KF KALLELSE

Transkript

1 KF KALLELSE

2 Kommunfullmäktige Jennifer Berglund KUNGÖRELSE Datum Sida 1(1) Kommunfullmäktige kallas härmed till sammanträde tisdag den 28 mars 2017 kl i S:t Paulusgården. Kommunfullmäktiges ärendelista med tillhörande handlingar finns tillgänglig för allmänheten i kommunreceptionen, Hökargatan 6, och på kommunens hemsida, Sammanträdet är offentligt (öppet för allmänheten) och direktsänds i Hedemora närradio på 93,9 Mhz, med början kl Det är också möjligt att följa mötet via webb-radio, samt via webb-tv, se kommunens hemsida, Webb-sändningarna kan följas direkt och i efterhand. Ärenden 1. Val av justerare 2. Allmänhetens frågestund/anmälan av medborgarförslag 3. Utdelning av Hedemorablomman 4. Årsredovisning Revisionsberättelse för Fråga om ansvarsfrihet 7. Behandling av motion om att kommunen ska upprätta en utbildningsplan i psykosocial problemlösning 8. Begäran från omsorgsnämnden, vård- och omsorgsförvaltningen, om överföring av investeringsmedel från år 2016 till år Revidering av Taxa för extern kopiering 10. Revidering av Bestämmelser om ersättningar till kommunalt förtroendevalda 11. Förslag till Personalförsörjningsplan för Hedemora kommun 12. Överenskommelse och reglemente mellan Hedemora kommun och Landstinget Dalarna om Välfärdsforums uppgift och roll 13. Mat- och måltidspolicy 14. Anmälan av delegationsbeslut 15. Anmälan av motioner 16. Anmälan av interpellationer 17. Valärenden 18. Delgivningar Jonas Carlgren (M) ordförande Jennifer Berglund kommunsekreterare

3 Kommunfullmäktiges Närva- Omröstn Kommunfullmäktiges Närva- Omröstn ledamöter rande Ja Nej - ledamöter rande Ja Nej - Erik Nilses (M) Kristina Lundgren (C) Ers Ers Gustav Ericsson (M) Mikael Gotthardsson (C) Ers Ers Jonas Carlgren (M) Leif Hedlund ( C) Ers Ers Ulf Andersson (-) Karin Perers (C) Ers Ers Britt-Inger Remning (M) Joakim Nordström (C) Ers Ers Lennart Mångs (M) Sara Hansson (V) Ers Ers Jan Bergqvist (M) Solbritt Andersson (V) Ers Ers Allan Mattsson (KL) Kenneth Andersson (V) Ers Ers Ulf Kindlund (KL) Ulf Hansson (S) Ers Ers Per Bengtsson (KL) Agneta Andreasson-Bäck (S) Ers Ers Vesa Remsu (KL) Per Fagerström (S) Ers Ers Kristina Norström (MP) Anki Rooslien (S) Ers Ers Leif Stenberg (MP) Lars Westlund (S) Ers Ers Anna Eling (L) Kajsa-Lena Fagerström (S) Ers Ers Mathias Hjort (SD) Anita Hedqvist (S) Ers Ers Tommy Ringstedt (-) Henrik Selin (S) Ers Ers Carin Trogen (SD) Anna-Karin Dahl (S) Ers Ers Pontus Källberg (SD) Mammad Maleki (S) Ers Ers Owe Ahlinder (C) Karin Högvall (S) Ers Ers Erica Drugge (C) Leif Fredriksson (S) Ers Ers Berndt Nygårds (S) Ers

4 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 5(29) Ä 2 Dnr KS Anmälan av medborgarförslag om namnbyte på del av Bergslagsgatan Sammanfattning Följande medborgarförslag anmäls: Ändring av gatans namn! Bergslagsgatan 1-5 och 4-8 ligger inte i för förlängningen av Bergslagsgatan som leder mot Vikmanshyttan. (Den delen av Bergslagsgatan ligger mitt emot Borganäsvägen) Som jag har förstått så kommer det att bli en rondell i korsningen Borganäsvägen, Brunnsjögatan och Bergslagsgatan mot Vikmanshyttan. Vilket ytterligare gör att nuvarande riktning ännu tydligare visar att vår del av Bergslagsgatan inte hör ihop med Bergslagsgatan. Redan nu går det att se tydligt på kartbilden, Mitt förslag blir då att man byter namn på den delen som jag har beskrivit, så att den får heta som man kan se att den gjorde på gamla bilder (bilaga) från förr. Då hade gatan namnet: BERGSLAGSBACKEN. Det skulle innebära att det blir lättare för de som ska gästa oss att hitta hit. Jag har talat med flera boende på gata om förslaget. Och de tycker att det vore bra med ett namnbyte. Med önska om en snabb behandling! Beslutsunderlag Medborgarförslag den 14 mars 2017 Förslag till beslut Kommunfullmäktige överlåter till miljö- och samhällsbyggnadsnämnden att besluta i ärendet. Utdrag till Xxx Justerandes sign Utdragsbestyrkande

5 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 6(29) Ä 3 Utdelning av Hedemorablomman Med upprinnelsen i en motion till kommunfullmäktige har införts att fullmäktige ska kunna visa sin uppskattning till någon som gjort en god insats för samhället och/eller varit en god ambassadör för kommunen, gärna inom områdena folkhälsa, jämställdhet, integration eller miljö. Barn, ungdomar och vuxna kan nomineras. Förslag på personer eller en verksamhet som ska uppvaktas samt en motivering till varför personen eller verksamheten förtjänar uppvaktningen, kan skickas till kommunen eller lämnas i en särskild brevlåda i kommunens reception. På dagens sammanträde delar kommunfullmäktiges ordförande Berndt Nygårds (S) ut blomma till xxx med följande motivering: xxx Justerandes sign Utdragsbestyrkande

6 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 7(29) Ä 4 Dnr KS Årsredovisning 2016 Sammanfattning Utkast till kommunens årsredovisning 2016 presenteras. Vid kommunstyrelsens arbetsutskotts sammanträde den 28 februari 2017 beslutade arbetsutskottet att de tagit del av presentationen av utkastet för kommunens årsredovisning 2016 och ärendet lämnades utan eget förslag till beslut till kommunstyrelsen. Gustav Ericsson (M) deltog inte i beslutet med följande motivering: Moderaterna deltar inte i beslut om årsredovisning för 2016 med hänvisning till att handlingarna kom oss till del mindre än 24 timmar innan kommunstyrelsens arbetsutskott.. Ekonomichefen redogjorde på kommunstyrelsens sammanträde för årsredovisningen Gustav Ericsson (M), Britt-Inger Remning (M) och Anna Hållén (M) lämnar följande protokollsanteckning: Minst 32 mål i Hedemora kommuns måluppfyllelse för 2016 är inte uppnådda, exklusive de mål som är delvis uppnådda eller påbörjade. I flera fall saknas en beskrivning till varför målen inte är uppnådda eller hur de ska nås. Beslutsunderlag Förslag till Årsredovisning 2016 den 27 februari 2017 Kommunstyrelsens arbetsutskott den 28 februari Kommunstyrelsen den 14 mars Förslag till kommunfullmäktige Årsredovisning 2016 för Hedemora kommun godkänns. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

7 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 8(29) Ä 5 Dnr KS Revisionsberättelse för 2016 Sammanfattning Kommunens revisorer har granskat kommunstyrelsens och nämndernas verksamhet och genom utsedda lekmannarevisorer även verksamheten i kommunens företag Hedemora Energi AB med dotterbolagen Hedemora Kraft och Värme AB och Hedemora Elnät AB samt AB Hedemorabostäder med dotterbolag Hedemora kommunfastigheter AB. I revisionsberättelsen framförs att kommunens räkenskaper är rättvisande och att styrelsen och nämndernas interna kontroll har varit tillräcklig. Revisorerna föreslår att kommunfullmäktige: 1. Bevilja ansvarsfrihet för kommunstyrelsen och nämnderna samt enskilda ledamöter i dessa organ. 2. Godkänna kommunens årsredovisning för Beslutsunderlag Revisionsberättelse för 2016 den 20 mars 2017 Förslag till beslut Kommunfullmäktige förklarar sig ha tagit del av revisionsberättelsen och lägger den till handlingarna. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

8 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 9(29) Ä 6 Dnr KS Fråga om ansvarsfrihet Sammanfattning Kommunfullmäktige har att ta ställning till revisorernas förslag att tillstyrka ansvarsfrihet för kommunstyrelsen och övriga nämnder samt de enskilda förtroendevalda i dessa organ. Beslutsunderlag Revisionsberättelse för 2016 den 20 mars 2017 Förslag till beslut Kommunstyrelsen och övriga nämnder samt de förtroendevalda i dessa organ beviljas ansvarfrihet för verksamhetsåret Justerandes sign Utdragsbestyrkande

9 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 10(29) Ä 7 Dnr KS Behandling av motion om att kommunen ska upprätta en utbildningsplan i psykosocial problemlösning Sammanfattning Följande motion av Allan Mattsson (KL) har av kommunfullmäktige remitterats till kommunstyrelsen för behandling: Psykiska problem och upplev stress i arbetet är huvudproblem och orsak till många sjukskrivningar inom kommunen. Det är dessutom dessa sjukskrivningar som är svårast att komma till rätta med. Problemen kan gälla konflikter och missförstånd mellan personal och ledningen, mellan personal och deras samarbetspartners alternativt när det gäller t.ex lärare med föräldrar eller inom hemtjänsten med anhöriga. Det ingår i chefens uppdrag att lösa dessa situationer. Men chefen kan bara göra det om hen har de rätta kunskaperna och verktygen. Syfte: Samtidigt vet vi att de viktigaste faktorerna för medarbetare är att ha en känsla och kontroll av meningsfullhet i sitt arbete samt en känsla av att vara sedd och förstådd. Chefer som är trygga i sin kunskap och förmåga att hantera de psykosociala problem bland sina underlydande med empati och förståelse är chefer som kan leda och utveckla sin verksamhet. Det är också dessa chefer som kan leda sina arbetsgrupper på ett sätt som minskar sjukskrivning och ökar arbetsglädjen för alla inblandade. Åtgärd: Vi yrkar därför att våra chefer inom kommunens alla verksamheter skall få utbildning och vid behov löpande handledning i att hantera nämnda problem med ett psykologiskt synsätt som ger dem de rätta verktygen att möta sina medarbetare där de befinner sig och förstå dem och därmed kunna gemensamt komma fram till lösningar som gynnar alla parter. Forts. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

10 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 11(29) Forts. Vi föreslår därför: att kommunen upprättar en utbildningsplan i psykosocial problemlösning att kommunen så snart som möjligt anordnar utbildning enl. intentionerna i denna motion. Kommunstyrelseförvaltningen redogör i en tjänsteskrivelse att Hedemora kommun tagit ett krafttag i sjukskrivningarna och det år 2016 togs fram en långsiktig plan för hur Hedemora kommun ska arbeta med sjukfrånvaro. Under 2016 utbildades chefer i organisationen i hur planen fungerar och temat i utbildningen var även det hälsofrämjande ledarskapet. Under 2017 är utbildningstemat involverande ledarskap som syftar till att öka engagemanget hos medarbetarna. Medarbetarna ska bli sedda och hörda samt vara involverade. Kommunstyrelseförvaltningen föreslår varken avslag eller bifall till motionen med motiveringen att arbetet med utbildningsplan i psykosocial problemlösning redan pågår. Kommunstyrelsens föreslår kommunfullmäktige att motionen ska vara besvarad med motiveringen att Hedemora kommun redan har en utarbetad och pågående utbildningsplan i psykosocial problemlösning. Beslutsunderlag Motion av Allan Mattsson (KL) den 1 februari 2017 Kommunfullmäktige den 14 februari Tjänsteskrivelse från kommunstyrelseförvaltningen den 8 februari 2017 Kommunstyrelsens arbetsutskott den 28 februari Kommunstyrelsen den 14 mars Förslag till kommunfullmäktige Motionen anses besvarad med motiveringen att Hedemora kommun redan har en utarbetad och pågående utbildningsplan i psykosocial problemlösning. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

11 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 12(29) Ä 8 Dnr KS Begäran från omsorgsnämnden, vård- och omsorgsförvaltningen, om överföring av investeringsmedel från år 2016 till år 2017 Sammanfattning Omsorgsnämnden beslutade den 25 januari 2017 att begära hos kommunfullmäktige att få överföra 920 tkr i investeringsmedel från år 2016 till 2017 för accesspunkter och taklyftar. Investeringsmedlen fanns avsatta under år 2016 inom vård- och omsorgsförvaltningens budget, för larm på de särskilda boendena. Under året framkom att larmen inte kunde anses som en investering utan att förvaltningen skulle leasa larmen. Det resulterade i att ett överskott uppkom på investeringsmedlen. I upphandlingen hade det inte framkommit att de accesspunkter, som var tvungna att sättas upp för att larmen skulle fungera, var betydligt fler än vad som tidigare var sagt. Accesspunkterna kan betraktas som en investering. Den ökade kostnaden för detta är ca 500 tkr. Vård- och omsorgsförvaltningen har även ett behov av att investera i taklyftar, en kostnad på 420 tkr. Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att godkänna att omsorgsnämnden överför 920 tkr i investeringsmedel från år 2016 till 2017 för accesspunkter och taklyftar. Beslutsunderlag Omsorgsnämnden den 25 januari Kommunstyrelsens arbetsutskott den 28 februari Kommunstyrelsen den 14 mars Förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige godkänner att omsorgsnämnden överför 920 tkr i investeringsmedel från år 2016 till 2017 för accesspunkter och taklyftar. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

12 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 13(29) Ä 9 Dnr KS Revidering av Taxa för extern kopiering Sammanfattning Förslag på revidering av taxa för extern kopiering presenteras. Nuvarande taxa är antagen av kommunfullmäktige år 2002 och kommunstyrelseförvaltningen föreslår att taxan ska vara densamma som stadsbibliotekets taxa för kopiering och utskrifter. Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningen den 17 februari 2017 Kommunstyrelsens arbetsutskott den 28 februari Kommunstyrelsen den 14 mars Förslag till kommunfullmäktige Förslag på revidering av Taxa för kopiering antas. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

13 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 14(29) Ä 10 Dnr KS Revidering av Bestämmelser om ersättningar till kommunalt förtroendevalda Sammanfattning Förslag på revidering av Bestämmelser om ersättningar till kommunalt förtroendevalda presenteras. Kommunstyrelseförvaltningen föreslår att nuvarande lydelse i 12 Resekostnader Kostnader för resor till och från sammanträden eller motsvarande ersätts enligt de grunder som fastställts för kommunens arbetstagare i det kommunala reseavtalet. ändras till följande lydelse: Ersättning för resekostnader vid sammanträde eller förrättning inom kommunen utgår med belopp som fastställs för kommunens arbetstagare i det kommunala reseavtalet. Reseersättning utgår ifrån ordinarie bostad, ordinarie arbetsplats eller studieort till sammanträdesort eller förrättningsplatsen om avståndet överstiger tre km. Ersättning för resekostnad ersätts endast vid nyttjandet av egen bil eller vid utlägg för buss- eller tågbiljett. Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningen den 17 februari 2017 Kommunstyrelsens arbetsutskott den 28 februari Kommunstyrelsen den 14 mars Förslag till kommunfullmäktige Förslag på revidering av Bestämmelser om ersättningar till kommunalt förtroendevalda antas. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

14 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 15(29) Ä 11 Dnr KS Förslag till Personalförsörjningsplan för Hedemora kommun Sammanfattning Kommunstyrelseförvaltningen har arbetat fram ett förslag till Personalförsörjningsplan för Hedemora kommun och föreslår kommunfullmäktige att besluta om att anta planen. Vid kommunstyrelsens arbetsutskott den 28 februari 2017 yrkade Gustav Ericsson (M) att alla tjänster samt vikariat som överstiger 6 månader ska annonseras både internt och externt, med Hedemora kommuns hemsida som miniminivå, såvida det inte strider med rådande lagstiftning. Yrkandet avslogs. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade att det i Personalförsörjningsplan för Hedemora kommun skulle tilläggas att de med 3 månaders visstidsanställning ska ha rätt till heltid. Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att anta Personalförsörjningsplan för Hedemora kommun. Gustav Ericsson (M) reserverade sig mot beslutet med följande motivering: Alla lediga tjänster längre än sex månader inom Hedemora kommun, borde åtminstone annonseras på Hedemora kommuns hemsida, såvida det inte strider mot lagstiftningen. Det är viktigt att Hedemora kommun strävar efter största möjliga transparens. Vi anser inte att heltidstjänst ska vara den enskildes ensamma rättighet. Bemanning och tjänstgöringsgrad måste harmoniera med verksamhetens målsättningar, brukarnas behov och önskemål samt ta hänsyn till ekonomin. I uppdraget som arbetsgivare måste det alltid vara en balanserad avvägning mellan verksamhetens behov och den enskildes önskemål. Ingen verksamhet mår i längden bra av att enbart det ena ska vara gällande. Visstidsanställda över 3 månader ska inte ingå i Hedemora kommuns satsning om Rätt till Heltid. Forts. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

15 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 16(29) Forts. Vid kommunstyrelsens sammanträde yrkade Gustav Ericsson (M) att alla tjänster samt vikariat som överstiger 6 månader ska annonseras både internt och externt, med Hedemora kommuns hemsida som miniminivå, såvida det inte strider med rådande lagstiftning. Yrkandet avslås. Gustav Ericsson (M), Britt-Inger Remning (M) och Anna Hållén (M) reserverar sig med följande motivering: Alla lediga tjänster längre än sex månader inom Hedemora kommun, borde åtminstone annonseras på Hedemora kommuns hemsida, såvida det inte strider mot lagstiftningen. Det är viktigt att Hedemora kommun strävar efter största möjliga transparens. Vi anser inte att heltidstjänst ska vara den enskildes ensamma rättighet. Bemanning och tjänstgöringsgrad måste harmoniera med verksamhetens målsättningar, brukarnas behov och önskemål samt ta hänsyn till ekonomin. I uppdraget som arbetsgivare måste det alltid vara en balanserad avvägning mellan verksamhetens behov och den enskildes önskemål. Ingen verksamhet mår i längden bra av att enbart det ena ska vara gällande. Visstidsanställda över 3 månader ska inte ingå i Hedemora kommuns satsning om Rätt till Heltid. Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningen den 24 januari 2017 Kommunstyrelsens arbetsutskott den 28 februari Kommunstyrelsen den 14 mars Förslag till kommunfullmäktige Personalförsörjningsplan för Hedemora kommun antas. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

16 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 17(29) Ä 12 Dnr KS Överenskommelse och reglemente mellan Hedemora kommun och Landstinget Dalarna om Välfärdsforums uppgift och roll Sammanfattning Förslag till överenskommelse och reglemente mellan Hedemora kommun och Landstinget Dalarna om Välfärdsforums uppgift och roll, presenteras. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade den 17 januari 2017 att uppdra till omsorgsnämnden att yttra sig i ärendet. Omsorgsnämnden beslutade den 22 februari 2017 att ställa sig bakom förslaget till överenskommelse. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta om att anta överenskommelse och reglemente mellan Hedemora kommun och Landstinget Dalarna om Välfärdsforums uppgift och roll. Beslutsunderlag Förslag till överenskommelse och reglemente mellan Hedemora kommun och Landstinget Dalarna om Välfärdsforums uppgift och roll den 10 januari 2016 Kommunstyrelsens arbetsutskott den 17 januari Omsorgsnämnden den 22 februari Kommunstyrelsen den 14 mars Förslag till kommunfullmäktige Överenskommelse och reglemente mellan Hedemora kommun och Landstinget Dalarna om Välfärdsforums uppgift och roll, antas. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

17 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 18(29) Ä 13 Dnr KS Mat- och måltidspolicy Sammanfattning Vid behandlingen av ett medborgarförslag om att det ska serveras lokalproducerad mat i all verksamhet inom kommunen och att kommunen ska undvika att light-produkter köps in, beslutade kommunstyrelsen den 31 januari 2017 att uppdra till kostchefen att inkomma med en redogörelse om kommunen köper in light-produkter och isåfall varför. Kostchefen har inkommit med en redogörelse som presenteras för kommunstyrelsens arbetsutskott. Kostchefen beskriver i sin redogörelse att fett är ett viktigt näringsämne och att fett delas in i mättat och omättat respektive fleromättat fett. Fleromättade fetter är livsnödvändiga eftersom kroppen inte själv kan tillverka dem utan de måste tillföras med maten. Vanliga källor till fleromättat fett är fet fisk och oljor medan mättat fett främst kommer från animaliskt fett i till exempel korv, ost, smör och andra feta mejeriprodukter. För att klara skollagens krav på näringsriktighet och samtidigt kunna använda lite grädde och crème fraiche som smakförhöjare i maten följer kommunen Svenska Livsmedelsverkets råd att byta mättat fett mot mer omättat/fleromättat fett till exempel genom att använda rapsolja i matlagning, servera lax 7-8 ggr per termin, minska på antalet korvserveringar, servera bordsmargariner och lättmjölk. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta om att: 1. Bildningsförvaltningen får i uppdrag att se över Mat- och måltidspolicyn. 2. Mat- och måltidspolicyn ska vara kommunstyrelsens arbetsutskott tillhanda den 1 september Bredbart smör och bordsmargarin ska finnas som alternativ vid servering inom kommunens verksamheter. Forts. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

18 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 19(29) Forts. Beslutsunderlag Medborgarförslag den 1 december 2015 Kommunfullmäktige den 15 december Tjänsteskrivelse från kommunstyrelseförvaltningen den 6 december 2016 Kommunstyrelsens arbetsutskott den 17 januari Kommunstyrelsen den 31 januari Bildningsförvaltningens redogörelse den 27 februari 2017 Kommunstyrelsens arbetsutskott den 28 februari Kommunstyrelsen den 14 mars Förslag till kommunfullmäktige 1. Bildningsförvaltningen får i uppdrag att se över Mat- och måltidspolicyn. 2. Mat- och måltidspolicyn ska vara kommunstyrelsens arbetsutskott tillhanda den 1 september Bredbart smör och bordsmargarin ska finnas som alternativ vid servering inom kommunens verksamheter. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

19 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 20(29) Ä 14 Dnr KS Anmälan av delegationsbeslut Ärendebeskrivning Nämnderna ska enligt 3 kap 15 kommunallagen årligen redovisa hur de har fullgjort uppdrag som fullmäktige har delegerat till dem. Beslutsunderlag Vård- och omsorgsförvaltningen den 15 mars 2017 Förslag till beslut Kommunfullmäktige förklarar sig ha tagit del av informationen. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

20 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 21(29) Ä 17 a Dnr KS Val av ny ersättare i omsorgsnämnden Sammanfattning Sofia Axelsson (M) har beviljats befrielse från uppdraget som ledamot i omsorgsnämnden. Kommunfullmäktige utsåg den 18 oktober 2016 Birgitta Westholm (M) till ny ledamot. Val av ny ersättare efter Birgitta Westholm (M) ska ske. Beslutsunderlag Avsägelse från Sofia Axelsson den 12 oktober 2016 Kommunfullmäktige den 18 oktober 2016 Förslag till beslut Till ny ersättare i omsorgsnämnden för tiden fram till och med väljs. Utdrag till Xxx Justerandes sign Utdragsbestyrkande

21 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 22(29) Ä 17 b Dnr KS Val av ny ledamot i Gemensam nämnd för språktolkförmedling Sammanfattning Mammad Maleki (S) har beviljats befrielse från uppdraget som ledamot i kommunfullmäktige, ledamot i Gemensam nämnd för språktolkförmedling, ersättare i miljö- och samhällsbyggnadsnämnden och som nämndeman. Val av ny ledamot återstår att utse till Gemensam nämnd för språktolkförmedling. Beslutsunderlag Skrivelse från Mammad Maleki (S) den 7 november 2016 Kommunfullmäktige den 22 november 2016 Förslag till beslut Till ny ledamot i Gemensam nämnd för språktolkförmedling för tiden fram till och med väljs. Utdrag till Xxx Justerandes sign Utdragsbestyrkande

22 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 23(29) Ä 17 c Dnr KS Val av ny ersättare till kommunstyrelsen Sammanfattning Nermin Basic (S) har beviljats befrielse från uppdraget som ersättare i kommunstyrelsen. Val av ny ersättare efter ska därmed ske. Beslutsunderlag Skrivelse från Nermin Basic (S) den 29 december 2016 Kommunfullmäktige den 14 februari Förslag till beslut Till ny ersättare i kommunstyrelsen för tiden fram till och med väljs. Utdrag till xxx Justerandes sign Utdragsbestyrkande

23 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 24(29) Ä 17 d Dnr KS Val av ny ersättare till bildningsnämnden Sammanfattning Mattias Nyström (S) har beviljats befrielse från uppdraget som ersättare i bildningsnämnden. Val av ny ersättare ska därmed ske. Beslutsunderlag Skrivelse från Mattias Nyström (S) den 20 januari 2017 Kommunfullmäktige den 14 februari Förslag till beslut Till ny ersättare i bildningsnämnden för tiden fram till och med väljs. Utdrag till Xxx Justerandes sign Utdragsbestyrkande

24 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 25(29) Ä 17 e Dnr KS Val av ny ersättare till miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Sammanfattning Britt-Marie Bergstedt (S) har beviljats befrielse från uppdraget som ersättare i miljö- och samhällsbyggnadsnämnden. Val av ny ersättare ska därmed ske. Beslutsunderlag Skrivelse från Britt-Marie Bergstedt (S) den 14 februari 2017 Kommunfullmäktige den 14 februari Förslag till beslut Till ny ersättare i miljö- och samhällsbyggnadsnämnden för tiden fram till och med väljs. Utdrag till Xxx Justerandes sign Utdragsbestyrkande

25 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 26(29) Ä 17 f Dnr KS Befrielse från uppdrag och val av ny ledamot och ersättare i bildningsnämnden Sammanfattning Mostafa Geha (L) önskar befrielse från uppdraget som ledamot i bildningsnämnden. Beslutsunderlag Skrivelse från Mostafa Geha (L) den 27 februari 2017 Förslag till beslut 1. Befrielse från uppdragen beviljas. 2. Till ny ledamot i bildningsnämnden för tiden fram till och med väljs Kristina Norström (MP). 3. Till ny ersättare i bildningsnämnden för tiden fram till och med väljs Mostafa Geha (L). Utdrag till Xxx Justerandes sign Utdragsbestyrkande

26 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 27(29) Ä 17 g Dnr KS Befrielse från uppdrag och val av ny ledamot i styrelserna för Hedemora Energi AB, Hedemora Kraft och Värme AB och Hedemora Elnät AB Sammanfattning Jenny Gotthardsson (C) önskar befrielse från uppdraget som ledamot i styrelserna för Hedemora Energi AB, Hedemora Kraft och Värme AB och Hedemora Elnät AB från och med årsstämman Beslutsunderlag Skrivelse från Jenny Gotthardsson (C) den 15 februari 2017 Förslag till beslut 4. Befrielse från uppdragen beviljas. 5. Till ny ledamot i styrelserna från och med årsstämman 2017 för Hedemora Energi AB, Hedemora Kraft och Värme AB och Hedemora Elnät AB väljs. Utdrag till Xxx Justerandes sign Utdragsbestyrkande

27 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 28(29) Ä 17 h Dnr KS Befrielse från uppdrag och val av ny ledamot i styrelserna för Hedemora Energi AB, Hedemora Kraft och Värme AB och Hedemora Elnät AB Sammanfattning Göran Nerpin (S) önskar befrielse från uppdraget som ersättare i kommunfullmäktige, ledamot och ordförande i styrelserna för Hedemora Energi AB, Hedemora Kraft och Värme AB och Hedemora Elnät AB från och med årsstämman Beslutsunderlag Skrivelse från Göran Nerpin (S) den 7 mars 2017 Skrivelse från Göran Nerpin (S) den 8 mars 2017 Förslag till beslut 1. Befrielse från uppdragen beviljas. 2. Till ny ledamot, och tillika ordförande, i styrelserna från och med årsstämman 2017 för Hedemora Energi AB, Hedemora Kraft och Värme AB och Hedemora Elnät AB väljs. 3. Kommunfullmäktige hos Länsstyrelsen Dalarna om att sammanräkning görs för att utse ny ersättare i kommunfullmäktige för Socialdemokraterna. Utdrag till Xxx Justerandes sign Utdragsbestyrkande

28 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 29(29) Ä 18 Delgivningar Följande delgivningar anmäls: a) KS Länsstyrelsen Dalarnas beslut att utse Sofie Söderberg (S) till ny ersättare i kommunfullmäktige. b) Trafikverkets beslut att inte bevilja ansökan TRV2017/3992 Vägvisning till Smedby utmed väg 69 samt väg 270, Hedemora kommun. c) Ärenden inkomna, men ej färdigberedda, till kommunfullmäktige efter senaste sammanträdet: - Behandling av motion om kajan en sanitär olägenhet - Behandling av motion om införandet av en social investeringsfond för en likvärdig skola - Styrmodell för Hedemora kommun d) Anteckningar från möte med kommunfullmäktiges presidium den 16 mars 2017 Förslag till beslut Kommunfullmäktige har tagit del av informationen. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

29 i, 1t l ' -,. Bergslagsbacken, till höger Borganäsvägen, 1950-taf. Foto: J.E. Kä/lviks

30 Årsredovisning 2016 Kommunfullmäktige

31 Innehållsförteckning KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE HAR ORDET FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Inledning Kommunens organisation Året som gått Ekonomisk översikt Ekonomiska nyckeltal Medarbetarna Måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning Prognossäkerhet RÄKENSKAPER Resultaträkning Kassaflödesanalys Balansräkning Noter Driftredovisning Investeringsredovisning Redovisningsprinciper SPECIFIKATIONER NÄMNDER OCH SEKTIONER Finansförvaltningen Kommunstyrelseförvaltningen Kommunrevisionen Överförmyndare V-Dala överförmyndarsamverkan Bildningsnämnden Omsorgsnämnden - Socialförvaltningen Omsorgsnämnden - Vård- och omsorgsförvaltningen Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Barnbokslut GEMENSAMMA NÄMNDER UpphandlingsCenter, UhC Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund Västmanland-Dala lönenämnd Överförmyndare V-Dala överförmyndarsamverkan KOMMUNKONCERNEN Ekonomisk översikt för kommunkoncernen Hedemora Energi AB AB Hedemorabostäder Hedemora kommunfastigheter AB Hedemora näringsliv AB... 51

32 Kommunstyrelsens ordförande har ordet 2016, ett positivt år för Hedemora kommun Hedemora kommun fortsätter att redovisa positiva befolkningssiffror och under 2016 ökade vi med 189 personer. Det är naturligtvis bra för vår kommun att vi växer. Det blev under 2016 ännu tydligare att vi behöver ta fram planer och strategier för att klara en fortsatt ökad efterfrågan på bostäder, företagsetableringar och även verksamhetslokaler såsom skola, barnomsorg och äldreomsorg. Som ett led i detta arbete har vi under hösten tagit fram och beslutat om en Bostadsförsörjningsplan. Det är också bra för Hedemora kommun att vi kan redovisa ett positivt ekonomiskt resultat och att våra välskötta bolag Hedemora Bostäder och Hedemora Energi också redovisar positiva resultat. Det gör det så mycket enklare nu och inför framtiden om vi har en välskött ekonomi som är i balans. Alla våra förvaltningar och nämnder har klarat av verksamheten och ekonomin på ett väldigt bra sätt. Vi i Hedemora blev också påverkade av läget i världen och i synnerhet av den fruktansvärda situationen i Syrien var det ett stort tryck på våra verksamheter med många asylsökande och kommunmottagna som kom. Det är med stolthet jag ser hur våra förvaltningar och personal och kommuninvånare tagit sig an uppgiften och gjort det på ett bra och värdigt sätt. Skolan har på ett utmärkt sätt klarat av de många barn som tillkommit under 2016, då vi som mest hade nästan 1200 asylboende i kommunen. Överförmynderiet och Socialförvaltningen har också på ett mycket bra sätt klarat av att hantera alla ensamkommande barn vi har i kommunen. Hedemora beviljades även Sveriges största migrationsprojekt, vilket syftar till att nyanlända snabbare skall komma i arbete eller studier. Inom Vård och Omsorg kan det nämnas att vi har kortast kö av alla kommuner i Dalarna till plats på äldreboenden. Vi jobbar vidare för att alla ska ha rätt till heltid och vi arbetar med att minska sjukfrånvaron bland våra anställda. Det är roligt att konstatera att sjuktalen redan har sänkts. Vi har startat upp barnomsorg på obekväm arbetstid, förskolan Nattugglan. Under året har det investerats en hel del bla i gång och cykelvägar i Hedemora, i en bro i Långshyttan och en parkering för boulespelarna i Vikmanshyttan. Den nya julbelysningen i Hedemora har verkligen blivit uppskattad av både bofasta och besökare. Ishallen i Hedemora har fått en rejäl investering för att möjliggöra för kälkhockey. Det finns bara fyra ishallar i Sverige som har den anpassningen. Tillsammans med HSK har en inlineplan färdigställts i anslutning till ishallen och nu under vintern har man spolat upp densamma. I Sveaparken anläggs en hinder-och motorikbana och en beachvolleybollplan. Detta är bara en del av vad som skett beträffande investeringar. När det gäller investeringar inom näringslivet känns det bra att Nordschakt och Dollarstore har startat sina investeringar att bygga nya lokaler i Hedemora. Säters Snickerifabrik flyttade sin verksamhet från Säter till oss i Hedemora. Vi hälsar dem naturligtvis välkomna till Hedemora. Vi måste fortsätta att aktivt arbeta med våra detaljplaner för att underlätta byggnation i alla dess former. Hedemora jobbar aktivt för att öka och utveckla våra e- tjänster. Det treåriga projekt med biologisk rening som skapades för att få sjön Hönsan i Hedemora badbar igen har redan under andra året visat sådana positiva resultat att sjön numer är badbar. Vi är verkligen på rätt väg, men mycket jobb och utmaningar finns det att ta tag i. Avslutningsvis vill jag tacka alla våra medarbetare och politiker för ett bra utfört arbete under Ulf Hansson Kommunalråd och kommunstyrelsens ordförande 3

33 1 Förvaltningsberättelse 1.1 Inledning Hedemora kommuns årsredovisning omfattar ekonomiskt utfall för år Förutom en övergripande sammanställning för kommunen innehåller också rapporten en redovisning för respektive nämnd. Årsredovisningen innehåller även en sammanställd redovisning med en kortare rapport för respektive dotterbolag. Alla siffror redovisas i miljoner kronor, där inget annat anges. 1.2 Kommunens organisation Mandatfördelning i kommunfullmäktige Parti Mandat Arbetarpartiet socialdemokraterna 13 Centerpartiet 7 Moderaterna 7 Vänsterpartiet 3 Miljöpartiet de gröna 2 Liberalerna 1 Kommunlistan 4 Sverigedemokraterna 4 4

