Printed for Umeå universitet

Transkript

1 12: , Remiss från Näringsdepar... Printed for Umeå universitet Page 1 of To: umea.universitet@diarie.umu.se Subject: Remiss från Näringsdepartementet X-KeepSent: 5BCAF417:A0E7E809-C12576C1:003F002A; type=4; name=$keepsent X-Mailer: Lotus Notes Release January 28, 2008 From: barbro.nordskar@enterprise.ministry.se Date: Fri, 5 Feb :30: X-MIMETrack: Serialize by Router on LDSMTP2/SERVERS/MINISTRY(Release February 07, 2008) at :33:29 Härmed remitteras Sjöfartsverkets redovisning av regeringsuppdraget att förbereda en ny organisation för statens forsknings- och undersökningsfartyg. Förslaget, bilagorna samt remisslista bifogas. Tacksam för bekräftelse på att ni mottagit remissen. Med vänlig hälsning ********************************************************************************** Barbro Nordskär Transportenheten Näringsdepartementet Stockholm tel: fax: e-post: barbro.nordskar@enterprise.ministry.se Missiv Organisation för forsknings- och undersökningsfartyg.pdf Organisation för forsknings- och undersökningsfartyg Bilaga 1.pdf Organisation för forsknings- och undersökningsfartyg Bilaga 2.pdf Organisation för forsknings- och undersökningsfartyg Bilaga 3.pdf Organisation för forsknings- och undersökningsfartyg Bilaga 4.pdf Organisation för forsknings- och undersökningsfartyg Bilaga 5-7.pdf Organisation för forsknings- och undersökningsfartyg slutversion.pdf Remisslista N TE.pdf

2

3

4

5 FÖRSLAG TILL ORGANISATION AVSEENDE STATENS FORSKNINGS- OCH UNDERSÖKNINGSFARTYG

6 FÖRSLAG TILL ORGANISATION AVSEENDE STATENS FORSKNINGS- OCH UNDERSÖKNINGSFARTYG Datum: Vår beteckning: Norrköping Tel: Fax:

7 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Inledning... 4 Bakgrund... 4 Avgränsningar... 4 Brukarundersökning... 5 Samråd med berörda myndigheter... 5 Tillvägagångssätt... 5 Sammanfattning av svar från brukarna... 6 Fiskeriverket... 6 SMHI... 7 Sveriges geologiska undersökning (SGU)... 8 Göteborgs Universitet/Sven Lovén Centrum (SLC)... 9 Stockholms Marina Forskningscentrum (SMF) Umeå Marina Forskningscentrum (UMF) Fartygsresurser Allmänt Status vid övertagande Status efter övertagande Nytt eller begagnat fartyg som ersättare för U/F Argos Organisation...13 Varför samlat rederi? Samordning Organisation SjöV Rederi Finansiering Allmänt Hur påverkas Sjöfartsverkets rederi? Organisation Beräknade kostnader Slutsatser Det fortsatta arbetet Genomförande... 19

8 Bilagor Regeringens uppdrag bilaga 1 Schematisk bild över fartygens utnyttjande bilaga 2 Fartygsresurser status vid övertagande bilaga 3 Fartygsresurser status efter genomförande bilaga 4 Beräknade dygnskostnader i dag bilaga 5 Beräknade kostnader i framtiden i oförändrad respektive ny organisation bilaga 6 Beräknade dagrater inklusive & exklusive kapitalkostnader bilaga 7

9 FÖRSLAG TILL ORGANISATION AVSEENDE STATENS FORSKNINGS- OCH UNDERSÖKNINGSFARTYG Sammanfattning Flertalet brukare av statliga forsknings- och undersökningsfartyg är positiva till att verksamheten samlas under ett rederi. I en samordnad organisation, för marina resurser till havs, kan fördelar uppnås genom effektivisering, kvalitetshöjning och merutnyttjande. Med alla fartygen samlade i ett rederi skapas underlag för en mer rationell hantering av fartygen avseende teknisk drift, bemanning och infrastruktur för forskning. Sjöfartsverket har idag en godkänd rederiorganisation vilket säkerställer att fartygen drivs, underhålls och bemannas enligt gällande lagar och förordningar. Sjöfartsverket primära roll är att var resurshållare men inte i den egenskapen styra resursutnyttjandet. Om en samlad organisation på ett bättre sätt skall kunna tillgodose berörda myndigheters behov måste inflytandet i planeringsprocessen kunna garanteras. Det krävs samplanering och även riktlinjer för hur resursutnyttjandet skall prioriteras. En planeringsfunktion med deltagande av samtliga berörda myndigheter måste utvecklas. Prioriteringar i fartygsutnyttjandet måste också så långt möjligt tillgodose berörda myndigheters kärnverksamheter. En samplaneringsfunktion måste skapas med representanter för berörda myndigheter som kan presentera en långsiktig handlingsplan. I utredningen har de positiva erfarenheterna från befintlig organisation avseende forskningsverksamheten med Sjöfartsverkets isbrytare/forskningsfartyg Oden beaktats. Sjöfartsverket har genom ett samarbetsavtal med Polarforskningssekretariatet, sedan en lång tid, såväl en fungerade operativ organisation som en logistisk funktion kring verksamhet, utrustning och teknisk personal. Denna organisation bör kunna anpassas och utnyttjas även för forsknings- och undersökningsfartyg tillhörande övriga statliga myndigheter och institutioner. Genom att ge denna organisation en tillhörighet i SjöV Rederi erhålls fördelar såväl inom den nationella och internationella forskningen med bl.a. Oden som med verksamheten med övriga statliga forskningsfartygsbrukare. Under utredningsarbetet har det framgått att en effektivisering av nuvarande operativa verksamhet är möjlig. Den på sikt föreslagna fartygsflottan kan utnyttjas optimalare tack vare en gemensam planering och ett samutnyttjande av besättningarna med Rederiets övriga fartyg Sid 1

