Delårsrapport Dnr 2013/147
|
|
- Kristin Sundqvist
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Dnr 2013/147 Delårsrapport STATENS INTERNBANK 1 Förbetalda kort ger effektivare och säkrare betalningar 1 Förstudie för nytt systemstöd påbörjad 1 Auktioner av utsläppsrätter 1 SKULDFÖRVALTNING 2 Större nettolånebehov 2 Ökad upplåning 2 Statsskulden växer på grund av vidareutlåning till Riksbanken 3 Positivt resultat för positionstagningen i utländsk valuta 3 GARANTIER OCH UTLÅNING 4 Garantiportföljen 4 Låneportföljen 4 INSÄTTNINGSGAR ANTI 6 Förbättrat systemstöd för utbetalning 6 Insättningsgarantifondens utveckling 6 Pågående rättsprocesser med anledning av konkursen i CTA 6 BANKSTÖD 7 Bankgarantierna fortsätter att minska 7 Stabilitetsfondens utveckling 7 Carnegieengagemanget ger fortsatta inkomster till staten 7 Ökat fokus på beredskap och krisförebyggande arbete 7 FINANSIELL REDOVISNING 9 Resultaträkning 10 Balansräkning 11 Anslagsredovisning 12 Kommentarer till finansiell redovisning 13
2 uppdrag s från regeringen är att vara statens internbank, ta upp lån och förvalta statsskulden samt ge statliga garantier och lån. Vi ansvarar också för insättningsgarantin och hanteringen av statligt stöd till banker. s vision statliga finansförvaltning. är att vara världens bästa mål s är att minimera kostnaderna för statens finansförvaltning utan att risken blir för hög.
3 Statens internbank Uppgift och mål Riksgäldskontoret, nedan, ansvarar för statens betalningsmodell inklusive statens centralkonto. I uppdraget ingår också att erbjuda myndigheter, affärsverk och vissa statliga bolag möjlighet att låna och placera. Målet är att verksamheten bedrivs effektivt, säkert och med god service. Likviditetsstyrningen i staten ska utformas så att statens räntekostnader långsiktigt minimeras. Under första halvåret 2013 arbetade bland annat med ett nytt ramavtal för förbetalda korttjänster och med en behovsanalys inför ett kommande systembyte. Förbetalda kort ger effektivare och säkrare betalningar tecknade ett ramavtal för förbetalda korttjänster med ICA Banken AB i juni. Förbetalda korttjänster gör det möjligt för myndigheter att betala ut ekonomiskt bistånd och andra ersättningar till privatpersoner som saknar bankkonto, personnummer eller id-handlingar. Med korten blir utbetalningarna både effektivare och säkrare eftersom administrationen och kontanthanteringen minskar. Avtalet gäller från den 1 januari 2014 och ersätter det nuvarande ramavtalet för kontantkort. Det nya avtalet underlättar för nya myndigheter att börja använda förbetalda kort eftersom de inte längre behöver betala en engångskostnad för tjänsten utan bara en avgift per kort. Avtalet gäller till 31 mars 2017, men kan förlängas till 31 december Förstudie för nytt systemstöd påbörjad Under våren påbörjade en förstudie för att identifiera framtida behov inför ett byte av de system som innehåller information om myndigheternas betalningar och som används för myndigheternas in- och utlåning i. Förstudien syftar till att ta fram förslag på ett framtida IT-stöd och ska vara färdig under andra delen av Ett nytt system beräknas tas i bruk Auktioner av utsläppsrätter Under första halvåret 2013 gav auktioner av utsläppsrätter 17,7 miljoner euro, motsvarande drygt 150 miljoner kronor, i intäkt till statskassan. Auktionerna sköts gemensamt inom EU. I Sverige är det som ansvarar för att ta emot intäkter från auktionerna. Den första auktionen genomfördes i november
4 Skuldförvaltning Uppgift och mål har till uppgift att ta upp och förvalta lån till staten. Statsskulden ska förvaltas så att kostnaden långsiktigt minimeras utan att risken blir för hög. Upplåningen från privatmarknaden ska uppnå största möjliga kostnadsbesparing i förhållande till motsvarande upplåning på den institutionella marknaden. Statens upplåning ökade under första halvåret Det beror framför allt på utökad vidareutlåning till Riksbanken för att stärka valutareserven. Större nettolånebehov Statens nettolånebehov var 59,3 miljarder kronor första halvåret Det kan jämföras med ett överskott på 48,8 miljarder kronor samma period TABELL 1 STATENS NETTOLÅNEBEHOV Miljarder kronor Primärt lånebehov Räntor på statsskulden 4 11 Nettolånebehov Skillnaden förklaras framför allt av att vidareutlåningen till Riksbanken ökade nettolånebehovet med 104,9 miljarder kronor. Motsvarande siffra för jämförelseperioden var 6,5 miljarder kronor. Exklusive vidareutlåningen till Riksbanken skulle överskottet för nettolånebehovet för perioden varit 45,6 miljarder kronor att jämföra med 55,3 miljarder kronor föregående år. Dessutom minskade skatteinkomsterna; dels på grund av en svag konjunkturutveckling, dels till följd av skattesänkningar. Den ökning av nettolånebehovet som vidareutlåningen och de minskade skatteinkomsterna ledde till motverkades delvis av att staten sålde aktier i Nordea för 19,5 miljarder kronor. Under 2012 hade staten inga försäljningsinkomster. Nettolånebehovet för tolvmånadersperioden till och med juni 2013 var 133,0 miljarder kronor, vilket kan jämföras med 26,8 miljarder kronor för de föregående tolv månaderna. s senaste prognos för helåret 2013 pekar på ett nettolånebehov på 163 miljarder kronor. Ökad upplåning Den totala obligationsupplåningen ökade till 156 miljarder kronor under första halvåret från 56 miljarder kronor samma period beräknar att obligationsupplåningen kommer att uppgå till 214 miljarder kronor för Upplåningen i nominella statsobligationer svarade för 42 miljarder kronor under första halvåret, medan reala statsobligationer stod för 5,5 miljarder kronor. lånade motsvarande 109 miljarder kronor i obligationer i utländsk valuta, varav 102 miljarder kronor var för vidareutlåningen till Riksbanken. Kostnadsbesparing från privatmarknaden Upplåningen på privatmarknaden minskade kostnaden för statsskulden med 49,2 miljoner kronor under första halvåret. Det kan jämföras med 79,3 miljoner kronor motsvarande period föregående år. Försämringen beror huvudsakligen på att förra årets resultat förbättrades av intäkter från preskriberade premieobligationer. Resultatet påverkades även av att sedan årsskiftet tillämpar en ny fördelningsnyckel för att fördela gemensamma kostnader (se sidan 9). Den nya kostnadsfördelningen innebär att en mindre andel än tidigare belastar privatmarknadsverksamheten, vilket påverkade resultatet för första halvåret positivt med cirka 12 miljoner kronor. Premieobligationer Resultatet för premieobligationer blev 40,9 miljoner kronor. Det är 34,7 miljoner kronor lägre än för motsvarande period Om intäkterna för preskriberade obligationer räknas bort blir minskningen i stället 6,0 miljoner kronor. I maj såldes Premieobligation 13:1 för sammanlagt 2,1 miljarder kronor. Obligationen kommer att ge en kostnadsbesparing på 8 miljoner kronor under den femåriga löptiden. 2
