Socialt hållbar utveckling i Göteborgsregionen ett diskussionsunderlag
|
|
- Johan Eliasson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Socialt hållbar utveckling i Göteborgsregionen ett diskussionsunderlag Läsanvisning Underlaget är framtaget på uppdrag av GR:s förbundsstyrelse, med syfte att utgöra ett diskussionsunderlag för en kommungemensam diskussion om socialt hållbar utveckling. Inriktningen för arbetet har utarbetats av GR:s sociala styrgrupp och godkänts av GR:s förbundsstyrelse. Materialet är utvecklat med stöd av en expertpanel bestående av tjänstemän, forskare och representanter för frivilligorganisationer. [Läsanvisningen utvecklas. Underlaget kompletteras också med ytterligare källor] Läs även: Hållbarhetsmodeller vad är hållbar utveckling? (GR 2009); Strukturbild för Göteborgsregionen (GR 2008); Uthållig tillväxt mål och strategier med fokus på hållbar regional struktur (GR 2006); Vision Västra Götaland Det goda livet (VGR 2005) 1
2 INNEHÅLL Inledning Göteborgsregionens utveckling sid x-x sid Regional identitet med historia Vi blir fler Varför flyttar människor till städer? Storstadens baksidor Mot en socialt hållbar utveckling Trendspaning vart är vi på väg? sid Staden regionaliseras - ökat resande Vem pendlar, varför och varför inte? Äldreboom, invandring och nya livssituationer Generationsväxling och arbetskraftsbrist? Nya livssituationer och familjekonstellationer Nya familjebildningar Ökade klyftor och geografisk polarisering Boendesegregationen är regional Segregation också på arbetsmarknaden och i skolan Är segregation alltid ett problem? Bakgrund - rådslagsprocessen Källförteckning sid sid 2
3 INLEDNING GR:s arbete grundar sig i en insikt om vikten av regionala samband där kärna och omland stöder varandra. Under det senaste decenniet har samarbetet kring gemensamma frågor stärkt regionens utveckling en stark regional struktur skapar förutsättningar för lokala kvaliteter. Ramen för arbetet är en hållbarhetsmodell som beskriver tre dimensioner den miljömässiga, den ekonomiska och den sociala. En uthållig tillväxt innebär att utvecklingen i samtliga dimensioner balanseras, eftersom dessa är ömsesidigt beroende av varandra. En regional struktur handlar således inte bara om trafikinfrastruktur det är inte vägarna som håller samman regionen, utan människorna som rör sig på dem. Framtiden kräver att vi värnar den sociala utvecklingen villkoren för samspelet mellan människor. En socialt hållbar utveckling är beroende av samhällets förmåga att skapa strukturella förutsättningar för ett gott liv. Men vad är ett gott liv? Och för vem? Samhällets sammanhållning är beroende av relationer mellan människor som bygger upp en social gemenskap utanför familjen eller den närmaste kretsen av vänner. Det handlar om relationen till grannar eller kollegor, men framförallt om relationen och tilliten till människor man inte känner. Det enskilt största hotet mot en socialt hållbar utveckling är den accelererande segregationen med ökade klyftor och geografisk polarisering. I en segregerad region minskar möjligheterna till spontana möten mellan olika grupper. Räckvidden och framförallt spännvidden på dessa sociala nätverk dvs. relationer mellan människor med olika bakgrund, ålder och socioekonomisk tillhörighet är avgörande för att människor ska kunna leva ett gott liv. Ur en regional infallsvinkel urskiljs följande grundläggande aspekter för en socialt hållbar utveckling: En attraktiv livsmiljö som möjliggör ett gott boende och plats att mötas. Människors möjligheter att finna mål och mening handlar om sysselsättning, men också om delaktighet i samhället. En god välfärd är avgörande för människors känsla av trygghet och rättvisa, vilket i sin tur är nödvändigt för en välfungerande demokrati. Sammanhållningen i regionen är ömsesidigt beroende av samtliga ovanstående aspekter och grundläggande för en socialt hållbar utveckling. 3
4 Villkoren och förutsättningarna för ett gott liv i dessa aspekter skiljer sig åt för olika grupper, vilket illustreras i matrisen ovan genom perspektiven föränderlig demografi, genus och ungdomar. De sociala sambanden över kommungränserna blir allt mer framträdande och ställer nya krav på kommunerna att hantera problemlösning på olika nivåer, i olika konstellationer och med olika metoder. För kommunerna och för GR handlar arbetet för en socialt hållbar utveckling inte enbart om traditionella socialtjänstfrågor, eller ens enbart om kommunernas välfärdsuppdrag. För att nå visionen om en hållbar utveckling måste även arbetet med utvecklingsfrågor genomsyras av hänsyn till den sociala dimensionen, såväl som till de ekonomiska och miljömässiga dimensionerna. Det behövs därför en gemensam diskussion för att identifiera frågor som är angelägna att driva gemensamt och där GR bedöms vara en bra plattform för det fortsatta arbetet. av kommungemensam karaktär men där GR inte är den självklara plattformen. som bäst främjas i den enskilda kommunen men där ett fördjupat erfarenhetsutbyte och/eller forsknings- och utvecklingsarbete är önskvärt. 4
5 GÖTEBORGSREGIONENS UTVECKLING En vision för framtiden grundar sig i en historisk identitet och en kunskap om den egna regionens förutsättningar och särart. För att ta ut en gemensam riktning krävs en samsyn om Göteborgsregionens utveckling och möjligheter. Regional identitet med historia Göteborgsregionen har genom sitt läge vid nationsgränser och hav alltid varit en plats för möten mellan olika kulturer. Göteborg har allt sedan staden grundades varit en plats präglad av handel och sjöfart: En stad med blicken riktad mot världen och med världens blickar på sig. Anlagd på 1600-talet utvecklades Göteborg snabbt från en befästningsstad, med syfte att hålla omvärlden ute, till en naturlig mittpunkt i senare århundradens internationella handelsutbyte. Människor flyttade till staden från både omlandet och andra länder. Smeknamn som Nya Amsterdam och Lilla London beskriver en stad som välkomnade internationella influenser och gjorde dem till del av stadens identitet. Under decennierna efter andra världskriget bidrog hamnens exportmöjligheter, varven och framgångsrik industri i flera delar av regionen till att Göteborgsregionen fick en framskjuten position i svensk ekonomi. Denna kraftiga tillväxt möjliggjordes av en omfattande arbetskraftsinvandring under 1960-talet. En befolkningstillväxt som i sin tur gjordes möjlig av en stor bostadsproduktion och infrastrukturutbyggnad som ytterligare band samman kärna och omland. Vattenvägar och bil- och järnvägar har inte bara knutit staden närmre världen utan också sammanlänkat en allt större region. En stor utflyttning från storstadens kärna skedde under den s.k. Gröna vågen, då många småhusområden etablerades i regionen, med följd att befolkningen i Göteborgs kranskommuner ökade kraftigt. En utveckling som även är förknippad med ökad pendling och ett starkare ömsesidigt beroende mellan kärna och omland. Den ekonomiska expansionen byttes på talet till varvskris och omstruktureringar under de efterföljande decennierna har inneburit stora utmaningar för Göteborgsregionen. Tidigare brukssamhällen och jordbruksbygd har omvandlats till förstäder, industriområden och sedermera företagsparker. Det traditionella industrisamhället håller successivt på att förändras till ett informations- och kunskapsintensivt samhälle med en växande tjänstesektor. Idag ger tidigare industrimark och brukssamhällen plats för attraktiva bostäder, utbildningskluster och högteknologiska företag, samtidigt som industri- och 5
6 logistiksektorerna fortsätter att vara viktiga för Göteborgregionen. Regionen präglas av ekonomisk tillväxt och en växande befolkning. Under de två senaste decennierna har framförallt inflyttningen direkt från utlandet varit stor, vilket har varit en förutsättning för regionens befolkningstillväxt. Detta har befäst stadens och regionens identitet som en mångkulturell plats, men också medfört en mängd nya utmaningar. I bakvattnet av strukturomvandlingen har följt en ökad arbetslöshet, där frigjorda delar av arbetskraften inte förmår möta de krav som nya branscher ställer. Och i spåren av en ökad invandring, med ytterligare grupper som söker ett inträde på arbetsmarknaden, har följt spänningar mellan olika befolkningsgrupper och delar av regionen. Tolerans utgör ett socialt fundament för en regions utveckling. Ett öppet och tolerant samhälle tillåter en större mångfald i samhället en mångfald av bakgrunder, förmågor och idéer. Ett öppet och mångkulturellt samhälle stödjer ett utbyte och förverkligande av sådana idéer. Mänsklig kreativitet är inte beroende av etnicitet, kön, sexuell läggning, livsstil eller andra yttre attribut men av mångfald och möten. Därför är tolerans en förutsättning för att kunna frigöra Göteborgsregionens kreativa potential. (Florida et al, 2007) Toleransranking för storstadsregionerna Tolerans mäts genom andel utrikes födda av befolkningen, diversitet bland ursprungsländer, andel av befolkningen i artistiska yrken (författare, konstnärer etc.) samt samhället och institutioners attityder mot HBT-personer. Utifrån detta index rankas Sveriges 290 kommuner. Källa: Florida et al (2007) 6
