ALLMÄN EKONOMISK BAKGRUND Indikator a1: BNP per capita
|
|
- Rasmus Karlsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 MÄN KONOMK KGRUN ndikator a1: N per capita * * R* * N* * * N * 2000 UR12 U* Japan* * N per capita enl. KK (U-15=100) rognos för 2000 Källa: urostat 24
2 MÄN KONOMK KGRUN ndikator a2: Real N-tillväxt R N * N UR12 U Japan Real N-tillväxt, förändring i procent sedan föregående år *rognos för 2000 Källa: urostat 25
3 MÄN KONOMK KGRUN ndikator b1: rbetsproduktivitet (per anställd) * * R* * N* * * N * 2000 UR12 U* Japan* N enl. KK per anställd (U-15=100) * rognos för 2000 Källa: urostat & OC 26
4 MÄN KONOMK KGRUN ndikator b2: rbetsproduktivitet per arbetad timme * * R* * N* * 2000 * N * UR12 U* Japan* N enl. KK per arbetad timme * rognos för 2000 Källa: urostat & OC 27
5 MÄN KONOMK KGRUN ndikator c1: rbetslöshet - totalt R N 2000 N UR12 U Japan 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 om andel av den totala aktiva befolkningen Källa: urostat 28
6 MÄN KONOMK KGRUN ndikator c2: rbetslöshet - kvinnor R N 2000 N UR12 U Japan 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 om andel av den totala aktiva befolkningen - kvinnor Källa: urostat 29
7 MÄN KONOMK KGRUN ndikator c3: rbetslöshet - män R N 2000 N UR12 U Japan 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 om andel av den totala aktiva befolkningen - män Källa: urostat 30
8 MÄN KONOMK KGRUN ndikator d: nflationstakt R N N UR12 U Japan Årlig förändring i procent av konsumentprisindex (Harmoniserande konsumentprisindexet för U, C för U och Japan) Källa: urostat 31
9 MÄN KONOMK KGRUN ndikator e: Ökning av den reala enhetsarbetskostnaden R N N UR12 U Japan Årlig förändring i procent av den reala enhetsarbetskostnaden rognos för 1999 för,, U, U och Japan Uppgift saknas för och u-15 för 2000 rognos för 2000 för,, R,, N,,, U och Japan Källa: urostat 32
10 MÄN KONOMK KGRUN ndikator f: aldo för de offentliga finanserna R N N UR12 U Japan aldo för den offentliga sektorns finanser i procent av N Källa: urostat & OC 33
11 YÄTTNNG ndikator.1.1: Total sysselsättningsgrad R N 2000 N 0,0 10,0 20,0 30,0 40,0 50,0 60,0 70,0 80,0 om procentandel av total befolkning i åldern år Källa: urostat 34
12 YÄTTNNG ndikator.1.2: ysselsättningsgrad - kvinnor R N 2000 N 0,0 10,0 20,0 30,0 40,0 50,0 60,0 70,0 80,0 om procentandel av kvinnor i åldern år Källa: urostat 35
13 YÄTTNNG ndikator.1.3: ysselsättningsgrad - män R N 2000 N 0,0 10,0 20,0 30,0 40,0 50,0 60,0 70,0 80,0 90,0 om procentandel av män i åldern år Källa: urostat 36
14 YÄTTNNG ndikator.2.1: Total sysselsättningsgrad bland äldre arbetstagare R N N ,0 10,0 20,0 30,0 40,0 50,0 60,0 70,0 om procentandel av befolkningen i åldern år Källa: urostat 37
15 YÄTTNNG ndikator.2.2: ysselsättningsgrad bland äldre arbetstagare - kvinnor R N N ,0 10,0 20,0 30,0 40,0 50,0 60,0 70,0 om procentandel av kvinnor i åldern år Källa: urostat 38
16 YÄTTNNG ndikator.2.3: ysselsättningsgrad bland äldre arbetstagare - män R N 2000 N 0,0 10,0 20,0 30,0 40,0 50,0 60,0 70,0 om procentandel av män i åldern år Källa: urostat 39
17 YÄTTNNG ndikator.3: Justerad killnad i lön mellan män och kvinnor, 1997 R * N Offentliga sektorn rivata sektorn lla N U Kvot mellan kvinnors och mäns index för nettotimlön för avlönade anställda som arbetar minst 15 timmar per vecka reliminära uppgifter. Uppgifter om bruttinkomster kommer att användas när de blir tillgängliga. nga uppgifter för tillgängliga. Källa: Kommissionen * Uppgifter för