34 1.3 Året som gått Inga större organisationsförändringar genomfördes under året men beslut har tagits av kommunfullmäktige om sammanslagning av Socialförvaltningen och Vårdoch omsorgsförvaltningen För att underlätta framtida planering har bla bostadsförsörjningsplan, ÖP (översiktsplan) och LISplan (landsbygdsutveckling i strandnära läge) färdigställts och beslutats. Hedemora Näringsliv AB har under året slutfört projektet Industriell Förnyelse vilket resulterat i en etableringsstrategi (företagsetableringar) som antagits av Kommunfullmäktige. Det stora mottagandet av flyktingar under hösten 2015 har krävt stora resurser under året; kostnader som till största delen täcks av intäkter från staten via Migrationsverket. Under första halvan av 2016 konstaterades att betydligt färre ensamkommande barn kom till kommunen varför ett omställningsarbete genomfördes med målet att varje barn/ungdom har rätt insats och på rätt nivå. Två kommunvärdar anställdes i kundtjänst för att bättre kunna möta de nyanlända. Ett omfattande integrationsprojekt; En väg in, med stöd från Migrationsverket startade under hösten I slutet av 2015 beslutade regeringen om extra anslag till kommuner som mottagit många nyanlända. För Hedemoras del blev det 59 mkr varav 54 mkr avser Av dessa delades 24 mkr ut som tilläggsbudget. Kommunens medarbetare har under året omfattats av flera större utvecklingsarbeten; värdegrunden KRAM (kundfokus, respekt, ansvar, mod), rätten att få heltidsanställning och insatser för att minska sjukfrånvaron. Kommunen har även detta år gjort en partiell inlösen av pensioner (intjänade t.o.m. 1998) för att minska kommande års premieutbetalningar. Den partiella inlösen uppgår till drygt 70 mkr inklusive löneskatt och tillsammans med 2015 års inlösen på 229 mkr motsvarar det över 60 % av kommunens hela ansvarsförbindelse. Samverkan med Polisen har återupptagits och kommunens kundtjänst servar åter med att lämna ut pass och ta emot hittegods. Under våren förstärktes också med en kommunpolis med huvuduppdrag att driva Polismyndighetens brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete i samverkan med kommunen, lokalt näringsliv och andra lokala aktörer. Nya chefer anställdes under året; förvaltningschef för Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen och avdelningschefer för Lokal och mark-avdelningen samt säkerhet. Ett utvecklingsarbete och förtydligande av kommunens styrmodell påbörjades under hösten 2016 för att tas i bruk inför budget- och verksamhetsplanering Staten har genom olika typer av riktade statsbidrag bidragit till möjligheterna att höja kvaliten inom förskola och skola där det sk Lärarlyftet bidrog med 3,6 mkr till kommunen. Under 2016 har elever och lärare flyttat in i den efter branden 2014 återuppbyggda Fyrklöverskolan. Den bemanningsanalys och efterföljande utvecklingsarbete som genomfördes inom Vård- och omsorgsförvaltningen 2015 har förbättrat det ekonomiska läget inom ordinärt boende. Inom flera förvaltningar pågår utvecklingsarbeten runt E-tjänster med främsta syfte att förenkla för kommunmedborgaren t ex söka barnomsorgsplats, söka ekonomiskt bistånd (kommunen) bostadskö, intresseanmälan fjärrvärme och avtal för fiberanslutning (bolagen). För kollektivtrafiken i länet; Dalatrafik trädde ett nytt entreprenörsavtal i kraft Kommunens kostnader är svårberäknade och ett större underskott befarades vid delårsbokslutet. Underskottet jämfört med budget slutade på 1 mkr. Kvarteret Hästens lägenheter har rotrenoverats. Målning och fasadreparationer har utförts på Norden och fler fastigheter i Smedby, allt genom AB Hedemorabostäders försorg. 1.4 Ekonomisk översikt Budget 2016 Kommunen har för är 2016 fastställt en budget med ett budgeterat överskott på 11,7 mkr. Resultat 2016 Det officiella resultatet för 2016 uppgår till 2,2 mkr, vilket är 9,5 mkr sämre än budget. Under året har kommunen genom en försäkringslösning löst in en del av ansvarsförbindelsen för avtalspensioner intjänade innan Den partiella inlösen av pensioner inklusive löneskatt har belastat 2016 års resultat med 70,7 mkr, men samtidigt bidragit till att ansvarsförbindelsen minskat från ca 250 mkr vid ingången av 2016 till ca 179 mkr per Den partiella inlösen redovisas i kommunens resultaträkning som en jämförelsestörande post. Bortsett från jämförelsestörande poster redovisar kommunen ett positivt resultat för 2016 med 74 mkr. vilket är 62,3 mkr bättre än budget. Den största orsaken till det positiva resultatet efter jämförelsestörande poster är att kommunen för 2016 erhållit ett generellt bidrag med 54 mkr på grund av högt flyktingmottagande. Jämfört mellan åren 2015 och 2016 ökade intäkter i 5

35 form av skatteintäkter samt generella bidrag och utjämning med 78,8 mkr inkluderat bidraget med 54 mkr. Finansnettot ökade med 1,5 mkr, till stor del beroende på en utbetalning från Kommuninvest. Bortses från jämförelsestörande poster i form av partiell inlösen för pensioner har verksamhetens nettokostnader ökat med 26,9 mkr mellan 2015 och Då skatteintäkterna ökat mer än kostnaderna har nyckeltalet verksamhetens nettokostnader i förhållande till skatter, generella bidrag och utjämning förbättrats från 97,7% 2015 till 92,7 % Kommunens mål att nyckeltalet ska ligga under 99 % uppfylls därmed med råge i bokslutet. Balanskrav Enligt kommunallagen ska negativa resultat regleras och det egna kapitalet återställas. Om underskott uppstår ska det återställas inom tre år. Kommunen har inget underskott att återställa. Balanskravsutredning, förvaltningsberättelse mkr Bokslut 2016 Årets resultat enligt resultaträkningen 2,2 Realisationsvinster 0,0 Realisationsförluster 1,1 Årets resultat efter balanskravsjusteringar 3,4 Årets balanskravsresultat 3,4 Balanskravsunderskott fr tidigare år 0,0 Balanskravsresultat att reglera 0,0 Likviditet Kommunens likvida medel uppgår till 180,3 mkr per ( 193,3 mkr ). Se närmare specifikation i kassaflödesanalysen, kapitel 2.2. Det bör påpekas att kommunen från och med delårsrapporten per den ändrat sätt att redovisa koncernkontot. Se under rubriken Kassa och bank nedan. Under året har kommunen köpt försäkringslösningar om sammanlagt 70,1 mkr avseende partiell inlösen av pensioner. Det är den största bidragande orsaken till det negativa kassaflödet. Dessutom har kommunens likviditet försämrats. Kommunen har och inga upptagna lån. Däremot är avkastningen på likvida medel mycket låg och utsikterna är inte heller bättre för de närmaste åren. Investeringar Kommunen har beslutat om en investeringsbudget för 2016 på 31 mkr inklusive de investeringsmedel som har rullats från 2015 samt tilläggsbudget. Utfallet blev dock något lägre, 26,1 mkr, vilket till största delen beror på försenade projektstarter för några projekt. En utförligare beskrivning av kommunens investeringar samt påbörjade investeringar finns under avsnitt 2.6 Investeringsredovisning samt under respektive nämnds avsnitt. Avskrivningar Avskrivningar har belastat årets resultat med 16,8 mkr, vilket är 0,6 mkr högre än Kommunen övergick till komponentavskrivning avseende fastigheter under Arbetet har fortsatt under 2016 med komponentavskrivning för gator och annan infrastruktur. Kassa och bank Kommunen har från och med delårsrapporten per ändrat redovisningen av posten kassa och bank och tar upp hela behållningen på koncernkontot som en tillgång och redovisar bolagens behållning som en kortfristig skuld. Pensionsförpliktelser Pensionsåtagandet redovisas enligt den så kallade blandmodellen. Redovisning enligt blandmodellen innebär att en mindre del av åtagandet redovisas som en avsättning i balansräkningen och en större del redovisas utanför balansräkningen, som en ansvarsförbindelse. Den del av pensionsåtagandet som redovisas utanför balansräkningen avser pensioner intjänande före Pensionsrättigheter från och med 1998 betalas ut för individuell placering i mars året efter. Tabell; Pensionsförpliktelser Mkr Bokslut Bokslut Avsättning pensionsförplikt- 6,4 6,3 else intjänande efter 1998 Ansvarsförbindelse 249,7 179,3 Totala pensionsförpliktelser 256,1 185,6 Öronmärkta medel till pensioner inom eget kapital 25,1 25,1 Förpliktelse minskad genom försäkring 210,1 269,4 Överskottsmedel 1,7 0,0 Särskilda ålderspensioner, löneandelar över 7,5 basbelopp samt efterlevandepensioner, finns upptaget dels som avsättning enligt Rips, ett regelverk som styr hur skulden värderas och beräknas, samt dels som överskottsfond hos KPA. Borgensförbindelser och övriga ansvarsförbindelser De totala borgensförbindelserna uppgår till 1 140,5 mkr. Av dessa borgensförbindelser avser 897,9 mkr borgen för koncernföretagens lån. Kommunen har även, precis som övriga kommuner i Dalarna, en borgen om 232 mkr för Transitio vilket avser leasingkontrakt av tåg, 9 mkr till AB Dalatrafik samt ett par mindre borgensåtaganden vilka framgår av avsnitt 2.4 Noter i årsredovisningen. Kommunen har inte behövt infria några borgensåtaganden under 2016 och risken bedöms som låg att kommunen ska behöva infria några åtaganden under

36 Leasingåtagandena är klassificerade som operationell leasing. Det bör noteras att leasingkontrakt avseende bilar och datorer är under avveckling och att kommunen genomgående övergått till köp av utrustning. Hedemora kommunfastigheter AB äger och förvaltar huvuddelen av kommunens verksamhetslokaler. Framtiden Kommunen ska varje år besluta om en årsbudget, som minst ska vara i balans. Från och med 2015 redovisar kommunen förutom årsbudget även en plan för två ytterligare år. Kommunen måste genomföra åtgärder för att kunna uppnå tillräckliga överskott i verksamheterna och arbeta för att undvika negativa budgetavvikelser. Under åren 2013 och 2014 har intäkter av tillfällig karaktär varit bidragande till att kommunen kunnat uppnå positiva resultat och för 2016 bidrog statens extraanslag om 54 mkr till det positiva resultatet. Fr o m gäller nya lägre ersättningsregler för ensamkommande barn och Hedemora kommuns andel av den s k Välfärdsmiljarden kommer att minska kommande år. Behoven av investeringar i de egna fastigheterna är stora och i några fall brådskande och behov av nya lokaler för både skola och äldreboende har påtalats. Ett kontinuerligt arbete måste bedrivas för att få en kostnadseffektiv verksamhet. 7

37 1.5 Ekonomiska nyckeltal Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Kommunen Årets resultat 1) 0,1 19,2-11,0 19,6 74,0 andel av skatteintäkter, gen. bidrag o utjämning % 1) 0% 2% -1% 2% 8% andel av eget kapital, % 1) 0% 5% -3% 9% 35% Eget kapital 405,9 425,1 414,2 212,2 214,5 Eget kapital, inkl. pensionsförpliktelser *) -71,2-79,1-68,7-37,5 35,2 Soliditet inkl. pensionsförpliktelser, % -13% -14% -12% -8% 7% Rörelsekapital Likviditet % 131,6% 143,1% 123,5% 104,5% 100,5% Verksamhetens nettokostnad inkl, finansnetto 1) -778,8-785,6-849,7-845,4-869,7 andel av skatteintäkter, gen. bidrag o utjämning % 1) 100,0% 98% 101,3% 97,7% 92,2% Skatteintäkter, gen. bidrag o utjämning 778,9 804,8 838,7 864,9 943,7 Kronor/invånare Investeringar -37,4-10,9-20,5-13,0-26,1 Självfinansieringsgrad på investeringar, % 100% 100% 100% 100% 100% Nettokostnader 1) -788,7-795,8-858,3-850,9-873,0 förändring 16,3 7,1 62,5-7,4 22,1 förändring, % 2% 1% 8% -1% 3% Skatter, gen. bidrag o utjämning 778,9 804,8 838,7 864,9 943,7 förändring 5,8 25,9 33,9 26,2 78,8 förändring, % 1% 3% 4% 3% 9% Finansnetto 9,9 10,2 8,6 5,5 3,3 förändring 1,9 0,3-1,6-3,1-2,2 förändring, % 24% 3% -16% -36% -25% Koncernen Årets resultat 1) 9,9 29,6-2,1 24,8 103,6 Eget kapital 567,4 596,4 587,9 381,3 403 Soliditet exkl ansvarsförbindelsen 38% 39% 39% 24% 25% Rörelsekapital 64,3 97,3 83,6 108,2-88,1 Investeringar -150, ,5-69,4-127,4 Antal invånare per 1/11 "skattskrivningsdag" 2) Skattesats egna kommunen 22,41 22,64 22,64 22,64 22,64 1) exklusive jämförelsestörande poster 2) befolkningsmängden den 1/11 styr skatteintäkter. 8

38 1.6 Medarbetarna Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut * Antal anställda varav tillsvidareanställda Könsfördelning: Kvinnor 82,0% 82,0% 80,2% 78,7% Män 18,0% 18,0% 19,8% 21,3% Årsarbetare omräknat till heltid: Tillsvidareanställda varav kvinnor 808 män 173 Visstidsanställda varav kvinnor 210 män 107 Deltidsarbete: Kvinnor 27,0% 26,9% 25,7% 24,1% Män 14,0% 15,5% 19,5% 16,0% Sysselsättningsgrad 94,0% 93,3% 92,8% 94,1% varav kvinnor 93,8% män 95,4% Medellön: Tillsvidareanställda kr kr kr kr varav kvinnor kr män kr Ohälsotal, sjukfrånvaro: Total sjukfrånvaro 6,1% 7,0% 8,6% 8,9% varav kvinnor 6,8% 7,8% 9,4% 10,0% män 3,4% 3,7% 5,1% 5,1% Långtidsfrånvaro fr.o.m. dag 60 39,7% 45,1% 53,4% 55,1% varav kvinnor 39,8% 45,3% 55,4% 57,2% män 38,0% 35,5% 38,3% 40,8% 0-29 år 3,3% 3,4% 4,4% 4,9% år 6,7% 7,8% 8,4% 9,7% 50- år 6,1% 7,2% 9,3% 9,1% * Fr.o.m utökas redovisningen av personalstatistik efter könsfördelning. Det totala antalet anställda i kommunen var personer. Motsvarande siffra för 2015 var 1 336, vilket är en ökning med drygt 40 medarbetare. Ökningen var lika som föregående år som också det året ökade med drygt 40 personer. Detta motsvarar en årlig ökningstakt med nära 3 %. En viss del av denna ökning går att härleda till kommunens växande befolkning i och med Hedemora kommuns flyktingmottagande. Tendensen är att inflödet minskar, varför det är sannolikt att denna treprocentiga ökningstakt mattas av under Personalavdelningen ser en trend med jämnare könsfördelning bland kommunens anställda, där männens andel för 2016 uppgår till 21,3%. Motsvarande siffra föregående år var 19,8 % vilket motsvarar en utjämningstakt med 1,5 % per år. 9

39 Vad gäller anställningsformer går det att se en ökning på antalet visstidsanställda under 2016 och under samma period en marginell minskning av tillsvidareanställda, detta beror troligen på ett ökat behov av vikarier. Andelen deltidsarbetande minskade under 2016 och den totala sysselsättningsgraden steg därmed från 92,8 % till 94,1 %. Medellönen i kommunen ökade från kr till kr under 2016, löneökningen bestod till stor del av en större satsning på löner till undersköterskor. Kommunen prioriterade också enhetschefer på Vårdoch omsorgsförvaltningen som halkat efter. Den totala sjukfrånvaron för 2016 var 8,9 %, en ökning från 2015 med 0,3 %. Under samma period 2014 ökade sjukfrånvaron med 1,6 % och 2013 med 0,9 %. Under 2016 har flera satsningar gjorts och en långsiktig plan för hur Hedemora kommun ska arbeta med frågan har utarbetats. Detta har resulterat i ett trendbrott där sjuktalen inte ökar i samma takt. Kommunen har nu bromsat den skenande ökningstakten av sjukfrånvaron och siffrorna ligger i dagsläget nästan i paritet med 2015 års nivå. En utmaning som kvarstår är att sänka den ökade långtidssjukfrånvaron i kommunen. Under 2016 ökade långtidssjukfrånvaron med 1,7 % till totalt 55,1 %. En del av förklaringen till denna ökning kan vara att Hedemora kommun genomgick en stor yttre påverkan i form av en snabb befolkningsökning, vilket ställde helt nya krav på organisationen.. 10

40 1.7 Måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning Uppföljning av måluppfyllelse sker i samband med delårsrapport och årsredovisning. Nedan presenteras mål och måluppfyllnad för Delmål Målnivå Måluppfyllelse Genom att skapa möjligheter för god kvalitet och god omsorg få människor att välja Hedemora kommun som bostadsort. Förtroendet kommunen och dess medarbetare är stort. Nettotillskott av företag. Vara bland de 5 bästa kommunerna i länet. Fler bostäder ska tillskapas i centrum; 20 lägenheter per år. Skolorna i Hedemora ska vara förstahandval för ungdomarna. Antalet som väljer Hedemoras skolor som förstahandsval för gymnasiet ska öka med 10 % jmf med tidigare år. Antal hushåll med långvarigt ekonomiskt bistånd (10-12 månader under året) ska minska med 10 % årligen. Hedemora ska ligga över medelindex. Mäts genom KKIK. Mäts av Hedemora Näringslivsbolag. Målet ej uppnått. Målet ej uppnått Mäts av Hedemorabostäder. Målet ej uppnått. Ett tiotal lägenheter har tillskapats Mäts av Bildningsförvaltningen. Mäts av Socialförvaltningen, Öppna jämförelser. Målet ej uppnått. 2013: 62,3 % 2014: 56,7% 2015: 53,3% 2016: 55,0% Verksamheten genomsyras av effektivitet, jämställdhet, integration och hållbar utveckling. Antal invånare ska öka med 100 personer årligen. Kommunen är en förebild vad gäller inköp av ekologiska varor, minst 30 %. Kommunen är en förebild vad gäller avfallshantering. Kommunen är en Eko-kommun och ska vara bland de 25 % bästa ekokommunerna Fler e-tjänster ska erbjudas, antal tjänster ska öka med minst 2 per år. Kommunen arbetar systematiskt för jämställdhet, mångfald, integration, hälsa och miljö. Mäts SCB befolkningsstatistik. Kommunens resultat ska ligga över medelvärdet för deltagande kommuner vid mätning i KKiK. Kommunens resultat ska ligga över medelvärdet för deltagande kommuner vid mätning i KKiK. Mäts av tidskriften Aktuell hållbarhet (tidigare Miljöaktuellt) Mäts av IT-enheten. Under 2016 kommer ett antal indikatorer väljas ut för att möjliggöra årlig uppföljning och jämförelse över tid. Målet uppnått; minskning med 12,6 % Målet uppnått. Medelvärde 26 %, kommunen 26 %. Målet ej uppnått. Medelvärde 39 %, kommunen 31 %. Aktuell hållbarhet har inte presenterat rangordningen ännu. Medlemmar i nätverket Sveriges Ekokommuner. Målet uppnått. Målet uppnått. All statistik som förs av kommunen ska vara Statistik ska vara könsuppdelad. könsuppdelad. Hedemora kommun är en attraktiv arbetsgivare Rätt till heltid. Möjlighet till deltid. Antal heltidsanställda t.v. mäts årligen. Målet delvis uppfyllt. Nöjda medarbetare. Medarbetarundersökning vartannat år (2016). Ej mätt. Tidsbrist hos chefer. Nöjda medarbetare ska uppgå till minst 90 %. Friska medarbetare. Hedemora ska vara bland de 145 kommuner i Målet ej uppnått. landet med lägst sjukfrånvaro. Mäts årligen. 11

41 En ekonomi som ger utrymme för utveckling och investeringar. God hushållning. God hushållning. Egen finansiering Bättre soliditet Resultatet ska utgöra 1 % av skatteintäkter och statsbidrag. De årliga investeringarna ska genomföras utan upplåning. Soliditet inklusive ansvarsförbindelsen ska förbättras med 2 % per år. Startvärde 2015=-8 %. 7 av de 17 övergripande målen är uppnådda, varav alla de tre ekonomiska målen. I ett fall finns inget aktuellt mätvärde ännu och i ett fall har undersökning ej genomförts p g a tidsbrist hos chefer. Det gäller den planerade medarbetarundersökningen som ej genomförts då man konstaterat att chefer främst inom Vård- och omsorgsförvaltningen samt Bildningsförvaltningen p g a stora medarbetargrupper Målet uppfyllt; exkl jämförelsestörande poster 74 mkr Målet uppnått. Målet uppnått; +7% inte har förutsättningar att hinna arbeta vidare med de synpunkter som kommer fram av en sådan undersökning. F ö pågår ett utvecklingsarbete om en ny styrmodell inkl målstyrning inom kommunen där målen i de flesta fall kommer att mätas genom nyckeltal KKIK (Kolada). Styrmodellen syftar till att förenkla, förtydliga och involvera medarbetare på alla nivåer. 1.8 Prognossäkerhet I nedanstående tabell redovisas de prognoser som lämnats under året. Som framgår tenderar prognoserna att vara mer negativa i början på året än i slutet. En del kan förklaras av stora osäkerheter angående storlek på bidrag från Migrationsverket har verkligen varit ett svårbedömt år. Strävan måste dock vara att alltid kunna lämna så realistiska prognoser som möjligt så att rätt insatser kan göras i tid. mkr Prognosavvik PrognosavvikPrognosavvik Avvikelse Kommunrevisionen 0,0 0,0 0,0 0,0 Överförmyndaren -0,1-0,2-0,4-0,2 Kommunstyrelsen -1,7-4,2 0,5 3,6 Bildningsnämnden -5,4 2,0 4,0 12,2 Omsorgsnämnden - Socialförvaltningen -7,8-3,6-1,9 0,4 Omsorgsnämnden - Vård- och omsorgsförv 0,6 0,2 4,9 6,2 Miljö- o samhällsbyggnadsnämnden -0,2 0,1 0,6 0,5 Finansförvaltningen -38,2-38,1-36,7-32,1 Summa avvikelse mot budget -52,7-44,0-29,1-9,5 Jämförelsestörande post Realisationsförlust 1,1 1,1 1,1 Partiell inlösen pensioner 70,0 70,7 70,7 70,7 Prognosavvikelse exkl jämf.störande post 17,3 27,8 42,6 62,3 12

42 2 Räkenskaper 2.1 Resultaträkning Not Kommunen Koncernen Bokslut Bokslut Budget Prognos Bokslut Bokslut Verksamhetens intäkter 1 196,1 253,3 189,6 228,2 425,2 499,0 Verksamhetens kostnader ,3-1181,2-1070,8-1184,6-1398,9-1316,2 Avskrivningar 4-16,2-16,8-18,0-18,0-86,4-91,8 Verksamhetens nettokostnader -1072,4-944,8-899,1-974,3-1060,1-909,1 Skatteintäkter 5 632,0 657,3 660,2 654,8 632,0 657,3 Generella bidrag och utjämning 6 232,9 286,3 248,9 284,9 232,9 286,3 Finansnetto 7,8 5,5 3,3 2,6 3,9-12,6-10,2 Oförutsedda intäkter och kostnader 0,0 0,0-0,9-1,6 Resultat före extraordinära intäkter och kostnader -201,9 2,2 11,7-32,3-207,8 24,4 Extra ordinära intäkter och kostnader Resultat efter extraordinära intäkter och kostnader -201,9 2,2 11,7-32,3-207,8 24,4 Årets skatt 9 1,1-2,7 Årets resultat -201,9 2,2 11,7-32,3-206,7 21,7 Jämförelsestörande poster Realisationsförlust 3 1,1 1,1 Återbetalning AFA-premie -8,0-8,0 Inlösen pensionsåtagande 229,5 70,7 70,7 229,5 70,7 Nedskrivning Hedemora Energi AB 10,0 10,0 Årets resultat justerat för jämförelsestörande poster 10 19,6 74,0 11,7 38,3 24,8 103,6 13

43 14

44 2.2 Kassaflödesanalys Not Kommunen Koncernen Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat ,9 2,2-206,7 21,7 Justering för av- och nedskrivningar 3 16,2 16,8 86,4 91,8 Justering för förändring avsättning 20-0,7 0,0-0,7-0,4 Justering för realisationsförlust/vinst 0,0 1,1 0,0 1,1 Justering ej likviditetspåverkande poster 27 0,0 0,0-1,3 2,6 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital -186,5 20,2-122,3 117,0 Ökning(+)/minskning(-) varulager 15 0,9 Ökning(-)/minskning(+) av kortfristiga fordringar 16 10,5-56,7 10,6-63,5 Ökning(+)/minskning(-) av kortfristiga skulder ,8 53,8 113,7-44,8 Ökning(+)/minskning(-) exploatering och förråd 15-0,3 0,0 Kassaflöde från den löpande verksamheten -75,2 17,3 1,7 9,6 INVESTERINGAR Förvärv materiella anläggningstillgångar 11,12,13-13,0-26,1-69,4-127,4 Försäljning materiella anläggningstillgångar 11 0,1 1,0 0,1 1,0 Förvärv finansiella anläggningstillgångar 14-4,3-5,0-4,3 0,0 Avyttring/minskning av finansiella anläggn.tillg. 14 0,0 0,0 0,0 0,0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -17,2-30,1-73,6-126,4 FINANSIERING Upptagna lån 50,0 0,0 Ökning(+)/minskning(-) av långfristiga skulder 0,0 0,0-8,8-11,8 Ökning(-)/minskning(+) av långfristiga fordringar 179,2 0,0 179,2 0,0 Ökning(-)/minskning(+) av finansiella anläggn.tillg 0,0 0,0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 179,2 0,0 220,5-11,8 Periodens kassaflöde 86,9-12,8 148,6-128,6, Likvida medel vid periodens början 17,18 106,4 193,3 160,5 309,1 Likvida medel vid periodens slut ,3 180,5 309,1 180,5 Hedemora kommun har ändrat sätt att redovisa koncernkontot. Kommunen tar från och med delårsrapport 2016 upp hela koncernbehållningen som tillgångsslag kassa/bank och redovisar dotterbolagens tillgångar som en kortfristig skuld. 15

45 2.3 Balansräkning Kommunen Koncernen Not Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar 154,1 161, , ,2 mark, byggnader, publika anl ,6 97, , ,7 maskiner och inventarier 12 49,5 48,8 64,2 65,5 pågående investeringar 13 5,1 14,7 49,8 73,0 Finansiella anläggningstillgångar 14 50,7 55,7 10,2 10,1 Summa anläggningstillgångar 204,8 217, , ,3 Omsättningstillgångar Förråd, exploateringsfastighet 15 2,2 2,2 14,8 13,9 Kortfristiga fordringar 16 76,0 132,7 97,5 161,0 Kortfristiga placeringar 17 0,0 0,2 0,0 0,2 Kassa och bank ,3 180,3 309,1 180,3 Summa omsättningstillgångar 271,5 315,4 421,4 355,5 SUMMA TILLGÅNGAR 476,4 532, , ,8 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital ,2 212,2 588,0 381,3 Årets resultat -201,9 2,2-206,7 21,7 Summa eget kapital 212,2 214,5 381,3 403,0 Avsättningar Avsättningar för pensioner 20 6,4 6,3 10,8 10,4 Övriga avsättningar 21 0,0 0,0 34,1 36,7 Summa avsättningar 6,4 6,3 44,9 47,2 Skulder Långfristiga skulder 22 0,0 0,0 911,0 899,3 Kortfristiga skulder ,8 311,6 313,1 268,4 Summa skulder 257,8 311, , ,6 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 476,4 532, , ,8 Panter och ansvarsförbindelser Företagsinteckning 24 2,4 2,4 Pensioner intjänade före ,7 179,3 249,7 179,3 Borgensåtaganden , ,5 246,3 244,1 16

46 2.4 Noter Mkr Kommunen Koncernen Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Externa intäkter Försäljningsintäkter 12,4 12,3 151,0 191,9 Taxor och avgifter 18,1 18,9 18,1 18,9 Hyror och arrenden 14,3 13,6 67,9 43,2 Bidrag 137,3 194,3 136,9 192,7 Försäljning av verksamhet 13,9 13,8 13,9 13,8 Försäljning av anläggningstillgång 0,1 0,3 0,6 0,4 Övrigt 0,0 0,0 36,9 38,2 196,1 253,3 425,2 499,0 2 Externa kostnader Kostnader för arbetskraft -598,7-650,4-668,6-724,3 Köp av verksamhet och stödverksamhet -164,0-174,3-164,0-174,3 Lokaler -65,4-72,3-14,9-15,7 Bidrag och transfereringar -65,6-71,6-62,9-68,1 Förbrukningsinventarier och material -31,7-47,0-78,6-47,0 Pensionsförsäkring inkl löneskatt -239,5-70,7-239,5-70,7 Övriga verksamhetskostnader -87,2-94,9-170,3-216, , , , ,2 3 Jämförelsestörande kostnad Realisationsförlust 0,0-1,1 0,0 0,0 4 Avs krivningar Avskrivningar enligt plan -16,2-16,8-76,4-81,8 Nedskrivning av anläggningstillgångar 0,0 0,0-10,0-10,0-16,2-16,8-86,4-91,8 5 Skatteintäkter Preliminära skatteinbetalningar 632,5 659,8 632,5 659,8 Prel. slutavräkning innevarande år 0,6 0,6 0,6 0,6 Slutavräkningsdifferens föregående år -1,2-3,1-1,2-3,1 632,0 657,3 632,0 657,3 6 Generella bidrag och utjämning Inkomstutjämning 147,5 160,7 147,5 160,7 Strukturbidrag 1,6 0,0 1,6 0,0 Kostnadsutjämning 4,0 0,0 4,0 0,0 Bidrag LSS-utjämning 47,0 42,3 47,0 42,3 Fastighetsavgift 27,7 27,9 27,7 27,9 Generella bidrag fr staten 5,7 55,9 5,7 55,9 varav engångsmedel pga högt flyktingmot 4,5 54,9 4,5 54,9 Regleringsavgift -0,6-0,5-0,6-0,5 232,9 286,3 232,9 286,3 7 Finansiella intäkter Utdelning från koncernföretag 0,0 0,0 0,0 0,0 Utdelning i andra företag 0,8 1,6 0,8 1,6 Räntor, bank 0,1 0,2 0,2 0,2 Räntor, utlämnade lån 0,0 0,0 0,0 0,0 Borgensavgifter 2,0 2,0 0,0 0,0 Inlösen värdepapper 2,7 0,0 2,7 0,0 Övrigt 0,0 0,2 0,0 0,4 5,6 4,1 3,8 2,2 8 Finansiella kostnader Räntekostnader mm 0,0-0,4-16,3-12,1 Mottagaravgifter 0,0 0,0 0,0 0,0 Övrigt -0,1-0,3-0,1-0,3-0,1-0,7-16,4-12,4 9 Skatt Skatt på årets resultat 2,0-2,7 Uppskjuten skatt 0,0 0,0-0,9 0,0 0,0 0,0 1,1-2,7 10 Årets resultat -201,9 2,2-206,7 21,7 Avgår Jämförelsestörande intäkter och kostnader Realisationsförlust 1,1 1,1 Åtrbet AFA-premie -8,0-8,0 Pensionsinlösen 229,5 70,7 229,5 70,7 Nedskrivning Hedemora Energi AB 10,0 10,0 Justerat resultat exklusive jämförelsestörande poster 19,6 74,0 24,8 103,6 Kommunen Koncernen Not Mkr Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Mark, byggnader och tekninska anläggningar Anskaffningsvärde 267,5 274, , ,1 Ackumulerade avskrivningar -167,9-176,4-868,1-937,1 Ackumulerade nedskrivningar 0,0 0,0-64,9-74,9 Ackumelerade uppskrivningar 7,7 7,7 Bokfört värde 99,6 97, , ,7 Redovisat värde vid årets början 100,5 99, , ,8 Investeringar 8,1 8,8 37,2 68,0 Redovisat värde av avyttringar och utrangeringar -0,1-2,1-0,1-3,3 Nedskrivningar 0,0 0,0-10,0-10,0 Uppskrivning 0,0 0,0 Omklassificering 2,5 23,2 Återförda nedskrivningar 0,0 0,0 0,0 0,0 Avskrivningar -8,9-8,5-66,0-69,0 Överföring mellan tillgångsslag 0,0 0,0 0,0 0,0 Övriga förändringar 0,0 0,0 0,0 0,0 Redovisat värde vid årets slut 99,6 97, , ,7 12 Maskiner och inventarier Anskaffningsvärde 94,6 102, ,1 157,0 Ackumulerade avskrivningar -45,1-53,5-79,9-91,5 Bokfört värde 49,5 48,8 64,2 65,5 Redovisat värde vid årets början 44,4 49,5 56,2 64,2 Investeringar 12,4 7,6 17,6 12,9 Redov värde av avyttringar och utrangeringar 0,0 0,0 0,0 0,0 Ack. Avskrivningar utrangeringar 0,0 0,0 0,0 0,0 Återförda nedskrivningar 0,0 0,0 0,0 0,0 Avskrivningar -7,3-8,3-9,6-11,6 Överföring mellan tillgångsslag 0,0 0,0 0,0 0,0 Övriga förändringar 0,0 0,0 0,0 0,0 Redovisat värde vid årets slut 49,5 48,8 64,2 65,5 13 Pågående investeringar Anskaffningsvärde 5,1 14,7 49,8 73,0 Bokfört värde 5,1 14,7 49,8 73,0 Redovisat värde vid årets början 12,6 5,1 38,4 49,8 Investeringar 12,6 24,0 65,6 112,1 Aktiverade investeringar -20,1-14,3-20,1-14,3 Redovisat värde av avyttringar och utrangeringar 0,0 0,0 0,0 0,0 Omklassificeringar 0,0 0,0-34,1-74,6 Redovisat värde vid årets slut 5,1 14,7 49,8 73,0 14 Finansiella anläggningstillgångar Aktier i dotterföretag AB Hedemorabostäder, 100 % 10,7 10,7 0,0 0,0 Hedemora Energi AB, 100 % 2,0 7,0 0,0 0,0 Hedemora Kommunfastigheter AB, 100% 30,0 30,0 0,0 0,0 Hedemora Näringsliv AB 0,1 0,1 42,8 47,8 0,0 0,0 Andelar i intresseföretag Svältbackens Kraft AB 0,0 0,0 1,0 1,0 Kommuninvest 4,9 4,9 4,9 4,9 Kommun AB 0,0 0,0 0,0 0,0 Föreningssparbanken 0,0 0,0 0,0 0,0 Långshyttan Handels AB 0,0 0,0 0,0 0,0 Övrigt 0,0 0,0 0,0 0,0. 4,9 4,9 5,9 5,9 Långfristiga fordringar Övriga 3,0 3,0 4,2 4,2 3,0 3,0 4,3 4,2 S:a finansiella anläggningstillg. 50,7 55,7 10,2 10,1 17

47 Kommunen Koncernen Not Mkr Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Förråd, exploatering Förråd och lager 0,0 0,0 12,6 11,7 Exploatering, Stjärnsund 2,2 2,2 2,2 2,2 2,2 2,2 14,8 13,9 16 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 6,8 4,8 3,5 5,4 Övriga fordringar 30,9 90,2 39,2 99,2 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 38,3 37,7 54,9 56,5 76,0 132,7 97,5 161,0 17 Kortfristiga placeringar Elcertifikat 0,0 0,2 0,0 0,2 0,0 0,0 0,0 0,2 18 Kassa och bank Koncernkonto 267,5 158,4 291,8 158,4 Övriga bankkonton -74,2 21,9 17,3 21,9 193,3 180,3 309,1 180,3 Hedemora Kommun 173,6 59,5 173,6 59,5 Hedemora Energi AB 54,3 56,3 54,3 56,3 AB Hedemora bostäder 36,7 18,2 36,7 18,2 Hedemora kommunfastigheter AB 20,5 Hedemora Näringsliv AB 1,0 Övrigt 2,9 2,9 2,9 2,9 Summa koncernkonto 267,5 158,4 267,5 158,4 19 Eget Kapital Ingående eget kapital 414,2 212,2 588,0 381,3 Årets resultat -201,9 2,2-206,7 21,7 Utgående eget kapital 212,2 214,5 381,3 403,0 20 Avsättningar för pensioner Ingående värde för perioden 7,1 6,4 11,5 10,8 Ökning/minskning av avsättningen -0,7 0,0-0,7-0,4 Utgående värde 6,4 6,3 10,8 10,4 Summa pensionsavsättningar 5,1 5,1 8,7 8,4 Löneskatt, 24,26 % 1,2 1,2 2,1 2,0 S:a avsättningar inkl löneskatt 6,4 6,3 10,8 10,4 Aktualiseringsgrad 99% 99% 21 Övriga avsättningar Ingående värde på avsättningen 0,0 0,0 35,4 34,1 Förändring av avsättningen 0,0 0,0-1,3 2,6 0,0 0,0 34,1 36,7 22 Långfristiga skulder Ingående värde långfristiga skulder 0,0 0,0 690,5 911,0 Förändring långfristiga skulder 0,0 0,0 220,5-11,8 0,0 0,0 911,0 899,3 Kommunen Koncernen Not Mkr Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Ställda säkerheter och eventualförpliktelser Företagsinteckning HNAB 2,4 2,4 2,4 2,4 25 Ansvarsförbindelse pensioner Pensioner intjänande före ,0 144,3 201,0 144,3 löneskatt, 24,26 % 48,8 35,0 48,8 35,0 249,7 179,3 249,7 179,3 26 Borgensåtaganden AB Hedemorabostäder 229,9 229,9 0,0 0,0 Hedemora kommunfastigheter AB 229,0 229,0 0,0 0,0 Hedemora Energi AB 403,4 390,0 0,0 0,0 Hedemora Kraft och Värme AB 50,0 50,0 0,0 0,0 Ansvar för egnahem och småhus 0,1 0,1 0,1 0,1 Transitio 232,0 232,0 232,0 232,0 AB Dalatrafik 9,0 9,0 9,0 9,0 Folkets hus, Långshyttan 0,4 0,4 0,4 0,4 Wikmanshyttans Företagshotell 0,1 0,1 0,1 0,1 Svältbackens Kraft AB 0,0 0,0 4,2 2,1 Fastigo 0,4 0, , ,5 246,3 244,1 27 Ej likviditetspåverkande poster Uppskjuten skatt 0,0 0,0-1,3 2,6 0,0 0,0-1,3 2,6 Hedemora kommun har i november 2003 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som per var medlemmar i Kommuninvest ek för har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ek för har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ek för. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Hedemora kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till kr och totala tillgångar till kr. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till kronor. 23 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 34,7 41,3 66,5 68,5 Div. kortfristiga skulder 0,0 96,0 1,3 1,3 Moms och särskilda punktskatter 0,5 0,3 0,6 0,3 Personalskatter 9,3 10,5 9,3 10,5 Upplupna kostn/ förutbet intäkter 213,3 163,4 235,5 187,8 varav semesterlöneskuld 38,1 39,7 40,7 41,7 257,8 311,6 313,1 268,4 18

