Den sociala situationen i Europeiska unionen

Transkript

1 200 en sociala situationen i uropeiska unionen - ammanfattning - uropeiska kommissionen

2 ammanfattning en sociala situationen i uropeiska unionen nnehållsförteckning. nledning 2. en sociala situationen... 3 efolkning 3 evnadsvillkor 4 nkomstfördelning örtroende för myndigheterna och deltagande i samhället.... och de politiska utmaningarna 6 V. ndikatorer 7 en åldrande befolkningen 7 Migration och asyl 7 Utbildning 8 ivslångt lärande 8 ysselsättning 9 ysselsättning bland äldre arbetstagare 9 rbetslöshet 0 Ungdomsarbetslöshet 0 ångtidsarbetslöshet ocialförsäkringsutgifter örmåner vid ålderdom 2 nkomstfördelning 2 Hushåll med låg inkomst 3 Hushåll där ingen har arbete och hushåll med låga löner 3 ysselsättning bland kvinnor 4 s och mäns inkomster 4 örväntad livslängd och förväntad hälsa Olyckor e viktigaste sociala indikatorerna per medlemsland 6 urostat atashops

3 ammanfattning en sociala situationen i uropeiska unionen nledning ör att sprida information om den sociala situationen till en bredare allmänhet presenteras i detta häfte de viktigaste resultaten om den sociala situationen för 200, den andra årsrapporten som producerats gemensamt av G ysselsättning och socialpolitik och urostat. enna årsrapport ger en beskrivning av den sociala situationen i uropa. Med harmoniserad statistisk information på U-nivå blir det möjligt att följa olika sociala tendenser i medlemsländerna och bedöma hur de påverkar U-medborgarnas livskvalitet. Vid toppmötet i issabon betonades socialpolitiken som ett av de viktigaste inslagen i Us strategiska mål att bli "världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt med fler och bättre arbetstillfällen och en högre grad av social sammanhållning". en socialpolitiska dagordningen, som godkändes vid uropeiska rådets möte i Nice, lade den politiska grunden för konsolideringen av en omfattande strategi för att förstärka ekonomin, sysselsättningen och socialpolitiken. et råder ett brett samförstånd när det gäller att stärka den europeiska ekonomin, och den europeiska sociala modellen blir ett resultat av en politik som främjar synergi och positivt samspel mellan ekonomisk tillväxt, sysselsättning och social sammanhållning. n bättre förståelse av de olika dimensionerna av den sociala situationen och av hur dessa samverkar är en förutsättning för att denna strategi ska lyckas. Rapporten bidrar till en ökad förståelse av de olika dimensionerna av U-medborgarnas levnadsstandard. Genom att ge en kvalitativ och kvantitativ analys av de sociala tendenserna inom U ska rapporten stödja politiska beslutsfattare på alla nivåer i deras arbete med att modernisera den europeiska sociala modellen. Rapporten riktar sig inte endast till politiska beslutsfattare och den akademiska världen. en vänder sig även till olika aktörer inom offentlig sektor och näringsliv, icke-statliga organisationer och arbetsmarknadens parter samt till varje enskild medborgare som är intresserad av att få en fördjupad insyn i dagens samhälle och som vill bidra till debatten om och genomförandet av den europeiska socialpolitiska dagordningen. ocialpolitik ocial kvalitet / ocial sammanhållning Konkurrenskraft / ynamism ull sysselsättning / rbetskvalitet konomisk politik ysselsättningspolitik en policy som skall fastställas för att skapa en god cirkel av ekonomiska och sociala framsteg bör återspegla det ömsesidiga beroendet mellan dessa politikområden och syftar till att maximera deras ömsesidigt positiva förstärkning. ör den fullständiga rapporten på engelska, se förteckningen över datashops i slutet av häftet. 2

4 ammanfattning en sociala situationen i uropeiska unionen en sociala situationen... Under de senaste tio åren har den genomsnittliga nivån på levnadsvillkoren i U gradvis förbättrats. Genom den ekonomiska och sociala politiken har möjligheterna till ett bättre liv ökat på många områden. ramgångar kan dock även leda till nya utmaningar och tydliggöra problem och oacceptabla villkor som man fortfarande måste ta itu med. amtidigt uppstår nya krav när uropa blir ett kunskapsbaserat samhälle. en politik som har visat sig framgångsrik i det förflutna måste anpassas till utvecklingen och de nya utmaningarna. n av de tydligaste konsekvenserna av vår ökade förmåga att förlänga livet och kontrollera barnafödandet är att antalet äldre ökar. Under de närmaste åren kommer antalet mycket gamla personer (80+) i U att öka med 0 procent medan antalet personer mellan 0 och år kommer att sjunka med 7 procent. igur 2 Varje åldersgrupps andel av den totala befolkningen i U efolkning en förväntade livslängden vid födseln fortsätter att öka. e senaste 0 åren har den förväntade livslängden ökat med tio år. Ännu mer betydelsefullt är att man lever längre utan funktionsnedsättningar. et blir inte bara fler år i livet utan även mer liv per år. kan nu förvänta sig att leva till 74 år utan några allvarliga funktionsnedsättningar och män till 69 år. När det gäller den första delen av livet sjunker inte längre fertilitetsnivåerna i den omfattning som de gjorde för bara några få år sedan, men i de flesta medlemsländer ligger de kvar på mycket låga nivåer. igur Totala fertilitetssiffror, i % av den totala befolkningen Källa urostat - grundscenario grundat på år 2000 Under 3 år har de stora årskullarna gett uropa en ovanligt stor arbetskraft i de mest aktiva åldrarna, men nu börjar även dessa bli äldre och årskullarna som följer efter är väsentligt mindre. ärför kommer de sociala och ekonomiska effekterna av åldrandet att bli särskilt tydliga under de närmaste årtiondena. et faktum att uropa står inför en situation med fler äldre och en krympande arbetskraft är utan tvivel det viktigaste resultatet av den demografiska utvecklingen. ntalet små hushåll och enpersonshushåll ökar, men hushållsstrukturerna skiftar mellan norr och söder Källa urostat - emografisk statistik en ökande invandringen från länder utanför U koncentreras till ekonomiskt dynamiska regioner och storstadsområden. ärför blir de flesta storstäder mer multikulturella till sin sammansättning. 3