5 Riksgäldsspar Resultatet för Riksgäldsspar blev 8,3 miljoner kronor, vilket innebär en ökning med 4,5 miljoner kronor jämfört med samma period föregående år. Förbättringen förklaras främst av den nya kostnadsfördelningen. Intäkterna från Riksgäldsspar minskade på grund av utflöden. beslutade i maj 2013 att avveckla Riksgäldsspar under Anledningen är att den ökade konkurrensen på sparmarknaden gör det svårt att bibehålla lönsamhet på sikt. Statsskulden växer på grund av vidareutlåning till Riksbanken Statsskulden ökade med 50 miljarder kronor under årets första sex månader till miljarder kronor. Den brukar normalt sett minska under första halvåret på grund av säsongsmässiga variationer i statens betalningar, för att sedan öka i slutet av året. Att statsskulden i stället växte under de första sex månaderna i år beror på vidareutlåningen till Riksbanken. Jämfört med halvårsskiftet 2012 ökade skulden med 115 miljarder kronor. Vidareutlåningen utgör en fordran på Riksbanken. Det innebär att statens skuld inklusive s finansiella tillgångar inte påverkas av vidareutlåningen. Det gör inte heller det finansiella sparandet för staten. Däremot påverkas budgetsaldot, liksom det officiella måttet på statsskulden. Statsskulden beräknas uppgå till miljarder kronor vid årsskiftet och miljarder i slutet av Det motsvarar cirka 36 respektive 37 procent av BNP. Det har av tekniska skäl inte varit möjligt att tillämpa det nya måttet för statsskulden i den finansiella redovisningen i delårsredovisningen. Det gör att statsskulden i balansräkningen redovisas i enlighet med det tidigare måttet, se den finansiella redovisningen från sidan 9 och framåt. Positivt resultat för positionstagningen i utländsk valuta Den löpande positionstagningen i utländsk valuta visade en samlad vinst på 439 miljoner kronor under första halvåret. Mätt i procent av den nominella skuld på 200 miljarder kronor som används för att jämföra resultatet med de externa förvaltarnas var s eget resultat 0,25 procent. De externa förvaltarnas resultat var 0,11 procent. Den senaste femårsperiodens ackumulerade resultat för den löpande positionstagningen är en vinst på cirka 1,4 miljarder kronor. Resultaten redovisas brutto (inklusive transaktionskostnader, exklusive förvaltningsavgifter). 3
6 Garantier och utlåning Uppgift och mål ska ställa ut och förvalta statliga garantier och lån. I uppdraget ingår också att arbeta aktivt för att andra myndigheters garanti- och utlåningsverksamhet bedrivs på ett effektivt sätt. Försäkringsmässiga principer ska styra prissättningen av de garantier och lån staten ställer ut så att kostnaderna för verksamheten på lång sikt täcks av intäkterna. ska bidra till att statens risk begränsas och att statens rätt tryggas. s garantiåtaganden minskade under första halvåret 2013, medan utlåningen till låntagare utanför staten ökade. Både för garanti- och utlåningsverksamheten var tillgångarna större än de förväntade förlusterna. Garantiportföljen Den 30 juni hade ställt ut garantier för totalt 35,7 miljarder kronor (utöver insättningsgarantin och garantier för bankers värdepappersupplåning som behandlas i andra avsnitt). Jämfört med årsskiftet är det en minskning med 1,2 miljarder kronor, främst beroende på att det utestående åtagandet mot Öresundsbrokonsortiet minskade. Garantiverksamheten visar ett överskott i så måtto att tillgångarna överstiger de förväntade förlusterna. Totalt var tillgångarna 2,1 miljarder kronor den 30 juni och avsättningarna för förväntade förluster 798,1 miljoner kronor. Tillgångarna består av det konto i dit betalda avgifter förs, framtida avgifter för befintliga åtaganden och de fordringar som uppstått när garantier infriats. Fram till 2012 ingick både de avgifter som ska täcka förväntade förluster och de som ska täcka administrativa kostnader i tillgångarna. Sedan 2012 redovisas de administrativa avgifterna separat och disponeras av. Förändringen ska ge en tydligare bild av kostnadstäckningen i statens garanti- och upplåningsverksamhet. Nästa steg är att särskilja även de administrativa avgifter som kommit in före 2012 från tillgångarna. bedömer att de förväntade förlusterna kommer att täckas även efter att den förändringen är genomförd. Saabfordran den största tillgången Den enskilt största tillgången i garantiverksamheten är den fordran som uppstod när Saab Automobile AB (Saab) gick i konkurs infriade då den garanti som hade ställts ut till Europeiska investeringsbanken (EIB) för ett projektlån till Saab. Utbetalningen uppgick till drygt 2,1 miljarder kronor. Den totala fordran värderades till 1,6 miljarder kronor per den 30 juni, vilket är oförändrat jämfört med årsskiftet. Fordran består av två delar: dels en fordran på konkursboet, dels en inomstatlig fordran som gäller aktierna i Saab Automobile Parts AB (Parts). tog över Parts i december 2012 eftersom dotterbolaget utgjorde pant för lånegarantin till EIB. I januari 2013 fördes förvaltningen av aktierna över till Finansdepartementet men ägandet fördes över till Kammarkollegiet. fick i april in 50 miljoner kronor i utdelning för 2012 från Parts. Eventuella kommande utdelningar ska också gå till det konto i dit garantiavgifter förs, liksom köpeskillingen från en eventuell framtida försäljning av bolaget. Ökad risk i garantin för Nordiska investeringsbankens miljölån ser en ökad risk i ett av lånen under Nordiska investeringsbankens miljölåneordning (MIL). MIL skapades för att finansiera angelägna miljöprojekt i Nordens närområde. Miljöprojekten innehåller risker som Nordiska investeringsbanken inte kan ta i egen portfölj och garanteras därför till 100 procent av de nordiska ägarländerna. För skulle ett infriande innebära en utbetalning på cirka 90 miljoner kronor. Låneportföljen s utlåning till låntagare utanför staten uppgick till 12,3 miljarder kronor den 30 juni, vilket är 0,6 miljarder kronor mer än vid årsskiftet. Ökningen beror på att Irland fick ytterligare en del av sitt lån utbetald. Tillgångarna i utlåningsverksamheten uppgick till 1,1 miljarder kronor den 30 juni. På samma sätt som för garantiverksamheten inkluderas endast de avgifter som ska täcka förväntade förluster i tillgångarna från och med De förväntade förlusterna var 652,5 miljoner kronor den 30 juni. Det är 321,8 miljoner kronor mindre än vid 4
7 årsskiftet. Minskningen beror till största del på att den förväntade förlusten i utlåningen till Svedab AB nu redovisas som ett nuvärde, i stället för till nominellt belopp. Den underliggande risken är i stort sett oförändrad. I siffran för de totala förväntade förlusterna ingår inte villkors- och royaltylån eftersom de inte omfattas av Förordning (2011:211) om utlåning och garantier. I de fall uppskattar att framtida avgifter inte kommer att täcka den förväntade förlusten i ett specifikt lån redovisas en nedskrivning. Nedskrivningarna uppgick till 438 miljoner kronor den 30 juni, vilket är en minskning med 341,4 miljoner kronor sedan årsskiftet. Förändringen beror framför allt på den förändrade redovisningen av förväntad förlust i utlåningen till Svedab. Tredje delen av lånet till Irland betalas ut I juni betalade ut den tredje delen av ett lån om totalt 600 miljoner euro till den irländska staten. Därmed har 450 miljoner euro av lånet från Sverige betalats ut. Lånet betalas ut i fyra delar, i samband med att EU och IMF godkänner Irlands framsteg under landets ekonomiska reformprogram. Lånet ska vara helt återbetalt Luftfartsverket, men när verkets flygplatsverksamhet bolagiserades den 1 april 2010 fördes de över till Swedavia. Regeringen beslutade då att bolaget skulle betala tillbaka lånen stegvis under tre år. Förändringar i låneramen för SAS handlägger den svenska statens del av ett villkorat lånelöfte till SAS. Regeringen beslutade i december 2012 efter godkännande av riksdagen att delta i lånelöftet tillsammans med ett antal andra långivare. SAS hade vid halvårsskiftet inte utnyttjat lånelöftet. Lånelöftet gav initialt SAS rätt att låna upp till totalt 3,5 miljarder kronor förutsatt att vissa villkor är uppfyllda. Beloppet har reducerats successivt i samband med att SAS sålt tillgångar. Per den 30 juni hade lånelöftet krympt till 2,67 miljarder kronor. Den svenska statens andel var då 572 miljoner kronor. Lånelöftet kommer att reduceras till 2 miljarder kronor i samband med att SAS försäljning av Widerøe s Flyveselskap AS avslutas, vilket väntas ske i september Lånelöftet upphör helt den 31 mars Swedavia återbetalar sina lån Swedavia AB, ett statligt bolag som äger, driver och utvecklar flygplatser, betalade tillbaka alla sina lån hos i mars. Lånen gavs ursprungligen till 5
