Rapport angående nattjänsters sysselsättningsgrad

Transkript

1 Handläggare Datum Lisa Hedbrant Rapport angående nattjänsters sysselsättningsgrad Bakgrund I november 2009 lyftes frågan från kommunhälsan i Kalmar kommun att omsorgspersonal som arbetar natt inom äldreomsorgen bör ha en kontrollerad gräns för hur stor sysselsättningsgrad de får ha. Kommunhälsans läkare Erland Patriksson anser att det fysiologiskt optimala vore om schemat var lagt så att personen arbetade två nätter och sedan var ledig fyra (Patrikson, ). Även Kommunal i Kalmar kommun uppger att de ser risker arbetsmiljömässigt av hög sysselsättningsgrad på natten för sina medlemmar (kommunal, ). Frågan har länge varit aktuell och omtvistad både inom Kalmars omsorgsförvaltning och i den offentliga debatten (se bilaga). Något som har påverkat hur nattjänsterna ser ut i Kalmar kommun idag är rätten till heltid, då anställda inom omsorgsförvaltningen i Kalmar kommun fick önska sysselsättningsgrad upp till heltid. Detta efter utredningen Stärkt rätt till heltidsanställning, som presenterades i november 2005 med syfte att sänka rätten till heltidsanställning (SOU 2005:105). År 2006 fick anställda inom i Kalmar kommun önska sysselsättning upp till 100% om man arbetade dag/kväll och 80% natt + 20% dag/kväll om man arbetade natt. Som nattpersonal kunde den anställde arbeta totalt 100%, varav 20% då skulle vara förlagt på dag/kvällen. Syfte och frågeställningar Syftet är att undersöka huruvida hög sysselsättningsgrad på nattjänster ger fysisk och psykiska problem som gör att medarbetare går in i en rehabiliteringsprocess. Frågeställningar som denna undersökning vill besvara är: - Hur påverkar nattjänst personalen? - Har nattpersonal sjukfrånvaro i större utsträckning än andra och i så fall på grund av vad? - Är detta ett problem som bör åtgärdas? - Bör det finnas en maxgräns för sysselsättningsgraden på nattjänster? PA-funktionen Adress Box 848, KALMAR Besök Skeppsbrogatan 55 Tel vx Fax lisa.hedbrant@kalmar.se

2 KALMAR KOMMUN 2 (10) Lagar och författningar Valda delar ur AML (Arbetsmiljölagen) och ATL (Arbetstidslagen), samt AFS 2005:6 (Arbetsskyddstyrelsens författarsamling) som är relaterade till arbete under natten presenteras nedan. Arbetsmiljö och arbetsgivaransvar Arbetsmiljön ska vara tillfredställande med hänsyn till arbetets natur och den sociala och tekniska utrustningen i samhället. Arbetstagaren ska ha möjlighet att medverka i utformningen av sin egen arbetssituation, samt förändrings- och utvecklingsarbete som rör hans eget arbete. Det ska eftersträvas att arbetsförhållandena ska ge möjligheter till personlig och yrkesmässig utveckling liksom självbestämmande och yrkesmässigt ansvar. (AML kap 2, 1 ) Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. En utgångspunkt ska därvid vara att allt sådant som kan leda till ohälsa eller olycksfall skall ändras eller ersättas så att risken för ohälsa eller olycksfall undanröjs. (AML kap 3, 2 ) Arbetsgivaren skall se till att arbetstagaren får god kännedom om de förhållanden, under vilka arbetet bedrivs, och att arbetstagaren upplyses om de risker som kan vara förbundna med arbetet. (AML kap 3,2 ) Nattarbete Med nattarbetande avses den som normalt utför minst tre timmar av sitt arbetspass under natt eller troligen kommer att fullgöra minst en tredjedel av sin årsarbetstid under natt. Med natt avses perioden mellan klockan 22 och klockan 6. (ATL 13a 3st) Nattarbetande vars arbete innebär särskilda risker eller stor fysisk eller mental ansträngning får dock inte arbeta mer än åtta timmar under varje period om tjugofyra timmar som de utför arbete under natt. (ATL 13a 2st) Nattarbete och hälsorisker Arbetsgivaren ska anpassa arbetsförhållandena eller vidta annan lämplig åtgärd för att ta hänsyn till arbetstagarens särskilda förutsättningar för arbetet. (AML kap 3, 3 ). Människor är olika vad gäller känsligheten för risker i arbetsmiljön. De svenska arbetsmiljöreglerna är avsedda att skydda alla arbetstagare. (AFS 2005:6) Människor har en naturlig dygnsrytm som styrs av ljuset. Det är därför svårare att vara vaken på natten och sova på dagen. Omfattande forskning har visat att 7 8 timmars sömn per dygn är nödvändigt för återhämtning samt hälsa och säkerhet. På kort sikt har en minskning av sömnlängden med högst två timmar från 8 till 6 timmar en enstaka natt endast en marginell inverkan på vakenhet och prestationsförmågan den följande dagen. Ytterligare sömnreduktion ger däremot tydligare negativa effekter. Mer långsiktiga effekter av arbete som ger sömnstörningar är stegrat blodtryck, hjärt-kärlsjukdom, mag/tarmbesvär och sannolikt diabetes. Möjligen kan nattarbete även bidra till uppkomst av cancer. (SFS 2005:6) Att arbeta natt kan innebära både risker i arbetet men även påverkan i det sociala livet. Riskerna med trötthet p.g.a. sömnbrist visar sig i sänkt uppmärksamhet och försämrat omdöme med risk för olyckor. Det sociala livet påverkas av att personen arbetar då andra sover och sover när andra är vakna. Det kan påverka familjelivet då man på

