DELÅRSRAPPORT AUGUSTI 2016 UDDEVALLA KOMMUN

Transkript

1 DELÅRSRAPPORT AUGUSTI 2016 UDDEVALLA KOMMUN

2 10 9 Måluppfyllelse verksamhet * 1 3 Finansiella mål * * Kommunfullmäktige följer 23 verksamhetsmått och 4 fi nansiella mått som mäts i tre perspektiv, medborgare, medarbetare samt ekonomi. Kommunen anses ha god ekonomisk hushållning när de 27 målsättningarna från kommunfullmäktiges styrkort visar på god måluppfyllelse kommer 19 verksamhetsmått och 4 fi nansiella mått att mätas. Måtten anges på sidan 11. Delårsresultat +124 Balanskravet uppfylls? Prognos JA +54 Arbetslöshet Invånarantal 7,5 % personer Budgetavvikelse nämnder +3 2

3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Viktiga händelser under perioden Områdesplanen för Bäveån har beslutats i fullmäktige och beaktar bl a badhusets placering och framtida planer på kulturhus. Inom skolan gäller att andelen barn/elever med rätt till modersmålsundervisning och studiehandledning är fortsatt hög. Den kraftiga omsvängningen i antalet nyanlända ställer höga krav på flexibla organisationer. Inom socialnämndens område har fokus varit på att se över de kostnadsdrivande processerna. Områden där detta haft stort genomslag är barn- och ungdomsvården och hemtagningsprocessen inom omsorgen om äldre och funktionsnedsatta. I juni tog samhällsbyggnadsnämnden beslut om att stänga av flera kajer i centrum eftersom den senaste utredningen visade på stor rasrisk. Nu pågår arbete med att ta fram konkreta åtgärdsförslag. Under sommaren har Landbadet varit öppet, vilket möjliggjorts av att reparationer utförts för att åtgärda en del av de problem som orsakade driftstopp under förra året. Omvärldsanalys Efter en mycket stark konjunkturutveckling under 2015 växer ekonomin något långsammare Bruttonationalprodukten (BNP) väntas i år öka med 2,9 %. Förklaringen är en mycket stark utveckling av inhemsk efterfrågan. Investeringarna och inte minst byggnadsinvesteringarna växer snabbt. I år växer också den offentliga konsumtionen som en följd av flyktinginvandringen. Under första halvåret har den ekonomiska utvecklingen varit relativt bra. Den svenska ekonomin beräknas fortsätta att utvecklas betydligt starkare än i många andra länder. Sedan föregående delårsrapport har bedömningen av antalet asylsökande påtagligt sänkts. Migrationsverket Fig 1. Invånarantal delårsrapport augusti har nu ett planeringsantagande på asylsökande i år jämfört med i föregående scenario. Den ekonomiska utvecklingen blir fortsatt dämpad i både EU-området och i USA. För svensk del har utvecklingen i våra nordiska grannländer stor betydelse eftersom dessa länder är mottagare av en stor del av Sveriges export. Den svenska kronan försvagades mellan 2013 och 2015 med över 10 %. Under första halvåret har dock kronan återhämtat sig något och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) bedömer att denna återhämtning fortsätter. De flesta bedömare tror på fortsatt mycket låga räntor i år, vilket bekräftats av att reporäntan förblivit oförändrad hittills under året. Arbetslösheten (riket) Sysselsättningen fortsätter öka i år vilket bidrar till att läget på den svenska arbetsmarknaden förbättras gradvis. Effekterna på arbetslösheten beräknas till en förbättring med 0,6 % för Arbetslösheten i riket var i augusti 7,5 %, (7,5 % i april)