8 Insättningsgaranti och investerarskydd Uppgift och mål är garantimyndighet enligt lagen om insättningsgaranti och lagen om investerarskydd. Uppdraget är att bidra till finansiell stabilitet samt konsumentskyddet för insättningar, värdepapper och andra medel som finansiella institut hanterar åt kunder. ska säkerställa en korrekt, snabb och effektiv hantering av ersättningar. I uppdraget ingår också att beräkna och ta ut avgifter korrekt och kostnadseffektivt. Arbetet under första halvåret 2013 var främst inriktat på att förbättra förutsättningarna för att snabbt ska kunna betala ut ersättning till sparare om ett institut som omfattas av insättningsgarantin försätts i konkurs eller om Finansinspektionen meddelar beslut enligt 8 i Lag (1995:1571) om insättningsgaranti. Förbättrat systemstöd för utbetalning fortsatte arbetet med att kontrollera att de institut som tar emot garanterade insättningar kan leverera de uppgifter som är nödvändiga för att ersättning ska kunna betalas ut inom 20 arbetsdagar. Instituten måste kunna skapa och leverera uppgifter om insättare och deras insättningar inom utsatt tid och i föreskrivet format för att informationen kan läsas in i det system på som ska användas för att betala ut ersättning. Utbetalningssystemet vidareutvecklades under första halvåret i syfte att förbättra säkerheten i systemet och kommunikationen med insättarna. Dessutom initierades en förstudie för att utveckla systemet så att leverenskontrollerna kan effektiviseras. Insättningsgarantifondens utveckling Insättningsgarantin finansieras i första hand genom att de institut som omfattas betalar in en årlig avgift. Avgifterna går till insättningsgarantifonden som i huvudsak placeras i statsobligationer. De medel som finns i fonden ska användas vid ett eventuellt ersättningsfall. Insättningsgarantifondens marknadsvärde var 27,8 miljarder kronor den 30 juni. Avkastningen under första halvåret var -2,0 procent, jämfört med 0,8 procent under första halvåret Minskningen beror främst på att räntorna steg, vilket sänkte marknadsvärdet på de statsobligationer som ligger i fonden. Årets avgifter för insättningsgarantin kommer att faktureras under tredje kvartalet baserat på institutens årsredovisningar för Pågående rättsprocesser med anledning av konkursen i CTA Fem institut har överklagat de avgifter som tog ut för att finansiera kostnaderna som uppkom när investerarskyddet trädde in på grund av konkursen i CTA Lind & Co (CTA) Förvaltningsrätten avslog under våren dessa överklaganden. Samtliga institut begärde och beviljades sedan prövningstillstånd hos Kammarrätten. Utgången av dessa processer kan få betydelse för vilka kostnader de enskilda instituten slutligen får bära. 6
9 Bankstöd Uppgift och mål är stödmyndighet enligt lagen om statligt stöd till kreditinstitut. I uppdraget ingår att utforma åtgärder till stöd för banker och andra kreditinstitut när sådana behövs. Målet är att motverka allvarliga störningar i det finansiella systemet. Stödåtgärderna ska så långt som möjligt vara affärsmässiga och får inte leda till otillbörlig snedvridning av konkurrensen. ska sträva efter att minimera statens långsiktiga kostnader för stödet och att i möjligaste mån återfå statens insatser. Bankstödsverksamheten fokuserar i dag främst på krisförebyggande arbete. De stödåtgärder som vidtog under krisen 2008 och 2009 håller successivt på att avvecklas. Den utvecklingen fortsatte under första halvåret Bankgarantierna fortsätter att minska Garantiprogrammet för bankers värdepappersupplåning har varit stängt för nyteckning sedan 2011, men det finns fortfarande utestående garanterade lån kvar. Dessa uppgick till 9,2 miljarder kronor den 30 juni, vilket är drygt 20 miljarder kronor mindre än vid årsskiftet. Minskningen beror framför allt på att Swedbank köpte tillbaka cirka två tredjedelar av sina garanterade lån under första halvåret. Sparbanken Öresunds återköp av sina sista lån bidrog också till minskningen. Swedbank och Carnegie Investment Bank är nu de enda banker som har garanterade lån utestående inom programmet. De sista lånen förfaller i mitten av Garantierna, som bankerna betalar kvartalsvisa avgifter för, förväntas totalt ge ett överskott på cirka 6 miljarder kronor. Stabilitetsfondens utveckling Stabilitetsfondens värde uppgick den 30 juni till 46,1 miljarder kronor inklusive marknadsvärdet av fondens Nordeaaktier. Det kan jämföras med 41,4 miljarder kronor vid årsskiftet. Stabilitetsfonden inrättades 2008 för att finansiera stödåtgärder till kreditinstitut. De institut som kan bli föremål för statligt stöd betalar en årlig stabilitetsavgift som tillförs fonden. Till fonden förs också bankgarantiavgifter samt återvinningar av statliga insatser som till exempel Carnegieengagemanget. Stabilitetsavgifter för 2012 kommer att faktureras under andra halvåret Statens försäljning av Nordeaaktier Den 19 juni såldes nästan hälften av de Nordeaaktier som stabilitetsfonden förvärvade när staten genom kapitaltillskottsprogrammet deltog i bankens nyemission Försäljningen gav intäkter om 10,1 miljarder kronor för stabilitetsfonden. Försäljningen gav fonden en realiserad vinst på 7,5 miljarder kronor. Stabilitetsfondens kvarstående innehav hade ett värde på 11,1 miljarder kronor. Carnegieengagemanget ger fortsatta inkomster till staten De två överenskommelserna om vinstdelning som gjordes i samband med att 2009 sålde Carnegie Investment Bank gav inkomster på 95 miljoner kronor under första halvåret Sammantaget beräknas Carnegieengagemanget ge ett överskott på minst 230 miljoner kronor till den svenska staten. tog över Carnegie Banken hade då förlorat sitt tillstånd att bedriva bank- och värdepappersverksamhet och hade dessutom stora ekonomiska problem. Syftet med övertagandet var att värna stabiliteten i det finansiella systemet, i enlighet med lagen om statligt stöd till kreditinstitut. sålde Carnegie till Altor och Bure Ökat fokus på beredskap och krisförebyggande arbete I det krisförebyggande arbete som utför ingår att delta i Nordea Crisis Management Group. Eftersom Nordea blev utpekad som en globalt systemviktig bank av Financial Stability Board arbetade flera svenska och utländska myndigheter tillsammans under första halvåret 2013 med att ta fram en så kallad resolutionsstrategi och resolutionsplan för Nordea. Strategin och planen ska beskriva på förhand hur myndigheterna skulle hantera en eventuell kris. 7
10 På EU-nivå förhandlas för närvarande ett kommande krishanteringsdirektiv för banker. När direktivet ska implementeras i svensk lagstiftning kommer det sannolikt att påverka s arbete som stödmyndighet. Av den anledningen följer förhandlingarna på nära håll och bidrar till framtagandet av svenska ståndpunkter. Finansministrarna i EU:s medlemsländer fastställde den 26 juni en så kallad allmän inriktning. Under hösten tar förhandlingar med EU-parlamentet vid. Ambitionen är att direktivet ska implementeras i medlemsstaternas nationella lagstiftning den 1 januari