7 Vi blir fler Diskussionsunderlag utkast Göteborgsregionens invånare blir fler. I Sverige liksom i hela världen flyttar människor in till storstadsregionerna. I takt med att befolkningens storlek ökar, accelererar inflyttningen från resten av riket och världen ytterligare. Sedan 2008 bor mer än hälften av jordens befolkning i städer. Det pågår en global koncentration till storstadsregioner, också i Europa och i Sverige. År 1968 bodde drygt 40 procent inom de tre storstadsregionerna i Sverige. Varje år sedan dess har storstädernas andel av befolkningen ökat och idag bor nära hälften av Sveriges befolkning i en storstadsregion. (SCB källa om inget annat anges) Befolkningsökning i storstadsregionerna och riket, ,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% Stor Stockholm Stor Malmö Stor Göteborg (GR) Övriga riket 0,0% 0,5% Sedan 1991 har befolkningstillväxten i övriga riket varit lägre än i storstäderna. Malmö- och Stockholmsregionen har under de senaste åren en större ökning än Göteborgsregionen. Källa: SCB Göteborgsregionen är med europeiska mått mätt en liten storstadsregion, men också en snabbt växande stadsregion som sedan 1990-talet har haft en befolkningsökning med i genomsnitt cirka per år. I strategidokumentet Uthållig tillväxt anges som målsättning att nå en årlig befolkningsökning med personer. Under 2009 överträffades målet med nya invånare, men fortfarande är befolkningstillväxten i Malmö och Stockholm kraftigare. 7
8 Varför flyttar människor till städer? En av stadsutvecklingens viktigaste principer handlar om skalfördelar människor flyttar hellre till stora regioner, eftersom stora regioner erbjuder fler möjligheter på nära avstånd. Den främsta anledningen till den tilltagande urbaniseringen är alltså storstädernas mångfald och människors förhoppningar och inneboende drivkraft. Städer erbjuder en stor variation av arbetsplatser, utbildningar, boenden och sociala sammanhang. På precis samma sätt som ett ekosystems bärkraft är beroende av den biologiska mångfalden, är stadens livsmiljö också beroende av en social och ekonomisk mångfald. (Jacobs, 1961/1992) I ett ekonomiskt perspektiv framhålls gärna att ju större stadsregion, desto bättre är underlaget för att företag och individer ska kunna specialisera sig och utvecklas inom många olika nischer. I en större stad finns fler arbetstillfällen med högre grad av specialisering och bättre karriärmöjligheter. Den här mångfalden bidrar i sig till stadens attraktivitet och utgör en lokaliseringsfördel, både för företag och för enskilda. En diversifierad arbetsmarknad är mindre känslig för konjunktursvängningar. Mindre regioner är ofta beroende av en huvudsaklig näring, och är därmed mer känsliga för omvärldens växlingar. (BRG, 2006) Branscher i Göteborgsregionen Inom GR finns flest branscher representerade i Göteborgs kommun, framförallt i kärnan. Det nedre diagrammet visar att de boende i GR:s kommuner arbetar inom betydligt fler branscher än vad som finns representerade i hemkommunen, och att invånarna således är beroende av den regionala arbetsmarknaden. Källa: BRG Antal branscher och förvärvsarbetande i GR:s kommuner, 2003 Förvärvsarbetande Öckerö Lilla Edet Tjörn Ale Lerum Partille Stenungsund Härryda Kungälv Alingsås Kungsbacka Mölndal Göteborg Branscher Dagbefolkning Antal branscher 8
9 Antal branscher bland de boende i GR Öckerö Lilla Edet Tjörn Stenungsund Ale Partille Alingsås Kungälv Härryda Lerum Mölndal Kungsbacka Göteborg Antal I ett socialt perspektiv kan konstateras att även andra aspekter av mångfald är viktiga för människor. I en större stad finns ett större utbud av aktiviteter och sociala sammanhang; ungdomar söker sig gärna till subkulturer som inte finns på mindre orter och även som vuxen finns det bättre förutsättningar att dela specialintressen med andra människor. I en större stadsregion finns också bättre möjligheter att kombinera ett attraktivt boende, ett bra arbete och ett eget socialt sammanhang, vilket ger förutsättningar för fler i familjen att trivas. Högskolor i regionen möjliggör till exempel för ungdomar att ha kvar befintliga nätverk av familj och vänner inom en nära geografi. Den större regionen underlättar för fler i familjen att hitta arbete, eller för att hitta ett bra boende vid t ex flytt hemifrån eller skilsmässa. Göteborgsregionens invånare blir fler, men tar alla del av storstadens möjligheter? Storstadens baksidor Storstaden är inte bara förknippad med större möjligheter utan också med otrygghet och utanförskap. GR:s tidigare rådslagsdiskussioner har vittnat om en ökad oro för bland annat brottslighet, drogmissbruk och tilltagande socioekonomisk och etnisk segregation. I storstadsregionerna bor många människor på en liten yta, vilket också innebär att fler brott begås, här finns en högre koncentration av brottslighet. Storstädernas brottslighet kännetecknas också av fler typer av brott, där framförallt förekomsten av organiserad brottslighet avviker från övriga riket. I stora städer präglas umgänget 9
10 mellan medborgare, samt mellan medborgare och samhällets institutioner, även i högre grad av anonymitet. (SOU 2007:39) En aspekt såväl av brottsligheten som av anonymiteten utgörs av droghandel och missbruk. Det tunga missbruket är i Sverige mest utbrett i storstadsregionerna och ökar kraftigast i städernas ytterområden. Göteborg uppvisar emellertid den minsta ökningen av storstäderna, vilket tros bero på mindre drastiska nerskärningar i vården för narkotikamissbrukare under 1990-talet än i Stockholm och Malmö. Det finns dock stora variationer mellan regionerna beträffande missbruk av olika droger. GHB förekommer i huvudsak i Göteborg och dess kranskommuner och har de senaste åren krävt flera dödsoffer bland unga människor i Västsverige. (Social resursförvaltning, Göteborgs stad) Drogmissbruk är också kopplat till hemlöshet, 62 procent av alla hemlösa har missbruksproblem. Inte sällan sammanfaller detta även med psykisk sjukdom, 40 procent av de hemlösa har en psykisk diagnos. (Socialstyrelsen, 2005) För dessa grupper är tillgängligheten till offentliga rum särskilt viktig, och då handlar det inte enbart om uteliggare. Spektrumet av hemlöshet rymmer också människor som bor inneboende hos vänner och släktingar, inte sällan ungdomar och utrikes födda. Hemlösa och barn är exempel på grupper för vilka de offentliga rummen utgör en särskilt viktig resurs, men alla har inte lika tillgänglighet till dessa platser. Detta styrs till viss del av resursstyrka, men också av andra kulturella och sociala faktorer. Ibland annekteras en offentlig plats av en specifik grupp, vilket kan hindra andra grupper att nyttja denna på lika villkor. Det behövs ökad förståelse för att sådana processer kan stärka de sociala nätverken för de individer som nyttjar platsen och en acceptans av att de offentliga rummen med nödvändighet också är platser för åsiktskonflikter. Det är inte nödvändigtvis de platser som planerats för möten som används. Mellanmänsklig tillit och trygghet är nära sammankopplat med ett välfungerande samhälle som i grunden bygger på relationerna medborgare emellan. Misstro, rädsla och fördomar utgör hinder för sammanhållningen i samhället och vardagens upplevda trygghet återspeglar inte nödvändigtvis verkligheten. (Rothstein 2004; Putnam, 1993/1996) Känslor av otrygghet och misstro varierar med kön, ålder och ekonomiska resurser. Framförallt lyfts tre grupper fram som generellt mer otrygga än andra kvinnor, äldre och ekonomiskt resurssvaga. Kön är den faktor som har störst betydelse för upplevelsen av otrygghet, men variablerna samverkar ofta. Av kvinnor som bor i resurssvaga områden uppger mer än hälften att de känner sig otrygga när de vistas utomhus på kvällstid, jämfört med 23 procent av de kvinnor som bor i de mest resursstarka bostadsområdena. Bland personer med låg inkomst och låg 10
11 utbildningsnivå är upplevelsen av otrygghet generellt högre än för resten av befolkningen. Och inom denna grupp är utrikes födda mer otrygga än människor födda i Sverige. Andelen äldre som är rädda för att gå ut stiger i takt med ålder men även i förhållande till resursstyrka. (Brå, 2009) I motsatts till den upplevda otryggheten visar brottsstatistiken att det dock varken är i de resurssvaga områdena eller mot den äldre delen av befolkningen de flest brott begås. (Welin & Antoni, 2006) Ett viktigt samband framträder även mellan upplevd trygghet och valdeltagande. Den upplevda tryggheten är högre i bostadsområden med högt valdeltagande, oavsett resursstyrka. Förutsättningarna deltagande och förtroendet för demokratin grundas i relationer och tillit mellan människor, samt i förtroendet för offentliga institutioner. Tillit skapas utifrån komplexa kulturella, sociala och historiska sammanhang men avgörande är vardagens mellanmänskliga möten. Av stor vikt är att dessa möten också uppstår med människor som inte är lik en själv. Mellanmänsklig tillit bygger på informella mekanismer, på vilja och benägenhet att mötas och interagera, men samhället kan samtidigt bidra till att skapa sociala mötesplatser där individer uppmuntras till att söka sig utanför sina etablerade social mönster. (Brå 2009, Rothstein 2004) Storstaden är förknippad med en otrygghet som inte helt kan förklaras av faktiska risker hur utvecklar vi modigare invånare? Mot en socialt hållbar utveckling GR:s mål- och strategidokument Uthållig tillväxt mål och strategier med fokus på hållbar regional struktur ligger till grund för det fortsatta arbetet med att utveckla Göteborgsregionen. Ramen för arbetet är en hållbarhetsmodell som beskriver tre dimensioner den miljömässiga, den ekonomiska och den sociala. En uthållig tillväxt innebär att utvecklingen i samtliga dimensioner balanseras, eftersom dessa är ömsesidigt beroende av varandra. En god utveckling i en av dimensionerna kan stärka den positiva utvecklingen i en annan. Obalanser och negativ utveckling inom någon av dimensionerna utgör ett påtagligt hot mot den önskade utvecklingen av Göteborgsregionen. Vid rådslagsdiskussionerna har särskilt framhållits behovet av att fördjupa kunskapen och samarbetet kring den sociala dimensionen. På den internationella arenan lyftes den sociala dimensionen fram redan i Agenda 21, den första handlingsplanen för hållbar utveckling från 1992, med fokus på lokalsamhälle, närmiljö, demokrati och delaktighet. Sedan millennieskiftet har också 11