3 KALMAR KOMMUN 3 (10) detta sätt inte kan medverka i en vardag på samma sätt som andra. Detta kan leda till ångest och stress, vilket kan påverka den redan av nattarbetet försvårade sömnen. Risken för sömnsvårigheter och sjukdomar förknippat med nattarbete verkar öka med levnadsåldern, särskilt efter fyrtiofem- till femtiårsåldern. (AFL 2005:6) För att förebygga uttröttning bör tätt återkommande återhämtning prioriteras framför många på varandra följande skift åtföljda av längre ledighet. I roterande skiftscheman är det ofta lämpligt att lägga in ett längre återhämtningspass efter högst två eller tre nattskift. (AFL 2005:6) Hälsoriskerna med ett arbete som påverkar nattvila och sömn minskar ofta om arbetstagaren själv kunnat välja sina arbetstider, d.v.s. om arbetstagaren kan anses ha valt arbetsförhållandena frivilligt. (AFL 2005:6) Tidigare forskning I en vetenskaplig sammanställning av kunskapsläget av ämnet prevention och tidig rehabilitering, från bland annat Arbetslivsinstitutet har nattarbete och dess konsekvenser tagits upp. Det framkom bland annat att ungefär 20% av de totala sjukskrivningarna i Sverige orsakas av mental ohälsa (ej enbart natt). Den mentala hälsan påverkas i högsta grad av arbetsrelaterade faktorer som till exempel arbetskrav, kontroll över arbetet och socialt stöd på arbetet. Vanliga mentala problem är ångest och depressiva känslor. Människor som mår dåligt arbetar sämre. Människor som mår bra arbetar bättre; de är mer motiverade, mer effektiva och mindre frånvarande. (Jeding, Hägg m.fl. 1999:22). Konsekvenserna av flera av dessa ohälsotecken är svåra att uppskatta. Några forskare har bedömt att 40 procent av personalomsättningen kan förebyggas genom arbetets uppläggning och ledning och att 5-15% av lönekostnaderna går förlorade i minskad effektivitet till följd av arbetets uppläggning och ledning, dvs. orsaker som går att påverka. (ibid.) Nattarbete Sömnrubbningar är det vanligaste problemet för dem som jobbar nattskift, anser Anders Knutsson, som är professor i folkhälsovetenskap vid Mittuniversitetet i Sundsvall (bilaga 1). Han uppger att man ej bör arbeta mer än en eller två nätter i rad och sedan ha tid för återhämtning. Med nattarbete får man störningar i det hormon som hjälper kroppen att ställa in en normal rytm, och det är mycket känsligt för t.ex. olika belysning. (bilaga 1) Det är ungefär 80% av svenskarna som arbetar endast dagtid, och andelen som arbetar under natten ökar. Att arbeta natt innebär att man motarbetar sin naturliga dygnsrytm. Även vid en permanent nattjänst anpassar sig kroppen endast marginellt till de ändrade vakentiderna. Att sova på dagarna försvåras med stigande ålder, för både män och kvinnor, och det studier har visat att människor har en lägre prestationsnivå på natten. Det finns tydliga samband mellan hur störd sömnen är och vilken inställning man har till skiftarbete eller nattarbete. (Jeding, Hägg m.fl. 1999:22) Att arbeta natt innebär att arbeta obekväma arbetstider vilket även kan innebära osociala arbetstider (Jeding, Hägg m.fl. 1999:22). Många upplever att de känner sig låsta vid arbetet och uteslutna från vanliga sociala aktiviteter. Människor som ej trivs med att arbeta på så kallade obekväma arbetstider upplever även störst intrång i sitt privata liv.