5 ammanfattning en sociala situationen i uropeiska unionen evnadsvillkor Tillfredsställelsen bland U-medborgarna är imponerande 83% säger sig vara nöjda med sin hälsa, 77% med sitt liv i allmänhet och 67% med sin inkomst. igur 4 ysselsättningstal per åldersgrupp, kön och utbildningsnivå ( 999) igur 3 ndel av varje åldersgrupp av den totala befolkningen som är nöjd med sitt liv i stort ganska nöjd mycket nöjd män låg kvinnor låg män mellan kvinnor mellan män hög kvinnor hög Källa urostat Källa urobarometer amiljeliv Trots ökad individualisering och ökat antal skilsmässor förblir familjen en central och värdefull faktor i det sociala livet inom U. U-medborgarna prioriterar arbete men flertalet av dem skulle vilja få mer tid för familjelivet. Hälsa är en av de främsta prioriteringarna för Umedborgarna, som i allmänhet är mindre materialistiska än vad man skulle kunna tro. När de rangordnar de avgörande faktorerna för livskvalitet sätter de hälsa före inkomst och familjeliv kommer tätt efter på tredje plats. Utbildning är en annan viktig faktor när det gäller livskvalitet, som inte bara påverkar sysselsättning och inkomst, utan även hälsa och socialt deltagande. et är därför av stor betydelse att utbildningsnivåerna har stigit med 00% de senaste 30 åren 74% i gruppen 2- år har nu en utbildning på gymnasienivå. å tröskeln till det kunskapsbaserade samhället är det dock ohållbart att nästan en tredjedel av åldersgruppen inte lyckas nå denna nivå och på så sätt riskerar att hamna på efterkälken. Utvecklingen av det livslånga lärandet kommer att ge många nya tillfällen till utbildning och uppgradering av skolkunskaperna, men det blir svårt att utnyttja dem om man inte först och främst har lyckats uppnå en utbildning på gymnasienivå. äkerhet Trots en ökande känsla av osäkerhet känner sig U-medborgarna fortfarande ganska säkra. igur vser ni att anpassa er arbetstid till andra tider (familj, fritid,...) eller att anpassa andra tider till arbetstiden? arbete 997 arbete 2000 annat 997 annat 2000 Källa Report Quality/Time urope 2000, Chronopost Management & Communication, 999 O! killnaden mellan summan av procenttalen och 00% motsvarar gruppen "vet inte". 4

6 ammanfattning en sociala situationen i uropeiska unionen nkomstfördelning nkomstskillnaderna i U är fortfarande stora både inom och mellan medlemsländerna. Medlemsländer med lägre genomsnittsinkomster tenderar att ha större inkomstskillnader. et är värt att notera, eftersom de rikare medlemsländerna i allmänhet tenderar att ha en mer effektiv omfördelning via förmåner. allmänt i det ekonomiska och politiska livet, särskilt i beslutsfattande funktioner. igur 7 ndel kvinnor i de nationella parlamenten och i uropaparlamentet Nationella parlamentet uropaparlamentet igur 6 Mätning av ojämlikhet i inkomstfördelning ndelsförhållande 80/20 () Källa uropean database - Women in decision making e-klyftan Även om situationen håller på att förbättras, råder det stora skillnader när det gäller att kunna delta i e-samhället genom tillgång till nternet, både inom ett medlemsland och mellan medlemsländer. () ndel av hela den nationella inkomsten som 20% i toppen får i förhållande till de 20% i botten. - ingen information tillgänglig. Källa urostat - uropeiska gemenskapens hushållspanel - nationell källa (997 data). U-medborgarnas förtroende för de centrala myndigheterna, t.ex. den offentliga sektorn, är förvånansvärt lågt. 80% av de europeiska medborgarna instämmer i att inkomstskillnaderna är för stora och att stora inkomstskillnader inte är bra för samhället. n majoritet anser att regeringarna bör ta itu med problemet. land låginkomstgrupperna har de ensamstående föräldrarna de största svårigheterna när det gäller att få ekonomin att gå ihop. om ett resultat av det förblir risken för fattigdom bland barn ett viktig fråga. igur 8 Uttryck för förtroende för myndigheterna, 999 minimum maximum genomsnitt U örtroende och deltagande i samhället lexibilitet när det gäller sysselsättning och arbetsvillkor har ökat möjligheterna att få ett avlönat arbete. Man bör dock diskutera hur flexibiliteten påverkar arbetets kvalitet. Även om möjligheterna för kvinnor att delta i samhället på lika villkor som män har förbättrats avsevärt, förekommer fortfarande bristande jämställdhet olis so Rättssys- Offentl. Nation. U tora ackliga olitiska temet sektorn parlam. företag org. partier Källa urobarometer