48 2.5 Driftredovisning mkr Bokslut Bokslut Budget Tilläggsbudg Avvik else Kommunrevisionen -0,6-0,8-0,8 0,0 0,0 Intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Kostnader -0,6-0,8-0,8 0,0 0,0 Valnämnden 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Överförmyndaren -1,9-3,1-2,9 0,0-0,2 Intäkter 2,7 6,5 4,6 0,0 1,9 Kostnader -4,6-9,5-7,5 0,0-2,0 Kommunstyrelsen -87,4-133,5-121,7-15,4 3,6 Intäkter 42,4 45,2 40,7 0,0 4,4 Kostnader -129,8-178,7-162,5-15,4-0,8 Bildningsnämnden -358,0-361,6-368,3-5,5 12,2 Intäkter 65,5 102,9 62,3 7,0 33,6 Kostnader -423,5-464,5-430,6-12,5-21,4 Omsorgsnämnden - Socialförvaltningen -67,4-75,8-73,7-2,5 0,4 Intäkter 67,7 86,3 60,1 0,0 26,2 Kostnader -135,2-162,1-133,7-2,5-25,9 Omsorgsnämnden - Vård och omsorg -293,2-287,0-292,1-1,1 6,2 Intäkter 39,0 43,8 37,7 0,0 6,1 Kostnader -332,2-330,8-329,8-1,1 0,1 Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden -33,6-9,8-10,2 0,0 0,5 Intäkter 9,9 4,7 4,3 0,0 0,4 Kostnader -43,5-14,4-14,5 0,0 0,1 Gemensamma kostnader -230,3-76,9-8,6 0,0-68,3 Intäkter 8,2-0,1 0,0 0,0-0,1 Kostnader -238,5-76,8-8,6 0,0-68,2 Summa nettokostnader -1072,4-948,4-878,3-24,5-45,6 Bruttointäkter 235,5 289,2 209,6 7,0 72,5 Bruttokostnader -1307,7-1237,6-1088,0-31,6-118,2 19

49 2.6 Investeringsredovisning Not Bokslut Bokslut Budget Tilläggs budget o flytt fr Avvik else Kommunstyrelsen -7,1-21,1-14,9-8,3 2,1 Bildningsnämnden -2,8-4,2-3,0-1,4 0,2 Omsorgsnämnden - Socialförvaltningen 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Omsorgsnämnden - Vård och omsorg -0,5-0,4-3,1 0,0 2,7 Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden -2,6-0,4-0,3 0,0-0,1 Summa investeringar -13,0-26,1-21,3-9,7 4,9 Varav pågående 13-5,1-14,7 För 2016 beslutades en investeringsbudget med 21,3 mkr och en tilläggsbudget samt flytt av budgetmedel mellan åren med 9,7 mkr. Utfallet blev 26,1 mkr. De största investeringarna som färdigställts under 2016 har gjorts av Kommunstyrelsen och avser färdigställande av stödmur Gussarvsgatan 4,1 mkr (6 mkr räknat med föregående år), inköp av bilar 2,1 mkr, nätverksutrustning 0,6 mkr, inköp av Hamre ridanläggning 2,1 mkr samt bro i Långshyttan 0,7 mkr. Fler av de investeringar Kommunstyrelsen gjort under 2016 är pågående och kommer att avslutas Dessa projekt är: beläggning av gång/cykelvägar 5,5 mkr beläggning av Åsgatan norr 1,1 mkr, ERUF 1,2 mkr, E-tjänst projekt 0,9 mkr, ventilation Bolidenhallen 0,9 mkr, elljusspår Stadsberget 1,0 mkr, projekt gröna öar i Hönsan 0,2 mkr samt diverse IT-investeringar. Bildningsnämnden har under året investerat i en utbyggnad av Byggprogrammet 0,2 mkr, Kerstinstatyn 0,2 mkr, trådlöst nätverk 0,5 mkr, utrustning till kommunens skolkök 0,7 mkr, förskole gård Smedby 0,3 mkr, utemiljö Fyrklöverskolan 0,3 mkr, möbler till klassrum Smedby- och Stureskolan 0,3 mkr. Dessutom är samtliga kostnader för återinvesteringar med anledning av branden på Fyrklöverskolan inkluderade i års investeringar då dessa ej löpande bokförts som investeringar. Bildningsnämnden har pågående investeringar till ett belopp om 0,4 mkr, till största del bestående av investeringar i utemiljö som ej blivit färdigställda Omsorgsnämnden har investerat i inventarier till det särskilda boendet Granen för sammanlagt 0,4 mkr. Miljö- och samhällsbyggnadsnämndens investering består av inköp av mätutrustning i syfte att förenkla arbetet i framtiden. Med pågående investeringar avses kostnader för investeringar som uppkommit 2016 eller tidigare men där investeringen ej slutförts och kostnaderna därmed inte aktiverats. 2.7 Redovisningsprinciper Redovisningsprinciperna är oförändrade jämfört med föregående år. Hedemora kommun följer den kommunala redovisningslagen (KRL) på samtliga punkter utom 2 kap 7, avseende systemdokumentation och behandlingshistorik. Ett arbete med att se över samt förbättra kommunens systemdokumentation och behandlings historik har inletts under Hedemora kommun följer i allt väsentligt de rekommendationer som utgivits av Rådet för kommunal redovisning (RKR). Redovisningsprinciper samt avvikelser från rekommendationer kommenteras nedan Sammanställd redovisning Hedemora kommun gör en sammanställd redovisning vid delårsrapport samt årsbokslut. En sammanställd redovisning motsvarar det som kallas koncernredovisning inom den privata sektorn. Den sammanställda redovisningen för Hedemora innefattar Hedemora kommun och dess fyra dotterbolag Hedemora Energi AB, Hedemora kommunfastigheter AB, AB Hedemorabostäder och Hedemora näringsliv AB. I den sammanställda redovisningen elimineras interna transaktioner mellan kommunen och bolagen samt kommunens aktieinnehav i bolagen Skatteintäkter Enligt Rådet för kommunal redovisning, Rekommendation 4:2, ska det bokas upp en preliminär avräkning för skatteintäkter i bokslutet. Avräkningen baseras på Ekonomistyrningsverkets skatteunderlagsprognos Jämförelsestörande poster För att en post ska betraktas som jämförelsestörande ska posten uppgå till ett väsentligt belopp samt vara av sådant slag att den inte förväntas inträffa ofta eller regelbundet. Gränsen för väsentligt belopp har satts till 1 mkr. 20

50 2.7.4 Pensioner och avsättningar Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i kommunen är beräknade enligt RIPS07. Kommunen redovisar pensioner enligt den så kallade blandmodellen. Pensionsförmåner intjänade före 1998 redovisas som en ansvarsförbindelse inom linjen. Under 2016 genomfördes en partiell inlösen av pensioner intjänade före Inlösen omfattar 70,1mkr inklusive löneskatt. Pensionsförmåner som har intjänats fr.o.m redovisas som avsättning vad gäller särskild avtalspension (lönedelar över 7,5 inkomstbasbelopp) och visstidspensioner. Förmånsbestämd ålderspension redovisas som kortfristig skuld i balansräkningen. På pensionsförmånerna har reserverats särskild löneskatt motsvarande 24,26 % av upptagen pensionsavsättning och skuld Övriga avsättningar Hedemora kommun har inga övriga avsättningar. Inom koncernen finns övriga avsättningar i form av uppskjuten skatt Anläggningstillgångar Anläggningstillgångar tas i balansräkningen upp till anskaffningsvärdet efter avdrag för planenliga avskrivningar samt inkomster. Inventarier och övriga anskaffningar som har ett anskaffningsvärde mindre än 100 tkr eller en nyttjandeperiod understigande tre år redovisas inom driftsbudgeten. I resultaträkningen belastas rörelseresultatet med avskrivningar enligt plan vilka beräknas på ursprungliga anskaffningsvärden och baseras på tillgångarnas beräknade livslängd. Avskrivningar har skett linjärt och påbörjats när investeringen är slutförd. Under 2014 införde kommunen komponentavskrivning. I ett första steg har komponentavskrivning införts inom förvaltningsfastigheter. Under 2016 har arbetet fortsatt med gator och vägar och detta arbete kommer att slutföras under Komponentavskrivning innebär att ett objekt, t.ex. en skolbyggnad, inte längre skrivs av i sin helhet med en fastställd procentsats. Istället delas byggnaden in i olika komponenter med skilda avskrivningstider för respektive typ av komponent. En byggnadsstomme beräknas normalt ha en längre livslängd än t.ex. ett tak. Genom införandet av komponentavskrivning tillämpas nu följande avskrivningstider. Datainvesteringar, 3-7 år Bilar, maskiner och inventarier, 4-10 år Förvaltningsfastigheter, år, beroende på typ av komponent Leasingavtal Hedemora kommun har successivt avvecklat leasingavtal för att istället övergå till att köpa utrustning. Vid slutet av 2016 är i princip alla leasingavtal avslutade, med undantag för avtal avseende två fordon samt datorer på Martin Koch gymnasiet Exploatering Värdet på osålda tomter redovisas som omsättningstillgång Elcertifikat Kommunen redovisar värdet för innehav av elcertifikat som omsättningstillgång. 21

51 3 Specifikationer Nämnder och sektioner I detta kapitel presenteras nämndernas samt finansförvaltningens redovisning närmare. En sammanställning totalt framgår i nedanstående tabell. försäljningar och köp, personalomkostnadspålägg (po), kapitalkostnader mm. Redovisningen baseras på internredovisning. I redovisningen ingår ansvar för externa kostnader och intäkter samt interna kostnader i form av interna mkr Bokslut Bokslut Budget Tilläggsbudg Avvikelse Kommunrevisionen -0,6-0,8-0,8 0,0 0,0 Valnämnden 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Överförmyndaren -1,9-3,1-2,9 0,0-0,2 Kommunstyrelsen -87,4-133,5-121,7-15,4 3,6 Bildningsnämnden -358,0-361,6-368,3-5,5 12,2 Omsorgsnämnden - Socialförvaltningen -67,4-75,8-73,7-2,5 0,4 Omsorgsnämnden - Vård och omsorg -293,2-287,0-292,1-1,1 6,2 Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden -33,6-9,8-10,2 0,0 0,5 Summa nettokostnader -842,1-871,6-869,7-24,5 22,7 Finansförvaltningen Skatteintäkter 632,0 657,3 660,2 0,0-2,9 Generella bidrag och utjämning 232,9 286,3 224,4 24,5 37,4 Finansnetto 5,5 7,0 6,3 0,0 0,7 Gemensamma kostnader -230,3-76,9-8,6 0,0-68,3 Oförutsedda kostnader 0,0 0,0-0,9 0,0 0,9 Årets resultat -202,0 2,2 11,7 0,0-9,5 Avgår jämförelsestörande poster Realisationsförlust 1,1 1,1 Återbetalning AFA-premie -8,0 Partiell inlösen pensioner 229,5 70,7 70,7 Årets resultat justerat för jämförelsestörande poster 19,6 74,0 11,7 0,0 62,3 22

52 3.1 Finansförvaltningen Verksamhetsbeskrivning Inom Finansförvaltningen redovisas kommunens skatteintäkter, generella bidrag, utjämningssystem, fastighetsavgift samt finansiella intäkter och kostnader. Under finansförvaltningen redovisas även kostnader för avtalspensioner, avtalsförsäkringar och utbetalningar för gamla pensionsåtaganden. Kommunens förvaltningar debiteras med ett PO-pålägg på 39 % på samtliga utbetalda löner. Den del som inte avser lagstadgade arbetsgivaravgifter, 39,00% - 31,42% = 7,58 % tillförs finansförvaltningen för att täcka de delar som avser avtalspensioner och -försäkringar. Slutligen debiteras nämnderna för kapitalkostnader i form av en internränta på 2,4 % som beräknas på respektive nämnds bokförda anläggningstillgångar. Denna debitering redovisas som intäkt under Finansförvaltningen och som en kostnad för nämnderna. Ekonomi mkr Utfall Utfall Budget Budget- Prognos avvikelse Skatteintäkter 632,0 657,3 660,2-2,9 654,8 Generella bidrag och utjämning 232,9 286,3 248,9 37,5 284,9 Finansnetto 5,5 7,0 6,3 0,7 7,6 Gemensamma kostnader -230,3-76,9-8,6-68,3-78,6 Oförutsedda intäkter och kostnader 0,0 0,0-0,9 0,9-0,9 S:a Finansförvaltningen 640,2 873,8 905,9-32,1 867,8 Avgår: jämförelsestörande poster AFA-premie -8,0 Partiell inlösen av pensioner 229,5 70,7 0,0 70,7 70,7 S:a Finansförvaltningen exkl jmf.stör. 861,7 944,5 905,9 38,6 938,4 Kommentarer till utfall och avvikelser Finansförvaltningen visar ett resultat inklusive jämförelsestörande poster med 873,8 mkr vilket är 32,1 mkr sämre än budget. Den större delen av budgetavvikelsen hör ihop med den partiella inlösen av pensioner som skett Denna inbetalning är av engångskaraktär och redovisas i denna rapport som en jämförelsestörande post. Bortses från den jämförelsestörande kostnaden för partiell inlösen av pensioner hamnar resultatet på 944,5 mkr vilket är 38,6 mkr bättre än budget. Skatteintäkterna är 2,9 mkr lägre än budget medan Generella bidrag och utjämning är 37,5 mkr högre än budget. Den positiva avvikelsen beror till största del av att kommunen erhållit ett generellt bidrag från staten med 54 mkr på grund av högt flyktingmottagande. Då kommunfullmäktige valt att endast lägga 24 mkr av dessa i budget uppstår en positiv avvikelse med 30 mkr. Därutöver är inkomstutjämningsbidraget 6 mkr högre än budgeterat. Jämfört med prognosen har posten för skatteintäkter förbättrats med 2,5 mkr. Detta beror på en förändrad skatteavräkning för Finansnettot är 0,7 mkr bättre än budget. En bidragande faktor till den positiva avvikelsen är en utbetalning från Kommuninvest med 1,6 mkr. Differensen jämfört med prognosen i delårsrapporten beror på att en kostnad för elcertifikat med 0,2 mkr ska bokföras som en finansiell kostnad samt att en uppbokning för räntekostnad på skattekontot med 0,4 mkr har gjorts. Under rubriken Gemensamma kostnader redovisas diverse poster, där de största kostnaderna rör pensioner I syfte att bättre utnyttja kommunens överlikviditet och minska framtida risker har kommunen under 2016 genomfört en partiell inlösen av pensioner med 70,1 mkr inklusive löneskatt. Detta sker genom att pensionsförsäkringar köps för ett antal medarbetare hos KPA. Genom denna lösning har kommunens pensionsåtagande minskat med mer än 60 % sedan bokslutet Avvikelsen gentemot prognosen med 1,7 mkr beror på lägre kostnader för pensioner med 0,7 mkr, en extra intäkt för momsbidrag avseende missad moms 2013 med 0,2 mkr, lägre kostnad för kundförlust med 0,3 mkr samt diverse små poster. I budget 2016 avsattes en post för oförutsedda kostnader med 2,5 mkr. Av dessa har 0,9 mkr omdisponerats till Bildningsnämnden för extra bidrag till föreningar för hyreskostnader och 0,7 mkr omdisponerats till Kommunstyrelseförvaltningen för kommunens andel av kostnaderna för AMIF-projektet. Övriga 0,9 mkr har ej nyttjats. 23

53 3.2 Kommunstyrelseförvaltningen Ordförande: Ulf Hansson Förvaltningschef: Annika Strand Verksamhetsbeskrivning Kommunstyrelseförvaltningen består av avdelningarna; Personal, Ekonomi, Kommunikation, Lokal och Mark, IT, Arbetsmarknadsenhet(AME) samt Kansli för ledning och administration. Året som gått Personalavdelningen har drivit två stora projekt. Projektet sänkt sjukfrånvaro avslutades vid årslutet och en sänkning av sjuktalet kan skönjas. Heltidsprojektet har startat och fortgår under Personalavdelningen har också varit motor i arbetet med en gemensam värdegrund för kommunen, KRAM, kundfokus, respekt, ansvar och mod. Inom Arbetsmarknadsenheten har flera projekt drivits, Projekt Boliden tillsammans med Bruksservice samt New Boliden med syftet att ge fem nyanlända möjligheter till arbete. Ett annat projekt är Nätverk för arbete och fritid (NAF) som även syftat till sysselsättning och aktivitet för nyanlända. AME har även deltagit i projektet Grön förberedelse med kyrkan. Kommunala aktivitetsansvaret KAA, som handlar om uppföljning av ungdomar som inte har sysselsättning i vare sig arbete eller studier, har organiserats. Projektet Nya unga till arbete drivs tom Sommarbussen, resande i aktiviteter för barn och unga, blev en stor succé. Antalet ungdomar som fick sommarjobb ökade kraftigt. Ekonomiavdelningen. Utvecklingsarbete pågår kring elektroniska fakturor. I första skedet leverantörsfakturor där uppemot 240 företag nu skickar e-fakturor till kommunen, Detta kommer på sikt att innebära en minskad kostnad för scanning av pappersfakturor som idag köps från extern leverantör. Processen för att kunna hantera kundfakturor elektroniskt är påbörjat. För att öka kompetensen inom området upphandling/inköp och ökad avtalstrohet har chefer och administrativ personal genomgått utbildning. Kommunikation. Har ökat närvaron i sociala medier och tagit fram material i form av en berättande film och broschyr om Hedemora där kommunen beskrivs som en aktiv, naturnära och hållbar plats. Service till medborgare har utökats genom att Kundtjänst återigen erbjuder passutlämning och tar emot hittegods. Turistbyrån har förberetts för att kunna sälja tågbiljetter som ombud till SJ. Cykelturismen har utvecklats genom nya leder. De turistiska nischerna Mat Musik Motor lyfts fram i olika sammanhang. E-tjänster har utvecklats via hemsidan vilket kan underlätta för medborgare vid ansökningar och enklare ärenden. Kommunvärdar har anställts som fungerar som lots för nya medborgare i kommunen. Tillgängligheten har därmed ökat och nu erbjuds service på flera olika språk i många olika situationer. Namnet på avdelningen har bytts till Kommunikation för att förtydliga vad enheten arbetar med. Kommunens reception strävar efter att utveckla medborgarservicen kring Kundtjänst och Turistbyrå. Receptionen har byggts om för att fler ska kunna samarbeta och arbeta mer effektivt. En medborgarundersökning har genomförts under Där konstaterades att det finns förbättringspotentialer och att en viktig del är att förbättra informationen om vad som händer i kommunen till medborgare och företag. Hedemora kommun köper nu en sida i Annonsbladet där samtliga hushåll kan få information om Hedemora. Det är många medborgare som spontant uttryckt positiv respons på detta. Lokal och Mark. Ny chef och ny gatutekniker har tillträtt. Avtal har upprättats avseende drift och skötsel på fastigheter som är helt kommunägda. Kollektivtrafiken har gått med underskott och en modell för en mer korrekt kostnadsberäkning har arbetats fram av Region Dalarna under året. I Integrationsprojektet lekparker och grönyta har fem personer från AME arbetat med att rusta upp lekplatser, rensat ogräs, klippt buskar och häckar mm. Detta var ett lyckat integrationsprojekt mellan kyrka och kommun. Ny julbelysning har köpts in. Rivningslov för Solgården har erhållits, nu återstår miljöinventering och rivning. Vasahallens cafeteria har genomgått en uppfräschning genom målning och varuautomater finns nu på plats. IT Har tillsammans med verksamheterna svarat för utveckling av e-tjänster och har bland annat etablerat en tjänst för e-legitimering via bank-id. En övervakningsfunktion har införskaffats som medför att IT kan notifiera när nätverk faller bort i olika verksamheter. Ett verktyg för att hantera mobiltelefoner och ipads har etablerats så det är lättare med igångsättning och kontroll. En grund för ny IT plattform, Windows 10 med Office 365, har lagts och införande planeras För att förstärka servicen till förvaltningar har en fysisk kundtjänst inrättats. För att stärka säkerheten gällande olika verksamhetsystem har en prioritetsplan upprättats. Två heltidstjänster systemförvaltare har flyttats till IT från andra förvaltningar. Kansli Har startat upp arbetet kring styrmodellstyrsnurra i samråd med styrande politik. Arbetat fram ett förslag till förbättrat medarbetarskap som bygger på en chefsförtätning kopplat till chefsbeskrivning, arbetsmiljö, utbildning samt kontrakt. Hållbarhetspolicy ska vävas in i mål och budget. Projekt som drivits/drivs är ERUF (fiber till byn), Jämställt hela tiden (länsstyrelsen), Ung livsstil (tillsammans med sparbanken med syftet att ungdomar inte ska använda droger alkohol och tobak). Samling för social hållbarhet är ett projekt som drivs på regional nivå med landstinget och länets kommuner. 24

54 Hedemora kommun beviljades även Sveriges största migrationsprojekt, En väg in, som har sjösatts under Syftar till att nyanlända snabbare ska kunna ges möjligheter till självförsörjning. Samåkning Dalarna är ett projekt där Älvdalen och Hedemora ingår. Hela Sverige ska leva, organiserar och leder arbetet. Hedemora kommun är projektägare i Svenska med tecken som stöd med medel från länsstyrelsen. Drivs av NBV (Nykterhetens bildningsverksamhet), Rädda barnen, Kyrkan och Norbergs kommun. Under året har integrationsarbete varit i fokus. Kommunen fick extra medel med anledning av det stora flyktingmottagandet. Föreningarna fick möjlighet att ansöka om extra medel om de kunde påvisa aktiviteter som medför inkludering. Kommunen anställde en säkerhetschef för att stärka säkerhetsfrågorna och bistå verksamheterna med stöd i säkerhetsarbetet. Långshyttans ishall hade öppet för allmänhetens åkning under vintermånaderna. Finansierades av tilläggsbudgeten. Måluppfyllelse Kund Mål Delmål Målnivå och mätmetod Måluppfyllese Genom att skapa möjligheter Medborgarna ska uppleva 95 % ska uppleva att de får Målet ej uppnått. för god kvalitet och god omsorg få människor att välja Hedemora kommun som bostadsort att de får ett gott bemötande av förvaltningens personal. ett gott bemötande. Mäts genom KKIK. Medborgare ska uppleva att kommunens web-info är god. Fortsatt stöd till fiberutbyggnad. Näringslivet ska uppleva att information om tillgänglig mark och lokaler är lätt att nå. 95 % ska uppleva att den är god. Mäts genom KKIK. Förstudie e-arkiv Nationella målet. 90 % ska uppleva det tillgängligt Mäts av HNB. Målet uppnås. Måluppfyllelse: Nationella målet beräknas uppnås. (2018) Processer Mål Delmål Målnivå och mätmetod Måluppfyllese Kommunen strävar Marknadsföra Hedemoras Antal invånare ska öka Målet uppnått. efter ett hållbart samhälle fördelar för boende och när- med 100 per år. där effektivitet, ingsliv ur ett hållbarhets- jämställdhet, mångfald, perspektiv. integration, miljö och hälsa står i fokus. Mäts genom kontroll. Synpunkts- och klagomålhanteringssystem införs som en e-tjänst. Kommunens planer och policys för jämställdhet, mångfald, integration, hälsa och miljö genomförs ändamålsenligt och följs upp i nära samarbete med kommunens förvaltningar och bolag. Sammanställning av årlig uppföljning. Målet delvis uppnått. Det finns idag flera ingångar för hanteringen och kommun APP är på väg att införas. Målet uppnås. Bolag och förvaltningar ingår i den övergripande process som pågår för att få fokusområdena inlemmade i den ordinarie processen för styrning. 25

55 Medarbetare Mål Delmål Målnivå och mätmetod Måluppfyllese Hedemora kommun är en attraktiv arbetsgivare Ekonomi 2017 ska målet om heltid en rättighet deltid en möjlighet vara uppnått för alla tillsvidareanställda. Friska medarbetare höra till de145 kommuner som har lägre sjuktal. Mäts av avdelningscheferna. Målet beräknas uppnås Sjuktalet ska inte överstiga 4 %. Mäts varje månad ned till chefsnivå av personalavdelningen. Målet ej uppnått. Mål Delmål Målnivå och mätmetod Måluppfyllese En ekonomi som ger utrymme för utveckling och investeringar Förbättra kommunstyrelsens uppsiktsplikt genom att månadsuppföljning på förvaltningsnivå och bolag redovisas till kommunstyrelsen. Alla nämnder/bolag/förvaltningschefer/vd lämnar uppgifterna till egen nämnd och kommunstyrelse. Målet uppnått. Alla ledamöter i kommunstyrelsen delges protokoll från bolagens styrelsemöten. Ekonomi Övergripande mkr Bokslut 2015 Bokslut 2016 Budget 2016 Prognos Budgetavvikelse Intäkter 42,4 45,2 40,7 40,7 4,5 Personalkostnader -31,8-39,5-32,4-32,9-7,1 Övriga kostnader -98,0-139,4-145,4-148,4 6,0 Nettokostnad -87,4-133,7-137,1-140,6 3,4 Vid årsskiftet 2015/2016 flyttades trafiken från Miljöoch samhällsbyggnadsförvaltningen till Kommunstyrelseförvaltningen. Totalt utgör den -28,6 mkr av budget 2016 och -28,9 mkr av utfallet. Intäkterna har ökat med 2,2 mkr mellan 2015 och 2016 och blev 3,9 mkr mer än prognosen vid delårsbokslutet. Personalkostnaderna ökade 7,7 mkr mellan åren (varav ca 1,0 mkr avser trafiken) och 6,6 mkr från prognos. Övriga kostnader ökade med 47,1 mkr varav trafiken utgör 33,8 mkr. Verksamhet mkr Bokslut 2015 Bokslut 2016 Budget 2016 Prognos Budgetavvikelse Politik -7,4-6,2-8,2-6,3 2,1 KSF ledning -5,3-5,5-9,0-8,0 3,5 Administrativ avd -2,4-3,7-4,8-4,0 1,2 Kommunikation -2,6-3,2-4,3-4,3 1,0 Ekonomiavd -8,1-8,8-8,3-8,6-0,5 IT-avdelning -10,0-13,1-9,3-11,0-3,7 Näringsliv -3,7-4,0-4,2-4,2 0,2 Personalavdelning -10,9-14,8-16,9-16,7 2,1 Lokal- o markavd -23,6-32,3-30,0-32,6-2,3 Trafik -28,9-28,6-31,5-0,2 Räddningstjänst -13,4-13,3-13,4-13,4 0,1 Summa nettokostnader -87,4-133,7-137,1-140,6 3,4 Kommentarer till utfall och avvikelse Kansli inkl. politik och näringsliv visar ett överskott motsvarande 6,6 mkr jmf budget. Buffert från tilläggsbudget svarar för en stor del. Politik visar överskott motsvarande 2,1 mkr och det är samtliga politiska verksamheter, dock har Strategiutskottet det största överskottet. Näringsliv visar underskott. Kansli och administration har ett stort överskott som beror på buffert, vakanser samt låg nyttjandegrad av utvecklingsinsatser. Kommunikation. Visar ett överskott motsvarande 1,0 mkr jmf budget. Budgeterade kostnader för sammanslagning och för ökade kostnader för första året i Visit Dalarna som inte ännu blivit av ger överskott på 0,9 mkr. IT. 3,7 mkr jmf budget. Underskottet beror flera faktorer, bla dagens avancerade IT-miljö kräver att man tar in konsulter med specialistkunskaper, ökade kostnader för Microsofts produkter och personalförstärkning. IT-avdelningen har också tagit över två systemförvaltartjänster där budget finns på VoO respektive Personalavdelningen. Underskottet visar att enheten är underfinansierad avseende datanätkostnader. Ekonomi 0,5 mkr jmf budget. Beror främst på ej budgeterad försäkringskostnad, efterdebiterad upphandlingssamverkan Avesta, konsulttjänster för e- projekt samt inköpt system för granskning av avtalstrohet (Inyett). En mindre avvikelse avser personalkostnader. En tjänst har minskats men har inte verkställts men kostnaden balanseras till stor del av ej ersatt frånvaro. Räddningstjänst visar ett överskott på 0,1 mkr Personalavdelningen visar + 2,1mkr jmf budget. AME visar ett överskott motsvarande 0,9 mkr och 26

56 Personalavdelningen 1,0 mkr. Beror på tilläggsbudget som inte hann med att nyttjas då rekryteringarna verkställdes en bit in på året. Lokal och mark inkl. trafik visar ett totalt underskott motsvarande 2,5 mkr. Varav kollektivtrafiken visar underskott motsvarande 1,0 mkr medan bilsamordningen ger överskott med 0,8 mkr. Resterande underskott är inom lokal och mark. De stora underskotten berör verksamheter såsom beläggningsunderhåll, barmarksunderhåll, gatubelysning, parkunderhåll, egna fastigheter (främst vindkraftverk, Vasahallen, Vasaliden, Resecentrum, Klosterliden samt Klosterhallen). Skogen har inte avverkats så hårt Drift av friluftsanläggningar visar också underskott. Det är driftkostnader för gator, vägar, anläggningar och fastigheter som inte klarat ramtilldelningen. Observera att under 2015 tillhörde trafiken Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen. Investeringar mkr Bokslut 2016 Budget 2016 Ombudget medel Budgetavvikelse Bilar inköp 2,1 1,7-0,5 Stödmur Gussarvsgatan 4,1 0,0 1,7-2,5 MS System Center Operations 0,1 0,0 0,2 0,1 Ventilationsanläggn Vasahallen 0,1 0,0 3,5 3,4 Gröna öar badsjöar 0,2 0,0 0,2 0,0 Lekplatser ,0 0,0 0,2 0,2 Åsgatan norr beläggning 1,1 0,0 0,2-0,8 Förstärkning diskutrymme 0,1 0,0 0,3 0,2 Nätverksutrustning 0,2 0,0 0,2 0,0 Batteribackup, nätverksutrustn 0,0 0,0 0,1 0,1 Säkerhetsplattform 0,2 0,0 0,5 0,3 E-tjänstprojekt, kommunövergr 0,9 0,0 0,9 0,0 Hovran ,0 0,0 0,3 0,3 ERUF 1,2 1,0-0,2 Nätverksutrustn, utbyte gammal 0,3 0,3 0,0 Kablage, större enheter 0,1 0,3 0,2 Uppgradering Office 0,3 0,9 0,6 Vandringsled Hovran 0,0 1,8 1,8 Gång- och cykelvägar 5,5 4,0-1,5 Broar Långsh o Vikmansh 0,7 0,8 0,1 Upprustn Rådhuset 0,0 1,0 1,0 Bolidenhallen ventilation 0,9 2,0 1,1 Turistinfo-tavlor 0,0 0,3 0,3 Elljusspårbeslysn 1,0 0,4-0,6 Lekparker 0,0 0,2 0,2 Uppgradering SQL-servrar 0,0 0,3 0,3 Parkering Bouleplanen V-hyttan 0,1 0,0-0,1 Hamre ridanläggning 2,1 0,0-2,1 Summa 21,1 14,9 8,3 2,1 Investeringar har genomförts i många delar. Vandringsled Hovran är pågående. Natura 2000 området är miljöinventerat och planen för vandringsleden har godkänts av länsstyrelsen. Gång och cykelvägar. Budget är uppnådd men g/c vägarna är inte klara då de blivit dyrare/meter än beräknat. Prioritering har därför gjorts för att ansluta befintliga g/c vägar för att knyta ihop systemet. Trafikverket bidrar med två miljoner kronor till g/c vägarna. Bron i Långshyttan är klar. Bron i Vikmanshyttan har genomgått en geoundersökning. Anmälan är inlämnad om vattenverksamhet samt ingrepp i kulturminne. Rådhusets upprustning har påbörjats. Bygglov är inskickat och upphandling ska göras. Färger är beställda på ursprungsfärg. Icahallen. Plattan är målad och det är tillgängliggjort för kälkhockey. Ventilationsanläggningsarbete pågår och beräknas vara klart våren -17. Elljusspår på Stadsberget är klart. Besiktigas i början på Bouleparkeringen i Vikamanshyttan är i det närmaste färdigställd. Lekparker, Sveaparken. Hinder och motorikbana samt beachvolleyplan har börjat byggas av Bygg- och anläggningsprogrammet. Samtliga byggnader i Sveaparken har ommålats i enhetliga färger. Personalnyckeltal Kommunstyrelseförvaltningen Bokslut Bokslut Bokslut Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Antal tillsvidareanställda omräknat till årsarbetare 44,3 30,8 13,5 45,5 28,5 17,0 54,0 35,5 18,5 Andel sjukskrivna (%) 3,0 3,2 2,4 6,1 6,1 6,0 6,0 8,7 1,5 Andel deltidsanställda 31/12 (%) 10,2 11,6 0,1 7,9 4,8 14,3 16,3 18,2 12,0 27

57 3.3 Kommunrevisionen Ordförande: Jan-Erik Olhans Verksamhetsbeskrivning Revisorernas uppgift är att för fullmäktiges räkning övervaka och granska den kommunala verksamheten så att den utövas på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Händelser under året KPMG anlitas som revisionsbiträde för löpande granskning. Dessutom har KPMG genomfört/påbörjat fem utredningar under året. Ekonomi Övergripande mkr Bokslut 2015 Bokslut 2016 Budget 2016 Prognos Budgetavvikelse Intäkter Personalkostnader -0,1-0,2-0,1-0,1 0,0 Övriga kostnader -0,5-0,7-0,7-0,7 0,0 Nettokostnad -0,6-0,8-0,8-0,8 0,0 28

58 3.4 Överförmyndare V-Dala överförmyndarsamverkan Överförmyndare: Kurt Hjertton, Hedemora kommun Rune Olsson, Avesta kommun Per-Gunnar Rudolfsson, Norbergs kommun Förvaltningschef: Annika Strand Verksamhetsbeskrivning V-Dala överförmyndarsamverkan trädde i kraft den 1 januari 2015 och är en samverkansorganisation i enlighet med modellen Överförmyndare i samverkan. Samverkande kommuner är Avesta-, Hedemora- och Norbergs kommuner. Varje kommun har en egen förordnad överförmyndare och man samverkar kring ett gemensamt kansli V-Dala överförmyndarkansli. Hedemora kommun är värdkommun med arbetsgivaransvar. V-Dala överförmyndarsamverkan ska bedriva en effektiv verksamhet inom överförmyndarområdet i enlighet med vad som åvilar var och en av kommunerna enligt gällande lagstiftning, författningar och frivilliga åtaganden samt samnyttja och säkra kompetens och rättssäkerheten inom överförmyndarens verksamhetsområde. Överförmyndaren ägnar sig åt myndighetsutövning och har i första hand rollen som tillsynsmyndighet med uppdraget att genom sin granskning se till att de personer som har en ställföreträdare (förmyndare, god man eller förvaltare) inte lider några rättsförluster pga ställföreträdarskapet. Man har också en rådgivande roll, ansöker till tingsrätten om olika ställföreträdarskap och olika tillstånd samt utfärdar förvaltarfrihetsbevis. Överförmyndaren ger en långtgående delegation till V- Dala överförmyndarkansli för att hantera myndighetens olika ärenden. Året som gått V-DALA ÖVERFÖRMYNDARKANSLI Efter år 2015 som var ett exceptionellt år pga den stora flyktingkrisen i världen och att samverkanskommunerna var tre kommuner som var bland de kommuner i Sverige som tog emot flest ensamkommande flyktingbarn i förhållande till sin folkmängd, innebar de första tre kvartalen år 2016 en ansträngd situation på kansliet med hög arbetsbelastning. Efterdyningarna av att många kommuner, som under år 2015 placerat sina barn i samverkanskommunerna, började flytta hem sina barn under år 2016 och så även samverkanskommunerna, har inneburit många avslut/flyttning av ärenden och att nya ärenden tillkommit som inneburit många fler byten av gode män för ensamkommande barn än normalt. Arbetssituationen förbättrades under andra halvåret, varför det då fanns möjlighet att komma ikapp med annat arbete som varit tvunget att prioriteras ned alt bort. Under år 2016 har det funnits ett överskott på gode män för ensamkommande barn. Däremot var det fortfarande stor brist på gode män och förvaltare till andra uppdrag av mer komplicerad karaktär. Detta är dock inte något unikt för V-Dala överförmyndarsamverkan, utan situationen ser likadan ut även i övriga Sverige. För att kunna hantera situationen under år 2016 beviljades medel för att förstärka kansliet med en visstidsanställd handläggare på heltid. V-Dala överförmyndarkansli flyttade under maj månad in i nya lokaler på Callerholmsgatan 3 i Hedemora. Förutom nya kontorsmöbler och viss inredning behövdes vissa ombyggnationer göras för att uppfylla kraven för verksamheten. Hedemora kommun har svarat för dessa kostnader. HUVUDMÄN OCH OMYNDIGA Totalt har antalet aktiva ärenden inom V-Dala överförmyndarsamverkan minskat med 10,6 procent under år Från totalt till 924 ärenden. Antalet ärenden ligger dock på en högre nivå än år 2014 (715 ärenden). Antalet aktiva ärenden i Avesta kommun minskade totalt under året med 2,8 procent från 455 ärenden år 2015 till 442 ärenden år 2016 (jfr år ärenden). I Hedemora kommun var minskningen 18,2 procent, från 450 ärenden till 368 ärenden (jfr år ärenden). I Norbergs kommun minskade antalet ärenden med 11,6 procent, från 129 till 114 ärenden (jfr år ärenden). Minskningen av antalet ärenden beror uteslutande på att antalet ensamkommande barn minskat. Övriga ärenden har ökat i Avesta kommun med 14 ärenden (4,2 %), Norbergs kommun med 10 ärenden (14 %) och minskat i Hedemora med 1 ärende. Antal aktiva ärenden : Inom parentes (x) avser antal per Avesta Förmyndarskap 82 st (74 st), varav 41 flickor, 41 pojkar Medförmyndare 0 st (0 st) Ensamkommande barn 95 st (122 st) Särskilt förordnade vårdnadshavare 17 st (12 st), varav 2 flickor, 15 pojkar Godmanskap 11:4 187 st (191 st), varav 91 kvinnor, 96 män Tillfälliga godmanskap 13 st (12 st), varav 6 kvinnor, 7 män Förvaltarskap 48 st (44 st), varav 20 kvinnor, 28 män Nyinskrivna ensamkommande barn 56 st (137 st) Hedemora Förmyndarskap 29 st (29 st), varav 20 flickor, 9 pojkar Medförmyndare 1 st (1 st), varav 1 flicka, 0 pojkar Ensamkommande barn 87 st (168 st) Särskilt förordnade vårdnadshavare 8 st (13 st), varav 3 flickor, 5 pojkar Godmanskap 11:4 183 st (174 st), varav 74 kvinnor, 109 män 29