4 KALMAR KOMMUN 4 (10) Statistik I kommunen finns st anställda inom äldreomsorgen (100518, ej administrativ personal), på tillsvidaretjänster, ava eller vik. Det finns totalt 180 st anställda nattpersonal (enlig insamlade uppgifter från enhetschefer ). Nattpersonalen utgör 13,5 % av antalet totalt anställda. Sysselsättningsgraden för anställda som arbetar natt inom omsorgsförvaltningen ligger emellan 36,7% och 90%. Medelvärdet är 70,98% Av totalt 174 st anställda som fanns med på en rehaböversikt utdragen från rehabsystemet Adato var 145 st omvårdnadspersonal. Av de 145 st var 25 st nattpersonal (17,2%). Totalt inom OMS Rehabärenden Totalt st 145 st Varav natt 180 st 25 st Procent 13,49 % 17,2 % Av de 180st nattpersonal som rapporterades in av enhetschefer i hade 27st olika dokumentation i Adato (även bevakningsfunktionen), varav 6st frånvaro med oklar anledning. 5 st av dessa 27st hade dokumenterade sömnsvårigheter. 1 person hade högt blodtryck. 6st hade tydliga yttre omständigheter som anledning. 8st hade värk i rygg, leder, ben eller axlar. Kombinationer av dessa anledningar förekom. 18st av de 27st hade uppnått frånvarodagar inom den ramtid om 450 dagar som Försäkringskassans beslutat om maximal sjukpenningersättning i rehabkedjan. För de 27st som hade dokumentation i Adato är medelvärdet av sysselsättningsgraderna 65,82%. Reflektioner från s enhetschefer Nedan presenteras reflektioner kring nattpersonal, sysselsättningsgrad, sjukdomsfrekvens och skillnader bland dag och nattpersonal från några av äldreomsorgens enhetschefer som har ansvar för nattpersonal. Frågorna ställdes per telefon i både södra och norra området, samt till bemanningspoolen, och st enheter (av totalt 16st) med nattpersonal hörda Det är de som är de minst sjuka, min bästa grupp. De som jobbat längre är inte heller mer sjuka än de som är nyare. - Ingen spontan tanke om det, i så fall får man gå djupare in och kolla på siffror i rehab. Jag har två grupper. I en grupp jobbar nästan alla 64,23% och i den andra jobbar de lite högre procent. Det är ingen skillnad i sjukdomsfrekvens på dag och natt. - Nattpersonalen trivs och de vill jobba natt. Det är ingen större skillnad på dag och nattpersonal i frånvaro.