10 FÖRSLAG TILL ORGANISATION AVSEENDE STATENS FORSKNINGS- OCH UNDERSÖKNINGSFARTYG (exempelvis isbrytarna). Det bör dock påtalas att planeringen av fartygsresurserna kan begränsas av att miljöövervakningen ofta är både tids- och platsstyrd och av internationella som nationella konventioner och uppdrag. Fiskeriverket har under en lång period påtalat vikten av att deras största fartyg, Argos, är i behov av att ersättas för att inte tvingas bryta de åtagande de har enligt gällande konventioner. Fartyget beräknas ha en livslängd om maximalt ytterligare 5 år och en ersättare måste planeras omgående för att inte Fiskeriverket ska stå utan resurs den dag Argos inte kan vara verksam längre. Det har i utredningen konstaterats att det inte är lämpligt att ersätta Argos med ett begagnat fartyg och anpassa det för verksamheten. Krav på miljöklass, komfortklass (regler avseende ljud och vibrationer) och IMO direktiv gör att en sådan anpassning är mycket svår och framför allt dyrbar att genomföra. Kostnaderna för detta, beroende på det aktuella fartyget, skulle på sikt kunna överstiga kostnaderna för ett nybygge som kan skrivas av på längre tid. Förslaget är därför att bygga ett nytt fartyg anpassat för att kunna operera för flera olika brukare och därigenom medge ett optimalt utnyttjande. Antalet forskningsfartyg kommer uppskattningsvis att kunna reduceras med två enheter om ett nytt fartyg ersätter Argos och SjöV Rederi arbetsfartyg Fyrbyggaren anpassas helt för forskning. Såväl forskning, miljöövervakning och utbildning ska kunna tillgodoses för samtliga brukare, i minst samma omfattning, på ett minst lika bra sätt där kostnaderna inte överstiger dagens. På sikt förväntas kostnaderna kunna reduceras genom det effektivare utnyttjandet samt lägre drifts- och underhållskostnader. Den reducering som föreslås, är att på sikt avyttra U/F Skagerak eftersom fartygets livslängd är begränsad. Skagerrak behövs dock i organisationen inledningsvis intill en ersättare till Argos kommer i drift. Tanken är att kunna merutnyttja nya Argos, U/F Mimer och Fyrbyggaren på sikt. Nuvarande flotta av forskningsfartyg är ålderstigen och behöver alltså förnyas eller moderniseras de närmaste åren. Det är stora investeringsbehov och dessa måste finansieras. De ökade kapitalkostnaderna för investeringarna kan inte belasta brukarna i form av höjda dagrater eftersom det då riskeras att brukarna inte kommer att ha Sid 2

11 FÖRSLAG TILL ORGANISATION AVSEENDE STATENS FORSKNINGS- OCH UNDERSÖKNINGSFARTYG någon möjlighet att utnyttja fartygen inom nuvarande anslagsvolym. Kostnaderna får heller inte övervältras på handelssjöfarten. Den nya rederiorganisationen bör tillhandahålla en grundläggande infrastruktur för forskning, utbildning och miljöövervakning till sjöss som finansieras direkt från staten. Berörda myndigheter får betala dagrat för den tid de utnyttjar fartygen. Utnyttjarnas behov kan då uppfyllas på ett tillfredställande sätt till en över tiden stabil kostnadsnivå. Sveriges Geologiska Undersökning, SGU ser svårigheter med en organisationsform som innebär att någon annan än SGU styr tillgången till deras fartyg och där SGU inte har fullständig kontroll över informationssäkerheten ombord. SGU ser dock möjligheter till samverkan avseende fartygsbemanning. En flytt av resursen till SjöV Rederi medger en bemanning där fartyget kan utnyttjas mer optimalt på sikt. Eftersom SjöV Rederi har sjömätningsenheter med liknande verksamhet och minst samma krav på informationssäkerhet bör en organisatorisk tillhörighet i Rederiet inte vara ett hinder. De liknande verksamheterna bör istället innebära en möjlighet till samutnyttjande. Umeå Marina Forskningscentrum, UMF menar att de har mycket god erfarenhet av samarbetet med Kustbevakningen, de har svårt att tänka sig en mer optimal lösning än vad de har idag. Berörda myndigheter och institutioner bör dock i framtiden åläggas att i första hand utnyttja rederiets fartyg för att man gemensamt ska kunna hålla driftskostnaden nere genom samutnyttjande. UMF har idag, enligt de själva, en mycket bra uppgörelse med KBV, såväl ekonomiskt som tillgångsmässigt. Det måste dock tas hänsyn till att staten ändå står för de totala kostnaderna, även om det inte framgår i överenskommelsen mellan KBV och UMF. Sid 3

12 FÖRSLAG TILL ORGANISATION AVSEENDE STATENS FORSKNINGS- OCH UNDERSÖKNINGSFARTYG Inledning Bakgrund Sjöfartsverket har i Regeringsbeslut , N2009/4677/IR fått i uppdrag att förbereda ett övertagande av ansvaret för att försörja statliga myndigheter med forsknings- och undersökningsfartyg. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet senast 16 november Sjöfartsverket ska föreslå hur en samlad rederiverksamhet kan utformas, organiseras och finansieras. Bland annat ska bedömningsgrunder för prioriteringar mellan skilda myndighetsbehov redovisas. En plan för hur fartygsförsörjningen successivt kan föras över från nuvarande huvudmannaskap till Sjöfartsverket ska redovisas. De berörda myndigheternas behov samt strävan efter effektivitet ska särskilt beaktas. Sjöfartsverket ska ge en samlad bedömning av vilka effektivitetsvinster som kan uppnås med en sådan rederiverksamhet. Regeringens uppdrag i sin helhet bifogas i bilaga 1. Avgränsningar I utredningen har endast tagits hänsyn till fartyg över 100 bruttoton lämpliga att samla i ett rederi för gemensam organisation, drift, underhåll, bemanning samt kvalitets- och säkerhetssystem. Mindre båtar som används fristående och separerade från de större enheterna, föreslås att fortsatt ligga under respektive institution eftersom dessa endast används för forskning i det direkta närområdet kring respektive station och att det därmed inte kan anses ge någon effektivitetsvinst i en samlad organisation. Eventuell stöttning med underhåll, nyanskaffning, operativ drift och bemanning av dessa mindre båtar bedöms ändå kunna ske inom rederiets framtida organisation. Sid 4

13 FÖRSLAG TILL ORGANISATION AVSEENDE STATENS FORSKNINGS- OCH UNDERSÖKNINGSFARTYG Brukarundersökning Samråd med berörda myndigheter SjöV Rederi har tillsammans med representanter från Fiskeriverket och Polarforskningssekretariatet bedrivit arbetet med att ta fram rapporten. De övriga brukarna har varit involverade under arbetets gång i möten och genom att lämna kompletterande information. Tillvägagångssätt Inledningsvis bjöds tänkbara statliga myndigheter och institutioner som är brukare av forsknings- och undersökningsfartyg till ett tvådagars möte ombord isbrytaren/forskningsfartyget Oden. Förutom att samtliga brukare presenterade sin verksamhet, redogjorde SjöV Rederi för sin befintliga organisation samt presenterade uppdraget från Regeringen. Valet att utnyttja Oden som plattform för mötet var att kunna presentera den typ av organisation och logistik som Sjöfartsverket och Polarforskningssekretariatet redan idag har arbetat fram för den internationella forskningsverksamheten som bedrivs med Oden. Samtidigt kunde deltagarna ta del av de installationer med fast och portabel forskarutrustning och containrar som för tillfället var installerade ombord. Mötet gav en klar överblick över verksamheten i dag. Det gav också tillfälle till diskussioner om hur en ny organisation effektivare skulle bedriva statlig forsknings-, utbildnings- och miljöövervakning. Frågor beträffande finansiering och kraven på tids- och platsbunden verksamhet gavs stort utrymme. Efter mötet skickades en enkät med aktuella frågeställningar ut och brukarna erbjöds att svara och presentera sina synpunkter. Dessa svar, som främst inkom från de myndigheter och institutioner som idag äger fartyg, har sedan bearbetats och bildat underlag till det fortsatta arbetet med utredningen. En schematisk bild över fartygens utnyttjande idag redovisas i bilaga 2. Information från och samråd med brukarna har lett fram till utredningens förslag. Sid 5