11 Finansiell redovisning Resultaträkning sid. 10 Balansräkning sid. 11 Anslagsredovisning sid. 12 Kommentarer sid. 13 Delårsrapporten har upprättats i enlighet med bestämmelserna i förordningen om årsredovisning och budgetunderlag (SFS 2000:605). Räkenskapshandlingarna omfattar resultaträkning, balansräkning och anslagsredovisning för perioden till samt en prognos över verksamhetens kostnader och intäkter för år Resultaträkningen redovisar i sammandrag samtliga kostnader och intäkter. Balansräkningen redovisar i sammandrag tillgångar, skulder och myndighetskapital. Anslagsredovisningen omfattar s redovisning mot statsbudgetens utgiftsanslag och inkomsttitlar. Undantag från ekonomiadministrativa regler Garanti- och kreditverksamheten omfattas inte av 25 a andra och tredje styckena avgiftsförordningen (1992:191). Avrundning av sifferuppgifter I delårsrapporten avrundas samtliga sifferuppgifter enligt gängse princip. Delsummor i tabeller och uppställningar har inte justerats för att få totalsummorna att stämma. Vid summering av avrundade delsummor i tabeller och uppställningar kan därför i vissa fall totalsumman avvika. Brytdag Brytdagen, det vill säga när den löpande bokföringen för första halvåret 2013 avslutades, var den 2 juli Prognos Prognosen för 2013 är densamma som den senast inlämnade prognosen. Vissa poster prognostiseras inte alls, exempelvis utsläppsrätter och inleverans av vissa avgifter (där prognos är satt till utfall), avsättning till fonder och intäkter av anslag (som går att räkna fram ur finansieringskälla). Ingen prognos görs heller för posterna Orealiserade valutakursförändringar, Preskriberade obligationer, Omvärdering av garantier eller Tillkommande finansiering för bidrag. Förändrad fördelningsnyckel Under 2012 utvärderades den fördelningsnyckel som används för att fördela gemensamma kostnader mellan de olika verksamhetsgrenarna inom. Översynen medförde att fördelningsnyckeln förändrades Förändringen resulterade i att en större andel av de gemensamma kostnaderna hänförs till Skuldförvaltning exklusive Privatmarknad. För verksamheten inom Privatmarknad och Garanti och kredit innebar förändringen en minskad andel av de gemensamma kostnaderna. Då en del av kostnaderna inom Garanti och kredit finansieras via avgifter medför den förändrade fördelningsnyckeln att en större andel av de gemensamma kostnaderna belastar s förvaltningsanslag än tidigare. Redovisnings- och värderingsprinciper För en redogörelse av använda redovisnings- och värderingsprinciper hänvisas till årsredovisningen för Statsskulden Från och med januari 2012 presenteras statsskulden i s månatliga statsskuldsrapport enligt nya principer, men redovisningen är inte förändrad. I den månatliga rapporten ingår eget innehav av premieobligationer och ställda säkerheter till i statsskulden. I balansräkningen ingår dessa i posterna Andra långfristiga värdepappersinnehav respektive Övriga skulder. Omvända repor i statspapper ingår inte i statsskulden i den månatliga rapporten. Statsskulden i den månatliga rapporten är konsekvent redovisad enligt affärsdagsprincipen. 9
12 Resultaträkning tal kronor Prognos 2013 Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag Intäkter av avgifter Intäkter av bidrag Ränteintäkter räntekonto Summa verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Finansiella kostnader för förvaltning av statsskulden Räntekostnader Ränteintäkter Över-/underkurs vid emission Realiserade kursförändringar Realiserade valutakursförändringar Orealiserade valutakursförändringar Intäktsförda preskriberade obligationer, kuponger och vinster Provisioner till banker m.fl Summa Övriga verksamhetskostnader Personalkostnader Lokalkostnader Kostnader i garantiverksamheten Övriga driftskostnader Räntekostnader Avskrivningar och nedskrivningar Summa Summa verksamhetens kostnader Verksamhetsutfall Uppbördsverksamhet Intäkter av avgifter m.m. som inte disponeras av myndigheten Medel som tillförts statens budget från uppbördsverksamheten Summa uppbördsverksamhet Transfereringar Medel som erhållits från statens budget för finansiering av bidrag Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Avsättning till fonder m.m. för transfereringsändamål Lämnade Bidrag Saldo transfereringar Årets kapitalförändring
13 Balansräkning tals kronor TILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för utvecklingsarbete Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Förbättringsutgifter på annans fastighet Maskiner, inventarier, installationer m.m Finansiella anläggningstillgångar Andra långfristiga värdepappersinnehav Långfristiga fordringar hos andra myndigheter Andra långfristiga fordringar Fordringar Kundfordringar Fordringar hos andra myndigheter Övriga fordringar Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader Övriga upplupna intäkter Avräkning med statsverket Avräkning med statsverket Kortfristiga placeringar Värdepapper och andelar Kassa och bank Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret Övriga tillgodohavanden i Riksgäldskontoret Kassa och bank SUMMA TILLGÅNGAR KAPITAL OCH SKULDER Myndighetskapital Statskapital Balanserad kapitalförändring Kapitalförändring enligt resultaträkningen Fonder Fonder Avsättningar Avsättningar för pensioner Reservering för framtida garantiförluster Statsskulden Lån i svenska kronor Lån i utländsk valuta Skulder m.m Skulder till andra myndigheter Leverantörsskulder Övriga skulder Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader Övriga förutbetalda intäkter SUMMA KAPITAL OCH SKULDER Garantier för vilka avsättning ej görs Insättningsgarantin Bankgarantier enligt garantiprogrammet Övriga Ansvarsförbindelser Skuldbevis
14 Anslagsredovisning Anslagsredovisningen omfattar en redovisning och specifikation av utfallet på de inkomsttitlar och anslag på statsbudgeten som under budgetåret har disponerat. Redovisning mot statsbudgetens inkomsttitlar (1 000-tal kronor) Inkomsttitel Benämning Beräknat belopp 2013 Utfall per 30 juni Avgifter vid statens internbank i Riksgäldskontoret Övriga offentligrättsliga avgifter Inlevererat överskott av Riksgäldskontorets garantiverksamhet Intäkter från EU:s handel med utsläppsrätter Summa Redovisning mot statsbudgetens anslag (1 000-tal kronor) Anslag Årets tilldelning enligt regleringsbrev Ingående överföringsbelopp Omdisponerat anslags -belopp Utnyttjad del av medgivet överskridande Indragning Totalt disponibelt belopp Utgifter Utgående överföringsbelopp 30 juni :12 Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader, anslagspost :12 Del till RGKadministration, anslagspost :14 Vissa garanti- och medlemsavgifter, anslagspost :18 Kapitalhöjning i Europeiska investeringsbanken :1 Biståndsverksamhet anslagspost 3: :1 Biståndsverksamhet anslagspost 3: :5 Tillväxtverket: Näringslivsutveckling m.m., anslagspost :1 Räntor på statsskulden, anslagspost 1¹ :3 Provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning, anslagspost 1¹ Summa har rätt att överskrida anslaget. Anslaget omfattas inte av utgiftstaket. Eventuellt outnyttjade medel får inte föras över till nästa år. Intäkter av anslag i resultaträkningen jämfört med anslagsutfallet Enligt anslagsredovisningen är den totala anslagsbelastningen 6 878,4 miljoner kronor. Enligt resultaträkningen är intäkter av anslag netto 4 323,5 miljoner kronor, en skillnad på 2 554,9 miljoner kronor. Skillnaden förklaras av att anslagsintäkter för depositioner för futures redovisas mot statskapital, övergångseffekten avseende kostnadsmässig anslagsavräkning samt att anslag 2 01:14 och 7 01:1 inte har redovisats som en intäkt av anslag utan har bokförts direkt mot balansen. Intäkter av anslag 24 01:5 och 2 01:18 redovisas under transfereringsavsnittet. Anslag 2 01:12 anslagspost 4 får användas för att vid särskilt behov täcka ökade administrationskostnader i samband med eventuella ersättningsfall är första året som anslaget används. 12