18 YÄTTNNG ndikator.4: kattesats för låginkomsttagare R N (1) N U Japan nkomstskatt plus egen- och arbetsgivaravgifter minus kontantförmåner som andel av arbetskostnaderna för låginkomsttagare (ogift person utan barn men en lön på motsvarande 67% av en genomsnittlig industriarbetarlön) (1) rognos Källa: OC/Kommissionen 41
19 YÄTTNNG ndikator.5: ivslångt lärande (2) R N(2) (2) N (1) om procentandel av befolkningen i åldern år som deltar i utbildning eller vidareutbildning (1) kattat värde (2) ram till 1999 rapporteras uppgifter om vidareutbildning om denna pågår den dag undersökningen görs iställer för om den pågått de senaste 4 veckorna som i de övriga länderna Källa: urostat 42
20 YÄTTNNG ndikator.6.1: rbetsplatsolyckor (mer än tre dagars frånvaro) R* N 1998 * N ntal arbetsplatsolyckor med mer än tre dagars frånvaro per sysselsatta * vbrott i serien 1998 Källa: urostat - W 43
21 YÄTTNNG ndikator.6.2: rbetsplatsolyckor (dödlig utgång) R N 1998 N 0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 6,0 7,0 8,0 9,0 ntal arbetsplatsolyckor med dödlig utgång per sysselsatta Uppgifter saknas för och N Källa: urostat -W 44
22 NNOVTONR OCH ORKNNG ndikator.1: Offentliga utgifter för utbildning (1) (2) R N 1998 N * Totala offentliga utgifter för utbildning som andel av N i nationell valuta * kattat värde för 1998 exkl. uxemburg Källa: UNCO/OC/urostat (1) Uppgifterna omfattar endast den flamländska regionen (2) Uppgifterna omfattar inte de utomeuropeiska departementen och territorierna 45
23 NNOVTONR OCH ORKNNG ndikator.2: ou-utgifter 1999 *** N** UGT KN rivat ou nnan ou U 15 Japan ou-utgifter som andel av N * Total ou ** Uppgifter för och 1998 istället för och 1999 *** Uppgifter för och 1997 istället för och 1999 kattade värden för,,,, U-15 och U för 1999 Källa: urostat/oc 46
24 NNOVTONR OCH ORKNNG ndikator.3: Tillgång till internet R N N okt juni 2001 U Japan ndel av hushållen som har tillgång till nternet i hemmet Källa: urobarometer & * Uppgifterna för Japan gäller andelen hushåll som använder nternet tatistics Japan 47
25 NNOVTONR OCH ORKNNG ndikator.4: oktorer i naturvetenskap och teknologi R N 1999 N U Japan 0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 1,2 1,4 Totalt antal nya doktorer i naturvetenskap och teknik per 1000 invånare i åldern år 1998 Uppgifter för,,,u 1997 Uppgifter för Uppgifter saknas för och Källa: Kommissionen/urostat/OC/Unesco/Nistep 48
26 NNOVTONR OCH ORKNNG ndikator.5: atent R N 2000 N U Japan ntal patentansökningar inlämnade till O per miljoner invånare reliminära uppgifter för 2000 Källa: O 49
27 NNOVTONR OCH ORKNNG ndikator.6: Riskkapital 2000 R N N U UGT KN Tidigt skede xpansion och ersättning U(1) 0,00 0,10 0,20 0,30 0,40 Riskkapitalinvesteringar som andel av N (1) Totalt för U 1999 Källa: VC 50
28 KONOMK RORMR ndikator.1: Relativa prisnivåer (inkl. indirekta skatter) (U-15=100) R N N 2000(1) U Japan risindex (U-15=100, privat slutkonsumtion) (1) urostats skattningar vbrott i serien 1999 Källa: urostat/oc 51
29 KONOMK RORMR ndikator.1.2: risskillnader mellan U:s medlemsstater 25 risvariationskoefficient (i procent av privat slutkonsumtion) (1) kattat värde vbrott i serien 1992 och (1) Uppgifterna avser U-12 till 1992, därefter U-15 Källa: urostat/oc 52
30 KONOMK RORMR ndikator.2a.1: Telekommunikationspriser - lokalsamtal R N N U Japan Källa: Kommissionen riser i euro (exkl. skatt) (U-15=100) 53
31 KONOMK RORMR ndikator.2a.2: Telekommunikationspriser - rikssamtal R N N U Japan Källa: Kommissionen riser i euro (exkl. skatt) U-15=100 54
