Brunnshög - en ny stadsdel i Lund. visionsbild Brunnshög: Atkins

Transkript

1 Brunnshög - en ny stadsdel i Lund visionsbild Brunnshög: Atkins SLUTRAPPORT AV DEN HÅLLBARA KUNSKAPSSTADEN BRUNNSHÖG

2 Detta betydde stödet från Delegationen för hållbara städer för Lund och Brunnshögsprojektet Experiment, frihet och nyfikenhet fick livsluft! Det är egentligen först när stadsdelen Brunnshög är byggd som det går att säga att stödet från Delegationen för hållbara städer gjorde skillnad. Det är då de olika försöken kan utvärderas och det är då medborgarna kan ge sitt omdöme: är detta en stadsdel man vill kalla sin? Är det en hållbar stad? Redan nu kan vi i teamet konstatera att stödpengarna gav oss privilegiet att kunna arbeta nyfiket, innovativt och nydanande. Och att arbetsprocessen fortsätter i denna anda. Pengarna är slut, men arvet lever vidare. Stödet uppgick till 1560 tkr kronor och projekttiden var fyra år. Pengarna skulle användas för att skapa nya samarbetsformer kring ett stort stadsutbyggnadsprojekt som skulle leda till nytänkande, demoprojekt och en lärande process. Stöd gick också till ett arbete kring energibalansering av ett nybyggnadsområde och till mobilitetsåtgärder. En traditionell planeringsprocess är slimmad och budgeten innehåller knappast posten experiment. Målet är att få fram de byggrätter marknaden efterfrågar på kort tid och med den prestanda som lagen kräver. Att stadsbyggnaden upplevs som attraktiv garanteras av de medverkande arkitektkontorens professionalitet. Resultatet blir oftast good enough och våra större städer växer snabbt och stadigt. Stödet från Hållbara städer innebar att arbetet med planeringen av Brunnshög kunde sikta mycket högre. Med stödpengarna i fickan blev det tydligt att Lunds kommun ville mer och bättre. Projektet var utvalt för att föra utvecklingen framåt och hitta nya vägar. Arbetsgruppen bubblade och sjöd av initiativ och infall. Det fanns resurser till det extra: att bjuda in experter, att göra tävlingar, att göra omfattande utredningar kring trafik och promenadstad, att föra dialog med utställningar, web, föreläsningar, medborgarmöten och trycksaker. Att samarbeta med byggherrar, akademi och omkringboende. I denna slutrapport redovisar vi kortfattat en del av de genomförda aktiviteterna. Lund / Eva Dalman, projektchef Brunnshögsprojektet Läs mer och ladda hem dokument om projektet på Invigningen av utställningen: Håller det? Foto: Cecilia Åkesson 2

3 Detta handlar utbyggnaden av Brunnshög om, stadsdelen som ska bli världens främsta forsknings- och innovationsmiljö Visionen om Brunnshög byggs främst av tre komponenter: Världens främsta forskningsanläggningar Ett europeiskt föredöme för hållbart stadsbyggande Ett internationellt besöksmål för vetenskap, kultur och rekreation och innovation. Det ska bli en upplevelserik livsmiljö för människor med olika bakgrund, intressen och professioner. Spårvagnstrafiken beräknas starta Den kommer att erbjuda en snabb och bekväm resa mellan forskningsanläggningarna i nordost och Lunds centralstation i sydväst, en station som är Sveriges tredje största i antalet på- och avstigande och ett viktigt nav i regionen. I Brunnshög kan på sikt upp emot människor komma att bo eller arbeta enligt kommunen beräkningar. Att ESS och MAX IV byggs är utgångspunkt för visionen. När dessa två supermikroskop i jätteformat står färdiga kommer Lund att vara en världsledande stad för materialforskning och forskning kring life science. Genom att skapa en intressant och hållbar stadsmiljö och lockande utflyktsmål kring anläggningarna stärks platsens attraktivitet för forskarna, men också för alla andra. Brunnshög kan då bli en plats där fler kontakter skapas än om anläggningarna legat isolerade på slätten. Här ska forskningsintensiva företag och institut vilja etablera sig och olika universitet ha sina filialer. Ett nytt stort rekreationsområde planeras, Kunskapsparken. Ett Science Center ska visa en intresserad allmänhet hur anläggningarna fungerar, vilka experiment som pågår där och berätta om de forskningsresultat som uppnåtts. När visionen blir verklighet skapas en stadsmiljö för företagsetableringar, affärskontakter, kultur, forskarmöten, vardagsliv, lek Kunskapsstråket sträcker sig från centrala Lund till Brunnshög. Visualisering Arrow 3