15 Kommentarer till finansiell redovisning Kommentarer till resultaträkningen Intäkter av anslag Intäkter av anslag uppgick till 4,3 miljarder kronor, jämfört med 11,9 miljarder kronor samma period föregående år. Förändringen beror främst på lägre räntebetalningar på statsskulden. Intäkter av anslag består av anslagen räntor på statsskulden, provisionskostnader och förvaltningskostnader. Intäkter av avgifter Omföring av förvaltningskostnader Stabilitetsfonden är jämfört med samma period föregående år flyttade till posten Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag, ändringen avser också jämförelsesiffrorna Intäktsförda preskriberade obligationer, kuponger och vinster Premieobligationer som ger ut preskriberas 10 år efter att de har förfallit om inte innehavaren har löst in dem. De bokas då bort som skuld och redovisas som en vinst i resultatet. Provisioner till banker med flera Kostnaderna för provisioner till banker med flera uppgick till 48,2 miljoner kronor, jämfört med 71,9 miljoner kronor för samma period föregående år. Skillnaden beror på att 2012 tog upp ett långt lån genom syndikering, vilket ledde till högre provisionskostnader det året. Övriga driftskostnader Övriga driftskostnader uppgick till 55,5 miljoner kronor, jämfört med 82,5 miljoner kronor för samma period föregående år. Kostnadsreduceringar medförde minskade kostnader för IT-konsulter, marknadsföring och korttidsinventarier i form av IT-utrustning. Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag Omföring av förvaltningskostnader Stabilitetsfonden är jämfört med samma period föregående år flyttade från Intäkter av avgifter till posten Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag, ändringen avser också jämförelsesiffrorna Kommentarer till balansräkningen Andra långfristiga värdepappersinnehav Under första halvåret såldes Nordeaaktier. Aktiernas anskaffningsvärde var cirka 2,7 miljarder kronor. tog över finansiella tillgångar och skulder från Affärsverket Statens järnvägar. Långfristiga fordringar hos andra myndigheter och Andra långfristiga fordringar Ökningen av investeringslån och förändringen avseende lånefordringar beror på att Trafikverket har tagit över Bottniabanans lån. Kammarkollegiets övertagande av s aktier i Saab Automobile Parts första halvåret 2013 har medfört att har en fordran på Kammarkollegiet. Under 2013 har lånat upp, och lånat ut, ytterligare runt 100 miljarder kronor till Riksbanken. Kundfordringar Minskningen av kundfordringar beror på att ett antal fakturor som felaktigt legat kvar som fordran på Saab har tagits bort. När infriade EIB-lånet bokades en regressfordran inkluderande fakturerade avgifter som inte var betalade men de togs inte bort ur kundreskontran. Det har justerats under perioden. Skulder till andra myndigheter s egna lån till investeringar i anläggningstillgångar var 64,3 miljoner kronor (39,6 miljoner kronor för samma period 2012). Nyupplåning i har skett med 37,2 miljoner kronor och 10,3 miljoner kronor har amorterats. Kommentarer till anslagsredovisningen s totala utgifter för första halvåret 2013 var 6,9 miljarder kronor. Samma period föregående år uppgick utgifterna till 11,9 miljarder kronor. Till största delen utgörs de totala utgifterna av räntor, vilka uppgick till 4,1 miljarder kronor första halvåret Minskningen hänförs till lägre kostnad för räntor på statsskulden. Provisionsutgifterna uppgick första halvåret 2013 till 53,0 miljoner kronor. Det är en minskning med 18,8 miljoner kronor jämfört med samma period föregående år. Anslagsfinansierade förvaltningskostnader var 142,5 miljoner kronor, vilket är 13,9 miljoner kronor lägre än för samma period föregående år. Minskningen beror på de kostnadsbesparingar som har gjort. 13
16 Riksgäldskontorets styrelse har vid sammanträde den 14 augusti 2013 beslutat avge denna delårsrapport. Vi intygar att delårsrapporten ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. OVE NILSSON Ordförande MATS DILLÉN LARS O GRÖNSTEDT MARIKA RINDBORG HOLMGREN HANS LINDBLAD BIRGITTA NIBLAEUS IRMA ROSENBERG Vice ordförande 14
17
18 Besöksadress: Jakobsbergsgatan 13 Postadress: SE Stockholm Telefon: Fax: E-post:
Delårsrapport 2015-01-01 2015-06-30
Delårsrapport 2015-01-01 2015-06-30 1 Viktiga händelser 1 Finansiell redovisning 2 Resultaträkning 3 Balansräkning 4 Anslagsredovisning 6 Kommentarer till finansiell redovisning 8 uppdrag Riksgäldens från
Riksgäldens åtgärder för att stärka stabiliteten i det finansiella systemet (2014:3)
REGERINGSRAPPORT 1 (5) Hanteringsklass: Öppen 2014-11-14 Dnr 2014/1543 Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 Stockholm Riksgäldens åtgärder för att stärka stabiliteten i det finansiella systemet
Riksgäldens åtgärder för att stärka stabiliteten i det finansiella systemet (2015:1)
REGERINGSRAPPORT 1 (4) Hanteringsklass: Öppen 2015-03-13 Dnr 2015/215 Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 Stockholm Riksgäldens åtgärder för att stärka stabiliteten i det finansiella systemet
Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd
Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag Beslutade
Delårsrapport 2014-01-01 2014-06-30. Viktiga händelser 1. Återrapportering enligt regleringsbrev 2. Finansiell redovisning 4
Delårsrapport 2014-01-01 2014-06-30 Viktiga händelser 1 Återrapportering enligt regleringsbrev 2 Garantiverksamheten 2 Utlåningsverksamheten 3 Lån med villkorad återbetalning 3 Finansiell redovisning 4
Delårsrapport
Delårsrapport 2016-01-01 2016-06-30 1 Första halvåret 2016 i korthet 1 Finansiell redovisning 2 Resultaträkning 3 Balansräkning 4 Anslagsredovisning 6 Kommentarer till finansiell redovisning 7 uppdrag
Delårsrapport för januari - juni 2012
2012-08-15 Dnr V-2012-0001 Doss 31 Delårsrapport för januari - juni 2012 Inledning KTH har sedan höstterminen 2011 för första gången tagit ut studieavgifter för tredjelandsstudenter enligt förordningen
Riksgälden Delårsrapport januari juni 2012
Riksgälden Delårsrapport januari juni 2012 Dnr 2012/01483 Innehåll 1 3 3 5 7 8 9 10 11 12 13 Uppdrag, vision och mål Statens internbank Skuldförvaltning Garanti och kredit Insättningsgaranti och investerarskydd
Länsstyrelsens i Stockholms läns delårsrapport 1 januari 30 juni 2015
Delårsrapport 1 januari - 30 juni 2015 BESLUT Datum 2015-08-14 Beteckning 111-25939-2015 Regeringen Finansdepartementet 103 33 Stockholm Länsstyrelsens i Stockholms läns delårsrapport 1 januari 30 juni
Delårsrapport för januari juni 2013
Stockholm, 2013-08-15 Delårsrapport för januari juni 2013 Ekonomiskt resultat och prognos De senaste åren har KTH uppvisat stora positiva resultat. Detta har varit en följd av att intäkter, bland annat
Delårsrapport 2014 Linköpings universitet LINKÖPINGS UNIVERSITET
Delårsrapport 2014 Linköpings universitet LINKÖPINGS UNIVERSITET 2014-08-11 BESLUT Dnr LiU-2014-01028 1(5) Delårsrapport för räkenskapsåret 2014 per den 30 juni 2014 Bakgrund Vissa myndigheter ska enligt
Delårsrapport 30 juni 2014
DNR: SLU ua 2014.1.1.1-3063 Exp. den: Dubbelklicka här för att redigera Styrelsen 2014-08-13 Regeringen Landsbygdsdepartementet Delårsrapport 30 juni 2014 Ekonomiskt utfall SLU redovisar ett underskott
Delårsrapport för räkenskapsåret 2017 per den 30 juni 2017
2017-08-09 DNR LIU-2017-01829 BESLUT 1(8) Delårsrapport för räkenskapsåret 2017 per den 30 juni 2017 Bakgrund Vissa myndigheter ska enligt Förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag senast
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om underlag för årsredovisning för staten; SFS 2011:231 Utkom från trycket den 22 mars 2011 utfärdad den 10 mars 2011. Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelser
Länsstyrelsens i Stockholms läns delårsrapport 1 januari 30 juni 2011
Delårsrapport 1 januari - 30 juni 2011 BESLUT Datum 2011-08-10 Beteckning 111-2011-20076 Regeringen Socialdepartementet 103 33 Stockholm Länsstyrelsens i Stockholms läns delårsrapport 1 januari 30 juni
Delårsrapport för januari juni 2014
Stockholm, 2014-08-15 Delårsrapport för januari juni 2014 Ekonomiskt resultat och prognos 2013 uppvisade KTH ett betydligt lägre resultat än de fem föregående årens stora positiva resultat, kapitalförändringen
2014-01-01 -- 2014-08-31. Delårsrapport