7 ammanfattning en sociala situationen i uropeiska unionen och de politiska utmaningarna Ökningen av antalet mycket gamla personer ställer hälso- och sjukvårdssystemen inför hårda prov. fterfrågan på långtidsvård minskar om vi kan främja livsstilar som innebär ett sunt åldrande. Minskningen av arbetskraften och det ökade antalet pensionärer visar hur viktigt det är att öka sysselsättningen för alla i arbetsför ålder. etta kan dämpa de ekonomiska och sociala effekterna av den ökade försörjningsbördan för äldre. ftersom de stora årskullarna efter kriget börjar närma sig pensionsåldern blir det allt viktigare att förbättra möjligheterna till sysselsättning för äldre arbetstagare och att kunna motivera dem att utnyttja dessa möjligheter. npassningen till en allt äldre arbetskraft kräver betydande förändringar på arbetsmarknaden och av synen på åldersproblematiken ute på arbetsplatserna. ristande jämlikhet när det gäller inkomstfördelning, utbildning och hälsa hindrar de sämst ställda att till fullo delta i samhället. n ökad tillgång till kunskap kombinerad med individernas förbättrade förmåga att ta till sig och behandla information, ökar medborgarnas förväntningar och människor förväntar sig i större utsträckning högre kvalitet och skräddarsydda, kundanpassade lösningar på sina problem. eltagande är en viktig faktor när det gäller att skapa social sammanhållning. ör att bygga upp ett sammanhållet uropa är det därför av avgörande betydelse att alla får möjlighet att delta på marknaden, i politiken och i det civila samhället. llteftersom sysselsättningsnivåerna stiger och fler U-medborgare har ett avlönat arbete blir det viktigare att kämpa inte bara för fler jobb utan även för bättre jobb och att fokusera på arbetets kvalitet. takt med att sysselsättningen bland kvinnor och äldre arbetstagare i U ökar blir det också viktigare att i större utsträckning kunna förena arbete och familjeansvar. tor utvandring och åldrande befolkning i flera U-regioner utgör ett hot mot ekonomisk tillväxt och sociala framsteg. et ökande antalet tredjelandsmedborgare i U gör att det krävs åtgärder för att se till att nykomlingar integreras snabbt i det ekonomiska och sociala livet. Medlemsländernas välfärdssystem har försett U-medborgarna med ett gott skydd och i stor utsträckning bidragit till utvecklingen av den sociala sammanhållningen. essa välfärdssystem har under årens lopp vidareutvecklats för att möta nya utmaningar. e måste nu anpassas till den allt snabbare takten i de demografiska förändringarna och kraven på en snabb utveckling av den kunskapsbaserade ekonomin. Man måste hantera problemen med en allt äldre och minskande arbetskraft och ett allt större tryck på utgifter för pensioner och hälso- och sjukvård till följd av den demografiska utvecklingen. nformationsrevolutionen tvingar välfärdssystemen att se till att de möjligheter som den nya tekniken erbjuder utnyttjas till fullo medan riskerna för negativa effekter minimeras. ör att vi ska kunna uppnå ekonomisk tillväxt och full sysselsättning samtidigt med övergången till ett kunskapsbaserat uropa med fler äldre kommer det att krävas att den knappa arbetskraften behandlas mycket mer varsamt än tidigare. etta gör att den sociala politiken ökar i betydelse. en rådande bristen på jämlikhet när det gäller inkomstfördelning, utbildning och hälsa utgör ett hinder för människor att till fullo delta i samhället. denna rapport betonas dock även några positiva sidor av samspelet mellan inkomst, utbildning, hälsa och sysselsättning som vi kan bygga vidare på för att utveckla människors potential. ocialpolitik är inte bara ett instrument för att uppnå ett mer rättvist samhälle. Om den är kostnadseffektiv kan den i hög grad bidra till en mer effektiv och produktiv ekonomi. etta visar att det finns ett behov av att följa sociala tendenser och analysera deras totala effekt på ekonomin och samhället för att utforma den mest adekvata och effektiva sociala politiken. 6

8 ammanfattning en sociala situationen i uropeiska unionen V ndikatorerna en åldrande befolkningen År 999 fanns det 60 miljoner människor över 6 i U jämfört med endast 34 miljoner 960. dag utgör äldre 6% av den totala befolkningen eller % av vad som anses vara den arbetsföra befolkningen (- 64 år). År 200 antas denna andel ha ökat till %. Under de närmaste åren kommer antalet mycket gamla människor som är 80 år och mer att öka med nästan 0%. U- K R N örsörjningsbördan för äldre () () eflokning 6 år och äldre i procent av befolkningen i arbetsför ålder (-64) Källa urostat - emografisk statistik igur 9 örsörjningsbördan för äldre (), 999 och 200 % igur 0 Äldre befolkning efter hushållssituation och ålder, U-, och äldre ever med en ever ever i ett kol- Övrigt partner ensam lektivhushåll Källa urostat - emografisk statistik Källa urostat - grundscenario för hushåll grundat på 99 Migration och asyl edan 989 har nettoinvandringen varit den viktigaste komponenten i de årliga befolkningsförändringarna inom U. År 999 var den årliga nettoinvandringen,9 per 000 invånare, vilket utgjorde omkring 70% av den totala befolkningstillväxten. Omkring % av Us befolkning är tredjelandsmedborgare (3,% är tredjelandsmedborgare och,% U medborgare). År 999 lämnades över asylansökningar in i de femton medlemsstaterna. U- K R N Nettoinvandring (per 000 invånare) Källa urostat - emografisk statistik igur Genomsnittlig årlig förändring i befolkningen efter katerogi, U-, igur 2 sylansökningar, U-, Nettoinvandring Naturlig ökning tusental Källa urostat - emografisk statistik Källa urostat - Migrationsstatistik 7

