Föredragande. Föredragningslista 1(2) Kommunfullmäktige. Alf Gillberg. Annica Åberg

Transkript

1 Kallelse Föredragningslista Kommunfullmäktige 1(2) Sammanträde Kommunfullmäktige Plats o c h tid Bohusläns museum kl. 17:30 onsdagen den l O oktober 2018 Ordförande sekreterare Alf Gillberg Annica Åberg Föredragningslista Föredragande l. Upprop och val av justerande samt bestämmande av tid för justering Dnr KS Allmänhetens frågestund Dnr KS Motion från Ralph Steen (l} gällande att Uddevalla behöver en innovationsstrategi Dnr KS 2017/ Delårsrapport augusti 2018, Uddevalla kommun Dnr KS 2018/ Tillägg till marköverlåtelseavtal Skälläckeröd 1:12, uppskov datum för beviljat bygglov D nr KS 2018/ Avgiftsbefrielse av viss markupplåtelse i Uddevalla centrum Dnr KS 2018/ Socialnämndens avropportering av uppdrag från kommunfullmäktiges flerårsplan Dnr KS 2018/ Uppdrag till kultur och fritid att utreda behov av ridanläggning Dnr KS 2018/ Uppdrag till Västvatten AB att utreda förutsättningarna för ett allmänt verksamhetsområde för vatten, spillvatten och dagvatten för området Barrskogsvägen-skogsliden Dnr KS 2018/ Nytt vägnamn vid Östra Torp, Hogstorpsvägen Dnr KS 2018/00506

2 Kallelse Föredragningslista Kommunfullmäktige 2(2) Föredragningslista Föredragande 11. Anpassning av lokalprogram för framtidens badhus i Uddevalla Dnr KS 2018/ Förteckning över motioner och medborgarförslag som inte avgjorts den 31 augusti 2018 D nr KS 2018/ Val av överförmyndare och ersättare för överförmyndare mandatperioden Dnr KS 2018/ Avsägelse från Cecilia Sandberg (S) gällande uppdraget som ledamot i stiftelsen Bohusläns Museum Dnr KS 20 18/ Anmälningsärenden till kommunfullmäktige 2018 Dnr KS 2018/ Nya motioner, Interpellationer, enkla frågor, medborgarförslag Dnr KS Ledamot och ersättare som är hindrad att delta i sammanträdet ska anmäla detta till k mmun ledninu k nt ret@udde alla. c eller till Annika Thorström, tel alt. Till Anna Erlandsson, tel Tänk på att visa hänsyn vid mötet och använd inte parfym, rakvatten eller andra starkt doftande hygienartiklar.

3 Information Kan du inte närvara? Både ledamöter och ersättare ska meddela om man inte kan närvara vid sammanträdet. Anmälan sker till alternativt till Annika Thorström, tel Adressändring? Om du byter adress eller telefonnummer ska detta anmälas till kommunledningskontoret (e-post eller telefon se ovan). Interpellationer Ska du lämna en interpellation ska den vara inkommen till kommunledningskontoret, administrativa avdelningen, senast kl. 12:00 dagen före sammanträdet för att kopieras upp och lämnas ut vid sammanträdet. Ska du svara på en interpellation skall svaret vara inkommet senast kl. 12:00 dagen före sammanträdet. Dessutom skall interpellanten få ta del av svaret senast dagen före sammanträdet. Detta kan kommunledningskontoret, administrativa avdelningen, hjälpa till med om du inte själv har möjlighet. Motioner Ny motion skalllämnas till kommunledningskontoret, administrativa avdelningen, senast kl. 12:00 dagen före sammanträdet för att kunna kopieras upp till sammanträdet. Motioner som inkommer senare får motionären själv kopiera upp om det skalllämnas på sammanträdet. Allergi, astma, doftöverkänslighet Tänk på att visa hänsyn vid mötet och använd inte parfym, rakvatten eller andra starkt doftande hygienartiklar. Ta inte med citrusfrukter och nötter. Saknar du något i kallelsen eller har andra synpunkter? Hör av dig till Annica Åberg annica.aberg@uddevalla.se alt tel

4 Protokoll Kommunstyrelsen Dnr KS 2017/00695 Motion från Ralph Steen (L) gällande att Uddevalla behöver en innovationsstrategi Sammanfattning I motionen föreslås att kommunstyrelsen i samarbete med tillväxtavdelningen i ges uppdrag att ta fram en strategi för att utveckla välfården genom att fånga upp framtidsforskning, som kan medföra praktisk nytta för individer, företag och kommun. I motionen exemplifieras vikten av omvärldsbevakning och systematiskt ta till sig goda exempel, ny teknik, produkter och tjänster inom olika sektorer. I motionen lyfts digitala produkter fram som skulle kunna prövas. Tillväxtavdelningen har sedan 2012 i olika faser haft samarbete med socialtjänsten, företag och Entreprenörsarenan. I det för medarbetaren lyckade imedtech involverades 700 medarbetare, där möjligheten att utifrån verksamhetens behov kunna utveckla ideer, testa lösningar och införa olika typer av innovationer. Ca 250 ideer prövades, 40% tillräcklig innovativ höjd, prototyper, produkter och tjänster utvecklades. I avsaknad av delregional och kommunal innovationsstrategi pågår sedan november 2016, Vinnovaprojekt idesluss icare4fyrbodal. Projektet genomförs tillsammans med socialtjänsten i Uddevalla kommun, Trollhättans stad, Vänersborgs kommun, Fyrbodals kommunalförbund F ou Välfärd, Entreprenörsarenan och Innovatum. Tillväxtavdelningen är projektägare och projektleder aktörerna framåt. Idag finns ett stort kunnande och erfarenheter att systematiskt stimulera utveckling, implementering, sprida och nyttiggöra av innovativa ideer och därigenom bidra till ökad samhällsnytta och tillväxt. Utvecklings- och nuvarande implementeringsarbete i Fyrbodal bör, på samma sätt som motion ställaren beskriver, tas tillvara för ett strategiskt formulerat långsiktigt arbete i Uddevalla kommun, där fler förvaltningar utvecklas i takt med socialtjänsten. Inte minst på grund av kommande kommunala effektiviseringar, krav på medarbetaren och digitaliseringen. Rolf Jonsson (L) yttrar sig i ärendet. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Kommunfullmäktiges protokoll Motion inkommen Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att ge kommunstyrelsen i uppdrag att i kommande mandatperiod, förstärka strategier kring innovationsutveckling och digitalisering, samt att anse motionen besvarad. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

5 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 1(2) Dnr KS 2017/00695 Handläggare Chef Anders Brunberg Telefon Kommunledningskontorets förslag till beslut om motion från Ralph Steen (L) gällande att Uddevalla behöver en innovationsstrategi Sammanfattning I motionen föreslås att Kommunstyrelsen i samarbete med Tillväxtavdelningen i ges uppdrag att ta fram en strategi för att utveckla välfärden genom att fånga upp framtidsforskning, som kan medföra praktisk nytta för individer, företag och kommun. I motionen exemplifieras vikten av omvärldsbevakning och systematiskt ta till sig goda exempel, ny teknik, produkter och tjänster inom olika sektorer. I motionen lyfts digitala produkter fram som skulle kunna prövas. Tillväxtavdelningen har sedan 2012 i olika faser haft samarbete med Socialtjänsten, företag och Entreprenörsarenan. I det för medarbetaren lyckade imedtech( involverades 700 medarbetare, där möjligheten att utifrån verksamhetens behov kunna utveckla idéer, testa lösningar och införa olika typer av innovationer. Ca 250 idéer prövades, 40% tillräcklig innovativ höjd, prototyper, produkter och tjänster utvecklades. I avsaknad av delregional och kommunal Innovationsstrategi pågår sedan november 2016, Vinnovaprojekt idesluss icare4fyrbodal (ic4f, Projektet genomförs tillsammans med Socialtjänsten i Uddevalla kommun, Trollhättans stad, Vänersborgs kommun, Fyrbodals kommunalförbund FoU Välfärd, Entreprenörsarenan och Innovatum. Tillväxtavdelningen är projektägare och projektleder aktörerna framåt. Idag finns ett stort kunnande och erfarenheter att systematiskt stimulera utveckling, implementering, sprida och nyttiggöra av innovativa idéer och därigenom bidra till ökad samhällsnytta och tillväxt. Utvecklings- och nuvarande implementeringsarbete i Fyrbodal bör, på samma sätt som motion ställaren beskriver, tas tillvara för ett strategiskt formulerat långsiktigt arbete i Uddevalla kommun, där fler förvaltningar utvecklas i takt med Socialförvaltningen. Inte minst på grund av kommande kommunala effektiviseringar, krav på medarbetaren och digitaliseringen.. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse KLK Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta

6 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 2(2) Dnr KS 2017/00695 att ge kommunstyrelsen i uppdrag att i kommande mandatperiod, förstärka strategier kring innovationsutveckling och digitalisering. att anse motionen besvarad. Peter Larsson Kommundirektör Anders Brunberg Chef Tillväxtavdelningen Expediera till

7 Protokollsutdrag Kommunfullmäktige Dnr KS 2017/00695 Motion från Ralph Steen (L) gällande att Uddevalla behöver en innovationsstrategi Beslut Kommunfullmäktige beslutar att remittera motionen till kommunstyrelsen. Vid protokollet Annica Åberg Justerat Alf Gillberg, Lars-Olof Laxrot, Elving Andersson Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Annica Åberg Expedierat Ralph Steen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

8 Liberalerna Uddevalla MOTION Kommunfullmäktige UDDEVALLA Uddevalla behöver en innovationsstrategi Nya idéer behövs alltid inom välfärden. De underlättar för en kommun att förbättra den kommunala servicen. Goda exempel dyker upp varje dag i vår omvärld. Det gäller då att fånga dem. Nya lösningar i form av ny teknik, nya produkter eller tjänster kan vara ett gott sätt att öka kvaliteten. Samtidigt som valfriheten i tjänster förstärks och tillväxten ökar. Ett exempel kan vara inom den sociala sektorn. På äldreboenden kan ny teknik som innebär bl a nya duschformer prövas. Integriteten ökar, fallolyckor minskar och personalen får en bättre arbetsmiljö Ett annat område är modern hjärnforskning, som ger möjlighet att kraftigt påverka utbildningens utformning och innehåll. Likaså kan nya material och ny miljöteknik påverka stadsbildens byggnationer och trafik. Det finns säkert ett antal nya digitaliserade produkter inom fler sektorer som skulle kunna prövas. Kontakt och samarbete med Tillväxtavdelningen och dess arbete med innovationer på företagssidan bör tas för att få en allsidig produkt. Syftet med en innovationsstrategi är att utveckla välfärden genom att söka upp och bearbeta nytänkande, innovationer. Gör vi detta systematiskt, missar vi inte möjligheter som dyker upp på olika ställen. Yrkande Att ge Kommunstyrelsen i samarbete med Tillväxtavdelningen i uppdrag Att ta fram en strategi för att utveckla välfärden genom att fånga upp framtidsforskning, som kan medföra praktisk nytta för individer, företag och kommun. Ralph Steen (L)

9 Protokoll Kommunstyrelsen Dnr KS 2018/00602 Delårsrapport augusti 2018, Uddevalla kommun Sammanfattning Kommunledningskontoret redovisar årets andra delårsrapport. Rapporten omfattar utfallet för perioden januari - augusti samt en prognos för helåret. Enligt kommunfullmäktiges "Riktlinjer för styrning och ledning" ska kommunen årligen upprätta två delårsrapporter, en för perioden januari -april och en för januariaugusti. Rapporten för augusti är den lagreglerade rapporten som också är föremål för revisionens granskning. Vid varje tillfälle görs även en årsprognos för kommunen och sammanställd redovisning för kommunkoncemen. Delårsrapporten innehåller bland annat en prognos för måtten i kommunfullmäktiges styrkort vilka tillsammans ska ge en indikation på om kommunen bedöms uppnå god ekonomisk hushållning eller inte vid årets slut. Nämndemas och företagens redovisningar finns som separata dokument för fördjupning för den intresserade. Kommunens delårsrapporter samt nämndemas och företagens redovisningar finns på hemsidan uddevalla.se. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Kommunens delårsrapport augusti Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna delårsrapporten. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

10 UDDEVALLA KOMMUN Kommunstyrelsen Kornrnunledningskot1toret 201s ~os- 2 s Kommunens revisorer Diarienr Till: Kommunfullmäktige Revisorernas bedömning av delårsbokslutet Vi av fullmäktige utsedda revisorer har uppdraget att bedöma om resultatet i delårsrapporten per augusti 2018 är förenligt med de finansiella och verksamhetsmässiga mål som fullmäktige beslutat samt om delårsrapporten ger en rättvisande bild av kommunens ekonomiska resultat och ställning. Revisorernas bedömning ska biläggas delårsrapporten infor fullmäktiges behandling av densamma. Vi har i enlighet med kommunallagen översiktligt granskat Uddevalla kommuns delårsbokslut per Kommunallagen foreskriver att budgeten skall innehålla mål och riktlinjer for verksamheten samt finansiella mål som är av betydelse for en god ekonomisk hushållning. Dessa mål skall utvärderas i delårsrapport och i årsredovisningen. Syftet med revisorernas översiktliga granskning är att bedöma om: Resultatet i delårsrapporten, som ska behandlas av fullmäktige, är förenligt med de finansiella och verksamhetsmässiga mål som fullmäktige beslutat. Delårsrapporten ger en rättvisande bild av kommunens ekonomiska resultat och verksamhet. En översiktlig granskning är väsentligt begränsad i förhållande till en granskning av en årsredovisning. Med utgångspunkt från den översiktliga granskningen har vi gjort nedanstående bedömningar: Enligt kommunallagen skall det finnas en uppföljning av målen som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Kommunfullmäktige har i sin flerårsplan med budget formulerat 24 mått utifrån de tre olika perspektiven "medborgare", "medarbetare" och "ekonomi". För att nå god ekonomisk hushållning ska enligt flerårsplanen en större andel av målsättningarna inom respektive perspektiv uppnås. I delårsrapporten konkretiseras detta till att innebära att 75 procent av målen inom varje perspektiv ska uppnås. Samtliga mått följs upp i delårsrapporten. Inom perspektivet medborgare görs prognosen att drygt hälften av måtten uppnås, inom perspektivet medarbetare förväntas samtliga mått uppnås och inom perspektivet ekonomi förväntas merparten av måtten att inte uppnås. Kommunstyrelsen gör i delårsrapporten prognosen att kommunen inte uppnår god ekonomisk hushållning Vi bedömer, utifrån avrapporteringen i delårsrapporten, att resultatet for flera av måtten inte är förenligt med vad fullmäktige bestämt. Vi delar kommunstyrelsens bedömning att god ekonomisk hushållning inte förväntas uppnås under 2018.

11 2 (2) Kommunen prognostiserar att balanskravet kommer att uppfyllas. Vi har ingen anledning att göra någon annan bedömning än kommunen, beaktat prognosens storlek och de osäkerhetsfaktorer som en prognos ändå innebär. V år sammanfattande bedömning är att delårsrapporten inte är förenlig med de finansiella och verksamhetsmässiga mål som kornmunfullmäktige beslutat men ger beaktat vår översiktliga granskning i allt väsentligt en rättvisande bild av kommunens resultat och ställning. Uddevalla den 27 sep e)ll ber 2018 Thomas Ottosson Ordförande (Jr+ Christian Persson Lena Henriksson

12 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 1(2) D nr KS 2018/00602 Handläggare Ekonomichef Bengt Adolfsson Telefon bengt.adolfsson@uddevalla.se Delårsrapport augusti 2018, Uddevalla kommun Sammanfattning Kommunledningskontoret, genom ekonomiavdelningen, redovisar härmed årets andra delårsrapport. Rapporten omfattar utfallet för perioden januari - augusti samt en prognos för helåret. Enligt kommunfullmäktiges "Riktlinjer för styrning och ledning" ska kommunen årligen upprätta två delårsrapporter, en för perioden januari -april och en för januari - augusti. Rapporten för augusti är den lagreglerade rapporten som också är föremål för revisionens granskning. Vid varje tillfalle görs även en årsprognos för kommunen och sammanställd redovisning för kommunkoncernen. Delårsrapporten innehåller bland annat en prognos för måtten i kommunfullmäktiges styrkort vilka tillsammans ska ge en indikation på om kommunen bedöms uppnå god ekonomisk hushållning eller inte vid årets slut. Nämndernas och företagens redovisningar finns som separata dokument för fördjupning för den intresserade. Kommunens delårsrapporter samt nämndemas och företagens redovisningar finns på hemsidan Uddevalla.se under rubriken "Kommun och Politik/Kommunfakta/Ekonomi/ Ekonomi och budget/delårsrapporter". På sedvanligt sätt kommer delårsrapporten att skickas via e-post till kommunstyrelsens ledamöter och ersättare fredag Ekonomiavdelningen lämnar en övergripande redogörelse vid kommunstyrelsens sammanträde i september. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Kommunens delårsrapport augusti 2018 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna delårsrapporten Kommundirektör ~ ev.a-a-.0_ 1 il~ Bengt ~~~ ~;=n V if Ekonomichef

13 DELÅRSRAPPORT AUGUSTI 2018 UDDEVALLA KOMMUN

14 DELÅRSRAPPORT AUGUSTI 2018 UDDEVALLA KOMMUN 8 12 Måluppfyllelse verksamhet * 3 1 Finansiella mål * * Kommunfullmäktige följer 20 verksamhetsmått och 4 finansiella mått som mäts i tre perspektiv, medborgare, medarbetare samt ekonomi. Kommunen anses ha god ekonomisk hushållning när de 24 målsättningarna från kommunfullmäktiges styrkort visar på god måluppfyllelse kommer 20 verksamhetsmått och 4 finansiella mått att mätas. Måtten anges på sidan 12. Delårsresultat 39 mkr Invånarantal God ekonomisk hushållning uppnås? NEJPrognos 2018 Resultatprognos Balanskravet uppfylls? JAPrognos 2018 Budgetavvikelse nämnder 7-39 personer mkr mkr Prognos 2018 Prognos

15 DELÅRSRAPPORT AUGUSTI 2018 UDDEVALLA KOMMUN FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Viktiga händelser under perioden Arbetet med ny översiktsplan har nu gått in i en fas där riktningar och strategier ska identifieras och arbetet med att ta fram en översiktlig plan för mark- och vattenanvändning för hela kommunen ska påbörjas. Inom barn och utbildning pågår fortsatt arbete för att lösa lokalbehov och bemanning i och med en ökande demografisk påverkan och därmed ökad volym. Fokus är på kunskapsresultat, ökad trygghet, studiero samt effektiviseringsåtgärder Inom socialtjänsten har digitaliseringsarbetet påbörjats för att möta framtidens utmaningar och få en mer hållbar utveckling ur flera perspektiv. Fokus är på att genomföra administrativa effektiviseringsåtgärder, till förmån för det brukarnära stödet. Inom samhällsbyggnad är arbetet med att lyfta Uddevalla centrum i full gång. Satsningar görs för att vända staden mot vattnet, genom aktiviteter på Hamngatan, förstärkning av södra kajen och nya bryggor vid gästhamnen. Kultur och fritid har för femtonde läsåret i rad delat ut en gåvobok till skolans alla sexårsgrupper i kommunen delats ut i syfte att väcka läslust och stimulera språkutveckling. För många barn var det första besöket på biblioteket. Omvärldsanalys Sverige är i högkonjunktur Svensk ekonomi är inne i en högkonjunktur och prognosen är att BNP växer med närmare 3 procent i år. Merparten av prognosmakarna bedömer att högkonjunkturen når sin topp i år och att tillväxten nästa år blir svagare. SKLs prognos för skatteunderlagets ökningstakt är Invånarantal delårsrapport augusti nedreviderad 2018 men uppreviderad Revideringarna förklaras främst av ändrad bedömning avseende sysselsättning och pensionsinkomster. Det innebär fortsatt att ett betydande glapp riskerar uppstå mellan kommunsektorns intäkter och de kraftigt växande behov av skola, vård och omsorg som den snabba befolkningsutvecklingen för med sig. Inflation nära Riksbankens mål KPIF-inflationen är nära 2 procent vilket delvis beror på en snabb ökning i energipriserna. Den underliggande inflationen har utvecklats oväntat svagt hittills i år och prognosen för inflationen mätt med KPIF exklusive energi har justerats ner. Riksbanken antas höja styrräntan runt årsskiftet 2018/

16 DELÅRSRAPPORT AUGUSTI 2018 UDDEVALLA KOMMUN Minskad arbetslöshet I Uddevalla var totala arbetslösheten i augusti 8,1 % (kvinnor 7,7 % och män 8,6%). Detta är en minskning från 8,5 % i augusti 2017 och 8,8 % i december I augusti var totala arbetslösheten i riket 7,0 % (kvinnor 6,9 % och män 7,0 %). Detta är en minskning från 7,4 % i augusti 2017 och 7,5% i december Antalet invånare ökar. I slutet av augusti hade Uddevalla strax över invånare, vilket innebär en befolkningsökning om ca 400 personer under årets första åtta månader. Huvuddelen av befolkningsökningen beror på ett positivt flyttnetto. (Källor: Arbetsförmedlingen samt KIR) Ekonomiskt resultat för perioden KOMMUNEN Resultat Periodens resultat uppgår till 39 mkr ( ;88). Jämförelsestörande poster ingår med 4 mkr och avser realisationsvinster/förluster vid försäljning av anläggningstillgångar. Vid en jämförelse med tidigare år är det mer intressant att jämföra resultatnivån exkl. jämförelsestörande poster. Årets delårsresultat på 35 mkr är då 52 mkr lägre än motsvarande resultat för 2017 och 49 mkr lägre än genomsnittet för perioden Resultatet på 39 mkr kan jämföras med ett budgeterat periodresultat på 35 mkr. Att resultatet är 4 mkr bättre jämfört med budget beror i huvudsak på centralt ofördelade medel för kommande avskrivningskostnader för ej igångsatta investeringar och för kommande badhusdrift. Resultatavvikelsen för dessa centrala ofördelade medel är 39 mkr. Nämndernas samlade resultat mot budget avviker annars med -32 mkr. I övrigt ger finansnettot en budgetavvikelse med 7 mkr och skatter och generella bidrag -10 mkr. Verksamhetens nettokostnader, exklusive jämförelsestörande poster, ökar med 6,5 % jämfört med föregående år. Ökningen av skatter, generella statsbidrag och utjämning jämfört med föregående år är 3,7 %. Finansnettot per landade på 16 mkr (12,5 mkr). Den positiva budgetavvikelsen och förbättringen jämfört med föregående år beror på att återbäringen från Kommuninvest väsentligt överstiger tidigare år och budget samt på lägre upplånings- och räntenivå. Den genomsnittliga upplåningsräntan för de första två tertialen 2018 uppgick till 1,47 % (1,73 %). Budget för året uppgår till 2,00%. mkr 140 Resultat delårsrapport augusti mkr Låneskuld delårsrapport augusti Resultat Exkl jämförelsestörande poster Kommun Vidareutlåning 4

17 DELÅRSRAPPORT AUGUSTI 2018 UDDEVALLA KOMMUN Låneskuld Medellåneskulden tom april var mkr (2 572). Medellåneskulden är i nivå med budget. Budgeterad medellåneskuld för helåret är mkr. Den genomsnittliga räntan på de långfristiga lånen uppgår till 1,47 % (1,73). Budgeterad räntesats för helåret är 2,00 %. Investeringar Investeringarna är begränsade i förhållande till budget och uppgår till 156 mkr mot en budgeterad nivå efter åtta månader på 418 mkr (= 2/3 av årsbudgeten). De större investeringsutgifterna under perioden fördelar sig på maskiner och inventarier 31 mkr, centrumutveckling 21 mkr, grundskolor 49 mkr, förskolor 9 mkr, samt utbyte av komponenter på fastigheter 25 mkr. KONCERNEN Resultat Resultatet uppgår till 123 mkr och består av kommunens resultat på 39 mkr, UUAB-koncernen 57 mkr, Uddevallahem 27,7 mkr, Uddevalla Vatten AB 0 mkr, Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän -1,6 mkr, Ljungskilehem 1,2 mkr samt HSB s stiftelse Jakobsberg 1,6 mkr. Av bolagen inom UUAB redovisar koncernen Uddevalla Energi AB det största enskilda resultatet på 51 mkr. Verksamhetens nettokostnader, exklusive jämförelsestörande poster, har ökat med 6,0 % jämfört med föregående år. Investeringar Nettoinvesteringarna uppgår till 516 mkr att jämföra med en budgeterad nivå efter 8 månader på 817 mkr. Koncernföretagens investeringar uppgår till 360 mkr där merparten av investeringar återfinns hos Uddevallahem och Uddevalla Vatten AB. mkr mkr Resultat delårsrapport augusti - koncernen Investeringar delårsrapport augusti Resultat Exkl jämförelsestörande poster Investeringar 5

18 DELÅRSRAPPORT AUGUSTI 2018 UDDEVALLA KOMMUN RESULTATRÄKNING KONCERNEN Budget 2018 Belopp i mkr Prognos 2018 Bokslut 2017 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Jämförelsestörande poster Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Andel i intressebolags resultat Finansiella intäkter Finansiella kostnader Skatt Redovisat resultat KOMMUNEN Budget 2018 Belopp i mkr Prognos 2018 Bokslut 2017 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Jämförelsestörande poster Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Redovisat resultat Redovisningsprinciper Uddevalla kommun följer den kommunala redovisningslagen och de rekommendationer som lämnats av RKR med något undantag. Ett undantag är kommunens finansiella leasingavtal för fordon där samtliga redovisas som operationella leasingavtal även att ett antal överstiger gränsen på 3 år. Beloppets påverkan på resultat- och balansräkning bedöms inte vara väsentlig. Komponentredovisning tillämpas från och med 2017 på samtliga större anläggningstillgångar men införs successivt på gator och vägar på grund av svårigheter att göra indelning på redan befintliga tillgångar. I övrigt tillämpas samma redovisningsprinciper och beräkningsmetoder som i senaste årsbokslut. Majoriteten av de kommunägda bolagen och stiftelserna som ingår i koncernredovisingen har upprättat sina bokslut enligt K3 regelverket. Det är endast Gustafsbergstiftelsen som avviker och tillämpar K2-regelverket. Anpassning till kommunens redovisningsprinciper i koncernredovisning har inte skett fullt ut. Olikheter i koncernredovisningen som ej justerats för är pensionsredovisning, redovisning av finansiell leasing och till vissa delar även komponentavskrivning. Komponentindelning i anläggningar är genomförd hos alla med undantag av Gustafsbergsstiftelsen. 6

19 DELÅRSRAPPORT AUGUSTI 2018 UDDEVALLA KOMMUN BALANSRÄKNING KONCERNEN KOMMUNEN TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Pågående arbete Finansiella anläggningstillgångar Värdepapper, andelar och bostadsrätter Långfristiga fordringar Övriga finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Exploateringsområden och förråd/lager Kortfristiga fordringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Periodens resultat Summa eget kapital Avsättningar Avsättningar för pensioner Uppskjuten skatteskuld Övriga avsättningar Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Ansvarsförbindelser

20 DELÅRSRAPPORT AUGUSTI 2018 UDDEVALLA KOMMUN KOMMUNEN DRIFTREDOVISNING Ekonomiskt utfall (mkr) Resultat tom Resultat tom Budget tom Avvikelse mot periodiserad budget Prognos helår Nämnder och styrelser Kommunfullmäktige 2,0 2,2 2,6-0,6-0,2 Kommunstyrelsen 1,4 15,2-0,4 1,8 2,2 Barn och utbildningsnämnden 21,6 41,3 33,7-12,1-18,1 Socialnämnden -32,7-34,9-25,1-7,6-22,0 Samhällsbyggnadsnämnden -3,8 4,5 8,1-11,9 0,0 Kultur och fritidsnänmnden -1,5 2,7 0,2-1,7-0,8 Valnämnden 1,1 0,0 1,0 0,1 0,0 Summa nämnder och styrelser -11,9 31,0 20,1-32,0-38,9 Övrigt ofördelat 38,7 5,2 0,0 38,7 34,4 Skatter och generella bidrag -9,5 3,5 0,0-9,5-15,0 Finansnetto 6,8 6,0 0,0 6,8 4,5 Budgeterat resultat 14,8 42,4 14,8 0,0 22,2 Summa totalt 38,9 88,1 34,9 4,0 7,2 INVESTERINGSREDOVISNING (mkr) Utgift Budget Budget 2018 Prognos 2018 Avvikelse Materiella investeringar (och immateriella) Kommunstyrelsen 1,4 17,0 25,5 7,9 17,6 Barn och utbildningsnämnden 69,7 272,7 409,0 128,5 280,5 Socialnämnden 10,2 19,3 29,0 17,0 12,0 Samhällsbyggnadsnämnden 67,5 86,9 130,3 138,6-8,3 Kultur- och fritidsnämnden 7,1 23,0 34,5 13,6 20,9 Summa nämnder och styrelser 155,9 418,9 628,3 305,6 322,7 (mkr) Utgift Ackumulerad utgift Budgeterad total nettoinvestering Större investeringar Pågående investeringsprojekt Källdalsskolan 30,2 36,3 250,0 Ramnerödsskolan 13,4 22,3 150,0 8

21 DELÅRSRAPPORT AUGUSTI 2018 UDDEVALLA KOMMUN KOMMUNALA FÖRETAG EKONOMISKT UTFALL Ekonomiskt utfall (mkr) Resultat tom Resultat tom Budget tom Avvikelse mot periodiserad budget Prognos helår Koncernföretag Uddevalla Utvecklings AB 0,1 4,7-0,2 0,3-0,1 Uddevalla Energi AB (koncernen) 51,0 34,2 28,5 22,5 56,3 Uddevalla Hamnterminal AB 11,9 9,1 4,0 7,9 15,0 (koncernen) Uddevalla Omnibus AB -1,6-3,8-1,4-0,,2-2,5 Uddevalla Turism AB -4,5-2,9-2,6-1,9-6,8 Uddevalla Vatten AB 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Västvatten AB (53 %) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Bostadsstiftelsen Uddevallahem 27,7 37,7 26,7 1,0 40,0 (koncernen) Stiftelsen Ljungskilehem 1,3 1,5 0,2 1,1 0,3 HSB Norra Bohusläns stiftelse 1,6 0,4 0,1 1,5 1,8 Jakobsberg i Uddevalla (koncernen) Gustafsbergsstiftelsen -0,1-2,4 0,0-0,1 0,0 Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän (64,15%) -1,6-0,4-0,3-1,3-1,0 INVESTERINGSREDOVISNING (mkr) Utgift Budget Budget 2018 Prognos 2018 Avvikelse Koncernföretag Uddevalla Utvecklings AB 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Uddevalla Energi AB (koncernen) 37,9 61,6 92,3 85,9 6,4 Uddevalla Hamnterminal AB 12,6 26,0 39,0 25,0 14,0 (koncernen) Uddevalla Omnibus AB 2,1 2,1 3,2 4,0-0,8 Uddevalla Turism AB 0,3 0,3 0,3 0,3 0,0 Uddevalla Vatten AB 67,0 64,0 96,0 111,0-15,0 Västvatten AB (53 %) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Bostadsstiftelsen Uddevallahem 235,7 223,4 335,2 335,2 0,0 (koncernen) Stiftelsen Ljungskilehem 2,0 3,4 5,1 5,1 0,0 HSB Norra Bohusläns stiftelse 1,3 17,3 26,0 10,7 15,3 Jakobsberg i Uddevalla (koncernen) Gustafsbergsstiftelsen 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän (64,15%) 0,9 0,2 0,2 1,0-0,8 9

22 DELÅRSRAPPORT AUGUSTI 2018 UDDEVALLA KOMMUN HELÅRSPROGNOS Kommunens resultatprognos Årets resultat är budgeterat till 22 mkr. Prognosen visar ett överskott på 7 mkr, vilket innebär en negativ budgetavvikelse på -15 mkr. Totalt uppvisar nämnderna ett prognosticerat underskott på -39 mkr. Skatteintäkter och generella bidrag visar ett underskott på -15 mkr jämfört med budget. Finansnettot är positivt, 5 mkr bättre än budget. Övriga ofördelade poster visar ett överskott, 34 mkr bättre än budget. Nuvarande prognosresultat med överskott om 7 mkr kan jämföras med 2017 års överskott på 92 mkr. Förklaring till prognosen nämnderna Prognosen för nämndernas resultat visar ett samlat underskott på -39 mkr. Prognosen för socialnämnden pekar mot ett underskott vid årets slut på -22 mkr. En av två stora avvikelser är att antalet placeringar för barn och unga ökar. Budgetavvikelsen är på -21,8 mkr och avser både familjehemsplaceringar och institutionsvård. Den andra stora avvikelsen är kostnader på grund av volymökningar inom hemtjänsten. Den nya hemtjänstmodellen från 2017 ger bra effekter, dock har verksamheten fortsatt ett underskott men anpassning pågår. Åtgärder i samband med väsentlig avvikelse från kommunbidraget har vidtagits genom flera aktiviteter. Kommande åtgärder med bl a automatisering av processer är föremål för beslut. Totalt sett beräknas vidtagna och planerade åtgärder resultera i en ekonomi i balans för Barn- och utbildningsnämndens prognostiserar ett underskott på -18,1 mkr. Nämndens delårsresultat och budgetavvikelse är betydligt lägre än fjolårets. Kostnadsutvecklingen ligger på en fortsatt hög nivå och intäktsutvecklingen stagnerar. Avvikelserna inom skolskjuts, elevhälsa, grundsärskola och introduktionsprogrammets språkintroduktion står för en stor del av underskottet. Hög utvecklingstakt och omfattande etableringsuppdrag tillsammans med ofördelaktiga lokalförutsättningar är övergripande faktorer som påverkar resultatet. Sparåtgärder, i form av köp och anställningsbegränsningar som infördes i april, har gett effekter och prognosen beräknas ge ett bättre resultat än prognosen i april. Samhällsbyggnadsnämndens prognos för helåret förväntas bli 0 mkr. En förbättring jämfört med underskottet på -1,5 mkr som bedömdes i april. Kultur och fritidsnämndens prognos för helåret beräknas ge ett underskott på -0,8 mkr. Kommunstyrelsen prognostiserar ett överskott på 2,2 mkr. Flera avdelningar visar överskott på personalsidan på grund av vakanser. Förklaring till prognosen övrigt ofördelat Övrigt ofördelat avser vissa kommungemensamma poster som sammantaget visar ett överskott på 34 mkr jämfört med budget. En större post är pensionskostnaderna som beräknas ge ett överskott på 10 mkr. Lägre arbetsgivaravgifter för äldre beräknas ge ett överskott på 2 mkr. Avsatta medel i pris- och lönereserv ger ett överskott på 7 mkr efter att årets avtalsenliga löneökningar har fördelats. Budgeterad driftreserv för nytt badhus ger ett överskott på 16 mkr. Ett större underskott mot budget är beslutad kompensation till socialnämnden för verksamheten med ensamkommande flyktingbarn på -11 mkr. Kompensationen krävs 10

23 DELÅRSRAPPORT AUGUSTI 2018 UDDEVALLA KOMMUN då årets statsbidrag inte förväntas täcka de kostnader som uppstår i omstruktureringen av verksamheten. Ytterligare finns ett överskott på 17 mkr för avskrivningskostnader för ej igångsatta investeringar. Investeringar Prognosen för årets investeringar är 306 mkr mot budgeterat 628 mkr vilket ger en avvikelse på -323 mkr. De större investeringsutgifterna i prognosen fördelar sig på maskiner och inventarier 50,5 mkr, centrumutveckling 33,5 mkr, förskolor 20 mkr, grundskolor 88 mkr samt utbyte av komponenter i fastigheter 40 mkr resp. gata/ park 7 mkr. De största avvikelserna återfinns bland förskolor -123 mkr och grundskolor 152 mkr. Avvikelsen på förskolor beror till största delen på senarelagda tidplaner. På grundskolor beror avvikelsen främst på att byggnationen av Källdalsskolan är försenad (-43 mkr) och att om- och nybyggnationen av Ramnerödsskolan är senarelagd på grund av ändrad omfattning (-55 mkr) samt att ombyggnationen av Äsperödsskolan inte är beställd på grund av att detaljplanen är överklagad (-30 mkr).byggnationen av Källdalsskolan fick stoppas till följd av felaktigheter i de grundläggande handlingarna av konstruktionen som upphandlad konsult tagit fram. resultatförsämringen ökar den. Nettoeffekten totalt blir dock positiv för soliditeten. Nettokostnadsandelen är nära 100 % och investeringarna finansieras inte i enlighet med målet. Sammantaget ger detta att endast ett av fyra finansiella mål uppnås. God ekonomisk hushållning I kommunallagen anges att det ska finnas verksamhetsmässiga och finansiella mål och riktlinjer som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Grundläggande är att verksamheten ska bedrivas kostnadseffektivt och ändamålsenligt samt att varje generation ska bära kostnaden för den service den konsumerar och inte belasta kommande generationer med kostnader eller åtaganden. Kommunfullmäktige följer 20 verksamhetsmått och 4 finansiella mått som mäts i tre perspektiv, medborgare, medarbetare samt ekonomi. Kommunen anses ha god ekonomisk hushållning när de 24 målsättningarna från kommunfullmäktiges styrkort visar på god måluppfyllelse. God måluppfyllelse innebär att 75 % av målen inom perspektiven medborgare och medarbetare samt perspektivet ekonomi ska vara uppnådda. För 2018 kommer 20 verksamhetsmått och fyra finansiella mål att mätas. God ekonomisk hushållning kommer inte att nås utifrån prognoserna. 12 av 20 (60 %) verksamhetsmått och endast 1 av 4 (25%) finansiella mål bedöms nå målsättningen. Balanskravsutredning Utifrån nuvarande prognos kommer balanskravsresultatet att bli +3 mkr, vilket innebär att det lagstadgade balanskravet kommer att klaras. Måluppfyllelse De fyra finansiella målen: nettokostnadsandel, soliditet (exklusive internbankens utlåning), investeringsnivå samt egenfinansiering av investeringar, hänger ihop och påverkar varandra. För 2018 är kommunens prognosresultat och investeringar lägre än planerat. Den lägre investeringsnivån minskar behovet av upplåning medan 11

24 DELÅRSRAPPORT AUGUSTI 2018 UDDEVALLA KOMMUN Övergripande mål En social, ekologisk och ekonomisk hållbar samhällsutveckling för medborgarna MÅTT Föräldrars nöjdhet med förskolan Andel behöriga till något nationellt program på gymnasiet Andelen elever gymnasieexamen inom 3 år Utbildningsnivå på eftergymnasial nivå Förbättrat företagsklimat Nya företag per 1000 invånare Förvärvsarbetande invånare år Integrationen skall förbättras i form av minskat utanförskap Boendesegregationen skall minska i kommunen Förutsättningarna för god och jämlik hälsa ska öka Medborgarnas möjlighet till delaktighet och inflytande Brukarnas nöjdhet med särskilt boende Brukarnas nöjdhet med hemtjänsten Andel hushåll med försörjningsstöd som uppburit bistånd i mer än tre år Kvalitetsaspekter inom LSS grupp- och serviceboenden Kollektivresandet med stadstrafiken ska öka Andelen inköpta ekologiska livsmedel PROGNOS Övergripande mål Medarbetarna mår väl, är delaktiga och känner stolthet över att utveckla Uddevalla kommun MÅTT Sjukfrånvaron bland Uddevalla kommuns medarbetare ska minska Mer jämställd löneutveckling där kvinnornas genomsnittliga lönesumma ska öka i förhållande till männens Andel ofrivilliga deltidstjänster PROGNOS Övergripande mål Medborgarna känner förtroende för hur resurserna används MÅTT Nettokostnadsandelen inkl finansnetto i % av skatter Soliditeten ska öka (%) Investeringsnivå i % av skatteintäkter Egenfinansiering av investeringar (%) PROGNOS 12

25 DELÅRSRAPPORT AUGUSTI 2018 UDDEVALLA KOMMUN VISION Uddevalla Hjärtat i Bohuslän Liv, Lust och Läge ger livskvalitet LIV I Uddevalla känner sig alla välkomna mångfald och tolerans stimulerar utveckling. Vår kommun är det naturliga valet för ett gott liv. LUST Uddevallas medborgare mår bra, är stolta, har framtidstro och stor lust att utveckla sig själva och sin omgivning. Här finns mötesplatser som inspirerar och utvecklar den kreativa förmågan. LÄGE Uddevalla är en del av tillväxtsregionerna Oslo och Göteborg. Växtkraften i kommunen är stark tack vare det attraktiva läget i hjärtat av Bohuslän och den unika kombinationen av hav, fjäll och fjord. 13

26 Protokoll Kommunstyrelsen Dnr KS 2018/00172 Tillägg till marköverlåtelseavtal Skälläckeröd 1:12, uppskov datum för beviljat bygglov Sammanfattning Strandala Fastighets AB har inkommit med en begäran om att få flytta fram datumet för beviljat bygglov som är reglerat i det marköverlåtelseavtal som tidigare har tecknats. Enligt marköverlåtelseavtalet ska komplett bygglovsansökan vara inlämnad till Uddevalla kommuns myndighetsavdelning minst l O veckor före sista dag för beviljat bygglov i enlighet med detaljplan vilket enligt avtalet är den 31 december Om bygglov ej finns inom avtalad tid har kommunen rätt att häva överlåtelsen av Skälläckeröd l: % av inbetald handpeng (60 OOOkr) återbetalas i ovanstående fall inte tillbaka till exploatören. Exploatören ska senast den ha påbörjat byggnationen. Strandala Fastighets AB önskar att erhålla uppskov med datumet för beviljat bygglov i enlighet med detaljplan till den l juli Till följd av en sådan ändring ändras även datum för kommunens hävningsrätt från till den Avtalet i övrigt anses ej att behövas ändras. Sista datum för påbörjad byggnation enligt avtal kvarstår till Sökanden skriver som motivering att man inte har tillräckligt med tid för att kunna säkra fastighetens arkitektur som behöver samverka på bästa sätt med omkringliggande fastigheter, att arkitekturen är mycket viktig för att passa in och stärka centrumbilden samt att Strandala Fastighets AB även håller på att samtala med partners för att kunna genomföra exploateringen. Dessa förhandlingar är ännu ej helt klara. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Strandala Fastighets begäran om uppskov gällande datum för beviljat bygglov Tillägg till marköverlåtelseavtal daterat Kommunfullmäktiges protokoll l O l. Marköverlåtelseavtal daterat Detaljplan daterat Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna upprättat tilläggsavtal mellan Uddevalla kommun och Strandala Fastighets AB avseende uppskov med datum för beviljat bygglov i enlighet med detaljplan. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

27 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 1(2) Dnr KS 2018/00172 Handläggare Mark- och exploateringsingenjör Christer Bergsten Telefon Tilläggsavtal till marköverlåtelseavtal Skälläckeröd 1:12 Uppskov datum för beviljat bygglov Sammanfattning Strandala Fastighets AB har inkommit med en begäran om att få flytta fram datumet för beviljat bygglov som är reglerat i det marköverlåtelseavtal som tidigare har tecknats. Enligt marköverlåtelseavtalet ska komplett bygglovsansökan vara inlämnad till Uddevalla kommuns myndighetsavdelning minst 10 veckor före sista dag för beviljat bygglov i enlighet med detaljplan vilket enligt avtalet är den 31 december Om bygglov ej finns inom avtalad tid har kommunen rätt att häva överlåtelsen av Skälläckeröd 1:12. 50% av inbetald handpeng (60 000kr) återbetalas i ovanstående fall inte tillbaka till exploatören. Exploatören ska senast den ha påbörjat byggnationen Strandala Fastighets AB önskar att erhålla uppskov med datumet för beviljat bygglov i enlighet med detaljplan till den 1 juli Till följd av en sådan ändring ändras även datum för kommunens hävningsrätt från till den Avtalet i övrigt anses ej att behövas ändras. Sista datum för påbörjad byggnation enligt avtal kvarstår till Sökanden skriver som motivering att man inte har tillräckligt med tid för att kunna säkra fastighetens arkitektur som behöver samverka på bästa sätt med omkringliggande fastigheter, att arkitekturen är mycket viktig för att passa in och stärka centrumbilden samt att Strandala Fastighets AB även håller på att samtala med partners för att kunna genomföra exploateringen. Dessa förhandlingar är ännu ej helt klara. Beslutsunderlag Strandala Fastighets begäran om uppskov gällande datum för beviljat bygglov daterat Marköverlåtelseavtal daterat Detaljplan daterat KF Beslutsprotokoll 101 daterat Tillägg till marköverlåtelseavtal daterat Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige besluta

28 Tjänsteskrivelse 2(2) Dnr KS att godkänna upprättat tilläggsavtal mellan Uddevalla kommun och Strandala Fastighets AB avseende uppskov med datum för beviljat bygglov i enlighet med detaljplan. Ärendebeskrivning Skälläckeröd 1:12 är beläget i den södra delen av Ljungskile centrum. Ett markanvisningsavtal (läs föravtal) tecknades med Strandala Fastighets AB år 2013 och som senare ersattes 2015 av ett Föravtal. Detta avtal fick under 2016 ett tillägg gällande tiden för avtalets utgång på grund av de omfattande utredningar som krävdes för detaljplaneläggningen. Detaljplanen vann laga kraft Marköverlåtelseavtalet innehåller förutom kommunens överlåtelse av kvartersmark även byggnadsskyldighet, fördelning av ansvar och kostnader samt köpeskilling. Köpeskillingen baseras på första avtalets BTA-pris 1250kr/kvm om en byggrätt på 972 kvm vilket skulle ge en köpeskilling om kr men med hänsyn till de fel och brister fastigheten har gällande markföroreningar har köpeskillingen justerats utifrån uppskattad saneringskostnad av hela fastigheten. Fastigheten överlåts av ovanstående skäl därför till en köpeskilling om kr. I avtalet förbinder sig exploatören att söka och blivit beviljad bygglov i enlighet med detaljplan senast Om bygglov ej finns inom avtalad tid har kommunen rätt att häva överlåtelsen av Skälläckeröd 1:12. 50% av inbetald handpeng (60 000kr) återbetalas i ovanstående fall inte tillbaka till exploatören. Exploatören ska senast den ha påbörjat byggnationen. Har byggnation ej påbörjats har kommunen rätt att häva överlåtelsen av Skälläckeröd 1:12 och 80% av handpenningen återbetalas då ej tillbaka till exploatören Peter Larsson Kommundirektör Christer Bergsten Mark- och exploateringsingenjör Expediera till

29 TILLÄGG TILL MARKÖVERLÅTELSEAVTAL 1. Parter Mellan parterna Strandala Fastighets AB ( org nr: ) nedan kallad exploatören och Uddevalla Kommun ( org nr: nedan kallad säljaren, träffas följande tillägg till marköverlåtelseavtal avseende fastigheten Skälläckeröd 1:12 2. Bakgrund Marköverlåtelseavtalet tecknades mellan parterna Avtalet reglerar exploateringen av det område som omfattas av en lagakraftvunnen detaljplan för Skälläckeröd 1:45 och 1:12. Detaljplanen möjliggör inom avtalsområdet uppförandet av ca 24 lägenheter i två flerbostadshus i två våningar samt även möjligheter för butiker i bottenvåning i hus mot Vällebergsvägen. Marköverlåtelseavtalet reglerar bland annat även kommunens överlåtelse av kvartersmark. Exploatören har inkommit med en skrivelse till Uddevalla kommun att på grund av tidsbrist önskas att slutdatum för beviljat bygglov uppskjutes från det i avtalet satta datumet till En följd av ovanstående ändring gör att även att datum för skriftlig hävning framflyttas från det i avtalet bestämda datumet till Tillägg till marköverlåtelseavtalet ändrar formulering avseende Hävning pga icke beviljat bygglov, vilken ersätts av nedanstående formulering. I övrigt gäller marköverlåtelseavtalet tecknat på oförändrade villkor. 3. Ändring i marköverlåtelseavtal Marköverlåtelseavtalets hävning pga icke beviljat bygglov ska utgå och ersättas av ny motsvarande med följande lydelse: Exploatören ska senast ha beviljats bygglov i enlighet med detaljplan, bilaga 3. Skulle beviljat bygglov inte finnas inom avtalad tid ska kommunen ha rätt att häva överlåtelsen av Skälläckeröd 1:12. Hävning av överlåtelsen ska ske skriftligen senast Om kommunen nyttjar sin rätt till att häva köpet ska 50%av handpenningen inte återbetalas till exploatören. Resterande del av handpenningen ska omgående återbetalas till exploatören. Ingen av parterna har rätt

30 till ersättning för nedlagda kostnader eller skadestånd med anledning av en sådan hävning. 4. Tvist Tvist rörande tolkningen med detta avtal ska avgöras av allmän domstol. 5. Giltighet Detta tilläggsavtal är för sin giltighet beroende av att det godkännes genom beslut av Kommunfullmäktige senast Detta avtal har upprättats i två likalydande exemplar varav parterna tagit var sitt. Uddevalla Uddevalla För Uddevalla kommun Strandala Fastighets AB Ingemar Samuelsson, Magnus Robertsson Ordf. Kommunstyrelsen Peter Larsson Kommundirektör

31 Annica Aberg Från: Skickat: Till: Ämne: Magnus Robertsson den 22 augusti :47 Christer Bergsten Skälläckeröd 1:12 Ansökan om uppskov för beslut om beviljat bygglov Gällande marköverlåtelseavtal för Skälläckeröd 1:12. Vi begär härmed önskan om uppskov gällande datum för beviljat bygglov för enligt detaljplan. Önskan om ny datum är 1 juli Önskan om uppskov grundar sig på följande: För kort handläggningstid för att kunna säkra fastighetens arkitektur som behöver samverka på bästa sätt med omkringliggande fastigheter. Arkitekturen är mycket viktig för att passa in och stärka centrumbilden. Strandala förvaltning håller även på och samtalar med partners för att kunna genomföra exploateringen, och den förhandling är ännu inte helt klar. Ser fram emot ert svar, hör av er om ni behöver kompletterande information. Med Vänliga Hälsningar/Best Regards Magnus Robertsson Mobil Mail magnus@strandala.se Strandala Förvaltning AB Hälle Lider 2B l Ljungskile l Sweden Please consider the environment- Do you real/y need to print this ?

32 Protokollsutdrag Kommunfullmäktige Dnr KS 2018/00172 Marköverlåtelseavtal Skälläckeröd 1:12 Sammanfattning Skälläckeröd 1:12 är beläget i den södra delen av Ljungskile centrum. Ett markanvisningsavtal (läs föravtal) tecknades med Strandala Fastighets AB år 2013 och som senare ersattes 2015 av ett Föravtal. Detta avtal fick under 2016 ett tillägg gällande tiden för avtalets utgång på grund av de omfattande utredningar som krävdes för detaljplaneläggningen. Detaljplanen vann laga kraft Marköverlåtelseavtalet innehåller förutom kommunens överlåtelse av kvartersmark även byggnadsskyldighet, fördelning av ansvar och kostnader samt köpeskilling. Köpeskillingen baseras på första avtalets BTA-pris 1250kr/kvm om en byggrätt på 972 kvm vilket skulle ge en köpeskilling om kronor, men med hänsyn till de fel och brister fastigheten har gällande markföroreningar har köpeskillingen justerats utifrån uppskattad saneringskostnad av hela fastigheten. Fastigheten överlåts av ovanstående skäl därför till en köpeskilling om kronor. Mikael Staxäng (M) yttrar sig i ärendet. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Marköverlåtelseavtal mellan Strandala Fastighets AB och Uddevalla kommun gällande Skälläckeröd 1:12. Fotomontage Skälläckeröd 1:12. Detaljplan Skälläckeröd 1:12 Beslut Kommunfullmäktige beslutar att godkänna upprättat marköverlåtelseavtal mellan Uddevalla kommun och Strandala Fastighets AB avseende fastigheten Skälläckeröd 1:12 i Ljungskile Vid protokollet Annica Åberg Justerat Jaana Järvitalo, Roger Johansson, Stefan Skoglund Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

33 Protokollsutdrag Kommunfullmäktige Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Annica Åberg Expedierat Samhällsbyggnadsnämnden Christer Bergsten Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

34 l. Parter Strandala Fastighets AB (org nr: ) solviksvägen Ljungskile, nedan kallade exploatören Uddevalla kommun (org. nr: ) Uddevalla, nedan kallad kommunen 2. Bakgrund och syfte Partema har tidigare tecknat föravtal (läs markanvisningsavtal) gällande Skälläckeröd l: 12, som har gett exploatören ensamrätt att förhandla med kommunen om exploatering och markförvärv under en angiven tidsrymd, se bilaga l. Exploatören har undersökt möjligheten att ändra gällande detaljplan med avsikt att tillskapa bostäder, vilket visade sig vara ett tidskrävande arbete med omfattande utredningar. Kommunen har bekostat utredningar framförallt berörande geoteknik, vibration och markföroreningar, medan exploatören bekostat utredningar avseende buller, trafik mm som krävts för upprättandet av detaljplanen. Detta avtal reglerar exploateringen av det ornråde som omfattas av den nyss lagakraftvunna detaljplanen för Skälläckeröd l :45 och l: 12, nedan kallad detaljplanen. Avtalsområdet har markerats med röd begränsningslinje på bifogad karta, bilaga 2. Detaljplanen möjliggör inom avtalsområdet uppförandet av cirka 24 lägenheter i två flerbostadshus i två våningar. I huset mot Vällebergsvägen finns även möjlighet för butiker i bottenvåningen. Inom detaljplanen finns ingen allmänplats men kommunen är huvudman för den allmänna platsmarken som är i direkt anslutning till planområdet Genom detta avtal regleras bland annat kommunens överlåtelse av kvartersmark avseende Skälläckeröd l : 12 till exploatören, men också partema ansvar och fördelning av kostnader i samband med plangenomförandet 3. Detaljplaneförslaget 3.1 Beskrivning Detaljplanen som vann lagakraft möjliggör att inom avtalsområdet uppföra ett nytt tvåvåningshus mot Vällebergsvägen och ett nytt hus på gårdssidan. Sammanlagt kan ca 24 nya lägenheter tillskapas, i huset mot Vällebergsvägen tillåts även butiker i bottenvåningen. Detaljplanen innehåller ingen allmänplatsmark men kommunen är huvudman för den allmänna platsmarken som angränsar till planområdet i form av natur- och gatumark. \1

35 Till Detaljplanen hör plankarta med bestämmelser, planbeskrivning och genomförandebeskrivning som är upprättade och reviderade och fastighetsförteckning, Detaljplanens övriga handlingar är: Grundkarta, Trafikbullerutredning, Gärdhagen Akustik AB, Riskutredning avseende transporter av farligt gods, Norconsult AB, Vibrations- och komfortutredning, Abesiktning AB, Markteknisk undersökningstapport, Bohusgeo AB, Geotekniska utvärderingar, beräkningar och bedömningar, Bohusgeo AB, Miljöteknisk markundersökning, Clean Water Engineering Sweden AB, Exploatören har tagit del av och är införstådd med innehållet i ovannämnda utredningar och dokument. Till detta avtal bifogas utdrag ur detaljplanen i form av plankarta med bestämmelser, bilaga Marköverlåtelser 4.1 Marköverlåtelser Kommunen överlåter härmed fastigheten Uddevalla Skälläckeröd l: 12 om 1144 kvm, vilken utgör kvartersmark i detaljplanen och som har markerats med röd begränsningslinje på bifogad karta, bilaga 2. Fastigheten överlåts, med undantag av vad som anges i punktema , i befintligt skick. Köparen har haft tillfälle att på tillfredsställande sätt inspektera fastigheten och att underrätta sig om befintliga inskränkningar i förfogandet över fastigheten Köpeskilling Värdet på byggrätten i centrala Ljungskile bedöms tilll250 kr/bta. Byggrätten har beräknats till 972 kvm, vilket ger fastigheten ett värde på l 215 OOOkr. Men med hänsyn till de fel och brister fastigheten har, se punktema punkt 4.9 Grundförhållanden och punkt 4.10 Markföroreningar, så har köpeskillingen justeras. Fastigheten överlåts till en överenskommen köpeskilling om sex hundratusen ( ) kronor. Handpenning om 10% ( kr) erläggs senast två veckor efter att kommunfullmäktige godkänt detta avtal enligt punkt 8.4. Återstående del av köpeskillingen ( kr) erläggs när exploatören uppfyllt byggnadsskyldigheten i punkt 7.l (beviljat bygglov och påbörjad byggnation). Om betalning ej sker inom överenskommen tid skall dröjsmålsränta utges enligt räntdagen på obetalt belopp tills betalning sker.

36 4. 3 Köpebrev När byggnadsskyldigheten i punkt 7.1 (beviljat bygglov och påbörjad byggnation) är uppfylld och köpeskilling enligt punkt 4.2 till fullo erlagts, ska kommunen utfärda köpebrev. Exploatören svarar för inskrivningskostnaderna vid ansökan om lagfart, pantbrev och inteckningar, samt svarar för övriga med köpet förenade kostnader. Lagfart får endast sökas på köpebrevet Tillträde Tillträde sker så snart köpeskillingen är erlagd. Exploatören har dock rätt att innan tillträde av fastigheten, efter samråd med kommunen utföra erforderliga markarbeten för att uppfylla byggandsskyldigheten i punkt 7.1 och hävningsvillkoren under punkt 8.7. Om exploateringen inte fullföljs förbinder sig exploatören att återställa marken i ursprungligt skick, om kommunen så fordrar Kostnader och intäkter Kommunen ska betala skatter, räntor och andra periodiska utgifter för fastigheten om de avser tiden före tillträdesdagen. Från och med tillträdesdagen övergår betalningsskyldigheten på exploatören, som då också erhåller områdets avkastning från denna tidpunkt. Vad avser fastighetsskatten är parterna införstådda med att betalningsskyldigheten åvilar den av parterna som är ägare till den blivande fastigheten den l januari respektive år. Dock har parterna enats om att avräkning och fördelning av fastighetsskatten ska ske parterna emellan per tillträdesdagen på sätt som anges ovan. Motsvarande gäller för intäkter Penninginteckningar Kommunen garanterar att fastigheten på tillträdesdagen inte besväras av några penninginteckningar Rättigheter och servitut Fastigheten belastas av två rättigheter Ledningsrätt för VA-ledningar, rättighetsnummer 1485K-10/127.1 Avtalsrättighet för ledning, rättighetsnummer 14-IM4-57/406.1 Kommunen känner, på tillträdesdagen, inte till fler inskrivna servitut eller nyttjanderätter än vad som framgår av ovan Lagfartskostnader Eventuella lagfarts- och stämpelkostnader föreninade med köpet betalas av köparen Grundförhållanden Kommunen ikläder sig inte något ansvar för fastighetens grundförhållanden. Exploatören har tagit del av gjorda geotekniska utredningar. Troligen behöver de föreslagna byggnaderna utföras med spetsbärande pålar med hänsyn till sättningsrisken, vilket kan pga djupet till berg, ca 30 meter, medföra en fördyrande grundsättning. Dessutom kommer källaren troligtvis behöva uppföras i vattentät konstruktion med hänsyn till översvärnningsrisken. Exploatören erinras om att noga undersöka grundförhållandena innan byggnationen påbörjas.

37 Exploatören påtar sig allt ansvar for de skador som en grundvattensänkning inom fastigheten kan åstadkomma på omkringliggande fastigheter, orsakat av de arbeten som exploatören utfor. 4.1 O Mariföroreningar På fastigheten finns markfororeningar. Exploatören är införstådd med att detta. I och med undertecknande av detta avtal och åtar sig exploatören ansvaret for föroreningarna i mark och byggnad som funnits före tillträde. Alla kostnader rörande markföroreningar övertas också därmed av exploatören. Till exempel om myndighet beslutar om undersökning och/eller sanering/efterbehandling av fastigheten eller del därav, ska exploatören stå for alla kostnader forenade med detta. Köpeskillingen på fastigheten har justerats utifrån uppskattad saneringskostnad av hela fastigheten. Kostnaden baseras på underlag från Clean W ater Engineering om mottagningskostnader hos Ragnsells Heljestorp och uppskattad urgrävningskostnad. Vid schaktningsarbeten kan länshållning av schaktvatten bli nödvändigt. Länshållningsvatten bör renas som skyddsåtgärd genom till exempel ett sedimenteringssteg fram tills att alla fyllnadsmassor är bortschaktade Arkeologi Inga kända lämningar finns inom exploateringsområdet Exploatören står risken for eventuell påträffande av fornlämning, och den därefter följande hanteringen for att kunna genomfora den tänkta exploateringen. Samtliga undersökning och utgrävningar bekostas av exploatören Friskrivning Exploatören forklarar sig godta fastighetens skick och med bindande verkan avstå från alla anspråk mot säljaren. Friskrivningen innefattar även dolda fel. 5. Fastighetsbildning 5.1 Marköverlåtelse Marköverlåtelsen enligt punktema 4.1 ovan skall ske genom fastighetsreglering eller köp av hel fastighet, Skälläckeröd l: Fastighetsbildning Exploatören ansöker och bekostar all fastighetsbildning inom kvartersmark som behövs for en ändamålsenlig användning. 6. Allmänna anläggningar nära anslutning till planområdet 6.1 Allmän plats Detaljplanen innefattar ingen allmänplatsmark Kommunen är huvudman for allmän platsmarken i anslutning till planområdet 6.2 Naturvärden Mark- och vattenområden som är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt ska så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön. Det innebär att vatten i bäcken inte får påverkas på ett negativt sätt varken nedströms eller uppströms, både under och efter ett genomforande av detaljplanen. 7. Husbyggnation och anläggningar inom kvartersmark

38 7.1 Husbyggnation Exploatören och framtida fastighetsägare ansvarar för alla åtgärder inom kvartersmark De gestaltningsprinciper som beskrivs i detaljplanens planbeskrivning och planprogrammet skall följas. Exploatören ombesörjer att följande byggnadsskyldighet uppfylls: Komplett bygglovsansökan bör vara inlämnad till Uddevalla kommuns myndighetsavdelning minst 10 veckor före sista dag för beviljat bygglov, se hävningsvillkoret Detta för att myndighetsavdelningen ska ha möjlighet och tid att hinna handlägga ärendet. Bygglovet ska i stora drag överensstämma med de principskisser som finns i inlämnat förslag, se bilaga 4. Stora förändringar t.ex. fler antal hus skall skriftligen godkännas av kommunen. Exploatören ska så snart som möjligt efter beviljat bygglov påbörja husbyggnationen. Det ska vara tydligt att ambitionen finns att genomföra projektet inom de tidsramar som angetts. Med byggstart menas en fysisk igångsättning av arbetena på arbetsplatsen och fårdigställande av bottenplattorna för samtliga hus. Om exploatören inte påbörjat byggnationen har kommunen rätt att häva avtalet, se hävningsvillkoret För att skydda den känsliga naturmiljön i området ska exploatören under byggnationsfasen anordna ett tätt staket eller avskärmning mot bäcken i sådan omfattning att byggmaterial inte faller ned i eller påverkar vattnet med grumling. I möjligaste mån bör färdiga element, till exempel fårdigmålade träfasader, lyftas på plats för att undvika för stor påverkan från till exempel målning. Byggnationsområdet bör även minimeras för att lämna en så stor skyddszon mot bäck som möjligt. Fasadfärg och behandlingar bör väljas med stor omsorg och fårger som innehåller mögelbekämpningsmedel, mjukgörare, konserveringsmedel, filmbildare, konsistensgivare, tensider och skumdämpare bör undvikas. Färgen bör heller inte innehålla skadliga konserveringsmedel eller ytspänningsmedel I entreprenadskedet bör en databas för giftfritt byggande och medvetna materialval tillämpas i arbetet (t. ex. BASTA eller SUNDA HUS) för att säkerställa att färg som väljs inte är farlig för miljö och människors hälsa. Ytterligare en god vägledning vid val av fasadfärg kan vara att välja produkter utvärderade enligt ISO 14024, med t. ex. Svanenmärkning. För att den förslagna exploateringen inte ska medföra skada på de höga naturvärdena i närområdet krävs en god hantering av dagvatten och ytavrinning tillsammans med ett bevarande eller återplantering av träd- och buskbård längst vattendraget. 7.2 VA-anslutning Fastigheten ligger idag delvis inom det kommunala verksamhetsområdet för vatten, spillvatten och dagvatten. Hela planområdet kommer införlivas i verksamhetsområde gällande vatten, spillvatten och dagvatten. Anslutning till den kommunala vatten- och spillvattenanläggningen finns. För eventuell justering av befintlig anslutning ska exploatören kontakta Uddevalla Vatten AB. Exploatören ansvarar och bekostar samtliga förändringar. Eventuella V A -schakter måste utföras med försiktighet och med beredskap att hantera förorenad jord Dagvatten

39 Exploatören ansvarar för att allt dagvatten inom fastigheten, även det från omgivningen naturligt inkommande, omhändertas. Dagvattnet skall omhändertas enligt kommunens riktlinjer för dagvattenhantering, vilket innebär att dagvatten ska fördröjas så nära källan som möjligt för att minska belastningen på ledningssystem och recipienter. Dagvatten får inte släppas ut på spillvattennätet Ifall fastigheten behöver avleda dagvatten till det kommunala dagvattennätet ska fastigheten förses med en dagvattenservis. Den exakta placeringen av anslutningspunkt kommer efter en ansökan om anslutning att förmedlas i en V A-uppgift från Västvatten AB. Dagvattenhanteringen ska vara fastställd innan startbesked för bygglov kan ges Övriga anslutningar Exploatören ansvarar för och bekostar samtliga nödvändiga anslutningar som t.ex. el och fiber. Exploatören kontaktar respektive bolag för upprättande av separata avtal. 8. Övrigt 8.1 skador Exploatören skall iaktta aktsamhet så att skador ej uppkommer på befintliga anläggningar utanför tomtmark. Om skador skulle uppkommit till följd av exploatören eller dennes entreprenörs verksamhet ska dessa skyndsamt återställas genom exploatörens försorg och på dess bekostnad. Om de efter uppmaning inte återställs äger kommunen rätt att på exploatörens bekostnad återställa skadan. Det åligger exploatören att undvika lerspill o.d som uppkommer vid transporter till och från området i samband med byggnationen. Det åligger exploatören att i förekommande fall kalla berörda till syn av befintliga anläggningar före och efter genomförd byggnation Upplag o. d Uppställning av bodar för längre tid än sex veckor är bygglovspliktigt Exploatören ansöker om och bekostar erforderliga lov och tillstånd för sådan uppställning. Upplag eller uppställning av bodar m.m. får inte ske utanför exploatörens kvartersmark utan skriftligt medgivande från kommunen eller annan markägare Överlåtelseförbud Detta avtal får inte helt eller delvis, utan kommunens skriftliga medgivande, överlåtas på annan. Vid överlåtelse av fastighet eller del därav som omfattas av detta avtal skall Exploatören förbinda den nye ägaren att iaktta vad som åvilar exploatören enligt detta avtal, så att avtalet blir gällande mot förvärvaren. Köparen skall förbinda sig att göra motsvarande förbehåll vid en försäljning av fastigheten innan detaljplanens genomförandetid upphör. Ändringar och tillägg till detta avtal ska upprättas skriftligen och undertecknas av behöriga företrädare för parterna.