2014-01-01 -- 2014-08-31 Delårsrapport Innehåll 1 Inledning 5 2 Resultaträkning med prognos för 2014 6 3 Kommentarer till resultaträkning 7 4 Balansräkning 8 5 Kommentarer till balansräkning 10 6 Anslagsredovisning
4 3 5 10 12 14 15 16 17 RESULTATRÄKNING (tkr) Not 2010 2009 Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag 1 17 901 16 864 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 2 3 334 2 599
Delårsrapport 2010-01-01 2010-06-30
Delårsrapport 2010-01-01 2010-06-30 Statens internbank 1 Statsskuldsförvaltning 2 Garantier och krediter 4 Insättningsgaranti och investerarskydd 6 Bankstöd 7 Kostnader och anslag 9 Finansiell redovisning
AD /05 1(8) Delårsrapport
AD 12-579/05 1(8) Delårsrapport 2005 2005-01-01 2005-06-30 AD 12-579/05 2(8) Innehållsförteckning 1. INLEDNING...3 2 RESULTATRÄKNING...4 3 BALANSRÄKNING...5 4 ANSLAGSREDOVISNING...6 5 TILLÄGGSUPPLYSNINGAR...5
Delårsrapport 2015. Linköpings universitet
Delårsrapport 2015 Linköpings universitet 2015-08-10 DNR LIU-2015-00873 BESLUT 1(7) Delårsrapport för räkenskapsåret 2015 per den 30 juni 2015 Bakgrund Vissa myndigheter ska enligt Förordning (2000:605)
Delårsrapport
aåê=mrjqvmnjnmm Delårsrapport 2005-06-30 2005-08-11 = 2 av 6 Väsentlig information Inom ramen för Finansinspektionens kompetensväxlingsprogram ersätts succesivt de som lämnat myndigheten och genom nyrekryteringen
Delårsrapport 2009-01-01 2009-06-30
Delårsrapport 2009-01-01 2009-06-30 Finansiell stabilitet 1 Statsskuldsförvaltning 3 Statens internbank 5 Garantier och krediter 6 Insättningsgaranti och investerarskydd 7 Riksgäldens kostnader och anslag
Delårsrapport Linköpings universitet
Delårsrapport 2016 Linköpings universitet 2016-08-09 DNR LIU-2016-01014 BESLUT 1(8) Delårsrapport för räkenskapsåret 2016 per den 30 juni 2016 Bakgrund Vissa myndigheter ska enligt Förordning (2000:605)
Svenska ESF-rådet överlämnar härmed delårsrapporten för perioden bestående av
1(8) Diarienummer 2008-08-11 2008-01743 Till Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Delårsrapport 2008 Svenska ESF-rådet överlämnar härmed delårsrapporten för perioden 2008-01-01 2008-06-30 bestående
Länsstyrelsens i Stockholms läns delårsrapport 1 januari 30 juni 2016
Delårsrapport 1 januari - 30 juni 2016 BESLUT Datum 2016-08-15 Beteckning 111-27884-2016 Regeringen Finansdepartementet 103 33 Stockholm Länsstyrelsens i Stockholms läns delårsrapport 1 januari 30 juni
Delårsrapport 2011-01-01 2011-06-30. Dnr 2011/01099
Delårsrapport 2011-01-01 2011-06-30 Dnr 2011/01099 1 2 Uppdrag, vision och mål Statens internbank 3 Statsskuldsförvaltning 5 7 Innehåll Garanti och kredit Insättningsgaranti och investerarskydd 8 Bankstöd
Delårsrapport
Delårsrapport 2017-01-01 2017-06-30 1 Första halvåret 2017 i korthet 1 Finansiell redovisning 3 Resultaträkning 4 Balansräkning 5 Anslagsredovisning 7 Kommentarer till finansiell redovisning 8 uppdrag
DELÅRSRAPPORT
Dnr: SU 113-1684-07 Doknr: 1 DELÅRSRAPPORT 2007-06-30 Org nr: 202100-3062 Myndighetskod: 130039 Innehållsförteckning sid. Resultatanalys 1 Kommentarer till prognos 2 Resultaträkning 3 Resultaträkning per
Delårsrapport 2014. Datum. 2014-08-12 Dnr./Ref. 2014/03773. Delårsrapport 2014 ehälsomyndigheten 1/9
Delårsrapport 2014 Datum. 2014-08-12 Dnr./Ref. 2014/03773 Delårsrapport 2014 ehälsomyndigheten 1/9 Innehåll Inledning... 3 Viktiga händelser första halvåret... 3 Resultaträkning... 4 Kommentarer till resultaträkning...
Riksgäldens åtgärder för att stärka stabiliteten i det finansiella systemet (2014:2)
PM Hanteringsklass: Öppen Dnr Dnr 2014/1023 2014-08-08 Riksgäldens åtgärder för att stärka stabiliteten i det finansiella systemet (2014:2) Riksgäldskontoret (nedan Riksgälden) är stödmyndighet enligt
Kungl. Slottsstaten Årsbokslut 2010
Kungl. Slottsstaten Årsbokslut 2010 Kungl. Slottsstaten Årsbokslut 2010 Avser Ståthållarämbetet (Slottsförvaltningarna) och Kungl. Husgerådskammaren, 4.1:1 anslagspost nr 2 i regleringsbrevet för Kungl.
Delårsrapport för januari - juni 2011
2011-08-15 Dnr V-2011-0002 Doss 31 Delårsrapport för januari - juni 2011 Sammanfattning KTH har ett gott ekonomiskt resultat. Den förväntade resultatnedgången jämfört med föregående år är en effekt av
DELÅRSRAPPORT
Dnr: SU 71-1575-05 Doknr: 1 DELÅRSRAPPORT 2005-06-30 Org nr: 202100-3062 Myndighetskod: 130039 Innehållsförteckning sid. Resultatanalys 1 Kommentarer till prognos 2 Resultaträkning 3 Resultaträkning per
Delårsrapport AD 2007/697 1(10)
Delårsrapport 2007 2007-01-01 2007-06-30 AD 2007/697 1(10) AD 2007/697 2(10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDANDE KOMMENTARER...3 1. ÅTERRAPPORTERING ENLIGT REGLERINGSBREV...4 1.1 VERKSAMHETSGREN FÖRETAGSINTECKNINGAR
Sid Finansiell redovisning 1. Resultaträkning 4. Balansräkning 5. Balansräkning 6. Anslagsredovisning 7. Beslut och undertecknande 8
Delårsrapport 2013 Delårsrapport 2013 Beslutad 2013-08-13 Dnr 1-447/2013 INNEHÅLL Sid Finansiell redovisning 1 Resultaträkning 4 Balansräkning 5 Balansräkning 6 Anslagsredovisning 7 Beslut och undertecknande
Riksgäldens åtgärder för att stärka stabiliteten i det finansiella systemet (2013:3)
PM Hanteringsklass: Öppen 1 (9) Dnr Dnr: 2013/424 2013-11-15 Riksgäldens åtgärder för att stärka stabiliteten i det finansiella systemet (2013:3) Riksgäldskontoret (nedan Riksgälden) är stödmyndighet enligt
DELÅRSRAPPORT
Dnr SU FV-1.1.8-2231-13 DELÅRSRAPPORT 2013-06-30 Org nr: 202100-3062 Myndighetskod: 130039 Dag för underskrift: 2013-08-12 Vi intygar att delårsrapporten ger en rättvisande bild av verksamhetens kostnader,
Delårsrapport januari juni 2014
Delårsrapport januari juni Sparbankens resultat Tjörns Sparbanks rörelseresultat för det första halvåret uppgick till 15 403 tkr (5 501 tkr). Intäkter Sparbankens totala intäkter för det första halvåret
DELÅRSRAPPORT
Dnr: SU 71-2037-08 Doknr: 1 DELÅRSRAPPORT 2008-06-30 Org nr: 202100-3062 Myndighetskod: 130039 Dag för underskrift: 2008-08-14 Vi intygar att delårsrapporten ger en rättvisande bild av verksamhetens kostnader,
VALDEMARSVIKS SPARBANK
VALDEMARSVIKS SPARBANK Delårsrapport 1 januari 30 juni 2010 Allmänt om verksamheten Riksbankens styrränta har varit 0,25 procentenhet under hela första halvåret. Det är historiskt en mycket låg nivå. Efter
ÅRSREDOVISNING för. Svenska Orienteringsförbundet Årsredovisningen omfattar:
ÅRSREDOVISNING 2007-01-01 -- 2007-12-31 för Årsredovisningen omfattar: Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning 3 Balansräkning 4 Tilläggsupplysningar 6 Sid 2 (9) ÅRSREDOVISNING FÖR SVENSKA ORIENTERINGSFÖRBUNDET
Sparbanken Gotland. Org.nr. 534000-5775. Delårsrapport Januari juni 2015
Sparbanken Gotland Org.nr. 534000-5775 Delårsrapport Januari juni 2015 Delårsrapport för perioden januari - juni 2015 Styrelsen för Sparbanken Gotland (534000-5775) avger härmed delårsrapport för verksamheten
RESULTATRÄKNING, BALANSRÄKNING, ANSLAGS- REDOVISNING OCH FINANSIERINGSANALYS
RESULTATRÄKNING, BALANSRÄKNING, ANSLAGS- REDOVISNING OCH FINANSIERINGSANALYS Årsredovisningens räkenskapshandlingar har upprättats i enlighet med bestämmelserna i förordningen om myndigheters årsredovisning
DELÅRSRAPPORT
Dnr: SU 71-1759-09 Doknr: 1 DELÅRSRAPPORT 2009-06-30 Org nr: 202100-3062 Myndighetskod: 130039 Dag för underskrift: 2009-08-11 Vi intygar att delårsrapporten ger en rättvisande bild av verksamhetens kostnader,
Riksgäldens åtgärder för att stärka stabiliteten i det finansiella systemet (2012:2)
PM Hanteringsklass: Öppen Dnr Dnr: 2012/1328 2012-08-10 Riksgäldens åtgärder för att stärka stabiliteten i det finansiella systemet (2012:2) Riksgälden är stödmyndighet enligt lagen (2008:814) om statligt
Delårsrapport 2008 Dnr: 2799/2008- Innehållsförteckning. Sid. Finansiell redovisning 1. Verksamheten 4. Resultaträkning 5.