59 Tillfälliga godmanskap 5 st (5 st), varav 3 kvinnor, 2 män Förvaltarskap 55 st (60 st), varav 23 kvinnor, 32 män Nyinskrivna ensamkommande barn 42 st (194 st) Norberg Förmyndarskap 23 st (17 st), varav 6 flickor, 17 pojkar Medförmyndare 1 st (3 st), varav 0 flickor, 1 pojke Ensamkommande barn 33 st (58 st) Särskilt förordnade vårdnadshavare 9 st (6 st), varav 3 flickor och 6 pojkar Godmanskap 11:4 39 st (38 st), varav 14 kvinnor, 25 män Tillfälliga godmanskap 0 st (0 st) Förvaltarskap 9 st (7 st), varav 6 kvinnor, 3 män Nyinskrivna ensamkommande barn 31 st (78 st) Av årsräkningarna framgår att under år 2016 hade huvudmännen inom V-Dala överförmyndarsamverkan totala tillgångar om kronor, som granskats av V-Dala överförmyndarkansli (Avesta kn kr, Hedemora kn kr, Norbergs kn kr). STÄLLFÖRETRÄDARE Totalt antal ställföreträdare (gode män, förvaltare och förmyndare) i Avesta kommun uppgick vid årsskiftet till 291 personer (162 kvinnor och 129 män), varav 45 gode män för ensamkommande barn (22 kvinnor och 23 män). I Hedemora kommun uppgick antalet ställföreträdare till totalt 239 personer (131 kvinnor och 108 män), varav 34 gode män för ensamkommande barn (17 kvinnor och 17 män). I Norbergs kommun uppgick antalet ställföreträdare till totalt 86 personer (46 kvinnor och 40 män), varav 22 gode män för ensamkommande barn (10 kvinnor och 12 män). ÖVERFÖRMYNDARNA Styrgruppen för V-Dala överförmyndarsamverkan, bestående av de tre överförmyndarna, har sammanträtt sex gånger under året. Några har även deltagit vid Föreningen Sveriges Överförmyndares (FSÖ:s) studiedagar med årsmöte i Malmö samt deltagit i länsträffar för överförmyndare och tjänstemän i Dalarna. Överförmyndarna och ersättarna deltog även vid Länsstyrelsens tillsynsbesök i december. Måluppfyllelse Vid uppföljning av V-Dala överförmyndarsamverkans beslut om verksamhetsmål har framkommit att man uppfyller dessa till nästan 100 %. Några avvikelser har skett. Målet att hinna granska årsräkning och fatta beslut om arvode senast 12 veckor efter komplett inkommen årsräkning/sluträkning har inte lyckats tillfullo. Målet vad gäller att ha ansökt till tingsrätt om godmanskap/förvaltarskap med förslag på ställföreträdare inom tre månader från det att anmälan inkommit har inte heller lyckats helt, då det i vissa fall varit mycket svårt att få tag på en ställföreträdare, liksom målet att senast sex veckor efter komplett sluträkning efter att registrerad bouppteckning och komplett sluträkning inkommit till kansliet ha skickat räkenskapshandlingarna i akten till behörig mottagare för dödsboet. På grund av den arbetsbelastning som varit har kansliet inte haft möjlighet att uppfylla målet att erbjuda socialtjänst och vård- och omsorgspersonal en 1,5 timmes utbildning om godmanskap och förvaltarskap. Målet om utbildningar för gode män och förvaltare samt gode män för ensamkommande barn har uppnåtts. Kansliet har genomfört två utbildningar för gode män och förvaltare om uppdraget som god man och förvaltare; en i Hedemora och en i Avesta. Utbildningen i Norberg blev inställd pga för få anmälningar. Kansliet har även genomfört en utbildning för personer som vill bli god man för ensamkommande barn. Dessutom har kansliet deltagit vid två anhörigutbildningar för demenssjuka, en i Hedemora och en i Avesta, och informerat om godmanskap och förvaltarskap. Med undantag av delmålet normal arbetsbelastning under rubriken Attraktiv arbetsgivare och kompetent personal har verksamhetsplanens mål i övrigt uppfyllts. Verksamheten har påbörjat inköpsprocessen av e-wärna, som kan komma att bli ett viktigt verktyg för att underlätta redovisningen för gode män och förvaltare och även underlätta tillsynen för överförmyndaren. Även två e-tjänster har tagits fram. Verksamhetsplanen som utgår från Hedemora kommuns vision har under året reviderats. Ekonomi OBS! endast Hedemora kommun Övergripande mkr Bokslut 2015 Bokslut 2016 Budget 2016 Prognos Intäkter 2,7 6,5 4,6 4,7 1,9 Personalkostnader -4,0-8,2-6,4-6,5-1,8 Övriga kostnader -0,5-1,4-1,1-1,4-0,3 Nettokostnad -1,9-3,1-2,9-3,1-0,2 Verksamhet mkr Bokslut 2015 Bokslut 2016 Budget 2016 Prognos Budgetavvikelse Budgetavvikelse Överförmyndarnämnden -0,1 0,0-0,1-0,1 0,0 Hedemora kansliet -0,7-0,4-0,7-0,4 Överförmyndarkansli -0,6-1,0-1,0-1,0 0,0 Gode män -1,2-1,1-1,5-1,5 0,4 Gode män, ensamkommande barn -0,2 0,0 0,0-0,2 Summa nettokostnader -1,9-3,1-2,9-3,1-0,2 Kommentarer till utfall och avvikelse Utfallet för arvoden och ersättningar till ställföreträdare blev 0,4 mkr lägre än budgeterat. Det är många osäkerhetsfaktorer att ta hänsyn till när man budgeterar arvoden och ersättningar till ställföreträdare, varför utfallet kan variera mellan åren. Utfallet beror på vem som ska betala arvodet (kommunen eller huvudmannen självt), prisbasbeloppet, antalet uppdrag som är aktiva vid årets slut och antalet uppdrag som avslutas under året. Arvoden till gode män för ensamkommande barn återsöks från Migrationsverket och socialtjänsten i Hedemora kommun. Arvoden och ersättningar för ensamkommande barn som fått permanent uppehållstillstånd och som placerats i Hedemora kommun från andra kommuner har inte kunnat återsökas hos anvisningskommunen, varför budgetavvikelsen blev ett minus om 0,2 mkr. 30

60 Flytt till nya lokaler på Callerholmsgatan 3 fanns inte med i budget, då beslut om flytt togs under år Tilläggsbudget beviljades om 0,4 mkr. Kostnader för ökade hyreskostnader, städkostnader, markiser och ljudisolering av kontorsrum fanns inte med i tilläggsbudget. Den totala kostnaden för flytten inkl. ökade hyreskostnader uppgick till drygt 0,7 mkr. Personalnyckeltal Överförmyndarförvaltningen Bokslut Bokslut Bokslut Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Antal tillsvidareanställda 3,0 3,0 0,0 4,0 4,0 0,0 4,0 4,0 0,0 -omräknat till årsarbetare 2,5 2,5 0,0 3,0 3,0 0,0 3,0 3,0 0,0 Andel sjukskrivna, % 0,3 0,3 0,0 3,6 3,6 0,0 8,7 9,5 0,0 Andel deltidsanställda 31/12 % 33,0 0,0 0,0 50,0 40,0 100,0 50,0 40,0 100,0 Framtid Antalet ärenden exklusive ärenden för ensamkommande barn tenderar att öka svagt. From 1 januari 2017 kommer visstidsanställningen av en handläggare att övergå i en tillsvidareanställning samtidigt som kansliet anställer ytterligare en handläggare för att uppnå en bra arbetsmiljö för personalen, öka rättssäkerheten och tillmötesgå de krav som finns på verksamheten. Ytterligare e-tjänster kommer att tas fram för att öka kvaliteten och effektivisera verksamheten. 3.5 Bildningsnämnden Ordförande: Anki Rooslien Förvaltningschef: Stefan Grybb Verksamhetsbeskrivning Bildningsnämndens huvudsakliga uppgift är att svara för utbildning av barn och elever från förskola, pedagogisk omsorg, pedagogisk omsorg på obekväm arbets-tid via förskoleklass, fritidshem, grundskola, grund-särskola, gymnasieskola och vuxenutbildning. Kulturenheten svarar för allmänkultur, barn- och ungdomskultur inklusive den kommunala musikskolan Stadsbiblioteket är kommunens bibliotek som förutom att vara ett folkbibliotek också ger stöd till skolbiblioteken. Förvaltningen svarar också för fritidsgårdar, verksamheten vid bad och motionsanläggningarna, idrottsplatser, idrottshallar och föreningsstöd. Kostenheten lagar mat till kommunens skolor och en del av förskolan samt till äldreboenden. Året som gått Lågstadiesatsningen är statsbidrag som har möjliggjort personalförstärkning inom förskoleklass och lågstadiet. Fritidshemssatsningen avser personalförstärkning i fritidshemmen finansierat med statsbidrag. Lärarlönelyftet innebär att staten vill höja läraryrkets attraktionskraft. Via statsbidrag har särskilt kvalificerade lärare, förskolelärare och fritids-pedagoger fått höjd lön. En ny chef för Fritid anställdes under året. Fritid omfattar Vasahallen, sport- och ishallar, idrottsanläggningar, fritidsgårdar och föreningsbidrag. Våren 2016 anställdes en ny chef för elevhälsan Tjänsten gjordes om till en heltidstjänst, tidigare var det en 50% tjänst. Vuxenutbildningen/Svenska för invandrare, SFI, blev trångbodda i lokalerna vid Backmanska och har under året flyttat till nya lokaler vid Kraftgatan. Det har upprättats en plan, IKT-plan, för information och kommunikationsteknik. Det har genomförts en satsning på Läslyftet F-6 vilket innebär utbildning till medarbetare gällande läs- och skrivutveckling. Stureskolan har blivit partnerskola som är en samverkan med Högskolan Dalarna. Syftet är att rekrytera lärare och ta emot praktiserande lärarstudenter. Ansökan om statsbidrag för två yrkeshögskoleutbildningar; bergarbetare och behandlings_pedagog varav den senare beviljades medel och startar

61 Kriterier för en framgångsrik skolkommun Framgångsrik skolkommun Hedemora Utifrån skol- förskole- och fritidshemsenheternas kvalitetsrapporter ht 2016, övriga enheters kvalitetsrapporter våren 2016, skol- och förskole enkäterna vår och hösttermin. 2016, omvärldsanalys internrevision om ledning och styrning. samt till forskning, skollag, arbetsmiljölag, arbetsmiljöverkets föreskrifter har nämnda prioriteringar gjorts. 1. Har bra ledare 2. Lyfter fram kompetenta lärare / chefer 3. Har höga förväntningar 4. Tar reda på hur det går 5. Skapar fungerande relationer / kommunikation 6. Tydlig ansvarsfördelning 7. Fångar upp elever med svårigheter 8. Enas om skolans mål 9. Framtidsorienterad 10. Kostnad / Investering Slutsatser Måluppfyllelse Kommunfullmäktiges mål (VP-mål) för bildningsnämndens verksamheter 2016 Mål Delmål Målnivå och mätmetod Måluppfyllelse Genom att skapa möjligheter för god kvalitet och god omsorg få människor att välja Hedemora kommun som bostadsort Alla flickor och pojkar ska senast efter hösterminen i Årskurs 2 kunna läsa, skriva och räkna (så kallad läsa, skriva, räkna garanti). Alla flickor och pojkar i förskolan ökar sin nyfikenhet och sitt lärande genom lek i en stimulerande miljö. Alla flickor och pojkar i grundskola och gymnasium lämnar utbildningen med minst betyg E i alla ämnen. Alla flickor och pojkar går ut årskurs 6 med minst E i alla ämnen. Det genomsnittliga meritvärdet för flickor och pojkar i åk 9 och avgångsklassen i gymnasiet ska vara högre än genomsnittet i landet. Diagnostiskt test januari åk 2. Diagnostiska tester har beslutats om under våren 2016 och gäller från och med läsåret 2016/2017 tillsammans med skolverkets bedömningsstöd. Pedagogisk dokumentation. Förskole enheternas kvalitetsredovisningar indikerar en god måluppfyllelse. Betygsresultat (skolverket och egen mätning). Betygsresultat (Skolverket och egen mätning). Sammanlagda betygsresultat meritvärde (Skolverket). SCBs statistik visar att 66,9% av Vasaskolans avgångsklass fick betyg A-E i alla ämnen. Ingen motsvarande siffra redovisas för gymnasiet. SCBs statistik visar att 66,7% av eleverna fick A-E i alla ämnen de läst. SCB statistiken visar att åk.9 i Hedemora hade lägre meritvärde än rikssnittet. Även avgångseleverna i gymnasiet hade ett lägre betygssnitt än eleverna i riket. 32

62 Alla flickor och pojkar upplever trivsel och trygghet i vår verksamhet. Minst 60 % av årskurs 9:s elevnumerär skall antas vid Martin Koch gymnasiet läsåret Alla flickor och pojkar upplever att de har inflytande över sin arbetsmiljö och sitt lärande. Alla flickor och pojkar lämnar gymnasiet med en gymnasieexamen inom fyra år. Förskolan och skolan ska stärka alla flickor och pojkar att utveckla sitt modersmål och sin kulturella identitet. Elevenkäter samt samtal och vardagskontakter med barn och elever. SCB/Skolverkets egen mätning statistik, Elevenkäter vilka är en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Andelen som lämnar gymnasiet med en gymnasieexamen inom fyra år. Nöjdhet med och resultat av flickor och pojkars modersmålsundervisning. Pedagogisk dokumentation i förskolan. Elevenkäten i grundskolan och gymnasiet visade ett lägre snittvärde för frågan jag skulle rekommendera skolan till andra och frågeområdet trygghet än rikssnittet i skolinspektionens enkät. Ca 55 % av de gymnasiebehöriga eleverna i Hedemora Kommun påbörjade en utbildning på Martin Kochgymnasiet i höstas. Elevenkäten i grundskolan visade ett lägre snittvärde än rikssnittet i skolinspektionens enkät gällande delaktighet och inflytande. Eleverna på Martin Kochgymnasiet hade dock ett högre snittvärde än riket på området. Andelen var 2016 (startår 2012) var 66,2% (inkl. Individuella program). Förskoleenheternas kvalitetsredovisningar indikerar en god måluppfyllelse. Processer Mål Delmål Målnivå och mätmetod Måluppfyllelse Kommunen strävar efter ett hållbart samhälle där effektivitet, jämställdhet, miljö och mångfald står i fokus. Alla våra skolor och förskolor ska erhålla och arbeta aktivt för att behålla utmärkelsen "Grön flagg". All personal har ett gemensamt förhållningssätt gentemot barn/elever/studerande. Alla medarbetare ska ha kunskap om verksamhetens mål, sin roll och sitt uppdrag. Varje lärare ska skapa goda förutsättningar för lärandet, samt pröva och utveckla nya arbetsmetoder som gynnar flickors och pojkars individuella lärande. Kommunen är en förebild vad gäller inköp av ekologiska varor Minst 30% av matvaror som inhandlas av kostenheten ska vara ekologiska. Andel förskolor och skolor som är certifierade med Grön Flagg. Mäts genom frågor i elev och vårdnadshavarenkät. Mäts i medarbetarenkäter och utvecklingssamtal. Mäts i medarbetarenkät, pedagogenkät och utvecklingssamtal. Mäts även i enkät till elever och vårdnadshavare. Mäts av kostchefen. Samtliga förskolor arbetar aktivt med grön flagg. Områdena grundläggande värden på skolan/i undervisningen visar lägre siffror i Hedemora än rikssnittet både våren och hösten Ingen medarbetarenkät genomfördes För lite data finns för att dra klara slutsatser på området. Enkäter till elever och vårdnadshavare pekar dock delvis på att området inte uppfylls. Drygt 28% av kostenhetens inhandlade varor var ekologiska

63 Tillgängligt statistikmaterial används som utgångspunkter Könsuppdelad statistik har redovisats och analyserats där detta är möjligt. All personal erbjuds möjlighet att utvecklas i sin yrkesroll. All personal ska ha kompetens som motsvarar deras anställningar. Varje verksamhetschef ska inventera önskemål om heltid och i högsta möjliga mån tillgodose dessa önskemål. Nöjda medarbetare. Friska medarbetare. Mäts i medarbetarenkäter, arbetsmiljökartläggningar och medarbetarsamtal. Kartläggning av kompetens (utbildning och erfarenhet) genomförs av respektive chef. Verksamhetscheferna ansvar för att nå målet rätt till heltid. Nöjda medarbetare ska uppgå till minst 90 % i förvaltningen som helhet i medarbetarundersökningen. Alla chefer ska arbeta aktivt med att hålla ner sjuktalen. Sjuktalen ska inte överstiga 4 % för förvaltningen som helhet. Mäts av personalavdelningen. Bildningsförvaltningen arbetar systematiskt för ökad jämställdhet, jämlikhet och integration. Medarbetare Mål Delmål Målnivå och mätmetod Måluppfyllelse Hedemora All personal ska uppleva Mäts i medarbetarenkäter, Ingen förvaltningsövergripande kommun är en trivsel på sin arbetsplats. arbetsmiljökartläggningar och medarbetar- attraktiv arbetsgivarmiljökartläggning medarbetarsamtal. undersökning eller arbets- gjordes Ingen förvaltningsövergripande medarbetarundersökning eller arbetsmiljökartläggning gjordes Sammanställning av skoloch förskole enheternas behörighetsläge visar att all pedagogisk personal ej har utbildning för sitt yrke. Ingen övrig karläggning har gjorts. Planering av rätt till heltid har påbörjats under 2016 och genomförs under Medarbetarundersökning har inte genomförts. Det totala sjuktalet för förvaltningen 2016 var 7 %. Ekonomi Mål Delmål Målnivå och mätmetod Måluppfyllelse En ekonomi Långsiktigt hållbar Regelbundna ekonomiska uppföljningar på Ekonomin följs upp som ger utrymme ekonomi genom alla nivåer. regelbundet på nämndens för ut- ekonomisk sammanträden och på veckling och hushållning. förvaltningens APT-möten. investeringar Ekonomisk analys görs redovisas i rapporten över det systematiska kvalitetsarbetet. På ett kostnadseffektivt Regelbundna ekonomiska uppföljningar på Ekonomisk analys görs sätt alla nivåer. redovisas i rapporten över bedriva verksam- det systematiska kvalitets- 34

64 heten inom budgetram. arbetet för att säkerställa effektiv användning av medel. Förvaltningen har ett t överskott på 12 mkr. Ekonomi Övergripande mkr Bokslut 2015 Bokslut 2016 Budget 2016 Prognos Bildningsnämnden redovisar för 2016 ett överskott på 12,2 mkr jämfört med budget. Det är 10 mkr mer än delårsprognosen. Flera anläggningsboenden i länet lades ner under hösten, och det kom fler nyanlända barn och elever till Hedemora än förväntat. Rekrytering av personal eftersläpar och utbildnings-kostnaderna har därmed inte uppstått i samma takt som förväntat bidrag från migrationsverket. Övergripande verksamhet för bildningsförvaltningen omfattar bland annat kostnader för nämnd och administration, verksamhetschefer och rektorer, extern utbildning samt centralt styrda medel och statsbidrag. Övergripande verksamhet redovisar ett överskott på 8 mkr jämfört mot budget. Det är 8,1 mkr än prognostiserat. Det kom flera nyanlända barn och elever än förväntat till Hedemorakommun under hösten. De kunde tas mot till stor del i befintlig organisation, och det genererade ett överskott av bidraget från migrationsverket på 10 mkr jmf med budget. Kostnaderna redovisas under respektive verksamhet och nettot för utbildnings kostnaderna för nyanlända i föroch grundskola blev +5,2 mkr. Kostnaderna för stöd till barn och elever med särskilda behov uppgick till 4,2 mkr, vilket var 2,7 mkr mer än budgeterat. Inter kommunal ersättning och bidrag till friskolor gick med Intäkter 65,5 102,9 69,3 84,3 33,6 Personalkostnader -230,4-254,0-241,2-251,9-12,8 Övriga kostnader -193,1-210,5-201,8-204,2-8,7 Nettokostnad -358,0-361,6-373,8-371,8 12,2 Verksamhet mkr Bokslut 2015 Bokslut 2016 Budget 2016 Prognos Budgetavvikelse Budgetavvikelse Övergripande -74,5-63,2-71,2-71,3 8,0 Kostenhet -16,0-19,1-16,1-16,6-3,0 Elevhälsa -9,5-9,4-11,2-10,2 1,8 Bibliotek -6,3-6,6-6,6-6,6 0,0 Förskola -59,7-62,9-64,1-64,9 1,2 Grundskola F-6-86,7-97,7-96,1-98,8-1,6 Grundskola ,1-35,7-32,1-34,1-3,6 Fritid -18,1-19,8-19,9-19,4 0,1 Kulturenhet -6,2-6,1-6,7-6,5 0,6 Gymnasieskola -37,9-32,3-40,5-34,4 8,2 Gruvcentrum -2,4-1,6-1,2-1,5-0,4 Lärcentrum -7,6-7,2-8,1-7,4 0,9 Summa nettokostnader -358,0-361,6-373,8-371,8 12,2 ett underskott på 0,5 mkr. Centrala medel som oplacerade anställningar, fackligt arbete, datastöd mm redovisade ett överskott på 1,3 mkr jämfört med budget. Kostenhetens prognos var på -0,5 mkr, men redovisar ett underskott på 3 mkr jämfört med budget. Avvikelsen från prognosen beror på att de har ny organisation till följd av att de har tagit över förskolekökens personal och livsmedelkostnader, vilket inte var budgeterat. Övriga orsaker till underskottet beror på ökade kostnader för personal och livsmedel på grund av fler nyanlända. Dessa kostnader finansieras av bidraget från migrationsverket som bokförs centralt i förvaltningen. Kostenheten har också haft ökade kostnader för inköp och reparationer av utrustning. Elevhälsans resultat blev +1,8 mkr jämfört med budget. Överskottet beror på långtidssjukskrivning av personal samt svårigheter med att rekrytera sjuksköterskor. Delar av tilläggsbudget har inte förbrukats då rekryteringsprocessen har varit långsam pga. chefsbyte under våren. Avvikelsen från prognosen på 0,8 mkr beror på förlängd sjukskrivning. Förskolans resultat för 2016 blev +1,2 mkr jämfört med budget och beror huvudsakligen på omorganisation av förskoleköken. Ansvaret och kostnaderna flyttades till Kostenheten, men inte budget. Förskolan har haft kostnader utöver budget för uppstart av nattbarnomsorg Nattugglan, samt inköp av inventarier som enligt nya investeringsregler har bokförts löpande i driften. Kostnaderna för Silviahallens förskola och övrig verksamhet för nyanlända barn översteg budget med 1 mkr och täcks av bidraget från migrationsverket som bokförs centralt. Förskolan har fått statsbidrag för mindre barngrupper, men har inte förbrukat hela bidraget. De har även hållit inne tjänster vilket har gett ett överskott i verksamheten. Grundskolan F-6 redovisade ett resultat på -1,6 mkr jämfört med budget. Det är 1,1 mkr lägre än prognosen. Fyrklöverskolan har fått utbetalt försäkringsersättning på 1,7 mkr för omkostnader orsakad av branden i Det ingick inte i delårsprognosen. Utbildningskostnaderna för asylsökande och nyanlända blev 2 mkr över budget vilket täcks av bidrag från migrationsverket som bokförs under övergripande förvaltning. Det har anställts mer personal än budgeterat för att stödja elever med särskilda behov. I särskolan har det också varit nödvändigt med personal-förstärkning då det har tillkommit flera elever med stora behov. Vidare har utökning av lokaler till följd av fler elever medfört ökade lokalkostnader. Grundskolan 7-9 prognostiserade ett underskott på 2,5 mkr, men resultatet blev -3,6 mkr jämfört mot budget. Av underskottet avser 0,7 mkr utbildnings-kostnader för nyanlända vilket täcks av bidraget från migrationsverket 35

65 som bokförs centralt. Kostnaderna för tvålärarskapet blev 2 mkr mer än budgeterat. Särskilda stödinsatser samt inköp av Ipads, och övriga IT-kostnader blev 0,7 mkr högre än budgeterat och prognos. Fritid redovisar ett överskott på 0,1 mkr jämfört med budget. Högre hyra än budgeterat samt minskade intäkter är orsaken till Vasahallens underskott. Resultatet blev högre än delårsprognosen och det beror på att Hedemora kommun har köpt ridbanan, och då har kostnaderna för arrende minskat. Vidare har hyreskostnaderna för ishallarna varit lägre än prognos. Kulturenheten har haft sjukskriven personal på administrationen och flera lärare har sagt upp sig. Vikariekostnaderna har varit avsevärt lägre då vakanserna inte har täckts upp fullt ut. Det har bidragit till ett överskott jämfört med budget på 0,6 mkr och 0,5 mkr mer än prognostiserat. Martin Koch gymnasiets resultat för 2016 blev +8,2 mkr jämfört med budget och 2 mkr mer än delårsprognosen. 3,6 mkr avser överskott på bidraget från migrationsverket då kostnaderna inte uppstår i samma takt på grund av svårigheter med personalrekrytering. Minskat antal elever har bidragit till minskade personal kostnader på 1,1 mkr, samt mindre behov av elevstöd och assistenter 0,9 mkr. Överskottet för personal och assistenter blev 1 mkr mer än delårs prognosen. Programmet för anläggningsfordon är nedlagt och har gett ett överskott på 1,4 mkr, vilket är 1 mkr mer än delårsprognosen. Ett bidrag från skolverket för lärlingsutbildning har samordnats med praktiksamordnartjänst och bidrar till ett överskott på 0,8 mkr. Gruvorten har haft minskade intäkter då det inte har varit någon yrkeshögskoleutbildning under ht Resultatet blev -0,4 mkr jämfört med budget. Vuxenutbildningen har haft ökade kostnader på grund av utökad verksamhet. Trots det är resultatet för ,9 mkr jämfört med budget för Det blev ett överskott på försäljning av uppdragsutbildning. Vidare blev ett större statsbidrag än beräknat utbetalt sent under året och förbrukades inte i sin helhet samt att avtalet med utbildningssamordnaren gav lägre kostnader än vad som mottogs i statsbidrag. Investeringar mkr Bokslut 2016 Budget 2016 Ombudget medel Budgetavvikelse Markiser Stureskolan ,0-51,6 Ugn Vasaköket ,0-43,8 Kerstin statyn ,0-194,8 Utbyggnad byggprogrammet Gymnasiet ,0-75,9 Matsalsmöbler Vasa ,0-29,0 Kostenheten Gryta ,0 78,1 Trådlöst nätverk ,0-220,2 Utemiljö fyrklöverskolan ,0 0,0 Återinvestering inventarier Fyrklöverskola ,0-1437,4 Inventarier F ,0 163,1 Outnyttjad investeringsbudget ,0 1349,0 Inventarier Jonsbo 0-30,0 30,0 Utemiljö Jonsbo/smedby 0-200,0 200,0 Uteplats Familjecentralen 0-50,0 50,0 Solkskydd Ekorren 0-68,0 68,0 Utsmyckning Kristallen 0-100,0 100,0 Kyldiskar 0-180,0 180,0 Möbler SFI 0-50,0 50,0 Summa ,0-1398,0 215,5 Under 2016 ändrades investeringsreglerna, och investeringar under 0,1 mkr skall bokföras löpande som en driftskostnad. Tidigare var beloppsgränsen ett basbelopp. Det innebär att stora delar av investeringsbudget inte har använts enligt plan. Ersättningsinventarier efter branden på Fyrklöverskolan har bokförts som investering och överskottet på investeringsbudgeten blev 0,2 mkr jämfört med budget. Utsmyckning av Kristallen 0,1 mkr och utemiljö Jonsbo skola 0,2 mkr har balanserats över till Personalnyckeltal Bildningsförvaltningen Bokslut Bokslut Bokslut Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Antal tillsvidareanställda omräknat till årsarbetare 404,6 327,0 77,6 396,9 321,8 75,1 397,9 319,0 78,9 Andel sjukskrivna (%) 6,7 7,6 3,1 6,5 7,0 4,6 7,1 8,2 3,3 Andel deltidsanställda 31/12 (%) 21,2 21,0 21,9 21,4 20,3 25,4 20,1 19,6 22,0 36

66 Framtid Fyra prioriterade områden 2017 Bildningsförvaltningens fyra prioriterade områden för ökad måluppfyllelse och aktivitet utifrån pedagogik och arbetsmiljö med utgångspunkt i förvaltningens genomlysning av kvalitetsarbetet. 1. Ökad arbetsglädje 2. Bättre pedagogiskt ledarskap 3. Utvärdering och analys av resultat 4. Utveckling av nyanländas lärande genom samarbete med Skolverket 3.6 Omsorgsnämnden - Socialförvaltningen Ordförande: Owe Ahlinder Förvaltningschef: Anders Jacobson Verksamhetsbeskrivning Socialförvaltningen svarar i huvudsak för Kommunens individ och familjeomsorg Boendestöd för personer med psykisk funktionsnedsättning Olika sysselsättningsåtgärder Mottagande av ensamkommande barn och ungdomar Arbetet bedrivs i första hand enligt Socialtjänstlagen, Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga, Lag om vård av missbrukare i vissa fall, samt föräldrabalken Året som gått Ett stort arbete har lagts ned på att ta hand om effekterna efter det stora flyktingmottagandet 2015, framförallt när det gäller mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar. Kommunen har även använt konsulter i detta arbete. I början av året hade Omsorgsnämnden ansvar för 133 ungdomar och i slutet av året var det 91 ensamkommande barn/ungdomar. Mottagande av nya ensamkommande barn/ungdomar har nästan upphört under året. Av den anledningen har ett boende i Långshyttan både startats upp och lagts ned under året. Det förklarar underskottet för boendena för ensamkommande, då boendet startade upp utan budget och intäkterna uteblev. Målet har varit att se till att varje barn/ungdom har rätt insats och på rätt nivå. Det kan konstateras att ett flertal ungdomar placerats i familjehem med förstärkt konsultstöd, även om behovet inte funnits. Detta har nu rättats till. Antalet asylsökande personer har sjunkit något under året, och uppgår vid årsskiftet 16/17 till 836 personer varav närmare 400 barn. Anmälningar när det gäller barn ökade med 25 % första halvåret och det gällde huvudsakligen barn i asylsökande familjer. Mottagna personer med uppehållstillstånd ligger fortfarande på en hög nivå, drygt 200 togs emot under året. De mottagna hushållen erhåller försörjningsstöd i avvaktan på första utbetalningen från staten. Det är fortsatt svårt att rekrytera socionomer, vilket innebär att Socialförvaltningen satsat på att anställa administrativ personal för att avlasta socialsekreterarna och på det sättet hantera bristsituationen. Dock ser bemanningen betydligt bättre ut i slutet av året. För att medverka till att fler personer kommer i sysselsättning, arbetar Mini-Maxi, Kraften och Arbetsmarknadsenheten i ett nära samarbete, vilket syftar till att förbättra förutsättningarna för de kommuninvånare som står långt ifrån arbetsmarknaden. Såväl Mini-Maxi och som avdelningen för försörjningsstöd klarar budget för Förvaltningen har under året arbetat aktivt med nystartsjobb och det har i sin tur påverkat försörjningsstödet positivt. 12 kvinnor och 14 män deltog under året i nystartsjobb. Flyktingmottagandet ger ett överskott på 2,7 mkr, vilket bland annat beror på att antalet nyanlända med uppehållstillstånd blev fler än budgeterat. 37

67 Under året har det varit en stor ökning av våld i nära relationer och anmälningar om hedersvåld. Detta har påverkat kostnaderna för placeringar. Ekonomi Övergripande mkr Bokslut 2015 Bokslut 2016 Budget 2016 Prognos Budgetavvikelse Intäkter 67,7 86,3 60,1 82,7 26,2 Personalkostnader -63,5-76,8-69,7-78,0-7,1 Övriga kostnader -71,6-85,3-66,6-84,5-18,7 Nettokostnad -67,4-75,8-76,2-79,8 0,4 Kommentarer Mellan åren 2015 och 2016 har både intäkter och kostnader ökat avsevärt, vilket till största delen beror på det ökade antalet asylsökande och nyanlända. Intäkterna blev 18,6 mkr högre varav 15 mkr är bidrag från Migrationsverket. Personalkostnaderna ökade med 13,3 mkr och avser i huvudsak personal på HVB-hemmet Nova, åtgärdsanställningar på Mini-Maxi och familjehem för ensamkommande barn. Ökningen av övriga kostnader består till största delen av placeringskostnader för ensamkommande barn. Vid delårsbokslutet prognosticerades placeringskostnaderna för barn och ungdom bli avsevärt mycket högre än budget men under hösten kunde många placeringar avslutas och underskottet stannade på 1,2 mkr. Även kostnaderna för handläggare blev lägre än prognosen. Administrationens kostnader för personal, företagshälsovård och rekrytering blev högre än man uppskattade vid prognosen. Kostnaderna för försörjningsstöd blev lägre än både budget och prognos. Mini-Maxi har sedan delårsbokslutet kunnat fakturera för fler utförda tjänster än beräknat. Verksamhet mkr Bokslut 2015 Bokslut 2016 Budget 2016 Prognos Budgetavvikelse Individ o familjeomsorg -0,2-0,2-0,4-0,2 0,2 Gemensam adm IFO -5,6-6,6-5,8-5,9-0,8 Boendestöd psyk -15,7-16,8-17,1-17,1 0,3 Ekonomigrupp -19,4-20,6-21,4-21,4 0,8 Vuxna missbruk/psyk -11,4-12,6-11,5-12,0-1,1 Barn- o ungdomsgrupp -22,2-25,1-23,9-28,5-1,2 Asylverksamhet 0,5 26,5 25,8 26,7 0,7 Mini-Maxi -4,2-4,1-4,8-4,8 0,7 Flyktingverksamhet 6,6 5,7 3,0 5,7 2,7 Råd o stöd övrigt -0,2-0,1-0,2-0,1 0,1 Bonvena 4,4-21,9-19,9-22,0-2,0 Summa nettokostnader -67,4-75,8-76,2-79,8 0,4 Kommentarer till utfall och avvikelse Nämndens kostnader för sammanträden blev lägre än budgeterat. Administrationen blev dyrare pga kostnader för företagshälsovård och rekrytering men också för att man valde att ta in extra administrativ hjälp pga svårigheterna att rekrytera handläggare Boendestöd psyk har haft en vakant tjänst under större delen av året och visar därför ett positivt resultat. Ekonomigruppen har haft lägre kostnader för försörjningsstöd men däremot högre personalkostnader pga en hög arbetsbelastning, sammanlagt ett positivt resultat med 0,8 mkr. Vuxna missbruk Kostnaderna för missbruk/beroende har överstigit budget med drygt 1,0 mkr. Flera dyra placeringar på behandlingshem förklarar detta underskott. Barn- och ungdomsgrupp. Kostnaderna för handläggare visar ett underskott på 1,2 mkr eftersom budget för dem finns under Bonvena. Placeringskostnaderna ligger 0,6 mkr över budget. Kontaktmannaskap visar minus 1,0 mkr medan kostnaderna för Gnistan ger ett överskott på 0,9 mkr. Övriga verksamheter inom avdelningen ger tillsammans 0,3 mkr överskott. Asylverksamheten Här bokförs alla ersättningar från Migrationsverket för placeringar av ensamkommande barn, de betalas ut i efterhand och därför bokas det upp varje månad. Storleken på ersättningen är svår att förutse då återsökningen görs kvartalsvis i efterhand och dessutom är det osäkert om alla kostnader täcks. Bokningen görs enligt försiktighetsprincipen. I november månad fick förvaltningen ersättning för extra ordinära kostnader motsvarande 2,0 mkr vilket inte bokats upp i förväg då ersättningen anses vara väldigt osäker. Mini-Maxi har under året både högre kostnader och högre intäkter eftersom man kunnat utföra fler tjänster som gett intäkter. Man har också kunnat öka omsättningen i den egna affären Nygammalt. Flyktingverksamhetens intäkter utgörs av schablonbidraget som Migrationsverket betalar ut för nyanlända som bosätter sig i kommunen, vilka blev fler än beräknat och genererade mer intäkter. Bonvena (Kommunens egna HVB-hem). Boendet Nova öppnades i april och stängdes igen i september pga minskad efterfrågan på boendeplatser. Avdelningen fanns inte med i budget och visar underskott med 3,0 mkr, övriga verksamheter ger tillsammans -0,8 mkr medan posten handläggare visar överskott med 1,8 mkr då utfallet för dem bokfördes på Barn- och ungdomsgruppen. 38