14 FÖRSLAG TILL ORGANISATION AVSEENDE STATENS FORSKNINGS- OCH UNDERSÖKNINGSFARTYG Sammanfattning av svar från brukarna Detta avsnitt sammanfattar de svar som inkommit från respektive brukare. Texterna har sammanställts med utgångspunkt från de insända enkätsvaren utan kommentarer eller synpunkter från utredaren. Fiskeriverket Fiskeriverket är liksom flertalet av ägare till statliga forsknings- och undersökningsfartyg mycket positiva till att verksamheten samlas under ett rederi där organisationen förväntas leda till ett effektivare utnyttjande av resurserna. En godkänd rederiorganisation säkerställer att fartygen drivs, underhålls och bemannas enligt gällande lagar och förordningar från Transsportstyrelsen och klassificeringssällskapen. Fiskeriverket har under en lång period påtalat vikten av att deras största fartyg, Argos, är i behov av att ersättas för att inte tvingas bryta de åtagande de har enligt gällande konventioner. Fartyget beräknas ha en livslängd om maximalt ytterligare 5 år och en ersättare måste planeras omgående för att inte Fiskeriverket ska stå utan resurs den dag Argos inte kan vara verksam längre. Fiskeriverket påtalar också vikten av att en avlösande resurs delvis måste köras parallellt (minst 1 år) med nuvarande fartyg eftersom det är av vikt att forskningsresultaten kan jämföras och kvalitetssäkras över en längre tidsperiod. Fiskeriverket har efter tidigare utredningar i ämnet presenterat en samhällsekonomisk analys av olika alternativ till nytt nationellt forskningsfartyg samt också krav och analyser rörande oceangående fartygsresurser för svenska myndigheters forsknings- och undersökningsverksamhet. Det sistnämnda resulterade också i en konsultrapport med ett koncept på design av ett nytt fartyg. Sjöfartsverkets Rederi och projektgruppen har tagit del av detta arbete och har utnyttjat analyserna för att beräkna olika kostnader mm till följd av kraven. Fiskeriverket bedömer i sina analyser att det alternativ som är att föredra ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är att köpa ett nytt fartyg som ersättare för nuvarande Argos. Detta skulle medföra en lägre eller lika stor kostnad som att bygga om ett begagnat fartyg, förutsatt att den kravspecifikation som har tagits fram för ett nytt forskningsfartyg ska följas. Nyttan av ett ombyggt begagnat respektive ett nytt fartyg bedöms vara likvärdig under fartygens livslängd, givet att Havsmiljöutredningens kravspecifikation Sid 6

15 FÖRSLAG TILL ORGANISATION AVSEENDE STATENS FORSKNINGS- OCH UNDERSÖKNINGSFARTYG följs. Ett begagnat fartyg har dock kortare livslängd. Det bedöms alltså inte finnas några ekonomiska fördelar av att använda sig av ett begagnat fartyg. Fiskeriverket bedriver verksamheten på U/F Argos och U/F Mimer med egna anställda besättningar. De budgeterade årskostnaderna för verksamheten ligger idag på ca 28 miljoner SEK inklusive egen intern organisation. Argos utnyttjas förutom av Fiskeriverket också av SMHI för miljöövervakande forskningsverksamhet. Totalt utnyttjas Argos idag ca 180 dagar vilket torde vara maximalt i nuvarande status. Ett framtida ersättningsfartyg med mer möjligheter och förändrad bemanning bör innebära en möjlig utnyttjandegrad på över 300 dagar per år. Även U/F Mimer bör kunna fördubbla sin utnyttjandegrad med en effektivare planering och annan bemanning. SMHI SMHI:s Oceanografiska Laboratorium arbetar främst med utsjöövervakning i alla farvatten runt Sverige och använder idag U/F Argos. SMHI har ett nära samarbete med Fiskeriverket och samplanerar expeditioner med främst Fiskeriverkets Havsfiskelaboratorium. SMHI ser ett stort behov av ett fartyg som ersätter Argos för detta ändamål. SMHI:s Oceanografiska Laboratorium behöver utföra sin miljöövervakande verksamhet ca 1 vecka per månad, året runt och i alla väder. Det gäller fasta stationer med regelbunden provtagning där de styrande faktorerna är Sveriges nationella åtagande gentemot internationella organisationer (HELCOM, OSPAR), EU direktiv (bl.a. det Marina Direktivet) och regeringens krav på SMHI. SMHI anser att flexibiliteten i planeringen av ovanstående provtagningsverksamhet är mycket liten med hänsyn till de styrande faktorerna, dock medger man att det eventuellt skulle vara möjligt att anlita en annan enhet under sommarhalvåret eller som reservresurs när det av någon anledning inte går att utnyttja Argos. Kraven på utrustningen är bl.a. att ett laboratorium ska vara fast i fartyget eftersom verksamheten är certifierad. Fartyget ska vara väderoberoende för att inte missa uppställda krav. SMHI:s observationsavdelning gör insatser i hela Baltiska Havet på mätbojar såsom förebyggande underhåll (planerat) och avhjälpande underhåll (akut). Lämpligt, sjövärdigt fartyg är en förutsättning för att Sid 7