32 KONOMK RORMR ndikator.2a.3: Telekommunikationspriser - samtal till U R N N U (1) U (2) Japan riser i euro (exkl. skatt) (1) amtal til avlägsna delar av U () (U-15=100 (2) amtal till närbelägna delar av U () Källa: Kommissionen 55
33 KONOMK RORMR ndikator.2b.1: lektricitetspriser (industrianvändare) R N(1) (2) N riser i euro per 100 kw (exkl. skatt) Typisk industrianvändare som förbrukar 2 GWh per år och med ett högsta behov på 500 kw och en årlig belastning på timmar (1) Uppgifter för N från 2000 istället för 2001 (2) Uppgifter för från 1999 istället för 2001 Källa: urostat 56
34 KONOMK RORMR ndikator.2b.2: lektricitetspriser (hushåll) R N(1) N lektricitetspriser i euro per 100 kw. (exkl. skatt) Typiskt hushåll som förbrukar kwh per år, varav kwh på natten till reducerat pris för en standarbostad på 90 m2 (1) Uppgifter för 2000 istället för 2001 Källa: urostat 57
35 KONOMK RORMR ndikator.2c.1: Gaspriser (industrianvändare) R N N Gaspriser i euro per Gigajoule (exkl. skatt) Typisk industrianvändare (13-1) som förbrukar Gj per år och med en belastning på 200 dagar och timmar per år Källa: urostat Uppgift saknas för (1997) och 58
36 KONOMK RORMR ndikator.2c.2: Gaspriser (hushåll) R N N riser i euro: Gigajoule (exkl. skatt). Typiskt hushåll som förbrukar 83.7 Gj per år för matlagning, varmvatten och centralvärme Uppgift saknas för,, (1997) och N(2001) Källa: urostat 59
37 KONOMK RORMR ndikator.3.1: en största producentens andel av elektricitetsmarknaden R 1999 N N om procentandel av total elproduktion Källa: Kommissionen 60
38 KONOMK RORMR ndikator.3.2: en tidigare dominerande aktörens andel av marknaden för fast telekommunikation 1999 R* okalsamtal (1) järrsamtal(1) Utrikessamtal(1) N N om procentandel av den totala marknaden för fast telekommunikation Uppgifter saknas för, (1) kattade värden * Uppgifter från 1998 för R Källa: Kommissionen 61
39 KONOMK RORMR ndikator.3.3: en tidigare dominerande aktörens andel för mobil telekommunikation R 2000 (1) N N om procentandel av den totala marknade för fast telekommunikation (1) kattade värden Källa: Kommissionens avdelningar 62
40 KONOMK RORMR ndikator.4: Offentliggjorda anbudsinfordringar för offentlig upphandling R (1) 2000(1) N N (1) kattade värden om procent av N (2) Uppgifter saknas för Källa: Kommissionens avdelningar/urostat 63
41 KONOMK RORMR ndikator.5: tatligt sektorsstöd och ad hoc-stöd R N N 0,00 0,20 0,40 0,60 0,80 1,00 1,20 1,40 1,60 1,80 om procentandel av N Källa: Kommissionen 64
42 KONOMK RORMR ndikator.6: Kapital anskaffat på aktiemarknaden R N N U* Japan** Mängd nytt kapital som anskaffatas av inhemska företag som andel av * Uppgifterna avser NYC och Nasdaq N ** Nyliga börsintroducerade företag ingår ej Källa: V 65
43 OC MMNHÅNNG ndikator V.1: nkomstfördelning R 1997 N N (1) (2) /20-kvot (kvoten mellan de 20% med högst inkomst och de 20% (1) Översikt över svenska levnadsförhållanden 1997med lägst inkomst) (2) kattade värden Källa: urostat/ch 66
44 OC MMNHÅNNG ndikator V.2 attigdom före och efter sociala transfereringar, 1997 R N öre fter N(3) (2) (1) ndel av befolkningen som ligger under fattigdomsgränsen, som definieras som (1) kattade värden 60% av justerad medelinkomst Källa: urostat/ch 2) Översikten över svenska levnadsförhållanden 1997 Uppgift saknas för (3) ör N är det endast möjligt att justera för sociala transfereringar på bruttobasis 67
45 OC MMNHÅNNG ndikator V.3: attigdomens varaktighet R N N (1) ndel av befolkningen som kontinuerligt ligger under fattigdomsgränsen i tre år. attigdomsgränsen definieras som 60% av justerad medianinkomst (1) kattade värden Uppgifter saknas för N och Källa: urostat/ch 68