4 Infl ation (riket) Inflationstakten över 12 månader var 1,1 procent i augusti, vilket är oförändrat sedan juli. Från juli till augusti sjönk KPI med 0,1 procent. Invånarantal (Uddevalla) Invånarantalet har tom augusti ökat med preliminärt 665 personer till personer (+ 480 motsvarande period 2015). (Källor: SKL, Ekonomirapporten april 2016, SKL:s budgetcirkulär augusti 2016, SCB samt AMS) Ekonomiskt resultat för perioden KOMMUNEN Resultat Periodens resultat uppgår till 124. Jämförelsestörande poster ingår med 1 och avser realisationsvinster från försäljning av anläggningstillgångar. Effekter av nytt löneavtal fr o m maj för Kommunal har inte belastat resultatet då löneöversynen ej är helt klar. Vid en jämförelse med tidigare år är det mer intressant att jämföra resultatnivån exkl. jämförelsestörande poster. Årets delårsresultat på 123 är då 53 bättre än 2015 och 28 bättre än genomsnittet för perioden Dock ska beaktas tillkommande lönekostnader för Kommunals avtalsområde. Resultatet på 124 kan jämföras med ett budgeterat periodresultat på 33. Resultatet jämfört med budget är till största delen hänförligt till ett bättre resultat för nämnderna med 59. Verksamhetens nettokostnader, exklusive jämförelsestörande poster, har ökat med 3,7 % jämfört med föregående år. Ökningen av skatter, generella statsbidrag och utjämning jämfört med 2015 är 6,0 %. Skatter, generella statsbidrag och utjämning ger relativt små avvikelser från budget. Avvikelsen uppgår till 13 vilket motsvarar mindre än 1 %. Finansnettot uppgår till 14 vilket är ca 7 bättre än budget. Anledningen är återbäring från Kommuninvest då den from i år inte behöver bokföras som insatskapital. Låneskuld Medellåneskulden tom augusti var Budgeterad medellåneskuld för helåret är Den lägre låneskulden jämfört med budget beror på lägre egna investeringsutgifter än budgeterat samt lägre utlåning till koncernföretagen. Den genomsnittliga räntan på de långfristiga lånen uppgår till 1,72 % (1,81 %). Budgeterad räntesats för helåret är 1,92 %. Investeringar Investeringarna är mycket begränsade i förhållande till budget och uppgår till 74 mot en budgeterad nivå efter åtta månader på 150 (= 2/3 av årsbudgeten). De största Fig 2. Resultat delårsrapport augusti 140 Fig 3. Utförda investeringar delårsrapport augusti Resultat Exkl jämförelsestörande poster

5 enskilda investeringarna hittills är tillbyggnad av Lane-Ryrs skola med 7,3, gruppbostad Sandliden 4,1, belysningsprojekt centrum 2,9, Herrestadsskolan nybyggnad 2,2 samt reinvestering Landbadet 2,0. KONCERNEN Resultat Resultatet uppgår till 196 och består av kommunens resultat på 124, UUAB-koncernen 37, Uddevallahem 26, Uddevalla Vatten AB +/-0, Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän 2, Ljungskilehem 1 samt HSB s stiftelse Jakobsberg 4. Av bolagen inom UUAB redovisar koncernen Uddevalla Energi AB det största enskilda resultatet på 36. Verksamhetens nettokostnader, exklusive jämförelsestörande poster, har ökat med 4,8 % jämfört med föregående år. Investeringar Nettoinvesteringarna uppgår till 319 att jämföra med en budgeterad nivå efter åtta månader på 551. Koncernföretagens investeringar uppgår till 244 där merparten av investeringar återfinns hos Uddevallahem, Uddevalla Energi AB, Uddevalla Hamnterminal AB och Uddevalla Vatten AB. Fig 4. Låneskuld delårsrapport augusti Vidareutlåning Kommun Fig 5. Resultat koncernen delårsrapport augusti Resultat Exkl jämförelsestörande poster 5

