genom ökad skatt. Kommunen bör i framtiden försöka bibehålla nuvarande resultatnivå på grund av de utmaningar som kommer de kommande åren framåt genom befolkningsförändringar och behov av att finansiera ökade investeringar. Utmaning på längre sikt bortom planeringsperioden! Befolkningsutvecklingen föranleder att den stora utmaningen fram till 2040 är att klara de ökade kostnaderna både för en åldrande befolkning och ökningen i de yngre åldrarna. Det kommer att leda till en högre kostnadsutveckling för de demografiska förändringarna än vad som hittills varit fallet. En uppväxling har redan skett och det kommer att fortsätta framöver. Det ser ut att bli mycket svårt att möta detta med den normala tillväxten utan kräver förändringar i skatteuttag alternativt nya sätt att ge service som leder till lägre kostnadsutveckling, förmodligen en kombination av dem. Med de prognoser som nu kan göras utifrån de ökningar i skatteunderlaget som är troliga ger det kraftiga underskott med nuvarande skattesats och det kräver effektiviseringar alternativt skatteökning framåt. En utblick har gjorts fram till 2025 och säkerheten i prognoserna avtar förstås med tiden. Beräkningarna bygger på förslaget och för att ha möjlighet att fördela ut kompensation för de direkta demografiska ökade kostnaderna och ökade kapitalkostnader för investeringarna så utmynnar det i ett finansieringsbehov som 2020 uppgår till 143 mkr och 2025 till 241 mkr. Ytterligare demografiska kostnader, ökade investeringsnivåer och återställning av resultatnivå utöver detta kräver ytterligare ökning av antingen effektiviseringar eller ökad skatt. 22

166 Förslag till Flerårsplan

167 Känslighetsanalys Olika inre och yttre faktorer påverkar kommunens ekonomi. I nedanstående tabell redovisas de effekter som händelserna har: Händelse Årseffekt 2018 i mkr Löneförändring med 1 %-enhet Förändring av antalet anställda med Inflationsförändring med 1 %-enhet +- 6,8 Skatteunderlagsförändring med 1 %-enhet (riksnivå) Förändrad kommunalskatt med 1 kr Förändrad kommunalskatt med 10 öre Förändrat nettokostnadsmål med 0,1% -enhet +- 3,3 Genomsnittlig ränta med 1%-enhet +- 4,0 Ändrad befolkning med 100 personer +- 5 * * exkl. effekter på kommunal service Förslag till Flerårsplan

168 RESULTAT-, BALANS- OCH KASSAFLÖDESBUDGET RESULTATBUDGET mkr Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnoder Avskrivningar Jäm förelsestöronde poster VERKSAMHETENS NETTOKOSTNAOER Bokslut Prognos Plan Plan Plan o o o o skotteintäkter Generella stotsbidrog och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnoder ÅRETS RESULTAT Nettokostnadsandel inkl finansnetto Finansnettos andel av skaller och bidrag Resultat i% av skaller och b idrag 95,5% 97,6% 99,3% 98,1% 98,2% 0,6% 0,5% 0,2% -0,2% -0,5% 4,5% 2,4% 0,7% 1,9% 1,8% Förslag till Flerårsplan BALANSBUDGET mkr Anläggningstillgångar - varav långfristiga fordringar Omsältningstillgångar - varav ko ssa, bank och korta placeringar SUMMA TI LLGÅNGAR Eget kapital - varav årets resultat Avsättningar - varav pensionsskuld skulder - varav långfristiga lån SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULOER Bokslut Prognos Plan Plan Plan Låneskuld exkl vidareutlåning till bolagen solid ilet ,6% U,1% 55,7% 47,5% 41,9% KASSAFLÖDESBUDGET mkr Finansieringsbehov Investeringar Försäljning Summa investeringar Finansiering Från den löponde verksom h eten Utlåning (-)l am ortering (+) Utbetalning av övriga avsättningar Upplåning (+) l am ortering (-) Ökning (+) l m inskning (-) av övriga långfr skulder Ökning (-) l m inskning (+) av likvida medel Summa finansiering Investeringsnivå (andel av skaller och bidrag) Bokslut Prognos Plan Plan Plan o o o o o o o o o o o o o o o 73 o o o o ,4% 9,7% 18,8% 23,0% 22,5% 25

169 DRIFTSBUDGET Förslag till Flerårsplan DRIFTSBUDGET Nämnd/ Styrelse Kommunfullmäktige och revision Kommunstyrelse Barn och utbildningsnämnd Socialnämnd Somhällsbyggnodsrämnd Kultur- och fril idsnämnd Volnämnden FörsörJningsstöd Driftreserv för nytt b::>dhus Utökod ersättning kapitalkostnoder Kapitalkostnoder Kungsg, Gula villan, Bodele Eftersläponde flyktirgkostnoder Bokslut Prognos Plan Plan Plan ,2-9,8-9,8-9,8-9,8-206,6-232,5-223,0-218,0-218,0. J 245,2. J 308,9. J 367,3. J 387,4. J 4 10,0. J 223,4. J 245,7. J 282, 1. J 29 1,6. J 300,8-110,4-88,8-89,8-89,8-89,8-132,7-136,5-138,0-138,0-138,0-0, 1-1,6-1,3-0, 1-14,0-14,0-14,0-14,0-16,0-20,0-20,0-16,3-32,0-47,7 2,0 2,0 2,0-15,0 Finansieringsbehov/Effektiviseringsbehov 2,5 17,0 100,0 143,0 Summa nämnder /styrelser ' 2 927,5' 3 048, , , ,2 Övriga ej fördelode poster Elim inering internt fi1onsnetto Summa verksamhetens ne ffokostnad Skolleinläkter Generella stotsbldrog och u!jömmng Finansiella intäkter Finansiella kostnoder Resulta t efter fina nsie lla poster -25,9 38, , ,0 684,0 62,4-43,9 137,8-128,3 34, , ,0 739,0 6 1,2-46,5 77,6-221,0-322,0-427,0 40,0 46,0 57, , , , , , ,0 776,0 797,0 808,0 85,2 88,7 103,6-77,2-94,0-123, 1 22,1 64,8 62,3 REOOVlSAT RESULTAT 137,8 77,6 22,1 64,8 62,3 Specifika tion e j fördelade poster: Arbetsgivora vgifter Avialsförsäkringar Pensioner Pris och lönsreserv RildnrlF>.<l n l h irlrno till.<knll Övriga poster Summa e j fördelade poster ' 7,9 1,9-65,0? 7,0 2, ' 4,0 1,9-67,0-61,2-1> ,0 4,0 4,0 0,0 0,0 o. o ,0-77,0-147,0-245,0-348,0-1>.0-1>.0 -A. O ,0 26

170 NÄMNDERNAS BUDGET OCH VERKSAMHET Belopp i miljoner kronor (mkr). KOMMUNFULLMÄKTIGE År Kommunbidrag Ändring Kommunbidrag Investeringar , , , ,8 - Kommunbidragsförändring Kommunfullmäktiges kommunbidrag är oförändrat för kommande år. Förslag till Flerårsplan KOMMUNSTYRELSEN År Kommunbidrag Ändring Kommunbidrag Investeringar ,5 15, ,5 223,0 25, ,5 218,0 15, ,5 218,0 84,2 Kommunbidragsförändring Kommunstyrelsens kommunbidrag minskar med 9,5 mkr för minskar det med ytterligare 5 mkr då det tidigare tillskottet för arbetsmarknadsåtgärder upphör (se uppdrag nedan). Under 2017 fick kommunstyrelsen i uppdrag att använda 10 mkr för minska omfattningen av de ökade sjukskrivningarna. Tillskottet var en engångsinsats vilket gör att kommunbidraget minskar med 10 mkr för Därutöver minskar kommunbidraget med 1,5 mkr för effektiviseringsvinster som förväntas uppstå. I investeringsutgifterna ingår nya brandstationer i Ljungskile och Uddevalla Uppdrag: Projekt Staden växer västerut tillförs ett kommunbidrag på 2 mkr och finansieras inom tilldelat kommunbidrag. Det tidigare tillskottet om 5 mkr till arbetsmarknadsåtgärder avseende i första hand ungdomar kvarstår även Tillskottet ska användas till åtgärder som bl.a. ska skapa fler sommarjobb som ska hjälpa ungdomar utan egna kontakter att få sin första arbetserfarenhet till stöd för framtida jobbsökanden Fullfölja utredningen om harmoniseringen av arbetskläder under 2018 Kommundirektören ges i uppdrag att leda arbetet med att tillsammans med förvaltningarna konkretisera de förslag till strukturella förändringar i organisation och arbetsmetoder som långsiktigt minskar kostnaderna. Arbetet skall ske tillsammans med nämndernas presidier. Målet är att leverera konkreta, genomförbara förslag successivt under som kan beslutas av löpande av kommunfullmäktige och fördelas från centrala effektiviseringar till 27

171 respektive nämnd. En kontinuerlig dialog mellan nämnderna och KS är central i arbetet, en del av detta skapas genom bl.a. uppsiktspliktsmöten års centrala effektiviseringar om 17 mkr skall fördelas under hösten 2017 och vara klart till nämndernas internbudget. Kapitalkostnader för investeringar som inte ryms i tilldelat kommunbidrag kompenseras nämnden när investeringen är färdigställd. Ovanstående kommunbidrag kommer att justeras i takt med att besparingar och föreslagna effektiviseringsåtgärder konkretiseras och genomförs. BARN OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN År Kommunbidrag Ändring Kommunbidrag Investeringar ,9 159, , ,3 409, , ,4 473,0 Förslag till Flerårsplan , ,0 278,0 Kommunbidragsförändring Barn- och utbildningsnämndens kommunbidrag ökar med 58,4 mkr för 2018, 78,5 mkr för 2019 och 101,1 mkr för Den demografiska utvecklingen för nämndens olika verksamheter innebär ett ökat antal barn och elever i samtliga årskullar, vilket medför att behovet av förskola, fritids, grundskola F-9 och gymnasieskola ökar under hela planeringsperioden. Utvecklingen har centralt beräknats till ett ökat behov av kommunbidrag på 21,4 mkr för 2018, 41,5 mkr 2019 och 64,1 mkr Beloppen ingår i ovanstående utökning av nämndens kommunbidrag. Därutöver tillförs nämnden 37 mkr i ökat kommunbidrag vilka fördelas genom nedanstående uppdrag: 5 mkr till vuxenutbildningen för att ge möjlighet att bibehålla nuvarande verksamhet då statsbidrag minskar 26 mkr tillförs i generell utökning till framförallt grundskolans verksamhet för att möjliggöra höjda kunskapsresultat. Därutöver avsätts 6 mkr för att bibehålla nuvarande lärartäthet vid kommande effektiviseringar. Vuxenutbildningens tidigare uppdrag att satsa på utbildningar som gör att personer kommer snabbare ut i sysselsättning kvarstår under Ovanstående kommunbidrag kommer att justeras i takt med att besparingar och föreslagna effektiviseringsåtgärder konkretiseras och genomförs. Kapitalkostnader för investeringar som inte ryms i tilldelat kommunbidrag kompenseras nämnden när investeringen är färdigställd. 28

172 SOCIALNÄMNDEN År Kommunbidrag Ändring Kommunbidrag Investeringar ,7 21, , ,1 29, , ,6 29, , ,8 18,0 Kommunbidragsförändring Socialnämndens kommunbidrag ökar med 36,4 mkr för 2018, 45,9 mkr för 2019 och 55,1 mkr för Förslag till Flerårsplan Den demografiska utvecklingen för äldreomsorgen innebär ett ökat antal personer i samtliga ålderskategorier år ( yngre äldre ), år ( äldre ) och w år ( äldre äldre ). Det är framför allt kategorin yngre äldre som ökar de närmaste åren. Utvecklingen har centralt beräknats till ett ökat behov av kommunbidrag på 8,4 mkr för 2018, 17,9 mkr 2019 och 27,1 mkr Beloppen ingår i ovanstående utökning av nämndens kommunbidrag. Därutöver tillförs socialnämnden 26 mkr i ökat kommunbidrag som kompensation för ökad volym i de verksamheter som inte ingår i demografianslaget ovan. Som exempel på verksamheter som inte ingår kan nämnas daglig verksamhet, personlig assistans samt individ- och familjeomsorg. Under 2018 beräknas byggnationen i kvarteret Sundberg att vara klart. Byggnationen kommer att innefatta både äldreboende och en grupp- och servicebostad. I nämndens kommunbidrag ingår kompensation för ökad verksamhetskostnad till följd av det nya boendet. Däremot ingår inte kompensation för ökad nettokostnad för hyran som kompenseras nämnden senare. Utanför socialnämndens kommunbidrag upptas 14 mkr som ställs till kommunstyrelsens förfogande att användas under året för tillfälligt tillskott till nämnden avseende kostnader för försörjningsstödet som överstiger 34 mkr. Om den totala kostnaden för försörjningsstödet överstiger 48 mkr finansieras dessa utanför nämndens kommunbidrag. Inget anslag är dock upptaget i denna del och belastar resultatet om det blir aktuellt. Uppdrag: 2 mkr tillförs nämnden för att kunna erbjuda arbetskläder till vård- och omsorgspersonal. Ovanstående kommunbidrag kommer att justeras i takt med att besparingar och föreslagna effektiviseringsåtgärder konkretiseras och genomförs. Kapitalkostnader för investeringar som inte ryms i tilldelat kommunbidrag kompenseras nämnden när investeringen är färdigställd. 29

173 SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN År Kommunbidrag Ändring Kommunbidrag Investeringar ,8 94, ,0 89,8 130, ,0 89,8 238, ,0 89,8 207,5 Kommunbidragsförändring Samhällsbyggnadsnämndens kommunbidrag utökas med 1,0 mkr under planeringsperioden. På särskild rad i driftbudgeten, Kapitalisering Kungsgatan, Gula Villan, Bodele mm, upptas ett utrymme på 2 mkr för ökade kapitalkostnader avseende nämnda projekt. Detta utrymme tilldelas nämnden när investeringsprojekten är färdigställda. Uppdrag: Förslag till Flerårsplan Nämnden ska fortsätta arbetet med att planera för och genomföra översvämningsstrategin. Centrums utveckling kopplat till områdsplanen Nämnden ska också fortsatt effektivisera lokalförsörjningsprocessen från beredning till genomförande Ovanstående kommunbidrag kommer att justeras i takt med att besparingar och föreslagna effektiviseringsåtgärder konkretiseras och genomförs. Kapitalkostnader för övriga investeringar som inte ryms i tilldelat kommunbidrag kompenseras nämnden när investeringen är färdigställd. KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN År Kommunbidrag Ändring Kommunbidrag Investeringar ,5 26, ,5 138,0 34, ,5 138,0 39, ,5 138,0 212,7 Kommunbidragsförändring Kultur och fritidsnämndens kommunbidrag ökar med 1,5 mkr under planeringsperioden. På särskild rad i driftbudgeten, Driftreserv för nytt badhus, upptas ett utrymme på ackumulerat 16 mkr för 2018 och 20 mkr för 2019 och framåt för att skapa ett ekonomiskt utrymme för drift- och kapitalkostnader för ett nytt badhus. Den bedömda slutliga kostnaden för drift- och kapitalkostnader uppgår till ca 20 mkr när anläggningen är klar. Under perioden motsvaras inte detta utrymme av faktiska kostnader utan uppstår först den dag då badhuset tas i drift. 30

174 Uppdrag: Utökningen om 1,5 mkr ska användas till: utöka bemanningen för fritidsverksamheten på Tureborgs mötesplats under 2018 nytt bibliotek i Ljungskile fortsätta uppdraget om att utveckla området Gustavsberg/Landbadet/Bodele/ Skeppsviken med utökat friluftsliv och mötesplats Bodele Ovanstående kommunbidrag kommer att justeras i takt med att besparingar och föreslagna effektiviseringsåtgärder konkretiseras och genomförs. Kapitalkostnader för investeringar som inte ryms i tilldelat kommunbidrag kompenseras nämnden när investeringen är färdigställd. VALNÄMNDEN År Kommunbidrag Ändring Kommunbidrag Investeringar ,1 Förslag till Flerårsplan ,5 1, ,2 1, ,1 Kommunbidragsförändring Nästa planerade val är EU-val kommer att ske

175 KOMMUNENS INVESTERINGAR Belopp i mkr Total investering t.o.m Efter 2020 KOMMUNSTYRELSEN Nyinvesteringar: Utvecklad modul i VUV-IT 0,1 0,1 Beslutstödssystem 3,8 2,6 1,2 E-arkiv 1,5 0,3 1,2 Uppgradering ny version av lönesystem 2,0 2,0 Åtgärder inom statens särskilda stadsmiljöavtal 1,5 1,5 IT-investeringar IT-avdelningen 11,2 4,3 3,5 3,4 Brandstation Ljungskile 16,0 4,0 12,0 Brandstation Uddevalla 150,0 1,0 1,0 10,0 80,0 58,0 Stadsutvecklingsinvesteringar? Reinvesteringar: Möbler och IT-teknik till tillväxtavdelningen 0,6 0,2 0,2 0,2 IT-investeringar IT-avdelningen 1,9 0,7 0,6 0,6 SUMMA 188,6 5,3 25,5 15,6 84,2 58,0 Förslag till Flerårsplan BARN OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN Nyinvesteringar: Äsperöd förskola om- och tillbyggnad 36,0 1,0 10,0 25,0 Ny förskola norr (Dalaberg 1:1 alt. Hovhult vid Hsk)) 36,0 1,0 10,0 25,0 Nya Killingen 6 avd 35,0 10,0 25,0 Ny förskola Söder/Centrum 36,0 1,0 10,0 25,0 Ny förskola Kurveröd 45,0 10,0 35,0 Ny förskola Sundstrand 40,0 10,0 30,0 Tillbyggnad Hälle 1 12,0 9,0 3,0 Parken förskola om- och tillbyggnad 36,0 1,0 10,0 25,0 Bokenäs förskola 20,0 1,0 9,0 10,0 Blekets förskola nybyggnad 36,0 6,0 30,0 Ny förskola Hälle 2 36,0 1,0 10,0 25,0 Herrestad förskola ombyggnad 25,0 10,0 15,0 Dalabergs förskola nybyggnad 25,0 10,0 15,0 Moduler & övriga lokallösningar 5,0 5,0 Källdalsskolan inkl storlek+, sär och idrott (ej Kulfdel) 250,0 40,0 100,0 110,0 Sandersdal 20,0 3,0 10,0 7,0 Unneröd 20,0 3,0 10,0 7,0 Ramnerödskolan 150,0 10,0 70,0 70,0 Äsperöd skola ombyggnad 70,0 8,0 30,0 30,0 2,0 Ljungskileskolan om- och tillbyggnad 400,0 15,0 100,0 150,0 135,0 Centrum grundskola F-6 nybyggnad 250,0 1,0 14,0 235,0 Centrum grundskola 7-9 nybyggnad 250,0 1,0 14,0 235,0 Bokenäs skola ombyggnad 10,0 2,0 8,0 Brandlarm skolor/förskolor 3,0 1,0 1,0 1,0 Gymnasieskola ombyggnad transport 10,0 5,0 5,0 Reinvesteringar: Inventarier och IT verksamheter 60,0 20,0 20,0 20,0 20,0 20 per år SUMMA 1 916,0 133,0 409,0 473,0 278,0 643,0 SOCIALNÄMNDEN Nyinvesteringar: Äldreboende 30 lägenheter kv.sundberg "hyra" x Grupp- och servicebostad LSS kv. Sundberg "hyra" x Gruppbostad LSS, kv EOL "hyra" x Gruppbostad LSS 18,0 8,0 10, och framåt- motsvarar 1 gruppbostad årligen 85,0 85,0 Utrustning och inventarier, nybyggnation 12,0 6,0 1,0 5,0 Infrastruktur digitalisering - Bra uppkoppling via fiber eller alternativ för personal och brukare 9,0 3,0 3,0 3,0 Reinvesteringar: Inventarier, (utbyte) i befintlig verksamhet 42,0 12,0 15,0 15,0 SUMMA 166,0 0,0 29,0 29,0 18,0 90,0 32

176 Belopp i mkr Total investering t.o.m Efter 2020 SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN Finansieras inom ram: Planerat underhåll - fastigheter 120,0 40,0 40,0 40,0 Planerat underhåll - gator och vägar 21,0 7,0 7,0 7,0 Mindre investeringar för genomförande av handlingsplaner 29,8 10,0 10,0 9,8 Centrumutveckling 6,5 6,5 Investeringar pga nya samhällsbyggnadsprojekt 9,5 3,5 6,0 Övriga gatuprojekt 6,3 2,3 2,0 2,0 Serviceavd 1,5 0,5 0,5 0,5 Övrigt 4,8 1,2 1,2 1,2 1,2 Delsumma 199,4 0,0 71,0 66,7 60,5 1,2 Förslag till Flerårsplan Ej finansierade: Offentliga toaletter 0,5 0,5 Centrumutveckling 87,0 25,5 46,5 15,0 Investeringar pga nya samhällsbyggnadsprojekt 142,0 4,8 65,2 72,0 Övriga gatuprojekt 81,0 13,0 38,0 30,0 Fastighetsförvärv: strategiska och lokalförsörjning 30,0 10,0 10,0 10,0 Översvämningsskydd, åtgärder 381,0 2,0 6,0 12,0 20,0 341,0 Delsumma 721,5 2,0 59,8 171,7 147,0 341,0 Summa 920,9 2,0 130,8 238,4 207,5 342,2 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN Nyinvesteringar: Framtidens bad * 400,0 2,0 8,0 15,0 175,0 200,0 Källdalsskolan, delfinansiering 50,0 3,0 7,0 10,0 30,0 Källdalsskolan, inventarier 2,7 2,7 Ljungskile bibliotek, flytt till ny lokal 2,5 2,5 Aktivitetspark 6,0 6,0 *Tillfälligt bad under byggnation av Framtiden bad Alt 1: En tillfällig inbyggnad av befintligt Landbad 15,0 6,0 9,0 Alt 2: Rimnershallen/vallen, lokal samt läktare (etapp 2 30,0 15,0 15,0 Alt 3: Extern byggnad 12,0 12,0 Reinvesteringar: Inventarier och maskiner 15,0 5,0 5,0 5,0 Summa alt 1 491,2 5,0 34,5 39,0 212,7 200,0 Summa alt 2 506,2 5,0 43,5 45,0 212,7 200,0 Summa alt 3 488,2 5,0 28,5 42,0 212,7 200,0 TOTALT (Summa alt 1 KULF)

177 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: att fastställa skattesatsen för år 2018 till 22,16 kronor, att fastställa budget för år 2018 med angivna kommunbidrag för kommunfullmäktige, kommunstyrelse samt nämnder på totalt 3 142,9 mkr, att fastställa flerårsplan för åren inkl. preliminära kommunbidrag på totalt 3 103,9 mkr respektive 3 107,2 mkr, att bemyndiga kommunstyrelsen att verkställa upplåning inom en preliminär låneram på mkr för kommunen, kommunens bolag, stiftelser och kommunalförbund för år 2018, att de finansiella målen för år 2018 fastställs i enlighet med kommunfullmäktiges styrkort samt att målen för fastställs genom framskrivning av kommunfullmäktiges gällande styrkort för , Förslag till Flerårsplan att uppdra till kommunstyrelsen att inom ramen för avsatta medel i pris- och lönereserven besluta om kompensation till nämndernas kommunbidrag för pris- och löneökningar samt eventuella mindre justeringar av kommunbidragen i övrigt, att uppdra till kommunstyrelse och nämnder att genomföra de satsningar och uppdrag som redovisas, att uppdra till kommunstyrelsen att fördela de kommungemensamma effektiviseringarna efterhand som de uppstår hos nämnderna, att fastställa internräntan för år 2018 till oförändrat 1,75 %, att nämnderna ska besluta om sina verksamhetsplaner inkl. internbudget för år 2018 senast under november månad 2017, att godkänna investeringssammanställningen om 629 mkr för 2018, 795 mkr för 2019 samt 800 mkr för 2020, att samtliga ej tidigare godkända investeringar över 10 mkr ska godkännas av kommunstyrelsen innan igångsättning får ske i enlighet med ekonomistyrprinciperna. att uppdra till samhällsbyggnadsnämnden tillse att investeringsbudgeten för nämnden är i enlighet med genomförandeplanen att samtliga externa hyreskontrakt med en årskostnad på minst 1 mkr ska godkännas av kommunstyrelsen genom aktualisering från finansieringsansvarig nämnd innan beställning lämnas till samhällsbyggnadsnämnden, att finansieringsansvarig nämnd ska till respektive ärende om externa hyreskontrakt redovisa hur nämnden avser att finansiera den åtföljande årskostnaden för hyreskontraktet, att uppdra nämnderna att söka och använda de riktade statsbidragen som finns tillgängliga. 34

178 Bilaga 1 Beräkning demografi BERÄKNING DEMOGRAFI Beräkningsfaktorer Förskola Grundskola Gymnasie ÄO Ordinärt boende ÄO Särskilt boende 1-5 år 6-15 år år år år år år 85-- A-pris tkr 144,0 106,9 119,5 290,1 290,1 290,1 898,7 898,7 898,7 Kompensationsnivå 75% 63% 62% 67% 67% 67% 63% 63% 63% Efterfrågenivå 85% 100% 95% 8% 20% 18% 4% 12% 14% Befolkningsförändring utifrån senaste prognos (juni 2016) föreg prognos Demografipeng, tkr per år Sa BUN Sa SOC Totalt Demografipeng, tkr ackumulerat Sa BUN Sa SOC Totalt

179 Bilaga 2 Genomförandeplanens objekt Sammanrtällning av ekonomi, kostnader för gatu- o dl parkverksamheten och kostnader /intäkter för mark- och exploateringsverksamheten samt nettokostnad för Västvatten AB- ODitkl VA Nit korrmer de Ul4is!GJ kostnaderna Nit korrmer de Ul4is!GJ irtäl4ema ""'""' 2D16 2D D18 2D19 2D19 2IJ2D 2IJ2D 2DI D19 2IJ2D Förslag till Flerårsplan A Bostadsprojekt,.»eående Al Traditionella småhusområden med inslat. av lär.enheter SurdS!r3rd E2, A 78 K.0,8 O, 17,2 31 D 3,8 10,0 20l 10P 20,0 SurdS!1'3rd E1, C 74 KP 0,0 O, 3, 0,5 4~ Surdsb'3rd E2, B 4l KP 0,0 0,5 4~ Oalålöjd~en 18 p 1,3 Total A O, 17,2 0,0 31P 0,0 3,8 OP OP 0,0 0,0 0,0 O, 3, 11,0 29l 10P 0,0 20,0 Al Traditionella flerfamiljshus Hälle Ude 4:1 KP 0,0 1,0 0,3 3,0 0,0 O l 1 ~ 0,0 KuMf'Öd eertr 31 KP 0,0 0,8 3,4 UsiktSIG;en 16 KP 0,0 1~ 110U 0,0 10,0 KvFacldal E KP 0,5 0,0 0,0 0,8 7,4 OP 4, Total A ,5 0,0 0,0 1,0 OP 0,8 0,0 10P OP 0,0 0,0 0,0 0,3 3,0 0,8 12~ 1~ 0,0 4,4 Su11111d lodlt:\.1-a i A 4& O,S 0, 17,2 1,0 S11J 0,8 S,8 10,0 Oj) 0,0 0,0 0,0 0,7 6, 11,8 4lJ) 11 ~ 0,0 24,4 B Bostadsprojekt med antagen dpl som inte p~börjats 81 Traditionella småhusområden med inslat. av lär.enheter ~sslebenj1 :4 4) P -3.5 Ö\elby 1:31 4) p 3,8 11>1:20 20P U Total Bl 108 ~.5 0,0 0,0 0,0 OP 0,0 0,0 OP OP 0,0 0,0 0,0 0,0 OP OP 0,0 82 Traditionella flerfamiljshus Total B2 O 0.0 0,0 0,0 0,0 OP 0,0 0,0 10P OP 0,0 0,0 0,0 3.2 OP OP 0,0 Sunma ~ateo:ri B 103.0,5 0,0 0,0 0,0 OJ) 0,0 0, OJ) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 3,2 OP OP 0,0 0,0 c Bostadsprojekt under utredring, detaljplaneläggringmm Cl Traditionella småhusområden med insl-. av lä~enheter TwJis~gen l 23 K 4,8 4,8 Total C1 l 23 0,0 0,0 0,0 0,0 OP 0,0 4,8 OP OP 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 OP 4~ 0,0 0,0 C2 Traditionella flerf'.amiljshus Suminoebemen 270 K 0,0 o~ 0,5 o~ liöstelsröd 1:14 l:l KU 0,0 3, Skiiläc~'Öd 1:12 20 KP 0,0 0,1 0,1 1,1 BemsmrcEn IIOP 0,0 0,5 Total C ,0 0,0 0.1 o.o o~ 0,0 0,5 OP o~ 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 4,0 1.1 OJ) 0,0 0,0 Sunmaloateg:riC <103 o o o o 1 o 5 o o o TotoHA+B+C 973 0,4 0,4 17,3 1,0 31,5 0,8 9,1 20,0 0,5 0,0 0,0 0,0 0,7 6,4 19,0 U,1 16,4 0,0 24,4 36

180 Protokoll Kommunstyrelsen Dnr KS 2017/00111 Antagande av fördjupad översiktsplan över Uddevalla tätort Sammanfattning Ett forslag till fördjupad översiktsplan (Föp) for Uddevalla tätort har varit utställd för granskning. Förutom Länsstyrelsens granskningsyttrande, som samordnar synpunkterna från de statliga myndigheterna har elva granskningsyttrande inkommit. De inkomna synpunkterna har sammanställts och kommenterats i ett granskningsyttrande. Planen har reviderats utifrån granskningsyttrandet Fler utvecklingsområden som finns på mark och vattenkarta beskrivs i plantexten. Delar av texten kompletteras med utförligare beskrivningar av till exempel grönstrukturen. Mindre revideringar av texten har gjorts. Länsstyrelsen motsätter sig förslaget till utredningsområde for en ny småbåtshamn i Bållevik (nedanför Sundstrand). Kommunen vidhåller utpekande av utredningsområde och hänvisar till klargörande i detaljplaneprocessen. Om Länsstyrelsen inte har godtagit planen i en viss del, ska det anmärkas i planen och därför framgår det i planen att Länsstyrelsen inte godkänner utpekande av utredningsområdet i Bållevik. Länsstyrelsens yttrande är en del av den fördjupade översiktsplanen och skall därfor fogas till planen då den antagits. Det föreslås att den reviderade fördjupade översiktsplanen för Uddevalla tätort antas. Magnus Jacobsson (KD), Carin Ramneskär (M) och Rolf Jonsson (L) yttrar sig i ärendet. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Granskningsyttrande 20 l Fördjupad översiktsplan for Uddevalla tätort daterad Beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna granskningsyttrandet Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta fördjupad översiktsplan för Uddevalla tätort. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

181 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret (2) Dnr KS 2017/00111 Handläggare Översiktsplanerare Lynn Joel Telefon Antagande av fördjupad översiktsplan för Uddevalla tätort Sammanfattning Ett förslag till fördjupad översiktsplan (Föp) för Uddevalla tätort har varit utställd för granskning. Förutom Länsstyrelsens granskningsyttrande, som samordnar synpunktema från de statliga myndigheterna har 11 granskningsyttrande inkommit. De inkomna synpunkterna har sammanställts och kommenterats i ett granskningsyttrande. Planen har reviderats utifrån granskningsyttrandet Fler utvecklingsområden som finns på Mark och vattenkarta beskrivs i plantexten. Delar av texten kompletteras med utförligare beskrivningar av till exempel grönstrukturen. Mindre revideringar av texten har gjorts. Länsstyrelsen motsätter sig förslaget till utredningsområde för en ny småbåtshamn i Bållevik (nedanför Sundstrand). Kommunen vidhåller utpekande av utredningsområde och hänvisar till klargörande i detaljplaneprocessen. Om Länsstyrelsen inte har godtagit planen i en viss del, ska det anmärkas i planen och därför framgår det i planen att Länsstyrelsen inte godkänner utpekande av utredningsområdet i Bållevik. Länsstyrelsens yttrande är en del av den fördjupade översiktsplanen och skall därför fogas till planen då den antagits. Det föreslås att den reviderade fördjupade översiktsplanen för Uddevalla tätort antas. Beslutsunderlag Fördjupad översiktsplan för Uddevalla tätort daterad Granskningsyttrande Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna granskningsyttrandet att föreslå Kommunfullmäktige att anta Fördjupad översiktsplan för Uddevalla tätort Peter Larsson Kommundirektör Lynn Joel Översiktsplanerare

182 Granskningsyttrande: fördjupad l (21) översiktsplan Uddevalla tätort Dnr: 2017/ GranskningsyHrande: fördjupad översiktsplan Uddevalla tätort Planen har varit utställd för granskning från Förutom Länsstyrelsens samordnade svar för de statliga myndigheterna har 11 granskningssvar inkommit. Följande är en sammanfattning av de inkomna synpunktema samt kommentarer. Länsstyrelsen Länsstyrelsen har ansvar för att samordna svar från de statliga myndigheterna. Följande är Länsstyrelsens yttrande i sin helhet: Detta granskningsyttrande lämnas med stöd av 3 kap. 16 plan- och bygglagen (PBL ). Yttrandet är en del av den fördjupade översiktsplanen och skall därför fogas till planen då den antagits. Om Länsstyrelsen inte har godtagit planen i en vis del, ska det anmärkas i planen. Granskningsyttrandet utgör statens samlade uppfattning om planen vad gäller Länsstyrelsens ingripandegrunder enligt 11 kap. PBL i ett senare planeringsskede. Länsstyrelsens sammanfattning av sitt granskningsyttrande Allmänt vill Länsstyrelsen framhålla att förslaget till fördjupad översiktsplan för Uddevalla Stad ger en bra överblick över kommunens ambitioner med tydliga ställningstaganden. Det är bra att kommunen hänvisar till var man kan hitta kompletterande underlagsmaterial. Länsstyrelsen kan inte i nuläget bedöma om kommunens föreslagna planer med stadsbebyggelse i inre hamnområdet ( omvandlingsområdet Kampenhof/Bäveån) och på Skeppsviken kommer att påverka riksintresset Uddevalla hamn negativt. Pågående riksintresseprecisering av hamnen måste bli klar och visa på att kommunens planer är genomförbara utifrån riksintressets markanspråk inklusive dess influensområde. Länsstyrelsen kan inte i dagsläget utesluta att bebyggelse i inre hamnområdet eller vid Skeppsviken enligt planen blir olämplig med hänsyn till boendes och övrigas hälsa eller säkerhet eller till behovet av skydd mot olyckshändelser. Planeringshorisonten för ett översvämningsskydd på l 00 år är förvisso lång men det är viktigt att kommunen följer utvecklingen av klimatprognoser och kompletterar sitt underlag efter hand. För att få en god bild över översvämningsriskerna till följd av skyfall bör detta karteras. Ä ven de geotekniska konsekvenserna som översvämningsförebyggande åtgärder kan medföra måste beaktas. Redovisning av de geologiska förhållandena, geotekniska förutsättningar och riskfaktorer som ras, skred, bergras/blocknedfall och erosion bör kompletteras i planen. I annat fall behöver detta hanteras i samband med efterföljande detaljplaneläggning.

183 Granskningsyttrande: fördjupad 2 (21) översiktsplan Uddevalla tätort Dnr: 2017/ Gällande miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. MB har iakttagits och Länsstyrelsen bedömer att påverkan på miljökvalitetsnormer för vatten måste studeras och redovisas närmare i samband med detaljplanering och bygglovgivning. För vissa av de föreslagna exploateringsområdena kan strandskydd inträda om en detaljplan upphävs eller ersätts. Ett sådant område är omvandlingsområdet Kampenhof/Bäveån. Särskilt skäl krävs för att få dispens eller för att upphäva strandskyddet. En lokaliseringsutredning behöver också tas fram som redovisar alternativ och motiverar varför exploatering är orimlig utanför strandskyddat område. Länsstyrelsen bedömer att den i planen föreslagna mark- och vattenanvändning inte direkt berör andra kommuner. Länsstyrelsen avstyrker föreslagen småbåtshamn i Bållevik. Länsstyrelsen ifrågasätter även föreslaget verksamhetsområde i Nöthult och bostäder i Norra Kurveröd då områdena består av jordbruksmark och redovisning av frågorna i 3 kap. 4 miljöbalken saknas. Länsstyrelsens synpunkter Riksintressen Uddevalla hamn Uddevalla hamn är utpekad som riksintresse. Hamnen är med sin kapacitet och sina anslutningar till järnväg och stora vägar av stor betydelse för rikets transportsystem. För Vänerregionen har hamnen en viktig roll som redundanshamn om det av någon anledning skulle uppstå ett långvarigt hinder i Göta älv så att sjöfart till Vänern inte är möjlig. För närvarande pågår en precisering av riksintresset för Uddevalla hamn med avsikt att tydligare beskriva influensområdet för dagens hamnverksamhet Kommunens plan är att hamn- och övriga verksamheter ska succesivt lämna inre hamnen och flytta verksamheten till Särvik och Fröland. Kommunen bedömer på så vis att föreslagen bebyggelse inte längre kommer i konflikt med hamn verksamheten. Omvandlingsområdet Kampenhof/Bäveån och Skeppsviken Omvandlingsområdet är ett mycket stort och centralt beläget område som föreslås med ny stadsbebyggelse. Det omfattar båda sidor av Bäveån från Västerbron och västerut. Även Kampenhofsamrådet och angränsande delar av staden ingår i omvandlingsområdet Kommunen har tagit fram en områdesplan över området, vilket innehåller en analys och ideskiss över området. Området berörs av riksintresset Uddevalla hamn.