16 FÖRSLAG TILL ORGANISATION AVSEENDE STATENS FORSKNINGS- OCH UNDERSÖKNINGSFARTYG fastställda tillgänglighetsmål på mätsystemen skall uppnås. Att ha tillgång till ett antal fartyg via en operationell/logistisk ingång ses som en stor fördel. Kanske kan viss utrustning (tyngre o reserv) förvaras på fartyg eller i eventuella verkstäder i anslutning till fartyg? Fartygens besättningar kan kanske självständigt utföra enklare servicearbeten på mätplattformar utan att SMHI - personal måste vara med. Vad gäller finansieringen så har observationsavdelningen idag medel för att hyra fartyg. Medlen kan användas i ett annat finansiellt upplägg förutsatt att man får ut minst lika mycket användbar tid till sjöss. Sveriges geologiska undersökning (SGU) SGU anser att en gemensam organisation för fartygsresurser som den nu föreslagna, kan lösa problem inom främst forskning och miljöövervakning med å ena sidan svårigheter att få tillgång till fartygstid och å andra sidan ett otillräckligt utnyttjande av befintliga fartygsresurser. För SGU gäller att den fältverksamhet myndigheten har att bedriva för att motsvara myndighetens uppdrag från regeringen kräver tillgång till ett fartyg anpassat för verksamheten under en stor del av året, främst den ljusare och lugnare delen. Tillgång till fartyget för anpassningar av fartyg och utrustning utanför fältperioden är också nödvändig. Vidare krävs en nära samverkan mellan geologisk/teknisk verksamhet och fartygsadministration/planering. SGU behöver också, av sekretesskäl, ha kontroll over fartygets informationsskyddsanläggning. SGU ser, bland annat av dessa skäl, svårigheter med en organisationsform som innebär att någon annan än SGU styr tillgången till fartyget och där SGU inte har fullständig kontroll över informationssäkerheten ombord. SGU ser dock möjligheter till samverkan avseende fartygsbemanning. SGU driver, för den egna verksamheten, U/F Ocean Surveyor med egen helårsanställd besättning samt att man hyr in säsongsanställda. De uppskattade årskostnaderna för verksamheten ligger idag på ca 12 miljoner SEK inklusive egen intern organisation. Verksamhet bedrivs huvudsakligen i kustnära områden, från land ut till 1 NM utanför baslinjen, företrädesvis längs Bottenviks-, Bottenhavs- och Östersjökusten inklusive Öland och Gotland. Ocean Surveyor utnyttjas under perioden april september/oktober. Sid 8

17 FÖRSLAG TILL ORGANISATION AVSEENDE STATENS FORSKNINGS- OCH UNDERSÖKNINGSFARTYG SGU:s verksamhet styrs i huvudsak av uppdrag gentemot regeringen. Det nuvarande uppdraget avseende maringeologisk kartering sträcker sig fram till Göteborgs Universitet/Sven Lovén Centrum (SLC) SLC är för en gemensam lösning angående fartyg för forskning, utbildning och miljöövervakning och de tror att detta skulle innebära en styrka för att Sverige skall fortsätta att vara, och bli starkare inom havsmiljöfrågor. SLC vill speciellt poängtera vikten av att tillhandahålla fartyg anpassade för forskning och utbildning, och att vid prioritering och schemaläggning jämställs dessa områdens fartygsbehov med behoven från miljöövervakning och annan myndighetsutövning. Detta gäller speciellt det nya fartyg som föreslås byggas som ersättare för Argos. SLC menar att det är av stor vikt att ett råd, där forskare ingår, knyts till ett framtida rederi. SLC påtalar också vikten av utbildning. Utan tillgång till fartygsresurser för grundutbildning kommer basen för våra marina verksamheter i Sverige att försvinna. Den marina utbildningen spänner över de flesta marina discipliner med deras olika krav på fartygen och dess provtagningsutrustning respektive laboratorieutrymmen. Här bör nämnas att maringeologisk provtagningsutrustning tillhör de tyngsta och mest fartygskrävande. SLC anser att grundfinansieringen för fartygen bör komma från regeringen. När det gäller nya Argos anses detta vara en självklarhet. Kostnaderna för en enskild forskare att vara på ett sådant fartyg blir omöjligt utan en basfinansiering. När väl den finansieringen finns så kan forskare söka tid på fartyget genom sina forskningsansökningar. Det föreslagna rådet får sedan prioritera, dvs. forskare får ställa sig i kö. SLC poängterar att för att kunna bedriva och utveckla sin verksamhet behöver Skagerak ersättas med ett modernt fartyg. Budgeterade kostnader för Skagerak är idag ca 7,5 miljoner SEK. Fartyget används ca dygn per år i perioden april september. Sid 9

18 FÖRSLAG TILL ORGANISATION AVSEENDE STATENS FORSKNINGS- OCH UNDERSÖKNINGSFARTYG Stockholms Marina Forskningscentrum (SMF) Sedan 1992 har SMF hyrt något av Sjöfartsverkets fartyg och under senare år främst Fyrbyggaren. Sedan 2008 har SMF/Stockholms universitet ett charteravtal där bemanningsföretaget TransAtlantic utnyttjas. SMF är nöjda med Fyrbyggaren som fartyg och vill gärna fortsätta att utnyttja detta fartyg. De skulle dock föredra att fartyget ingår i den föreslagna organisationen med Sjöfartsverket som ansvarigt rederi. SMF uppger en total uppskattad kostnad till 4,8 miljoner SEK per år för att driva Fyrbyggaren. Fyrbyggaren utnyttjas för både miljöövervakning och forskning i Östersjön. Miljöövervakningsprogrammen är starkt styrande faktorer. Umeå Marina Forskningscentrum (UMF) UMF vid Umeå Universitet har bruksavtal med Kustbevakningen som löper på ett år med automatisk förlängning, där de kan använda KBV 005 för utsjöverksamhet i Bottenviken och Bottenhavet. Inhyrning av Kustbevakningens fartyg ger en kostnad på 1,5 miljoner SEK per år (2009) men förväntas stiga till 2 miljoner SEK per år på grund av ökad forskningsaktivitet. UMF har mycket god erfarenhet av samarbetet med Kustbevakningen. Förutsättningen för att det också ska fungera bra med Sjöfartsverket som redare är att lämpliga fartygsresurser kan ställas till disposition. UMF har svårt att tänka sig att man kan få till en så optimal lösning som den de har idag med de fartygsresurser som Sjöfartsverket disponerar. Därför tror de mer på en lösning där Kustbevakningen fortsatt kan delta. UMF anser vidare att ett problem i det sammanhanget är att planeringsstadiet för Kustbevakningens nybyggen snart har passerat och att Sjöfartsverkets Rederi därför omgående bör ta ställning till ett eventuellt framtida samarbete med Kustbevakningen för att därigenom kunna utnyttja deras nybygge som är avsett att stationeras i Bottniska Viken. Havsmiljöinstitutet, som samordnar verksamheten för universitetens marina forskningscentra, överlät till respektive institutions fartygsbrukare att besvara enkäten. Sid 10