5 KALMAR KOMMUN 5 (10) - Det är svårt att säga. Jag försöker minska mina nattjänster, vill inte att de jobbar mer. Jag upplever inte att det är större skillnad på dag och nattpersonal. - De är friska, inte så sjuka alls. De jobbar 64,23% och kan ibland byta sinsemellan. - Fungerar bra. De mår bra. Jag har flyttat någon från dagen till natten och en tvärt om för att de skulle må bättre och det funkar. De är både ute och inne vilket de tycker är stressande. 2 av 6 st är lite mer sjuka, men de är runt 60 år. De är i övrigt inte mycket sjuka. Alla jobbar 64,23% - De är inte mycket sjuka. Arbetar mellan 64,23%-77,9%. - Jag har ganska höga tjänster (ca80%) efter att en tjänst (pension) delats upp på de som önskade högre ssgr. De är mycket nöjda och positiva. Medelålder ligger mellan 50-60år. De vill jobba natt och är inte mycket sjuka. Dagpersonalen är sjukare. Nattkostnaderna har sjunkit och dag har ökat. - Vi har årsarbetstid och de som arbetar 90% har väldigt svårt att få ihop sin tid (6st av 14 arbetar 90%). Det går bra med de som arbetar 75-83%, men det borde vara max. Annars är de friska och jag har inga bekymmer med dem vad gäller frånvaro eller sjukdomar. - Om man ska sätta någon övre gräns när det gäller nattjobb bör den ligga på ca. 84%. Jag kan inte se att de som jobbar mer än 64% hos mig är sjukare än de som jobbar 64%. Många känner själva att de inte orkar jobba mer än 64% och det tror jag är det absolut bästa. Men de som väljer att jobba mer, vill givetvis tjäna mer pengar och skulle man sätta en maxgräns på 64% så måste man se över OB-tillägget. Jämförelsekommunerna KKKHV För att skapa en uppfattning kring ämnet i Kalmar kommuns jämförelsekommuner (Karlskrona, Kristinastad, Halmstad och Växjö) så skickades frågor ut till kontaktpersoner för respektive kommun under våren 2010 (jan-mars). Nedan presenteras svaren. Maxgräns i sysselsättningsgrad Växjö och Halmstad har personal rätt till heltid. Många arbetar där i höga sysselsättningar, ca.90%. I Karlskrona kan nattpersonal arbeta högst 80-85% och kan x:a upp på dagtid. Många arbetar högre än 64,23%, alltså den högre sysselsättningsgraden. Kristianstad har 80% som max sysselsättningsgrad att arbeta efter men flera arbetar ändå 100%, vissa av dom blandar natturer med dag/kvällsturer men inte alla. Vad säger kommunhälsan? I Växjö och Kristianstad har inte kommunhälsan lyft frågan. I Halmstad driver kommunhälsan inte frågan. (För Kalmar, se nedan) Vad säger kommunal? I Karlskrona är här kommunal oense i frågan inom organisationen. I Växjö är frågan inte lyft och i Halmstad drivs inte frågan. I Kristianstad driver kommunal frågan om önskad sysselsättningsgrad för alla sina medlemmar, och motarbetar på det sättet att hålla nattjänsterna nere, enligt en kontakt i Kristianstad. (För Kalmar, se nedan) Finns en diskussion inom kommunen? Karlskronas, Växjö, Kristianstad och Halmstads kontaktpersoner uppger att de inte uppfattar att det finns en diskussion inom kommunen om detta. Uttalande från kommunhälsan ( ) Några synpunkter på nattarbete

6 KALMAR KOMMUN 6 (10) De vanligaste problemen vid udda arbetstider är störningarna av sömn och vakenhet. I stort sett alla människor som arbetar på natten drabbas av mer eller mindre tillfälliga sömnstörningar. Studier där man har tittat på hjärnans aktivitet med s.k. EEG visar att nattskiftsarbete framför allt medför problem med genomsovning dvs. man vaknar för tidigt (cirka kl ) efter morgonsömnen när man gått av nattskiftet. Trots att man inte är riktigt utsövd vaknar man i förtid - cirka 2-4 timmar för tidigt jämfört med normalsömn på 8-9 timmar. Detta drabbar framför allt den viktiga drömsömnen (REM). Sömnen förbättras inte om flera nattskift följer på varandra. Orsaker till förkortningen är framför allt dygnsrytmen som vi har biologiskt. Omgivningsbuller får ofta skulden men är sällan den egentliga orsaken annat än i extrema fall. Dygnsrytmen förändrar kraftigt ämnesomsättningen (i allmänhet ser man det på hur kroppstemperaturen förändras) dagtid och fungerar som väckarklocka. När dygnsrytmen når sitt maximum, cirka kl , är vakenheten som allra störst och att sova längre är ofta i stort sett omöjligt. Lättast har man att somna ungefär när dygnsrytmen är som lägst (dvs. under natten då kroppstemperaturen är som lägst). Risken för singelolycka på vägen mångdubblas fram på småtimmarna och är oftast som högst cirka vilket vi bör beakta då vi har en del personal, framför allt inom omsorgen, på vägarna under natten. Risken ökar också betydligt vid ensamarbete nattetid. Rent fysiologiskt och medicinskt vid oregelbundna arbetstider och nattarbetstider ökar risken för mag-tarmsjukdomar samt finns ökad risk för hjärt/ kärlsjukdom. Tyvärr finns inte så många studier ännu gjorda av permanent nattarbetes effekter jämfört med att ha ett roterande schema. Arbetspassens längd är viktigt, risken för olyckor ökar markant vid 9-10 timmars arbete och blir mycket högre vid längd över 12 timmar. Om långa arbetspass används är det viktigt att man arbetar endast få pass i följd. Ur medicinsk synpunkt och för att bibehålla hälsa under livet är det bevisat att det är viktigt med: - Individinflytande på arbetstiden. - Överskådligt schema. - Sömn och om möjlighet till kort sömnperiod under nattskiftet (30 minuter). - Möjlighet till dagarbete för äldre (över 45 år). - Regelbundna hälsoundersökningar. - Skiftanpassad barnomsorg. - Utbildning i hur man mår bäst vid nattarbete. Ur medicinsk synpunkt är det tveksamt med ständigt nattarbete jämfört med roterande skift. Någon helt entydigt forskningsresultat om detta finns dock inte. Man bör också undvika tidigt morgonarbete, långa arbetspass (mer än 10 timmar). Om man har ett roterande schema är det viktigt att man roterar medsols. Väsentligt att ha minst 11 timmar, helst 16 timmars vila mellan arbetspassen. Man bör observera att ju äldre man blir så ökar svårigheten att hantera sömnbrist men detta kan ses individuellt även i yngre åldrar.