184 Granskningsyttrande: fördjupad översiktsplan Uddevalla tätort (21) Dnr: 2017/ Skeppsviken är utpekat för planerad bebyggelse/bostäder i kommunens fördjupning. Kommunens detaljplan för Skeppsviken upphävdes av regeringen. Huvudorsaken var områdets närhet till hamnverksamhet som kunde utgöra fara eller olägenhet. Kommunen bygger förslaget på ett omvandlingsområde i inre hamnen på att hamn- och övriga verksamheter succesivt ska lämna inre hamnen och flytta verksamheten till Sörvik och Fröland. Länsstyrelsen anser att föreslagen, framtida utveckling måste ta hänsyn till och anpassas till de kommande preciserade anspråken för riksintresset för Uddevalla hamn. Så länge detta är oklart kan inte Länsstyrelsen lämna ett tydligt besked i granskningsyttrandet om en utbyggnad av bostäder i omvandlingsområdet Kampenhof/Bäveån och på Skeppsviken är lämplig utifrån riksintresset hamn och frågan kommer därmed att kvarstå. Kommentar: Noteras Sjöfartsverket påtalar att det vore önskvärt att komplettera underlaget till FÖP:en med en karta som beskriver förväntad bullerutbredning när flytten av hamnverksamheten är genomförd som stöd i fortsatt planeringsarbete. Kommentar: Hamnens influensområde utreds inom ramen f"ör Trafikverkets precisering av riksintresset. Miljökvalitetsnormer (MKN) Gällande miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. MB har iakttagits. Länsstyrelsen bedömer att frågan om påverkan på miljökvalitetsnormer för vatten måste studeras och redovisas närmare i samband med detaljplanering och bygglovgivning. Länsstyrelsen anser att redovisningen av vattenförekomstema inom planområdet är bra. Det framgår att kommunen har en ambition att ta fram ett program för hur MKN ska hanteras i fysisk planering och vid prövning och hur kommunen ska säkerställa att man inte påverkar normen negativt. Länsstyrelsen anser att detta är mycket bra och angeläget. Kommentar: Noteras Strandskydd Vid upphävandet av en detaljplan eller när en detaljplan ersätts kan strandskydd inträda. Särskilda skäl krävs då för att upphäva

185 Granskningsyttrande: fördjupad översiktsplan Uddevalla tätort 4 (21) Dnr: 2017/ eller få dispens från strandskyddet. Det behövs även en motivering till varför kommunen inte kan exploatera utanför strandskyddat område, en utredning kring alternativ lokalisering kommer därmed att krävas. Dispens prövas på samma grunder som helt ny exploatering. Exempel på områden där strandskydd kan inträda är bland annat vid omvandlingsområdet KampenhojlBäveån och vid Runnevattnet Norr om befintliga verksamhetsområdet Kuröd. Kommentar: N o te ras Mellankommunala frågor Länsstyrelsen bedömer att den i planen föreslagna mark- och vattenanvändning inte direkt berör andra kommuner. Kommentar: Noteras Hälsa och säkerhet eller risken för olyckor, översvämning eller erosion Omvandlingsområdet Kampenhof/Bäveån och Skeppsviken Området berörs av förorenad mark, buller, stabilitetsproblem, översvämningsrisk. A v planen framgår att kommunen har genomfört utredningar som kartlägger markföroreningar i området och riktlinjer för hantering av förorenad mark håller på att tas fram. Vidare föreslår kommunen en teknisk lösning med ett översvämningsskydd för befintlig bebyggelse och ny bebyggelse inom området. A v planen framgår tydligt att markstabiliteten inom området är en utmaning som måste hanteras. Länsstyrelsen bedömer sammantaget att kommunen på ett tydligt sätt redovisar samtliga utmaningar i området inför en framtida planläggningsprocess. På grund av områdets komplexitet samt att mycket återstår att utreda kan Länsstyrelsen dock i nuläget inte utesluta en prövning angående hälsa och säkerhet eller till behovet av skydd mot olyckshändelser. Kommentar: Noteras Klimatanpassning Kommunen förespråkar i sin översvämningsstrategi en invallning på båda sidor av Bäveån. Kommunen har godkänt en handlingsplan för att kunna genomföra byggandet av översvämningsskyddet. Nästa steg är att starta ett projekt för genomförande. Första fasen baseras på år med ett skydd på 2,6 meter över normal vattennivå. Planeringshorisonten på sikt är

186 Granskningsyttrande: fördjupad 5 (21) översiktsplan Uddevalla tätort 20 l D nr: 2017/ dock l 00 år då skyddsnivån förväntas behöva vara 3,8 meter i RH 2000 över dagens normal vattennivå. Länsstyrelsen bedömer att kommunen har utfört ett bra strategiskt arbete för att på sikt skapa ett storskaligt skydd, vilket också framgår av planen. Handlingsplanen ger en bra utgångspunkt att arbeta från. Länsstyrelsen ser mycket positivt på att kommunen börjar med ett genomförande av föreslagna åtgärder. Det är viktigt att Länsstyrelsen ser att kommunen driver arbetet framåt och genomför planerna. Detta för att kommunen parallellt ska kunna fortsätta utveckla de centrala delarna av staden. Det föreslagna alternativet 3, landskapsanpassade inströmningsskydd och invallning, ger möjlighet till ett etappvis uppförande i takt med övrig planering. Områden som kan översvämmas utan skador kan även bidra till stadsmiljön. Planeringshorisonten på l 00 år är förvisso lång men det är viktigt att kommunen följer utvecklingen av klimatprognoser och kompletterar sitt underlag efter hand. Länsstyrelsen kan peka på några faktorer som är viktiga: Nya beräkningar av dimensionerande havsnivåer ska komma från SMHI Klimateffekterna av förändrad säsongsnederbörd på Bäveån behöver uppdateras. Redan nu beräknas korttidsnederbörden öka, vilket kan ge mer sky fall. Då dagvattensystemet i Uddevalla är gammalt och underdimensionerat ställer sig Länsstyrelsen positiv till att en översyn genomförs i samband med översvämningsåtgärder. För att få en god bild över översvämningsriskerna till följd av skyfall bör detta karteras. A v särskild vikt är att klarlägga de ytliga rinnvägarna som regnvatten kan ta, därigenom ges en bättre möjlighet att förutse risker som kan uppstå. Det är även viktigt att identifiera instängda områden där regnvatten kan ansamlas. Vid utredningen av ett alternativt reservintag bör klimatförändringarna tas i beaktande. Episoder av värmeböljor kommer att bli mer frekventa i framtiden, i tätorten kan temperaturerna bli högre än i omkringliggande områden. Kommunen bör kartlägga var det finns risk för s.k. urbana värmeöar och var det finns områden med lägre temperaturer som kan ge svalka.

187 Granskningsyttrande: fördjupad översiktsplan Uddevalla tätort 6 (21) Dnr: 2017/ statens geotekniska institut konstaterar att klimatförändringarnas effekt kan öka riskerna för ras, skred, erosion och översvämningar vilket bör värderas vid bedömning av framtida markanvändning. Översvämningsförebyggande åtgärder, t.ex. uppfyllnader och vallar kan medföra geotekniska konsekvenser som också måste beaktas. Länsstyrelsen kan även upplysa om att åtgärder mot översvämning kräver dispens och tillstånd för markavvattning enligt 11 kap. miljöbalken. Kommentar: Noteras Geoteknik Statens geotekniska institut (SGI) anser att en mer heltäckande beskrivning av de geologiska förhållandena bör ingå i fördjupningen. SGI vill uppmärksamma att det enligt MSB:s översiktliga skredriskkartering för Uddevalla kommun även finns andra områden än de i anslutning till Bäveån och Bytjorden som har otillfredsställande stabilitet eller är otillräckligt utredda. SGI föreslår att MSB:s skredriskkartering utgör en grund tillsammans med senare utförda utredningar i bebyggda områden medan SGU :s aktsamhetsområden nyttjas i områden där skredriskkartering ej utförts och där geotekniskt underlag ej finns att tillgå. SGI anser att det även saknas en redovisning för de geotekniska förutsättningarna och riskfaktorer (ras, skred, bergras/blocknedfall och erosion) i planen, vilket bör kompletteras. I annat fall behöver detta hanteras i samband med efterföljande detaljplaneläggning. Kommentar: Hänvisar till kommande detaljplanearbeten. Allmänna intressen De synpunkter och krav som Länsstyrelsen tidigare framfört i ett samrådsyttrande daterat den18mars 2014 har till viss del beaktats respektive tillgodosetts. Andra statliga sektorsmyndigheter, som i samrådsskedet framfört synpunkter, har efter bearbetning av planförslaget beretts tillfälle till förnyade ställningstaganden. Nu inkomna yttranden från sådana myndigheter översänds till kommunen tillsammans med detta granskningsyttrande för kännedom. Jord- och skogsbruk Mark- och vattenkartan visar områden grönt som inte är lämpliga för ny sammanhållen bebyggelse. Dessa områden består av den grönstruktur som är baserad på biologiska och ekologiska värden, jordbruksmark och områden som är värdefulla för det stadsnära rörliga friluftslivet. Ny bebyggelse får inte tillkomma utan krav på detaljplan. Länsstyrelsen anser

188 Granskningsyttrande: fördjupad översiktsplan Uddevalla tätort (21) Dnr: 2017/ att det är bra och tydligt att det framgår vad som gäller vid eventuella efterföljande prövningar. I planen behöver även bestämmelserna i 3 kap. 4 miljöbalken om jord- och skogsbruk tydligt framgå. Vidare saknas konsekvensbedömning utifrån regionala miljömål och eventuella lokala mål. Det finns bland annat ett regionalt tilläggsmål till miljömålet ett rikt odlingslandskap som syftar till bevarande av åkermark; "År 2020 ska den totala arealen åkermark i regionen inte ha minskat med mer än 200 ha jämfört med 2015, för att så långt det är möjligt kunna användas i produktion" Kommentar: Planen kompletteras med lagtexten. Arbetet med att ta fram kriterier för bedömning av brukningsvärd åkermark påbörjas nu i kommunen. Hänvisar till detta. Kulturmiljö Uddevalla kommun har beaktat Länsstyrelsens synpunkter rörande de höga kulturmiljövärden som allvarligt riskerade att påverkas negativt av föreslagen utbyggnad i Mosshed. Riskerna framgår också tydligt i den miljökonsekvensanalys som ingår i planen. Länsstyrelsens tidigare synpunkt angående att kommunen bör redogöra för kulturmiljölagen och dess bestämmelser enligt 2 och 3 kap. om fornlämningar och byggnadsminnen kvarstår dock. Se Länsstyrelsens samrådsyttrande daterat sid. 5. Kommentar: Planen kompletteras med hänvisning till lagen. skyddsavstånd och farligt gods Det framgår att kommunen håller på att ta fram en vägledning vid fysisk planering avseende farligt gods. Länsstyrelsen vill i sammanhanget upplysa om Länsstyrelsens riskpolicy "Riskhantering i detaljplaneprocessen, Riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods. " A v denna framgår att ett riskhanteringsavstånd på 150 meter måste hanteras kring transportleder av farligt gods. Ä ven om kommunen tar fram en egen vägledning är det ovan nämna riskpolicy som Länsstyrelsen följer vid detaljplaneläggning. Länsstyrelsen vill även i sammanhanget upplysa om framtaget PM daterat angående "Länsstyrelsens meddelande om dimensionerande

189 Granskningsyttrande: fördjupad 8 (21) översiktsplan Uddevalla tätort Dnr: 2017/ trafik och riskbedömningför Norra Bohus banan, sträckan Uddevalla-Strömstad, samt Lysekilsbanan Kommentar: Noteras Trafikverket Trafikverket anger att det är positivt att förslag på nya lokala vägar för att förstärka och avlasta det allmänna transportsystemet föreslås i Herrestad och på Kuröd. Kommunen påpekar att vägsystemet mellan centrum och handelsområdet Torp behöver utvecklas. Funktionen för väg 44 och väg 678 ska ses över. Trafikverket påtalar att de tillsammans med kommunen planerar att ta fram en åtgärdsvalsstudie för dessa problem och behov. Kommentar: Noteras Försvarsmakten Försvarsmakten anger i sitt yttrande att de inte har något ett erinra. Försvarsmakten hänvisar dock i sitt yttrande till en allmän text om riksintressen för totalförsvarets militära del som bör införas i planhandling en. Ä ven att delar av planområdet berörs av influensområde för luftrum för Såtenäs flottiljflygplats bör framgå av planhandlingen. Inom influensområde för luftrum kan höga objekt medföra påtaglig skada på riksintressen för totalförsvarets militära del. Kommentar: Noteras Föreslagen markanvändning Allmänt Kommunen redovisar flera markområden avsett för planerad bebyggelse/bostäder i mark- och vattenanvändningskartan som inte redovisas i utställningshandlingen, vilket behöver kompletteras. Det är bl.a. områden vid Kurveröd, Surrningen, Herrestad, Misteröd, Torp och Anneberg. Kommunen bör se över om det är fler områden som inte redovisas i handlingen. Planerade verksamheter som föreslås på mark- och vattenanvändningskartan söder om Torp och norr och söder om Kurödsmotet redovisas heller inte i utställningshandlingen och behöver kompletteras. Kommunen bör även här se över om det är fler områden som inte redovisas i handlingen. Omfattningen av det som föreslås bör framgå och en motivering till varför kommunen anser platserna som lämpliga för exploatering. Länsstyrelsen noterar att flera av de utpekade platserna för ny exploatering har höga naturvärden där rödlistade

190 Granskningsyttrande: fördjupad 9 (21) översiktsplan Uddevalla tätort Dnr: 2017/ arter noterats. Naturvärdesinventering bör därför göras i samband med detaljplaneprocessen. Flera av platserna som föreslås för exploatering vid ex. Södra Kurveröd, Frölandsområdet, Gräskärr, Anneberg, Torp, Herrestad, området Norr om Kurödsmotet har utpekade värden i naturvårdskartan som grönzon och biotopområde och i friluftslivskartan som prioriterade stadsnära frilufts-och grönområden. Det är bra om kommunen är tydlig med vad som avses med dessa områden. Begrepp som grönzon och biotopområde i kartbilagan för naturvård förklaras inte i planhandlingen. V ad har dessa begrepp för innebörd för den kommunala planeringen? Det finns två beslutade biotopskyddsområden inom planområdet men betydligt fler områden har markerats som biotopområden på kartan. V ad innebär dessa områden? Under ställningstagande skriver kommunen att "stadsplanering ska ske med hänsyn till grönstrukturen och vid behov ska kompensationsåtgärder vidtas om värdefullt grönområde tas i anspråk för annan markanvändning". Vilka områden omfattas av begreppet grönstrukturer, områden som markerats med R1 i kartan över bestämmelser och rekommendationer, eller grönzoner, biotopområden, spridningskorridorer mm i Naturvårdskartan? Hur bedöms värdet på ett grönområde och hur ska dessa kompenseras? Angående utpekade områden vid Herrestad/Misteröd ses området som en del av fornlämningsmiljön kring Herrestad gravfält och vederbörlig hänsyn behöver därför vidtas. Kommentar: Planen kompletteras med ytterligare beskrivningar av utvecklingsområden där detaljplaneringsarbete inte är påbörjat. De områdena som är under detaljplanering beskrivs inte ytterligare. I granskningsdokumentet användes ordet biotopområde felaktigt. Detta kommer att ersättas med biotopö f"ör att inte förväxlas med biotopskyddsområde. Begrepp som grönzon och biotopö i kartbilagan f"ör naturvård kommer att rörklaras i planhandlingen. Där utvecklingsområden utpekas i anslutning till grönzon eller biotopö ska stor hänsyn tas till naturvärdena i avvägningarna. Kommunen håller på att utarbeta kriterier för kompensationsåtgärder varför de inte finns beskrivna i planen.

191 Granskningsyttrande: fördjupad översiktsplan Uddevalla tätort (21) Dnr: 2017/ I övrigt, noteras. Bållevi k Kommunen håller på att ta fram en detaljplan som möjliggör en ny småbåtshamn för ca. l båtplatser i Bållevik. Länsstyrelsen noterar att föreslagen småbåtshamn inte finns omnämnd i textform utan bara som en markering på karta. Länsstyrelsen har i samrådsskedet av detaljplanen avstyrkt föreslagen småbåtshamn. Bållevik är en del i det enda större oexploaterade område som finns i Byfjorden. De få sträckor som finns behöver bevaras och skyddas från exploatering. Länsstyrelsen ser inte att kommunens angiva skäl för att ge strandskyddsdispens varken för småbåtshamnen eller för föreslagna åtgärder på land är tillämplig och risken för skada på växt- och djurlivet är uppenbar. Länsstyrelsen befarar att en småbåtshamn skulle motverka möjligheterna att uppnå miljökvalitetsnormer för vatten samt påtagligt skada riksintresse för yrkesfiske och riksintresse enligt 4 kap. miljö balken. Planerad hamnanläggning kräver tillstånd för vattenverksamhet Länsstyrelsen kommer inte att tillstyrka planerad vattenverksamhet i en sådan prövning. Kommentar: : Kommunen anser att makeringen på Mark och vatten karta iör utredningsområde iör småbåthamn på Bållevik ska kvarstå för att möjliggöra ett klargörande i detaljplaneprocessen. Bäveån Kommunen föreslår broar över Bäveån. Länsstyrelsen kan upplysa om att det krävs tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken för uppförandet av dessa. Kommentar: Noteras Nöthult och Norra Kurveröd Länsstyrelsen ifrågasätter verksamhetsområdet i Nöthult samt utpekat område för bostäder i Norra Kurveröd. Områdena består av jordbruksmark och omfattar cirka 25 hektar respektive 4 hektar. I planen finns ingen redovisning av frågorna i 3 kap. 4 miljö balken. Om jordbruksmarken är brukningsvärd behöver det framgå om exploateringen är ett väsentligt samhällsintresse och om det inte finns någon alternativ mark att ta i anspråk istället för den brukningsvärda jordbruksmarken. Kommentar: Utifrån kommande kriterier iör bedömning av brukningsvärd åkermark kommer bedömningen av dessa 2

192 Granskningsyttrande: fördjupad 11 (21) översiktsplan Uddevalla tätort Dnr: 2017/ utvecklingsområden göras i detaljplanearbetet. Södra Kurveröd Trafikverket upplyser om att ett område om minst 150 meter bör vara fritt från bebyggelse till följd av vibrationer och stomljud från järnvägstunneln. Kommentar: Noteras Frölandsområdet Det förekommer ål gräsängar och blåmusselbankar i de grunda bottnarna i närområdet till befintlig hamn. Dessa utgör viktiga och artrika habitat och står för flera viktiga ekosystemtjänster, vilket gör dem viktiga att bevara. Kommentar: Noteras Glimmingen I södra delen råder strandskydd och för åtgärder inom detta område krävs dispens enlig 7 kap. 18 c miljöbalken. I området finns höga naturvärden med gammal barrskog och våtmarker. Kommentar: Utpekat område för markreserv för verksamheter omfattar området med befintligt täkttillstånd. Vid exploatering av området ska stor hänsyn tas till eventuella naturvärden. Torp Området är utpekat för bostäder och verksamheter. Frågor som kan bli aktuellt att hantera i en kommande detaljplan är bl.a. trafikbuller, risker angående farligt godstransportled, fornlämningar och förorenad mark. Kommentar: Noteras Redaktionella synpunkter I kartan benämnd "Kulturvård" ska det framgå vad som är fornlämningar och vad som är byggnadsminnen, nu är allt markerat som fornlämningar. Lämpligare rubrik på kartan är "Kulturmiljövård". Dessutom benämns fornlämningar felaktigt för "fornminnen" i kartbeskrivningen. Under rubriken "Förordnande" sid. 61 bör det noteras att Gustafsbergs badort är skyddad som byggnadsminne enligt 3 kap. kulturmiljölagen. Inom planområdet förekommer även biotopskyddsområdet Sunninge sund- Sundsvik, vilket behöver kompletteras.

193 Granskningsyttrande: fördjupad 12 (21) översiktsplan Uddevalla tätort Dnr: 2017/ karta Redogörelse över vilka landskapsbildskydd som finns inom planområdet saknas. Namnen på naturreservaten är Ramseröd (ej Ramneröd) och Korpberget (ej Korpeberget). Riksintresse för friluftsliv enligt 3 kap. 6 miljöbalken finns inom planområdet Ungefärlig sträckning från Gustafsberg och västerut. Ä ven kartbilagan om riksintressen behöver kompletteras angående detta. Natura 2000 bör stå i samma sammanhang som naturreservat, strandskydd mm. under rubrik "Förordnande." Fortsättning av texten på sid. 34 har hamnat bakom bilden på sid. 35. Kommentar: Planen revideras utifrån ovan redaktionella synpunkter. Kommunala nämnder, bolag och myndigheter Kultur och fritidsnämnden Kultur och fritidsnämnden konstaterar att förslaget till fördjupad översiktsplan är välarbetat Väsentliga perspektiv lyfts fram och är tydligt formulerade. Tydliga ställningstaganden är bra. Nämnden instämmer med planförslagets inställning till grönområdens viktiga funktion, sympatiserar med ambitionerna om att blanda bostäder och verksamheter samt att skapa översvämningsskydd som integreras i stadsmiljön. Samtidigt ser nämnden behov av förtydliganden och i vissa fall perspektivändringar i förslaget. Detta gäller frågan om för vilka vi bygger staden, huruvida kollektivtrafikdragningen ska styra bostadsbyggandet, samt vilken grupp av befolkningen som ska ändra beteende vad gäller cykling. Kommentarer: Texten kompletteras med en förstärkning och utveckling av diskussionen kring identitet och unika värden samt för att lyfta fram nuvarande invånares upplevelse. Planen är skriven i enlighet med samhällsbyggnadsstrategin, som lyfter fram vikten av att använda de befintliga strukturerna för att använda våra resurser på ett hållbart sätt. Därför kommer inte planen att ändras avseende kollektivtrafikens roll i planeringen. Texten kompletteras för att även inkludera vuxna i arbetet med attityd- och beteendeförändringar för att öka cyklaodet men prioriteringen för barn och ungdomar kommer att stå kvar. Vissa illustrationer kommer att bytas. Socialnämnden Socialnämnden ställer sig positiv till förslaget samt påtalar vikten av att socialtjänstens

194 Granskningsyttrande: fördjupad översiktsplan Uddevalla tätort 13 (21) Dnr: 2017/ alla olika målgruppers behov i framtida samhälls- och bostadsplanering beaktas. Kommentarer: Noteras. Samhällsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadsförvaltningen har identifierat två områden där det bedöms behövas en genomarbetning av materialet. l. Hållbara kommunikationer där beskrivning och ställningstagande ibland inte riktigt stämmer överens mellan olika avsnitt. 2. Förorenad mark där förvaltningen saknar beskrivning och ställningstagande kring vad en strategi ska innehålla. Vikten av att i ett tidigt skede ta fram en väl förankrad strategi som möjliggör exploatering av förorenad mark behöver förtydligas. Kommentarer: Texten om hållbara kommunikationer ses över utifrån nämndens synpunkter. Planen och kommunens förslag till Trafik- och parkeringsstrategi bedöms vara samstämmiga. Planen tar medvetet upp olika aspekter på hållbara kommunikationer i olika delar av planen för att belysa de olika perspektiven till exempel vägar, pendling, cykling, tillgång till kollektivtrafik mm och kommer därför inte att samlas på ett ställe. Instämmer att det är viktigt att ta fram en strategi för arbete med förorenad mark. I övrigt hänvisas till ställningstagandet "Förorenad mark i planområdet ska saneras tilllämplig nivå". Västvatten Västvatten efterlyser en karta med recipienternas avrinningsområden samt en ytavrinningskartering som tydligt visar instängda områden och ytavrinningsvägar inom planen. Västvatten vill ha en närmare förklaring av vilka de främsta orsakerna till översvämningarna är och hur staden ska skyddas från dessa. Västvatten efterfrågar ett förslag på områden reserverat för dagvattenhantering och tycker att dagvatten bör få en egen rubrik eftersom det är en så viktig del av samhällsplaneringen. I samband med detaljplanearbetet bör dagvattenhantering utredas och klarläggas i detalj. Västvatten anser att det utöver ledningsförnyelse och separeringar även är viktigt att en så god dagvattenhantering som möjligt eftersträvas får att minska belastningen på befintliga men även nya dagvattensystem samt recipient. Västvatten anser att det bör tydligt framgå i planen hur verksamheterna i industriområdena kommer att hanteras för att minska riskerna för föroreningar av befintligt reservvattenintag tills ett nytt reservvattenintag kan tas fram. Västvatten ser gärna en kort beskrivning av alla de utvecklingsområden som markerats på mark- och vattenkartan.

195 Granskningsyttrande: fördjupad 14 (21) översiktsplan Uddevalla tätort Dnr: 2017/ Kommentarer: Hänvisar till kommunens VA översikt. Ytavrinningskartering kommer att tas fram i samband med översvämningsskyddsarbetet Avseende orsaker till översvämningar samt åtgärder för detta hänvisas till texten under rubriken Översvämningsrisk. På sidan hänvisas även till Handlingsplan för översvämningsskyddet (Läs mer på uddevalla.se). I övrigt hänvisas till projektet Översvämningsskyddet Bäveån. Synpunkterna om dagvatten hänvisas till kommunens kommande dagvattenhandledning. Del 2 av planen kompletteras med flera beskrivningar av utvecklingsområden. Lantmäterimyndigheten Miljökonsekvensbeskrivningen - Mosshed Enligt sammanfattningen utgår Mosshed ur planområdet Frågan är varfår den beskrivs i miljökonsekvensbeskrivningen när den inte ingår i planen. Naturreservat På sidan 15 och 61 bör det redovisas vem mer som kan förvalta ett naturreservat som t.ex. statligt ansvar. I Ramneröd finns inget naturreservat. Det ska vara Ramseröd. Del 2 -Mark och Vattenkarta-Verksamheter-Torp Det bör även belysas att dagvattenhanteringen på Torp påverkar byggnationen av området. Inte enbart trafiksituationen. Del2- Förordnande Saknar biotopskyddet för vattenområdet Sund-Sundsvik i beskrivnigen. Saknas även på kartan för naturvård. Kartan - Användning av mark och Vatten Vad menas med den rödstreckade linjen från Sunds hall till Rödön? Kommentarer: Mosshed fanns med i planområdet tidigare i planprocessen. I samråd med Länsstyrelsen om avgränsning för miljökonsekvensbeskrivningen skulle Mosshed behandlas. I miljökonsekvensbeskrivningen föll området bort på grund av risken för att skada kulturmiljön i området. Därför finns Mosshed med i miljökonsekvens-beskrivningen. Texten kompletteras avseende Mark- och vattenkartan-verksamheter-torp samt förordnande. Den rödstreckade linjen från Sunds hall till Rödön är förslag till utveckling av strandpromenaden. Det ska flyttas till kartan för Friluftsliv. Vattenfall Vattenfall har anläggningar inom Uddevalla kommun, både stationer och ledningar. Vattenfall har anläggningar av regional typ i området. l bifogad karta redovisas regionnäts luftledningar och transformatorstationer för regionnätet Lila heldragna

196 Granskningsyttrande: fördjupad 15 (21) översiktsplan Uddevalla tätort Dnr: 2017/ linjer är 130 kv luftledningar och 40 kv-iuftledningar (gröna heldragna linjer) och blåa fyrkanter visar transformatorstationer. Vid framtida detaljplaneläggning och bygglovshantering mm i nära anslutning till Vattenfalls anläggningar är det viktigt att man tar hänsyn till de föreskrifter och restriktioner som gäller bygg- och marklovspliktiga åtgärder invid luftledningar och transformatorstationer. Beträffande elektromagnetiska fålt finns inga fastställda gränsvärden utan vi förutsätter att försiktighetsprincipen tillämpas av exploatörer och kommun vid uppförande av ny bebyggelse nära våra kraftledningar. }(o~enentarer: ~oteras KD Uddevalla Vi anser att man bör tydliggöra att stadshuset bör flyttas ifrån nuvarande placering till centrum. }(oededentar: Se ställningstagande i textdelen: Ett kulturhus och ett stadshus planeras att etableras i centrala Uddevalla. Vi vill att man skapar en tydlig strategi för kulturstråket Agneberg- Sinclair Margaretegärde- Kulturskolan- Östrabo. }(o~~entar: ~oteras Vi vill att man pekar ut en placering för en 0-6 skola i centrum. }(o~enentar: Hänvisar till Lokalförsörjningsplanen Vi anser att man även tar fram en tydlig strategi för vilka grönområden som skall fredas (ex museum parken- och gamla badhusparken) när staden förtätas. }(oeoedentar: ~oteras Vi anser att det är viktigt att man placerar offentliga byggnader där det är svårt att bygga bostäder samt att mark som är lämplig för bostäder används till bostäder och inte till ex badhus, kulturhus, stadshus m.m. }(o~~entar: ~oteras Vi anser att det är viktigt att man får fram en parkeringsstrategi som möjliggör en god tillgänglighet på parkeringsplatser i olika delar av centrum samt att man återgår till en modell med fri parkering. }(o~mentar: Hänvisar till ko~~ande Trafik- och parkeringsstrategi. Vi anser att texten om att kommunen måste äga all mark och alla fastigheter i Bodeleområdet bör utgå. }(o~mentar: Bakgrunden till ställningstagande är att säkerställa all~änhetens tillgång till området. Vi anser att det är viktigt att vi fokuserar på åtgärder som lyfter fram Uddevalla som kuststad, en strandpromenad längs med Norra Hamngatan samt ytterliga centrumnära båtplatser är därför viktiga åtgärder som ökar tillgängligheten till havet }(o~mentar: Hänvisar till Områdesplan iör Bäveån, Mariti~a strategin sa~t arbetet Ened Å-rum~et.

197 Granskningsyttrande: fördjupad 16 (21) översiktsplan Uddevalla tätort Dnr: 2017/ Vi anser att det är viktigt att man förstärker kollektivtrafiken så att Uddevalla centrum blir en väl fungerande enhet inom både den kommunala och regionala kollektivtrafiken Kommentar: Noteras Vi anser även att det är viktigt att kommunen samordnar sina resurser(kommunen samt VA- och Energibolaget) när man går fram och bygger ut kommunen utifrån denna översiktsplan Kommentar: Noteras Vi anser att man bör ta fram flera kvalitativa ställplatser för husbilar inom centrum (ex vid den gamla kampingen på Skeppsviken) Kommentar: Noteras Vi anser att man bör fårbättra utbudet av offentliga toaletter samt papperskorgar inom stadskärnan Kommentar: Noteras Centerpartiet Centerpartiet i Uddevalla har tagit del av förslaget och instämmer i det mesta som framfårs i planfårslaget Vi har dock några punkter vi vill framhålla. Parker och grönytor i centrala staden är viktiga får att skapa en trivsam miljö. De fungerar också som mötesplatser. Därfår är det viktigt att slå vakt om befintliga parker/grönytor som till exempel parken framför Bohusläns museum. Kommentar: Noteras. Hänvisas till arbetet med Områdesplan f"ör Bäveån. stadsodling är också ett sätt att skapa gröna strukturer, biologisk mångfald och social hållbarhet. Områden och strukturer får stadsodling bör därfår inarbetas i planen. Kommentar: Noteras. Bör utvecklas i nästa plan. Vägtrafiken är en del av våra kommunikationer. Åtgärder som underlättar framkomlighet måste prioriteras. En trafikplats som behöver åtgärdas inom en mycket snar framtid är korsning rv 44 l Västgötavägen. Detta måste ha mycket hög prioritet. Kommentar: Justeringar av trafikplatsens utformning kommer att genomföras av Trafikverket När det gäller den sociala hållbarheten är det bland annat viktigt med hög tillgänglighet i boendet. Det finns väldigt många bostadsfastigheter med 3 eller 4 våningar som saknar hiss. Detta gör att många äldre får svårt att bo kvar. En fårbättrad tillgänglighet i form av hissar är bra får alla från småbarnsfamiljer till seniorer. Att fårtäta staden genom att underlätta får och stimulera till att bygga på dessa fastigheter ytterligare någon våning skapar inte bara fler attraktiva centrallägenheter utan skapar också fårutsättningar får att öka tillgängligheten genom att installera hissar. Kommentar: Se ställningstagande för bostadsbebyggelse: Att förtäta vissa delar av centrala Uddevalla genom

198 Granskningsyttrande: fördjupad 17 (21) översiktsplan Uddevalla tätort Dnr: 2017/ att bygga på fler våningar på befintliga hus ska eftersträvas. Mark behöver reserveras för en ny grundskola liksom för eventuella behov för gymnasieskolans expansion. Kommentar: Hänvisar till Lokalförsörjningsplanen Texten om att kommunen måste äga all mark och alla fastigheter i Bodeleområdet bör utgå. Kommentar: : Bakgrunden till ställningstagande är att säkerställa allmänhetens tillgång till området. F ör att öka tillgängligheten till centrum och underlätta för människor som vill besöka centrum för att handla eller av andra skäl måste ny parkeringsregler tas fram som bygger på avgiftsfri korttidsparkering. Kommentar: Hänvisar till kommande Trafik- och parkeringsstrategi. Området mellan Rv 44-Kurverödsleden-Varvsvägen är lämpligt för bostäder och bör markeras som framtida område för bostäder. Kommentar: Två utvecklingsområden för bostäder mellan RV 44 och Kurverödsleden har markerats på Mark- och vattenkartan. De benämns Södra Kurveröd. Liberalerna Uddevalla Stadsbergen är karaktäristiska för Uddevalla stad. Just därför bör stadsbergens historiska och rekreativa betydelse särskilt betonas i översiktsplanen. Kommentar: Texten kompletteras. Liberalerna anser att översiktsplanen bör innehålla en inriktning för att flytta kommunala verksamheter till centrum med målet att etablera ett stadshus i centrum. Kommentar: Se under ställningstagande: Ett kulturhus och ett stadshus planeras i centrala Uddevalla. Liberalerna anser, i likhet med föreliggande förslag, att första prioritet är att skydda staden från översvämningar. Liberalerna vill trycka på att centrala delar av staden bör kunna väderskyddas även för regn och oväder. Regnskydd på en del av Kungsgatan skulle ge förutsättningar för ett trivsamt "offentligt vardagsrum" för medborgama under en längre period av året. Kommentar: Noteras Liberalerna delar översiktsplanen tankar kring en dubbelspårig järnvägs betydelse för stadstrafiken. Ett gemensamt resecentrum är av vikt. Kommentar: Noteras En levande maritim turism bör utförligare avhandlas i planen. En småbåtshamn i Bäveån är både framtiden och knyter an till den marina trafik i centrum som i flera hundra år varit livlig. Kommentarer: Den befintliga småbåtshamnen i Bäveån planeras att utvecklas enligt Områdesplan för Bäveån. Mark och vattenkartan visar ytterligare

199 GranskningsyHrande: fördjupad 18 (21) översiktsplan Uddevalla tätort Dnr: 2017/ ett utvecklingsområde för småbåtshamn i bassängen mellan skeppsholmspiren och Badökajen. Nya Moderaterna Maritima strategin (sid 10) ges för lite utrymme, är Uddevalla i det närmaste först med en sådan så kan detta utvecklas - för att bli en framgångsfaktor. Kommentar: Noteras. Kasen - området mellan stadshuset och Kurverödsleden bör avsättas för bostäder; ej industrimark (sid Il). Kommentar: Området mellan stadshuset och Kurverödsleden är utpekat som utvecklingsområde f'ör bostäder. (se Del2) Under avsnittet Näringsliv och handel (sid 11) bör skrivningen "Det finns en bra infrastruktur med goda möjligheter att pendla kollektivt." kompletteras med synpunkter på södra Bohusbanans bristande formåga att erbjuda säkra och goda person- och godstransporter (vilket nämns under avsnittet Kommunikationer och hållbarhet). Kommentar: Texten kompletteras med att möjligheten till att pendla kollektivt behöver utvecklas. Vidare sid 11 tas upp "bra foretagsklimat" - detta är en forutsättning for att attrahera nya verksamheter att etablera sig, vi ser en utvecklingspotential inom det arbetsfåltet. Kommentar: Noteras Grönstrukturer-sid 13. Det talas om mer hårdgjord yta framgent. I dag används mer och mer andra lösningar (t.ex. gräsmattearmering sedumlösningar). Det saknas den typen av resonemang. Vi vill se ett utvecklat resonemang om alternativa tekniker. Grönytorna kan inte minska i staden. (F.Ö är ordet "Grönstrukturer" svårgreppbart, ändra gärna, för att göra texten mer lättillgänglig). Kommentar: Syftet med formuleringen är inte f'ör att öka hårdgjord yta i staden utan tvärt om att använda det gröna som ekosystem tjänst. Kopplingen till den kommande Trafik- och parkeringsstrategin bör beredas större utrymme (sid 19). Kommentar: Vikten av kommande Trafik- och parkeringsstrategi lyfts i ställningstaganden som ett underlag i fortsatte planering i planområdet. Utveckla tankarna kring en strategi för hur fororenad mark ska hanteras (sid 24). En sådan strategi bör tas fram för att möjliggöra snabbare handläggning inom plan- och bygglovsprocesser Kommentar: Instämmer att det är viktigt att ta fram en strategi för arbete med f'örorenad mark. I övrigt hänvisas till ställningstagandet "Förorenad mark i planområdet ska saneras till lämplig nivå". Meningen "För att säkerställa allmänhetens tillgång till Gustafsberg, Bodele och Lindesnäs ska mark och byggnader i området behållas i kommunens ägo." (sid 15) bör utgå. Kommentar: :Bakgrunden till ställningstagande är att säkerställa allmänhetens tillgång till området.