46 OC MMNHÅNNG ndikator V.4: Regional sammanhållning R (NUT 2) 1997 N N (1) (2) 0,0% 10,0% 20,0% 30,0% 40,0% 50,0% Variationskoefficient för N per capita i KK (NUT-3-nivån) Uppgifter saknas för (1) gäller hela, (2) omfattar inte centrala ondon Källa: urostat 69
47 OC MMNHÅNNG ndikator V.5: Ungdomar med endast grundskoleutbildning och som inte deltar i någon form av vidareutbildning R N N (1) ndel personer i åldern som endast har grundskoleutbildning och som inte deltar i någon form av vidareutbildning (1) kattade värden för 2000 Uppgifter saknas för och R för 2000 och för och U-15 för 1996 Källa: urostat 70
48 OC MMNHÅNNG ndikator V.6: ångtidsarbetslöshet R N 1999 N 0,0 2,0 4,0 6,0 8,0 10,0 12,0 14,0 ntal långtidsarbetslösa (mer än 12 månader) som andel av den totala aktiva befolkningen i åldern år Källa: urostat 71
49 MJÖ ndikator V.1: Utsläpp av växthusgaser R N N 1999 U Japan Kyotokorg med 6 växthusgaser (CO2, CH4, N2O, olika HC-, C-föreningar och 6) Utsläpp i miljoner ton (CO2-ekvivalenter, 1990 = 100) Källa: uropeiska miljöbyrån 72
50 MJÖ ndikator V.2: konomins energiintensitet R (1) 1999 N N (1) U Japan nhemsk bruttoenergiförbrukning delat med N (1) reliminära uppgifter Källa: urostat 73
51 MJÖ ndikator V.3.1: ndex för godstransportvolym i förhållande till N R N 1998 N U N i euro till års värde - Grundat på väg, järnväg, inre vattenvägar, närsjöfart och rörledningar Källa: urostat/kommissionen 74
52 MJÖ ndikator V.3.2: ndex för persontransportvolym i förhållande till N (=100) R N N 1998 U N i euro till års värde - Grundat på bilar, bussar och turistbussar, spårvagnar och tunnelbana, tåg och flyg Källa: urostat/kommissionen/u ureau of transportation statistics 75
53 MJÖ ndikator V.4.1: Godstransporter - procentandel som sker på väg, ton-km R N 1996 N U 0,0 10,0 20,0 30,0 40,0 50,0 60,0 70,0 80,0 Grundat på väg, järnväg, inre vattenvägar, närsjöfart och rörledningar Källa: urostat/kommissionen/u ureau of Transportation statistics 76
54 MJÖ ndikator V.4.2: ersontransporter - bilars procentandel, passagerare/km R (1) N N 1999 U(2) 0,0 20,0 40,0 60,0 80,0 100,0 Grundat på bilar, bussar och tursitbussar, språvagnar och tunnelbana, tåg, båt och flyg (1) kattat värde för Källa: urostat/kommissionen/u ureau of Transportation statistics (2) Uppgifter från 1998 för U 77
55 MJÖ ndikator V.4.3: ersontransporter - flygets procentandel, passagerare/km) R N 1999 N U(1) Grundat på bilar, bussar ochturistbussar, spårvagnar och tunnelbana, tåg, båt och flyg (1) Uppgifter från 1998 för U Källa: urostat/kommissionen/u ureau of Transportation statistics 78
56 MJÖ ndikator V.5.1: ndex för stadsluftens kvalitet i ozonexponering över gränsvärdena R 1999 N N Genomsnittligt antal dagar vid mätstationer i tätort Uppgift saknas för och Källa: urostat 79
57 MJÖ ndikator V.5.2: ndex för stadsluftens kvalitet: artikelexponering över gränsvärdena R 1997 N N Genomsnittligt antal dagar vid mätstationer i tätort Uppgift saknas för,,,, och. Uppgift saknas för och N för och för för 1997 Källa: TC/CC 80
58 MJÖ ndikator V.6.1: nsamlat kommunalt avfall R 1998 N N Kg per person och år Uppgift saknas för,,, N Källa: urostat 81
59 MJÖ ndikator V.6.2: eponerat och förbränt kommunalt avfall R eponerat örbränt N N om procentandel av totalt insamlat avfall (kg per person och år) 1998 Uppgift saknas för, R,, och. Uppgift saknas för och N för 1997 Källa: urostat 82
Andra rapporten om ekonomisk och social sammanhållning Statistiska bilagan