Delårsrapport 2008 Delårsrapport 2008 Dnr: 2799/2008-100 2008-08-13 Innehållsförteckning Sid Finansiell redovisning 1 Verksamheten 4 Resultaträkning 5 Balansräkning 6 Anslagsredovisning 8 Beslut och undertecknande
Delårsrapport AD /06 1(8)
Delårsrapport 2006 2006-01-01 2006-06-30 AD 12-744/06 1(8) AD 12-744/06 2(8) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDANDE KOMMENTARER...3 2 RESULTATRÄKNING...4 3 BALANSRÄKNING...5 4 ANSLAGSREDOVISNING...6 5 TILLÄGGSUPPLYSNINGAR...7
Riksgäldens åtgärder för att stärka stabiliteten i det finansiella systemet (2011:2)
PM 2011-08-08 Dnr 2011/1343 Riksgäldens åtgärder för att stärka stabiliteten i det finansiella systemet (2011:2) Enligt regeringens instruktion till Riksgälden ska vi lämna en redogörelse för de åtgärder
Dnr V KS-kod 1.2. Delårsrapport för januari juni 2017
Delårsrapport för januari juni 2017 Innehåll Ekonomiskt resultat och prognos... 2 Intäkter... 3 Kostnader... 4 Vissa balansposter och ev. ansvarsförbindelser... 4 Upplupna bidragsintäkter... 4 Oförbrukade
Delårsrapport. Januari juni 2010
Delårsrapport Januari juni 2010 Delårsrapport för januari juni 2010 Styrelsen för Sparbanken Göinge AB, 516406-0716, får härmed avge delårsrapport för sparbankens verksamhet under perioden 1 januari -
VADSTENA SPARBANK. Delårsrapport 1 januari 30 juni, 2011. Allmänt om verksamheten
VADSTENA SPARBANK Delårsrapport 1 januari 30 juni, 2011 Allmänt om verksamheten forsätter att visa en stabil resultatutveckling. Räntenettot stärks varje kvartal och kreditförlusterna är låga. Riksbanken
Rapport. Tidsserier för Årsredovisning för staten :29
Rapport Tidsserier för sredovisning för staten 2014 2015:29 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan
Riksgäldens Delårsrapport FRÅN TI LL Dnr 2007/1385
Riksgäldens Delårsrapport FRÅN 2007-01-01 TI LL 2007-06-30 Dnr 2007/1385 Innehåll Riksgäldens kostnader och anslag 1 Statsskuldsförvaltning 2 Statens internbank 4 Garantier och krediter 5 Hantering av
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Budgetlag; utfärdad den 10 mars 2011. SFS 2011:203 Utkom från trycket den 22 mars 2011 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser Lagens tillämpningsområde
Dnr 2008/1287. Riksgäldens delårsrapport
Dnr 2008/1287 Riksgäldens delårsrapport 2008-01-01 2008-06-30 Innehåll Riksgäldens kostnader och anslag 1 Statsskuldsförvaltning 2 Statens internbank 4 Garantier och krediter 5 Insättningsgaranti och investerarskydd
Riksförbundet Bokslut (Årsmöte 25 april 2015,Bilaga nr 4) Sida 1(6) Sällsynta diagnoser Verksamhetsåret 2014 Organisationsnummer 802408-4934
Riksförbundet Bokslut (Årsmöte 25 april 2015,Bilaga nr 4) Sida 1(6) 5 år i sammandrag (tkr) 2014 2013 2012 2011 2010 Verksamhetens intäkter Anslag och bidrag 4 679 4 209 4 295 3 949 3 784 Gåvor 90-konto
förbättring, vi har fått utdelning på vårt stora innehav av Swedbanks aktier och kreditförlusterna visar positiva siffror tack vare återvinningar.
Verkställande direktören för Ulricehamns Sparbank, org.nr 565500-6145, får härmed lämna delårsrapport för sparbankens verksamhet under perioden 2012-01-01-2012-06-30 Allmänt om verksamheten Världens ekonomi
Styrelsen för. ÅKE WIBERGS STIFTELSE Org nr får härmed avge. Årsredovisning. för räkenskapsåret 2016
1(10) Styrelsen för ÅKE WIBERGS STIFTELSE Org nr får härmed avge Årsredovisning för räkenskapsåret 2016 Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning 3 - balansräkning 4 - noter 6 Om inte
DELÅRSRAPPORT 2010-06-30
DELÅRSRAPPORT 2010-06-30 Skurups Sparbank, 548000-7409, får härmed avlämna delårsrapport för sparbankens verksamhet under perioden 2010-01-01 2010-06-30. Verksamheten Under första halvåret har stort fokus
HÖGSBY SPARBANK Delårsrapport 2009-06-30
Org.nr. 532800-6217 HÖGSBY SPARBANK Delårsrapport 2009-06-30 Delårsrapport för januari - juni 2009 Högsby Sparbank får härmed avge delårsrapport för verksamheten under perioden 2009-01-01-2009-06-30 (Då
Årsredovisning för. PRfekt Kontor AB 556735-8014. Räkenskapsåret 2010-09-01-2011-08-31
Årsredovisning för PRfekt Kontor AB Räkenskapsåret 2010-09-01-2011-08-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser
DELÅRSRAPPORT PER 2013-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB
DELÅRSRAPPORT PER 2013-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB 1 Delårsrapport för perioden 2013-01-01 2013-06-30 Verkställande direktören för Sparbanken Lidköping AB, organisationsnummer 516401-0166, får härmed
2 Barnombudsmannen ska inom ramen för regeringens överenskommelse med Sveriges kommuner och landsting bidra till utformandet och förverkligandet av en handlingsplan för att stärka barns rättigheter enligt
Rapport Tidsserier för Årsredovisning för staten 2012
Rapport Tidsserier för sredovisning för staten 2012 2013:43 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Datum: 2013-06-19
Sparbankens räntenetto uppgick till 91,9 Mkr (87,4), vilket är 5 % högre än föregående år.
Delårsrapport för Sparbanken Syds, (548000-7425), verksamhet per 30 juni 2012, bankens 186:e verksamhetsår. Verksamheten startade i Ystad den 3 maj 1827. SPARBANKENS RESULTAT Sparbankens räntenetto uppgick
Delårsrapport för januari september 2012
Delårsrapport för januari september 2012 1 Innehållsförteckning Delårsrapport för januari september 2012 sid 3 Siffror i sammandrag sid 3 Resultaträkning sid 4 Rapport över totalresultat sid 4 Balansräkning
Patentombudsnämndens ordförande kommenterar året som gått... 1
POD 38/2011 Innehållsförteckning Patentombudsnämndens ordförande kommenterar året som gått... 1 1 Verksamhetsresultat... 2 1.1 Verksamhetens intäkter och kostnader 2 1.2 Organisation 2 2 Resultatredovisning...