200 GranskningsyHrande: fördjupad 19 (21) översiktsplan Uddevalla tätort Dnr: 2017/ Meningen "Prioritera cykelvägar för snöröjning." (sid 20) väcker frågor. Ska cykelvägar snöröjas före övriga gator och vägar? Gav dåligt utfall i Stockholm ett snörikt dygn i vintras. Vi villlyfta fram samhällsansvaret för utryckningsfordonen (Blåljusen i alla kategorier) Deras framkomlighet är högsta prioritet. Kommentar: ställningstagandet tas bort. Under avsnittet Teknisk försörjning l Vatten och avlopp (sid 21) bör anges att teknikneutrala lösningar är ett övergripande, lämpligt tänkesätt. Kommentar: Hänvisar till V A strategin Risk- och säkerhet, sid brandstationen.. "bör flyttas" vidare på sid 25 under rubriken ställningstaganden "Räddningstjänsten flyttas från sin nuvarande plats tilllämpligare lokalisering" Där anser vi att ordet "ska" behöver tas in. Detta är ett samhällsansvar kommunen har med ändamålsenliga lokaliteter för räddningstjänsten, och placerade på ett sådant sätt att inte vattennivåerna hindrar utryckningar. Kommentar: I ställningstagande står det "Räddningstjänsten flyttas från sin nuvarande plats tilllämpligare lokalisering. Sid 26 Planområdet har även Herrestads, Uddevalla och Bäve socknar slagits samman och blivit Uddevalla tätort- Herrestads församling sträcker sig ut mot Rotviksbro längs väg stämmer den skrivningen? Kommentar: Texten revideras. Övrigt: Centralt placerade gröna lungan Museiparken, bör betonas som i högsta grad bevarandevärd, viktigt med grönytor i staden och att dessa bibehålls - finns också en historisk anknytning till trädgårdsstaden. Liv - lust och läge Uddevallas vision stämmer väl här. Kommentar: Hänvisar till arbetet med Områdesplanen för Bäveån. Markområde för centralt placerad skola behöver anges, med ett förtätat centrum kan också förskola vara aktuell. Kommentar: Hänvisar till lokalförsörjningsplanen För ett livaktigt centrumliv och utveckling av centrum behöver mark lämplig för bostäder användas för detta - och inte som nu med badhus etc. eller andra lokaler. Kommentar: Noteras Parkeringsreglerna för innerstaden behöver utvärderas. Kommentar: Hänvisar till kommande trafik- och parkeringsstrategi Fylligare tankar kring centrumplacerat stadshus och eventuellt kulturhus önskvärda. Kommentar: Hänvisar till arbetet med Områdesplan för Bäveån samt projektet Kulturhus. Utvecklingsmöjligheterna kring Bäveån, å-rummet (förstudie arbetas fram), kräver fylligare skrivning. Kommentar: Detta har inte behandlats i denna plan eftersom å-rummet ingår i centrumplanen (del av översiktsplan). Hänvisar till pågående förstudie. Den aktuella fårstudien och dess efterföljande processer gällande Kungsgatan förtjänar att framhållas. Kommentar: Ingår i Centrumplanen. Hänvisar till

201 Granskningsyttrande: fördjupad översiktsplan Uddevalla tätort 20 (21) Dnr: 2017/ pågående projektering. Ovanstående förhållningssätt bör även råda angående Kungstorget - Hasselbacken. Kommentar: Ingår i Centrumplanen. Hänvisar till pågående projektering. Område/stråk Äsperöd- Rydingsberg innehåller stor utvecklingspotential för bostäder. Oklart hur man fångar upp behov av att lösa trafiksituationen för området. Detta behöver tas in och utvecklas. Kommentar: Det är oklart om dagens trafiksituation klarar en utveckling av Rydingsberg. Detta måste prövas i detaljplanearbete. Generellt: ordet funktionshinder bytes mot funktionsnedsättning. (förekommer bl a på sid 17) Kommentar: Texten ändras. Interesseorganisationer Lantbrukarnas riksförbund (LRF) Det är viktigt att slå vakt om grönytor och parkmiljöer, dvs stadens lungor. Ett exempel är grönytan öster om Länsmuseet. Kommentar: Noteras En lösning för tung trafik, dvs traktorer och arbetsredskap, som inte kan köras på motortrafikleden, och som bör hållas utanför centrum i görligaste mån, borde ses över. Om hamnverksamheten så småningom flyttas mot Frölandsområdet kommer det att vara viktigt att det förblir en fortsatt framkomlighet vid Benders fabrik på Kärranäsområdet Kommentar: Noteras Inom stadsområdet bör det göras tydligare vägvisningsmarkeringar för långsamtgående fordon. Kommentar: Noteras Eftersom vägen mellan Bräcke och Bratteröd ligger inom översiktsplanen vill vi poängtera vikten av att ombyggnad snarast sker mellan Rosserödsmotet och Lerbo på en hårt trafikerad och olycksdrabbad väg. Kommentar: Västra Götalands regionen ansvarar för utvecklingen av det regionala vägnätet Nybyggnad av en brandstation vid regementet bör prioriteras så att framkomligheten för utryckningsfordon underlättas både när det gäller larm i stadsmiljö som på landsbygden. Kommentar: Arbetet med flyttning av Räddningstjänsten pågår. Val av lämplig plats ingår i arbetet. En bättre parkeringsstrategi bör tas fram så att det underlättar för landsbygdsbefolkningen att besöka stadens centrum. Kommentar: Hänvisar till kommande Trafik och parkeringsstrategi Vi vill poängtera LRFs restriktiva syn på eventuell planerad byggnation på åkermark. Kommentar: Noteras

202 GranskningsyHrande: fördjupad 21 (21) översiktsplan Uddevalla tätort Dnr: 2017/ Kommunledningskontoret Lynn Joel Översiktsplanerare

203 Protokoll Kommunstyrelsen Dnr KS 2017/00273 Ändring av Fyrbodals kommunalförbunds förbundsordning Sammanfattning Fyrbodals kommunalförbunds direktion beslutade den 16 mars 2017 att föreslå ändringar och förtydligande av förbundsordningen. Bakgrunden till revideringen av är dels att uppdatera förbundsordningen i sin helhet och dels att förtydliga de arvodesprinciper som gäller för ordföranden i förbundet. Ändringar föreslås i 2-3 och 5-9 samt i 18. Direktionen för Fyrbodals kommunalförbund föreslår medlemskommunernas fullmäktigeförsamlingar att godkänna föreslagna ändringar av förbundsordningen för Fyrbodals kommunalförbund. Den nya förbundsordningen gäller när samtliga medlemmars fullmäktigeförsamlingar och förbundsdirektionen har antagit förslaget. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Ändringar av Fyrbodals kommunalförbunds förbundsordning, Förslag till förbundsordning för Fyrbodals kommunalförbund, mars Förbundsordning för Fyrbodals kommunalförbund, antagen av medlemskommunerna och direktionen oktober Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna bifogat förslag till förbundsordning för Fyrbodals kommunalförbund. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

204 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret (1) Dnr KS 2017/00273 Handläggare Förvaltningssekreterare Annica Åberg Telefon se Ändring av Fyrbodals kommunalförbunds förbundsordning Sammanfattning Fyrbodals kommunalförbunds direktion beslutade den 16 mars 2017 att föreslå ändringar och förtydligande av förbundsordningen. Bakgrunden till revideringen av är dels att uppdatera förbundsordningen i sin helhet och dels att förtydliga de arvodesprinciper som gäller för ordföranden i förbundet. Ändringar föreslås i 2-3 och 5-9 samt i 18. Direktionen för Fyrbodals kommunalförbund föreslår medlemskommunernas fullmäktigeförsamlingar att godkänna föreslagna ändringar av förbundsordningen för Fyrbodals kommunalförbund. Den nya förbundsordningen gäller när samtliga medlemmars fullmäktigeförsamlingar och förbundsdirektionen har antagit förslaget. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Ändringar av Fyrbodals kommunalförbunds förbundsordning, Förslag till förbundsordning för Fyrbodals kommunalförbund, mars Förbundsordning för Fyrbodals kommunalförbund, antagen av medlemskommunerna och direktionen oktober Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna bifogat förslag till förbundsordning för Fyrbodals kommunalförbund. Peter Larsson Kommundirektör ~~ Förvaltningssekreterare Expediera till Fyrbodals kommunalforhund

205 20r? -0 1 t 2 1 Till kommunerna i Fyrbodal Ändringar av Fyrbodals kommunalförbunds förbundsordning Fyrbodals kommunalförbunds direktion har den 16mars 2017 beslutat föreslå ändringar och fottydligande av fårbundsordningen till medlemskommunernas fullmäktige. Bakgrunden till revideringen av förbundsordningen är dels att uppdatera förbundsordningen i sin helhet dels att fd1tydliga de arvodesprinciper som gäller för ordforanden för förbundet. Förslag till ny förbundwrdning bifogas. Följande ändringar föreslås: 2 Medlemmar Andra stycket. Justeringar i texten från kommunförbund till kommunalförbund. 3 Ändamål Förtydligande av forsta meningen. Förbundet har till ändamål att stärka medlemskommunernas intressen och alt bi dm till regional utveckling av Fyrbodalregionen. Tillägg av följande text: Dessutom ska kommunalförbundet vara kommunernas part i samverkan och dialog med Västra Götalandsregionen kring tillväxtfrågor. Under punkt l ändras från Tillväxt- och utveckling~jilrgor till Hållbar tillväxt och utveckling. 5 Organisation Rubrik ändras till Organisation och beslutsjorhet. Tillägg efter andra stycket För direktionenfinns en arbetsordning och direktionenfastställer sin egen delegationsordning

206 T i l lägg efter sista stycket. Beslut iförhundsdirektionen fattas med enkel majoritet. Vid lika röstetal gäller den mening som ordföranden företräder. 6 Tillägg efter sista stycket Förbundsdireldionen kan delegera beslutanderätt till arbetsutskottet. 7 Till förbundet anknutna bolag, stiftelser och andt a organisationer Redaktionella ändringar i stycke två. Förbundsdirektionen ska få tillfålle att ta ställningjore beslut av principiell beskaffenhet eller annat av större vikt som fattas inom intressebolags verksamhet. 8 Revision Ny text. Förbundet ska revideras av fem revisorer. Vänersborgs kommun utser revisorer och medlemskmmmmerna får nominera in förslag. 9 Initiativrätt Tillägg till paragrafen. Arenden i arbetsutskottetfår väckas av Ledamol och ersättare i arbetsutskottet Organ under arbetsutskottet om arbetsutskottet har medgivit sådan rätt Förbundsdirektörenfår väckafi'ågor både i direktionen och i arbetsutskottet. 18 Ersättning för förtroendeuppdrag Andra meningen utgår och ersätts med följande text. Dock skaförbundet svaraför ersättningar till direktionens orcfförande samt revisorer med belopp som följer Uddevalla kommuns "Riktlinjerfor ekonomisk ersättning till fortroendevalda" och till Uddevalla kommunsfasta årsarvode. Omfallningen av uppdraget fastställs iförbundets arvodesreglemente. De två sista meningarna utgår och ersätts med Övl';ga av direktionen tillsatta enskilda uppdrag med ersättning, följ'erförbundets arvodesreglemente.

207 yrbodal.~ ~ ~ Anmärlming 18. Förbundets revisorer har efterfrågat en tydligare skrivning i förbundsordningen avseende ordförandearvodet och t i Il vi l k en medlemskommun detta är häntorligt. Ä ven arvodesreglementet fareslås revideras så att samma text framgår även där. Direktionen för Fyrbodals kommunalfcirbund föreslår medlemskommunernas fullmäktigefårsamlingar att godkänna ovan redovisade ändringar av förbundsordningen för Fyrbodals kommunalförbund. Den nya fcirbundsordningen gäller när samtliga medlemskommunernas fullmäktigeförsamlingar och förbundsdirektionen har antagit förslaget. Förslag till beslut: Att godkänna bifogat förslag till förbundsordning för Fyrbodals kommunalförbund. Uddevalla den / '7 /. '.-- -' -'. _d. :::~ ;-::-_~ ~ /~ Martin Carling Ordförande..,::::-~, / J ;. / / ~~/ L(r/(/'( {/ ' \ Anneli Snobl Förbundsdirektör

208 f(s c1o('j f Z13 Förslag till revideradförbundsordning mars 2017 Förbundsordning för Fyrbodals kommunalförbund Innehållande 23 paragrafer Namn och säte l Kommunaltorbundets namn är Fyrbodals kommunalforbund. Förbundet har sitt säte i Uddevalla. Medlemmar 2 Medlemmar i kommunalförbundet är kommunerna Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Lysekil, Mellerud, Munkedal, Orust, Sotenäs, Strömstad, Tanum, Trollhättan, Uddevalla, Vänersborg och Åmål. Fyrbodals kommunalforhund är tillsammans med Göteborgsregionens kommunalforbund, Sjuhärads kommunalforhund och Skaraborgs kommunalförbund medlem i Västsvenska kommunalforbundens samorganisation VästKom. Ändamål 3 Förbundet har till ändamål att stärka medlemskommunernas intressen och att bidra till regional utveckling av Fyrbodalregionen. Syftet ska vara att stärka Fyrbodal och samverka för utveckling och effektivt resursutnyttjande. Dessutom ska kommunalfårbundet vara kommunernas patt i samverkan och dialog med Västra Götalandsregionen kring tillväxtfrågor. Ett övergripande mål för verksamheten är att stödja och utveckla det kommunala självstyret. Förbundet ska särskilt verka inom foljande områden; Hållbar tillväxt och utveckling. Verksamhetsstöd och intressebevakning. Projekt som har till syfte att främja samordning och/eller samverkan inom områdena tillväxt och utveckling samt verksamhetsstöd. Ägaransvar får gemensamt ägda bolag och verksamheter. Förbundet ska precisera sin verksamhet i en treårig verksamhetsplan som årligen revideras.

209 Fyrboda l ;' ~$ -~... Varaktighet 4 Förbundet är bildat tills vidare. Organisation och beslutsförhet 5 Förbundet är ett kommunalforhund med fårbundsdirektion. Direktionen ska bestå av sjutton ledamöter med sjutton personliga ersättare. Kommunerna Trollhättan, Uddevalla och Vänersborg utser vardera två ordinarie ledamöter och två ersättare. De övriga medlemskommunerna utser vardera en ordinarie ledamot och en ersättare. Direktionen utser inom sig ordförande, vice ordfårande och andre vice ordförande. För direktionen finns en arbetsordning och direktionen fastställer sin egen delegationsordning. För att bredda den politiska representationen kan direktionen in får vatje mandatperiod därutöver besluta att adjungera företrädare for patti som är representerat i någon av medlemskommunernas kommunstyrelser. En adjungerad fåreträdare har yttranderätt men ingen förslags- eller beslutanderätt. Beslut i förbundsdirektionen fattas med enkel majoritet. Vid lika röstetal gäller den mening som ordföranden företräder. 6 Förbundsdirektionen utser inom sig ett arbetsutskott får beredning av ärenden. Direktionen kan tillsätta egna beredningsgrupper får olika områden med representanter valda även utanfår direktionen. Förbundsdirektionen kan delegera beslutanderätt till arbetsutskottet. Till förbundet anknutna bolag, stiftelser och andra organisationer 7 Förbundet kan ha intressen i bolag och organisationer i form av ägare, stiftare, medlemskap och andra former av samverkan med organ och aktörer. Förbundsdirektionen ska få til!hille att ta ställning före beslut av principiell beskaffenhet eller annat av större vikt som fattas inom intressebolags verksamhet. Revision 8 Förbundet ska revideras av fem revisorer. Vänersborgs kommun utser revisorer och medlemskommunerna får nominera in förslag. Vänersborgs kommun ska vara sammankallande t i l lika ordfåran de. Revisorerna väljs for samma mandatperiod som ledamöterna och ersättarna i fcirbundsdirektionen. Revisorerna ska fåre maj månads utgång avge revisionsberättelse, jämte årsredovisning, till respektive medlemskommuns kommunfullmäktige.

210 Fyrbod~l / ~~ lnitiativr ätt 9 Ärenden i torbundsdirektionen får väckas av.. Ledamot och ersättare i förbundsdirektionen o Förbundsmedlem genom framställan av kommunfullmäktige eller kommunstyrelse samt Organ under förbundsdirektionen om direktionen har medgivit sådan rätt. Ärenden i arbetsutskottet får väckas av Ledamot och ersättare i arbetsutskottet Organ under arbetsutskottet om arbetsutskottet har medgivit sådan rätt Förbundsdirektören far väcka frågor både i direktionen och i arbetsutskottet Närvaro- och yttranderätt 10 Förbundsdirektionen avgör själv i vilka fallnågon som ej är ledamot eller ersättare i direktionen har rätt att närvara och yttra sig vid direktionens sammanträden. Förbundskansli 11 Förbundet ska ha ett kansli med uppgift att under förbundsdirektionen handha förbundets administration och ombesötja dess löpande verksamhet. Förbundskansliet leds av en förbundsdirektör som inför direktionen svarar för fårbundets löpande förvaltning. Kungörelser och tillkännagivanden 12 Förbundets kungörelser, tillkännagivanden av protokollsjusteringar och övriga tillkännagivanden ska anslås på förbundets anslagstavla. Kungörelse om sammanträde vid vilket budgeten fastställs ska anslås på torbundets anslagstavla och på vatje medlems anslagstavla. Finansiering av verl{samheten 13 Kostnader för förbundets verksamhet ska, i den mån de inte tiicks på annat sätt, täckas genom bidrag från medlemskommunerna. Kostnaderna ska därvid fordelas mellan förbundets medlemmar i förhållande till invånarantalet i respektive medlemskommun. Härvid ska användas invånarantalet den l november året före verksamhetsåret.

211 Andel i förbundets tillgångar och skulder 14 Förbundets medlemmar har vid vatje tidpunkt andel i fårbundets tillgångar och skulder i fårhållande till antalet invånare i respektive medlemskommun i relation till invånarantalet hos samtliga medlemskommuner per den J november föregående år. Motsvarande kostnadsfördelning gäller för täckande av brist får det fall fårbundet skulle sakna medel att betala sina skulder för verksamheten samt vid skifte av förbundets samlade tillgångar vid likvidation. Budgetprocess 15 Förbundsdirektionen ska årligen fastställa en budget för förbundet. Budgeten ska innehålla en plan för verksamheten och ekonomin under budgetåret samt förbundsavgift. Budgeten ska dessutom innehålla en plan för ekonomin under den kommande treårsperioden. Direktionens budget ska delges fårbundets medlemmar senast under oktober månad året före verksamhetsåret. Årsredovisning, ansvarsfrihet och uppföljning 16 Förbundsdirektionen ska senast den l april ha upprättat förslag till årsredovisning får det gångna verksamhetsåret. Årsredovisningen översänds efter revision till respektive medlemskommun för godkännande och prövning av ansvarsfrihet för direktionen. Vidare ska direktionen översända delårsrapporten till respektive medlemskommun för behandling i fullmäktige. Direktionen ska fastställa en arbetsordning som reglerar löpande uppföljning av verksamhet, projekt och genomförande av internkontroll Lån, borgen m m 17 Förbundet får inte ta upp lån, ingå borgen eller andra ansvarsförpliktelser utan samtliga medlemskommuners godkännande. Ersättning för förtroendeuppdrag 18 Vatje medlemskommun står för sina kostnader avseende arvoden och andra ersättningar för uppdrag i förbundsdirektionen. Dock ska förbundet svara för ersättningar till direktionens ordförande samt revisorer med belopp som följer Uddevalla kommuns "Riktlinjer för ekonomisk ersättning till föttroendevalda" samt till Uddevalla kommuns fasta årsarvode. Omfattningen av uppdraget fastställs i förbundets arvodesreglemente. Övriga av direktionen tillsatta enskilda uppdrag med ersättning följer förbundets arvodesreglemente.

212 Inträde av ny medlem 19 Om ytterligare kommun önskar bli medlem i förbundet ska ansökan ske till förbundsdirektionen som yttrar sig och överlämnar ärendet till medlemskommunernas fullmäktige för beslut. Ny medlem har antagits när samtliga medlemskommuner biträtt ansökan genom fullmäktigebeslut och en ny forhundsordning undertecknats av samtliga medlemskommuner. Utträde ur förbundet 20 En medlem har rätt att utträda ur förbundet. Uppsägning ska ske senast den l juli och uppsägningstiden är två kalenderår räknat fl-ån årsskiftet efter uppsägningen. Vid utträde ska reglering av de ekonomiska mellanhavandena mellan förbundets och den utträdande medlemmen bestämmas utifrån de andelar i förbundets samlade tillgångar och skulder som gäller vid ingången av det år medlemmen utträder ur förbundet. Vid utträde ska de kvarvarande medlemmarna anta de ändringar i förbundsordningen som föranleds av utträdet. När en medlem utträtt ur förbundet upphör medlemmens ansvar för ftlrbundets skulder, om inte annat har överenskommit mellan den utträdande medlemmen och de kvarvarande medlemmarna. Likvidation av föa bundet 21 Om slutlig ekonomisk uppgörelse mellan förbundet och den utträdande medlemmen inte uppnåtts, när uppsägningstiden i 20 första stycket är till ända, så ska förbundet omedelbart träda i likvidation. Förbundet ska också träda i likvidation om mer än hälften av medlemmarna genom samstämmiga beslut i respektive medlems fullmäktige fattat beslut härom. Likvidation verkställs av förbundsdirektionen i egenskap av likvidator. Vid skifte av förbundets samlade tillgångar ska den i 13 angivna fördelningsgrunden gälla När förbundet trätt i likvidation ska dess egendom i den mån det behövs för likvidationen förvandlas till pengar genom försäljning eller på annat lämpligt sätt. Verksamheten får fortsätta den tid som behövs för en ändamålsenlig avveckling. När direktionen fullgjort sitt uppdrag som likvidator, ska den avge slutlig förvaltningsredovisning. Redovisningen sker genom en förvaltningsberättelse, som rör likvidationen i sin helhet med redovisning av skiftet av behållna tillgångar samt eventuell fördelning av skulder. Till berättelsen ska fogas redovisningshandlingar för hela likvidationen. När förvaltningsberättelsen och redovisningshandlingarna delgetts samtliga förbundsmedlemmar är förbundet upplöst. En medlem, som inte är nöjd med redovisningen eller det skifte som förrättats av direktionen, får väcka talan om detta mot de övriga medlemmarna inom ett år från det slutredovisningen delgavs medlemmen. Om det framkommer någon tillgång för förbundet efter dess upplösning eller om talan väcks mot förbundet eller om det på annat sätt uppkommer behov av ytterligare likvidationsåtgärder, ska likvidationen återupptas. När likvidationsuppdraget är fullgj01t ska direktionen besluta om vilken av medlemmarna som ska ta över vården av de handlingar som tillhört förbundets arkiv.

213 Fyrboda l..#' ~ Tvister 22 Om tvist uppkommer mellan fårbundet och en eller flera medlemmar och om patterna inte kan nå en frivillig uppgörelse ska tvisten lösas i allmän domstol. Bildandet av föt bundet och ändringar av förbundl!ordningen 23 Förbundet är bildat när medlemmarnas fullmäktige har antagit fdrbundsordningen. Förbundet ansvat ar for verksamheten enligt forhundsordningen från och med den l april Ändt ingar och tillägg till denna förbundsordning skall antas av förbundsdirektionen och fastställas av medlemmarnas fullmäktige.

214 Förbundsordning för Fyrbodals kommunalförbund Innehållande 23 paragrafer Namn och säte l Kommunalförbundets namn är Fyrbodals Kommunalförbund. Förbundet har sitt säte i Uddevalla. Medlemmar 2 Medlemmar i kommunalförbundet är kommunerna Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Lysekil, Mellerud, Munkedal, Orust, Sotenäs, Strömstad, Tanum, Trollhättan, Uddevalla, Vänersborg och Åmål. Fyrbodals Kommunalförbund är tillsammans med Göteborgsregionens Kommunalförbund, Sjuhärads Kommunalfårbundet och Kommunfårbundet Skaraborg medlem i Västsvenska Kommunfårbundens Samorganisation VästKom. Ändamål 3 Förbundet har till ändamål att tillvarata medlemskommunernas intressen och att främja deras samverkan. Syftet skall vara att stärka Fyrbodal och samverka får utveckling och effektivt resursutnyttjande. Ett övergripande mål för verksamheten är att stödja och utveckla det kommunala självstyret. Förbundet skall särskilt verka inom följande områden; Tillväxt- och utvecklingsfrågor. Verksamhetsstöd och intressebevakning.

215 Projekt som har till syfte att främja samordning och/eller samverkan inom områdena tillväxt och utveckling samt verksamhetsstöd. Ägaransvar får gemensamt ägda bolag och verksamheter. Förbundet skall precisera sin verksamhet i en treårig verksamhetsplan som årligen revideras. Varaktighet 4 Förbundet är bildat tills vidare. Organisation 5 Förbundet är ett kommunalförbund med fårbundsdirektion. Direktionen skall bestå av sjutton ledamöter med sjutton personliga ersättare. Kommunerna Trollhättan, Uddevalla och Vänersborg utser vardera två ordinarie ledamöter och två ersättare. De övriga medlemskommunerna utser vardera en ordinarie ledamot och en ersättare. Direktionen utser inom sig ordförande, vice ordfårande och andre vice ordförande. För att bredda den politiska representationen kan direktionen inför varje mandatperiod därutöver besluta att adjungera fåreträdare får parti som är representerat i någon av medlemskommunernas kommunstyrelser. En adjungerad fåreträdare har yttranderätt men ingen förslags- eller beslutanderätt. 6 Förbundsdirektionen utser inom sig ett arbetsutskott får beredning av ärenden. Direktionen kan tillsätta egna beredningsgrupper får olika områden med representanter valda även utanfår direktionen. 2

216 Till förbundet anknutna bolag, stiftelser och andra organisationer 7 Förbundet kan ha intressen i bolag och organisationer i form av ägare, stiftare, medlemskap och andra former av samverkan med organ och aktörer. Förbundsdirektionen skall ta tillfälle att ta ställning innan beslut av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas inom intressebolags verksamhet. Revision 8 Förbundet skall revideras av fem revisorer. Respektive fullmäktige i Munkedal, Vänersborg, Åmål, Tanum och Pärgelanda utser vardera en revisor. Vänersborgs kommun skall vara sammankallande tillika ordförande. Revisorerna väljs för samma mandatperiod som ledamöterna och ersättarna i förbundsdirektionen. Revisorerna skall före maj månads utgång avge revisionsberättelse, jämte årsredovisning, till respektive medlemskommuns kommunfullmäktige. Initiativrätt 9 Ärenden i förbundsdirektionen rar väckas av ledamot och ersättare i förbundsdirektionen, förbundsmedlem genom framställan av kommunfullmäktige eller kommunstyrelse samt organ under förbundsdirektionen om direktionen har medgivit sådan rätt. Närvaro- och yttranderätt 10 Förbundsdirektionen avgör själv i vilka fall någon som ej är ledamot eller ersättare i direktionen har rätt att närvara och yttra sig vid direktionens sammanträden. 3

217 Förbundskansli 11 Förbundet skall ha ett kansli med uppgift att under förbundsdirektionen handha förbundets administration och ombesörja dess löpande verksamhet. Förbundskansliet leds av en förbundsdirektör som inför direktionen svarar för förbundets löpande förvaltning. Kungörelser och tillkännagivanden 12 Förbundets kungörelser, tillkännagivanden av protokollsjusteringar och övriga tillkännagivanden skall anslås på förbundets anslagstavla. Kungörelse om sammanträde vid vilket budgeten fastställs skall anslås på förbundets anslagstavla och på varje medlems anslagstavla. Finansiering av verksamheten 13 Kostnader för förbundets verksamhet skall, i den mån de inte täcks på annat sätt, täckas genom bidrag från medlemskommunema. Kostnaderna skall därvid fördelas mellan förbundets medlemmar i förhållande till invånarantalet i respektive medlemskommun. Härvid skall användas invånarantalet den l november året före verksamhetsåret. Andel i förbundets tillgångar och skulder 14 Förbundets medlemmar har vid varje tidpunkt andel i förbundets tillgångar och skulder i förhållande till antalet invånare i respektive medlemskommun i relation till invånarantalet hos samtliga medlemskommuner per den l november föregående år. Motsvarande kostnadsfördelning gäller för täckande av brist för det fall förbundet skulle sakna medel att betala sin skulder för verksamheten samt vid skifte av förbundets samlade tillgångar vid likvidation. 4

218 Budgetprocess 15 Förbundsdirektionen skall årligen fastställa en budget får förbundet. Budgeten skall innehålla en plan får verksamheten och ekonomin under budgetåret samt förbundsavgift Budgeten skall dessutom innehålla en plan får ekonomin under den kommande treårsperioden. Direktionens budget skall delges förbundsmedlemmarna senast under oktober månad året före verksamhetsåret. Årsredovisning, ansvarsfrihet och uppföljning 16 Förbundsdirektionen skall senast den l april ha upprättat fårslag till årsredovisning får det gångna verksamhetsåret. Arsredovisningen översänds efter revision till respektive medlemskommun får godkännande och prövning av ansvarsfrihet får direktionen. Vidare skall direktionen översända delårsrapporten till respektive medlemskommun får behandling i fullmäktige. Direktionen skall fastställa en arbetsordning som reglerar löpande uppföljning av verksamhet, projekt och genomfårande av internkontroll Lån, borgen m m 17 Förbundet får inte ta upp lån, ingå borgen eller andra ansvarsförpliktelser utan samtliga medlemskommuners godkännande. Ersättning för förtroendeuppdrag 18 Varje medlemskommun står får sina kostnader avseende arvoden och andra ersättningar för uppdrag i fårbundsdirektionen. Arvoden och ersättningar till revisorerna skall dock utges av förbundet. Förbundsdirektionen kan i enskilda fall besluta om ersättning får vissa uppdrag. Riktlinjer får dessa ersättningar skall fastställas av direktionen. 5

219 Inträde av ny medlem 19 Om ytterligare kommun önskar bli medlem i förbundet skall ansökan ske till förbundsdirektionen som yttrar sig och överlämnar ärendet till medlemskommunernas fullmäktige för beslut. Ny medlem har antagits när samtliga medlemskommuner biträtt ansökan genom fullmäktigebeslut och en ny förbundsordning undertecknats av samtliga medlemskommuner. Utträde ur forbundet 20 En medlem har rätt att utträda ur förbundet. Uppsägning skall ske senast den l juli och uppsägningstiden är två kalenderår räknat från årsskiftet efter uppsägningen. Vid utträde skall reglering av de ekonomiska mellanhavandena mellan förbundets och den utträdande medlemmen bestämmas utifrån de andelar i förbundets samlade tillgångar och skulder som gäller vid ingången av det år medlemmen utträder ur förbundet. Vid utträde skall de kvarvarande medlemmarna anta de ändringar i förbundsordningen som föranleds av utträdet. När en medlem utträtt ur förbundet upphör medlemmens ansvar för förbundets skulder, om inte annat har överenskommit mellan den utträdande medlemmen och de kvarvarande medlemmarna. Likvidation av forbundet 21 Om slutlig ekonomisk uppgörelse mellan förbundet och den utträdande medlemmen inte uppnåtts, när uppsägningstiden i 19 första stycket är till ända, så skall förbundet omedelbart träda i likvidation. Förbundet skall också träda i likvidation om mer än hälften av medlemmarna genom samstämmiga beslut i respektive medlems fullmäktige fattat beslut härom. Likvidation verkställs av förbundsdirektionen i egenskap av likvidator. Vid skifte av förbundets samlade tillgångar skall den i 13 angivna fördelningsgrunden gälla. 6

220 När förbundet trätt i likvidation skall dess egendom i den mån det behövs för likvidationen förvandlas till pengar genom försäljning eller på annat lämpligt sätt. Verksamheten får fortsätta den tid som behövs för en ändamålsenlig avveckling. När direktionen fullgjort sitt uppdrag som likvidator, skall den avge slutlig förvaltningsredovisning. Redovisningen sker genom en förvaltningsberättelse, som rör likvidationen i sin helhet med redovisning av skiftet av behållna tillgångar samt eventuell fördelning av skulder. Till berättelsen skall fogas redovisningshandlingar för hela likvidationen. När förvaltningsberättelsen och redovisningshandlingarna delgetts samtliga förbundsmedlemmar är förbundet upplöst. En medlem, som inte är nöjd med redovisningen eller det skifte som förrättats av direktionen, får väcka talan om detta mot de övriga medlemmarna inom ett år från det slutredovisningen delgavs medlemmen. Om det framkommer någon tillgång för förbundet efter dess upplösning eller om talan väcks mot förbundet eller om det på annat sätt uppkommer behov av ytterligare likvidationsåtgärder, skalllikvidationen återupptas. När likvidationsuppdraget är fullgjort skall direktionen besluta om vilken av medlemmarna som skall ta över vården av de handlingar som tillhört förbundets arkiv. Tvister 22 Om tvist uppkommer mellan förbundet och en eller flera medlemmar och om partema inte kan nå en frivillig uppgörelse skall tvisten lösas i allmän domstol. Bildandet av förbundet och ändringar av förbundsordningen 23 Ändringar och tillägg till denna förbundsordning skall antas av förbundsdirektionen och fastställas av medlemmarnas fullmäktige. Antagen av medlemskommunerna och direktionen i oktober

221 Protokoll Kommunstyrelsen Dnr KS 2017/00302 Justering av amorteringsplan för borgensåtagandet till Uddevalla skolfartygsstiftelse Sammanfattning Uddevalla skolfartygsstiftelse har behov av att anpassa den tidigare beslutade minskningstakten av aktuellt borgensåtagande. Den kredit till vilket stiftelsen behöver kommunens borgen, behövs föra att betala renoveringsarbeten på fartygets skrov, nödvändiga för att uppfylla lagkrav och krav från transportstyrelsen. Genom att skapa en större flexibilitet av borgensåtagandets reducering inom givna ramar, underlättas stiftelsens planering av nödvändiga underhållsåtgärder av fartyget. Mot bakgrund av att stiftelsen har skött sina ekonomiska åtaganden på ett föredömligt sätt, att verksamheten och skolfartyget på många sätt skapar ett mervärde för kommunen och att skolfartyget ger liv och rörelse i Bäveåns mynning föreslås att kommunen ställer sig positiv till att bibehålla nuvarande borgensåtagande med målsättningen att åtagandet ska minska så skyndsamt som möjligt samt att uppdra åt kommunstyrelsen att besluta om den årliga minskningen av borgensåtagandet Christer Hassiebäck (UP) yttrar sig i ärendet. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Beslut Kommunstyrelsen beslutar att föreslå kommunfullmäktige att nuvarande borgensåtagande på l kronor utgör högsta nivån på borgensåtagandet, att borgensåtagandet reduceras skyndsamt och helt upphör senast , samt att uppdra till kommunstyrelsen att besluta om den årliga reduceringen av borgensåtagandet Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

222 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret (3) Dnr KS 2017/00302 Handläggare Finanschef Bengt Adolfsson Telefon be ngt. ad o lfsson@uddevalla. se Justering av amorteringsplan för borgensåtagandet till Uddevalla skolfartygsstiftelse Sammanfattning Uddevalla skolfartygsstiftelse har behov av att anpassa den tidigare beslutade minskningstakten av aktuellt borgensåtagande. Den kredit till vilket stiftelsen behöver kommunens borgen, behövs föra att betala renoveringsarbeten på fartygets skrov, nödvändiga för att uppfylla lagkrav och krav från transportstyrelsen. Genom att skapa en större flexibilitet av borgensåtagandets reducering inom givna ramar, underlättas stiftelsens planering av nödvändiga underhållsåtgärder av fartyget. Mot bakgrund av att stiftelsen har skött sina ekonomiska åtaganden på ett föredömligt sätt, att verksamheten och skolfartyget på många sätt skapar ett mervärde för kommunen och att skolfartyget ger liv och rörelse i Bäveåns mynning föreslås att kommunen ställer sig positiv till att bibehålla nuvarande borgensåtagande med målsättningen att åtagandet ska minska så skyndsamt som möjligt samt att uppdra åt finanschefen och stiftelsen att i samråd besluta om den årliga minskningen av borgensåtagandet Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att föreslå kommunfullmäktige att nuvarande borgensåtagande på kr utgör högsta nivån på borgensåtagandet att borgensåtagandet reduceras skyndsamt och helt upphör senast att uppdra till kommunstyrelsen att besluta om den årliga reduceringen av borgensåtagandet Ärendebeskrivning Uddevalla skolfartygsstiftelse har behov av att anpassa den tidigare beslutade minskningstakten av aktuellt borgensåtagande. Kommunens borgensåtagande uppgick per tilll.ooo.ooo kr, enligt tidigare beslut.

223 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret (3) D nr KS 20 17/00302 Kommunens stöd till stiftelsen med kommunal borgen går långt tillbaka, redan 1991 tillstyrkte fullmäktige kommunal borgen till förmån för stiftelsen, då var borgensbeloppet 2,5 mkr. Hela beloppet behövdes inte, så ett par år senare, , meddelade stiftelsen att kommunstyrelsen kunde reducera borgensengagemanget till l,5 mkr. Stiftelsen har successivt amorterat ned skulden och föredömligt följt uppgjord amorteringsplan. Den skuld - i praktiken en checkkredit - som kommunen gått i borgen för uppgick per tilll.oo.ooo kr. Amorteringsbeloppet har uppgått till kr per år. Föreningen önskar få en mer flexibel minskningstakt, då behovet av fartygsunderhåll varierar mycket från år till år. Kommunens finanspolicy anger följande om borgen: Restriktivitet ska gälla för tecknande av borgen. Godkännande ska endast ske i undantagsfall och enbart när all annan möjlighet till finansiering har beaktats. All borgensteckning ska vara belopps- och tidsbegränsad. Investeringsobjekten, vars lån kommunen lämnat borgen för, ska under hela borgensåtagandet vara försäkrade. För att en borgensteckning ska tillstyrkas ska ändamålet stödja kommunens mål för verksamheten i enlighet med inriktning angiven i budget för kommunen. verksamheten ha en långsiktig plan och inriktning som ger kommunen och dess medborgare ett tydligt mervärde, på både kort och lång sikt. verksamheten vila på realistiska ekonomiska grunder. handlingar biläggas ansökan i enlighet med internbankens krav. Mot bakgrund av att stiftelsen har skött sin a ekonomiska åtaganden på ett föredömligt sätt, att verksamheten och skolfartyget på många sätt skapar ett mervärde för kommunen och att skolfartyget ger liv och rörelse i Bäveåns mynning samt ligger i linje med kommunens satsningar på besöksnäring och maritima verksamheter föreslås att kommunen ställer sig positiv till att bibehålla aktuell borgen med målsättningen att åtagandet ska minskas så skyndsamt som möjligt. Detta innebär kommunens borgensåtagande per kommer att uppgå till maximalt kr och reduceras i samråd med föreningen. Borgensåtagandet ska upphöra senast Med detta upphävs kommunfullmäktiges beslut och kommunstyrelsens tidigare beslut i ärendet.

224 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret (3) D nr KS 2017/00302 Peter Larsson Kommundirektör Bengt Adolfsson Finanschef Expediera till

225 Protokoll Kommunstyrelsen Dnr KS 2017/00314 Arsredovisning samt revisionsberättelse 2016 för Fyrbodals kommunalförbund Sammanfattning Fyrbodals kommunalförbund har lämnat årsredovisning och revisionsberättelse för verksamhetsåret 2016 för handläggning i medlemskommunerna. Revisorerna har granskat den verksamhet som har bedrivits i kommunalförbundet av dess direktion. Revisorerna har uppmärksammat att kommunalförbundets långsiktiga soliditetsmål inte uppnåtts under A v årsredovisningen framgår att avvikelser kan förekomma beroende på åtaganden som direktionen finner angelägna. Revisorerna anser att avvikelser bör kommenteras i årsredovisningen. Revisorerna har även uppmärksammat att direktionen tagit beslut om arvodering till ordförande utan stöd i förbundsordningen. Utvärdering avseende arvodering av ordförande har efterfrågats men inte erhållits. Revisorerna noterar dock att en omarbetad förbindsordning är ute på förslag under Sammantaget bedömer revisorerna att direktionen i Fyrbodals kommunalförbund har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Revisorerna tillstyrker att respektive fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för direktionen samt de enskilda ledamöterna i densamma. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Revisionsberättelse 2016 för Fyrbodals kommunalförbund Arsredovisning 2016 för Fyrbodals kommunalförbund. Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna årsredovisning 2016 för Fyrbodals kommunalförbund, samt att med hänvisning till revisorernas skrivelse bevilja ansvarsfrihet för förbundsdirektionen för den tid revisionen omfattar. Deltar ej i beslut Ingemar Samuelsson (S), Carin Ramneskär (M), Evy Gahnström (V) och Magnus Jacobsson (KD) deltar ej i beslut om ansvarsfrihet vad avser det egna uppdraget. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

226 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret (1) Dnr KS 2017/00314 Handläggare Förvaltningssekreterare Annica Åberg Telefon se Årsredovisning samt revisionsberättelse 2016 för Fyrbodals kommunalförbund Sammanfattning Fyrbodals kommunalförbund har lämnat årsredovisning och revisionsberättelse för verksamhetsåret 2016 för handläggning i medlemskommunerna. Revisorerna har granskat den verksamhet som har bedrivits i kommunalförbundet av dess direktion. Revisorerna har uppmärksammat att kommunalförbundets långsiktiga soliditetsmål inte uppnåtts under Av årsredovisningen framgår att avvikelser kan förekomma beroende på åtaganden som direktionen finner angelägna. Revisorerna anser att avvikelser bör kommenteras i årsredovisningen. Revisorerna har även uppmärksammat att direktionen tagit beslut om arvodering till ordförande utan stöd i förbundsordningen. Utvärdering avseende arvodering av ordförande har efterfrågats men inte erhållits. Revisorerna noterar dock att en omarbetad förbindsordning är ute på förslag under Sammantaget bedömer revisorerna att direktionen i Fyrbodals kommunalförbund har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Revisorerna tillstyrker att respektive fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för direktionen samt de enskilda ledamöterna i densamma. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Revisionsberättelse 2016 för Fyrbodals kommunalförbund Årsredovisning 2016 för Fyrbodals kommunalförbund. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna årsredovisning 2016 för Fyrbodals kommunalförbund, samt att med hänvisning till revisorernas skrivelse bevilja ansvarsfrihet för förbundsdirektionen för den tid revisionen omfattar. Peter Larsson Kommundirektör Expediera till Fyrbodals kommunalförbund Annica Åberg Förvaltningssekreterare

227 l l l l r~. -, -1 o l l r. ' 'l Revisorerna i Fyrbodals kommunalförbund Org m: Till fullmäktige i respektive medlemskommun Revisions<berättelse för år 2016 Vi, av fullmäktige utsedda revisorer, har granskat den verksamhet som bedrivits kommunalförbundet av dess direktion. Direktionen ansvarar fot att verksamheten bedrivs enligt gällande mål, beslut och riktliltier samt de lagar och föreskrifter som gäller fisr verksamheten. De ansvarar också för att det finns en tillräcklig intern kontroll i verksamheten. Revisorerna ansvarar för att granska verksamhet, intem kontroll och räkenskaper och pröva om verksamheten bedrivits enligt de uppdrag, mål, lagar och fåreskrifter som gäller får verksamheten. Granskningen har utf61ts enligt kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet, förbundsordningen och revisionsreglementet Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning och ansvarsprövning. Vi har uppmärksammat att kommunalforbundets långsiktiga soliditetsmål (l O %) inte uppnåtts under Av årsredovisningen fi amgår att avvikelser kan förekomma beroende på åtaganden som direktionen finner angelägna. Vår uppfattning är dock att avvikelser bör kommenteras i årsredovisningen. all direktionen tagit beslut om arvodering till ordförande utan stöd i jörbundsordningen. Vi har efterfrågat utvärdering avseende arvodering av ordföranden men inte erhållit någon sådan. Vi har noterat att en omarbetadförbundsordning är ute påförslag under Vi bedömer sammantaget att direktionen i Fyrbodals kommunalförbund har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Vi bedömea att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. Vi bedöm et' att direktionens interna kontroll har varit tillräcklig. Vi bedömea sammantaget att resultatet enligt årsredovisningen i huvudsak är förenligt med de mål som direktionen uppställt.