19 FÖRSLAG TILL ORGANISATION AVSEENDE STATENS FORSKNINGS- OCH UNDERSÖKNINGSFARTYG Fartygsresurser Allmänt Utifrån vad som tidigare nämnts, har i utredningen endast tagits hänsyn till fartyg över 100 bruttoton lämpliga att samla i ett rederi för gemensam organisation, drift, underhåll, bemanning samt kvalitets- och säkerhetssystem. Mindre enheter föreslås att fortsatt ligga under respektive institution. Status vid övertagande I bilaga 3 redovisas statusen på brukarnas nuvarande fartyg som idag används för forskning, miljöövervakning och utbildning. Status efter övertagande I bilaga 4 redovisas statusen på en tänkt framtida fartygsflotta i SjöV Rederi regi. Nytt eller begagnat fartyg som ersättare för U/F Argos De alternativ som jämförts är: - ett nytt fartyg som motsvarar Havsmiljöutredningens kravspecifikation. - ett begagnat fiskefartyg av ungefär samma storlek med ombyggnad så att fartyget i möjliga delar når upp till de krav som anges i Havsmiljöutredningens krav. Eftersökningar har gett vid handen att det inte finnas några fungerande forskningsfartyg på begagnatmarknaden. De forskningsfartyg som finns seglar tills det är dags för skrotning. Det alternativ som står till hands är att köpa ett begagnat fiskefartyg och bygga om detta till forskningsfartyg. För att kunna använda ett begagnat fartyg måste detta vara av lämplig storlek, vilket enligt den konceptuella design som tagits fram är ca 67 meter långt, 14,5 meter brett och med ett djupgående på ca 5,5 meter. Sid 11

20 FÖRSLAG TILL ORGANISATION AVSEENDE STATENS FORSKNINGS- OCH UNDERSÖKNINGSFARTYG SjöV Rederi har under 2009 undersökt marknaden i Norge, Danmark, Island och Kanada tillsammans med ett antal fartygsmäklare, bland annat Atlantic Shipping i Köpenhamn. Vi har erhållit ca sex förslag på begagnade fiskefartyg byggda från i olika storlekar från 56 meters till 61 meters längd, 12 meter till 13,0 meter brett samt djupgående från 5 meter till 6,5 meter. Det mest lämpliga fartyget Atlantic Star besiktigades i Tromsö utan större anmärkningar. Fartyget är byggt 1996 och priset för detta fartyg är 100 miljoner NOK vilket motsvarar ca 125 miljoner SEK. Till detta kommer ombyggnad av däcksutrustning, forskningslaboratorium, inredning etc. för cirka 80 miljoner SEK samt specialutrustning för ca 40 miljoner SEK och installationskostnad för specialutrustning ca miljoner SEK. Total kostnad blir ca 260 miljoner. Om emellertid de krav som havsmiljöutredningen ställer skall uppfyllas ökar kostnaderna för ombyggnad ytterligare. Det gäller då: - Clean Design (högsta miljöklass alla avseenden från byggstart till skrotning.) - COMF-V (komfort klass med hög standard när det gäller ljud och vibrationer) - IMO direktiv för Special Purpose fartyg. - ICES (krav på design miljöpåverkan blir så liten som möjligt) Detta är krav som International Council for the Exploation of the Sea har ställt upp i rapport Om maskinanläggningen skall byggas om krävs stora ombyggnader i maskinrummet/lastrum. Uppskattad kostnad miljoner SEK. Total kostnad för ett begagnat fartyg som nästan uppfyller havsmiljöutredningens förslag beräknas till miljoner SEK. Ett nytt forskningsfartyg som är under byggnad på det spanska varvet ASTILLEROS MCIES i Vigo med benämning RV 70 (Research Vessel 70 meter) är 70 meter långt, 14,0 meter brett och ett djupgående på ca 5,6 meter med isklass 1C kostar 33 miljoner EURO (ca 349 miljoner SEK). Med en högre isklass (1A eller 1B) skulle fartyget kostat ca 400 miljoner SEK. Utifrån ovanstående kostnadsbild blir kostnaden för ett begagnat fartyg högre per år än för ett nytt fartyg. Det beror främst på att det begagnade Sid 12

21 FÖRSLAG TILL ORGANISATION AVSEENDE STATENS FORSKNINGS- OCH UNDERSÖKNINGSFARTYG fartyget har en kortare livslängd än ett nytt fartyg, vilket gör att de stora investeringskostnaderna slås ut på färre antal år än för ett nytt fartyg. Vilket alternativ som väljs ankommer inte på Sjöfartsverket att bedöma. Om emellertid havsmiljöutredningens kravspecifikation skall tillgodoses fullt ut framstår ett nybygge som det mest ekonomiskt fördelaktiga. Organisation Varför samlat rederi? SjöV Rederi bör ha till uppgift att tillhandahålla infrastruktur för forsknings till havs för svenska brukare inom miljöövervakning och för forskning. Fartygen bör få en status av nationell resurs. En klar fördel med denna konstruktion är att behovet av fartyg kan göras samlat i en organisation och att berörda myndigheter kan samutnyttja fartygsresurser till lägre kostnader jämfört med att var och en äger och driver fartyg med de kostnader som följer av detta. Samordning I en samordnad organisation för marina resurser till havs, m.a.o. en forskningsflotta, kan stora fördelar uppnås genom att färre enheter kan tillgodose samma behov som i nuläget. Med en samlad organisation för fartygsinnehavet följer också stordriftsfördelar ifråga om utnyttjande av fartygsresurser, underhåll, teknisk drift och bemanning. I nuläget är det ett flertal myndigheter som måste ägna kraft åt fartygsfrågor, ha expertis för upphandling av olika rederianknutna frågor, ha egen bemanning, m.a.o. var för sig avsätta resurser för att kunna äga, underhålla och driva fartyg. Sjöfartsverket har en rederiorganisation som uppfyller internationella krav och kan i det sammanhanget erbjuda en kvalificerad rederiservice också för tillkommande intressenter. Den bedömning som nu kan göras indikerar att statens resursbas för forskningsfartyg kan reduceras med två enheter, vilket medger uppenbara kostnadsvinster. I dagsläget uppgår den årliga kostnaden till ca 54 miljoner SEK. Som jämförelse kan konstateras att med oförändrad organisation så skulle kostnaden stiga till 74 miljoner SEK om Argos ersätts med ett nytt Sid 13