4 0m 100m ESS 500m skalstock 1:5 000 (A1) Strukturplan LundNE/Brunnshög Organisation Lund Brunnshög E22 SCIENCE VILLAGE Styrgrupp PARKSTADEN kommunstyrelsens arbetsutskott samt byggnadsnämndens och teknisk nämndens presidier MAX IV Ledningsgrupp O kommundirektör, stadsbyggnadsdirektör, teknisk chef och projektchef Avdelnings chefsgrupp Kunskapsstråket NORRA FÄLADEN Sp år vä gs ga tan Spårvägsprojekt Berörda avd.chefer kommunkontor, stadsbyggnadskontor, tekniska förvaltningen samt chef Lundafastigheter ESS Marknadsföring/info Exploatering Struktur LUNDS VÄRLDSPARK BYGATORNA CENTRALA BRUNNSHÖG Projektchef Trafik en äg sv löv rs da k rdbru dsjo Sta Brunnshögsparken Detaljplan 1 Detaljplan 2 FÖP KUNGSMARKEN Solbjersvägen SOLBJER 4 ÖSTRA TORN Framtida spårväg mot Dalby gen svä ark Utm Spårväg Lund C - ESS Organisationsbild Brunnshögsprojektet/Eva Dalman Strukturplan: Brunnshögsprojektet/Johanna Wittenmark Omslag Mål och visionssdokumentet Organisation Strukturplan och konsekvensanalys Vision och mål Projektet drivs centralt i Lunds kommun med kommunstyrelsens arbetsutskott som styrgrupp. Ledningsgruppen består av kommundirektör, teknisk direktör och stadsbyggnadsdirektör, plus projektchefen. En grov strukturplan togs fram i ett tidigt skede och ersatte en äldre version där bilen stod mer i centrum. Den nya planen hade som mål att ge förutsättningar för en promenadstad med blandning av verksamheter, bostäder, service och rekreation. Ett visions- och måldokument för Brunnshög producerades med utgångspunkt i den nya strukturen för promenadstad. Dokumentet godkändes av den politiska styrgruppen. Uppdraget är att som exploateringskontor beställa detaljplaner, marknadsföra stadsdelen, sälja mark och genom breda samarbeten säkerställa att Brunnshög blir hållbart och attraktivt i en internationell jämförelse och långsiktigt värdehöjande för Lunds kommun. En konsekvensanalys visade effekterna av att ersätta den äldre planen med den nya. Bland annat innehöll den nya planen en rivning av en planskild korsning som medförde kostnader som fick ekonomiska konsekvenser. Visionen om Brunnshög byggs främsta av tre komponenter: Världens främsta forskningsanläggningar; Ett europeiskt föredöme för hållbart stadsbyggande; Ett internationellt besöksmål för vetenskap, kultur och rekreation. Visionsmålen för Brunnshög formulerades: MINIMERA klimatpåverkan, BALANSERA den goda jorden och MAXIMERA upplevelserna.

5 Gemeindecenter St Gerold. Foto Daniel Wasden Augustimöte Foto Annika André Seminarium stadsodling. Foto Kristina Strand Studiebesök Schweiz Freiburg m fl En viktig inspirationskälla i arbetet har varit möjligheten att besöka andra projekt och se hur man har löst hållbarhetsfrågorna. Studiebesök har därför genomförts tillsammans med byggherrarna till Schweiz- Österrike-Lichtenstein för att titta på hållbart byggande. Projektgruppen har också besökt Freiburg i Tyskland, plusenergihus i Åkarp, nollenergihus i Lund, Lomma Hamn, Carlsbergs utbyggnadsområde i Köpenhamn, Landskapslaboratoriet på SLU Alnarp, Köpenhamn 8-tallet och Rambölls nya kontor, samt Västra Hamnen i Malmö. Medborgardialog Exempel: Workshop med temat grönska och offentlig miljö Enkäter och fokusgrupper med gymnasieelever Augustimöte årligen med inbjudan till alla lundabor Stadsodligskurs som blev starten på ett större odlingsprojekt, Odla i Lund (med stöd från delegationen för hållbara städer) Samrådsmöten inom ramen för de detaljplaner som arbetats fram Seminarier Ett offentligt seminarium om om stadsodling anordnades i samarbete med Domkyrkan som är en stor markägare i Brunnshög. Seminariet ägde rum i de nya lokalerna i Domkyrkoforum. Andra seminarier som anordnades: mobilitet kretslopp 5