40 8. 4 Avtalets giltighet Detta marköverlåtelseavtal är för sin giltighet beroende av att det godkänns genom beslut av Kommunfullmäktige i Uddevalla kommun senast , vilket vinner laga kraft. 8.5 Kostnadsansvar vid uteblivet marköverlåtelseavtal Om giltighetsförutsättningen inte uppfylls är detta avtal förfallet i alla delar, varvid vardera parten står för sina egna kostnader och ingen ersättningsskyldighet ska föreligga för någondera part mot annan part. Kommunen är heller inte skyldig att ersätta exploatören eller annan part för utredningskostnader eller andra kostnader, utfört arbete, utebliven vinst eller annan ersättningspost av vad slag det vara må med anledning av detta avtal och rättsförhållanden som härrör från detta avtal Atergång Om marköverlåtelseavtal ej skulle bli giltigt enligt ovan skall överläggningar upptas mellan partema beträffande projektets fortsatta handläggning Hävning Kommunen har fram till slutbetalning, punkt 4.2, rätt att häva detta avtal om exploatören inte fullgjort byggnadsskyldigheten enligt punkt 7.l eller hävningsvillkoren nedan Hävning pga. icke beviljat bygglov Exploatören ska senast ha beviljats bygglov i enlighet med detaljplan, bilaga 3. Skulle beviljat bygglov inte finnas inom avtalad tid skall kommunen ha rätt att häva överlåtelsen av Skälläckeröd l: 12. Hävning av överlåtelsen skall ske skriftligen senast Om kommunen nyttjar sin rätt att häva köpet ska 50% av handpenningen inte återbetalas till exploatören. Resterande del av handpenningen ska omgående återbetalas till exploatören. Ingen av partema har rätt till ersättning för nedlagda kostnader eller skadestånd med anledning av en sådan hävning Hävning pga. icke påbörjad byggnation Exploatören ska senast påbörjat byggnationen. Med byggstart menas en fysisk igångsättning av arbetena på arbetsplatsen och fårdigställande av bottenplattorna/grund för samtliga hus. Om exploatören inte påbörjat byggnationen skall kommunen ha rätt att häva överlåtelsen av exploateringsfastigheten. Hävning av överlåtelsen skall ske skriftligen. Om kommunen nyttjar sin rätt att häva köpet ska 80 % av handpenningen inte återbetalas till exploatören. Resterande del av handpenningen ska omgående återbetalas till exploatören. Ingen av partema har rätt till ersättning för nedlagda kostnader eller skadestånd med anledning av en sådan hävning. 8.8 Tvist Tvist rörande tolkningen eller tillämpningen av detta avtal ska avgöras enligt svensk lagstiftning av allmän domstol om partema inte skriftligen enas om annat.

41 Detta avtal har upprättats i två likalydande exemplar varav partema tagit var sitt. Uddevalla F ör Uddevalla kommun Kommunstyrelsen Uddevalla 20tf>.DL \b För Strandala Fastighets AB Ingemar Samuelsson, ordf. Kommunstyrelsen Peter Larsson kommundirektör Bilagor Bilaga l: Föravtal Bilaga 2: Karta med avtalsområde Bilaga 3: Plankarta med bestämmelser Bilaga 4: Principskiss för byggnation

42 FÖRAVTAL 1 Parter Strandala Fastighets AB (org nr: ) solviksvägen Ljungskile, nedan kallade exploatören Uddevalla kommun (org nr: ) Uddevalla. 2 Avtalets syfte Detta avtar träffas i syfte att ge exploatören ensamrätt att undersöka möjligheten att ändra gällande detaljplan för fastigheten Skälläckeröd 1:12 (1485-P92114) med avsikt att utöver befintlig användning skapa bostäder. Gällande plan medger endast byggrätt för handel, service, kontor. 3 Markanvisning Parterna tecknade ett markanvisningsavtal (läs föravtal) 2013, vilket nu löpt ut. Detta föravtal är en förlängning med samma syfte, att ge exploatören ensamrätt t.o.m att förhandla med kommunen om exploatering och markförvärv av fastigheten Uddevalla Skälläckeröd 1:12. Fastigheten har markerats ungefärligt med röd linje på bifogat utdrag ur gällande detaljplan, bilaga 1. 4 Detaljplan Byggrätten för Skälläckeröd 1:12 utgörs i gällande detaljplan (1485-P92/14) av handel, service, kontor. För att möjliggöra en bostadsbebyggelse enligt punkt 2 v skall en ny detaljplan upprättas för området. tji/ -r-sldan 1 av 3

43 Det åligger exploatören att ansöka om plantillstånd samt teckna planavtal med Miljö och stadsbyggnad samt ombesörja och bekosta upprättande av ny detaljplan. 5 Utredningskostnader Kommunen ansöker, bekostar och ombesö~er erforderliga utredningar och undersökningar avseende markföroreningar, arkeologi samt de geotekniska utredningar som krävs för framtagande av detaljplan. Exploatören bekostar och ombesörjer resterande utredningar som krävs för upprättande av ny detaljplan. 6 Överlåtelse av mark Kommunen ska till exploatören med äganderätt överlåta blivande kvartersmark för bostäder. Parterna ~ka teckna ett markanvisningsavtal när detaljplanearbetet hunnit så långt att parterna tillsammans anser att ett sådant kan tecknas. Köpeskilling för marken ska baseras på en marknadsmässig prissättning utifrån den exploatering som den blivande detaljplanen tillåter. 7 Markanvisningsavtar Innan detaljplanen antas av kommunfullmäktige skall markanvisningsavtal som reglerar köpeskilling, parternas åtaganden och övriga villkor för exploateringens genomförande upprättas mellan parterna. 8 Uteblivet avtal Kommunen är inte skyldig att ersätta exploatören för utredningskostnader eller andra kostnader, utfört arbete, utebliven vinst eller i övrigt med anledning, om Sldan 2 av 3

44 detta föravtal blir ogiltigt eller förlängning av detta avtal inte uppnås inom tidsfristen enligt punkt 3. 9 Avtalets giltighet Detta avtal är för sin giltighet beroende av att det godkänns genom beslut i Kommunstyrelsen senast , vilket vinner laga kraft. 10 Sidoöverenskommelser Parterna har inte träffat någon överenskommelse eller åtagit sig någon förpliktelse utöver vad som ovan angivits. Denna överenskommelse har upprättats i två exemplar, varav partema tagit var sitt. Uddevalla 2015-di -2~ Uddevalla kommun Uddevalla 2015~ - 2 Strandala Fastighets AB f Gunilla Magnusson Patrik ~etre r Sldan 3 av 3

45 1 J l l G) q, ' t l \. l f l Bilaga l l b ~ l \ l t,i l - l. ~... l

46 TILLÄGG TILL FÖRAVTAL 1 Parter Strandala Fastighets AB (org nr: ) solviksvägen Ljungskile, nedan kallade exploatören Uddevalla kommun (org nr: ) Uddevalla. Parterna har träffat följande tillägg till föravtal avseende fastigheten Uddevalla Skälläckeröd 1:12 2 Bakgrund Parterna tecknade ett förval för Skälläckeröd 1:12 som godkändes av Samhällsbyggnadsnämnden (SBN 2015/00184) och i Kommunfullmäktige (KS ). Föravtalet gav exploatören ensamrätt att fram till och med förhandla med kommunen om exploatering och markförvärv av fastigheten Skälläckeröd 1:12. Med anledning av de omfattande utredningar som krävt för detaljplaneläggningen så har detaljplanearbetet försenats och detta tilläggsavtal upprättas med anledning av att länga avtalstiden ytterligare ett år. 3 Ändringar i Föravtalet Föravtalets "3 Markanvisning" ska utgå och erslittas av med följande lydelse: Syftet med detta föravtal är att ge exploatören ensamrätt t.o.m att förhandla med kommunen om exploatering och markförvärv av fastigheten Uddevalla Skälläckeröd 1:12. Fastigheten har markerats ungefärligt med röd linje på bifogat utdrag ut gällande detaljplan, på bilaga 1.., (l ~ Sldan 1 av 3

47 Föravtalets "5 Utredningar" ska utgå och ersättas av med följande lydelse: De fram till av kommunen ansökta utredningar slutförs och bekostas av Uddevalla kommun. Eventuellt kommande erforderliga utredningar och undersökningar avseende markföroreningar, arkeologi och geoteknik som behövs för framtagande av detaljplanen ansöker, bekostar och ombesö~er Uddevalla kommun enbart upp till ett maximalt belopp på totalt 50 OOOkr (femtiotusen kronor). Exploatören bekostar överskjutande del samt ombesörjer och bekostar resterande utredningar som krävs för ny detaljplan. l övrigt gäller tidigare upprättat avtal. 4 Tvist Tvist rörande tolkningen av detta avtal ska avgöras av allmän domstol. 5 Avtalets giltighet Detta avtal är för sin giltighet beroende av att det godkänns genom beslut i Kommunfullmäktige senast , vilket vinner laga kraft. Denna överenskommelse har upprättats i två exemplar, varav parterna tagit vår sitt. Uddeva Ila Ch-o" Uddevalla kommun Uddevalla 2016.:(J - O\ h Gunilla Magnusson Ordf. samhällsbyggnadsnämnden Carina Uohansson Förvaltningschef Samhällsbyggnad Sidan 2 av 3

48 Bilaga 2 Karta med avtalsområde l l l l ' \ \, \ / l 1._:: ~;~ \- i' l Il ~ 0 o l l "'~" -, 00 l ' o EP l l l l 0 0 l l l \ l t l l 1 l ' l l ' ' ~... = '. ;,,. ( / -:"';;... l - ' ' / \ , / ~:-- 1 ~ ~ ~.) \ ' l l' l ' ' l ~ '"(:,_; Koordinatsystem: SWEREF Utskriven O 5 1 O [m] ~tsgömec o oh cättighetec på k rtoo h" Iot e cättsverl<oo. Jämföc mot be,lob l otmäterih,od Ii og". Skala 1:1000

49 l \!',, l l t,, Il,.,. J F' ' Vid ommålning och annat yttre underhåll måste tillses att inte miljöskadliga ämnen når bäcken eller strandvegetationen. \ 1- \, l l ' l /l l / l, / /_ / j// --- ji / 0~ > / ( l ' l : Il 1 I l l,,,,--- \ / /\ \ ' ' ' ' ' ' ' 1 1 :/1 : ----~-'----r- Il J l :r PLANKARTA, skala 1:500 l A2 / ' ' \ ' l / \ \ \h T JÖSTELSRÖD / --..l ( 0 0 \\\r \\\ \\, ) -!=>- \ \\ '\ ' \ \ \ \ 7 \ - -,_ Figur som visar hur taknockshöjd, byggnadshöjd, taklutning och antalet våningar beräknas. \:"';, Lr ' B.3- ' '',,, " ', Om / \ _.. Teckenförklaring Grundkarta --Ay - Häck - - Faslighelsgräns - - Traktgräns 0:00 Fastighetsbeteckning s:o Samfällighet ga:o :: El [21 B 0 ISJ D 121 B ~staket =~stenmur ~- ~stödmur ~- LLL Slänt Dike Gemen s amhelsanläggning~l_ Vattendrag Ledningsrätt - Servitut Gränspunk l Uthus, husliv redovisas Booled, husliv rodovl.sas Uthus, tak redovisas Bostad, tak redovisas Skärmtak Övrig byggnad Transformatorstation Trappa G nmdka~n lramslllld genom uldntg III' Uddavalla Kommuns alglta1a b<jsklll1a ~~~Wnd a rdn!y o\ 2, enllgthm K 2.6 0,00 + Markhöjd 0 1 m höjdkurva. 2:61 Gång- och cykelbana ===Körbana ~ Vägräcke ---E- Elledning Lövskog.,.,.. Barr~ och blandskog Berg Belysningsstolpe _t - Fornminne "f''', ~ ";~ "'l)_..,.l Upp;tiiad ev: "' ~ - -- Ko;;olieråd a';: Margarela Holm111röm Karl- och mlltnlngal11gen]or Uddeval a Kommun Martin Jons!Kin M!tnlngslngenjlh l Teamladara Uddavalla Kommun Gru ndk rta11bh6rande l!lsllghetsrl)rtedr.nlng: Siilliicker6d 1:tt5och1:1 2 TroHOnnummor: PLANSVSTEM SWEREF D 2,5 5 10Meler l l l l l l l l l Skala1:500 ARENDENU'-IMER m PLANBEST ÄMMELSER Följande gäller Inom områden med nedanslående beteckningar. Där beteckning saknas gäller bestämmelsen inom hela planområdet Endast angiven användning och utformning är tillåten GRÄNsBETECKNINGAR Plangräns Användningsgräns - _ Egenskapsgräns Administrativ gräns Egenskaps- & administrativ gräns KVARTERSMARK s, BC 1 PLACERING & UTFORMNING i... 'l o o. o j j ± + ± ± + + t, f, Bostäder. ~~~~~ ~ ~~~r~~~sgarage får uppföras. Bostäder. Centrumverksamhet får finnas i bottenvåningen. PBL 4 kap 5 punkt 3 Bostäder. Centrumverksamhet får finnas i bonenvllnlngen. KliUw e moo parkeringsgarage får uppföras. P BL 4 kap 5 punkt 3 Marken lår Inta tarses med byggnad. :;:~~~'1! 1 ~ 1 ~r~;a ut maximalt 2 meter över prickmark. PBL 4 kap 16 punkt \ Mart<en får byggas över med terrassbjälklag upp till +3,5 meter. Torrassbjälktagot får byggas under med korbart bi!llklag. f errassb)ftlk.lagel får enelast rorses med kornplementby~el och trapphus. ~t~~/;r:u'::~~,"t maximalt 2 meter över korsma1k. Högsta byggnadshöjd i meter över noll planet, PBL4 kap 11 pun~1 1 Högsta nockhöjd l meter över nollplanel. PBL 4 kap 11 punkt 1 ~X~~71~dh~~~::~""b:~;;~~~;~~~~~d~f~~ar;:,"~rsdrag och egenart. PBL 4 kap 16 punkt 1 Parkering Inte tillåten. PBL 4 kap 16 punkt 1 ~~~~~::r;,:,~ :~ s:,~s:,~';'ss"~~x~i~,~~r~~ 1iuk:ntvå ~~"L~~~~~~ punkt 1 Balkonger förses med delvis inglasnlng där det erfordras av bullerskäl 4 kap 16 punkt 1 Takkupor med9es över högsta byggnadshöjd utmed högst hälften av fasadens längd. PBL 4 kap 16 punkt 1 UTNYTTJANDEGRAD e, RIVNINGSFÖRBUD r, MARK n, n, UTFART o Arkiv nr: o Antagande: Laga Kraft: H&asta tillåtna våningsantal är 2 våningar och vind. PB[ 4 kap 11 punkt 1 Murkon är avsedd för fördröjningsmagasin för ~;.-:~~~ 1 o Träd- och buskbård ska bibehållas eller återplanteras. PBL 4 kap 10 Körbar förbindelse får inte anordnas_ PBL4kap9 LJ UTFÖRANDE Grundläggning_ ska ske på spelsbärande pålar. PBL 4 kap 16 punkt 1 Inom Skätl cl<.eröd 1:12 begränsas ur,gfyttnln~ar med normala "tunga" massor, till ~~~s~ 't.~~e3 1p~ne~f1 (konverterat r n RH O), i Inom Skiii1Acl<eröd 1:45 begränsas uppfyllningar med normala "tunga" massor, till sl nivån +1.6 meter (konverterat från RH 70) Inom eh avstånd av 5 meter från tclsr!ldswcl<en. ~kap 16 punkt 1 SKYDD Färdl!lt golv 16r DO$tlidor lår into uppfilras under +3,3 meter. Om llirdlgl p,otv!ör bostäder :lllpl<ln; under +3,5 meler måste konstruktion utlöras rat~vf~,=~~ upp l denna hoj<!. Fardi019olv för centrumverksamheter lårinte uppföras under +3,0 meter. Om fllra1g1 golv för cenlrumverksam holor uppförs undor +3,5 meter måste konstruktion u~öras 6vcrsvftmnlngssk)iddad upp thi donna 116jd. PBL oi kap 12 punkt 1 All annan trnlgnatkln om upplllro ul)(for nivå +2,5 meter ska utlöras med översvamnrnilssl<yddad konstrukuon upp 1111 denna höjd. PBL 4 kap 12 punkt 1 m, Friskluftsinlag ska placeras högt och ortenleras bort!rån rlskkjlijof. PBL 4 kap 12 punkt 1 BuHers kiirm ska flnnas mellan byggnadernas väster OIIente<adc gavlar. Bullerskärmen ska ansluta Ull respektive byggnads lakfot. PBL 4 kap 12 punk\1 KUL TURVÄRDEN q1 Bebyggelseområdets karaktär vad gäller befintliga byggnoders fasader, f6nsler, dörrar och tekllo1a g~n l1 ska bibehållas ehor återställas till ~~Ni::~1i~\.! ~~ moo ursprunguga malerlal, kuloror och orbotstcknlk. PBL 4 kap 16 punk\3 ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER Genomförandetiden är 5 år. PBL 4 kap 21 a, Bygglov får Inte ges för nybyggnad t6rr5n m arkli!roremlogar ~ar sanerats!or an uppfylla Nalurvårdsvcrl<ets ri kivarden för klinsflg markanvändning. PBL 4 kap 14 punkt 4 a, a, u, Sirandskyddet är upphävt. PBL4kap 17 ~~~g~~\~~';s ä ~~~~ ~nre underhåll av byggnad. 5 Markro servat för allmännytliga underjordiska ~g~ ~:p6 UPPL YSNINGAR Byggilademos konstruktion ska val8 utformad lilr an ge skyeld mot loriskridonde ras vid en Infallande dimensionerande exj'ioslonstryck. Det dlmeslonerande :~~~t~;j~~~::.h:~~~~ta~~!. Ull kpa vukel med Cfo l roonktorande trycke t ger 1 O Martdöroroningar ska hanteras enligt SFS 1998:699, SFS 2013:262 samt Naturvårdsverkets riktlinjer. Område n 1 ska utformas så att människor inte ska vistas där under längre tidsperioder. Dagvatten ska tas omhand enligt kommunens riktlinjer för hantering av dagvatten. Länshållningsvanen får ej släppas direkt på Tjöstelsrödsbäcken, rening krävs som skyddsåtgärd. Planen är upprättad enligt plan- och bygglagen SFS 2010:900 (med ändringar!rån ). ILLUsTRATIONER Illustrationslinje exempelbyggnad. ANTAGANDEHANDLING Upprättad 19 april 2017, reviderad 12 juni 2017 Plankarta för Skälläckeröd 1:45 o 1:12, Vällebergsvägen 5 i Ljungskile Detaljplan för bostäder och verksamheter Uddevalla kommun, Västra Götalands län Werner Arkitekter AB (} L :---- L,... ~

50 Bilaga 4 Fotomontage över infart tilf Ljungskile, från väster, med exempel på möjlig bebyggelse inom byggrätt. Byggnader som visas är utförda med två våningar och inredd vind. Fotomontage från sydväst med exempel på möjlig bebyggelse inom detaljplanens byggrätt. Byggnader som visas är utförda med två våningar och inredd vind.

51 Protokoll Kommunstyrelsen Dnr KS 2018/00444 Avgiftsbefrielse av viss markupplåtelse i Uddevalla centrum Sammanfattning Samhällsbyggnadsnämnden har inkommit med förslag om att fullmäktige ska besluta om avgiftsbefrielse avseende vissa former av markupplåtelser för verksamheter i centrum på vissa angivna gatusträckningar. Bakgrunden är att under orobyggnationen av Kungsgatan kommer många verksamheter påverkas negativt i form av buller, försvårad framkomlighet och minskad möjlighet för nyttjande av det kommunala gaturummet. Kommunledningskontoret har i samråd med samhällsbyggnadsförvaltningen tagit fram ett förtydligat och utvidgat förslag där nämnden framgent ges rätt att själv besluta om nedsättning av avgifter vid störningar. På detta sätt ges förväntas en mer effektiv handläggning kunna ske, samtidigt som kommunfullmäktige avlastas rutinbetonade ärenden. Avseende 2018 föreslås dock kommunfullmäktige besluta om för vilka upplåtelser och vilket område som ska omfattas av avgiftsnedsättningen. De typer av avgifter som anses störas mest av arbetena på Kungsgatans nedre del är uteserveringar och så kallade trottoarpratare, som föreslås bli helt avgiftsfria under Förslaget kräver en ändring av det av fullmäktige antagna dokumentet Avgifter för markupplåtelser på allmän plats inom Uddevalla kommun. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Förslag till reviderade "Avgifter för markupplåtelser på allmän plats inom Uddevalla kommun". Samhällsbyggnadsnämndens protokoll Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att markupplåtelser avseende uteserveringar och trottoarpratare ska vara avgiftsfria under 2018 på den del av Kungsgatan, Torggatan och Trädgårdsgatan som framgår av karta i kommunledningskontorets tjänsteskrivelse , samt att revidera dokumentet Avgifter för markupplåtelser på allmän plats inom Uddevalla kommun genom att tillägga att samhällsbyggnadsnämnden har rätt att besluta om nedsättning av avgiftens storlek i de fall kommunen orsakat störningar som påverkat värdet av markupplåtelsen. Nedsättningen ska göras i förhållande till störningens omfattning och varaktighet. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

52 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 1(2) Dnr KS 2018/00444 Handläggare Utredare Markus Hurtig Telefon Avgiftsbefrielse av viss markupplåtelse i Uddevalla centrum Sammanfattning Samhällsbyggnadsnämnden har inkommit med förslag om att fullmäktige ska besluta om avgiftsbefrielse avseende vissa former av markupplåtelser för verksamheter i centrum på vissa angivna gatusträckningar. Bakgrunden är att under ombyggnationen av Kungsgatan kommer många verksamheter påverkas negativt i form av buller, försvårad framkomlighet och minskad möjlighet för nyttjande av det kommunala gaturummet. Kommunledningskontoret har i samråd med samhällsbyggnadsförvaltningen tagit fram ett förtydligat och utvidgat förslag där nämnden framgent ges rätt att själv besluta om nedsättning av avgifter vid störningar. På detta sätt ges förväntas en mer effektiv handläggning kunna ske, samtidigt som kommunfullmäktige avlastas rutinbetonade ärenden. Avseende 2018 föreslås dock kommunfullmäktige besluta om för vilka upplåtelser och vilket område som ska omfattas av avgiftsnedsättningen. De typer av avgifter som anses störas mest av arbetena på Kungsgatans nedre del är uteserveringar och s.k. trottoarpratare, som föreslås bli helt avgiftsfria under Förslaget kräver en ändring av det av fullmäktige antagna dokumentet Avgifter för markupplåtelser på allmän plats inom Uddevalla kommun. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Förslag till reviderade Avgifter för markupplåtelser på allmän plats inom Uddevalla kommun. Samhällsbyggnadsnämndens protokoll Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att markupplåtelser avseende uteserveringar och trottoarpratare ska vara avgiftsfria under 2018 på den del av Kungsgatan, Torggatan och Trädgårdsgatan som framgår av karta i kommunledningskontorets tjänsteskrivelse ,

53 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 2(2) Dnr KS 2018/00444 att revidera dokumentet Avgifter för markupplåtelser på allmän plats inom Uddevalla kommun genom att tillägga att samhällsbyggnadsnämnden har rätt att besluta om nedsättning av avgiftens storlek i de fall kommunen orsakat störningar som påverkat värdet av markupplåtelsen. Nedsättningen ska göras i förhållande till störningens omfattning och varaktighet. Ärendebeskrivning Karta över område där avgiftsfrihet föreslås för uteserveringar och trottoarpratare år 2018: Peter Larsson Kommundirektör Markus Hurtig Utredare Expediera till Samhällsbyggnadsnämnden Författningssamlingen

54 Protokollsutdrag Samhällsbyggnadsnämnden Dnr SBN 2018/00216 Avgiftsbefrielse av viss markupplåtelse i Uddevalla centrum Sammanfattning Under ombyggnationen av Kungsgatan kommer många verksamheter påverkas negativt i form av buller, försvårad framkomlighet och minskad möjlighet för nyttjande av det kommunala gaturummet, så som uteserveringar och trottoarpratare med mera. Med hänsyn till detta föreslår vi att samhällsbyggnadsnämnden tillstyrker ett förslag om fri markhyra för de verksamheter som redan finns inom det område som påverkas, alltså inte tillfälliga anläggningar. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse Beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att föreslå kommunfullmäktige att befria de tillstyrkta ansökningarna gällande fasta verksamheter från markhyran i enighet med den bifogade kartan Vid protokollet Sebastian Johansson Justerat Kenneth Engelbrektsson Kenneth Ohlsson Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Sebastian Johansson Expedierat kommunledningskontoret Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

55 Tjänsteskrivelse Samhällsbyggnad 1(2) Dnr SBN 2018/00216 Handläggare Handläggare Anna Sällström Telefon Förslag till beslut om befria viss markupplåtelse från avgift i Uddevalla centrum Sammanfattning Under ombyggnationen av Kungsgatan kommer många verksamheter påverkas negativt i form av buller, försvårad framkomlighet och minskad möjlighet för nyttjande av det kommunala gaturummet, så som uteserveringar och trottoarpratare med mera. Med hänsyn till detta föreslår vi att samhällsbyggnadsnämnden tillstyrker ett förslag om fri markhyra för de verksamheter som redan finns inom det område som påverkas, alltså inte tillfälliga anläggningar. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att föreslå kommunfullmäktige att befria de tillstyrkta ansökningarna gällande fasta verksamheter från markhyran i enighet med den bifogade kartan Ärendebeskrivning Under ombyggnationen av Kungsgatan kommer många verksamheter påverkas negativt i form av buller, försvårad framkomlighet och minskad möjlighet för nyttjande av det kommunala gaturummet, så som uteserveringar, evenemang, trottoarpratare med mera. Med hänsyn till detta föreslår vi att samhällsbyggnadsnämnden tillstyrker ett förslag om fri markhyra för de verksamheter som drabbas. Med detta förslag visar vi att vi är tillmötesgående gentemot de verksamheter som befinner sig mitt i ombyggnationen och vill värna om deras tillväxt. I den bifogade kartan framgår vilken del av centrum som bör befrias från markhyra vid vilken period. Detta är under förutsättning att tidplanen för projektet under kommande år följs som det är tänkt.

56 Tjänsteskrivelse Samhällsbyggnad 2(2) Dnr SBN 2018/00216 En gott samarbete och en god kontakt med verksamhetsutövarna i Uddevalla kommun är viktigt, tillsammans gör vi Uddevalla till en bättre kommun. Då beslut om avgifter antagits av kommunfullmäktige är vår bedömning att ärendet behöver vidare, då beslutsfattaren också är den som medger avvikelser. Därför föreslås att ärendet också beslutas i högre instans. Carina Johansson Förvaltningschef Anna Sällström Handläggare Expediera till Samhällsbyggnad Kommunstyrelsen

57 Protokoll Kommunstyrelsen Dnr KS 2018/00515 Socialnämndens avrapportering av uppdrag från kommunfullmäktiges flerårsplan Sammanfattning Socialnämnden är tilldelad fem uppdrag från kommunfullmäktiges flerårsplan och samt styrdokumentet ungdomsplan. Uppdragen har rapporterats och har kunnat följas i socialnämnd, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige i samband med delårsuppföljningarna och verksamhetsberättelsen Uppdragen bedöms som slutforda och foreslås avslutas. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Socialnämndens protokoll Socialtjänstens tjänsteskrivelse Socialtjänstens utdrag från socialnämndens delårsrapport april2018. Beslut Kommunstyrelsen forslår kommunfullmäktige besluta att godkänna avrapporteringen av socialnämndens tre uppdrag för 2017 från kommunfullmäktiges flerårsplan 20 l kring att fortsätta utveckla och eventuellt utöka aktivitetscentrum for äldre, att samverka med andra aktörer for att skapa ett härbärge samt att återställa personaltätheten på Skogslyckan, att godkänna avrapporteringen av socialnämndens uppdrag for 2018 från kommunfullmäktiges flerårsplan kring att använda 2 mkr för att kunna erbjuda arbetskläder till vård- och omsorgspersonal, samt att godkänna avrapportering av socialnämndens uppdrag från styrdokumentet ungdomsplan om att arbeta med att unga med funktionsnedsättningar ska erbjudas inflytande och delaktighet. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

58 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 1(2) Dnr KS 2018/00515 Handläggare Utredare Camilla Karlsson Telefon Socialnämndens avrapportering av uppdrag från kommunfullmäktiges flerårsplan Sammanfattning Socialnämnden är tilldelad fem uppdrag från kommunfullmäktiges flerårsplan och samt styrdokumentet ungdomsplan. Uppdragen har rapporterats och har kunnat följas i socialnämnd, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige i samband med delårsuppföljningarna och verksamhetsberättelsen Uppdragen bedöms som slutförda och föreslås avslutas. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Socialtjänstens tjänsteskrivelse Socialtjänstens utdrag från socialnämndens delårsrapport april Förslag till beslut Kommunstyrelsen förslår Kommunfullmäktige besluta att godkänna avrapporteringen av socialnämndens tre uppdrag för 2017 från kommunfullmäktiges flerårsplan kring att fortsätta utveckla och eventuellt utöka aktivitetscentrum för äldre, att samverka med andra aktörer för att skapa ett härbärge samt att återställa personaltätheten på Skogslyckan, att godkänna avrapporteringen av socialnämndens uppdrag för 2018 från kommunfullmäktiges flerårsplan kring att använda 2 mkr för att kunna erbjuda arbetskläder till vård- och omsorgspersonal, att godkänna avrapportering av socialnämndens uppdrag från styrdokumentet ungdomsplan om att arbeta med att unga med funktionsnedsättningar ska erbjudas inflytande och delaktighet. Peter Larsson Kommundirektör Camilla Karlsson Utredare

59 Protokoll Socialnämnden Dnr SN 2018/00161 Avrapportering av uppdrag från kommunfullmäktige 2018 Sammanfattning Socialnämnden är tilldelad fem uppdrag från kommunfullmäktiges flerårsplan och samt styrdokumentet ungdomsplan. Uppdragen har rapporterats och har kunnat följas i socialnämnd, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige i samband med delårsuppföljningarna och verksamhetsberättelsen Uppdragen bedöms som slutförda och föreslås avslutas. Beslutsunderlag Arbetsutskottets protokoll Socialtjänstens tjänsteskrivelse Socialtjänstens utdrag från socialnämndens delårsrapport april Beslut Socialnämnden beslutar att godkänna avrapporteringen av socialnämndens tre uppdrag för 2017 från kommunfullmäktiges flerårsplan kring att fortsätta utveckla och eventuellt utöka aktivitetscentrum för äldre, att samverka med andra aktörer för att skapa ett härbärge samt att återställa personaltätheten på Skogslyckan, att godkänna avrapporteringen av socialnämndens uppdrag för 2018 från kommunfullmäktiges flerårsplan kring att använda 2 mkr för att kunna erbjuda arbetskläder till vård- och omsorgspersonal, att godkänna avrapportering av socialnämnden uppdrag från styrdokumentet ungdomsplan om att arbeta med att unga med funktionsnedsättningar ska erbjudas inflytande och delaktighet, samt att överlämna ärendet till kommunfullmäktiga för godkännande och avslut. Vid protokollet Charlotte Larsson Justerat Stefan Skoglund Christina Nilsson Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Charlotte Larsson Expedierat Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

60 Tjänsteskrivelse Socialtjänsten 1(2) Dnr SN 2018/00161 Handläggare Utvecklare Åsa Jarhag Håkansson Telefon Avrapportering av uppdrag från kommunfullmäktige 2018 Sammanfattning Socialnämnden är tilldelad fem uppdrag från kommunfullmäktiges flerårsplan och samt styrdokumentet ungdomsplan. Uppdragen har rapporterats och har kunnat följas i socialnämnd, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige i samband med delårsuppföljningarna och verksamhetsberättelsen Uppdragen bedöms som slutförda och föreslås avslutas. Beslutsunderlag Socialtjänstens tjänsteskrivelse Socialtjänstens utdrag från socialnämndens delårsrapport april Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att godkänna avrapporteringen av socialnämndens tre uppdrag för 2017 från kommunfullmäktiges flerårsplan kring att fortsätta utveckla och eventuellt utöka aktivitetscentrum för äldre, att samverka med andra aktörer för att skapa ett härbärge samt att återställa personaltätheten på Skogslyckan, att godkänna avrapporteringen av socialnämndens uppdrag för 2018 från kommunfullmäktiges flerårsplan kring att använda 2 mkr för att kunna erbjuda arbetskläder till vård- och omsorgspersonal, att godkänna avrapportering av socialnämnden uppdrag från styrdokumentet ungdomsplan om att arbeta med att unga med funktionsnedsättningar ska erbjudas inflytande och delaktighet, att överlämna ärendet till kommunfullmäktiga för godkännande och avslut. Ärendebeskrivning Socialnämnden är tilldelad fem uppdrag från kommunfullmäktiges flerårsplan och samt styrdokumentet ungdomsplan. Uppdragen har rapporterats och har kunnat följas i socialnämnd, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige i samband med delårsuppföljningarna och verksamhetsberättelsen Uppdragen bedöms som slutförda och föreslås avslutas.

61 Tjänsteskrivelse Socialtjänsten 2(2) Dnr SN 2018/00161 Malin Krantz Socialchef Åsa Jarhag Håkansson Utvecklare Expediera till Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige

62 Utdrag från socialnämndens delårsrapport april 2018 Kommunfullmäktige flerårsplan Uppdrag Socialnämnden har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2017 fortsätta utveckla och eventuellt utöka aktivitetscentrum för äldre (+0,3 mkr). Kommentar Uppdraget har tidigare rapporterats i samband med verksamhetsberättelsen 2017 och rapporterades då enligt följande: Ett av socialnämnden egna uppdrag rör boendeplan och aktivitetscentra. Socialnämndens boendeplan togs fram under hösten och beslutades av socialnämnden i november. I boendeplanen finns en del som kartlägger var det kan vara lämpligt att starta aktivitetscenter. En utgångspunkt är att få en spridning på aktivitetscentra i de olika delarna av kommunen. Ryttarens café och aktivitetscenter har vidareutvecklat verksamheten under året bl.a genom ett aktivitetsråd med representanter från föreningar samt studiebesök till Falkenberg. Ryttaren har under året haft ett fortsatt stort antal besökare och högt nyttjande av uthyrningslokalerna. Boendeplan och aktivitetscentra är antagen av socialnämnden. Förvaltningen bedömer därför att uppdraget är slutfört och kan avslutas. Uppdraget från flerårsplanen avsåg dessutom Socialnämnden har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2017 samverka med andra aktörer för att skapa ett härbärge Socialnämnden har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2017 återställa personaltätheten på Skogslyckan så att den harmoniserar med den personaltäthet som kommunen har på övriga särskilda boenden Socialnämnden har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2018 använda 2 mkr för att kunna erbjuda arbetskläder till vård- och omsorgspersonal Verksamheten vid Noras hus har startat enligt den planering som gjorts inom ramen för IOP-avtalet med Uddevalla Pastorat. Förvaltningen bedömer att uppdraget är slutfört och kan avslutas. Uppdraget från flerårsplanen avsåg dessutom Enligt rapportering i verksamhetsberättelsen för 2017 har Skogslyckan fått ökad personaltäthet i enlighet med uppdraget. Socialtjänsten arbetar också med införandet av en ny vårdbehovsmodell för kommunens vård- och omsorgsboenden för att verksamheten bättre ska kunna följa förändringar i brukarnas vårdbehov. Förvaltningen bedömer att uppdraget är slutfört och kan avslutas. Uppdraget har tidigare rapporterats i verksamhetsberättelsen I syfte att följa socialstyrelsens föreskrifter om hygien och arbetskläder samt för att förebygga smittspridning har en arbetsgrupp arbetat fram en modell för hur all personal som har behov ska få fem uppsättningar arbetskläder. Socialnämnden fattade under 2017 beslut om att genomföra den föreslagna modellen. Beslutet innebär att förvaltningen tillhandahåller arbetskläder för viss personal samt vissa studenter och praktikanter inom socialtjänsten i första hand för att minska smittspridningen. Modellen innebär att arbetskläder ska finnas i den omfattning och vara så beskaffade att socialstyrelsens föreskrifter kan följas fullt ut. Detta inkluderar tvättning av arbetskläder. Modellen beskriver organisation, logistik, rutiner, rollen och ansvar. Förvaltningen bedömer att uppdraget är slutfört och kan avslutas. Kommunfullmäktige styrdokument Uppdrag Socialnämnden ska utifrån Ungdomsplan arbeta med att unga med funktionsnedsättningar ska erbjudas inflytande och Kommentar Uppdraget har tidigare rapporterats i samband med verksamhetsberättelsen 2017 och rapporterades då enligt följande: Verksamhetsområdena individ- och familjeomsorg och stöd och service har under våren ingått en IOP med No Limits, ABF, som är en förebyggande frivillig verksamhet, en mötesplats för unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. IOP:n har följts upp under hösten och

63 Delårsrapport april (2) Socialnämnden Uppdrag delaktighet utifrån sina förutsättningar. Kommentar nytt avtal är påskrivet och gäller under Stöd och service deltar i projekt Välfärdsteknik Fyrbodal där fokus ligger på att öka självständigheten och delaktigheten för brukarna och att sprida kunskap till fler medarbetare kring välfärdsteknik så all personal blir trygg med att stödja brukare och hjälpa till med utvecklingen. Projektet planeras att pågå ett tredje år. Under året har bl.a följande aktiviteter genomförts: medverkan vid MVTe-mässan (Stockholm, januari) inbjudna som talare, då de fann projektet intressant, inspirerande och nytt, inspirationsdag på temat Välfärdsteknik, gett personal i verksamheterna stöd i hur de kan använda läsplattan och flera appar har prövats, använts och köpts in till verksamheterna för att stödja brukare i att bli mer självständiga och delaktiga. Förvaltningen bedömer att uppdraget är slutfört och kan avslutas, då ungdomsplanen sträcker sig från 2015 till 2017.

64 Protokoll Kommunstyrelsen Dnr KS 2018/00480 Uppdrag till kultur och fritid att utreda behov av ridanläggning Sammanfattning Kultur och fritidsnämnden fick i uppdrag av kommunfullmäktige att utreda fortsatt behov av ridanläggning och hur en sådan skulle kunna utformas och bedrivas på annan plats i kommunen. Detta som en följd av en ändrad detaljplan för området Nöthult och kommande bergtäkt där en av kommunens ridanläggningar idag är lokaliserad. På kultur och fritidsnämndens uppdrag har konsultbolaget Kultura AB genomfört en utredning i frågan. I arbetet har lokala föreningar som i dagsläget organiserar ridning samt är bidragsberättigade enligt kultur och fritidsnämndens regelverk medverkat, liksom andra kommunala förvaltningar. Utredningens slutsats är att det finns behov av en modem och tillgänglig ridanläggning i anslutning till Uddevalla tätort för att kunna erbjuda befintliga och nya målgrupper ett verksamhetsutbud av god kvalitet. Utredaren rekommenderar också att frågan studeras vidare för att bl.a. ta fram förslag till mål, verksamhet, finansiering, huvudmannaskap m.m. och att olika intressenter medverkar i detta arbete. Vidare visas också på möjligheter för andra förvaltningar än kultur och fritid att utnyttja en sådan anläggning, t.ex. socialtjänsten, arbetsmarknadsavdelningen och gymnasieskolan och därigenom bruka anläggningen även på tider då det inte bedrivs reguljär ridskaleverksamhet Utredningen pekar också på risker vid- och behov av förbättringar på befintliga anläggningar utanför Uddevalla tätort. Kultur och fritidsnämnden anser att utredningen går väl i linje med de strategiska mål och principer som behandlas i nämndens verksamhetsplan samt kommunens vision och strategiska plan. Nämnden anser att det finns stora fördelar med att använda anläggningen som en gemensam kommunal resurs. Kultur och fritidsnämnden föreslår att nämnden ges i uppdrag av kommunfullmäktige att initiera arbetet med etablering av ridverksamhet i enlighet med utredningens rekommendationer. Kommunledningskontoret noterar att ersättningsanläggning för ridanläggningen på Nöthult är upptagen i gällande lokalförsörjningsplan. Den nu genomförda utredningen bedöms utgöra en god grund för att mer detaljerat bedöma behoven och därefter kunna gå vidare med en eventuell beställning av förstudie i vilken bl.a. kostnader, lokalisering, drift, förvaltningsövergripande samverkan m.m. klarläggs. Därför bör kultur och fritidsnämnden arbeta med fortsatt planering av ny ridanläggning inom ramen för kommunens lokalförsörjningsprocess. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

65 Protokoll Kommunstyrelsen forts. 217 Kommunledningskontoret bedömer att nämnden skyndsamt bör ta fram underlag till flerårsplan så att investeringen i ny anläggning kan genomföras för att möta verksamhetens behov och i förhållande till tidplan för den planerade bergtäkten. V ad gäller utredningens förslag som rör andra befintliga ridanläggningar bör dessa hanteras inom ramen för det uppdrag kultur- och fritidsnämndens har i form av stöd till föreningar. Kommunledningskontoret föreslår att kultur och fritidsnämndens uppdrag förklaras avslutat och att nämnden ges i uppdrag att fortsätta arbetet för en tätortsnära ridanläggning i kommunens lokalförsörjningsprocess. El ving Andersson (C), Annelie Högberg (S), Stefan Skoglund (S), Rolf Carlson (SD), Christer Hassiebäck (UP), David Sahlsten (KD), Mikael Staxäng (M) och Camilla Olsson (C) yttrar sig i ärendet. Beslutsunderlag Inkomna synpunkter kring ridverksamheten och dess behov, Skrivelse från Uddevallas förening för rörelsehindrade barn och ungdomar angående utredning om behov av ridanläggning, Skrivelse från Ljungskile Ridklubb angående utredning om behov av ridanläggning, Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Kultur och fritidsnämndens protokoll Kultur och fritidsförvaltningens tjänsteskrivelse Rapport: Värdeskapande hästkrafter, Kultura AB. Kommunfullmäktiges protokoll Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna utredningen som slutrapportering av uppdraget "att utreda fortsatt behov av ridanläggning och hur en sådan skulle kunna utformas och bedrivas på annan plats i kommunen", samt att uppdra åt kultur och fritidsnämnden att fortsätta arbetet med en ridanläggning i anslutning till Uddevalla tätort i kommunens lokalförsörjningsprocess. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

66 Från: Annelie Högberg skickat: den 17 september :54 Till: Martina Liewendahl <mart ma il.se>; Josefin Floreli Kopia: Katarina Hansson Anna Reinhardt Kristina Mars Monica Bang Lindberg la.se> Ämne: SV: Ridsport Hej Martina. Tack för dina synpunkter kring ridverksamheten och dess behov i Uddevalla. Vi kommer lägga in detta brev till ev. fortsatt behandling av ärendet som först skall behandlas av Kommunstyrelsen för beslut. Vänliga hälsningar Annelie Högberg (S) Ordf. Kultur och Fritidsnämnden UDDEVALLA KOMMUN Kommunstyrelsen Kommunledningskontoret Uddevalla Kommun Mob: oiarie5..cs \~ ~~ Från: Martina Liewendahl <martina.liewendahl@hotmail.se> Skickat: den 16 september :14 Till: Annelie Högberg Ämne: Fwd: Ridsport Vidarebefordrat brev: Från: Datum: 16 september :59:32 CEST Till: annelie.högberg@uddevalla.se Ämne: Ridsport Hej vi som skriver till er är aktiva inom föreningslivet genom ridsport i Uddevalla. Vi engagerar oss ideellt i Uddevalla ryttarförening och som föräldrar till barn och ungdomar som aktivt utövar ridsporten. Vi har många års erfarenhet, då vi själva har hållit på med sporten från det att vi var "unga". De flesta av våra medlemmar har egna ponnyer/hästar och vi kompletterar de andra klubbarna i kommunen då vi erbjuder träning och tävlingsmöjligheter för de som har egen ponny/häst. Föreningen som vi är medlemmar i kräver mycket ideellt arbete för oss för att vi ska kunna ha och driva vår anläggning. Tack vare ideella krafter klarar vi av att genomföra 5 tävlingshelger och ca 5 träningstävlingar per år.detta krävs för att få inkomst nog till att driva anläggningen, med detta får vi det med nöd och näppe att gå runt på årsbasis. Vi har en hel del medlemmar som vardera lägger långt över 200 timmar per år för att arrangera tävlingar och att sköta anläggningen.

67 Anläggningen är i behov av investeringar vilket vår årsbudget inte klarar av.( bland annat nytt tak ) Vårt arbete och vår anläggning ger barn och ungdomar möjlighet till gemenskap,utveckling,möjlighet att träna och tävla med sina ponnyer/hästar. Uddevalla ryttarförening har inga egna hästar och kan därigenom inte erbjuda ridning för de som inte har egen ponny/häst och tyvärr kan vi inte erbjuda ridning för funktionsnedsatta eftersom vår anläggning inte är tillgänglighetsanpassad. Vi tror inte att vår klubb är unik vad det gäller att kämpa på för att kunna existera, de flesta ridklubbar i Uddevalla har det nog ekonomiskt ganska tufft. På en klubb i Uddevalla är våra barn/ungdomar med egna ponnyer/hästar inte välkomna. Givetvis respekterar vi det då de håller anläggningen stängd för andra hästar pga att de inte vill riskera att få in någon smitta. Det finns klubbar som bedriver ridskaleverksamhet som tvingats att sköta ridskalehästar med mer eller mindre vana ungdomar/föräldrar. Med okunskap om hästars beteende och behov så ökar olycksrisken för både människor och hästar. Vi har varit engagerade inom fotbollsklubbar då vi även har barn och ungdomar som spelat fotboll. När vi gör jämförelsen av det ideella arbetet som krävs i en fotbollsförening med det ideella arbetet som krävs för att vi ska kunna hålla igång verksamheten och anläggningen för våra ridsports utövande barn och ungdomar är skillnaden stor. Där ridsporten kräver många 100 tals timmar per år /engagerad medlem för att anordna tävlingar och skötsel av anläggningen medan vi upplever att det inte krävs i samma utsträckning för andra idrotter. Det anser vi är sned fördelning och orättvisa förutsättningar för ridsportsutövande barn och ungdomar. Det finns små ridsports föreningar i kommunen som med mycket ideellt arbete kämpar för att överleva och som kräver mycket av alla. Vi hoppas och tror på ett gemensamt arbete i kommunen som leder till förbättrade villkor för alla kommunens ridsport intresserade barn, ungdomar och vuxna. Vi vill mötas på lika villkor och ta del av varandras erfarenheter,kompetens och engagemang. Vi vill att kommunen satsar på våra ridsports utövande barn och ungdomar genom att bygga en gemensam tillgänglig och modern ridanläggning. MVH Vi som bryr oss Martina Liewendahl kontakt Ulrika Niklasson Thomas Burman

68 UDDEVALLAs FÖRENING FÖR RÖRELsEHINDRADE BARN OCH UNGDOMAR Uddevalla Till Kultur och Fritid, Uddevalla kommun Att: Kristina Mars RBU Bohuslän och RBU i Uddevalla med omnejd med 300 medlemmar vill framföra att föreningen ser ett stort behov av en kommunal ridanläggning där man skapat förutsättningar för många olika funktioner inom en snar framtid. RBU Bohuslän och Uddevalla med omnejd önskar att kultur och fritid bygger en kommunal ridanläggning där våra medlemmar kan rida i särskilda grupper, ha sysselsättning inom ramen för en LSS-insats exempelvis; daglig verksamhet eller erbjudas en gymnasieutbildning där man både rider, arbetar och övar social träning i stallmiljö. En gymnasieutbildning med helhetsperspektiv som skapar förutsättning för ett självständigt vuxenliv och förbereder eleven för sysselsättning i en känd miljö. l dagsläget erbjuds ridning för rörelsehindrade med lift utomhus och handikappramp endast på Skansen gård inom Uddevalla kommun. Önskvärt är en kommunal ridanläggning med lift och ramp både inomhus och utomhus samt ytor för olika tillfällen, ex cafe eller vilorum för återhämtning. Toalett med höj och sänkbart handfat, en brits samt duschstol RBU Bohuslän och Uddevalla med vill öka närhet till häst och stallmiljö samt tillgänglighet för rörelsehindrade så fler inom denna målgrupp ges möjlighet till välbefinnande. Ridning för rörelsehindrade innebär oftast dubbelbemanning, ibland att tre personer är med. Två personal går bredvid om vardera sidan av hästen och en person med god hästvana leder hästen för hög grad av säkerhet för den ridande. Ridning är resurskrävande för barn och ungdomar med särskilda behov och rörelsehinder och sannolikt är att långt fler rörelsehindrade ges möjlighet att rida och få livskvalitet om en närmare kommunal ridanläggning var mer tillgänglig för rörelsehindrade. Mötet med hästen, stallmiljön och möjlighet till social gemenskap i passande lokaler är en fritidsaktivitet men också en friskvårdsinsats som ökar livskvaliteten och välbefinnandet i mycket hög grad för våra medlemmar. Föreningen ser fram emot en kommunal ridanläggning. På uppdrag av styrelsen. Vänliga hälsningar, RBU Uddevalla RBU Uddevalla Kapellevägen 1A Uddevalla Telefon info@rbubohuslan.se Bankgiro

69 Ljungskile den 20 september 2018 Till Kommunstyrelsen Vi vill med den här skrivelsen uttrycka några tankar som vi tror att Kommunstyrelsen bör ta med i sina diskussioner kring utveckling av ridsporten i Uddevalla Kommun. Vi ser otroligt positivt på att man nu tagit ställning för just en utveckling av ridsporten i kommunen och därför tillsatt och genomfört en stor kartläggning över befintliga anläggningar och aktörer. I den utredningen poängterades att en kommun av Uddevallas storlek ska kunna erbjuda ca 500 platser på ridskola. Att det ska vara en ridskola ansluten till Riksidrottsförbundet, Svenska Ridsportförbundet råder det förhoppningsvis ingen tvekan om. Den anslutningen säkrar till viss del kvalitet på verksamheten. I synnerhet om den är kvalitetsmärkt och certifierad. För att en sådan anläggning ska kunna ta del av kommunala skattemedel ska den helt eller delvis vara kommunägd. Det stod också klart. Något som varje medborgare borde se som absolut nödvändigt. Om verksamheten sedan drivs som förening eller företag påverkar inte nödvändigtvis varken tillgänglighet eller kvalitet men alldeles säkert priserna för aktiviteter och undervisning. Som en av aktörerna på "marknaden" funderar vi på Ljungskile Ridklubb så här: Om 500 kommuninvånare önskar utöva ridsport men alla inte väljer att göra det inom kommungränsen, beror det då på den begränsade tillgängligheten och utbudet av verksamheter? Eller spelar andra faktorer in, så som geografi, skolor, vägar, kollektivtrafik etc. Utifrån egna erfarenhet ser vi hela bilden med dels ovan angivna faktorer men också kultur, vana och förtroende för en specifik förening sedan generationer tillbaka. För att en anläggning ska vara attraktiv idag, krävs förutom riktigt god kvalitet på själva verksamheten också en god kvalitet på anläggningen. Själva byggnaderna samt ytorna och miljön i dess närhet. Att en ridanläggning med ett 20-tal hästar och möjlighet att ta emot besökare behöver stora ytor tror vi inte att någon betvivlar. För att säkra kvaliteten på verksamheten krävs utbildad erfaren personal. Något som i sin tur kräver en seriös arbetsgivare som ser till personalens arbetsmiljö både ur trivsel och säkerhetssynpunkt. Att arbeta med hästar och stall är fysiskt krävande och många stallar är idag omoderna och tungarbetade. Ofta saknar anläggningarna egna maskiner och måste förlita sig på kringboende bönder. Att arbeta med barn, ungdomar i nära kontakt med deras målsmän är både roligt och utvecklande men också en utmaning som ibland kan skapa stress. En engagerad ledare vill se att alla är nöjda, utifrån sina individuella behov. Detta i en kollektiv aktivitet med ett "levande material", hästarna. För att en anläggning ska vara av god kvalitet ska stall och hagar hålla av jordbruksverket uppsatta mått och underlag. Den ska också svara upp till av ridsportförbundet uppsatta

70 säkerhetsregler. Den ska vara välskött, ren, hel och lättillgänglig för alla. Både tillfälliga besökare, närstående till dem som är aktiva samt de som själva är aktiva i verksamhetens häst och ridaktiviteter. Detta oavsett eventuella funktionshinder eller brist på bil och körkort. Sammanfattningsvis: Det är enormt resurskrävande att driva stora anläggningar för häst och ridsport. Ljungskile Ridklubb drivs som en ideell förening. Så har det varit sedan Då började man hålla ridskola på privatägda hästar för att bygdens barn skulle få rida och umgås med djur. Man höll till i ett ombyggt kostall och barnen red på en provisorisk utebana eller i naturen. Föreningen växte och kunde på 1990-talet skaffa sju egna hästar, bygga en riktig bana och anställa personal på deltid. Däribland en utbildat instruktör. I början på 2000-talen stod föreningens eget ridhus klart och man kunde se ett enormt ökat intresse för ridningen i kommunen. Redan då var det många som reste från Uddevalla tätort, stenungsund och Munkedal till Ljungskile, som har en busshållplats och tågstation på l O minuters promenadavstånd. I en stunds reflektion kan vi konstatera att det vid det laget inte var på grund av fina byggnader och stora ytor som föreningen blev attraktiv och kunde växa. Stallet var under all kritik både som arbetsmiljö och som vistelse för de aktiva. Utan varmvatten, kök eller riktigt avlopp. Klubblokal och omklädningsrum inhystes i en liten barack som också fungerade som "kontor". Vad var det då som fick eleverna att väljajust LjungskileRidklubb? Vi vill tro att det handlade om en engagerad styrelse och medlemmar med förtroende för den anställdes kunskaper. Att men efter ett långsiktigt, hårt och tålmodigt arbete kunde börja "skörda frukten". Nu gällde det att vårda och förvalta! situationen blev dock akut ohållbar när länsstyrelsen dömde ut stallet ur djurskyddssynpunkt Inte heller sittande styrelse kunde med trygghet bedriva verksamhet med anställd personal i de lokalerna. Barn och ungdomar vistades tyvärr i en ur säkerhetssynpunkt mycket farlig miljö. Samtidigt fortsatte eleverna att strömma till och föreningen nådde 200 aktiva barn, ungdomar och vuxna Räddningen för föreningen blev det nya stallet som kommunen lät bygga Inför byggnationen krävde man att föreningen kunde visa på en plan för finansiering av de ökade driftskostnaderna. Detta via sponsorer som undertecknade avtal fem år! framåt i tiden. Ett bra och viktigt beslut för att säkra att inte skattemedel skulle gå om intet. Sittande styrelse arbetade också tillsammans med medlemmarna fram en gedigen och seriös värdegrund, en plan för vision, organisation, och verksamhetside. Den har varit och är föreningens rättesnöre sedan dess och i takt med att människor byts ut från vissa poster lämnas den stafettpinnen vidare. Nu kan vi konstatera att Ljungskile Ridklubbs kostym blivit både trång och sliten. Uddevalla Gymnasieskola och Särskolan har detta till trots valt att förlägga sin undervisning på föreningens anläggning. Detta vill vi tro beror på det goda hästmaterialet, den erfarna, kunniga personalen och den goda atmosfären som råder i en annars ganska tuff miljö.