9 ammanfattning en sociala situationen i uropeiska unionen Utbildning efolkningens utbildningsnivåer har förbättrats avsevärt de senaste trettio åren, särskilt bland kvinnor. dag har mer än 7% av de unga mellan 2- i U en utbildning på gymnasienivå. amtidigt lämnar dock 2% av de som är mellan 8- utbildningssystemet med i bästa fall endast en utbildning på grundskolenivå. U- K R ndel av gruppen 8- år som har lämnat skolan med låg utbildning (C 0-2) N * efolkning mellan 8- år efter verksamhet (%), 999 utbildning och arbete utbildning och inte i arbete 36 arbete och inte i utbildning 34 nte i utbildning och inte i arbete Note 997 data for R and. - GC O levels are included under C 3. Källa urostat - Us arbetskraftsundersökning igur 3 ndel av befolkningen som har avslutat minst gymnasieutbildning, per åldersgrupp, 999 igur 4 rbetslöshetssiffror för befolkningen mellan 2-9 år uppdelade efter kön och utbildningsnivå, U-, år 0-64 år ägre än gymnasieutbildning Gymnasieutbil dning ostgymnasial utbildning Källa urostat - Us arbetskraftsundersökning Källa urostat - Us arbetskraftsundersökning ivslångt lärande nom hela U deltog 8% av befolkningen mellan 2-64 i utbildning (de senaste fyra veckorna) under 999. ådan utbildningsverksamhet tycks förekomma i större omfattning i de nordiska länderna, Nederländerna och örenade kungariket. et är mindre troligt att äldre får utbildning än yngre. et är mer troligt att högutbildade personer deltar i sådan utbildning än lågutbildade. U- K R Total 2-64 år som har deltagit i utbildning under de senaste fyra veckorna, 999 N ndel av gruppen * 6 4* 8 3* * * * O! Upp gifter från 997 för R och Källa urostat - Us arbetskraftsundersökning igur ndel av gruppen 2-64 år som har deltagit i utbildning under de senaste fyra veckorna, efter utbildningsnivå, U-, 998 igur 6 Totala offentliga utgifter för utbildning i % av N, 997 ower secondary or less Upper seondary Tertiary Källa urostat - Us arbetskraftsundersökning Källa urostat - UO (Unesco, OC och urostat) frågeformulär om utbildningsstatistik 8

10 ammanfattning en sociala situationen i uropeiska unionen ysselsättning År 999 var uppskattningsvis 62 miljoner människor yrkesverksamma i U, vilket är en ökning med mer än sju miljoner sedan 99. etta utgör en årlig tillväxt på omkring,2% per år. År 999 ökade sysselsättningen med,6%. ysselsättningen för befolkningen mellan -64 låg 999 på 62%. ysselsättning, -64 år U- K R N Utveckling av sysselsättningen 999 (miljoner) 99 (miljoner) (miljoner) 999/99 (förändring i %) 999/998 (förändring i %) O! Uppgifter från 999 för, R; R och grundas på prognoser. Källa urostat - Us arbetskraftsundersökning och Nationalräkenskaper ( 9) igur Genomsnittlig årlig tillväxt i sysselsättningen, igur 8 ysselsättning (-64 år) för 999 Källa urostat - Nationalräkenskaperna ( 9) Källa urostat - Us arbetskraftsundersökning ysselsättningen bland äldre Under de senaste tio åren har sysselsättningen inom U för män mellan -64 år minskat med omkring procentenheter till 47% 999. Nedgången kan vara resultatet av en kombination av brist på arbetstillfällen, mindre rörlighet och inadekvata färdigheter snarare än en önskan om att gå tidigt i pension. e jämförbara siffrorna för kvinnor steg däremot med nästan 4 procentenheter för att 999 uppnå %. Totalt var 37% av befolkningen mellan -64 år sysselsatta under 999. U- ysselsättning, -64 år, 999 K R N Totalt ysselsatta i åldem -64, 999 (000) Källa urostat - Us arbetskraftsundersökning igur 9 ysselsättningssiffror per åldersgrupp och kön, U-, 999 igur 20 ysselsättningssiffror for åldersgruppen -64 år, 999 Källa urostat - Us arbetskraftsundersökning Källa urostat - Us arbetskraftsundersökning 9