.1 Skillnader i arbetslöshet, U 19 1999; U7 199 1999. Regionala skillnader i sysselsättningsnivå, U, 19 1999 % av arbetskraften % av befolkningen mellan - år Variationskoefficient (%) rbetslöshetsnivå
Statistisk bilaga till del 1
Statistisk bilaga till del 1 65 A1.1 Sysselsättning i EU15, 1996 och 2002 Sysselsättningsnivå (% av befolkning i arbetsför ålder.) 1996 2002 EU15 59,9 64,2 Andra medlemsländer 61,7 65,1 Sammanhållningsländerna
Regionala skillnader Regionala skillnader
Regionala skillnader Sektorer Stockholm Järvafältet Stockholm Västerort Solna Sundbyberg a innerstan Södra innerstan 0 10 20 km Befolkning 3 25 % 2 15 % 1 5 % Befolkning 6 5 4 3 2 1 6 5 4 3 2 1 Danderyd
SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)
1 SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1989-23 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år 8 % 75 7 Finland EU-15 65 6 55 5 89 91 93 95 97 99 1* 3** 2.1.23/FFC /TL Källa: OECD Economic Outlook December 22 2 SYSSELSÄTTNINGSGRAD
SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)
8 % SYSSELSÄTTNINGSGRAD 198-24 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år 75 7 Finland EU-15 65 6 55 5 8 82 84 86 88 9 92 94 96 98 2 4** 22.4.24 /TL Källa: Europeiska kommissionen 1 ARBETSLÖSHETSGRAD
Finanspolitiska rådets rapport 2014. Arbetsmarknaden
Finanspolitiska rådets rapport 2014 Arbetsmarknaden 1 Arbetsmarknaden Arbetskraftsdeltagande, arbetade timmar och sysselsättningsgrad har utvecklats förhållandevis väl: Förändringar i befolkningens sammansättning
Den sociala situationen i Europeiska unionen
200 en sociala situationen i uropeiska unionen - ammanfattning - uropeiska kommissionen ammanfattning en sociala situationen i uropeiska unionen - 200 nnehållsförteckning. nledning 2. en sociala situationen...
Sörmland och EU:s Lissabonstrategi
Sörmland och EU:s Lissabonstrategi en jämförelse av Sörmland, Sverige och EU inom tillväxt, ekonomi, sysselsättning, arbetslöshet, miljö och utbildning - Enheten för Näringslivsutveckling - Sörmland och
SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år)
SYSSELSÄTTNINGSGRAD 198 26 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år 8 % Finland 75 EU 15 EU 25 7 65 6 55 5 8 82 84 86 88 9 92 94 96 98 2 4** 6** 2.5.25/TL Källa: Europeiska kommissionen 1 ARBETSLÖSHETSGRAD
Jämställd regional tillväxt?
Rapport 2016:6 Jämställd regional tillväxt? Faktaunderlag om nuläget i Västra Götaland inom befolkningsutveckling, utbildning, arbetsmarknad och ekonomiska förutsättningar. Rapporten är första delen av
OCH RÅDETS FÖRORDNING
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.11.2015 COM(2015) 496 final ANNEXES 1 to 2 BILAGOR till Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om europeisk statistik om naturgas- och elpriser och
Halland och målen i Europas 2020-strategi
01054 Halland och målen i Europas 2020-strategi En rapport från Region Halland Halland och Europa 2020 strategin är en rapport från Region Halland framtagen av Regionkontoret oktober 2014. Halland och
Löner, sysselsättning och inkomster: ökar klyftorna i Sverige?
Löner, sysselsättning och inkomster: ökar klyftorna i Sverige? Niklas Bengtsson, Per-Anders Edin och Bertil Holmlund Nationalekonomiska institutionen och UCLS Uppsala universitet UCLS lönebildningskonferens
StatistikInfo. Inkomster i Västerås 2012. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12. [Skriv text]
StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se Frida Wahlström, Tfn 021-39 13 55 StatistikInfo
Kapitel 2 Ds 2003:62. Källa 2.1 och 2.2: OECD, Economic outlook database.