228 Vi tillstyrl(er att t espeldive fullmäldige beviljar ansvarsfrihet for direktionen samt de ensldlda ledamöterna i densamma. Vi åberopar bifogade rapporter. Uddevalla den 24 mars 2017 ~-- re:!~/f:.~ :::: T homas Bostt öm,...),/)n-.~~ vf(yettm& Anita Älgemon Pärgelanda kommun Bilagor: KPMG Granskning av delårsbokslut KPMG Granskning av bokslut och årsredovisning

229 Granskn ng av boks ut och årsredov sn ng oer Revisionsrapport Fyrbodals kommunalförbund KPMGAB Antal sidor KPMG AB, a Swedish limlied Ilabliity company and a member nrm of the KPMG network of independent member flrms alfillaled with KPMG International Cooperalive ("KPMG International'), a Swiss entlly. All rights reserved Document classlflcallon: KPMG Confidential

230 Fyrbodals kommunalförbund Granskning av bokslut och årsredovisning per KPMGAB Innehållsförteckning Inledning Syfte och revisionsfråga Avgränsning Revisionskriterier Ansvarig nämnd Metod Resultat av granskningen Arsredovisningen Redovisningsprinciper Balanskrav Bedömning av förbundsdirektionens mål med betydelse av god ekonomisk hushållning Bakgrund Finansiella mål Verksamhetsmål Iakttagelser vid granskning av årsredovisningen Projektredovisning Slutsats KPMG AB. All rlghts reserved. Document ctasslflcatton KPMG Confldenllal

231 Fyrbodals kommunalförbund Granskning av bokslut och årsredovisning per KPMGAB Inledning Vi har av Fyrbodals kommunalförbunds revisorer fått i uppdrag att översiktligt granska bokslut och årsredovisning för räkenskapsåret Uppdraget ingår i revisionsplanen för år Förbundets revisorer ska enligt 9 kap 9 KL 1 bedöma om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen är tillräcklig. l det ingår att bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat om(9a ). Revisorernas uttalande avges i revisionsberättelsen. 1.1 Syfte och revisionsfråga Syftet med granskningen är att bedöma om förbundets årsredovisning har upprättats i enlighet med kommunallag, kommunal redovisningslag och god redovisningssed i kommuner och landsting. Resultatet av vår granskning utgör underlag för revisorernas utformning av revisionsberättelsen. 1.2 Avgränsning Vår granskning sker i den omfattning som följer av god revisionssed i kommunal verksamhet, främst såsom denna definieras av SKL 2 och Skyrev 3 Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet förs~kra oss om att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. Granskningen har omfattat bokslutet och årsredovisningen för år Vi har granskat sådan information som är av finansiell natur och som har direkt koppling till den finansiella rapporteringen i årsredovisningen. Syftet är att inhämta tillräckliga revisionsbevis för granskning av de finansiella delarna i årsredovisningen. Det innebär att vi i huvudsak har granskat avsnittet Ekonomisk redovisning samt stämt av balanskravsredovisning och investerings- och driftsredovisning mot underlag. övriga delar har endast översiktligt granskats utifrån om informationen är förenligt med den finansiella rapporteringen. 1.3 Revisionskriterier Vi har bedömt om årsredovisningen i allt väsentligt följer - Kommunallag och kommunal redovisningslag - God redovisningssed, definierad av Rådet för Kommunal Redovisning, RKR, och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL - Interna regelverk och instruktioner - Direktionens beslut 1 Kommunallag (1991 :900) 2 Sveriges Kommuner och Landsting 3 Sveriges Kommunala Yrkesrevisorer 2017 KPMG AB. All righls reserved. 2 Document classlflcatlon: KPMG Conlidentia l

232 Fyrbodals kommunalförbund Granskning av bokslut och årsredovisning per KPMGAB Vi ska också bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med av direktionen beslutade mål för ekonomi och verksamhet som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. 1.4 Ansvarig nämnd 1.5 Metod Granskningen avser kommunalförbundets årsbokslut och årsredovisning. Rapporten är saklighetsgranskad av administrativ chef. Granskningen har genomförts genom: - Dokumentstudie av relevanta dokument inklusive årsredovisningen - Intervjuer med berörda tjänstemän och politiker - Avstämning av väsentliga poster i resultat- och balansräkning mot erforderliga underlag. översiktlig analys av övriga poster. 2 Resultat av granskningen 2.1 Arsredovisningen Vi bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av förbundets resultat och ställning. Arsredovisningen har i allt väsentligt upprättats i enlighet med kommunal redovisningslag och god redovisningssed. Bedömning Vi bedömer att den information som lämnas i den ekonomiska redovisningen ger en rättvisande bild av förbundets resultat och ställning Redovisningsprinciper l årsredovisningen anges under avsnittet "Redovisningsprinciper'' att årsredovisningen upprättats enligt Lagen om kommunal redovisning. l vår granskning har vi stickprovsvis granskat om detta påstående stämmer via intervjuer med redovisningsansvarig samt översiktlig avstämning av förbundets ekonomiska redovisning i årsredovisningen mot RKRs gällande rekommendationer. Bedömning Vår bedömning utifrån väsentlighetsprincipen är att förbundet i huvudsak efterlever Lagen om kommunal redovisning och RKR:s rekommendationer KPMG AB. All rlghts reserved. 3 Documont classlficatlon: KPMG Confidential

233 Fyrbodals kommunalförbund Granskning av bokslut och årsredovisning per KPMGAB Balanskrav Enligt kommunallagen (KL) ska en avstämning av balanskravet göras och redovisas i förvaltningsberättelsen. Eventuella negativa resultat som uppkommer ska enligt KL regleras inom tre år. Om det föreligger synnerliga skäl finns emellertid möjlighet att inte reglera ett negativt resultat. RKR har lämnat information 4 om beräkning och redovisning av balanskravet utifrån tolkning av förarbeten till reglerna om balanskrav i KRL och KL. l KL stadgas även att kommunerna ska ha en god ekonomisk hushållning, vilket får ses som ett överordnat krav och innebär i de allra flesta fall att det inte räcker med att intäkterna enbart täcker kostnaderna, ettersom det på längre sikt urholkar kommunernas ekonomi. Förbundet redovisar inte någon avstämning av balanskravet enligt KL i förvaltningsberättelsen. Förbundets underskott för året uppgår till 0,9 mnkr. Vår bedömning är att det inte finns några poster i årets resultat som ska justeras vid en balanskravsavstämning, vilket innebär att balanskravsresultatet är det samma som årets resultat. 2.4 Bedömning av förbundsdirektionens mål med betydelse av god ekonomisk hushållning Bakgrund Enligt kommunallagens bestämmelser ska fullmäktige/direktionen i budgeten ange finansiella mål och verksamhetsmål som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Revisorerna ska bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de av direktionen beslutade målen Fjnansiella mål Förbundsdirektionen har inte antagit några finansiella mål för Direktionen har dock beslutat om ett långsiktigt soliditetsmål soliditeten ska enligt det fastställda målet ligga på 1 O % men kan variera över tid beroende på vilka åtaganden som direktionen finner lämpliga. soliditeten uppgår till 5,5% för 2016 och det saknas en bedömning i årsredovisningen om detta är en acceptabel nivå utifrån åtaganden gjorda under Verksamhetsmål Sammantaget finns många verksamhetsmål för förbundet. Det framgår inte av årsredovisningen eller av verksamhetsplanen vilka mål som bedömts ha betydelse för god ekonomisk hushållning. Måluppfyllelsen redovisas i tabellform där det går att utläsa huruvida resultatet för respektive mål bedömts uppnått, delvis uppnått eller inte uppnått. l årsredovisningen saknas en bedömning av den sammantagna måluppfyllelsen. 4 Oktober KPMG AB. All rights reserved. Document classlflcation; KPMG Conlidentia l 4

234 Fyrbodals kommunalförbund Granskning av bokslut och årsredovisning per KPMGAB Bedömning Av informationen i årsredovisningen kan inte bedömas om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål kommunalförbundet fastställt som väsentliga för god ekonomisk hushållning. 2.5 Iakttagelser vid granskning av årsredovisningen Projektredovisning Bland kortfristiga fordringar och kortfristiga skulder finns poster som avser periodiserade projekt. Det framgår inte av dokumentationen vilken tidsperiod projekten avser, när en eventuell slutredovisning ska ske och/eller om det finns en återbetalningsskyldighet relaterat till bidragen. För att projektmedlen ska kunna periodiseras över tid ska dokumentation finnas som visar vilken period bidraget avser, om och när slutredovisning ska ske samt om bidraget är förenat med en skyldighet att återbetala ej förbrukade medel. För att säkerställa att projektmedlen periodiseras på ett korrekt sätt rekommenderar vi att en genomgång sker 2017 av vilka förutsättningar som gäller för erhållna bidrag. 2.6 Slutsats Vi bedömer, beaktat ovan, att den ekonomiska redovisningen i årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av förbundets resultat och ställning samt att årsredovisningen huvudsakligen upprättats i enlighet med kommunal redovisningslag och god redovisningssed. KPMG AB, dag som ovan ~ Eva From Auktoriserad revisor Certifierad kommunal revisor..,...-- JvUr ({9--- ofie Tauson Certilierad kommunal revisor KPMG AB. All r1ghts reser.red. Document ctasslflcallon: KPMG Conlidentia l

235 Protokoll Kommunstyrelsen Dnr KS 2017/00287 Tolkförmedling Väst- Arsredovisning och revisionsberättelse för år 2016 Sammanfattning Kommunalförbundet Tolkförmedling Väst har inkommit med årsredovisning för Under 2016 har förbundet utfört ca uppdrag. Tillsättningen av inkomna beställningar uppgick till 97,6 %. Det kraftigt ökade antalet beställningar under hösten 2015 indikerade att även 2016 skulle ha ett högre antal beställningar än budgeterat. Utfallet blev ca fler uppdrag och resultatet blev 2,3 mkr. De största differenserna mellan budget och utfall härrör till det ökade antalet beställning som inkom under året. Revisorerna tillstyrker att ansvarsfrihet beviljas för direktionen samt de enskilda ledamöterna i densamma. Christer Hassiebäck (UP) yttrar sig i ärendet. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Revisionsberättelse för år 2016 för Tolkförmedling Väst. Revisorernas bedömning avseende årsräkning 2016 för Tolkförmedling Väst. Protokoll direktionen för Tolkförmedling Väst, Årsredovisning 2016 Tolkförmedling Väst. Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att i enlighet med revisorernas bedömning godkänna årsredovisning 2016 för Tolkförmedling Väst, samt att i enlighet med revisorernas bedömning bevilja direktionens ledamöter och ersättare ansvarsfrihet för den tid revisionen omfattar. Deltar ej i beslut Stefan Skoglund (S) och Elving Andersson (C) deltar ej i beslut om ansvarsfrihet vad avser det egna uppdraget. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

236 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret (1) D nr KS 2017/00287 Handläggare Förvaltningssekreterare Annica Åberg Telefon annica.aberg@uddevalla. se Tolkförmedling Väst- Årsredovisning och revisionsberättelse för år 2016 Sammanfattning Kommunalförbundet Tolkförmedling Väst har inkommit med årsredovisning för Under 2016 har förbundet utfört ca uppdrag. Tillsättningen av inkomna beställningar uppgick till 97,6 %. Det kraftigt ökade antalet beställningar under hösten 2015 indikerade att även 2016 skulle ha ett högre antal beställningar än budgeterat. Utfallet blev ca fler uppdrag och resultatet blev 2,3 mkr. De största differenserna mellan budget och utfall härrör till det ökade antalet beställning som inkom under året. Revisorerna tillstyrker att ansvarsfrihet beviljas för direktionen samt de enskilda ledamöterna i densamma. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Revisionsberättelse för år 2016 för Tolkförmedling Väst. Revisorernas bedömning avseende årsräkning 2016 för Tolkförmedling Väst. Protokoll direktionen för Tolkförmedling Väst, Årsredovisning 2016 Tolkförmedling Väst. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att i enlighet med revisorernas bedömning godkänna årsredovisning 2016 för Tolkförmedling Väst, samt att i enlighet med revisorernas bedömning bevilja direktionens ledamöter och ersättare ansvarsfrihet för den tid revisionen omfattar. ~C- Peter Larsson Kommundirektör ~. i,~ Förvaltningssekreterare Expediera till Tolkförmedling Väst

237 Kommunalförbundet Tolkförmedling i Väst Revisorerna Till fullmäktige i Västra Götalandsregionen Alingsås kommun Borås Stad Essunga kommun Falköpings kommun Grästorps kommun Gullspångs kommun Göteborgs stad Götene kommun Hjokommun Karlsborgs kommun Lerums kommun Lidköpings kommun Lilla Edets kommun Munkedals kommun Mölndals stad Orust kommun Skara kommun Skövde kommun Mariestads kommun Tibro kommun Tidaholms kommun Trollhättans Stad Törehodas kommun Uddevallas kommun Ulricehamns kommun Varakommun Öckerö kommun Revisionsberättelse för år 2016 Vi, av fullmäktige utsedda revisorer, har granskat den verksamhet som bedrivits i kommunalfårbundet Tolkförmedling i Väst (organisationsnummer ) av dess direktion. Direktionen ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt gällande mål, beslut och riktlinjer samt de lagar och foreskrifter som gäller for verksamheten. De ansvarar också för att det finns en tillräcklig intern kontroll i verksamheten.

238 Revisorerna ansvarar får att granska verksamhet, intern kontroll och räkenskaper och pröva om verksamheten bedrivits enligt de uppdrag, mål, lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. Granskningen har utförts enligt kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet, förbundsordningen och revisionsreglementet Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning och ansvarsprövning. Vi bedömer sammantaget att direktionen i kommunalförbundet Tolkfårmedling i Väst har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Vi bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. Vi bedömer att direktionens interna kontroll har varit tillräcklig. Vi bedömer sammantaget att resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de finansiella mål och verksamhetsmål som direktionen uppställt. Vi tillstyrker att respektive fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för direktionen samt de enskilda ledamöterna i densamma. Vi åberopar bifogad redogörelse. W~ mar Sundeen 'i-2/ Bilaga: Till revisionsberättelsen hör bilagan: PM avseende årsredovisning 2016 Tolkförmedling i Väst, PwC

239 p wc PM avseende årsredovisning 2016 Kommunalförbundet Tolkförmedling i Väst På uppdrag av valda revisorer i Kommunalförbundet Tolkförmedling Väst har PwC reviderat årsredovisning 2016 för Kommunalförbundet Tolkförmedling Väst, vilken bestär av förvaltningsberättelse, balansräkningen per den 31 december 2016, resultaträkning för 2016 samt en sammanfattning av betydelsefulla redovisningsprinciper samt andra upplysningar. Direktionens ansvm för årsredovisningen Det är direktionen som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt bestämmelserna i enlighet med kommunal redovisningslag. PwC:s ansvar är att granska årsredovisningen för Resultatet av vår granskning ligger till grund för revisorernas bedömning av årsredovisning Vi har utfört vå1t uppdrag enligt god revisionssed i kommunal verksamhet. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att rimligt försäkra oss om att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. Bedömning Enligt vår bedömning är Kommunalförbundet Tolkförmedling Väst årsredovisning för det räkenskapsår som slutade den 31 december 2016 i allt väsentligt upprättad enligt kommunal redovisningslag. PwCs bedömning är begränsad till din finansiella revisionen av årsredovisningen. Göteborg :'r,. ). f Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB ~~ - y'/ r /; J"';' /l l / / 6unilla Lönnbratt Auktoriserad revisor ' /.-.7.;

240 ... Tolkförmedling Väst PROTOKOLLSUTDRAG DIREKTIONEN Dnr 17/ Arsredovisning 2016 Beslut Direktionen godkänner Arsredovisning 2016 och översänder den till medlemmarna för godkännande och prövning av ansvarsfrihet. Sammanfattning Direktionen ska varje år upprätta bokslut/ årsredovisning per den 31 december. Tolkförmedling Väst har genom att bedriva språktolk- och översättningsförmedling i uppdrag att tillgodose behovet av språktolkning och översättning till dess medlemmar. Förmedlingsarbetet innefattas av plats- och distanstolkning samt meddelandeservice och översättning av text. Under 2016 har förbundet utfört ca uppdrag. Tillsättning av inkomna beställningar uppgick till 97,6%. Det kraftigt ökande antalet beställningar under hösten 2015 indikerade att även 2016 skulle ha ett högre antal beställningar än budgeterat. Utfallet blev ca fler uppdrag och resultatet blev 2,3 mkr. De största differenserna mellan budget och utfall härrör till det ökade antalet beställningar som inkom under året. Utfall för personalkostnad ligger 2,9 mkr över budgeterat belopp och beror främst på kostnader för timanställda, personalens pensionsförsäkringsavgifter och sjuklön. Kostnader för köpta tjänster överskrider budgeten med drygt 400 tkr där den största kostnaden är konsulttjänster i samband med den arbetsmiljöutredning som pågått under året och upphandlingsstöd av extern partner i samband med ny upphandling av verksamhetssystem Övriga kostnader under året ligger i nivå med budget. Beslutsunderlag Arsredovisning 2016 Internkontrollrapport Paragrafen skickas till Förbundsmedlemmarna Revisorerna

241 Tolkförmedling Väst ARSREDOVISNING Dnr 17/ Direktionsmöte Arsredovisning 2016 Direktionen för Tolkförmedling Väst, organisationsnummer , avger årsredovisning för 2016

242 Innehåll Förvaltningsberättelse..., Inledning Omvärldsanalys Vision Övergripande verksamhetsmål Måluppfyllelse Verksamhetsmål 2016 och måluppfyllelse S Måluppfyllelse S Verksamhet Tolkar och översättare I<.under Organisation Direktionen Personal Tillsvidare- och visstidsanställda O Sysselsättningsgrad O sjukfrånvaro o Pensionsavsättningar Händelser av väsentlig betydelse Ny förbundschef Upphandlingar Arbetsmiljöproblematik Ordförandes bortgång Förväntad utveckling avseende verksamhet och ekonomi Förbundets investeringsverksamhet Upplysningar om hur förbundet definierats/ avgränsats, vilka juridiska personer den består av Ekonomi Likviditetsprognos Mål för god ekonomisk hushållning Utvärdering av ekonomisk ställning U t fall i förhållande till budget Bakgrund till budget Utfall Balanskrav utifrån årsresultat Resultaträkning Resultaträkning Balanskravsavstämning S Balansräkning I<.assaflödesanalys o ter Redovisningsprinciper Noter (20)

243 Förvaltningsberättelse Inledning Tolkförmedling Väst är ett kommunalförbund med uppdrag att tillgodose medlemmarnas behov av språktolk-och översättningstjänster. Medlemmar i förbundet är Västra Götalands läns landsting och kommunerna Alingsås, Borås, Essunga, Falköping, Grästorp, Gullspång, Göteborg, Götene, Hjo, Karlsborg, Lerum, Lidköping, Lilla Edet, Mariestad, Munkedal, Mölndal, Orust, Skara, Skövde, Tibro, Tidaholm, Trollhättan, Töreboda, Uddevalla, Ulricehamn, Vara och Öckerö. En direktion med ledamöter från respektive medlem leder kommunalförbundet. Särskilt utsedda revisorer finns för att granska förbundets verksamhet. Tolkförmedling Västs verksamhet har varit i drift sedan 1 april Förbundet har kontor på fem olika orter samt ett kansli med säte i Göteborg. 3 (20)

244 Omvärldsanalys På grund av konflikter och förtryck runt om i världen tvingas människor på flykt. I slutet av 2015 hade 65,3 miljoner människor av olika anledningar lämnat sina hem. Av dessa är 21,3 miljoner flyktingar enligt UNHCRs definition. 1 I migrationsverkets senaste prognos för 2016 sänks antalet asylsökande till människor, jämfört med tidigare prognos om För 2017 sänks prognosen ytterligare jämfört med tidigare prognos för Behovet av förbundets tjänster bedöms ändå vara fortsatt stort. Vision Tolkförmedling Västs vision är att förbundet, genom att erbjuda kvalitativa språktolktjänster, bidrar till en ökad integration i samhället. Tillhandahållandet av tolk regleras i Förvaltningslagen 8: När en myndighet har att göra med någon som inte behärskar svenska eller som är allvarligt hörsel- eller talskadad bör myndigheten vid behov anlita tolk. Detta område berörs även i Regeringsformens bestämmelser om likabehandling, saklighet och opartiskhet. Övergripande verksamhetsmål Tolkförmedling Väst ska erbjuda tolktjänster som är av hög kvalitet. Verksamheten ska präglas av professionellt bemötande, rättssäkerhet och tillgänglighet i alla led. Följande övergripande verksamhetsmål gäller för verksamheten: Kvalitetssäkrad, rättssäker och enhetlig tolkservice. Tillgång till tolk när beställaren behöver. God tillgänglighet vid beställning. Tolkarna har hög kompetens; i språken samt om de verksamheter tolkarna används inom, vad gäller sin roll och sitt bemötande samt om myndighetens ansvar att göra vård och service tillgänglig för alla på lika villkor. Antalet uppdrag som utförs av auktoriserade tolkar ska öka. Synpunkter och klagomål tas omhand och leder till förbättring Tolkarna som arbetar för Tolkförmedling Väst ska följa Kammarkollegiets vägledning "God tolksed". Dessutom ska Tolkförmedling Väst vara En attraktiv uppdragsgivare. Kostnadseffektiv Måluppfyllelse Tolkförmedling Väst arbetar kontinuerligt med att kvalitetssäkra sin service till kund. Detta sker bland annat genom utbildning av tolkar och uppföljning av kund- och tolksynpunkter. Förbundets tolkaspiranter genomgår grundutbildning som innefattar ämneskurser, terminologi, handledning och god tolksed. Aktiva tolkar inom förbundet erbjuds såväl allmän som specialinriktad fortbildning och handledning i förbundets regi. Förbundet har under året haft en godtagbar tillgänglighet på tolkar och arbetar ständigt med att ytterligare förbättra tillgång och tillgänglighet vid beställning. 1 UNHCR 2016 Global Trends World At War 2 Migrationsverket, Verksamhets- och kostnadsprognos juli (20)

245 Förbundet har en rutin för att ta hand om klagomål och synpunkter från kunder, uppdragstagare och internt inom förmedlingen. Såväl negativa avvikelser som positiva bokförs. I slutet på 2016 påbörjades ett projekt med att förbättra rutinen för att kvalitetssäkra att förbundet arbetar mer proaktivt med de avvikelser som inkommer. Som ett led i arbetet med att vara en attraktiv uppdragsgivare för tolkar och översättare har en översyn av såväl arvodesmodell som arvodesnivåer påbörjats under senare delen av Målet är att den nya arvodesmodellen ska tas i drift under Verksamhetsmål 2016 och måluppfyllelse För 2016 har direktionen fastslagit följande mål: Antal tillsatta beställningar från medlemskunder ska vara minst 99 %. Andel uppdrag som utförs av auktoriserade tolkar ska vara minst 17 %. Andel sjukvårdsuppdrag som utförs av auktoriserade tolkar med speciell kompetens inom sjukvårdstolkning ska vara minst 10 %. Andel uppdrag som utförs av tolkar på nivå 1 C ska vara minst 30%. Antalet avvikelser avseende försenade och uteblivna tolkar ska vara max 1 % på bokade uppdrag. Tolkbeställningar som inkommer via webben ska utgöra minst 50 % av alla beställningar. Antalet kundbesök och kundutbildningar ska öka samtliga nya tolkaspiranter på de mest frekventa tolkspråken ska genomgå utbildning så att de uppnår nivå 1C inom 2 år Måluppfyllelse Antal tillsatta beställningar från medlemskunder ska vara minst 99 %. Under 2016 tillsatte förbundet 99,9% av medlemskundernas beställningar. Detta är en ökning jämfört med 98,1% Målet är därmed uppfyllt. Andel uppdrag som utförs av auktoriserade tolkar ska vara minst 17 %. Andelen uppdrag som utförts av auktoriserade tolkar under 2016 är 11,04 %. Den stora efterfrågan på tolkar som idag råder resulterar i att tolkar inte behöver vara auktoriserade för att få uppdrag vilket minskar motivationen för att auktorisera sig. Kammarkollegiet auktoriserar heller inte i alla språk som idag efterfrågas. Målet är inte uppfyllt. Andel sjukvårdsuppdrag som utförs av auktoriserade tolkar med speciell kornpetens inom sjukvårdstolkning ska vara minst 10 %. Förbundet tillsatte 5,5% av andelen sjukvårdsuppdrag med auktoriserad tolk med specialkompetens inom sjukvård. Den stora efterfrågan på tolkar som idag råder resulterar i att tolkar inte behöver vara auktoriserade för att få uppdrag vilket minskar motivationen för att auktorisera sig. Kammarkollegiet auktoriserar heller inte i alla språk som idag efterfrågas. Målet är inte uppfyllt. Andel uppdrag som utförs av tolkar på nivå 1 C ska vara minst 30%. Andelen plats och distanstolkning som utförts under 2016 av tolkar på nivå 1C har varit 35,9%. Målet är därmed uppfyllt. 5 (20)

246 Antalet avvikelser avseende försenade och uteblivna tolkar ska vara max 1% på bokade uppdrag. Andelen avvikelser avseende försenade och uteblivna tolkar har under 2016 minskat från 1,2% till 1%, målet är därmed uppfyllt. Tolkbeställningar som inkommer via webben ska utgöra minst 50% av alla beställningar. Under 2016 har 37% av beställningarna inkommit via webben. Eftersom nytt verksamhetssystem inte upphandlats och implementerats som planerat under 2016 så har heller inte webbmiljön utvecklats enligt plan. Därmed har målet inte kunnat uppfyllas. Antalet kundbesök och kundutbildningar ska öka Under 2016 genomfördes 32 kundbesök vilket är en minskning med fyra besök jämfört med Långtidssjukskrivningar och vakanta befattningar har påverkat möjligheten till ökat antal kundbesök Målet är därmed inte uppfyllt. Samtliga nya tolkaspiranter på de mest frekventa tolkspråken ska genomgå utbildning så att de uppnår nivå 1C inom 2 år. Under 2014 registrerades 84 nya tolkaspiranter i förbundet. 32 av dessa har genomgått hela grundutbildningen och därmed uppnått nivå 1 C inom två år. Målet är därmed inte uppfyllt. Verksamhet Under 2016 har Tolkförmedling Väst utfört ca språktolkuppdrag. De mest efterfrågade språken är arabiska och somaliska som tillsammans står för drygt 50% av uppdragen. Dari, persiska, BKS (bosniska, kroatiska och serbiska), tigrinja och sorani följer därefter. De tio största språken utgör drygt 85 % av samtliga tolkuppdrag. Polska 1,8%. Turkiska 1,6% Albanska 2,1% Sorani 2,8% Tigrinja 3,0% Tolkförmedling Väst har genom att bedrivaspråktolk-och översättningsförmedling i uppdrag att tillgodose behovet av språktolkning och översättning till dess medlemmar. Förmedlingsarbetet innefattas av plats- och distanstolkning samt meddelandeservice och översättning av text. 6 (20)

247 För bokning av förbundets tjänster kan såväl telefon som webb användas. Förmedlingskontoren har öppet vardagar på kontorstid. Övriga tider administreras bokningen av Västra Götalandsregionens regionservice. Tolkförmedling Väst har haft godtagbar tillgänglighet vid beställningar av språktolktjänster. Under året har förbundet utfört ca uppdrag Gmf ), vilket innebär 97,6% Gmf 97,3% 2015) tillsättning av inkomna beställningar. Under hösten gjordes en avstämning med förbundets kunder avseende tolkleverans. Resultatet visade på att flera av medlemmarna vänder sig till andra leverantörer av språktolktjänster. Förbundet har påbörjat ett arbete för att identifiera orsakerna till detta. Tolkförmedling Väst har under perioden förmedlat språktolktjänster på 98 språk. Tolkar och översättare Den 31 december 2016 hade förbundet 969 aktiva tolkar och 138 aktiva översättare registrerade som uppdragstagare (38 uppdragstagare arbetar som både tolk och översättare). 261 av de aktiva tolkarna och översättarna är auktoriserade och 52 har även speciell kompetens inom sjukvärdstolkning. Ca 17% av samtliga uppdragstagare är registrerade för F-skatt. Kammarkollegiet som ansvarar för auktorisation av tolkar erbjuder för närvarande endast auktorisation i ca 40 språk för tolkar och i ca 30 språk för översättare att jämföra med de ca 200 språk som talas i Sverige. 3 Tillgången på utbildning för tolkar är därmed begränsad varför stor del av tolkuppdragen utförs av tolkar som inte är auktoriserade. Tolkförmedling Väst arbetar kontinuerligt med att rekrytera och utbilda såväl nya som befintliga tolkar för att säkerställa tillgång och kvalitet på de tjänster som erbjuds. Inför 2016 har urvalsprocessen för rekryteringstest förändrats vilket innebär att endast 251 personer genomförde testet jämfört med 475 föregående år. Antalet som erhöll godkänt resultat är dock avsevärt högre, 52% mot 33% året innan. Förbundet erbjuder grundutbildning till sina tolkaspiranter. Under 2016 har 56 personer genomgått hela grundutbildningen med ämneskurserna; sjukvård, juridik, samhälls- samt migrationstolkning och språkhandledning. Under 2016 har 195 (224) personer genomgått olika ämneskurser inom förbundet. I samarbete med Kunskapscentrum för sexuell hälsa i Västra Götalandsregionen ger Tolkförmedling Väst utbildning i sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, SRHR. Under 2016 har 35 (76) personer genomgått denna utbildning och totalt har förbundet utbildat 282 personer. Ambitionen är att alla förbundets tolkar ska genomgå utbildningen. Samtliga nyregistrerade tolkaspiranter tilldelas dessutom en mentor, som ger råd och återkoppling. Under hösten har förbundets verksamhetschefer bjudit in till informationsmöten för tolkar på samtliga kontor i syfte att ge information, samt föra dialog med uppdragstagarna. Förbundschefen har varit närvarande vid informationsmötena på samtliga kontor. I slutet av året bjöd samtliga kontor även in förbundets uppdragstagare till gemensam julfika. Såväl informationsträffarna som julfika har varit uppskattade kommunikationstillfållen för såväl förbundet som uppdragstagarna. Genom förbundets utbildningar får tolkarna möjlighet att öka sin kompetens och därmed höja sin arvodesnivå. Arvodena är indelade i fem nivåer baserade på utbildning och auktorisationsnivå (20)

248 Kunder Den 31 december 2016 hade förbundet registrerade medlemskunder. Varje månad förmedlas uppdrag till c a kunder. 99,9% av förmedlade uppdrag köps av medlemskunder. Största kund är Västra Götalandsregionen, som står för ca 66 % av de bokade uppdragen. Organisation f ORBUNDSCtlEF Direktionen Tolkförmedling Väst är ett kommunalförbund med direktion. Direktionens uppdrag regleras i kommunallagen och den förbundsordning som medlemmarna har antagit. Direktionen har haft fem möten under Tolkförmedling Västs direktion utgjordes av: Göteborgs Stad Vakant (S), ordförande Rustan Hälleby (Tvi), ersättare Alingsås kommun Leif Hansson (S), ledamot Daniel Filipsson (Tvi), ersättare Essunga kommun Daniel Andersson (Tvi), ledamot Nielas Eringsfors (S), ersättare Grästorps kommun Tobias Leverin (C), ledamot Jens Persson (S), ersättare Götene kommun Anders Månsson (GF), ledamot Lars Holmberg (FP), ersättare Karlsborgs kommun Elise-Marie Samuelsson (S), ledamot Kjell Sjölund (C), ersättare Västra Götalandsregionen Björn Thodenius (Tvi), vice ordförande Jonas Kristiansen Adelsten (S), ersättare Borås Stad Lars-Åke Johansson (S), ledamot Birgitta Bergman (Tvi), ersättare Falköpings kommun Hans Johansson (C), ledamot Pia Ragnar (Tvi), ersättare Gullspångs kommun Ann-Christin Erlandsson (S), ledamot Eric Mellberg (Tvi), ersättare Hjo kommun Ann-Christine Fredriksson (Tvi), ledamot Bodil Hedin (S), ersättare Lerums kommun Eva Andersson (C), ledamot UlfUtgård (Tvi), ersättare 8 (20)

249 Lidköpings kommun Lena O Jenemark (S), ledamot Rasmus Mäller (M), ersättare Mariestads kommun Björn Fagerlund (M), ledamot Ida Ekeroth (S), ersättare Munkedals kommun Hans-Joachim Isenheim (MP) Malin Corner (M), ersättare Skara kommun Michael Karlsson (S), ledamot Markus Hagberg (M), ersättare Tibro kommun Rasmus Hägg (S), ledamot Maria Marie (KD), ersättare Trollhättans Stad Margreth Johnsson (S), ledamot Michael Meijer (M), ersättare Uddevalla kommun Stefan Skoglund (S), ledamot Elving Andersson (C), ersättare Varakommun Ulf Genitz (C), ledamot Agneta Edvardsson (M), ersättare Lilla Edets kommun Ingemar Ottosson (S), ledamot Julia Färjhage (C), ersättare Mölndals stad Gun Kristiansson (S), ledamot Merjem Maslo (M), ersättare Orust kommun Bertil Olsson (S), ledamot Ulf Sjölinder (FP), ersättare Skövde kommun BirgittaJohansson (C), ledamot Anita Löfgren (S), ersättare Tidaholms kommun Hajrudin Abdihodzic (V), ledamot Gunilla Dverstorp (M), ersättare Töreboda kommun Mikael Faleke (M), ledamot Anne-Charlotte Karlsson (S), ersättare Ulricehamns kommun Inga-Kersti Skarland (S), ledamot Per Johansson (M), ersättare Öckerö kommun Kent Lagrell (M), ledamot Jan-Ake Simonsson (S), ersättare Personal På uppdrag av direktionen leds verksamheten av förbundschef. Tjänstemannaorganisationen består i övrigt av ett kansli och översättningsförmedling vilket leds av förbundschef. I Göteborg, Borås, Mariestad, Trollhättan och Uddevalla finns lokalkontor vilka leds av verksamhetschefer. Administrativa stödfunktioner inom IT, ekonomi, HR och lön köps av Mariestads kommun. Verksamhetsspecifikt IT-stöd och verksamhetsanpassat telefonisystem köps separat. I mars månad slutade verksamhetschefen för Mariestadskontoret sin tjänst och fram till årets slut har verksamhetschefen för Fyrbodal varit tillförordnad chef i Mariestad utöver sitt ordinarie chefsuppdrag. Under maj månad blev verksamhetschefen för Göteborgskontoret långtidssjukskriven och ersattes av verksamhetschefen för Boråskontoret En tillförordnad chef tillsattes i Borås och även denna blev inom kort sjukskriven. Den tidigare ordinarie verksamhetschefen för Boråskontoret blev permanent verksamhetschef för Göteborgskontoret i slutet av sommaren och var utöver detta uppdrag även tillförordnad chef för Boråskontoret året ut. Såväl den tidigare verksamhetschefen som arbetsledaren för Göteborgskontoret lämnade sina anställningar på egen begäran efter överenskommelse med arbetsgivaren om avgångsvederlag. En 9 (20)