11 ammanfattning en sociala situationen i uropeiska unionen rbetslöshet År 999 föll det totala antalet arbetslösa i U- under 6 miljoner för första gången sedan 992. etta utgör 9,2% av arbetskraften jämfört med 4,2% och 4,7% i U och Japan. Mellan 998 och 999 noterade panien och rland de största minskningarna i sina arbetslöshetstal, men panien fortsätter att ha de högsta talen (,9%). Grekland är det enda landet där siffrorna fortsätter att stiga. rbetslöshetstal U- K R N rbetslöshet (000), Källa urostat - jämförbara antaganden som grundas på Us arbetskraftsundersökning igur 2 rbetslösheten efter kön, 999 igur 22 Tendens i arbetslösheten efter kön, U-, Totalt Källa urostat - jämförbara antaganden som grundas på Us arbetskraftsundersökning Källa urostat - jämförbara antaganden som grundas på Us arbetskraftsundersökning Ungdomsarbetslöshet nom hela U var 8,% av de unga (mellan -) arbetslösa under 999. rbetslöshetstalen (i procent av arbetskraften) bland unga var,9%. killnaderna mellan dessa båda procentsatser varierar mycket från en medlemsstat till en annan. Medan den första siffran visar att en relativt liten andel av de unga är arbetslös, ger den andra en indikation om arbetsmarknadssituationen för de unga. de flesta länder minskade ungdomsarbetslösheten mellan 998 och 999 i linje med den totala minskningen av arbetslösheten. U- K Ungdeomsarbetslöshet/andel av befolkningen R N Ungdomsarbetslöshet Källa urostat - jämförbara antaganden som grundas på Us arbetskraftsundersökning igur 23 Ungdomsarbetslöshet i förhållande till befolkningen (- år), 999 igur Ungdomsarbetslöshet (- år) efter kön, 999 Källa urostat - Us arbetskraftsundersökning Källa urostat - Us arbetskraftsundersökning 0

12 ammanfattning en sociala situationen i uropeiska unionen ångtidsarbetslöshet År 999 var 4,2% av den arbetsföra befolkningen i U- drabbad av långtidsarbetslöshet. nnorlunda uttryckt var 4% av de arbetslösa utan arbete under minst ett år. iffrorna för långtidsarbetslösheten har sjunkit de senaste åren, men de är fortfarande ganska höga (runt 7%) i panien och talien. ör unga mellan - var 9,4% av den arbetsföra befolkningen i U arbetslösa under minst sex månader. U- K ångtidsarbetslöshet (2 månader eller mer) R N rbetslösa under 2 månader eller mer i % av det totala antalet yrkesverksamma, rbetslöshet bland unga (6 månader eller mer) Unga arbetslösa under 6 månader eller mer i % av det totala antalet arbetslösa, Källa urostat - jämförbara antaganden som grundas på Us arbetskraftsundersökning igur 2 rbetslöshetssiffror efter varaktighet, 999 igur 26 Ungdomsarbetslöshetssiffror efter varaktighet, 999 mindre än 2 månader 2 månader eller mer minder än 6 månader 6 månader eller mer Källa urostat - Us arbetskraftsundersökning Källa urostat - Us arbetskraftsundersökning ocialförsäkringskostnader År 998 utgjorde Us socialförsäkringskostnader,7% av N, vilket bekräftade en nedåtgående trend när det gäller denna indikator sedan toppen på 28,9% 993. et råder avsevärda skillnader mellan medlemsstaterna med en tydlig skiljelinje mellan nord och syd. Trots dessa skillnader tenderar socialförsäkringskostnaderna att sammanfalla med de största ökningarna de senaste åren som noterats i de länder som har de lägsta kostnadsnivåerna. U- ocialförsäkringsutgifter i % av N K R N Källa urostat - uropeiska systemet för statistik om social trygghet (RO) igur ocialförsäkringsutgifter per invånare, 998 igur 28 ocialförsäkringsintäkter efter kategori i procent av de totala intäkterna, U-, 998 Övriga intäkter 3,7 % llmänna statliga bidrag 3,4 % rbetsgivaravgifter 38,2 % ocialavgifter 22,7 % Källa urostat - uropeiska systemet för statistik om social trygghet (RO) Källa urostat - uropeiska systemet för statistik om social trygghet (RO)

13 ammanfattning en sociala situationen i uropeiska unionen örmåner vid ålderdom de flesta medlemsstater 998 gick den största delen av socialförsäkringsutgifterna till äldre och efterlevande. etta gällde särskilt talien (64,0% av de totala förmånerna mot 4,7% i genomsnitt i U). hela U steg förmåner vid ålderdom och efterlevande med 22% i reella tal under perioden U- K R örmåner vid ålderdom och för efterlevande i % av det totala antalet sociala förmåner N Källa urostat - uropeiska systemet för statistik om social trygghet (RO) igur ocialförsäkringsförmånerna, U-, 998 igur 30 örmåner vid ålderdom och för efterlevande i procent av de totala socialförsäkringsförmånerna, 998 amilj/barn 8,3 % rbetslöshet 7,2% ostäder och social utslagning 3,7 % jukdom/hälso- och sjukvård och funktionshinder 3, % örmåner vid ålderdom och för efterlevande 4,7 % Källa urostat - uropeiska systemet för statistik om social trygghet (RO) Källa urostat - uropeiska systemet för statistik om social trygghet (RO) nkomstfördelning å U-nivå fick de nedre 20% av befolkningen (de fattigaste) 7,6% av den totala inkomsten 996, medan de översta 20% (de rikaste) fick 39,3% av den totala inkomsten, dvs.,2 gånger mer. Klyftan mellan de bäst och de sämst ställda är minst i anmark (2,9) och Österrike (4,0). en är störst i de fyra sydliga medlemsstaterna där genomsnittsinkomsten är lägst i U. U- ndelsförhållande 80/20 () K R N () ndel av hela den nationella inkomsten som 20% i toppen får i förhållande till de 20% i botten. Källa urostat - uropeiska gemenskapens hushållspanel igur 3 Variationskoefficient för N per capita för NUT regioner, 997 igur 32 nkomstnivå och bristande jämlikhet när det gäller inkomst, 996 ndel () ndast NUT. (2) Hela ; (3) = Hela utom ondon (innerstaden) (nyligen skapad region med mycket hög N/capita Källa urostat - Regionala räkenskaper Medianinkomst (x,000 KK) Källa urostat - uropeiska gemenskapens hushållspanel 2