7 KALMAR KOMMUN 7 (10) De medicinska riskerna finns väl kartlagt i Arbetsmiljöverkets författningssamling AFS 2005:6. Min åsikt är att man bör införa en utbildning för alla som ska jobba natt där man bör ta upp ämnen som: - Vad händer då man sover för lite? - Hur kan man förbättra möjligheterna att klara nattarbete? - Hur man bör förhålla sig till måltiderna när man arbetar nattetid m.m. Om man drabbas av allvarlig sömnstörning bör man också beredas möjlighet att omplaceras till andra skift än nattskift. Hjälp för bedömning kan fås av kommunhälsan. Ur medicinsk synpunkt är det mycket viktigt hur schemat läggs, möjlighet att få regelbunden riktig sömn, ger minskad risk för sjukdom och ohälsa och vid sömnproblem anpassa arbetstid i första hand. Fysiologiskt är det optimalt att ha ett schema där man arbetar oftast två nätter och sedan ledig i fyra nätter. Erland Patrikson Företagsläkare Kommunhälsan Uttalande från kommunal ( ) Rent arbetsmiljömässigt ser Kommunal en risk med för hög sysselsättningsgrad på natten. Marie B. Johansson Marie Simonsson Kommunal Kalmar Län, sektion 8 Övrigt referensmaterial: Landstinget i Kalmar Län Majoriteten av våra sjuksköterskor, undersköterskor mfl tjänstgör dag, kväll och natt. De flesta lägger också sina scheman själva, varför det finns möjlighet att påverka hur mycket natt man arbetar, så länge det totala behovet täcks. Antalet anställningar med ständig nattjänstgöring har minskat under senare år. Vi kan inte se att de som fortfarande tjänstgör endast natt har högre frånvaro än andra jämförbara grupper. Landstingshälsan (vår företagshälsovård) har informerat i olika sammanhang om vad man bör tänka på vid nattarbete för att må bättre. De som tjänstgör endast natt har en sysselsättningsgrad på % och någon diskussion om maxgräns har inte varit aktuellt att föra. Helena Fristorp, personalchef / basenhetschef Adm Landstinget i Kalmar län Landstingshälsan Inom Landstinget är det inte längre så många som enbart arbetar natt utan de flesta arbetar dag/kväll/natt. Det är svårt att säga hur nattarbetet påverkar personalen då dess yttringar är svåra att urskilja. Flera av dem som arbetar skift är missnöjda med nattarbetet, speciellt de som har

8 KALMAR KOMMUN 8 (10) en 100 % tjänst eftersom det är svårt att få till ett bra schema med fördelning av arbetstillfällen och ledighet. Min upplevelse är att de som enbart arbetar natt och som har valt det själva är de som mår bäst. Dessa har en tjänstgöringsgrad från ca 64 % till drygt 90 %. Optimalt för återhämtning är att arbeta 2 ledig 4, tyvärr upplever många att den typen av schema påverkar det sociala livet för mycket pga att många helger berörs. Flera arbetsplatser har istället ett nattschema som innebär en intensivare arbetsperiod följt av flera dagars ledighet, vilket de nattarbetande upplever som positivt. Av de nattarbetande som jag har träffat i samband med hälsoundersökningen, har majoriteten någon form av sömnstörning. Däremot är störningen inte av den arten att de anser sig behöva ändra sin tjänstgöring. Beträffande om det har förekommit mycket omplaceringar av nattarbetande till dagtjänst, har jag ingen vetskap om detta. Nilla Hedman-Lindqvist företagssköterska Landstingshälsan Södermöre Möregården De arbetar runt 64% allihopa. Inte högre än så, det tror jag inte man orkar. De är ej mer sjuka, det är tufft att jobba natt. Jag har inte haft rehabärenden med sömnsvårigheter. Helene Wiegert, , telefonkontakt På Möregården arbetar sex personer natt. Alla har 67,44 Ljungbyhemmet Kan inte säga att de är mer sjuka. När de går på sin tjänstgöringsgrad så är de inte mer sjuka. Det händer att de går in för varandra, men jag upplever det inte som att de skulle vara mer sjuka än dag/kväll. Eva-Lott Jäghagen, , telefonkontakt På Ljungbyhemmet arbetar 12 personer natt. 6 stycken arbetar i nattpatrullen och arbetar 66 % och 6 stycken arbetar på boendet och arbetar 68 %.