6 Skiss från Second Opinion Expertkonsultation - second opinion Kunskapsnivån har höjts inom projektet genom att vi har samarbetat med och konsulterat experter och konsulter inom olika områden. Detta ledde till att vi kunde testa av vårt arbete och göra justeringar för att få höjd på idéarbetet och göra en ny strukturplan där främsta målet var att stimulera gång- och cykeltrafikanterna. Lunds centrum. Foto Annika André Promenadstaden Bilen har länge varit normerande när nya stadsdelar planerats. Mycket möda har lagts ner på att vända perspektivet till att prioritera gångtrafiken. Närheten till E22 och risken för farlig köbildning på motorväg har lett till svåra beslut om framkomlighet och tillräckliga flöden. Hur tillförsäkras människor i städers utkant samma goda livsmiljö som den i Lunds centrala delar där fotgängarna tillåts dominera? Samarbetet H+ och Hyllie Brunnshögsprojektet tog initiativ till samarbete med andra stora stadsbyggnadsprojekt i Skåne. Vi träffades på fokusmöten och kunde lära av varandra och samspela snarare än konkurrera. Hela regionen vinner på att det skapas många attraktiva nya stadsmiljöer där människor kan bo och arbeta. 6

7 Byggherremöte. Foto Börje Frennhagen Byggherregrupp En byggherregrupp har bildats med de byggherrar som tilldelas byggrätter i den första utbyggnadsetappen, kvarteret Solbjer. Kontinuerlig dialog sker genom planerade möten. Detaljplan för kvareteret Solbjer. iilustration Daniel Wasden Detaljplan för kvarteret Solbjer m m Cirka 700 nya bostäder. Cirka kvm kontor. Ett högre hus med hotell. Cirka kvm handel och service i bottenplan inklusive två förskolor. Två parkeringshus på sammanlagt ca kvm. Lokalgator för fordonstrafik, cyklister och fotgängare Central närpark för lek och utevistelse, samt en mindre park. Nybyggnad av spårvägsgatan som en del av spårvägen Lund C-ESS. Torg och spårvägshållplats. Tävlingsillustration Sydväst arkitekter Tävling: Solbjers offentliga rum Sydväst arkitekter vann tävlingen om promenadstadsmiljön i Solbjer, Brunnshögs första utbyggnadsetapp. Förslaget delar upp marken i terasser och gör det möjligt att låta boende och verksamma själva bestämma vad marken ska användas till. Grillplats, odling, försäljning eller blomsterhav? 7

8 Inbjudan små byggrätter Spårväg visionsbild, Lunds kommun och Metro arkitekter Science Village. Illustration Henning Larsen arkitektkontor Små byggrätter - inbjudan För att stimulera idéprojekt i mindre skala inbjöd Lunds kommun alla som anmält intresse för Brunnshög att engagera sig och komma med intresseanmälan för utvecklingsprojekt i storleksordningen kvm BTA gällande kvarteret Solbjer. Syftet var att få fram framtidsinriktade och nyskapande projekt inom Lund NE/Brunnshög. Projekten ska hjälpa till att definiera stadsområdet som ett av de hetaste för hållbart stadsbyggande i Europa. Utveckling Spårvägsgatan Lund planerar för spårväg i Brunnshög Lund C. Spårvägen blir ryggrad och går längs huvudstråket genom den nya stadsdelen. Hur kan spårvägen kombineras med promenadstadens krav på rörelsefrihet för gående? Hastigheter, perronglösningar och korsningar påverkar i hög grad livet i staden. Här gjordes omfattande utredningar för att försöka hitta de bästa lösningarna. Science village gatumiljö Specialstudier gjordes med skisser för hur spårväg, hållplatsmiljö och gång- och cykelmiljö kan samspela och samtidigt säkerställa entréer mot stråket och tillgänglighet. Brunnshögs entré Hur förvandlas en infartsrondell till en stilig entréplats till en ny stadsdel? En grupp arkitekter fick i uppgift att komma med förslag på hur det vindpinade trafikområdet skulle kunna bli upplevelserikt och intimt så att flanörer skulle vilja passera. 8