250 förlikning träffades i slutet av året med en tidigare medarbetare med anledning av en pågående tvist mellan denne och arbetsgivare. I september inleddes rekrytering av två nya verksamhetschefer, en till Boråskontoret och en till Mariestadskontoret, vilka kommer att tillträda sina tjänster i januari Översättningsverksamheten, vilken organisatoriskt varit placerad under Göteborgskontorets ansvar har flyttats till kansliets ansvar. Visstidsanställd personal har avslutats och befintlig personal inom förbundet med särskild kompetens inom området har fått nya uppdrag inom översättningsverksamheten. Den geografiskt utspridda utbildning- och rekryteringsverksamheten har setts över. Rollerna har renodlats, arbetet har samordnats och placeringen av medarbetarna har centraliserats till Göteborg. En av fyra utbildningssamordnare har gått över till förbundets översättningsverksamhet och en ny utbildningssamordnare har externrekryterats. Arbetet och bemanningen i receptionen i Göteborg har setts över och det tidigare delade ansvaret, mellan kansli och Göteborgskontoret har flyttats över till Göteborgskontorets ansvar. Receptionen har även byggts om för att ge ett mer öppet och välkomnande mottagande av besökare och uppdragstagare. Förmedlingsarbetet på Göteborgskontoret har under hösten delats in i tre språkteam och arbetet samordnas av tre tolkförmedlare med särskilt samordningsuppdrag. Förmedlingsarbetet på Göteborgskontoret har även setts över och samtliga medarbetare arbetar sedan december med hela förmedlingsprocessen på samma sätt som övriga kontor gjort sedan tidigare. Även lokalerna har omdisponerats för bättre att bättre möta verksamhetens behov. Tillsvidare- och visstidsanställda Under hösten har en översyn gjorts av förbundets bemanning och anställningsformer, vilket resulterat i att flera visstidsanställda medarbetare erbjudits tillsvidare anställningar och vakanta tjänster tillsats genom extern rekrytering. Den 31 december 2016 hade förbundet 52 tillsvidareanställda och 10 visstidsanställda. 73% av de tillsvidare- och visstidsanställda är kvinnor och 27% är män. Totalt antal tillsvidare- och visstidsanställda har ökat med två personer jämfört med samma tid Förbundet har även ett antal tirnavlönade medarbetare, vilka anlitas för tolkförmedlingsarbete i perioder av ökad belastning. Dessa motsvarade för perioden 8,3 antal årsarbetare. Förbundet har två studielediga och två föräldralediga medarbetare per den 31 december Av de tillsvidareanställda är 39 kvinnor och 13 män. Av de visstidsanställda är fyra kvinnor och tre män. Den största personalgruppen är förmedlare. Sysselsättningsgrad Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för de tillsvidareanställda medarbetarna är 96,2%. 84,6% av kvinnorna respektive 92,3% av männen arbetar heltid inom förbundet. sjukfrånvaro Förbundet har under 2016 haft en hög sjukfrånvaro med ett snittvärde om 11,2 %. sjukfrånvaron nådde sin topp med 14,6% under mitten av hösten, vilket är en kraftig ökning jämfört med 2015, då snittvärdet var 6,3%. Ökningen tros främst bero på den arbetsmiljöproblematik som funnits i förbundet sedan hösten Korttidsfrånvaron på Göteborgskontoret och kansliet har 10 (20)

251 dominerat sjukfrånvaron. Omfattande resurser har i dessa verksamheter därmed satts in för utredning och bearbetning av den problematik som präglat verksamheten. Under årets sista månader noterades en nedgång av sjukfrånvaron i förbunde t. 45,00 40,00 Total frånvaro(%) ' 35,00 30,00 ~ 25,00 u o Q_ 20,00 15,00 10,00 5,00 0, Kansli.~mJ Göteborg Mariestad - Borås - Trollhättan Uddevalla - -TOTAL TFV Pensionsavsättningar Kommunalförbundet betalar löpande pensionspremier till KAP-KL och AKAP-KL till pensionsförvaltaren KP A. Ingen uppbyggd pensionsskuld finns för de anställda Händelser av väsentlig betydelse Ny förbundschef Asa Andersson tillträdde som ny förbundschef den 1 september. Den tidigare förbundschefen avslutade sin anställning i juni. Upphandlingar Förbundets andra upphandling av nytt verksamhetssystem överklagades och förvaltningsrätten tilldömde 2016 förbundet att göra om upphandlingen. En tredje upphandling av nytt verksamhetssystem påbörjades under hösten. Förbundet har under året haft pågående tvister med två olika leverantörer från de två tidigare upphandlingarna av verksamhetssystem. Under senare delen av hösten har förbundet nått förlikning med berörda parter. Arbetsmiljöproblematik Förbundet har under en längre tid påverkats av arbetsmiljöproblematik, vilken under början av året uppmärksammades av arbetstagarorganisationen. En arbetsmiljöiltredning har gjorts av Avonova, samt Hälsan och arbetslivet. Under hösten har berörd personal tillsammans med ansvariga chefer under ledning av konsult från Avonova arbetat med den arbetsmiljöproblematik som funnits. En förbundsgemensam dag för all personal genomfördes även i slutet av året i syfte att förbättra arbetsmiljön, även denna dag leddes av konsult från Avonova. 11 (20)

252 Ordförandes bortgång Mats Karlsson, Förbundets ordförande avled under hösten efter en tids sjukdom. Förväntad utveckling avseende verksamhet och ekonomi Antalet uppdrag har ökat med ca under 2016 jämfört med samma period Migrationsverket har skrivit ner sina prognoser för 2017 och efterfrågan på framtida uppdrag är svårbedömt, men förväntas ändå ligga på en fortsatt relativt hög nivå. Antalet uppdrag har återkommande säsongsvariationer. Generellt minskar antalet beställningar i samband med storhelger och skollov. Minskningen ligger på ca 10-20% jämfört med intilliggande veckor. Vid planering och bemanning av verksamheten beaktas såväl säsongsvariationen som den övergripande prognosen av efterfrågan på förbundets tjänster. Rekrytering av nya uppdragstagare och vidareutbildning av befintliga kommer fortgå för att möta de i dagsläget förväntade behoven av språktolk- och översättningstjänster. Förbundet har en utmaning i att attrahera och rekrytera ny uppdragstagare till yrket och förbundet. Under 2017 kommer ett nytt verksamhetssystem att införas, vilket kommer att involvera flera olika medarbetare och chefer inom hela förbundet. Det nya verksamhetssystemet kommer med stor sannolikhet att såväl minska administrationen som förenkla och förändra rådande arbetsprocesser och roller inom förbundet. En projektgrupp inom förbundet har påbörjat ett arbete med att förbättra rutiner för kvalitetsarbetet. Detta i syfte att arbeta mer förbyggande med avvikelser och därmed kvalitetssäkra leverans till kund. Fokus kommer även att läggas på hur distanstolkning kan utvecklas. En projektgrupp arbetar tillsammans med Västra Götalandsregionen kring frågan om tolkning via Skype. Förbundets investeringsverksamhet Tolkförmedling Väst har under året inte haft någon investeringsverksamhet. Tidigare gjorda investeringar 2013 på inventarier skrivs av på fem år. Avskrivningen baseras på anskaffningsvärdet. Upplysningar om hur förbundet definierats/avgränsats, vilka juridiska personer den består av Kommunalförbundet är en egen offentligrättslig juridisk person, fristående i förhållande till sina medlemmar. Förbundet har övertagit uppgiften och ansvaret för språktolkförmedling från sina medlemmar och är huvudman för verksamheten. Medlemmarna har kvar ett yttersta ekonomiskt ansvar för verksamheten. Tolkförmedling Västs medlemmar är Västra Götalandsregionen samt kommunerna Alingsås, Borås, Essunga, Falköping, Grästorp, Gullspång, Göteborg, Götene, Hjo, Karlsborg, Lerum, Lidköping, Lilla Edet, Mariestad, Munkedal, Mölndal, Orust, Skara, Skövde, Tibro, Tidaholm, Trollhättan, Töreboda, Uddevalla, Ulricehamn, Vara och Öckerö. Varje medlem har tillskjutit 1 krona per kommuninnevånare som andelskapital Kvotvärdet av detta ger medlemmens andel i kommunalförbundet. 12 (20)

253 Ekonomi Förbundsordningen reglerar att kommunalförbundets årliga kostnader minst ska täckas av årets intäkter. Som övergripande verksamhetsmål anges att verksamheten ska vara kostnadseffektiv. Intäkter fås genom förmedling av språktolk- och översättningstjänster. Största kostnaden för kommunalförbundet är arvoden till uppdragstagare. Den totala kostnaden för arvoden och totala intäkter är beroende av hur mycket tjänster som beställs. Kommunalförbundet ska debitera medlemmarna för utförda tjänster enligt självkostnadsprincipen. Direktionen fastställer varje år verksamhetsplan och budget för de tre kommande åren i enlighet med kommunallagen. Budgeten är ett verktyg för planering, styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten och i budgeten anges de ekonomiska resurserna samt de av direktionen fastställda målen. Andelskapitalet är beräknat på medlemmarnas invånarantal och uppgår till totalt 2,8 mkr. Likviditetsprognos Förbundet har en checkkredit på 10 mkr och under 2016 har den endast nyttjats vid enstaka tillnille under våren. Arets kassaflöde har varit positivt och verksamheten har genererat ett överskott som gjort att krediten, med undantag för ett fåtal dagar, inte behövts användas under året. Mål för god ekonomisk hushållning I enlighet med kommunallagen ska förbundet ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Verksamheten ska genomsyras av en god ekonomisk hushållning både i ett kort- och i ett långsiktigt perspektiv. Kännetecken för detta är bland annat att de löpande intäkterna täcker de löpande kostnaderna och att resultatet, sett över en längre period, är positivt. Direktionen har fastslagit följande finansiella mål rörande god ekonomisk hushållning: Den löpande verksamheten ska visa ett positivt resultat. Nyttjande av checkkrediten ska upphöra. Den löpande verksamheten visar ett positivt resultat, dock har checkkrediten nyttjats under ett tillfälle våren Anledningen är lägre antal fakturerade uppdrag i februari samt ett antal dagar senarelagd fakturering i januari. Detta är en normal säsongsvariation. Utvärdering av ekonomisk ställning Förbundet finansieras av intäkter från de tjänster som medlemmarna köper enligt självkostnadsprincipen. Under de tidigare verksamhetsåren har förbundet gjort ett kraftigt överskott och tillsammans med medlemsandelarna har detta genererat ett stabilt eget kapital vilket gör att den ekonomiska ställningen är god. Det ekonomiska överskottet tillsammans med medlemsandelarna är de likvida medel som förbundet byggt upp. Direktionen har fastställt att lägsta nivå på eget kapital ska vara 25 mkr innan eventuell återbetalning av överskjutande belopp till medlemmarna blir aktuell, samt att de årligen ska fatta beslut om återbetalning av eget kapital. Checkkrediten kommer därför att finnas kvar. Inga investeringar har skett sedan driftstarten 2013 som påverkat likviditeten och därmed har inget behov av lån uppstått. Det överskott som genererats under de två senaste verksamhetsåren gör att den ekonomiska ställningen är god. 13 (20)

254 Utfall i förhållande till budget Bakgrund till budget I budget för 2016 budgeterades ett nollresultat Utfall Det kraftigt ökande antalet beställningar under hösten 201S indikerade att även 2016 skulle ha ett högre antal beställningar än budgeterat. Utfallet blev ca SO 000 fler uppdrag och resultatet blev 2,3 mkr att jämföra med budgeterat nollresultat. De största differenserna mellan budget och utfall återfinns på raderna för förmedlingsintäkter och arvoden till uppdragstagare och härrör till det ökade antalet beställningar som inkom under året. Utfall för personalkostnad ligger 2,9 mkr över budgeterat belopp och beror främst på kostnader för timanställda, personalens pensionsförsäkringsavgifter och sjuklön. Kostnader för köpta tjänster överskrider budgeten med drygt 400 tkr där den största kostnaden är konsulttjänster i samband med arbetsmiljöutredningen som pågått under året och upphandlingsstöd av extern partner i samband med ny upphandling av verksamhetssystem Övriga kostnader under året ligger i nivå med budget. Balanskrav utifrån årsresultat 2016 fanns inget balanskrav att återställa. Resultaträkning Förbundets årliga kostnader ska minst täckas av årets intäkter. Förbundet debiterar medlemmarna för utförda tjänster enligt självkostnadsprincipen. Om årets kostnader inte täcks ska finansieringen av underskottet fördelas mellan medlemmarna procentuellt i relation till värdet av nyttjade tjänster under året. Resultaträkning Belopp i tkr Not Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader S -190 S Resultat före avskrivningar s Sll Avskrivningar Resultat efter avskrivningar Finansiella intäkter Finansiella kostnader 4 s Redovisat resultat (20)

255 Balanskravsavstämning Belopp i tkr Årets resultat enligt resultaträkningen minus samtliga realisationsvinster/ förluster o o o plus sänkning av diskonteringsränta o o o plus realisationsvinster som inte står i överensstämmelse o o o med god ekonomisk hushållning plus orealiserade förluster i värdepapper o o o minus återföring av orealiserade förluster i värdepapper o o o Årets resultat efter balanskravsjusteringar Medel till resultatutjämningsreserv (RUR) o o o Medel från resultatutjämningsreserv (RUR) o o o Årets balanskravsresultat Balanskravsresultat att reglera o o o Budgetomslutning (tkr) Verksamhetens kostnader Personalkostnader egen personal A-tolkar (ej anställda av kommunalförbundet) N ettainvesteringar o o o Likvida medel 31 /12 respektive år Resultat Arets resultat s Ingående Eget kapital Nyckeltal Kassalikviditet 171% 165% 153% soliditet 42% 40% 36% 15 (20)

256 Balansräkning Belopp i tkr Not TILLGÅNGAR Anläggnings tillgångar Materiella anläggnings tillgångar Inventarier Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Fordringar Likvida medel Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar EGET KAPITAL AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Eget kapital Andelskapital, medlemskommuner Arets/periodens resultat Summa eget kapital s Skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital och skulder Panter och ansvarsförbindelser Ställda panter Ansvarsförbindelser o o o o 16 (20)

257 Kassaflödesanalys Belopp i tkr Den löpande verksamheten Not Arets resultat Justering för av- och nedskrivning Medel från verksamheten fore.fiirändring av riirelsekapital Ökning/ minskning kortfristiga fordringar Ökning/ minskning kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Bruttoinvestering i materiella anläggningstillgångar o o Kassaflöde från investeringsverksamheten o o Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån 11 o o Andelskapital 12 o 448 Kassaflöde från finansieringsverksamheten o 448 Arets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut (20)

258 Noter Redovisningsprinciper Redovisningsprinciperna är oförändrade i jämförelse med föregående år. Arsredovisningen har upprättats i enlighet med Lagen om kommunal redovisning. Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärdet om inget annat anges. Intäkter redovisas i den period som tolkuppdragen har utförts. Eftersom fakturering sker i efterskott uppskattas upplupna intäkter för att hänföras till rätt period. Intäkter har upptagits till verkligt värde av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna kommer att tillgodogöras av förbundet och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Fordringar upptas till det lägsta av nominellt värde och det belopp varmed de beräknas inflyta. Likvida medel omfattar kassa och tillgodohavande hos bank samt kortfristiga placeringar med en ursprunglig löptid på högst tre månader. Intjänande av pensioner inklusive löneskatt bokförs löpande i driftsredovisningen. Avskrivning av inventarier sker på fem år. Noter Belopp i tkr Noter Verksamhetens intäkter Förmedlings tjänster Övriga in täkter Summa Verksamhetens kostnader Personalkostnad inkl direktion Sociala avgifter personal inkl direktion Arvoden och ersättning tolkar Sociala avgifter tolkar Tolkutbildning Lokalkostnader Dator/IT /telefoni/ post Inventarier, förbrukningsmaterial Administrativa- och konsulttjänster Summa Avskrivningar Inventarier Summa Finansiella intäkter Ränteintäkter Summa (20)

259 5 Finansiella kostnader Räntekostnad Övriga finansiella kostnader Summa Lånekostnader redovisas i enlighet med huvudmetoden och belastar följaktligen resultatet i den period de hör hemma. 6 Anläggningstillgångar Inventarier Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Arets investering Arets avskrivning Utgående bokfört värde Fordringar Kundfordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa Kassa och bank Bank Summa Allmänt eget kapital Balanserat resultat Andelskapital, medlemskommuner Arets/periodens resultat Summa Kortfristiga skulder Leveran törs skulder Moms Personalens skatter och avgifter skulder till anställda Upplupna semesterlöner Upplupet arvode A-skatt tolkar, inkl sociala avgifter Övriga upplupna kostnader Summa En checkkredit på 10 mnkr finns. Ingen kredit var nyttjad per 31 december (20)

260 Andelskapital 11 Arets förändring av andelskapital Varje medlem i förbundet har andelar motsvarande antalet invånare Under 2015 har 22 nya medlemskommuner tillkommit Summa o 448 o 448 TolkfOrmedling Väst, Göteborg Aslan Akbas Ordförande Björn Thodenius Vice ordförande 20 (20)

261 Protokoll Kommunstyrelsen Dn r KS 2017/ Granskning av det systematiska kvalitetsarbetet inom skolan, revisionsrapport Sammanfattning På uppdrag av de fårtroendevalda revisorerna i Uddevalla kommun har EY genomfört en granskning av det systematiska kvalitetsarbetet inom skolan. Granskningens syfte har varit att bedöma om barn och utbildningsnämnden säkerställt ett ändamålsenligt systematiskt kvalitetsarbete inom skolan. Den samlade bedömningen utifrån granskningens syfte och revisionsfrågor är att barn och utbildningsnämnden i all väsentlighet säkerställt ett ändamålsenligt och effektivt systematiskt kvalitetsarbete. I granskningen framkommer dock utvecklingsområden kopplat till bland annat planering, uppföljning och analys i det systematiska kvalitetsarbetet. Därtill finns behov av strategisk kompetensförsörjning får att minska omsättning av personal som bidrar till bristande kontinuitet i det systematiska kvalitetsarbetet. I granskningsrapporten lämnar revisorerna ett antal rekommendationer. I barn och utbildnings tjänsteskrivelse redovisas vilka åtgärder som förvaltningen ämnar vidta med anledning av revisorernas rekommendationer. Barn och utbildningsnämnden beslutade den 20 april att översända förvaltningens tjänsteskrivelse till revisorerna som svar på granskningsrapporten. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Barn och utbildningsnämndens protokoll Barn och utbildnings tjänsteskrivelse Granskning av det systematiska kvalitetsarbetet inom skolan, revisionsrapport. Revisorernas följebrev till granskning av det systematiska kvalitetsarbetet inom skolan, Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna barn och utbildningsnämndens svar till revisorerna. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

262 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret (2) Dnr KS 2017/00109 Handläggare Förvaltningssekreterare Annica Åberg Telefon se Granskning av det systematiska kvalitetsarbetet inom skolan, revisionsrapport Sammanfattning På uppdrag av de fortroendevalda revisorerna i Uddevalla kommun har EY genomfort en granskning av det systematiska kvalitetsarbetet inom skolan. Granskningens syfte har varit att bedöma om barn och utbildningsnämnden säkerställt ett ändamålsenligt systematiskt kvalitetsarbete inom skolan. Den samlade bedömningen utifrån granskningens syfte och revisionsfrågor är att barn och utbildningsnämnden i all väsentlighet säkerställt ett ändamålsenligt och effektivt systematiskt kvalitetsarbete. I granskningen framkommer dock utvecklingsområden kopplat till bland annat planering, uppföljning och analys i det systematiska kvalitetsarbetet. Därtill finns behov av strategisk kompetensförsörjning för att minska omsättning av personal som bidrar till bristande kontinuitet i det systematiska kvalitetsarbetet. I granskningsrapporten lämnar revisorerna ett antal rekommendationer. I barn och utbildnings tjänsteskrivelse redovisas vilka åtgärder som förvaltningen ämnar vidta med anledning av revisorernas rekommendationer. Barn och utbildningsnämnden beslutade den 20 april att översända förvaltningens tjänsteskrivelse till revisorerna som svar på granskningsrapporten. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Barn och utbildningsnämndens protokoll Barn och utbildnings tjänsteskrivelse Granskning av det systematiska kvalitetsarbetet inom skolan, revisionsrapport. Revisorernas följebrev till granskning av det systematiska kvalitetsarbetet inom skolan, Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna barn och utbildningsnämndens svar till revisorerna.

263 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret (2) Dnr KS 2017/00109 ~C--- Peter Larsson Kommundirektör $:) fl MM. (, d'qq_ij V l { nica Åberg Förvaltningssekreterare Expediera till Barn och utbildningsnämnden Kommunens revisorer

264 Protokollsutdrag Barn och utbildningsnämnden Dnr BUN 2016/00812 EV- Granskning av det systematiska kvalitetsarbetet inom skolan Sammanfattning På uppdrag av de fortroendevalda revisorerna i Uddevalla kommun har EY genomfört en granskning av det systematiska kvalitetsarbetet. Granskningens syfte har varit bedöma om barn- och utbildningsnämnden säkerställt ett ändamålsenligt systematiskt kvalitetsarbete inom skolan. Den samlade bedömningen utifrån granskningens syfte och revisionsfrågor är att barnoch utbildningsnämnden i all väsentlighet säkerställt ett ändamålsenligt och effektivt systematiskt kvalitetsarbete. I granskningen framkommer dock utvecklingsområden kopplat till bland annat planering, uppföljning och analys i det systematiska kvalitetsarbetet. Därtill finns behov av strategisk kompetensfårsärjning får att minska omsättningen av personal som bidrar till bristande kontinuitet i det systematiska kvalitetsarbetet. I granskningen lämnas ett antal rekommendationer. Svar på vilka åtgärder som Barn och utbildningsnämnden ämnar vidta med anledning av de rekommendationer som redovisas i rapporten ska översändas senast 15 maj Beslutsunderlag Barn och utbildnings tjänsteskrivelse Revisionsrapport Granskning av det systematiska kvalitetsarbetet inom skolan Följebrev - Granskning av det systematiska kvalitetsarbetet Beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att som svar översända förvaltningens tjänsteskrivelse daterad Vid protokollet Pernilla Gustafsson Justerat Cecilia Sandberg (S), Erdin Pirqe (V) Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Pernilla Gustafsson Expedierat Kommunrevisorerna Kommunfullmäktige Utredare BUN Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

265 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning l (5) D nr BUN 2016/00812 Handläggare Utredare Anna Hurtig Telefon anna.hurtig@uddevalla.se EY - Granskning av det systematiska kvalitetsarbetet inom skolan Sammanfattning På uppdrag av de fortroendevalda revisorerna i Uddevalla kommun har EY genomfört en granskning av det systematiska kvalitetsarbetet. Granskningens syfte har varit bedöma om barn- och utbildningsnämnden säkerställt ett ändamålsenligt systematiskt kvalitetsarbete inom skolan. Den samlade bedömningen utifrån granskningens syfte och revisionsfrågor är att barnoch utbildningsnämnden i all väsentlighet säkerställt ett ändamålsenligt och effektivt systematiskt kvalitetsarbete. I granskningen framkommer dock utvecklingsområden kopplat till bland annat planering, uppf61jning och analys i det systematiska kvalitetsarbetet. Därtill finns behov av strategisk kompetensförsörjning for att minska omsättningen av personal som bidrar till bristande kontinuitet i det systematiska kvalitetsarbetet. I granskningen lämnas ett antal rekommendationer. Svar på vilka åtgärder som Barn och utbildningsnämnden ämnar vidta med anledning av de rekommendationer som redovisas i rapporten ska översändas senast 15 maj Beslutsunderlag Barn och utbildnings tjänsteskrivelse Revisionsrapport Granskning av det systematiska kvalitetsarbetet inom skolan FöUebrev- Granskning av det systematiska kvalitetsarbetet Förslag till beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att som svar översända förvaltningens tjänsteskrivelse daterad Ärendebeskrivning På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Uddevalla kommun har EY genomfort en granskning av det systematiska kvalitetsarbetet. Granskningens syfte har varit bedöma om barn- och utbildningsnämnden säkerställt ett ändamålsenligt systematiskt kvalitetsarbete inom skolan. Den samlade bedömningen utifrån granskningens syfte och revisionsfrågor är att barnoch utbildningsnämnden i all väsentlighet säkerställt ett ändamålsenligt och effektivt

266 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 2(5) Dnr BUN 2016/00812 systematiskt kvalitetsarbete. I granskningen lämnas följande rekommendationer till Barn och utbildningsnämnden: Barn- och utbildningsnämnden bör tillförsäkra att enheterna och verksamheterna från förvaltningen får återkoppling på sina verksamhets berättelser. Barn- och utbildningsnämnden bör säkerställa att det finns tillräckligt stöd for hur förvaltningen och enheterna ska bedriva ett ändamålsenligt uppföljnings- och analysarbete. Barn- och utbildningsnämnden bör se över om enheternas planering tydligare kan sammanfalla med nämndens övergripande planeringsprocess. Barn- och utbildningsnämnden bör säkerställa att det finns ett övergripande strategiskt kompetensförsörjningsarbete. Barn- och utbildningsnämnden bör säkerställa att enheterna följer de bestämmelser kring dokumentation som framgår av riktlinjerna. Svar på vilka åtgärder som Barn och utbildningsnämnden ämnar vidta med anledning av dessa rekommendationer redovisas nedan. Barn- och utbildningsnämnden bör tillförsäkra att enheterna och verksamheterna från förvaltningen får återkoppling på sina verksamhetsberättelser: I respektive verksamhetsområdes årshjul ska dialogmöten mellan verksamhetschef och rektorer/färskolechefer läggas in. Dialogen ska återkommande äga rum i oktober månad, efter att rektorer och färskolechefer är klara med sina verksamhetsberättelser. Dialogen blir ett viktigt underlag inför verksamhetschefernas verksamhetsberättelse och framtagande av förslag till mål och handlingsplaner for verksamheten kommande läsår. Förvaltningschefen ska på motsvarande sätt fåra dialog med verksamhetscheferna kring förvaltningens samlade verksamhet. Barn- och utbildningsnämnden bör säkerställa att det finns tillräckligt stöd för hur förvaltningen och enheterna ska bedriva ett ändamålsenligt uppföljnings- och analysarbete: Ett arbete har påbörjats för att höja kompetensen att analysera de resultat vi ser och att beskriva inriktningen på och ansvaret för analysen på olika ansvarsnivåer i förvaltningen. Bakgrunden är att trots förbättringarna i verksamhetsrapporteringen kvarstår brister i resultatanalysen, vilket påverkar de åtgärder vi vidtar och resulterar i

267 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 3(5) Dnr BUN 2016/00812 att resultaten inte förbättras nämnvärt. Det finns goda exempel men helhetsbilden visar brister. Ett inledande möte inom ramen får detta arbete har hållits med syfte att förvaltningsledningen ska bli överens om de viktigaste effektmålen för verksamheten och vilka mätetal som bäst kopplar till målen och därmed ger rätt bild av mål uppfyllelsen. Som en del i detta arbete kommer kommunens skolutvecklare och utredare att delta i ett projekt av SKL i att praktiskt arbeta med analys med fokus skola med start 6 april. Barn- och utbildningsnämnden bör se över om enheternas planering tydligare kan sammanfalla med nämndens övergripande planeringsprocess: Nämndens övergripande planeringsprocess följer kalenderåret och planeringsprocessen får skolans systematiska kvalitetsarbete följer läsåret. Detta faktum påverkar möjligheterna att synkronisera planeringsprocessen. Barn- och utbildningsnämnden bör säkerställa att det finns ett övergripande strategiskt kompetensförsörjningsarbete: En övergripande kompetensförsörjningsstrategi finns framtagen centralt för Uddevalla kommun som arbetsgivare. Fem områden har identifierats som viktiga får att säkerställa en god kompetensfårsörjning. Det fårsta området är attrahera. Inom detta område ska Barn och utbildningsförvaltningen utse personer spritt över förvaltningens yrkesgrupper. Dessa kommer att arbeta med att sprida ett enhetligt framtaget rekryteringsmaterial internt såväl som externt. Studenter ska kontinuerligt bjudas in får examensarbeten och uppsatser, samt studiebesök. För att bidra till ett ökat intresse får studenter att förlägga sin VFU hos oss och vilja arbeta i Uddevalla kommun har ett samarbete med Högskolan Väst inletts. Förvaltningscheferna i Fyrbodal arbetar gemensamt gentemot högskolor får att i möjligaste mån utlokalisera utbildningar till vårt område. Ä ven regeringen är kontaktad med önskemål om flexiblare möjligheter får kommuner och högskolor att samverka kring lärarutbildningar. Vi har identifierat behovet av att synas i forum där framtida medarbetare rör sig. Barn och utbildnings förvaltningen ska representeras i ökad utsträckning på diverse jobb- och yrkesmässor. Det andra området är rekrytera. Avtal har upprättats med fackliga representanter som möjliggör att barn och utbildningsfårvaltningen kan anställa studentmedarbetare via såväl Högskolan Väst som andra högskolor/universitet.

268 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 4(5) Dnr BUN 2016/00812 Det tredje området är utveckla. En central introduktion för chefer är under utveckling. Fokus ligger här på vad ledarskapet får Uddevalla kommun innebär, vad vår värdegrund står för. I introduktionen ingår även ett obligatoriskt utbildningspaket med syfte att stärka ledaren i sin roll tidigt i sin anställning. Ett sammanhängande program av nätverksträffar där chefer träffas över förvaltningsgränserna för erfarenhetsutbyte är initierat. Barn och utbildningsförvaltningen har utsett 20 medarbetare ur lärarkåren som just nu deltar i ett utvecklingsprogram som syftar till att leda till en framtida skolledarroll En ledarskapsutbildning för alla chefer är under utveckling med prognos start Dessutom ska en ledarskaps- och medarbetarpolicy tas fram. Ett verktyg och struktur för att arbeta med successionsplaneringen övergripande, på samtliga chefsnivåer är under framtagande. Det fjärde området är behålla. Kartläggning av bristyrken sker i syfte att utreda vad dessa finner attraktivt med Uddevalla kommun som arbetsgivare, vad som är mindre attraktivt, och hur vi kan öka attraktiviten för dessa yrkesgrupper. Verktyg för kompetensinventering/planering är framtaget, i syfte att skapa överblick får nuvarande och kommande behov. En plan är framtagen får att fortbilda personal inom BUN och Socialtjänsten för att uppnå rätt kompetens. Barnskötare är ett exempel på en identifierad målgrupp vad gäller Barn och utbildningsförvaltningen. Ett attraktivt erbjudande till medarbetare som har nått pensionsåldern för att ha kvar dem längre i tjänst är under utveckling. Politiken har avsatt l O miljoner kronor som under 2017 ska användas till att öka hälsan hos medarbetarna, öka delaktigheten och bidra till ett hållbart arbetsliv. En mängd delprojekt ligger under detta större projekt varav ett antal är direkt riktade mot barn och utbildningsförvaltningens verksamheter. I löneöversynsarbetet inom uddevall kommun har under 2017 extra pengar riktats till skolledargruppen samt lärargruppen. Även under 2016 var lärargruppen prioriterad. Det femte och sista området är avsluta. Ett strukturerat insamlande sker av varje avslutande medarbetares uppfattning av Uddevalla kommun i form av en avslutningsenkät som fylls i. Fokus ligger där på attraktiviteten hos oss som arbetsgivare. Mall för avslutningssamtal tas även fram i de fall där det är önskvärt att använda detta istället (t.ex. chefsbefattning). Barn- och utbildningsnämnden bör säkerställa att enheterna följer de bestämmelser kring dokumentation som framgår av riktlinjerna:

269 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning (5) Dnr BUN 2016/00812 Inför varje uppföljning som görs tertialvis ska det vara obligatoriskt för varje rektor att delta på ett arbetsmöte för dokumentation. Hans-Lennart Schylberg Skolchef AnnaHurtig Utredare Expediera till

270 Q01'fj /()Ci Kommunens revisorer Till: Kommunfullmäktige Granskning av det systematiska kvalitetsarbetet På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Uddevalla kommun har EY genomfört en granskning av det systematiska kvalitetsarbetet. Granskningens syfte har varit bedöma om barn- och utbildningsnämnden säkerställt ett ändamålsenligt systematiskt kvalitetsarbete inom skolan. Den samlade bedömningen utifrån granskningens syfte och revisionsfrågor är att barn- och utbildningsnämnden i all väsentlighet säkerställt ett ändamålsenligt och ettektivt systematiskt kvalitetsarbete. I granskningen framkommer dock utvecklingsområden kopplat till bland annal planering, uppföljning och analys i det systematiska kvalitetsarbetet. Därtill finns det behov av strategisk kompetensförsö1jning för att minska omsättningen av personal som bidrar till bristande kontinuitet i det systematiska kvalitetsarbetet. I granskningen lämnas följande rekommendationer till barn- och utbildningsnämnden: Barn- och utbildningsnämnden bör tillförsäkra att enheterna och verksamheterna 11 ån förvaltningen får återkoppling på sma verksamhetsberättelser. Barn- och utbildningsnämnden bör säkerställa att det finns tillräckligt stöd för hur förvaltningen och enheterna ska bedriva ett ändamålsenligt uppföljnings- och analysarbctc. Barn- och utbildningsnämnden bör se över om enheternas planering tydligare kan sammanfalla med nämndens övergripande planeringsprocess. Barn- och utbildningsnämnden bör säkerställa att det finns ett övergripande strategiskt kompetensförsö1jningsarbete. Barn- och utbildningsnämnden bör säkerställa att enheterna följer ~-~ -~ cie_lj~st~i11111~l <:IJ~Ijgg clglgummt\l!isln s2ml1:ij.mgi'!layri1'-tli.ni.qrn<l.. Granskningsrapporten översänds till kommunfullmäktige för kännedom. Uddevalla den 15 februari 2017 Thomas Ottosson Ordförande Mauritz Eliasson Vice ordförande

271 Revisionsrapport 2016 Genomförd på uppdrag av revisorerna Februari 2017 Uddevalla kommun Granskning av det systematiska kvalitetsarbetet inom skolan

272 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte och revisionsfrågor Avgränsning Revisionskriterier Metod Organisation, mål och riktlinjer Organisation Nämndens mål Riktlinjer Vår bedömning Det systematiska kvalitetsarbetet enhetsnivå Inledning Planering Genomförande Uppföljning Analys Vår bedömning Det systematiska kvalitetsarbetet huvudmannanivå Verksamhetsnivå Förvaltningsnivå Uppföljning och återrapportering till nämnden Intern kontroll Vår bedömning Stickprov Syfte och urval av kriterier samt skolenheter Resultat av stickprovet Vår bedömning Samlad bedömning Slutsatser Bedömning utifrån revisionsfrågorna Identifierade förbättringsområden och rekommendationer Bilaga 1: Bakgrund... 33

273 Bilaga 2: Revisionskriterier Bilaga 3: Källförteckning Bilaga 4: Stickprov Bilaga 5: Riktlinjer för det systematiska kvalitetsarbetet... 40

274 Sammanfattning På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Uddevalla kommun har EY genomfört en granskning av det systematiska kvalitetsarbetet inom skolan. Syftet med granskningen har varit att bedöma om barn- och utbildningsnämnden säkerställt ett ändamålsenligt systematiskt kvalitetsarbete inom skolan. Barn- och utbildningsförvaltningen är uppdelad i ett förvaltningskontor och fyra verksamhetskontor. Under respektive verksamhetskontor finns en verksamhetschef samt förskolechefer och rektorer för respektive skolenhet. Barn- och utbildningsnämnden har det yttersta ansvaret för att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete. Det systematiska kvalitetsarbetet bedrivs på två nivåer inom barn- och utbildningsförvaltningen; enhetsnivå (skolenhetsnivå) och huvudmannanivå (förvaltningsnivå och verksamhetsnivå). För att styra det systematiska kvalitetsarbetet har nämnden tagit fram kommunala mål, prioriterade läroplansmål och riktlinjer. I granskningen görs bedömningen att det finns en tydlig målstyrning och att det finns dokumenterade riktlinjer. Enheterna kan dock bli bättre på att efterleva riktlinjerna. Av granskningen framkommer att varje skolenhet bedriver sitt eget systematiska kvalitetsarbete och organiserar det på eget vis inom ramen för riktlinjerna. Samtliga enheter följer dock fyra gemensamma faser; planera, genomföra, följa upp och analysera. Samtliga faser ska dokumenteras. Ett stickprov visar att det finns brister i vissa enheters dokumentation. Enligt bedömningen i granskningen finns det brister vad gäller uppföljning och analysarbetet. De fyra verksamhetscheferna inom respektive skolform är ansvariga för det systematiska kvalitetsarbetet på verksamhetsnivån. Verksamhetscheferna har i uppgift att sammanställa de resultat och analyser som legat till grund 3

275 för enheternas verksamhetsberättelse till en verksamhetsövergripande berättelse. Förvaltningens roll i det systematiska kvalitetsarbetet är framförallt att vara samordnande och stödjande. Förvaltningen tar fram en egen verksamhetsberättelse som utgår från verksamhetens och enheternas. Granskningen visar att det finns behov av tydligare återkoppling på verksamhetsberättelserna från förvaltnings- och verksamhetsnivån till enheterna. Vidare framkommer vid granskningen att enheternas planeringsprocess inte fullt ut följer nämndens övergripande planeringsprocess vilket kan innebära att enheterna påbörjat arbete med vissa mål som de sedan får revidera. Granskningen visar att den största utmaningen för ett utvecklat systematiskt kvalitetsarbete är den omsättning av lärare och skolledare som förekommer inom utbildningsväsendet. Det framkommer vid intervjuer att det äventyrar kontinuiteten av det systematiska kvalitetsarbetet men även kunskapen om skolans eget arbete. Under granskningen har vi identifierat vissa förbättringsområden och våra rekommendationer framgår nedan: Barn- och utbildningsnämnden bör tillförsäkra att enheterna och verksamheterna från förvaltningen får återkoppling på sina verksamhetsberättelser. Barn- och utbildningsnämnden bör säkerställa att det finns tillräckligt stöd för hur förvaltningen och enheterna ska bedriva ett ändamålsenligt uppföljnings- och analysarbete. Barn- och utbildningsnämnden bör se över om enheternas planering tydligare kan sammanfalla med nämndens övergripande planeringsprocess. Barn- och utbildningsnämnden bör säkerställa att det finns ett övergripande strategiskt kompetensförsörjningsarbete. Barn- och utbildningsnämnden bör säkerställa att enheterna följer de bestämmelser kring dokumentation som framgår av riktlinjerna. 4

276 1. Inledning 1.1. Bakgrund De förtroendevalda revisorerna har i årets risk- och väsentlighetsanalys bedömt det väsentligt att genomföra en granskning av skolans systematiska kvalitetsarbete. Bakgrunden till granskningen beskrivs i bilaga Syfte och revisionsfrågor Granskningen syftar till att bedöma om barn- och utbildningsnämnden säkerställer ett ändamålsenligt systematiskt kvalitetsarbete inom skolan. I granskningen besvaras följande revisionsfrågor: Har barn- och utbildningsnämnden säkerställt ett ändamålsenligt systematiskt kvalitetsarbete på både nämnds- och enhetsnivå? Har barn- och utbildningsnämnden fastställt tydliga målsättningar för resultat inom skolan och följs detta upp på ett tillfredställande sätt? I granskningen besvaras även följande underliggande frågeområden: Finns rutiner och riktlinjer som styr skolans systematiska kvalitetsarbete? Hur är skolans kvalitetsarbete organiserat och dokumenterat? Finns det målsättningar kring styrning och uppföljning av resultat på samtliga nivåer i organisationen? Hur analyseras skolans resultat och måluppfyllelse samt hur följs det upp? På vilket sätt och med vilken frekvens görs uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet inom skolan? Hur och med vilken frekvens sker återrapportering av skolans systematiska kvalitetsarbete till nämnden? Vilken process finns för att säkerställa att avvikelser i det systematiska kvalitetsarbetet åtgärdas? 5

277 1.3. Avgränsning Granskningen avgränsas till följande skolformer i enlighet med förfrågningsunderlaget; förskola, förskoleklass, grundskola, gymnasium, fritidshem samt vuxenutbildning. Granskningen avser endast de enheter där barn- och utbildningsnämnden är huvudman Revisionskriterier Revisionskriterier är de bedömningsgrunder som bildar underlag för granskningens analyser, slutsatser och bedömningar. Revisionskriterierna för denna granskning framgår av bilaga Metod Granskningen har genomförts genom dokumentstudier, gruppintervjuer och stickprov. Intervju- och dokumentförteckning framgår av bilaga 3. Tillvägagångssätt för stickprovet beskrivs i bilaga 4. Samtliga intervjuade har beretts tillfälle att sakfelsgranska rapporten. 6