68 Måluppfyllelse Mål Delmål Målnivå och mätmetod Måluppfyllelse Genom att skapa möjligheter för god kvalitet och god omsorg få människor att välja Hedemora kommun som bostadsort Försörjningsstöd: Garantera den enskilde kommuninvånaren en skälig levnadsnivå och goda levnadsvillkor, samt en rättsäker bedömning utifrån vars och ens behov. Kontroll av antal överklagade och förlorade beslut om försörjningsstöd. Mäts av förvaltningen. Kommunen förlorade 6 ärenden. Försörjningsstöd: Andel hushåll med långvarigt ekonomiskt bistånd (10-12 månader under året) ska minska med 10% årligen. Mäts av förvaltningen genom månatliga jämförelser. Måluppfyllelse, minskning 12,6%. Processer Mål Delmål Målnivå och mätmetod Måluppfyllelse Kommunen strävar efter ett hållbart samhälle där effektivitet, jämställdhet, miljö och mångfald står i fokus.. Säkerställa att barn och unga får möjlighet att växa upp under trygga och utvecklande uppväxtvillkor och få skydd i utsatta situationer. Använda effektiva och relevanta åtgärder (KKiK). Vi mäter andelen ungdomar som inte kommit tillbaka inom ett år efter avslutad insats/utredning. 95% återkom inte inom ett år. (Uppgift i KKiK är felaktig.) Missbruk: Fler personer i kommunens öppenvård och eftervård som alternativ till placeringar. Mäts av förvaltningen och 2016 deltog 22 personer i primärbehandling. I eftervården deltog 20 personer både 2015 och Medarbetare Mål Delmål Målnivå och mätmetod Måluppfyllelse Hedemora kommun är en attraktiv arbetsgivare Rätt till heltid. Möjlighet till deltid. Andelen heltidsanställda ska öka. Alla som önskar heltid, erbjuds heltid. Nöjda medarbetare. 90% av medarbetarna i förvaltningen är nöjda. Mäts i medarbetarundersökningen. Detta kommer att mätas under våren. Friska medarbetare. Sjuktalet under 2016 ska ej överstiga 5%. Ej uppnått. Ekonomi Mål Delmål Målnivå och mätmetod Måluppfyllelse En ekonomi som ger utrymme för utveckling och investeringar Arbeta med uppföljningar och prognoser enligt plan. Vidta relevanta åtgärder vid behov. Förvaltningen har arbetat effektivt för att motverka ett underskott. 39

69 Personalnyckeltal Socialförvaltningen Bokslut Bokslut Bokslut Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Antal tillsvidareanställda omräknat till årsarbetare 86,5 61,5 25,0 74,5 54,5 20,0 85,5 61,0 24,5 Andel sjukskrivna (%) 4,6 4,4 4,8 7,6 8,3 6,6 10,0 10,9 8,9 Andel deltidsanställda 31/12 (%) 5,3 7,1 2,3 5,6 5,2 6,1 5,4 4,7 6,6 Framtid Socialtjänsten står inför stora ekonomiska utmaningar de närmaste åren. Det handlar om ansvaret för försörjning för de mottagna familjerna med uppehållstillstånd de senaste åren. Etableringsprogrammet avslutas efter 24 månader. Efter det blir det kommunens ansvar om inte hushållet blivit självförsörjande. I integrationen är arbete och studier viktiga för att få tillträde till det svenska samhället. Det kommer sannolikt att krävas både mer resurser och en nära samverkan med Arbetsförmedling, AME, Mini- Maxi och skolan. Även om de två stora förläggningsboendena kommer att läggas ned under 2017, kommer det fortfarande finnas ett stort antal asylsökande familjer i kommunen. I vissa fall behövs skydd och stöd av kommunens socialtjänst. Det egna arbetet och vissa omkostnader täcks inte av Migrationsverket. Den största ekonomiska utmaningen 2017, är att möta den sänkning av ersättning till kommunerna som Regeringen beslutat gällande ensamkommande. Förändringen träder i kraft den 1 juli Omsorgsnämnden har idag ansvar för 89 ensamkommande barn och ungdomar, varav cirka 40 bor i kommunens egna boenden. Det krävs en mycket stor omstrukturering av verksamheten för att anpassa den till den betydligt lägre ersättningen. Ersättningen sänks från 1900 kr/dygn och ungdom till 1350 kr/dygn och ungdom oavsett placeringsform. Ersättningen för ungdomar över 18 år, sänks från 1900 kr/dygn till 750 kr/dygn. En grov uppskattning är att kommunen kommer att förlora 30-35% av intäkterna när den nya lagstiftningen träder i kraft, om man utgår från de förutsättningar vi har idag. Kommunen har under hösten 2016 börjat med att omstrukturera verksamheten och är mycket väl förberedd inför förändringen. Kostnaderna för våld i nära relationer och hedersvåld ökar då flera personer kontaktar kommunen och behöver stöd och skydd. Socialtjänstlagen har tydliggjort kommunens ansvar i dessa frågor. För att möta det ökade behovet av stöd till personer med psykiska besvär och psykisk funktionsnedsättning, har kommunen beslutat att anställa ytterligare en biståndshandläggare och utveckla en avdelning på Nibblegården till ett serviceboende. Alternativet hade varit att öppna ett särskilt boende, då det är ett lagkrav för de personer som beviljats en plats på särskilt boende. Den befarade ökningen av försörjningsstödet har uteblivit och bedömningen är att den goda samverkan mellan Socialtjänsten, AF, AME, Mini-Max och Kraften lett till att biståndet ligger kvar på 2015 års nivå. I sammanhanget ska även nämnas effekten av satsningen på nystartsjobb, som varit mycket gynnsam för individerna och även positivt för kommunens ekonomi. 40

70 3.5 Omsorgsnämnden - Vård- och omsorgsförvaltningen Ordförande: Ove Ahlinder Förvaltningschef: Mona Forsberg Verksamhetsbeskrivning Vård- och omsorgsförvaltningen ansvarar för vård- och omsorgsboende för äldre (tidigare särskilt boende) har 145 platser och hemtjänst i ordinärt boende där man haft 538 brukare under året. Inom LSS (lag om stöd och service till vissa funktionshindrade) finns gruppbostäder och servicebostäder och det inryms 52 platser i de båda boendeformerna. Verksamheten inrymmer även personlig assistans och daglig verksamhet som har 8 brukare samt boendestöd med 27 platser. I förvaltningen ingår även demensdagverksamhet och korttidsboende LSS och SoL (socialtjänstlagen). Hälso- och sjukvård samt rehabilitering (HSR) till dem som bor i vård- och omsorgsboende och de som är bedömda att tillhöra den kommunala hemsjukvården. Handläggning SoL, LSS och bostadsanpassning. Året som gått Förvaltningen har under året arbetat med stort fokus på ekonomin vilket har gett ett gott resultat. Bemanningsanalysen som gjorts i ordinärt boende har gett resultat och ekonomin har förbättrats. Arbete med att öka brukartiden samt att öka kontinuiteten hos brukarna fortsätter. Sjukfrånvaron ligger högt inom förvaltningen men har sänkts något under hösten. Ett arbete har inletts för att minska sjukfrånvaron. På enhetschefssidan inom ordinärt boende har personalomsättningen påverkat effektiviteten. Vinstragården har under året besvärats av stölder, hot, intrång och förstörelse. Ett omfattande samarbete med olika aktörer har inletts och personaltätheten har tillfälligt förstärkts. Avvecklingen av gruppbostaden vid Bodavägen har skjutits upp på grund av avsaknad av platser inom LSS. De befintliga gruppbostäderna är för närvarande fullbelagda. Förvaltningen har avslutat samtliga köp av externa platser. Demensteamet flyttade i början av året sin verksamhet från Långshyttan till Hedemora. Gruppboendet Hjalmar stängdes i början av året och står nu tomt. Det var från början tänkt att användas som ett boende för personer med speciella behov. Dock har det visat sig att det för närvarande inte finns underlag för den verksamheten. Gruppboendet har istället under tiden använts till individuella lösningar. Satsningen på att utbilda undersköterskor fortsätter. Sedan förra året har 13 undersköterskor avlagt examen. För närvarande studerar 48 personer i individuell fart. Förvaltningen har under året fått extra medel till att köpa in arbetskläder. Detta har effektuerats och nu har samtlig personal inom vård- och omsorg tillgång till arbetskläder. Nytt dokumentationssystem, social dokumentation, har införts i särskilt boende. Det är MASen (Medicinskt ansvarig sköterska) som har utbildat och handlett personalen. Rätten till heltid och möjlighet till deltid har planerats under året. Från 1 september påbörjades erbjudandet om heltid till alla. En omorganisation i förvaltningen har skett på chefssidan. Biträdande förvaltningschef och utredartjänst har tagits bort och ersatts av myndighetschef och verkställighetschef. Nya enhetschefer inom LSS och ordinärt boende har anställts under året. 41

71 Måluppfyllelse Kund Mål Delmål Målnivå och mätmetod Måluppfyllelse Genom att skapa möjligheter för god kvalitet och de får ett gott bemötande bemötande. Mäts i öppna Brukarna ska uppleva att 95% ska uppleva att de får ett gott Ej uppfyllt, 92% god omsorg få människor att av förvaltningens jämförelser välja Hedemora kommun personal som bostadsort Processer Medborgare ska uppleva att förvaltningens webinformation är god 90% av tillfrågade ska uppleva att förvaltningens information är god på hemsidan Felaktigt mål - Ej mätbart 2016 Mål Delmål Målnivå och mätmetod Måluppfyllelse Kommunen strävar efter ett Att brukartiden i ordinärt Egen statistik med målet 70% Ej uppfyllt hållbart samhälle där boende ökar till 60% brukartid effektivitet, jämställdhet, Andelen utrikesfödda i Målet 30%. Kontroll görs genom Felaktigt mål - Ej miljö och mångfald står i personalgruppen ökar egen mätning mätbart 2016 fokus Synpunkts och Mäts genom egenkontroll Ej uppfyllt klagomålshantering införs som e-tjänst Medarbetare Fler män i vården Andelen män ska öka till 10%. Kontroll görs genom egen mätning Målet 11,7% uppfyllt, Mål Delmål Målnivå och mätmetod Måluppfyllelse Hedemora kommun är en Heltid ska vara en Andelen heltidsanställda ska öka Målet uppfyllt attraktiv arbetsgivare rättighet- deltid en möjlighet Ekonomi Friskare medarbetare. Sjuktalet ska vara max 8% 2016 Ökat antal nöjda medarbetare Framtagning av en personalförsörjningsplan Sjuktalet ska ej överstiga 4% 90% av medarbetarna är nöjda med Hedemora kommun som arbetsgivare. Mäts i medarbetarenkät Mäts genom kontroll Ej uppfyllt - projekt pågår Ej uppfylld - undersökning ej genomförd Ej uppfyllt - väntar in personalavd. Mål Delmål Målnivå och mätmetod Måluppfyllelse En ekonomi som ger Kontinuerlig ekonomisk Ekonomiska uppföljningar Målet uppfyllt utrymme för utveckling och uppföljning enligt plan regelbundet investeringar 42

72 Ekonomi Övergripande mkr Bokslut 2015 Bokslut 2016 Budget 2016 Prognos Intäkter 39,0 43,8 37,8 38,5 6,0 Personalkostnader -258,1-255,5-255,0-255,2-0,5 Övriga kostnader -74,1-75,3-76,0-76,3 0,7 Nettokostnad -293,2-287,0-293,2-293,0 6,2 Kommentarer till utfall och avvikelse Total avvikelse gentemot budget för 2016 blev 6,2 mkr. Intäkterna är 6,0 mkr högre än budget, ökade hyresintäkter vid Tyllingstrand och Vinstragården 0,8 mkr, återbetald fastighetsskatt 0,8 mkr, fler och höjda vård- och omsorgsavgifter 1,2 mkr, samt att den statliga ersättningen inom LSS blev 1,8 mkr högre än budgeterat och att man sålt verksamhet till andra för 0,5 mkr. Resterande överskott på 0,9 mkr är interna regleringar för utbildning och inventarier. Skillnaden mellan 2015 och 2016 års utfall är ökande intäkter för vård- och omsorgsavgifter, hyresintäkter, statsbidrag från Socialstyrelsen och ersättning från Försäkrings kassan. Personalkostnaderna slutar på -0,5 mkr mot budget. Några verksamheter går med stora underskott men detta vägs upp av att andra verksamheter går med överskott, tillexempel hemtjänsten. Personalkostnaderna för år 2016 är 2,6 mkr lägre än 2015, detta kan kopplas till att man under år 2015 avvecklade flera gruppbostäder inom LSS. Övriga kostnader slutar 0,7 mkr bättre än budget. Överskottet kommer sig bland annat av outnyttjade medel för datorer, fortbildning och förbruknings inventarier. Den höjda kostnaden mellan år 2015 och 2016 är framförallt ökade kostnaderna för trygghetslarm. Verksamhet mkr Bokslut 2015 Bokslut 2016 Budget 2016 Prognos Budgetavvikelse Budgetavvikelse Gemensamt -22,3-24,6-29,3-27,5 4,7 Bemanning -6,0-6,4-4,9-6,2-1,5 HSR/hemsjukvård -24,1-24,5-25,1-25,1 0,6 SÄBO -77,1-76,6-76,6-77,6 0,0 Ordinärt boende -70,8-67,4-71,5-69,1 4,1 LSS -92,9-87,5-85,8-87,5-1,7 Summa nettokostnader -293,2-287,0-293,2-293,0 6,2 Gemensam administration redovisar ett överskott på 4,7 mkr. Enheten har lägre kostnader för rehab med 1,1 mkr, fortbildning 1,8 mkr (största delen är vikariekostnader vid utbildning som belastat de olika enheterna istället för fortbildningsbudgeten) och IT 0,3 mkr. Sen har det inte funnits något behov av att starta det tilltänkta boendet Hjalmar, återstår 1,5 mkr. Har även haft ökade intäkter för fastigheten Tyllingstrand 0,9 mkr. Det som överskridit budget något är kostnaden för företagshälsovård med 0,4 mkr och de extra personalkostnader som uppkommit vid omplacering och rekrytering av bland annat enhetschefer, verksamhetsoch myndighetschef. Vid delårsprognosen förväntade sig enheten att personalkostnaderna för fortbildning skulle bli högre och att man skulle kunna genomföra alla planerade utbildningar. Bemanningsenhetens underskott slutade på 1,5 mkr. Blev 0,2 mkr högre än vad som uppskattats vid delårsrapporten, detta till följd av personalavveckling. Främst är det Poolen som gått med underskott, de har haft flera personer som blivit inkonverterade (med stöd av LAS) och personer som blivit omplacerade av andra skäl, men även Resursen och de andra verksamheterna har haft problem med att hålla sin budget. Under året har bemanningsenheten tagit över vikarieanskaffningen för socialförvaltningen och förskolan, även detta har lett till ökade personalkostnader. Kommunen har ett övergripande Heltidsprojekt som även kommer att belysa bemanningsenhetens problem. HSR-enheten (Hälso-, sjukvård och rehabilitering) inklusive hemsjukvården gör ett plus på 0,6 mkr. Enheten har haft flera långtidssjukskrivningar som inte kunnat ersättas med vikarier fullt ut på grund av att det inte funnits tillräckligt med vikarier att tillgå. Vård- och omsorgsboende (tidigare Säbo) har klarat av att hålla sin budget för året, trots att de belastas med ökade personalkostnader för utköp av personal, extra insatt personal vid sjukdom, semester, överbeläggning och oroligheter i yttre miljön runt ett boende, som gör att personalbudgeten överskrids med 2,2 mkr. Däremot har enheten haft 0,6 mkr lägre kostnad för externa placeringar och en lägre hyreskostnad för Vinstragården på 0,2 mkr. Intäkterna har samtidigt ökat med 1,4 mkr för bland annat vård- och omsorgsavgifter, bostadshyror Vinstra och reglering av fastighetsskatt. Vid prognosen befarade enheten att de olika vård- och omsorgsboendena skulle göra ett underskott på 1,0 mkr. De belastades redan då med mycket höga personalkostnader och man kunde inte förvänta sig att de skulle vägas upp av de lägre kostnader och de högre intäkter man fått enligt ovan. Ordinärt boende där hemtjänsten är den dominerande verksamheten redovisar ett överskott på 4,1 mkr. Det har kommit in 0,7 mkr mer i intäkter för olika vård- och omsorgsavgifter. Personalkostnaderna inom hemtjänsten har under året planat ut och slutade på 2,4 mkr lägre än 2015 års personalkostnader. Jämför man med årets budget är kostnaden 3,8 mkr lägre. Detta till följd av förändrat vårdbehov hos vissa brukare och att antalet brukare minskat, detta kräver mindre personal och vid sjukdom har man inte satt in vikarier fullt ut. Detta är också den största anledningen till skillnaden mellan delårsrapportens prognos och det slutliga utfallet för enheten. De övriga kostnaderna visar ett underskott på 0,4 mkr, där de väsentligaste skillnaderna är leasing av trygghetslarm som slutade på -0,7 mkr över budget, billeasing -0,2 mkr, förbrukningsinventarier -0,2 mkr och kostnaden för utskrivningsklara blev 0,7 mkr lägre än budgeterat. 43

73 Underskottet för LSS blev 1,7 mkr. Nya brukare har tillkommit inom personlig assistans, underskottet 1,0 mkr. Nya elevhemsplaceringar har tillkommit under höstterminen men kostnaderna för korttidstillsyn, kontaktpersoner och ledsagning blev lägre än budgeterat vilket ger ett sammantaget underskott för LSS övrigt på 0,6 mkr. Hyra för den nedlagda gruppbostaden belastar verksamheten för första kvartalet. Extra personal har behövts vid två av gruppbostäderna, främst på grund av brukarnas stora vårdbehov, vilket balanseras av överskott vid andra enheter. Sammanlagt underskott för grupp- och servicebostäder inkl boendestöd 0,3 mkr. Överskott 0,2 mkr för daglig verksamhet. Personalnyckeltal Investeringar mkr Bokslut 2016 Budget 2016 Ombudget medel Budgetavvikelse Hjälpmedel 0,0-0,2 0,2 Inventarier Granen -0,4-0,5 0,1 Nattkameror SÄBO 0,0-0,3 0,3 Trygghetslarm 0,0-2,0 2,0 Inventarier boendestöd 0,0-0,1 0,0 Elcyklar hemtjänsten 0,0-0,1 0,1 Summa -0,4-3,1 0,0 2,7 Investeringar Förvaltningen har köpt in nya inventarier till vård och omsorgsboendet Granen, har ej nyttjat budget fullt ut. Investeringsbudgeten för trygghetslarm och nattkameror har ej används eftersom man valt att leasa dessa istället för att köpa. Resterande tilltänkta investeringar uppfyller inte kravet för att vara en investering, har istället finansierats i driftsbudgeten. Vård- o omsorgsförvaltningen Bokslut Bokslut Bokslut Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Antal tillsvidareanställda 483,0 436,0 47,0 486,0 440,0 46,0 457,0 415,0 42,0 -omräknat till årsarbetare 448,9 403,4 45,5 451,6 406,9 44,8 428,4 387,1 41,3 Andel sjukskrivna, % 9,3 10,0 3,9 10,8 11,7 5,3 10,1 10,3 9,1 Andel deltidsanställda 31/12 % 33,7 35,7 15,8 33,6 35,1 22,0 30,2 32,2 15,2 Framtid Antalet äldre personer i kommunen kommer att öka. Både vad det gäller 80 plus och 90 plus visar kurvorna en brant stigning från år 2017 till Därav måste behovet av framtida äldrebostäder ses över och börja planeras. Detta behöver ingå i det kommande bostadsprogrammet. Antalet platser i en nybyggnation kan vara svårt att sia om men en uppskattad prognos skulle kunna vara ytterligare platser. Den tekniska utvecklingen kommer att fortsätta. Antalet E-tjänster kommer att öka. Användningen av fjärrtillsyn kommer att vara det första alternativet till tillsynsbesök. Förändringarna att anpassa verksamheten inom LSS följer plan Det finns nu endast en extern hyresvärd kvar gällande en mindre gruppbostad och avveckling av den gruppbostaden kommer att ske inom avsedd tid. Enhetschefernas arbetssituation och antalet personal per enhetschef har uppmärksammats och kommer att ses över. 44

74 3.7 Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Ordförande: Per Fagerström Förvaltningschefer: Kenneth Berggren Verksamhetsbeskrivning Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden ska enligt lag fullgöra kommunens uppdrag inom: miljö- och hälsoskyddsområdet livsmedelskontroll prövning och tillsyn enligt miljöbalken plan- och byggnadsväsendet bestämmelser om gaturenhållning och skyltning Inom Hedemora kommuns miljö- och samhällsbyggnadsverksamhet ligger även ansvaret för: kart- och mätverksamhet energirådgivning Året som gått Under september månad tillträdde en ny förvaltningschef, Kenneth Berggren, till Miljö och samhällsbyggnads-förvaltningen Ett arbete som berört flera av avdelningarna har varit upplärningen i det nya diariesystem som infördes under hösten Inkörningen har varit tidskrävande men nödvändig och varit planerad under många år. Det kvarstår dock en del tekniska problem som påverkar handläggarna negativt i sina arbetsuppgifter. Planavdelningen: Förvaltningens planavdelning har arbetat med färdigställandet av Hedemora kommuns översiktsplan och Hedemoras LIS plan (landsbygdsutveckling i strandnära läge). Planen färdigställdes under våren 2016 och vann laga kraft i april (LIS-plan inkluderad). Ytterligare detaljplan som vunnit laga kraft är den för Abborren, där planen medför ett större antal lägenheter. Under året har arbetet med att ta fram en detaljplan för Brunnsjöliden startats. Projektet hade syftet att ta fram ett program för området, men uppdraget ändrades till att direkt göra en juridisk plan. I planarbetet har genomförts en uppskattad medborgardialog där många önskningar framkommit. Efter dialog med en privat aktör har ett detaljplanearbete startats gällande ett område i Rensbo som omfattar ca åtta nya tomter. Både Brunnsjölidenplanen samt Rensboplanen förväntas färdigställas under kvartal Avdelningen har även börjat titta på förutsättningar för att göra ny plan för Långshyttans centrum. Planen för Vikmanshyttan är ännu ej färdigställd då planförslaget hade brister och har anmodats att ändras för att åter ställas ut för granskning. Planen kommer förhoppningsvis att färdigställas under kvartal Förvaltningen har färdigställt ett förslag gällande riktlinjer för bostadsförsörjning mot bakgrund av Lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Planens betydelse blir alltmer tydlig mot bakgrund av en ökande bostadsbrist i centrala Hedemora påkallad av såväl unga som äldre som söker en bostad. Miljöavdelningen: Tillsynen utifrån miljöbalken och livsmedelslagstiftning en har flutit på enligt framtagna planer. Arbetet med enskilda avlopp fortgår. Oljeavskiljare har gåtts igenom under året. Ett flertal nystartade livsmedelsaktörer har tillkommit i Hedemora kommun vilket har ställt mer komplexa krav på tillsynen. Nämnden har tillsammans med Hedemora Energi påbörjat en planering av arbetet med att ta fram en VA-plan enligt uppdrag från kommunstyrelsen. Planen beräknas vara färdigställd inom två år. Byggavdelningen Under 2016 har det inkommit 390 ärenden till avdelningen, vilket är en viss minskning jämfört med föregående år. Sedan maj har en tjänst på avdelningen varit vakant. Avtal har skrivits med Mitt Bygge som är en komplex e-tjänst för att erbjuda medborgare att söka bygglov mm digitalt via internet. Tjänsten kommer att implementeras i systemen under hösten och kommer att sjösättas under kvartal Kartavdelningen Under året har kartavdelningen fortsatt utveckla och säkerställa arbetet med kommunens kartmiljö. En ledoch fritidskarta har färdigställts i samarbete med Svenska kyrkan, skoterföreningen och turistbyrån. Uppdatering gällande primärkarta för Vikmanshyttan har färdigställts. Ett flertal nybyggnadskartor har färdigställts. Dessutom har många inmätningar gjorts i samband med fibernätets utbyggnad. 45

75 Måluppfyllelse Kund Mål Delmål Målnivå och mätmetod Måluppfyllelse Genom att skapa möjligheter för god kvalitet och god omsorg få Vi ska genom öppenhet och professionellt bemötande säkerställa att våra kunder - Etablera företagslots och e- tjänster under 2015/ Målnivå insiktsmätning: - Delvis utfört -Ej deltagit människor att välja Hedemora kommun som bostadsort. gör rätt från början. bättre placering jämfört med 2014 Processer Mål Delmål Målnivå och mätmetod Måluppfyllelse Verksamheten genomsyras av effektivitet, jämställdhet, integration och hållbar utveckling. Vi gör rätt saker i rätt ordning för att skapa effektiva processer - Utförs Utfört - Genomför a projekt kring ny taxekonstruktion på byggsidan, klart hösten Färdigställa Översiktsplan och LIS plan under Färdigställ 6 st planer/områdesbestämmelser under Uppdatera primärkartan på två större orter under Vision implementerades senhöst 2015 efterarbeten klart början Förstudie Rättviksmodellen under mandatperioden -Delvis utfört -Ej utfört -Ej utfört pga tekniska problem -Utförs 2017 Medarbetare Mål Delmål Målnivå och mätmetod Måluppfyllelse Hedemora kommun är en Medarbetarindex höjs med Fullfölja arbetet med -Ej utfört attraktiv arbetsgivare. 0,05 % värdegrunden för förvaltningen 2016 Ekonomi Mål Delmål Målnivå och mätmetod Måluppfyllelse En ekonomi som ger utrymme för utveckling och investeringar. Ekonomi i balans - Genomföra planerade aktiviteter i verksamhetsplan och tillsynsplan -Ta fram mall för beslut och - Delvis utfört Under året har målet med färdigställande av Hedemora kommuns översiktsplan med tillhörande LIS-områden färdigställts. Hitintills har en detaljplan arbetats fram och vunnit laga kraft. Utöver det har avdelningen tagit fram ett skyltprogram samt riktlinjer för kommunens bostadsförsörjning. Arbetet med enskilda avlopp har huvudsakligen koncentrerats till området kring Fline- och Dormsjö, men även med kvarstående delar av Stjärnsund samt Myckelbyn. Det område som står på tur är ett större område sydost om Stjärnsund. Förvaltningen har ett nyckeltal som mäter om genomförandet av den tillsyn och kontroll som är planerad på livsmedel och miljö har uppfyllts. Gällande bygglov har 84 % av alla bygglov klarat en handläggningstid under tio veckor. Etableringen av företagslots är påbörjad genom att en etableringsstrategi projekt har tagits fram av Hedemora Näringsliv AB. Den är ej implementerad i verksamheten ännu, vilket i nuläget i huvudsak ligger på Näringslivsbolaget att driva. Uppdateringen av primärkartan har till största delen färdigställts gällande Vikmanshyttan. Arbetet med e- tjänster har startats och kommer att sjösättas under våren Genom den tjänsten kommer det att vara möjligt att både söka bygglov och hantera bygglovsprocessen helt digitalt. Tjänsten kommer att vara nära integrerad med förvaltningens ärendehanteringssystem. Medarbetarindex ska enligt målet för 2016 höjas med 0,05%. 46

76 Ekonomi Kommentarer till utfall och avvikelse Resultatet för Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden 2016 är 9,8 mkr vilket medför ett överskott med 0,5 mkr gentemot budget. Vid delårsrapporteringen prognostiserades ett positivt resultat med 0,1 mkr. Överskottet beror till största del av lägre personalkostnad till följd av vakanta tjänster. påverkas negativt av att kostnaden för konsulter är större än vad som budgeterats med 0,2 mkr. En stor del av dessa kostnader hör ihop med rekrytering av förvaltningschefstjänsten. Även rekrytering av stadsarkitekt ryms i denna kostnad. Resultatet påverkas även negativt av en missad uppräkning av kapitalkostnader i budget Den positiva budgetavvikelsen för kollektivtrafiken 0,1 mkr samt den negativa för närtrafiken med 0,1 mkr beror på intäkter och kostnader som härrör till Verksamheterna kollektivtrafik, närtrafik samt bilsamordnare flyttades till Kommunstyrelseförvaltningen inför Miljö visar ett överskott med 0,2 mkr. Detta beror på ändrad debitering för livsmedelskontroll, vilket medför att fler extra tillsynstimmar faktureras, högre intäkter för ökat antal tillstånd för enskilda avlopp och värmepumpar samt att kostnaderna för rening av Hönsan har minskat. Verksamheten miljö- och samhällsbyggnadsförvaltning/administration visar ett överskott med 0,3 mkr gentemot budget. Överskottet inkluderar 0,7 mkr i lägre personalkostnader till följd av vakanta tjänster och Kart- och mätavdelningen har investerat i ny mätutrustning för att effektivisera och förenkla framtida mätarbeten. Personalnyckeltal Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Antal tillsvidareanställda omräknat till årsarbetare 16,8 8,8 8,0 16,8 5,8 11,0 15,8 5,8 10,0 Andel sjukskrivna (%) 6,6 11,8 1,1 6,0 12,2 0,9 4,2 7,3 2,2 Andel deltidsanställda 31/12 (%) 13,6 9,1 18,2 10,0 11,0 9,0 11,7 16,7 9,1 All personal är anställda på heltid.. Bokslut Bokslut Bokslut Framtid Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen ser med spänning fram emot ett ökat bostadsbyggande i Hedemora. Det är också spännande att få vara med och verka för förutsättningarna till byggandet. Förvaltningen ser ett behov av ett väl fungerande plan- och byggväsende i kommunen som kan vara i framkant med planeringen och tillståndsgivningen så att plan- och byggprocesser löper smidigt. Under 2016 var det vakanser på byggavdelningen. Rekrytering av byggnadsinspektör är klar och ny medarbetare tillträder tjänsten 1 februari Byggavdelningen är fullt bemannad inför 2017 års arbete vilket gör att förvaltningen kan leverera fullt ut enligt vår organisationsplan. Inom miljötillsynen kommer et projekt rörande miljögifter att startas. Ett tidigare uppmärksammat problem med kadmium i Amungen är fortfarande olöst. Nya föreskrifter, som gäller från och med 2017, om livsmedelsmärkningens utformning kommer att kräva mera tid i livsmedelstillsynen. Det blir allt fler tillfällen då situationen kräver att det är mer än en inspektör vid tillsyntillfällen. Rekrytering av stadsarkitekt har gått bra och förvaltnngen har gjort klart med ny medarbetare som tillträder tjänsten den 1 februari

77 3.8 Barnbokslut Kommunfullmäktige antog 2002 en Barnplan som ska vara ett verktyg för förtroendevalda och anställda att omsätta barnkonventionen i praktiken. I kommunens mallar för tjänsteskrivelser finns checklistor för flera områden, bl a barnchecklistan för att i alla typer av ärenden beakta barnperspektivet. I alla nämnder finns också barnpiloter som särskilt ska bevaka området. Överförmyndaren V-Dala överförmyndarkansli beaktar barnperspektivet och barnets bästa i sin handläggning genom att bla se till att barnen får möjlighet att yttra sig i enlighet med vad lagstiftningen föreskriver och i övrigt följa den lagstiftning som finns i tillsynsverksamheten och vid tillsättande/entledigande av gode män. Att barn behandlas likvärdigt i handläggningen av enskilda ärenden är viktigt. För att säkerställa att gode män för ensamkommande barn är lämpliga och kompetenta för sitt uppdrag genomförs utbildningar och krav har ställts att utöver de vanliga lämplighetskraven måste personer ha genomgått en 12-timmars utbildning samt webbutbildning för att få uppdrag. I utbildningen för gode män för ensamkommande barn har Rädda Barnen varit och föreläst om barnkonventionen och barns rättigheter. Även personalen deltog vid denna utbildning. Bildningsnämnden Bildningsnämnden har enheter inom många olika verksamhetsområden vilka samtliga arbetar för barn och/eller unga. Samtliga verksamheter inom nämnden har därför ett stort fokus på barn och ungas liv och livsvillkor. Vi strävar dessutom efter att flickor och pojkar ska ges goda möjligheter att påverka vår verksamhet. Nämndsekreteraren tillser att barnchecklistor finns med i samtliga tjänsteskrivelser. För att nämnden ska få ytterligare synpunkter från barn och unga rapporteras alla protokoll från elev-och gymnasieråd till nämnden. Våra nationella styrdokument ger oss ett stort ansvar för att aktivt och medvetet stimulera barn och elever att utveckla förståelse för våra demokratiska värderingar och låta dem komma till uttryck i vardagen. Detta sker i vardagliga situationer och med stöd av vuxna i de lägre åldrarna men med stigande ålder och mognad breddas inflytandet. Ett ungdomsting för kommunens högstadieskolor (både kommunala och fristående) och Martin Koch-gymnasiet genomfördes i november. Genom enkäter och andra undersökningar mäter vi hur eleverna uppfattar möjligheten att påverka sin tillvaro. Resultaten visar att detta även 2016 är ett förbättringsområde, men höstens skolinspektionsenkät visade på större skolnöjdhet än den enkät som genomfördes under våren. Ytterligare en enkät med fokus på skolmåltiden, stadsoch skolbiblioteken, musikskolan, fritidsgårdarna samt motionsanläggningar och idrottsliv genomfördes i december Den enkäten visade på i huvudsak stor nöjdhet bland våra elever. Under 2015 antog kommunfullmäktige Region Dalarnas strategidokument Dalarna Sveriges bästa ungdomsregion. Hur nämnden och förvältningen arbetar med detta återrapproterades till fullmäktige i juni Revideringen av det ungdomspolitiska programmet som påbörjades under 2015 har även det fortsatt under Utöver detta deltar Hedemora kommun i ett länsprojekt där syftet är att stärka barn och ungas möjlighet att påverka kulturutbudet i kommunerna. Under 2014 brann en av våra F-6 skolor (Fyrklöverskolan) ner till grunden, något som naturligtvis påverkade skolans elever negativt. Redan en vecka efter branden hade vi dock fungerande och barnanpassade skollokaler för eleverna samt resurser för att få skolskjutsar etc. så att barnen och deras föräldrar kunde känna sig trygga. Efter jullovet 2015/2016 kunde elever återvända till en helt nybyggd Fyrklöverskola. Omsorgsnämnden Inför beslut som påverkar eller kan påverka barn och ungdomar ska barnkonventionen vara vägledande. En barnchecklista har tagits fram, som ska vara ett hjälpmedel i detta arbete. När det gäller enskilda ärenden fattas beslut i vård- och omsorgsutskottet respektive socialutskottet. Barnperspektivet anses ha beaktats i de enskilda utredningarna I det övergripande arbetet har även barnperspektivet beaktats även om inte barnchecklista använts. Omsorgsnämnden har ett system med kontaktpolitiker. Det innebär att kontaktpolitiker har utsetts för alla verksamheter. Inom vård- och omsorgsförvaltningen finns barn och ungdomar främst inom LSSverksamheten. Förvaltningen följer upp samtliga skolplacerade LSS barn efter 6 månader. Inom socialförvaltningen finns utsedda kontaktpolitiker för verksamheten ensamkommande flyktingbarn och inom området barn och familj. Kontaktpolitiker gynnar barn och ungdomar då det ger förutsättningar till en direktkontakt mellan brukare, personal som arbetar med barn och ungdomar och politiker. Det finns riktlinjer för arbetet med barnperspektiv för respektive förvaltning, för att säkerställa att barnperspektivet beaktas. 48

78 4 Gemensamma nämnder Vissa delar av kommunens verksamhet bedrivs i samarbete med en eller flera andra kommuner. För styrning av dessa verksamheter har bildats gemensamma nämnder med förtroendevalda från respektive kommun. Vad gäller driften av respektive verksamhet är den normalt förlagd till en värdkommun, d.v.s. någon av kommunerna i de ingångna samarbetena. Nedan ges en kort beskrivning av respektive samarbeten som Hedemora kommun bedriver. Närmare rapport om förvaltning och ekonomisk redovisning lämnas i separata årsredovisningar/verksamhetsberättelser för respektive nämnd och redovisas inte i denna årsredovisning. 4.1 UpphandlingsCenter, UhC UpphandlingsCenter, UhC, är ett upphandlingssamarbete mellan sex kommuner. Värdkommun är Ludvika där även UpphandlingsCenters kontor är placerat. UhC har i dagsläget ca 18 medarbetare. För Hedemoras del finns en upphandlare på plats i Hedemora en dag i veckan, fr o m 2017 utökas det till två dagar/vecka. Arbetet i Hedemora samordnas i övrigt av ekonomichefen, som fungerar som upphandlingssamordnare, samt en lokal upphandlingsgrupp, LUG. 4.3 Västmanland-Dala lönenämnd Västmanland-Dala lönenämnd är en gemensam nämnd för lönesamverkan mellan kommunerna Fagersta, Avesta, Hedemora, Norberg och Skinnskatteberg (FAHNS). Nämnden fullgör de samverkande kommunernas uppgifter inom löneområdet genom att driva en gemensam löneadministration. Norbergs kommun är värdkommun och lönekontoret är placerat i Norbergs kommunhus. 4.4 Överförmyndare V-Dala överförmyndarsamverkan V-Dala överförmyndarsamverkan är en samverkansorganisation i enlighet med modellen Överförmyndare i samverkan. Samverkande kommuner är Avesta, Hedemora och Norbergs kommuner. Hedemora kommun är värdkommun för denna samverkan. Verksamhetsberättelse redovisas i denna årsredovisning under kapitel Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund ansvarar för räddningstjänsten i Avesta, Fagersta, Hedemora och Norberg. Avesta kommun är värdkommun. 49