22 FÖRSLAG TILL ORGANISATION AVSEENDE STATENS FORSKNINGS- OCH UNDERSÖKNINGSFARTYG fartyg. Med en samlad organisation skulle den kostnaden kunna reduceras till ca 62 miljoner SEK. Om en annan kravspecifikation för ersättningsfartyget läggs till grund för kalkylen sjunker kostnaden ytterligare. Kapitalkostnader är en besparingspotential. Men självklart kan övriga kostnader som är kopplade till fartygsinnehav och drift påverkas positivt. Rimligtvis kan varje organisation spara resurser på att inte ha experter som arbetar med fartygsfrågor. Utredningen har inte kvantifierat detta men rimligen finns det personer idag inom varje organisation som sysselsatts med sådana frågor som i en framtid kan frigöras för andra uppgifter. Bemanningskostnaderna är en väsentlig del av kostnaderna och de kan idag uppskattas till ca 25 miljoner SEK. Att samla fartygen i en gemensam bemanningspool med isbrytarna gör att besparingar kan uppnås eftersom delar av besättningarna kan besättas med säsongsanställda. Även det faktum att antalet enheter på sikt minskas med två gör att kostnaderna minskar även om utnyttjandegraden på de kvarvarande enheterna ökar. En uppskattad besparing på sikt om ca 10 % på nuvarande bemanningskostnader bör kunna vara ett realistiskt mål. En samlad upphandling av fartygsunderhåll bör också ge en viktig besparingspotential. En samlad fartygsorganisation med flera kravställare kräver samtidigt klara principer för hur utnyttjandet av fartygen skall fördelas. Ett fungerande samråd måste utvecklas i vilket varje berörd myndighet har ett inflytande. Sjöfartsverket primära roll är att var resurshållare men inte i den egenskapen styra resursutnyttjandet. Om en samlad organisation på ett bättre sätt skall kunna tillgodose berörda myndigheters behov måste inflytandet i planeringsprocessen kunna garanteras. Det krävs samplanering och även riktlinjer för hur resursutnyttjandet skall prioriteras. En planeringsfunktion med deltagande av samtliga berörda myndigheter måste utvecklas. Prioriteringar i fartygsutnyttjandet måste också så långt möjligt tillgodose berörda myndigheters kärnverksamheter. En samplaneringsfunktion måste skapas med representanter för berörda myndigheter (t ex SjöV, Polarforskningssekretariatet, SMHI, FiV, SGU, UMF, SMF, KMF, SLC, Vetenskapsrådet, Miljövårdsverket, Havsmiljöinstitutet, Naturvårdsverket) som kan presentera en långsiktig handlingsplan. Rederiets roll i denna process är inte att påverka prioriteringarna utan att belysa konsekvenserna av att motsatta intressen förs fram och att sådana Sid 14

23 FÖRSLAG TILL ORGANISATION AVSEENDE STATENS FORSKNINGS- OCH UNDERSÖKNINGSFARTYG måste lösas i den berörda kretsen. Den grundläggande principen bör som tidigare nämnts vara att varje myndighets kärnverksamhet skall kunna tillgodoses vilket kräver en gemensam planeringsprocess. I den del det kan bli fråga om tvister om prioriteringar bör det vara frågor som om i en första fas hanteras av berörda myndighetsledningar. SjöV Rederi uppgift är, förutom att erbjuda en rationell fartygsflotta och drift, att också kunna verka för ett ökat utnyttjandet av densamma. Ett incitament för alla berörda borde vara ökade intäkter och minskade kostnader kommer samtliga berörda till del. Organisation SjöV Rederi Inom Rederiet finns funktioner för Planering för drift/underhåll på fartyg och utrustning Planering för schemaläggning Söka uppdrag för outnyttjade resurser Planering/kontraktsarbete/genomförande i samarbetsprojekt Logistikplanering Operativ ledning för verksamheten Gruppen bör ha två fasta teknikertjänster för logistikarbetet. Dessa skall tillsammans med besättningarna hålla utrustning ombord i en hög standard anpassad för forskningen samt att ha hand om mobilisering och demobiliseringar och teknisk planering for kommande projekt ombord. Rederiet ansvarar för den utrustning som till hör fartyget, vinschar, A- ramar, laboratorier etc. Brukarna har hand om sin undersökningsspecifika utrustning. Gruppen bör ledas av en koordinator m.a.o. en funktion som har uppdraget att föra dialogen mellan brukarna, SjöV Rederi, managementbolaget och den interna gruppen samt ansvara för punkterna ovan. Denna organisation är redan i dag i slutfasen av sin uppbyggnad inom samarbetet för Oden mellan Polarforskningssekretariatet och SjöV Rederi. Organisationen bör kunna ges ett utvidgat mandat för hela forskningsflottan. Sid 15

24 FÖRSLAG TILL ORGANISATION AVSEENDE STATENS FORSKNINGS- OCH UNDERSÖKNINGSFARTYG Finansiering Allmänt I uppdraget betonas särskilt att den framtida rederiorganisationen skall fungera effektivare och på ett minst lika bra sätt som tidigare tillhandhålla fartygsresurser för de berörda intressenterna samtidigt som kostnaderna inte skall bli högre. Man kan konstatera att nuvarande flotta av forskningsfartyg är ålderstigen och behöver förnyas under de närmste åren. Detta innebär stora investeringsbehov som skall finansieras och på något sätt också betalas av utnyttjarna/staten. Tanken med den nya rederiorganisationen är bl.a. att de nya enheter som införskaffas skall kunna användas på ett mer flexibelt sätt än den nuvarande flottan. Att på ett hundraprocentigt sätt rätt fördela kostnaderna mellan de olika myndigheterna och institutionerna kan bli en grannlaga uppgift. En lösning på detta skulle kunna vara att rederiorganisationen tillhandahåller en grundläggande infrastruktur för forskning och miljöövervakning till sjöss som finansieras direkt från staten. Berörda myndigheter får betala en dagrat för den tid de utnyttjar fartygen. Utnyttjarnas behov kan då uppfyllas på ett tillfredställande sätt till en över tiden stabil kostnadsnivå. Målet för rederiorganisationen skall vara att optimera fartygsbeståndet så att högsta möjliga utnyttjandegrad kan uppnås. I den mån det finns överkapacitet skall den erbjudas till andra än de primära utnyttjarna och till marknadsmässiga priser. Eventuella överskott bör på sikt komma de primära utnyttjarna till del i form av lägre dagrater. En förutsättning är att rederiet kan balansera sitt resultat. Hur påverkas Sjöfartsverkets rederi? Sjöfartsverket har som tidigare nämnts en rederiorganisation som uppfyller internationella krav. Som värdmyndighet är utgångspunkten att kunna erbjuda statliga myndigheter en effektivare resurshållare av fartyg. Berörd myndighet skall kunna uppfatta förändringen så att verksamheten kan bedrivas billigare än tidigare med Sjöfartsverkets rederi som verktyg men inte som en överprövare av andra myndigheters ansvar. Men serviceaspekten att kunna erbjuda andra en service till lägre kostnader skall Sid 16