14 ammanfattning en sociala situationen i uropeiska unionen åginkomsthushåll Omkring % av U-medborgarna har en inkomst som 996 var lägre än 60% av den nationella medianinkomsten. ndelen fattiga var relativt stor (över 20%) i Grekland och ortugal och lägst i anmark, uxemburg, Nederländerna, Österrike och verige (-4%). ociala förmåner minskar andelen fattiga i alla medlemsstater men i mycket olika omfattning minskningen går från omkring 0% i Grekland och talien till över 60% i anmark, nästan dubbelt så mycket som U-genomsnittet. U- K R ndel av befolkningen med en inkomst som är lägre än den nationella medianinkomsten, 996 N fter sociala förmåner före sociala förmåner ymbol för den nationella valutan 60% av den årliga medianink. (nc) 60% av den årliga medianink. (KK) KK M GR R T 8802(2) 88 U NG T T MK K G () - uppgifter i 000s Källa urostat - uropeiska gemenskapens hushållspanel. igur 33 % ndel av befolkningen som lever i (ständig) fattigdom, 996 attiga tändigt fattiga () attiga minst en gång (2) efter förmåner igur 34 ndel av befolkningen som har en låg inkomst före och efter andra sociala förmåner än pension, 996 () ersoner som även var fattiga 99 och 994. (2) ersoner som upplevt fattigdom under minst ett år under periode Källa urostat - uropeiska gemenskapens hushållspanel. Källa urostat - uropeiska gemenskapens hushållspanel. före förmåner Hushåll där ingen har ett arbete och hushåll med låga löner Två avgörande faktorer för fattigdom är hushåll där ingen har arbete och hushåll med låga löner. Knappt en person av tio lever i ett hushåll där medlemmarna är i arbetsför ålder och där ingen har ett arbete. et är ungefär fyra gånger mer troligt att dessa människor har en låg inkomst än personer i ett hushåll där medlemmarna arbetar. rbete undanröjer dock inte hotet om fattigdom. v ett antal skäl som gäller allt ifrån låga inkomster till antalet icke-arbetande medlemmar i hushållet, är det en ganska stor del av befolkningen som är fattig även fast de lever i ett hushåll där vissa medlemmar arbetar. U- K R N ndel av befolkningen som lever i hushåll där medlemmarna är i arbetsför ålder men saknar arbete (%) * attigdoms siffror (%) bland befolkningen som lever i hushåll..., 996 där ingen har arbete () där medlemmar har arbete (2) * * 8 () ersoner som lever i hushåll där medlemmarna är i arbetsför ålder (där minst en person är 2-4 år) och ingen är yrkesverksam (2) ersoner som lever i hushåll där medlemmarna är i arbetsför ålder och där minst en medlem (oavsett ålder) är yrkesverksam. Källa urostat - uropeiska unionens arbetskraftsundersökning 999. R uropeiska gemenskapens hushållspanel, 996. igur 3 ndel av befolkningen som lever i hushåll där parterna är i arbetsför ålder och är arbetslösa, 999 igur 36 % % attigdomssiffror för personer som lever i hushåll där parterna är arbetslösa, arbetar och alla typer av hushåll, 996 Hushåll där parterna ärarbetslösa () Hushåll där parterna arbetar (2) alla hushåll Källa urostat - Us arbetskraftsundersökning Källa urostat - Us arbetskraftsundersökning 3

15 ammanfattning en sociala situationen i uropeiska unionen ysselsättning bland kvinnor Mellan 989 och 999 föll sysselsättningstalen för män i U med 3 procentenheter. Under samma period steg siffrorna för kvinnor med 6 procentenheter. å så sätt minskades klyftan mellan könen. iffrorna för män (72%) förblir avsevärt högre än siffrorna för kvinnor (3%). iffrorna för kvinnor är högst i de tre nordiska länderna. U- K R N ysselsättning,-64 år, Källa urostat - Us arbetskraftsundersökning igur 37 ysselsättning bland kvinnor (-64 år), 989 och 999 igur 38 ndel som arbetar deltid efter kön, 999 Källa urostat - Us arbetskraftsundersökning Källa urostat - Us arbetskraftsundersökning s och mäns inkomster hela U uppskattades en kvinnas genomsnittliga inkomster 998 ligga 23% lägre än en mans inkomst (industri och tjänster). Totalt fanns de minsta skillnaderna i elgien, anmark, rankrike, uxemburg och verige, fastän en analys per sektor ger andra resultat. allmänhet tycks klyftan mellan könen ha blivit mindre under 99 var genomsnittet för unionen 26%. astän det inte är möjligt att fastställa om kvinnor får lägre betalt för likvärdigt arbete, kan man konstatera att kvinnor befinner sig i sämre betalda positioner. U- K R N s genomsnittliga inkomster i procent av männens, 998 ndustri och tjänster ndustri 77* 72* 84* * * 73 77* 8* 84* se förklaringarna Källa urostat - Harmoniserad inkomststatistik för 998.,, R och (ndustri och tjänster) och (alla uppgifter) - nkomststrukturer 99 igur 39 s genomsnittliga inkomster i procent av männens, Hotell- och restaurangbranschen igur 40 s genomsnittliga inkomster i procent av männens, inansiella tjänster % nga uppgifter för,,, R och Källa urostat - Harmoniserad inkomststatistik nga uppgifter för, R,, Källa urostat - Harmoniserad inkomststatistik 4