Kapitel 2 Ds 2003:62 Diagram 2.1 och 2.2: Utveckling av real BNP, Index=100 år 1970 Sverige USA 1970 100 100 100 1971 100,6 103,4 103,3 1972 103,0 108,1 109,0 1973 107,4 114,6 115,2 1974 110,8 117,1 114,6
SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)
1 SYSSELSÄTTNINGSGRAD 198-22 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år 75 7 8 % Finland EU-15 65 6 55 5 8 82 84 86 88 9 92 94 96 98 * 2** 8.3.22/FFC /TL Källa: European Commission Finansministeriet
Uppföljning av målen i Europa 2020
Rapport 216:2 Uppföljning av målen i Europa 22 Sommaren 21 lanserade EU-kommissionen en ny strategi för tillväxt och sysselsättning, Europa 22, under parollen "smart och hållbar tillväxt för alla". Europa
Ekonomisk översikt. Hösten 2016
Ekonomisk översikt Hösten 2016 Innehåll Till läsaren........................................ 3 Sammanfattning..................................... 4 Hemlandet........................................ 6
Ledande indikator, USA. Källa: EcoWin
12 Ledande indikator, USA 115 11 15 1 2 21 22 23 24 25 Källa: EcoWin Procent av disponibel inkomst 15 Sparkvot, USA 1 5 1959 1963 1967 1971 1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 23 1961 1965 1969 1973 1977
Inkomstfördelning och välfärd 2015
Översikter och indikatorer 2013:1 Översikter och indikatorer 2015:5 Publicerad: 5-11-2015 Sanna Roos, vik. statistiker, tel. +358 (0)18 25 495 Inkomstfördelning och välfärd 2015 I korthet - Ålands välfärdsnivå
Arbetsmarknadsutsikterna för år 2009 och 2010 Analysavdelningen
Bild 1 Arbetsmarknadsutsikterna för år 29 och 21 Analysavdelningen Bild 2 7 Globala BNP-tillväxten Årlig procentuell förändring samt prognos för 28 och 29 Heldragen linje = historiskt genomsnitt 197-29
Inkomster. Årsstatistik 2009 för Stockholms län och landsting. Inkomster
17 Statistiken i detta kapitel är hämtad från den totalräknade inkomststatistiken, IoT, som innehåller uppgifter om inkomster, avdrag, skatter, förmögenhet och sociala ersättningar för hela Sveriges befolkning.
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN. Strukturella indikatorer
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 16.10.2002 KOM(2002) 551 slutlig MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN Strukturella indikatorer MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN Strukturella indikatorer SAMMANFATTNING
5. Riksbanken köper statspapper och betalar med nytryckta sedlar. Detta leder till ränta och obligationspris på obligationsmarknaden.
Följande nationalräkenskapsdata gäller för uppgift 1-4 Privat konsumtion = 1100 Privat bruttoinvestering = 350 Offentlig sektors köp (G) = 450 Export av varor och tjänster = 1000 Import av varor och tjänster
Hur står sig Västra Götaland mot målen i Europa 2020
Fakta & Analys 2012:3 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Hur står sig mot målen i Europa 2020 Sommaren 2010 lanserade -kommissionen en ny strategi för tillväxt och sysselsättning, Europa
Marknadsekonomins grunder
Marknadsekonomins grunder Föreläsning 2 Makroekonomi och konjunkturläge Mattias Önnegren Agenda Vad är makroekonomi? Viktiga variabler BNP (nationalräkneskaper) Inflation Arbetslöshet Internationell ekonomi
Hur förhåller sig Skåne till målen i Europa 2020-strategin?
EN KORT ANALYS OM SKÅNES TILLVÄXT OCH UTVECKLING JUNI 2015 Hur förhåller sig Skåne till målen i Europa 2020-strategin? Den ekonomiska kris som drabbat Europa sedan 2008 har fått konsekvenser för både tillväxten
Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget
Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget Skattefridagen är den dag på året då medelinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att kunna betala årets
Globala BNP-tillväxten Årlig procentuell förändring samt prognos för 2008 och 2009 Heldragen linje = historiskt genomsnitt Procent 7
6 5 4 3 2 1 Globala BNP-tillväxten Årlig procentuell förändring samt prognos för 28 och 29 Heldragen linje = historiskt genomsnitt 197-27 Procent 7 197 1974 1978 1982 1986 199 1994 1998 22 26 1972 1976
Bilen dominerar vårt resande
217-9-18 Bilen dominerar vårt resande BIL Swedens statistiska årsbok Bilismen i Sverige 217 har nu publicerats. Här är några axplock ur årsboken: Bilen dominerar vårt resande Personbilen dominerar vårt
Bilen betyder mest för vårt resande
Bilen betyder mest för vårt resande Personbilen dominerar vårt resande och står för 77 procent av de totala inrikes transporterna (personkm), framgår det av BIL Swedens nyligen publicerade årsbok Bilismen
Redovisad bolagsskatt. Redovisad bolagsskatt 2014 1 669 miljoner kronor. Genomsnittlig avbrottstid i minuter
E.ON Nordic Hållbarhetsrapport Nyckeltal - Samhälle Total el- och värmeproduktion i Norden (i ) Investeringssiffror 6- Total el- och värmeproduktion Investeringssiffror 6- Energikunskap Klimateffektiv
SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)
8 % SYSSELSÄTTNINGSGRAD 198-25 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år 75 7 Finland EU-15 EU-25 65 6 55 5 8 82 84 86 88 9 92 94 96 98 2 4** 1.12.24/TL Källa: Europeiska kommissionen 1 SYSSELSÄTTNINGSGRAD
Löner, sysselsättning och inkomster: ökar klyftorna i Sverige?