12 FN fortsatt framhållit vikten av en socialt hållbar utveckling, med Millenniemålen, Johannesburgdeklarationen 2002 och samarbetet om stadsutveckling inom Habitatprogrammet som viktiga milstolpar. Ett viktigt fundament utgörs också av FN:s mänskliga rättigheter. (FN, 1948) EU:s vision om hållbara utveckling beskriver ett samhälle som verkar för nuvarande och kommande generationers förbättrade livskvalitet, förvaltar och använder resurser effektivt samt utnyttjar ekonomins innovationspotential, men som samtidigt inte riskerar säker välfärd, sund miljö och social sammanhållning. För att nå visionen har man identifieras sju huvudutmaningar, däribland folkhälsa samt social integration, demografi och invandring. (EU, 2001/2006) I arbetet med Lissabonstrategi har EU-kommissionen också lyft fram jämställdhet, en åldrande befolkning och ett förändrat arbetsliv som utmaningar. (EU, 2000/2005) Såväl FN som EU framhåller insatser och samverkan på lokal och regional nivå som avgörande för en hållbar utveckling, inte minst avseende den sociala dimensionen. GR:s arbete grundar sig i en insikt om vikten av regionala samband där kärna och omland stöder varandra. Under det senaste decenniet har samarbetet kring gemensamma frågor stärkt regionens utveckling, där en stark regional struktur skapas förutsättningar för lokala kvaliteter. Men en regional struktur handlar inte bara om trafikinfrastruktur och miljöfrågor det är inte vägarna som håller samman regionen, utan människorna som rör sig på dem. Framtiden kräver att vi värnar också den sociala utvecklingen, att vi förbättrar villkoren för samspelet mellan människor. Ett gott liv för den enskilda människan är beroende av en välfungerande samhällsstruktur som inte kringskärs av administrativa gränser. En socialt hållbar utveckling är beroende av samhällets förmåga att skapa strukturella förutsättningar för ett gott liv. Ur ett regionalt perspektiv urskiljs följande grundläggande aspekter: En attraktiv livsmiljö som möjliggör ett gott boende och plats att mötas. Människors möjligheter att finna mål och mening handlar om sysselsättning, men också om delaktighet i samhället. En god välfärd är avgörande för människors känsla av trygghet och rättvisa, vilket i sin tur är nödvändigt för en välfungerande demokrati. Sammanhållningen i regionen är ömsesidigt beroende av samtliga ovanstående aspekter och grundläggande för en socialt hållbar utveckling. Hur kan vi gemensamt stärka de strukturella förutsättningarna för en socialt hållbar utveckling? 12
13 TRENDSPANING VART ÄR VI PÅ VÄG? Utvecklingen stannar inte upp. En vision för framtiden ska inte bara vara välgrundad i historiskt givna förutsättningar, utan behöver också förhålla sig till samtida utveckling. Visionen om hållbar utveckling strävar efter att skapa en beredskap för förändring och en djupare förståelse för samband mellan olika sektorer, tidsperspektiv och ansvarsnivåer. För att ta ut riktningen för ett gemensamt vägval fordras gemensamma insikter om vilka trender som påverkar Göteborgsregionens lokala sammanhang idag och imorgon. En av de mest framträdande tendenserna som ställer krav på samordning och samsyn över kommungränserna är människors ökade rörlighet pendling och flytt. Allt fler frågor stannar inte vid kommungränsen sades vid GR:s förra rådslag. Och detta just för att allt fler människor inte heller stannar vid kommungränsen. Staden regionaliseras - ökat resande Göteborgsregionens befolkningstillväxt består i en naturlig befolkningsökning i form av flyttningar och ökade födelsetal. Detta kallas regionförtätning, när fler människor bosätter sig inom ett visst geografiskt område, helst koncentrerat till tätorterna inom regionen. Men en storstadsregion som sådan definieras inte enbart av befintliga administrativa och geografiska gränser. När människor förändrar sitt rörelsemönster kan storstaden öka sin räckvidd. Staden, dess utbud och mångfald, växer också genom regionförstoring, då en större yta länkas samman till en gemensam arbetsmarknad och en gemensam bostadsmarknad. Storstaden är till sin funktion regional. En av de viktigaste ambitionerna i GR:s rådslagsprocess har varit att verka för en fortsatt regionförstoring. Ett led i detta arbete har varit att ta fram en strukturbild, vilken fångar de övergripande strukturbildande element som är av betydelse när det gäller att skapa en samsyn kring hur Göteborgsregionens fysiska struktur ska utvecklas. Målet har varit att enas om en regional struktur som ger förutsättningar för att värna och utveckla lokala kvaliteter i regionens alla delar. 13
14 Strukturbild för Göteborgsregionen. En överenskommelse om att vi gemensamt tar ansvar för att den regionala strukturen är långsiktigt hållbar. Godkänd av GR:s förbundsstyrelse maj bestod Sverige av 125 lokala arbetsmarknader, dvs. kommuner som länkas samman till större regioner genom arbetspendling hade antalet minskat till 75 lokala arbetsmarknader. Störst är förändringarna i de tre storstadsregionerna, där befolkningstätheten har gjort satsningar på infrastruktur och kollektivtrafik lönsamt, vilket i sin tur har lett till ökad pendling. Storstädernas lokala arbetsmarknader och deras utveckling Göteborgs lokala arbetsmarknad har inte vuxit lika mycket som Malmös och Stockholms, och framförallt inte genom regionförstoring. Källa: SCB I ett ekonomiskt perspektiv är rörligheten inom regionen är en betydande faktor för en positiv stadsutveckling. En rörligare befolkning innebär ett större kompetensutbud för de företag som väljer att lokalisera sig i regionen vilket i sin tur medför fler arbetstillfällen. Men för att människor ska kunna dra nytta av stadens 14
15 utbud av sysselsättning, boende och aktiviteter måste det vara möjligt att röra sig inom området friktionsfritt. Detta ställer nya och ökade krav inte bara på trafikinfrastrukturen utan också på välfärdsystemen. Hur kan välfärdssystemen bättre möta behoven hos allt rörligare invånare? Gemensam arbetsmarknad och gemensam bostadsmarknad När valet av arbetsplats sker över en större region, omfattar detta även valet av bostad, dvs. en större arbetsmarknadsregion innebär samtidigt en större bostadsmarknadsregion. En effekt av regionförstoringen är att arbetsplatser i stor utsträckning lokaliseras till regionens kärna, medan boendet är spritt över ett större område. Kärnans betydelse för arbetsmarknaden har stärkts i och med övergången från industrisamhälle till kunskapsekonomi. Med allt större andel av arbetskraften inom tjänstesektorn har pendling över kommungräns nästan fördubblats sedan mitten av 1970-talet, och allra mest ökar den långväga pendlingen. Drygt personer pendlar in till en kommun i GR och av den totala inpendlingen sker drygt 60 procent till Göteborg. Ökad pendling kan vara ett tecken en mer flexibel arbetsmarknad, där man kan byta arbete utan att byta bostad. Men det kan också vara ett tecken på en trång och orörlig bostadsmarknad, där de som arbetar i kärnan tvingas bosätta sig på allt längre pendlingsavstånd. I ett internationellt perspektiv kan en sådan utveckling iakttas i storstäder som t ex London, med allvarliga konsekvenser såväl för människor som tvingas in i ofrivillig pendling, som för företagens kompetensförsörjning. Pendling innebär alltid en prioritering, och för resurssvaga grupper som tjänar mindre på pendling kan utbudet av tillgängliga bostäder nära arbetsplatserna vara viktigt. I teorin innebär en gemensam arbetsmarknad också en gemensam bostadsmarknad, men samma utbud är inte tillgänglig för att regionens invånare vare sig vad gäller jobb eller bostäder. I valet av arbete avgör den enskildes kompetens utbudet på arbeten och i valet av bostad är familjesituation och framförallt resursstyrka styrande. Hur stärker vi förutsättningarna för att finna ett gott boende i regionen oavsett resursstyrka och situation? Vem pendlar, varför och varför inte? Inte bara yrkesarbetande vuxna pendlar, i och med den gemensamma gymnasieintagningen inom GR-området omfattar regionförstoringens ökade 15
16 valmöjligheter också ungdomar. Men eftersom gymnasieungdomars resmöjligheter ser annorlunda ut än vuxnas de har framförallt sällan tillgång till bil skiljer sig också deras pendlingsmönster. Genom att synliggöra ungdomars resmönster kan vi också få en bättre generell förståelse för hur andra, resurssvaga grupper har skilda förutsättningar att ta del av regionförstoringens möjligheter, då människors resmöjligheter kraftigt begränsas utan tillgång till bil. Gymnasieelevers pendlingsmönster Den vänstra kartan visar bostadens läge för gymnasieelever i Härryda. Den högra kartan visar gymnasieskolans läge för elever boende i Härryda. Källa: GR gymnasieintagningen Regionförstoring innebär ett ökat resande till både arbete och fritidssysselsättningar. Fler reser och resandet sker över längre sträckor, men utan att resan nödvändigtvis tar längre tid för den enskilde. Pendling sker av olika orsaker, men en grundförutsättning för att börja pendla är att man i något avseende tjänar på det; ett karriärsteg, högre lön, en väg ur arbetslöshet eller en möjlighet att kombinera ett önskat boende med ett bra jobb. Villkoren för pendling och för att dra nytta av regionförstoringen ser alltså olika ut för olika grupper: Män pendlar i större utsträckning än kvinnor, framför allt pendlar män längre än kvinnor. Yngre pendlar mer än äldre, men det är bland åldern