16 ammanfattning en sociala situationen i uropeiska unionen örväntad livslängd och förväntad hälsa en förväntade livslängden fortsätter att öka och är nu 8 år för kvinnor och 7 år för män. alla medlemsstater lever kvinnor längre än män. de södra medlemsstaterna har stora ansträngningar gjorts för att minska skillnaden i förhållande till länderna i norr. nom hela U kan kvinnor förvänta sig att leva till 62 års ålder utan några funktionsnedsättningar och till 74 års ålder utan några allvarliga funktionsnedsättningar. Motsvarande siffror för män är 60 respektive 69 års ålder. örväntad livslängd, 998 U- K R N örväntad livslängd utan funktionsnedsättningar, 994 (skall uppdateras med uppgifter från 996) Källa urostat - emografisk statistik och uropeiska gemenskapens hushållspanel igur 4 e främsta dödsorsakerna per åldersgrupp, U-, 997 igur 42 ndel av befolkningen vars subjektiva hälsa är dålig eller mycket dålig, efter utbildningsnivå, U-, 996 Öbrigt Yttre skador och förgiftning Cancer Hjärt- och kärlsjukdomar ägre än Gymnasieut- ostgymnasial grundskola bildning utbildning Källa urostat - tatistik över mortaliteten Källa urostat - uropeiska gemenskapens husållspanel. Olyckor Omkring 4,% av arbetstagarna i U var 998 offer för olycksfall i arbetet (som ledde till mer än tre dagars frånvaro). ntalet olycksfall i arbetet resulterade i ungefär 49 miljoner förlorade arbetsdagar. Olyckor i vägtrafiken har minskat med 44% sedan 970 men ligger 998 fortfarande på över dödsfall på vägarna i U. U- K Olycksfall i arbetet () per anställda, 998 R N Totalt åldersgrupp 8- åldersgrupp () ndast de olycksfall i arbetet som lett till mer än 3 dagars frånvaro är medräknade. Källa urostat - tatistik över olycksfall i arbetet (W) igur 43 Olycksfall i arbetet per typ av verksamhet, U-, 998 igur 44 ntal trafikdöda per miljon invånare, 998 yggande Jordbruk, jakt och skogsbruk Transport, lager och kommunikation Tillverkning Hotell och restaurang Grossist- och detaljhandel; reparationer per anställda Källa urostat - tatistik över olycksfall i arbetet (W) Källa urostat - Transportstatistik

17 ammanfattning en sociala situationen i uropeiska unionen e viktigaste sociala indikatorerna per medlemsland Nr. ndikator nhet År U- K R N örsörjningsbördan för äldre % Nettoinvandring per 000 invånare ndel av befolkningen mellan 8- som har lämnat utbildningen med låga meriter % ndel av befolkningen mellan 2-64 som är under utbildning % * 6 4* 8 4* ysselsättningstal för personer mellan -64 % ysselsättningstal för personer mellan -64 % rbetslöshetstal % Ungdomsarbetslöshet/andel av befolkningen % ångtidsarbetslöshet % ocialförsäkringskostnader i procent av N % örmåner vid ålderdom i procent av de totala sociala förmånerna % nkomstfördelning (andel 80/20)ndel ndel av befolkningen som har en inkomst som är lägre än 60% av den nationella medianinkomsten % ndel hushåll där ingen har ett arbete bland alla hushåll där minst en person har ett arbete % * ysselsättningstal för kvinnor mellan -64 % Genomsnittlig inkomst för kvinnor i procent av mäns inkomster % * 84* * * 84* a örväntad livslängd vid födseln - män År b örväntad livslängd vid födseln - kvinnor År c örväntad livslängd vid födseln utan funktionsnedsättningar - män År d örväntad livslängd vid födseln utan funktionsnedsättningar - kvinnor År ndel av de anställda som råkat ut för olycksfall i arbetet % örklaring till varje nyckelfaktor År 999 motsvarade antalet personer som är 6 och äldre % av vad som anses vara den arbetsföra befolkningen (-64 år). 2 Nettoinvandringen till U 999 var,9 per 000 invånare. 3 År 999 hade 2% i åldersgruppen 8- år i U lämnat utbildningssystemet utan kompletterande meriter över grundskolenivå. 4 hela U har 8% av befolkningen mellan 2-64 deltagit i utbildning (de senaste fyra veckorna) under % av befolkningen i U- mellan -64 var sysselsatta under % av befolkningen i U- mellan -64 var sysselsatta under % av arbetskraften i U- (de som arbetade och de som sökte arbete) var arbetslösa under % av Us befolkning mellan - var arbetslösa under % av arbetskraften i U- (de som arbetade och de som sökte arbete) hade 999 varit arbetslösa under minst ett år. 0 År 998 utgjorde socialförsäkringskostnaderna i U 28% av bruttonationalprodukten (N). hela U utgör förmånerna vid ålderdom och för efterlevande den största delen av socialförsäkringskostnaderna (46% av de totala förmånerna 998). 2 å U-nivå får de fattigaste 20% av befolkningen endast 8% av den totala inkomsten 994, medan de rikaste fick nästan 40%, dvs. fem gånger mer. 3 hela U levde % av befolkningen under fattigdomsgränsen. 4 hela U är 6% av den del av befolkningen som lever i hushåll där medlemmarna är i arbetsför ålder (i vilket minst en person är mellan 2-4) medlemmar i hushåll där alla är arbetslösa. 3% av den kvinnliga befolkningen i U- mellan -64 var yrkesverksamma under e genomsnittliga inkomsterna 998 i U för kvinnor som arbetade inom industrin och tjänstesektorn var 77% av männens. a en förväntade livslängden för en man i U var 7 år 999. b en förväntade livslängden för en kvinna i U var 8 år 999. c genomsnitt bör en man i U leva till 60 utan funktionsnedsättningar (uppgifter från 994). d genomsnitt bör en kvinna i U leva till 62 utan funktionsnedsättningar (uppgifter från 994). 8 År 998 var omkring 4% av arbetstagarna i U offer för olycksfall i arbetet (som resulterade i mer än tre dagars frånvaro). 6