71 Vi kan konstatera att det är dags för föreningen att ta nästa steg i utvecklingen. En utbyggnad av ridhallen, så att vi kan lämna de gamla ohälsosamma barackerna och kunna erbjuda både män och kvinnor dusch och omklädningsrum, riktig kafeteria, läktare och undervisningssal är några av de större investeringarna som föreningen ser som nödvändiga för att säkra en fortsatt bra verksamhet. Ytterligare en ridhall med ett intilliggande ponnystall skulle säkra antalet ridande till ca 500 per vecka. Till detta krävs så klart väl dränerade hagar och bra parkeringsytor. Och inte minst en enklare maskinpark. Idag äger föreningen endast en gammal traktor för nödvändigt arbete med ridbanor och foder. En anläggning med ovan nämnda utvecklingssteg skulle också kunna ge tävlingsambitiösa elever möjlighet att träna och tävla på "sin" anläggning. Ideella krafter och engagemang minskar generellt sett i föreningar och det är en utmaning att vårda ungdomar i övre tonåren så att de förblir sin förening trogen. Tränings och tävlingsmöjligheter är en stark stannafaktor och föreningen skulle via dem säkra att den uppbyggda och förmedlade kompetensen och hästkunskapen stannar i föreningen för att sedan också kunna spridas i samhället som ringar på vattnet. Ett gott samarbete olika aktörer emellan är alltid gynnsamt för alla som är delaktiga. Parallellt med detta utvecklingsarbete ska verksamheten fortsätta att fungera och agera i vardagens alla problemlösningar. Vård och skolning av hästar, en plan för nyanskaffning och inskolning, personalvård, medlemsvård, nyrekrytering och säkring av foder och utrustning. Vi kan avslutningsvis konstatera att det tar många år av hårt och målinriktat arbete att bygga upp, vårda och utveckla en förening som sysslar med häst och ridsport. Ljungskile Ridklubb ser med tillförsikt och förhoppning på framtiden och emotser ett fortsatt positivt samarbete med Uddevalla Kommun. Verksamhetschef Gunilla Hurtig På uppdrag av Styrelsen Ljungskile Ridklubb

72 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 1(2) Dnr KS 2018/00480 Handläggare Utredare Markus Hurtig Telefon Uppdrag till kultur och fritid att utreda behov av ridanläggning Sammanfattning Kultur och fritidsnämnden fick i uppdrag av kommunfullmäktige att utreda fortsatt behov av ridanläggning och hur en sådan skulle kunna utformas och bedrivas på annan plats i kommunen. Detta som en följd av en ändrad detaljplan för området Nöthult och kommande bergtäkt där en av kommunens ridanläggningar idag är lokaliserad. På kultur- och fritidsnämndens uppdrag har konsultbolaget Kultura AB genomfört en utredning i frågan. I arbetet har lokala föreningar som i dagsläget organiserar ridning samt är bidragsberättigade enligt kultur och fritidsnämndens regelverk medverkat, liksom andra kommunala förvaltningar. Utredningens slutsats är att det finns behov av en modern och tillgänglig ridanläggning i anslutning till Uddevalla tätort för att kunna erbjuda befintliga och nya målgrupper ett verksamhetsutbud av god kvalitet. Utredaren rekommenderar också att frågan studeras vidare för att bl.a. ta fram förslag till mål, verksamhet, finansiering, huvudmannaskap m.m. och att olika intressenter medverkar i detta arbete. Vidare visas också på möjligheter för andra förvaltningar än kultur- och fritid att utnyttja en sådan anläggning, t.ex. socialtjänsten, arbetsmarknadsavdelningen och gymnasieskolan och därigenom bruka anläggningen även på tider då det inte bedrivs reguljär ridskoleverksamhet. Utredningen pekar o ckså på risker vid- och behov av förbättringar på befintliga anläggningar utanför Uddevalla tätort. Kultur- och fritidsnämnden anser att utredningen går väl i linje med de strategiska mål och principer som behandlas i nämndens verksamhetsplan samt kommunens vision och strategiska plan. Nämnden anser att det finns stora fördelar med att använda anläggningen som en gemensam kommunal resurs. Kultur- och fritidsnämnden föreslår att nämnden ges i uppdrag av kommunfullmäktige att initiera arbetet med etablering av ridverksamhet i enlighet med utredningens rekommendationer. Kommunledningskontoret noterar att ersättningsanläggning för ridanläggningen på Nöthult är upptagen i gällande lokalförsörjningsplan. Den nu genomförda utredningen bedöms utgöra en god grund för att mer detaljerat bedöma behoven och därefter kunna gå vidare med en eventuell beställning av förstudie i vilken bl.a. kostnader, lokalisering, drift, förvaltningsövergripande samverkan m.m. klarläggs. Därför bör kultur- och

73 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 2(2) Dnr KS 2018/00480 fritidsnämnden arbeta med fortsatt planering av ny ridanläggning inom ramen för kommunens lokalförsörjningsprocess. Kommunledningskontoret bedömer att nämnden skyndsamt bör ta fram underlag till flerårsplan så att investeringen i ny anläggning kan genomföras för att möta verksamhetens behov och i förhållande till tidplan för den planerade bergtäkten. Vad gäller utredningens förslag som rör andra befintliga ridanläggningar bör dessa hanteras inom ramen för det uppdrag kultur- och fritidsnämndens har i form av stöd till föreningar. Kommunledningskontoret föreslår att kultur- och fritidsnämndens uppdrag förklaras avslutat och att nämnden ges i uppdrag att fortsätta arbetet för en tätortsnära ridanläggning i kommunens lokalförsörjningsprocess. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Kultur- och fritidsnämndens protokoll Kultur och fritidsförvaltningens tjänsteskrivelse Rapport: Värdeskapande hästkrafter, Kultura AB. Kommunfullmäktiges protokoll Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna utredningen som slutrapportering av uppdraget att utreda fortsatt behov av ridanläggning och hur en sådan skulle kunna utformas och bedrivas på annan plats i kommunen, att uppdra åt kultur- och fritidsnämnden att fortsätta arbetet med en ridanläggning i anslutning till Uddevalla tätort i kommunens lokalförsörjningsprocess. Peter Larsson Kommundirektör Markus Hurtig Utredare Expediera till Kultur- och fritidsnämnden

74 Protokollsutdrag Kultur och fritidsnämnden Dnr KFN 2017/00119 Etablering av ridanläggning i Uddevalla kommun Sammanfattning Kultur och fritidsnämnden fick i uppdrag av kommunfullmäktige att utreda fortsatt behov av ridanläggning och hur en sådan skulle kunna utformas och bedrivas på annan plats i kommunen. Detta som en följd av en ändrad detaljplan för området Nöthult där en av kommunens ridanläggningar idag är lokaliserad (Kommunfullmäktiges protokoll ). Uppdraget har genomförts av konsultbolaget Kultura AB, i enlighet med kultur och fritidsnämndens verksamhetsplan Detta innebär att alla barn och ungdomar ges rätt till en meningsfull fritid, samt att öka delaktigheten för underrepresenterade målgrupper utifrån diskrimineringsgrunderna. I verksamhetsplanen anges även att förvaltningen skall arbeta för att tillgodose möjligheten att utifrån individens egna förutsättningar uppleva, delta, skapa och påverka. Uppdraget har utförts tillsammans med lokala föreningar som i dagsläget organiserar ridning samt är bidragsberättigade enligt kultur och fritidsnämndens beslutade regelverk. Uppdraget har även genomförts tillsammans med andra förvaltningar så som socialförvaltningen, kommunledningskontoret samt barn- och utbildningsförvaltningen. Intresse finns från ovan nämnda förvaltningar av en ridanläggning som en gemensam kommunal resurs. Utredaren har varit i kontakt med Svenska ridsportförbundet på såväl distriktsnivå som nationell nivå. Förvaltningen anser att ridutredningen: Värdeskapande hästkrafter går väl i linje med de strategiska mål och principer som behandlas i kultur och fritidsnämndens verksamhetsplan men även Uddevalla kommuns Vision och strategiska plan Förvaltningen anser att det finns stora fördelar med att använda anläggningen som en gemensam kommunal resurs. Detta bidrar till att sänka trösklarna för deltagande i aktiviteter och öka tillgängligheten till den samma. Beslutsunderlag Kultur och fritidsförvaltningens tjänsteskrivelse , KFN 2017/00119 Rapport: Värdeskapande hästkrafter, Kultura AB Kommunfullmäktiges protokoll Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

75 Protokollsutdrag Kultur och fritidsnämnden Beslut Kultur och fritidsnämnden godkänner utredningen Värdeskapande hästkrafter. Kultur och fritidsnämnden föreslår kommunfullmäktige att godkänna utredningen som slutrapportering av uppdraget att utreda fortsatt behov av ridanläggning och hur en sådan skulle kunna utformas och bedrivas på annan plats i kommunen. Kultur och fritidsnämnden föreslår kommunfullmäktige att uppdra åt kultur och fritidsnämnden att initiera arbetet med etablering av ridverksamhet i anslutning till Uddevalla tätort. Arbetet ska ske i enlighet med utredningen Värdeskapande hästkrafters slutsatser och rekommendationer. Vid protokollet Josefin Florell Justerat Annelie Högberg, Monica Bang Lindberg Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Josefin Florell Expedierat Kommunfullmäktige Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

76 Ljungskile den 20 september 2018 Till Kommunstyrelsen Vi vill med den här skrivelsen uttrycka några tankar som vi tror att Kommunstyrelsen bör ta med i sina diskussioner kring utveckling av ridsporten i Uddevalla Kommun. Vi ser otroligt positivt på att man nu tagit ställning för just en utveckling av ridsporten i kommunen och därför tillsatt och genomfört en stor kartläggning över befintliga anläggningar och aktörer. I den utredningen poängterades att en kommun av Uddevallas storlek ska kunna erbjuda ca 500 platser på ridskola. Att det ska vara en ridskola ansluten till Riksidrottsförbundet, Svenska Ridsportförbundet råder det förhoppningsvis ingen tvekan om. Den anslutningen säkrar till viss del kvalitet på verksamheten. I synnerhet om den är kvalitetsmärkt och certifierad. För att en sådan anläggning ska kunna ta del av kommunala skattemedel ska den helt eller delvis vara kommunägd. Det stod också klart. Något som varje medborgare borde se som absolut nödvändigt. Om verksamheten sedan drivs som förening eller företag påverkar inte nödvändigtvis varken tillgänglighet eller kvalitet men alldeles säkert priserna för aktiviteter och undervisning. Som en av aktörerna på marknaden funderar vi på Ljungskile Ridklubb så här: Om 500 kommuninvånare önskar utöva ridsport men alla inte väljer att göra det inom kommungränsen, beror det då på den begränsade tillgängligheten och utbudet av verksamheter? Eller spelar andra faktorer in, så som geografi, skolor, vägar, kollektivtrafik etc. Utifrån egna erfarenhet ser vi hela bilden med dels ovan angivna faktorer men också kultur, vana och förtroende för en specifik förening sedan generationer tillbaka. För att en anläggning ska vara attraktiv idag, krävs förutom riktigt god kvalitet på själva verksamheten också en god kvalitet på anläggningen. Själva byggnaderna samt ytorna och miljön i dess närhet. Att en ridanläggning med ett 20-tal hästar och möjlighet att ta emot besökare behöver stora ytor tror vi inte att någon betvivlar. För att säkra kvaliteten på verksamheten krävs utbildad erfaren personal. Något som i sin tur kräver en seriös arbetsgivare som ser till personalens arbetsmiljö både ur trivsel och säkerhetssynpunkt. Att arbeta med hästar och stall är fysiskt krävande och många stallar är idag omoderna och tungarbetade. Ofta saknar anläggningarna egna maskiner och måste förlita sig på kringboende bönder. Att arbeta med barn, ungdomar i nära kontakt med deras målsmän är både roligt och utvecklande men också en utmaning som ibland kan skapa stress. En engagerad ledare vill se att alla är nöjda, utifrån sina individuella behov. Detta i en kollektiv aktivitet med ett levande material, hästarna. För att en anläggning ska vara av god kvalitet ska stall och hagar hålla av jordbruksverket uppsatta mått och underlag. Den ska också svara upp till av ridsportförbundet uppsatta

77 säkerhetsregler. Den ska vara välskött, ren, hel och lättillgänglig för alla. Både tillfälliga besökare, närstående till dem som är aktiva samt de som själva är aktiva i verksamhetens häst och ridaktiviteter. Detta oavsett eventuella funktionshinder eller brist på bil och körkort. Sammanfattningsvis: Det är enormt resurskrävande att driva stora anläggningar för häst och ridsport. Ljungskile Ridklubb drivs som en ideell förening. Så har det varit sedan Då började man hålla ridskola på privatägda hästar för att bygdens barn skulle få rida och umgås med djur. Man höll till i ett ombyggt kostall och barnen red på en provisorisk utebana eller i naturen. Föreningen växte och kunde på 1990-talet skaffa sju egna hästar, bygga en riktig bana och anställa personal på deltid. Däribland en utbildat instruktör. I början på 2000-talen stod föreningens eget ridhus klart och man kunde se ett enormt ökat intresse för ridningen i kommunen. Redan då var det många som reste från Uddevalla tätort, Stenungsund och Munkedal till Ljungskile, som har en busshållplats och tågstation på 10 minuters promenadavstånd. I en stunds reflektion kan vi konstatera att det vid det laget inte var på grund av fina byggnader och stora ytor som föreningen blev attraktiv och kunde växa. Stallet var under all kritik både som arbetsmiljö och som vistelse för de aktiva. Utan varmvatten, kök eller riktigt avlopp. Klubblokal och omklädningsrum inhystes i en liten barack som också fungerade som kontor. Vad var det då som fick eleverna att välja just LjungskileRidklubb? Vi vill tro att det handlade om en engagerad styrelse och medlemmar med förtroende för den anställdes kunskaper. Att men efter ett långsiktigt, hårt och tålmodigt arbete kunde börja skörda frukten. Nu gällde det att vårda och förvalta! Situationen blev dock akut ohållbar när länsstyrelsen dömde ut stallet ur djurskyddssynpunkt. Inte heller sittande styrelse kunde med trygghet bedriva verksamhet med anställd personal i de lokalerna. Barn och ungdomar vistades tyvärr i en ur säkerhetssynpunkt mycket farlig miljö. Samtidigt fortsatte eleverna att strömma till och föreningen nådde 200 aktiva barn, ungdomar och vuxna Räddningen för föreningen blev det nya stallet som kommunen lät bygga Inför byggnationen krävde man att föreningen kunde visa på en plan för finansiering av de ökade driftskostnaderna. Detta via sponsorer som undertecknade avtal fem år! framåt i tiden. Ett bra och viktigt beslut för att säkra att inte skattemedel skulle gå om intet. Sittande styrelse arbetade också tillsammans med medlemmarna fram en gedigen och seriös värdegrund, en plan för vision, organisation, och verksamhetsidé. Den har varit och är föreningens rättesnöre sedan dess och i takt med att människor byts ut från vissa poster lämnas den stafettpinnen vidare. Nu kan vi konstatera att Ljungskile Ridklubbs kostym blivit både trång och sliten. Uddevalla Gymnasieskola och Särskolan har detta till trots valt att förlägga sin undervisning på föreningens anläggning. Detta vill vi tro beror på det goda hästmaterialet, den erfarna, kunniga personalen och den goda atmosfären som råder i en annars ganska tuff miljö.

78 Vi kan konstatera att det är dags för föreningen att ta nästa steg i utvecklingen. En utbyggnad av ridhallen, så att vi kan lämna de gamla ohälsosamma barackerna och kunna erbjuda både män och kvinnor dusch och omklädningsrum, riktig kafeteria, läktare och undervisningssal är några av de större investeringarna som föreningen ser som nödvändiga för att säkra en fortsatt bra verksamhet. Ytterligare en ridhall med ett intilliggande ponnystall skulle säkra antalet ridande till ca 500 per vecka. Till detta krävs så klart väl dränerade hagar och bra parkeringsytor. Och inte minst en enklare maskinpark. Idag äger föreningen endast en gammal traktor för nödvändigt arbete med ridbanor och foder. En anläggning med ovan nämnda utvecklingssteg skulle också kunna ge tävlingsambitiösa elever möjlighet att träna och tävla på sin anläggning. Ideella krafter och engagemang minskar generellt sett i föreningar och det är en utmaning att vårda ungdomar i övre tonåren så att de förblir sin förening trogen. Tränings och tävlingsmöjligheter är en stark stannafaktor och föreningen skulle via dem säkra att den uppbyggda och förmedlade kompetensen och hästkunskapen stannar i föreningen för att sedan också kunna spridas i samhället som ringar på vattnet. Ett gott samarbete olika aktörer emellan är alltid gynnsamt för alla som är delaktiga. Parallellt med detta utvecklingsarbete ska verksamheten fortsätta att fungera och agera i vardagens alla problemlösningar. Vård och skolning av hästar, en plan för nyanskaffning och inskolning, personalvård, medlemsvård, nyrekrytering och säkring av foder och utrustning. Vi kan avslutningsvis konstatera att det tar många år av hårt och målinriktat arbete att bygga upp, vårda och utveckla en förening som sysslar med häst och ridsport. Ljungskile Ridklubb ser med tillförsikt och förhoppning på framtiden och emotser ett fortsatt positivt samarbete med Uddevalla Kommun. Verksamhetschef Gunilla Hurtig På uppdrag av Styrelsen Ljungskile Ridklubb

79 Tjänsteskrivelse Kultur och fritid 1(2) Dnr KFN 2017/00119 Handläggare Utvecklare Kristina Mars Telefon Etablering av ridanläggning i Uddevalla kommun Sammanfattning Kultur och fritidsnämnden fick i uppdrag av kommunfullmäktige att utreda fortsatt behov av ridanläggning och hur en sådan skulle kunna utformas och bedrivas på annan plats i kommunen. Detta som en följd av en ändrad detaljplan för området Nöthult där en av kommunens ridanläggningar idag är lokaliserad (Kommunfullmäktiges protokoll ). Uppdraget har genomförts av konsultbolaget Kultura AB, i enlighet med kultur och fritidsnämndens verksamhetsplan Detta innebär att alla barn och ungdomar ges rätt till en meningsfull fritid, samt att öka delaktigheten för underrepresenterade målgrupper utifrån diskrimineringsgrunderna. I verksamhetsplanen anges även att förvaltningen skall arbeta för att tillgodose möjligheten att utifrån individens egna förutsättningar uppleva, delta, skapa och påverka. Uppdraget har utförts tillsammans med lokala föreningar som i dagsläget organiserar ridning samt är bidragsberättigade enligt kultur och fritidsnämndens beslutade regelverk. Uppdraget har även genomförts tillsammans med andra förvaltningar så som socialförvaltningen, kommunledningskontoret samt barn- och utbildningsförvaltningen. Intresse finns från ovan nämnda förvaltningar av en ridanläggning som en gemensam kommunal resurs. Utredaren har varit i kontakt med Svenska ridsportförbundet på såväl distriktsnivå som nationell nivå. Förvaltningen anser att ridutredningen: Värdeskapande hästkrafter går väl i linje med de strategiska mål och principer som behandlas i kultur och fritidsnämndens verksamhetsplan men även Uddevalla kommuns Vision och strategiska plan Förvaltningen anser att det finns stora fördelar med att använda anläggningen som en gemensam kommunal resurs. Detta bidrar till att sänka trösklarna för deltagande i aktiviteter och öka tillgängligheten till den samma. Beslutsunderlag Kultur och fritidsförvaltningens tjänsteskrivelse , KFN 2017/00119 Rapport: Värdeskapande hästkrafter, Kultura AB Kommunfullmäktiges protokoll

80 Tjänsteskrivelse Kultur och fritid 2(2) Dnr KFN 2017/00119 Förslag till beslut Kultur och fritidsnämnden godkänner utredningen Värdeskapande hästkrafter. Kultur och fritidsnämnden föreslår kommunfullmäktige att godkänna utredningen som slutrapportering av uppdraget att utreda fortsatt behov av ridanläggning och hur en sådan skulle kunna utformas och bedrivas på annan plats i kommunen. Kultur och fritidsnämnden föreslår kommunfullmäktige att uppdra åt kultur och fritidsnämnden att initiera arbetet med etablering av ridverksamhet i anslutning till Uddevalla tätort. Arbetet ska ske i enlighet med utredningen Värdeskapande hästkrafters slutsatser och rekommendationer. Katarina Hansson Kultur och fritidschef Kristina Mars Utvecklare

81 Värdeskapande hästkrafter En ridutredning med medborgaren i fokus Utredningskonsult och rapportförfattare Christina Risshytt-Collman Kultura AB på uppdrag av Uddevalla kommun, Kultur- och fritidsförvaltningen

82 Innehåll Sammanfattning... 1 Inledning... 3 Syfte, uppdrag och avgränsningar... 3 Projektgrupp och arbetssätt... 3 Rapportens innehåll och uppläggning... 3 Hästen i samhället... 4 Hästsverige... 4 Hästsveriges organisering... 4 Hästen i samhällsplaneringen... 5 Hästen och den mänskliga hälsan... 5 Svenska Ridsportförbundet... 6 Göteborg och Bohusläns Ridsportförbund... 6 Andra häst- och ridorganisationer... 7 Ridskolornas Riksorganisation... 7 Svenska Islandshästförbundet... 7 Islandshästföretagarna... 7 Western Riders Association of Sweden... 7 Svenska Parasportförbundet... 7 Den svenska ridskolemodellen är världsunik... 8 Lite historik... 8 Dagens och framtidens ridskola... 8 Ridanläggningen i förhållande till andra idrotters anläggningar... 8 Ridskolans uppgift... 9 Driva ridskola Driftformer Kvalitetsmärkt ridskoleverksamhet Nulägesbeskrivning av ridsportföreningar i Uddevalla kommun med kommunalt stöd Ljungskile Ridklubb Bakgrund Verksamhet, organisation och ekonomi Anläggningens omfattning, status, ägar- och driftförhållanden Utredarens kommentar: Skansens Ridklubb... 15

83 Bakgrund Verksamhet, organisation och ekonomi Utredarens kommentar Uddevalla Ridklubb Bakgrund Verksamhet, organisation och ekonomi Anläggningens omfattning, status, ägar- och driftförhållanden Utredarens kommentar Uddevalla Ryttarförening Bakgrund Verksamhet, organisation och ekonomi Anläggningens omfattning, status, ägar- och driftförhållanden Utredarens kommentar Emaus lantgård ponnyridning i kommunal regi Utredarens kommentar Föreningen Mollöns Vänner och Mollöns Gård Utredarens kommentar Ridskolor i Uddevalla kommuns närområde Utredarens reflektioner Förvånansvärt svag position för ridsporten i Uddevalla kommun En ridskola med kvalitét skapar samhällsnytta Tillgänglighet, attraktiv besöksmiljö och god arbetsmiljö är A och O Rimliga ridavgifter fordrar resurseffektivitet, kommunalt stöd och ideellt engagemang Slutsatser och rekommendationer Krisläge för Uddevallas häst- och ridverksamhet Uddevalla tätort behöver en ny häst- och ridanläggning Ljungskile RKs lokala potential kan utvecklas En nyetablering öppnar för verksamhetsutveckling, resurseffektivitet och miljövinster Ridskolan är basen Viktig fritids- och friskvårdsaktivitet för ryttare med funktionsnedsättning Tränings-, tävlings- och utbildningsanläggning Häst-och ridverksamheten som resurs i ett bredare kommunalt perspektiv Socialt omsorgsarbete och arbetsmarknadsinsatser Hästen och hästens miljö som pedagogisk resurs... 30

84 Hästunderstödd terapi Faktorer av betydelse för val av lokalisering Vem som ska driva verksamheten vid en ny kommunalt ägd häst- och ridanläggning? Utredningen rekommenderar Bilaga 1: Översikt beträffande funktioner i en ridskoleanläggning för 40 hästar Bilaga 2 Förklaring av fackuttryck och benämningar Bilaga 3 Presentation av rapportförfattaren... 36

85 Sammanfattning Uddevalla kommun, Kultur och fritidsförvaltningen har uppdragit åt Christina Risshytt-Collman, Kultura AB att presentera en översyn av behovet av ridverksamhet i Uddevalla kommun. Uppdraget har omfattat bakgrunds- och nulägesbeskrivning, analys av behov och möjligheter i relation till Uddevalla kommuns strategiska plan samt förslag till åtgärder. I arbetet har ingått att belysa ridanläggningens och verksamhetens förutsättningar att tjäna som resurs i ett brett kommunalt perspektiv. Hästar och ridning har utvecklats till en folkrörelse i Sverige. Ridning är enligt Riksidrottsförbundet (RF) 1 den näst största ungdomsidrotten i landet efter fotboll baserat på Lokalt aktivitetsstöd. Verksamheten domineras stort av flickor/kvinnor. Den svenska ridskolemodellen har byggts upp sedan 1950-talet och är unik i ett internationellt perspektiv. En mångårig samverkan mellan ideellt föreningsarbete, yrkesmässig verksamhetsledning och offentligt stöd har öppnat för barn och unga att komma i kontakt med hästar och ridning. Ridskolan fungerar som en kombinerad idrotts- och utbildningsanläggning, fritidsgård samt samlingsplats för hästintresserade oavsett bakgrund. Att lära sig om och att hantera hästar samt att rida utvecklar fysiska färdigheter och personliga egenskaper. Forskning på flickor i stallmiljö visar att samspelet med hästen utvecklar en självbild av handling, mod, tydlighet och konsekvens. 2 Stallet tillhandahåller utmaningar, det förväntas och krävs att man ska ta ansvar, vilket har stor betydelse för tonåringars identitet. Det finns ett tydligt samband mellan fysisk aktivitet, hälsa och välbefinnande. Idag växer kunskapen och intresset i samhället för hästen som resurs för den mänskliga hälsan. Aktiviteter kring och med hästar kombinerar på ett självklart sätt rörelse, kognitiva utmaningar, social interaktion och känslomässigt engagemang. 3 Utredningen visar att Uddevalla kommun har anmärkningsvärt få ridskoleplatser i förhållande till befolkningsmängd och i jämförelse med närliggande kommuner som Orust, Färgelanda och Munkedal. Mätt i antal aktivitetstillfällen kommer ridning först på elfte plats bland idrotter i Uddevalla kommun. Och bland flickor på sjunde plats. En rimlig slutsats är att Uddevallas invånare transporterar sig (med bil), till närbelägna kommuners ridskolor för att utöva sitt fritidsintresse. Ett förhållande som dels begränsar barn och ungdomars fria val av fritidsaktivitet, dels står i motsättning till Uddevalla kommuns miljöarbete. För ridsporten i likhet med andra fritidsaktiviteter och idrotter är det en grundförutsättning att det finns tillgång till funktionella och trivsamma anläggningar där verksamheten kan bedrivas och utvecklas. Ridskolans verksamhet om den bedrivs i linje med Svenska Ridsportförbundet policy - möter väl kommunens syften och mål med stödet till fritidsverksamhet. Det vill säga att värna om barn och ungas förutsättningar att påverka och delta i föreningslivet, att stärka demokrati och yttrandefrihet, folkhälsan och social gemenskap. Ridning är också en viktig fritids- och 1 Lokalt aktivitetsstöd, idrotter med flest aktiviteter år 2015, RF statistik 2 Att utveckla handlingskraft om flickors identitetsskapande processer i stallet, Lena Forsberg, Luleå tekniska universitet, Institutionen för Pedagogik och lärande, Lundqvist Wanneberg P ( 2014), Disability, Riding and Identity, International Journal of Disability, Development and Education 1

86 friskvårdsaktivitet för personer med funktionsnedsättning. Hästmiljön erbjuder också möjlighet till många typer av arbetsuppgifter som kan anpassas utifrån individuella behov och förmågor. På ridskolor ställs ett antal myndighetskrav. Det handlar om deltagarnas säkerhet, personalens arbetsmiljö, hästarnas välbefinnande och miljöhänsyn. Att driva ridskola på ett långsiktigt hållbart sätt fordrar professionell verksamhetskompetens, ett stort engagemang för människor och hästar samt en välplanerad och sund ekonomi. Utredningen gör bedömningen att Uddevalla behöver tillgång till en modern multifunktionell hästoch ridanläggning lokaliserad på lämplig plats i förhållande till tätorten. En nybyggnation har potential att öka deltagandet i häst- och ridverksamhet för prioriterade grupper och att skapa samhällsnytta i linje med Uddevalla kommuns strategiska plan. Genom att integrera fler behov från början kan verksamheten stå på flera ben och resurserna användas på ett kostnadseffektivt sätt. Ljungskile Ridklubb (LjRK) har som framgår av översynen en väl fungerande ridskola med föreningsdrift. För att säkra verksamheten i ett framtidsperspektiv fordras förbättringar vad gäller anläggningens besöksmiljö och tillgänglighet, hästhållning och arbetsmiljö. Utredningen rekommenderar att hänsyn tas till LjRKs behov och förutsättningar i samband med beslut om nybyggnation. Tävling är en viktig del av ridsporten liksom för andra idrotter. En anläggning i anslutning till Uddevalla tätort med goda tränings- och tävlingsfaciliteter kan bilda ett regionalt utbildnings- eventoch tävlingscentrum. Idag saknar ridsportföreningarna i regionen tillgång till ridanläggningar med kapacitet för nationella tävlingar. Det intresse för anläggningen och dess verksamhet som visats från andra förvaltningars/enheters sida under utredningen, öppnar möjlighet att redan från början integrera exempelvis socialt arbete och arbetsmarknadsinsatser. Utredningen rekommenderar Uddevalla kommun: Att initiera en anläggningsprocess med syfte att bygga en modern och tillgänglig ridanläggning i anslutning till Uddevalla tätort. Att anläggningen lokaliseras med hänsyn tagen till god tillgång på lämplig mark, miljö, närhet och goda allmänna kommunikationer. Att anläggningsprocessen även omfattar åtgärder i syfte att förbättra Ljungskile Ridklubbs förutsättningar. Att fortsätta dialogen med Skansens Ridklubb beträffande eventuellt behov av en alternativ lokalisering av föreningens verksamhet. Att Uddevalla kommun samlar intressenter till en förstudie kring verksamhetens vision, mål och innehåll samt den nya anläggningens omfattning, lokalisering och finansiering. Att frågor beträffande huvudmannaskap, ledning, organisation och verksamhetdrift av ett nytt häst- och ridsportcentrum bereds parallellt med förstudien. 2

87 Inledning Syfte, uppdrag och avgränsningar Utredningens övergripande mål är att presentera en översyn av behovet av ridsport och ridskoleverksamhet med kommunalt stöd i relation till Uddevalla kommuns strategiska plan. Uppdraget har i korthet omfattat; kartläggning av nuvarande häst- samt ridskoleverksamhet i Uddevalla kommun med kommunalt stöd och en inventering av andra kommuners ridanläggningar i närområdet, beskrivning av modeller där föreningsliv och kommun samverkar kring anläggningens drift och verksamhet och som ger utrymme för daglig verksamhet, arbetsmarknadsinsatser, utbildning, habilitering/rehabilitering, fritidsgård och ridskola/ridsport, analys och rekommendation kring framtida fortsatt behov av ridanläggning i Uddevalla, definition av faktorer som bör styra beslut om placering samt omfattning av en eventuellt framtida ridanläggning. Ridsportutredningen avgränsas till föreningar som har ridverksamhet och som är registrerade hos förvaltningen dvs. Ljungskile Ridklubb, Skansens Ridklubb, Uddevalla Ridklubb och Uddevalla Ryttarförening. Emaus lantgård har hästar och ponnyridning men inte organiserad ridskoleverksamhet, liksom föreningen Mollöns Vänner/Gård. Projektgrupp och arbetssätt Utredningen har genomförts i nära samarbete med Kristina Mars, utvecklare Kultur- och fritidsförvaltningen och en referensgrupp bestående av avdelningschef Anna Reinhardt och utvecklare Torben Larsson. Besök har gjorts vid Skansens Gård med Skansens Ridklubb, Uddevalla Ryttarförening, Ljungskile Ridklubb, Uddevalla Ridkubb samt Emaus Lantgård och Mollöns Gård. Samtal har förts med företrädare för föreningarna om verksamheternas omfattning och förutsättningar i nuläget och i ett framtida perspektiv. Kartläggningen har även omfattat möten med företrädare för Socialtjänsten, Avdelningen för stöd och service samt Kommunledningskontorets Arbetsmarknadsavdelning (AMA) samt Uddevallas förening för rörelsehindrade barn och ungdomar, RBU Uddevalla som arrangerar ridning vid Skansens Gård. Utredningens beskrivningar beträffande föreningarna i nuläget har delgivits ordföranden och verksamhetsansvariga för synpunkter. Orust, Färgelanda och Munkedals ridklubbar har besökts. Samtal har förts underhand med Göteborgs- och Bohusläns Ridsportförbund, ordförande Nina Anyai, Västergötlands Ridsportförbund verksamhetschef Mariana Fransén, Anna Reilly ridskolerådgivare Svenska Ridsportförbundet samt Eva Netterberg ordförande Ridskolornas Riksorganisation, som bidragit med värdefulla synpunkter och underlag. Rapportens innehåll och uppläggning Rapporten är upplagd i tre delar. Första delen syftar till att ge en bild av och förståelse för hästen i samhället, hästsektorns organisering samt ridskolan och ridsporten. Därefter följer en nulägesbeskrivning av Uddevalla kommuns ridföreningar med kommunalt verksamhetsstöd. Avslutningsvis förs ett resonemang kring behovet av ridskoleverksamhet och ridsport i Uddevalla kommun samt verksamhetens möjlighet att bidra till kommunens strategiska plan i ett brett perspektiv, med slutsatser och rekommendation till vidare åtgärder. 3

88 Hästen i samhället Hästsverige Idag finns ca hästar i Sverige, vilket gör landet till ett av Europas hästtätaste länder. På tusen invånare går det 36 hästar i Sverige. Över en halv miljon människor rider regelbundet och av dessa är ca 90 % flickor och kvinnor. Ridsporten är, efter fotbollen, den näst största ungdomsidrotten men med en tydlig dominans av flickor. 4 Intresset för hästar medför efterfrågan på varor och tjänster och ger grund för ett ökat småföretagande i framförallt tätortsnära landsbygd. En samhällsekonomisk analys visar att hästnäringen direkt och med spridningseffekter omsätter totalt ca 45 miljarder kronor per år och ger upphov till avlönade heltidsarbeten. 5 Tillväxten av antalet hästar i Sverige har ökat efterfrågan på välutbildad arbetskraft. Hästnäringen tar ett stort ansvar för utbildningsfrågorna och samverkar över disciplingränserna. Det finns yrkesutbildningar på gymnasienivå, eftergymnasial nivå, högskolenivå samt ett stort utbud av enskilda kurser och utbildningar. Hästnäringen är det svenska jordbrukets fjärde största inkomstkälla. Hästintresset är för många en drivkraft för att flytta från stad till landsbygd. Hästnäringens tillväxt ger möjlighet att behålla en levande landsbygd trots jordbrukets strukturförändring. Hästen ingår som en naturlig del i kretsloppet och bidrar till att bevara odlingslandskapets biologiska mångfald samt kultur- och skönhetsvärden. Hästsveriges organisering Hästsektorn är diversifierad. Den består av ett brett spektrum från ridskole- och turridningsryttaren, till hobbyhästägaren, tävlingsryttare och kuskar på elitnivå samt professionella verksamheter med stora hästbesättningar. De flesta som ägnar sig åt hästar gör det i form av fritidsverksamhet och berikande livsstil. Hästsektorn organiseras framförallt genom ideella föreningar kring intressegemenskap och behov som exempelvis ridklubbar, hästavelsföreningar samt branschorganisationer. Vid sidan om medlemsorganisationer sker också en annan form av organisering där man exempelvis delar på hästoch stallskötsel. En stor del av hästsektorns verksamhet bygger på ideellt arbete. Förbund som organiserar hästsektorns olika verksamhetsinriktningar är Svenska Ridsportförbundet, Svensk Travsport, Svensk Galopp, Svenska Hästavelsförbundet, Svenska Islandshästförbundet, Swedish Warmblood, Western Riders Association of Sweden, Brukshästorganisationernas Samarbetskommitté samt Svenska Ponnyavelsförbundet. Hästnäringens Nationella Stiftelse (HNS) är en paraplyorganisation med särskilt ansvar för hästnäringens nationella utbildningsanläggningar Flyinge, Ridskolan Strömsholm och Wången. HNS medfinansierar också Hippologutbildningen med Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) som huvudman samt ett antal yrkeshögskoleutbildningar. 4 Riksidrottsförbundet Hästnäringens samhällsnytta, Hästnäringens nationella Stiftelse

89 Svenska Ridsportförbundet är den klart största medlemsorganisationen med 19 distrikt, cirka 900 föreningar samt enskilda medlemmar. Därefter kommer Svenska islandshästförbundet med 11 distrikt, cirka 65 föreningar och enskilda medlemmar. Hästen i samhällsplaneringen Majoriteten av landets hästar finns i tätortsnära miljöer. För barn och unga är det viktigt att kunna ta sig säkert och enkelt till ridskolan. Men också enskilda hästägare vill av tids-, miljö- och ekonomiska skäl ha en geografisk närhet och den utvecklingen fortsätter. Ett förhållande som ställer ökade krav på samhällsplaneringen. De flesta människor som rider vill kunna rida utomhus på ett säkert sätt, helst utan biltrafik och utan asfaltunderlag. Konflikter i tätortsnära jordbruksbygder går ofta hand i hand med intresset för ridning. Ridslingor kan i framför allt hästtäta områden vara lösning på många problem och bidra till att konflikter mellan ryttare, trafikanter, markägare, annat friluftsliv och boende undviks. Allemansrätten gör att ridning och körning med häst är tillåten på de flesta vägar och i terrängen. För ridskolor, liksom för andra näringsidkare, krävs godkännande av markägare för att kunna rida på dennes mark. Rädsla hos hästar är ofta en orsak till olyckor och speciellt i trafiken. Åtgärder som ökar trafiksäkerheten är säkra passager över eller under hårt trafikerade vägar, som trafikljus med knappar i ryttarhöjd, eller tunnlar som är konstruerade så att hästarna accepterar att passera igenom. Hästen och den mänskliga hälsan Intresset för hästen som resurs för den mänskliga hälsan växer. Till grund ligger en ökad kunskap i form av mångårig klinisk och beprövad erfarenhet samt forskning som visar på goda effekter. Idag fungerar hästen som medhjälpare inom rehabilitering, habilitering, psykiatri, social omsorg och specialpedagogisk verksamhet. Ridning är också en viktig fritids- och friskvårdsaktivitet för många barn, unga och vuxna med funktionsnedsättning. Samhällsutmaningar inom vård, skola och omsorg har öppnat för nytänkande arbetssätt och gränsöverskridande samverkansrelationer mellan kommuner, landsting, regioner, idéburna organisationer, sociala företag och ideella föreningar. Sverige har goda förutsättningar att öka tillgängligheten till hästanknutna insatser. I landet finns flera exempel på nyskapande terapeutiska och pedagogiska initiativ. 6 Från 2018 kan arbetsgivare bevilja ett så kallat friskvårdsbidrag för lektionsridning på ridskola, samt för ridhus- och träningsavgift för instruktör på egen häst. Förmånen ska bedömas inom ramen för enklare slag och mindre värde för att godkännas. En ytterligare förutsättning för skatte- och avgiftsfrihet är att erbjudandet om förmånen riktar sig till alla anställda. Det skattefria friskvårdsbidraget får enligt Skatteverket uppgå till högst 5000 kr per anställd och år. 6 Hästen och folkhälsan - forskning, fakta och goda exempel, HNS

90 Svenska Ridsportförbundet Svenska Ridsportförbundet (SvRF) är ett av 71 specialförbund inom Riksidrottsförbundet (RF). SvRF är också den största organisationen för häst- och ridsport med 19 regionala distrikt och 900 föreningar med cirka enskilda medlemmar varav 90 % flickor/kvinnor och ca 65 % är under 25 år. Det gör ridsporten till den näst största ungdomssporten i Sverige efter fotbollen baserat på LOK-stöd. 7 Ridsport är också den näst största tävlings- och träningsidrotten bland kvinnor 7-70 år efter gymnastik (SCB 2015). Drygt 450 föreningar driver ridskola och nära hälften erbjuder verksamhet för ryttare med funktionsnedsättning. Ridning är också en av de största sporterna för personer med funktionsnedsättning. Ridsportförbundet driver en omfattande utbildning av ideella ledare. Årligen utbildas runt 500 ungdomsledare och ridledare. Hästsporten (trav-, galopp och ridsport) har en egen folkhögskola Hästsportens Folkhögskola. Där arrangeras bland annat utbildningar som tillsammans med godkänt yrkesprov ger formell yrkesbehörighet till bland annat ridlärare. En annan väg till ridläraryrket är det treåriga högskoleprogrammet Hippologprogrammet, vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Inom ridsportens alla tävlingsgrenar (utom voltige) 8, tävlar män och kvinnor - pojkar och flickor - mot varandra på samma villkor. Under 2016 gjordes drygt tävlingsstarter av ryttare och hästar med aktiv tävlingslicens. Hoppning är den största grenen. Göteborg och Bohusläns Ridsportförbund Ridsportförbundet är organiserat på nationell, regional (distrikt) och lokal nivå (föreningar). Distriktets roll är att fungera som samarbetsorganisation på den regionala nivån. Ridklubbar i Uddevalla kommun med ridskola och tävling inom ridsporten är anslutna till Göteborg och Bohusläns Ridsportförbund. 57 ridsportföreningar är anslutna till distriktet. Genom närhet och lokalkännedom kan distriktet verka för föreningarnas intressen på olika sätt. Utbildning, stöd och rådgivning till klubbarna är en viktig uppgift. Distriktet samordnar även tävlingsverksamheten upp till och med regionalnivå. I syfte att likställa de olika distriktens verksamhet har ett s.k. Basutbud tagits fram som samtliga ridsportdistrikt bör erbjuda medlemmarna. Det vill säga ridklubbarna. Basutbudet omfattar i huvuddrag; att verka för ridsportens utveckling, utbildning av funktionärer och ridlärare, uppsökande verksamhet och kvalitetsarbete med egentillsyn och besöksverksamhet, rådgivning, anslutningsärenden, information, stöd till ungdomsverksamheten samt samordning av tävlingsverksamheten. Kansliet är lokaliserat till Göteborg. Ljungskile Ridklubb och Uddevalla ryttarförening är anslutna till Göteborgs- och Bohusläns Ridsportförbund. 7 Riksidrottsförbundet Gymnastiska övningar på galopperande häst 6

91 Andra häst- och ridorganisationer Ridskolornas Riksorganisation Ridskolornas Riksorganisation, RRO är en branschorganisation som bildades 1971 för att tillvarata ridskolornas gemensamma intressen. RRO har ett 70-tal företag och föreningar som medlemmar. Organisationen arbetar bland annat för att utveckla ridskoleföretagens samhällsnytta samt funktion som förebild vad gäller hästhållning och ridutbildning. Ridhusföretagen är anslutna till Almega Tjänsteföretagen, som är arbetsgivarpart i förhandlingarna om kollektivavtal med Kommunal för hästskötare, ridinstruktörer och ridlärare vid Ridhusföretag. Svenska Islandshästförbundet Svenska Islandshästförbundet (SIF) är en sammanslutning av 11 distrikt med 65 lokala islandshästföreningar över landet. Förbundet har cirka medlemmar. SIF verkar för att öka kännedomen och kunskapen om islandshästen samt att främja den sportsliga utvecklingen. Vestur är en sammanslutning av islandshästföreningar i västra Sverige (distrikt Västsvenska-Halland) inom SIF. Förbundet arrangerar utbildning till Ridledare (minimiålder 18 år) samt till Ridlärare nivå I-IV som efter praktik och godkänd examination ger diplomering. Ridledarkursen ger en introduktion till instruktörsyrket. Utbildningen till ridlärare är anpassad för aktiva islandshästföretagare och följer Svenska Ridsportförbundets och det internationella systemet för ridlärarkompetens och behörighet. Skansens Gård är anslutna till Svenska Islandshästförbundet. Islandshästföretagarna Islandshästföretagarna består av små och stora företag som har islandshästen som sin bärande affärsidé, en del jobbar med hästar på heltid, andra på deltid. Personerna bakom företagen är i de flesta fall medlemmar i Svenska Islandshästförbundet. Western Riders Association of Sweden Western Riders Association of Sweden (WRAS), bildades 1982 för att möta det ökande intresset för westernridning i Sverige. För närvarande finns i 5 regioner med cirka 30 klubbar och enskilda medlemmar anslutna till WRAS. Svenska Parasportförbundet Svenska Parasportförbundet organiserar idrott för personer med rörelsehinder, synskada och utvecklingsstörning inom 16 egna idrotter. Förbundet är medlem i Sveriges Riksidrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna. Svenska Ridsportförbundet har verksamhet för ryttare med funktionsnedsättning integrerad i det egna förbundet. Parasport Bohuslän/Dal omfattar kommunerna Stenungsund, Tjörn, Orust, Sotenäs, Munkedal, Tanum, Lysekil, Uddevalla och Strömstad samt kommunerna Dals Ed, Färgelanda, Bengtsfors, Mellerud och Åmål i Västra Götalands län. Kraven för medlemskap definieras i Parasport Sveriges stadgar. Bland annat ska föreningen på sitt program ha sådan idrottslig verksamhet som administreras av förbundet. Uddevalla Ridklubb är anslutna till Parasport Bohuslän/Dal under benämningen Uddevalla Ridklubb-Parasport, vilket är mycket ovanligt för en ridskola. 7

92 Den svenska ridskolemodellen är världsunik Lite historik År 1948 bildades Ridfrämjandet (RidF) med syftet att främja ridning som folksport över hela landet. Både ungdom och vuxna skulle citat beredas möjlighet till billig och god undervisning i ridning och hästkännedom. RidF var inte tävlingsorganisation, med undantag för distrikts- och klubbtävlingar i utbildande syfte. Tävlingsverksamheten bedrevs av Svenska Ridsportens Centralförbund. RidF uppmärksamma tidigt behovet av ridinstruktörsutbildning och 1949 anordnades den första kursen vid arméns ridskola på Strömsholm. Citat; Ridinstruktören är en nyckelperson i organisationen. Han måste vara en aktad person i vars händer föräldrarna med förtroende kan lämna sina ungdomar. År 1959 startade sjukgymnast Kristina af Geijerstam ridning för personer med funktionsnedsättning mot bakgrund av polioepidemin. Tidigt 70-tal visade Statens Ungdomsråds kartläggning att högst på flickors önskelista över fritidsaktiviteter stod citat; Djur, rida och vårda. Och redan för över trettio år sedan drev RidF opinionsbildande arbete beträffande det ojämlika stödet till pojk- respektive flickidrott samt om ridskolans betydelse som fritidsgård. Till grund låg bland annat undersökning av ryttares socialgruppstillhörighet som visade att det var tre gånger så många ryttare från grupp III som red i förhållande till grupp I. Andra kartläggningar visade att många besökte ridskolan utan att rida. Det vill säga att ridskolans fungerade som fritidsgård. Dagens och framtidens ridskola Den svenska ridskolan, organiserad inom Svenska Ridsportförbundet, är unik ur ett internationellt perspektiv. Dels genom sin tillgänglighet, vilket gjort hästar- och ridning till en folkrörelse för barn, unga och vuxna. Dels genom att vara en kombinerad idrotts- och utbildningsanläggning, fritidsgård för barn och unga samt generationsöverskridande samlingsplats för häst- och ridsportintresserade. Förklaringen till den svenska modellens framgång ligger i en mångårig och fruktbar samverkan mellan samhällets anläggnings- och aktivitetsstöd, en välorganiserad föreningsverksamhet med omfattande ideella insatser och verksamhetsansvarig personal med yrkesmässig kompetens. Framtidens ridskola ska enligt SvRF vara världsledande vad gäller att förmedla kunskap, social gemenskap och ett livslångt intresse för hästar och ridning. Alla, från nybörjaren till elitryttaren, ska kunna vända sig till ridskolan och ridklubben för att hämta kunskap. Ridskolan ska vara en ambassadör för ridsporten i samhälle och kommun. Ridanläggningen i förhållande till andra idrotters anläggningar Ridsporten har av tradition tagit ett stort ansvar för att tillgodose behovet av lokaler för verksamheten. Till en början startades ridskolor av klubbar, organiserade av dåvarande Ridfrämjandet genom att försvaret överlät stallar och ridhus. Nästa expansionsfas kom då kommuner köpte upp tätortsnära jordbruksfastigheter som omvandlades till ridskolor. Många föreningar har i likhet med Ljungskile Ridklubb och Uddevalla Ryttarförening också byggt ridhus och ridbanor för att tillgodose verksamhetens behov i egen regi men på hyrd eller kommunal mark. Senare år har skärpta myndighetskrav, begränsade möjligheter att modernisera gamla stallar samt ökad konkurrens om den tätortsnära marken lett till nybyggnation av ridanläggningar på flera platser i landet. En rikstäckande undersökning hösten 2010 visade då att tio procent av landets kommuner 8

93 planerade att bygga nytt och att trettio procent planerade att investera i utveckling av befintliga anläggningar. Skillnaden mellan ridning och annan idrottsverksamhet är det levande redskapet och läromedlet hästen. Ridskoleanläggningen ska representera en föredömlig hästhållning, vara funktionell ur verksamhets- och arbetsmiljö- och säkerhetshänseende, vara väl tillgänglig för barn och ungdomar att ta sig till samt i likhet med andra publika anläggningar upplevas som attraktiv och trivsam av besökande. Stallet är hästarnas hem. Det ska vara tyst, ljust, ha frisk luft samt vara hållbart, säkert och trivsamt för både hästar och människor. Dessutom ska det vara lättarbetat. Ridskolans stall är också utbildningsplats för klubbens alla medlemmar (även de rullstolsburna) och många människor ska kunna vistas där samtidigt. Ridhuset är lektionssalen. Isolerade ridhus bör prioriteras med tanke på personal och elever. Ordentliga ljusinsläpp av dagsljus (utan störande ljusfenomen), sparar energi. För att ridhus ska vara fukttåliga behövs ventilation och viss tillskottsvärme. Ridbanans underlag har betydelse för hästarnas hållbarhet. Den måste anläggas på rätt sätt och underhållas kontinuerligt. Rasthagar är ett krav för att tillgodose hästarnas behov av daglig utevistelse och naturliga beteende. Underlaget får inte vara lerigt, vilket fordrar tillgång till dränerade och hårdgjorda ytor under delar av året. Tillgång till gräshagar och sommarbete i anslutning till ridanläggningen är av värde för hästhållningen och för att hålla kostnaderna nere. En ridanläggning behöver väl planerade och dimensionerade serviceutrymmen för personal, förening och besökande. Omklädningsrum med duschar och skåp är viktigt bl. a ur allergensynpunkt. En kafeteria med utsikt över ridverksamheten är en tillgång och en mötesplats. Ridskolans uppgift Exempel på en ridskolas uppgifter är att; bereda barn och ungdomar möjlighet till ridning till lägsta möjliga kostnad, eventuellt bereda uppstallning för medlemsägda hästar, förmedla kunskap om hästens behov och god hästhållning, ge möjlighet för ryttare att tävla, vara en fritidsgård med naturligt långt öppethållande, erbjuda ridning till ryttare med funktionsnedsättning, samt att ge barn och ungdomar från andra kulturer kontakt med hästar. Svenska Ridsportförbundets har en Ridskolepolicy 9. Den gäller för föreningar anslutna till förbundet, som i egen regi driver, eller i samverkan med näringsidkare erbjuder, ridskoleverksamhet för föreningens medlemmar. Den kan också tjäna som utgångspunkt för annan verksamhet av ridskolekaraktär. Ridskolan skall utbilda i ridning, hästhantering och hästkunskap med inriktning mot Svenska Ridsportförbundets tävlingsdiscipliner. För detta krävs: Att verksamheten leds av personal med relevant kompetens och att ridskolan förfogar över lämpliga och väl skolade hästar. 9 Svenska Ridsportförbundets Ridskolepolicy fastställd av FS

94 Att verksamheten bedrivs vid en ändamålsenlig anläggning som uppfyller kraven för en god och säker hästhållning. Ridskolan skall vara en naturlig plats för kunskapsinhämtning. För detta krävs: Att ridskolan skall ge god grundutbildning. Att ridskolan också skall ge möjligheter till individuell sportslig utveckling. Att ridskolans utbildning skall följa en utbildningsplan med tydliga mål. Ridskolan skall erbjuda möjligheter för människor oavsett ålder, kön, etnisk bakgrund eller eventuell funktionsnedsättning att lära sig hantera hästen i olika situationer. För detta krävs: Att all verksamhet genomförs på ett för såväl människa som häst säkert och beprövat sätt. Att verksamheten aktivt värnar den sociala miljön. Att verksamheten bedrivs i linje med idéprogrammet Ridsporten Vill 10. Att såväl ideella ledare som personal i verksamheten förstår vikten av ridskolans sociala betydelse i samhället. Ridskolan skall vara ett föredöme i hästhållning. För detta krävs: Att verksamheten uppfyller SvRFs Hästhållningspolicy samt Code of conduct. Att verksamhetens hästhållning baseras på SvRFs definition av god hästhållning. Att hästhållning och anläggning uppfyller djurskyddslagstiftningens krav. Hästar är kraftfulla djur med en stark flyktinstinkt. Ridskolehästen är därför särskilt utvald och utbildad för att passa sitt ändamål. Ridskolan guidar i konsten att rida, men ger också grundläggande hästkunskap. Att förstå hur hästen fungerar och reagerar, samt hur den hanteras på ett säkert sätt, är nödvändigt för en trygg tillvaro tillsammans med hästar. Driva ridskola Driva ridskola har många likheter med att driva företag. Långsiktig hållbarhet fordrar god verksamhetskompetens, ett stort engagemang för hästar och människor och en välplanerad och sund ekonomi. Tillgång till kunskap inom anläggningsdrift och skötsel, ekonomi, marknadsföring, juridik, organisation, personal och ledarskap är betydelsefull. Eftersom verksamheten bygger på ett samspel mellan yrkesmässiga och ideella föreningsinsatser samt stöd från kommunen, behövs en tydlig ansvars- och rollfördelning. 11 På ridskolan ställs ett antal myndighetskrav. Det handlar om deltagarnas säkerhet, personalens arbetsmiljö, hästarnas välbefinnande och miljöhänsyn. Jordbruksverkets djurskyddsbestämmelser omfattar bland annat skötsel, stallmiljö, måttbestämmelser, förprövning av djurstallar, transport av hästar, träning och tävling med hästar samt tillstånd för verksamhet med hästar. Arbetsmiljölagen är en central lag en ridskola. Annan lagstiftning av betydelse för ridskolans verksamhet är Produktsäkerhetslagen som ställer krav på att tjänster som säljs till konsumenter är säkra Driva ridskola, Svenska Ridsportförbundet En vägledning till säkrare häst och ridverksamhet, Konsumentverket 10

95 Driftformer Enligt uppgift från Ridsportförbundet drivs ca 70 % av ridskolorna av föreningar. Majoriteten med verksamheten förlagd till kommunalt ägda anläggningar. Övriga 30 % drivs till största delen av arrendatorer (företag) i samverkan med/på uppdrag av en ideell förening ansluten till SvRF. Även dessa ridskolor har vanligtvis verksamheten förlagd till kommunalt ägda lokaler. Stockholms Stad skiljer sig från övriga landet genom att stadens samtliga ridskolor drivs av företag samt att hyresavtal upprättats direkt mellan entreprenören och kommunen. Ytterligare några kommuner som exempelvis Linköpings kommun har efter upphandling driftavtal med entreprenör. Ridskolornas driftformer styrs av lokala förutsättningar och är ofta stabila över tid. Varje driftsform har styrkor och svagheter. Föreningsdrift fordrar anställd ridskolechef som under styrelsen leder och ansvarar för verksamheten. Styrkor är allmännyttan, medlemsinflytandet, det ideella arbetet och att verksamheten drivs utan vinstintresse. Utmaningen kan framförallt vara att trygga ridskolans långsiktiga stabilitet vad gäller ledning, organisation, verksamhet och ekonomi. Ridskolor som drivs av företag har ofta en hög grad av professionalism i ledningen och en stabil verksamhet med en låg personalomsättning. Svagheten är ett mindre medlemsinflytande över verksamhet och ekonomi. Samarbetsrelationen mellan företag och förening vad gäller ekonomi, ansvarsområden och roller behöver vara väl definierade. Majoriteten ridskolor drivs fortfarande av ideella föreningar. Klubbens rörelseinkomster är skattefria om de till huvudsaklig del kommer från verksamhet som har ett naturligt samband med föreningens allmännyttiga ändamål. Klubbdriven verksamhet är inte momspliktig i och med att verksamheten är undantagen från skatteplikt. Det förekommer att föreningar väljer att bolagisera ridskoledriften. Om klubben disponerar/hyr anläggningen av kommunen och arrenderar ut den till arrendator, står klubben för den ideella delen av verksamheten medan arrendatorn står för den affärsmässiga. Arrendatorn är skattepliktig för denna del av verksamheten, och privatdrivna ridskolor tar ut 6 % i utgående moms på den del som är idrott. Enligt Riksidrottsförbundet (RF) är endast ideell förening berättigad till lokalt aktivitetsstöd. För att ridverksamheten skall uppfylla reglerna för LOK stöd fordras enligt RF att ridskolans elever betalar ridavgifterna till klubben, och att klubben i sin tur köper lektioner från arrendatorn och redovisar till RF. Enligt vad utredaren känner till finns det en ridskola i landet i kommunal regi. Härnösands kommun driver Härnösand Hästsport Arena som invigdes i augusti 2015 efter att kommunen investerat 64 mkr i anläggningen. Ridskolan drevs tidigare av Härnösands Ridklubb. Byggprocessen innebar en ekonomiskt ansträngande period för föreningen. För att kunna driva verksamheten vidare tog kommunen över föreningens skulder samt hästar och övriga inventarier. Föreningen uppfattade beslutet som en temporär åtgärd och att ridskolan skulle återgå till föreningsdrift. I maj 2017 tog kommunalfullmäktige beslut att driva verksamheten vidare i kommunal regi, vilket föreningen var starkt kritiska till. Beslutet har överklagats i Förvaltningsrätten som i en aktuell dom meddelad beslutat att upphäva det överklagade beslutet. Förvaltningsrättens beslut 11

96 grundades på att tillhandahållande av ridskoleverksamhet i form av ridundervisning m.m. inte kan anses vara en allmännyttig tjänst. 13 Kvalitetsmärkt ridskoleverksamhet Svenska Ridsportförbundets distrikt driver sedan många år en besöksverksamhet med egentillsyn av föreningar med ridskoleverksamhet. Den 1 januari 2014 trädde ett nytt ramverk i kraft för kvalitetsmärkning. Syftet är att bedöma om verksamheten och anläggningen är säkert utformad för häst och människa. Bedömningen görs utifrån ett bedömningsprotokoll som upprättas i samband med besöket. Protokollet omfattar uppgifter om förening, verksamhet och personalens kompetens, anläggningens status och tillgänglighetsanpassning - stallar, ridhus, ridbanor utomhus, ridvägar, personal- och serviceutrymmen som omklädningsrum, toalett, dusch, samlingslokal- och café/matservering. En kvalitetsmärkt ridskola har en föreningspolicy, styrdokument, tydlig verksamhetsinriktning, miljöpolicy, aktiv ungdomsverksamhet, förebyggande säkerhetsarbete, aktuell krisplan, regelbunden LABC/HLR utbildning, systematiskt arbetsmiljöarbete, minst en anställd ridlärare (SRL III, SLR II), med minst 75 % tjänst samt att minst 50 % av ridskolans ordinarie allmänna ridlektioner leds av personal med lägst SRL III, SLR II eller motsvarande. Nulägesbeskrivning av ridsportföreningar i Uddevalla kommun med kommunalt stöd Kartläggningen av befintliga ridskolor och ridsportsanläggningar i Uddevalla kommun har omfattat Ljungskile Ridklubb, Skansens Ridklubb, Uddevalla Ridklubb och Uddevalla Ryttarförening. Av föreningarna är idag endast Ljungskile RK som är anslutna till Göteborgs- och Bohusläns Ridsportförbund och driver ridskola som även uppfyller förbundets äldre kvalitetskriterier. Skansens Gård är anslutna till Svenska Islandshästförbundet och har framförallt inriktning mot islandshäst- och turridning, men även lektionsverksamhet på ponny. Uddevalla Ridklubb driver ridskola och var fram till år 2007 anslutna till Ridsportförbundet då föreningen utträdde på grund av obetalda medlemsavgifter. Idag är URK anslutna till Svenska Parasportförbundet via Parasport Bohuslän-Dal. Uddevalla Ryttarförening är anslutna till Ridsportförbundet, men driver inte ridskola. Verksamhetsåret 2016 hade Uddevallas ridklubbar tillsammans totalt 644 medlemmar. Det innebär en dryg procent av Uddevallas medborgare (räknat på ). Antalet enskilda medlemmar anslutna till SvRF via Göteborgs- och Bohusläns Ridsportförbund var totalt 357 varav 57 % i åldrarna 7-20 år. Medlemmar i Uddevallas ridklubbar med aktivitetsbidrag verksamhetsår 2016 Ridklubbar 0-6 år (F/P) 7-20 år (F/P) 21 år- (K/M) Totalt Ljungskile RK 7 (6/1) 164 (154/10) 74 (68/6) 245 (228/17) Skansens RK * 14 (13/1) 123 (116/7) 71 (64/7) 208 (193/15) Uddevalla RK 4 (4/0) 48 (44/4) 27 (23/4) 79 (71/8) Uddevalla RF 1 (1/0) 41 (39/2) 70 (59/11) 112 (99/13) TOTAL Förvaltningsrätten i Falun, mål nr

97 * Skansens RK bedömer att ca 50 % av medlemmarna kommer från Uddevalla kommun och övriga från Trollhättan och Vänersborgs kommuner. Ljungskile Ridklubb Bakgrund Ljungskile Ridklubb (LjRK) bildades år 1981 och är en ideell förening ansluten till Svenska Ridsportförbundet genom Göteborgs- och Bohusläns Ridsportförbund. Verksamheten bedrivs i en anläggning belägen strax öster om Ljungskile tätort, cirka minuters promenad från Ljungskile station flyttade föreningen in i stall som byggts av kommunen i anslutning till ridhuset på kommunal mark. Beslutet föregicks av att det gamla stallet vid djurskyddsinspektion bedömts i behov av betydande förbättringar samt att det var i privat ägo. 14 I rapporten till Kultur och fritidsnämnden oktober 2001 framgår att föreningens arbete utvecklats på ett mycket positivt sätt. Exempel som lyfts fram är tydliga mål, arbetsplan för verksamheten, fördelning av arbetsuppgifter på föreningens medlemmar samt att förbättringar kunnat genomföras på anläggningen trots snäv ekonomi pga. kostnader för arrende och byggnationen av ridhuset. Förutom förslag beträffande byggnation av nytt stall, föreslogs en höjning av anläggningsstödet för amortering av ridhuslånet. Verksamhet, organisation och ekonomi LjRK är kvalitetsmärkt ridskola av Svenska Ridsportförbundet (år 2007). Föreningens vision är; Ljungskile Ridklubb ska vara en väl fungerande och attraktiv förening. Här ska barn, ungdomar och vuxna tillsammans känna att det egna engagemanget gör fritiden glädjerik, lärande och meningsfull. Verksamheten ska utvecklas mot ett helhetsperspektiv i samverkan med andra organisationer. Föreningen hade år 2016 totalt 245 medlemmar varav 67 % åldern 7-20 år och 30 % åldern 21 år och äldre. Föreningen bedriver ridskoleverksamhet, uppstallning av medlemmars hästar (hälften av boxarna disponeras av ungdomar med egna hästar) och arrangerar tävlingar på klubb-och lokalnivå. Medlemmar som har egna hästar uppstallade sköter ridskolans hästar under lördag-söndag och helgdagar. Föreningen erbjuder ridning för personer med funktionsnedsättning och har i nuläget fyra ryttare som kommer varje vecka. Ljungskile Ridklubb har skolsamverkan med Uddevalla gymnasieskola för elever årskurs två och tre med inriktning Häst samt elever som går Gymnasial lärlingsutbildning, GLU. Målet är att utbildningen ska leda till Svenska Ridsportförbundets yrkesprov för Diplomerad Hästskötare. Genom Idrottslyftet har elever kommit från Ljungskileskolan, Forshällaskolan, Plus-gymnasiet, Linnéaskolan och Gymnasiesärskolan för Prova på verksamhet. Styrelsen består av åtta ledamöter och två suppleanter. Ledamöterna har specifika ansvarsområden inom föreningens verksamhet samt handhar löner och leverantörsfakturor. Arbetet är ideellt. Verksamheten drivs av anställd verksamhetschef och en ridlärare (SvRF level II) på heltid samt en stallskötare/vaktmästare på halvtid. Stalltjänst helger och röda dagar sköts av medlemmar med hästar uppstallade på anläggningen. Föreningen har Stallvärdar som hjälper till när elever behöver 14 Fritid: Fördjupad studie av förutsättningarna för att öka antalet platser i ridskola öppen för alla, Fritid,

98 en hjälpande hand samt erbjuder föräldrautbildning i häst- och stallkunskap samt säkerhet. Föreningen genomför familje-/arbetsdagar med exempelvis renovering av hagar, röjning och enklare reparationer. Andra aktiviteter är läger och lovaktiviteter, utbildningsaktiviteter/clinics, föreläsningar, Första hjälpen-och Grönt kortkurs samt medverkan vid lokala arrangemang på orten. Caféet hålls öppet med ideella insatser under tävlingar och helgaktiviteter. LjRK omsatte verksamhetsåret kr (resultat kr) varav rid- och hästintäkter utgjorde 83 %. Kommunala och statliga bidrag utgjorde knappt 10 % av omsättningen. Personalkostnaden uppgick till 53 % av omsättningen. Verksamheten i korthet: Ridgrupper vardagar 17-21, samt dagridning/ privatlektioner Gruppstorlek; ordinarie 9, barn 8, special 6 Lektionspris ordinarie: junior 155 kr (45 min), senior 175 kr (45 min), 230 kr (60 min) 180 uppsittningar/vecka varav 87 % åldern 7-20 år 13 %, åldern 21 år och äldre 4-6 tävlingar/år på klubb-/lokalnivå Medlemsavgift 2017: 300 kr junior, 400 kr senior Hästar ridskola: 15 varav 2 inlånade, D-ponnyer och hästar Medlemsuppstallade: 11 boxar, 2150 kr/mån inkl. viss mängd strö, foder och service Anläggningens omfattning, status, ägar- och driftförhållanden Verksamheten är förlagd till fastigheten Tjösteröd 1:36 som hyrs av Uddevalla kommun, Kultur och fritidsnämnden, med ändamål att bedriva rid- och ridskoleverksamhet för främst barn och ungdomar. Hyresavtalet omfattar stall (byggår 2005) samt markområde och löper över perioder om tre år med automatisk förlängning om inte uppsägning sker. Föreningen ska ekonomiskt och praktiskt svara för objektets totala drift, skötsel och underhåll enligt avtal samt hålla objektet försäkrat. Kommunen ansvarar för utvändigt underhåll av tak, vattenavrinning, fasader, dörrar, fönster, vatten och avloppsledningar. Föreningen äger själva ridhus som färdigställdes under åren , paddock, klubbstuga med cafeteria och ekonomibyggnad. Föreningen har investerat totalt kr i anläggningen varav cirka 56 % finansierats av kommunala och övriga bidrag. Hyran till kommunen för stall, tomträtt och jordbruksarrende är kr per år (2018). Föreningen har kr i anläggningsbidrag. Kultur och fritidsförvaltningen subventionerar hyra och arrende med kr (år 2018). Föreningens driftkostnad var år 2016 drygt kr. Anläggningen i korthet: Stallbyggnad med ridskoleavdelning 9 spiltor och 4 boxar samt medlems-/hyrstallavdelning 10 boxar, handikappanpassad toalett, kontor utan fönster, personalutrymme; lunchrum, ett gemensamt omklädningsrum med dusch 3 uteboxar Enkel ekonomibyggnad (foder, strö mm), traktorgarage 14

99 Ridhus, byggår 1999, oisolerat, manegemått 20x40 m, underlag sand, enkel läktare ca 50 platser, rullstols- och uppsittningsramp Paddock 24x56, underlag sand, belysning Anlagd ridslinga 4 km Äldre klubbhus (byggbaracker) med café, samlingsrum, lektionssal, omklädningsrum, toalett, ej dusch Vinterhagar underlag lera, sommarhagar gräs ca 7,5 ha Utredarens kommentar: Ljungskile Ridklubb är den förening med ridskola i Uddevalla kommun som dels är ansluten till Svenska Ridsportförbundet, dels är kvalitetsmärkt som godkänd ridskola och anläggning enligt förbundets äldre system. Verksamheten bedrivs i linje med förbundets ridskolepolicy och utbildningsplan. Utöver ridskolan har ridklubben medlemsuppstallning, skolsamverkan, tävlingar, föräldrautbildning med mera, i egna och av kommunen hyrda lokaler och mark. Ljungskile Ridklubb är en mycket stabil förening organisatoriskt vad gäller styrelse, verksamhetsledning och personal. Föreningen har en god kontroll på verksamhet och ekonomi. Styrelsen arbetar aktivt med att stärka medlemmarnas engagemang och ideella insatser samt kostnadsmedvetenhet, för att kunna skapa utrymme för utveckling av verksamhet och anläggning. Föreningen har klarat en ekonomiskt och arbetsmässigt tung period på grund av smitta (kvarka) under 2017 av egen kraft och i dialog med kommunen. Skansens Ridklubb Bakgrund Skansens Ridklubb bildades år 2000 och bedriver verksamheten i samverkan med Skansens Gård, Övre Bräcke 631. Skansens Gård ligger mitt i trestad mellan Uddevalla-Trollhättan-Vänersborg drivs som enskild firma av Björn och Gunilla Hellgren. Första islandshästen kom till gården redan 1981 och idag finns där ett trettiotal islandshästar och mindre ponnyhästar. Ägaren har successivt byggt ut anläggningen som idag omfattar ridhus, belyst utomhuspaddock och ovalbana samt många kilometer vägar och hårdgjorda skogsstigar att rida på. Verksamhet, organisation och ekonomi Skansens Gårds islandshästverksamhet är auktoriserad av S.I.F. - Svenska Islandshästförbundet. Skansens Gård driver verksamheten med anställd personal med minst Islandshästförbundets ridledarutbildning samt genom ideell föreningssamverkan. Ridskolans elever är medlemmar i Skansens Ridklubb, som står för medlemsförsäkringen och som ordnar gångarts- och hopptävlingar samt flera andra aktiviteter under året. Föreningen hade år medlemmar varav 57 % i åldern 7-20 år. Cirka 50 % av medlemmarna bedöms av föreningen komma från Uddevalla kommun och övriga från Trollhättan och Vänersborgs kommuner. Styrelsen består av nio ledamöter och två suppleanter samt en ungdomssektion med tre ledamöter. Föreningen har en verksamhetsplan som beskriver klubbens planerade mål, strategier, aktiviteter och andra satsningar för det kommande året. Skansens Ridklubb har till syfte: 15