17 år som pendlingen ökat mest. Högutbildade pendlar i större utsträckning än lågutbildade. Här finns dock en könsskillnad, högutbildade män pendlar betydligt längre än lågutbildade män, men högutbildade kvinnor pendlare inte längre än lågutbildade kvinnor. Utlandsfödda pendlar i mindre utsträckning än svenskfödda, och skillnaderna har ökat över tid. (SOU 2007:35) Regionförstoringens skilda villkor för kvinnor och män kan förklaras genom val av färdmedel och familjeförhållanden, men framförallt genom den könssegregerade arbetsmarknaden. Män har i högre omfattning tillgång till bil, pendlar längre sträckor och får därmed tillgång till en större arbetsmarknad med fler karriärmöjligheter. Kvinnor reser mer kollektivt, förflyttar sig kortare sträcka på längre tid och de rör sig inom ett geografiskt mindre område. Men den som har längst sträcka till arbetet reser inte självklart längst tid, förutom färdmedel styr också ärenden på vägen, som att handla eller hämta och lämna barn. Här bidrar de offentliga verksamheterna med viktiga ramförutsättningar bl.a. genom barn- och äldreomsorg för hur livspusslet går ihop. (Boverket, 2005; Tullberg, 2004; Friberg et.al., 2004) Skillnaden i rörlighet kopplat till familjebildande präglar också kvinnors möjligheter och villkor på arbetsmarknaden generellt. Sambandet mellan löneutveckling och pendlingsbenägenhet betydligt svagare för kvinnor än för män. En förklaring till detta återfinns i den könsuppdelade arbetsmarknaden där kvinnor i högre grad arbetar i den offentliga sektorn, 83 procent av de offentliganställda i Göteborgsregionen är kvinnor, och män arbetar oftare i den privata. Inom de offentliga yrkena, framförallt vård, omsorg och skola, är möjligheterna till löneutveckling sämre och ger därför sämre incitament för pendling. Det samma gäller också generellt för låginkomstyrken. (Vägverket 2005) Villkoren för att ta del av regionförstoringens fördelar skiljer sig alltså mellan olika grupper, framförallt nyttjar redan resurssvaga möjligheterna till pendling sämre. Hur kan vi bättre nyttja regionförstoringen för att erbjuda fler en väg ur arbetslöshet och bättre karriärutveckling? Äldreboom, invandring och nya livssituationer Över tid förändras en befolknings fördelning, storlek och sammansättning. I hela Göteborgsregionen växer befolkningen en trend som även är ett mål för GR inom ramen för Uthållig tillväxt. Befolkningstillväxten är den enskilt viktigaste resursen för regionens fortsatta utveckling. En förändrad befolkningsstruktur ställer nya krav på samhället, men innebär också nya utvecklingsmöjligheter. 17
18 Generationsväxling och arbetskraftsbrist? Höga födelsetal under efterkrigstiden i kombination med ökad livslängd och numera lägre barnafödande innebär att andelen äldre i befolkningen ökar. Sverige står tillsammans med många andra länder i västvärlden inför vad som betecknas en äldreboom. Många av dagens äldre är emellertid både friskare och lever längre än förr. Men äldre är inte en homogen grupp, utan det finns stora skillnader mellan olika ålders- och socioekonomiska grupper. Den åldrande befolkningen förväntas öka efterfrågan på välfärdstjänster och kommunal service, samtidigt som intäkterna från den yrkesarbetande delen av befolkningen minskar. Till år 2020 beräknas befolkningen öka med 10 procent i regionen, men andelen över 65 år ökar med 23 procent. Det är också först efter år 2020 som fyrtiotalisterna kommit upp i de åldrar där de kräver som mest vård och omsorg. För Göteborgsregionen är dock utvecklingen inte lika kritisk, framförallt eftersom befolkningsandelen yngre inte minskar i storstäderna i samma utsträckning som i övriga riket. Åldersavgångar relativt nytillkomna ungdomar på arbetsmarknaden 1,3 1,2 1,1 1 GR S tockholms län Malmöregionen Övriga riket 0,9 0, Diagrammet ovan visar förhållandet mellan antalet åldersavgångar och antalet nytillkomna ungdomar på arbetsmarknaden. En nivå på ett betyder att det är lika många som tillkommer på arbetsmarknaden som det är som lämnar densamma. Källa: VGR, SCB, Stockholms län, Region Skåne Arbetsmarknaden kommer allvarligt att drabbas av befolkningens förändrade sammansättning. För hela nationen kommer antalet åldersavgångar från 18
19 arbetsmarknaden vara fler än de nytillkomna ungdomarna redan år Göteborgsregionen däremot har tillsammans med de andra storstadsregionerna under hela perioden fram till 2018 fler ungdomar som tillkommer på arbetsmarknaden än vad det är pensionärer som lämnar. Landet som helhet har däremot motsatt utveckling. Storstadsregioner har generellt en yngre befolkning och det gäller också för Göteborgsregionen. Medelåldern är lägre än för riket. Inflyttningen av ungdomar upp till 25-årsåldern är stor, de flyttar från hela landet, framför allt till kärnan för att arbeta eller studera. Ungdomsgruppen har under de senaste tjugo åren blivit dubbelt så benägna att flytta. Sedan sker en utflyttning till kranskommunerna i familjebildningsåldrarna. Av de studenter som genomgår en utbildning i Göteborg stannade ca 70 procent kvar i regionen minst tre år efter avslutad utbildning. (SOU 2007:35; Göteborgs Universitet, 2006) Den demografiska utvecklingen i landet som helhet förväntas att leda till arbetskraftsbrist i vissa regioner. Samtidigt står många idag i praktiken utanför arbetsmarknaden, särskilt bland människor med utländsk bakgrund. Av Göteborgsregionens befolkningsökning mellan består nästan hela ökningen av personer med utländsk bakgrund, dvs. personer som är utrikes födda eller vars båda föräldrar är födda utomlands. Fram till och med 2030 beräknas utrikes födda motsvara Sveriges totala befolkningsökning. I likhet med äldre, förknippas ofta den växande andelen invånare med utländsk bakgrund med ökade välfärdskrav och försörjningsbörda. Men med förestående stora pensionsavgångar och därmed oundgänglig generationsväxling på arbetsmarknaden, utgör invandrade och inflyttade den lokala arbetsmarknadens viktigaste resurs. 19
20 Befolkningsutveckling år, födda i Sverige och utrikes Födda i Sverige Födda utrikes Födda i Sverige Födda utrikes (höger skala) Diagrammet ovan visar befolkningsutveckling i Sverige sedan 2000 och befolkningsprognos fram till 203o. Antalet personer i arbetskraften antas öka med mellan 2007 och Utrikesfödda står för hela ökningen och lite där till, , medan arbetskraften väntas minska med för svenskfödda. Källa: SCB I Göteborg är 20 procent av invånarna födda utanför Sverige. Dessa representerar tillsammans 185 olika nationaliteter och talar över hundra olika språk. I övriga GRkommuner är i genomsnitt 10 procent av invånarna födda utanför Sverige. Det finns en stor utvecklingspotential i att bli bättre på att nyttja de möjligheter det innebär att utlandsfödda söker sig till regionen. För att Göteborgsregionen ska vara en attraktiv region med ett fungerande näringsliv är det viktigt att hela den arbetsföra befolkningen tas tillvara oavsett bakgrund. Göteborgsregionen har en välutbildad befolkning, 34 procent mellan 16 och 74 har en eftergymnasial utbildning vilket är fyra procent högre än riksgenomsnittet. Detta gör att regionen har en god tillgång på utbildad arbetskraft för kvalificerade yrken och god service. Liksom i övriga riket har fler kvinnor än män en högre utbildning. Under de senaste decennierna har befolkningens utbildningsnivå stigit, med konsekvensen att allt större vikt läggs vid formell kompetens. Samtidigt ökar andelen unga som inte är behöriga till gymnasiet, eller inte fullföljer sina gymnasiestudier. På arbetsmarknaden krävs allt högre kvalifikationer för att få ett arbete. Detta har resulterat i ett glapp mellan kvalifikationskraven för att få ett arbete och vad som krävs för att utföra det, vilket drabbar såväl invandrare med bristande språkkompetens som lågutbildade eller människor med funktionshinder. Hur underlättas etablering på arbetsmarknaden utrikesfödda och unga? 20