6 RESULTATRÄKNING KONCERNEN Budget 2016 Belopp i Prognos 2016 Bokslut 2015 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Jämförelsestörande poster Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Andel i intressebolags resultat Finansiella intäkter Finansiella kostnader Skatt Redovisat resultat KOMMUNEN Budget 2016 Belopp i Prognos 2016 Bokslut 2015 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Jämförelsestörande poster Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Redovisat resultat REDOVISNINGSPRINCIPER Kommunen tillämpar samma redovisningsprinciper och beräkningsmetoder som i senaste årsbokslut. Komponentavskrivning för anläggningstillgångar, enligt Rådet för kommunal redovisnings rekommendation 11.4 följs ännu inte i kommunens redovisning. Arbete pågår med en anpassning och ambitionen är att införa komponentavskrivning från och med räkenskapsåret Majoriteten av de kommunägda bolagen och stiftelserna som ingår i koncernredovisingen har upprättat sina bokslut enligt K3 regelverket. De mindre stiftelserna HSB stiftelse Jakobsberg och Gustafsbergsstiftelsen tillämpar inte K3 Anpassning till kommunens redovisningsprinciper i koncernredovisning har inte skett fullt ut. Olikheter i koncernredovisningen som ej justerats för är pensionsredovisning och komponentavskrivning. Komponentindelning i anläggningar är genomförd i dotterföretagen (undantaget HSB stiftelse Jakobsberg och Gustafsbergsstiftelsen) men inte i kommunen. Periodisering av intäkter och kostnader har skett enligt samma principer som i senaste årsbokslut. Beloppsgränsen för väsentligt värde uppgår till ett halvt prisbasbelopp. Undantag görs för vissa poster, ex. hyror och arrenden, vilka periodiseras oavsett belopp. 6

7 BALANSRÄKNING KONCERNEN KOMMUNEN TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Pågående arbete Finansiella anläggningstillgångar Värdepapper, andelar och bostadsrätter Långfristiga fordringar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Exploateringsområden och förråd/lager Kortfristiga fordringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Uppskrivning av andelsvärde Periodens resultat Summa eget kapital Avsättningar Avsättningar för pensioner Uppskjuten skatteskuld Övriga avsättningar Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Ställda säkerheter Ansvarsförbindelser

8 EKONOMISKT UTFALL /DRIFTREDOVISNING Ekonomiskt utfall () Nämnder och styrelser Resultat tom Resultat tom Budget tom Avvikelse mot periodiserad budget Prognos helår Kommunfullmäktige 2,7 3,2 2,6 0,1 0,1 Kommunstyrelsen 12,5 13,3-0,2 12,7 12,0 Barn och utbildningsnämnden 47,3 39,7 28,5 18,8 0,0 Socialnämnden -1,7-11,3-20,2 18,5-9,4 Samhällsbyggnadsnämnden 10,1 6,7 2,3 7,8 0,0 Kultur och fritidsnänmnden 1,1 3,0 0,0 1,1 0,0 Valnämnden 0,1 0,0 0,0 0,1 0,1 Koncernföretag Uddevalla Utvecklings AB -0,6-0,8-1,2 0,6-1,2 Uddevalla Energi AB (koncernen) 36,4 29,5 36,0 0,4 37,9 Uddevalla Hamnterminal AB 4,3 1,6 2,0 2,3 4,5 Uddevalla Omnibus AB 0,9 2,6 1,2-0,3 1,3 Uddevalla Turism AB -4,7-3,9-3,2-1,5-7,8 Uddevalla Vatten AB 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Västvatten AB (65%) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Bostadsstiftelsen Uddevallahem 26,2 30,5 24,8 1,4 37,2 Stiftelsen Ljungskilehem 1,3 1,9 0,6 0,7 0,9 HSB s stiftelse Jakobsberg inkl Lostif 4,3 1,7-1,4 5,7-1,7 Gustafsbergsstiftelsen -0,4-1,5 0,0-0,4 0,0 Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän (64,15%) 1,6 4,0-0,4 2,0 0,0 8