Löner, sysselsättning och inkomster: ökar klyftorna i Sverige? Niklas Bengtsson, Per-Anders Edin och Bertil Holmlund Nationalekonomiska institutionen Uppsala Center for Labor Studies (UCLS) Uppsala universitet
Huvudet - Index för måluppfyllelse
Huvudet - Index för måluppfyllelse Fossil energianvändning i vägtrafiken (H) MWh/capita 6 8 4 6 8 4 6 8 3 Måluppfyllelse (H) Fossil energianvändning 9 8 7 6 5 4 3 9 8 7 6 5 4 3 Procentuell uppfyllelse
SORTERING BLAND MÄTETAL
UTBILDNING JOBB SORTERING BLAND MÄTETAL BOSTÄDER INKOMST MILJÖ OECD SÄKERHET Breddat mått på hållbar regional LIVSTILLFRED- STÄLLELSE MEDBORGAR ENGANGEMANG BALANS I LIVET HÄLSA KAPITALANSATS 1 JOBB - Sysselsättningsgrad
Vad säger de ekonomiska prognoserna om framtiden? Niclas Johansson, SKL
Vad säger de ekonomiska prognoserna om framtiden? Niclas Johansson, SKL Det går bra nu! Kommunernas preliminära resultat före extraordinära poster Ekonomirapporten maj 2017 Faktisk och potentiell sysselsättning
Det ekonomiska läget och den kommunala ekonomin
Det ekonomiska läget och den kommunala ekonomin Statssekreterare Erik Thedéen 22 november 213 1, IMF: Gradvis ljusning i tillväxtutsikterna BNP-tillväxt, prognos från 213 8, 6, 4, 2,, -2, -4, EU27 USA
SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)
SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 80 % 75 70 Finland 65 60 55 50 45 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04** 3.11.2003/TL Källa: Europeiska kommissionen
BILAGOR. till KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.11.2017 C(2017) 7667 final ANNEXES 1 to 2 BILAGOR till KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) om uppgiftsformatet och arrangemangen för inrapporteringen av europeisk
Uppföljning av målen i EU 2020 VGR Analys 2018:11. Koncernavd Data och analys Enhet samhällsanalys Cecilia Olbin Gard
Uppföljning av målen i EU 22 VGR Analys 218:11 Koncernavd Data och analys Enhet samhällsanalys Cecilia Olbin Gard 1 Sommaren 21 lanserade EU-kommissionen en ny strategi för tillväxt och sysselsättning,
BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN
Andel BEFOLKNING 1 Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 3 3 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto
BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN
Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 7 7 7 7 7 7 9 7 9 + Ålder Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings-
SVERIGE 1 HUVUDDRAGEN I PENSIONSSYSTEMET
SVERIGE 1 HUVUDDRAGEN I PENSIONSSYSTEMET Det lagstadgade pensionssystemet är inkomstrelaterat och finansieras helt med avgifter (åtskilt från statsbudgeten), vilka ska ligga konstant på 18,5 % av den pensionsgrundande
Hållbar utveckling. Hållbar utveckling. Indikatorer för hållbar utveckling
Hållbar Olle Nygren 1 Hållbar En som svarar upp till nuvarande generations behov, utan att äventyra kommande generations möjlighet att uppfylla sina behov 2 Indikatorer för hållbar Sveriges strategi för
Klimat. bokslut. Jämförelsetal. Halmstads Energi & Miljö
Klimat bokslut 2017 Halmstads Energi & Miljö Jämförelsetal 2018-04-27 ,3 För varje kg CO2e som HEMs verksamhet gav upphov till under 2017 så bidrog HEM samtidigt till att utsläpp av 2,3 kg CO2e kunde undvikas
Ett urval indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030
Ett urval indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 23 Struktur hos nyckeltal och index Index som visar grad av måluppfyllelse Övergripande nyckeltal Detaljerade nyckeltal som
BNP Kvartal. BNP, inkomster och sparande. 29 november 2016
BNP Kvartal BNP, inkomster och sparande 29 november 2016 BNP-tillväxt i linje med historiskt genomsnitt 2,0 112 1,5 110 1,0 108 Procent 0,5 0,0-0,5 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 2011 2012
RAPPORT Restaurangkonsumtionen i Sverige Ett historiskt perspektiv och en jämförelse med Norden och Europa
RAPPORT Restaurangkonsumtionen i Sverige Ett historiskt perspektiv och en jämförelse med Norden och Europa Box 3546, 103 69 Stockholm, Telefon +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg, Telefon +46 31 62
Välfärd att lita på. Vänsterpartiets vårbudgetmotion 2014
Välfärd att lita på Vänsterpartiets vårbudgetmotion 2014 Vänsterpartiets vårbudgetmotion 2014 Välfärd att lita på Inga vinstintressen i välfärden Ökad kvalitet i vård, skola och omsorg med fler anställda
1. Tidsseriens eller statistikområdets innehåll. Klimat och hållbar utveckling Miljöstatistik
Datum: 14/10-2014 Klimat och hållbar utveckling Miljöstatistik Author Statistics Denmark: Peter Rørmose Author Statistics Sweden: Anders Wadeskog 1. Tidsseriens eller statistikområdets innehåll Namn på
Skriftlig tentamen SMA101 Nationalekonomi 1-30 hp, ordinarie tentamen. Personnummer:
Makroekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen SMA101 Nationalekonomi 1-30 hp, ordinarie tentamen 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)
Pensioner hur svårt kan det va?