9 Illustration Testbed Mobilitetssamverkan ST Ericsson och Sony mobile De stora arbetsgivarna i Brunnshög sysselsätter uppemot 4000 personer. En mycket hög andel av de anställda pendlar i egen bil till och från jobbet. Lunds kommun tog initiativ till ett mobilitetssamarbete där pendlingsmönstren undersöktes och ett arbete på en mobilitetsplan inleddes. Illustration Cobe Isfritt med spillvärme En studie av möjligheten att värma cykelbanorna med spill- eller returvärme gjordes. Kostnaderna för ledningsdragning och underhåll gjorde att planerna senarelades. Energibalansstudie Kraftringen, fd Lunds energi, lät göra en omfattande energibalansstudie för att undersöka möjligheten att skapa staden som kraftverk. Går det att producera mer energi i staden än den som används? Resultatet visar att den gröna spillvärmen från forskningsanläggningarna med råge räcker för att täcka värmebehovet. Knäckfrågan blir att producera tillräckligt med el från solceller och vindkraft. Illustration Mandaworks Världsparken En förstudie för det stora grönsområdet i nordöstra Brunnshög genomfördes under beteckningen Världsparken där bland annat idén om jorden runt på 80 minuter presenterades. Parkprojektet har nu tagit en annan vändning och kallas Kunskapsparken. 9

10 Vad har hänt sedan stödpengarna tog slut? Här är några exempel på vad som hänt sedan dess: Framtidsvandring på Brunnshög Det finns många sätt att ta del av framtidsvandringen: Grundidén är att du tar med dig en mobil enhet med internetuppkoppling och möjlighet att läsa QRkoder ut till Brunnshög och följer rutten på kartan. Vid varje punkt på kartan står en skylt med mer information. Där finns också QR-koder till en enkel film på svenska eller engelska eller till mer information på en hemsida. Kombinationen av att vara ute i landskapet, se visionsbilder och höra om framtidsplanerna är ett jättebra sätt att få förståelse för hur stadsutvecklingen pågår. Det finns också möjlighet att boka en framtidsvandring med guide. Framtidsvandring. Foto Kasper Dudzik World SB2014 Brunnshögsprojektet utsågs sommaren 2014 av Sweden Green Building Council att som ett av tre stadsbyggnadprojekt representera Sverige i Barcelona i slutet av oktober Brunnshögskontraktet undertecknas på rådhuset i Lund. Foto Annika André Brunnshögskontraktet Den nya stadsdelen skulle kunna fungera som testoch utvärderingsmiljö för nya lösningar, vid sidan om och i kombination med väl beprövade. Därmed kommer uppbyggnaden av den nya stadsdelen att kunna driva på framväxten av innovationer som kan få stor betydelse för den regionala, nationella och europeiska konkurrenskraften och för en hållbar stadsutveckling, både i den nya stadsdelen och på andra platser. Brunnshögskontraktet 2013 skapar en första plattform för att detta ska kunna bli verklighet. Kontraktet undertecknas av Lunds kommun, Lunds Renhållningsverk, Kraftringen (tidigare Lunds Energi) och VA SYD. Utställning med frukostmöten En utställning med rubriken: Håller det? som handlade om utbyggnaden på Brunnshög fanns på Lund C under ett par månader. Under samma period anordnade vi frukostmöten i lokalen med olika teman som handlade om hållbarhet. Mötena anordnades som samtal mellan experter i en soffhörna och de som lyssnade fick ställa frågor. Planera för det oplanerade resiliensworkshop Lokala byggherrar, politiker och tjänstemän träffades för att diskutera begreppet resiliens. Fyra föredragshållare gav olika aspekter av resiliens - det handlade om allt från urban riskhantering till klimatångest i litteraturen. # Popup Solbjer ett samarbete med arkitektstudenter på LTH Våren 2014 hade Arkitektskolan i Lund en workshop med återvunnet karnevalsbyggmaterial på Solbjer, i samarbete med Lunds kommun. Workshopen involverade boende i området och företag som är delaktiga i första etappen av Brunnshögs utbyggnad. Efter workshopen flyttades några av installationerna till Skissernas museums skulpturpark. Projektet dokumenterades, se vidstående qrkod. Betatest Breeam Lunds kommun tillsammans med byggherrar och akademin genomförde våren 2014 en betatest av Brunnshögsområdet. Breeam är ett brittiskt system för hållbarhetscerifiering av stadsdelar. Den samlade bilden av den genomförda testerna visar på behov av ta fram ett svenskt system som är mer anpassat för svenska förhållanden. 10