18 ammanfattning en sociala situationen i uropeiska unionen urostat atashops elgique/ elgië anmark eutschland spaña rance urostat ata hop ruxelles/russel lanistat elgique Rue du Commerce Handelsstraat -000 ruxelles/russel Tél. (32-2) ax (32-2) mail datashop@planistat.be anguages spokenå,, N, R NMRK TTTK ibliotek og nformation urostat ata hop ejrøgade K-200 København Ø Tlf. (4) ax (4) mail bib@dst.dk pråk, N tatistisches undesamt urostat ata hop erlin Otto-raun-traße (ingang Karl-Marx-llee) -08 erlin Tel. (49) /28 ax (49) Mail datashop@statistik-bund.de pråk, N N urostat ata hop aseo de la Castellana, 83 Oficina 009 ntrada por stébanez Calderón Madrid Tel. (34) ax (34) mail datashop.eurostat@ine.es pråk, N, R N nfo service urostat ata hop 9, rue de ercy Tour Gamma -782 aris Cedex 2 Tél. (33) ax (33) mail datashop@insee.fr pråk R talia - Milano talia - Roma ede di Roma uxembourg Nederland ortugal TT Ufficio regionale per la ombardia urostat ata hop Via ieno, Milano Tel. (39) ax (39) mail mileuro@tin.it pråk T TT Centro di informazione statistica urostat ata hop Via Cesare albo, a Roma Tel. (39) /06 ax (39) /07 -mail dipdiff@istat.it pråk T urostat ata hop uxembourg uxembourg 4, rue lphonse Weicker -2 uxembourg Tél. (32) ax (32) mail dslux@eurostat.datashop.lu pråk,, N, R, T TTTC NTHRN urostat ata hop Voorburg ostbus JM Voorburg Nederland Tel. (3-70) ax (3-70) mail datashop@cbs.nl pråk N, N urostat ata hop isboa N/erviço de ifusão v. ntónio José de lmeida, isboa Tel. (3) ax (3) mail data.shop@ine.pt pråk N, R, T

19 ammanfattning en sociala situationen i uropeiska unionen uomi/inland TTTC N urostat atahop Helsinki Tilastokirjasto Tilastokeskus Työpajakatu 3, 2. Kerros, Helsinki. (38-9) (38-9) UR http// tk/kk/datashop.html Norway tatistics Norway ibrary and nformation Centre urostat ata hop Kongens gate 6 oks 83 ep. N-0033 Oslo Tel. (47) /43 ax (47) mail atashop@ssb.no pråk N, NO verige pråk N,, V TTTC WN nformation service urostat ata hop Karlavägen 00 ox tockholm Tfn (46-8) ax (46-8) post infoservice@scb.se nternet http// shop/eudatashop.asp chweiz/uisse/ vizzera tatistisches mt des Kantons Zürich urostat ata hop leicherweg CH-8090 Zürich Tel. (4-) ax (4-) mail datashop@zh.ch nternet http// pråk, N United Kingdom pråk N, V urostat ata hop nquiries & advice and publications Office for National tatistics Customers & lectronic ervices Unit /0 rummond Gate ondon WV 2QQ United Kingdom Tel. (44-20) ax (44-633) mail eurostat.datashop@ons.gov.uk U HVR NYTC urostat ata hop 60 ast 42nd treet uite 330 New York, NY 06 Tel. (-22) ax (-22) mail eurodata@haver.com pråk N pråk N urostat ata hop lectronic ata xtractions, enquiries & advice Mountjoy Research Centre University of urham urham H 3W United Kingdom Tel. (44-9) ax (44-9) mail r-cade@dur.ac.uk nternet http//www-rcade.dur.ac.uk urostat home page Media upport urostat (endast för professionella journalister) ostadress Jean Monnet byggnaden -20 uxembourg Kontor CH 3/48, rue lphonse Weicker -2 uxembourg Tel. (32) ax (32) mail urostat-mediasupport@cec.eu.int pråk N, R 8