79 5 Kommunkoncernen Kommunen bedriver en del av sin verksamhet i bolagsform. Koncernstrukturen, som även framgår av nedanstående organisationsschema, består av följande: Hedemora kommun Hedemora Energi AB som ägs till 100 % av Hedemora kommun med helägda dotterbolagen Hedemora Kraft och Värme AB samt Hedemora Elnät AB. AB Hedemorabostäder, 100 % Hedemora kommunfastigheter AB, 100 % Hedemora Näringsliv AB, 100 % Hedemora kommun Hedemora Energi AB Hedemora kommunfastigheter AB Hedemora Näringsliv AB AB Hedemorabostäder Hedemora Elnät AB Hedemora kraft och värme AB 5.1 Ekonomisk översikt för kommunkoncernen Som framgår av nedanstående tabell uppgår kommunkoncernens samlade resultat för år 2016 till 21,7 mkr. Justerat för jämförelsestörande poster uppgår koncernens resultat till 103,5 mkr. De poster som redovisas som jämförelsestörande är inom kommunen, en partiell inlösen av pensioner med 70,1 mkr, en realisationsförlust med 1,1 mkr och för Hedemora Energi AB en nedskrivning, av stadsnäts anläggningstillgångar. Resultat Prognos Hedemora Kommun 2,2-32,3 Hedemora Energi AB 9,3 15,6 Hedemora kommunfastigheter AB 3,1 1,5 AB Hedemorabostäder 7,0 3,5 Hedemora Näringsliv AB 0,1 0,1 Årets resultat 21,7-11,7 Jämförelsestörande poster Realisationsförlust 1,1 1,1 Inlösen pensionsåtagande 70,7 70,7 Nedskrivning Hedemora Energi AB 10,0 Årets resultat justerat för jämförelsestörande poster 103,5 60,1 50

80 5.2 Hedemora Energi AB Uppgifter och organisation Hedemora Energikoncernen består av moderbolaget Hedemora Energi AB med helägda dotterbolagen Hedemora Kraft och Värme AB samt Hedemora Elnät AB. Koncernen erbjuder varor och tjänster inom verksamheterna elnät, fjärrvärme, VA, avfallshantering samt stadsnät. Dotterbolaget Hedemora Kraft och Värme AB producerar el och fjärrvärme. I dotterbolaget Hedemora Elnät AB finns elnätsverksamheten. Resultat och ställning Hedemora Energikoncernen redovisar ett positivt resultat för året med 9,3 mkr. I detta resultat ingår en 5.3 AB Hedemorabostäder Uppgifter och organisation AB Hedemorabostäder är ett allmännyttigt bostadsföretag som har syftet att inom Hedemora kommun förvärva, avyttra, bebygga och förvalta fastigheter eller tomträtter med bostäder, affärslägenheter och därtill hörande kollektiva anordningar. Resultat och ställning Bolaget redovisar en omsättning med 77,9 mkr för året och ett resultat på 7,0 mkr efter finansnetto. Enligt ägardirektiv ska bolaget ha en genomsnittlig direktavkastning på minst 7 %. Målet har uppnåtts 2016 med en direktavkastning på 9,7 %. nedskrivning av stadsnäts anläggningstillgångar med 10 mkr. Nettoomsättningen uppgår till 208,0 mkr vilket är 18,5 mkr högre än föregående år. Balansomslutningen uppgår till 652,0 mkr. Året som gått Stadsnätsutbyggnaden har fortsatt med oförminskad kraft under Nu är 1700 villakunder anslutna till stadsnätet. Det milda vädret har påverkat försäljning av el och fjärrvärme negativt. Detta har dock kompenserats av lägre bränslekostnader och låga räntor. Bolaget har en balansomslutning på 317,9 mkr och ett eget kapital på 73,1 mkr, vilket ger en soliditet på 23,0 % vilket är en höjning gentemot 2015 med 1,5 %. Året som gått Kvarteret Hästens lägenheter har rotrenoverats. Målning och fasadreparationer har utförts på Norden och fler fastigheter i Smedby. Vid en nöjd-kundundersökning som genomfördes under hösten fick bolaget resultatet 4,0 på en 5-gradig skala, vilket är en förbättring med 0,1 jämfört med undersökning genomförd Hedemora kommunfastigheter AB Uppgifter och organisation Hedemora kommunfastigheter AB, tillhandahåller kommunala lokaler samt fastighetsförvaltning. Resultat och ställning Bolaget redovisar en omsättning på 74,7 mkr för året och ett positivt resultat med 3,1 mkr efter finansnetto. Balansomslutningen uppgår till 269,8 mkr, eget kapital 17,0 mkr och obeskattade reserver 13,7 mkr. Detta ger en soliditet på 10,3 % vilket är en förbättring med 1,2% jämfört med En genomgång och värdering av fastighetsbeståndet är genomförd. Värderingen har skett på ett enhetligt sätt med en värderingsmodell baserad på fastigheternas driftsnetto. Ingen nedskrivning har genomförts. Värderingen utesluter inte att det finns uppskrivningsmöjligheter. Året som gått Under 2016 har elever och lärare flyttat in i den efter branden 2014 återuppbyggda Fyrklöverskolan. Förskolan Hjortronmyren har renoverats och fler fastigheter har tilläggsisolerats. Sedan halvårsskiftet har energiskattebefrielsen för förbrukning av egenproducerad vind-el upphört, vilket fördyrat elkonsumtionen avsevärt. 5.5 Hedemora näringsliv AB Uppgifter och organisation Hedemora Näringsliv AB ska verka för ett gott företagsklimat i kommunen och skapa förutsättningar för ekonomisk tillväxt, ökad sysselsättning och ett differentierat näringsliv. Resultat och ställning Bolaget redovisar en omsättning med 5,2 mkr för året och ett positivt resultat efter finansiells poster med 0,1 mkr. Bolaget har en balansomslutning med 1,7 mkr. Året som gått Bolaget har under året slutfört projektet Industriell Förnyelse vilket resulterat i en etableringsstrategi som antagits av Kommunfullmäktige. Dessutom har bolaget slutfört en förstudie avseende en forskningsanläggning i Garpenberg. Bolaget deltar även i Hedemora kommuns integrationsprojekt En väg in som pågår till och med

81 Adress: Box 201, Hedemora Tel

82 Revisorerna i Hedemora kommun Till kommunfullmäktige i Hedemora kommun Revisionsberättelse för år 2016 HEDEMORA KOMMUN Kommunstyrelsen lnk nr.. k.q.ay..!.:.l$......!)yl Vi har granskat kommunstyrelsens och övriga nämnders verksamhet och genom den utsedda lekmannarevisorn den verksamhet som bedrivits i kommunens företag Styrelse och nämnder ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt gällande mål, beslut och riktlinjer samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. De ansvarar också för att det finns en tillräcklig intern kontroll och återredovisning till fu llmäktige. Revisorerna ansvarar för att granska verksamhet, intern kontroll och räkenskaper samt att pröva om verksamheten bedrivits enligt fullmäktiges uppdrag och mål samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. Granskningen har utförts enligt kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet och kommunens revisionsreglemente. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning och ansvarsprövning. Vi bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. Vi bedömer att styrelsens och nämndernas interna kontroll har varit tillräcklig. Vi tillstyrker att fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för styrelse och nämnder samt enskilda ledamöterna i dessa organ. Vi tillstyrker att fullmäktige godkänner kommunens årsredovisning -~~---- för 2016 p~::n \ \\ Per Norin L-----'r'1',fr"'-- L ~ "' t--\-j.. Dan Tengstad Till revisionsberättelsen hör bilagorna: Revisorernas redogörelse(]) Förteckning över de sakkunnigas rapporter som successivt förmedlats till fullmäktige (2) Granskningsrapporter från lekmannarevisorerna i bolagen (3)

83 Bilaga 1 till revisionsberiillefsenför 2016 Revisorerna i Hedemora kommun Revisorernas redogörelse för år 2016 Granskningen har utförts enligt kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet och kommunens revisionsreglemente. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning och ansvarsprövning. Granskningen har baserats på en bedömning av risk och väsentlighet omsatt i en revisionsplan. Verksamhetsrevision En stor del av revisionsarbetet har avsett verksamhetsrevision, dvs en granskning av att verksamheten bedrivs ändamålsenligt och på ett ekonomiskt tillfredsställande sätt. Syftet har varit att klarlägga om verksamheten har bedrivits enligt fastlagda politiska mål och intentioner och att utvärdera om kvalitet och inriktning har blivit den avsedda. I verksamhetsrevisionen har kommunstyrelsen och nämnder granskats övergripande med inriktning på intern kontroll. Vi har även genomfört grundläggande granskning inom styrelsen och nämnder. Granskningen är kommunicerad med respektive styrelse/nämnd. Uppföljning av åtgärder efter tidigare års granskningsrapporter är utförd. Särskild granskning med skriftlig avrapportering till berörd styrelse/nämnd har skett. En förteckning över utford granskning lämnas i bilaga 2 till revisionsberättelsen. Kommunfullmäktige har fått samtliga granskningar för kännedom. Som en del av granskningen har revisorerna löpande tagit del av styrelsens/nämnders protokoll och haft sammanträffanden med kommunfullmäktige och dess presidium samt utvalda företroendevalda och tjänstemän. Redovis11ingsrevisio11 Det andra granskningsområdet är redovisningsrevision. Denna granskning syftar till att utröna om räkenskaperna är rättvisande och om den kontroll som utövas inom kommunstyrelsen och nämnder är tillräcklig. Det senare gäller frågan om tillförlitligheten i räkenskaperna och säkerheten i system och rutiner. Vi har bl a granskat årsredovisningen. årsbokslutet och koncernredovisningen för år 2016 och delårsrapport per den 31 augusti Revisorerna har vid granskningen biträtts av KPMG som kommer att lämna en särskild rapport från granskningen av bokslut och årsredovisning. Vår slutsats är att kommunens årsredovisning ger en rättvisande bild av kommunens och koncernens resultat och ställning och att den i är upprättad enligt kommunal redovisningslag och god redovisningssed.

84 Bilaga I till revisionsheriittelse11för 2016 Måluppfvllelse Enligt kommunallagens bestämmelser ska fullmäktige i budgeten ange finansiella mål och verksamhetsmål som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Revisorerna ska bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen. Hedemoras kommun har i budgetbeslutet i Kommunfullmäktige fastställt ett övergripande mål för det finansiella och verksamhetsmässiga perspektiven som sedan är nedbrutet på delmål: Finansiella perspektivet "En ekonomi som ger utrymme för utveckling och investeringar" God hushållning: resultatet ska utgöra 1 % av skatteintäkter och statsbidrag. För 2016 innebär detta ett resultat om ca 9,4 mkr. Egen finansiering: de årliga investeringarna ska genomföras utan upplåning. Bättre soliditet: soliditeten inklusive ansvarsförbindelser ska förbättras med 2 % per år. Startvärde 2015 = - 8 %. Samtliga tre delmål bedöms som uppfyllda. Verksamhetsmål "Genom att skapa möjligheter för god kvalitet och god omsorg får människor att välja Hedemora kommun som bostadsort." "Kommunen strävar efter ett hållbart samhälle där effektivitet, jämställdhet, mångfald, integration, hälsa och miljö står i fokus." "Hedemora kommun är en attraktiv arbetsgivare." Av kommunens 14 verksamhetsmål med bäring på god ekonomisk hushållning är tre mål uppfyllda och sju mål inte uppfyl!da. Ett mål bedöms som delvis uppfyllt och tre mål har inte mätts eller sammanställts under perioden. Kommunen når således bara 21 % av sina verksamhetsmå! samtidigt som kommunens finansiella må! är uppfyllda. Måluppfyllelsen är således inte förenlig med kommunfullmäktiges mål för god ekonomisk hushållning. Vi konstaterar att avsnittet i årsredovisningen om mål för god ekonomisk hushållning kontinuerligt har utvecklats vilket är positivt. Att det fortfarande finns mål som inte mätts är dock inte tillfredsställande. Därtill har samtliga styrelser och nämnden upprättat egna nänmdmål med stor variation på kvalitet och måluppfyllelse.

85 Bilaga I till revisionsberättelsen för 2016 Lekmm11wrevisio11 Som lekmannarevisor i kommunens helägda bolag har den förtroendevalda revisorn Jan-Erik Olhans, tillsammans med biträden granskat bolagen och lämnat granskningsrapporter. Lekmannarevisorn bedömer att bolagen sköts på ett tillfredsställande sätt A11svar::,prÖi'11ing Kommunen har för är fastställt en budget med ett budgeterat överskott på 11, 7 mkr. Det officiella resultatet för 2016 uppgår till 2,2 mkr, vilket är 9,5 mkr sämre än budget Under året har kommunen genom en försäkringslösning löst in en del av ansvarsförbindelsen för avtalspensioner intjänade innan Den partie!la inlösen av pensioner inklusive löneskatt har belastat 2016 års resultat med 70,7 mkr, men samtidigt bidragit till att ansvarsförbindelsen minskat från ca 250 mkr vid ingången av 2016 till ca 179 mkr per Den pmtiella inlösen redovisas i kommunens resultat-räkning som enjämförelsestörande post. Bortsett frånjämförelsestörande poster redovisar kommunen ett positivt resultat för 2016 med 74 mkr. vilket är 62.3 mkr bättre än budget. Den största orsaken till det positiva resultatet efter jämföre!sestörande poster är att kommunen för erhållit ett generellt bidrag med 54 mkr på grund av högt flyktingmottagande. Årets driftresultat- kostnader minus intäkter för den löpande verksamheten - visar ett överskott på 22,7 miljoner kronor, jämfört med budget. För år 2016 beslutade fullmäktige om övergripande mål kring god ekonomisk hushållning. Kommunen når bara 21 % av sina verksamhetsmål samtidigt som kommunens finansiella mål är uppfyllda. Måluppf)'llelsen är således inte förenlig med kommunfullmäktiges mål för god ekonomisk hushållning. Vi bedömer att Årsredovisningen ger en rättvisande bild av kommunens och koncernens resultat och ställning Måluppfyllelsen har brister. Vi rekommenderar återigen att kommunen tar fram tydliga gränsdragningar kring när ett mål är uppfyllt eller inte, eller tar fram principer som ligger till grund för viktning av indikatorer inom respektive övergripande mål/ perspektiv.

86 BUaga 2 till revisionsheriittelsenför år 2016 Revisorerna i Hedemora kommun Förteckning över utförd granskning under 2016 Fö1 teck11i11g över de sakkunnigas skl'iftliga rapporter för år 2016 som successivt förmedlats till fullmäktiges presidium för kännedom. Granskning av Investeringsprojekt, Smedby skola Uppföljning av mottagande av ensamkommande flyktingbarn Granskning av Grundskolans ledningsfunktion Granskning av Intern kontroll Förstudie - Fördelning av ansvaret för samhällsbetalda resor i dalarna- samordnad granskning med landstinget och primärkommuner i Dalarna Granskning av Delårsrapport I Granskning av Bokslut och årsredovisning för år 2016 Lekmannarevisionsrapp011er om Hedemorabostäder AB inkl dotterbolag och Hedemora Energi AB inkl dotterbolag Utöver ovanstående granskningar har vi under året gjort mindre uppföuningar och undersökningar. Löpande har även information givits om de kommunala bolagen som en följd av den samordning som finns mellan kommunens revisorer och lekmannarevisorerna i de kommunala bolagen.

87 Gransl<ning av bokslut och årsredovisning per Revisionsrapport Hedemora Kommun KPMGAB Antal sidor KPMG AB, a Swedish limited liability company anda member firm of the KPMG network of Independent member firms afnliated with KPMG lnlernational Cooperalive ("KPMG lnternational"), a Swiss entity. All fights reserved Document classification: KPMG Confidential

88 Hedemora Kommun Granskning av bokslut och årsredovisning per KPMG AB Innehållsförteckning Sammanfattning Räkenskaperna och årsredovisningen Underlag för revisorernas bedömning utifrån fullmäktiges mål Bakgrund Syfte och revisionsfråga Avgränsning Revisionskriterier Ansvarig nämnd Projektorganisation Metod Resultat av granskningen Årsredovisningen Redovisningsprinciper Balanskrav Bedömning av fullmäktiges mål med betydelse av god ekonomisk hushållning Bakgrund Finansiella mål Verksamhetsmål Resultaträkning Balansräkning Kassaflöde lnvesteringsredovisning Sammanställd redovisning Iakttagelser vid granskning av årsredovisningen Tillfälliga flyktingstödet Investeringar ERUF Likvida medel - koncernkonto övriga fordringar KPMG AB. All rights reserved. Document classilicatlon KPMG Confldential

89 Hedemora Kommun Granskning av bokslut och årsredovisning per KPMGAB Sammanfattning Vi har av Hedemora kommuns revisorer fått i uppdrag att översiktligt granska bokslut och årsredovisning för räkenskapsåret Uppdraget ingår i revisionsplanen för år Kommunens revisorer ska enligt 9 kap KL 1 bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat (9 a ). Revisorerna ska pröva om räkenskaperna är rättvisande (9 ). Revisorernas uttalande avges i revisionsberättelsen. Vårt uppdrag är att granska årsredovisningen i syfte att ge revisorerna ett tillräckligt underlag för revisionsberättelsen. 1.1 Räkenskaperna och årsredovisningen De väsentligaste slutsatserna från granskningen kan sammanfattas enligt följande: - Kommunens resultat efter jämförelsestörande poster uppgår 74 mkr, där nettokostnaderna utgör till 92 % av skatteintäkter och statsbidrag. (p 3.5) - Kommunens soliditet inkl. ansvarsförpliktelser uppgår till 7 %, vilket kan jämföras med -8 % Detta innebär att kommunen uppfyller ett viktigt finansiellt delmål. (p 3.4.2) - Kommunkoncernens resultat uppgår till 103,6 mkr, där nettokostnaderna uppgår till 89 % av skatteintäkter och statsbidrag. (p 3.5) - Kommunkoncernens soliditet inkl. ansvarsförpliktelser uppgår till 36 % mot 21 % (p 3.4.2) - Kommunens årsbokslut är väl genomarbetat och det har inte funnits några poster som krävt korrigering. Vi bedömer, beaktat ovan, att årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av kommunens resultat och ställning. Årsredovisningen har i allt väsentligt upprättats i enlighet med den kommunala redovisnings!agen och god redovisningssed. 1.2 Underlag för revisorernas bedömning utifrån fullmäktiges mål Enligt bestämmelser i kommunallagen (KL) ska fullmäktige i budgeten ange finansiella mål och verksamhetsmål som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Revisorerna ska bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen för den ekonomiska förvaltningen. 1 Kommunallag (1991:900) KPMG AB. All rights reserved. Document classlfication: KPMG Confidential

90 Hedemora Kommun Granskning av bokslut och årsredovisning per KPMG AB Finansiella mål Vi bedömer, utifrån avrapporteringen i årsredovisningen, att resultatet för de finansiella målen är förenliga med vad fullmäktige fastställt. Verksamhetsmåf Av kommunens 14 verksamhetsmå! med bäring på god ekonomisk hushållning uppnås endast 21 %. Vår bedömning, utifrån avrapporteringen i årsredovisningen, är att resultatet för verksamhetsmålen inte är förenligt med vad fullmäktige fastställt. 2 Bakgrund Vi har av Hedemoras kommuns revisorer fått i uppdrag att granska bokslut och årsredovisning för räkenskapsåret Uppdraget ingår i revisionsplanen för år Kommunens revisorer ska enligt 9 kap KL bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat (9 a }. Revisorerna ska pröva om räkenskaperna är rättvisande (9 ). Revisorernas uttalande avges i revisionsberättelsen. 2.1 Syfte och revisionsfråga Syftet med granskningen är att bedöma om kommunens årsredovisning har upprättats i enlighet med kommunallag, kommunal redovisningslag och god redovisningssed i kommuner och landsting. Resultatet av vår granskning utgör underlag för revisorernas utformning av revisionsberättelsen. 2.2 Avgränsning Vår granskning sker i den omfattning som följer av God revisionssed i kommunal verksamhet, främst såsom denna definieras av SKL 2 och Skyrev 3. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. Granskningen har omfattat bokslutet och årsredovisningen för år Vi har granskat sådan information som är av finansiell natur och som har direkt koppling till den finansiella redovisningen i årsredovisningen i syfte att inhämta tillräckliga revisionsbevis på motsvarande som för granskning av de finansiella delarna i årsredovisningen. Det innebär att vi har granskat avsnittet kring nyckeltal samt stämt av balanskravsredovisning, och avsnittet kring räkenskaper mot underlag. Nämndernas redovisningar har endast granskats utifrån om informationen är förenligt med de finansiella delarna. 2 Sveriges Kommuner och Landsting 3 Sveriges Kommunala Yrkesrevisorer 3 :2017 KPMG AB. All rights reserved. Document c!assificatlon: KPMG Confidentlal

91 Hedemora Kommun Granskning av bokslut och årsredovisning per KPMGAB Vad gäller avsättning och ansvarsförbindelse avseende pensionsåtagandet har vi förlitat oss på de uppgifter kommunen har erhållit från pensionsadministratören KPA. Vi har i vår granskning inte gjort någon aktuarie!! granskning. 2.3 Revisions kriterier Vi har bedömt om årsredovisningen i allt väsentligt följer - Kommunallag och kommunal redovisningslag - God redovisningssed, definierad av Rådet för Kommunal Redovisning, RKR, och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL - Interna regelverk och instruktioner - Fullmäktigebeslut Vi har bedömt om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de av kommunfullmäktige beslutade målen för ekonomi och verksamhet som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. 2.4 Ansvarig nämnd Granskningen avser kommunstyrelsens årsredovisning. Rapporten är saklighetsgranskad av kommunens ekonomikontor 2.5 Projektorganisation 2.6 Metod Granskningen har genomförts av Sara Lissdaniels, auktoriserad revisor, samt Jacob Björktorp, revisor. Mats Lundberg, certifierad kommunal revisor, har deltagit i granskningen genom sitt kundansvar för Hedemoras kommun. Granskningen har genomförts genom: - Dokumentstudie av relevanta dokument inklusive årsredovisningen - Intervjuer med berörda tjänstemän och politiker - Analys av nyckeltal för verksamhet och ekonomi i den omfattning som krävs för att bedöma om resultatet är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen - Analys av nyckeltal för verksamhet och ekonomi i den omfattning som krävs för att bedöma om resultatet är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen samt revisorernas uttalande i revisionsberättelsen. - Avstämning av väsentliga poster i resultat- och balansräkning mot erforderliga underlag. översiktlig analys av övriga poster KPMG AB. All rlghts reserved. 4 Document classlflcatlon: KPMG Confidentlal

92 Hedemora Kommun Granskning av bokslut och årsredovisning per KPMGAB Resultat av granskningen 3.1 Årsredovisningen Vi bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av kommunens resultat och ställning. Arsredovisningen har i allt väsentligt upprättats i enlighet med den kommunala redovisningslagen och god redovisningssed. Vi bedömer i stort att den information som lämnas i förvaltningsberättelsen ger en rättvisande bild av kommunens resultat och ställning. Nämndernas förvaltningsberättelser regleras inte av KRL, utan betraktas som underlag till kommunens förvaltningsberättelse. Såsom framgår under avgränsning har vi bedömt om informationen är förenlig med de finansiella delarna. 3.2 Redovisningsprinciper I årsredovisningen anges under avsnittet "Redovisningsprinciper" att redovisningen skett enligt god kommunal redovisningssed med vilket avses i överensstämmelse med KRL och RKRs rekommendationer. I vår granskning har vi stickprovsvis granskat om detta påstående stämmer via intervjuer med redovisningsekonomen samt översiktlig avstämning av kommunens årsredovisning mot RKRs gällande rekommendationer. Bedömning Vår bedömning utifrån väsentlighetsprtncipen är att kommunen i huvudsak efterlever RKRs rekommendationer. 3.3 Balanskrav En kommun ska enligt KL göra en avstämning av balanskravet och redovisas i förvaltningsberättelsen. Eventuella negativa resultat som uppkommer ska enligt KL regleras inom tre år. Om det föreligger synnerliga skäl finns emellertid möjlighet att inte reglera ett negativt resultat. RKR har lämnat information 4 om beräkning och redovisning av balanskravet utifrån tolkning av förarbeten till reglerna om balanskrav i KRL och KL. I KL stadgas även att kommunerna ska ha en god ekonomisk hushållning, vilket får ses som ett överordnat krav och innebär i de allra flesta fall att det inte räcker med att intäkterna enbart täcker kostnaderna, eftersom det på längre sikt urholkar kommunernas ekonomi. Kommunen redovisar en avstämning av balanskravet enligt KL i förvaltningsberättelsen. Kommunens överskott för året uppgår till 2,2 mkr. Vid avstämning av balanskravet avgår årets realisationsför!uster, 1, 1 mkr från årets resultat, i enlighet med gällande principer. Inga övriga tillägg förekommer. Arets resultat enligt balanskravet uppgår därmed till 3,4 mkr. 4 Oktober KPMG AB. All ngh!s ressrved. Oocume11t classiflcatlon: KPMG Confldential

93 Hedemora Kommun Granskning av bokslut och årsredovisning per KPMGAB Bedömning Kommunen redogör för balanskravet enligt KL i förvaltningsberättelsen under ett särskilt avsnitt. Kommunen har vid årets ingång inga gamla underskott att återställa enligt balanskravet. I och med att årets resultat enligt balanskravsutredningen uppgår till 3,4 mkr finns inga underskott att återställa de kommande tre åren. 3.4 Bedömning av fullmäktiges mål med betydelse av god ekonomisk hushållning Bakgrund Enligt kommunallagens bestämmelser ska fullmäktige i budgeten ange finansiella mål och verksamhetsmål som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Revisorerna ska bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen Finansiella mål Hedemoras kommun har i budgetbeslutet i Kommunfullmäktige fastställt ett övergripande mål för det finansiella perspektivet som sedan är nedbrutet på tre delmål: "En ekonomi som ger utrymme för utveckling och investeringar" o o God hushållning: resultatet ska utgöra 1 % av skatteintäkter och statsbidrag. För 2016 innebär detta ett resultat om ca 9,4 mkr. Egen finansiering: de årliga investeringarna ska genomföras utan upplåning. o Bättre soliditet soliditeten inklusive ansvarsförbindelser ska förbättras med 2 % per år. Startvärde 2015 = - 8 %. God hushållning Hedemora kommuns resultat efter jämförelsestärande poster uppgår till 74 mkr. Nettokostnaderna uppgår till 944,8 mkr och utgör 92 % av kommunens skatteintäkter och statsbidrag Uusterat för jämförelsestörande poster). Kommentar: Målet uppnås Egen finansiering Hedemoras kommun har investerat 26, 1 mkr under året mot budgeterade 31 mkr Kommunen har inte tagit upp något lån under Kommentar: Målet uppnås KPMG AB. All rights reseived. 6 Docurnent c!asslficatlon: KPMG Confidential

94 Hedemora Kommun Granskning av bokslut och årsredovisning per KPMGAB Bättre soliditet Hedemora kommuns soliditet inklusive ansvarsförbindelser uppgår till 7 %. Startvärdet 2015 var -8 % vilket innebär en förbättring med 15 %. Kommentar: Målet uppnås. Vi noterar dock att formuleringen av målet i budgeten inte överensstämmer med vad som anges i årsredovisningen. Detta beror på att det l budget uppstått ett uppenbart fel då termen "likviditet" istället nyttjades. Vi har utgått från att man även i budgeten avsåg solid'1tet Verksamhetsmål Årsredovisningen innehåller ett avsnitt som avser måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning som återger de av KF beslutade målen. Kommunfullmäktige har för 2016 antagit följande mål, som i sin tur är nedbrutna på delmål: ''Genom att skapa möjligheter för god kvalitet och god omsorg får människor att välja Hedemora kommun som bostadsort." o o o o o Förtroendet för kommunen och dess medarbetare är stort. Nettotillskott av företag. Hedemora ska vara bland de fem bästa kommunerna i länet. Fler bostäder ska skapas i centrum; 20 lägenheter per år. Skolorna i Hedemora ska vara förstahandsval för ungdomarna. Antalet som väljer Hedemoras skolor som förstahandsval för gymnasiet ska öka med 10 % jämfört med tidigare år. Antal hushåll med långvarigt ekonomiskt bistånd (10-12 månader under året) ska minska med 10 % årligen. "Kommunen strävar efter ett hållbart samhälle där effektivitet, jämställdhet, mångfald, integration, hälsa och miljö står i fokus." o Antal invånare ska öka med 100 personer årligen. o Kommunen är en förebild vad gäller inköp av ekologiska varor, minst 30 %. o o o o Kommunen är en förebild vad gäller avfallshantering. Kommunen är en Eko-kommun och ska vara bland de 25 % bästa Ekokommunerna. Fler e-tjänster ska erbjudas, antal tjänster ska öka med minst 2 per år. Kommunen arbetar systematiskt för jämställdhet, mångfald, integration, hälsa och miljö. Statistik ska vara könsuppdelad KPMG AB. All righls reserved. Document c!asslficatlon: KPMG Confidential 7

95 Hedemora Kommun Granskning av bokslut och årsredovisning per KPMGAB "Hedemora kommun är en attraktiv arbetsgivare." o Rätt till heltid. Möjlighet till deltid. o Nöjda medarbetare. o Friska medarbetare. Kommentar: Av kommunens 14 verksamhetsmål med bäring på god ekonomisk hushållning är tre mål uppfyllda och sju må! inte uppfyllda. Ett mål bedöms som delvis uppfyllt och tre mål har inte mätts eller sammanställts under perioden. Kommunen når således bara 21 % av sina verksamhetsmål samtidigt som kommunens finansiella må[ är uppfyllda. Måluppfyllelsen är således inte förenlig med kommunfullmäktiges mål för god ekonomisk hushål!ning. Vi konstaterar att avsnittet i årsredovisningen om mål för god ekonomisk hushållning kontinuerligt har utvecklats vilket är posifivt. Att det fortfarande finns mål som inte mätts är dock inte tillfredsställande KPMG AB. All rights reservelj. 8 Document classificatlon: KPMG Confidentlal

96 Hedemora Kommun Granskning av bokslut och årsredovisning per KPMGAB Kommunens resultat före jämförelsestörande poster uppgår till 2,2 mkr. Kommunen har använt den överlikviditet som uppstått under året till att betala av på sina pensionsåtaganden till KPA vilket förklarar 70, 7 mkr av jämförelse störande poster. Aterstående 1, 1 mkr avser realisationsförluster vid försäljning av fastigheter. Som framgår ovan minskar verksamhetens nettokostnader med 12 % mot skatteintäkterna som ökar med 9 %. Den minskningen i nettokostnaderna beror på föregående års jämförelsestörande poster om 222 mkr avseende partiell pensionsinlösen, respektive återbetalning från AFA. Arets jämförelsestörande poster avser partiell inlösen av pensioner 70,7 mkr, respektive realisationsförlust avseende försäljning av fastigheter om 1, 1 mkr. Justerat för de jämföre!sestörande posterna uppgår verksamhetens nettokostnader till 873 mkr och har således ökat med 22,1 mkr (2,6 %) jämfört mot 2015 års justerade nettokostnader. Utfallet om 2,2 mkr före jämförelsestärande poster är 34,5 mkr bättre än hästprognosen om -32,3 mkr. Kommentarer kring prognossäkerhet lämnas på driftsnivå och den stora osäkerhetsfaktorn har under året legat i ersättningarna från Migrationsverket. Prognossäkerheten har löpande förbättrats mot slutet av året KPMG AB. All rights reservoo. Document ctassilicatlon: KPMG Confldential 9

97 Hedemora Kommun Granskning av bokslut och årsredovisning per KPMGAB På totalnivå redovisar nämnderna en nettokostnad, borträknat jämförelsestärande poster, som är 24,5 mkr lägre än budget. De största avvikelserna återfinns hos Kommunstyrelsen (3 mkr), Bildningsnämnden (12 mkr), Omsorgsnämnden - vård och omsorg (6,2 mkr), samt Gemensamma kostnader (3,5 mkr). Kommunstyrelsens överskott fördelar sig på flertalet faktorer. Störst överskott återfinns hos Kansli (+6,6 mkr) där buffert från tilläggsbudget svarar för en stor del. Avdelningar som visar underskott är IT (-3,7 mkr) och Lokal och mark (-2,5 mkr). Underskotten inom IT förklaras bland annat av man haft ett ökat behov av konsulter med specialistkunskaper. Lokal och marks underskott förklaras av att driftskostnader för gator, vägar o dyl. inte klarat ramtilldelningen. Bildningsnämndens överskott fördelar sig liksom i Kommunstyrelsen på flera faktorer. Störst överskott återfinns hos Övergripande (+8 mkr) och Gymnasieskolan (+8,2 mkr). överskotten beror bland annat på ökade bidrag från Migrationsverket. Verksamheter som visar på underskott är Kostenheten (-3 mkr} och Grundskolan (-5,2 mkr}. Kostenhetens underskott härrör sig delvis till en omorganisation som har en motsvarande positivt effekt i Förskolan. Grundskolans underskott beror på ökade kostnader för tvålärararskapet och ett ökat antal insatser för elever med särskilda behov. Omsorgsnämndens överskott inom vård och omsorg härrör sig främst till ökade intäkter. Detta avseende ökade vård- och omsorgsavgifter, hyresintäkter vid Ty!fingstrand och Vinstragården, statsbidrag från Socialstyrelsen samt ersättning från Försäkringskassan. Gemensamma kostnader ingår under Finansförvaltningen. Avvikelse mot budget i årsredovisningen uppgår till 68,3 mkr. Av redovisat underskott avser 70, 1 mkr den partiella inlösen av pensioner som är att betrakta som jämförelsestärande. Justerat för denna post redovisas en positiv avvikelse om 3,5 mkr. Denna avvikelse förklaras inte i detalj, men avvikelse mot höstens prognos bedöms bero på lägre pensionskostnader KPMG AB. All rights reserv ed, 10 Document class!flcation: KPMG ConfidenUaJ

98 Hedemora Kommun Granskning av bokslut och årsredovisning per KPMGAB Kommentar. För vissa nämnders redovisning går det inte att följa anledningarna till avvikelserna, då det anges en siffra i sammanställningen vilken inte kan följas mot den siffra som kan räknas fram från den löpande texten. Kommunkoncernen Pr'1ncipiellt kan sägas att nyckeltalen för kommunkoncernen är väl så viktiga som kommunens då de återspeglar alla kommunens aktiviteter, oavsett om de organiserats inom kommunen eller via kommunens bolag. Arets resultat före jämförelsestärande poster för kommunkoncernen uppgår till 21,7 mkr. Jämförelsestörande poster avser pensionsin!ösen och reaförlust i kommunen samt en nedskrivning om 1 O mkr i Hedemora Energi AB. Resultat efter jämförelsestörande poster uppgår till 103,6 mkr. Arets vinst i Hedemora Energikoncernen uppgår till 9,3 mkr, Hedemora Kommunfastigheter AB redovisar en vinst om 3,1 mkr, Hedemorabostäder 7 mkr, och Hedemora Näringsliv 0, 1 mkr KPMG AB. All rights reserved. 11 Dm:ument classirlcatlon; KPMG Confidential

99 Hedemora Kommun Granskning av bokslut och årsredovisning per KPMGAB Balansräkning I Kommunen I Koncernen i Belo pi Mkr : r r { 1 Soliditeten visar kommunens betalningsförmåga på lång sikt och är ett av kommunens finansiella mål som kommunfullmäktige beslutat om. Den redovisade soliditeten har sjunkit med 5 procentenheter och uppgår till 40 % för Om hänsyn tas till den pensionsskuld som kommunen har för pensioner intjänade före 1998, och redovisas som ansvarsförbindelse, har kommunen från och med i år en positiv soliditet. Detta beror till stor del på att ansvarsförbindelserna har minskat p.g.a. inbetalningar till KPA. Att beakta är också den ändrade redovisningsprincipen av koncernkontot vilket innebär en ökad balansomslutning och en negativ påverkan på soliditeten om ca 1 % jämfört med tidigare redovisningsprinciper. I kronor har det egna kapitalet inkl. ansvarsförbindelsen för pensioner, ökat med 72,7 mkr och förklaras av årets resultat, +2,2 mkr samt minskning av ansvarsförbinde!ser pensioner, 70,4 mkr. Detta innebär att kommunen kan betala sina skulder på lång sikt. Även koncernens soliditet är positiv, och uppgår med hänsyn tagen till pensionsförpliktelserna till 36 %. Balanslikviditeten är betalningsförmågan på kort sikt och uppgår i kommunen till 101 %. Balanslikviditeten har under de senaste åren sjunkit, men överstiger fortsatt 100 %. Att beakta vid analys av detta nyckeltal är att kommunen under de två senaste åren använt sin överlikviditet till pensionsinlösen. 3.7 Kassaflöde Kassaflödesanalys beskriver hur verksamhet och investeringar finansierats och hur de har inverkat på verksamhetens likvida ställning. Den tillämpade modellen bedöms överensstämma med RKRs rekommendation Av kassaflödesanalysen framgår att kommunens kassaflöde från den löpande verksamheten uppgår till 20,2 mkr, justerat med förändringar i tillgångsmassan uppgår kassaflödet från den löpande verksamheten till 17,3 mkr. Kommunen har investerat 26, 1 mkr i materiella anläggningstillgångar samt 5 mkr i finansiella anläggningstillgångar KPMG AB. All nghts reserv&d. Document classificatlon: KPMG Conlidentlal 12