100 Att tillvarata och främja barns, ungdomars och vuxnas hästintresse. Detta sker genom praktiska och teoretiska kurser, lägerverksamhet och ridskola. Att skapa aktiviteter (även på skollov) för barn, ungdomar och vuxna med hästintresse och då speciellt islandshästar. Att främja människors fysiska och psykiska välmående genom att skapa gemenskap mellan ryttare och häst genom ridning i skog och mark, teoretiska och praktiska övningar samt ridlektioner. Att verksamheter för psykiskt och fysiskt handikappade kommer att eftersträvas. Verksamhetsåret 2016 redovisade Skansens RK en omsättning på ,00 kr (resultat kr) varav ridavgifter utgjorde 97 % vilket motsvarar föreningens kostnad för den köpta tjänsten. Det kommunala aktivitetsbidraget var kr. Föreningen har inte statligt LOK-stöd och är inte berättigade anläggningsbidrag. Verksamheten som drivs i gårdens regi omfattar lektionsridning i grupp på islandshäst och mindre ponnyer, ridning för ryttare med funktionsnedsättning, läger- och lovverksamhet, tävlingar för ponny och islandshäst samt aktiviteter som Gökotte- och Hubertusritt. Ridskolan samverkar med RBU Uddevalla som har ridning för medlemmar(ungdomar) på lördagar och arrangerar familjedagar samt ridläger. Verksamheten i korthet: Ridgrupper islandshäst/ponny: måndag torsdag kl , dagridning/privatlektioner Gruppridning för funktionshindrade: måndag och onsdag, RBU lördagar Gruppstorlek 6-8 ryttare/grupp Antalet uppsittningar/vecka beräknas till ca.230 varav ett 20-tal avser ryttare med funktionsnedsättning i samverkan med RBU Uddevalla Lektionspris vt 2018: 247 kr/45 min Gruppridning för ryttare med funktionsnedsättning: 200 kr/30 min (RBU Uddevalla subventionerar medlemmarnas ridning med 50 %) Medlemsavgift 2018: 100 kr/år Ca 30 islandshästar/ponnyer i verksamheten Utredarens kommentar Skansens Gård driver i samverkan med Skansens RK en väl fungerande ridverksamhet med ponnyoch islandshästinriktning i en för verksamheten funktionell anläggning som ägs av Skansens Gård. Deltagare kommer från hela trestadområdet. Enligt föreningens bedömning är ca 50 % av ryttarna från Uddevalla kommun. Föreningen har aktivitetsstöd för Uddevalla kommuns medborgare, men är inte berättigade kommunalt anläggningsstöd enligt gällande regler, då gården ägs och drivs privat. I nuläget råder osäkerhet beträffande verksamhetens framtid. Enligt gårdens ägare genererar ridverksamheten årligen cirka kr i underskott. Idag har Skansens Ridklubb närmare 150 barn och ungdomar som medlemmar. Verksamheten fyller en väsentlig funktion för ryttare med funktionsnedsättning genom samverkan med RBU Uddevalla. I det fall föreningarna inte kan fortsätta att bedriva ridverksamhet i samverkan med Skansens gård, behöver alternativa lösningar för framförallt barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning övervägas. 16

101 Uddevalla Ridklubb Bakgrund Uddevalla Ridklubb (URK) har sin verksamhet förlagd till en del av fastigheten Nöthult 1:14 som ägs av Uddevalla kommun. Klubben bildades redan 1947 vid dåvarande regementet I 17. Under en period av år var verksamheten förlagd till fastigheten Björbäck för att senare flytta till Nöthult. Uddevalla kommuns utredning år 2001 visade att föreningen haft en svag ekonomi under en rad av år och fortlöpande tvingats ta lån för att kunna driva verksamheten vidare. Föreningen hade även problem med att upprätthålla kontinuiteten i ansvaret och skötseln om hästarna. Även bristen på ideellt engagemang framhölls. Förslag på åtgärder var bland annat; höjt anläggningsbidrag med utrymme för amortering av lån, utökning av den kollektiva trafiken till anläggningen, upprättande av en långsiktig handlingsplan, breddning av medlemmarnas inflytande samt utvecklad samverkan med handikapporganisationer. År 2009 hade föreningen 132 medlemmar som genomförde 791 sammankomster och aktiviteter med i genomsnitt 6,6 deltagare per sammankomst. Februari 2010 rasade taket till föreningens ridhus som byggts Orsaken angavs till en kombination av byggfel och stora snömängder. Byggnationen dröjde av olika skäl och det nya ridhuset togs i bruk Enligt kommunens tjänsteskrivelse 2014 innebar åren utan tillgång till ridhus ett medlemstapp och bortfall av ridande till följd att föreningens ekonomi kraftigt försämrats. Förslag till beslut som verkställdes var bland annat att URK beviljades 80 % subventionsgrad för anläggningens hyreskostnad samt två hyresfria år ( ) med syfte att skapa förutsättningar att bygga upp och utveckla verksamheten (ett år efter att ridhuset byggts upp och tagits i bruk) hade föreningen 79 medlemmar som genomförde 367 sammankomster och aktiviteter med i genomsnitt 4,1 deltagare per sammankomst. Verksamhet, organisation och ekonomi URK är en ideell förening anslutna till Svenska Parasportförbundet via Parasport Bohuslän-Dal. Föreningen var fram till 2007 ansluten till Svenska Ridsportförbundet. URK bedriver ridskola, uppstallning av medlemmars hästar samt lägerverksamhet. URK vision är; Uddevalla RK ska leda utvecklingen av ridsport i Uddevalla kommun. Klubben ska vara det naturliga valet för alla oavsett ålder, etnicitet eller kön, som vill lära sig rida, köra eller bara umgås med hästar. Klubben ska ha en engagerad styrelse, ungdomssektion och föräldrasektion. URK har en ny styrelse från 1 mars 2017 då samtliga nio tidigare ledamöter avgick. Styrelsen består för närvarande av sex ledamöter och en suppleant. Föreningen hade 2016 totalt 79 medlemmar varav 5 % i åldrarna 0-6 år, 61 % 7-20 år och 34 % 21 år och äldre. Föreningen omsatte verksamhetsåret 2016; kr (resultat: kr) varav ridintäkter, läger och kurser utgjorde 46 %, kommunala och övriga bidrag 36 % av omsättningen ansökte URK om ytterligare två års hyresfrihet ( ) 16. I Kultur-och fritidsnämndens protokoll framgår att föreningens verksamhet inte utvecklats i förväntad utsträckning vad gäller nya medlemmar, ideellt deltagande och ökade intäkter vilket resulterat i en fortsatt ekonomiskt ansträngd situation. Fortlöpande dialog har förts mellan förvaltningen och föreningen. 15 Tjänsteskrivelse Kultur och fritid Ansökan om hyresfritt 2017/18, Uddevalla ridklubb

102 Nämnden beslutade utifrån underlaget att inte ge ytterligare hyresfrihet utan att upprätta en avbetalningsplan för hyresskulden 17. Föreningen har enligt uppgift en anställd instruktör (75 % tjänstgöring), med gymnasial hästskötarutbildning. Övrig lektionsverksamhet på helger samt häst-, stall- och anläggningsskötsel sker med ideella föreningsfunktionärer. Verksamheten utgörs i nuläget av ridskoleverksamhet med 63 ridande per vecka måndag-torsdag, samt knatteridning och nybörjare lördagar kl Föreningen genomförde år lägerveckor varav tre för personer med funktionsvariationer 18. Under 2017 har stängsling runt hagar förnyats och mark röjts samt stall och foderhantering organiserats. Medlemmar med hästar uppstallade på anläggningen sköter stalltjänst med ut- och insläpp samt fodringar på helger för stallets alla hästar. Verksamheten 2017 i korthet: 63 uppsittningar/vecka varav 5 % i åldern 0-6, 61 % i åldern 7-20 och 34 % åldern 21 Gruppstorlek; 4,5 elever/grupp i snitt (räknat på 14 grupper/vecka) Lektionsverksamhet: måndag-torsdag, lördagar knatteridning två grupper 4-6 år och nybörjare 7 årkl Lektionspris 2018: 110 kr- 250 kr Medlemsavgift 2018: 250 kr junior, 300 kr senior Hästar ridskola 14 st varav 4 hästar (2 foderhästar ) och 10 ponnyer/6 foderponnyer ) Antal medlemsuppstallade: 7 hästar, hyra 2000 kr/mån inkl. strö, foder och service Anläggningens omfattning, status, ägar- och driftförhållanden URK:s verksamhet är förlagd inom del av fastigheten Nöthult 1:14 som ägs av Uddevalla kommun och upplåts genom hyresavtal. Föreningen har även avtal om nyttjanderätt för ridklubbsverksamhet av ett markområde omfattande cirka 20 ha, med ändamål att bedriva ridklubbsverksamhet. Här finns förutom stall, ridhus och ridbana även matsal, teorilokal och annex med tvåbäddsrum och samlingslokal. Föreningens hyra/arrende för anläggningen är kr (år 2018). Föreningen svarar för lokalens uppvärmning, vatten och avlopp, el, sophämtning samt för sandning och snöröjning. Hyresvärden svarar för underhåll av lokalerna och av hyresvärden tillhandahållen inredning. Föreningen har ett anläggningsbidrag på kr per år. Kultur- och fritidsförvaltningen subventionerar hyra och arrende med kr (år 2018). Anläggningen i korthet: Stallbyggnad med 22 boxar (varierande storlek), klubbrum med kök, omklädningsrum Ridhus byggår 2014, manegemått 20x40, läktare Ridbana, ridslingor/vägar Kafé/matsal med samlingsrum, toaletter Annex med tvåbäddsrum Mark ca 20 ha 17 Protokoll Kultur- och fritidsnämnden , Dnr KFN 2017/ Ansökan från Uddevalla Ridklubb om hyresfrihet för 2017 och Komplettering ansökan om hyresfrihet 2017/

103 Utredarens kommentar URK har en lång historia av svag ekonomi vilket medfört betydande negativa konsekvenser för ridskolans kompetens, kvalitet och attraktivitet. Föreningen bedriver i nuläget en mycket marginell ridskola med endast 63 ridande per vecka. Enligt uppgift disponerar ridskolan 14 hästar, vilket i normalfallet skulle innebära en ridskoleverksamhet med omkring tre gånger så många ridande per vecka för att uppnå en ekonomi i balans. Hälften av ridskolans hästar ägs enligt föreningen av styrelseledamöter och upplåts med så kallat fodervärdsavtal. Senare under utredningen har information lämnats att föreningen endast har en häst inhyrd på fodervärdsavtal där föreningen står för samtliga kostnader inklusive försäkring. Anläggningen är i huvudsak funktionell för ändamålet. Föreningens svaga intäktsutveckling och likviditet leder dock till slutsatsen att URK saknar förutsättningar att bedriva en god och säker ridskole- och lägerverksamhet. Inriktningen på verksamhet för barn, unga och personer med funktionsnedsättning ställer särskilt höga krav på att instruktörer och ledare har en god kompetens vilket inte är fallet. Utredningen har också noterat att det föreligger oklarhet beträffande föreningens redovisning i form av fel från tidigare års resultat- och balansräkning, vilket påpekats i 2016 års revisionsberättelse. Utredaren menar att URKs ekonomiska och personella situation är så allvarlig att den kan medföra negativa effekter på föreningens hästhållning och verksamhetens säkerhet. Uddevalla Ryttarförening Bakgrund Uddevalla Ryttarförening (URF) bildades år 1975 vid Hässleröd där familjen Holmén drev ridskola tog föreningen över driften av ridskolan. En paddock anlades och senare byggdes också ett ridhus i föreningens regi. När Uddevalla Ryttarförening var som störst hade föreningen över 500 medlemmar. I samband med att ridskolan avvecklades år 2005 tappade föreningen medlemmar 19. Idag bedriver familjen Holmén uppstallningsverksamhet med ett trettiotal hästar på gården och är arrendeupplåtare för Uddevalla Ryttarförening. Verksamhet, organisation och ekonomi Uddevalla Ryttarförening (URF) är en tränings- och tävlingsförening för framförallt medlemmar med egen häst, ansluten till Svenska Ridsportförbundet via Göteborgs- och Bohusläns Ridsportförbund. URF:s vision är - att bidra till att främja hästsport i Uddevalla, vara det naturliga valet för den aktiva tävlingsryttaren, motionsryttaren samt nybörjaren. Verksamheten ska kännetecknas av bra och säker miljö med god hästhållning, en bra och öppen gemenskap där häst och ryttare står i fokus, en positiv miljö för barn med bra förebilder. Verksamheten har som mål att genomföra tävlingar/år, att vara en del av regionens cupverksamhet, att öka medlemsantalet och utöka ungdomsverksamheten, samt att utveckla och satsa på den egna anläggningen. Under vår, höst och vinter genomförs ett 100-tal träningsaktiviteter samt 6-8 Pay & Jump med ryttare från hela regionen. Styrelsen består av 10 ledamöter/suppleanter, träningsansvariga och en tävlingssektion. Antalet medlemmar var år st. varav 1 (0-6 år), 41 (7-20 år), 70 (21 år-). Antalet utfärdade tävlingslicenser var 44 st. Medlemsavgiften är 300 kr för junior, 350 kr för senior, 700 kr för familj. 19 Ryttarförening firade 40 med Jubileumshoppet, tidningen Bohuslänningen 9 juli

104 URF omsatte verksamhetsåret 2016; kr (resultat ) varav tävlingsintäkter svarade för 42 % och kommunalt aktivitetsbidrag 9 %. Föreningens ansträngda ekonomi fick till konsekvens att föreningen beslutade säga upp anställd personal som skött löpande anläggningsunderhåll. Som ett led att öka intäkterna träffades avtal med Brukshundsklubben beträffande viss uthyrning av ridhuset. De större underhållssatsningar som behöver göras under kommande år räknar inte klubben med att kunna finansiera själva. Anläggningskostnaderna uppgick till totalt kr varav markarrende och vägavgifter svarade för 97 %. Verksamheten i korthet tävlingsarrangemang, hoppning/dressyr, ponny/häst, maj-oktober med bland annat Bohuscupen samt Sommarcupen Träningstillfällen för nio tränare knutna till föreningen Deltagande med lag i Bohuscupen samt i ponnyallsvenskan division 2, hoppning Arrangerat 7 st Pay & Jump Caféverksamhet vid tävlingar och träningar Två arbetsdagar vår/höst, städning och iordningställande av anläggningen Anläggningens omfattning, status, ägar- och driftförhållanden URF har verksamheten förlagt till gården Hässleröd 530, där föreningen byggt upp en anläggning för träning och tävling på arrenderad mark. Arrendeavtalet är på fem år, därefter har parterna möjlighet att omförhandla avtalet. Om ingen av parterna önskar omförhandla löper det på ytterligare fem år. Nuvarande tidsperiod löper till år 2020 och kostnaden är på kr per år inkl. moms. Anläggningen har kapacitet för tävlingar i hoppning och dressyr till och med regional nivå och inklusive gräsbanan hoppning på nationell nivå. Anläggningen i korthet: Ridhus byggt år 1986, manegemått 20x60 m, med läktare, cafeteria, klubbrum, pentry och toalett Anlagd gräsbana 50x60 m med domartorn, sekretariat och kiosk Två gruspaddockar 40x40 m samt 60x20 belyst Anlagd parkering Utredarens kommentar Uddevalla Ryttarförening har en väsentlig funktion genom att samla framförallt många unga ryttare med egen häst till träningsaktiviteter. Klubben är också kommunens största tävlingsarrangör inom ridsporten, med tävlingar på lokal och regional nivå samt sk. Pay & Jump. Under senare år har föreningen haft det svårare att mobilisera det ideella engagemang som är en förutsättning för verksamheten och anläggningens drift och skötsel. Förhållandet att verksamheten drivs i en anläggning på ofri grund hämmar investeringsviljan. Samtidigt behöver anläggningen förbättringar för att attrahera medlemmar och tävlande. De större underhållssatsningar som behöver göras under kommande år räknar inte klubben med att kunna finansiera själva. Taket på ridhuset behöver enligt föreningen bytas till en beräknad kostnad om 1,5 mkr vilket är den enskilt största investeringen. Sedan bedömer föreningen att det finns ytterligare behov som behöver tillgodoses inom kort exempelvis dränering av paddock ( kr), ny ridhusbelysning ( kr), inköp gräsklippare/traktor kr, nya bodar för sekretariat/ domare ( kr). 20

105 Önskemål från föreningens sida är att kunna bedriva verksamheten inom ramen för ett kommunalt ridcentrum där ridskola, medlemsuppstallning, träning för ryttare med egen häst och tävling upp till regional/nationell nivå i hoppning och dressyr kan samexistera. Föreningen vill behålla nuvarande verksamhetsinriktning med träning för medlemmar med egen häst och tävlingsarrangemang. Föreningen har uttryckt att man vill verka för ridsportens utveckling i ett större sammanhang. Emaus lantgård ponnyridning i kommunal regi Emaus lantgård ägs och drivs i kommunal regi och erbjuder öppen fritidsverksamhet och samvaro med djur, byggd på lust och glädje för barn och unga. Verksamheten är öppen för de t o m 14 år. Anläggningen ligger lokaliserad i anslutning till tätbebyggt område med närhet till allmänna kommunikationer. Där finns ett tiotal ponnyer samt getter, katter, kaniner, tuppar och hönor. Området är ett populärt utflyktsmål med ca besökande per år. Verksamheten har två heltidsanställda och en budget på ca 2 mkr per år. På Emaus lantgård erbjuds barn en unikt tillgänglig första kontakt med hästar och ridning genom att verksamheten är öppen och kostnadsfri. Ponnyridning arrangeras vardagar tisdag till fredag för- och eftermiddag samt förmiddag lördag och söndag. Unga ledare skolas in och fungerar som medhjälpare. Hästskötarverksamheten omfattar ca 32 deltagare per vecka. Utredarens kommentar Emaus verksamheten har inte karaktär av ridskola, utan erbjuder en första introduktion för barn till hästar och hästvett. Det vill säga grundläggande kunskap om hästens beteende, hantering och omvårdnad. Den unika tillgänglighet till möte med och lärande om hästen som Uddevalla kommun erbjuder barn och ungdomar vid Emaus, kan lägga grunden till ett fortsatt och fördjupat häst- och ridintresse. Detta gör det enligt utredarens mening betydelsefullt att kunna erbjuda de som vill fortsätta möjlighet att söka sig vidare till en ridskola med god tillgänglighet i anslutning till Uddevalla tätort. Föreningen Mollöns Vänner och Mollöns Gård Föreningen Mollöns Vänner är en ideell förening som driver verksamhet vid Mollöns gård, Herrestads Mollön. På gården finns förutom åtta hästar även får, kaniner, katter och burfåglar. Föreningen har verksamhet för barngrupper med exempelvis kaninskötsel och - hoppning, hantverk, ridning och körning med häst, samt arrangerar dagläger och läger med övernattning på djurtema. Förskolor och Fritids kan göra studiebesök samt hyra det sk. Vita huset per dag eller dygn under april - maj månad Föreningen hade år 2017 totalt 126 medlemmar varav 79 % i åldern 7-20 år och 71 % flickor. Medlemavgiften var 130 kr per år och terminsavgiften för kvällsaktiviteterna 250 kr. Föreningen har aktivitetsstöd och kommunalt driftbidrag. Föreningen omsatte verksamhetsåret kr (resultat kr) varav bidrag utgjorde 83 %. Personalkostnaden uppgick till 39 % av omsättningen. Hyran till kommunen är kr (år 2018). Utredarens kommentar Föreningen Mollöns Vänners verksamhet har karaktären av 4H gård. Den kontakt med hästar, ridning och körning som erbjuds kan i likhet med Emaus skapa ett fortsatt intresse bland barn och unga för hästar och ridning. 21

106 Ridskolor i Uddevalla kommuns närområde I Uddevalla kommuns närområde finns ett antal ridklubbar med ridskola anslutna till Svenska Ridsportförbundet. Studiebesök har gjorts vid Färgelanda (FRK) och Munkedals Ridklubbar (MRK). På Orust Ridklubb (ORK) gjordes ett drop-in besök som resulterade i fin guidning och samtal med verksamhetsansvarig personal. Uppgifter beträffande Trollhättans Fältrittklubb har hämtats via Västergötlands Ridsportförbund. De studiebesök som utredningen gjort vid närliggande kommuners ridskolor visar att ryttare väljer att pendla från Uddevalla kommun till ridskolor utanför Uddevalla kommun. Orust Ridklubb ligger 32 km från Uddevalla centrum, Färgelanda Ridklubb 35 km, Munkedals Ridklubb 29 km, Trollhättans Fältrittklubb 30 km och Vänersborgs Ryttarförening 26 km. Skansens Ridklubb ligger 16 km från Uddevalla centrum och Ljungskile ridklubb 23 km. Orust Ridklubb har en äldre funktionell ridanläggning strax utanför Henån. Anläggningen består av ett isolerat ridhus på 60 x 20 meter, med en cafeteria och en långsidesläktare, personalutrymmen och besöksutrymmen. Fristående stall med plats för ett trettiotal hästar, karantäntall, ridbana 40 x 80 m samt 30 hektar mark. Ridskolan har 20 lektionsponnyer/-hästar och ca 250 ridande/vecka. Färgelanda Ridklubb (FRK) har med uthålligt eget arbete och kommunalt stöd kunnat köpa fastigheten och ridanläggningen efter en längre period av osäkerhet. Anläggningen omfattar en byggnad uppförd 1996 med ridskolestall för 20 hästar, ridhus med manegemått 60x22 m, långsidesläktare, toalett, cafeteria, klubbrum och kontor samt elevutrymme med omklädningsrum, dusch och wc. Stall med 14 platser för medlemmars hästar samt belyst paddock. Föreningen har ca 285 medlemmar och lektioner sex dagar per vecka med ca 150 ridande. FRK är kvalitetsmärkt ridskola och anläggning. Munkedals ridklubb (MRK) äger sin anläggning på Solberga gård. Anläggningen omfattar ridskolestall för 15 hästar, medlemsstall 8 hästar, ridhus med manegemått 22x47 m, 2 ridbanor och ett äldre boningshus som används som klubbstuga, kontor och café. Ridskolan har fyra lektioner per dag, fyra dagar i veckan med drygt 100 ridande per vecka. Klubben tillämpar också ett fodervärdssystem som erbjuder ryttare som rider på ridskolans lektioner möjligheten att få prova på vad det innebär att ha egen häst på helgerna. Trollhättans Fältrittklubb har verksamheten vid Ängens gård. Anläggningen omfattar två stall (32 respektive 8 platser), utestall, äldre renoverat ridhus 70x20 m, ridhus byggår x26 m med läktare för 250 personer, belyst ridbana 80x28 grus, hagar (gräs, grus och lera). Anläggningen har personalutrymmen samt besöksutrymmen som café, samlingslokal, omklädningsrum, dusch, WC med god tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Ridskolan har ca 325 uppsittningar/vecka, 25 lektionsponnyer/-hästar och 19 medlemsuppstallade. FRK är kvalitetsmärkt ridskola och anläggning. 22

107 Utredarens reflektioner Förvånansvärt svag position för ridsporten i Uddevalla kommun Ridsporten har i nuläget en förvånansvärt svag ställning i Uddevalla kommun i förhållande till landet i övrigt. Mätt i aktivitetstillfällen kommer ridsporten i kommunen först på elfte plats efter fotboll, simning, handboll, friidrott, gymnastik, innebandy, ishockey, taekwondo, tennis och konståkning. Och bland flickidrotter på sjunde plats efter fotboll, friidrott, simning, handboll, konståkning och gymnastik. 20 På nationell nivå är ridsport Sveriges näst största ungdomsidrott baserat på LOK-stöd (7-25 år) enligt RF statistik. Bara fotbollen är större. Sett till antal aktiva i idrott är ridsport den sjätte största sporten i Sverige totalt och den sport med högst andel kvinnor (90 %) av alla Sveriges idrottsförbund (RF, 2015). Det är också en av de största sporterna för personer med funktionsnedsättning. 21 Mätt i studieverksamhet (arrangemang, antal deltagare och utbildningstimmar) kommer ridsport på andra plats efter fotboll enligt RF statistik Av Ridsportförbundets medlemmar beräknas ca 64 % rida på ridskola och 23 % vara licenserade tävlingsryttare med egen häst. Översatt till landets befolkning, innebär detta ca 1 ridskoleplats per 100 invånare. År 2015 hade Uddevalla kommun enligt befolkningsprognosen knappt invånare som beräknas öka till drygt under en tioårsperiod. En kalkyl byggd på Svenska Ridsportförbundets erfarenhetsmodell, det vill säga i medeltal 1 ridskoleplats per 100 invånare visar följande: Uddevalla kommun befolkning Behov ridskoleplatser År platser Prognos år platser Ridföreningar LjRK med anslutning till SvRF URK anslutning till Parasportförb Skansens RK/Skansens gård ansluten till SIF Befintligt antal platser 180 platser 63 platser 115 platser Summa befintligt antal 358 (0,7 platser per 100 invånare) - varav med anslutning till SvRF 180 (0,3 platser per 100 invånare) OBS räknat på invånare En ridskola med kvalitét skapar samhällsnytta Ridskolans verksamhet om den bedrivs i linje med Svenska Ridsportförbundets (SvRF) policy - möter väl flera av Uddevalla kommuns syften och mål med stödet till fritidsverksamhet. Det vill säga att värna om barn och ungas förutsättningar att påverka och delta i fritidslivet (särskilt vad gäller flickors deltagande), att stärka demokrati och yttrandefrihet, folkhälsan och social gemenskap. Men 20 Arbetsmaterial UTREDNING AV DET TOTALA STÖDET TILL FÖRENINGAR inom kultur- och fritidsnämndens verksamhetsområde i Uddevalla kommun

108 det finns också utmaningar som behöver hanteras för att verksamheten ska vara attraktiv och tillgänglig oavsett funktionsvariation, ekonomiska förutsättningar eller bakgrund. SvRF har en för idrottsrörelsen unik organisation och mer än hälften av medlemmarna är under 26 år. I Uddevalla kommun är drygt 60 % av ridklubbarnas medlemmar under 21 år och 95 % flickor. För att förening ska beviljas anslutning till förbundet ska det finnas en ungdomssektion med en egen styrelse och ekonomi samt en plats i föreningens styrelse. Syftet är att ungdomarna ska ges möjlighet att påverka samt få ökad kunskap om demokratiska förhållningssätt och processer. Klubbarnas ungdomar är ofta mycket aktiva vad gäller att arrangera olika aktiviteter och att bidra till verksamheten på olika sätt. Att lära sig om och att hantera hästar samt att rida utvecklar fysiska färdigheter och personliga egenskaper. Forskning på flickor i stallmiljö visar att samspelet med hästen utvecklar en självbild av handling, mod, tydlighet och konsekvens. 23 Stallet tillhandahåller utmaningar, det förväntas och krävs att man ska ta ansvar, vilket har stor betydelse för tonåringars identitet. Stallet är också en samlingsplats där intresset för hästar förenar människor oavsett ålder och bakgrund. Det finns ett tydligt samband mellan fysisk aktivitet, hälsa och välbefinnande. Idag växer kunskapen och intresset i samhället för hästen som resurs för den mänskliga hälsan. Aktiviteter kring och med hästar kombinerar på ett självklart sätt rörelse, kognitiva utmaningar, social interaktion och känslomässigt engagemang. 24 Ridskolan har en utmaning att nå fler pojkar samt att attrahera barn och ungdomar med utländsk bakgrund. Ett antal föreningar och ridskolor i landet bedriver därför verksamhet i syfte att öka mångfalden och att skapa en hållbar strategi för inkludering. Genom att erbjuda stöd, inspiration, motivation och praktisk hjälp jobbar distrikten för ökad inkludering. 25 Skånes Ridsportförbund har startat upp Projektet Hästkraft utan gränser 26 som syftar till att öka integrationen inom distriktets ridklubbar genom att ge inspiration, motivation, stöd och praktisk hjälp för att komma igång med varaktig verksamhet kopplat till integrationsarbete. Tillgänglighet, attraktiv besöksmiljö och god arbetsmiljö är A och O Ridanläggningen har ofta flera målgrupper med olika behov och önskemål. Den behöver vara tillgänglig för besökare oavsett funktionsvariation och med allmänna kommunikationer, ha en hög grad av säkerhet och ge en fungerande arbetsmiljö för personalen. God tillgänglighet är ett övergripande mål för kommunens fritidsverksamhet. Tillgänglighet avser såväl öppettider, möjlighet att ta sig till och delta i verksamheten oavsett funktionsvariation, ekonomiska förutsättningar och bakgrund. Tillgänglighet är också en fråga om bemötande, att alla ges möjlighet att delta och känner sig välkomna oavsett bakgrund, kön och ålder. 23 Att utveckla handlingskraft om flickors identitetsskapande processer i stallet, Lena Forsberg, Luleå tekniska universitet, Institutionen för Pedagogik och lärande, Lundqvist Wanneberg P ( 2014), Disability, Riding and Identity, International Journal of Disability, Development and Education 25 En ridsport för alla, en rapport om ridsport och integration i samarbete med Malmö högskola, Svenska Ridsportförbundet,

109 Ridskolan har generellt en hög grad av tillgänglighet genom de långa öppettiderna sju dagar i veckan och verksamhet som sträcker över en stor del av året. Det finns också mycket vid sidan om ridlektionen som kan sysselsätta barn och unga under handledning av personal och ledare. Vid ett antal större anläggningar i landet med lämpliga lokaler finns, kommunalt eller av klubben med kommunalt bidrag anställda fritidsledare, som inte är engagerade i ridutbildningen utan bidrar med viss teoriutbildning, läxhjälp, lagar mellanmål och arrangerar aktiviteter tillsammans med ungdomarna. Arbetsgivare har skyldighet enligt Arbetsmiljölagen att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Arbete med hästar har i undersökningar visat sig ha en rad arbetsmiljöproblem, beroende på till exempel belastningsproblem och luftkvalitet. Hästsektorn har generellt varit sena med att införa åtgärder som kan minska eller eliminera arbetsmoment som kan minska belastningen för personalen men också öka effektiviteten. Hästar ska utfodras och gödseln ska transporteras ut från stallet, hästar ska släppas in- och ut från hagar, isolerat ridhus ger ofta bättre klimat för ridläraren/tränaren jämfört med ett oisolerat osv. Rimliga ridavgifter fordrar resurseffektivitet, kommunalt stöd och ideellt engagemang Det är en kapitalintensiv verksamhet att driva ridskola mot bakgrund av de resurser som fordras i form av byggnader, mark, hästar och inventarier. Dessutom behövs anställd och yrkeskompetent personal. För att ekonomin ska vara i balans behöver samtliga resurser användas på ett effektivt sätt. Det innebär att ridhuskapaciteten används till fullo, att ridgrupperna är väl besatta och att antalet hästar och personal är dimensionerade efter verksamheten. Erfarenheter visar att ridklubbar utanför de stora städerna knappast klarar att bära sina löpande anläggningskostnader. Kommunerna behöver fortlöpande stödja verksamheterna genom att exempelvis betala lån, ge driftsbidrag, hjälpa till med anläggningsskötsel eller liknande. Riksidrottsförbundet gjorde år 2009 en kostnadsundersökning som visar att de dyraste idrotterna är ishockey och ridsport, med hänsyn taget till hela kostnadsbilden. Det vill säga medlemsavgifter, träningsavgifter, avgifter för läger, turneringar, utrustning, resor mm. Den dyraste avgiften tas ut inom ridsport, följt av tennis. På utrustningssidan är ishockey den dyraste idrotten, följt av ridsport, innebandy, golf och friidrott. Kostnaden för resor är störst inom ishockey följt av friidrott. Enligt RF:s undersökning lägger en ridsportare totalt ner kr per år i avgifter, utrustning, resor och på övriga kostnader. Driva ridskola är inte för amatörer. Det fordrar som tidigare beskrivits ett kvalificerat yrkeskunnande. Samtidigt är den stora volymen ideella insatser fortfarande betydelsefull för verksamhetens omfattning och ekonomi. Hela tävlingsverksamheten, aktiviteter för barn och unga, stora som små arrangemang vilar på att människor vill göra en insats. Kommunens primära insats är vanligtvis att hjälpa häst- och ridverksamheten med tillgång till funktionella, trygga och trivsamma anläggningar, till långsiktigt hållbara villkor. Kan kommunen dessutom medverka till en god beläggningsgrad där investerings- och driftkostnader kan fördelas på fler verksamheter är det av värde. I Uddevalla ligger avgiften för att rida på ridskola för junior på mellan ca kr per år. Till det kommer kostnad för resor och utrustning. Utrustning i form av hjälmar och säkerhetsvästar för barn finns ofta att låna på ridskolorna. Mariana Fransén, Västergötlands Ridsportförbund beräknar 25

110 att ca hälften av ridavgiften täcker kostnaden för utbildad anställd personal. Andra kostnader som påverkar avgiftens storlek är hästarna dvs. materialet och anläggningen. Hon har presenterat ett förslag att hästkostnadens ( redskapets ) del av avgiften, ska betraktas som en del av anläggningskostnaden och subventioneras av kommunen för att göra ett friare val av aktivitet möjligt. Föreningar som har verksamheten förlagd till kommunalt ägda idrottsanläggningar med kommunal drift, har vanligtvis en stor ekonomisk fördel jämfört med föreningar med eget anläggningsansvar. För att en jämförelse ska kunna ske i detta avseende och ur ett jämställdhetsperspektiv behöver det ske en översyn av Uddevalla kommuns kostnader för lokaler, taxor och bidragsregler. Slutsatser och rekommendationer Krisläge för Uddevallas häst- och ridverksamhet En av de stora anledningarna till att svensk idrott har haft så stora framgångar genom åren är att det har funnits idrottsanläggningar och idrottsmiljöer som har varit tillgängliga för främst barn- och ungdomsverksamheten, där alla har haft möjlighet att utöva sin idrott. Oavsett nivå på verksamheten (barn, ungdomar, vuxna, motion, elit, äldre) är behovet av funktionella anläggningar och miljöer en grundförutsättning för att kunna bedriva och utveckla verksamheten. En avveckling av Nöthultanläggningen på grund av den nya detaljplanen för området innebär att Uddevalla tätort står utan ridanläggning. För ridsporten i likhet med andra idrotter och fritidsaktiviteter är det en grundförutsättning att det finns tillgång till funktionella anläggningar där verksamheten kan bedrivas och utvecklas. Uddevalla Ridklubbs verksamhet har kantats av organisatoriska, ekonomiska och personella problem under en längre tid. Trots betydande ideella insatser samt ekonomiskt stöd från kommunen har inte den negativa trenden brutits. Föreningen är i nuläget konkursmässig. LjRK har en väl fungerande verksamhet och organisation, men anläggningen är i behov av förbättringar. Den har även begränsningar vad gäller tillgången på lämplig mark. Skansens Ridklubb riskerar att bli hemlösa på grund av eventuellt ägarskifte. URF har en ansträngd ekonomi samt en anläggning med akuta och kostsamma underhållsbehov och som ligger på privatägd arrenderad mark. Uddevalla tätort behöver en ny häst- och ridanläggning Utredningen visar att Uddevalla kommun har anmärkningsvärt få ridskoleplatser i förhållande till befolkningsmängd samt i förhållande till landet i övrigt enligt ridsportens erfarenhetsmodell. Det vill säga 1 ridskoleplats per 100 invånare. Enligt översynens beräkningar har kommunen i nuläget knappt 0,7 platser. Sker beräkningen utifrån ridskoleplatser vid ridskola ansluten till Svenska Ridsportförbundet sjunker siffran till 0,3 platser per 100 invånare. Beror det på att Uddevalla kommuns medborgare har ett mycket litet intresse för hästar, fritidsridning och ridsport? Eller beror det på att det saknas förutsättningar för häst- och ridintresserade att utöva sitt intresse inom kommunen? 26

111 Närliggande kommuner med ridskolor anslutna till Svenska Ridsportförbundet som Orust och Färgelanda kommuner har 1,7 respektive 2,3 ridskoleplatser i förhållande till befolkningsmängd. På Munkedals kommuns hemsida framgår det att intresset för hästar och ridsport är stort i kommunen. Med två ridskoleverksamheter och ca 200 ridande per vecka har Munkedals kommun med invånare också närmare 1,9 platser per 100 invånare. En rimlig slutsats är att Uddevallas invånare pendlar med bil till närbelägna ridskolor för att utöva sitt fritidsintresse. Ett förhållande som dels begränsar barn och ungdomars fria val av fritidsaktivitet, dels står i motsättning till Uddevalla kommuns miljöarbete. Ett annat sätt att bedöma behovet av ridskoleplatser är att se vad som händer med intresset om det är lätt för barn och ungdomar att ta sig till ridanläggningen på egen hand. Det vill säga om bussen går ända fram. Om det finns cykelväg och belysning. Enligt Anna Reilly ridskolerådgivare på SvRF, klarar ridskolorna i större städer inte att möta efterfrågan i dagsläget. Som exempel nämndes att Långeberga Ridklubb i Västra Frölunda, Göteborg har drygt 200 ridande per vecka och 200 intresserade i kö. En satsning på kommunens häst- och ridverksamhet är en satsning på flickors fritid och intresse för hästar, social samvaro och att rida. Det är också en mycket betydelsefull fritids- och friskvårdsaktivitet för personer med funktionsnedsättning. Ridskolan är mer än bara en idrottsmiljö. Hästens närvaro och innehållsrika miljö erbjuder många möjligheter att möta människors behov och att främja mänskligt välmående. Erfarenhet visar att stallet och hästarna har potential fånga upp barn och unga som inte söker sig till andra idrotter. I stallet finns alltid något att göra i närvaro av vuxna. Inför hästen är alla lika och hästintresse förenar över gränser. Att finnas med i ett sammanhang kan betyda mycket. Särskilt för barn och unga som söker asyl eller nyligen anlänt till Sverige. Skånes Ridsportförbunds projekt Hästkraft utan gränser 27 är ett exempel som det finns goda förutsättningar att dra lärdom av när det gäller häst- och ridverksamhetens möjligheter att bidra till en bättre integration. Författaren och kulturvetaren Moa Mattis har formulerat följande; Ett stall är en plats där hästar och människor möts. Man skulle kunna säga att ridskolan bereder vägen för det mötet. Hästarna står där och väntar på människorna, på klappar och morötter. På sina ryggar bär de genom åren hundratals barn, och barnens drömmar. I luddiga öron viskas hemligheter som hästarna bevarar bättre än någon människa. Om ridskolehästar kunde tala skulle de berätta om våra barns förmåga till mod och kärlek. 28 Ljungskile RKs lokala potential kan utvecklas Ljungskile Ridklubb har en väl fungerande ridskola med stabil föreningsdrift och betydande ideella arbetsinsatser. Anläggningen har ett bra läge i förhållande till tätorten, men ogynnsamma markförhållanden samt begränsningar vad gäller tillgång till mark. Utredningen anser att Ljungskile RK har en väsentlig funktion som ridskola och besöksmål på orten. För att tillvarata ridskolans fulla potential som en attraktiv samlingsplats för häst-och ridintresserade En riktig ridskola, Ridskolornas Riksorganisation,

112 med särskilt fokus på barn och ungdomar - behöver anläggningens tillgänglighet och besöksmiljö förbättras. Ridskolan ska vara en förebild beträffande god hästhållning varför uppstallning i spilta bör ersättas av uppstallning i box eller lösdrift. Utredningen ser också behov av förbättringar vad gäller personalens arbetsmiljö. Exempel på förbättringsåtgärder som diskuterats under översynen är: Ombyggnad av befintliga stallet från spiltor till boxar. Om- och tillbyggnad av befintligt ridhus med personal och serviceutrymmen Förbättrad tillgänglighet i form av asfaltering av ytor i anslutning till stall och ridhus samt tak över uppsittningsramp. Dränering av vinterhagar Byggnation av karantänboxar för förbättrat smittskydd. Tillgång till kommunal maskinpool med möjlighet att hyra utrustning Förbättrad bussförbindelse samt ökad säkerhet för gående och cykelister till ridskolan. En nyetablering öppnar för verksamhetsutveckling, resurseffektivitet och miljövinster Utredningen gör bedömningen att Uddevalla kommuns medborgare behöver tillgång till en modern multifunktionell häst- och ridanläggning lokaliserad på lämplig plats i förhållande till Uddevalla tätort. En nybyggnation har potential att öka deltagandet i häst- och ridverksamhet för prioriterade grupper samt att skapa betydande samhällsnytta i linje med Uddevalla kommuns strategiska plan. Det skulle möjliggöra en bredare verksamhetsutveckling samt en effektiv resursanvändning och kunna skapa positiva miljö- och besökseffekter. Ridskolan är basen Basen utgörs av ridskolans verksamhet. Mot bakgrund av antal invånare är det rimligt att anta att det tillsammans med Ljungskile RK finns underlag för en ridskoleverksamhet med ridande per vecka. En vedertagen tumregel för sund ridskoleekonomi är att en ridskola med stall för ridskolehästar och ett ridhus/manege samt 3-4 anställda bör ha uppsittningar per vecka. En modern häst- och ridanläggning med ridskola, medlemsuppstallning och hästhållning av hög kvalitet, samt förutsättningar att fundera som tävlings- och utbildningscentrum blir en viktig utvecklingsresurs för ridsporten lokalt och regionalt. Genom att integrera ridskolan med uppstallning av medlemmars hästar, tränings- och tävlingsverksamhet samt kompletterande verksamheter under dagtid, kan kostnaden för en större ridanläggning fördelas på fler verksamheter. Viktig fritids- och friskvårdsaktivitet för ryttare med funktionsnedsättning Hästar och ridning är en stor och viktig friskvårds- och fritidsaktivitet för personer med funktionsnedsättning. Studier visar att ryttare med funktionsnedsättning anger hästens inverkan på livskvaliteten som avgörande för att utöva sin fritidsaktivitet. Ridningen ger identitet som ryttare, fokuserar på vad man kan åstadkomma och inte på vem man är eller på individens begränsningar. En nybyggnation skapar förutsättningar att optimera anläggningens funktion och fysiska tillgänglighet från början utifrån målgruppernas behov. God tillgänglighet bygger även på att miljön uppfattas som välkomnande, säker och trygg. 28

113 Svenska Ridsportförbundet arbetar för en ridsport som fritids- och friskvårdsaktivitet för alla oavsett funktionsvariation. Ett led i arbetet att öka tillgängligheten till ridning för ryttare med funktionsnedsättning är förbundets ledarutbildning Funktionsnedsättning och delaktighet, som består av tre steg. Med rätt stöd kan en person med funktionsnedsättning vara mindre funktionshindrad som ryttare än i sin vardag. RBU Uddevalla har som tidigare beskrivits en fungerande ridverksamhet, men med en osäker framtid vid Skansens Gård. Föreningen har i samband med utredningen framhållit betydelsen av att kunna erbjuda tillgång till ridning vid en anläggning som är tillgänglig ur kommunikationssynpunkt samt beträffande fysisk och social miljö. Vikten av personell kompetens betonas för ett gott bemötande och hög säkerhet. Kapacitet att kunna arrangera sommaraktiviteter och lägerverksamhet ser föreningen som betydelsefullt, samt att kunna erbjuda meningsfull sysselsättning som exempelvis daglig verksamhet. Tränings-, tävlings- och utbildningsanläggning Tävling är en viktig del av ridsporten liksom för andra idrotter. Svenska Ridsportförbundet betonar betydelsen av att det finns möjligheter att tävla på en högre nivå i Sverige för att främja utvecklingen av sporten. Idag är det ett fåtal kommunala anläggningar i landet som har kapacitet för nationella tävlingar. En anläggning i anslutning till Uddevalla tätort med goda tränings- och tävlingsfaciliteter kan bilda ett regionalt utbildnings- event- och tävlingscentrum. Idag saknar ridsportföreningarna i regionen tillgång till ridanläggningar med kapacitet för nationella tävlingar i hoppning och dressyr, som inte drivs i form av företag. Organisation och genomförande av större tävlingar ställer betydande krav på kunskap och frivilligt funktionärsengagemang. En anläggning med dubbla ridhus, utomhusbanor och gäststallar erbjuder URF möjlighet att utveckla föreningens tränings- och tävlingsverksamheten. Förening som både organiserar ridskoleryttare och medlemmar med egna hästar har ofta lättare att rekrytera funktionärer än rena tävlingsklubbar. En anläggning med goda tävlingsfaciliteter kan göra det möjligt för andra ridklubbar i närområdet att hyra in sig eller att bilda allianser. Distrikten kan också ha intresse av att förlägga regionala utbildningsaktiviteter och möten till anläggningen. Tävlingar på framförallt regional och nivå över flera dagar skapar positiva effekter för besöksnäringen i form av exempelvis boende och restaurangbesök. Ofta har varje häst och ryttare ett antal medresande till hjälp. Det ställs särskilda krav på tävlingsanläggningar vad gäller exempelvis ridhuskapacitet, banornas mått och underlag, läktarplatser, logistiken inom området, parkeringsplatser m m. Sveriges Kommuner och Landsting har med stöd av SvRF tagit fram den s.k. Måttboken till vägledning. Häst-och ridverksamheten som resurs i ett bredare kommunalt perspektiv Kunskapen om hästens betydelse för människors fysiska, psykiska och sociala välbefinnande ökar. Både i form av forskning och beprövad erfarenhet. Hästunderstödda insatser och aktiviteter spänner idag över ett brett fält av terapeutiska, sociala och pedagogiska inritningar där hästen och hästens miljö används i syfte att ge stöd och behandling. Det intresse för anläggningen och dess verksamhet 29

114 som visats från andra förvaltningars/enheters sida under utredningen, öppnar möjlighet att redan från början integrera fler behov och verksamheter. Socialt omsorgsarbete och arbetsmarknadsinsatser Socialtjänsten har som mål att kunna erbjuda ett brett utbud av arbetsuppgifter inom ramen för daglig verksamhet som möjliggör utveckling och att vistas i en social miljö. Enligt förvaltningen efterfrågar många brukare och då särskilt flickor/kvinnor - djur- och naturbaserade aktiviteter. Idag omfattar verksamheten ca 270 brukare. Andelen brukare med neuropsykiatriska diagnoser visar en ökande trend. Att kunna erbjuda målgruppen tillgängliga fritidsaktiviteter är betydelsefullt. Särskilt sommartid och gärna i form av läger. Erfarenheter från daglig verksamhet enligt LSS på andra platser i landet visar att hästanläggningen som arbetsplats erbjuder ett brett utbud av riktiga arbetsuppgifter som kan anpassas utifrån förmåga, behov och önskemål. Exempel är stall-, häst- ridhus- och gårdsskötsel. Arbetsuppgifternas meningsfullhet ökar motivationen. Miljön- och hästarna erbjuder också möjligheter att utvärdera arbetsförmåga på ett positivt sätt. 29 Möjligheter som identifierades vid samtal med Socialförvaltningen var att knyta arbetslag med handledare till anläggningen. Exempelvis för ut- och invändig anläggningsskötsel och kaféverksamhet. Kommunledningskontorets arbetsmarknadsavdelning AMA:s insatser omfattar enligt uppgift ca 360 personer. Syftet är att stärka deltagarnas arbetsförmåga för att öka attraktiviteten på den reguljära arbetsmarknaden. Insatserna omfattar rehabilitering, arbetsträning och bedömning av arbetsförmåga. Verktyg är subventionerade anställningar i form av kommunala extratjänster. Exempel är Servicelaget, där AMA svarar för arbetsledning och personal, Kultur och fritid för utrustning mm. Både Socialförvaltningen och AMA ser en ny ridsportanläggning som en möjlig resurs. Dels genom mångfalden uppgifter, verksamhetens rutiner och struktur. Dels i form av en social mötesplats som också är tillgänglig under brukarnas/deltagarnas fritid. Hästen och hästens miljö som pedagogisk resurs Ljungskile Ridklubb samverkar i nuläget med Uddevalla gymnasieskola, Gymnasial lärlingsutbildning GLU samt via Idrottslyftet genom att hyra ut anläggning, hästar och personal. Idag finns exempel på nytänkande verksamheter i landet där stallet och miljön kring hästen samt de aktiviteter som är knutna till den kan bli en värdefull pedagogisk resurs för barn och unga med exempelvis neuropsykiatriska diagnoser samt kognitiva handikapp. 30 Dels i syfte att berika skoldagen som resurs att nå läroplanens kunskapsmål, dels som fritidsverksamhet för barn inom särskolan. Kontakten med stallet och hästen skapar också möjlighet att etablera en motiverande och fysiskt aktiv fritidsaktivitet. Hästmiljön bygger på rutiner och säkerhetsaspekter vilket gör den strukturerad och till stor del förutsägbar. För barn och unga med svårigheter att klara oförutsägbara förändringar skapar det trygghet och en lugn miljö för inlärning. Aktiviteter kring hästar bygger på verkliga sysslor med ett syfte vilket skapar förutsättningar för meningsskapande uppgifter och förståelse för orsak och 29 Hästen som resurs inom hälsa, vård, skola och omsorg, projektrapport Stiftelsen Hippocampus, Hästen och folkhälsan - forskning, fakta, goda exempel,

115 verkan. Moment av skiftande karaktär erbjuder möjlighet att stimulera elevernas utveckling utifrån individuella behov och förutsättningar. Hästunderstödd terapi Andra områden där hästen och ridskolan kan tjäna som resurs är hästunderstödd terapi inom habilitering och rehabilitering. Ridning har varit en del av habiliteringens behandlingsarbete i Sverige sedan 70-talet. Syftet med ridningen är individuellt anpassat och kan vara att öka balans, postural kontroll, grovmotorik och att stärka muskulatur. Det kan också vara att träna kommunikation, social interaktion, förbättra självkänsla samt att hitta ett fritidsintresse. 31 Personer med neurologisk sjukdom eller skada är en grupp som har små möjligheter att tillgodogöra sig friskvård som innebär fysisk aktivitet. En skada på hjärnan kan påverka en rad förmågor avseende till exempel rörelse, kognition och språk. Hästunderstödd terapi och aktivitet har i tidigare verksamheter och med stöd av forskning visat sig vara en lämplig rehabiliteringsform och typ av låg till medelintensiv fysisk aktivitet som passar målgruppen personer med neurologisk skada eller sjukdom. 32 Landstinget Dalarna har i samverkan med Neuroförbundet Falun och norra Dalarna och ridklubbar utvecklat en modell med förstärkt friskvård och egenträning för personer med neurologisk funktionsnedsättning. En kedja har etablerats där hästunderstödd terapi erbjuds via landstinget för att sedan övergå i egenträning på de ridklubbar som erbjuder ridning som förstärkt friskvård i samverkan med kommunen. 33 Faktorer av betydelse för val av lokalisering Miljö, tillgång på mark, säkerhet, närhet och goda allmänna kommunikationer är faktorer av stor betydelse vid val av plats för ett nytt häst- och ridcentrum. Miljön ska vara lugn och harmonisk för både människor och hästar samt inbjuda till besök. Det måste finnas tillräckligt med lämplig mark av god beskaffenhet. Dels för byggnader, tränings- och tävlingsbanor, men också för hagar (så stora som möjligt) och ridvägar i intilliggande terräng. Sommarbete på plats sparar foderkostnader. Det är bra att ta höjd för utrymme som kan komma att krävas på sikt för att kunna utveckla anläggningen i takt med verksamheten. En ridanläggning ska karaktäriseras av en god säkerhet för människor och hästar vilket förutsätter en god planering av byggnader och området infrastruktur. Även tillgång till kommunalt vatten och avlopp är en förutsättning. Närhet och goda kommunikationer är av avgörande betydelse för en ridverksamhet som vänder sig till barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning. Det underlättar även samarbeten med sociala, pedagogiska eller terapeutiska verksamheter. 31 Shaw, K (2015) Effekt av ridning som behandling, sammanställning av evidens, 2015, Habilitering & Hälsa, Sll 32 Hästen i rehabiliteringen, Silfverberg & Tillberg 2008, Sahlgrenska akademin, Long term improvement after multimodial rehabilitation in late phase after stroke, Aktiv Rehab & Ridterapi, Neuroförbundet

116 Vem som ska driva verksamheten vid en ny kommunalt ägd häst- och ridanläggning? Som tidigare beskrivits drivs majoriteten av landets ridskolor fortfarande av ideella föreningar med olika former av kommunalt stöd till anläggningen och verksamheten. Den kommunala anläggningssubventionen i kombination med det ideella ansvarstagandet och arbetet bidrar till att begränsa verksamhetens kostnader och därmed ridavgifterna. Ideell förening som är medlem i specialidrottsförbund (SF) anslutet till Riksidrottsförbundet är berättigad statligt lokalt aktivitetsstöd (stöd till idrottsverksamhet för barn- och ungdomar mellan 7-25 år). Förening med ridskoleverksamhet har vanligen en verksamhet som står på fyra ben. Det vill säga lektionsridning i grupp som basverksamhet och ridning för ryttare med funktionsnedsättning, tävlingsverksamhet med arrangemang från klubb- till elittävling, samt uppstallning av medlemmars hästar och viss uthyrning av anläggningen. Detsamma gäller entreprenörsdriven verksamhet i samverkan med förening. Den verksamhetsinriktning som skisserats vid ett nytt häst-och ridsportcentrum i Uddevalla öppnar för möjligheter att fördela kostnader och intäkter på fler ben. Samtidigt gör det kommunala intresset av att se anläggningen som en resurs i ett bredare samhällsperspektiv att den organisatoriska bilden blir mer komplex. Ridskolan är som tidigare beskrivits basen i verksamheten och ett samhällsintresse. Det är ridskolans resurser, miljö och verksamhet som skapar möjlighet att bedriva exempelvis daglig verksamhet, arbetsträning samt terapeutiska och pedagogiska insatser inom ramen för ridanläggningen. Utredningen anser att en byggnation av ett häst-och ridcenter som skisserats har förutsättningar att lyfta ridsporten i Uddevalla kommun och närområdet. Det är utredningens förhoppning att många goda krafter ska medverka till konstruktiva samtal och lösningar. Svenska Ridsportförbundet kan bidra med rådgivning och förbundets vägledning Hästanläggningar en guide är ett bra stöd i processen. I nuläget finns det enligt utredningen inte någon förening med kapacitet och/eller uttalad vilja att driva ridskola inom ramen för en ny anläggning. Utredningen ser det därför som angeläget att påbörja en dialog med berörda intressenter beträffande respektive parts förutsättningar och vilja att ta ekonomiskt- och verksamhetsmässigt ansvar. Inriktningen att bygga en anläggning där fler verksamheter ska kunna samsas har även väckt frågan om kommunen också ska svara för driften av verksamheten i samverkan med förening/föreningar. Vanligtvis äger kommunen ridanläggningen samt står för drift- och underhållskostnader i varierad grad. Verksamheten med hästhållning, ridundervisning m.m. drivs av förening med anställd personal eller av entreprenör i samverkan med förening. Förvaltningsrätten har i en aktuell dom 34 prövat om det ligger utanför den kommunala kompatensen att bedriva ridskola. Fallet som prövats gäller lagligheten i Härnösands kommuns beslut att bedriva ridskoleverksamhet i egen regi vid Härnösands Hästsport Arena. Utfallet blev att Förvaltningsrätten gick emot Härnösands kommun och beslutade att upphäva det överklagade beslutet. 34 Förvaltningsrätten i Falun, Dom , Mål nr

117 Utredningen rekommenderar Utredningen rekommenderar att Uddevalla kommun initierar en anläggningsprocess med syfte att bygga en modern och tillgänglig ridanläggning i anslutning till Uddevalla tätort, för att kunna erbjuda befintliga och nya målgrupper ett verksamhetsutbud av god kvalitet. Anläggningsprocessen föreslås även omfatta åtgärder med syfte att förbättra Ljungskile Ridklubbs anläggning, samt en fortsatt dialog med Skansens Ridklubb vid behov av en alternativ lokalisering beträffande föreningens verksamhet för barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning. Utredaren rekommenderar att Uddevalla kommun samlar intressenter till en förstudie som omfattar ridverksamhetens vision, mål och verksamhet samt den planerade anläggningens omfattning, finansiering och lokalisering. Svenska Ridsportförbundet har inom distriktet och på nationell nivå personer som kan utgöra ett värdefullt kompetensstöd samt material till stöd vid planer på att bygga nytt (Hästanläggningar en guide). Frågor som det är viktigt att ta ställning till för en långsiktigt hållbar verksamhet är: Syftet med anläggningen- anläggningens omfattning och ändamål Finansiering, investeringskostnad samt kostnad för framtida drift och underhåll Driftform och resurseffektivitet (personal, finansiella tillgångar, hästar och byggnader/anläggning) Konkurrenskraft jämfört övriga aktörer på marknaden Marktillgång nu och för behov på sikt Hästantal, hästhållning och olika behov av byggnader och banor Förutsättningar att bedriva kvalitativ häst- och ridutbildning Förutsättningar att bedriva annan verksamhet (hälsofrämjande, social, terapeutisk och pedagogisk) vid anläggningen Tidplan Utredningen rekommenderar att frågor beträffande huvudmannaskap, ledning, organisation och verksamhetdrift av ett nytt häst- och ridsportcentrum i Uddevalla bereds parallellt med ovan nämnda förstudie. Vad är kommunens roll? Vad är föreningens/föreningarnas roll? Eventuell entreprenörs roll? Hur kan det ideella arbetet stödjas och stimuleras att bidra till att häst- och ridanläggningen blir en tillgång för alla medborgare? Hur kan deltagaravgiften hållas nere? 33

118 Bilaga 1: Översikt beträffande funktioner i en ridskoleanläggning för 40 hästar Nedan redovisas översiktligt funktioner i en anläggning för 40 hästar samt vad som krävs för en tävlingsanläggning. 35 Ridskolestall 25 hästar och medlemsstall 15 hästar, med spolplatser, hovslagarplats, förråd stallredskap, sadelkammare, skåp/plats för ryttarnas material, tvätt- och torkrum för hästutrustning. Ridhus större 30x60 m med läktarkapacitet personer, ridhus mindre 22x40 m läktarkapacitet personer. Lokaler för personal och kompletterande verksamheter som arbetslag. Lokaler för ryttare och besökare. Teknikutrymme; värme, vatten, ventilation, el. Foderutrymme; förvaring av grovfoder och strömedel. Gödselutrymme; gödselplatta eller gödselhus/container. Garage med plats för större redskap samt plats för reparationer. Inhägnad utomhusridbana; mått ca 80x30 m med belysning. Rasthagar; ca m2/häst. Minsta storlek 10x30 m. Parkeringsplatser, handikapparkering, cykelparkering. Funktioner tävlingsanläggning hoppning och dressyr: Hoppning: Ridhus med mått 23x65 m för nationella hopptävlingar Domartorn och domarbås med hänsyn till tävlingsomfattning och tävlingsformer Utomhusbana yta minst 100x80 m plus framridningsbana minimum m2 Dressyr: Ridhus; tävlingsbana med mått 22x60 m för regionala/nationella tävlingar Domarplatser Framridningsbana med samma mått som tävlingsbanan Parkering: Skattning platser motsvarande upp till ca m2 som kan ordnas provisoriskt 35 Malmö stad Fritidsförvaltningen, förslag till princip för en ridanläggning

119 Bilaga 2 Förklaring av fackuttryck och benämningar Grönt kort: Grönt kort är Svenska Ridsportförbundets bevis på att ryttaren har den breda grundkunskap som behövs inför en tävlingsstart. Alla som tävlar, från inbjudningstävling och uppåt ska ha tagit Grönt kort, oavsett om man är häst- eller ponnyryttare, kusk eller voltigör. Utbildningen och provet arrangeras av ridsportdistriktet. Fodervärdsavtal: Innebär att hästägaren ställer sin häst till ridskolans förfogande (i detta sammanhang) mot att föreningen står för kostnader som exempelvis stallhyra, foder, försäkring och hovslageri. Ridlärarbehörighet och kompetensbeskrivningar: Kompetensbeskrivningar finns för samtliga tre nivåer av Svensk Ridlärare samt följer europeisk standard. Yrkesdiplomering är bekräftelse på yrkesmässighet avseende personlig färdighet och tillämpad kunskap. För varje yrkesprov finns en tydlig kravspecifikation i form av en kompetensbeskrivning av den kunskap och befäst färdighet som krävs för yrket på respektive nivå. Övergripande mål: Svensk Ridlärare III skall ha en kompetens att med iakttagande av ett gott horsemanship ansvara för hästarnas, anläggningens och utrustningens skötsel, rekrytering och utbildning av hästar samt för utbildning av elever i hästkunskap och ridning. Ridläraren skall i sin ridning, hästhantering och undervisning vara en förebild för elever och blivande ridlärare samt ha förmåga att utbilda enskilda ekipage till lägst Msv B-nivå i dressyr och hoppning. Ridläraren skall kunna undervisa elever i samtliga i kompetensbeskrivningen upptagna ämnen/rubriker. Svensk Ridlärare II skall ha kompetens att med iakttagande av ett gott horsemanship, ansvara för skötsel av hästar, anläggning och utrustning, utbilda hästar samt utbilda elever i hästkunskap och ridning enligt kompetensbeskrivning. Ridläraren skall i sin ridning, hästhantering och undervisning vara en förebild för god ridning och hästhantering. Svensk Ridlärare I skall ha kompetens, att med iakttagande av ett gott horsemanship, under arbetsledning, men på ett självständigt sätt, sköta hästar, anläggning och utrustning samt efter gemensam planering utbilda elever i grundläggande hästkunskap och ridning enligt kompetensbeskrivning. Ridläraren skall i sin ridning, hästhantering och undervisning vara en förebild för god ridning och hästhantering. Voltige: Voltige är en relativt ny tävlingsgren inom ridsporten där deltagaren eller laget utför balansövningar på hästryggen. Hästen longeras av en linförare i galopp på en volt. 35

120 Bilaga 3 Presentation av rapportförfattaren Christina Risshytt-Collman är verksam inom Kultura AB sedan 1989 som utredare, projekt- och processledare med frågor som rör samspelet mellan hästsektorn och samhället som specialinriktning. Hon har även arbetat sedan år 2014 inom Stiftelsen Hippocampus med det nationella Arvsfondsprojektet Verksamhet med hästen som resurs inom hälsa, vård, skola och omsorg. Tidigare personalchef vid ATG, verksamhetsledare vid Hästnäringens Yrkesnämnd, ledamot i Lantbruksuniversitetets styrelse och Veterinära Ansvarsnämnden samt förtroendeuppdrag som ordförande för Ridsportförbundets Ridskole- och utbildningssektion. Hon har tagit fram vägledningarna Hästhållning med kvalitet för inackorderingsföretag (beställare Hästnäringens Nationella Stiftelse) och Säkrare häst- och ridverksamhet (beställare Konsumentverket) samt är medförfattare till Svenska Ridsportförbundets Driva Ridskola. Bland uppdragen kan nämnas; Rådgivning/projektstöd till Jönköpings kommun och Region Jönköpings län beträffande hur hästen och hästens miljö kan bidra till ett gott liv för personer i behov av stöd och insatser. Översyn av lokalförutsättningarna vid Jönköpings kommuns föreningar med ridskola. Uppdragsgivare Jönköpings kommun, Kultur och Fritid. Projektledning temadag Verksamhet med hästen som resurs inom fritid, vård, skola och omsorg. Samverkansprojekt mellan Stiftelsen Hippocampus, Jönköpings kommun Kultur och fritid samt region Jönköpings Län, Folkhälsoenheten Översyn av Södertälje kommuns ekonomiska stöd till föreningar med ridskola, Södertälje kommun. Uppdragsgivare Kultur- och fritidskontoret/förening och anläggning Smedstad Ridsportcenter en resurs inom hälsa, vård, skola och omsorg. Uppdragsgivare Linköpings kommun, Kultur och fritid. Seminariet Hästen och dess miljö som resurs inom hälsa, vård, omsorg och skola. Uppdragsgivare Linköpings kommun, Kultur och fritid. Utredare Hästen och vi - tillsammans skapas mervärden. Uppdragsgivare Landsbygdsdepartementet, Projektetledning Hästen i samhällsutvecklingen och planeringen, Uppdragsgivare HNS. Projektledning Regionalt Hästforum - en modell för hantering av hästanknutna frågor mellan näringen och samhället. Uppdragsgivare Hästnäringens Nationella Stiftelse. Ridskolan i samhället. Uppdragsgivare Ridskolornas Riksorganisation (RRO). Översyn av ridsportverksamhetens framtid i Linköpings kommun. Uppdragsgivare Linköpings kommun, Kultur och fritid. Kontaktuppgifter: Christina Risshytt-Collman Telefon: christina.collman@kultura.se 36

121 Protokollsutdrag Kommunfullmäktige Dnr KS 2015/00629 Upprättande av detaljplan för Gräskärr industriområde Sammanfattning Uddevalla kommun har i dagsläget brist på industrimark. I översiktsplanen finns det ett område på Kuröd, Gräskärr, utpekat som framtida industriområde. Genom att ha en god framförhållning och påbörja ett planarbete för det aktuella området tillgodoser kommunen behovet av industrimark i Uddevalla inom en överskådlig framtid. Delområden i det nya området beräknas vara klart för etablering inom en års period. Genom att skapa sammanhållen industrimark håller man även ner kostnader för vägar, VA etc. Kommunen utreder även en genomfartsväg mellan Björbäck och Lillesjö. Industriområdet ligger fördelaktigt i anslutning till denna planerade väg. Kommunfullmäktige fattade år 2015 beslut att godkänna att detaljplaneförslag för del av Björbäck 1:45 upprättas. Samhällsbyggnadsförvaltningen (dåvarande tekniska kontoret) vill som en följd av detta starta projektet Upprättande av detaljplan för Gräskärr industriområde och enligt kommunens rutiner för projekt formellt få kommunstyrelsens beslut om projektstart. Kommunstyrelsen behandlade samhällsbyggnadsförvaltningens begäran om projektstart Då planen berör ridverksamheten vid Nöthult och Bohusledens sträckning remitterades ärendet till kultur och fritidsnämnden som behandlade ärendet Nämnden bedömer att det inte är möjligt att fortsatt bedriva ridverksamhet vid Nöthults gård om planen på industrimark realiseras. Bohusledens dragning måste också förändras och förslag till lösning ges. Kommunledningskontoret föreslår att projektstart godkänns. Vidare föreslås att kultur och fritidsnämnden ges i uppdrag att utreda fortsatt behov av ridanläggning och hur en sådan skulle kunna utformas och bedrivas på annan plats i kommunen. Gunilla Magnusson (MP) yttrar sig i ärendet. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Kultur och fritidsnämndens protokoll Kultur och fritids tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens protokoll Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Investeringsbudget för upprättande av detaljplan för Gräskärrs industriområde Projektbeställning upprättande av detaljplan för Gräskärr industriområde Kommunfullmäktiges protokoll Kommunstyrelsens protokoll Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