25 FÖRSLAG TILL ORGANISATION AVSEENDE STATENS FORSKNINGS- OCH UNDERSÖKNINGSFARTYG inte innebära att Sjöfartsverkets står som ekonomisk garant för den verksamhet som berörda myndigheter tidigare ansvarat för. Det kan inte vara handelssjöfarten, som idag finansierar Sjöfartsverket, som skall stå risken för den statliga forskningsorganisationen. Rimligen bör staten anslå medel till SjöV Rederi för den fartygsflotta som skall tjäna myndigheterna. Det betyder att kapitalkostnader för fartygen skall ställas till rederiets förfogande. Det måste samtidigt finnas att uttalad instruktion att berörda statliga myndigheter skall utnyttja de fartyg som ingår i den gemensamma organisationen. Detta erhålls genom att berörda myndigheter har samarbetsavtal med SjöV Rederi och att de sedan beställer fartygstid. Ett alternativ kan också vara att, förutom kapitalkostnader, anslagsfinansiera även underhålls- och bemanningskostnader. I detta fall består brukarnas kostnader i stort endast av bränslekostnader för utnyttjad fartygstid. Det innebär att verksamheten, ur ekonomisk synpunkt, än mindre påverkar övrig verksamhet inom SjöV Rederi. Detta alternativ har dock inte redovisats i gjorda beräkningar. Rederiet skall vara en flexibel organisation för att kunna tillgodose ökade krav på fartygsinsatser. Minskade anslag för forskning skall leda till minskad fartygstid och inte till att Sjöfartsverket står en ekonomisk risk. Organisation Bedömningen är att de tillkommande fartygen skall kunna hanteras inom Sjöfartsverkets befintliga rederiorganisation inkluderat den organisation som idag hanterar verksamheten kring Oden. En ytterligare förutsättning är att fartygen bemannas och drivs i likhet med isbrytarna, dvs. via ett managementbolag. Vidare bör rederiet även fortsättningsvis kunna repliera på Sjöfartsverket vad avser administrativt stöd. Sjöfartsverkets rederi skall sammanfattningsvis kunna: Tillhandahålla fartygsresurser till en fast dagrat 1 som långsiktigt ligger på en stabil nivå och täcker kostnaderna för driften när fartyget utnyttjas. Till detta kommer kostnader för drivmedel. 1 Dagrat inkluderar kostnader för drift (inklusive bemanning men exklusive bunker) och underhåll samt organisationens overheadkostnader Sid 17

26 FÖRSLAG TILL ORGANISATION AVSEENDE STATENS FORSKNINGS- OCH UNDERSÖKNINGSFARTYG Erhålla finansiering från staten för kapitalkostnader, alternativt också för bemannings- och underhållskostnader. Sjöfartsverkets rederi är resurshållare men skall inte stå ekonomisk risk för innehavet av forskningsfartygen. Resultatet skall kunna balanseras mellan åren i en resultatutjämningsfond och komma berörda myndigheter till del. Försäkra fartygen i Kammarkollegiet för att på så sätt kunna hantera större haverier utan att det påverkar fartygens dagrat. 2 Beräknade kostnader I bilaga 5 redovisas tabell över beräknade kostnader per dygn utifrån de budgeterade kostnader och arbetsdygn som redovisats av respektive brukare. I bilaga 6 redovisas givna budgeterade kostnader per fartyg för innevarande år i jämförelse med beräknade kostnader 2015 i en oförändrad organisation kontra en organisation i SjöV Rederi regi. I bilaga 7 redovisas en tabell över uppskattade drifts- (inklusive drivmedel, bemanning och underhåll), kapital- och totala kostnader per fartyg kopplat till en beräknad dagrat per fartyg. Uppskattade årliga kapitalkostnader (avskrivningar per år) på fartygen som föreslås tas över per 1 januari 2011 uppgår till maximalt 10 miljoner SEK. Beräknade kostnader för att bygga ett nytt fartyg som ersättare för Argos uppgår till ca 400 miljoner SEK. En uppgradering och anpassning av Fyrbyggaren bedöms kosta ca miljoner SEK. Med avskrivningar på 30 respektive 15 år kommer de totala årliga kapitalkostnaderna (avskrivningarna) att beräknas uppgå till ca 22 miljoner SEK. 2 Vissa fartyg är redan idag försäkrade på detta sätt. Sid 18

27 FÖRSLAG TILL ORGANISATION AVSEENDE STATENS FORSKNINGS- OCH UNDERSÖKNINGSFARTYG Slutsatser Det fortsatta arbetet Den genomförda studien visar klart på fördelarna med att samla statliga myndigheters fartyg i ett rederi. SjöV Rederi har goda förutsättningar att vara resurshållare för dessa ändamål. En viktig utgångspunkt i det fortsatta arbetet är att de ekonomiska konsekvenserna som följer på att forskningsfartygen förs över, inte belastar Sjöfartsverkets ekonomi och därmed handelssjöfarten. En viktig fråga som kräver regeringens ställningstagande är finansieringen av ett ersättningsfartyg till Fiskeriverkets Argos. En annan fråga som behöver klarläggas är på vilket sätt Sjöfartsverket kan garanteras att ingående myndigheter och institutioner ges tillräckliga resurser att betala de dagrater som krävs för att täcka kostnaderna för bemanning, underhåll och drift av fartygen. Med ett positivt besked från regeringen i dessa frågor kan planeringen starta för att ta över forskningsfartygen i Sjöfartsverkets regi. Genomförande Inledningsvis bör organisationen i SjöV Rederi anpassas för att kunna arbeta vidare med överföringen av forskningsfartygen. Befintlig organisation för logistiken kring Oden har idag sin organisatoriska tillhörighet i Polarforskningssekretariatet. Mot bakgrund av vad som tidigare redovisats, föreslås att en koordinatfunktion inledningsvis knyts till SjöV Rederi huvudmannaskap för att bygga upp den nya organisationen och samtidigt behålla sin anknytning till logistiken kring Oden. SjöV Rederi håller för närvarande på med att upphandla fortsatt management avseende bemanning och teknisk drift på isbrytarna. Det nya avtalet ska gälla från och i upphandlingsunderlaget har options förfrågan även gjorts avseende bemanning av forsknings- och undersökningsfartyg. SjöV Rederi arbetsfartyg Fyrbyggaren uthyrs idag till SMF för forskningsverksamhet. Fartyget bemannas av managementbolaget och den kommande organisationsförändringen ändrar inte på dessa förhållanden förutom att SjöV Rederi övertar huvudansvaret för fartyget och avtalet med managementbolaget. Sid 19

28 FÖRSLAG TILL ORGANISATION AVSEENDE STATENS FORSKNINGS- OCH UNDERSÖKNINGSFARTYG UMF önskar så snart som möjligt förnya sitt avtal om fortsatt samverkan med kustbevakningen. I avvaktan på att planeringen för att ta över forskningsfartygen i SjöV Rederi regi startas, är det en fördel om UMF inte binder sig långsiktigt i avtal med KBV utan istället inriktar sig att på sikt samverka med SMF i gemensamt utnyttjande av Fyrbyggaren. Anpassning av lämplig organisation med planeringsfunktion och överföring av befintliga resurser bör ske efter det att positiva besked erhållits från regeringen. Ersättare till Argos bör så snart som möjligt projekteras, likaså en uppgradering av Fyrbyggaren. Det är rimligt, med hänsyn till nuvarande organisation och planerad verksamhet för 2010, att en ny organisation med övertagna fartyg kan vara operativ tidigast från Sid 20