100 Hedemora Kommun Granskning av bokslut och årsredovisning per KPMGAB Vidare har man avyttrat byggnader och mark för 1 mkr. Periodens kassaflöde är därmed 12,8 mkr. 3.8 lnvesteringsredovisning Arets investeringar finns redovisade under den ekonomiska redovisningen. Investeringarna uppgår till 26, 1 mkr mot budgeterade 31 mkr. Flest genomförda investeringar har skett av Kommunstyrelsen och det är också där, samt i Omsorgsnämnden - Vård och omsorg, som avvikelserna mot budget är som störst. Avvikelserna mot budget framgår inte av investeringsredovisningen, men däremot av tabell i respektive nämnds redovisning. Orsakerna till avvikelserna presenteras dock inte i Kommunstyrelsens redovisning. Kommentar: Enllgt god sed ska investeringsredovisningen framgå som en del av förva!tningsberättelsen. Vår bedömning är att redovisningen av investeringarna har förbättrats i och med att investeringarna i nämndernas redovisning presenteras på projektnivå med jämförelse mellan budget och utfall. Det saknas dock fortsatt förklaringar till eventuella avvikelser mellan utfall och budget. 3.9 Sammanställd redovisning Den sammanställda redovisningen har såvitt vi kunnat finna upprättats i enlighet med RKRs rekommendation 8.2. Syftet med den sammanställda redovisningen är att ge en sammanfattande bild av kommunens ekonomiska resultat, ställning och åtaganden. Enligt KRL 8 kap 2 ska den sammanställda redovisningen omfatta de juridiska personerna i vilka kommunen har ett betydande inflytande. Enligt RKR 8:2 framgår att betydande inflytande förutsätts föreligga när kommunen innehar minst 20 % av rösterna i en annan juridisk person, men även andra faktorer ska beaktas. Det finns dock möjlighet att göra avsteg från principen om företaget har en ringa omsättning eller balansomslutning. I den sammanställda redovisningen ingår förutom kommunen Hedemorabostäder AB, Hedemora Kommunfastigheter AB, Hedemora Näringsliv AB samt Hedemora Energi koncernen som innefattar Hedemora Kraft och Värme AB samt Hedemora Elnät AB Iakttagelser vid granskning av årsredovisningen Tillfälliga flyktingstödet Hedemora kommun har i enlighet med RKR intäktsfört återstående 12/13 av det tillfälliga stödet för flyktingsituationen vilket erhölls i december fntäktsfört stöd under 2016 uppgår till 54 mkr vilket innebär att posten kortfristiga skulder därför har minskat markant mellan åren KPMG AB. All rights reserved. 13 Document c!assiflcation: KPMG Conf!dentlal

101 Hedemora Kommun Granskning av bokslut och årsredovisning per KPMG AB Investeringar ERUF Kommunstyrelseförvaltningen redovisar i årsbokslutet en investering om 1,2 mkr avseende ERUF. Detta avser i själva verket medfinansiering i projekt, där medel betalts ut till Hedemora Energi som i sin tur genomfört investeringen. Investeringen ligger således hos Hedemora Energi och inte i kommunen. Vår bedömning är att utbetalningarna om 1,2 mkr istället utgör en kostnad och således inte ska redovisas som tillgång Likvida medel - koncernkonto Vi har tidigare noterat att kommunen endast redovisat kommunens andel av koncernkontot som likvida medel. Kommunen ska som huvudansvarig för koncernkontot redovisa hela beloppet som likvida medel och respektive koncernföretags saldo som fordran eller skuld till koncernföretag. Detta åtgärdades redan vid delårsbokslutet I årsredovisningen innebär detta att 96 mkr avseende koncernföretagens behållning redovisas som kortfristiga skulder. Kommentar. Redovisning av koncernkontot sker nu korrekt och årsredovisningen innehåller ett förtydligande kring den ändrande redovisningen Övriga fordringar övriga fordringar har i jämförelse med föregående år ökat 59,3 mkr. Större delen av denna ökning avser behållningen på skattekontot som uppgår till 42,4 mkr. Detta avser inbetalning av särskild löneskatt på föregående års partiella inlösen av pensioner Statsbidragsfordringarna har ökat 16,3 mkr och uppgår i årsbokslutet till 41,5 mkr. Av detta belopp avser övervägande del fordran på Migrationsverket avseende flyktingar. Migrationsverket betalade i december 2016 ut en preliminär schablonersättning om 7,7 mkr. Flertalet ansökningar som skickats in under 2015 och 2016 är dock fortfarande oreglerade. KPiv,G, d_99 som ovan 'Peff Jlfl t;n),,iil/ f) 1 sara Lissdaniels Auktoriserad revisor, rtifierad kommunal revisor 2017 KPMG AB. All rights reserved. 14 Oocument classificatlon: KPMG Confidentlal

102 ~ HEDEMORA Sida ~ KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1(4) Ulf Sinner ulf. sinner@hedemora.se Datum 201?-02-os KSOto -IJ- <121 Motion om utbildning av chefer Sammanfattning motion Psykiska problem och upplev stress i arbetet är huvudproblem och orsak till många sjukskrivningar inom kommunen. Det är dessutom dessa sjukskrivningar som är svårast att komma till rätta med. Problemen kan gälla konflikter och missförstånd mellan personal och ledningen, mellan personal och deras samarbetspartners alternativt när det gäller t.ex lärare med föräldrar eller inom hemtjänsten med anhöriga. Det ingår i chefens uppdrag att lösa dessa situationer. Men chefen kan bara göra det om hen har de rätta kunskaperna och verktygen. Samtidigt vet vi att de viktigaste faktorerna för medarbetare är att ha en känsla och kontroll av meningsfullhet i sitt arbete samt en känsla av att vara sedd och förstådd. SYFTET Chefer som är trygga i sin kunskap och förmåga att hantera de psykosociala problem bland sina underlydande med empati och förståelse är chefer som kan leda och utveckla sin verksamhet. Det är också dessa chefer som kan leda sina arbetsgrupper på ett sätt som minskar sjukskrivning och ökar arbetsglädjen för alla inblandade. ÅTGÄRD Vi yrkar därför att våra chefer inom kommunens alla verksamheter skall få utbildning och vid behov löpande handledning i att hantera nämnda problem med ett psykologiskt synsätt som ger dem de rätta verktygen att möta sina medarbetare där de befinner sig och förstå dem och därmed kunna gemensamt komma fram till lösningar som gynnar alla parter. Vi föreslår därför : att kommunen upprättar en utbildningsplan i psykosocial problemlösning att kommunen så snart som möjligt anordnar utbildning enl. intentionerna i denna motion. Hedemora kommun Postadress Kommunstyrelseförvaltningen Box Hedemora Hemsida Besöksadress Tjädernhuset Hökargatan 6 Hedemora E-post kommunledningskontoret@hedemora.se Telefon Fax Organisalionsnr Bankgiro

103 Datum Hedemora kommun Sida 2(4) Ärendebeskrivning Förklara och utveckla det kommunen i dagsläget gör och vad som gjorts fram till dags datum. Bakgrund I Hedemora kommun har vi tagit krafttag med sjukskrivningarna och redan i början av 2016 lades en långsiktig plan för hur vi i Hedemora kommun ska arbeta med vår sjukfrånvaro. När vi arbetade med planen så kom det ut en ny arbetsmiljöföreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö. Vi gjorde så att vi integrerade den nya arbetsmiljöföreskriften (AFS) i vår plan och fick en mer heltäckande plan. I planen beskrivs huvuddragen i arbetet som kort kan beskrivas i två parallella arbetsspår. Dels det systematiska arbetsmiljöarbetet (det som med fördel bedrivs på APT-möten) och dels medarbetarundersökningen där medarbetaren får möjlighet att peka på problem i verksamheten och samtidigt vara anonym. Ur dessa två arbetssätt utarbetas handlingsplaner på hur man ska komma tillrätta med det som driver ohälsa. Till detta har vi också identifierat ett antal verktyg för våra chefer att ta till när de upptäcker ohälsa på arbetsplatsen. Verktygen är framtagna så att de har en tydlig proaktiv riktning för att kunna förebygga ohälsa och även reaktiva verktyg för att chefen ska kunna agera på upptäckt ohälsa. Här har Hedemora kommun varit i framkant i landet och vi har i och med vårt arbete med sjukfrånvaron också blivit inbjudna att delta i regeringens uppdrag till försäkringskassan att tillsätta en referensgrupp för att sänka sjuktalen i landet. Det vi under 2016 gjort är att utbilda alla chefer i organisationen i hur planen fungerar. Vi har under andra halvan av 2016 också varit fysiskt med ute på chefernas APT:er. Detta för att våra chefer lättare ska komma igång med arbetet och säkerställa att detta blir gjort. Vi har under 2016 haft en extra resurs för detta på personalavdelningen som kontinuerligt utbildat cheferna när det gäller psykosocial ohälsa. Till detta arbete testkör vi också en pilotstudie med möjligheten för våra medarbetare att ~jukskriva sig genom Då svarar en sjuksköterska och kan ge råd till patienten, slussa vidare inom sjukvården. Vi får avvakta med resultaten av demia studie till efter sommaren 2017 när den är klar. Under 2016 var chefsutbildningstemas hälso.främjande ledarskap som just trycker på vikten att arbeta för en friskare arbetsplats. Detta handlar mycket om arbetsglädje och framför allt vad som driver arbetsglädje på våra enheter. Cheferna har under två utbildningstillfällen arbetat i workshopsform med detta. Vi förslår nu också en chefsförtätning i kommunen du vi vet att många av våra enhetschefer har många underställda. Vi vet också problematiken att himia med uppemot 50 underställda och problematiken som kommer i det

104 Datum Hedemora kommun Sida 3(4) kölvattnet. Se tjänsteskrivelse bil. 1: som beskriver varför vi tror en chefsförtätning är nödvändig i kommunen. Detta arbete som nu är implementerat är det nu upp till våra chefer att arbeta med kontinuerligt och vår uppgift att följa upp att det arbetet fortskrider. Vi ser redan positiva signaler av detta arbete ute i vår verksamhet. Som exempel kan nämnas VOO som sänkt sin sjukfrånvaro under kvartal med nästan 1 % jämfört med föregående år. MOS som sänkt sin sjukfrånvaro med nästan 4 %. KSF har också sänkt sin sjukfrånvaro med 2 % under kvartal 4. Vi kan se att arbetet med sjukfrånvaron börjar att visa resultat och vi kan se att insatserna som framför allt är gjorda under andra hälften av 2016 börjar att bära frukt. När vi tittar på helåret 2016 så hamnade den totala sjukfrånvaron 2016 på 8,9%, som ska jämföras med 8,53 för En ökning på 0,37% sett på helår. Vi har med andra ord bromsat den värsta ökningen och ligger nu nästan på 2015 års nivå. Min analys av detta är andra halvårets goda insatser som gjort detta och enheter som helt brutit trenden har nu en sjunkande sjukfrånvaro. Vårt utbildningstema inför 2017 är involverande ledarskap. Detta handlar om att öka engagemanget hos våra medarbetare. Blir medarbetarna sedda och hörda och är involverade, är jag övertygad om att engagemanget kommer av sig själv. Detta är en utbildningsserie detta år. Under 2017 kommer vi på personalavdelningen också att följa upp arbetet med sjukplanen. Vi kommer att göra detta via skyddskommit1en och att enheterna får inkomma med avvikelserapporter där vi ser avvikelser. Koppling till mål/policy/riktlinjer Barnchecklistan Ja Nej 1. Berör ärendet barn eller unga? x (Om svaret är Nej hoppa över fråga 2 och 3) 2. Innebär beslutet att hänsyn tagits till barns och ungdomars bästa? x Motivera: "[Skriv text här]" 3. Har barn och ungdomar fått säga sin mening? x På vilket sätt?: "[Skriv text här]" Jämställdhetschecklistan Ja Nej 1. Berör ärendet kvinnor och män, flickor och pojkar?? x (Om svaret på fråga är Nej, motivera och hoppa över fråga 2-4 ) 2. Redovisas statistik könsuppdelat? x (Om svaret på frågan är Ja, bifoga statistik. Om svaret är Nej, motivera) 3. Beskrivs konsekvenserna av beslutet för flickor och pojkar, kvinnor x och män? (Om svaret på frågan är Ja, bifoga dessa. Om svaret är Nej, motivera) 4. Föreslås åtgärder som bidrar till jämställdhet? x (Om svaret på frågan är Ja, bifoga dessa. Om svaret är Nej, motivera)

105 Datum Hedemora kommun Sida 4(4) Integration 1. Har hänsyn tagits till människor som inte behärskar det svenska språket i tillräcklig omfattning? På vilket sätt? "[Skriv text här]" 2. Har hänsyn tagits till att det finns stora sociala och kulturella skillnader mellan människor, bl a på grund av ursprung? På vilket sätt? "[Skriv text här]" Ja Nej X X Miljö och klimat 1. Har hänsyn tagits till beslutets påverkan på miljö och klimat? På vilket sätt? "[Skriv text här]" Ja Nej X Motivering till beslut I Hedemora kommun har vi en plan för långsiktigt arbete med sjukfrånvaron. I den planen ingår även den psykosociala problematiken som motionen avser. Vi har kontinuerligt utbildat våra chefer under 2016 och kommer under 2017 att fortsätta att utbilda blir också ett år där vi följer upp och säkerställer att detta också implementeras ut i organisationen. Beslutsunderlag Bil. 1 Tjänsteskrivelse chefsförtätning Bil. 2 Långsiktig plan för sjukskrivningar Bil. 3 Utbildningsmaterial APT för chefer Förslag till beslut Motionen varken avslås eller bifalles då arbetet redan är i full gång. 0:/ ~ ~:!-- Kommunchef Personalchef

106 alo/lrh, 11,...j.,,nh/4'.r,"'- I /t PT /l r- ( hr' /---r V r;t;l HEDEMORA ~ KOMMUN Långsiktig plan för en friskare arbetsplats

107 Grundläggande mål Hela kommunen på alla nivåer uppgraderar och prioriterar sjukfrånvaron Löpande diskussioner på APT Ett tidigt engagerat rehabiliteringsarbete Rutiner för att förhindra ohälsa - förebyggande Verktyg för riktade hälsoinsatser Utveckla ett mer hälsofrämjande ledarskap Finns samband mellan stora arbetsgrupper och hög sjukfrånvaro? Alla medarbetare skall veta vad dennes uppdrag är. ALLA medarbetare har rätt till en god arbetsmiljö. )

108 Tre perspektiv Hälsofrämjande Förebyggande Efterhjälpande/ rehabiliterande Källa: Hälsofrämjande ledarskap och medarbetarskap, Göteborgs Stad, Västra götalandsregionen och Vinnova 3

109 Arbetssätt För en friskare arbetsplats och minskad sjukfrånvaro Handlingsplan Handlingsplan ;-!ii<t::"< f-f. f'\::;ty\\\ _,f'<~"\_.:' :.. :.-:- " ',. $.

110 AML -Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns huvuddragen för vad som gäller för miljön på arbetet. Syftet är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Arbetsgivare och arbetstagare samverka för att åstadkomma en god arbetsmiljö. AFS - Arbetsmiljöverkets författningssamling Ett 80-tal föreskrifter Ny föreskrift: Organisatorisk och social arbetsmiljö Syfte: Att främja en god arbetsmiljö och förbygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i arbetsmiljön. 5

111 Organisatorisk arbetsmiljö Social arbetsmiljö Förutsättningar och villkor i arbetet som rör 1. Ledning och styrning 2. Kommunikation 3. Delaktighet, handlingsutrymme 4. Fördelning av arbetsuppgifter 5. Krav, resurser och ansvar I. Socialt samspel 2. Samarbete 3. Stöd.....från chefer och från kollegor Källa: Arbetsmiljöverket

112 Nya AFS:en berör tre områden 1. Arbetsbelastning - ohälsosam arbetsbelastning - tydlighet vad som gäller i jobbet - psykiskt påfrestande uppgifter och situationer 2. Arbetstiden 3. Kränkande särbehandling 7

113 Det systematiska arbetsmiljöarbetet en ständig process Alla Ta reda på bakomliggande orsaker och ta fram en handlingsplan med konkreta åtgärder. Detta arbete skall göras tillsammans på respektive enhets APT och hållas levande. arbetsmiljöförhållanden g

114 9

115 .. HEDEMORA KOMMUN Källa 15M-r,ippmi n1!l: KcHVi~ilp o(h :netode1 för hälsofram1<1ndie i,rb1itspialse1.!ntti1utn fior str,,~rnwd1cin, va,tr,1 siöt~l;rndvs'glon~n 1D

116 Balans mellan krav och resurser :ll

117 ~HEDEMORA ~KOMMUN 1}

118 Nattacbet_;!~fl~!~fJJ;!:i~f~{J:~f ;J~:cik:~r~etstai;/ S -": i övertic:f}~t.cii)j!'l1fatfri/ ng.;jö'r~i:fri'tri >:li~t!. i6i~ r:'.atritä rjdjgt,.-,;/a_raji ~ bå r::: :'.' :-:,-:-- -- _.' <)... rilino~idjtj;isk'.i~~ikjgiikj:jjij1ft{a!t;r6li~li~fförjj;f;rof~n; ,_>,.,- -i:~-j~~_i{;;1f {t~;::~_;t:ia: ;~{~:;,g.i:;1/~-wh':::~r:il-i:/;jj:~1\~':{\;.,- ::_ ::-_ _:~--~- /_:i~ :.,~.:~/.i_i~i~~-:-:~/;i~'.~,:: ~;k~y:;-~~:-,,;i~{(;-~~~~;i?:,.... ~toq11jrf;1l1aifn~821iij.!",~~f~~id1ii <;....u

119 När något är Obehagligt - Orättvist - Obegripligt - Olustigt Riskkä.llor:.... Arb_ tsg~1jppe'h 'f~ngera_r d~-jigt. -_-- _:- _..-Könffrkter' s.tor_:'arb~t-~diängd,\1n'f ~tn t_id _btyd_1ig_a ibets törci~1ning :. ---.Or1i"~r_gan'i:s<ltiorle"r_

120 ~,.15

121 -~t~&ra Gör hälsa och arbetsglädje till en av de viktigaste prioriteringarna Hur märks det att du/ni prioriterar hälsa och arbetsglädje på din arbetsplats?

122

123 ~ ~ HEDEMORA KOMMUN Behålla Entusiasm, engagemang, framtidstro, vilja Arbetsklimat Delaktighet Ansvarstagande Respekt Tillit till varandra Arbetsmoral Arbetsglädje Styrkor och olikheter Gemenskap Våra visioner Exempel Förbättra och utveckla Lämna bakom oss Verksamhetsplan Tidigare negativa Individuell årsplanering känslor Återkoppling Gnäll Checklistor kring Brand kårsutryckningar arbetsrutiner Otydliga roller Regelbundna täta Diffus ansvarsfördelning avstämningar Frustration över det vi Bättre struktur inte kan påverka/styra Bli bättre på att tänka Frustration över nytt och fokusera på "misslyckanden" möjligheter Brist på rutiner Vända misstag till lärdom Säkerhet i nya roller Ta bort tidstjuvar Arbeta mer systematiskt med arbetsglädjen

124 Att jobba med på kort sikt Exempelvis Bryt mönster Lyft upp - rikta blicken framåt Fokus på lösningar Fokus på det friska Verksamheten i fokus,~.l9

125 Att jobba med på lång sikt Exempelvis Jobba med tillit I förtroende Tydliggör roller Tydliggör förväntningar Jobba med roll - person Underhåll dialogen, få varandra att växa, mindre granska - kontrollera.,.

126 Ulf Sinner HEDEMORA KOMMUN SJUKSKRIVNINGAR HEDEMORA KOMMUN STRATEGISK PLAN Datum Sida 1 (11) Strategisk långsiktig plan för att minska sjuktalen i Hedemora kommun Sista utkast för långsiktig plan och arbetssätt. Planen är nu sammanslagen med arbetsmiljöverkets nya föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4). Detta för att få en huvudplan i kommunen. Ulf Sinner Personalchef Hedemora kommun Postadress Hedemora kommun Box Hedemora Hemsida Besöksadress Tjädernhuset Hökargatan 6 Hedemora E-post kommun@hedemora.se Telefon "' 0225, Organlsabonsnr Bankgiro 433"2409

127 Datum Hedemora kommun Sida 2(11) Huvudsaklig beskrivning av uppdraget Målsättning Kommunstyrelseförvaltningen har satt upp som målsättning att sjuktalen ska minska från nuvarande nivå 8,2% till 4 %. Uppdraget består dels i att sänka kostnaderna för sjukskrivningar och dels minska antalet sjukskrivningar. Bakgrund Sjuktalen har under en längre tid ökat succesivt i kommunen, främst för kvinnor men också för män. Detta är inget problem som är unikt för Hedemora, då vi kan se samma trend i hela landet. De höga sjuktalen i procent räknat genereras i första hand av långtidssjukskrivningen_, medan den korta sjukfrånvaron bidrar till höga kostnader i verksamheten. Kvinnor är lånt,rtidssjukskrivna i större omfattning än män och skillnaden ökar. Hedemora kommun har tillsatt en grupp som har till uppgift att ta fram ett antal åtgärder för hur man ska arbeta med sjuktalen i kommunen. Tanken är att vi ska arbeta på bredare front med frågan och se över dels om antalet underställda har korrelation med höga sjuktal men också utbilda chefer i rehabiliteringsprocessen. Detta förutom det mer traditionella arbetssättet med medarbetarundersökningar för att synliggöra både fysiska och psykiska arbetsmiljön för medarbetarna. Till detta har vi lagt fram ett antal verktyg för cheferna att arbeta med när de via medarbetarundersökningarna upptäcker vissa arbetsmiljöfrågor som arbetsgivaren måste ta tag i. T denna grupp: Ulf Sinner personalchef Eva Winarve bitr. förvaltningschefbildning Mona Forsberg Förvaltningschef VoO. IngawBrita Nilsson VD FHV Den korta kostnadsdrivande sjukfrånvaron redovisad/förvaltning för september Mos 6,09% Soc 9,68% totalt 8,82%

128 Datum Hedemora kommun Sida 3(11) Vid en första anblick ser vi att den korta sjukfrånvaron är som störst inom VoO och Soc och det är också här vi har flest kvinnor anställda. Vi kommer därför koncentrera våra första insatser inom dessa två förvaltningar. Grundläggande mål Hela kommunen på alla nivåer uppgraderar och prioriterar sjukfrånvaron. Går igenom åtgärder som man tänker vidta på avdelningen och redovisar/diskuterar på APT. Implementera och förankra ett tidigt engagerat rehabiliteringsarbete i kommunen. Det måste råda en medvetenhet om frågan och chefer måste känna till vilka processer som styr vid långtidssjukskrivningar, för att kunna sätta in tidiga åtgärder. Här måste vi också se över åtgärderna om det finns olika behov för kvinnor och män. Skapa rutiner i verksamheten för att förhindra ohälsa så tidigt som möjligt. Att ta fram verktyg för riktade hälsoinsatser för att motverka ohälsa utifrån kvinnor och mäns förutsättningar. Utveckla ett mer hälsofrämjande ledarskap, utbilda chefer. Se över om det finns ett samband mellan stora arbetsgrupper och hög sjukfrånvaro. Se till att alla medarbetare vet vad dennes uppdrag är. Detta för att skapa en lugnare personalgrupp där alla vet vad och hur mycket som skall göras för att uppfylla uppdraget. Arbetssätt Det finns två delar att ta hänsyn till i detta arbete. Dels målet med att minska kommunens sjuktal och arbeta för en friskare arbetsplats och dels arbetsmiljöverkets nya föreskrift kring organisatorisk och social arbetsmiljö. Vi gör bedömningen att dessa två måste byggas ihop till en plan som tar ett samlat grepp i kommunen. Den nya föreskriften nedan kallad AFS är ett ständigt pågående arbete genom det systematiska arbetsmiljöarbetet. Parallellt med detta löper Medarbetarundersökningarna vartannat år, med pulsmätning i mellan åren. Vi har en modell för detta som beskrivs nedan.

129 Datum Hedemora kommun Sida 4(11) SAM MU Verktyg Bilden visar att vi har två angreppsätt för sjuktalen, AFS:en och medarbetarundersökningen. I AFS:en arbetar vi med systematiskt arbetsmiljöarbete regelbundet och i medarbetarundersökningen arbetar vi med resultatet och utifrån resultatet arbetar vi fram en handlingsplan. AFS: 2015:4, Organisatorisk och social arbetsmiljö Enligt den nya föreskriften ska arbetsgivaren ansvara för att: Chefer har kunskap i hur ohälsosam arbetsbelastning och kränkande särbehandling förebyggs Verksamheten ska sätta upp mål för att främja en god social och organisatorisk arbetsmiljö. Arbetstagarna inte har en ohälsosam arbetsbelastning. Resurserna ska anpassas efter kraven i arbetet. Arbetstidernas förläggning ska inte leda till ohälsa. Klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras på arbetsplatsen och arbetsgivare ska ha rutiner för hur kränkande särbehandling ska hanteras, till exempel hur och var de utsatta snabbt ska få hjälp. För att bedöma om det finns risk för ohälsa på en arbetsplats ska både den fysiska samt den organisatoriska och sociala arbetsmiljön undersökas, riskbedömas, åtgärdas och följas upp. Det systematiska arbetsmiljöarbetet innebär att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs och att en god arbetsmiljö uppnås. En god arbetsmiljö leder till god hälsa. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ingår som en naturlig del i den dagliga verksamheten och omfattar alla de fysiska_, psykologiska och sociala förhållanden som har betydelse för arbetsmiljön. Arbetsgivaren skall ge alla arbetstagare och skyddsombud möjlighet att medverka i det systematiska arbetsmiljöarbetet. För att väva samman den nya Afs:en som berör regler kring den organisatoriska och sociala arbestmiljön med den sjukplan som implementeras under 2016 föreslås följande åtgärder:

130 Datum Hedemora kommun Sida 5(11) Undersöka risker till ohälsa Risker som leder till ohälsa dokumenteras på arbetsplatsträffar (APT:er) tillsammans med medarbetarna. Detta görs genom att en handlingsplan för god hälsa görs där följande punkter diskuteras: Vad beror sjukfrånvaron på inom avdelningen? Vilka risker till ohälsa finns inom avdelningen? Bedöma riskerna l samverkan med arbetstagarna bedöms de risker som framkommit i handlingsplanen mot god hälsa: Är riskerna för ohälsa höga eller låga? Åtgärda risker som leder till ohälsa Vad ska utföras och vem är ansvarig? Mindre åtgärder åtgärdas omgående Större åtgärder planeras in vid tex budget Uppföljning av de föreslagna åtgärderna Hur har åtgärderna fungerat? Behöver de föreslagna åtgärderna revideras? Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) Fysiska psykologiska och.sociala arbets- Bilden visar arbetssättet i systematiskt arbetsmiljöarbete. Först undersöker man situationen, därefter riskbedömer man det som framkommit. Ur detta gör man en handlingsplan med vissa åtgärder som avdelningen måste vidta för att komma tillrätta med problemet, sedan följer man upp detta. Hela det systematiska arbet.'imiljöarhetet giirs på APT:er. Det kommer ligga som en punkt under sjuktalen.

131 Datum Hedemora kommun Sida 6(11) Verktyg förebygga ohälsa: Om man vid respektive avdelning/enhet kommit fram till följande: Att hög arbetsbelastning förekommer frekvent: 1) Se över arbetsinnehåll 2) Tidsramar 3) Svårighetsgrad 4) Möjlighet till återhämtning 5) Vid tillfällig arbetsbelastning a. Prioritering: vad ska göras? b. Vem är ansvarig? Att ohälsosam arbetstid förekommer frekvent: 1) Möjlighet till återhämlning 2) Hälsokontroller vid nattarbete 3) Riskfyllda moment utförs på dagtid 4) Be&rränsa kontakter under ledig tid 5) Ta bort delade turer 6) Medurs schema Om samarbetssvårigheter förekommer inom enheten/avdelningen: 1) Se verktyg medarbetarundersökning 2) 3) Rutin för kränkande särbehandling: Chef går igenom policy för kränkande särbehandling med alla medarbetare och tydliggör att kränkande särbehandling inte accepteras. Arbetsgivare ska ha rutiner för var man vänder sig om man upplever kränkande särbehandling, vem tar emot informationen, vad händer med informationen, vad ska mottagaren göra, hur kan man snabbt få hjälp? Medarbetarundersökning MU Vi kommer att arbeta med medarbetarundersökningar minst vart annat år, för att identifiera uppskattad ohälsa sett från arbetstagaren. Processen för detta beskrivs nedan.

132 Datum Hedemora kommun Sida 7(11 I Syftet med NMI är dels att undersöka hur väl våra medarbetare trivs på sina arbeten. Det är också för att undersöka vilken organisatorisk och social arbetsmiljö vi arbetar under och vilken fysisk arbetsmiljö vi arbetar i. I processen ovan får vi fram dessa tre parametrar och kan därefter arbeta med frågan i våra arbetsgrupper. När vi väl identifierat psykosocial ohälsa måste vi ha en process att arbeta utifrån, den beskrivs nedan. Notera att vi måste ha verktyg både för reaktiva åtgärder men också för proaktiva åtgärder. Organisatorisk och social ohälsa: Det är viktigt att vi har ett antal verktyg att ta till när vi kan identifiera psykisk ohälsa. Vi utarbetar just nu ett antal verktyg inom sjukskrivningsgruppen som chefer kan ta till när det uppkommer ohälsa på arbetsstället.

133 Hedemora kommun Datum Sida 8(11) Exempel på dessa verktyg Reaktiva Deltagande i stresshanteringsgrupp med terapeut Stöd från personalavdelningen i olika konfliktsituationer Stöd från extern leverantör vid allvarliga konflitsituationer Samtal med FHV som berör hela livsmönstret både privat och arbetslivet Arbetsanpassningar på egna arbetsplatsen Proaktiva Utbildning coachande ledarskap se/höra/bekräfta medarbetaren Kommunikation och delaktighet Utbildning i rehabiliteringsprocesserna Egna insatser i privatlivet, vad kan personen själv påverka Personalgruppens storlek och samband med sjuktalen Exempel på dessa verktyg kan vara stresshanteringskurser, stöd från personalavdelningen i olika konflikter. Vid allvarliga och komplicerade konflikter kommer en extern leverantör tas in och intervjua individer i arbetsgruppen samt chefen, för att upprätta en handlingsplan på hur man kommer tillrätta med problemen. Den externa leverantören ska ha lång erfarenhet av konfliktlösning i svåra grupper samt ha ett jämställdhetsperspektiv. Vi kommer att erbjuda möjligheten att utbilda chefer i hälsofrämjande ledarskap. Det kommer under 2016 att erbjudas två utbildningstillfällen för chefer. Detta för att peka på de ekonomiska vinsterna med att få tillbaka sjukskriven personal i verksamheten igen. Vi ska också se över hur stora personalgrupper som vatje chef ansvarar för och se om det finns ett samband mellan stora arbetsgrupper och höga sjuktal. Vi kommer också att undersöka om detta skiljer sig åt mellan kvinnor och män. Vi kommer att utbilda chefer i rehabiliteringsprocessen, så att alla chefer känner till den och vet betydelsen av tidiga insatser.

134 Datum Hedemora kommun Sida 9(11) Rehabiliteringsprocess: Steg 1 Steg2 Steg3 Steg4 f''" ' Kvalitetskontrcll - Har vi gjort allt, fullgjort vår skyldighet enligt lag och avtal?...i. Steg 5 Fysisk ohälsa: Det är verktygen som skiller denna process från den psykosociala processen. När vi identifierar fysisk ohälsa måste vi ha en palett av åtgärder vi kan sätta in. Se nedan.