9 KALMAR KOMMUN 9 (10) Sammanfattning Att arbeta natt innebär många olika saker. Som personal på natten rubbas din naturliga dygnsrytm och det sociala livet kan påverkas då du ej har samma tider som många andra. Hur en person påverkas av att arbeta natt diskuteras i samhället idag och sömnsvårigheter, ångest och högt blodtryck anses vara symptom av att arbeta natt. Detta trots att Arbetstidslagen (ATL) och Arbetsmiljölagen (AFL) reglerar olika delar av arbetssituationen för att motverka att personer far illa av sitt arbete på olika sätt. Tidigare forskning visar på hur kroppen endast anpassar sig marginellt vid permanent nattarbete (Jeding, Hägg m.fl. 1999:22). Ångest och depression som kan orsakas av nattarbete är svåra att upptäcka då de kan yttra sig på olika sätt i olika situationer. Tidigare studier visar även att inställningen till sitt arbete har stor effekt på hur en person mår i sin arbetssituation. Är personen negativ till natt- och skiftarbete så mår personen sämre och känner större social isolering än någon som ser positivt på det. Det blir svårare och svårare att ställa om sig till nattarbete ju äldre en person blir. Reflektioner från enhetschefer kring nattarbete och personal som arbetar natt visar att de upplever att många som arbetar natt vill detta och har valt detta själva, därför är de mer positiva till sitt arbete. Enhetscheferna upplever inte nattpersonalens situation som något som skulle generera ökad sjukfrånvaro eller fler rehabärenden. I jämförelsekommunerna har ej frågan om maxgräns för sysselsättningsgraden för nattjänster lyfts i kommunen. Nattpersonal arbetar mellan 64%-100% och bland de högre tjänstgöringsgraderna förekommer blandning av natt- och dag/kvällsturer, men ej på alla. I Karlskrona arbetar nattpersonal höst 80-85% och kan x:a upp på dagtid. Kommunal är ej engagerad i frågan mer än i Kristianstad, där kommunal arbetar för önskad sysselsättningsgrad. I Växjö, Kristianstad och Halmstad driver Kommunhälsan ej frågan. Karlskrona har ej svarat på frågan. Kommunal i Kalmar kan arbetsmiljömässigt se en risk med för hög sysselsättningsgrad på natten. Kommunhälsan i Kalmar har ej inkommit med yttrande. Sysselsättningsgraden bland omvårdnadspersonal inom omsorgsförvaltningen i Kalmar som arbetar natt ligger mellan 36,7 % och 90 %. Medelvärdet är 70,98%. Personal som arbetar natt utgör 13,49 % av det totala antalet omsorgspersonal. Av 174 st personer som fanns med på en rehaböversikt från Adato var 145 st av dem omsorgspersonal. 25 st av dessa arbetade natt. Det utgör 17,2 %. Den dokumentation som fanns i Adato visade på spridda sjukdomsbilder för dessa 25 st. En person hade dokumenterat högt blodtryck. Fem personer hade problem med sömnsvårigheter och åtta stycken värk i kroppen. Det skiljer alltså 3,69 % mellan antalet nattpersonal av alla och antalet nattpersonal i Adato av alla i omsorgsarbetare i Adato. Detta pekar på att nattpersonal har högre frekvens i Adato än övrig personal.

10 KALMAR KOMMUN 10 (10) Referenser AFL, Arbetslivsinstitutets författarsamling (2005:6) ( AML. Arbetsmiljölagen (1977:1160) ( Jeding, Hägg m.fl. (red) (1999:22) Arbete och hälsa en vetenskaplig skriftserie, Ett friskt arbetsliv ( ATL, Arbetstidslagen (1982:673) ( SOU 2005:105, Stärkt rätt till heltidsanställning (