122 Protokollsutdrag Kommunfullmäktige forts. 102 Yrkanden Gunilla Magnusson (MP): bifall till kommunstyrelsens förslag i handlingarna. Beslut Kommunfullmäktige beslutar att uppdra åt kultur och fritidsnämnden att utreda fortsatt behov av ridanläggning och hur en sådan skulle kunna utformas och bedrivas på annan plats i kommunen. Eventuell flyttning av verksamheten betalas av exploateringen av området. Jäv På grund av jäv deltar ej Johanna Ramneskär (M) i handläggning och beslut av ärendet. Vid protokollet Annica Åberg Justerat Alf Gillberg, Tobias Andersson, Christina Nilsson Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Annica Åberg Expedierat Kultur och fritidsnämnden Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

123 Protokoll Kommunstyrelsen Dnr KS 2018/00514 Uppdrag till Västvatten AB att utreda förutsättningarna för ett allmänt verksamhetsområde för vatten, spillvatten och dagvatten för området Barrskogsvägen-skogsliden Sammanfattning I samband med att en ny detaljplan för Barrskogsvägen - Skogsliden ska tas fram finns ett behov att se över VA-situationen i området. I dag har fastigheterna i området flera olika VA-lösningar och för att detaljplanen ska kunna vinna laga kraft behöver en långsiktigt hållbar VA-lösning för området presenteras i samband med planarbetet Det gäller för alla tre tjänsterna dricksvatten, spillvatten och dagvatten. Samhällsbyggnadsförvaltningen och kommunledningskontoret bedömer att detta löses bäst genom att ett kommunalt verksamhetsområde inrättas för hela området och föreslår därmed att Västvatten AB ska utreda och föreslå lämpligast teknisk VA-lösning i området inklusive en ekonomisk konsekvensanalys. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Samhällsbyggnadsnämndens protokoll Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse Översiktskarta. Karta med befintliga detaljplaner i området. Karta med nuvarande VA-situation i området. PM Utredning av Surrningens dagvattensituation, Sweco Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att hemställa hos Västvatten AB att utreda och föreslå lämpligast teknisk VA-lösning i området, inklusive en ekonomisk konsekvensanalys, för att kunna inrätta kommunalt verksamhetsområde för vatten, spillvatten och dagvatten i området. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

124 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 1(2) Dnr KS 2018/00514 Handläggare Översiktsplanerare Cecilia Trolin Telefon Kommunstyrelsens förslag till beslut om uppdrag till Västvatten AB att utreda förutsättningarna för ett allmänt verksamhetsområde för vatten, spillvatten och dagvatten för området Barrskogsvägen-Skogsliden Sammanfattning I samband med att en ny detaljplan för Barrskogsvägen Skogsliden ska tas fram finns ett behov att se över VA-situationen i området. I dag har fastigheterna i området flera olika VA-lösningar och för att detaljplanen ska kunna vinna laga kraft behöver en långsiktigt hållbar VA-lösning för området presenteras i samband med planarbetet. Det gäller för alla tre tjänsterna dricksvatten, spillvatten och dagvatten. Samhällsbyggnadsförvaltningen och Kommunledningskontoret bedömer att detta löses bäst genom att ett kommunalt verksamhetsområde inrättas för hela området och föreslår därmed att Västvatten AB ska utreda och föreslå lämpligast teknisk VA-lösning i området inkl. en ekonomisk konsekvensanalys. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse Översiktskarta Karta med befintliga detaljplaner i området Karta med nuvarande VA-situation i området PM Utredning av Sunningens dagvattensituation, Sweco Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att föreslå kommunfullmäktige att hemställa hos Västvatten AB att utreda och föreslå lämpligast teknisk VA-lösning i området, inkl. en ekonomisk konsekvensanalys, för att kunna inrätta kommunalt verksamhetsområde för vatten, spillvatten och dagvatten i området. Ärendebeskrivning Nuvarande Byggnadsplan för området öster vid Barrskogsvägen - Skogsliden som antogs 1960 medger en relativt låg byggrätt. I området har det därefter under årens lopp upprättats ett antal s.k. frimärksplaner med varierad byggrätt. För att skapa en enhetlig detaljplan för hela området med lika höga byggrätter för de berörda fastigheterna gav

125 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 2(2) Dnr KS 2018/00514 Miljö och stadsbyggnadsnämnden 2011 i uppdrag till Miljö och stadsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att upprätta en ny plan för berört område. I samband med planabetet har VA-frågan i området belysts. Idag finns det två VAföreningar i området som försörjer vissa fastigheter med vatten och spillvatten. Några fastigheter är anslutna till det kommunala VA-nätet och ingår således i verksamhetsområdet för vatten och spillvatten. Resterande fastigheter i området har enskilda VA-lösningar. Dagvattnet från området hanteras idag med olika lösningar, vissa löser det lokalt på och vid sina fastigheter och en vissa har löst det via vägdiken etc. En dagvattenutredning som konsultföretaget Sweco har tagit fram visar på ett behov att lösa hanteringen av dagvattnet i området på ett mer samlat och långsiktigt sätt. Riskerna för dagvattenproblem vid kraftiga regn ökar dessutom om en ny detaljplan för området tas fram med avsevärt högre byggrätter som lär innebära mer hårdgjorda ytor. Det har under arbetes gång diskuterats många alternativa lösningar för VA-situationen i området och ett flertal träffar under 2017 och 2018 har ägt rum mellan Uddevalla kommun, Västvatten, Lantmäteriet och nu senast också Länsstyrelsen. Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår att aktuellt planområde ska inrättas i det kommunala verksamhetsområdet för vatten, spillvatten och dagvatten. Ett tungt vägande skäl är att Länsstyrelsen endast kommer godkänna detaljplanen om det finns en långsiktigt hållbar VA-lösning för området. Detta gäller för alla tre tjänsterna dricksvatten, spillvatten och dagvatten. Samhällsbyggnadsförvaltningen bedömer att detta löses bäst genom ett kommunalt verksamhetsområde för hela området. Kommunledningskontoret ställer sig bakom Samhällsbyggnadsförvaltningens förslag. Kommunledningskontoret vill därmed ge VA-bolaget Västvatten AB i uppdrag att utreda och föreslå lämpligast teknisk VA-lösning i området för att kunna inrätta kommunalt verksamhetsområde för vatten, spillvatten och dagvatten. Det är även viktigt att i samband med utredningen göra en ekonomisk konsekvensanalys för fastighetsägarna, Uddevalla Vatten AB och ev. Uddevalla kommun för den föreslagna lösningen. Peter Larsson Kommundirektör Cecilia Trolin Översiktsplanerare Expediera till Samhällsbyggnadsnämnden

126 Protokoll Samhällsbyggnadsnämnden Dnr SBN 2018/00285 Hemställan om att uppdra åt Västvatten AB att utreda förutsättningarna för ett allmänt verksamhetsområde för vatten, spillvatten och dagvatten för området Barrskogsvägenskogsliden Sammanfattning I samband med att en ny detaljplan för Barrskogsvägen - Skogsliden ska tas fram finns ett behov att se över VA-situationen i området. I dag har fastigheterna i området flera olika VA-lösningar och för att detaljplanen ska kunna vinna laga kraft behöver en långsiktigt hållbar VA-lösning för området presenteras i samband med planarbetet Det gäller för alla tre tjänsterna dricksvatten, spillvatten och dagvatten. Samhällsbyggnadsförvaltningen bedömer att detta löses bäst genom att ett kommunalt verksamhetsområde inrättas för hela området och föreslår därmed att Västvatten AB ska utreda och föreslå lämpligast teknisk VA-lösning i området inkl. en ekonomisk konsekvensanalys. Ärendet tas upp som ett extra ärende under sammanträdet. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse Översiktskarta Karta med befintliga detaljplaner i området Karta med nuvarande V A-situation i området PM Utredning av Sunningens dagvattensituation, Sweco Beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att föreslå kommunstyrelsen att hemställa hos Västvatten AB att utreda och föreslå lämpligast teknisk VA-lösning i området, inkl. en ekonomisk konsekvensanalys, för att kunna inrätta kommunalt verksamhetsområde för vatten, spillvatten och dagvatten i området Justerande f1j1 Utdrags bestyrkande

127 Tjänsteskrivelse Samhällsbyggnad 1(2) Dnr SBN 2018/285 Handläggare Robert Börjesson Telefon Planerbetet Barrskogsvägen Skogsliden Sammanfattning I samband med att en ny detaljplan för Barrskogsvägen Skogsliden ska tas fram finns ett behov att se över VA-situationen i området. I dag har fastigheterna i området flera olika VA-lösningar och för att detaljplanen ska kunna vinna laga kraft behöver en långsiktigt hållbar VA-lösning för området presenteras i samband med planarbetet. Det gäller för alla tre tjänsterna dricksvatten, spillvatten och dagvatten. Samhällsbyggnadsförvaltningen bedömer att detta löses bäst genom att ett kommunalt verksamhetsområde inrättas för hela området och föreslår därmed att Västvatten AB ska utreda och föreslå lämpligast teknisk VA-lösning i området inkl. en ekonomisk konsekvensanalys. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse Översiktskarta Karta med befintliga detaljplaner i området Karta med nuvarande VA-situation i området PM Utredning av Sunningens dagvattensituation, Sweco Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att föreslå kommunstyrelsen att hemställa hos Västvatten AB att utreda och föreslå lämpligast teknisk VA-lösning i området, inkl. en ekonomisk konsekvensanalys, för att kunna inrätta kommunalt verksamhetsområde för vatten, spillvatten och dagvatten i området. Ärendebeskrivning Nuvarande Byggnadsplan för området öster vid Barrskogsvägen - Skogsliden som antogs 1960 medger en relativt låg byggrätt. I området har det därefter under årens lopp upprättats ett antal s.k. frimärksplaner med varierad byggrätt. För att skapa en enhetlig detaljplan för hela området med lika höga byggrätter för de berörda fastigheterna gav Miljö och stadsbyggnadsnämnden 2011 i uppdrag till Miljö och stadsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att upprätta en ny plan för berört område.

128 Tjänsteskrivelse Samhällsbyggnad 2(2) Dnr SBN 2018/285 I samband med planabetet har VA-frågan i området belysts. Idag finns det två VAföreningar i området som försörjer vissa fastigheter med vatten och spillvatten. Några fastigheter är anslutna till det kommunala VA-nätet och ingår således i verksamhetsområdet för vatten och spillvatten. Resterande fastigheter i området har enskilda VA-lösningar. Dagvattnet från området hanteras idag med olika lösningar, vissa löser det lokalt på och vid sina fastigheter och en vissa har löst det via vägdiken etc. En dagvattenutredning som konsultföretaget Sweco har tagit fram visar på ett behov att lösa hanteringen av dagvattnet i området på ett mer samlat och långsiktigt sätt. Riskerna för dagvattenproblem vid kraftiga regn ökar dessutom om en ny detaljplan för området tas fram med avsevärt högre byggrätter som lär innebära mer hårdgjorda ytor. Det har under arbetes gång diskuterats många alternativa lösningar för VA-situationen i området och ett flertal träffar under 2017 och 2018 har ägt rum mellan Uddevalla kommun, Västvatten, Lantmäteriet och nu senast också Länsstyrelsen. Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår att aktuellt planområde ska inrättas i det kommunala verksamhetsområdet för vatten, spillvatten och dagvatten. Ett tungt vägande skäl är att Länsstyrelsen endast kommer godkänna detaljplanen om det finns en långsiktigt hållbar VA-lösning för området. Detta gäller för alla tre tjänsterna dricksvatten, spillvatten och dagvatten. Samhällsbyggnadsförvaltningen bedömer att detta löses bäst genom ett kommunalt verksamhetsområde för hela området. Samhällsbyggnadsförvaltningen vill därmed ge VA-bolaget Västvatten AB i uppdrag att utreda och föreslå lämpligast teknisk VA-lösning i området för att kunna inrätta kommunalt verksamhetsområde för vatten, spillvatten och dagvatten. Det är även viktigt att i samband med utredningen göra en ekonomisk konsekvensanalys för fastighetsägarna, Uddevalla Vatten AB och ev. Uddevalla kommun för den föreslagna lösningen. Carina Johansson Förvaltningschef Robert Börjesson Projektledare Expediera till Kommunstyrelsen

129 Översikt o Fomi:J!>rg ',.. r -!t\. / \ "" '' ~,) Sunningen ~-: f _:/Grönnäs _/ Sm<!Mtshamn Vrångelydan stången... ~ l Lantmäteriet Geodatasamverkan _. A ohotmen ~r, " Koordinatsystem: SWEREF ,5 0 0,5 1 1,5 [km] Utskriven Fastighetsgränser och rättigheter på kartan har inte rättsverkan. Jämför mot beslut i lantmäterihandlingar. Skala 1:20000

130 illustrationsplan Sunningebacken HE7 ~~~--~~~~~~~ ~~--~--~--~~~--~~ ~ Detaljplan HE/38 antagen Tomtstorlek: Detaljplan HE/27 antagen Byggrätt 250 m' Tomtstorlek: Byggnadshöjd: 4,5 + 3 m Byggrätt: m 2 Detaljplan HEJ 28 anlagen Ny planerad detaljplan 384 Taklutning: 38" (27") + 27" max Byggnadshöj d: 4,5 + 3m Tomtstorlek: min 800 m 2 Tomtstorlek: min 600 m 2 Ligger utanför byggnadsplan Taklutning: 38" (suterr. 27") + 27" Byggrätt: 250m' Byggrätt: 160m', m"x 25% Byggnadshöjd: 5,5 + 3 m Byggn.höjd: nockhöjd, (Il-plan) Taklutning: 38" + 27" max \ \ \ \ Byggnadsplan HE7 antagen Tomtstorlek: min1200 m 2 (1000 m 2 ) Byggrätt m 2 Byggnadshöjd: 3,5 + 2,5 m Taklutning: 30 max Användning får inte foranleda anläggande av avloppsledning! (l/l/agen 201/ m 2, max 25% 5,0, (nock 7,5 ) + 3,5 m 45"+ 27" max \ \ \ :\ Delaljplan HE139 antagen \ Tomtstorlek: Byggrätt: 300 m' Byggnadshöjd: 5,5 + 3 m \ T.n.kl ll-tn.in_~_, 4-~-" ' ' m "'... \ Delaljplan HEJ 12 alllagen Tomtstorlek: min 800m' Byggrätt: max 20% tomtarea Byggnadshöjd:: 5,5 + 3m Taklutning: \ \ ( 4:5 Detaljplan HE/36 Tomtstorlck: Byggrätt: Byggnadshöjd: Taklutning: JOO+ 30m' 5,5 + 3,3 m 38"+ 30" max Ligger utanför byggnadsplan Detaljplan HE143 Tomtstorlek: Byggrätt Byggnadshöjd: Taklutning: antagen min 800m' 250m 2 5,5 +3m 38" (27") + 27" max Detaljplan HE/01 Tomtslori ek: Byggrätt: Byggnadshöjd:: Taklutning: 165m 2 + (x) max 25% Il -plan Befintlig avstyckningsplan - byggrätt inte angiven 5:12 N N= E= System SWEREF Utskriven Förhandskopia Kartredovisningen har inte rättsverkan, jmfr mot beslut i lantmäterihandlingar Detaljplan HE126 antagen2003-0/-23 Tomtstorlek: Byggrätt: m 2, (320m 2 ) Byggnadshöjd:: 4 + 3,3 m ( nockhöjd +45,5) Taklutning: 35 max o Uddevalla kommun, Miljö och stadsbyggnad

131 Nuvarande VA-situation o Lantmäteriet Geodatasamverkan Koordinatsystem: SWEREF [m] Utskriven Fastighetsgränser och rättigheter på kartan har inte rättsverkan. Jämför mot beslut i lantmäterihandlingar. Skala 1:2500

132 PM UDDEVALLA KOMMUN Utredning av Sunningens dagvattensituation UPPDRAGSNUMMER PM VÄNERSBORG VATTEN OCH MILJÖ ELISABETH NEJDMO ANJA BOSTRÖM repo001.docx

133 Innehållsförteckning 1 Inledning 2 2 Nulägesbeskrivning dagvatten Barrskogsvägens GA Herrestads GA Övriga fastigheter 3 3 Recipient 3 4 Ansvarsförhållanden 4 5 Flödesberäkningar 5 6 Alternativa lösningar för dagvattenhantering Behålla läget som det är: två enskilda föreningar En förening för hela detaljplanen Ytterligare en förening för de nu enskilda Kommunalt VO VSD Kommunalt VO för VS VO för VSD, nuvarande föreningarna behålls 8 7 Sammanfattning 9 Bilagor Bilaga 1 Karta över området 1(9) repo001.docx PM PM UTREDNING AV SUNNINGENS DAGVATTENSITUATION NE \\sevbgfs001\projekt\1312\ _sunningen_dagvattenutredning\000_sunningen_dagvattenutredning\19 original\180313_utredning_dagvattensituation_sunningen.docx

134 1 Inledning Uddevalla kommun ska upprätta en detaljplan för del av området Sunningen cirka 3 km väster om Uddevalla centrum. Sweco har fått i uppdrag att undersöka dagvattensituationen i området. En genomgång av vilka krav på rening och fördröjning som kan ställas i en detaljplan utifrån huvudmannaskap för dagvatten ska tas fram. En översiktlig beräkning av dagvattenflöden inom området samt beskrivning av dagvattennätet ska utföras. Områdets avrinningsområde ska definieras. Utredningen ska vara en del av underlag för fortsatt arbete med besluta om området ska införlivas i verksamhetsområde för vatten-, spill- och dagvatten. 2 Nulägesbeskrivning dagvatten Utifrån kartunderlag, uppgifter från VISS, observationer i fält och information från representanter för föreningarna kan en grov skiss av områdets avrinningsområde och avvattningsvägar skapas, se bilagan. Infiltrationsmöjligheter inom området är begränsade då berg både finns i dagen eller högst sannolikt finns grunt under vegetationslager. Varje enskild fastighet har därmed stark begränsad möjlighet att ta hand om dagvatten inom sin egen fastighet. Det finns inte heller några vattendrag inom området dit dagvatten kan avledas. Fastigheterna norr om Barrskogsvägen avvattnas norrut via dike. Resterande del av det aktuella området sluttar från norr till söder. Fältbesök utfördes Flera diken och ytliga avrinningsvägar identifierades. Troligen finns fler ledningar och avledningsvägar än vad som identifierandes vid fältbesök. En person ur vardera föreningen intervjuades vid fältbesöket. Föreningarna är ägare av gemensamhetsanläggningarna för VA. För Herrestads GA 12 intervjuades Dag Westbring och för Barrskogsvägens GA 21 intervjuades Krister Johansson. 2.1 Barrskogsvägens GA 21 I Barrskogsvägens GA 21 ingår vattenledningar, pumpstationer och avloppsledningar. Avloppsledningar i detta fall innebär troligen enbart avledning av spillvatten. Föreningen har inte ett sammanhängande VA-nät, fastigheterna inom föreningen är något utspridda. Ingen dokumentation av ledningsnät finns enligt Krister Johannsson. Barrskogsvägens GA 21 angränsar i både norr och öster till skogbeklädd naturmark med inslag av berg i dagen. Ingående fastigheter är markerade med rött raster i bilagan. Området där gemensamhetsanläggningen finns har grusvägar med gräsbeklädda vägdiken. Omkringliggande naturmarks avrinning sker naturligt mot föreningen. Det finns inte ett sammanhängande avledningssystem för dagvatten utan flera lokala lösningar har uppstått. Föreningen har inte heller en samlad utsläppspunkt för dagvatten. Fastigheterna belägna norr om Barrskogsvägen avleder dagvattnet via diken norrut mot vägdiken för Sunningevägen. Troligen leds dagvattnet via diken och bäckar till havstensfjorden med utsläppspunkt väster om Unda camping. 2(9) repo001.docx PM PM UTREDNING AV SUNNINGENS DAGVATTENSITUATION NE \\sevbgfs001\projekt\1312\ _sunningen_dagvattenutredning\000_sunningen_dagvattenutredning\19 original\180313_utredning_dagvattensituation_sunningen.docx

135 Dagvattnet från fastigheterna på Virkesvägen och Krönvägen samt naturmark (område 2 i bilagan) avleds naturligt i diken och i viss mån i dagvattenledningar söder ut. Utsläpp finns bland annat mot naturmark i mitten av det aktuella området, se bilaga. Naturmarken avrinning sker via en kupolbrunn, se bilaga, in i dagvattennätet som tillhör Herrestads GA 12. Det innebär att flödet från delar av Barrskogsvägens GA 21 leds indirekt in i nedströms liggande dagvattensystem som ägs av Herrestads GA 12. Barrskogsvägens GA 21 har enligt Krister J problem med att dagvatten rinner ytligt på vägarna. En del av dagvattnet, område 6, leds förmodligen sydöst mot bostadsområdet som kallas Småkullarna. I detta område finns avvattning av vägarna, vilket troligen är så vattnet från omkringliggande naturmark avleds mot recipienten. Vatten och spillvatten avleds till förbindelsepunkt norr om området, se Bilaga 1. Enligt Krister Johansson saknas det engagemang i föreningen för att underhålla vägar, ledningsnät och diken. 2.2 Herrestads GA 12 Enligt Dag Westbring finns det ett väl fungerande vatten-, spill- och dagvattennät för Herrestads GA 12. Föreningen angränsas till Sunningevägen, övrig bebyggelse samt ett mindre obebyggt område. Föreningens ingående fastigheter är markerade med gult raster i bilagan. Till nätet är 20 hushåll anslutna (utifrån kartunderlag). Föreningens förbindelsepunkt för vatten och spillvatten är vid havsviken, se bilagan. Vägarna inom föreningen är asfalterade och väl underhållna makadamdiken finns. Dikena är anslutna till dagvattenledning som släpps mot havsviken. Representant för föreningen visste inte exakt var dagvattnets utsläppspunkt till recipienten är belägen, men kartunderlag ger en trolig punkt, se Bilaga 1. Föreningen upplever inte problem med yligt avrinnande dagvatten. 2.3 Övriga fastigheter Inom det aktuella området finns flertalet fastigheter som inte ingår i någon av föreningarna och inte heller är direkt anslutna till det kommunala VA-nätet. Dessa fastigheter har inget raster i bilagan. Vart dessa släpper sitt dagvatten är okänt. Däremot kan det antas utifrån områdets beskaffenhet att de antingen släpper till något vägdike inom området eller till obebyggd fastighet då de med största sannolikhet inte har direkt anslutning till havet. Fastigheter som enligt uppgift är direkt anslutna till det kommunala VA-nätet är markerade med grönt raster i bilagan. 3 Recipient Recipienten för dagvatten från området är Havstensfjorden. Delar av fjorden ingår i naturreservat, Natura 2000-område och klassas som musselvatten. Dessa skyddade områden gör att det ställs och kan ställas krav på det vatten som släpps ut till havet. I och med ett arbete med en ny detaljplan för området kan respektive tillsynsmyndighet ställa krav på rening och eventuella kontroller på vattnet som släppts ut till recipienten. Vilka 3(9) repo001.docx PM PM UTREDNING AV SUNNINGENS DAGVATTENSITUATION NE \\sevbgfs001\projekt\1312\ _sunningen_dagvattenutredning\000_sunningen_dagvattenutredning\19 original\180313_utredning_dagvattensituation_sunningen.docx

136 krav som ställs på områdets dagvattenhantering får undersökas närmare när beslut fattats hur ansvarsförhållandena ska vara. 4 Ansvarsförhållanden Det första steget som behöver kontrolleras är om avledning av dagvatten behöver lösas i ett större sammanhang för området inom för den nya detaljplanen. Om så är fallet ska området införlivas i verksamhetsområdet för dagvattnet. Då kommer avledning av dagvatten följa vattentjänstlagen. Om området däremot inte ska ingå i det kommunala verksamhetsområdet för dagvatten har kommunen ansvar för att marken som tas i anspråk blir lämplig för den användning av marken som detaljplanen medger. Finns det behov av att reglera de fysiska förutsättningarna får kommunen även utanför verksamhetsområdet för dagvatten göra detta med planbestämmelser så att dagvattenhanteringen kan lösas. De bestämmelser som kan användas är de samma som för planläggning inom verksamhetsområde för dagvatten. Dagvattnet kommer därmed även anses som avloppsvatten enligt Miljöbalken. I 7 Miljöbalken (1998:808) kap 9 står: Avloppsvatten skall avledas och renas eller tas om hand på något annat sätt så att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppkommer. För detta ändamål skall lämpliga avloppsanordningar eller andra inrättningar utföras. Det kommer därför bli upp till varje enskild fastighetsägare eller gemensamhetsanläggningar för dagvatten att tillse att inga olägenheter för miljön eller hälsa uppstår. Enligt trafikverkets databas är vägarna inom området privata, det är endast cykelvägen längs med Sunningevägen som är kommunal, se Figur 1. Avvattning av vägar åligger väghållaren. 4(9) repo001.docx PM PM UTREDNING AV SUNNINGENS DAGVATTENSITUATION NE \\sevbgfs001\projekt\1312\ _sunningen_dagvattenutredning\000_sunningen_dagvattenutredning\19 original\180313_utredning_dagvattensituation_sunningen.docx

137 Figur 1 Väghållare Sunningen. Gröna är privata. Blå är kommun. Källa: trafikverket.se 5 Flödesberäkningar Avrinningsområdet har identifierats utifrån höjdkurvor och VISS. Avgränsning har gjorts utifrån avrinningsområdets gränser samt det aktuella planområdets utbredning. Avrinningsområdet är markerat i bilagan. De olika avrinningsområdena inom det aktuella planområdet är markerade med olika färger i bilagan. Det gula området, Område 1, avleds norrut till Punkt A. Område 2 och 3 avleds till Punkt B. Från Punkt B avleds vattnet via ledningsnät inom område 4. Till Punkt C avleds dagvatten från område 3 och 4 samt dagvatten från Punkt B. Område 6 avleds sydöst. Eftersom avrinningsområdet innehåller både naturmark och exploaterade ytor blir beräkningarna relativt komplexa och informationen om rinnvägar samt dimensioner är knapp. Vid kortvariga regn blir det de exploaterade delarna dimensionerade medan vid långvariga regn kommer inverkan från naturmarkens avrinning att ge större effekt. I detta läge av utredningen görs bedömningen att en beräkning av flöden är för komplex och tidskrävande när det kvarstår så många frågetecken. Konstateras kan att delar av Barrskogsvägens GA 21 samt fastigheter som inte ingår i någon av föreningarna avleds mot obebyggd mark inom detaljplanen som i sin tur avleds mot dagvattennätet som ägs av Herrestads GA 12. Detta avleds i sin tur mot dike, till vilket åtminstone Sunningevägen avleds. Avledningen av dagvatten inom det aktuella området är komplex och flera aktörer är beroende av varandra för att kunna avleda sitt dagvatten till recipienten. 5(9) repo001.docx PM PM UTREDNING AV SUNNINGENS DAGVATTENSITUATION NE \\sevbgfs001\projekt\1312\ _sunningen_dagvattenutredning\000_sunningen_dagvattenutredning\19 original\180313_utredning_dagvattensituation_sunningen.docx

138 Noteras bör att om detaljplanen medger större hårdgjord yta i form av bebyggelse kommer flöden vid kortvariga regn att öka om inte fördröjande åtgärder skapas. Delar av det nuvarande dagvattensystemet klarar med sannolikt inte av ett större flöde utan att skapa olägenhet för människor eller byggnader. Ny detaljplan bör belysa fördröjning- och reningskrav. 6 Alternativa lösningar för dagvattenhantering De alternativ som kan finnas för dagvattenhantering för området listas. För varje alternativ presenteras för- respektive nackdelar kortfattat. Aspekten med anslutning till vatten och spillvatten kommenteras. 6.1 Behålla läget som det är: två enskilda föreningar De nuvarande två föreningarna behålls. De utan dagvattenanslutning (och VA-anslutning) i nuläget ansluts till dessa föreningar, om så är möjligt. Fördel Nuvarande system fungerar för Herrestads GA 12. Dagvatten avleds på ett tillfredställande sätt, de som ingår i föreningen är nöjda. De anser sig inte vara påverkade negativt av inströmmande dagvatten från omkringliggande fastigheter. Det blir enkelt ekonomiskt att fortsätta på samma sätt. Nackdel Avvattningen fungerar inte tillfredställande för Barrskogsvägens GA 21. Föreningen samt flertalet fastigheter som inte ingår i någon av föreningarna är troligen beroende av Herrestads GA 12 för att avleda sitt dagvatten. Vid skyfall är avledning förmodligen ett stort problem. Ingen aktiv fördröjning av dagvatten sker för området förutom i diken. Flertalet fastigheter vill ansluta till spillvatten och dricksvatten, antingen via föreningar eller direkt till det kommunala nätet. Osäkerhet råder om föreningarnas nät har tillräcklig kapacitet, varför det inte kan bli samma förutsättningar för alla inom detaljplaneområdet. 6.2 En förening för hela detaljplanen Befintliga föreningar upplöses och en enda förening för hela detaljplanen bildas som ansvarar för all gemensamhetsanläggning. Fördel Området löses likvärdigt och solidariskt. Alla får samma förutsättningar för avledning av dagvatten. En gemensam förening som tillsammans kan hitta lösningar även för de som inte i nuläget inte kan lösa spill- och dricksvattenanslutning för sina fastigheter. En aktör att ställa eventuella reningskrav på vilket torde vara fördelaktigt för recipienten. Liten insats för VA-huvudmannen. repo001.docx (9) Nackdel PM PM UTREDNING AV SUNNINGENS DAGVATTENSITUATION NE \\sevbgfs001\projekt\1312\ _sunningen_dagvattenutredning\000_sunningen_dagvattenutredning\19 original\180313_utredning_dagvattensituation_sunningen.docx

139 Om inte de nuvarande föreningarna är positiva till att bilda en gemensam förening är det svårt att kräva att detta ska ske. Svårt att komma överens ekonomiskt från nuläget. De tekniska lösningarna ser olika ut i inom området i nuläget och det kan vara svårt att skapa förutsättningarna för att ge alla likvärdig standard. Det krävs stor drivkraft från fastighetsägarna inom området för att genomföra alternativet. 6.3 Ytterligare en förening för de nu enskilda Befintliga föreningar behålls och ytterligare en förening med gemensamhetsanläggning bildas till vilken de som i nuläget inte har en VA-lösning ansluts. Fördel De som inte har lösning för dagvatten får möjlighet att tillsammans skapa detta. Även spill- och dricksvattenanslutning skulle kanske kunna lösas genom denna gemensamhetsanläggning. Nackdel Det går troligen inte att tvinga in övriga inom detaljplanen i en förening, det kan bli dyrt att lösa för de som vill ingå i föreningen eftersom fastigheterna är utspridda. Föreningen skulle bli beroende av andra föreningar för att avleda sitt dagvatten och kommer troligen behöva servitut för sitt interna nät samt för att nå den kommunala förbindelsepunkten. 6.4 Kommunalt VO VSD Kommunalt verksamhetsområde för dricks-, spill- och dagvatten skapas för hela detaljplaneområdet. Detta alternativ skiljer sig mot närliggande område i sydöst som endast har verksamhetsområde för spill- och dricksvatten. Skillnaden är att det aktuella områdets dagvattensituation är mer komplex och i nuläget inte löses på ett tillfredställande sätt för hela inom området. Fördel Samma förutsättningar för hela detaljplanen för framtiden. Säkerställer en god hantering av dagvatten och spillvatten, vilket gynnar recipienten. En helhetslösning för avledning och eventuell fördröjning av dagvatten skapas. De som inte redan i nuläget har anslutning till VA erhåller detta. För Barrskogsvägens GA 21 finns fördelar då föreningen delvis inte har fungerande drift och underhåll. Delar av befintligt nät kan kanske användas. Nackdel Herrestads GA 12 är nöjda med att vara en förening och ser troligen inte så stora fördelar med att ingå i det kommunala verksamhetsområdet för VSD. Osäkert om kommunen kan hävda att föreningen ska upplösas och ingå i verksamhetsområdet. Kostnaderna för att skapa en helhetslösning för området kan skilja sig från de normala kostnaderna för anläggande av VA. Det kommer at krävas en relativt stor arbetsinsats för VA-huvudmannen. 7(9) repo001.docx PM PM UTREDNING AV SUNNINGENS DAGVATTENSITUATION NE \\sevbgfs001\projekt\1312\ _sunningen_dagvattenutredning\000_sunningen_dagvattenutredning\19 original\180313_utredning_dagvattensituation_sunningen.docx

140 8(9) För de nuvarande föreningarna blir det en process att få ersättning för nuvarande VA-nät, erhålla ny förbindelsepunkt och betala eventuell tillkommande anläggningsavgift. Det kan finnas fastigheter utav de som inte är anslutna till en förening som är nöjda med sin VA-situation. Alla fastigheter som ska ingå i verksamhetsområdet kommer att få erlägga en anläggningsavgift. Det kommer även krävas en tämligen stor arbetsinsats att omvandla föreningarna efter de nya förutsättningarna. Eventuellt kan fastighetsägare eller föreningar överklaga med hänvisning till 9 i vattentjänstlagen, att de inte behöver omfattas av ett större sammanhang och därmed inte ska ingå i verksamhetsområdet. 6.5 Kommunalt VO för VS Kommunal verksamhetsområde skapas för dricks- och spillvatten. Dagvatten löses enskilt genom något av alternativ 1 3 i denna utredning. Om föreningarna och de enskilda kan visa på att avledning och eventuell fördröjning av dagvatten kan lösas lokalt är detta alternativ möjligt. Fördelar Alla fastigheter får samma förutsättning att ansluta sig till dricks- och spillvatten samt att området får ett väl fungerande system. Dagvattnet löses lokalt enligt något av alternativen 1 3 i denna utredning. Lika förutsättningar som för området direkt öster om det aktuella planområdet. Flera tänkbara tekniska lösningar finns, bland annat LTA. Nackdelar Samma nackdelar som för alternativ fyra. Utöver de kan behovet att lösa avledning av dagvattnet för hela området uppstå i framtiden, vilket ger dyrare anläggningskostnader jämfört med om alla tre nyttigheterna anläggs samtidigt. 6.6 VO för VSD, nuvarande föreningarna behålls De befintliga föreningarna behålls men VA-huvudmannen anordnar avledning av dagvatten för området samt anslutning för spill- och dricksvatten för de som inte har detta redan via föreningarna. Fördelar Herrestads GA 12 är nöjda med att vara en förening och ser inte så stora fördelar med att ingå i det kommunala verksamhetsområdet för VSD. Nackdelar Svårt och troligen dyrt att skapa ett nät för enbart dessa. VA-huvudmannen har svårt att nå recipient då föreningarna blockerar de naturliga flödesriktningen. I vissa sträckor kan det bli att både huvudmannens nät och föreningarnas nät ligger. För Barrskogsvägens GA 21finns nackdelar då föreningen delvis inte har fungerande drift och underhåll. repo001.docx PM PM UTREDNING AV SUNNINGENS DAGVATTENSITUATION NE \\sevbgfs001\projekt\1312\ _sunningen_dagvattenutredning\000_sunningen_dagvattenutredning\19 original\180313_utredning_dagvattensituation_sunningen.docx

141 7 Sammanfattning Avledningen av dagvatten från det aktuella området är komplext och enskilda fastigheter och förening är beroende av dagvattennätet i en eller flera föreningar. Avledningen av dagvatten är i nuläget inte helt tillfredställande utan problem upplevs inom området. Utökade byggrätter ger en ökad hårdgjord yta i framtiden, vilket ger upphov till större flöden. Förmodligen har nuvarande dagvattensystem begränsad möjlighet att avleda större flöden än nuvarande. Infiltrationsmöjligheten är låg inom området. I framtiden kommer mer fördröjningsmöjligheter för dagvattnet att behöva skaps inom området för att inte olägenheter för miljö och människor ska uppstå. Dessa aspekter talar för att dagvattenfrågan behöver lösas i ett större sammanhang. Spill- och dricksvatten behöver lösas för flertalet fastigheter inom området. Sammantaget talar dessa aspekter för att hela området bör ingå i verksamhetsområdet för spill-, dricksoch dagvatten. Undersökas bör huruvida det går att tvinga föreningarna att upplösas om de frivilligt inte vill ändra sina förhållanden. Var finns det lagstöd för detta? Är det kommunen eller VAhuvudmannen som bör driva denna fråga? Om det blir aktuellt med ersättning som gör avsteg från VA-taxan för att genomföra det bästa alternativet för området, vilken förvaltning ska stå dessa kostnader? 9(9) repo001.docx PM PM UTREDNING AV SUNNINGENS DAGVATTENSITUATION NE \\sevbgfs001\projekt\1312\ _sunningen_dagvattenutredning\000_sunningen_dagvattenutredning\19 original\180313_utredning_dagvattensituation_sunningen.docx

142 XREFS: P:\1312\ _Sunningen_dagvattenutredning\000_Sunningen_dagvattenutredning\15 Arbetsmtrl_ritn\Mod\Sunningen bilaga.dwg rit_def R-51-01A :41 BET DATUM ANSVARIG NUMMER SKALA HANDLÄGGARE UPPDRAG RITAD/KONSTR AV STATUS HANDLINGSSKEDE Telefon ORIGINAL BILAGA 1 UTREDNING AV DAGVATTENSITUATION SUNNINGEN UDDEVALLA KOMMUN 1:3000 E. NEJDMO E. NEJDMO A. BOSTRÖM SWECO Meters Lr Lr Lr Lr Skogsliden Östra Kroken Ryssbergsvägen Sandvägen Krönvägen Flökärrsvägen Sandbryggevägen Utmarksvägen Västra Kroken Lövängsvägen Ormdammsvägen Berghällevägen Virkesvägen Barrskogsvägen PUNKT B INFLÖDE TILL HÄLLORNA GA 11 & 12

143 Protokoll Kommunstyrelsen Dnr KS 2018/00506 Nytt vägnamn vid Östra Torp, Hagstorpsvägen Sammanfattning Uddevalla kommun är sedan en tid väghållare for E6lokalväg vid Östra Torp, på hela sträckan mellan väg 44/Tavlegatan och den östra cirkulationsplatsen vid det norra Torpmotet Denna väg saknar ett officiellt namn och Namnberedningen ser ett stort behov av att vägen får ett namn. Namnet "Hogstorpsvägen" föreslås. Detta namn torde många använda redan i dag och beredningen har inte sett någon anledning att samråda med t.ex. hembygdsföreningen eller fastighetsägare. Inga gällande adresser påverkas. Samhällsbyggnadsnämnden tillstyrker namnberedningens förslag. Christer Hassiebäck (UP) yttrar sig i ärendet. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Samhällsbyggnadsnämndens protokoll Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse Karta. Yrkanden Christer Hassiebäck (UP): bifall till förslaget i handlingarna. Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastställa vägnamnet Bogstorpvägen för befintlig lokalväg på sträckan mellan väg 44/Tavlegatan och den östra cirkulationsplatsen vid det norra Torpmotet Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

144 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 1(1) Dnr KS 2018/00506 Handläggare Utredare Markus Hurtig Telefon Nytt vägnamn vid Östra Torp, Hogstorpsvägen Sammanfattning Uddevalla kommun är sedan en tid väghållare för E6 lokalväg vid Östra Torp, på hela sträckan mellan väg 44/Tavlegatan och den östra cirkulationsplatsen vid det norra Torpmotet. Denna väg saknar ett officiellt namn och Namnberedningen ser ett stort behov av att vägen får ett namn. Namnet Hogstorpsvägen föreslås. Detta namn torde många använda redan i dag och beredningen har inte sett någon anledning att samråda med t.ex. hembygdsföreningen eller fastighetsägare. Inga gällande adresser påverkas. Samhällsbyggnadsnämnden tillstyrker namnberedningens förslag. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Samhällsbyggnadsnämndens protokoll Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse Karta. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastställa vägnamnet Hogstorpvägen för befintlig lokalväg på sträckan mellan väg 44/Tavlegatan och den östra cirkulationsplatsen vid det norra Torpmotet. Peter Larsson Kommundirektör Markus Hurtig Utredare Expediera till Samhällsbyggnadsnämnden

145 Protokollsutdrag Samhällsbyggnadsnämnden Dnr SBN 2018/00259 Förslag angående nytt vägnamn vid Östra Torp: Hogstorpsvägen Sammanfattning Kommunen är sedan en tid väghållare för E6ans lokalväg vid Östra Torp, på hela sträckan mellan väg 44/Tavlegatan och den östra cirkulationsplatsen vid det norra Torpmotet. Denna väg saknar ett officiellt namn och Namnberedningen ser ett stort behov av att vägen får ett namn. Namnet Hogstorpsvägen föreslås. Detta namn torde många använda redan i dag och beredningen har inte sett någon anledning att samråda med t ex hembygdsföreningen eller fastighetsägare. Inga gällande adresser påverkas. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse Karta Beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att föreslå Kommunfullmäktige att fastställa vägnamnet Hogstorpvägen för befintlig lokalväg på sträckan mellan väg 44/Tavlegatan och den östra cirkulationsplatsen vid det norra Torpmotet Vid protokollet Sebastian Johansson Justerat Gunilla Magnusson Christer Hasslebäck Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Sebastian Johansson Expedierat Kommunstyrelsen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

146 Tjänsteskrivelse Samhällsbyggnad Dnr 2018/259 1 Handläggare Mats Windmark Telefon mats.windmark@uddevalla.se Hogstorpsvägen: Nytt vägnamn vid Östra Torp Sammanfattning Kommunen är sedan en tid väghållare för E6ans lokalväg vid Östra Torp, på hela sträckan mellan väg 44/Tavlegatan och den östra cirkulationsplatsen vid det norra Torpmotet. Denna väg saknar ett officiellt namn och Namnberedningen ser ett stort behov av att vägen får ett namn. Namnet Hogstorpsvägen föreslås. Detta namn torde många använda redan i dag och beredningen har inte sett någon anledning att samråda med t ex hembygdsföreningen eller fastighetsägare. Inga gällande adresser påverkas. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse Karta Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att föreslå Kommunfullmäktige att fastställa vägnamnet Hogstorpvägen för befintlig lokalväg på sträckan mellan väg 44/Tavlegatan och den östra cirkulationsplatsen vid det norra Torpmotet Carina Johansson Förvaltningschef Mats Windmark Planarkitekt Expediera till Kommunstyrelsen

147 Hagstorpsvägen Förslag till nytt vägnamn :54 ~ 1. \.. \. \., : 2:8 1 nä lien Maj o 1:26 1 o \ \ HE RESTADS- TORP\ - '----e- E N= E= ~Mvren,- Skala 1 :6000 System SWEREF Utskriven Kartredovisningen har inte rättsverkan, jmfr mot beslut i lantmäterihandlingar "'

148 Protokoll Kommunstyrelsen Dnr KS 2018/00485 Anpassning av lokalprogram för framtidens badhus i Uddevalla Sammanfattning Kommunfullmäktige behandlade ärendet Framtidens bad/simhall ett förslag tilllokalprogram framtaget av kultur- och fritidsnämnden. Lokalprogrammet återremitterades till nämnden med uppdrag om anpassning till flerårsplanens ram om maximalt 400 mkr for investeringen. Kultur och fritidsnämnden beslutade om förslag till ett anpassat lokalprogram. Programmet beskrevs i kultur- och fritidsförvaltningens utredning och i det skissförslag som upprättades. Prioriteringarna har tagit sin utgångspunkt i nuvarande uppdrag för Walkesborgsbadet, dvs simundervisning, friskvård/motion och träningsoch tävlingsverksamhet för vartenverksamheters aktiviteter. I tillägg till förslaget i utredningen föreslog kultur och fritidsnämnden att antalet banor i 50-metersbassängen utökas från åtta till tio. Sedan förslaget behandlades i kommunfullmäktige har kostnadsläget i byggsektorn stigit. Projektet har därför räknats upp med entreprenadindex innebärande en utökning med c:a 34 mkr till434 mkr. Utökningen av antalet banor kräver en större byggnadsarea och beräknas öka investeringens omfattning med mkr och ge en höjd driftkostnad i uppvärmning m.m. om l,5 mkr per år. Den totala investeringsutgiften för framtidens bad är upptagen till 400 mkr i flerårsplanen Den fördelar sig under flera år med tyngdpunkten under Därför föreslås att utökningen med 64 mkr, för indexuppräkning och fler bassängbanor, inarbetas och finansieras i flerårsplanen Den ökade investeringsutgiften ger en merkostnad för driften med 2-3 mkr och påverkar den totala driftkostnaden när badhuset tas i bruk. En ny driftkostnadskalkyl tas fram och redovisas till budgetdialogen 2019 i enlighet med riktlinjer för investeringar och tillämpningsanvisningar till dessa. Kommunfullmäktige beslutade att återremittera ärendet med motivering att innehållet i lokalprogrammet ska omarbetas så att det innehåller l O banor, fullgod kapacitet av läktare samt ytterligare bassängkapacitet som gör att konflikter mellan fritids- och föreningsbad undviks. Kultur och fritidsnämnden behandlade återremissen I protokollet redogör nämnden för processerna kring de uppdrag som kommunfullmäktige givit om anpassning av lokalprogrammet till budget. Nämnden har också låtit PP Arkitekter AB arbeta fram en ny skiss där l O banor och läktare är inarbetade. Samhällsbyggnadsförvaltningen har tillstyrkt att förslaget i skissen får plats på den yta som är avsatt till nytt bad, dvs ryms inom fastighetens byggrätt I nämndens protokoll framgår också att hänsyn inte tagits till återremissens intentioner utan enbart utökningen av antalet banor. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

149 Protokoll Kommunstyrelsen forts. 220 Carin Ramneskär (M), Annelie Högberg (S), Rolf Jonsson (L), Elving Andersson (C), Rolf Carlson (SD) och Christer Hassiebäck (UP) yttrar sig i ärendet. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Kultur och fritidsnämndens protokoll Kultur och fritidsforvattningens tjänsteskrivelse skissförslag p p arkitekter rev Kommunfullmäktiges protokoll Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Kultur och fritidsnämndens protokoll Kultur och fritidsforvattningens tjänsteskrivelse Kultur och fritidsförvaltningens utredningsrapport, , med bilagor: skissförslag pp arkitekter , vs 2 skissförslag p p arkitekter vs 2 Ursprungligt förslag tilllokalprogram KFN , vs 2 Kostnadsindikation simma-runt-kanal , vs 2 SKL måttbok februari 2016 simidrotter, vs 2 PreDevo rapport Uddevalla nya badhus , vs 2 Kommunfullmäktiges protokoll Yrkanden Carin Ramneskär (M), Rolf Jonsson (L) och Elving Andersson (C): avslag på forslaget i handlingarna. Annelie Högberg (S) och Christer Hassiebäck (UP): bifall till forslaget i handlingarna. Propositionsordning Ordförande ställer proposition på förslaget i handlingarna mot Carin Ramneskärs (M) m.fl. avslagsyrkande och finner kommunstyrelsen bifalla fårslaget i handlingarna. Beslut Kommunstyrelsen fareslår kommunfullmäktige besluta att PP Arkitekter AB:s skissförslag , med tillägg av ny skiss , ska användas som lokalprogram vid byggnation av Framtidens bad i Uddevalla, samt att investeringsramen for projektet ska vara 464 mkr. Avstår från att delta i beslut Rolf Carlson (SD) avstår från att delta i beslutet. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

150 Protokoll Kommunstyrelsen forts. 220 Reservation Carin Raruneskär (M), Mikael Staxäng (M), Elving Andersson (C), Rolf Jonsson (L) och David Sahlsten (KD) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande med följande motivering: Beslut om innehåll i badhuset återremitterades i kommunfullmäktige med följande beslut: "att återremittera ärendet medföljande motivering: Innehållet i lokalprogrammet ska omarbetas så att det innehåller l O banor, fullgod kapacitet av läktare samt ytterligare bassängkapacitet som gör att konflikter mellan fritids- och föreningsbad undviks. " I underlaget som kommer till nämndenfrån majoriteten är det mindre än 24 timmar innan de kräver att vi skall ta ett nytt beslut trots att de har inte tagit hänsyn fullt ut till det beslutet som fattades i KF Det finns inget med om fullgod kapacitet av läktare d. v. s. hur många läktarplatser det finns i nya skissen. Det finns inte heller någon uppgift om hur man skall hantera allmänhetens tillgång till bad vid eventuella tävlingar, då allmänheten inte kommer ha tillgång till något bad. I utredningenfrån PreDevo AB är anläggningens syfte följande: "Syftet med anläggningen är initialt att tillgodose ett familjebad med träningsmöjligheter och tävlingar". Nu har majoriteten frångått denna utredning och detta är en anläggning som ska hålla över 30 år med en befolkning som kommer att öka. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

151 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret (2) D nr KS 2018/00485 Handläggare Utredare Markus Hurtig Telefon markus.hurtig@uddevalla.se Anpassning av lokalprogram för framtidens badhus i Uddevalla Sammanfattning Kommunfullmäktige behandlade ärendet Framtidens bad/simhall ett förslag tilllokalprogram framtaget av kultur- och fritidsnämnden. Lokalprogrammet återremitterades till nämnden med uppdrag om anpassning till flerårsplanens ram om maximalt 400 mkr för investeringen. Kultur- och fritidsnämnden beslutade om förslag till ett anpassat lokalprogram. Programmet beskrevs i kultur- och fritidsförvaltningens utredning och i det skissförslag som upprättades. Prioriteringarna har tagit sin utgångspunkt i nuvarande uppdrag för Walkesborgsbadet, dvs simundervisning, friskvård/motion och träningsoch tävlingsverksamhet för vattenverksamheters aktiviteter. I tillägg till förslaget i utredningen föreslog kultur- och fritidsnämnden att antalet banor i 50-metersbassängen utökas från åtta till tio. Sedan förslaget behandlades i kommunfullmäktige har kostnadsläget i byggsektorn stigit. Projektet har därför räknats upp med entreprenadindex innebärande en utökning med c:a 34 mkr till 434 mkr. Utökningen av antalet banor kräver en större byggnadsarea och beräknas öka investeringens omfattning med mkr och ge en höjd driftkostnad i uppvärmning m.m. om l,5 mkr per år. Den totala investeringsutgiften för framtidens bad är upptagen till 400 mkr i flerårsplanen Den fördelar sig under flera år med tyngdpunkten under Därför föreslås att utökningen med 64 mkr, för indexuppräkning och fler bassängbanor, inarbetas och finansieras i flerårsplanen Den ökade investeringsutgiften ger en merkostnad för driften med 2-3 mkr och påverkar den totala driftkostnaden när badhuset tas i bruk. En ny driftkostnadskalkyl tas fram och redovisas till budgetdialogen 2019 i enlighet med riktlinjer för investeringar och tillämpningsanvisningar till dessa. Kommunfullmäktige beslutade att återremittera ärendet med motivering att innehållet i lokalprogrammet ska omarbetas så att det innehåller l O banor, fullgod kapacitet av läktare samt ytterligare bassängkapacitet som gör att konflikter mellan fritids- och föreningsbad undviks. Kultur- och fritidsnämnden behandlade återremissen I protokollet redogör nämnden för processerna kring de uppdrag som kommunfullmäktige givit om

152 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret (2) D nr KS 2018/00485 anpassning av lokalprogrammet till budget. Nämnden har också låtit PP Arkitekter AB arbeta fram en ny skiss där l O banor och läktare är inarbetade. Samhällsbyggnadsförvaltningen har tillstyrkt att förslaget i skissen får plats på den yta som är avsatt till nytt bad, dvs ryms inom fastighetens byggrätt I nämndens protokoll framgår också att hänsyn inte tagits till återremissens intentioner utan enbart utökningen av antalet banor, Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Kultur- och fritidsnämndens protokoll Kultur- och fritidsförvaltningens tjänsteskrivelse Skissförslag PP arkitekter rev Kommunfullmäktiges protokoll Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Kultur- och fritidsnämndens protokoll Kultur- och fritidsförvaltningens tjänsteskrivelse Kultur och fritidsförvaltningens utredningsrapport, , med bilagor: l. skissförslag p p arkitekter , vs 2 2. skissförslag pp arkitekter vs 2 3. Ursprungligt förslag tilllokalprogram KFN , vs 2 4. Kostnadsindikation simma-runt-kanal , vs 2 5. SKL måttbok februari 2016 simidrotter, vs 2 6. PreDevo rapport Uddevalla nya badhus , vs 2 Kommunfullmäktiges protokoll Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att PP Arkitekter AB:s skissförslag , med tillägg av ny skiss , ska användas som lokalprogram vid byggnation av Framtidens bad i Uddevalla, att investeringsramen för projektet ska vara 464 mkr. Kommundirektör //#e-- Markus Hurtig Utredare Expediera till Kultur- och fritidsnämnden

153 Protokoll Omedelbar justering Kultur och fritidsnämnden Sammanträde Plats och tid Kultur och fritidsnämnden Sammanträdesrum Hedegärde torsdag 20 september Ärendena behandlades kl l O. Ajournering kl Ledamöter Annelie Högberg (S), Ordförande Monica Bang Lindberg (L), Vice ordförande Anibal Rojas Jourquera (KO) Josef Sannholm (S) Åke Granath (S) Christer Johansson (V) Lars Eide Andersson (MP) Caroline Henriksson (UP) 114 Tjänstgörande ersättare Tove Dahl (S) för Louise Asenfors (S) Ewa Tillander (C) för Niklas Moe (M) Karin Johansson (KO) för Caroline Henriksson (UP) Karin Johansson (KO) för Thommy Carlin (SD) 114 Ersättare Börje Andersson (V) David Skälegård (MP) Övriga Från Kultur och fritid Katarina Hansson, förvaltningschef Josefin Florell, sekreterare Kristina Mars, utvecklare Utses att justera Justeringens plats och tid Kultur och fritid kl Paragrafer l 02, l 03 och 114 Underskrift sekreterare Josefin Floreli Underskrift ordförande Annelie Högberg Underskrift justerande Lars Eide Andersson BEVIS och ANSLAG om justeringens tillkännagivande Sammanträde Förvaras hos Anslaget sätts upp Anslaget tas ner Kultur och fritidsnämnden Underskrift Justerandes signatur Josefin Floreli

154 Protokoll Kultur och fritidsnämnden Omedelbar justering Carl Casimir, kommunantikvarie Anna Svensson, avdelningschefkultur Jeanette Liveland Colombo, utvecklare Carina Wiberg Borgh, administrativ chef Gunilla Svensson, avdelningschefbibliotek Anne-Lie Holm Karlsson, administratör Emil Palmqvist, enhetschef Malin Bengtsson, enhetschef Torben Larsson, utvecklare Övriga Kiomars Heydar, utvecklare Fredrik Graneklev, förslagsställare Per Byding, förslagsställare Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

155 Protokoll Kultur och fritidsnämnden Omedelbar justering Dnr KFN 2015/00055 Förslag till beslut om svar på beslut om återremiss - anpassning av lokalprogram för framtidens bad i Uddevalla vs 2 Sammanfattning Enligt beslut från kommunfullmäktige angående byggnation av nytt badhus, , skulle kultur och fritidsnämnden ansvara för att ta fram ett lokalprogram för att definiera badets innehåll och funktion. Kultur och fritidsnämnden uppdrog åt kultur och fritidsförvaltningen att ta fram ett lokalprogram för framtidens bad i Uddevalla. Lokalprogrammet arbetades fram i en bred medborgardialog där både de som idag använder kommunens bad och potentiella nya besökare fick möjlighet att föra fram sina önskemål på innehåll och funktion. Kultur och fritidsnämnden antog det framtagna lokalprogrammet i sin helhet och beslutade att framtidens bad i Uddevalla kommun ska präglas av stadens identitet och rummets känsla. Kultur och fritidsnämnden beslutade även att badanläggningen ska ha en hög grad av energieffektivitet I flerårsplan , KF , beslutade kommunfullmäktige om investeringens maxbelopp vilket sattes till400 mkr. Kultur och fritidsförvaltningen anpassade lokalprogrammet för att rymmas inom beslutad budgetram under hösten Uppdraget genomfördes tillsammans med PP Arkitekter AB. Utgångspunkten för anpassning av lokalprogrammet var att behålla alla funktioner som det antagna lokalprogrammet beskriver och att göra de olika bassängerna mer flexibla för att uppnå detta. Kultur och fritidsnämnden beslutade att PP arkitekters skissförslag för framtidens bad skulle användas som utgångspunkt för processen framöver, Förslaget var vid beslutet grovt kostnadsberäknat och skulle enligt indikationer rymmas inom angiven budgetram. Vid efterföljande mer precis kostnadsberäkning konstateras dock att anpassat lokalprogram fortsatt blev för omfattande för att rymmas inom budgeterad ram. Kommunfullmäktige beslutar att PP arkitekters skissförslag ska användas som utgångspunkt för byggnation av "Framtidens bad" samt att laget ska rymmas inom investeringsramen 400 mkr och att anpassningar därför ska göras enligt de möjligheter som framgår av utredningen. Utredningen som beslutet hänvisade till är Anpassning av lokalprogram för framtidens bad till flerårsplanens ram om maximalt 400 mkr för investeringen, , Kultur och fritidsförvaltningen. För att skapa förutsättningar att vid denna anpassning av lokalprogrammet nå hela vägen till balans mellan kostnadskalkyl och budgetram genomfördes först en mer detaljerad kostnadsberäkning av beskrivet lokalprogram. Denna kostnadsberäkning genomfördes av White arkitekter AB. Kostnadsberäkningen indikerade att de tidigare beskrivna möjliga anpassningarna inte skulle vara tillräckliga för att nå balans- varför förvaltningen fick titta på ytterliggare anpassningar/justeringar av lokalprogrammet Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

156 Protokoll Kultur och fritidsnämnden Omedelbar justering Förvaltningen har tillsammans med samhällsbyggnadsförvaltningen valt att utföra även denna anpassning av lokalprogrammet tillsammans med PP Arkitekter AB. Kultur och fritidsförvaltningen rekommenderar i sin utredning att nämnden fattar beslut om de anpassningar som framgår i förvaltningens utredning, och som framgår i PP Arkitekters skissförslag I utredningen beskrivs de konsekvenser dessa anpassningar får på det ursprungliga lokalprogrammet och nämnden beslut avseende detta, Vid Kultur och fritidsnämndens sammanträde , beslöts att frångå förvaltningens förslag för att istället utöka antal banor från 8 till l O i 50- metersbassängen samt att föreslå kommunfullmäktige att tillskjuta erforderliga investeringsmedel för att täcka utökningen av antalet banor i 50-metersbassängen. Ärendet behandlades av kommunfullmäktige och då beslöts att återremittera ärendet med motiveringen: Innehållet i lokalprogrammet ska omarbetas så att det innehåller l O banor, fullgod kapacitet av läktare samt ytterligare bassängkapacitet som gör att kontlikter mellan fritids- och föreningsbad undviks. Sedan kommunfullmäktiges beslut om återremiss har ny skiss arbetats fram av PP Arkitekter AB. Samhällsbyggnadsförvaltningen har tillstyrkt att förslaget i skissen får plats på den yta som är avsatt till nytt bad, dvs ryms inom fastighetens byggrätt Förslaget tar inte hänsyn till återremissens intentioner utan hanterar enbart utökningen från 8 till 1 O banor i 50-metersbassängen. Utifrån frågeställningar som avser investeringens storlek står att läsa i kommunledningskontorets tjänsteskrivelse, , inför beslut i kommunfullmäktige hur kostnadsläget i byggsektorn stigit sedan investeringen behandlades i kommunfullmäktige, KF Stigningen innebäratt projektet investeringsutrymme fått räknas upp med entreprenadindex innebärande en utökning med c:a 34 mkr till 434 mkr. Utöver entreprenadindex innebär utökningen av antalet banor dessutom att investeringen beräknas öka i omfattning med mkr. Den totala investeringsramen för framtidens bad är upptagen till 400 mkr i flerårsplanen Den fördelar sig under flera år med tyngdpunkten under För att skapa ekonomiskt utrymme för nuvarande beslut behöver denna utökas till464 mkr. Utökningen innebär att ekonomiskt utrymme ges för indexuppräkning och den utökning av byggnaden som krävs får att inrymma l O bassängbanor. De ekonomiska förutsättningarna behöver inarbetas och finansieras i flerårsplanen En ny driftkostnadskalkyl behöver tas fram och redovisas till budgetdialogen 2019 i enlighet med riktlinjer för investeringar och tillämpningsanvisningar till dessa, denna beräknas för närvarande till 2-3 mkr/år. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

157 Protokoll Kultur och fritidsnämnden Omedelbar justering Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse KFN Ny skiss PP-Arkitekter AB rev Protokollsutdrag KF Tjänsteskrivelse KLK , KS 2018/00485 Kultur och fritidsförvaltningens tjänsteskrivelse , KFN 2015/00055 Kultur och fritidsförvaltningens utredningsrapport, , KFN 2015/00055 inklusive bilagor 1-6 Protokollsutdrag KF Protokollsutdrag KFN Protokollsutdrag KF Protokollsutdrag SBN Protokollsutdrag KF O 147 Protokollsutdrag KFN Protokollsutdrag KF Tjänsteskrivelse KLK , KS 2014/00223 Förvaltningens förslag till beslut Kultur och fritidsnämnden godkänner förvaltningens utredningsrapport ( inklusive bilagor 1-6) samt föreslår för kommunfullmäktige att PP Arkitekter AB:s skissförslag med tillägg av ny skiss används som lokalprogram vid byggnation av Framtidens bad i Uddevalla. Kultur och fritidsnämnden beslutar att föreslå kommunfullmäktige att utöka investeringsbudget för Framtidens bad till464 mkr för att skapa förutsättningar för att hantera indexuppräkning och utökad byggnadsarea som innehåller l O st banor i 50- metersbanor. Utökningen behöver inarbetas och finansieras i flerårsplan Förslag till beslut på mötet Caroline Henriksson (UP), Annelie Högberg (S), Christer Johansson (V), Åke Granath (S), Lars Eide Andersson (MP) och Tove Dahl (S) yrkar bifall till förvaltningens förslag till beslut. Monica Bang Lindberg (L), Ewa Tillander (C), Anibal Rojas Jourquera (KO) och Karin Johansson (KO) yrkar avslag på förvaltningens förslag till beslut. Beslutsgång Ordförande ställer förslagen mot varandra och finner att nämnden bifaller förvaltningens förslag till beslut. Omröstning begärs. Omröstning Nämnden godkänner följande beslutsgång: Ja-röst: Bifall till förvaltningens förslag till beslut Nej-röst: Avslag på förvaltningens förslag till beslut Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

158 Protokoll Kultur och fritidsnämnden Omedelbar justering Omröstningsresultat Beslutande: Annelie Högberg, ordförande ~W"Ias Mee. Ewa Tillander Monica Bang Lindberg Caroline Henriksson Anibal Rojas Jourquera T l r.. 1 Karin Johansson Josef Sannholm Åke Granath behise AseAfeFs Tove Dahl Christer Johansson Lars Eide Andersson Summa Parti Ja Nej s c L UP KO KO s s s v MP x x x x x x x x x x x 7 4 Avstår Med 7 ja-röster mot 4 nej-röster finner ordförande att nämnden beslutat enligt förvaltningens förslag till beslut. Beslut Kultur och fritidsnämnden godkänner förvaltningens utredningsrapport ( inklusive bilagor l-6) samt föreslår för kommunfullmäktige att PP Arkitekter AB:s skissförslag med tillägg av ny skiss används som lokalprogram vid byggnation av Framtidens bad i Uddevalla. Kultur och fritidsnämnden beslutar att föreslå kommunfullmäktige att utöka investeringsbudget för Framtidens bad till 464 mkr för att skapa förutsättningar för att hantera indexuppräkning och utökad byggnadsarea som innehåller l O st banor i 50- metersbanor. Utökningen behöver inarbetas och finansieras i flerårsplan Beslutet ska omedelbart justeras. Reservation Monica Bang Lindberg (L), Ewa Tillander (C) och Karin Johansson (KO) reserverar sig mot beslutet med följande motivering: Beslutet om innehåll i badhuset återremitterades i kommunfullmäktige med följande beslut: "att återremittera ärendet med följande motivering: Innehållet i lokalprogrammet ska omarbetas så att det innehåller 1 O banor, fullgod kapacitet av läktare samt ytterligare bassängkapacitet som gör att konflikter mellan fritids- och föreningsbad undviks." I underlaget som kommer till nämnden från majoriteten är det mindre än 24 timmar innan de kräver att vi skall ta ett nytt beslut trots att de har inte tagit hänsyn fullt ut till det beslutet som fattades i KF. Det finns inget med om fullgod kapacitet av läktare d.v.s hur många läktarplatser det finns i den nya skissen. Det finns inte heller någon uppgift Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