9 HELÅRSPROGNOS Kommunens resultatprognos Årets resultat är budgeterat till 30. Prognosen visar ett överskott på 54, vilket innebär en positiv budgetavvikelse på 24. Totalt uppvisar nämnderna ett prognosticerat överskott på 3, inklusive realisationsvinster på har erhållits i generellt statsbidrag för flyktingar, vilket har fördelats vidare till nämnderna och ingår i deras prognoser. Skatteintäkterna visar ett underskott på 7 jämfört med budget. Finansnettot är positivt, 6 bättre än budget. Övriga ofördelade poster visar ett överskott, 21 bätte än budget Avsättningen för Torp Östra planeras avslutas Trafikverket utreder området för gång-och cykelvägar till bussterminalen, kommunen avvaktar vidare besked. Om inget samarbete nås kommer 13 att återföras till resultatet. Prognosresultatet exklusive jämförelsestörande poster för realisationvinster/-förluster (1 ) blir ett överskott om 53. Motsvarande resultat i bokslut 2015 var ett överskott på 38. Förklaring till prognosen nämnderna Prognosen för nämndernas resultat visar ett samlat överskott på 3. Prognosen för socialnämnden pekar mot ett underskott vid årets slut på -9,4. Fyra områden har betydande svårigheter att bedriva verksamheten inom tilldelad budget. Dessa är resursfördelningen till hemtjänst och boendestöd, placeringar av barn och unga i familjehem, boende enl. LSS för barn och unga samt personlig assistans enl. LSS. Inom flera resurskrävande områden efterfrågas socialtjänstens insatser allt mer. Det ställer stora krav på att med befintliga resurser möta behoven. Barn- och utbildningsnämndens resultat är betydligt bättre än fjolårets och indikerar möjlighet att nå budgetbalans. Kostnadsutvecklingen ligger på en fortsatt hög nivå. Intäkterna kopplat till de nyetablerade eleverna ökar kraftigt. De långa handläggningstiderna avseende asylersättning skapar osäkerhet vad gäller bidragens omfattning. Den starkt ökande demografiska påverkan och hög andel nyetablerade elever får effekt för rekryterings- och lokalsituationen. De ytterligare kostnader detta kommer medföra är svåra att förutse. Samhällsbyggnadsnämndens prognos för helåret förväntas bli 0. Detta beror på lägre kostnader än budget för bostadsanpassningarna medan trädfällningar på grund av almsjukan, bergskärningar och inspektioner av kajer har överskridit budget. Det har också skett en efterskänkning av hyra till Bohusläns museum på 0,6 Kultur och fritidsnämndens prognos för helåret beräknas ge ett nollresultat. Kommunstyrelsen prognostiserar ett överskott på 12. Den största avvikelsen återfinns inom arbetsmarknadsavdelningen med ett prognostiserat överskott på 7,4. Det är framförallt satsningen på arbetsmarknadsåtgärder för ungdomar som bidrar till överskottet samt övriga ungdomsanställningar. Förklaring till prognosen övrigt ofördelat Övrigt ofördelat avser vissa kommungemensamma poster som sammantaget visar ett överskott på 21 jämfört med budget. Den största enskilda posten är pensionskostnaderna som beräknas ge ett överskott på 10. Lägre arbetsgivaravgifter för ungdomar och äldre beräknas ge 9

10 ett överskott på 5. Avsatta medel i pris- och lönereserv ger ett troligt överskott på 7 efter att effekter av Kommunals löneavtal har uppskattats. Vidare finns ett prognosticerat underskott på - 10 för planerade effektiviseringseffekter inom Korpen-projektet som inte bedöms uppstå under året. Investeringsprognos Prognosen för årets investeringar är 164 mot budgeterat 225, dvs 61 lägre. De enskilt största avvikelserna är tillbyggnad av Bokenäs skola (11,5 ) projektet är stoppat, ombyggnad av Blekets förskola (6,9 ) projektet är stoppat, cirkulationsplats Kungsgatan- Östergatan (6,3 ) utgår på grund av senarelagd tidplan, lokalgata industriområde Fröland (5,0 ) ännu inte beslutad. Balanskravsutredning Utifrån nuvarande prognos kommer balanskravsresultatet att bli 53, vilket innebär att det lagstadgade balanskravet kommer att klaras. Måluppfyllelse De fyra finansiella målen: nettokostnadsandel inklusive finansnetto i % av skatter och bidrag, soliditeten, investeringsnivå i procent av skatteintäkter och egenfinansiering av investeringar, hänger ihop och påverkar varandra. Under 2016 väntas kommunen överträffa budgeterat resultat. De planerade investeringarna blir mindre än planerat. Det förbättrade resultatet och den lägre investeringsnivån minskar behovet av upplåning och därmed kommer också soliditeten att förbättras. Sammantaget ger detta att tre finansiella mål uppnås, soliditeten, investeringsnivån och egenfinansiering av investeringar. Samtliga finansiella mål förbättras mot budget bedrivas kostnadseffektivt och ändamålsenligt samt att varje generation ska bära kostnaden för den service den konsumerar och inte belasta kommande generationer med kostnader eller åtaganden. Kommunens utgångspunkt för uppföljning är kommunens vision, strategisk plan med åtta prioriterade områden samt kommunfullmäktiges styrkort med målsatta mått. Målsättningarna i kommunfullmäktiges styrkort prognostiseras i samband med delårsrapporterna och följs upp i samband med årsredovisningen. Uppdrag till nämnderna utifrån flerårsplan och andra styrande dokument redovisas i den utsträckning det har hänt något hittills under året alternativt att nämnderna har svårigheter att genomföra uppdragen. Kommunfullmäktige följer 23 verksamhetsmått och 4 finansiella mått som mäts i tre perspektiv, medborgare, medarbetare samt ekonomi. Kommunen anses ha god ekonomisk hushållning när de 27 målsättningarna visar på god måluppfyllelse. God måluppfyllelse innebär att 75 % av målen inom perspektiven medborgare och medarbetare respektive ekonomi ska vara uppnådda. För 2016 kommer 19 verksamhetsmått och fyra finansiella mål att mätas dvs. fyra verksamhetsmässiga mått kommer inte att mätas. God ekonomisk hushållning kommer inte att nås utifrån prognoserna som är gjorda, eftersom endast 9 av 19 verksamhetsmått kommer att nås och 3 av de 4 finansiella målen. God ekonomisk hushållning I kommunallagen anges att det för den kommunala verksamheten ska finnas verksamhetsmässiga och finansiella mål och riktlinjer som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Grundläggande är att verksamheten ska 10