21 Nya livssituationer och familjekonstellationer Ytterligare en aspekt av den demografiska utvecklingen är förändringar i hushållssammansättning, dvs. hur familjerna ser ut och hur människor bor tillsammans. Kärnfamiljen är fortfarande den vanligaste samlevnadsformen i Sverige men samhällstrenden visar på en allt större variation i samlevnadsmönster. Familjer bryter upp och nya par flyttar samman. Både familjer som består av en ensamstående förälder med barn, och ombildade familjer, där en eller båda föräldrarna har barn från tidigare relationer, har blivit vanligare. Men fortfarande lever de flesta barn, drygt 70 procent, med båda sina föräldrar. Sedan 1980-talet har andelen barn som bor med en ensamstående förälder blivit större. Fyra av fem barn som bor med en ensamstående förälder bor med mamman. (Barnombudsmannen, 2007) I ombildade familjer kan barnen dela sin tid mellan två familjer, och det kan även finnas olika konstellationer av syskon i föräldrarnas respektive nya relationer. Detta ställer nya krav på samhällets flexibilitet vad gäller bostäder, barnomsorg och skola, särskilt för barn som har föräldrarna i olika delar av regionen. En tydlig trend är att familjebildning sker senare i livet, genomsnittsåldern för förstagångsföräldrar i storstäder har sedan början av 1970-talet stigit med ca sex år till 30 år för mammor och 32 år för pappor. Allt fler personer lever också i samboförhållanden utan att gifta sig och andelen vuxna utan barn ökar i västvärlden. Barnlöshet har ett tydligt samband med det uppskjutna barnafödandet. En del av den ökade barnlösheten är alltså ofrivillig, men prognoser gör också gällande att den frivilliga barnlösheten ökar. (Institutet för framtidstudier) Samlevnadsformer för den växande gruppen äldre förändras också över tid. Det finns en stor andel gamla i storstadskärnorna som varken har partner eller barn inom 10 mils avstånd. Äldres vårdbehov ökar snabbt i framtiden, antalet äldre som behöver mycket hjälp förväntas fördubblas mellan åren 2025 och Särskilt kvinnor kommer att behöva mycket hjälp från samhället. Männen tar nämligen inte hand om sin partner i samma utsträckning som kvinnorna gör. Dessutom tillkommer att många äldre har förväntningar och behov som inte traditionellt hanteras inom vården, ofta kopplat till ensamhet och minskande sociala nätverk. Svårighet att röra sig utanför hemmet kan också göra att äldre känner sig ensamma. Det ställer krav på äldreomsorg och hemtjänst att också svara för sociala aktiviteter. (SCB, 2005) En växande grupp resursstarka äldre kan också påverka bostadsmarknaden, gemenskap, närhet och service är förväntade prioriteringar. Kanske väntar en stor omflyttning, där äldregenerationen söker sig till flerbostadshus och lokala centrum. En annan möjlighet är att många äldre vill bo kvar i området, med stora krav på 21
22 bostadsanpassning, färdtjänst och äldreomsorg vid oförändrat bostadsbestånd i dessa områden. I Europa byggs på många håll av privata aktörer också gated communities riktade till denna grupp, vilket ger negativa effekter för samhällets sammanhållning och den regionala utvecklingen. Väntar, och är det i så fall möjligt att förekomma en sådan utveckling i Göteborgsregionen? Ökade klyftor och geografisk polarisering Det enskilt största hotet mot en socialt hållbar utveckling är den accelererande socioekonomiska och etniska segregationen ökade sociala klyftor och geografisk polarisering. Människors livskvalitet är till viss del beroende av individuella ekonomiska förutsättningar, men också av välståndet i samhället som helhet. Oavsett genomsnittlig levnadsnivå i ett land så är en avgörande faktor för invånarnas välmående de ekonomiska klyftorna mellan människor. Ojämlikhet har visat sig drabba inte bara de fattiga utan alla. Sverige är idag ett av världens mest jämlika länder, men i takt med att klyftorna ökar drabbas människor i båda ändar av inkomstskalan. Graden av ojämlikhet i ett samhälle påverkar hur vi mår både fysiskt och psykiskt; hur länge vi lever; hur vi lyckas med våra studier; hur vanliga tonårsfödslar är; hur utbredd fetman är; hur mycket kriminalitet och våld som finns; hur stor den sociala rörligheten är, med mera. (Wilkinson & Picket, 2009) 22
23 Medelinkomst i GR-kommunerna och Göteborgs stadsdelar 2007, särredovisat för kvinnor och män. Älvsborg Askim Torslanda Kungsbacka Härryda Lerum Partille Öckerö Tynnered Mölndal Stenungsun S Skärgården Kungälv Tjörn Kärra Rödbo Örgryte Linnéstaden Centrum Tuve Säve Alingsås Ale Härlanda Göteborg Lundby Lilla Edet Backa Majorna Högsbo Kortedala Frölunda Biskopsgård Lärjedalen Gunnared Bergsjön 0,0 100,0 200,0 300,0 400,0 500,0 600,0 Medelinkomst i tusentals kronor män kvinnor I alla kommuner och stadsdelar har män en högre medelinkomst än kvinnor. Skillnaderna är störst i de områden där männen har högst medelinkomst. Källa: SCB Samhällets sammanhållning är beroende av relationer mellan människor som bygger upp en social gemenskap utanför familjen eller den närmaste kretsen av vänner. Det handlar om relationen till grannar eller kollegor, men framförallt om relationen och tilliten till människor man inte känner. I en segregerad region minskar möjligheterna till spontana möten mellan olika grupper. Göteborgsregionen sammanlänkas inte enbart genom dess trafikinfrastruktur utan också av den sociala infrastruktur som utgörs av mellanmänskliga relationer. Räckvidden och framförallt spännvidden dvs. relationer mellan människor med olika bakgrund, ålder och socioekonomisk 23
24 tillhörighet på dessa sociala nätverk är avgörande för att människor ska kunna leva ett gott liv. Boendesegregationen är regional Valet av bostad, eller bristen på valmöjligheter, leder i stora städer till en sortering på bostadsmarknaden. Detta resulterar i en rumslig uppdelning av olika grupper i olika bostadsområden, s.k. boendesegregation. Ju större ensidiga områden och ju större skillnad mellan områdena, desto allvarligare är segregationen och dess konsekvenser. När arbetsmarknaden vidgas och därmed bostadsmarknaden, ökar riskerna för en accentuerad boendesegregation och geografisk polarisering. Under 2009 presenterades på uppdrag av S2020, Göteborgs stad en omfattande studie av den etniska och socioekonomiska boendesegregationen i Göteborgsregionen. Här framhålls att det inte är området som är segregerat utan staden, och i ännu högre utsträckning arbetsmarknadsregionen. Att större andel resurssvaga bor i vissa områden hänger således samman med att det finns bostadsområden med en än mer homogen medelklassbefolkning. Boendesegregation beror delvis på bostadsbeståndets struktur, där ensidiga områden avseende upplåtelseform och typologi oftast inhyser en ensidig befolkning avseende resursstyrka och hushållssammansättning. Barnfamiljer är t.ex. beroende av bostäder med fler rum och resurssvaga har sällan möjlighet till köp av bostadsrätt eller villa. (Andersson et al, 2009) Bostadsbeståndets struktur och invånarnas sociala sammansättning kan påverkas genom lokalisering av nyproduktion, men också genom det befintliga bostadsbeståndets förvaltning och vid förmedling av bostäder. Här utgör de kommunala planprocesserna och allmännyttan viktiga politiska verktyg, men frågorna involverar också fler aktörer. 24
25 Flyttningar mellan Göteborg och övriga GR efter ålder Ålder Övriga GR Göteborg En tydlig trend bland invånarna med svensk bakgrund är att ungdomar flyttar in till staden, medan barnfamiljer med småbarn flyttar ut till kranskommunerna. Göteborgsregionens bostadsmarknad är i alla aspekter kraftigt segregerad, människor bor i stor utsträckning tillsammans med likar oavsett om det gäller socioekonomisk ställning såsom inkomst och utbildning, eller om det gäller födelseland. Detta gäller framförallt för resursstarka svenskar. En viktig anledning till den socioekonomiska segregationen är den ensidiga lokaliseringen av upplåtelseformer i olika delar av regionen, men detta är inte hela förklaringen. Flyttningar mellan Göteborg och övriga GR efter ålder och bakgrund Diagrammet visar att det åldersrelaterade flyttmönstret för svenskfödda, knappt är utläsbart för personer med utländsk bakgrund. Källa: Andersson et al (2009) 25
26 Svenskars flyttmönster präglas i allt högre utsträckning av regionförstoringen, dvs. möjligheten att bo längre från arbetsplatsen, vilket i viss utsträckning är förknippat med resursstyrka. Sambanden mellan resursstyrka och etnicitet resulterar också i en etnisk boendesegregation men även om vi bortser från resursstyrka präglas Göteborgsregionen av etnisk segregation. Människor med utländsk bakgrund flyttar generellt kortare sträckor och primärdestinationen för nyanlända får således långtgående konsekvenser för boendemönster på lång sikt. På regional nivå får mottagandet av nyanlända alltså stor betydelse för segregationen, men också möjligheterna till vidareflytt. Den etniska segregationens effekter märks tydligast i resurssvaga områden, som också i dagligt tal ofta kallas för stadens segregerade områden trots att villaförorter och bostadsrättsområden har en än mer ensidig befolkning. I ett längre perspektiv innebär alltså segregation inte bara ekonomiska merkostnader för samhället som helhet, utan begränsar kraftigt möjligheterna för människor i alla delar av regionen att delta i samhällsutvecklingen. Hur kan bostadsbyggande och bostadsförmedling bidra till att minska boendesegregationen? Segregation också på arbetsmarknaden och i skolan Segregationen i Göteborgsregionen, liksom i de andra storstadsregionerna, har över tid ökat, vad gäller såväl socioekonomi som etnicitet. I dagligt tal avser segregation ofta boendesegregation, men i en nyutgiven rapport från SNS (Nordström & Åslund, 2009) redovisas att samma mönster återfinns även på arbetsmarknaden, i skolan och i familjebildningen. Av dessa fyra arenor har kommunen stort inflytande i skolan och på bostadsmarknaden, men som arbetsgivare och i partnerskap med näringslivet även på arbetsmarknaden. 26