29

30

31

32 BILAGA 2 - SCHEMATISK BILD ÖVER FARTYGENS UTNYTTJANDE (enligt redovisning från respektive brukare) 2009 Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Fartyg Vecka ODEN Polar Antarktis Transit & Testtur mot Arktis Arktis Transit mot Antarktis Trans Atlantic Arktis Summa ca 245 dygn ARGOS FiV Västerhavet (V) Östersjön (Ö) Västerhavet Bottenhavet (BH) Östersjön Östersjön SMHI V, Ö V, Ö V, Ö V, Ö V, Ö V, Ö V, Ö V, Ö V, Ö V, Ö, BH V, Ö V, Ö V, Ö, BH, BV Summa ca 180 dygn MIMER FiV Västkusten BH Ostkusten Vänern Västkusten BV BH Östersjön Västkusten Summa ca 120 dygn OCEAN SURVEYOR SGU Inst. Prov. Blekinge Upplandskusten Bottenhavet BV Blekinge Reserv Ev. Uppdrag Summa ca 175 dygn FYRBYGGAREN SMF 2 dgr 11 dgr 1 dag 1 dag 2 dgr 1 dag 2 dgr 16 dgr 1 dag 1 dag 1 dag 1 dag 1 dag 1 dag 1 dag 2 dgr 1 dag 1 dag Summa ca 80 dygn SKAGERAK SLC Summa KBV 005 UMF Summa ca 140 dygn ca 45 dygn Totalt ca 740 dygn exkl Oden

33 1 BILAGA 3 - FARTYGSRESURSER Status vid övertagande ARGOS Längd 61 Bredd 12 Område där fartyget kan operera Isklass ingen begränsning möjliggör inte vinterforskning Antal forskare max 12 Typ av forskning/miljöövervakning Fiskeri, Hydrografi Teknisk status Nyttjandegrad Vid dockning 2009 gjordes en bedömning att återstående livslängd är ytterligare ca 4-5 år. Stora underhållskostnader och svårigheter att få fram delar till gammal utrustning. 180 dygn max, med avseende på personalkapaciteten och fartygets tekniska status

34 2 MIMER Ersätter Ancylus maj 2010 Längd 24 Bredd 7 Område där fartyget kan operera Isklass Östersjön, Västerhavet och Vänern möjliggör inte vinterforskning Antal forskare max 4 Typ av forskning/miljöövervakning Fiskeri Hydrografi Teknisk status Nyttjandegrad God status maskinellt, utrustning och i inredning. Förväntad livslängd dygn max, med avseende på personalkapacitet, har möjlighet till dygn med avseende på status Norrköping Tel: Fax:

35 3 OCEAN SURVEYOR Längd 38 Bredd 12 Område där fartyget kan operera Isklass Östersjön och Västerhavet möjliggör inte vinterforskning Antal forskare max 12 Typ av undersökning Teknisk status Nyttjandegrad Geologi Geofysik Gott skick. Förväntad livslängd 5-10 år 190 dygn max, med avseende på personal och fartygstyp Norrköping Tel: Fax:

36 4 SKAGERAK Längd 38 Bredd 9 Område där fartyget kan operera Isklass Östersjön och Västerhavet möjliggör inte vinterforskning Antal forskare Max vid övernattning Typ av forskning/utbildning Hydrografi Teknisk status Nyligen klassad, certifikat till 2014 Nyttjandegrad 150 max med avseende på personal Norrköping Tel: Fax:

37 5 FYRBYGGAREN Längd 42 Bredd 10 Område där fartyget kan operera Isklass Stora delar av Östersjön och Västerhavet. möjliggör viss vinterforskning. Typ av forskning/miljöövervakning Hydrografi Teknisk status Nyttjandegrad Förväntad livslängd 4-5 år 70 dygn Norrköping Tel: Fax:

38 1 BILAGA 4 - FARTYGSRESURSER Status efter genomförande Ny ARGOS Längd 68 Bredd 14 Område där fartyget kan operera Isklass ingen begränsning ingen begränsning för vinterforskning Typ av forskning/miljöövervakning/utbildning Fiskeri Hydrografi Geofysik Geologi Teknisk status Nyttjandegrad Nybygge, avskrivning 30 år dygn

39 2 MIMER Längd 27 Bredd 7 Område där fartyget kan operera Isklass Östersjön, Västerhavet och Vänern möjliggör inte vinterforskning Antal forskare max 21 max 8, vid övernattning Typ av forskning/miljöövervakning/utbildning Fiskeri Hydrografi Geologi Teknisk status Nyttjandegrad God status maskinellt, utrustning och i inredning. Förväntad livslängd dygn Norrköping Tel: Fax:

40 3 OCEAN SURVEYOR Längd 38 Bredd 12 Område där fartyget kan operera Isklass Östersjön och Västerhavet möjliggör inte vinterforskning Antal forskare max 12 Typ av undersökning/utbildning Teknisk status Nyttjandegrad Geologi Geofysik Livstidsförlängd 15 år 190 dygn max, med avseende på personal och fartygstyp Norrköping Tel: Fax:

41 4 FYRBYGGAREN Längd 42 Bredd 10 Område där fartyget kan operera Isklass Stora delar av Östersjön och Västerhavet. möjliggör viss vinterforskning Typ av forskning/miljöövervakning/utbildning Hydrografi Geologi Geofysik Teknisk status Nyttjandegrad Livstidsförlängd 15 år 150 dygn ingen begränsning, möjlig kapacitet Norrköping Tel: Fax:

42 Bilaga 5 Beräknade dygnskostnader idag, tkr (Enligt redovisning från respektive brukare) Fartyg FiV/SMHI SGU SLC SMF UMF Totalt Dygn Beräknad Dygnskostn Argos Mimer Ocean Surveyor Fyrbyggaren KBV Skagerak Summa

43 Bilaga 6 Beräknade framtida kostnader (tkr) i oförändrad resp ny organisation Fartyg oför 2015 SjöV Argos Mimer Ocean Surveyor Fyrbyggaren KBV Skagerak Summa

44 Bilaga 7 Beräknade dagrater inklusive & exklusive kapitalkostnader 2015, (tkr) (SjöV Rederi) Dagrat exkl kap Dagrat inkl kap Fartyg Kapital Drift Totalt Dygn Ny Argos Mimer Ocean Surveyor Fyrbyggaren Summa