11 Övergripande mål En social, ekologisk och ekonomisk hållbar samhällsutveckling för medborgarna MÅTT PROGNOS Föräldrars nöjdhet med förskolan Mäts ej 2015, 2016 Elevers syn på skolan, årskurs 5 Mäts ej 2016 Elevers syn på skolan, årskurs 8 Mäts ej 2016 Andel behöriga till något nationellt program på gymnasiet Andelen elever gymnasieexamen inom 3 år Utbildningsnivå på eftergymnasial nivå Ungdomars deltagande i kultur- och fritidsaktiviteter Mäts ej 2015, 2016 Förbättrat företagsklimat Nya företag per 1000 invånare Förvärvsarbetande invånare år Integrationen skall förbättras i form av minskat utanförskap Boendesegregationen skall minska i kommunen Förutsättningarna för god och jämlik hälsa ska öka Medborgarnas möjlighet till delaktighet och infl ytande Brukarnas nöjdhet med särskilt boende Brukarnas nöjdhet med hemtjänsten Andel hushåll med försörjningsstöd som uppburit bistånd i mer än tre år Kvalitetsaspekter inom LSS grupp- och serviceboenden Kollektivresandet med stadstrafi ken ska öka Andelen inköpta ekologiska livsmedel Övergripande mål Medarbetarna mår väl, är delaktiga och känner stolthet över att utveckla Uddevalla kommun MÅTT Sjukfrånvaron bland Uddevalla kommuns medarbetare ska minska Mer jämställd löneutveckling där kvinnornas genomsnittliga lönesumma ska öka i förhållande till männens Andel ofrivilliga deltidstjänster PROGNOS Övergripande mål Medborgarna känner förtroende för hur resurserna används MÅTT Nettokostnadsandelen inkl fi nansnetto i % av skatter Soliditeten ska öka (%) Investeringsnivå i % av skatteintäkter Egenfi nansiering av investeringar (%) God ekonomisk hushållning PROGNOS 11

12 VISION Uddevalla Hjärtat i Bohuslän Liv, Lust och Läge ger livskvalitet LIV I Uddevalla känner sig alla välkomna mångfald och tolerans stimulerar utveckling. Vår kommun är det naturliga valet för ett gott liv. LUST Uddevallas medborgare mår bra, är stolta, har framtidstro och stor lust att utveckla sig själva och sin omgivning. Här fi nns mötesplatser som inspirerar och utvecklar den kreativa förmågan. LÄGE Uddevalla är en del av tillväxtsregionerna Oslo och Göteborg. Växtkraften i kommunen är stark tack vare det attraktiva läget i hjärtat av Bohuslän och den unika kombinationen av hav, fjäll och fjord. 12