135 Datum Hedemora kommun Sida 10(11) Exempel på åtgärder Hälsoprofil provtagning och hälsosamtal Balans i livet Kostens betydelse för hälsan Sömnens betydelse för hälsan Olika typer av tobaksavväjning Hälsa och vikt Anpassningar på arbetsplatsen (rygg nacke t.cx.) Friskvård (program håller på att utformas) Arbetsväxling Exempel på åtgärder är hälsoprofiler, friskvårdsprogram, yoga mm. När det gäller friskvårdsprogram har vi tillsatt en grupp som kommer att identifiera olika målgrupper i kommunen för att ta reda på vad de olika målgrupperna vill ha för friskvård. När gruppen är klar kommer vi att gå ut med ett utbud till hela organisationen. För chefen för enheten/avdelningen kan årshjulet för sjukskrivningsarbetet se ut som följande:

136 Datum Hedemora kommun Sida 11(11) Samtal och omtanke När en medarbetare blir sjuk, kommer chefen att ringa upp den sjukskrivna i ett positivt samtal och med omtanke ställa några frågor om hur personen mår samt att personen är behövd i verksamheten. Bara denna isolerade åtgärd har visat mycket goda resultat på flera andra arbetsplatser. Tidplan Vi kommer att se 2016 som första mätperiod för ett utgångsläge. Om vi kan vända trenden med stigande sjukfrånvaro. Kan vi sänka sjukfrånvaron med c:a 1,5% årligen tar det 2,6 år tills vi når målet. Om vi räknar 2016 som startår och mätpunkt skulle vi ha uppnått målet 4% i mitten av Till denna plan har vi utarbetat en operativ handlingsplan. I den planen beskrivs hur vi kommer att implementera detta i organisationen och tidplan för detta. Målsättningen är att detta ska vara implementerat för alla senast

137 ; ;i; i HEDEMORA \~) KOMMUN T JÄNSTESKRIVELSE Ulf Sinner ulf.sinner@hedemora.se Datum Sida 1 (12) Annika Strand Kommunchef Förutsättningar för ett väl fungerande medarbetarskap. Sammanfattning Hedemora kommun har under en längre tid stått inför en ökande sjukfrånvaro. Sjukfrånvaron är hög och ökar för både kvinnor och män. Dock är sjukfrånvaron högre för kvinnor än för män och ökar dessutom mest för kvinnor. Det är väl känt att ökad sjukfrånvaro inte är något isolerat problem för Hedemora, utan vi har en liknande situation i hela riket. Vi vet att den psykosociala sjukfrånvaron är den som ökar mest och står i dag för c:a 40% av den totala sjukfrånvaron sett över hela riket. Det finns många teorier om vad det är som orsakar dessa problem i samhället. I dagsläget finns flera studier som pekar på att 50% är direkt arbetsrelaterade problem och 50% är problem i livsmönstret privat. Oavsett orsak står vi som arbetsgivare med problemet med sjukskrivningar hos kvinnor och män i vår organisation och vi måste hantera detta. När det gäller de psykosociala problemen kan vi hitta orsaker till problemen direkt i arbetsmiljön för medarbetarna. Vi har i Hedemora Kommun utarbetat en plan för hur vi ska arbeta med arbetsmiljön ute på enheterna. Vi är nu inne i själva implementeringsfasen av detta arbete. Detta görs av en extra resurs som är speciellt intagen för att implementera detta. I själva implementeringsarbetet har det uppdagas problem för våra chefer att hinna med detta arbetsmiljöarbete som vi nu implementerar. Orsaken till detta är helt enkelt tidsbrist hos våra chefer. Man säger sig inte ha tid med detta arbete, än mindre med medarbetarsamtalen som våra medarbetare så väl behöver. Jag har undersökt antal medarbetare/chef i vår kommun (se tab 1). Som vi kan se är medelvärdet på VOO c:a 40 medarbetare/chef och bildning nära 30 medarbetare/chef. Det är dock spridningen som är intressant att titta på. Det spänner från ett fåtal medarbetare till nära 60 medarbetare/chef. Detta nuläge är inget unikt för Hedemora, utan det ser ut så här runt om i kommunerna. Hedemora kommun Postadress Kommunstyrelseförvaltningen Box Hedemora Hemsida Besöksadress l]ädernhuset Hökargatan 6 Hedemora E-post kommunledningskontorel@hedemora.se Telefon '" Organlsat1onsnr Bankgiro

138 Datum Hedemora kommun Sida 2(12) Syfte Utredningen handlar om hur antalet medarbetare/chef påverkar följande perspektiv Hur påverkas kundnyttan av antal medarbetare/chef Hur påverkar antal medarbetare/chef sjukfrånvaron? Hur påverkar antal medarbetare/chef arbetsmiljön? Påverkas vår värdegnmd? Hur hänger antal medarbetare ihop med vå.it arbetsgivarvarumärke? Hur påverkar antal medarbetare/chef genusperspektivet? Bakgrund Arbetsmiljö Jag börjar med att koppla antal medarbetare/chef med arbetsmiljön. Det är väl känt att arbetsmiljön påverkas av kontakten med sin chef. Ju mer kontakt med sin chef desto mer uppnår man känslan av att bli sedd i organisationen. Att inte bli sedd minskar medarbetarnas engagemang att närvara (ingen chef ser mitt arbete därför spelar det inte så stor roll hur jag arbetai"). Vi vet också att arbetsmiljön påverkas av graden av delaktighet och att bli hörd. Med andra ord krävs en dialog med medarbetarna företrädesvis på APT möten. Vi vet i dag att det finns enheter som endast har 45 min/månad for APT. Det blir svårt att på denna tid hinna med att få en bra dialog med medarbetarna och skapa förutsättningar för delaktighet på enheten. Vi vet också att delaktighet skapar engagemang hos våra medarbetare. Detta skapar en situation där mycket oförståelse mellan chef och medarbetare p.g.a. man hinner helt enkelt inte med att diskutera igenom frågor och skapa engagemang hos medarbetarna. Mindre arbetsgrupper ger mer tid för cheferna att just vara chefer. Se socialstyrelsen studie på antal medarbetare/chef (tabell 2). Vai:je chef arbetar i snitt 1750w 1800 timmar/år lite semester inräknat och annan ledighet. Vi ser i tabell 2 att redan vid 30 medarbetare så har den totala tiden i det närmaste uppnåtts. Då det är "bara" personalarbetet, sedan tillkommer allt annat arbete i verksamheten. Detta är en tidsekvation som inte riktigt går ihop. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron är direkt kopplad till arbetsmiljön på arbetsplatsen när det gäller de psykosociala diagnoserna som är arbetsrelaterade. Som jag beskrev ovan upplever medai betarna en oförståelse for fattade beslut och får känslan av toppstyrning som direkt minskar engagemanget och kan driva konflikter i arbetsgruppen. Man får inte sin röst hörd p.g.a. tidsbristen på APT:er vilket i sin tur driver engagemanget i negativ riktning. Det finns en enkel lösning på problemet vilket är att leda verksamheten med ett involverai1de ledarskap. Släppa in medarbetarna i delar av beslutsprocessen. Kommunicera

139 Datum Hedemora kommun Sida 3(12) avdelningens utmaningar och målsättningar framöver. Detta vet vi driver engagemang och är helt gratis då det är en ledarstil. Problemet är att cheferna har för många underställda i organisationen och har därmed inte möjlighet att leda sin personal på detta vis. Min övertygelse är att vi kan från en relativt hög nivå av sjukfrånvaro, få stor utväxling på sjukfrånvaron genom att förtäta i chefsledet på de chefer som har flest medarbetare/chef. Det skulle enligt min mening leda till ett ökat engagemang för cheferna i organisationen samt att de ges möjligheten att leda sin personal effektivt i ett involverande ledarskap. Effekt/ekonomi Hur många chefer skulle det behövas för att få en stor utväxling? Vi har tittat på detta i koncernledningsgruppen och kommit fram till att 8 chefer skulle lösa en stor del av detta problem för kommunen. Då har vi undersökt samtliga förvaltningar. Vi har i dag en sjukfrånvaro som är på väg upp på 9% totalt sett, all sjukfrånvaro inräknad. Det im1ebär att c:a 120 personer är sjuka/dag i kommunen. Den långa sjukfrånvaron 14 dagar och mer uppgår till c:a 75% i vår kommun. Genomsnittslönen i Kommunen ligger runt kr/mån. Vilket på årsbasis ger 8,6 mkr för den korta sjukfrånvaron. Då är inga vikariekostnader medräknade utan endast sjuklön. När det gäller den långa sjukfrånvaron driver den framför allt vikariekostnader som motsvarar på årsbasis c:a 40 mkr räknat på genomsnittslönen och sociala avgifter. Till dessa kostnader ska också läggas alla rehabiliteringsåtgärder, rehabiliteringsplaner och möten. Med så många sjuka i kommunen skapar det också oro och ökad belastning för vår personal som ofta får arbeta med vikarier som i sin tur driver ny sjukskrivning. Det blir som en ond cirkel. Detta är också en kvalitetsfråga inte minst inom vården där brukarna får träffa många nya ansikten som ger sämre kontinuitet och kvalitet. Kostanden för att förtäta med 8 stycken tjänster skulle vara c:a 4-5 mkr. Detta skulle driva ett tydligare ledarskap och skulle vara en offensiv satsning för att pressa ner sjukfrånvaron. Varumärke Hur skulle antalet medarbetare påverka varumärket? Vi vet att antalet medarbetare/chef ser lika ut i de flesta kommuner. Jag vet också att man i andra kommuner gör satsningar på att föra över enklare arbetsuppgifter på andra tjänster för att på det viset avlasta cheferna. Jag är inte helt säker på om det är en bra åtgärd. Det är i det fallet fortfarande ett otydligt ledarskap och jag har svårt att se hur enstaka administrativa uppgifter skulle skapa ett utrymme för att engagera medarbetare i organisationen. Om vi Hedemora kommun skulle göra en offensiv satsning på förtätning i chefsledet, skulle det eventuellt skapa ett stort intresse nationellt bl.a. SKL skulle vara intresserade att följa detta arbete. Det skulle med all säkerhet bli en del skriverier om Hedemora i olika sammanhang och det i sin tur driver vårt arbetsgivarvarumärke. Vi skulle också om detta sprider sig få lättare att rekrytera bra chefer in i organisationen där cheferna som söker arbete just i Hedemora för att vi skapat en bra förutsättning av vara en bra chef i vår kommun.

140 Datum Hedemora kommun Sida 4(12) Värdegrunden Vi har implementerat vår värdegrund i Hedemora kommun. Vi har också skapat en organisation som är värderingsstyrd. Detta genom att vi infört medarbetarkriterier där alla medarbetare i kommunen för en utvärdering hur man klarat av att efterleva våra värderingar. För att vi ska kunna fortsätta att vara en värderingsstyrd organisation måste också våra chefer ha tid att göra denna utvärdering tillsammans med medarbetaren vilket inte är fallet i dag. Kan vi genom en förtätning av chefsledet skapa förutsättningar för att göra denna utvärdering en gång per år kan vi efterleva våm värderingar och på sikt ändra vår kultur. Det är också viktigt för Hedemora kommun med våra grundvärderingar inte minst i varumärkessammanhang då vi ser en större efterfrågan vid rekryteringar att arbeta i en värdringsstyrd organisation. Jämställdhet Ett av Hedemora kommuns fokusområden är jämställdhet. Det finns många skäl att lyf1ajämställdhetsperspektivet i detta samband. En förtätning av chefer får påverkan för framförallt en stor del av kvinnorna i Hedemora kommun. Såväl nationellt som lokalt i Hedemora kommun är kvinnor mer sjukskrivna än män. Sjukfrånvaron för kvinnor ökar också fortare än vad den gör för män. Den kommunala verksamheten är kvi1modominerad. Hedemora kommun är inget undantag utan vi har fler kvinnor än män anställda. Kvinnor och män återfinns också i olika yrken många gånger. Kvinnor återfinns framförallt i kontaktyrken inom vård, skola och omsorg medan män finns mestadels inom administrativa och tekniska yrken i Hedemora kommun. Det är inom vård, skola och omsorg som sjukfrånvaron är högst i Hedemora och också där vi ser en oroväckande ökningstakt. Flertalet av cheferna inom kontaktyrkena vård, skola och omsorg är kvinnor. Enligt tabell nedan finns det 22 enheter där antalet medarbetare/chef är över 30 medarbetare. Av dessa 22 chefer är sju män och resterande kvinnor. Vid flertalet av enheterna är dessutom större delen medarbetare kvinnor. Att minska antalet medarbetare/chef skulle få en stor påverkan för många kvinnor i Hedemora kommun och förutsättningarna gällande arbetsmiljö, deltaktighet, involverande ledarskap för kvinnor och män skulle bli mer jämställda. Hedemora kommun har en värdegrund där även jämställdhet och människors lika värde har en central plats. Hedemora kommun som arbetsgivare utgår ifrån kundens, kvinnor och mäns, behov och önskemål samt bemöter sin omgivning, kvinnor och män oavsett bakgrund, med respekt. Att förtäta antalet chefer och minska antalet medarbetare/chef är ett sätt att ge kvinnor och män likvärdiga förutsättningar utifrån värdegrunden.

141 Datum Hedemora kommun Sida 5(12) Kundnytta Hög sjukfrånvaro leder till en ökad användning av vikarier i våra verksamheter. En ökad användning av vikarier leder till försämrad kontinuitet för våra brukare/elever framförallt inom vård och omsorg, men även för bildningsförvaltningen. Det är av stor vikt att vårdtagarna/eleverna får träffa så få vårdgivare/lärare som möjligt för att bygga upp förtroende och tillit. Vi vet också att brukarna/eleverna upplever hög kvalitet när kontinuitet kan uppnås. En chefsförtätning kan bidra till att sjukfrånvaron sänks och kontinuiteten kan förbättras och därmed också höja kvaliteten till brukare/eleverna. Kundnytta inom bildningsförvaltningen Bildningsförvaltningen kan i den förvaltningsövergripande kvalitetsrapporten konstatera att.förvallningen behöver förstärka det pedagogiska ledarskapet i skola, förskola och inom den centrala elevhälsan. Svensk forskning har på senare år visat på betydelsen av rektor som en närvarande pedagogisk ledare. I forskningsartikeln Om rektors pedagogiska ledarskap i ljuset av skolan management reform 1 konstaterar Maria Jarl att en förstärkning av rektors närvaro och pedagogiska ledarskap är en av de viktigaste faktorerna för ökad måluppfyllelse i svensk skola. Maria Jarl får medhåll av Olof Johansson, professor i statsvetenskap vid Umeå universitet och Hans-Åke Scherp, professor i pedagogik vid Karlstad 1miversitet vilka beskriver att det pedago~is.~a ledarskapet måste stärkas bland annat genom mer närvarande rektorer. A ven internationellt har betydelsen av rektors ledarskap uppmärksammats, bland annat av den välkände skol- och organisationsforskaren John Hattie 3 Skolenkätens pedagogenkät vårterminen 2016, skolinspektionens tillsynsrapport från 2014 den preliminära rapport förvaltningsledningen fått efter KPMGs revision av grundskolan i september 2016 pekar samtliga på svagheter när det kommer till det pedagogiska ledarskapet. I F-6 4 skolornas och förskolornas kvalitetsredovisningar hösten 2016 beskriver dessutom rektorer och förskolechefer att de inte hinner med det pedagogiska ledarskapet på ett fullgott sätt. Jämför vi med riket kan vi konstatera att vi idag har fler elever, anställda och enheter per rektor/förskolechef än rikssnittet. Skolverkets beskrivande data visar att en rektor med offentlig huvudman i snitt har 250 elever, 1,2 enheter och 24 anställda. F-6 rektorerna i Hedemora har idag i genomsnitt 260 elever, 1,75 enheter och ca 50 anställda. Störst diskrepans från rikssnittet återfinns på Stureskolan där rektor ensam ansvarar för 347 elever och ca 60 1 Jarl, M. (2013). Om rektors pedagogiska ledarskap i ljuset av skolan management reform. Pedagogiskforskning i Sverige, ss SkolverkeMema rektor. ( ). / Hämtat 20 I 6-10-I 7 3 Hattie, J. (2009). Visible Learning: a synthesis oj over 800 meta-analyses relating to achievement. Oxoru'New York: Routledge. 4 Begreppet F-6 skola avser de skolor som innefattar grundskolans årskurser 1-6, förskoleklass och fritidshem samt i ett fall även grundsärskola. 5 Skolverket- rapport 434. (2016). Rapport 434, Beskrivande data Stockholm.

142 Datum Hedemora kommun Sida 6(12) anställda. Vi konstaterar även att våra förskolechefer har 4 enheter vardera att jämföra med rikssnittets 2,8. Tilläggas bör att våra F-6 skolor och förskolor idag inte har någon biträdande rektor/förskolechef vilket skolor/förskolor hos andra huvudmän ofta har. Förvaltningen kan också konstatera att det ställs högre krav på elevhälsans hälsofrämjande och förebyggande arbete, inte minst med tanke på det ökade elevantal och den förändrade elevsammansättningen. Detta gör att den femtioprocentiga ledningsresurs som idag finns inte är tillräcklig och en förstärkning bör göras även här. Det förstärkta pedagogiska ledarskapet kommer att resultera i att elevhälsochefen, rektorer och förskolechefer kan vara mer närvarande i den dagliga verksamhetet. vilket gör det möjligt för dessa att på ett bättre sätt leda förskolan/skolans utveckling mot högre måluppfyllelse. Det ger också våra förskolechefer, rektorer och vår elevhälsochef en utökad möjlighet att stärka läranollen och skapa större trygghet och bättre arbetsklimat för både lärare, barn och elever. Kundnytta inom vård och omsorgsförvaltningen De kvalitetsrnätningar som finns inom Vård-och omsorg är den nationella mätningen Öppna jämförelser Vård-och Omsorg för äldre års resultat pekar på flera förbättringsområden. Socialstyrelsen visar också på undersökningen "Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016." KKIK kommunens kvalitet i korthet är en annan resultatrapport som visas årligen. Personalkontinuitet i hemtjänsten Av 284 kommuner ligger Hedemora på 190:e plats 2015 i öppna jämförelser. Förvaltningen är mycket medveten om behovet av att öka kontinuiteten hos brukare. Från 2015 då antalet personal hemma hos brukare under en 14 dagars period låg på 19 personer har förvaltningen till 2016 lyckats sänka antalet till 18. Det finns ett medvetet arbete som pågår att ytterligare sänka antalet personal som möter brukaren och mycket handlar detta om schemaläggning samt att minska antalet vikarier och minska sjukfrånvaron. Om enhetscheferna får loss mer tid att arbeta med dessa faktorer kommer personalkontinuiteten att öka. Detta i sig ökar kvaliteten för brukaren. Här handlar det mycket om att få tid att utveckla verksamheten. Mat och måltidsmiljö i särskilt boende Av 284 kommuner ligger Hedemora på 229:e plats i öppna jämförelser. Att frigöra tid för enhetschefen kommer att göra det möjligt att mer aktivt arbeta med måltidssituationen. Det finns önskemål från brukarna som borde vara självklara att bemöta. Mycket handlar om kommunikation mellan enhetschef och köket samt att aktivt agera på önskemålen. Det krävs noggrann hantering av mat och att man följer livsmedelslagens krav samt har ett egenkontrollprogram. Här behöver enhetschefen arbeta mer aktivt. Endast 72 % av brukarna på särskilt boende anser att måltiderna på äldreboendet utgör en trevlig stund på dagen. 76 % upplever att maten smakar bra.

143 Datum Hedemora kommun Sida 7(12) Riskförebyggande åtgärder-särskilt boende Här behöver enhetschefen lägga ner mer tid. Fallprevention, munvård, läkemedel, särbehandling, journaldokumentation och inkontinens är några områden som kräver engagemang och tid att ta sig an. Här gäller det att enhetschefen tar ledningen och instrnerar sin personal samt ges möjlighet att delta i teamträffar och följa upp resultat. Idag finns det knappt någon tid att gå på djupet med det utan det är MAS och sjuksköterskor som huvudsakligen lägger ett engagemang i detta. Vid en chefsförtätning skulle riskforebyggande åtgärder få ett större fokus vilket förmodligen skulle leda till förbättrat resultat. Att minska antalet fallskador och minska läkemedelsavvikelser är områden som förvaltningen vill fokusera på. Sjukfrånvaron Vård och omsorgsförvaltningen har hög sjukfrånvaro. 3 :e kvartalet 2016 ligger den totala frånvaron på 9,11 %. Detta gör bland annat att förvaltningen tvingas ta in många vikarier. Van personal arbetar mer effektivt än vikarier och kan därmed hinna med mer samtalstid med brukaren vilket ökar den sociala kvaliteten för brukaren. Kontinuiteten ökar också om vikarieantalet kan minskas. Sjukfrånvaron genererar höga kostnader för förvaltningen. Att sänka sjukfrånvaron blir möjligt om enhetscheferna kan arbeta aktivt med att se och höra varje individ och att arbeta proaktivt innan sjukfrånvaron blir långvarig. Sociala aktiviteter Att arrangera sociala aktiviteter kräver tid och planering. Enhetschefen skulle få mer tid att ägna sig åt detta om personalgrupperna minskades. Endast 67 % av de som bor på särskilt boende i Hedemora anser att man är nöjd med de aktiviteter som erbjuds. På helgerna är det endast 21 % av boendeplatserna i särskilt boende som erbjuder minst en organiserad aktivitet per dag. Att öka de sociala aktiviteterna skulle göra att brukarna fick en mycket mer värdefull och meningsfull vardag. Ensamhet är ett stort problem inom äldreomsorgen. På frågan om ensamhet säger 71 % att de besväras av ensamhet inom särskilt boende. Att kunna deltaga i fler sociala sammanhang borde göra att ensamheten minskas. Utbildning För att detta ska lyckas fullt behöver vi i Hedemora Kommun en bra och effektiv utbildning för våra chefer. Utbildningen kan vara i ett antal steg innan man fullt ut är introducerad som chef i Hedemora kommun. Ett förslag på detta skulle kunna vara enligt nedan. Steg! Stcg2 Hur styrs vår kommun organisatoriskt Kommunallagen Verksamhetsplan (mål och budget) Medarbetarsamtal Lönesamtal

144 Datum Hedemora kommun Sida 8(12) Värderingar KRAM Konflikthantering Steg 3 Strategi sjukfrånvaro långsiktig plan Rehabilitering processen APT möten Samverkan facklig förhandling Dessa tre steg måste alla chefer genomgå under sin uppstart i kommunen för att säkerställa att vi arbetar rätt med vår personal. Vi bör ha en kravprofil kopplat till detta där vi anger vilka kompetenser man måste ha med sig in i kommunen för att bli aktuell för en ny chefstjänst inom kommunen. Kompetensområdena man bör titta igenom är tidigare erfarenhet av arbetsmiljöarbete inklusive rehab, personalansvar samt ekonomi. Lagar, förordningar och delegationer som styr beslutet Tidigare forskning resultat Jag har undersökt ett antal studier inom området och meningarna går isär. Det finns ingen entydig bild på antalet medarbetare/chef. Socialstyrelsen har gjort en tidsstudie som sammanfattar väl tidsåtgången i varje chefsmoment. Jag tycker att den är mest rättvis bland alla studier som finns inom området. Studien bygger delvis på en tidsanalys inom vård och omsorg. Se tabell 2.

145 Hedemora kommun Datum Sida (12) Tabell! Tabell 2 Antal cefer 1 Carina 2 mana f 3 4 therese h s 6 sofie 7 Terese S 8 anki 9 Isaac 10 taina tommy J 2 sonny f 3 harry I 4 eva vinarve 5 anette r 6 agneta masimov 7 viola g 8 ninni b 9 camilla n 10 stefan g Källa Adato micael marita Gunilla E Ulrica elisabeth h marith g britt I gun e petra a eva b eva I niktas n bon Voo Adm central 14 Adm ledning 18 LSS 3 27 LSS 4 36 LSS 1 37 Munkbohemmet 38 Vinstragården 40 HSR 40 Väster 41 Granen 43 Bemanningen 47 Norden 47 Antal anställda per förv Demens Öster so LSS 2 S6 584 Snitt VoO 38,9 Bildning so Biblioteket 10 Vasahallen 10 Musikskolan 12 bitr FC 12 Modersmål Vasa 13 Elevhälsan 15 FSK 1: smed stjärn 16 Lärcentrum 24 FSK 1: Stall Ekorr 26 FC 30 F-6 Västerby V-hyttan 32 F-6 Fyrk[ G-berg 33 FSK 2: Biku Regn Tune Sved 35 Kostenheten 37 FSK 3: Jakt Smul Kris Björk 40 F-6 Smedby Jonsbo 42 F-6 Stureskolan 48 Martin Koch 56

146 Hedemora kommun (12) Datum Sida 19 curtåkel Vasaskolan snitt Bild 28,4 soc 1 anders j övergr 6 2 linda e vuxen 8 3 mohammad m flykting och ekonomi 11 4 larsw barn och ungdom 20 5 rolf r HVB-boende 24 6 krister minimaxi 28 7 åsa o boendestöd snitt Soc 18 ksf 1 lena b AME 7 2 niklas a Lokal och Mark 5 3 anna Utv och Kom 5 4 Ulf Personal 8 5 Bengt/anna-lotta Ekonomi 11 6 Göran IT-avd 12 7 Annika Kansli, KSF övergr snitt KSF 9,6 mos 1 karin Miljö och samh snitt i kommunen 27,5 Totalt: Totalt:

147 Hedemora kommun Datum Sida 11(12) Tabell 2 Tidsanvändning Antal anställda 15 Kontakter med underställda, 1 tlm/dag per 15 pers Kontakter med vårdtilgare och anhöriga, l tlrn/dag 315 Löpande personalplanering, 1 tlm/dag per15 pers '15 Verksamhetsuppföljnlng, 1 tim/vech 45 Ekonomiuppföljning, 1 tim/vecka 45 Långsiktigverksamhetsplanerlng, 1 ttm/vecka 45 Långslktig personalplanering och rekrytering, 1 lim/vecka 45 Verksamhetsutveckling, 2tim/vecka 90 Egen kompetensutveckling 1 lim/vecka 45 Arbetsplatsträff, igång/månad å 2 limma~ 15 pers Möte med chef på hogre nivå, lgång/malnad a 2 tim Möte med chefer på sam mil nivå, l gång/månad a 2tim Konflikthantering, 1 lim/månad per15 anställda " 15 Utvecklingssamtal, 1 tim/åroch person 30 Rehablliteringssamtal, 2 långtidsfrånvarande/ 15 personer(13 %) 1 lim/frånvarande och månad Lönesamtal, 2gånger per år och per:son " 90 Semesterplanering, 2 tim/åroch per:son Tidsåtgång/år 1228 Tilb tidsstudie socialstyrelsen Artikeln,; '" 30 " "' '" '5 4S S " " "" '15 "' "'" 1075 '" S 45 4S S " 70 " 7S Koppling till mål/policy/riktlinjer Barnchecklistan 1. Berör ärendet barn eller unga? (Om svaret är Nej hoppa över fråga 2 och 3) 2. Innebär beslutet att hänsyn tagits till barns och ungdomars bästa? Motivera: "[Skriv text här]" 3. Har barn och ungdomar fått säga sin mening? På vilket sätt?: "[Skriv text här]" Ja Nej X X X Jämställdhetschecklistan 1. Berör ärendet kvinnor och män, flickor och pojkar?? (Om svaret på fråga är Nej, motivera och hoppa över fråga 2-4 ) 2. Redovisas statistik könsuppdelat? (Om svaret på frågan är Ja, bifoga statistik. Om svaret är Nej, motivera) 3. Beskrivs konsekvenserna av beslutet för flickor och pojkar, kvinnor och män? (Om svaret på frågan är Ja, bifoga dessa. Om svaret är Nej, motivera) 4. Föreslås åtgärder som bidrar till jämställdhet? (Om svaret på frågan är Ja, bifoga dessa. Om svaret är Nej, motivera) Ja X X X X Nej Integration 1. Har hänsyn tagits till människor som inte behärskar det svenska språket i tillräcklig omfattning? På vilket sätt? "[Skriv text här]" Ja Nej X

148 Datum Hedemora kommun Sida 12(12) Integration 2. Har hänsyn tagits till att det finns stora sociala och kulturella skillnader mellan människor, bl a på grund av ursprung? På vilket sätt? "[Skriv text här]" Ja Nej X Miljö och klimat 1. Har hänsyn tagits till beslutets påverkan på miljö och klimat? På vilket sätt? "[Skriv text här]" Ja Nej X Förslag till beslut Koncernledningsgruppen föreslår en förtätning i chefsleden i Hedemora kommun. Målsättningen bör vara medarbetare per chef och att det inte understigen I O stycken medarbetare. Annika Strand Kommunchef Ulf Sinner Personalchef

149 Södra Dalarnas Samordningsförbund c/o Avesta kommun Avesta Tel: Mobil: E-post: Södra Dalarnas Samordningsförbund bjuder in till utbildning: Lösningsfokuserat ledarskap - på din egen arbetsplats och i samverkan med andra Lösningsfokus bygger på att synliggöra och förstärka befintliga styrkor, resurser och kompetenser samt att tillsammans konstruera lösningar - oavsett om det handlar om samverkanspartners medarbetare eller klienter. Lösningsfokuserade färdigheter hos ledare kan skapa förutsättningar för en, ännu mer utvecklande arbetsplats och organisation. Långsiktig samverkan mellan myndigheter, avdelningar och medarbetare främjas också genom lösningsfokuserad dialog. För vem: Förtroendevalda samt ledare med personalansvar och/eller samverkansuppdrag i samordningsförbundets medlemsorganisationer: Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Landstinget och kommunerna Avesta, Hedemora och Säter. Antalet deltagare är max 20 personer. Platserna kommer att fördelas mellan medlemsorganisationerna. När: januari 2017, 28 februari, mars och 8 maj. Alla sex dagar kl Var: Bjurfors Hotell och Konferens Kursavgift: Ett bidrag till kursen på kr exkl moms per deltagare. Detta täcker kostnaderna för fika/lunch och lokal. Uppge fakturauppgifter i samband med anmälan. Syfte Utbildningen syftar till att skapa en engagerande lärprocess där deltagande ledares erfarenheter och önskningar tas tillvara - för ledarnas egen utveckling av det de önskar. Syftet är också utveckling av det lösningsfokuserade förhållningssättet och tillgång till fler konkreta verktyg direkt användbara i ledarskapet. Det vi gör under utbildningen kan direkt omsättas i vardagen för att leda och lyfta fram medarbetare och öka samarbete och samverkan. Utbildningen bygger på dialog och reflektion om utvecklingsfrågor från det dagliga arbetet som ledare. Utbildningen ska bidra till utveckling av det egna ledarskapet i

150 dialog med andra ledare inom samordningsförbundens myndigheter. De lösningsfokuserade verktygen förstärker hantverket i goda, utvecklande samtal. Förväntade effekter för deltagande ledare o Utveckling av lösningsfokuserad coachande samtalsteknik med enskilda och grupper o Ökad förmåga att skapa trygg och tydlig inledning på möten genom plattformsbygge o Förmåga att samkonstruera den önskvärda framtiden/målet och att följa upp detta genom att kommunicera resultat och uppmärksamma små steg i önskad riktning o Än mer utvecklad förmåga att stärka medarbetarnas individuella kraft kopplat till gemensamma uppdrag o Ökad reflektion över eget förhållningssätt och skillnaden mellan problemrespektive lösningsfokus o Verktyg för att stärka samarbete och samverkan o Ökad hanterbarhet i tuffa situationer och svåra samtal o Utvecklad förmåga att leda effektiva möten i önskvärd riktning o Positiv påverkan på arbetsmiljön och arbetsklimatet o Möjlighet till nätverksbygge mellan deltagande ledare Referenser ges till forskning och litteratur och kopplingen mellan teori/forskning och praktik (särskild hänvisning ges för den som vill djupdyka i detta). Skräddarsytt utbildningsmaterial delas ut under kursdagarna. Vi arbetar utifrån förantagandet att alla är experter på sig själva, och att alla (såväl professionella som klienter) är kompetenta och har en vilja till att utvecklas. Vi utgår ifrån att kommunikation, dialog och möten är bärande i vårt professionella utövande och att vi samkonstruerar verkligheten genom det sätt vi samtalar. Huvudutbildare är Sussan Öster med mastersexamen inom området folkhälsa, och mångårig erfarenhet av lösningsfokuserad utbildning, handledning och utveckling inom organisationer inom den offentliga och privata sektorn. Dag 3 utökas utbildargruppen med Urban Norling, även han med mastersexamen inom området pedagogik och mångårig erfarenhet av lösningsfokuserad utbildning, handledning och utveckling inom organisationer inom den offentliga och privata sektorn. Dag 4

151 erbjuds alla deltagare en workshop/masterclass med Gaby Wallström, från Mirakelboxen i Malmö Gaby har även hon en lång erfarenhet av lösningsfokuserat ledarskap, utbildning och handledning. Mer info om Gabys workshop kommer separat i december. Läs mer om Sussan Öster, utbildningsledare dag 1-3, Läs mer om Urban Norling, utbildningsledare dag 3 Anmälan senast den 23 januari 2017 till: Jonas Wells, jonas.wells@avesta.se, ange namn, verksamhet/myndighet, e-postadress samt ev. kostönskemål. Platserna fördelas mellan medlemsorganisationerna och samordningsförbundet förbehåller sig rätten att disponera platserna så att samtliga medlemsorganisationer är representerade. Bekräftelse på plats skickas en månad före utbildningen startar. Varmt välkommen med din intresseanmälan! Jonas Wells Förbundschef Södra Dalarnas Samordningsförbund Tel: E-post: jonas.wells@avesta.se

152 ~ -, Hl:DEMORA ~, KOMfvl UN.. Omsorgsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanlfådesdatum Sida 12(21) 8 Begäran från vård- och omsorgsförvaltningen att få överföra investeringsmedel från 2016 till Under 20 L6 fanns investeringsmedel avsatta till larm på de särskilda boendena. Det framkom under året att larm inte kunde anses som en investering utan att förvaltningen skulle leasa larmen. Detta resulterade i att ett överskott uppkom på investeringsmedlen. I upphandlingen hade det inte framkommit att accesspunkter som måste sättas upp för att larmen ska fungera var betydligt fler än vad som framkommit. Accesspunkterna kan betraktas som en investering. Den ökade kostnaden för detta är ca kronor. Vidare har vård- och omsorgsförvaltningen under 2016 hos kommunstyrelsen begärt att erhålla ti Iläggsanslag till taklyftar, begäran avslogs. Kostnaden för taklyftar är kronor. Omsorgsnämnden har sålunda ett behov på kronor för att finansiera ovanstående behov. Bes(utsunderlag Vård- och omsorgsförvaltningens tjänsteskrivelse 24 januari 2017 Omsorgsnämndens beslut Omsorgsnämnden beslutar begära hos Kommunstyrelsen/ Kommunfullmäktige att kronor får disponeras ur investeringsmedlens överskott 20 I 6 till accesspunkter och taklyftar. Utdrag till Kommunstyrelsen -Ju~- :~ -~:~-~ sig-n -I/_>_{_:/".-! :-j"'77"" ~--:,:--=w-=rka--:-;-~-!... -< (i-~-, r_s_h_d_q Il_'? _ f

153

154 ,lt? HEDEMORA,!!J;,KOMMUN Christina Kalolnen, 0225~34362 T JÄNSTESKRNELSE Datum Sida 1 (2) Begäran att få överföra investeringsmedel från 2016 till Under 2016 fanns investeringsmedel avsatta till larm på de särskilda boendena. Det framkom under året att larm inte kunde anses som en investering utan att förvaltningen skulle leasa larmen. Detta resulterade i att ett överskott uppkom på investeringsmedlen. I upphandlingen hade det inte framkommit att accespunkter som måste sättas upp för att larmen ska fungera var betydligt fler än vad som framkommit. Accesspunkterna kan betraktas som en investering. Den ökade kostnaden för detta är ca kr. Vidare har omsorgsförvaltningen under 2016 hos kommunstyrelsen begärt att erhålla tilläggsanslag till taklyftar. Begäran avslogs. Kostnaden för taklyftar är kr. Omsorgsnämnden har sålunda ett behov på kr för att finansiera ovanstående behov. Koppling till mål/policy/riktlinjer Bamchecklfstan 1. Berör ärendet barn eller unga? (Om svaret är Nej hoppa över fråga 2 och 3) 2. Innebär beslutet att hänsyn tagits till barns och ungdomars bästa? x Motivera; "[Skriv text här]" 3. Har barn och ungdomar fått säga sin mening? x På vilket sätt?: "[Skriv text här}" Ja Nej X Jämställdhetschecklistan 1. Berör ärendet kvinnor och män, flickor och pojkar?? (Om svaret på fråga är Nej, motivera och hoppa över fl'åga 2 ~ 4) 2. Redovisas statistik könsuppdelat? (Om svaret på frågan är Ja, bifoga statistik. Om svaret är Nej, motivera) Ej aktuellt 3, Beskrivs konsekvenserna av beslutet för flickor och pojkar, kvinnor och män? Ej aktuellt (Om svaret på frågan är Ja, bifoga dessa. Om svaret är Nej, motivera) Ja Nej X Hedemora kommun J>c,tadreo, Vård- och omsorgsförvaltnlngen Box Hedemora Hemoldn 1l<1001\ndn:N. Vintergatan 2 Hedemora E-pr,st vardoehomsorgskontoret@hexlemora.se Tejefcn ,~ O<gMisa~onsnr Bankgiro

155 Daturl1 Hedemora kommun Sida 2(2) Jämställdhetschecklistan 4. Föreslås åtgärder som bidrar tm jämställdhet? (Om svaret på frågan är Ja, bifoga dessa. Om svaret är Nej, motivera) Ej aktuellt Ja Nej Integration 1. Har hänsyn tagits till människor som inte behärskar det svenska språket i tillräcklig omfattning? På vilket sätt? Ej aktuellt 2. Har hänsyn tagits till att det finns stora sociala och kulturella skillnader mellan människor, bl a på grund av ursprung? På vilket sätt? Ej aktuellt Ja Nej Miljö och klimat 1. Har hänsyn tagits till beslutets påverkan på miljö och klimat? På vilket sätt? Ej aktuellt Förslag till beslut Omsorgsnämnden begär hos Kommunstyrelsen f Fullmäktige att kr får disponeras ur investeringsmedlens överskott 2016 till accesspunkter och taklyftar Ja Nej ~~ Christina Kaloinen TF förvaltningschef

156 TAXA FÖR EXTERN KOPIERING, antagen av kommunfullmäktige med senaste justering , att gälla från och med Samtliga priser i taxan gäller exklusive moms. 1. Kopiering av allmänna handlingar, kopior eller utskrifter på kontorskopiator: kopior utan avgift kopior 3,50 kr/st 31 - kopior 2,50kr/st Svartvit A4 2 kronor per sida* Svartvit A3 4 kronor per sida* Färg A4 4 kronor per sida* Färg A3 8 kronor per sida* Kopiering av allmänna handlingar, vaktmästeriets reproenhet: 1-10 kopior utan avgift Vid kopiering överstigande 10 kopior utgår: 5:11 Grundavgift 10,00 kr/gång Därutöver utgår en avgift per kopia: kopior A4 0,80 kr/st kopior A4 0,70 kr/st Formaterat: Svenska (Sverige) kopior A3 1,20 kr/st kopior A3 1,00 kr/st 2. Abonnemang på handlingar: Kommunstyrelsens Kommunfullmäktiges 450 kr/år 300 kr/år 3. Ljuskopiering /Ritningskopiering Avgift utgår per kopia, beräknad på kopians längd och bredd enligt författning 5:16, tariff nr Formaterat: Indrag: Vänster: 0 cm, Tabbstopp: 11,8 cm, Till vänster

157 HFS 3:1 sid 5 Arvode för sammanträden m m 10 Förtroendevalda har rätt till ersättning per sammanträde med ett belopp som fullmäktige beslutat om enligt bilaga. Förtroendevald har ej rätt till timarvode för restid till och från sammanträdet. Vid förrättning utanför kommunen betraktas hela bortovaron som förrättningstid. Ingen förtroendevald som tjänstgör 40 % eller mer av heltid har rätt till sammanträdesersättning för sammanträden i den nämnd vartill årsarvodet är knutet. Arvode kan erhållas för max 8 tim/dag, förutom vad gäller protokollfört nämndsammanträde då arvode utgår för faktisk tid. Kommunal pension 11 För årsarvoderade förtroendevalda finns det särskilda bestämmelser om kommunal pension i det kommunala pensionsreglementet (PRF-KL). ERSÄTTNING FÖR KOSTNADER Resekostnader 12 Kostnader för resor till och från sammanträden eller motsvarande ersätts enligt de grunder som fastställts för kommunens arbetstagare i det kommunala reseavtalet. Ersättning för resekostnader vid sammanträde eller förrättning inom kommunen utgår med belopp som fastställs för kommunens arbetstagare i det kommunala reseavtalet. Reseersättning utgår ifrån ordinarie bostad, ordinarie arbetsplats eller studieort till sammanträdesort eller förrättningsplatsen om avståndet överstiger tre km. Ersättning för resekostnad ersätts endast vid nyttjandet av egen bil eller vid utlägg för buss- eller tågbiljett. Barntillsynskostnader 13 Förtroendevaldas barntillsynskostnader, gällande barn upp till 12 års ålder, kan ersättas vid den förtroendevaldes ersättningsberättigade sammanträden eller förrättningar och vid ersatt tid för resor. Om särskilda skäl föreligger kan kommunstyrelsen pröva att ersättningen utges även för äldre barn. Ersättning utgår inte till förtroendevald som utför uppdrag på heltid eller 40% eller mer av heltid. Ersättning utgår inte vid barntillsyn som kan tillgodoses inom den ordinarie barnomsorg

158 Personalförsörjningsplan Hedemora kommun 2016 PERSONALFÖRSÖRJNINGSPLAN HEDEMORA KOMMUN Personalavdelningen Hedemora kommun 2016 Ett antal åtgärder för att klara rekryteringsutmaningen på sikt 1