278 2. Organisation, mål och riktlinjer Nedan redogör vi för barn- och utbildningsnämndens organisation, ledning och målstyrning Organisation Barn- och utbildningsnämnden ansvarar bland annat för förskola, grundskola, särskola, gymnasium och vuxenutbildning. Barn- och utbildningsförvaltningen är uppdelad i ett förvaltningskontor och fyra verksamhetskontor. Under respektive verksamhetskontor finns en verksamhetschef samt förskolechefer och rektorer för respektive skolenhet. Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Förskolekontor Grundskolekontor Gymnasiekontor Vuxenutbildning Verksamhetschef Förskolechefer Verksamhetschef Rektorer Verksamhetschef Rektorer Verksamhetschef Rektorer Barn- och utbildningsnämnden har det yttersta ansvaret för att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete. Detta ansvar avser hela kedjan från förvaltningsövergripande nivå till enhetsnivå. Förvaltningschefen är den övergripande ansvarige tjänstemannen. Inom förvaltningen finns utredare som stöd för förvaltningsledningen. Utredaren utgör en övergripande samordnande funktion vad avser det systematiska kvalitetsarbetet. Bland annat innebär det att utgöra operativt stöd i och kring ledningssystemet Stratsys. Stratsys används som stöd i det systematiska kvalitetsarbetet. 7

279 Utredaren arbetar halvtid som skolutvecklare för grundskolan. I det uppdraget stöttar hon grundskolan i systematiska kvalitetsarbetet 1. Det systematiska kvalitetsarbetet bedrivs på två nivåer inom barn- och utbildningsförvaltningen; enhetsnivå (skolenhetsnivå) och huvudmannanivå (förvaltningsnivå och verksamhetsnivå). På verksamhetsnivån finns skolutvecklare samt andra funktioner som stöttar enheterna i det systematiska kvalitetsarbetet. I avsnitt 3 beskrivs det systematiska kvalitetsarbetet utifrån dessa nivåer Nämndens mål Kommunfullmäktige har i budget fastställt tre övergripande mål som är gemensamma för samtliga nämnder. Vidare har kommunfullmäktige antagit ett antal prioriterade områden under respektive övergripande mål, se tabell för de övergripande målen och exempel på ett prioriterat område: Övergripande mål En social, ekologisk och ekonomisk hållbar samhällsutveckling för medborgarna Medarbetarna mår väl, är delaktiga och känner stolthet över att utveckla Uddevalla kommun Exempel på prioriterat område EN JÄMLIK SKOLA FÖR ALLA genom till exempel Ett livslångt lärande God utbildning Kvalitet ATTRAKTIV ARBETSGIVARE genom till exempel God arbetsmiljö Ledarskap Kompetensutveckling Medborgarna känner förtroende för hur kommunens resurser används RESURSEFFEKTIVITET genom tillexempel Ekonomi i balans Effektivitet i processerna Kvalitet i verksamheterna Prioritering och analys Medborgardialog Utöver det antar barn- och utbildningsnämnden egna, verksamhetsspecifika mål. Dessa mål kan vara nedbrutna utifrån fullmäktiges mål men även vara fristående från dem. 1 Stöd för övriga skolformer framgår av avsnitt 3.1 nedan. 8

280 Nämnden tillämpar två typer av målstyrning med mål som når verksamheten på olika sätt samt följs upp på olika sätt; mål genom ett styrkort och mål genom nämndens verksamhetsplan. Styrkortet syftar till att uppnå fullmäktiges övergripande mål och prioriterade områden. I styrkortet har nämnden fastställt ett antal strategier inom respektive mål och område. Dessa strategier har omformulerats av nämnden i uppdrag som följs upp genom ett eller flera mått. Prioriterade områden En jämlik skola för alla Strategier Genus- och jämställdhet genomsyrar all verksamhet Uppdrag Flickors upplevda strees ska minska Pojkars lust till lärande ska öka Mått Elevers nöjdhet med grundskolan/grundsärskolan (egen undersökning) Figur 1 Barn- och utbildningsnämndens målstyrning Nämnden har valt att de kommunala mål som framgår av styrkortet inte ska färdas längre ned i organisationen än till verksamhetsnivån (verksamhetschefen). 2 Detta innebär att verksamhetscheferna ansvarar för att rapportera, följa upp och analysera de kommunala målen. Dessa infogas inte i kvalitetsledningssystemet på enhetsnivå. Målen som nämnden antagit i verksamhetsplanen utgår inte från kommunfullmäktiges mål, utan från de mål som finns angivna i nationell lagstiftning, de nationella läroplanerna. Respektive verksamhet föreslår, i verksamhetsberättelsen, vilka läroplansmål som bör prioriteras. Nämnden fastställer därefter i verksamhetsplanen ett antal läroplansmål för respektive skolform som ska prioriteras av verksamheten. Av intervju framgår att nämnden valt detta arbetssätt för att säkerställa att systematiska kvalitetsarbetet ska bidra till att uppfylla de nationella målen enligt Skollagens intentioner. I verksamhetsplanen för barn- och utbildningsnämnden framgår att nämnden fastställt tre prioriterade läroplansmål för respektive skolform. 2 Detta beskrivs mer utförligt i avsnitt 4.1 nedan. 9

281 Verksamhetscheferna ansvarar för att ta fram en handlingsplan för varje prioriterat läroplansmål. Utifrån detta utarbetar enheterna aktiviteter som syftar till att uppfylla målen. Av intervju med nämndens presidium framgår att de prioriterade läroplansmålen avser vara långsiktiga mål och förändras inte per årsbasis. Detta upplever både verksamhetschefer och rektorer vara en avsevärd förbättring från tidigare år. Tidigare kunde flera mål förändras från det ena året till det andra. Detta påverkade, enligt de intervjuade, kontinuiteten i arbetet med målet men också den långsiktiga planeringen Riktlinjer För att styra det systematiska kvalitetsarbetet och tydliggöra processen har nämnden fastställt riktlinjer för det systematiska kvalitetsarbetet. Riktlinjerna utgår från Skolverkets allmänna råd avseende det systematiska kvalitetsarbetet. 3 De allmänna råden beskriver arbetet med att utveckla verksamhetens kvalitet som en cyklisk process innehållande fyra faser. Utgångspunkten för kvalitetsarbetet är att de nationella målen uppfylls. En förutsättning för detta är att arbetet dokumenteras. Genomföra Följa upp - var är vi? Planera - hur gör vi? Analysera - vart ska vi? Figur 2 Det systematiska kvalitetsarbetets fyra faser. 3 Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet, Allmänna råd,

282 I nämndens riktlinjer fastställs inledningsvis hur kvalitetsarbetet ska dokumenteras. 4 Detta gör förskolechefer, rektorer samt huvudmannen i Stratsys. Vidare framgår hur planering, genomförande, uppföljning och analys ska ske på enhetsnivå respektive på huvudmannanivå. Verksamhetsberättelsen är det dokument som är mest centralt för enheternas och huvudmannens planering och uppföljning. Enheternas verksamhetsberättelser ska vara klara den 30 september. De ligger, tillsammans med november månads uppföljning av aktiviteterna, till grund för verksamhetschefernas verksamhetsberättelser. De ska i sin tur vara klara senast den 30 december. Verksamhetsberättelserna förs sedan vidare till barn- och utbildningsnämnden. Nämnden fattar därefter beslut om en övergripande verksamhetsberättelse. Med den som underlag skapas verksamhetsplanen vari fullmäktiges och nämndens mål och prioriterade läroplansmål inför nästa läsår framgår. Detta sker i februari månad. Enheternas verksamhetsberättelser - senast den 30 sep Verksamhetschefernas verksamhetsberättelser - senast den 30 dec Barn- och utbildningsnämndens verksamhetsberättelse - Beslut i februari Figur 3 Tidplan för utarbetandet av verksamhetsberättelserna Vår bedömning Av skollagen framgår att varje huvudman inom skolväsendet systematiskt och kontinuerligt ska planera, följa upp och utveckla utbildningen. Sådan planering, uppföljning och utveckling ska även genomföras på förskole- och skolenhetsnivå. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de mål som finns för utbildningen i skollagen och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Vidare framgår att det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. 4 För fullständig beskrivning av riktlinjerna, se bilaga 5. 11

283 Av skolverkets allmänna råd framgår att huvudmannen bör skapa rutiner för hur kvalitetsarbetet ska bedrivas på såväl huvudmannanivå som enhetsnivå. Vidare framgår att huvudmannen bör se till att styrning, ledning, organisation och uppföljningssystem stödjer kvalitetsarbetet på såväl huvudmannanivå som enhetsnivå. I råden beskrivs arbetet som en cyklisk process innehållande fyra faser; planera, genomföra, följa upp och analysera. Granskningen visar att nämnden har tagit flera steg i att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet på senare år. Det finns enligt vår bedömning en tydlig målstyrning som är förankrad både i det kommunala uppdraget (genom kommunala nämndmål) och det statliga (genom prioriterade läroplansmål). Vi bedömer således att det systematiska kvalitetsarbetet är inriktat på att uppfylla de mål som framgår av Skollagen och nationella mål. Det finns dokumenterade riktlinjer för hur det systematiska kvalitetsarbetet ska bedrivas. Riktlinjerna beskriver ansvaret hos både huvudmannen och förskole- och skolenheterna. Vi bedömer att riktlinjerna är tillräckliga då de utgår från de allmänna rådens fyra faser och avser samtliga nivåer i organisationen. 12

284 3. Det systematiska kvalitetsarbetet enhetsnivå Nedan redogör vi för det systematiska kvalitetsarbetet på enhetsnivå samt vad som framkommit under intervju med förskolechefer och rektorer Inledning Varje skolenhet bedriver sitt eget kvalitetsarbete och organiserar det på sitt eget vis inom ramen för nämndens riktlinjer. Förskolechefen eller rektorn på varje enhet är ansvarig för det systematiska kvalitetsarbetet. Inom samtliga skolformer finns det funktioner som utgör ett aktivt stöd i arbetet. 5 Granskningen visar att rektorerna inom respektive skolform ofta tar hjälp av varandra vad avser det systematiska kvalitetsarbetet. Förskolechefer eller rektorer träffas i gemensamma forum där de kan diskutera olika frågor kopplade till utvecklingsarbetet. Förutom dessa mötesformer utbyter också förskolecheferna eller rektorerna erfarenheter och kunskaper emellan varandra genom samtal. Av intervjuerna framkommer att det finns ett kollegialt utbyte och en öppenhet för att sprida goda exempel. Det kollegiala lärandet mellan förskolechefer eller rektorer upplevs vara viktigt. Flera enheter tar hjälp av sina verksamhetschefer när de behöver förtydliga vissa delar av arbetet. De intervjuade anser att det finns ett etablerat stöd i frågor rörande det systematiska kvalitetsarbetet. I vilken utsträckning enheterna tar del utav det stödet varierar utifrån det egna behovet. Barn och elevers deltagande i det systematiska kvalitetsarbetet utövas främst i barn- och elevråden. De flesta enheter inom samtliga skolformer har barn- och elevråd. I enheternas kvalitetsledningssystem finns också tydliga mål och aktiviteter vad avser barn och elevers inflytande. De skolenheter som inte har barn- och elevråd säger sig istället genomföra enkäter, elevintervjuer eller praktiska projekt utifrån önskemål från barn och elever. 5 T.ex. skolutvecklare, kvalitetschef, kanslichef osv. 13

285 Granskningen har visat att vårdnadshavares delaktighet främst sker inom ramen för exempelvis föräldraråd Planering Planeringsfasen påbörjas genom fastställandet av mål och aktiviteter. Fastställandet av mål sker främst vid arbetet med verksamhetsberättelsen. Den ska vara färdig 30 september. Föregående års verksamhetsberättelse och de analyser samt slutsatser som framkommit ska ligga till grund för fortsatt planering. Av intervjuer framkommer att de flesta förskolechefer och rektorer anser att deras planering tar fasta på tidigare utfall. Utöver det som fastställts i de gemensamma riktlinjerna avseende mål och tidplan skiljer sig enheternas arbete med planering mycket åt. Inom vissa skolformer finns det utvecklingsgrupper, som tillsammans diskuterar fram de kommande målen. Inom andra skolformer är det pedagogerna själva som på individnivå arbetar fram aktiviteter som de vill arbeta med under året. Under gemensamma kompetensdagar kan all skolans personal diskutera och planera kommande mål. Nämnden prioriterar ett antal mål ur de nationella läroplanerna för respektive skolform. Det är obligatoriskt för enheterna att arbeta med de prioriterade läroplansmålen. Förskolechefer och rektorer har möjlighet att, utöver de prioriterade läroplansmålen, sätta egna mål. De intervjuade förskolecheferna och rektorerna upplever att de har ett stort utrymme att formulera sina egna mål så som det bäst passar enheten. Dessa mål är oftast mer specifika för enhetens behov. Till målen kopplar förskolechefer och rektorer ett antal aktiviteter vars insats ska bidra till måluppfyllelsen. Av kommunens ledningssystem framgår att det inte finns någon gräns för hur många aktiveter som kan kopplas till respektive mål. Ett utdrag ur förskolans kvalitetsledningssystem illustrerar hur målen bryts ned från läroplan till aktivitet: 14

286 Läroplan för förskolan - Innehåller bland annat ett antal läroplansmål Kommunens prioriterade läroplansmål - Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler. Enheternas aktiviteter - Beskrivning av aktivitet - Förutsättningar som krävs - Förväntade resultat Figur 4 Kedjan för framtagande av mål och aktiviteter Inom ramen för granskningen framkommer att enheternas läsår inte sammanfaller med nämndens verksamhetsår. Enheterna planerar sin verksamhet när vårterminen (läsåret) är slut. De överlämnar verksamhetsberättelsen vid höstterminens start men utkastet till nämndens verksamhetsberättelse, med prioriterade mål, kommer inte förrän januari månad under nästkommande år. Detta kan innebära att enheterna redan påbörjat vissa mål och aktiviteter som de sedan får revidera, beroende på vilka mål nämnden antar i februari Genomförande Genomförandefasen inleds när enheterna fastställt sina egna mål och aktiviteter utifrån de prioriterade läroplansmålen. Vissa enheter har avsatt en viss procent av pedagogers tjänster till att driva det systematiska kvalitetsarbetet. En förskolechef beskriver till exempel hur en av hennes anställda har tilldelats tid för handledning av övriga medarbetare. Andra enheter har inkluderat samordningen av det systematiska kvalitetsarbetet inom ramen för förstelärarnas uppdrag. Vissa enheter har inte utsett vem som ska samordna eller stötta övriga i det systematiska kvalitetsarbetet. Även sådana enheter har dock, mer 15

287 informellt, samlat ansvaret för till exempel rapportering hos en specifik medarbetare. 6 Genomförandet av det systematiska kvalitetsarbetet handlar om att utföra det som ingått i planeringen. För skolenheterna innebär detta främst att arbeta med de aktiviteter som de har upprättat för respektive mål. Formerna för att löpande följa upp aktiviteterna ser olika ut hos enheterna. Vissa förskolechefer arbetar med loggböcker där pedagogerna antecknar hur deras aktiviteter bidrar till att uppfylla de nationella målen. De flesta beskriver dock genomförandet av det systematiska kvalitetsarbetet som en integrerad del av vardagen. Eftersom de prioriterade målen är hämtade ur läroplanerna genomför pedagogen i sitt vardagliga arbete ständigt kvalitetsarbetet utifrån planeringen. Det är viktigt att förankra målen hos medarbetarna eftersom det ökar insikten om genomförandets syfte. Flera förskolechefer och rektorer uppger att medarbetarna ständigt behöver uppdateras kring vilka mål de arbetar med Uppföljning Uppföljningsfasen ska pågå kontinuerligt under genomförandefasen men påbörjas senast inför att enheternas verksamhetsberättelser ska upprättas. Enheternas uppföljning och rapportering sker främst i kvalitetsledningssystemet Stratsys. Enheternas uppföljning och analys i systemet ligger till grund för enheternas respektive verksamhetsberättelsen som sedan går vidare till verksamhetschefen. Även i detta avseende arbetar enheterna olika. Somliga rapporterar kontinuerligt genomförda aktiviteter som bidrar till uppfyllelsen av målen medan andra gör det vid givna tidpunkter under månaden. Enligt årshjulet ska uppföljning ske kontinuerligt under året. Det finns en samstämmighet hos samtliga förskolechefer och rektorer om nyttan av att kontinuerligt dokumentera i systemet, om än bara i formen av minnesanteckningar. Det anses förbättra kvalitén i rapporteringen. Det finns former för att samla in underlag från medarbetarna men även detta ser olika ut. En del så kallade arbetslagsledare är ansvariga för att 6 Till exempel en arbetslagsledare. 16

288 sammanställa arbetslagets rapport och föra den vidare till rektorn. I andra fall har medarbetarna själva givits inloggningar till systemet och möjlighet att dokumentera. Majoriteten genomför någon form av elevenkät som ligger till grund för planering och uppföljning. Granskningen visar att flera aktiviteter har genomförts som har inhämtats eller lyssnats in hos barn och elever Analys Enheternas analys dokumenteras i Stratsys och sammanställs i verksamhetsberättelsen. Inom ramen för granskningen uppger nästintill samtliga som deltagit i intervjuer att analysarbetet i kommunen kan förbättras. Flera förskolechefer och rektorer upplever att det är den enskilt största utvecklingsområdet för dem själva men även deras medarbetare. Det framkommer vid intervjuer att analyserna ofta är beskrivningar av vad man har gjort snarare än vad det har lett till och förväntas leda till framöver. Flera rektorer lyfter att enheterna ibland inte kan känna igen sig i den övergripande verksamhetsberättelsen. De slutsatser, analyser och den planering som gjorts på enhetsnivå framgår inte alltid i nämndens verksamhetsberättelse eller i de mål som nämnden slutligen antar Vår bedömning Vår bedömning av enheternas systematiska kvalitetsarbete redovisas i avsnitt 4.5 tillsammans med bedömning av huvudmannens systematiska kvalitetsarbete. 17

289 4. Det systematiska kvalitetsarbetet huvudmannanivå Nedan redogör vi för det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå. Huvudmannanivån består av två nivåer; verksamhetsnivån och förvaltningsnivån. I detta avsnitt redogörs också nämndens uppföljning Verksamhetsnivå De fyra verksamhetscheferna inom respektive skolform är ansvariga för det systematiska kvalitetsarbetet på verksamhetsnivån. Ansvaret avser de kommunala målen och de prioriterade läroplansmålen inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. Vad avser de kommunala målen är det verksamhetschefens uppgift att samla in underlag från enheterna, följa upp arbetet och rapportera. Till stöd finns skolutvecklarna. De prioriterade läroplansmål som nämnden antagit konkretiserar verksamhetscheferna i handlingsplaner. Dessa handlingsplaner ligger sedan till grund för enheternas mål och aktiviteter. Skolutvecklarna utgör stöd i detta arbete. Under genomförandet av det systematiska kvalitetsarbetet på skolenheterna deltar inte verksamhetscheferna i någon större utsträckning. Verksamhetsnivån deltar indirekt genom det stöd som skolutvecklarna utgör för enheterna. Det är dock främst vid uppföljning och analys som verksamhetsnivån åter blir inkopplad. Verksamheternas uppföljning av enheternas arbete sker främst i ledningssystemet Stratsys. Där kan verksamhetscheferna kontinuerligt hämta rapporter. Skolformerna har också interna årshjul där uppföljning av specifika områden sker vid olika tillfällen för att på så vis bedöma hur det pågående arbetet utvecklar sig. Målarbetet är därtill en del av ledningsgruppernas kontinuerliga möten. Av intervju framgår att de fyra verksamheterna använder olika arbetsformer för att följa upp det systematiska kvalitetsarbetet. En del verksamhetschefer genomför 18

290 exempelvis uppföljning inom ramen för medarbetarsamtalet med förskolechefer eller rektorer. Verksamhetscheferna har i uppgift att sammanställa de resultat och analyser som legat till grund för enheternas verksamhetsberättelse till en verksamhetsövergripande berättelse. Verksamhetscheferna tillför sina egna slutsatser och analyser samt föreslår prioriterade mål inför nästkommande år. Under intervjuer har det framkommit att kvalitén på dokumentationen och främst analys kraftigt skiftar mellan olika enheter. Det finns enligt de intervjuade ett kompetensutvecklingsbehov i hur analysarbete bedrivs. Detta har också framkommit i en utredning genomförd inom ramen för internkontrollarbetet. Utredningen granskade efterlevnad av riktlinjerna avseende enheternas dokumentation i Stratsys. Resultatet påvisade att dokumentationen skedde i varierad grad och hade dessutom försämrats i vissa delar sedan Enheterna behövde förbättra sitt arbete med att lägga in sin planering i systemet och ange förväntad effekt. Skapandet av aktiviteter till prioriterade läroplansmål och upprättade handlingsplaner hade försämrats. De intervjuade verksamhetscheferna uppger att personalförsörjning utgör den största utmaningen för att bedriva och utveckla det systematiska kvalitetsarbetet. Ständig rotation av lärare och skolledare leder enligt uppgift till att det systematiska kvalitetsarbetet inte alltid bedrivs kontinuerligt. Om en förskolechef eller rektor slutar kan arbetet avstanna eller försenas, påtalar flera av de intervjuade Förvaltningsnivå Förvaltningens roll i det systematiska kvalitetsarbetet är framförallt att vara samordnande och stödjande, exempelvis genom förvaltningsövergripande utredningar och chefsstöd till verksamhetscheferna. På förvaltningen finns också en controller som kan vara behjälplig med att sammanställa och skicka ut statistik, omdömen, m.m. Under genomförandet av det systematiska kvalitetsarbetet på verksamhets- och enhetsnivå deltar inte förvaltningen i någon större 19

291 utsträckning. En viss styrning sker genom de handlingsplaner som utarbetas utefter målen. Det deltagande som sker avser främst stödet hos utredaren. Det är främst vid uppföljning och analys som förvaltningsnivån åter blir inkopplad. Uppföljningen sker främst genom den verksamhetsberättelse som överlämnas från verksamhetsnivån. Utifrån verksamhetschefernas verksamhetsberättelser utarbetar förvaltningsnivån en förvaltningsövergripande verksamhetsberättelse. På så vis sammanställs enhets- och verksamhetsnivåns samlade analys till grund för de mål som förvaltningsnivån föreslår nämnden. Det genomförs även specifika utbildningsdagar för samtliga chefer i organisationen. Dessa dagar har specifika teman som tillexempelvis resultat. Förvaltningschefen uppger att analysen i den förvaltningsövergripande verksamhetsberättelsen behöver stärkas och att det behövs ökad kompetens avseende målarbete, uppföljning och analys. Förvaltningschefen delar övriga chefers uppfattning att den mest omfattande utmaningen med att fortsatt utveckla kvalitetsarbetet är rotationen och bristen av lärare och skolledare Uppföljning och återrapportering till nämnden I syfte att skapa struktur för hur och när planering, genomförande, uppföljning och analys ska ske har nämnden antagit ett årshjul för sitt arbete. Av årshjulet framgår exempelvis datum för uppföljning och återrapportering Återrapportering och uppföljningen av prioriterade mål och mått till nämnden sker främst genom den förvaltningsövergripande verksamhetsberättelsen. Den redovisas nämnden i ett första utkast under januari månad. Verksamhetsberättelsen med de prioriterade målen antas av nämnden i februari månad. Vid detta tillfälle får också 20

292 verksamhetscheferna för respektive skolform under 15 minuter presentera sina förslag till prioriterade mål för nämnden. Detta sker en gång per år. Nämnden följer även upp verksamheten genom tertialrapporter som redovisas under maj och september månad. I nämndens årshjul framgår att det under året finns kontinuerligt inplanerade informationsärenden. Vid dessa informationstillfällen deltar verksamhetschefer för att informera om mer specifika frågor och aktiviteter. Denna uppföljning avser att tillgodose skollagens krav på huvudmannens uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet. Inom ramen för nämndens övriga verksamhetsår förekommer också rapporter, t.ex. inom ramen för budgetarbetet. Nämnden följer även upp verksamheten genom ett internkontrollarbete Intern kontroll Nämnden antar årligen en intern kontrollplan. Vi har inom ramen för granskningen tagit del av de interna kontrollplanerna för 2015 och Av internkontrollplanerna framgår vilka processer och rutiner som ska kontrolleras. Det framgår också hur kontrollmomentet ska genomföras, vem som ansvarar för det, med vilken frekvens det ska göras och hur det ska återrapporteras. I både 2015 och 2016 års internkontrollplan har det systematiska kvalitetsarbetet granskats genom att kontroller om ledningssystemet Stratsys används. Dels syftade kontrollen till att utröna om arbetet med verksamhetsberättelsen bedrevs i systemet och dels om uppföljning och aktiviteter dokumenterades i systemet års kontroller visade att det generellt fanns brister i planeringen av ett prioriterat mål för lärande inom hållbar utveckling. Vidare hade inte alla verksamheter beskrivit den förväntade effekten av egna mål. Denna granskning utmynnade i ett antal förslag till åtgärder. 21

293 2016 års kontroller visade att dokumentationen vid planeringen 2016/2017 behövde förbättras. Bland annat noterades att enheterna behövde bli skickligare på att ange den förväntade effekten av de egna mål som de formulerat. Åtgärderna som föreslogs var desamma som vid 2015 års granskning med undantaget att åtgärden rörande anpassning av frågorna i brukarenkäten tagits bort. Granskningen visar att det inte finns några andra processer som syftar till att identifiera avvikelser i det systematiska kvalitetsarbetet. Att identifiera avvikelser är avhängigt att kontrollmomentet är en del av internkontrollplanen. Om det systematiska kvalitetsarbetet är del av internkontrollen för året sker uppföljning under december månad då internkontrollen rapporteras. De utredningar som beskrivits ovan var en del av nämndens internkontrollplaner under 2015 och 2016, vilka har följts upp av nämnden Vår bedömning Av skollagen framgår att varje huvudman inom skolväsendet systematiskt och kontinuerligt ska planera, följa upp och utveckla utbildningen. Sådan planering, uppföljning och utveckling ska även genomföras på förskole- och skolenhetsnivå. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Arbetet ska dokumenteras. Av skolverkets allmänna råd framgår att huvudmannen bör se till att styrning, ledning, organisation och uppföljningssystem stödjer kvalitetsarbetet på såväl huvudmannanivå som enhetsnivå. I råden beskrivs arbetet som en cyklisk process innehållande fyra faser; planera, genomföra, följa upp och analysera. De former som används för uppföljning och analys av utbildningen ska vara ändamålsenliga. Dokumentationen ska ge en samlad bild av utbildningens kvalitet. Utifrån analysen ska huvudmannen och enheterna identifiera utvecklingsområden och besluta om utvecklingsinsatser. 22

294 Vår bedömning är att barn- och utbildningsnämnden har säkerställt ett ändamålsenligt systematiskt kvalitetsarbete på enhets- och huvudmannanivå som i all väsentlighet följer de allmänna rådens fyra faser, men att det behöver stärkas vilket framgår nedan. Vår bedömning är att det systematiska kvalitetsarbetet planeras på ett strukturerat sätt utifrån nämndens mål och antagna riktlinjer. Genom ledningssystemet finns en tydlig koppling till de nationella läroplansmålen som nämnden prioriterat. Det finns enligt vår bedömning också ett systematiskt arbetssätt för skolledare och lärare att upprätta aktiviteter med en koppling till målen. Styrning, ledning, organisation och uppföljningssystem stödjer arbetet på såväl huvudmannanivå som enhetsnivå. Även om det finns en variation mellan hur olika enheter arbetar med att planera och genomföra det systematiska kvalitetsarbetet är vår bedömning att nämnden genom riktlinjerna fastställt tydliga ramar. Det finns även flera forum för kollegialt lärande för rektorer, förskolechefer och lärare. Vår granskning har visat att det finns brister och förbättringsområden vad gäller uppföljning och analys av det systematiska kvalitetsarbetet. Granskningen visar att enheterna inte alltid kan identifiera sig med det som framgår av nämndens övergripande verksamhetsberättelse. Målen som överlämnas till enheterna speglar inte alltid enheternas egna analyser och slutsatser. Vi bedömer vi att det finns behov av en tydligare återkoppling mellan rektorer/förskollärare och förvaltningen kring enheternas verksamhetsberättelser. I annat fall riskerar verksamhetsberättelsen inte uppfylla sin funktion och enheterna inte känna förankring i målens riktning och syfte. Granskningen visar också att det finns brister i analysarbetet på flera nivåer. Flera av enheternas verksamhetsberättelser uppges snarare beskriva verksamheten än att dra slutsatser om hur genomförandet av utbildningen påverkat måluppfyllelsen, vilket rektorerna och förskollärarna är skyldiga att göra enligt Skolverkets allmänna råd. Detta försvårar 23

295 verksamheternas och i förlängningen förvaltningsledningens möjlighet att genomföra de övergripande analyserna. Om analyserna inte drar slutsatser om verksamhetens insatser och dess påverkan av måluppfyllelse är vår bedömning att efterföljande delar av det systematiska kvalitetsarbetet försvåras. Vi bedömer att det behövs utökat stöd för hur uppföljning och analys ska bedrivas för att huvudmannen och enheterna ska kunna identifiera relevanta utvecklingsområden och utvecklingsinsatser. Enligt vår bedömning har barn- och utbildningsnämnden säkerställt att det bedrivs ett systematiskt internkontrollarbete för det systematiska kvalitetsarbetet. Vi ser positivt på att nämnden valt att kontrollera det systematiska kvalitetsarbetet i internkontrollplanen. Nämndens interna kontrollarbete har visat att flera enheter inte efterlever riktlinjerna vad gäller dokumentationen av det systematiska kvalitetsarbetet. Enligt vår bedömning bör nämnden fortsatt följa frågan och säkerställa att riktlinjerna efterlevs av hela organisationen. Granskningen visar att den största utmaningen för att fortsätta utveckla ett systematiskt kvalitetsarbete är omsättningen av lärare och skolledare på enheterna. Det påverkar flera förutsättningar för det systematiska kvalitetsarbetet, bland annat tid, kompetens och ansvar. Trots att vi inte granskat kompetensförsörjningen är det enligt vår bedömning väsentligt att nämnden säkerställer att det finns ett övergripande strategiskt kompetensförsörjningsarbete för de chefer som har rekrytering- och personalansvar. I övrigt har granskningen påvisat att eftersom enheternas läsår inte följer nämndens verksamhetsår kan planering och genomförande bedrivas vid olika tidpunkter. Enligt vår bedömning kan detta riskera att försvåra förutsättningarna för det systematiska kvalitetsarbetet. Vi bedömer att nämnden bör utvärdera och följa upp om det går att hitta lösningar så att enheternas planering och den övergripande planeringsprocessen på ett bättre sätt sammanfaller. 24

296 5. Stickprov Nedan redogör vi för resultatet av stickprovet som vi gjort inom ramen för granskningen Syfte och urval av kriterier samt skolenheter Inom ramen för granskningen har vi genomfört ett stickprov på olika enheters planerings- och uppföljningsdokument. Syftet med stickprovsgranskningen samt urval av enheter framgår av bilaga 4. De kriterier vi har valt ut för att avgränsa stickprovet utifrån Skolverkets allmänna råd är: Planering 1. Förskolechefen respektive rektorn bör ange i planeringen vad utvecklingsinsatserna förväntas leda till Förskolechefen respektive rektorn bör ange i planeringen de förutsättningar som behövs för att genomföra utbildningen och utvecklingsinsatserna 8. Uppföljning 3. Förskolechefen respektive rektorn bör sammanställa enhetens resultat och se till att det finns underlag som visar hur förutsättningar för och genomförandet av utbildningen påverkat måluppfyllelsen 9. De kriterier vi har valt ut för att avgränsa stickprovet utifrån kommunens riktlinjer för det systematiska kvalitetsarbetet är: Planering 4. Aktiviteter planeras utifrån de prioriterade målen. 7 Skolverkets allmänna råd, Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet, s. 36 punkt 6. 8 Skolverkets allmänna råd, Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet, s. 36 punkt 7. 9 Skolverkets allmänna råd, Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet, s. 26 punkt 3. Fokus i denna del ligger på huruvida enheten utarbetat underlag som visar hur genomförandet av utbildningen påverkat måluppfyllelsen. 25

297 5.2. Resultat av stickprovet För att illustrera huruvida enheterna uppfyllt stickprovets kriterier har vi i tabellen nedan angivit tre grader av uppfyllelse: Ja vi bedömer att enheten uppfyller kriteriet. Kan utvecklas vi bedömer att enheten delvis uppfyller kriteriet men hade kunnat utveckla sitt arbete. Nej vi bedömer att enheten inte uppfyller kriteriet. Resultatet visar att enheternas uppfyllelse av kriterierna varierar. Resultatet för det första kriteriet är skiftande. Tre av åtta enheter bedöms uppfylla kriteriet medan resterande fem enheter bedöms kunna utveckla arbetet för att nå högre uppfyllelse. Det andra kriteriet redovisar också en skiftande uppfyllelse. Två av åtta enheter uppfyller kriteriet medan ytterligare fyra enheter bedöms kunna utveckla sitt arbete. De återstående två enheterna bedöms inte uppfylla kriteriet. Resultaten av det tredje kriteriet visar att nästan samtliga enheter bedöms kunna utveckla sitt arbete i denna del. En enhet bedöms inte alls uppfylla kriteriet. Endast en av åtta enheter bedöms helt uppfylla kriteriet. Resultaten av uppfyllelsen för det fjärde kriteriet är överlag positivt. Samtliga enheter utom en bedöms uppfylla kriteriet. Denna enhet bedöms kunna utveckla arbetet i denna del. Stickprovet visar att det överlag finns utvecklingsområden för samtliga verksamheter. Enheterna har främst uppfyllt kriteriet att planera aktiviteter utifrån de prioriterade läroplansmålen. 26

298 Äsperöds Dalabergs Forshäll Stråket- Barn- och Gymnas Komvux Komvux 2 förskola förskola -askolan skolan fritidspro- iesärsko 1 grammet lan Kriterier 1 Kan utv. Ja Kan utv. Ja Ja Kan utv. Kan utv. Kan utv. 2 Kan utv. Ja Kan utv. Ja Kan utv. Nej Nej Kan utv. 3 Kan utv. Kan utv. Kan utv. Kan utv. Kan utv. Nej Kan utv. Ja 4 Ja Ja Ja Ja Ja Ja Kan utv. Ja Tabell 1: Sammanställning av stickprovets resultat 5.3. Vår bedömning Stickprovet visar att samtliga enheter kan utveckla sitt arbete med planering och uppföljning. Vi bedömer att enheterna i dagsläget inte uppfyller samtliga kriterier som studerats inom ramen för Skolverkets allmänna råd. Enligt vår bedömning är det väsentligt att nämnden säkerställer att det finns tillräckligt stöd för enheterna att uppfylla de kriterier som framgår av Skolverkets allmänna råd. 27

299 6. Samlad bedömning Nedan redogörs för vår slutsats, svar på revisionsfrågorna och våra rekommendationer Slutsatser Utifrån granskningens syfte och grunderna för ansvarsprövning är vår sammanfattande bedömning att barn- och utbildningsnämnden har säkerställt ett ändamålsenligt systematiskt kvalitetsarbete på enhets- och huvudmannanivå, men att det behöver stärkas. Vi bedömer att det finns utvecklingsområden avseende efterlevnad av nämndens riktlinjer. Vi bedömer också att analyserna som ska ligga till grund för den fortsatta planeringen inom det systematiska kvalitetsarbetet bör stärkas Bedömning utifrån revisionsfrågorna Revisionsfrågor Har barn- och utbildningsnämnden säkerställt ett ändamålsenligt systematiskt kvalitetsarbete på både nämnds- och enhetsnivå? Har barn- och utbildningsnämnden fastställt tydliga målsättningar för Bedömning Nämnden har enligt vår bedömning säkerställt ett systematiskt kvalitetsarbete på både nämnds- och enhetsnivå. Utifrån lagstiftningens bestämmelser planeras, genomförs, följs upp och analyseras det systematiska kvalitetsarbetet. Stickprovet visar att det finns utvecklingsområden i arbetet för samtliga enheter. Vidare har det framkommit att det finns brister vad avser enheternas uppföljning- och analysarbete. Vi bedömer att detta bör utvecklas för att nämndens modell för det systematiska kvalitetsarbetet ska få genomslag i samtliga delar. Nämnden har utarbetat mål för verksamheterna och enheterna. Kommunfullmäktiges mål bryts ned av nämnden i strategier och uppdrag genom 28

300 resultat inom skolan och följs detta upp på ett tillfredställande sätt? Finns rutiner och riktlinjer som styr skolans systematiska kvalitetsarbete? Hur är skolans kvalitetsarbete organiserat och dokumenterat? styrkort. Läroplansmålen prioriteras av nämnden efter förslag från verksamheterna och bryts ned av verksamhetschefer samt rektorer. Uppföljning sker genom framtagande av verksamhetsberättelser på enhets- och huvudmannanivå. Löpande uppföljning sker i enlighet med nämndens årshjul då verksamhetschefer avlägger rapporter. Granskningen visar att uppföljningen sker på ett tillfredsställande vis men att det finns vissa brister. Somliga enheter känner inte igen sig i övergripande verksamhetsberättelser och det återkopplas inte heller till rektorerna kring det som de har skrivit. Vidare finns det olikheter i enheternas och huvudmannens planeringsprocess som upplevs vara besvärliga. Vi bedömer att målsättningarna är tydliga men att planeringsprocessen kan utvecklas och återkoppling till enheterna bör ske. Det finns riktlinjer rörande det systematiska kvalitetsarbetet. De fastställer anvisningar inom samtliga av det systematiska kvalitetsarbetets delar i enlighet med Skolverkets allmänna råd. Vi bedömer att riktlinjerna skapar tydliga ramar för det systematiska kvalitetsarbetet. Skolans kvalitetsarbete är organiserat på två nivåer; huvudmannanivån och enhetsnivån. Huvudmännen består av förvaltning och verksamheter. Utifrån lagstiftningen planerar, genomför, följer upp och analyserar respektive enhet sitt eget systematiska kvalitetsarbete. Detta sker även på huvudmannanivå, främst vad avser planering, uppföljning och analys. Dokumentation sker i kommunens ledningssystem Stratsys. 29