27 Andelen invandrade grannar respektive kollegor för människor födda utrikes och i Sverige Andelen invandrade grannar Andelen invandrade kollegor Malmö Stockholm Invandrade Svensk bakgrund Göteborg 0% 10% 20% 30% 40% 50% 0% 20% 40% 60% Källa: Nordström & Åslund, 2009 Häri ligger en del av förklaringen till sambanden mellan etnicitet och resursstyrka. I de mest resurssvaga bostadsområdena i Sverige bor numera huvudsakligen fattiga utomeuropeiska invandrargrupper. I dessa områden försörjer sig knappt 30 procent på förvärvsarbete. (Socialstyrelsen, 2010) Åtskillnaden på arbetsmarknaden liknar den på bostadsmarknaden med skillnaden att koncentrationen av enskilda etniska grupper är ännu tydligare. (Nordström & Åslund, 2009) Eftersom resursstyrka är direkt beroende av positionen på arbetsmarknaden bidrar alltså arbetsmarknadens etniska segregation till att stärka sambandet mellan resursstyrka och etnicitet. Samtidigt som den långvariga fattigdomen successivt minskat har den blivit mer koncentrerad till invandrargrupperna. Detsamma gäller ekonomiskt bistånd. I Sverige är drygt 60 procent av dem som haft ekonomiskt bistånd i fem år eller längre födda utomlands. (Socialstyrelsen, 2010) Boendesegregationen i sin tur riskerar också att återverka på arbetsmarknaden, både genom tillgången till informella rekryteringsnätverk, men också för andra generationens invandrare genom skolan. Segregationen i grundskolan är stor, och är nästan helt kopplat till boendet. Gymnasieskolan är mindre segregerad och kan fungera som en mötesplats för ungdomar som bor åtskilda. Det är inom familjebildningen som den starkaste segregationen finns, hälften av alla som invandrat som barn har också en invandrad partner. Detta kan tas som ett tecken för 27
28 en kraftig segregation också i de sociala sammanhang där man träffar sin partner. (Nordström & Åslund, 2009) Arbete innebär för individen många gånger mer än sysselsättning, inkomst och trygghetssystem. En arbetsplats är också ett forum för delaktighet, liksom frivilligverksamhet och daglig verksamhet. Med ökad pendling sträcks dessa nätverk ut över regionen och innebär nära relationer med människor på längre avstånd. Regionalt är arbetsplatser därför viktiga mötesplatser för människor från olika stadsdelar och kommuner och kan bidra till ökad integration. Hur samverkar vi för en större integration på arbetsmarknaden och i skolan? Är segregation alltid ett problem? På längre sikt riskerar en stark segregation på många arenor att medföra negativa konsekvenser, såväl för individen som för samhället. Etnisk och socioekonomisk segregation kan i viss utsträckning förklaras genom människors egna val. Men valmöjligheterna är för individen starkt begränsade av resursstyrka, bakgrund och kompetens. Det är framförallt högutbildade svenskar som väljer att bo och arbeta med andra svenskar. Det finns såklart personliga orsakar till valet av partner, liksom fördelar av arbeta tillsammans med människor från samma kultur eller språkområde. Men när orsakerna är diskriminering eller bristande tolerans för olikheter, och de individuella valen begränsas av felaktig information, falska föreställningar och kraftigt varierande resursstyrka, så är segregation ett allvarligt problem. När staden på alla arenor är socioekonomiskt och etniskt segregerad kan man tala om en social fragmentering, där det inom staden uppstår enklaver med allt mindre kontakt. Om de sociala nätverken inom en region åtskiljs ger det också konsekvenser för en framtida kompetensförsörjning och ekonomisk tillväxt, då dessa är beroende av såväl geografisk som social rörlighet på arbetsmarknaden. Regionen riskerar alltså en splittring i parallellsamhällen, där varje samhälle har sina överenskommelser om hur demokratin ska fungera, överenskommelser som inte bara syns i paragrafer eller skrivningar. Det handlar om relationerna till beslutsfattare och välfärdssystemet, men också om mellanmänsklig tillit. Mellanmänsklig tillit och trygghet är nära sammankopplat med en välfungerande demokrati som i grunden bygger på relationerna mellan medborgare och institution. Misstro, rädsla och fördomar utgör hinder för sammanhållningen i samhället och vardagens upplevda trygghet återspeglar inte nödvändigtvis verkligheten. (Rothstein, 2004) En sådan 28
Boendeplanering med perspektivet på Göteborgsregionen
Boendeplanering med perspektivet på Göteborgsregionen Strukturbilden för Göteborgsregionen mål att styra mot uthållig tillväxt och hållbara strukturer Per Kristersson, Göteborgsregionens kommunalförbund
Hur kan vi minska och motverka segregation
Hur kan vi minska och motverka segregation Delmos-finansierat projekt Sociala hållbarhetsgruppen, GR 190524 Gunilla Bergström, forskare, FoU i Väst Delmos, Delegationen mot segregation inrättades den 1
Integrationsprogram för Västerås stad
för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort
Arena för Tillväxt. En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling i Sverige
Arena för Tillväxt En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling i Sverige Primär målgrupp: lokala och regionala beslutsfattare inom privat och offentlig sektor Vad gör vi? Omvärldsbevakning
Barnfamiljerna och deras flyttningar
Barnfamiljerna och deras flyttningar En registerstudie där vi följt alla barn som föddes i Göteborg under åren 2000-2011, fram till dess att de var 6 år och började i skolan. www.goteborg.se Tre av tio
Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030 Översyn år 2014 Kommunledningskontoret 2014-05-12 - Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030 - Översyn år 2014 Per-Erik Mårtensson,
dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla
dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla Antagen av kommunfullmäktige 2016-09-26 Tänk stort! I Söderhamn tänker vi större och alla bidrar. Vi är en öppen och attraktiv skärgårdsstad
Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen
Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt
Göteborgs Stads 10 nya stadsdelsnämnder
Befolkningsdata och sociala indikatorer Göteborgs Stads 1 nya stadsdelsnämnder 21-1-28 Göteborgs stadskansli, Samhällsanalys & Statistik. Köpmansgatan 2, 44 82 GÖTEBORG Jan Kaaling. 31-36 8 245. jan.kaaling@stadshuset.goteborg.se.
5. Befolkning, bostäder och näringsliv
5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.
VISION VÄSTRA GÖTALAND - DET GODA LIVET
- DET GODA LIVET Gemensam inriktning för att stärka Västra Götaland som en attraktiv region. Har tagits fram tillsammans med kommunförbunden och i samarbete med organisationer, högskolor/universitet, statliga
Program för social hållbarhet
Dnr: KS-2016/01180 Program för social hållbarhet Ej antagen UTKAST NOVEMBER 2017 program policy handlingsplan riktlinje Program för social hållbarhet är ett av Västerås stads stadsövergripande styrdokument
Regional tillväxt, den svenska urbaniseringen och Norrbotten. Linnéa Hassis Processledare, Arena för tillväxt
Regional tillväxt, den svenska urbaniseringen och Norrbotten Linnéa Hassis Processledare, Arena för tillväxt Arena för Tillväxt En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling i Sverige
Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun
Integrationsstrategi för Västerviks kommun 2015 2017 1 Integrationsstrategi för Västerviks kommun Vision Västerviks kommuns vision avseende integration är att gemensamt skapa förutsättningar för kommunen
Segregation en fråga för hela staden
Segregation en fråga för hela staden Segregationen finns inte bara i områden som brukar kallas utsatta. Hela Göteborg är segregerat, och frågan är en angelägenhet för hela staden. Det var ett av budskapen
Gamla mönster och nya utmaningar. Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län
Gamla mönster och nya utmaningar Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län Trots ett pågående arbete med jämställdhet under många decennier präglas arbetsmarknaden
2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.
2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur
Program för ett integrerat samhälle
Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för
Vision Vision. Diarienummer: KS 2012/817 Dokumentansvarig: Håkan Hambeson Beredande politiskt organ: Demokratiberedningen
Vision 2040 Vision Diarienummer: KS 2012/817 Dokumentansvarig: Håkan Hambeson Beredande politiskt organ: Demokratiberedningen Beslutad av: Kommunfullmäktige Datum för beslut: 2017-02-02 Giltighetstid:
Antagen av KF , 145. Vision 2030
Vision 2030 Västerviks kommun Livskvalitet varje dag Vår vision om framtiden är ett samhälle där livskvalitet står i fokus varje dag. Ett samhälle där medborgarna, gamla som unga, känner glädje, tillhörighet
Läget i Kalmar län 2016
Läget i Kalmar län 2016 Befolkningen i Kalmar län 2015 237 200 invånare 1 nov. 2015 2,4 % av Sveriges befolkning Fler äldre, färre yngre än rikssnittet Ökande försörjningskvot: färre i arbete ska försörja
Hela staden socialt hållbar
Hela staden socialt hållbar Social resursnämnd är processägare för mål som följer med från 2014 Öka förutsättningarna till goda livschanser och därmed utjämna dagens skillnader. Göteborgarnas hälsa ska
Strategi för ett mångfaldssamhälle i Lilla Edets kommun. Framtagen av: Kommunledningsförvaltningen Datum: Antaget av KF
Strategi för ett mångfaldssamhälle i Lilla Edets kommun Framtagen av: Kommunledningsförvaltningen Datum:2017-03-06 Antaget av KF 2017-04-12 Strategi för mångfaldssamhälle Det övergripande nationella målet
Befolkningsutveckling
Hållbar stad öppen för världen Befolkningsutveckling Statistik och analys SAMMANFATTNING 564 000 invånare (folkbokförda) bor i Göteborgs 280 000 bostäder 70 000 så mycket ökade stadens befolkning (de senaste
Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer
Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.