Årsredovisning. Stiftelsen Sophiaskolan
Årsredovisning för Stiftelsen Sophiaskolan 838800-5517 Räkenskapsåret 2009 07 01 2010 06 30 Org.nr 838800-5517 1 (9) Styrelsen för Stiftelsen Sophiaskolan får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret
Delårsrapport. för. januari-mars 2016
Delårsrapport för januari-mars 2016 Swedish National Road Consulting AB Delårsrapport 2016-03-31 Delårsrapport för perioden 2016-01-01 2016-03-31 Postadress: Box 4021 171 04 Solna Besöksadress: Hemvärnsgatan
Rapport. Tidsserier för Årsredovisning för staten :37
Rapport Tidsserier för sredovisning för staten 2013 2014:37 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan
Delårsrapport Januari - mars 2010
Pressmeddelande från SäkI AB (publ) 2010-04-19, Nr 3 Delårsrapport Januari - mars 2010 Resultatet efter skatt uppgick till 53,2 MSEK (17,7) Resultatet per aktie efter skatt uppgick till 1,06 kronor (0,35)
Brf Nya Hettemarkshuset
Brf Nya Hettemarkshuset Årsredovisning 2013 BRFNyaHettemarkshusetorgnr76961497672 ÅRSREDOVISNING avseenderäkenskapsåret1januari 31december2013 Förvaltningsberättelse Föreningsinformation Bostadsrättsföreningenregistrerades2006307313undernamnetStIlian9:1,namnändradessedantill
Delårsrapport för januari-mars 2015
Delårsrapport för januari-mars 2015 Swedish National Road Consulting AB Delårsrapport 2015-03-31 Delårsrapport för perioden 2015-01-01 2015-03-31 Postadress: Box 4021 171 04 Solna Besöksadress: Hemvärnsgatan
Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd. Rapportering av ekonomisk information till statsredovisningen
Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets föreskrifter för rapportering av ekonomisk information till statsredovisningen (S-koder). Beslutade den
Riksgäldens åtgärder för att stärka stabiliteten i det finansiella systemet (2014:1)
PM Hanteringsklass: Öppen Dnr Dnr 2014/258 2014-03-14 Riksgäldens åtgärder för att stärka stabiliteten i det finansiella systemet (2014:1) Riksgäldskontoret (nedan Riksgälden) är stödmyndighet enligt lagen
Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd
Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets föreskrifter för rapportering av ekonomisk information till statsredovisningen (S-koder) beslutade den 25
2 3 4 5 6 - - - - - - - - 7 Årsredovisning för Södra Sveriges Sjuksköterskehem i Lund 845000-2871 Räkenskapsåret 2014 8 Södra Sveriges Sjuksköterskehem i Lund Org.nr 845000-2871 Styrelsen för Södra Sveriges
Jan-juni 2010 Jan-juni 2009 Förändring 2009
RESULTATRÄKNING, Kkr Jan-juni 2010 Jan-juni 2009 Förändring 2009 % Ränteintäkter 55 246 69 023-20% 123 920 Räntekostnader -4 935-19 291-74% -27 606 Räntenetto 50 311 49 732 1% 96 314 Erhållna utdelningar
Delårsrapport org.nr
Delårsrapport 2013-06-30 www.bjursassparbank.se org.nr 583201-2495 Delårsrapport 2013-06-30 Styrelsen för Bjursås Sparbank, 583201-2495, får här lämna delårsrapport för sparbankens verksamhet 2013-01-01-2013-06-30.
THELEBORGS RYTTARSÄLLSKAP
Årsredovisning För THELEBORGS RYTTARSÄLLSKAP 829502-2472 Räkenskapsår 2018 1 (8) Styrelsen för får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2018. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Allmänt om verksamheten är
DELÅRSRAPPORT JANUARI JUNI 2010
DELÅRSRAPPORT JANUARI JUNI 2010 Styrelsen för Åse och Viste härads Sparbank får härmed avge följande Delårsrapport för januari juni 2010 ALLMÄNT OM VERKSAMHETEN Verksamheten inriktas på att vara en fullsortimentsbank
Provisionsintäkterna har ökat med 12 % till 10,4 Mkr (9,3 Mkr). Ökning har främst skett av intäkter från Swedbank Robur och Swedbank Försäkring.
VIMMERBY SPARBANK AB Delårsrapport 1 januari 30 juni 2014 Allmänt om verksamheten Vimmerby Sparbank redovisar ett stabilt resultat före kreditförluster för första halvåret 2014. Reserverade kreditförluster
Järfälla Hockey Club
Årsredovisning 2016 Järfälla Hockey Club Resultaträkning Not 2015/2016 2014/2015 Föreningens Intäkter 1 Nettoomsättning 2 1,925,108 1,667,211 Offentligrättsliga bidrag 3 561,630 384,305 Gåvor/stipendier/övriga
Delårsrapport, Januari-Juni 2008
Delårsrapport 2008 1 Delårsrapport, Januari-Juni 2008 Tjustbygdens Sparbank AB, organisationsnummer 516401-0224, avger härmed delårsrapport för verksamheten under perioden 2008-01-01 till 2008-06-30. Allmänt
Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012
1(12) Skellefteå Golfklubb Org nr 894700-4423 Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012 Styrelsen avger följande årsredovisning och koncernredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse
Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2015
1(13) Skellefteå Golfklubb Org nr Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2015 Styrelsen avger följande årsredovisning och koncernredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2
KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01
KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01 Belopp i kkr 2006-12-31 2005-12-31 2006-12-31 2005-12-31 Rörelsens intäkter m.m. Intäkter 88 742 114 393 391 500 294 504 88 742 114
Årsredovisning för. PRfekt Kontor AB 556735-8014. Räkenskapsåret 2009-09-01-2010-08-31
Årsredovisning för PRfekt Kontor AB Räkenskapsåret 2009-09-01-2010-08-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om utlåning och garantier; SFS 2011:211 Utkom från trycket den 22 mars 2011 utfärdad den 10 mars 2011. Regeringen föreskriver följande. Förordningens tillämpningsområde
Riksgäldens åtgärder för att stärka stabiliteten i det finansiella systemet (2013:1)
PM Hanteringsklass: Öppen Dnr Dnr: 2013/571 2013-03-14 Riksgäldens åtgärder för att stärka stabiliteten i det finansiella systemet (2013:1) Riksgälden är stödmyndighet enligt lagen (2008:814) om statligt
Delårsrapport för januari juni 2016
Delårsrapport för januari juni 2016 Ekonomiskt resultat och prognos I samband med delårsrapporten 2016 uppvisar KTH ett resultat på -46,8 mnkr, samma period 2015 var resultatet -25,6 mnkr. I budgetunderlaget
Årsredovisning. Bostadsrättsföreningen Fanjunkaren nr 1
Årsredovisning för Bostadsrättsföreningen Fanjunkaren nr 1 793200-0065 Räkenskapsåret 2013 1 (7) Styrelsen för Bostadsrättsföreningen Fanjunkaren nr 1 får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret
Resultaträkning Not
Årsbokslut 2017 1 Resultaträkning Not 2017 2016 Föreningens Intäkter Nettoomsättning 2 4 016 169 4 065 484 Offentligrättsliga bidrag 3 610 872 512 363 Gåvor och övriga bidrag 4 164 483 105 842 Medlemsavgifter
Ekonomisk Översikt i kkr 2009 2008 2007 2006. Nettoomsättning 0 58 0 84 443. Årets resultat 472-16 471-9 104-37 386
Ekonomisk Översikt i kkr 2009 2008 2007 2006 Nettoomsättning 0 58 0 84 443 Årets resultat 472-16 471-9 104-37 386 Balansomslutning 1 227 5 726 36 145 68 186 Eget kapital 1 148 675 12 995 22 029 Soliditet
Kapitel 21 Frivilligt upprättad kassaflödesanalys
Avsnitt IV Frivilligt upprättad kassaflödesanalys Kapitel 21 Frivilligt upprättad kassaflödesanalys Tillämpning Lagtext 2 kap. 1 ÅRL En årsredovisning ska bestå av 1. en balansräkning. 2. en resultaträkning,
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Kapitalförsörjningsförordning; utfärdad den 10 mars 2011. SFS 2011:210 Utkom från trycket den 22 mars 2011 Regeringen föreskriver följande. 1 kap. Inledande bestämmelser 1 I
BRF SOLREGNET. Org nr 716421-9631 ÅRSREDOVISNING
BRF SOLREGNET Org nr ÅRSREDOVISNING för räkenskapsåret 2001 Styrelsen för Brf Solregnet får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2001. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHET Föreningen har till ändamål
Almi Företagspartner AB Org.nr 556481-6204. Koncernens resultaträkning Mkr 2012 2011 1 januari - 30 juni
Koncernens resultaträkning Mkr 2012 2011 1 januari - 30 juni Intäkter Ränteintäkter & andra finansiella intäkter 238,2 240,4 Anslag 165,0 154,4 Övriga rörelseintäkter 75,5 88,2 478,7 483,0 Rörelsens kostnader
www.qicon.se Årsredovisning 2011
www.qicon.se www.qicon.se Årsredovisning 2011 Styrelsen och verkställande direktören för QI Construction AB (556521-7352) får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2011. Förvaltningsberättelse