301 Granskningen visar dock att dokumentationens kvalitét är skiftande bland enheterna. Finns det målsättningar kring styrning och uppföljning av resultat på samtliga nivåer i organisationen? Hur analyseras skolans resultat och måluppfyllelse samt hur följs det upp? Det finns målsättningar kring styrning och uppföljning av resultat på samtliga nivåer. Enheterna kan sätta egna mål, mått och aktiviteter. Verksamhetscheferna bryter ned nämndens mål i verksamhetsmål och för dem vidare i organisationen. Nämnden beslutar om de övergripande strategierna och uppdragen, både avseende det kommunala uppdraget och de prioriterade läroplansmålen. Vi bedömer att styrningen och uppföljningen genomsyrar samtliga nivåer i organisationen. Skolans resultat analyseras i verksamhetsberättelserna. Där sker också den mest omfattande uppföljningen. Verksamhetsberättelsen skapas genom den rapportering enheter och verksamheter gör i kommunens ledningssystem Stratsys. Uppföljning sker också i enlighet med nämndens årshjul. Granskningen visar att det finns brister i analysarbetet. Vi bedömer att ett utökat stöd för uppföljning- och analysarbetet behövs. På vilket sätt och med vilken frekvens görs uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet inom skolan? Hur och med vilken frekvens sker Uppföljning sker främst genom verksamhetsberättelserna som upprättas årligen. Utöver detta följer enheterna löpande upp sina aktiviteter och mål. Uppföljning sker också inom ramen för internkontrollen, vari det systematiska kvalitetsarbetet ingått under 2015 och Återrapportering sker årsvis, tertialvis och månadsvis. Årlig återrapport sker genom 30

302 återrapportering av skolans systematiska kvalitetsarbete till nämnden? Vilken process finns för att säkerställa att avvikelser i det systematiska kvalitetsarbetet åtgärdas? verksamhetsberättelserna. Den tertialvisa återrapporteringen sker i rapporter vari måluppfyllelsen redovisas. Utöver detta har nämndens utarbetat ett årshjul som fastställer att månadsvis återrapportering av särskilda områden ska ske. Delar av det systematiska kvalitetsarbetet har varit en del av kommunens internkontrollplan under läsåret 2014/2015 och 2015/2016. Utredningar har utgjort metoder för kontroll av området. Granskningen påvisar inga andra processer som syftar till att upptäcka avvikelser utifall det systematiska kvalitetsarbetet inte upptas som en del av internkontrollarbetet Identifierade förbättringsområden och rekommendationer Under granskningen har vi identifierat vissa förbättringsområden och våra rekommendationer framgår nedan: Barn- och utbildningsnämnden bör tillförsäkra att enheterna och verksamheterna från förvaltningen får återkoppling på sina verksamhetsberättelser. Barn- och utbildningsnämnden bör säkerställa att det finns tillräckligt stöd för hur förvaltningen och enheterna ska bedriva ett ändamålsenligt uppföljnings- och analysarbete. Barn- och utbildningsnämnden bör se över om enheternas planering tydligare kan sammanfalla med nämndens övergripande planeringsprocess. Barn- och utbildningsnämnden bör säkerställa att det finns ett övergripande strategiskt kompetensförsörjningsarbete. Barn- och utbildningsnämnden bör säkerställa att enheterna följer de bestämmelser kring dokumentation som framgår av riktlinjerna. 31

303 Göteborg den 15 februari 2017 Edvin Bahtanovic Verksamhetsrevisor Ernst & Young AB Kristoffer Filipsson Verksamhetsrevisor Ernst & Young AB Mikaela Bengtsson Certifierad kommunal yrkesrevisor Kvalitetssäkrare Ernst & Young AB 32

304 Bilaga 1: Bakgrund Kommunrevisorerna i Uddevalla kommun har beslutat att avropa en granskning av det systematiska kvalitetsarbetet inom skolan. Enligt kommunallagen ansvarar nämnderna för att tillse att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har beslutat samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Varje huvudman, rektor och förskolechef har ett ansvar att systematiskt planera, följa upp och analysera resultaten i förhållande till nationella mål, krav och riktlinjer. Detta ska vara underlag för insatser så att verksamheten kan utvecklas och nå uppsatta mål och resultat. Av skollagen framgår också att en viktig del av kvalitetsarbetet på enhetsnivå är att det bedrivs tillsammans med personal, barn och elever samt vårdnadshavare. Det måste därför finnas organisation och resurser som underlättar utvecklingsarbetet både på huvudmannanivå och på enhetsnivå. Arbetet med systematiskt kvalitetsarbete är kopplat till olika ansvarsnivåer och berör både huvudmän, rektorer, förskolechefer, lärare och förskolepedagoger. Att arbetet är fördelat på flera aktörer ställer krav på organisation och styrning. I kommunallagens (KL) 9 kap 9 anges bland annat att revisorerna ska pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig. I God revisionssed i kommunal verksamhet framgår de grunder som revisorerna använder när de bedömer ansvarstagande i styrelser och nämnder. Ansvarsgrunder som är relevanta i denna granskning är bland annat risken för bristande styrning, ledning, uppföljning och kontroll. 33

305 Bilaga 2: Revisionskriterier Kommunallagen Enligt 6 kap 7 kommunallagen har nämnderna ansvar för att var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som kommunfullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Likaså ska nämnderna se till att den interna kontrollen är tillräcklig och att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredställande sätt. Skollagen I 4 kap. 2-8 framgår att varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som ska genomföras på huvudmannanivå ska ske även på förskole-och skolenhetsnivå. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs i enlighet med dessa bestämmelser. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas. Skolverkets allmänna råd om systematiskt kvalitetsarbete i skolväsendet Skolverkets allmänna råd för systematiskt kvalitetsarbete följer av skollagen. Sammanfattningsvis så handlar råden om att skapa rutiner för hur kvalitetsarbetet ska bedrivas på huvudmannanivå och enhetsnivå. Praktiskt föreslår därför skolverket att system för styrning, ledning, organisation och uppföljningssystem stödjer kvalitetsarbetet på såväl 34

306 huvudmannanivå som enhetsnivå. Vidare förslår skolverket att förskolechefer, rektorer och annan berörd personal kan använda ändamålsenliga former för uppföljning och analys av utbildningen. Det bör åligga förskolechef respektive rektor att skapa rutiner för hur kvalitetsarbetet skall bedrivas och se till att styrning, ledning, organisation och uppföljningssystem stödjer enhetens kvalitetsarbete. Förskolechef och rektor bör även säkerställa att personalen på enheten kan använda ändamålsenliga former för uppföljning och analys av utbildningen. Skolverket rekommenderar även att förskolechef eller rektor tillsammans med personalen bör ta fram rutiner som anger hur barnen ska ges möjlighet att delta i, respektive hur eleverna ska kunna medverka i kvalitetsarbetet. 35

307 Bilaga 3: Källförteckning Intervjuförteckning Förvaltningschef, skolutvecklare och utredare. Verksamhetschefer för förskola, grundskola, gymnasiet och vuxenutbildningen Urval av förskolechefer och rektorer för förskola, grundskola, gymnasiet och vuxenutbildningen. Dokumentförteckning Förstudie skolans systematiska kvalitetsarbete Lathund Stratsys Mål, system och kunskapsmatris för vuxenutbildningar Buss och Fordon Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete beslut BUN 14/08/21 Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete beslut BUN 14/08/21 Bilaga Rutin Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete beslut BUN 14/08/21 Bilaga Årshjul Skolverket - systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet Styrkort barn- och utbildningsnämnden Styrkort Förskola Styrkort Förskola: Uppföljning av aktiviteter Styrkort Grundskola Styrkort Grundskola: Uppföljning av aktiviteter Styrkort Gymnasiet Styrkort Gymnasiet: Uppföljning av aktiviteter Styrkort Komvux Styrkort Komvux: Uppföljning av aktiviteter Verksamhetsberättelse barn- och utbildningsnämnden 2015 Verksamhetsplan barn- och utbildningsnämnden

308 Vuxenutbildning Uddevalla systematiskt kvalitetsarbete Årshjul barn- och utbildningsnämnden 2016 Årshjul SKA och VUV Verksamhetsberättelser Verksamhetsberättelse Balladens förskola Verksamhetsberättelse Barn och fritidsprogrammet Verksamhetsberättelse Estetiska programmet Verksamhetsberättelse Fordons- och transportprogrammet Verksamhetsberättelse Forshalla förskola Verksamhetsberättelse Forshallaskolan F-6 Verksamhetsberättelse Förskola Verksamhetsberättelse Grundskola & Fritidshem Verksamhetsberättelse Gymnasieskola Verksamhetsberättelse Hönsebergets förskola Verksamhetsberättelse Komvux 1 Verksamhetsberättelse Komvux 2 Verksamhetsberättelse Norgårdenskolan 7-9 Verksamhetsberättelse Pedagogisk omsorg Verksamhetsberättelse Ramnerödsskolan 7-9 Verksamhetsberättelse Sandersdalsskolan F-6 Verksamhetsberättelse Vuxenutbildning Verksamhetsberättelse Vård- och omsorgsprogrammet Stickprov Granskning av tio enheters planeringsdokument från 2015 Granskning av tio enheters uppföljningsdokument från

309 Bilaga 4: Stickprov Syftet med stickprovsgranskningen är granska enheternas planering och uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet utifrån lagkrav och Skolverkets allmänna råd om systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet. Stickprovsgranskningen syftar vidare till att granska efterlevnad av kommunens styrdokument och stöd för det systematiska kvalitetsarbetet. Sammanlagt har vi tittat på två enheter per skolform. Urvalet av enheter och program har utgått från de förskolechefer och rektorer vi har träffat under intervjutillfället. De presenteras nedan. Förskolor Grundskolor Gymnasieskolan Vuxenskolor Äsperöds förskola Dalabergs förskola Forshällaskolan Stråketskolan (Grundsärskola) Barn- och fritidsprogrammet Gymnasiesärskolan Komvux yrkesutbildningar Komvux allmänna utbildningar Granskningen av planeringsdokument sker direkt i kommunens ledningssystem Stratsys. Detta beror på att information i planeringsfasen är mest omfattande där. Vad avser uppföljningsdokument så har utdrag gjorts ur systemet som sammanställts i en rapport. Rapporten påvisar uppföljningen av aktiviteterna som är kopplade till de olika läroplansmålen. Stickprovet avser planering och uppföljning inför läsåret 2015/2016. Kriterierna för vad som ska granskas i planerings- och uppföljningsdokument utgår från Skolverkets allmänna råd om vad förskolechefer respektive rektorer bör göra inom ramen för planering och 38

310 uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet. Eftersom de allmänna råden är en vidareutveckling av lagstiftningens intentioner och kommunens mål är hämtade ur läroplansmålen förankras stickprovet i lagstiftningens krav. Utöver detta kommer efterlevnaden av kommunens riktlinjer för det systematiska kvalitetsarbetet studeras. Kriterierna framgår av avsnitt 5.1 ovan. De kriterier vi har valt ut för att avgränsa stickprovet utifrån Skolverkets allmänna råd: Planering 5. Förskolechefen respektive rektorn bör ange i planeringen vad utvecklingsinsatserna förväntas leda till Förskolechefen respektive rektorn bör ange i planeringen de förutsättningar som behövs för att genomföra utbildningen och utvecklingsinsatserna 11. Uppföljning 7. Förskolechefen respektive rektorn bör sammanställa enhetens resultat och se till att det finns underlag som visar hur förutsättningar för och genomförandet av utbildningen påverkat måluppfyllelsen 12. De kriterier vi har valt ut för att avgränsa stickprovet utifrån kommunens riktlinjer för det systematiska kvalitetsarbetet: Planering 8. Aktiviteter planeras utifrån de prioriterade målen. 10 Skolverkets allmänna råd, Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet, s. 36 punkt Skolverkets allmänna råd, Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet, s. 36 punkt Skolverkets allmänna råd, Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet, s. 26 punkt 3. Fokus i denna del ligger på huruvida enheten utarbetat underlag som visar hur genomförandet av utbildningen påverkat måluppfyllelsen. 39

311 Bilaga 5: Riktlinjer för det systematiska kvalitetsarbetet Planering Enhetsnivå Verksamhetsberättelsen är det dokument som är mest centralt för enheternas planering. Av riktlinjerna framgår att planeringen av prioriterade mål och aktiviteter för det innevarande läsåret fastställs i verksamhetsberättelsen. Den ska vara färdig senast den 30 september och målen läggs därefter in i Stratsys. Utifrån de prioriterade målen planerar förskolechefer och rektorer för de aktiviteter som ska bidra till måluppfyllelsen. Enhetscheferna kan under året kontinuerligt lägga till nya aktiviteter eller avsluta redan pågående sådana. Huvudmannanivå De prioriterade mål och aktiviteter som framgår av verksamhetsberättelserna inför kommande läsår behandlas av nämnden i februari. De mål som nämnden har beslutat om läggs därefter in i ledningssystemet. Dessa mål ska ligga till grund inför enheternas planering av det nya läsåret. Genomföra Genomförandet av aktiviteter sker på enhets- och verksamhetsnivå. I riktlinjerna framgår det att det är av vikt att utvecklingsarbetet drivs kontinuerligt och att verksamheten utförs utifrån den tidigare planeringen. Följa upp Riktlinjerna lägger vikten vid kontinuerlig uppföljning. Detta innebär att fortlöpande samla in saklig information om verksamhetens förutsättningar, genomförande och resultat. Både kvantitativ och kvalitativ information är av vikt. Det är också en förutsättning för ett fullgott underlag inför analys och 40

312 bedömning. Utöver den kontinuerliga uppföljningen finns särskilda tillfällen då huvudmannen följer upp specifika områden enligt ett årshjul. Enhetsnivå Enheterna följer löpande upp sina aktiviteter under läsåret. Uppföljning av de prioriterade läroplansmålen sker en gång om året i samband med utformningen av verksamhetsberättelsen. Verksamhetschefsnivå Verksamhetscheferna följer löpande upp aktiviteter under läsåret. Uppföljning av de prioriterade läroplansmålen sker en gång om året i samband med utformningen av verksamhetsberättelsen. Huvudmannanivå Uppföljning av prioriterade mål, mått och aktiviteter sker i februari i samband med verksamhetsberättelsen. Analysera Riktlinjerna fastställer att utvecklandet av utbildningen är en ständigt pågående process som tar sin utgångspunkt i analys. Analysen ska göras kontinuerligt i det dagliga arbetet men också i arbetet med verksamhetsberättelsen. Enheternas verksamhetsberättelser samt uppföljning av aktiviteter utgör underlag för verksamhetschefernas berättelser. De i sin tur utgör underlag för huvudmannens verksamhetsberättelse. 41

313 Handläggare Förvaltningssekreterare Ann i ca Å berg Telefon annica.aberg@uddevalla.se Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 1(1) Dnr KS 2017/00329 c3) Granskning av målstyrning för god ekonomisk hushållning, revisionsrap port Sammanfattning På uppdrag av revisorerna i Uddevalla kommun har PwC granskat om kommunen har en ändamålsenlig målstyrning för att nå god ekonomisk hushållning. Granskningen visar att det i allt väsentligt finns en ändamålsenlig målstyrning som grund till god ekonomisk hushållning. Revisorerna kan i rapporten konstatera några möjliga förändringar. Kopplingen mellan fullmäktiges övergripande mål, prioriterade områden och mått anses kunna förtydligas samt anvisningarna för arbetet med verksamhetsplanerna. Enligt reglemente för revisorerna 24 står att de sakkunnigas rapporter tillställs kommunfullmäktige så snart en granskning är avslutad, för kännedom och debatt. Beslut i sakfrågan kan kommunfullmäktige fatta först när ärendet är berett av berörd nämnd/styrelse och när nämndens svar redovisas. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Granskning av malstyrning för god ekonomisk hushållning, revisionsrapport. Följebrev till granskning av målstyrning för god ekonomisk hushållning. Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att notera informationen till protokollet. ~ Peter Larss1hn Kommundirektör C1ica ~ Förvaltningssekreterare

314 Kommunens revisorer Till: Kommunfullmäktige, Kommunstyrelsen, Barn- och utbildningsnämnden och Socialnämnden Granskning av målstyrning för god ekonomisk hushållning På uppdrag av revisorerna i Uddevalla kommun har PwC granskat om kommunen har en ändamålsenlig målstyrning för att nå god ekonomisk hushållning. Granskningen visar, att det i allt väsentligt finns en ändamålsenlig målstyrning som grund till god ekonomisk hushållning. De granskade nämnderna arbetar likvärdigt med målstyrningen och har på senare år gett första linjens chefer möjlighet att fokusera på målarbetet och låtit mellancheferna ansvara för återrapportering, vilket upplevs som positivt. Under granskningen har vi kunnat konstatera flera möjliga förändringar. Dessa rör utformningen av själva styrkedjan, där kopplingen mellan fullmäktiges övergripande mål, prioriterade områden och mått kan förtydligas. Ett annat område som kan förändras är att förtydliga anvisningarna för arbetet med verksamhetsplanerna, där internbudgeten ska fördelas över fullmäktiges prioriterade områden. Det bör också säkerställas att enhetscheferna får ett tydligare stöd i ekonomiuppföljningen. Granskningsrapporten innehåller iakttagelser och rekommendationer och översänds med önskemål att senast den 15 september 2017 erhålla ett svar på vilka åtgärder som kommunstyrelsen, barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden ämnar vidta med anledning av de bedömningar och rekommendationer som redovisas i rapporten. Svar önskas elektroniskt till kommunrevisionens ordförande, thomas.ottosson@uddevalla.se. Uddevalla den 15 maj 2017 Thomas Ottosson Ordförande Mauritz Eliasson Vice ordförande

315 Revisionsrapport Granskning av målstyrning Lars Näsström Projektledare Uddevalla kommuns revisorer Emil Biström Revisionskonsult Remmi Gimborn Revisionskonsult December 2016

316 Granskning av målstyrning Innehåll Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte och Revisionsfråga Kontrollmål Avgränsning Metod Iakttagelser och bedömningar Det finns en tydlig styrkedja från fullmäktige till nämnderna, styrkedjan är känd och implementerad Iakttagelser Bedömning Kommunstyrelsen utfärdar tydliga direktiv för planerings- och budgetarbete inom kommunens olika verksamheter och inte minst tolkningen av fullmäktiges övergripande mål Iakttagelser Bedömning Nämnderna har angivit verksamhetsmål och finansiella mål samt utformat nyckeltal för att kunna mäta måluppfyllelsen Iakttagelser Bedömning Nämnderna följer upp och utvärderar verksamheternas resultat i förhållande till beslutade kvalitetskriterier och ekonomiska ramar Iakttagelser Bedömning Det sker återrapportering till respektive nämnd Iakttagelser Bedömning Det sker återrapportering till kommunstyrelsen som slutligen rapporterar till fullmäktige Iakttagelser Bedömning Bilagor 19 Genomgång av barn och utbildningsnämndens protokoll Granskning av socialnämndens protokoll December av 22 Revisorerna i Uddevalla kommun PwC

317 Granskning av målstyrning Sammanfattande bedömning På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Uddevalla kommun har PwC fått i uppdrag att genomföra en revisionsgranskning av målstyrningen. Revisionsgranskningen syftar till att besvara följande revisionsfråga: Har kommunen en ändamålsenlig målstyrning som grund till god ekonomisk hushållning? Vår samlade bedömning är det i allt väsentligt finns en ändamålsenlig målstyrning som grund till god ekonomisk hushållning. Under granskningen har vi kunnat konstatera att styrmodellen i Uddevalla kommun har varit varaktig, vilket också speglar sig i enkätresultaten och vid intervjuerna. Vi kan konstatera att det finns tydliga anvisningar och instruktioner för arbetet med mål- och budget där nämnderna ska specificera hur medlen används utifrån fullmäktiges prioriterade områden. De granskade nämnderna arbetar med målstyrningen på ett likvärdigt sätt och har på senare år minskat kraven på återrapportering för första linjens chefer, vilket har upplevts som mycket positivt. Uppföljning görs av nämnderna och verksamheterna i enlighet med kommunens styrmodell och det sker återrapportering till nämnderna och fullmäktige. Vi grundar vår bedömning ovan på utvärderingen av granskningens kontrollmål enligt nedan. Kontrollmål Det finns en tydlig styrkedja från fullmäktige till nämnderna, styrkedjan är känd och implementerad Kommunstyrelsen utfärdar tydliga direktiv för planerings- och budgetarbete Styrelsen och nämnderna har angivit verksamhetsmål och finansiella mål samt utformat nyckeltal Kommunstyrelsen och nämnderna följer upp och utvärderar verksamheternas resultat Det sker återrapportering till respektive nämnd Det sker återrapportering till kommunstyrelsen som slutligen rapporterar till fullmäktige. Bedömning Uppfyllt Delvis uppfyllt Delvis uppfyllt Uppfyllt Uppfyllt Uppfyllt Rekommendationer Utifrån granskningens resultat lämnar vi följande rekommendationer: Kommunstyrelsen och nämnderna bör säkerställa att de mått som används för att mäta utfallet avseende fullmäktiges övergripande mål och prioriterade områden speglar det man vill uppnå. December av 22 Revisorerna i Uddevalla kommun PwC

318 Granskning av målstyrning Kommunstyrelsen bör säkerställa att nämnderna ges tydligare anvisning för fördelning av internbudgeten kopplat till fullmäktiges prioriterade områden. Det bör också säkerställas att enhetscheferna får ett tydligare stöd i ekonomiuppföljningen. Under granskningen har vi även sett ett antal förbättringsmöjligheter som inte fullt ut har en koppling till kontrollmålen i granskningen, men som vi bedömer är viktiga för nämnderna att beakta och arbeta vidare med: Vi bedömer även att målsättningen i vissa mått 100 % - inte skickar helt rätt styrsignaler till verksamheterna. Måtten bör i största möjliga mån vara kortsiktiga och realistiska att uppnå för att bli accepterade i verksamheten, här bör en progression i måtten finnas. Vi ser signaler på att verksamheternas chefer behöver bättre stöd i den ekonomiska uppföljningen, vilket är något som även kan förbättra ekonomistyrningen inom nämnderna. Vi kan konstatera att förvaltningarnas chefer inte vet hur deras uppföljning används av nämnden, detta är något som kan tydliggöras. Vi kan konstatera att Uddevalla kommun har ett gott exempel på en sammanfattad och tydlig delårsrapport. Vi ser dock mindre förbättringsmöjligheter i redovisningen av måluppfyllelsen, genom att öka transparensen i vad prognoserna/bedömningarna grundar sig på. Vi ser även möjligheten att tydliggöra styrkedjan i årsredovisningen från övergripande mål till måtten i redovisningen av kommunfullmäktiges styrkort. December av 22 Revisorerna i Uddevalla kommun PwC

319 Granskning av målstyrning 1. Inledning 1.1. Bakgrund PwC har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Uddevalla kommun genomfört en revisionsgranskning av målstyrningen i Uddevalla kommun. I kommunallagen stadgas att det i budgeten skall finnas mål för verksamheten som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Mål skall användas annars är de meningslösa. Framgångsfaktorer för möjlighet att nå uppsatta mål är att de bryts ner och görs kända i organisationen. För god måluppfyllelse krävs att målen är kända, accepterade och arbetas med ända ut hos de enskilda medarbetarna. Det är de som dagligen möter kommunens brukare och medborgare på olika sätt. Att styrkedjan fungerar hela vägen från kommunfullmäktige och kommunstyrelse till förvaltningsorganisationens chefer på olika nivåer och slutligen till enskilda medarbetare är således avgörande för hur man kommer att lyckas med sina målsättningar. Bakgrunden till granskningen är att revisorerna i sin riskbedömning bedömt målstyrningen som ett angeläget område att granska Syfte och Revisionsfråga Syftet med granskningen är att identifiera hur målstyrningsprocessen ser ut och bedöma om det sker ett ändamålsenligt arbete. Det är viktigt att processen för målstyrning är känd och tillämpad i verksamheterna, dvs. att det finns en efterlevnad och acceptans. Granskningen ska besvara följande revisionsfråga: Har kommunen en ändamålsenlig målstyrning som grund till god ekonomisk hushållning? 1.3. Kontrollmål Den övergripande revisionsfrågan ska besvaras utifrån följande kontrollmål: Det finns en tydlig styrkedja från fullmäktige till nämnderna, styrkedjan är känd och implementerad. Kommunstyrelsen utfärdar tydliga direktiv för planerings- och budgetarbete inom kommunens olika verksamheter och inte minst tolkningen av fullmäktiges övergripande mål. Nämnderna har angivit verksamhetsmål och finansiella mål samt utformat nyckeltal för att kunna mäta måluppfyllelsen. Nämnderna följer upp och utvärderar verksamheternas resultat i förhållande till beslutade kvalitetskriterier och ekonomiska ramar. Det sker återrapportering till respektive nämnd. Det sker återrapportering till kommunstyrelsen som slutligen rapporterar till fullmäktige. December av 22 Revisorerna i Uddevalla kommun PwC

320 Granskning av målstyrning 1.4. Avgränsning Granskningen avgränsas till barn- och utbildningsnämnden samt socialnämnden avseende de intervjuer som genomförts med representanter från politik- och tjänstemannaledning. Enkäten har gått ut till samtliga ordinarie nämndsledamöter och chefer inom utvalda nämnder och förvaltningar. Granskningen avser 2015 för antagna dokument och arbetet under Metod Denna revisionsgranskning har genomförts genom att inhämta information från styrande dokument och underlag från förvaltningarna som rör målstyrning, så som uppföljningar i tertialrapport, genomgång av nämndens protokoll m.m. För att få en uppfattning av hur målstyrningen upplevs fungera i praktiken har en enkät skickats ut till nämnderna och samtliga chefer inom berörda förvaltningar (ca 182 personer och 136 svar). Svarsfrekvensen på enkäten blev 74,7 procent. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med nämndernas presidium, förvaltningschefer från båda förvaltningar, verksamhetschefer, enhetschefer, rektorer, förskolechef, kvalitetsutvecklare, utredare och HR-representanter för att komplettera resultaten av enkätundersökningen. Totalt genomfördes fyra gruppintervjuer inom respektive nämnd. Rapporten har sakgranskats av de personer som intervjuats i samband med granskningen. December av 22 Revisorerna i Uddevalla kommun PwC

321 Granskning av målstyrning 2. Iakttagelser och bedömningar I avsnittet presenteras de iakttagelser som gjorts under granskningen kopplat till respektive kontrollområde. Kontrollområdena är grunden för våra bedömningar och för att besvara revisionsfrågan Det finns en tydlig styrkedja från fullmäktige till nämnderna, styrkedjan är känd och implementerad Iakttagelser Enkätresultat Strax över 30 % anser att styrkedjan är tydlig (26.2 %) eller mycket tydlig (6.2 %). Strax över 30 % anser att styrkedjan är otydlig (26.2 %) eller mycket otydlig (6.2 %) % anser att styrkedjan varken är tydlig eller otydlig. Ingen större skillnad mellan svaren nämnderna emellan. Linjecheferna inom socialförvaltningen anser styrkedjan som mindre implementerad än linjecheferna inom barn- och utbildning. Strax under 30 % instämmer (26.2 %) eller instämmer helt (4.6 %) i att styrkedjan som helhet är implementerad i hela organisationen. Över 35 % anser att styrkedjan inte är implementerad. Respondenterna inom barn- och utbildning anser att styrkedjan är bättre implementerad än respondenterna inom socialnämnden. Dokumentstudier Visionen för Uddevalla kommun är hjärtat i Bohuslän liv, lust och läge ger livskvalitet. Liv I Uddevalla ska alla känna sig välkomna mångfald och tolerans stimulerar utveckling. Uddevalla kommun ska vara det naturliga valet för ett gott liv. Lust Uddevallas medborgare mår bra, är stolta, har framtidstro och stor lust att utveckla sig själva och sin omgivning. Här finns mötesplatser som inspirerar och utvecklar den kreativa förmågan. Läge Uddevalla är en del av tillväxtregionerna Oslo och Göteborg. Växtkraften i kommunen är stark tack vare det attraktiva läget i hjärtat av Bohuslän och den unika kombinationen av hav, fjäll och fjord. Visionen konkretiseras i kommunens strategiska plan. I den strategiska planen finns tre utvecklingsperspektiv medborgare, medarbetare och ekonomi. Utvecklingsperspektiven är den politiska majoritetens styrande politiska plattform. Inom varje utvecklingsperspektiv finns det övergripande mål som beskriver de resultat eller önskade lägen som är viktigast för kommunen att nå: En social, ekologisk och ekonomisk hållbar samhällsutveckling för medborgarna Medarbetarna mår väl, är delaktiga och känner stolthet över att utveckla Uddevalla kommun Medborgarna känner förtroende för hur kommunens resurser används December av 22 Revisorerna i Uddevalla kommun PwC

322 Granskning av målstyrning Inom varje övergripande mål finns det prioriterade områden och detta är den politiska majoritetens beskrivning om vad som ska uppnås under den kommande mandatperioden. Några exempel på prioriterade områden är: En jämlik skola för alla, genom till exempel livslångt lärande och god utbildning Förebyggande arbete, genom till exempel omsorg, integration och folkhälsa Resurseffektivitet, genom till exempel kvalitet i verksamheterna, ekonomi i balans och prioritering och analys Utifrån den strategiska planen tar förvaltningarna fram förslag till verksamhetsplan för respektive nämnd. I verksamhetsplanerna framgår nämndernas styrkort och de uppdrag nämnderna fått av fullmäktige samt de uppdrag nämnden ger sin förvaltning. Kopplat till de prioriterade områdena antar fullmäktige även mått. Måtten anger den politiska majoritetens ambitionsnivå, enligt den strategiska planen. Barn- och utbildningsnämnden Inom barn- och utbildningsnämnden konkretiseras fullmäktiges uppdrag. Nämnden har även tagit fram egna uppdrag till förvaltningen. Barn- och utbildningsnämnden har utöver de prioriterade områdena fått ett antal uppdrag att genomföra av fullmäktige under flerårsplanens giltighetstid : Att under 2016 skapa sysselsättning för ungdomar Att under 2016 utöka elevhälsan Att under 2016 skapa fler förskoleplatser för att minska barnantalet i det största grupperna Att under 2016 tillsätta fler speciallärare och specialpedagoger Utöver ovanstående har kommunfullmäktige gett utbildningsnämnden följande uppdrag: Barn- och utbildningsnämnden ska utifrån ungdomsplanen stärka barns och elevers inflytande och delaktighet I barn- och utbildningsnämndens budget och verksamhetsplan framgår även satsningar i budget på kvalitetsförbättringar, dessa rör bl.a. en satsning på läsförståelse och stärkt elevhälsa, mindre barngrupper och ökad personaltäthet i förskolan, att klimatsmart mat ska öka och satsningar på vuxenutbildningen som tillsammans med förväntade statsbidrag ska ge verksamheten stabila ekonomiska förutsättningar. Slutligen har barn- och utbildningsnämnden föreslagit målsättningar för de 25 mått som fullmäktige antagit, de berör bl.a.: Genomsnittligt betygspoäng åk 6 och 9 för pojkar och flickor Genomsnittligt betygspoäng, gymnasieskola Elevers nöjdhet med grundskolan/grundsärskolan och gymnasieskolan/gymnasiesärskolan Andelen behöriga till något nationellt program på gymnasiet (målvärde 100 %) December av 22 Revisorerna i Uddevalla kommun PwC

323 Granskning av målstyrning Socialnämnden Socialnämnden lyfter i verksamhetsplanen nämndens bidrag till visionen med utgångspunkt från nämndens strategier, uppdrag och mått som ska komplettera och stödja de övergripande delarna. Utöver den strategiska planen ska ett särskilt fokus riktas mot arbetsmarknadsåtgärder, integration och medborgardialog framgår det i verksamhetsplanen. Det lyfts även att nulägesanalyser genomförs i verksamheterna och att resultatet av analysen och framför allt uppdragen, först kommer redovisas i årsredovisningen. Det betonas att nuläges- och omvärldsanalysen därefter utgör en grund inför revidering/komplettering av styrkortet. Socialnämnden har i sitt styrkort angett åtta strategier: (A) Ha ett förebyggande perspektiv i all verksamhet (B) Utveckla verksamheten genom brukarens delaktighet och inflytande (C) Ha överskridande samverkan för att ge jämlikt stöd, vård och omsorg till brukaren med kvalitet (D) Vara en attraktiv arbetsgivare för att kunna attrahera, motivera, utveckla och behålla personal med rätt kompetens (E) Arbeta långsiktigt med personal- och kompetensförsörjning för att tillgodose befintliga och framtida behov (F) Se över verksamheternas processer för att effektivt använda befintliga resurser och möta framtida behov (G) Ha en gemensam planering för olika boenden och boendeformer (H) Stödja proaktivt arbete och innovativa lösningar genom ett systematiskt förbättringsarbete i verksamhetens dagliga arbete Socialnämnden har fått följande uppdrag från fullmäktige i flerårsplanerna (nämnden har även gett förvaltningen ett antal uppdrag se avsnitt 2.4.2): Samtliga nämnder har fått i uppdrag att under 2016 skapa sysselsättning för ungdomar Att under 2016 öka personaltätheten inom äldreomsorgen Att under 2016 skapa fler platser inom äldreomsorgen Att under 2016 generera satsningar på förebyggande och ingripande verksamheter med fältassistenter och socialsekreterare Vidareutveckla daglig verksamhet inom LSS med bland annat ökad bredd i utbudet Socialnämnden har valt att komplettera fullmäktiges mått med egna mått, de berör bl.a. sjukfrånvaro (D), budgetföljsamhet (F), efterfrågan på olika boendeplatser (G), väntetid på boendeplatser inom äldreomsorgen (G) samt antalet betaldagar inom äldreomsorgen (G). Bland socialnämndens mått tydliggörs även kopplingen till de olika strategierna. Fullmäktige har fördelat 13 mått på socialnämnden, några exempel följer nedan: Brukarnas nöjdhet med särskilt boende/hemtjänst Boendesegregationen ska minska i kommunen Sjukfrånvaron bland Uddevalla kommuns medarbetare ska minska Kvalitetsaspekter inom LSS grupp- och serviceboende December av 22 Revisorerna i Uddevalla kommun PwC

324 Granskning av målstyrning Intervjuer Vid intervjuerna bekräftades inte helt resultaten från enkätstudien, en majoritet av de intervjuade har kännedom av styrkedjan från fullmäktiges övergripande mål, prioriterade områden till fullmäktiges och nämndens uppdrag och aktiviteter kopplade därtill. De intervjuade upplevde även att styrkedjan är implementerad till nämndnivå. Vid intervjuerna med representanter från respektive nämnd framkom det att det pågått ett utvecklingsarbete där den statliga respektive kommunala styrningen har tydliggjorts. Inom barn- och utbildning innebär det att styrkedjan går ner till verksamhetscheferna som i sin tur ger sina rektorer/förskolechefer uppdrag/aktiviteter att genomföra. För att göra respektive skolenhet mer delaktig i sitt målarbete ger dem förslag på viktiga läroplansmål som ska prioriteras. Rektorerna jobbar mot de utvalda läroplansmålen på respektive skola och deras mål, aktiviteter och uppföljning utgör en del av det systematiska kvalitetsarbetet. Det uppgavs vid intervjuerna att detta har lett till att den kommunala styrningen uppfattas som mer relevant Bedömning Utifrån genomgånget material konstaterar vi att det finns en styrkedja från fullmäktige till nämnderna. I såväl enkäten som vid intervjuerna framkommer att styrkedjan och styrmodellen förtydligats jämfört med tidigare även om det i enkäten också framkommer att det finns ett fortsatt behov av detta och av att implementera styrkedjan. Enkätresultatet pekar mot en god kännedom om verksamhetsmålen. Vår samlade bedömning är att kontrollmålet i allt väsentligt är uppfyllt Kommunstyrelsen utfärdar tydliga direktiv för planerings- och budgetarbete inom kommunens olika verksamheter och inte minst tolkningen av fullmäktiges övergripande mål Iakttagelser Enkätresultat Bara 40,9 % anser att verksamhetsmålen är realistiska utifrån budgeten i verksamheten % anser att så inte är fallet. Generellt sett anser fler chefer inom barn- och utbildning att verksamhetsmålen är realistiska utifrån budget. Bara 35.6 % anser att resursfördelningssystemet är väl fungerande. 50 % anser att så inte är fallet. Inga större skillnader mellan nämnderna. Majoriteten tycker att ansvarsfördelningen för verksamhetens budget och dess planering är tydlig (47.3 %) eller mycket tydlig (11.5 %). Det finns inte heller några större skillnader mellan nämnderna rörande denna fråga. Det är möjligen något tydligare inom barn- och utbildning. Dokumentstudier December av 22 Revisorerna i Uddevalla kommun PwC

325 Granskning av målstyrning I anvisningarna till verksamhetsplan och internbudget 2017 framgår följande som är av relevans för denna granskning: Verksamhetsplanen är en beskrivning av vad organisationen vill uppnå under kommande verksamhetsår med de aktuella förutsättningarna bland annat de givna resurserna i flerårsplanen Det betonas att nämndernas verksamhetsplaner i första hand görs för nämndernas egna planerings- och uppföljningsbehov. Det nämns att nämndens verksamhetsbeskrivning och förslag till ev. förändringar i målsättningarna i kommunfullmäktiges styrkort behövs centralt för den sammanställda budgeten. Nämndernas verksamhetsplaner är indelad i två delar. Den första ska innehålla en beskrivning av hur nämnderna verkar utifrån strategisk plan , nämndens styrkort och internbudget. Den andra delen ska beskriva hur förvaltningarna ska arbeta utifrån internbudgeten fördelat på fullmäktiges prioriterade områden. I samband med detta arbete har nämnderna även möjligheten att revidera och komplettera nämndens styrkort. Det förtydligas vidare att del 1 är ett beslutsärende och del 2 av verksamhetsplanen är ett informationsärende. Nämnderna ska ha fattat beslut om verksamhetsplan senast 30 november varje år. I anvisningarna förtydligas innehållet i mallarna för verksamhetsplanen och dess betydelser så som nämndernas styrkort, nämndernas uppdrag från fullmäktige och måtten. Under rubriken mått förtydligas det att fullmäktiges styrkort har 27 mått fördelat på nämnderna. Det framgår att nämnderna med utgångspunkt från målsättningarna i fullmäktiges styrkort och den beslutade rambudgeten ska redovisa och föreslå eventuellt reviderade målsättningar för de specifika nämndmåtten som tilldelats från fullmäktige. Några exempel på förslag på reviderade målsättningar för barn- och utbildningsnämnden är: Andel behöriga till något nationellt program på gymnasiet Andel elever med gymnasieexamen inom tre år Det framgår även att nämnderna kan komplettera/revidera sina mått i samband med verksamhetsplanen, de egna målsättningarna ska revideras utifrån de resurser som tilldelats nämnden i junibeslutet om flerårsplanen. I den andra delen av verksamhetsplanen ska en omvärldsanalys göras för att beskriva påverkan på verksamheterna under kommande år. Därtill ska det även göras en ekonomiskoch verksamhetsmässig analys som ska utgöra en välgrundad bedömning om var verksamheterna är, vad som påverkar resultaten och vad som behöver förändras inom ramen för de prioriterade områdena. När det gäller ekonomi är anvisningarna att nämnderna ska redovisa omfattningen av nämndernas totala bidrag från koncernen och investeringar samt verksamheterna med dess intäkter och kostnader. I anvisningarna förtydligas det inte hur de övergripande målen eller måtten ska tolkas av nämnderna. Däremot ges det exempel på vad som menas med de olika prioriterade områdena i den strategiska planen och fullmäktiges styrkort. Slutligen anges en tidplan för arbetet med verksamhetsplan och internbudget. December av 22 Revisorerna i Uddevalla kommun PwC