Hur skapar vi attraktivitet över hela vår geografi? Patrik Wallgren Samhällsplaneringschef
Hur skapar vi attraktivitet över hela vår geografi? Patrik Wallgren Samhällsplaneringschef Agenda 1. Politisk Arktis plattform 2. Regionernas kamp 3. Vad skapar attraktivitet enligt forskning 4. Infrastrukturens
Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030
Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter
en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.
en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker
Småbarn och deras flyttningar
Statistik och Analys Stadsledningskontoret Småbarn och deras flyttningar En registerstudie där vi följt alla barn som föddes i Göteborg under åren 2000-2005 fram till dess att de var sex år och började
Bilder av arbete för social hållbar utveckling
Bilder av arbete för social hållbar utveckling (kenneth.ritzen@uppsala.se) Att konkretisera en vision Balanser, avvägningar, förhandlingar Arbetsklimatet Folkhälsoarbete Omvärldsanalys Människosynen i
De utsatta förorterna en chans för Sverige att klara välfärden
1 De utsatta förorterna en chans för Sverige att klara välfärden Jan Edling vid Föreningen Verdandi 19 april 2018 2 En undersökning av 38 förorter Bygger på SCB-statistik mellan 1997 och 2014 Demografi
Extremism och lägesbilder
Extremism och lägesbilder Kongressbeslut 2015 Inriktningsmål nummer fem för kongressperioden 2016-2019 anger att: SKL ska verka för att medlemmarna har tillgång till goda exempel på lokala och regionala
Rådslagsmaterial Minskade klyftor
Rådslagsmaterial Minskade klyftor Socialdemokraterna i Örebro Örebro arbetarekommun har tagit initiativ till ett antal lokala rådslag. Rådslagen syftar till att öka kunskapen och debatten om respektive
DETALJHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016
DETALJHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 Stark tillväxt sätter fart på n Rekordmånga kommuner ökade omsättningen i n under 2015, däribland alla kommuner som ingår i Göteborgsregionens kommunförbund. I Göteborgsregionen
Länsstyrelsens länsuppdrag
Uppgradering av RUP Länsstyrelsens länsuppdrag I startblocken mot nästa programperiod Ny strategi med vissa kvantitativa mål blir styrande Dialogmöten Innovation och förnyelse Tillgänglighet Kompetensförsörjning
Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.
Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms
Mål- och inriktningsdokument inför budget 2016 Stadsdelsnämnden Östra Göteborg. Östra Göteborg en fantastisk stadsdel med utmaningar
- och inriktningsdokument inför budget 2016 Stadsdelsnämnden Östra Göteborg Östra Göteborg en fantastisk stadsdel med utmaningar - och inriktningsdokument, SDN Östra Göteborg Inledning Grunden i Östra
Strategisk plan. Inledning. Bakgrund. Metod
Strategisk plan Inledning Den strategiska planen tar sikte på den kommande tolvårsperioden. Giltigheten ska prövas minst en gång per mandatperiod. Syftet med planen är att kommunen och gärna andra organisationer
Stor inflyttning till Göteborg
2-2009 Stor inflyttning till Göteborg Befolkningsutveckling i Göteborg 2008 Göteborg hade under 2008 den största befolkningstillväxten sedan 1994. Invånarantalet passerade därmed 500 000 under året Göteborg
Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden
Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden Inledning Göteborgsregionens kommuner har de senaste åren tagit emot omkring 1200-1500 flyktingar och anhöriga till flyktingar
Socialt hållbar stadsutveckling: kan den delade staden göras hel (igen)? Roger Andersson
Socialt hållbar stadsutveckling: kan den delade staden göras hel (igen)? Roger Andersson Prof. i kulturgeografi, ssk bosättning och bebyggelse Institutet för bostads- och urbanforskning, Uppsala universitet
Återkoppling angående informations- och dialogmöten om regionbildning och RUS
Regionförbundet södra Småland Återkoppling angående informations- och dialogmöten om regionbildning och RUS Rfss har ställt frågan till Växjö kommun hur trender och strukturella förändringar påverkar Växjö
2 (6) Måste det vara så?
2 (6) Vi vill att Karlskrona ska vara den kommun där vi kan förverkliga våra drömmar, en kommun där man känner att man har möjligheter. Vi vill att barnen och ungdomarna ska få en bra start i livet och
Vänligen meddela Georgia Larsson om ni inte har möjlighet att närvara, e-post telefon eller
Göteborg 2010-11-04 Till Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Kallelse Ledamöter hälsas härmed välkomna till sammanträde med styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad torsdagen 11 november, kl. 13.00-16.00
TID FÖR TOLERANS EN STUDIE OM VAD SKOLELEVER I SVERIGE TYCKER OM VARANDRA OCH SAMHÄLLET I STORT RAPPORTSERIE 1:2014
TID FÖR TOLERANS EN STUDIE OM VAD SKOLELEVER I SVERIGE TYCKER OM VARANDRA OCH SAMHÄLLET I STORT RAPPORTSERIE 1:2014 Lättläst sammanfattning Tid för tolerans Den här rapporten har fått namnet Tid för tolerans.
BEFOLKNINGEN I GÖTEBORGSREGIONEN 2016
BEFOLKNINGEN I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 En expansiv region med en växande befolkning Allt fler väljer att bo och leva i och redan 2017 beräknas här finnas över en miljon invånare. Befolkningen är relativt
Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning
Bilaga 1 Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning Innehållsförteckning Bilaga 1 KARTLÄGGNING AV MÅLGRUPPENS STORLEK OCH SAMMANSÄTTNING UNGA SOM INTE FULLFÖLJER GYMNASIET Ej behöriga till
Välfärds- och folkhälsoprogram
Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande
Hela staden socialt hållbar
Hela staden socialt hållbar Omfördelning, ojämlikhet och tillväxt Det skulle vara ett misstag att fokusera enbart tillväxt och låta frågan ojämlikhet sköta sig själv. Inte bara för att ojämlikhet kan vara
Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015
Integrationspolicy Bräcke kommun Antagen av Kf 24/2015 Innehåll Övergripande utgångspunkt... 4 Syfte... 4 Prioriterade områden... 4 Arbete och utbildning viktigt för självförsörjning och delaktighet i
Social hållbarhet i ledning och styrning
Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark
Politisk inriktning för Region Gävleborg
Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019
Utrikesfödda på arbetsmarknaden
PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna
Nationell, regional och lokal ungdomspolitik. Cilla Ilhammar Samordnare ungdomsfrågor Cilla Ilhammar Regionförbundet i Kalmar län 2012
Nationell, regional och lokal ungdomspolitik Cilla Ilhammar Samordnare ungdomsfrågor Cilla Ilhammar Regionförbundet i Kalmar län 2012 Vem är ung idag? Hur är det att vara ung idag? 15% av Sveriges unga
Planeringsfolkmängd i Gävle kommun år 2030
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Planeringsfolkmängd i Gävle kommun år 2030 Översyn 2015 Kommunledningskontoret 2015-05-07 - 1 Planeringsfolkmängd i Gävle kommun år 2030 - Översyn 2015 Per-Erik Mårtensson, Kommunledningskontoret
Ortsutveckling Skebokvarn. Stormöte. 16 april 2012. Välkommen!
Ortsutveckling Skebokvarn Stormöte 16 april 2012 Välkommen! Kvällens program 19.00 Välkommen och hur kom vi hit? 19.10 Rapport från arbetsgrupperna - 10 minuter per grupp 19.45 Fika och besök i arbetsgrupperna
Sammanfattning. Se OECD (2013). 2. Se SCB (2015). 3. Se Migrationsverket (2015).
Sammanfattning År 2015 var mer än 1,5 miljoner personer, eller över 16 procent av den totala befolkningen som bodde i Sverige, födda utomlands. Därutöver hade mer än 700 000 personer födda i Sverige minst
GAPS Governance and Policy for Sustainability
GAPS Governance and Policy for Sustainability Internationellt pilotprojekt för Mistra Urban Futures med bas i Kapstaden, Manchester, Kisumu (Kenya) och Göteborg Syfte: Att förstå vilka kunskaper, idéer
Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället?
Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Problemformulering Risken att nyanlända hamnar i ett socialt utanförskap är betydligt större än
ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om
ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands
Integrationsplan
2018-04-09 Integrationsplan 2018-2020 Munkedals kommun KS 2018-143 Antagen av nämnd datum för beslut, paragrafnr. Reviderad datum för beslut, paragrafnr. Sida 2 av 5 1. Inledning Under den stora flyktingvågen
Landsbygd tätort trender & exempel Ale kommun. Presentation BRG annika.friberg; alex.spielhaupter; magnus.blombergsson;
Landsbygd tätort trender & exempel Ale kommun Presentation BRG 161007 annika.friberg; alex.spielhaupter; magnus.blombergsson; victor.axbom@ale.se Ale & utmaningar stad - land Landsbygdsutveckling Skillnader
När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018
När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor
Strategi för integration i Härnösands kommun
INTEGRATIONSPROGRAM Strategi för integration i Härnösands kommun Innehållsförteckning sidan... 3 1.1 Utgångspunkter 1.2 Det mångkulturella Härnösand... 3... 3... 4 4.1 Kommunstyrelseförvaltning. 4.2 Nämnder
Program för social hållbarhet
Program Policy Handlingsplan Riktlinje Program för social hållbarhet Antaget av kommunfullmäktige 6 september 2018 DNR: 2016/01180 Program Policy Handlingsplan Riktlinje uttrycker värdegrunder och förhållningssätt
version Vision 2030 och strategi
version 2012-01-25 Vision 2030 och strategi Två städer - en vision För att stärka utvecklingen i MalmöLund som gemensam storstadsregion fördjupas samarbetet mellan Malmö stad och Lunds kommun. Under år
Landskrona. Demografisk beskrivning 2018 Befolkningsprognos Källa: SCB
Landskrona Demografisk beskrivning 2018 Befolkningsprognos 2019-2028 Källa: SCB Tim Andersson Ljung Utredare 1 april 2019 Demografisk beskrivning 2018 och prognos 2019-2028 Under 2018 ökade folkmängden
Ale vision 2025 Lätt att leva
Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att
Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf
Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG Process till antagande BN-beslut Samråd BN-beslut Utställning BN-beslut Godkänd Antagande KF STRATEGIER FÖR STADENS UTBYGGNAD Bygg och utveckla centralt! Komplettera
Ale vision 2025 Lätt att leva
Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att
Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka
1(6) Överenskommelsen Botkyrka Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka Gemensam deklaration Vår gemensamma deklaration om samverkan
Bergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder?
Bergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder? Hela staden avstånden ska krympa Nya göteborgare föds och många flyttar in, från närområden och andra länder. Fler företag vill etablera sig här, fler
Strategisk plan. för Umeå kommun
Strategisk plan för Umeå kommun 2016-2028 www.umea.se/kommun Umeå kommuns strategiska plan antogs av kommunfullmäktige 2016-03-29 och avser perioden fram till 2028. Fotografer: Axel Karlsson (sid 1), Fredrik
Diagramrapport BoInvent 1 December 2010
Diagramrapport BoInvent 1 December Inventeringen avser de hushåll, som pga sociala och/eller medicinska skäl inte har ett boende som socialsekreteraren bedömer vara det bästa för tillfället och där bistånd
Mål- och inriktningsdokument inför budget 2018 Stadsdelsnämnden Östra Göteborg. Östra Göteborg. en fantastisk stadsdel med utmaningar
- och inriktningsdokument inför budget 2018 Stadsdelsnämnden Östra Göteborg Östra Göteborg en fantastisk stadsdel med utmaningar - och inriktningsdokument, SDN Östra Göteborg Inledning Östra Göteborg ska
Vem kan rädda den svenska välfärden?
Fokus på arbetsmarknad och utbildning Den svenska välfärden Vem kan rädda den svenska välfärden? Johan Jönsson 7 Kan vi bevara den svenska välfärden? Hur ska det i så fall gå till? Alla vet vi att välfärd
Arbetsmarknadsutskottet
Arbetsmarknadsutskottet Motion gällande: Hur ska Stockholms stad minska skillnaderna i sysselsättning mellan utrikes- och inrikesfödda? Problemformulering Definitionen av en arbetslös: Till de arbetslösa
Sysselsättning och utanförskap i Skåne
EN KORT ANALYS OM SKÅNES TILLVÄXT OCH UTVECKLING JANUARI 212 Sysselsättning och utanförskap i Skåne Åldersfördelningen bland Skånes befolkning ger regionen en betydande fördel, då en stor andel av invånarna
En god bostad till en rimlig kostnad
Val 2018 En god bostad till en rimlig kostnad Bostadspolitiskt program för Hyresgästföreningarna i Göteborg Vill du veta mer om Hyresgästföreningen? Ring 0771 443 443 eller besök www.hyresgastforeningen.se
Utvecklingsstrategi Vision 2025
Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,
Landsorganisationen i Sverige
Facklig feminism Facklig feminism Landsorganisationen i Sverige Grafisk form: LO Original: LOs informationsenhet Tryck: LO-tryckeriet, Stockholm 2008 isbn 978-91-566-2455-1 lo 08.02 1 000 En facklig feminism
Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor
Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade
Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning
Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna
Påverkar bostadsbristen studenters vilja och möjlighet att bo och arbeta i storstadsregionerna? 1 (7)
Påverkar bostadsbristen studenters vilja och möjlighet att bo och arbeta i storstadsregionerna? 1 (7) 2 (7) Sammanfattning Undersökningsföretaget TNS SIFO har på uppdrag av Hyresgästföreningen frågat 240
Utvecklingsplan för Bodens kommun Fastställd av kommunfullmäktige
Utvecklingsplan för Bodens kommun 2015-2025 Fastställd av kommunfullmäktige 2014-04-07 39 Innehållsförteckning Boden en växande kommun med många fördelar!... 3 Vision för Boden 2025:... 4 Utveckling...
Framtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde
Framtidspaketet Valprogram för Skövde 2015-2018 FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde Framtidspaketet För allas bästa. I hela Skövde. Politiken måste alltid blicka framåt och ta
Befolkningsutveckling 2018
Befolkningsutveckling 218 www.goteborg.se 7 8 nya göteborgare 218 blev ytterligare ett år med en hög befolkningstillväxt. Stadens invånarantal ökade med 7 829 till 571 868. Därmed har stadens befolkning
Regionala utvecklingsnämnden
Regionala utvecklingsnämnden Inger Sellers Samhällsplanerare 040-675 32 66 Inger.Sellers@skane.se YTTRANDE Datum 2015-03-23 Dnr 1500012 1 (5) Trelleborgs kommun Remiss. Riktlinjer för bostadsförsörjningen
Underlag till regionalt serviceprogram (RSP)
Samhällsanalys VGR Analys 2018:25 Västra Götalandsregionen 2018-11-06 Underlag till regionalt serviceprogram (RSP) 2019-2020 Fakta om demografi, sysselsättning, pendling och tillgång till service. 2 Innehållsförteckning
för inflyttning, kompetensförsörjning och social sammanhållning
Ragunda kommuns Integrationsstrategi 2017-2020 för inflyttning, kompetensförsörjning och social sammanhållning Antagen av kommunfullmäktige 2017-02-23 1 1. Inledning Ett varmt värdskap och inkludering
Utmaningar i folkhälsoarbetet Norra Örebro län. Folkhälsostrateg Linnéa Hedkvist
Utmaningar i folkhälsoarbetet Norra Örebro län Folkhälsostrateg Linnéa Hedkvist Det handlar om jämlik hälsa! Folkhälsa Uttryck för befolkningens hälsotillstånd, som tar hänsyn såväl till nivå som fördelning
NYSTARTADE FÖRETAG I GÖTEBORGSREGIONEN 2016
NYSTARTADE FÖRETAG I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 Nyföretagande är viktigt för utvecklingen i Göteborgsregionen Nyföretagande är en av Göteborgsregionens viktigaste förutsättningar för utveckling mot ökad sysselsättning,
Den goda kommunen med invånare Antagen av kommunfullmäktige
Den goda kommunen med 13000 invånare 2027 Antagen av kommunfullmäktige 2015-10-14 137 Den goda kommunen Den goda kommunen är du och jag. Och alla andra förstås. Den goda kommunen är ett uttryck för vår
Tillväxt och hållbar utveckling i Örebro län
Tillväxt och hållbar utveckling i Örebro län Regional utvecklingsstrategi 2018 2030 Kortversion Örebroregionen Sveriges hjärta En attraktiv och pulserande region för alla Området som idag kallas Örebroregionen
Bostadsförsörjningsprogram
Dnr KS14.339 Bostadsförsörjningsprogram 2016-2025 Förslag 2016-07-08 Sektor samhällsbyggnad Innehåll 1 Bostadsförsörjningsprogrammets syfte och roll 3 2 Mål och inriktningar för bostadsbyggandet 4 3 Dagens
Befolkningsprognos 2014-2017
1 Kommunledningsstaben Per-Olof Lindfors 2014-03-19 Befolkningsprognos 2014-2017 Inledning Sveriges befolkning ökade med ca 88971 personer 2013. Folkökningen är den största sedan 1946. Invandringen från
Plan för Överenskommelsen i Borås
Plan för Överenskommelsen i Borås Den lokala Överenskommelsen i Borås handlar om hur Borås Stad och de idéburna organisationerna ska utveckla och fördjupa sitt samarbete för att gemensamt upprätthålla
Kompassen SDF Askim-Frölunda-Högsbo
Kompassen 2018 SDF Askim-Frölunda-Högsbo 2018-10-22 Inledning Hållbar utveckling innebär en samhällsutveckling där dagens behov inte äventyrar kommande generationers möjlighet att tillfredsställa sina
Näringslivsstrategi , Västerviks kommun
Näringslivsstrategi 2018 2022, Västerviks kommun Näringslivsstrategin tar sin utgångspunkt i Västerviks kommuns vision 2030, regionens utvecklingsstrategi 2030 samt näringslivets och vår omvärlds utveckling