159 ~\:.V 4.( ~ '(.' ::::> '? +, ~ 0 MM Protokoll Kultur och fritidsnämnden Omedelbar justering om hur man skall hantera allmänhetens tillgång till bad vid eventuella tävlingar, då allmänheten inte kommer ha tillgång till något bad. I utredningen från PreDevo AB är anläggningens syfte följande: "Syftet med anläggningen är initialt att tillgodose ett familjebad med träningsmöjligheter och tävlingar". Nu har majoriteten frångått denna utredning och detta är en anläggning som skall hålla över 30 år med en befolkning som kommer att öka. Förvaltningschef lämnar följande protokollsanteckning: Den korta handläggningstiden gör att underlaget i handlingarna inte håller den kvalitet som förvaltningschefen önskar. Ajournering Under handläggning av detta ärende ajournerar sig nämnden för lunch kl Paragrafen rörklaras omedelbart justerad. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

160 Tjänsteskrivelse Kultur och fritid 1(3) Dnr KFN 2015/00055 Handläggare Förvaltningschef Katarina Hansson Telefon Förslag till beslut om svar på beslut om återremiss - anpassning av lokalprogram för framtidens bad i Uddevalla vs 2 Sammanfattning Enligt beslut från kommunfullmäktige angående byggnation av nytt badhus, , skulle kultur och fritidsnämnden ansvara för att ta fram ett lokalprogram för att definiera badets innehåll och funktion. Kultur och fritidsnämnden uppdrog åt kultur och fritidsförvaltningen att ta fram ett lokalprogram för framtidens bad i Uddevalla. Lokalprogrammet arbetades fram i en bred medborgardialog där både de som idag använder kommunens bad och potentiella nya besökare fick möjlighet att föra fram sina önskemål på innehåll och funktion. Kultur och fritidsnämnden antog det framtagna lokalprogrammet i sin helhet och beslutade att framtidens bad i Uddevalla kommun ska präglas av stadens identitet och rummets känsla. Kultur och fritidsnämnden beslutade även att badanläggningen ska ha en hög grad av energieffekti vi te t. I flerårsplan , KF , beslutade kommunfullmäktige om investeringens maxbelopp vilket sattes till400 mkr. Kultur och fritidsförvaltningen anpassade lokalprogrammet för att rymmas inom beslutad budgetram under hösten Uppdraget genomfördes tillsammans med PP Arkitekter AB. Utgångspunkten för anpassning av lokalprogrammet var att behålla alla funktioner som det antagna lokalprogrammet beskriver och att göra de olika bassängerna mer flexibla för att uppnå detta. Kultur och fritidsnämnden beslutade att PP arkitekters skissförslag för framtidens bad skulle användas som utgångspunkt för processen framöver, Förslaget var vid beslutet grovt kostnadsberäknat och skulle enligt indikationer rymmas inom angiven budgetram. Vid efterföljande mer precis kostnadsberäkning konstateras dock att anpassat lokalprogram fortsatt blev för omfattande för att rymmas inom budgeterad ram. Kommunfullmäktige beslutar att PP arkitekters skissförslag ska användas som utgångspunkt för byggnation av "Framtidens bad" samt att förslaget ska rymmas inom investeringsramen 400 mkr och att anpassningar därför ska göras enligt de möjligheter som framgår av utredningen. Utredningen som beslutet hänvisade till är Anpassning av lokalprogram för framtidens bad till flerårsplanens ram om maximalt 400 mkr för investeringen, , Kultur och fritidsförvaltningen. För att skapa förutsättningar att vid denna anpassning av lokalprogrammet nå hela

161 Tjänsteskrivelse Kultur och fritid (3) Dnr KFN 2015/00055 vägen till balans mellan kostnadskalkyl och budgetram genomfördes först en mer detaljerad kostnadsberäkning av beskrivet lokalprogram. Denna kostnadsberäkning genomfördes av White arkitekter AB. Kostnadsberäkningen indikerade att de tidigare beskrivna möjliga anpassningarna inte skulle vara tillräckliga för att nå balans- varför förvaltningen fick titta på ytterliggare anpassningar/justeringar av lokalprogrammet Förvaltningen har tillsammans med samhällsbyggnadsförvaltningen valt att utföra även denna anpassning av lokalprogrammet tillsammans med PP Arkitekter AB. Kultur och fritidsförvaltningen rekommenderar i sin utredning att nämnden fattar beslut om de anpassningar som framgår i förvaltningens utredning, och som framgår i PP Arkitekters skissförslag I utredningen beskrivs de konsekvenser dessa anpassningar får på det ursprungliga lokalprogrammet och nämnden beslut avseende detta, Vid Kultur och fritidsnämndens sammanträde , beslöts att frångå förvaltningens förslag för att istället utöka antal banor från 8 till l O i 50- meters bassängen samt att föreslå kommunfullmäktige att tillskjuta erforderliga investeringsmedel för att täcka utökningen av antalet banor i 50-metersbassängen. Ärendet behandlades av kommunfullmäktige och då beslöts att återremittera ärendet med motiveringen: Innehållet i lokalprogrammet ska omarbetas så att det innehåller lo banor, fullgod kapacitet av läktare samt ytterligare bassängkapacitet som gör att konflikter mellan fritids- och föreningsbad undviks. Sedan kommunfullmäktiges beslut om återremiss har ny skiss arbetats fram av PP Arkitekter AB. Samhällsbyggnadsförvaltningen har tillstyrkt att förslaget i skissen får plats på den yta som är avsatt till nytt bad, dvs ryms inom fastighetens byggrätt Förslaget tar inte hänsyn till återremissens intentioner utan hanterar enbart utökningen från 8 till l O banor i 50-metersbassängen. Utifrån frågeställningar som avser investeringens storlek står att läsa i kommunledningskontorets tjänsteskrivelse, , inför beslut i kommunfullmäktige hur kostnadsläget i byggsektorn stigit sedan investeringen behandlades i kommunfullmäktige, KF Stigningen innebär att projektet investeringsutrymme fått räknas upp med entreprenadindex innebärande en utökning med c:a 34 mkr till434 mkr. Utöver entreprenadindex innebär utökningen av antalet banor dessutom att investeringen beräknas öka i omfattning med mkr. Den totala investeringsramen för framtidens bad är upptagen till 400 mkr i flerårsplanen Den fördelar sig under flera år med tyngdpunkten under För att skapa ekonomiskt utrymme for nuvarande beslut behöver denna utökas till 464 mkr. Utökningen innebär att ekonomiskt utrymme ges för indexuppräkning och den utökning av byggnaden som krävs för att inrymma l O bassäng banor. De ekonomiska

162 Tjänsteskrivelse Kultur och fritid (3) Dnr KFN 2015/00055 förutsättningarna behöver inarbetas och finansieras i flerårsplanen En ny driftkostnadskalkyl behöver tas fram och redovisas till budgetdialogen 2019 i enlighet med riktlinjer för investeringar och tillämpningsanvisningar till dessa, denna beräknas för närvarande till 2-3 mkr/år. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse KFN Ny skiss PP-Arkitekter AB rev Protokollsutdrag KF Tjänsteskrivelse KLK , KS 2018/00485 Kultur och fritidsförvaltningens tjänsteskrivelse , KFN 2015/00055 Kultur och fritidsförvaltningens utredningsrapport, , KFN 2015/00055 inklusive bilagor 1-6 Protokollsutdrag KF Protokollsutdrag KFN Protokollsutdrag KF Protokollsutdrag SBN Protokollsutdrag KF Protokollsutdrag KFN Protokollsutdrag KF Tjänsteskrivelse KLK , KS 2014/00223 Förslag till beslut Kultur och fritidsnämnden godkänner förvaltningens utredningsrapport ( inklusive bilagor 1-6) samt föreslår för kommunfullmäktige att PP Arkitekter AB:s skissförslag med tillägg av ny skiss används som lokalprogram vid byggnation av Framtidens bad i Uddevalla. Kultur och fritidsnämnden beslutar att föreslå kommunfullmäktige att utöka investeringsbudget för Framtidens bad till 464 mkr för att skapa förutsättningar för att hantera indexuppräkning och utökad byggnadsarea som innehåller 10 st banor i 50- metersbanor. Utökningen behöver inarbetas och finansieras i flerårsplan Katarina Hansson Kultur och fritidschef Expediera till Kommunfullmäktige

163 REHABBADJ UNDERVISNIN.G 1('(<6,$1 QJ -4JI-1.CO.O,,,,,, ~~ ~~----~ l l l l --~--~~ ---Tr ,._,_f'OUN : --~-- ~----TT ~----- SO-M BASSANG DELBAR -~~~~~ :l- ---tt --~~~~o~~å ~5m 1u~T--~~ - ---T~--~~~ ~- "'""1"'1-;.Qi~"t -~ '~~...j~ v:-;s JS.S.'20,5M l l IDO?lot l l.;jzjim' - - ~-~~----~~ ,, L r- 11 ASIAIA\IAAE ~~ -- l:eiil'~~ ,-, - == ===::::::_: JJ J~ UDDEVALLA FRAMTIDENs BAD FÖRSLAGSSKISS PLAN2,BASSÄNGPLAN SKALA 1 :400(A3) REV

164 Protokollsutdrag Kommunfullmäktige Dnr KS 2018/00485 Anpassning av lokalprogram för framtidens badhus i Uddevalla Sammanfattning Kommunfullmäktige behandlade ärendet Framtidens bad/simhall ett förslag tilllokalprogram framtaget av kultur- och fritidsnämnden. Lokalprogrammet återremitterades till nämnden med uppdrag om anpassning till flerårsplanens ram om maximalt 400 mkr för investeringen. Kultur- och fritidsnämnden har nu tagit fram förslag till ett anpassat lokalprogram. Programmet beskrivs i kultur- och fritidsförvaltningens utredning och i det skissförslag som upprättats. Prioriteringarna har tagit sin utgångspunkt i nuvarande uppdrag för Walkesborgsbadet, dvs simundervisning, friskvård/motion och tränings- och tävlingsverksamhet för vattenverksamheters aktiviteter. I tillägg till förslaget i utredningen föreslår kultur- och fritidsnämnden att antalet banor i 50-metersbassängen utökas från åtta till tio. Sedan förslaget behandlades i kommunfullmäktige har kostnadsläget i byggsektorn stigit. Projektet har därför räknats upp med entreprenadindex innebärande en utökning med c: a 34 mkr till 434 mkr. Utökningen av antalet banor kräver en utökad byggnadsarea och beräknas öka investeringens omfattning med mkr och ge en ökad driftkostnad i uppvärmning m. m. om l,5 mkr per år. Den totala investeringsutgiften för framtidens bad är upptagen till 400 mkr i flerårsplanen Den fördelar sig under flera år med tyngdpunkten under Därför föreslås att utökningen med 64 mkr, för indexuppräkning och fler bassängbanor, inarbetas och finansieras i flerårsplanen Den ökade investeringsutgiften ger en merkostnad för driften med 2-3 mkr och påverkar den totala driftkostnaden när badhuset tas i bruk. En ny driftkostnadskalkyl tas fram och redovisas till budgetdialogen 2019 i enlighet med riktlinjer för investeringar och tillämpningsanvisningar till dessa. Monica Bang Lindberg (L), Annelie Högberg (S), Carin Ramneskär (M), Magnus Jacobsson (KD), Christer Hassiebäck (UP), och Rolf Carlson (SD), Ingemar Samuelsson (SD) och Lars-Olof Laxrot (V) yttrar sig i ärendet. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Kultur och fritidsnämndens protokoll Kultur och fritidsförvaltningens tjänsteskrivelse Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

165 Protokollsutdrag Kommunfullmäktige forts. Kultur och fritidsförvaltningens utredningsrap port, , med bilagor: l. skissförslag p p arkitekter , vs 2 2. skissförslag pp arkitekter vs 2 3. Ursprungligt förslag tilllokalprogram KFN , vs 2 4. Kostnadsindikation simma-runt-kanal , vs 2 5. SKL måttbok februari 2016 simidrotter, vs 2 6. PreDevo rapport Uddevalla nya badhus , vs 2 Kommunfullmäktiges protokoll Yrkanden Annelie Högberg (S), Christer Hassiebäck (UP), Lars-Olof Laxrot (V), Ingemar Samuelsson (S): bifall till kommunstyrelsens förslag enligt handlingarna. Monica Bang Lindberg (L): Återremiss med följande motivering: Innehållet i lokalprogrammet ska omarbetas så att det innehåller l O banor, fullgod kapacitet av läktare samt ytterligare bassängkapacitet som gör att konflikter mellan fritids- och föreningsbad undviks. Carin Ramneskär (M), Rolf Carlsson (SD) och Magnus Jacobsson (KD) biträder Monica Bang Lindbergs (L) yrkande. Propositionsord ni ng Ordföranden ställer proposition på om ärendet ska avgöras idag eller återremitteras och finner att ärendet ska avgöras idag. Omröstning begärs. Kommunfullmäktige godkänner följande propositionsordning: Ja-röst för att avgöra ärendet idag. Nej-röst för att återremittera ärendet. Omröstningsresultat Ja-röster: 36 Nej-röster: 24 Ja Sonny Persson (S) Jan-Olof Andersson (S) Per-Erik Holmberg (S) Birgitta Pelli (S) Åke Granath (S) Veronica Vendel (S) Tobias Andreasson (S) Maria Berglund (S) Anna-Lena Heydar (S) Ingemar Samuelsson (S) Justerandes signatur Nej J ens Borgland (M) Carin Ramneskär (M) Mikael Staxäng (M) Said Olsson (M) Emir Agovic (M) J ohanna Ramneskär (M) Gösta Dahlberg (M) Sture Svennberg (M) Elving Andersson (C) Stig Olsson (C) Utdragsbestyrkande

166 Protokollsutdrag Kommunfullmäktige forts. Paula Berger (S) Stefan Skoglund (S) Robert Wendel (S) Kenneth Engelbrektsson (S) Annelie Högberg (S) Marie-Louise Ekberg (S) Tommy Strandh (S) Susanne Börjesson (S) Louise Åsenfors (S) Yngve Andersson (S) Christer Johansson (V) Ewa Espling (V) Marie Lundström (V) Lars-Olof Laxrot (V) Jaana Järvitalo (V) Kerstin Joelsson-Wallsby (V) Stig Marklund (MP) Gunilla Magnusson (MP) Ole Borch (MP) Jarmo Uusitalo (MP) Patrik Olsson (UP) Christer Hassiebäck (UP) Caroline Henriksson (UP) Ann-Charlott Gustafsson (UP) Merja Henning (UP) Alf Gillberg (S) Ralph Steen (FP) Roger Johansson (FP) Monica Bang Lindberg (FP) Rolf Jonsson (FP) Magnus Jacobsson (KD) Marie Henriksen (KD) Christina Nilsson (KD) JonnyJansson(KD) Rolf Carlson (SD) Rose-Marie Arrtonsson (SD) Mattias Forseng (SD) Bo Arrtonsson (SD) Thommy Carlin (SD) Maria Vinter (SD) Beslut Kommunfullmäktige beslutar att återremittera ärendet med följande motivering: Innehållet i lokalprogrammet ska omarbetas så att det innehåller l O banor, fullgod kapacitet av läktare samt ytterligare bassängkapacitet som gör att konflikter mellan fritids- och föreningsbad undviks. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

167 Protokoll Kommunstyrelsen Dnr KS 2018/00485 Anpassning av lokalprogram för framtidens badhus i Uddevalla Sammanfattning Kommunfullmäktige behandlade ärendet Framtidens bad/simhall ett förslag till lokalprogram framtaget av kultur- och fritidsnämnden. Lokalprogrammet återremitterades till nämnden med uppdrag om anpassning till flerårsplanens ram om maximalt 400 mkr för investeringen. Kultur- och fritidsnämnden har nu tagit fram förslag till ett anpassat lokalprogram. Programmet beskrivs i kultur- och fritidsförvaltningens utredning och i det skissförslag som upprättats. Prioriteringarna har tagit sin utgångspunkt i nuvarande uppdrag för Walkesborgsbadet, dvs simundervisning, friskvård/motion och tränings- och tävlingsverksamhet för vattenverksamheters aktiviteter. I tillägg till förslaget i utredningen föreslår kultur- och fritidsnämnden att antalet banor i 50-metersbassängen utökas från åtta till tio. Sedan förslaget behandlades i kommunfullmäktige har kostnadsläget i byggsektorn stigit. Projektet har därför räknats upp med entreprenadindex innebärande en utökning med c: a 34 mkr till 434 mkr. Utökningen av antalet banor kräver en utökad byggnadsarea och beräknas öka investeringens omfattning med mkr och ge en ökad driftkostnad i uppvärmning m.m. om 1,5 mkr per år. Den totala investeringsutgiften för framtidens bad är upptagen till 400 mkr i flerårsplanen Den fördelar sig under flera år med tyngdpunkten under Därför föreslås att utökningen med 64 mkr, för indexuppräkning och fler bassängbanor, inarbetas och finansieras i flerårsplanen Den ökade investeringsutgiften ger en merkostnad för driften med 2 3 mkr och påverkar den totala driftkostnaden när badhuset tas i bruk. En ny driftkostnadskalkyl tas fram och redovisas till budgetdialogen 2019 i enlighet med riktlinjer för investeringar och tillämpningsanvisningar till dessa. Monica Bang Lindberg (L), Annelie Högberg (S), Magnus Jacobsson (KD), Christer Hasslebäck (UP), Sonny Persson (S) och Rolf Carlson (SD) yttrar sig i ärendet. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Kultur och fritidsnämndens protokoll Kultur och fritidsförvaltningens tjänsteskrivelse Kultur och fritidsförvaltningens utredningsrapport, , med bilagor: 1. Skissförslag PP arkitekter , vs 2 2. Skissförslag PP arkitekter vs 2 Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

168 Protokoll Kommunstyrelsen forts Ursprungligt förslag till lokalprogram KFN , vs 2 4. Kostnadsindikation simma-runt-kanal , vs 2 5. SKL måttbok februari 2016 simidrotter, vs 2 6. PreDevo rapport Uddevalla nya badhus , vs 2 Kommunfullmäktiges protokoll Yrkanden Christer Hasslebäck (UP): bifall till förslaget i handlingarna. Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta PP arkitekter AB skissförslag med en utökning till 10 banor i 50-metersbassängen, samt att investeringsramen för projektet ska vara 464 mkr. Protokollsanteckning Ledamöterna från (M)-gruppen, (KD)-gruppen. (L)-gruppen och (C)-gruppen i kommunstyrelsen noterar till protokollet att Alliansens (M, KD, L, C) ställer sig bakom den höjda ramen men vi anser att innehållet skall omarbetas så att det innehåller 10 banor, fullgod kapacitet av läktare samt ytterligare bassängkapacitet som gör att vi undviker konflikter mellan fritids- och föreningsbad. Utöver den nu reviderade budgeten tillkommer i praktiken kostnader för ett alternativt bad (ca miljoner kr) samt en utebliven intäkt i form av icke såld tomt för bostäder (drygt 55 miljoner kr). Handlingen borde innehålla någon form av kommentar avseende dessa ca 100 miljoner kr. Carin Ramneskär (M), Magnus Jacobsson (KD), Rolf Jonsson (L), Elving Andersson (C) Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

169 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 1(2) Dnr KS 2018/00485 Handläggare Utredare Markus Hurtig Telefon Anpassning av lokalprogram för framtidens badhus i Uddevalla Sammanfattning Kommunfullmäktige behandlade ärendet Framtidens bad/simhall ett förslag till lokalprogram framtaget av kultur- och fritidsnämnden. Lokalprogrammet återremitterades till nämnden med uppdrag om anpassning till flerårsplanens ram om maximalt 400 mkr för investeringen. Kultur- och fritidsnämnden har nu tagit fram förslag till ett anpassat lokalprogram. Programmet beskrivs i kultur- och fritidsförvaltningens utredning och i det skissförslag som upprättats. Prioriteringarna har tagit sin utgångspunkt i nuvarande uppdrag för Walkesborgsbadet, dvs simundervisning, friskvård/motion och tränings- och tävlingsverksamhet för vattenverksamheters aktiviteter. I tillägg till förslaget i utredningen föreslår kultur- och fritidsnämnden att antalet banor i 50-metersbassängen utökas från åtta till tio. Sedan förslaget behandlades i kommunfullmäktige har kostnadsläget i byggsektorn stigit. Projektet har därför räknats upp med entreprenadindex innebärande en utökning med c:a 34 mkr till 434 mkr. Utökningen av antalet banor kräver en utökad byggnadsarea och beräknas öka investeringens omfattning med mkr och ge en ökad driftkostnad i uppvärmning m.m. om 1,5 mkr per år. Den totala investeringsutgiften för framtidens bad är upptagen till 400 mkr i flerårsplanen Den fördelar sig under flera år med tyngdpunkten under Därför föreslås att utökningen med 64 mkr, för indexuppräkning och fler bassängbanor, inarbetas och finansieras i flerårsplanen Den ökade investeringsutgiften ger en merkostnad för driften med 2-3 mkr och påverkar den totala driftkostnaden när badhuset tas i bruk. En ny driftkostnadskalkyl tas fram och redovisas till budgetdialogen 2019 i enlighet med riktlinjer för investeringar och tillämpningsanvisningar till dessa. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Kultur- och fritidsnämndens protokoll

170 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 2(2) Dnr KS 2018/00485 Kultur- och fritidsförvaltningens tjänsteskrivelse Kultur och fritidsförvaltningens utredningsrapport, , med bilagor: 1. Skissförslag PP arkitekter , vs 2 2. Skissförslag PP arkitekter vs 2 3. Ursprungligt förslag till lokalprogram KFN , vs 2 4. Kostnadsindikation simma-runt-kanal , vs 2 5. SKL måttbok februari 2016 simidrotter, vs 2 6. PreDevo rapport Uddevalla nya badhus , vs 2 Kommunfullmäktiges protokoll Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta PP arkitekter AB skissförslag med en utökning till 10 banor i 50-metersbassängen, att investeringsramen för projektet ska vara 464 mkr. Peter Larsson Kommundirektör Markus Hurtig Utredare Expediera till Kultur- och fritidsnämnden

171 Protokollsutdrag Kultur och fritidsnämnden Dnr KFN 2015/00055 Lokalprogram framtidens bad Sammanfattning Enligt beslut från kommunfullmäktige angående byggnation av nytt badhus, , skulle kultur och fritidsnämnden ansvara för att ta fram ett lokalprogram för att definiera badets innehåll och funktion. Kultur och fritidsnämnden uppdrog åt kultur och fritidsförvaltningen att ta fram ett lokalprogram för framtidens bad i Uddevalla. Lokalprogrammet arbetades fram i en bred medborgardialog där både de som idag använder kommunens bad och potentiella nya besökare fick möjlighet att föra fram sina önskemål på innehåll och funktion. Kultur och fritidsnämnden antog det framtagna lokalprogrammet i sin helhet och beslutade att framtidens bad i Uddevalla kommun ska präglas av stadens identitet och rummets känsla. Kultur och fritidsnämnden beslutade även att badanläggningen ska ha en hög grad av energieffektivitet. I flerårsplan , KF , beslutade kommunfullmäktige om investeringens maxbelopp vilket sattes till 400 mkr. Kultur och fritidsförvaltningen anpassade lokalprogrammet för att rymmas inom beslutad budgetram under hösten Uppdraget genomfördes tillsammans med PP Arkitekter AB. Utgångspunkten för anpassning av lokalprogrammet var att behålla alla funktioner som det antagna lokalprogrammet beskriver och att göra de olika bassängerna mer flexibla för att uppnå detta. Kultur och fritidsnämnden beslutade att PP arkitekters skissförslag för framtidens bad skulle användas som utgångspunkt för processen framöver, Förslaget var vid beslutet grovt kostnadsberäknat och skulle enligt indikationer rymmas inom angiven budgetram. Vid efterföljande mer precis kostnadsberäkning konstateras dock att anpassat lokalprogram fortsatt blev för omfattande för att rymmas inom budgeterad ram. Kommunfullmäktige beslutar att PP arkitekters skissförslag ska användas som utgångspunkt för byggnation av Framtidens bad samt att laget ska rymmas inom investeringsramen 400 mkr och att anpassningar därför ska göras enligt de möjligheter som framgår av utredningen. Utredningen som beslutet hänvisade till är Anpassning av lokalprogram för framtidens bad till flerårsplanens ram om maximalt 400 mkr för investeringen, , Kultur och fritidsförvaltningen. För att skapa förutsättningar att vid denna anpassning av lokalprogrammet nå hela vägen till balans mellan kostnadskalkyl och budgetram genomfördes först en mer detaljerad kostnadsberäkning av beskrivet lokalprogram. Denna kostnadsberäkning genomfördes av White arkitekter AB. Kostnadsberäkningen indikerade att de tidigare beskrivna möjliga anpassningarna inte skulle vara tillräckliga för att nå balans varför förvaltningen fick titta på ytterligare anpassningar/justeringar av lokalprogrammet. Förvaltningen har tillsammans med samhällsbyggnadsförvaltningen valt att utföra även denna anpassning av lokalprogrammet tillsammans med PP Arkitekter AB. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

172 Protokollsutdrag Kultur och fritidsnämnden Kultur och fritidsförvaltningen rekommenderar i sin utredning att nämnden fattar beslut om de anpassningar som framgår i förvaltningens utredning, och som framgår i PP Arkitekters skissförslag I utredningen beskrivs de konsekvenser dessa anpassningar får på det ursprungliga lokalprogrammet och nämnden beslut avseende detta, Förvaltningens prioriteringar tar sin utgångspunkt i målsättningen med nuvarande verksamhet i Walkesborgsbadet vilka är - att bidra till simkunnighet och utökad vattenvana/säkerhethos besökare, genom att skapa förutsättningar att bedriva simundervisning - att bidra till friskvård och motion för allmänheten - att skapa förutsättningar för tränings- och tävlingsverksamhet för simidrotten samt för andra vattenverksamheters aktiviteter Förvaltningen utgår i sitt förslag från att framtidens bad ska uppfylla dessa målsättningar. Beslutsunderlag Kultur och fritidsförvaltningens tjänsteskrivelse , KFN 2015/00055 Kultur och fritidsförvaltningens utredningsrapport, , KFN 2015/00055 inklusive bilagor 1-6 Protokollsutdrag KF Protokollsutdrag KFN Protokollsutdrag KF Protokollsutdrag SBN Protokollsutdrag KF Protokollsutdrag KFN Protokollsutdrag KF Tjänsteskrivelse KLK , KS 2014/00223 Beslut Förvaltningens förslag till beslut Kultur och fritidsnämnden godkänner förvaltningens utredningsrapport ( inklusive bilagor 1 6) samt föreslår för kommunfullmäktige att PP Arkitekter AB:s skissförslag används som lokalprogram vid byggnation av Framtidens bad i Uddevalla. Förslag till beslut på mötet Kultur och fritidsnämndens ordförande föreslår att ersätta förvaltningens förslag till beslut med följande: Kultur och fritidsnämnden godkänner utredningen inklusive bilagor 1-6, samt föreslår Kommunfullmäktige att anta PP arkitekter AB skissförslag med en utökning till 10 banor i 50-metersbassängen. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

173 Protokollsutdrag Kultur och fritidsnämnden Kultur och fritidsnämnden föreslår Kommunfullmäktige att tillskjuta erforderliga investeringsmedel för att täcka utökningen av antalet banor i 50-metersbassängen. Caroline Henriksson (UP) ställer sig bakom ordförandes förslag till beslut. Monica Bang Lindberg (L), Niklas Moe (M), Anibal Rojas (KD) och Karin Johansson (KD) i den samlade Alliansen vill behålla möjligheten till det prestationslösa deltagandet samtidigt som vi vill utöka 50 metersbassängen till 10 banor. Beslutsgång Ordförande ställer de två förslagen till beslut mot varandra och finner att nämnden beslutar enligt ordförandes förslag. Beslut Kultur och fritidsnämnden godkänner utredningen inklusive bilagor 1-6, samt föreslår Kommunfullmäktige att anta PP arkitekter AB skissförslag med en utökning till 10 banor i 50-metersbassängen. Kultur och fritidsnämnden föreslår Kommunfullmäktige att tillskjuta erforderliga investeringsmedel för att täcka utökningen av antalet banor i 50-metersbassängen. Reservation Monica Bang Lindberg (L), Niklas Moe (M), Anibal Rojas (KD) och Karin Johansson (KD) reserverar sig mot beslutet till förmån för sitt eget förslag. Vid protokollet Josefin Florell Justerat Annelie Högberg, Monica Bang Lindberg Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Josefin Florell Expedierat Kommunfullmäktige Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

174 Tjänsteskrivelse Kultur och fritid 1(3) Dnr KFN 2015/00055 Handläggare Avdelningschef Anna Reinhardt Telefon Förslag till beslut om anpassning av lokalprogram för framtidens bad i Uddevalla vs 2 Sammanfattning Enligt beslut från kommunfullmäktige angående byggnation av nytt badhus, , skulle kultur och fritidsnämnden ansvara för att ta fram ett lokalprogram för att definiera badets innehåll och funktion. Kultur och fritidsnämnden uppdrog åt kultur och fritidsförvaltningen att ta fram ett lokalprogram för framtidens bad i Uddevalla. Lokalprogrammet arbetades fram i en bred medborgardialog där både de som idag använder kommunens bad och potentiella nya besökare fick möjlighet att föra fram sina önskemål på innehåll och funktion. Kultur och fritidsnämnden antog det framtagna lokalprogrammet i sin helhet och beslutade att framtidens bad i Uddevalla kommun ska präglas av stadens identitet och rummets känsla. Kultur och fritidsnämnden beslutade även att badanläggningen ska ha en hög grad av energieffektivitet. I flerårsplan , KF , beslutade kommunfullmäktige om investeringens maxbelopp vilket sattes till 400 mkr. Kultur och fritidsförvaltningen anpassade lokalprogrammet för att rymmas inom beslutad budgetram under hösten Uppdraget genomfördes tillsammans med PP Arkitekter AB. Utgångspunkten för anpassning av lokalprogrammet var att behålla alla funktioner som det antagna lokalprogrammet beskriver och att göra de olika bassängerna mer flexibla för att uppnå detta. Kultur och fritidsnämnden beslutade att PP arkitekters skissförslag för framtidens bad skulle användas som utgångspunkt för processen framöver, Förslaget var vid beslutet grovt kostnadsberäknat och skulle enligt indikationer rymmas inom angiven budgetram. Vid efterföljande mer precis kostnadsberäkning konstateras dock att anpassat lokalprogram fortsatt blev för omfattande för att rymmas inom budgeterad ram. Kommunfullmäktige beslutar att PP arkitekters skissförslag ska användas som utgångspunkt för byggnation av Framtidens bad samt att förslaget ska rymmas inom investeringsramen 400 mkr och att anpassningar därför ska göras enligt de möjligheter som framgår av utredningen. Utredningen som beslutet hänvisade till är Anpassning av lokalprogram för framtidens bad till flerårsplanens ram om maximalt 400 mkr för investeringen, , Kultur och fritidsförvaltningen. För att skapa förutsättningar att vid denna anpassning av lokalprogrammet nå hela vägen till balans mellan kostnadskalkyl och budgetram genomfördes först en mer detaljerad kostnadsberäkning av beskrivet lokalprogram. Denna kostnadsberäkning genomfördes av White arkitekter AB. Kostandsberäkningen indikerade att de tidigare

175 Tjänsteskrivelse Kultur och fritid 2(3) Dnr KFN 2015/00055 beskrivna möjliga anpassningarna inte skulle vara tillräckliga för att nå balans varför förvaltningen fick titta på ytterliggare anpassningar/justeringar av lokalprogrammet. Förvaltningen har tillsammans med samhällsbyggnadsförvaltningen valt att utföra även denna anpassning av lokalprogrammet tillsammans med PP Arkitekter AB. Kultur och fritidsförvaltningen rekommenderar i sin utredning att nämnden fattar beslut om de anpassningar som framgår i förvaltningens utredning, och som framgår i PP Arkitekters skissförslag I utredningen beskrivs de konsekvenser dessa anpassningar får på det ursprungliga lokalprogrammet och nämnden beslut avseende detta, Förvaltningens prioriteringar tar sin utgångspunkt i målsättningen med nuvarande verksamhet i Walkesborgsbadet vilka är - att bidra till simkunnighet och utökad vattenvana/säkerhethos besökare, genom att skapa förutsättningar att bedriva simundervisning - att bidra till friskvård och motion för allmänheten - att skapa förutsättningar för tränings- och tävlingsverksamhet för simidrotten samt för andra vattenverksamheters aktiviteter Förvaltningen utgår i sitt förslag från att framtidens bad ska uppfylla dessa målsättningar. Beslutsunderlag Kultur och fritidsförvaltningens tjänsteskrivelse , KFN 2015/00055 Kultur och fritidsförvaltningens utredningsrapport, , KFN 2015/00055 inklusive bilagor 1-6 Protokollsutdrag KF Protokollsutdrag KFN Protokollsutdrag KF Protokollsutdrag SBN Protokollsutdrag KF Protokollsutdrag KFN Protokollsutdrag KF Tjänsteskrivelse KLK , KS 2014/00223

176 Tjänsteskrivelse Kultur och fritid 3(3) Dnr KFN 2015/00055 Förslag till beslut Kultur och fritidsnämnden godkänner förvaltningens utredningsrapport ( inklusive bilagor 1 6) samt föreslår för kommunfullmäktige att PP Arkitekter AB:s skissförslag används som lokalprogram vid byggnation av Framtidens bad i Uddevalla. Katarina Hansson Kultur och fritidschef Anna Reinhardt Avdelningschef Expediera till Kommunfullmäktige

177 UDDEVALLA KOM MUN Anpassning av lokalprogram för Framtidens bad vs 2 K u l t u r o c h fri t i d sfö rv a l t n i n g e n Anna Reinhardt

178 Inledning Nuvarande uppdrag Kommunfullmäktige fattade följande beslut : Kommunfullmäktige beslutade att PP arkitekters skissforslag ska användas som utgångspunkt for byggnation av "Framtidens bad", att forslaget ska rymmas inom investeringsramen 400 mkr och att anpassningar därfår ska göras enligt de möjligheter som framgår av utredningen, att Walkesborgsbadet och gamla idrottshallen ska rivas innan byggnation av "Framtidens bad" påbörjas, att uppdra åt kultur och fritidsnämnden att skyndsamt slutfåra utredningen om åtgärder får att lösa behoven av tillgång till bad under tiden från att Walkesborgsbadet tas ur drift till att Framtidens bad är i bruk, att uppdra åt kultur och fritidsnämnden att påbörja arbetet med Framtidens bad och därmed godkänna igångsättning av projektet, samt, att fårklara återremissens uppdrag om anpassning av lokalprogrammet får framtidens bad till flerårsplanens ram om maximalt 400 mkr for investeringen avslutat Denna utredning tar fasta på följande punkter ur beslutet: att PP arkitekters skissforslag ska användas som utgångspunkt får byggnation av "Framtidens bad", samt att forslaget ska rymmas inom investeringsramen 400 mkr och att anpassningar därfår ska göras enligt de möjligheter som framgår av utredningen. Kommunikation under arbetets gång Information kring pågående process har getts till presidiet i kultur och fritidsnämnden samt hela kultur och fritidsnämndens och samhällsbyggnadsnämnden under deras nämndsammanträden. Utöver detta har även majoritetens kommunstyrelsegrupp samt opositionens gruppledare tagit del av information och skissfcirslag. Kommundirektörens ledningsgrupp är styrgrupp för arbetet med framtidens bad. Arbetsgrupp utgörs av medarbetare på kultur och fritidsförvaltningen och samhällsbyggnadsfcirvaltningen. På styrgruppsmöten informeras om arbetet inom projektet och vägledande beslut tas. Förvaltningen har under pågående process haft dialogmöten med Uddevalla Sim. Föreningen har under processen fått ta del av och lämna synpunkter på underlag i form av skissmaterial m.m. Bakgrund Enligt beslut från kommunfullmäktige angående byggnation av nytt badhus, , skulle kultur och fritidsnämnden ansvara får att ta fram ett lokalprogram får att definiera

179 badets innehåll och funktion. Den ekonomiska ramen for projektet var en översiktlig kostnadsindikation på 400 miljoner kronor+/- 20 %. I projektet skulle medborgardialoger genomforas. Samhällsbyggnadsnämnden (dåvarande tekniska nämnden) gavs i uppdrag att ansvara for projektet i sin helhet. Kultur och fritidsnämndens arbete med lokalprogram framtidens bad Kultur och fritidsnämnden antog kultur och fritidsforvattningens forslag till lokalprogram. Lokalprogrammet arbetades fram i en bred medborgardialog där både nuvarande och potentiella nya besökare fick möjlighet att fora fram sina önskemål på, och behov av, innehåll och funktion. Dessa utgjorde grunden for framtagandet av lokalprogrammet Målet med Framtidens bad var att åstadkomma en inkluderande badhusmiljö for alla. Inriktningar Kultur och fritidsnämnden antog fem kategorier av inriktningar; l, rehabilitering och rekreation, 2, Upplevelsebad Barn, 3, Upplevelsebad Vuxna, 4, Upplevelsebad Ungdom samt 5, Motion/utbildning/träning/tävling. Kultur och fritidsnämnden beslutade att framtidens bad i Uddevalla kommun ska präglas av stadens identitet och rummets känsla, är kreativt, flexibelt och levande. Dessa principer ska åstadkommas med hjälp av två separata enheter; enhet l och enhet 2. Syftet med de två enheterna var att undvika friktion mellan olika brukargruppers intressen. Kultur och fritidsnämnden gav forvattningschef i uppdrag att bära lokalprogrammets vision vidare i arbetet med gestaltningen av framtidens bad i Uddevalla och därmed säkerställa nämndens fortsatta inflytande över anläggningens utformning och innehåll. Kultur och fritidsnämnden beslutade även att badanläggningen ska ha en hög grad av energieffektivitet Besöksprognos Vid lokalprogramframtagandets inledningsskede, användes besöksprognos från PP Arkitekter AB. Efter beslut i styrgruppen har arbetsgruppen uppdaterat besöksprognosen for Framtidens bad. 1 I uppdatering ingick att validera samt komplettera befolkningsprognosen och på så vis säkerställa beräknade besökssiffror. För att bedöma framtida behov har analys av befolkningsutvecklingen gjorts. slutsatserna baseras på modellering av befolkningsdata från statistiska Centralbyrån och Uddevalla kommun samt kommunens framtida stadsplaner. I den nya badanläggningen beräknas antalet besökare öka i jämforelse med det antal som besöker nuvarande Walkesborgsbadet, detta tack vare bättre faciliteter, mer aktiviteter och en allmänt fräschare anläggning. Huruvida prognoserna i slutändan kommer att reflektera 1 Uddevallas nya badhus, PreDevo , bilaga 6

180 verkligheten beror till stor del på hur framgångsrik den framtida verksamheten är på att attrahera besökare samt hur väl utbudet i badet speglar det som befolkningen efterfrågar. En traditionell simhall har normalt mellan 1,5-3 besök per kommuninvånare (Walkesborgsbadet 2,2 besök!kommuninvånare, 20 17) under ett år medan ett mer modernt bad med ett bredare utbud normalt har mellan 3-5 besök per kommuninvånare, eventuella gymbesök exkluderade. Det finns avvikelser från dessa siffror men de har en hög grad av träffsäkerhet, enligt PreDevos rapport. Med en befolkning 2018 på ca i kommunen och ett nyckeltal på ca 5 besök per kommuninvånare, indikerar det ca besök per år. Enligt plan förväntas att badhuset står klart år Under öppningsåret kan badhuset förväntas ha ca badbesök baserat på den årliga förväntade befolkningsökningen på ca l,5% per år. Mer relevant blir det att titta 15 år framåt, år 203 7, när kommunen beräknas vara ca kommuninvånare vilket ger en beräkningsgrund på ca badbesök per år och kommuninvånare baserat på liknande ökning på ca 1,5% per år. Kommunfullmäktiges beslut om definierad ekonomisk ram I flerårsplan , KF , angavs investeringens maxbelopp til1400 miljoner. Beslut om placering fattades av kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutade dels att placera Framtidens bad på Windingsborg och att ge samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att upprätta detaljplan, dels att återremittera lokalprogrammet till kultur och fritidsnämnden för att anpassa det till flerårsplanens ram på max 400 miljoner kronor. Kultur och fritidsnämndens anpassning av lokalprogram, version l. Kultur och fritidsförvaltningen genomförde det givna uppdraget tillsammans med badhusarkitekter för att säkerställa hög kvalitet och väl reflekterade ställningstagande i lämnade beslutsunderlag. Utgångspunkten för anpassning av lokalprogrammet var att, med hänvisning till nämndens tidigare beslut om badhusets innehåll och funktion, behålla alla funktioner som det antagna lokalprogrammet beskriver och att göra de olika bassängerna mer flexibla för att uppnå detta. Avsikten med att göra bassängerna mer flexibla var att minska på badets totala yta - detta är direkt kopplat till investeringens storlek. Kultur och fritidsnämndens beslut Kultur och fritidsnämnden beslutade att PP arkitekters skissförslag rör framtidens bad skulle användas som utgångspunkt för processen framöver, Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslut att PP arkitekters skissförslag ska användas som utgångspunkt för byggnation av "Framtidens bad", att förslaget ska rymmas inom investeringsramen 400 mkr samt att anpassningar därför ska göras enligt de möjligheter som framgår av utredningen. Utredningen som beslutet hänvisade till är Anpassning av

181 lokalprogram for framtidens bad till flerårsplanens ram om maximalt 400 mkr for investeringen, , Kultur och fritidsf6rvaltningen. Kostnadsberäkning Arkitektfirmornas kostnadsberäkningar stämde inte överens. Den mer precisa kostnadsberäkningen från White arkitekter, resulterade i att ytterligare anpassningar, utöver de tidigare foreslagna, behövde genomforas for att nå balans mellan lokalprogram och beslutad investeringsnivå. A v det skälet har kultur och fritidsf6rvaltningen, tillsammans med PP arkitekter och Samhällsbyggnadsforvaltningen, ännu en gång anpassat lokalprogrammet Kultur och fritidsnämndens anpassning av lokalprogram, version 2. Kultur och fritidsforvaltningen har i arbetet med anpassning av lokalprogrammet åter tagit hänsyn till nämndens beslut, , om att bära lokalprogrammets vision vidare och på så sätt säkerställa nämndens inflytande i anläggningens utformning. Utgångspunkten for anpassning av lokalprogrammet har varit att behålla funktioner som det antagna lokalprogrammet beskriver och att göra de olika bassängerna mer flexibla for att uppnå detta. Avsikten med att göra bassängerna mer flexibla har varit att minska på badets totala yta - detta är direkt kopplat till investeringens storlek. Resultat, förändringar i innehåll och funktion l. Förändringar bassängplan För att få en överblick av de forändringar som foreslås hänvisas till bilaga Grunduppdrag, anpassningar för att nå ekonomisk ram Bassäng, Syfte med Förändring Förändring Konsekvens ursprungligt bassäng anpassning l anpassning 2 lokalprogram ---- so - x 25- Motionssim, Minskad bassäng Tidigare förslag Utökad funktion som meters bassäng, träning, tävling, till 50x 20,5 m, kvarstå inkluderar lek, delbar undervisning inkluderar två upplevelse, motion, (djup 1,2-2,0 m). * höj- och träning, utbildning och sänkbara vägar tävling. och botten i en del samt djupdel Fler med hopp intresseinriktningar ska rymmas i samma 5 m längs ena bassängyta, den långsidan, med friktion som tidigare alternativt djup beskrivits kvarstår. tas bort Undervisnings- Undervisning, Slås ihop med Tidigare fl>rslag Fler bassäng 16, 7x8m, möjligbet till Habiliteringsbas kvarstå intresseinriktningar tar böj- och sänkbar avskildhet, fl>r säng. dela på samma botten, djup O- 2,0 iosimning och vattenyta. m avbadning vid tävlingar,

182 Cirkel-lelipsformad hälsomotion Inkluderas Tas bort, Prestationslös motionsbassäng hälsomotion får (Simma-runt-kanal) inkluderas i 50- metersbassäng Multibassäng minst för lek och Inkluderas Tas bort Lek och funktion får 12,5x6 m, höj och gruppaktiviteter inkluderas i 50- sänkbar botten, djup + 0,2-2,0 m, m. m. metersbassäng Habiliteringsbassån möjlighet till Tas bort, Tidigare forslag Ha bi literingsaktiviteter g minst 12,5x6 m,. avskildhet, funktion förs in i kvarstå får genomföras i reglerbar Undervisningsba undervisningsbassäng vattentemperatur, ssäng. höj- och sänkbar botten, djup 0-2,0 m, för rehab träning, gruppaktiviteter, simskola, babysim och särskilda behov Djup bassäng (4 m) för hopp och Tas bort. Tidigare förslag ' Fler andra Funktion kvarstå intresseinriktningar attraktioner inkluderas i ska rymmas i samma baserade på barn djupdel i 50- bassängyta, den och ungdomars metersbassäng friktion som tidigare 1 önskemål av beskrivits kvarstår. upplevelse Barnbassäng. vattenlek, icke- inkluderas inkluderas Sluttande botten, simkunniga. djup 0-0,8 m, för Relaxavdelning med för avkoppling Rekreativ Rekreativ Inkluderas i övrig t.. ex. salt bad, kallt och återhämtning avdelning avdelning på badmiljö, vilket ' bad, bastu, lugn avskild på plan plan J påverkar möjligheten avdelning, 3, enligt till avskildhet och bubbelpool, solrum, avskilda behovsanalys avslappning. vattenenheter * l utformningen avsätts en dellängs ena långsidan, 50 x 5 meter. Denna del används till att skapa trygghet i övergången mellan undervisningsbassäng och djup bassäng ochfeller som rehabilitering/motion för promenad i vatten (djup 1,2 m). 1.2 Uppdrag om byte av rekreativt bad mot simma-runt-kanal Förvaltningen har, på uppdrag av kultur och fritidsnämndens presidium, genomfört en studie på hur det påverkar att behålla simma-runt-kanalen och multibassängen istället för det rekreativa badet. PP Arkitekter AB levererade skisser beskrivande detta Att göra denna anpassning innebär att BT A ytan blir l O 195 kvm i relation till förslaget med det rekreativa badet som påvisar en BT A yta på 8898 kvm. Kostnad/kvm kan utifrån erfarenhet från byggnation av andra bad sättas till ca kr/kvm i bassängutrymmen. 2 Se bilaga 4, PP arkitekter kostnadsindikation Simma-runt-kanal l5

183 Förvaltningen kan konstatera att simma-runt-kanalen och multibassängen inte kan behållas i lokalprogrammet om forslaget ska rymmas inom beslutad budgetram. 2. Övriga förändringar 2.1 Förändringar i markplan Bottenplan var efter anpassning l 4755 kvm. 3 Förslaget var att placera byggnaden ovan mark vilket innebar att teknikplan låg i marknivå. Utöver teknik fanns även träningslokal samt en del disponibel yta i markplan - den disponibla ytan hade möjliggjorts genom att fläktrummet placerats i plan 3. Detta alternativ togs fram for att skapa en attraktiv och livfull fasad ut mot Göteborgsväg en. I nuvarande anpassning har: Fläktrum flyttats till markplan Personalutrymmen, kansliutrymmen och konferensrum flyttat till markplan Friskvårdsutrymmet minskat från 630 till 349 kvm Swimshop tagits bort Vattenrutschbanans landning sänkts ett halvt våningsplan Skälen till forändringarna har varit att minska badets totala BT A yta. För verksamheten innebär forändringen av friskvårdsutrymmet mindre yta att disponera for brukarna. För det prioriterade området Ett levande centrum, medfor forändringarna risk for en forsärorad fasadmiljö i gatuplan ut mot Göteborgsvägen. 2.2 förändringar i sektioner Huskroppen minskar i höjd ut mot Göteborgsvägen på grund av att det rekreativa badet inkluderas i bassängplan och fläktrum, personal- och kansliutrymmen samt konferensrum flyttas till markplan. 2.3 Förändring av BTA yta BT A ytan är efter toreslagna anpassningar kvm, mot tidigare O kvm. Det innebär en minskning med 21 %. 3 Se bilaga l, PP arkitekter skissförslag

184 Kostnadsbedömning En kostnadsbedömning på förslag till anpassning 2 är gjord tillsammans med White arkitekter. Kostnadsbedömningen för förslaget ryms inom angiven budgetram efter att densamma räknats upp med entreprenadindex. Uppdelning kostnadsbedömningen for hela projektet kr i prisnivå Mars 2018 enligt foljande: Omläggning V A-ledningar Västvatten Rivning bef fastighet Sanering miljöfarligt avfall Byggherrekostnader inkl projektering konstnärlig utsmyckning räntekostnader nun Byggnadsarbete Markarbete Rörarbete Vattenrening bassänger Ventilationsarbete inkl styr El, tele-data Solel Hissarbete Storkök Oförutsett Summa: : : : : : : : : : : : : : :- exkl mervärdesskatt Indexreglering av investeringsramen tog upp med styrgruppen (kommundirektörens ledningsgrupp) på styrgruppsmöte Ekonomiavdelningen fick då i uppdrag att fastslå index. På styrgruppsmötet lämnas information om uppräkning med entreprenadindex från investeringsbeslutet togsjuni 2014, dvs basmånadjuni Uppräkning av investeringsramen med entreprenadindex innebär en kostnadsuppräkning med ca 34 mkr, dvs att den totala investeringsramen ökar till434 mkr. Effekter för olika besöksgrupper Utifrån den genomförda medborgardialogen samt fokusgrupperna så ser förvaltningen följande konsekvenser för verksamheten: l. Ökad risk för friktion mellan olika besöks grupper: Det omarbetade förslaget har stor påverkan på enhetsindelning som det ursprungliga lokalprogrammet beskrev, enhet l för motion/utbildning/träning/tävling samt enhet 2 för rekreation/lek/upplevelse. En av de största utmaningar som sågs, koppat till målet att skapa en inkluderande badhusmiljö för alla, var att åstadkomma en anläggning där det prestationslösa deltagandet fick utrymme utan att konkurrera med det traditionella föreningslivet och de vana motionärerna. På så vis skulle fler; både nya besökare och befintliga användargrupper erbjudas plats men onödig friktion mellan konkurrerande intressen undvikas. 2. Behov av stängning vid tävlingsarrangemang: En möjlighet med två enheter var att vid arrangemang kopplat till en enhet skapa tillgång till bad för andra grupper i andra

185 enheter. Denna möjligheten finns inte eller begränsas starkt i och med denna anpassning. 3. Tillgång till bassängyta: for att allas tillgång till bassängutrymme ska tillgodoses kommer det även fortsättningsvis finnas behov av att fordela tider och tillgång till vattenyta och banor i forhållande till badets syfte att bedriva simundervisning, öka simkunnighet samt skapa forutsättningar for friskvård och motion for allmänheten, och för tränings och tävlingsverksamhet for simidrotten, samt för andra vattenverksarnheters aktiviteter. Konsekvenserna av anpassningen av det ursprungliga lokalprogrammet, for att nå beslutad budgetram, har framforallt påverkat de önskemål som lämnats från de grupper som önskar tillgång utifrån rekreation, lek och upplevelse - dvs enhet 2:s ingående delar. Funktionerna i dessa bassänger får istället inkluderas i 50 x 20,5 m bassäng. Effekter för föreningsliv Simidrotten i badhuset N uvarande forslag på anpassning forändrar inte utforande på de bassänger som simidrottens verksamhet har behov av. Förslaget är fortsatt en bassäng med 50x20,5 m. Dock påverkas simidrotten av bassängernas utökade funktioner och av att fler ska ges tillträde till bassängytorna även framledes. Under pågående process har förvaltningen tagit del av politiska frågeställningar kring tidigare anpassning som medförde en minskning av antalet banor i 50-metersbassängen till 8 banor istället for l O banor. I det ursprungliga forslaget var de två extra banorna i ett alternativt djup -detta för att möjliggöra en övergång mellan undervisningsbassäng och djup bassäng for målgruppen icke simkunniga, men även för att möjliggöra skonsam träning i form av t.ex. promenader i vatten. Denna modell av bassäng finns t.ex. i Borås Arena och är där, enligt verksamheten, mycket uppskattad. Möjligheten till funktionen som tidigare fanns i den fasta "hyllan" i dåvarande forslag inkjuderas nu i och med en höj och sänkbar botten i mitten av 50 m bassängen. En utökning av 50 m bassängen till l O banor ryms inte inom avsatt budget varfor förvaltningen inte föreslår detta i nuvarande anpassning. Utifrån SKL:s måttbok 4 ser krav på antal banor och mått ut enligt följande för tävlingar på olika nivåer i simning: 4 SKL måttuppgifter för fritidsanläggningar, Simsporter 2016 bilaga 5

186 SKL måttuppgifter för fritidsanläggningar, Simsporter 2016 l..l!mplll!a mått An t l Vattendjup. ~- Bon,. TakhOld rnomb~. se tor~yda b nor rntn brfdd m1n bl ~ ' d EM.VM.OS JO l,o <3.0 rek).is.() so.o () internauooey t3 Ungar.lnomhus 8 1.8" 11l.5 ls0/!,0.0.. ~ l.ll l.o JO 60 llllernauooeu ta.ung;,r.utomhus 8 1,8'.11)5 so. u.o l, O 2,0 lo 6,0 SM. lå~ odl ~ort bam' 8 1.8' :u s 5U.0./2S.,t) lnorrllus och uroml1us JO 6.0 ' " Nillonelto tavllng;a. tnonttus och uiomhu< B' 1.8' ,0 20 ),0 5.0 Att utöka50-metersbassängen till lo banor innebär att Uddevalla kommun får en bassäng som motsvarar EM, VM, OS-standard, medan 8 banor tillåter tävling upp till SM. Kopplat till tävlingsnivåer finns även från Svenska Simförbundet krav på läktarplatser, följande tabell visar nu gällande krav i relation till tävlingsnivå samt beräknat antal aktiva. Svenska Simförbundets krav på läktarkapacitet Tllvltn& Antal Publik Aktiva/trinare Antal Antal banor SM/JSM (50 m) SM (25m) JSM {25 m) Surn-Sim (50 m) Surn-Sim (25m) _ rand Prix (SOm) Läktaren i det lokalprogram som föreslås i denna anpassning har en kapacitet på max permanenta platser samt 150 mobila platser - vilket möjliggör yta som kan användas för landträning av ex Uddevalla SIM. Att utöka bassängen till 1 O banor men behålla läktarkapacitet på 300 medför en stor begränsning avseende möjliga arrangemang utifrån Svenska Simförbundets anläggningskrav. Undervattensrugby Under framtagandet av det ursprungliga lokalprogrammet bjöds representanter för undervattensrugby in till fokusgruppsmöten. Inga representanter hade möjlighet att medverka och UV -rugbyn bokade vid tillfället ej heller tider i nuvarande bad. Under nuvarande anpassning har, genom politiska representanter, framförts behov att anpassa bassäng för UVrugby- föreningen har även börjat boka tider i nuvarande bad. UV rugby spelas i bassäng med djup mellan 3,5-5 m på en spelplan som är bredd8-12m och längd m, dessa mått bör tas hänsyn till vid utformning av djupdelen i 50 m bassängen. De behov som UV -rugby har gällande anläggningen, är därmed tillgodosedda. Kultur och fritidsförvaltningens förslog och rekommendationer Kultur och fritidsnämndens uppdrag är att skapa goda förutsättningar för invånarna att uppleva, skapa, påverka och delta i ett rikt kultur-och fritidsliv i Uddevalla. Kultur och

187 fritidsnämnden ska enligt sitt reglemente särskilt värna om att barn och ungas forutsättningar for detta stärks. Kultur och fritidsnämndens verksamhet syftar till att: -stärka demokrati och yttrandefrihet - stärka folkhälsan - stärka social gemenskap - stärka den kulturella infrastrukturen i samhällsutvecklingen Kultur och fritid ska aktivt arbeta for att stärka tillgängligheten och attraktiviteten i all verksamhet som sker. I kultur och fritidsnämnden verksamhetsplan fastslogs, , målsättningen med nuvarande Walkesborgsbadet till f6ljande -Att bidra till simkunnighet och utökad vattenvana/säkerhethos besökare, genom att skapa forutsättningar att bedriva simundervisning - Att bidra till friskvård och motion for allmänheten -Att skapa forutsättningar for tränings- och tävlingsverksamhet for simidrotten samt for andra vartenverksamheters aktiviteter Förvaltningen utgår i sitt forslag till anpassning från att även framtidens bad ska uppfylla dessa målsättningar. Förvaltningens föreslår kultur och fritidsnämnden att anta PP Arkitekters AB:s nya skissforslag, , som utgångspunkt for lokalprogram for framtidens bad i Uddevalla. Anpassningen ryms, enligt White arkitekter AB beräkningar, inom den beslutade investeringsramen. Enligt utredningen finns inte utrymme i investeringsramen att behålla simma-runt-kanalen samt multibassängen, dessa bassängers funktioner f'ar inkluderas i 50 m bassängen. Anpassningen innehåller de funktioner som det rekreativa badet erbjuder besökarna, dessa är relaterat till de tydliga behov som verksamma handikapporganisationer inom kommunen framfort Med bakgrund av detta föreslår forvattningen att behålla det rekreativa badet. Det rekreativa badet kommer dock, for att möta kraven på investeringens ekonomiska ram, att placeras i förbindelse med de andra bassängytorna och den önskade möjligheten till avskildhet och lugn kan därav begränsa. Utifrån 50 m bassängens utformning så ser forvattningen snarare ett behov av att utöka antalet publikplatser än att utöka bassängytan från 8 till l O banor, dvs 50x25 m. En utökning av publikplatser motsvarar bättre de krav som ställs från Svenska Simförbundet i relation till om anläggningen ska fungera for tävlingsarrangemang utöver träning for simidrotten. En utökning av bassängytan till 50x25 m ryms inte inom budgeterad ram. Förvaltningen föreslår vidare att djupdelen i 50 m bassängen anpassas till undervattensrugbyns mått for att även i framtiden möjliggöra träning och tävling for denna idrott. Enheterna, enhet l och enhet 2, bör fortsatt, så långt möjligt, präglas av de inriktningar som föreslogs i det ursprungliga lokalprogrammet och stadens identitet bör vara bärande i denna utformning.