11 Detta sökte vi pengar till i projektet: 1. Övergripande program för den hållbara kunskapsstaden: A: Skapa en portfölj av specifika projekt som alla är av typen demoprojekt Mål: att i varje etapp ge markupplåtelse för minst två spetsprojekt - att genom nyskapande stadsplanering kunna ge incitament för nya och etablerade aktörer att testa idéer i Lund NE/ Brunnshög ( ) - att kommunicera hållbarhetskonceptet brett för att sprida budskapet att det är ett område där nya idéer kan och får prövas ( ) - att genom riktade markanvisningar ge förutsättningar för att kunna genomföra små demoprojekt med hållbarhetsinriktning ( ) B: Skapa en ny projektorganisation med en samverkansprocess Mål: Att få till stånd ett samhällsbyggande som kännetecknas av ett helhetstänkande där sektorsintressen underordnas de övergripande målen om att skapa en promenadstad för innovation och möten. - att utveckla en inomkommunal organisation som minskar inriktningen mot bevakning av intressen och ersätter det med en inriktning mot samarbete och kunskapsdelning ( ) C: Genomföra ett systematiskt arbete från vision via genomförande och utvärdering Mål: att tydligt beskriva vision genomförande och utvärdering av de etapper som planeras och genomförs att i ett ramprogram beskriva visioner mål och genomförande för utbyggnaden av stadsdelen ( ) - att fastställa specifika mål för de prioriterade fokusområdena och i samband med framtagande av strukturplan och detaljplaner konsekvensbeskriva vart och ett av dem ( ) - att etablera rutiner för uppföljning av respektive fokusområdes mål och de ingående projektens mål för att kunna presentera en helhetsbild av projektets resultat ( ) - att stegvis bygga upp en kunskapsbank kring uppnådda resultat, icke-uppnådda resultat samt kontinuerlig forskningsinventering och omvärldsanalys för att gradvis höja kvalitet och prestanda på de genomförda projekten ( ) D: Att ha en tydlig aktörssamverkan Mål: att skapa en mycket bred aktörssamverkan mellan länsstyrelse, kommun, byggherrar, entreprenörer, konsulter och medborgare. - att skapa ett öppet forum Lund NE/Brunnshög ( ) - att driva byggherregrupper, idégrupper och dialoggrupper med omkringboende ( ) 2. Energibalans i nybyggnadsområde Mål: att analysera förutsättningarna för hållbart energisystem för Lund NE/ Brunnhög. - att analysera förutsättningarna för ett hållbart energissystem för Lund NE/Brunnshög baserat på lågt energibehov, stor andel förnyelsebar energi, hållbara transporter samt slutna kretslopp ( ) - att identifiera viktiga aktiviteter av kvalitativ karaktär, viktiga för måluppfyllelse för konceptet ( ) 3. Hållbar urban mobilitet: A: Utveckla potentialen för den stadsintegrerade spårvägen Lundalänken Mål: att utveckla koncept för hållplatserna så att de erbjuder mer service än idag - att utveckla Lundalänkskonceptet som en integrerad del av staden. Framförallt ta fram koncept och särskilda insatser for planeringen av hållplatser så att de blir en naturlig del i stadsbyggandet. Hållplatserna ska bli samlingspunkter inte enbart för kollektivresande utan också för service, information och möten ( ) B: Samhällsplanering för hållbar mobilitet Mål: att vidareutveckla det pågående arbetet med implementering av bilsnål samhällsplanering i planarbetet. - att ta fram en Mobilitetsplan för hållbara transporter som kommunen, byggherrar och fastighetsägare ställer sig bakom ( ) C: Integrerad beteendepåverkan Mål: att beteendepåverkan för hållbara transporter blir ett gemensamt ansvar mellan kommunen, fastighetsägare och arbetsgivare och att arbetet integreras i dessa aktörers ordinarie verksamhet. - att fördjupa arbetet med beteendepåverkansinsatser mot medborgare, framtida boende, företag och andra aktörer som förväntas köpa mark i området ( ) D: IT for hållbar mobilitet Mål: att ta fram en IT-struktur som förbättrar tillgängligheten och minskar behovet av resande för boende och arbetande - att planera och samverka för en gemensam IT struktur. Särskilt fokus läggs på IT applikationernas integrering i stadsbyggnadsprocessen ( ) 11

12 Utställningsskärmar från utställningen Håller det? Layout Katarina Rundgren 12 Brunnshögsprojektet Box Lund