326 Granskning av målstyrning För delårsrapporterna och bokslut finns det även anvisningar med tillhörande tidplan som tydligt klargör hur rapporteringen ska genomföras. Anvisningarna förtydligar bl. a hur rapportering av fullmäktiges prioriterade områden, mått från fullmäktiges styrkort och ekonomiskt utfall fördelat per verksamhetsområde. Det betonas att fullmäktiges mått är extra viktiga då de ingår i det övergripande måttet God ekonomisk hushållning. Om det innan bokslutet finns målsättningar som bedöms svåra att nå under året ska detta kommenteras på ett tydligt sätt. I anvisningarna förtydligas det även att samtliga uppdrag som nämnden ansvarar för ska redovisas i delårsrapporterna, även de som bedöms svåra att genomföra under året. Intervjuer Något som framkom vid intervjuerna var att man upplevde att kopplingen mellan målsättningarna och nämndens resurser kan förtydligas. Något som även framkom är att det upplevs att ekonomin är överordnad verksamheten. Anvisningarna beskrevs som ledstänger för arbetet med planering och uppföljning. Det nämndes att utredare på respektive förvaltning har ett nätverk där de träffas 1 gång per månad för att bli mer samstämmig i målstyrningsarbetet över förvaltningarna. Något som de intervjuade inom barn- och utbildningsnämnden upplevde som försvårande i styrningen är att verksamheten utgår ifrån läsåret men budgeten utgår ifrån kalenderåret Bedömning Vi konstaterar att det finns tydliga anvisningar med instruktioner för upprättandet av verksamhetsplan och internbudget. I anvisningarna framgår det vad verksamhetsplanen ska innehålla samt ansvarsfördelningen mellan nämnderna och förvaltningarna. Vi noterar att det i anvisningarna nämns att det i förvaltningens del av verksamhetsplan och internbudget ska beskrivas hur man ska arbeta utifrån internbudgeten fördelat på fullmäktiges prioriterade områden. Detta är något som är ovanligt. Vi har förståelse för att planeringsförutsättningarna inom barn- och utbildningsnämnden inte är optimala, den kommunala redovisningslagen föreskriver emellertid att räkenskapsåret ska omfatta ett kalenderår. Några förbättringsområden vi har noterat är att nämnderna ges bättre stöd i hur fördelningen av internbudgeten ska göras fördelat på fullmäktiges prioriterade områden samt hur nämnderna ska tolka fullmäktiges prioriterade områden. Vi bedömer att kontrollmålet delvis är uppfyllt mot bakgrund av förbättringsmöjligheterna i stycket ovan. December av 22 Revisorerna i Uddevalla kommun PwC

327 Granskning av målstyrning 2.3. Nämnderna har angivit verksamhetsmål och finansiella mål samt utformat nyckeltal för att kunna mäta måluppfyllelsen Iakttagelser Enkätresultat 78 % av de som svarat på enkäten anser sig ha mycket stor (29.5 %) eller stor (48.5 %) kännedom om verksamhetsmålen. Strax under 72 % av de som svarat på enkäten anser att kollegorna har mycket stor (18.2 %) eller stor (53.8 %) kännedom om verksamhetsmålen. I svaren finns inga större skillnader nämnder emellan. Möjligen har chefer på de högre nivåerna något bättre kännedom om verksamhetsmålen. 47 % anser att verksamhetsmålen är tydliga och 8.4 % att de är mycket tydliga % anser att de varken är tydliga eller otydliga. Enligt enkätresultaten är verksamhetsmålen tydligare inom barn- och utbildningsnämnden. Enbart 12.1 % tycker att verksamhetsmålen är mätbara. Majoriteten (71.2 %) tycker att verksamhetsmålen är delvis mätbara. 75,8 % tycker att de behöver vara mätbara. Gäller i stort sett för båda nämnderna utan större skillnader. Majoriteten tycker att de finansiella målen är mycket tydliga (15.9 %) eller tydliga (41.7 %) samt mätbara (61.4 %) % vet inte om de är mätbara. Generellt sett tydligare (eller mindre otydlig) bild av de finansiella målen inom barn- och utbildning. Nästan hälften av respondenterna tycker att de mått eller indikatorer som mäter verksamhetsmålen är ändamålsenliga eller mycket ändamålsenliga (totalt 47.7 %). Över 30 % anser att måtten/indikatorerna är varken tillräckliga eller otillräckliga (19 %) eller otillräckliga (15.2 %). Generellt sett tycker respondenter inom barn- och utbildning att måtten/indikatorerna mer ändamålsenliga. Inom socialförvaltningen anser fler att de är otillräckliga eller att de inte vet. Dokumentstudier Så som styrmodellen i Uddevalla kommun är uppbyggd anger inte nämnderna egna målsättningar utan uppdrag utifrån kommunfullmäktiges prioriterade områden. Utöver uppdragen ger nämnderna förslag till styrmått. I anvisningarna till arbetet med verksamhetsplan och internbudget framgår det inte hur nämnderna ska tolka fullmäktiges övergripande mål och prioriterade områden. Det finns finansiella mål på kommunövergripande nivå. Respektive nämnd har dels fått ett antal uppdrag från fullmäktige (exempel ges i avsnitt 2.2.1) för mandatperioden och dels gett ett antal uppdrag till sin förvaltning att arbeta med. I Uddevalla kommun har man valt att definiera följande finansiella mål för god ekonomisk hushållning: Nettokostnadsandel inkl. finansnetto i % av skatter och bidrag (98 % 2016) Soliditeten ska öka (62,5 % 2016) Investeringsnivå i % av skatteintäkter (7 % 2016) Egenfinansiering av investeringar (75 % 2016) December av 22 Revisorerna i Uddevalla kommun PwC

328 Granskning av målstyrning Socialnämnden I nämndens styrkort finns 26 uppdrag som sträcker sig över mandatperioden, varav 9 startade 2015 och resterande gäller från Utöver de 26 uppdragen kompletteras styrkorten med två uppdrag i samband med verksamhetsplaneringen. Nedan följer ett antal exempel på uppdrag förvaltningen fått av nämnden, inom parentes framgår det inom ramen för vilken strategi uppdraget ingår: (A:22) Ta fram en utredning om ökad insatser inom familjecentraler och öppna förskolor för att stärka ett förebyggande perspektiv och tidiga insatser till behövande (C:10) Stärka kvaliteten i omsorgen för de äldre (D:14) Ge personalen rätt till heltid för att stärka kontinuiteten samt ge personalen möjligheter till kontinuerlig fortbildning och erbjuda personalen handelning (F:1) Inleda en organisationsöversyn för ökad effektivitet Socialnämnden har valt att komplettera fullmäktiges mått med egna mått, de berör bl.a. sjukfrånvaro (D), budgetföljsamhet (F), efterfrågan på olika boendeplatser (G), väntetid på boendeplatser inom äldreomsorgen (G) samt antalet betaldagar inom äldreomsorgen (G). Bland socialnämndens mått tydliggörs även kopplingen till de olika strategierna. Fullmäktige har fördelat 13 mått på socialnämnden, några exempel följer nedan: Brukarnas nöjdhet med särskilt boende/hemtjänst Boendesegregationen ska minska i kommunen Sjukfrånvaron bland Uddevalla kommuns medarbetare ska minska Kvalitetsaspekter inom LSS grupp- och serviceboende Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämnden gett förvaltningen 36 uppdrag, nedan ges några exempel: Pojkars lust till lärande ska öka Flickors upplevda stress ska minska Prioriterat läroplansmål att varje elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande (grundskola/grundsärskola) Slutligen har barn- och utbildningsnämnden föreslagit målsättningar för de 25 mått som fullmäktige antagit, de berör bl.a. Genomsnittligt betygspoäng åk 6 och 9 för pojkar och flickor Genomsnittligt betygspoäng, gymnasieskola Elevers nöjdhet med grundskolan/grundsärskolan och gymnasieskolan/gymnasiesärskolan 90 % nöjdhet 2016 och 2018 Intervjuer Vid intervjuerna förtydligades det att det är upp till förvaltningen själv att ange aktiviteter för hur nämndens och fullmäktiges förväntade resultat ska nås. Vid intervjuerna framkom det att nämndernas presidium upplever att de har goda möjligheter att påverka verksamheternas inriktning. December av 22 Revisorerna i Uddevalla kommun PwC

329 Granskning av målstyrning Inom barn- och utbildning konkretiseras nämndens mål och uppdrag av enhetscheferna i form av aktiviteter som de sedan uppdrar till rektorer/förskolechefer att arbeta med. Inom socialnämnden fungerar det likvärdigt där mål och uppdrag konkretiseras av avdelningschefer och sektionschefer. Rapportering av mål och uppdrag för första linjens chefer har tagits bort. Inom barn- och utbildningsnämnden ligger fokus på det systematiska kvalitetsarbetet längst ut i verksamheterna. Denna förändring upplevs som mycket positiv av första linjens chefer och mellancheferna Bedömning Utifrån enkäten kan vi konstatera att kännedomen om verksamhetsmålen (dvs. målen för god ekonomisk hushållning) är god, vilket är ett tecken på att verksamheterna arbetar med sina mål. Nämnderna har tagit fram förslag på mått och uppdrag i enlighet med styrmodellen i kommunen. Utifrån genomgångna dokument, enkäterna och intervjuer bedömer vi att de mått som är kopplade mellan de prioriterade målen och de mått som används för att följa utvecklingen kan förtydligas. Det är viktigt att mäta det man vill uppnå i verksamheterna och att de uppdrag och aktiviteter som är kopplade därtill hör samman. Vi bedömer även att målsättningen i vissa mått 100 % - inte skickar helt rätt styrsignaler till verksamheterna. Måtten bör i största möjliga mån vara kortsiktiga och realistiska att uppnå för att bli accepterade i verksamheten, här bör en progression i måttens målsättningar eftersträvas. Mot bakgrund av ovanstående gör vi bedömningen att kontrollmålet är delvis uppfyllt Nämnderna följer upp och utvärderar verksamheternas resultat i förhållande till beslutade kvalitetskriterier och ekonomiska ramar Iakttagelser Enkätresultat 60,6 % anser att det sker en systematisk utvärdering av verksamhetsmålen. Här redovisas stora skillnader mellan nämnderna. Inom barn- och utbildning anser cheferna att det sker systematiska utvärderingar av verksamhetsmålen. Inom socialnämnden anser majoriteten av chefer under högsta nivåerna att det inte sker (20-30 %) eller att man inte vet (45-55 %) % anser att det sker tillräcklig uppföljning av verksamhetsmålen % anser att så inte är fallet. Generellt sett anser fler att uppföljning sker inom barn- och utbildningsförvaltningen än inom socialförvaltningen. Majoriteten av chefer på lägre nivåer inom socialtjänsten anser att tillräcklig uppföljning inte sker eller att de inte vet om det sker. Majoriteten 67.2 % anser att det sker en tillräcklig uppföljning av ekonomi och budget % anser att så inte är fallet. Enligt enkätsvaren anses uppföljningen tillräcklig betydligt mer inom barn- och utbildning än inom socialnämnden. Inom socialnämnden är majoriteten för tillräcklighet knapp (ca fördelning). Enligt respondenterna saknas det tydlighet, uppföljning, tid och stöd från ekonomerna. December av 22 Revisorerna i Uddevalla kommun PwC

330 Granskning av målstyrning Dokumentstudier Enligt kommunens styrmodell sker uppföljning av mål och budget till nämnden samt fullmäktige tre gånger årligen, eller vart fjärde månad. Vi har tagit del av socialnämndens och barn- och utbildningsnämndens två delårsrapporter. I delårsrapporterna lyfts de aktiviteter som genomförts för att arbeta mot fullmäktiges prioriterade områden. Barn- och utbildningsnämnden lyfter i sina delårsrapporter fram de aktiviteter som genomförts på de olika förskolorna och skolorna utifrån fullmäktiges prioriterade områden. Nämnden anger även ett antal strategier som inte tas upp i verksamhetsplanen. I delårsrapporterna lyfts även vad som gjorts inom respektive verksamhet (när det är relevant) för att genomföra de olika uppdragen. Nämndens respektive fullmäktiges uppdrag redovisas separat. Barn- och utbildningsnämndens styrkort och mått följs även upp i delårsrapporterna. Även om måtten inte har några uppdaterade nyckeltal att redovisa beskrivs olika åtgärder som behöver genomföras för att förbättra resultatet. I redovisningen av uppdrag görs det inte bedömningar om uppdragen och måtten bedöms nås i enlighet med anvisningarna. Åtgärder för att nå målen ifall prognosen pekar mot detta lyfts därmed inte heller. Socialnämnden lyfter i likhet med barn- och utbildningsnämnden de aktiviteter som genomförts inom fullmäktiges prioriterade områden. Nämndens egna uppdrag, fullmäktiges uppdrag och mått följs även upp. Nämnden gör även prognoser i bl.a. delårsrapporten för april vid de uppdrag som bedöms svåra att genomföra. Ett exempel rör uppdraget om att öka personaltätheten inom äldreomsorgen där det pekas på att arbetet med att öka bemanningen inte har påbörjats och att uppdraget bedöms som svåruppnått. Bland fullmäktiges mått görs bedömningar vid samtliga mått men det nämns inte vilka åtgärder som planerats för att nå målsättningarna i måtten vid årets slut. Den ekonomiska redovisningen består av en driftredovisning där verksamheternas (ex. förskola, grundskola) nettokostnader jämförs mot budget samt prognoser. Det beskrivs även utförligt vad verksamheternas ekonomiska utfall beror på Bedömning Vi kan konstatera att uppföljning av verksamhet och ekonomi görs i enlighet med styrmodellen i kommunen. Vi ser dock signaler på att verksamheternas chefer behöver bättre stöd i den ekonomiska uppföljningen, vilket är något som även kan förbättra ekonomistyrningen inom nämnderna. Vi bedömer emellertid att uppföljningen på nämndnivå (vilket vi granskar) är tillräcklig, men vi ser ett värde i att verksamheternas chefer får ett fullgott stöd Det sker återrapportering till respektive nämnd Iakttagelser Enkät Majoriteten (59.5 %) anser att det sker tillräcklig rapportering av ekonomiskt utfall och budgetprognos till ansvarig nämnd % anser att dom inte vet om tillräcklig rapportering sker. Majoriteten av de som inte vet är förskolechefer eller enhetschefer inom socialtjänsten. December av 22 Revisorerna i Uddevalla kommun PwC

331 Granskning av målstyrning Majoriteten (70.8 %) vet alltid eller nästan alltid hur rapporteringen ska ske (från vem, till vem och varför). De flesta respondentgrupper vet hur rapporteringen fungerar. Undantaget är enhetscheferna inom socialtjänsten där mer än 20 % anser sig ha sämre uppfattning om detta. Dokumentstudier Vi har gått igenom de båda nämndernas tillgängliga protokoll från november 2015 augusti/september 2016 för att följa besluts- och rapporteringsflödet i de frågor som kan beröra målstyrningen. I stora drag har de båda nämnderna samma flöde av ärenden som berör målstyrningen. Vid sammanträdet i november antogs budget och verksamhetsplan, vid sammanträdet i februari antogs bokslut och verksamhetsberättelse för Vid sammanträdet i mars antogs underlaget för budgetdialog samt återkoppling på verksamhetsplan med budget för Socialnämnden antog sin årsredovisning i april. I maj och september behandlades delårsrapporten av nämnderna. När års/delårsrapporteringarna genomförs framgår de ekonomiska prognoserna/utfall. Något som skiljer de båda nämnderna åt är att socialnämnden lägger större fokus på de verksamheter som har underskott och där lyfts även orsakerna till underskotten och kostnaderna relaterade till budgetavvikelserna. Något som också skiljer sig mellan nämnderna är att barn- och utbildning presenterar uppföljningar med olika teman enligt nämndens årshjul. Socialnämnden har däremot månadsvis uppföljning av sina s.k. månadsmått som har koppling till nämndens mått. Socialnämnden har vid flera sammanträden även reviderat sitt styrkort och har då valt att avsluta uppdrag som genomförts och slutrapporterades i årsredovisningen Bedömning Vi kan konstatera att verksamheterna återrapporterar i enlighet med styrmodellen i kommunen. Samtidigt kan vi konstatera att förvaltningarnas chefer inte vet hur det de följer upp används av nämnden, vilket är något som kan tydliggöras. Vi bedömer emellertid att kontrollmålet är uppfyllt då uppföljningen följer styrmodellen Det sker återrapportering till kommunstyrelsen som slutligen rapporterar till fullmäktige Iakttagelser Dokumentstudier Efter att nämndernas verksamhetsberättelser och bokslut sammanställts centralt i kommunen behandlades årsredovisningen i kommunstyrelsen 30 mars för att lyftas i kommunfullmäktige 13 april. 25 maj månad behandlade kommunstyrelsen delårsrapporten fram till april, vilken lyftes i kommunfullmäktige den 6 juni. Nämnderna behandlade och återkopplade förslaget på budget i mars månad. Vid samma möten lyftes även kommunens flerårsplan samt budget för December av 22 Revisorerna i Uddevalla kommun PwC

332 Granskning av målstyrning Delårsrapporten fram till augusti månad behandlades av kommunstyrelsen 28 september och av fullmäktige den 12 oktober. Vid kommunstyrelsens sammanträde i september behandlades även de åtgärder socialnämnden vidtagit för att få en budget i balans. Vi noterar att det i uppföljningen i årsredovisning och delårsrapporter tydligt redovisas vad god ekonomisk hushållning innebär samt vad som krävs för att nå god måluppfyllelse. Delårsrapporterna redovisar på ett sammanfattande sätt det ekonomiska- och verksamhetsmässiga läget i kommunen Bedömning Vi kan konstatera att det finns en tydligt uppbyggd struktur med uppföljning och rapportering till kommunstyrelsen och fullmäktige. Vi tycker även att det är positivt att nämnderna återrapporterar åtgärder i de fall väsentliga avvikelser mot budget görs och att detta även omfattar åtgärder inom ramen för fullmäktiges mått. Vi bedömer att kontrollmålet är uppfyllt. Vi kan konstatera att Uddevalla kommun har ett gott exempel på en sammanfattad och tydlig delårsrapport. Vi ser dock mindre förbättringsmöjligheter i redovisningen av måluppfyllelsen, genom att öka transparensen i vad prognoserna/bedömningarna grundar sig på. Vi ser även möjligheten att tydliggöra styrkedjan i årsredovisningen från övergripande mål till måtten i redovisningen av kommunfullmäktiges styrkort. December av 22 Revisorerna i Uddevalla kommun PwC

333 Granskning av målstyrning Håkan Olsson Uppdragsledare Lars Näsström Projektledare December av 22 Revisorerna i Uddevalla kommun PwC

334 Granskning av målstyrning Bilagor Genomgång av barn- och utbildningsnämndens protokoll Finns stående informationspunkter på dagordningen. Förvaltningschefen informerar även under en punkt. Tidpunkt, Ärende Beslut , 158 Information Revidering av styrkort samt förslag till målnivåer och definitioner av mått i KF:s styrkort och verksamhetsplan för med budget 2016 Controllerrapport och ekonomisk uppföljning jan-okt , 161 Verksamhetsplan Budget för Förvaltningens förslag godkänns , 162 Styrkort för , styrkortet ses årligen över , 163 Årshjul 2016 för barn och utbildningsnämnden inkl. bilaga , 172 Internkontrollrapport 2015 och internkontrollplan , 2 Bokslut med verksamhetsberättelse (delrapport) Verksamhetsberättelse 2015 Bokslut , 36 Verksamhetsplan år med budget år 2017 inkl. investeringsbudget. Ekonomisk uppföljning janfeb. Godkänner förslag till målnivåer enl. bilaga 1, avrapportering samt komplettering av uppdrag i nämndens styrkort enl. bilaga 2, föreslår förändringar i målsättning och måttdefinitioner i KF:s styrkort enl. bilaga 3. Allt är på förslag från förvaltningen. Årshjulet för 2016 antas Godkänner årsredovisningen av 2015 och planen för 2016 Godkänner verksamhetsberättelse och bokslut för 2015 Återkoppling önskas från förv , 39 Budgetdialog Godkänner material för budget dialog, men tar inte ställning till det politiska materialet i innehållet , 70 Uppföljning och analys av arbetet med elever i behov av särskilt stöd... December av 22 Revisorerna i Uddevalla kommun PwC

335 Granskning av målstyrning Delårsrapport T , 80 Uppföljning och analys av sjukfrånvaro Internkontrollrapport 2016, delrapport Information om ny befolkningsprognos , 83 Uppföljning internkontrollplan 2016, delrapport juni , 93 Controllerrapport , 94 Årshjul Förvaltningschef informerar om nämndens arbetsmöten gällande verksamhetsplan år med budget 2017 och översyn av styrkort inkl. målnivåer. Godkänner delrapporten December av 22 Revisorerna i Uddevalla kommun PwC

336 Granskning av målstyrning Genomgång av socialnämndens protokoll Finns stående informationspunkter på dagordningen. Förvaltningschefen informerar även under en punkt. Tidpunkt, Ärende Beslut , 193 Socialnämndens budget och verksamhetsplan Nämnden godkänner verksamhetsplanen, kompletterar styrkortet, målsätter mått i enlighet med verksamhetsplanen, godkänner detaljbudget , 195 Socialnämndens månadsmått Lägger månadsmåtten till handlingarna 2015 oktober , 197 Information från förvaltningen Noterar informationen till protokollet (socialchef) , 203 Brukarundersökning Vad Godkänner informationen tycker de äldre om äldreomsorgen , 216 Socialnämndens månadsmått Lägger månadsmåtten till handlingarna 2015 november , 219 Information från förvaltningen Noterar informationen till protokollet (socialchef) , 11 Socialnämndens bokslut Noterar informationen till protokollet , 12 Socialnämndens månadsmått Månadsmåtten läggs till handlingarna 2015 december , 33 Socialnämndens bokslut Godkänner upprättat bokslut , 34 Socialnämndens månadsmått Lägger månadsmåtten till handlingarna 2016 januari , 48 Socialnämndens månadsmått Lägger månadsmått till handlingarna 2016 februari , 54 Socialnämndens årsredovisning Godkänner de delar som presenterats , 70 Socialnämndens budget och verksamhetsplan underlag till budgetdialogen Godkänner materialet , 76 Revidering av socialnämndens styrkort , 83 Socialnämndens månadsmått , 86 Socialnämndens årsredovisning , 95 Socialnämndens delårsrapport , 96 Socialnämndens månadsmått 2016 april Beslutar att avsluta uppdrag (genomförda), komplettera styrkortet Lägger månadsmåtten till handlingarna Godkänner upprättad årsredovisning Godkänner upprättat delårsbokslut och ger förvaltningen i uppdrag att fortlöpande redovisa vidtagna åtgärder för att få en ekonomi i balans och att åtgärderna redovisas till KS enligt styrprinciperna Lägger månadsmåtten till handlingarna December av 22 Revisorerna i Uddevalla kommun PwC

337 Granskning av målstyrning , 97 Socialnämndens årsredovisning , 113 Socialnämndens månadsmått maj , 120 Återrapportering av åtgärder med anledning av socialnämndens delårsrapport , 121 Revidering av socialnämndens styrkort , 124 Socialnämndens månadsmått 2016 juni , 137 Socialnämndens månadsmått 2016 juli , 144 Socialnämndens delårsrapport , 145 Socialnämndens månadsmått 2016 Noterar dagens redovisning till protokollet Lägger månadsmåtten till handlingarna Godkänner återrapporteringen av åtgärder Kompletterar KF:s mått i socialnämndens styrkort angående sjukfrånvaro med målsättning Lägger månadsmåtten till handlingarna Lägger månadsmåtten till handlingarna Godkänner upprättat delårsbokslut, ger förvaltningen i uppdrag att fortlöpande redovisa vidtagna åtgärder för att få en ekonomi i balans Månadsmåtten läggs till handlingarna December av 22 Revisorerna i Uddevalla kommun PwC

338 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret (1) D nr KS 20 17/00318 Handläggare Förvaltningssekreterare Annica Åberg Telefon annica.aberg@uddevalla.se Avsägelse från Urban Forsberg som revisor för stiftelsen Barnhemmets Vänner Sammanfattning Urban Forsberg är vald som auktoriserad revisor till Stiftelsen Barnhemmets Vänner för tiden till och med Urban Forsberg avser avyttra sin verksamhet och avsäger sig därmed uppdraget som revisor för stiftelsen från och med innevarande år. Revisionen för år 2016 är avslutad. Susanna Frimodig Lind föreslås bli ny auktoriserad revisor för Stiftelsen Barnhemmets vänner. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Avsägelse från Urban Forsberg som revisor för Stiftelsen Barnhemmets Vänner, Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att utse Susanna Frimodig Lind till auktoriserad revisor för stiftelsen Barnhemmets Vänner för tiden till och med ?l~L-- Peter Larsson Kommundirektör ~~e~ Förvaltningssekreterare Expediera till Länsstyrelsen i Göteborg Susanna Frimodig Lind Stiftelsen Barnhemmets Vänner

339 Stiftelsen Barnhemmets Vänner styrelsemöte per capsulam den l 7 maj 20 l 7 Mail utsänt till samtliga ordinarie styrelseledamöter, ordinarie och suppleanter den 12 maj 2017 Svar erhållet från ordinarie styrelseledamöterna: Anders Nygren, Susanne Grönwall, Åke Carnerö, Marianna Trogen, Johanna Ramneskär, Stig Marklund Svar erhållet från följande suppleanter: Camilla Josefsson, Tommy Bratt, Ramiza Poljo, Ej deltagande i beslutet: Els-Marie Robertsson och Nina Andersson l. Mötet öppnas genom att Johanna skickat ut mail till styrelse och suppleanter med följande lydelse: Hej Alla i styrelsen, Det har kanunit till min kännedom att våran trogna revisor har avsagt sig detta uppdrag och han har ett förslag att hans efterträdare Susanna Frimodig Lind tar över detta uppdrag. Hon harjobbat hos Urban ochfö(jt oss så hon vet vad detta handlar om. Efter samtal med Anders blir våratförslag till styrelsen att vi via mail svarar Alla ett ja eller ett nej och på så vis kan få ett styrelsebeslut (per capsulam) på att vi kan välja Susanna. Skulle någon ledamot svara nej eller inte svara så MÅSTE vi ha ett styrelsemöte där alla ses för att ta ett annat beslut. (Självklart så kan man få lov till att svara nej men vill förklara hur per capsulam fungerar och tänkte att detta kunde vara ett annat sätt att ta beslut på. ) Så vårtför.5lag tir: Kan vi välja Susanna Frimodig Lind till våran nya yrkesrevisor till Stiftelsen Barnhemmets Vänner ochmed de godkänna Urban Forsbergs avsägelse. Alla behöver svara innan den 17 maj kl 20:00 för att dettaförslaget ska kunna gälla. Med vänliga Hälsningar Johann a Nedan hans brev: "Jag är vald yrkesrevisorför St(frelsen Barnhemmets Vänner, Då jag avyttrat min verkl-amhet och har for avsikt att sluta som yrkesrevisor vill jag härmed meddela att jag avsäger mig uppdraget som revisor i Stijtelsenjor innevarande år, Revisionenför år 2016 är avslutad. Jag har informerat min efterträdare Susanna Frimodig Lind ochfrågat henne om hon kan tänka sig bli revisor i Stijtelsen vilket hon är positivt inställd till. Ar det så att styrelsen i StifteLsen Barnhemmets Vänner och Uddevalla Kommun kan tänka sig välja Sanna som revisor i mitt ställe är hennes uppg(fterfö!jande: Susanna Frimodig Lind Karl Gustavsgatan 4a Uddevalla Vänliga Hälsningar Urban Forsberg Godkänd revisor/medlem i FAR." 2. Följande ordinarie ledamöter har via mail svarat ja: Anders Nygren, Susanne Grönwall, Åke Carnerö, Marianna Trogen, Johanna Ramneskär, Stig Marklund Följande suppleanter har svaratja via mail: Camilla Josefsson, Tommy Bratt, Ramiza Poljo, Ingen har, via mail, svarat nej. Följande personer har inte svarat: Els-Marie Robertsson och Nina Andersson 3. Enhälligt beslut: Att vii/ja Su.mmw Frimodig Lind till våra11 nya yrkesrevisor till Stiftelsen Barnhemmets V/inner och med tie godklimul Urban For.5bergs avsllgelse. 4. Mötet avslutas. Johanna Ramneskär l Ordförande i stiftelsen Barnhemmets vänner

340 Hej. Efter kontakt med Johanna Ramneskär och ett tidigare telefonsamtal med er mejlar jag er nu i följande ärende. Jag är vald yrkesrevisor för Stiftelsen Barnhemmets Vänner, Då jag avyttrat min verksamhet och har för avsikt att sluta som yrkesrevisor vill jag härmed deddela att jag avsäger mig uppdraget som revisor i stiftelsen för innevarande år, Revisionen för år 2016 är avslutad. Jag har informerat min efterträdare Susanna Frimodig Lind och frågat henne om hon kan tänka sig bli revisor i stiftelsen vilket hon är positivt inställd till. Är det så att styrelsen i stiftelsen Barnhemmets Vänner och Uddevalla Kommun kan tänka sig välja Sanna som revisor i mitt ställe är hennes uppgifter följande: Susanna Frimodig lind Vänliga Hälsningar Urban Forsberg Godkänd revisor/medlem i FAR. Kontor: Direkt: Henry Forsberg Revisorer KB Karl Gustavsgatan 4A Uddevalla UDDEVAUA KOMMUN KommuRS.tyrelsen Kommunledningskontoret t 1 OiaillW. dw~!g'tn ll ini /31 /l

341 Hej. Jag skulle vilja säga upp min plats i Vänortskommiten f.o.m. idag 12/5-17 Bästa hälsningar Maria Winter 50

342 Annica Åberg Från: Asa Magnor Skickat: den 14 maj :38 Till: Annica Aberg; Paula Berger; Alf Gillberg Ämne: Uppsägning av förtroendeuppdrag kommunfullmäktige Hej! Vart vänder man sig om man önskar avsluta sitt uppdrag i kommunfullmäktige? Jag vill avsluta mitt uppdrag för socialdemokraterna i kommunfullmäktige Uddevalla kommun så snart som möjligt. Jag har under det senaste året haft problem med min hälsa och inte kunnat delta i partiarbetet i så hög grad jag som jag önskat. Efter det senaste utlåtandet från min läkare och sjukgymnast inser jag att min rehabilitering kommer ta betydligt längre tid än jag trott och att jag framöver måste göra andra prioriteringar i mitt liv. Mvh Asa Magnor Skickat från min ipad 1

343 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret (1) Dnr KS 2017/00270 Handläggare Förvaltningssekreterare Annica Åberg Telefon se Förtydligande av val av revisoruppdrag till Uddevalla Hamnterminal AB, Uddevalla Omnibus AB, Uddevalla Turisttrafik AB och Väst Vatten AB Sammanfattning Den 10 maj 2017 utsåg kommunfullmäktige revisoruppdrag till bland annat Uddevalla Hamnterminal AB, Uddevalla Omnibus AB, Uddevalla Turisttrafik AB och Väst Vatten AB efter Ingela Åkesson (C). I förteckningen över uppdrag som bifogades beslutet stod det att uppdragen i de fyra bolagen avsåg lekmannarevisorsersättare. I protokollsutdraget stod det att uppdragen gällde lekmannarevisor. För att inga missförstånd ska uppstå föreslås att tidigare beslut förtydligas. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att utse Tage Nolstedt (C) till lekmannarevisorsersättare för Uddevalla Hamnterminal AB, Uddevalla Omnibus AB, Uddevalla Turisttrafik AB och Väst Vatten för tiden till och med Peter Larsson Kommundirektör Annica Åberg Förvaltningssekreterare Expediera till Aktuella bolag Revisionen Tage Nolstedt

344 Protokollsutdrag Kommunfullmäktige Dnr KS 2017/00222 Avsägelse från Maj Olsson (M) av uppdraget som ledamot i kommunens revisorer Sammanfattning Maj Olsson (M) har avsagt sig uppdraget som ledamot i kommunens revisorer. Björn Skår (M) föreslår att fyllnadsval sker vid kommunfullmäktiges nästa sammanträde. Beslut Kommunfullmäktige beslutar att ta upp ärendet utöver kungörelsen, att bevilja begärd avsägelse, samt att fyllnadsval sker vid kommunfullmäktiges nästa sammanträde. Vid protokollet Annica Åberg Justerat Alf Gillberg, Tobias Andreasson, Christina Nilsson Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Annica Åberg Expedierat Kommunens revisorer Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

345 Annica Åberg Från: Skickat: Till: Kopia: Ämne: Uppföljningsflagga: Flagga: Maj Olsson den 4 april :19 Annica Åberg Thomas Ottosson; Bengt Andersson; Lena Henriksson; Morgan Ohlsson; lngela Åkesson; Inger Gillberg-Carlsson; Roland Grundberg; mauritz.eliasson@comhem.se; Pernilla Lihnell; Björn Skår Avsägelse av uppdrag som förtroende vald revisor i Uddevalla kommun Följ upp Har meddelandeflagga Hej! Mitt namn är Maj Olsson, jag är förtroendevald revisor i Uddevalla kommun. Avsäger mig härmed mitt uppdrag som revisor för kommunen. Med vänlig hälsning Maj Olsson 1

346 Uddevalla l UDDEVALLA KOMMUN Kommunstyrelsen Kommunledningskontoret o 1 o~r(f ).%) Oiarieplant>eteckning l Till Uddevalla Kommun Kommunledningskontoret UDDEVALLA Avsägelse Härmed avsäger jag mig uppdraget som Nämndeman i Uddevalla Tingsrätt. Anledningen till attjag avsäger mig uppdraget är attjag valt att lämna den organisation, Vänsterpartiet i Uddevalla, som nominerat mig till detta uppdrag. Min förhoppning är att avsägelsen behandlas snarast och senast på kommande kommunfullmäktigesammanträde i juni Hälsningar Kongressgatan l, lgh Uddevalla Hem: Mobil: E-post hem: lennart.skold@telia.com E-post arb: lennmi.skold@transport.se

347 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret (2) Dnr KS 2017/00001 Handläggare Förvaltningssekreterare Annica Åberg Telefon se Anmälningsärenden till kommunfullmäktige 2017 Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att lägga följande anmälningsärenden till handlingarna. 2016/40 Medborgarförslag från Robert Svahn angående parkering i östra änden av Talmansvägen. Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att avslå medborgarförslaget 2017/64 Medborgarförslag från Ulf Larsson angående grus på vägen, Sanders Dalar. Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att anse förslaget besvarat med motivering att förvaltningen har som rutin att återställa vägar samt gång- och cykelbanor efter genomförda skogsarbeten. 2017/7 Rapport från socialnämnden om ej verkställda gynnande beslut enligt socialtjänstlagen, SoL och LSS, kvartall 2017 Protokoll hållbarhetsberedningen 20 l Protokoll från Kommunala rådet för äldre och Kommunala rådet för personer med funktionsnedsättning från och /444 Medborgarförslag från Ronny Höghäll om belysning vid miljöstationen i Ljungskile. Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att bifalla förslaget. 2016/363 Medborgarförslag från mark O 'Keeffe om att måla om stadshuset i regnbågens alla fårger för att markera tolerans för HBTQ personer. Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att avslå förslaget.

348 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret (2) Dn r KS 20 l 7/0000 l 2017/75 Medborgarforslag från Neo Sjöholm om att bygga en kickbikehall, Kultur och fritidsnämnden anser forslaget besvarat med motivering att man ska utreda behovet av kickbike ytor i framtida aktivitetsparker och rekommenderar forslagställaren att använda befintliga ramper vid Mötesplats Tureborg, Ljungskile fritidsgård eller Teknikcykelbanan på Hovhult Uddevalla Vatten AB protokoll Västvatten AB protokoll

349 - - 7 Statistikrapport, enligt 28 h LSS, till kommunfullmäktige av gynnande beslut enligt 9 LSS -_ ~.. ~;; ;.Zo 1J/r )( Beslut som inte har verkställts inom 3 månader från beslutsdatum. - )( Beslut som inte har verkställts på nytt inom 3 månader från den dag då verkställigheten avbröts. Avser rapportering för kvartal: 1 ~ Ar: ~OFf D Det finns inga ej verkställda beslut att rapportera detta kvartal Uppgifterna i rapporten är avidentifierade och rapportering sker en gång per kvartal. -. Datum för Person Vilken typ av insats Kvinna/ Man/ beslutlavbrott Ex 1, 2, 3 flicka pojke /13 Bostad för vuxna x /15 Bostad för vuxna x /16 Bostad för vuxna x /16 Bostad för vuxna x /16 Ledsagarservice x /16 Ledsagarservice x /17 Bostad för vuxna x /17 Kontaktperson x /17 Kontaktperson x /17 Ledsagarservice x /17 Bostad för vuxna x /17 Kontaktperson x /17 Daglig verksamhet x /17 Ledsagarservice x /17 Korttidsvistelse x /17 Kontaktperson x /17 Kontaktperson x

350 Statistikrapport, enligt 16 kap. 6 h Sol, till kommunfullmäktige av gynnande beslut enligt 4 kap. 1 Sol o o Beslut som inte har verkställts inom 3 månader från beslutsdatum. Beslut som inte har verkställts på nytt inom 3 månader från den dag då verkställigheten avbröts. Avser rapportering för kvartal: 1aa 20 3o 40 Ar: 10 l t ~ Det finns inga ej verkställda beslut att rapportera detta kvartal Uppgifterna i rapporten är avidentifierade och rapportering sker en gång per kvartal. l Person l Vilken typ av insats Datum för Kvinna/ l Man/ beslutlavbrott Ex 1, 2, 3 l flicka pojke

351 Nya motioner interpellationer enkla frågor medborgarförslag

352 Medborgarförslagets ärende: Medborgarförslag: Trafikändring- Lagerbergsgatan/Norrtullsgatan, UOOf VAa l.a t<.o UN "' ".,, )''" tv ~en t(ofttf"'!hti 'W'l(l,_.. _.. tf1toret Ditt medborgarförslag: Hej! l hörnet på Sinclair, där Lagerbergsgatan möter Östergatan så finns det en olycksdrabbad korsning. Mitt förslag är att därifrån ner till Willys-rondellen gör man vägen enkelriktad. Eftersom man vid tågrälsen har smalnat av Lagerbergsgatan. Så tar jag det som att polisen hellre väljer att köra igenom Willys-rondellen vid utryckning. Vilket i så fall skulle gynna polisen att ha en snabbare väg ner dit. Innan man gör allt detta så föreslår jag att man i samma veva gör infarten till Norrtullsgatan mjukare. Se bifogad bild. Hälsningar Erik "Räkan" Gustafsson. Dagens datum: Namn: Erik Gustafsson Adress: Postnummer och ort: E-post: Skicka med en bilaga Karta.png

353