188 Rekommendationer Med ovanstående som bakgrund rekommenderar förvaltningen nämnden att förordar att PP arkitekters skissförslag, , bilaga 2, för framtidens bad ska användas som utgångspunkt för processen framöver. Förvaltningen anser att kostnaderna för flytt av VA ledningar, som nu passerar fastigheten, inte ska belasta projektet. V A ledningarna har legat i marken under många år och bör vara avskrivna, reinvesteringskostnaden för denna flytt bör läggas på det kommunala V A-bolaget Västvatten. Anledningen till detta är att så långt det är möjligt skapa en tydlighet i olika verksamheters kostnader och kommunens satsningar inom desamma

189 UDDEVALLA FRAMTIDENs BAD FÖRSLAGSSKISS EXTERIÖR VY ~ pp arkitekter

190 BÄVEÅN o i l l l l "* O 1o 10 sq.rg,. UDDEVALLA t-kamtidens BAD FÖRSLAGSSKI SS SITUATIONSPLAN SKALA 1:1 000 ( A3) pp arkitekter

191 HUVUDENTRE A 1_ VATTEN RENING A )'- r-- B 1_ UTJ TANKA r-- l FLÄKTRUM/ ~EKNIK B )'- VATTENRENING SKALA 1:400 (A3) IIIII I l o ENT!I~ FÖRENING/ PUBLIK UDDEVALLA FRAMTIDENs BAD FÖRSLAGSSKISS PLAN 1, TEKNIKPLAN SKALA: 1:400 ( A3) ~ PD arkitekter

192 j A REHAB-1 UNOERVISNINGSBAO VY +6,50 Djup ,0m B 1_ n L,! T T l ----~~----+ t r Jlii"TRAMf'o\JH j 50m :r. NC -~--~~-- MH l lm~ ill ~ ~ r- -~--~~-- T F-~~~- ~~ HGPPOE&o- - -.sj ~ MULTIDEL j_ j_ 25-IIIETERSOEL r-;s~~.sm- T.Siio)in- - 25x21J,Siii Dl!!e,3 8tn l l.!!ju.!!.. O. 2Om l l VY +e 45 f-- =--~~ - -T T Djup 2,0m f------~ ~ J J l J. rr ,-, re~~3~ =.33 - ~ LL L --- ~~PL ~~ - Il j B SKAL A 1:400 (A 3) IIIIII l o UDDEVALLA FRAMTIDENs BAD FÖRSLAGSSKISS PLAN 2, BASSÄNGPLAN SKALA: 1:400 ( A3) ~ p p arkitekter

193 A 1_ -1!,05 A J FLÄKTRUM B 1_ B J SKALA 1:400 (A3) IIIIII l l l o UDDEVALLA FRAMTIDENS BAD FöRSLAGSSKISS PLAN 3, START KANA, TEKNIK SKALA lc400 ( A3) ~k. pp ar 1te ter k

194 SEKTIONA-A SEKTION B-B ORIENTERINGSFIGUR SKALA l :400 (AJ) III III l o UDDEVALLA FRAMTIDENs BAD FÖRSLAGSSKISS SEKTIONER SKALA: 1:400 ( A3) ~ pp arkitekter

195 RUM PERSONAL SKISS, FASAD MOT GÖTEBORGSVÄGEN, SYDOST SKALA 1:400 (U) IIII II l UDDEVALLA FRAMTIDENs BAD FÖRSLAGSSKISS FASAD SKALA: 1:400 ( A3) ~ pp arkitekter

196 UDDEVALLA FRAMTIDENS BAD FÖRSLAGSSKISS EXTERIÖR VY pp arkitekter

197 BÄVEAN D " ~ l l '2.0 o 1o l l ""*.SOm UDDEVALLA FRAMTIDENS BAD FÖRSLAGSSKI SS SITUATIONSPLAN SKALA: 1:1000 ( A3) ~ pp arkitekter

198 y.2,00 :1 HUVUDENTRE l ro - D VATTEN,.RENING' l FRISKVARO/ GYM _# PERSONAL... ENTR~ UT.O.. TANK r-- UTJ, TANK i--- o ~ VATTEN. RENING DISPONIBELT O S 10 1S 2.0 m UDDEVALLA FRAMTIDENs BAD FÖRSLAGSSKISS PLAN 1, TEKNI KPLAN $ KA LA: 1 :400 ( A3) ~ pp arkitekter

199 REHA84 UNDERVJSNIMGSBAD VY >6,50 O,Up~O.O - 2,0m n [ u J l ~ TRAMPOLIN 1 l 50m BA$S.iiNG f:t::~:.::: -- --f~- - lllii.8ai\ ~-t.=t::~~~_!i~ - L - -59Ett~.J lm SVIKT l l l J t t--t f-t _ IIOPPOEl- l l MUI.llDEl- j J 2$-MElERSDEL -,~.5lr20.sm -ns.l>i(.!o,so1> 1-25>20/Sm _ DJup~;&n _.J-f O,.p0 2.0m_, 1_ L _ vy-.6,as :_~--- _ J._J ~:.O<n J..L 1 l tthlj ~- 0 S 10 1S 2.0 m UDDEVALLA FRAMTIDENs BAD FÖRSLAGSSKISS PLAN 2, BASSÄNGPLAN SKALA 1:400 ( A3) ~ p p arkitekter

200 CJ 8 TRAPPHUS RUTSCHKANA RE H AB-l UNDERVISNINGSBAD ÖVRE DEL 50-M BASSÄ.NGRUM ÖVRE DEL FUKTRUM r ,- 1 l O S 10 1S 2.0 m UDDEVALLA FRAMTIDENs BAD SKALA: 1:400 ( A3) FÖRSLAGSSKISS PLAN 3, PERSONAL, FÖRENINGAR, KONFERENS ~ pp arkitekter

201 SEDUMTAK (SOLCELLER) ~Hill ~ O S 10 1S w m UDDEVALLA FRAMTIDENS BAD ~ FÖRSLAGSSKISS PLAN 4, RELAX SKAlA: 1:400 ( A3) pp arkitekter

202 SEKTIONA-A A 1- _]' A B J' SEKTION B-B tt HH ~ O S 10 1S W m UDDEVALLA FRAMTIDENs BAD FÖRSLAGSSKISS SEKTIONER SKALA: 1:400 ( A3) ~ pp arkitekter

203 ~' ~ ~ fp~ {>- o =:J~ <f ~~ l --.-~--~- ~ !--116_.~..-- -r----..~~ _L ' - -.::. - - ~ b ~ ~ ::1' 'YiX~.. UDDEVALLA FRAMTIDENs BAD FÖRSLAGSSKISS ILLUSTRATION ~ pp arkitekter

204 Förslag tilllokalprogram Framtidens bad Lokalprogramgruppen, kultur och fritidsförvaltningen

205 SLUTRAPPORT PROJEKT FRAMTIDENS BAD, LOKALPROGRAM BAKGRUND, SYFTE OCH MÅL l PROJEKTBEsKRIVNING; LOKALPROGRAMGRUPPENs ARBETE... 2 LOKALPROGRAMGRUPPENs ARBETSFORMER OCH UTVECKLING... 2 MEDBORGARDIALOG OCH ÖVRIG KUNsKAPSINHÄMTNING.. 2 Enkäter... 3 Fokusgrupper... 3 RESULTAT AV MEDBORGARDIALOG - INKOMNA ÖNSKEMÅL OCH IDENTIFIERADE BEHOV... 4 ENKÄTER... 4 Barnenkät... 4 Ungdoms/vuxenenkät... 5 FOKUSGRUPPER... 7 ÖVRIGA SYNPUNKTER SOM KOMMIT GRUPPEN TILLHANDA... 8 RESULTAT AV OMVÄRLDSANALYS STORLEK PÅ ANLÄGGNINGEN, ANTAL BESÖKARE OCH PRELIMINÄR BUDGET SLUTSATSER AV MEDBORGARDIALOGENs RESULTAT SAMT FÖRSLAG TILL LOKALPROGRAM... lo ENHETER OCH DESS BESTÅNDSDELAR... l O KORT OM PRIORITERING Bassänger och deras användningsområden... ll Omklädning/dusch Övriga ut rymmen PLATSENS IDENTITET OCH BADETS KÄNSLA Tillgänglighet Samband/flöden ENHET l MOTION/UTBILDNING/TRÄNING/TÄVLING Ent re ENHET 2 REKREATION/LEK/UPPLEVELSE Foaje/entre/lounge Upplevelse barn Upplevelse ungdom Upplevelse vuxen Rekreation/rehabilitering SLUTORD... 15

206 slutrapport lokalprogram l (15) slutrapport projekt framtidens bad, lokalprogram Lokalprogramsgruppen (LPG) bildades i november 2014 på kultur och fritidsförvaltningen. LPG utgörs av projektledare Mali n Bengtsson, badmästare, Bengt Alm, enhetschef anläggningar, Anna Reinhardt, enhetschef f6reningsstöd/utveckling, Torben Larsson, handläggare och Anna-Helena Wiechel, utredare/sekreterare. Bakgrund, syfte och mål Kommunstyrelsen beslutade , 132 att ge tekniska nämnden i uppdrag att påbörja projektet "Badhus Uddevalla" i enlighet med det översiktliga program som beskrevs i kommunledningskontorets tjänsteskrivelse I tjänsteskrivelsen framgår att kultur och fritidsnämnden ska besluta om lokalprogram. Lokalprogrammet ska sedan slutgiltigt beslutas i kommunstyrelsen/kommunfullmäktige, på grund av projektets ekonomiska betydelse f6r kommunen. Mot bakgrund av detta utformades en organisation f6r projektet. Ledningsfunktionen f6r organisationen består av en central styrgrupp, med representanter från kultur och fritidsnämnden och tekniska nämnden samt tjänstemän från båda f6rvaltningama. Uppdraget från denna styrgrupp, att ta fram lokalprogram, gavs till kultur och fritidsförvaltningen. Kultur och fritidsf6rvaltningens ledning utsåg i sin tur deltagare i den s.k. lokalprogramsgruppen, LPG. Uppdraget till LPG var att utreda och f6reslå ett lokal program, dvs. badhusets funktion och innehåll. Lokalprogrammet ska ligga till grund f6r beräkning av volymer, ytor och ekonomi. LPG:s övergripande syfte har varit att ta fram innehåll och funktion i badanläggningen som på bästa sätt svarar mot brukares och tilltänkta användares behov och önskemål, speglar Uddevalla kommuns identitet och är kreativt, flexibelt och levande. För att definiera önskemål om innehåll och funktion har LPG använt sig av medborgardialog. LPG:s arbete har saknat ramar i form av politiskt uppsatta mål med badhus. 1 Uddevalla kommuns befintliga badhus, Walkesborgsbadet, är inte knutet till något specifikt nämnduppdrag. Däremot ingår badhuset i kultur och fritidsnämndens huvudmannaskap f6r idrotts- och fritidsanläggningar samt den öppna kultur och fritidsverksamheten. 2 LPG har arbetat utifrån det nuvarande badhusets inriktning (som både idrottsanläggning och öppen verksamhet), kommunens vision och strategiska plan samt relevanta styrdokument f6r att skapa grundvalarna till det framtida badets utformning. Kommunens övergripande mål om social, ekologisk och ekonomisk hållbar samhällsutveckling för medborgarna varit gruppens norm. 3 Arbetet f6r en god folkhälsa och en välmående befolkning pågår ständigt. I Uddevalla kommun ska möjligheterna till rekreation, friskvård och spontanidrott ges till alla. 4 En f6rutsättning f6r demokratins utveckling är känslan av delaktighet, varf6r platser där människor möts f6r att ha 1 Under LPG:s arbetsprocess har en politisk grupp arbetat fram värdeord i en parallell process. Dessa har inte varit fastställda. 2 se reglementet 3 Se Uddevalla kommuns strategiska plan 4 Se ovan

207 slutrapport lokalprogram 2 (15) roligt, må bra och känna gemenskap är särskilt viktiga. Kultur och fritidsnämndens uppgift, att skapa goda mötesplatser för barn och ungdom med stöd av vuxna, har därför varit en grundläggande ambition for LPG. Med ovanstående som bakgrund har det övergripande målet för gruppens arbete varit att skapa en inkluderande badhusmiljö för alla. 5 LPG har i sitt arbete också tagit fasta på Uddevalla kommuns identitet som gammal kurort med varvs-, fiske- och båttradition. Projektbeskrivning; Lokalprogramgruppens arbete Lokalprogramgruppens arbetsformer och utveckling LPG samlades för första gången i mitten av november Därefter har gruppen träffats med 1-2 veckors mellanrum för avstämning och uppföljning. Inledningsvis arbetade gruppen med mål- och syftesformulering, planering och metodologiska överväganden. Därefter identifierades målgrupper för medborgardialog och arbetet med medborgardialogens olika former tog vid. Under januari skickades kallelser till fokusgrupper och enkäter ut. Fokusgruppsmötena hölls under februari månad. Sammanställning av enkätsvar har skett successivt vartefter gruppen mottagit svaren. Vid månadsskiftet februari- mars gick gruppen igenom det inkomna materialet och på basis av detta utformades ett förslag på lokalprogram som presenterats för huvudprojektledare på tekniska kontoret samt arkitekt från Pyramiden arkitekter den Il mars Medborgardialog och övrig kunskapsinhämtning Som offentlig institution är det övergripande uppdraget att skapa verksamhet för kommunens medborgare. Med stöd av kommunens riktlinjer för medborgardialog har LPG arbetat grundligt med att identifiera olika så kallade prioriteringsgrupper- dvs. inte bara nuvarande brukare utan även potentiella besökare. Efter identifieringsskedet fördelades dessa i större övergripande grupper utifrån gemensamma nämnare. Gruppernas gemensamma nämnare i relation till badhuset avgjorde sedan valet av dialogform. LPG har genomfört fokusgruppsintervjuer, 6 enkätundersökningar och haft telefon- och mailkontakt med berörda. studiebesök på ett flertal badanläggningar har gjorts, både planerade och spontana, för inspiration och erfarenhetsutbyte. LPG har även tagit del av planerade och påbörjade badhusprojekt i andra kommuner, deltagit i Bad- och idrottsmässa och i övrigt inhämtat kunskaper löpande om befintliga badanläggningar i vår omvärld, via såväl internet som gruppens kontaktnät. LPG:s kompetenser vad gäller drift av nuvarande badanläggning och andra kommunala anläggningar har varit en central resurs. 5 se bilagda: Uddevalla Vision 2040, strategisk plan samt "Tillgängliga och användbara miljöer, riktlinjer och standard for fysisk tillgänglighet" VGR LPG valde denna metod eftersom den lämpar sig väl när syftet är att söka ideer till förändringar. Fokusgrupper är en intervjuform där en liten grupp människor med gemensam nämnare samtalar runt ett forbestämt ämne. En moderator styr frågestunden. Metoden erbjuder möjlighet tillllirdjupad f6rståelse och insikt i ett ämne eftersom deltagama inte bara framför sina åsikter utan också tar del av andras. Kommentarer och värdebärande ord som rör de forbestämda områdena sammanställs.

208 slutrapport lokalprogram 3 ( 15) Enkäter Kultur och fritidsnämndens reglemente anger att sätta barn- och ungdomars rätt till kultur och fritid främst. Därför har barnens inflytande varit viktigt llir gruppens arbete. Enkäter skickade ut till samtliga barn i Uddevalla kommuns grundskolor och gymnasieskolor. Barn från färskoleklass till klass 5 och särskolan har fått fysiska enkäter distribuerade via rektorerna på respektive skola. Barnen fick beskriva vad som var bäst med badhuset idag samt kryssa i fyra av åtta på förhand givna aktiviteter i ett badhus. 7 På enkätens baksida fick barnen illustrera vad de vill att ett framtida badhus ska innehålla (se bi lagd barnenkät). Enkäterna skickades ut tillsammans med instruktioner via internpost (vanlig post till friskolor). Som hjälp och inspiration till lärarna och eleverna vid arbetet med att lämna svar, spelade LGP in en film som visar hur nuvarande badhus ser ut och vad det innehåller. Länk till filmen fanns i instruktionerna. För elever från årskurs 6 ti ll sista året på gymnasiet skickades enkäten liksom instruktionsbrevet ut digitalt via lärplattformen vklass, alternativt via rektorerna (se bilagd ungdoms/vuxenenkät). Enkäten inleddes med två öppna frågor; Varför besöker du ett badhus? /Varför besöker du inte ett badhus? Därefter lliljde förslag på ett badhus innehåll/miljö/service som respondenten fick ta ställning till: mycket viktigt, ganska viktigt, mindre viktigt och inte viktigt. Dessa svar kunde sedan utvecklas alternativt kompletteras. Avslutningsvis ställdes frågan om respondenten önskade andra aktiviteter/tjänster i eller i närheten av ett badhus. Enkäten skickades även till mötesplatserna (Dalaberg och Tureborg), kommunens öppna förskolor, närhälsan, kriscentrum och de kommunala pensionärs- och handikappråden. Ett urval 8 av besökare ti ll Walkesborgsbadet har också givits möjlighet att fylla i enkäten. Fokusgrupper Enligt reglementet ska nämnden också aktivt stödja föreningslivet I det här fallet blir fokus särskilt på föreningar som kan kopplas till vattenaktiviteter. LPG:s ambition har varit att ta reda på föreningslivets önskemål och implementera dem i lokalprogrammet Inte bara föreningsliv ska rymmas i det tilltänkta badhuset. LPG har därför, utöver föreningar med vattenanknytning, genomfört fokusgruppsdialog med representanter för tillgänglighetsfrågor, representanter från kommunala förvaltningar och bolag som på ett eller annat sätt berörs av badhusets innehåll och funktion samt personal på Walkesborgsbadet. Fokusgruppsmötena har gått till på följande vis; deltagare har blivit kallade ca två veckor före mötet. l kallelsen har metoden presenterats liksom vad som förväntas av deltagarna. Två personer ur LPG har lett varje möte. Inledningsvis har processen presenterats för grupperna, för att öka förståelsen för representanternas delaktighet i densamma. Vikt har lagts vid att beskriva representantskapets roll, för att medvetandegöra deltagarnas uppgift i samtalet. Samtalet har bestått av två delar. Steg ett var att dela med sig av tidigare erfarenheter. Interaktionen mellan deltagama har uppmuntrats till en ökad bredd av perspektiv och större förståelse för varandra. J steg två 7 Inspiration till enkätens utformning hämtades från Eskilstuna kommun, vars nya badanläggning är under uppbyggnad. Samen i kommunen har fått besvara enkät. 8 För att säkerställa bredd i underlaget

209 slutrapport lokalprogram 4 (15) lämnades önskemål och behov inför det nya badhuset. Avslutningsvis avsattes en stund för reflektion över framkomna önskemål och möjlighet till prioritering av dessa. Resultat av medborgardialog - inkomna önskemål och identifierade behov Det övergripande intrycket som LPG fått av informanterna är att metodvalet varit framgångrikt, i den meningen att det skapat stor delaktighet och känsla av inflytande i en fråga som är betydelsefull. Vad gäller enkäterna finns inneboende problem kopplade till distribution, information samt uppföljning, eftersom LPG inte äger hela flödet fram till medborgarna. Det går således inte att garantera att alla har fått ta del av enkäterna och informationen knuten till dem, men det kan ändå konstateras att de allra flesta som har lämnat synpunkter har tagit uppgiften på allvar. LPG bedömer att underlaget räcker för att skapa en bild över önskemål och synpunkter. En iakttagelse som LPG gjort vid genomgång av såväl enkäter som fokusgruppsresultaten är att en stor del av svaren har, av naturliga skäl, använt närliggande bad som referensobjekt när man definierar sina önskemål. De barn, och även föräldrar, som lyft attraktioner som inte finns i Walkesborgsbadet idag hänvisar till framförallt Vänersborg. Simidrotten refererar till Borås simarena och Eriksdalsbadet i Stockholm. LPG har hela tiden arbetat under ett pressat tidschema i förhållande till den höga ambitionen avseende medborgarnas inflytande. Under sådana förutsättningar är viljan, ambitionen och möjligheten från deltagarna att avsätta tid och engagemang centralt. Detta gäller särskilt fokusgruppsdeltagare. Om inbjudna deltagare av någon anledning inte kunnat delta, har LPG erbjudit andra former för inflytande, alternativt annan tidpunkt. Medborgardialogen har bestått av både kvalitativa och kvantitativa inslag. Gemensamt ger dessa två tydliga trender av önskemål som redovisas under respektive dialogform. Enkäter Barnenkät Barnenkäten skickades ut till3 584 barn och svar inkom från l 393 stycken, alltså 39 procent. Könsfördelningen var jämn; 47 procent av dessa var tjejer, 46 procent killar och 7 procent uppgav inte kön.

210 slutrapport lokalprogram 5 (15) Diagram l. Åldersfördelning barnenkät JO l l Ålder I enlighet med vad diagrammet visar, har LPG fått svar ifrån alla åldersgrupper som enkäten riktade sig till. Svaren på den kvantitativa delen av barnenkäten visar att hopp och dyk är viktigast. Därefter "fika och mumsa", "klättra och klänga" och "överraskas och bli riktigt blöt". I beskrivningen över vad som är bäst i badhuset idag framkom i forsta hand hopp och trampolin, men även hinderbana, rutschkana, simma, leka och fika. Att rita en teckning var frivilligt. Rubriken for teckningen var "det här vill jag göra i det nya badhuset". De allra flesta valde att illustrera sina önskemål. Efter genomgång av teckningarna framkom att barnens mest önskade aktivitet var att åka rutschkana. Vad som också uppenbarades var att barnen åskådliggjorde vikten av umgänget, glädjen och leken. Det barnen illustrerade var till allra största del prestationslösa/kravlösa aktiviteter. Ungdoms/vuxenenkät Enkäten riktade sig till ungdomar ( år), och vuxna ( 19-). Respondentgruppens storlek är odefinierad, eftersom enkäten dels skickats till elever i skolan, dels till besökare inom olika öppna verksamheter. LPG har tagit emot 385 enkätsvar varav 55 procent av svaren kom från kvinnor, 43 procent från män och 2 procent uppgav inte kön. Av de 385 svarande var 250 ungdomar och 135 vuxna. Badhusanknytning De inledande två frågorna i enkäten var; Varfor besöker du ett badhus? /Varför besöker du inte ett badhus? har hjälpt LPG att förstå vad som ligger bakom valet att besöka ett badhus, och anledningen till att inte besöka badhus. På så vis framkom vilken kategori av badhusbesökare respondenten är; sällanbesökare, anhörigstödjare, motionär, simskoleforälder, vattengympadeltagare etc.

211 slutrapport lokalprogram 6 (15) Badhuset framstår i de lämnade svaren som en viktig mötesplats för ungdomar. Det främsta skälet till ett besök för denna kategori är för nöjes skull; för att bada, ha roligt och träffa kamrater. Ungdomarna är också på badhuset för motion och sim träning. Vidare är rekreationen viktig. Ungdomarna angav "koppla av" och "ta det lugnt". Eftersom skolidrotten delvis läggs på badhuset uppgav ett antal att de bara besöker badet när deras idrottslektion placeras där. Om badhuset däremot uppfattas som tråkigt, trångt eller kallt skulle många ungdomar inte besöka det. Tillgängligheten, utifrån såväl allmänna kommunikationer som fysiska och ekonomiska faktorer, lyfts för vissa som avgörande för ett besök. Några som svarat kan inte simma och besöker därför inte ett badhus. Ä ven de vuxna anger motion, avkoppling och möten som dc viktigaste skälen för besöket. Träffa vänner, bada bastu, fika och träna vattengympa nämns återkommande, men även besök utifrån barn och barnbarnens behov och simkunnighet lyfts fram. I likhet med ungdomarna avstår även de vuxna från ett besök om det upplevs som trångt och kallt. Tillgänglighetsaspekterna som lyftes av ungdomarna återkommer även här. Faktorer /funktioner i ett badhus Respondenterna fick förhålla sig till nio olika faktorer/funktioner i ett badhus och rangordna dem (enkäten begränsade inte respondentens rangordning, varför svaren ger en övergripande fingervisning om prioritering). Alla faktorer/funktioner bedömdes som viktiga. Den viktigaste faktorn/funktionen var värmen i vattnet. Därefter kom omklädningsrummets utformning, tätt följd av den övergripande miljön och ljussättningen. Efter rangordning av faktorer/funktioner gavs möjlighet till komplettering och egna förslag. Ungdomarna tryckte då på önskemål som rörde omklädningsrummets utformning och behovet av avskildhet däri. Det framkom även önskemål om att verksamheten ska avgränsa utrymmen och vattenyta mellan allmänhet, simskolor och föreningar. Ungdomarna önskade utomhusbassäng med anslutning till inomhusbassäng och även solarium. Vidare önskades något kul för de mindre barnen samt att få möjlighet att hoppa i vattnet från hopptorn/avsats/klippa/berg. Man önskade sig vattenfall, klättervägg, hinderbana, äventyrsbad och vattenrutschkana. Viktigt var också känslan av trygghet vid besöket. Någon har nämnt att de önskar en lång simbana och någon har specifikt önskat 25 meters-, samt 50 metersbassäng. Miljön ska upplevas som stor och rymlig, får gärna innehålla konst och även en "Swimshop". Service i form av mat och fika angavs som viktigt. Vuxna framhöll entrens betydelse för besöket, samt en genomgående rekreativ upplevelse vad gäller ijud, ljus och omgivning. Vad gäller tillgängligheten lyftes, utöver det som redan framkommit, även parkeringsplats för såväl cykel som bil och generösa öppettider. Återigen framkom önskemålet av uppdelning mellan allmänhet, skola och föreningar, för att inte trängas. Faktorer/funktioner som kompletterades av de vuxna var relaxavdelning med solarium, kallbad,

212 slutrapport lokalprogram 7 (15) bastulandskap och salta kurbad. En djup rehabiliteringsbassäng för både vuxna och barn önskades liksom simskola for barn och vuxna, babysim, bad för kvinnor, vattenlek för små barn och ett utökat utbud av vattengympapass. I likhet med en del ungdomarna önskade en del vuxna 50- metersbassäng, utomhusbassäng, rutschkana och äventyrsbad. Dock uttryckte flera att de INTE vill ha äventyrsbad. Flera nämnde önskemål om aktiviteter för reumatiker. Service i form av restaurang eller liknande var central. Förslag på andra verksamheter som kan kopplas till ett badhus var idrottshus, gympapass utomhus, ishall, löpbana, bowling, parkour, spa med massage och andra behandlingar, beachvolleybollplan, utomhusgym och inomhusgym. Därutöver toreslogs yoga, sjukgymnastik, konstutställningar, biljard och kalasavdelning samt lekplats i anslutande parkmiljö. Fokusgrupper Trots att fokusgrupperna varit olika till sin karaktär med skilda intresseområden och perspektiv, har LPG i sammanställningen av önskemålen dragit slutsatsen att grupperna haft flera gemensamma önskemål som inte bara kan förenas och utan också ligger i linje med den övergripande målsättning som LPG arbetat fram. En sammanställning av gruppemas önskemål finns bilagd. Det första steget i fokusgruppsmetoden, tidigare erfarenheter, hade som främsta syfte att skapa förståelse for varandras perspektiv. Andra steget var att lämna önskemål på utformning av nytt bad. Det som i steg ett framkom, som hade bärighet på det framtida badets utformning, rörde framförallt den upplevda trängseln, friktion mellan badets olika besöksgrupper (träning och undervisning gentemot motion, rekreation och lek) och bristen på flexibilitet i omklädningsmiljö och möjligheten att anpassa en äldre byggnad till dagens norm för tillgänglighet. Friktionen uppstår i det nuvarande badets alla delar, dvs. från ankomstrum via omklädningsrum till bassängrum. Önskemål och behov För en detaljerad redogörelse över de synpunkter och önskemål som framkom i steg två hänvisas till bilagd sammanställning. Här fö ljer de övergripande synpunkterna. Inom området fysisk tillgänglighet fanns mellan grupperna ingen friktion avseende önskemålen. Således blir en gemensam prioritering från alla fokusgrupper att skapa en badmiljö som är inkluderande utifrån fysisk tillgänglighet. Ett konkret önskemål, från både socialtjänsten och tillgänglighetsgruppen, är att kommunen ska använda sig av en tillgänglighetsarkitekt vid projektering av badhuset. Även den psykiska tillgängligheten lyftes. Ett annat område där grupperna varit eniga är behovet av stor vattenyta, vilket refereras till den trängsel som upplevs i nuvarande bad. Önskemål om hur vattenytan ska vara fördelad på olika bassänger varierar. Simidrotten hade som högsta önskan en 50-metersbassäng för träning och tävling. Önskemålet stöds även av Uddevalla elitidrottsgymnasium (UEIG) samt företrädare för besöksnäring som såg ett stort värde i att det skapas arrangemang i kommunen.

213 stutrapport lokalprogram 8 (15) 2015~04~02 Utifrån undervisningsperspektiv framfördes stora vattenytor med flexibilitet f6r att öka tillgängligheten och får att underlätta och kunna utöka simundervisningen. Behovet av bassänger i avskildhet framf6rdes också, utifrån främst kulturella aspekter men även utifrån utbildningssyfte. Utifrån besöksnäringen framf6rdes en tydlig önskan till att inte bygga ett "actionbad" utan istället använda Uddevalla kommuns identitet som badets profil. Detta förmodades öka badets attraktionskraft. Behovet av rehabiliteringsbassäng och undervisningsbassäng med flexibla lösningar (avskildhet, värme, djup m.m.) har framf6rts ifrån alla grupper. Tillgänglighetsgruppen uttalade önskemål om kurbad (t.ex. kalla bad, salta bad samt bubbelbad). Temat får fokusgrupperna var främst tillgänglighetsaspekter och vattenmängd. Antalet aktiviteter kopplade till badhuset som önskades var relativt ta. Från undervisningsperspektivet framf6rdes behovet av hopp och möjligheter till att öva livräddning. Vad gäller övriga delar i ett badhus har omklädningsrummen fått stort fokus. Grupperna framf6rde var och en for sig en gemensam önskan om flerfunktionsomklädningsrum. 9 Personalgrupperna, inom både utbildningsf6rvaltningen och anställda på Walkesborgsbadet, har uttalat behov av personalomklädningsrum. I övrigt framkom önskemål om exempelvis mötesrum, lektionssalar, arbetsrum, läktare, lättillgängliga f6rråd, kansli, rehabgym och vilrum. Synpunkter på utformningen av entren lyftes från flera instanser. Tydligt är att entn!n fungerar som uppsamlingsplats, mötesplats och väntsal. Som en f61jd av deltagarnas upplevelser vad gäller friktion, betonades ifrån flera håll behovet av att separera olika typer av verksamheter/aktiviteter i det tilltänkta badet. Separationen av olika verksamheter/aktiviteter f6rmodas minska upplevelsen av trångboddhet, bl. a. Övriga synpunkter som kommh gruppen tillhanda LPG har under processens gång arbetat målinriktat med omvärldsanalys och inhämtat vidare erfarenheter och intryck från olika kultur- och fritidsorienterade verksamheter med badanknytning. Detta har givit gruppen en ytterligare bredd och f6rdjupad kunskap kring vad en badanläggning idag kan generera i form av upplevelse och värde för besökare. Det fmns tydliga trender på området. En trend är skapa den mest actionfyllda upplevelsen f6r besökarna. En annan trend är att åstadkomma en kontrast till samhällets uppkopplade och pressande utveckling, och skapa ett rum f6r rekreation och återhämtning. En tredje trend är att skapa rum f6r mer än bara badupplevelse, att integrera kulturella och andra uttryck i bassängrummet och därmed vidga rummets användningsområde. 9 Med flerfunktionsomklädningsrum menas omklädningsrum som kan användas till exempel av funktionsnedsatt med assistent, familj, vara HBTQ-anpassat samt anpassat for olika religioner och kulturer.

214 slutrapport lokalprogram 9 (15) Resultat av omvärldsanalys Attraktionskraften i en stad hänger i många fall samman med den tillgång som invånarna upplever sig att ha till mötesplatser. En stad med brett kultur- och fritidsliv stimulerar invånarna till deltagande och gemenskap. Badets utformning har således bärighet på stadens attraktionskraft, både ilir invånare och för andra besökare. Skolverket fick år 2006 i uppdrag av regeringen att se över definitionen av simkunnighet i planen for idrott och hälsa till skolan. l samband med denna beslöts även att simkunnigheten skulle följas upp på nationell nivå. Uppföljningen gavs ut år 20 l Det visade sig att mer än 8 procent av eleverna i årskurs 5 inte var simkunniga. Orsakerna var framförallt rädsla för vatten och kulturella. Man såg att många nyinvandrade elever hade liten eller ingen vattenvana. För Uddevalla innebär detta att en allt större del av befolkningen inte ser det som naturligt att besöka ett badhus. Det betyder att den tilltänkta badanläggningen i större utsträckning än den nuvarande bör utformas så att dessa gruppers behov tillgodoses, för att kunna locka dem till sig och öka simkunnigheten. Tillgängligheten handlar inte bara om det kulturella glappet, utan kan också härledas till andra grupper som idag inte känner sig bekväma med att besöka en badanläggning. Vid om- och nybyggnation av badanläggningar i kommuner runt om i landet har extra hänsyn tagits till tillgänglighetsaspekter utifrån ett utökat perspektiv. Barn- och ungdomsidrotten tappar utövare i Sverige. 11 Fler barn väljer följaktligen att stå utanför det organiserade föreningslivet, av olika skäl. Utrymme för denna grupps chans till rörelseglädje och spontanidrott blir därfor viktigt. Det som barnen i våra enkäter framhållit är ett önskemål om en prestationslös verksamhet som komplement till den specialisering som foreningsidrotten uppvisar. Sveriges befolkning blir allt äldre. Med stigande ålder ilirsämras den fysiska funktionen. Gruppen friska äldre är dock stor liksom behovet av fysisk aktivitet for dem. l en undersökning över motionsvanor hos äldre vuxna (65-84 år) framhålls simning som en av de populäraste aktiviteterna. 12 Denna erfarenhet stämmer väl med besökskategorierna i Walkesborgsbadet. För ett antal år sedan lades rehabiliteringsbassängen på Rosenhäll ner. Nedläggningen betyder att Uddevalla inte längre har samma tillgänglighet till rehabiliteringsbad som tidigare. Vad LPG erfar finns ett stort behov av verksamhet for personer som befinner sig mellan friskvård och sjukvård, dvs. i en rehabiliteringsfas i livet. storlek på anläggningen, antal besökare och preliminär budget LPG:s uppfattning är att tidigare utredning beträffande besöksantal (om ca /år) och storlek på anläggningen utifrån inkomna synpunkter stämmer väl. Förslag till 10 Skolverket Dnr 2010:01242, Uppfllljning av simkunnighet i årskurs 5 11 Sveriges Radios sammanställning "Bänkade barn" MSB och Karolinska institutet 2014 "Motionsvanor och erfarenheter av motion hos äldre vuxna"

215 sl utrapport lokalprogram 10 ( 15) lokalprogram ryms också inom en grövre uppskattning av de tidigare angivna ekonomiska ramarna. 13 slutsatser av medborgardialogens resultat samt förslag till lokalprogram En av de största utmaningar som LPG ser, koppat till målet att skapa en inkluderande badhusmiljö för alla, är att åstadkomma en anläggning där det prestationslösa deltagandet får utrymme utan att konkurrera med det traditionella föreningslivet och de vana motionärerna. På så vis nås fler; både nya besökare och befintliga användargrupper. I Borås har man valt att skapa två olika anläggningar för att möta de olika inriktningarnas behov. Det har inte bara minskat friktionen mellan verksamhetsinriktningarna utan även skapat nya användargrupper. Som resultat har också besöksantalet ökat. Enheter och dess beståndsdelar Utifrån LPG:s samlade erfarenhet och önskemål framkomna i medborgardialogen har LPG urskilt fö ljande behov; enheter för motion/utbilning/träning/tävling bör särski ljas från rekreation/lek/upplevelse för att undvika onödig friktion mellan konkurrerande intressen samt för att öka flexibiliteten. Vid arrangemang kopplat ti ll en enhet kan tillgången till bad tillgodoses för andra grupper i andra enheter. Utrymme för möten och umgänge mellan olika åldersgrupper och badinriktningar skapas därmed och underlättar den sociala aspekten av besöket. Förslaget kan illustreras enligt följande: Illustration över inriktningar Motion/utbildning/träning/tävling Rehabilitering Rekreation Upplevelsebad Vux na Upplevelsebad Barn Upplevelsebad Ungdom 13 "Bad i Uddevalla" utredning avseende program och lokalisering. PP Arkitekter feb-maj 2012

216 slutrapport lokalprogram 11 ( 15) Kort om prioritering Behov nedan är indelad på s.k. grön prioritering vilket är skallkrav för en fungerande badanläggning utifrån de slutsatser som LPG drar från identifierade behov och önskemål. Röd prioritering är tillägg för att ytterligare tillmötesgå givna önskemål. Bossänger och deras användningsområden För att tillgodose behovet av stor vattenyta, möjlighet till olika verksamhetsinriktningar, hög flexibilitet, värmen i vattnet, driftsekonomiska aspekter, reglerbar vattenteknik samt möjligheten till avskildhet ingår följande bassänger: Prioritet Enhet 1 Enhet 2 Grön 50 x 25-metersbassäng, delbar Cirkel-lelipsformad motionsbassäng som står i (djup 1,2-2,0 m).* kommunikation med andra bassänger, djup l,4 m. Undervisningsbassäng 16, 7x8m, Multibassäng minst 12,5x6 m, höj och sänkbar möjlighet till avskildhet, för botten, djup + 0,2-2,0 m, för lek och skolverksamhet samt simskola gruppaktiviteter m.m. för olika grupper och för insimning och avbadning vid tävlingar, höj- och sänkbar botten, djup O - 2,0 m. Rehabbassäng minst 12,5x6 m, möjlighet till avskildhet, reglerbar vattentemperatur, höj- och sänkbar botten, djup 0-2,0 m, för rehab träning, gruppaktiviteter, simskola, babysim och särski Ida behov. Djup bassäng (4 m) för hopp och andra attraktioner baserade på barn och ungdomars önskemål av upplevelse Barnbassäng. Sluttande botten, djup 0-0,8 m, för vattenlek, icke-simkunniga Relaxavdelning med t.ex. salt bad, kallt bad, bastu, lugn avdelning, bubbelpool, solrum, avskilda vattenenheter för avkoppling och återhämtning Röd Hoppmöjlighet, djupdel i 50 x Mindre utomhusbassäng med anslutning ti ll 25-metersbassäng inomhusbassänger *l utformningen avsätts en dellängs ena långsidan, 50 x 5 meter. Denna del används till att skapa trygghet i övergången mellan undervisningsbassäng och djup bassäng och/eller som rehabilitering/motionfor promenad i vatten (djup 1,2 m).

217 slutrapport lokalprogram 12 (15) Omklädning/ dusch För att tillgodose olika gruppers behov av avskildhet och öka den fysiska tillgängligheten, är följande enheter identifierade: Prioritet Enhet 1 Enhet2 Grön standard darnom klädningsrum Flerfunktionsomklädn ingsrum, fysisk tillgänglighet med bl.a. lyftanordningar, bädd, brits, sittstolhanddusch Standard herromklädningsrum Flerfunktionsomklädningsrum social/övrig tillgänglighet; avskildhet inom rum, särskilt familjerum/könsneutralt rum samt utrymme for assistenter och brukare Flerfunktionsomklädningsrum Rymliga omklädningsrum for herr och damflexibla utifrån besöksflöden Bastu kopplat till herr-, dam- och Bastu kopplat till herr-, dam- och flerfunktionsomklädningsrum flerfunktionsomklädningsrum Toaletter inkl. HWC Stort antal toaletter med avlastningsmöjligheter - även i badmiljö, inkl. HWC Spegeljrill i vissa delar utifrån specifika önskemål. Övriga utrymmen För att anläggningen ska bli en helhet, dvs. både for besökare, åskådare och personal krävs ett flertal lokaler och utrymmen: Prioritet Enhet 1 Enhet 2 Grön Mötesrum/lektionssal/fikarum elever Mötesrum/lektionssal/fikarum besökare Personalrum/förråd/omklädning for Personalrum/forråd/omklädning för skolpersonal och anläggningspersonal an läggningspersonal Vilrum Vilrum Kanslirum/förråd/omklädning tränare städcentraler Läktare Utrymme för förvaring av rullstolar, barnvagnar mm samt garderobsdel Teknikrum Träningsrum för rehabilitering (komplement till rehab-bassäng), och för motion. Städcentraler Utställningslokal Utrymme for förvaring av rullstolar, barnvagnar mm samt garderobsdel Teknikrum Praktiska platser for badövervakning

218 slutrapport lokalprogram 13 (15) Platsens identitet och badets känsla Utifrån illustrationen ovan visas olika inriktningar som i viss mån kan förenas. Inriktningarna förutsätts bära olika identiteter och känslor utifrån den verksamhet som de syftar till att tillhandahålla/målgrupp de riktar sig till. Tillgänglighet Tillgängligheten till enhet 1 ska fylla Västra Götalands riktlinjer för fysisk tillgänglighet, grön tillgänglighet. l enhet 2 ska tillgängligheten vara extrem, dvs. utgå ifrån grön tillgänglighet enligt riktlinjerna och skapa ytterligare förutsättningar. Sambond/flöden Väl genomtänkta flöden vad gäller varor, tjänster och besökare inom badhuset såväl som utomhusmiljön är en förutsättning för en fungerande anläggning. Vidare är städbarbeten central. Enhet 1 Motion/ utbildning/ träning/ tävling Dessa inriktningar möts på ett naturligt sätt. Här ska idrotten och motionen stå i fokus, med goda pedagogiska möjligheter för tränare och idrottslärare. Anläggningen bör inte vara för varm och luftkvaliteten god. Publika arrangemang med god sikt över bassängen ska möjliggöras. Arenan ska överensstämma med simförbundets krav vad gäller tävling och träning. Känsla och vatten/verksamheter Simidrottens hemvist och kulturella arv ska speglas i rummet. Stillsam ljussättning, mjukt och flexibelt ljus. Välljuddämpad miljö. Den stora bassängen ska möjliggöra allt från elittävlingar till trygg motionsaktivitet Den ska vara delbar för att skapa en flexibel användning. Bassängen kompletteras med en mindre bassäng för undervisning och in- och avsimning. Denna ska vara avskiljbar. Övergången från den lilla till den stora bassängen underlättas med hjälp en grundare del i den stora bassängen, längs ena långsidan. Entre Entren i enhet l ska fungera som en praktisk uppsamlingsplats med enkla flöden. Här bör även plats för väntande föräldrar o dyl skapas samt vara anpassad för större arrangemang. Den bör vara lättöverskådlig, ljus och präglas av en "introduktion" till den känsla som enheten i stort skapar. Någon form av serveringsutrymme bör ingå. Enhet 2 Rekreation/ lek/ upplevelse Dessa olika inriktningar har en hel del gemensamma rum, som beskrivits i tabellerna. Gemensamt är rekreationen, leken och upplevelsen vilka ska förmedlas i de gemensamma ytorna och fördjupas i de olika inriktningarna. Den fördjupade känslan i de olika inriktningarna redovisas därför separat

219 stutrapport lokalprogram 14 ( 15) nedan, liksom de bassängbehov/aktiviteter som kopplas till respektive inriktning. Utrymme ska ges för sittplatser och sociala ytor i det större gemensamma rummet som binder samman inriktningarna. Foaje /entre/lounge Denna miljö är en uppsamlingsplats, mötesplats och rekreativ plats och bör därför vara beräknad utrymmesmässigt så att dessa olika verksamheter/behov ryms. Entren bör utformas så att den dels skapar förväntansfullhet och en positiv känsla och speglar verksamheten "bakom", dels är informativ och lätt att orientera sig i. I entren bör även någon form av cafeverksamhet bedrivas. Cafeet bör även rikta sig mot badande i anläggningen. Upplevelse barn Känsla och vatten/verksamheter Inspiration från Snoezelen 14 ska ligga till grund för utformningen av barnens upplevelse. Lekfull pedagogik med stadens historia som utgångspunkt för att skapa en generationsöverskridande mötesplats. Bassäng för vattenlek för icke-simkunniga. Sluttande botten. Vidare en bassäng för barn, lek och gruppaktiviteter, höj och sänkbar botten samt med överhöjning (bassänggolv ovanför vattenytan) som möjliggör andra typer av evenemang. Flexibla överraskningsmoment såsom regn, vind, vattenfall, fors, sluss, pump, kopplat till Uddevalla stads fiske- och båttradition. Upplevelse ungdom Känsla och vatten/verksamheter Spänning, nyfikenhet och frimod. Varvshistoriskt tema. Naturljud kopplat till kust; mås, sus, vågor, brus, etc Flexibelt ljus som ändrar rummets atmosfår Djup bassäng med trampett Kopplad till berg med klättervägg, rutschkana, hopp och linbana. Bockkran med linor och rep, olika väder. 14 Ordet Snoezelen är sammansatt av två holländska ord; snuffelen ("lukta") och doezelen ("dåsa"). Innebörden i dessa två ord beskriver vad aktiviteten innehåller: att använda ett eller flera sinnen aktivt for att få information från omvärlden samt att vila/gå ner i varv. Grundiden innebär att man erbjuder en person sinnesstimulering i en anpassad miljö kopplat till ett speciellt förhållningssätt. Förhållningssättet llireträds av en "enabler" (=möjliggörare) vilket utgörs av medföljarcn. Medföljaren är en person från den funktionsnedsattas vardag som ska hjälpa till att skapa en trygg atmosfår. Medföljaren ska också uppmuntra den funktionshindrade att ta initiativ, välja, utveckla lek, stimulera glädje och njutning samt vara uppmärksam på de signaler som personen skickar ut och därmed vara lyhörd för det samspel som uppstår.

220 slutrapport lokalprogram 15 (15) Upplevelse vuxen Känsla och vattenjverksamheter Prestationslöst och flexibelt, lättillgängligt och överskådligt. Hälsomotion i centrum. Från våra informanter har vi uppfattat att de vuxnas önskemål är att kunna kombinera motionssimning med övriga famiueaktiviteter i badanläggningen, alt besöka relaxen. Detta kan tillgodoses med en motionsbassäng som är cirkel- eller elipsformad och står i kommunikation med andra bassängrum. Rekreation/rehabilitering Känsla och vattenjverksamheter Bekvämlighet, frihet och avslappning ska prägla atmosfåren. Belysningen ska vara varm och varierande. Ljudanläggningar ska finnas på olika ställen i rummet. Den varma bassängen för rehabilitering, gruppaktiviteter, simskola, babysim och särskilda behov ska vara avskiljbar, höj-och sänkbar. Relaxavdelning i kommunikation med bassängen som inkluderar salt bad, kallt bad, bastu, lugn avdelning, bubbelpool, ljus, solrum. Små, avskilda vattenfyllda enheter för avkoppling och rehabilitering i relaxavdelning (ska kunna besökas särskilt men också ingå i badupplevelse). Träningshall i kommunikation med bassäng. Slutord Lokalprogramgruppen vill skapa något unikt som refererar till Uddevalla kommuns identitet och sticker ut. Uddevalla kommun ska inte upprepa det som redan finns i vår omgivning. Genom att ta tillvara stadens historia och gestalta denna i badupplevelsen, hoppas lokalprogramgruppen att kommunmedborgarna ska känna glädje, stolthet och nyfikenhet i såväl badmiljö som för staden som helhet. Liv lust läge blir livskvalitet i hjärtat av Bohuslän!

221 Nybyggnad av badhus l Uddevalla: lo!qi l vt m2.lttem.lt'n luolv. komtnenurer l rntte 250 I Sl O<Io!~ l f<i<i!jiiot>c>e 1UI be>61<sf"'k'vo.-.s Lo«>c>la> hd GJfil och """"'""u,..,.,.,, l l l l l lstotkl.,;..,, od! he~er c:lmcnslott~ nc~ b<!>o\stonpo~- 1 l l l l l J J l J l l l r r l l l l l ~~~~~ntv c" fe Entrwprcnöts- tulft f6re:n.lnasdnv"-" te ttilul.lna?.. ~~ f6nt~tt111r1a l centnit L). uu.k.snktlinptlillst4ttd AoKe~&oft ><!Mas f& b.tdhll>boök'lre. M<rv~tlrtt ~vwn,u "b.t..wttcujo;t" l l l l J Sistro meu~ntins meliln u fe /lestlur rtg l l l l l. Omlr.~dn O o/kwsk.lpf ~ 650 k1j ds~_1!:~var.ar mot 700 ~sotare per das. l O.rf nltllo...,_l'lna.nurum 100 fo<tjd Blopllc<o l Bcto.,l'de "' pt.on~c»t~ ltts l l l f l l H~.:vudbil~rl& 2x.25m +utrabredd 2190 l l le.s:.wng suu var.vdt:lb.ir i Ungstad t l l l l lj~y,e aoo p;>tson E><tr>br dd ~d "t~loo u~ mol uftdotvisni_nib.t}$ånb Kooolod till uneenll.,l rrab.tswna l l l l l t l l l l l l l l l l Undervi$nir1~bossiina16ll8 m (fors~&) 146 l l l Kooolod t~l t.lv iw,jsb.tu~no. hö' cch ur.kb.tr botten l l l l l r l l l l l l l l l l l l r l l MuMibas~n& 12.5>6 l r 146 l l l HOl- och sinkbar botten..lven nv ndu som sc,e, r l l r l l l l l l l l l l l l l l l l l l Reh bbossllna l r uo l r 134 If vanerttemp kt:jvrer aae n tjitntzon. irw,.n~ h4j.- och s:jnlb.u botten r l l l l l l l l IE tt'i yt runt om for till-sir alishet l l l l l l l o upbisslos med k).lttervaa l 400 l l l Extu bonlln&d)op 3,8 m oc~ e >tro rom$ho_jcl l l l l l l r och be.rpavutser l l l l l l l l l l l l l S.uHng fö, v ttenlek l r 128 l l re simkunoilto l l l l l l l l l l l l l l l l l l l r l l l r S.~ll&qinomreLauwdelnina f_ 400 l J j 1~p_r l eb.xavdelnina l l l l l l l l l l l l l l81stu v~l och lnab.t tu mm l l l l l l l l 8.JsUns f6r motionssim l 700 l l ICirk.\ll.är etler "s.unf;tfande b.jssiins.. i l J l l l l l Cirkelb.t~n1 l l l 1 b.ldlondsupet. MOIIiln 6vris bos~ l l l l l l Persof'tl luttymtncn l 180 l l l l l l l l l l l Teknik luft l l 600 l l l l l l t l l l l l l TeJc.rukvuw " l 2000 l l l l l r l l l l l l l SUmma~ (btuno) lvtatn~ccn" tw-., 2.01s m 30

222 Kostnadsindikation - Simma-runt-kanal Uddevalla Framtidens Bad Arbetsmaterial Skisser- Plan1 KGN l l:r LiRSPflUNGSfOrlSl AG / r 11+-lltl l.lh+i>ih, o 10?.0 PP Arkitekter AB 1 Fiskhamnsgatan Göteborg (3)

223 Skisser - Plan 2 III PHilHillPli o 10 / 1 PlAN 2 PP Arkitekter AB 1 Fiskhamnsgatan Göteborg (3)

224 Uddevalla Framtidens bad Nybyggnad av badanläggning Investeringsindikation For.,n,~ 'P' Badet dimensionerat f6r besökarelår Entre kr Omklädning kr klädskåp (st) kr 50 M Bassängrum, motion 8 banor kr bassängmellanväggar kr höj- och sänkbar botten, 8, 5x 20,5 M kr Upplevelsebad kr höj- och sänkbar botten, 6 x 12, 5 M rutschkana kr Rehabbad kr Mj- och sänkbar botten, 8,5 x 16,7 M kr Friskvård/gym kr Personal, kontor mm kr Föreningslokal, extem kr Konferens kr övrigt, trappor etc kr Teknik kr Total bruttoarea, BTA (m 2 ) kr Kostnad kr/m2 (entreprenadkostnad) kr Plus byggherrekostnader 15% kr Kostnad kr/mz (totalkostnad) kr Sammanräkningen indikerar en Investeringskostnad kring (med en osäkerhet av+/- 20%) 352 miljoner kronor PP Arkitekter AB 1 Fiskhamnsgatan 1 O l Göteborg (3)

225 M!ITTt'PPGlFTER FÖH FRTT!DSJlNLAGGNJNGAR Simsporter Konstsim Simhopp Simning Sportdykning Sveriges Kommuner och l andsting

226 Förord Måttboken är sedan 1970-talet en produkt som Sveriges Kommuner och Landsting ger ut där tävlingsmåtten for ett antal idrotter behandlas tillsammans med en allmän del. Den allmänna delen innehåller bland annat Regler, normer, standard Belysning Ljudmiljö Förråd Konstgräs Måttbokens syfte är att vara ett stöd till arkitekter, anläggningsägare, idrottsforeträdare och andra kring hur idrottsmiljöer och idrottsanläggningar kan byggas. I samtliga fall, oavsett det handlar om nybyggnation eller renovering, är det viktigt att beakta vad anläggningen ska användas till och vilka behov användarna av den har. Måttboken behandlar tävlingsytan för ett antal idrotter och gör inte anspråk på att vara vägledande vad gäller säkerhetsfrågor. Uppdatering av Måttboken sker löpande med hjälp av idrottsförbund och ett antal experter. Dessa granskar respektive del och anger önskade revideringar. Revidering av innehållet sker när behov uppstår, till exempel vid regeländringar, och hänsyn tas till ändringarnas omfattning, kostnader och tidsaspekter för genomförande. I Måttboken används rubrikerna Regelmått och Lämpliga mått. Regelmått gäller t. ex. om anläggningen ska användas for internationella tävlingar eller spel i högre divisioner. I vissa fall innebär Regelmått ökade kostnader, t. ex. krav på höga fria höjder till innertak m.m. Angivna Regelmått omfattar utdrag ur tävlingsregler för de olika idrotterna. De mått som anges under Lämpliga mått beskriver mått som gör anläggningarna användbara for utövande av respektive idrott, men som inte har de mått som krävs för att t. ex. arrangera internationella tävlingar eller elittävlingar. Innan måtten på en anläggning bestäms bör anläggningsägaren avgöra hur den ska användas och vilka funktioner den ska fylla. Detta kan göras i samråd med de tänkta användarna som t. ex. skola, föreningsliv och självorganiserade. När detta är bestämt väljer anläggningsägaren de mått och funktioner som ger den mest effektiva användningen av anläggningen. Vi vill också poängtera att det är anläggningens ägare, som bland annat av ekonomiska skäl, har det yttersta ansvaret för att avgöra utformningen på anläggningen. Måttuppgifterna har granskats av idrottens specialförbund samt experter på området. Måttboken är tänkt att användas vid såväl nybyggnad och ombyggnad som vid upplinjering av anläggningar. Mer mformation om Mättboken f1nns pä hemsidan. mattboken.se På hemsidan finns en förteckning över Måttbokens alla delar, där framgår datum för aktuell version. Upplysningar om innehållet: mattboken@skl se (C) Sveriges Kommuner och Landsting, 2015 Produktion: Kombinera

227 Måttbok Februari 2016 KONSTSIM Konstsim Konstsim har tre tävlingsvariante r. Tävlingar upp till och medjuniornivå genomförs med figursimning och musiksimning. För seniorer finns tävlingsformen obligatoriskt tekniskt program tillsammans med fritt program. Numera finns dessutom en ren musikgren, fri kombination, där solo-, par- och Jagmoment kombineras till ett enda program- med valfri ordning. Musiksimningen pågår i högst 5 minuter och sker i solo, par, lag eller kombinationslag. Ett lag har 4-8 simmare och ett kombinationslag har mellan 4-10 simmare. Vid tävling kanfoljandefunktionärer forekomma En tävlingsledare Vidfigursimning En biträdande tävlingsledare för varje domarpanel.1-4 paneler kan förekomma. Varje domarpanel består av 6-7 domare. Som undantag kan panelen bestå av 3-5 domare. För varje panel: en sekretariatschef och 2 protokollskrivare. En panel med 1-2 poängregistrerare. Vid musiksimning 15 domare, placerade på motsatta sidor av bassängen. Som undantag kan 5-12 domare förekomma. Domare bör sitta på cirka 50 cm höga podier. 3 tidtagare för solo, par och lag och kombinationslag. En panel med 1-2 poängregistrerare och 1-2 funktionärer. En musikrnästare, en kontrollant för undervattenshögtalare, sjukvårdspersonal, speaker, pressvärd och andra funktionärer som bedöms erforderliga, t ex löpare, dvs personal som samlar in och befordrar domarutlåtanden osv. Belysning Besvärande spegling i vattnet skall undvikas. Horisontalbelysning mäts i höjd med vattenytan med plan detektor som hålls vågrätt. Vertikalbelysning (halvcylindrisk belysningsstyrka) mäts 0,1 m över vattenytan med halvcirkelformad detektor somhålls lodrätt. Belysning under vattenytan får inte ha sådan ljusstyrka att den bländar simmarna. Se f. ö. allmänna avsnittet om belysning. 3

228 Måttbok Februari 2016 KONSTSIM Mått och markeringar Lämpliga mått Internationella och nationella mått Bredd längd Delmått A B c D E F min min min 8+4* * * Måttet kan undantagsvis minskas tilll,o utefter en långsida. Vattentemperatur > är önskvärt. G min 3,0 Djup Takhöjd min min 2,0 4 Regelmått (I tävlingsregler föreskrivna mått) A B c D E max Internationella tävlingar Nationella tävlingar Bassängen kan utformas så att den kan användas för såväl bad som simsport. F G 3,0 2,0 Markeringar, utrustning Utrustning för återgivning av tal och musik både över och under vattenytan. (Regelkrav: s -märkta undervattenshögtalare). Bassängbotten skall ha markeringar, t ex banmarkeringar för att underlätta simmarnas orientering under vattnet. Alla mått i meter Mått-toleranser Mått får avvika högst Sxfl mm där l::. måttet i m, oberoende av om måttangivelser sker med eller utan decimaler. 4

229 Måttbok Februari 2016 KONSTSIM Detaljmått / A / F / B F ' " " '/ l l "l" /" l l u_ l l l l l' l l l l l l l l l l Vägg eller l l hinder l l Djup= G ILU I l l l Bassäng l l l l l l l l l l l l /o u Gräns för l l / ändrat djup l l t Djup= l Friområde l l ' l l u.. l l ' / ' v Måttpilsförklaring )l ~ Alo!stånd avs.er ytterkant -~ )l Avstårid avser innerkant Allstånd avser centrum 5

230 Måttbok Februari 2016 SIMHOPP Simhopp Tävlingsgrenar i simhopp är svikthopp och höga hopp, individuellt och synkroniserat, (par hoppning). Svikthopp sker från l och 3m höga sviktar, höga hopp från 5, 7,5 eller10m höga trampoliner. Trampoliner med höjderna l och 3m kan också förekomma för träning. Möjlighet till "krusning" (förhjndrande av spegelblank vattenyta) bör finnas. Önskvärt är att vattentemperaturen i hoppbassäng håller som lägst 26 grader Celsius. Vid tävling kanföljandefunktionärer förekomma: l hoppledare 5-7 hoppdomare, vid "syncro" hoppning 7-11 hoppdomare 4 sekreterare (fördelade på två grupper) l speaker (vanligen densamma som hoppledaren) Domarna ska placeras åtskilda och om möjligt på båda sidor av bassängen i 90 graders vinkel till hoppställningen, vid synkron/par hoppning måste man kunna placera domare på båda sidor, så att båda hopparna kan bedömas likvärdigt, utan att den en döljer den andra. Domarnas sittplatser ska utmärkas med tydliga nummer. Vid tävling med hopp från 3-10 meters höjd skall domarnas sittplatser vara som lägst på 2,0 meters höjd över vattenytan. Belysning Vid utomhusbad bör hoppanordningar placeras så att uthopp sker i nordlig riktning så att hoppare inte bländas av sol. Horisontalbelysning mäts i höjd med vattenytan med plan detektor som hålls vågrätt. Vertikalbelysning (halvcylindrisk belysningsstyrka) mäts l m över vattenytan med halvcylinderformad detektor som hålls lodrätt. Simhopparna skall vara belysta under hela hoppet med rymdljus vilket skall vara lika med de vertikalt uppmätta värdena på l m höjd. Besvärande spegling i vattnet ska undvikas. Se f. ö. allmänna avsnittet om belysning. Mått och markeringar Lämplig kombination, l och 3 meters svikt samt 3 och 5 meters trampolin. Regelmått (I tävlingsregler föreskrivna mått) Vid nybyggnad hänvisas till de krav som ställs av det internationella simförbundet FINA i deras FINA Facilities rules I kapitel fem samt annex 1.1 och 1.2 finns kraven på tävlingsanläggningar i simhopp närmare beskrivet. j t/facil i ties-rules Markeringar Resultatmarkeringar Resultattavla med 3x2+3 siffror CD 0:0 CD 0:0 CD 0:0 6

231 Måttbok Februari 2016 SIMHOPP Övrigt Vattentemperatur >26 C. 30 C är önskvärt. Vattenytan krusas med luftbubblor eller vatten. Munstycke till vattenstråle får inte monteras så att strålen trätfar ansiktet på simmande som kommer upp från undervattensläge. Vid övning av svåra hopp kan luftinblandning i vattnet göras för att mildra negativa effekter av felsktiga nedslag i vattnet. Räcken kring trampoliner och sviktar ska vara 1,1 höga. Öppning under räckets underkant får inte vara större än 0,05 mot gångyta eller trapp nos. Det ska inte gå att klättra på räcket och vertikala öppningar i räcket får inte vara större än 0,10. Se även BBR. Alla mått i met er M Att-toleranser Mått får avvika högst Sx{[ mm där L= måttet i m, oberoende av om måttangivelser sker med eller utan decimaler. 7

232 Måttbok Februari 2016 SIMNING Simning Tävlingar genomförs med fyra olika simsätt: Bröstsim, fjärils im, ryggsim och frisim. Medley är en kombination av alla fyra simsätten. Vid tävling kanföljandefunktionärer förekomma l tävlingsledare l biträdande tävlingsledare 2bandomare 1starter l tidtagare per bana l måldomare per varannan bana l vändningskontrollant för varje bana och kortsida l tävlingssekreterare l tidavläsare l tidtagarledare l måldomarledare l speaker Vid mästerskapstävlingar och internationella tävlingar ska minstföljandefunktionärer tjänstgöra l tävlingsledare l biträdande tävlingsledare 2bandomare l starter l speaker 2 vändningskontrollantledare l vändningskontrollant per bana och kortsida l tävlingssekreterare l tidavläsare l tävlingsassistent l tidtagarledare l tidtagare per bana l tävlingsläkare Funktionärer befinner sig påföljande platser runt bassängen O Tävlingsledare * Tävlingssekreterare Starter + Bandomare Måldomarledare + Speaker D Måldomare och vändningskontrollanter l;/>- Utlösning av stopplina b. Tidtagare och vändningskontrollanter O Våndningskontrollantledare Friområde (se nästa sida) Helautomatisk tidtagningsutrustning ~ o o o o + Bassäng startpallar o ~ o ~ o + oo c ~ --i --~ 8

233 Måttbok Februari 2016 Mått och markeringar Alla mått i meter Lämpliga mått Antal Vattendjup, Bassäng- Bassäng- Takhöjd, Friområde 2, se föregående sida banor min bredd längd 1 min al bl c d EM,VM,OS 10 2,0 (3,0 rek.) 25,0 50,0 4,0 3,0 Internationella tävlingar, inomhus 8 1,8 4 20,5 2S,O/SO,O 4,0 3,0 Internationella tävlingar, utomhus 8 1,8 4 20,S so,o 4,0 3,0 2,0 3,0 6,0 2,0 3,0 6,0 2,0 3,0 6,0 SM, lång och kort bana 5 8 1,8 4 20,S 50,0/25,0 4,0 inomhus och utomhus Nationella tävlingar, g6 1,8 4 12,5 2S,O 4,0 inomhus och utomhus 3,0 3,0 2,0 3,0 6,0 2,0 3,0 s,o 1 +0, ,03 m mätt i alla punkter från 0,3 m över till 0,8 m under vattenytan. 2 För samtliga mästerskapstävlingar och internationella tävlingar gäller att anläggningen ska ll ha tillräcklig läktarkapacitet och medge att funktionärerna kan arbeta obehindrat runt hela bassängen. Inom angivna mått kan sittande publik/tävlande inte medges. 3 Om simmarna måste gå längs bassängen för att nå omklädning ökas måttet med 1,0. Om evenemang ska sändas i TV behövs 1,5 m för spår till TV-kamera på l m avstånd frå n bassängkant. l så fall får funktionärer och simmare använda utrymmet bakom rv-kamerans spår. 4 1,1 kan godtas i bassänger med kombinerad användning, dock minst 1,8 på startpallsidan (1-6 m från startplats). För bästa tävlingsresultat2-3m djup. S Även andra mästerskapstävlingar inklusive de på kort bana (SM, JSM, Ungdomsmästerskap och motsvarande distriktsmästerskap) 6 Dispens kan ges för tävlingar med färre banor och 2-metersbanor Tidtagningsplattor Internationella simförbundet FINA har reviderat sina bassängmått till50,020-50,030 samt 25,020-25,030 för att ge utrymme för tidtagarplattor. Måtten gäller alltså utan tidtagningsplattor isatta. Detta är något att beakta vid ny- och ombyggnation, beroende på teknikval och byggkonstruktion. Begränsningslinor fåstes i nivå med vattenytan. Bannumrering sker från höger till vänster om man är placerad bakom startpallarna vänd mot bassängen. Vid lo banor numreras de O till9. Bassängerna kan utformas så att de kan användas för såväl bad som simsport. Vattentemperatur skall vara C vid internationell tävling. Under tävling får märkbar strömning eller turbulens inte förekomma_ Regelmått (I tävlingsregler foreskrivna mått) Vattendjup, Antal banor min Banbredd Banlängd 1 startpallens höjd över vattenytan 2 EM, VM,OS lo 2,0 (3,0 rek.) 2,5 Internationella tävlingar 8 1,1 3 2,S Mästerskapstävlingar ,S Nationella tävlingars 8 1,1 3 2,5 l +0, ,03 m mätt i alla punkter från 0,3 m över till 0,8 m under vattenytan. Måttet ska även medge plats för tidtagningsplattor motsvarande l cm. 2 Inom intervallet skall finnas plats för överväxlingsplattor 3 Minst 1,8 på startpallsidan (1-6 m från startplats). 4 Dispens kan sökas för anläggningar färdigställda innan 2007 års utgång S Dispens kan sökas för avvikelser gällande banbredd och antal banor 50,0 2S,0/50,0 25,0/50,0 25,0/SO,O 0,50-0,75 0,50-0,7S 0,50-0,7S 0,50-0,75 9

234 Måttbok Februari 2016 SIMNING Detaljmått Plan Simbanornas bottenmarkeringar o N o ci o.n 6 N "' x / x~ i ' Bottenmarkering Målvarnare för ryggsim (1,80 m över y tan} stopplina (Min 1,2 m) över vattenytan Banbegränsninglinor Linornas färg: 10 banor GBBBYYYBBBG 8 banor GBBYYYBBG 6 banor GBYYYBG G:grön, B:blä, Y=gul 15m lom 11 25m bassäng l ~ 15m lom lo m l Kortvägg Vy 0,30 vid ny- eller ombyggnad För 50 m bassäng färdigställd efter ska en 0,50 m lång tvärlinjeplaceras på bottenmarkeringen 15 m från vardera start- resp. vändningsvägg. 25 meters markeringen ska vara 1,0 m. i 11 l 50 m bassäng 15m 2,5 (2,0) Om bassäng onvänds för simhoppsträning, se även simhoppsd~len för ulfomning av vilplan. Alla mått i meter sektion w,... ci 8 6 "t o.n o 8 6 1"'1 g g ~ l o-.~ \l o o '<: ci o 00...; c ~ o N...; o ci ~..;c o "' O> ci c ~ Max loo St t Il ~ ar pa -.:::l-1-' l~ l Handtag för ryggsimstart Horisa ntellt och/eller vertikalt pä framkant oc h s dorna Eventuellt galler ""<1 Fäste för banbegränsningslinor <j Eventuell eltidtagning och halk l l ~ fri vändyta över hela väggen l 'l Viiplan bredd 0,10-0,15 Bassangbotten Mått toleranser Mått får avvika högst Sx.fC mm där L= måttet i m, oberoende av om måttangivelser sker med eller utan decimaler. M åttpilsförklaring )l l( Avstånd avser ytterkant K )l Avstånd avser innerkant Avstånd avser centrum lo

235 Måttbok Februari 2016 SIMNING Markeringar Linjebredd 0,25 Linjefärg mörk, NCS 6000 eller mörkare Bottenfärg ljus, NCS 1500 eller ljusare Kulörer kan användas. Bottenfärg bör vara vit. Färger och svarthet anges här enligt SIS fårgatlas SIS baserad på NCS-systemet (Natural Colour System). Resultatmarkering 2+6 siffror D D (Placering, bana, tid) D D D D il l!!!! Belysning Besvärande spegling i vattnet skall undvikas. Vid startpallarna och vid vändningen skall ljusstyrkan vara minst 600 lux. Horisontalbelysning mäts i höjd med vattenytan med plan detektor som hålls vågrätt. Vertikalbelysning (halvcylindrisk belysningsstyrka) mäts 0,1 m över vattenytan med halvcylinderformad detektor som hålls lodrätt. Belysning under vattenytan får inte ha sådan ljusstyrka att den bländar simmarna. Se f.ö. allmänna avsnittet om belysning. 11

236 Måttbok Februari 2016 r SPORTDYKNING Sportdykning Sportdykning bedrivs utomhus och inomhus året runt. Utomhus ägnar man sig åt marinarkeologi, marinbiologi, undervattensfotografering m m och har önskemål om vattendjup ned till30 m. Inomhus, och i bassänger utomhus, tävlar man i fensim och undervattensrugby samt bedriver utbildning och har önskemål om vattendjup på minst 1,4 m för fensim och 3,5-5 m för undervattensrugby och utbildning. Utbildning bedrivs i bassänger inomhus eller utomhus med önskemål om vattendjupet minst 3 m på en yta som är minst loxlo m. Längs ena långsidan vid sidan av bassängen behövs en fri golvyta som är minst 1,5 m bred. Nedstigning i den djupa delen av bassängen bör kunna ske från en yta p ä 0,3-1,5 m höjd över vattenytan. För övning i s k fri uppstigning krävs minst 3,5 m vattendjup i del av en bassäng. Exempel på bassäng for utbildning ' 25m ~ "/ v min loxlo m l' '/.)IL min 3,0 m _.,IL_ 'v _..,[.( 0,3-1,5 m 3,5-4,0 m l/ Dykorientering Dykorientering sker i sjöar och hav längs en bana med fasta banmarkeringar under vatten t ex flytande plast- eller korkskivor med sänken. Vattendjup ned till20m önskas. Banor för dykorientering kan utformas på ett flertal sätt. Här är ett exempel på permanent bana vid Fiatenbadet i Stockholm..... DO WC Öppen hytt Servering Alla mått i meter Måttpilsförklaring )t l( Avstånd avser ytterkant l( )l Avstånd avser innerkant Avstånd avser centrum 12

237 Måttbok Februari 2016 SPORTDYKNING Fensim Pensim genom;{örs i tre olika grenar Fensim 50, 100, 200, 400, 800, 1500 m samt lagkapp 4x100, 4x200. Längddykning 25 och 50 m. Apparatsim 100, 400 och 800 m. Vid tävling kanjö{jandefunktionärer förekomma Tävlingsledare Starter Funktionär vid elektronisk tidtagning Måldomare (2-4 personer) Tidtagare (minst l per bana + 2 för segrare) Vändningskontrollanter (4-8 st) sekretariat (3-7 personer) Speaker Bandomare (2-3 personer) sjukvårdspersonal med sjuk- och räddningsutrustning Vid mästerskap och större internationella tävlingar bör tävlingsläkare utses. Funktionärernas placeringar, mått, markeringar och belysning är desamma som redovisas på måttblad för simning. Undantag är att vattendjupet för fensim måste vara minst 1,4 m även vid de grunda delarna av bassänger. Vid internationella tävlingar och mästerskapstävlingar ska vattendjupet vara minst 1,8 m. För fensim önskas liksom för livräddningstävlingar bottenmarkeringar 15 m från bassängernas kortsida t ex så som visas p;t följande figur. l nya bassänger bör 0,25 m breda heldragna bottenmarkeringar göras tvärs över bassängerna, 15m från kortsidorna. I befintliga bassänger kan de punkter på bottenmarkeringarna som behöver markeras göras tydliga med hjälp av högst 0,05 m höga olikfärgade tyg- eller plastklädda sänken som fixeras vid botten med sugkoppar. Sänken med minsta mått 0,15 m och största mått 0,25 m ska ha en rak kant vilken placeras i linje med och rakt under de kontrollinar som ska spännas över bassängen 15 m från dess kortsida. 13

238 Måttbok Februari 2016 SPORTDYKNING Undervattensrugby, UV-rugby Undervattensrugby spelas av två lag med 6 spelare i varje lag samtidigt i vattnet. Inom avbytarområden på golv vid bassängkant får varje lag ha högst 5 avbytare och lagledare. Dessutom får varje lag ha högst 4 reserver, totalt 15 personer. En match spelas i två halvlekar, om 15mineffektiv tid vardera med 5 min paus emellan. Vid tävling kanföljandefunktionärer förekomma Tävlingsledare sekretariat med: protokollförare tidtagare speaker l domare på land 2 domare i vattnet 2 filmare för överföring av bild via videokamera till publik. Funktionärernas placeringar O Tävlingsledare e Protokollförare D Tidtagare Speaker A Domare på land Domare i vattnet O Filmare D l o <l D <)..., Undervattensrugby spelas i bassäng som uppfyller f"oljande krav (se nästa sida) Vattendjup min 3,5 m, max 5,0 m. Spelplanens bredd 8-12 m, längd m. Där planen inte begränsas av bassängväggar avgränsas den med banlinor på vattenytan. Längs spelplanens ena långsida (öppna sidan) skafinnas en 3m bred avbytarzon som avgränsas med banlinor på vattenytan. I anslutning till avbytarzonens båda ändar ska 2 m brett avbytarområde markeras t ex med avvikande färg på golv eller med tejp på golv vid bassängkanten. Inom avbytarområdet ska finnas avbytarbänkar med plats för 5 avbytare. Nära avbytarområdena ska finnas utvisningsbänkar för 3 spelare per lag. Målkorgar av stålrör ska stå på botten mitt på spelplanens kortsidor. De bör kunna skruvas fast. Målkorgens ring ska vara gummiklädd. Stegar från bassängkanten bör kunna demonteras eller täckas så skaderisker minskas. Ettans trampolin bör om möjligt lyftas bort. (Landdomare ska kunna röra sig fritt efter hela långsidan, startpallar kan accepteras) 14

239 Måttbok Februari 2016 SPORTDYKNING Spelplan Avbytarområde 2m l l Ban Ii n a Av by tarzon l l l l l l \.2.) Mälkorg l l l l l l l l l l l l.!'e\ Bänk 5 personer... c.>l "' tio c '"' "' ro ct:l D /~ t v E 00 rl l N rl Bänk 3 pers o ner D l Alla mått i meter Mått-toleranser Mått får avvika högst S)(.Jl mm där L= måttet i m. oberoende av om måttangivelser sker med eller utan decimaler. 3m v l' Avbytarområde 8-12 meter Målkorg Målkorgen fästs bäst med en bult direkt i bassängbotten. Det behövs då ett gängat "hål" i bassängbotten där en bult som håller fust korgen kan skruvas in. När korgen inte är på plats så skall en gängad plastbult täcka hålet. stål gummi O, Belysning Besvärande spegling i vattnet skall undvikas. Horisontalbelysning mäts i höjd med vattenytan med plan detektor som hålls vågrätt. Vertikalbelysning (halvcylindrisk belysningsstyrka) mäts 0,1 m över vattenytan med halvcylinderformad detektor som hålls lodrätt. Belysning under vattenytan får inte ha sådan ljusstyrka att den bländar simmarna. Se f.ö. allmänna avsnittet om belysning. Måttpilsförklaring )l l( Avstånd avser ytterkant Avstånd avser innerkant Avstånd avser centrum 15

240 Uddevalla nya badhus Detta är en rapport upprättad av PreDevo AB. PreDevo ingår i företagsgruppen We Group AB. PreDevoAB Fiskhamnsgatan 1 O Göteborg

241 Uppdr11g Uddevalla nya badhus Bestillore Uddevalla Upprättad IV PreDevo AB l Rev Datum l Projektnummer l Sidnr AW (29) 1. SAMMANFATTNING Denna rapport ar ett komplement till den tidigare törstudien som gjordes för Uddevalla kommun år Utifrån uppdaterat material från kommunen samt genomgående efterforskning från PreDevo AB har de efterfrågande delarna fördjupas och med en mer ingående analys. Uddevalla kommun har en befolkningsmängd år 2018 på ca kommuninvånare. Badanläggningen måste byggas för framtida behov och prognoser. Utgångspunkten är att badhuset står klart år 2022 där vi sett till beräknade prognoser för år Andra parametrar så som nyhetens behag, förbättrad infrastruktur och statsplaningering innebar även de påverkan på hur och vad som bör byggas. Servering är en viktig service för besökarna och aven en potentiellt viktig intäktskälla för anläggningen. Det nya badhuset fokusera på att bedriva hälsofrämjande aktiviteter för bland annat kommuninvånarna. Kommunen anser att en mindre servering är det optimala mellanläget mellan restaurang och ett cafe. Verksamheten kommer drivas med fokus mot nyttigare alternativ där huvudkänslan ska vara hälsosam och modern. Anläggningen byggs för ett framtida behov med nya krav och trender där narproducerat, ekologiskt och hållbarhet är några av nyckelorden. Väljer verksamheten att driva gymmet i egen regi skulle detta innebära än större investering utöver bygget. Om valet faller på ett extern entreprenör kan problematik vara att de fokusera på den strakaste kundgruppen som inbringar högst intäkter. Vikten av en tydlig kravspecifikation ska understrykas innan eventuell upphandling. Samspelat mellan förening och verksamhet bör byggas på en affärsmässig grund. Första steget är att konkretiserat tavlingsnivåer, detta bland annat för verksamhetens planering. Klarhet i kostnader och vem som står för vad är avgörande för en väl fungerande och långsiktig relation. Viktigt är att allt tydligt framgår i avtal och överenskommelser mellan partnerna.

242 Uppdras Uddevalla nya badhus Beställare Uddevalla Upprättad av PreDevo AB Datum l Projektnummer l Rev AW J~~ ;;) 3. NULÄGESANAL YS 3.1 Kommunen Uddevalla kommun har 2018 cirka invånare och i tillhörande lan, Bohuslan, ar det cirka invånare... "" Cl Q Figur 1. Bild på Uddevalla kommun. Källa Google. 3.2 Befolkningsutveckling statistiska Centralbyrån (SCB) förutspår i sin rapport "Sveriges framtida befolkning " (2012) att Sverige kommer få en befolkningstillväxt de kommande 40 åren med ett genomsnitt av 4,2 promille per år. En högre takt under de närmaste åren och därefter avtagande. Denna tillväxt av invånare i Sverige är kombinerad med en ökad urbanisering. Befolkningsprognos Utöver förändringar i befolkningen som påverkas av födslar och åldrande befolkning tillkommer faktorer som in- och utflyttning. Omfattningen av de sistnämnda faktorerna tar sitt ursprung främst via hur attraktiv kommunen upplevs som boendeort där förhållanden som lokal arbetsmarknad, pendlingsmöjligheter, skola och sjukvård samt fritids- och kulturutbud är primära.

243 Uppdrag Uddevalla nya badhus B~ ställare Uddevalla Upprättad av PreDevoAB Datum l l Rev Projektnummer l AW ~~;~) Barn & Ungdomar 0-17 år Vuxna år Seniorer 65+ år Ar 2016 hade Uddevalla kommun invånare, flest invånare var åldersgruppen vuxna med ca 57 procent vilket motsvarar ca personer av den totala befolkningen. Barn och ungdomar uppgick till ca 22 procent motsvarande ca personer och där seniorer uppgick till ca 21 procent då motsvarande ca personer. Aldersgrupp Antal personer procent Barn & Ungdomar O - 18 år % Vuxna år % Seniorer 65+ år % Figur 3. Åldersfördelning Uddevalla kommun. Källa Uddevalla Befolkningsprognos Befolkningsutveckling s 000 o Figur 4. Prognos för Uddevalla kommuns befolkningsutveckling år , uppdelat på åldersgrupperna. Källa Uddevalla Befolkningsprognos 2017.

244 Uppdrog Uddevalla nya badhus Beställare Uddevalla Upprittad av PreDevoAB Datum l l Rev Projektnummer l AW ~~~~) om befolkningsstorleken ändras. Framförallt ger det i jämförelse med andra liknande badanläggningar en indikation på anläggningens relativa popularitet och eventuella outnyttjade potential och kapacitet. En traditionell simhall har normalt mellan 1,5-3 besök per kommuninvånare under ett år medan ett mer sofistikerat modernt bad med ett bredare utbud normalt har mellan 3-5 besök per kommuninvånare, eventuella gymbesök exkluderade. Det finns avvikelser från dessa siffror men de har en hög grad av träffsäkerhet. Med en befolkning 2018 på ca i kommunen och ett nyckeltal på ca 5 besök per kommuninvånare, indikerar det ca besök per år. Enligt plan förväntas att badhuset står klart år Under öppningsåret kan badhuset förväntas ha ca badbesök baserat på den årliga förväntade befolkningsökningen på ca 1,5% per år. Mer relevant blir det att titta 15 år framåt, år 2037, när kommunen beräknas vara ca kommuninvånare vilket ger en beräkningsgrund på ca badbesök per år och kommuninvånare baserat på liknande ökning på ca 1,5 % per år. BEFOLKNINGSPROGNOS 0' r Figur 6. Prognos för Uddevalla kommuns befolkning år och 2037.

245 Uppdrag Uddevalla nya badhus Beställare Uddevalla UpprätUd IV PreDevo AB l Rev Datum l Projektnummer l Sld nr AW (29) ytterligare med fler turer på liknande satt som ovan under högtrafik. Banan kommer även uppgraderas till 120 km/tim M igration Baserat på migrationsverkets uttalande beträffande att mängden asylsökande har återgått till en normal nivå efter den explosionsartade ökningen år 2015 och att statistik från 2017 och 2018 indikerar på att asylsökningsmängd har stabiliserats räknas ej ytterligare påslag in i prognos. Ändock bör lärdomar från år 2015 tas med i beräkningen när det gäller anpassning av offentliga platser så som badhus då dessa ska tillgodose besökare 50 år fram i tiden. Vidare är ett av Svenska Simförbundets högst prioriterade område att ge alla möjlighet att lära sig simma, där de riktar sig mot barn och vuxna i hela Sverige. UlllO AntatasyiSOkonde lilla Antolo>vl~ nd~ lois AnUiosyi>Obndel016 Alltolosyt>Obndrl l628n u~ Figur 8. Asylsökande år Källa Migrationsverket 4.3 Besöksunderlag Med stöd av ovanstående resonemang gör vi bedömningen att en framtida badanläggning bör attrahera 5 badbesök. l linje med investeringar som görs i det nya badet beräknas besöksantalen gå upp med ytterligare två procent sett tillliknande nya anläggningar i Sverige. Med en befolkningsutveckling på ca en och en halv procent per år samt ytterligare två procent ökning totalt, härstammat av investeringen, ser vi att besöksantalet uppgår till ca bad per år Vidare tillkommer även ytterligare en procent totalt med anledning av den utvecklande infrastrukturen och kommande flöde in i staden, detta motsvarar år 2037 ca bad per år.

246 Uppdrag Upprättad av Uddevalla nya badhus PreDevoAB Bestäl!ue D1tum l Projektnummer Uddevalla l Rev l Sld nr AW (29) o o Gymmet kan när badhuset är bemannat kunna ha sin entre genom den normala kassan. En gäst på gymmet kan kunna komma till badets delar (omklädning, dusch o.s.v.) utan att behöva gå ut och sedan in i lokalerna igen. 5.1 Kalkyl på gymmet Sveriges gym har ett genomsnittspris för verksamheter med tillgång till maskinpark på ca 300 kr/mån och där gruppträning är inkluderat på ca 400 kr/mån. Kommuner av Uddevallas storlek har ett genomsnittspris för gym med tillgång till maskinpark på ca 200 kr/mån och för maskinpark inklusive gruppträning på ca 300 kr/mån. Nuvarande badhusgym hade besök år 2017, med en befolkningsutveckling på en och en halv procent kan gymmet förvänta sig en ökning på ca 65 besök per år vilket innebär besökare år Med ytterligare tre procents ökning, enligt tidigare resonemang beträffande investering och infrastruktur blir besöksantalet totalt ca år Ar 2017 hade gymmet intäkter fördelat på försäljning och inträde på totalt kr, detta innebär en intäkt på ca 744 kr per person och år. Med detta som grund kan gymmet, om förväntad prisbild förblir fortsatt statisk, lågt räknat ha en årsintäkt på ca kr år Ar 2017 sålde gymmet 980 årskort, med enbart den prognostiserade befolkningsökningen kan årskorten komma att öka med ca 15 per år, totalt sålda år Om vi även tar med ökningen enligt tidigare resonemang på ca tre procent kan förväntade sålda kort uppgå till ca år Om förväntad prisbild förblir fortsatt statisk, kr/ årskort, blir förväntad intäkt på enbart årskort år 2037 ca kr. Om gymverksamheten skulle förändra sin pris bild på årskort till det genomsnittpriset som kommuner liknande Uddevallas storlek har på lågt räknat ca 250 kr per månad (totalt ca kr per sålt årskort), kan intäkter för endast årskort totalt uppgå till ca kr. 5.2 Erbjudanden Vid egen drift är en konkurrenskraftig prissättning i kombination med brett utbud av stor vikt. Gruppträning i olika former förväntas av dagens aktiva utövare, även att passen är utspridda och erbjuds över hela dagen med hög variation på inriktning. Ett konkurrenskraftigt gym erbjuder vidare hög- samt lågintensiva pass dagligen, gärna i kombination med varandra. De stora kedjorna låter sig licenseras för att stärka sin position på marknaden och därmed säkerställa kvalite, även stora gym gör en variation av ovanstående för att kunna stå sig starka i den höga konkurrensen. Ytterligare en faktor som gör sig giltig vid val av gym är tillgängligheten och

247 Uppdros Uddevalla nya badhus Beställare Uddevalla Upprättad IV PreDevo AB l Rev O a tum l Projektnummer l Sid nr AW {29) verksamheten att driva gymmet i egen regi skulle detta innebära än större investering utöver bygget, där de två största utgifterna är maskinparken och rekrytering l utbildning av personal. Egen regi innebär att verksamheten bär på de ekonomiska riskerna, andra sidan går intäkterna som genereras tillbaka till kommunen. Ytterligare en aspekten som bör tas med i beräkningen är om kommunen driver en konkurrensverksamhet till andra liknande verksamheter i kommunen. Vinstdrivande verksamhet kan komma att fokusera på den strakaste kundgruppen som inbringar högst intäkter, vilket också kan innebära att inte alla kommuninvånare kommer finna nyttan i verksamheten. Detta kan vara problematiskt, där verksamhetens mål är att behålla sin tidigare mix av besökare. Här är det av stor vikt att upphandlingen tydliggör dessa krav. Vidare är det primärt att en väl genomarbetad kravlista utförs när verksamheten skall fatta beslut om en extern entreprenör, bland annat delar som underhåll och städning av anläggningen bör tas med, utöver tidigare nämnda tillgänglighetsfrågor beträffande kundsegment Men entreprenörens vinterintresse kan leda till positiva effekter så som bra service och ett konstant förbättringsarbete, där aktören förhoppningsvis är bäst på de dem gör. Andra fördelar med en extern aktör är kompetens inom området bejakas konstant där även starka etablerat varumärke och satt marknadsföring kan dras nytta av för de övriga verksamheterna. Dessutom kan detta medföra att en etablerad verksamheten ofta besitter en väl fungerande metodik, struktur på träning och verksamhet i sin helhet. Detta innebär att verksamheten i sig kan förvänta sig en högre och säkrare inkomst redan det första året vilket annars kan vara otroligt tufft vid egen regi om de inte redan finns en stark kundgrupp. De som Uddevalla kommun bör se över är om tidigare och befintlig verksamhet motiverats av möjligheten att starta på ny anläggning och omdefiniera sig utan att tappa den tidigare kundgruppen. Det två avtalstyperna som brukas i störst utsträckning: Femtio (50) procent av intäkterna exklusive moms tillfaller förvaltningen såsom hyra och ersättning för förvaltningens kostnader. Hyresavtal - enligt hyresstandard så som täckning av reparation och dylikt. Detta avtal kan skrivas av förvaltning eller i samråd med hyresgästen. Medlemskap och träningskort berättigar till fritt nyttjande av bassäng avsedd för motionssim på de tider som nya badet är öppet för motionssim. För tillgång till relaxavdelning etc., är medlem skyldig att erlägga avgift vilken i sin helhet tillfaller förvaltningen. Kontrakten bör utgå från samma tidsupplägg men i hyresavtal rekommenderas de att skriva in att detta kan omförhandlas. Avtalstiden bör vara fem (5) år och uppsägningstiden bör vara tolv (12) månader före avtalstidens utgång vilket ligger inom standard. Uppsägning skall ske skriftligen.

248 Uppdrag Uddevalla nya badhus Beställare Uddevalla Upprättad av PreOevo AB Datum l Rev l Projektnummer l Sid nr AW (29) specifikt när det kommer till drift av restauranger. Svinn skapas i köket och även vid servering. Där den större problematiken ligger är att förutse vilken mängd som kan förväntas dagligen, svårt att avgöra vilken mängd som ska förberedas. Restauranger har speciellt svårt att upprätthålla satta rutiner inom hållbar drift, bland annat när det kommer till svinn, detta beror i många fall på den höga personalomsättningen. Matsvinn är en större miljöbov en många trott tidigare, där länder som F rankrike idag har förbjudit matsvinn från matbutiker. Att eftersträva att en nolltolerans emot matsvinn är alltså i tiden. Detta ställer större krav på verksamheten att ha en väl planerad, avvägd meny och satta rutiner i verksamheten. Några saker verksamhet kan ta med sig i sitt matsvinnarbete: Bejakata: Vart skapas det mest matsvinn? Se över inköpsrutiner samt vad som ligger kvar på kundens tallrik. Notera: Vad är mängden matsvinn? Kontrollera vikten på maten som slängs och vad det är. Skapa fasta arbetsrutiner: Hur kan verksamhet förebygga problemet med svinn? Skapa fasta tydliga arbetsrutiner inom verksamheten och medarbetarna. Motivation och information: Hur ska verksamheten nå resultat? Motivera, involvera medarbetarna, genom utbildning, vägledning och konstant uppföljning i processen. Analysera: Har verksamheten nått målen? För statistik på alla åtaganden gällande ämnet. Sätt klara delmål, mät och rapportera tillbaka till medarbetarna löpande. Hållbarhet är inte bara trendigt utan även viktigt för miljön. Verksamheter som har välformulerat hållbarhets tänk, tjänar inte bara på god marknadsföring utan också på att den gör skillnad för miljön. Nyckelord när det kommer till hållbarhet är miljöneutral, kompensera den miljöpåverkan verksamheten har via olika miljöprojekt detta kan göras lokalt eller tillexempel via att deltaga i ett träplaneringsprojekt, ekologiskt, använd endast ekologiska produkter, närproducerat, fokusera på att köpa produkter lokalt och säsongsanpassat, köp in produkter som är i säsong och anpassa meny efter detta. Vidare stödja producenter som finns i närområdet, även potentiella kunder i restaurangen. Att fokusera på det lokala och säsonganpassade går i linje med Uddevallas vision att det nya badhuset ska vara en verksamhet som står för hälsa. 6.1 Kalkyl på serveringarna Extern servering En extern servering kan även nyttjas av icke badande gäster, som en förlängning på den

249 Uppdrag Uddevalla nya badhus Beställare Uddevalla Upprättad av PreDevo AB Datum l Rev l Projektnummer l Sid nr AW (29) Figur 12. Karta över stadsplaneringen för Uddevalla kommun. Källa Områdesplan för Bäveån -maj o. ::~'IUI UJ111 nw Figur 13. Rörelsemönster runt Bäveån. Källa Områdesplan för Bäveån-maj Gult: Huvudstråk för gång- och cykeltrafik Rött: Huvudstråk för biltrafik inkl. gång- och cykeltrafik Badservering l denna servering ges service åt de kunder som besöker den ordinarie verksamheten. För att få en väl fungerande omsättning, både ur ett ekonomiskt som ett hållbarhetsperspektiv, bör minst

250 Uppdrag Uddevalla nya badhus Beställare Uddevalla Upprtitt d av PreDevo AB Datum l Proje~tnumm e r l Sid l Rev nr AW (29) Konferens kan även användas till större sällskap som önskvärt inte skall ta upp platser i badets servering, förbeställning vid aktiviteter som barnkalas och dylikt Barnkalas Barnkalas på badhus är en beprövad och säker inkomstkälla för verksamheten. Att erbjuda paketerbjudanden förenklar försäljningen och marknadsföreningen. Föräldrar är en stark köpgrupp och uppskattar att dela ansvaret samt paketerade lösningar med ett fastpris och sluttid. l detta fasta pris bör antal barn, antal föräldrar, någon form av fika samt en badvakt sättas. Att erbjuda en badvakt löser många problem som föräldrar överväger när de tar beslut om form av kalas, för att den primära rädslan föräldrar har vid kalas på badhus är drunkningsrisken. Verksamheten ska informera om att maten kan anpassas i form av allergi och preferenser. Detta är något som uppskattas hos målgruppen. Även att sätta en fast tidsintervall på kalaset är något som underlättar för verksamheten samt för förädlarna. Olika verksamheter löser sina barnkalaserbjudanden olika, dock är det genomgående att de erbjuder ett fastpris på mängd barn och antal föräldrar. Om verksamheten kan erbjuda vått och torrt kalas är även detta uppskattat. Vissa äldre verksamheter erbjuder hela badhuset i sina paket, dock är detta inte att rekommendera till ett nytt badhus med högre verkningsgrad. Exempel på paketerbjudande: Satt pris på maxantal barn, ingår: Entrepriset, plats för enklare förtäring. Kaffe till närvarande föräldrar samt en ansvarig badvakt. Varaktighet i 2 timmar. Liknade paketerbjudande ute på marknaden ligger mellan kr till kr.

251 Uppdr g Uddevalla nya badhus BesWiare Uddevalla Upprätt d o v PreDevo AB Datum l l Rev Projektnummer l AW ~; (;9) 6.2 Ekonomiska faktorer Branschen ger riktlinjer på en omsättning runtomkring 1 miljon SEK per anställd. Detta är generella siffror och bör därför tas i beaktning. Om serveringarna har minst 5 heltidsanställda krävs det således att omsättningen går upp mot minst 5-8 miljoner. Viktigt är att erbjuda entreprenören möjligheter att aktivt välja/finna mer möjlighet till affärer, så som att nyttja konferensdel för externa arrangemang. Det blir ett tillägg i den dagliga driften att komma åt mer funktioner och därigenom påverka sin verksamhet inom ramen av avtalet. En morot i den dagliga driften att komma åt mer funktioner och därigenom påverka inom de ramar de får enligt avtal. Entreprenören kommer att behöva komplettera med en maskinpark och bygga sin egen interiör i samråd med hyresvärden i god tid innan bygget är färdigställt, rekommendation är minst ett år. Observera att internetanslutningar även bör vara medräknat i grundbygget Det måste bli så fördelaktigt som möjligt för en aktör utan att avtalet skänkes bort. En mindre entreprenör kan tillgodose behovet på ett helt annat sätt än de stora, då de mindre har en lokal förankring och oftast inte någon överordnad affärside som de måste förhålla sig till så som franchise. 6.3 l egen regi eller med extern aktör- Servering Att ha servering i egen regi är det alternativ som idag är vanligast förekommande för en kommun. Dock börjar trender visa annorlunda, främst när det gäller nya projekt. Genom att investera i en egen servering får kommunen full kontroll över hur denna skall utformas och vilka behov som skall uppfyllas för kommuninvånarna, samt för turister och för besökare från andra kommuner. Genom att själva äga och driva verksamheten får kommunen också kontroll över prissättning, öppettider, aktiviteter, underhåll med mera. Vid egen regi av servering i badhus uppstår ekonomiska risker eftersom kommunen själv står för hela investeringen. Även om riskerna med att driva i egen regi är många är också fördelarna om det lyckas många. Alla intäkter som genereras stannar i kommunen, kommunens medarbetare på anläggningen är nöjda och invånarna i kommunen får ett gott öga tillledning och politik för en lyckad investering. En av riskerna här är att kompetensen för att driva denna typ av verksamhet kan vara bristfällig, samt att prognoser för intäkter och kostnader inte uppfylls. Vidare kan det anses vara osund konkurrens när kommunen driver restaurangverksamhet Lösningen kan då vara att istället lägga ut verksamheten på en extern aktör/entreprenör. Vid verksamhet utlagd på en extern entreprenör förloras en del av kontrollen över verksamheten. Mycket kan dock styras upp i upphandlingsfasen, här är det viktigt att alla delar tas i beaktning. Vid upphandling av extern entreprenör kan krav exempelvis ställas på öppettider och tillgänglighet. En privat entreprenör kan komma att fokusera mest på de besöksgrupper som

252 Uppdrag Uddevalla nya badhus Beställ re Uddevalla Upprättad av PreDevo AB 01tum l Projektnummer l Rev l Sidnr AW (29) Antalet besökare till Sveriges badanläggningar prognostiseras att öka. Ett stort antal byggprojekt pågår i landet och de anläggningar som byggs idag har ett bredare utbud. De nya anläggningarna vänder sig också till en bredare målgrupp. Badmarknadens trender Badbranschens historiska utveckling beskrivs bäst genom uppdelning i fem generationer.,_ - l ~ J Ar ~ A 1/J<:-, ' ~q, '!:>, ' b<&~ /,s' ~</} «_0~ 0(/) ~ c( 2000 l l Figur 14. Badmar1<nadens trender FOrsta generationen Under industrialismens framväxt i början 1800-talet tar den moderna badhistorian sin början. Då byggdes bad för tvagning och tvättning, innan rinnande varm- och kallvatten fanns i hemmen. Istället för i bassänger badade man i badkar med hytter. Denna generation badanläggningar sträcker sig fram till och med andra världskriget. Andra generationen l mitten av 1900-talet utvecklades baden från att enbart fokusera på renlighetsaspekten till en mer motions- och träningsinriktad verksamhet med måttdefinierade bassänger. Vid denna tid skedde en snabb utbyggnad och mellan år ökade antalet badanläggningar från 43 till 260 stycken. Detta skapade mycket goda förutsättningar för olika förenings- och idrottsaktiviteter. Tredje generationen

253 Uppdrog Uddevalla nya badhus Beställare Uddevalla Upprilttad av PreDevo AB Datum l Rev AW l Projektnummer l Sid nr (29) 8. FÖREN INGSLIVET 8.1 Anläggningens syfte Syftet med anläggningen är initialt att tillgodose ett familjebad med träningsmöjligheter och tävlingar. Användarna skulle vara allmänheten, föreningsliv samt turister. Dagens anläggning uppfyller idag allt till viss del, men givet inte alla samtidigt. Hälsofokus ska genomsyra hela verksamheten från servering till hälsobad och fysisk aktivitet med ett starkt föreningsliv. De kommer finnas kritiska punkter från båda sidor, vissa tider är attraktivare än andra, vilket är naturligt, så de handlar främst inte om den totala mängden. 8.2 Föreningslivets behov Verksamheten beskriver sin syn av föreningslivet behov, mer specifik Uddevalla simförening (som aven kommer bedriva verksamhet utanför de satta träningstiderna). Detta lösningförslag ar dock applicerbart på de andra föreningarna. De krav som Uddevalla har uppfattat som högst prioriterat ar 50 meters bassang som har 1 O banor. Verksamheten anser att alla former av tävlingar upp till SM nivå kan komma att arrangeras i det nya badet, dock ska inte badet inneha en SM standard. Primart anser verksamheten att de tävlingar som kommer ske på anläggningen är på regionalnivå. Kapaciteten för fasta läktarplatser ar 300 platser, med öppen golvyta för att vid behov montera en mobilläktare med möjlighet till 100 platser, totala kapaciteten uppgår således till 400 platser. En ny anläggning är en förutsättning för klubbens fortsatta utveckling, såväl inom bredd som tävlingsverksam het. Föreningen upplever ett mycket stort tryck på nya medlemmar vilka nu är aktiva, Uddevallasims ambition är att kunna möta den efterfrågan som finns hos invånarna för allt från barn- och ungdomsverksamhet till vuxensim och simning för personer med särskilda behov eller från andra kulturella bakgrunder. Inom tävlingsverksamheten är en av de mest framgångsrika klubbarna i Västsverige Uddevallasim. De bedriver en träning av mycket hög kvalitet och tar varje år emot nya elever som studerar vid Uddevalla Elitidrottsgymnasium. Klubben har sex heltidsanställda och ett stort antal timanställda. Totalt är det ett trettiotal aktiva tränare. Sammantaget vill föreningen fortsätta utvecklas till en klubb av rang inom simsporten samt möjlighet att arrangera större nationella mästerskapstävlingar. För ungdomssim är en ny anläggning som kommer i drift så snart som möjligt av största vikt, framförallt för att den befintliga anläggningen utgör en risk vad gäller tillgänglighet på grund av dess ålder och skick, men också för att den inte längre lever upp till den standard och kvalitet som kan förväntas. Ett allvarligt exempel på det är den astma som huvudparten av deras tävlingssimmare utvecklat i hallen som en direkt effekt av dålig luftkvalitet

254 Uppdrag Uddevalla nya badhus Bestilloro Uddevalla Upprättad av PreDevo AB Datum l Projekt nummer l Rev l sid nr AW (29} 8.4 Samspelat mellan förening och verksamhet Samarbete mellan verksamhet och förening ar avgörande där det bör finnas tydliga avtal och riktlinjer för verksamheten att planera och kommunicera i god tid. En treårsplan kan vara lämplig för planering av större tävlingar i både tid och frekvens. Tävlingar bör inte arrangeras under högsäsong eller vid lov nar den ordinarie verksamheten pikar. Undanträngningseffekten bör observeras, på så satt inte tränga undan de betalande återkommande kunderna. Ett ordentligt avtal bör upprättas kring kompensation och eventuellt intäktstapp som därvid lämpligt kan ersättas av föreningslivet Allt bör byggas på en affärsmässig grund, då de är stora belopp vilket kan bli problematiskt, där ett avtal garanterar att pengarna kommer in. Det krävs att det finns en acceptans och lösning på den finansiella biten. Klara regler vad det kostar och vem som betalar detta för en väl fungerande relation där båda partnerna är nöjda. Det handlar slutligen om att lösa ansvarsfrågan gällande vem som betalar och fokusera på att hitta ett bra samarbete. 8.5 Ansvarsfördelning Första steget är att konkretiserat tävlingsnivåer, detta för verksamhetens planering. Gällande det finansiellt ansvar är det viktigt att inga oklarheter finns för föreningslivet Om föreningslivet behöver köpa mer kapacitet bör detta tydligt framgå i avtal och överenskommelse. Primärt ar att det finns en samsyn mellan verksamhet och föreningsliv. Vissa föreningar får sponsorer som går in och bekostar delar av tävlingar. För optimal planering kan veckornöten inför planering, under tävlingsperioder, ske mellan verksamhet och förening. Här kan därtill frågor som att stämma av lämplig bemanning, städning och logistisk lämpligt ske dagligen under pågående tävlingar. Vidare är det av stor vikt att förankra tävlingars innebörd för verksamheten att besluta och fördela resurser.

255 Protokoll Kommunstyrelsen Dnr KS 2018/00013 Förteckning över motioner och medborgarförslag som inte avgjorts den 31 augusti 2018 Sammanfattning En motion eller ett medborgarförslag bör beredas så att kommunfullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det att motionen eller medborgarförslaget väcktes. Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid ska detta och vad som framkommit vid beredningen anmälas i kommunfullmäktige. Enligt kommunfullmäktiges arbetsordning ska kommunstyrelsen årligen vid fullmäktiges april- och oktobermöten redovisa de motioner och medborgarförslag som ännu inte slutförts. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Förteckning över ej avgjorda motioner Förteckning över ej avgjorda medborgarförslag Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att lägga redovisningen till handlingarna. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

256 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 1(1) Dnr KS 2018/00013 Handläggare Förvaltningssekreterare Annica Åberg Telefon Förteckning över motioner och medborgarförslag som inte avgjorts den 31 augusti 2018 Sammanfattning En motion eller ett medborgarförslag bör beredas så att kommunfullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det att motionen eller medborgarförslaget väcktes. Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid ska detta och vad som framkommit vid beredningen anmälas i kommunfullmäktige. Enligt kommunfullmäktiges arbetsordning ska kommunstyrelsen årligen vid fullmäktiges april- och oktobermöten redovisa de motioner och medborgarförslag som ännu inte slutförts. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Förteckning över ej avgjorda motioner Förteckning över ej avgjorda medborgarförslag Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att lägga redovisningen till handlingarna. Peter Larsson Kommundirektör Annica Åberg Förvaltningssekreterare Expediera till

257 Ärendeförteckning över ej avgjorda motioner 1(3) Nummer Väcktes på KF Beskrivning Handläggning KS 2018/ Motion från Alliansen (KD, M, L, C) om att utveckla Rimnersområdet till ett samlat idrotts och fritidscenter Kommunfullmäktige beslutade att remittera motionen till kultur och fritidsnämnden. KS 2018/ Motion från Rolf Carlson (SD) angående översyn av strategi för enskilda avloppsanläggningar Kommunfullmäktige beslutade att remittera motionen till samhällsbyggnadsnämnden. KS 2018/ Motion från Rolf Carlson (SD) angående rekryteringsbonus Kommunfullmäktige beslutade att remittera motionen till kommunstyrelsen. Kommunledningskontoret har ärendet för handläggning. Ytttrande saknas. KS 2018/ Motion från Magnus Jacobsson (KD) och Christina Nilsson (KD) om stoppa antibiotikan vid källan Kommunfullmäktige beslutade att remittera motionen till samhällsbyggnadsnämnden. Yttrande saknas. KS 2017/ Motion från Ralph Steen (L) gällande att Uddevalla behöver en innovationsstrategi Kommunfullmäktige beslutade att remittera motionen till kommunstyrelsen. Yttrande saknas. KS 2017/ Motion från Elving Andersson (C) och Anna-Malin Björk Joelsson (C) om att öka tillgängligheten och förtäta stadsbebyggelsen Kommunfullmäktige remitterade motionen till samhällsbyggnadsnämnden, som besvarade motionen Kommunledningskontoret har ärendet för handläggning. Yttrande saknas. KS 2017/ Motion från Elving Andersson (C) med flera om hur vi ökar vår säkerhet och höjer vår beredskap mot nya hot Kommunfullmäktige beslutade remittera motionen till kommunstyrelsen. Yttrande saknas.

258 Ärendeförteckning över ej avgjorda motioner 2(3) KS 2017/00476 KS 2017/00461 KS 2017/ Motion från Elving Andersson (C) och Anna-Malin Björk Joelsson (C) angående program för att förhindra självmord bland barn och unga Motion från Rolf Jonsson (L) om att införa/påbörja marksanering i Uddevalla hamn med hjälp av växter Motion från Elving Andersson (C) och Anna-Malin Björk Joelsson (C) om att införa Huskurage i kommunens bostadsstiftelser samt verka för att privata fastighetsägare gör detsamma Motionen behandlas på kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutade remittera motionen till samhällsbyggnadsnämnden. Svarstid var Yttrande från samhällsbyggnadsnämnden saknas. Kommunfullmäktige beslutade att remittera motionen till kommunstyrelsen, Uddevallahem, Ljungskilehem, HSB:s stiftelse Jakobsberg, Fastighetsägarna i Uddevalla, HSB Norra Bohuslän, Riksbyggen Udddevalla, Villaägarna i Uddevalla samt till privata hyresvärdar enligt förteckning på kommunens hemsida. Sista svarsdag var Yttrande har inkommit från Uddevallahem och Skanskullens förvaltning. Kommunledningskontoret har ärendet för handläggning. Yttrande saknas. KS 2017/ Motion från Rolf Jonsson (L) om att införa trygghetsvakter i Uddevalla kommun Kommunfullmäktige beslutade att remittera motionen till kommunstyrelsen. Kommunledningskontoret har ärendet för handläggning. Yttrande saknas. KS 2017/ Motion från Magnus Jacobsson (KD) om att ta fram en strategi mot hederskultur samt hedersvåld Kommunfullmäktige beslutade att remittera motionen till kommunstyrelsen. Kommunledningskontoret har ärendet för handläggning. Yttrande saknas.

259 Ärendeförteckning över ej avgjorda motioner 3(3) KS 2016/ Motion från Carin Ramneskär (M) och Mikael Staxäng (M) om att förebygga/minimera risker för nya våldsbrott - generella med slumpmässiga kontroller för att eftersöka olika vapen och droger på skolor och verksamheter som bedriva med offentliga medel Kommunfullmäktige beslutade att remittera motionen till barn och utbildningsnämnden, socialnämnden och kultur och fritidsnämnden. Samtliga remissinstanser har svarat. Kommunledningskontoret har ärendet för handläggning. Yttrande saknas. KS 2015/ Motion från Magnus Jacobsson (KD) om att Uddevalla måste ta fram en strategi mot våldsbejakande islamism Kommunfullmäktige beslutade att remittera motionen till kommunstyrelsen. Kommunledningskontoret har ärendet för handläggning. Yttrande saknas.

260 Ärendeförteckning över medborgarförslag ej avgjorda inom ett år sedan de väcktes i kommunfullmäktige (2) Nummer Väcktes på KF Beskrivning Handläggning KS 2017/ Medborgarförslag från Tony Andreasson om att acceptera graffiti som en konstform Kommunfullmäktige beslutade att överlåta till kultur och fritidsnämnden att besluta i ärendet. Beslut saknas. KS 2017/00132 KS 2016/ Medborgarförslag från Sandra Hansson om belyst cykelväg från Torp köpcentrum till Rotviksbro Medborgarförslag från Kurt-Åke Karlsson och Kenneth Johansson om att införa 6 timmars arbetsdag Kommunfullmäktige besluta de att överlåta till samhällsbyggnadsnämnden att besluta i ärendet. Beslut saknas. Kommunfullmäktige beslutade överlåta till kommunstyrelsen att besluta i ärendet efter remiss till socialnämnden. Socialnämnden behandlade remissen Kommunledningskontoret har handläagt ärendet som behandlas på kommunstyrelsen KS 2016/ Medborgarförslag från Lars Hermansson om säkrare övergångsställe vid Hästepallarna Kommunfullmäktige beslutade överlåta till samhällsbyggnadsnämnden att besluta i ärendet. Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att återremittera ärendet till förvaltningen för att utreda vilka åtgärder som kan vidtagas för att öka säkerheten på det aktuella området. Ytterligare beslut i ärendet saknas. KS 2015/ Medborgarförslag från Rolf Rodin om ljusoch ljudsignaler vid övergångsstället på Asplundsgatan Kommunfullmäktige beslutade att överlåta till samhällsbyggnadsnämnden att besluta i ärendet. Samhällsbyggnadsnämnden beslutade att återremittera ärendet till förvaltningen för fortsatt utredning av korsningen med hänsyn till tillgänglighet. Ytterligare beslut saknas.

261 Protokoll Kommunstyrelsen Dnr KS 2018/00525 Val av överförmyndare och ersättare för överförmyndare mandatperioden Sammanfattning Överfdrmyndare samt ersättare för överförmyndare ska enligt föräldrabalken 19 kap 5 utses av kommunfullmäktige. Uddevalla kommun har, som tradition, utsett en lagkunnig tjänsteman till överförmyndare istället för en politiskt vald person. Överförmyndare för innevarande mandatperiod är Kurt Hansson och ersättare för överförmyndaren är Lise-Lotte Bengtsson. Överförmyndaren föreslår i en skrivelse till kommunfullmäktige att Lise-Lotte Bengtsson istället utses till överförmyndare för mandatperioden och att Kurt Hansson utses till ersättare för överförmyndaren. Om fdrslaget antas behöver ersättningssystemet justeras. Lise-Lotte Bengtsson har en anställning som administrativ chef inom barn och utbildningsförvaltningen. Den beräknade arbetstiden för överförmyndaren är 15 % av heltid. Överförmyndaren föreslår att barn och utbildningsförvaltningen erhåller 15 % av Lise-Lotte Bengtssons lön från överförmyndarens budget fdr tiden som omfattar uppdraget som överfdrmyndare. Därtill fdreslås överförmyndaren få ett arvode med ca 5000 kronor per månad för uppdraget som överförmyndare(= inkomstbasbelopp * 82% *faktor 9,75 %). Ersättare för överförmyndaren får oförändrat arvode i årets inkomstnivå l 948 kronor per månad (= inkomstbasbelopp * 82% *faktor 3,8 %). Vidare fdreslås att uppräkning av ersättningarna sker årsvis på samma sätt som ersättningarna till politiskt förtroendevalda. Ersättningarna till överförmyndare med ersättare är dock fasta belopp varför reglerna om ekonomiska ersättningar till förtroendevalda i övrigt inte ska tillämpas, dock kan ersättning för resor och traktamenten utgå. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Överförmyndare för nästkommande mandatperiod , Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att Lise-Lotte Bengtsson utses till överförmyndare för perioden , att Kurt Hansson utses till ersättare för överförmyndaren för perioden , Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

262 Protokoll Kommunstyrelsen forts. 222 att överformyndaren ersätter barn och utbildningsnämnden med 15 % av Lise-Lotte Bengtssons lön for den tid hon tjänstgör som överförmyndare, att överformyndaren får ett månatligt arvode om aktuellt inkomstbasbelopp * 82 % * faktor 9,75 %, att ersättare för överformyndaren får ett månatligt arvode om aktuellt inkomstbasbelopp * 82 % * faktor 3,8 %, att uppräkning sker av ersättningarna årsvis på samma sätt som ersättningarna till politiskt fortroendevalda, att ersättning for resor och traktamente utgår till överformyndaren och ersättare for överformyndaren, samt att reglerna om ekonomisk ersättning for fortroendevalda i övrigt inte ska tillämpas eftersom ersättning till överformyndare och ersättare för överformyndare är fasta belopp. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

263 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 1(2) Dnr KS 2018/00525 Handläggare Förvaltningssekreterare Annica Åberg Telefon Val av överförmyndare och ersättare för överförmyndare mandatperioden Sammanfattning Överförmyndare samt ersättare för överförmyndare ska enligt föräldrabalken 19 kap 5 utses av kommunfullmäktige. Uddevalla kommun har, som tradition, utsett en lagkunnig tjänsteman till överförmyndare istället för en politiskt vald person. Överförmyndare för innevarande mandatperiod är Kurt Hansson och ersättare för överförmyndaren är Lise-Lotte Bengtsson. Överförmyndaren föreslår i en skrivelse till kommunfullmäktige att Lise-Lotte Bengtsson istället utses till överförmyndare för mandatperioden och att Kurt Hansson utses till ersättare för överförmyndaren. Om förslaget antas behöver ersättningssystemet justeras. Lise-Lotte Bengtsson har en anställning som administrativ chef inom barn och utbildningsförvaltningen. Den beräknade arbetstiden för överförmyndaren är 15 % av heltid. Överförmyndaren föreslår att barn och utbildningsförvaltningen erhåller 15 % av Lise-Lotte Bengtssons lön från överförmyndarens budget för tiden som omfattar uppdraget som överförmyndare. Därtill föreslås överförmyndaren få ett arvode med ca 5000 kronor per månad för uppdraget som överförmyndare (= inkomstbasbelopp * 82 % * faktor 9,75 %). Ersättare för överförmyndaren får oförändrat arvode i årets inkomstnivå kronor per månad (= inkomstbasbelopp * 82 % * faktor 3,8 %). Vidare föreslås att uppräkning av ersättningarna sker årsvis på samma sätt som ersättningarna till politiskt förtroendevalda. Ersättningarna till överförmyndare med ersättare är dock fasta belopp varför reglerna om ekonomiska ersättningar till förtroendevalda i övrigt inte ska tillämpas, dock kan ersättning för resor och traktamenten utgå. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Överförmyndare för nästkommande mandatperiod , Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att Lise-Lotte Bengtsson utses till överförmyndare för perioden ,

264 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 2(2) Dnr KS 2018/00525 att Kurt Hansson utses till ersättare för överförmyndaren för perioden , att överförmyndaren ersätter barn och utbildningsnämnden med 15 % av Lise-Lotte Bengtssons lön för den tid hon tjänstgör som överförmyndare, att överförmyndaren får ett månatligt arvode om aktuellt inkomstbasbelopp * 82 % * faktor 9,75 %, att ersättare för överförmyndaren får ett månatligt arvode om aktuellt inkomstbasbelopp * 82 % * faktor 3,8 %, att uppräkning sker av ersättningarna årsvis på samma sätt som ersättningarna till politiskt förtroendevalda, att ersättning för resor och traktamente utgår till överförmyndaren och ersättare för överförmyndaren, samt att reglerna om ekonomisk ersättning för förtroendevalda i övrigt inte ska tillämpas eftersom ersättning till överförmyndare och ersättare för överförmyndare är fasta belopp. Peter Larsson Kommundirektör Annica Åberg Förvaltningssekreterare Expediera till Lise-Lotte Bengtsson Kurt Hansson Barn och utbildningsnämnden Kommunledningskontoret personalavdelningen Kommunledningskontoret avd. juridik och adm. enhetschef överförmyndaren Kommunledningskontoret avd. juridik och adm. Walda

265 SAMVERKANDE ÖVERFÖRMYNDARE Färgelanda Lysekil Mellerud Munkedal Sotenäs Strömstad Tanum Uddevalla l (2) D nr: Handläggare Överförmyndare Kurt Hansson Telefon kurt.hansson@uddevalla.se Ingemar Samuelsson Karin Ramneskär Överförmyndare för nästkommande mandatperiod Bakgrund I föräldrabalken 19 kap 5 framgår bl.a. att "Överförmyndaren ska väljas av kommunfullmäktige. För överförmyndaren ska väljas en ersättare." Sedan många år har det varit tradition att en lagkunnig tjänsteman valts till överförmyndare istället för en politiskt vald person. Sedan 2008 har undertecknad Kurt Hansson varit överförmyndare. Ersättare har varit Lise-Lotte Bengtsson. Lise-Lotte har en anställning som administrativ chef inom barn och utbildningsförvaltningen. Hon är t i l l i k a j ur i stut bi l d ad. Undertecknad har trivts alldeles utmärkt men vill med ålderns rätt träda tillbaks, men kan ändå vara till nytta genom att förslagsvis bli den nye överförmyndarens ersättare. Ny överförmyndare föreslås Lise-Lotte Bengtsson bli. Nuvarande system har byggt på en arbetsinsats om ca 20% av en heltid. Avsevärt arbete har lagts på en sammanläggning av det kontor som idag finns för 8 kommuner med Uddevalla som värdkommun. Riktlinjer har tagits fram för arvoden till gode män, juridiskt stödmaterial, informationsmaterial, verksamhetsplan och internkontroll Därför röreslås att ambitionsnivån minskas något inför kommande period så att ersättningen beräknas på ca 15% av en heltid. Om detta inte fungerar får en omprövning göras under mandatperioden. Ersättning Om förslaget antas behöver ersättningssystemet justeras något. Överförmyndaren har en fast månadsersättning om inkomstbasbeloppet x 82% x faktor 19%= 9738 kr per månad. Inga tillägg har utgått och ersättning för förlorad arbetsförtjänst har inte varit aktuellt. Ersättaren har haft ett fast månadsarvode om 1948 kr. Uddevalla kommun Samverkande överförmyndare Postadress UDD EV ALLA Besöksadress stodshuset Varvsvägen l Telefon Telefonlid må-tre IO.Q E post ov erfo rmyndoren@udd evollo.se

266 SAMVERKANDE ÖVERFÖRMYNDARE Färgelanda Lysekil Mellerud Munkedal Sotenäs Strömstad Tanum Uddevalla (2) D nr: Då Lise-Lotte har en anställning inom barn- och utbildning och skulle behöva vara borta 15% av tiden skulle reglerna om förlorad arbetsrörtjänst för förtroendevalda kunna användas, men enklare är att barn- och utbildningsförvaltningen erhåller 15% av Lise-Lottes lön från överförmyndarens budget för den tid som Lise-Lotte inte gör arbete iör barn-och utbildning. Därtill får överförmyndaren förslagsvis en schablonersättning med ca 5000 kr per månad för uppdraget som överförmyndare(= inkomstbasbeloppet kr x 82% x faktor 9.75%) Ersättaren för överförmyndaren får oförändrat i årets inkomstnivå 1948 kr per månad(=inkomstbasbeloppet kr x 82% x faktor 3.8%). Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att Lise-Lotte Bengtsson från utses till överfötmyndare med Kurt Hansson som ersättare att överförmyndaren ersätter barn- och utbildningsförvaltningen med 15% av Lise-Lotte Bengtssons lön då hon är frånvarande och tjänstgör som överförrn yndare att överförmyndaren får ett månatligt lönetillägg om aktuellt inkomstbasbelopp x 82% x faktor 9.75% att ersättaren för överfö rmyndaren får ett oförändrat månatligt arvode om aktuellt inkomstbasbelopp ~ 82% x faktor 3.8% att uppräkning sker av ersättningarna årsvis på samma sätt som ersättningarna till politiskt förtroendevalda att ersättningarna till överförmyndare och ersättare är fasta belopp varför reglerna om ekonomiska ersättningar för förtroendevalda i övrigt inte ska tillämpas. Ersättning kan dock utgå för resor och traktamenten. Kurt Hansson

267 Protokoll Kommunfullmäktige Dnr KS 2018/00415 Avsägelse från Cecilia Sandberg (S) gällande uppdraget som ledamot i stiftelsen Bohusläns Museum Ärendet utgår från dagens sammanträde. Vid protokollet Markus Hurtig Justerat Caroline Henriksson, Anna-Lena Heydar Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Markus Hurtig Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

268 -----Ursprungligt meddelande---- Från: Cecilia Sandberg Skickat: den 21 maj :14 Till: Annica Åberg Kopia: Anna Lena Heydar Ämne: Avsägelse Bohusläns museum UDDEVALLA KOMMUN Kommunstyrelsen Kommunledningskontoret Diarienr l Härmed avsäger jag mig uppdraget som ledamot i stiftelsen Bohusläns museum Hälsningar Cecilia Sandberg Skickat från min iphone

269 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 1(2) Dnr KS 2018/00001 Handläggare Förvaltningssekreterare Annica Åberg Telefon Anmälningsärenden till kommunfullmäktige 2018 Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att lägga följande anmälningsärenden till handlingarna. 2017/239 Medborgarförslag från Lise Boqvist om att rusta upp lekplatsen/fotbollsplanen på söder. Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att förslagen för upprustning av aktivitetsytan beaktas i upprustningsplanen beroende på beslut i planärendet och därmed anse medborgarförslaget besvarat. 2017/766 Medborgarförslag från Ove Claesson om tätortstrafiken med buss för boende inom centralorten och södra delen av Kapelle 2018/118 Medborgarförslag från Gunborg Jonsson om att få hjälp med IT-tekniken 2017/597 Medborgarförslag från Rebecca Mattson om upphandling av burägg. 2017/568 Medborgarförslag från Annika Månebacke Wändel om en stadsbuss med ändhållplats Furuhall. 2017/619 Medborgarförslag från Ulf Larsson om gratisresor inom Västtrafik för pensionärer över 65 år. 2017/693 Medborgarförslag från Ann Simonson om Västtrafik pensionärsrabatt. Protokoll från Kommunala rådet för personer med funktionsnedsättning Protokoll nr 5. Styrelsemöte Västvatten AB, Dok

270 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 2(2) Dnr KS 2018/00001 Överenskommelse mellan regeringen och SKL om ökad digital kompetens för förtroendevalda och tjänstemän

271 Nya motioner interpellationer enkla frågor medborgarförslag

272 Medborgarförslagets ärende: Parkering på Skogslyckan Ditt medborgarförslag: Vi är en organisation som heter DHR Delaktighet, Handlingskraft, Rörelsefrihet) som har sitt kontor på Bidevindsvägen 3 i Skogslyckan. Vi brukar med jämna och ojämna mellanrum hyra en sal på skogslyckans äldreboende, Bidevindsvägen s och kommer med tunga varor att lasta av för att sedan parkera våra bilar. Vi upplever att det är stora problem då det inte finns parkeringar i närheten förutom parkeringen som är på 3 timmar vilket inte hjälper oss. Detta är ett bekymmer för boenden i närheten då det råder brist på parkeringsplatser och enda alternativet är en parkering på 3 timmar. Vi betalar gärna en parkeringsavgift om man fick ställa sig den tiden man behövde stå eller om vi hade fått tillstånd att ställa våra bilar på Bidevindsvägen S när vi hyr salen för att kunna lasta av våra saker som vi har med då det är svårt för oss som är äldre att bära på tungt och behöva gå en bra bit för att komma fram. Hur tänker man i kommunen när man bara har för få parkeringsplatser samt att dessa platser bara är för 3 timmar? Kan man förändra parkeringen, kanske ha avgiftsbelagda parkeringsplatser? Tänker man inte i kommunen långsiktigt och på konsekvenserna för boenden i området när man tar sådana beslut om parkeringarna? Kontaktperson: Lilly Gustavsson

273 Medborgarförslagets ärende: Trafiksäkerhet Ljungskileskolan Ditt medborgarförslag: Vid bommen på Hälle Lider kan inte bilar köra förbi men väl cykel, moped och MC. Oftast med alldeles för hög fart för barnen som går till och från Björneborg. Förslag: Sätt upp mjuka stolpar likt dem vid Bävedalsvägen. Dagens datum: Namn: Kent Cederholm Skicka med en bilaga Bävedalsvägen.jpg

274 Medborgarförslagets ärende: Säkerheten vi Ljungskileskolan. Ditt medborgarförslag: Var vänlig se till att det upprättas hinder för tvåhjulingar att passera övergångsstället på HälleLider i km/t. skoleleverna och förskolebarnen skall inte behöva utsättas för denna risk. En enkel lösning är att sätta ytterligare hinder en bit ifrån de befintliga hindren. Då kan både snöröjning, halkbekämpning, passage med barnvagnar och rollatorer fungera. Dagens datum: Namn: Ingemar Nordmark Skicka med en bilaga l MG_ 4489.jpg

275 Medborgarförslagets ärende: Att utreda kostnad och möjlighet för att anlägga en ny, enkelriktad, utfart från Äsperöd. Ditt medborgarförslag: Att utreda kostnad och möjlighet för att anlägga en ny, enkelriktad, utfart från Äsperöd. Förslag till dragning: Från Österled och Rosenhälls äldreboende, via gärdena, fram till "berg i dagen" vid Bäveån, så som rödmarkeringen på bifogad bild beskriver. Därifrån- medels bro över såväl Bäveån som Kytevägen- en anslutning till Ramserödsmotet via avfarten från riksväg 44 i riktning mot Trollhättan/Vänersborg. l korsningen "gamla 44:an" och Björbäcksvägen: en rondell för att enkelt vända om, utifall färden ska fortsätta på Rv44. Bakgrund: Redan idag är trafikbelastningen hög på Siegelhultsvägen. Trafiken till och från Äsperöd passerar flera vibrationskänsliga områden. Särskilt 30-sträckan mellan Österängens äldreboende och Äsperödsbron, men även vid utfarten till Västgötavägen. Redan nu är trafiken omfattande med såväl skolbuss- som lastbilstrafik. Vid byggnation av Rydingsberg (Uddevallahem) kommer den att öka ännu mer. För de boende på Äsperöd skulle dessutom transportlängden och transporttiden med bil till Trollhättan uppskattningsvis kunna förkortas med %. För de boende längs Siegelhultsvägen skulle uppskattningsvis trafiken kunna behållas på nuvarande nivå, eller till och med minskas, under förutsättning att skolbussar och godstransporter vinner fördelar med att nå Rv44 via denna nya utfart. Bild bifogas; tagen från Kuröds industriområde i riktning mot vård- och omsorgsboendet Rosenhäll på Äsperöd. Dagens datum: 23 september 2018 Namn: Per Byding Adress:

276

277 Medborgarförslagets ärende: Att utreda möjligheten att under åtta års tid bygga åtta cirkulationsplatser längs Västgötavägen från Agnebergshallen i sydväst till Byggmax i nordost. Ditt medborgarförslag: Att utreda möjligheten att under åtta års tid bygga åtta cirkulationsplatser längs Västgötavägen från Agnebergsskolan i sydväst till Byggmax i nordost. Aktuella korsningar/utfarter i behovsordning är: a) Regementsvägen vid Uddevalla pizzeria/fridaskolan. b) Kämpegatan vid Stl-macken. c) Kanslibacken vid l 17-parken d) Siegelhultsvägen vid Österskolan e) Exercisvägen vid Hal la kiosken. f) Fossumbergsvägen vid Byggmax g) Helgonabacken vid Östra kyrkogården/tureborg h) Färgaregatan vid Lilla Torget/Agnebergsgymnasiets parkering. Bakgrund: På den aktuella sträckan är trafikbelastningen i rusningstrafik stor, med långa köer och förlängd transporttid som följd. Detta skapar stressade situationer för alla trafikanter som ska mötas och samsas om utrymmet. Det gäller såväl skyddade som oskyddade trafikanter. Bild Bifogas. Med vänlig hälsning Per Byding Dagens datum: 23 september 2018 Namn: Per Byding

278 Ks 20 t8/bbij Medborgarförslagets ärende: Att, inför att Uddevalla växer västerut, utreda möjligheten att anlägga en öppningsbar, dubbelriktad, bro över Bäveån- mellan Riversideängen och Junogatan. Ditt medborgarförslag: Att, inför att Uddevalla växer västerut, utreda kostnaden och möjligheten att anlägga en öppningsbar, dubbelriktad, bro över Bäveån- mellan Riversideängen och Junogatan. Bakgrund: De regelbundna trafikstockningarna på platsen där Bastiongatan ansluter till rondellen på Västerlånggatan påverkar regionbusstrafiken-och är till förtret för mången annan trafikant likaså. Detta borde rimligtvis bli ännu mer påtagligt, vartefter Uddevalla stad växer västerut. Förvaltningen får gärna ta del av bifogade länkar som belyser såväl underhållskostnad som komparativ byggkostnad för några konstruktioner (bl.a. från banverket): htt ps ://www. t ra f i k ve rket.se/ co ntentassets/ a e 2 6c562046a410c8611b l bce0f15631/fi le r /b a n verkets handbok bvh oppningsbara broar.pdf ppningsbar%20v%c3%a4gbro.pdf Med vänlig hälsning Per Byding

279 Medborgarförslagets ärende: Kallbadhus med bastu vid Bytjorden Ditt medborgarförslag: Vi är många som saknar ett kallbadhus med herr- och damavdelning och en bastu i anslutning till det. Kunde byggas vid Gustafsberg eller Lindesnäs. Eller enbart en bastu!? Vi är vinterbadare och skulle uppskatta en bastu! Dagens datum: 21 september 2018 Namn: Cillan Rudberg

280 Medborgarförslagets ärende: Säkerheten vi Ljungskileskolan. Ditt medborgarförslag: Var vänlig se till att det upprättas hinder för tvåhjulingar att passera övergångsstället på Hälle Lider i km/t. skoleleverna och förskolebarnen skall inte behöva utsättas för denna risk. En enkel lösning är att sätta ytterligare hinder en bit ifrån de befintliga hindren. Då kan både snöröjning, halkbekämpning, passage med barnvagnar och rollatorer fungera. Dagens datum: Namn: Ingemar Nordmark Skicka med en bilaga l MG_ 4489.jpg

281 Uddevalla Motion Bygg en gång- och cykel bro över Fjällvägen Vid bushållsplatserna som betjänar Dalaberg och Hovhult finns en trafikfarlig situation där det är väldigt branta gång- och cykelvägar som går ner till själva bushållsplatsen. Det är också problematiskt för barn och äldre att ta sig på ett tryggt sätt mellan bostadsområdena. Genom att bygga en gångoch cykelbro mellan Dalaberg och Hovhult vid Hovhultsförskola kan man förbättra säkerheten för alla i området. Vi yrkar på att: Kommunen skall utreda förutsättningarna för att bygga en gång- och cykelbro över Fjällvägen vid Hovhultsförskola Magnus Jacobsson, KD Jonas Sandwall, KD

282 Uddevalla Motion Bygg en gång- och cykelväg till Ulvesund Bild publicerad i Bohusläningen Vägen från Ljungskile till Ulvensund är trafikfarlig och tyvärr blev vägen ännu farligare när trafikverket genomförde säkerhetshöjande åtgärder längs med vägen. Dessa problem har på ett förtjänstfult sätt redovisats av medborgarna som bor i området. Vi i KD anser att de förslag som lyfts fram av Göran Kron i Bohusläningen den är ett väldigt bra förslag. Men även om det är ett bra utkast måste det snabbutredas. Vi anser därför att kommunen skall kontakta trafikverket för att vi tillsammans med dem skall utreda denna lösning. Om alla parter kan anammar denna ide kan vi bygga bort denna trafikfarliga väg inom något/några år. Vi yrkar på att: Kommunen skall agera för att det skyndsamt byggs en gång- och cykelväg längs med Ulvesundsvägen Magnus Jacobsson, KD Jonas Sandwall, KD

283 Uddevalla Motion Inför en Ridpeng samt ett rättvist anläggningsbidrag Under mandatperioden genomfördes en utredning avseende Ridpeng. Denna utredning visade att det var fullt möjligt att införa en Ridpeng samt att det hade ökat rättvisan för de barn och ungdomar som rider hos en kommunal eller fristående ridskola. Tyvärr klarade vi inte av att få igenom detta beslut trots att vi själva var med i regering under denna period utan Uddevalla kommun har fortsatt att gynna vissa ridskoleelever samt missgynnat andra detta trots att lagstiftningen är tydlig med att kommuninvånare skall behandlas på ett likvärdigt sätt. Efter det att Ridpengen utreddes och inte genomfördes, har kommunen byggt ett nytt kommunalt ridhus vid Nöthult. Här genomfördes stora investeringar baserade på ett avtal som var extremt fördelaktigt för den klubb som hyr av kommunen för att bedriva verksamheten. Trots detta har man inte lyckats med att bygga upp en väl fungerande verksamhet. Kommunen har således valt att missgynna de fristående ridskolor som fungerar samtidigt som man har valt att gynna en konkurerande verksamhet på ett otillbörligt sätt. (Vi ser samma mönster inom andra områden) Den nuvarande grundprincipen i Uddevalla tycks vara att om man hyr av kommunen då får man en hög subvention, men om man hyr av en enskild eller äger anläggning själv då får man ett extremt svagt kommunalt stöd. Att detta leder till orättvisor och frustration borde de flesta inse. För att skapa rättvisa och ge alla de ungdomar som rider samma stöd anser vi att kommunfullmäktige skall ålägga kulturoch fritidsnämnden att införa en Ridpeng samt ett anläggningsstöd som är lika för alla oavsett om man rider på en kommunal eller fristående anläggning. Vi yrkar på att: Det skall införas en Ridpeng samt ett anläggningsstöd som ger alla ridande ungdomar samma goda förutsättningar Magnus Jacobsson, KD