Peter Malmqvist Pensioner hur svårt kan det va? Pensionsberäkningar Fondförsäkringens betydelse Aktiers svängningar ökar Historisk avkastning styr Valutautvecklingens effekt Obligationer viktiga Fredrik,
Inkomstfördelning och välfärd 2016
Översikter och indikatorer 2013:1 Översikter och indikatorer 2016:5 Publicerad: 7-11-2016 Sanna Roos, tel. +358 (0)18 25 495 Inkomstfördelning och välfärd 2016 I korthet - Ålands välfärdsnivå mätt i BNP
RAPPORT JUNI Hotellmarknaden i EU. En kartläggning av storlek och utveckling Perioden
RAPPORT JUNI 2019 Hotellmarknaden i EU En kartläggning av storlek och utveckling Perioden 2009 2018 INNEHÅLL Sammanfattning / 3 Inledning / 5 EU:s hotellmarknad / 7 Två miljarder gästnätter på hotell i
Finanspolitiska rådets rapport 2014
Finanspolitiska rådets rapport 2014 Statskontoret 22 maj 2014 1 Stabiliseringspolitiken Givet bedömningen i BP14 var finanspolitiken väl avvägd. Nu risk att sparandet 2014 blir lägre än vad som är stabiliseringspolitiskt
Lägesrapport om den ekonomiska situationen
#EURoad2Sibiu Lägesrapport om den ekonomiska situationen Maj 219 FÖR ETT MER ENAT, STARKT OCH DEMOKRATISKT EU EU:s ambitiösa agenda för sysselsättning, tillväxt och investeringar och dess arbete med den
BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN
Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 11 11 1 9 1 9 1 1 1 7 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År
BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN
Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 1 3 1 1 1 1 17 9 17 17 7 17 17 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning
BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN
Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 3 3 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto
BEFOLKNING # EKSJÖ KOMMUN
Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 1 1 1 1 3 1 1 1 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd
BEFOLKNING # JÖNKÖPINGS LÄN
Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 3 3 3 33 33 33 33 33 3 3 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning
BEFOLKNING 9 VÄRNAMO KOMMUN
Andel BEFOLKNING 9 Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 33 33 33 3 3 3 3 3 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd
Konjunkturutsikterna 2011
1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider
Ekonomirapporten. December Ekonomiska nuläget och utvecklingen i kommuner och landsting
Ekonomirapporten. December 2014 Ekonomiska nuläget och utvecklingen i kommuner och landsting Sammanfattning kommuner och landsting en procent kräver höjda statsbidrag och skatter Källa: Statistiska centralbyrån
Mdr kr
Dia -,,,,,,,,9 Växelkurs EUR/USD, 9 9 97 9 9 7 Brentolja USD / fat 9 9 7 9 7 Svenska växelkurser SEK/EUR USD/SEK 9 9 97 9 Affärsvärldens generalindex och USA Dow Jones Industrial Average 99 99 999 SWE(vä)
BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN
Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 3 9 9 9 9 9 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto
INNEHÅLL. Transporter i Sverige
INNEHÅLL Transporter i Sverige 1 INNEHÅLL Innehåll Inledning Sid 4 Persontransporter Sid 6 Gods Sid 9 2 Förord Transporter är samhällets blodomlopp. Att Sverige kan ha effektiva och hållbara transporter
Arbetsmarknadsutsikterna för år Bilder till rapport Ura 2005:5
Arbetsmarknadsutsikterna för år 26 Bilder till rapport Ura 25:5 Arbetslösa och typ av programinsats Arbetslösa Utbildningsprogram Sysselsättningsprogram 14 13 12 11 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Procent av arbetskraften
En investeringsplan för Europa
En investeringsplan för Europa Den goda triangeln INVESTERINGAR STRUKTUR- REFORMER BUDGETANSVAR 1 En investeringsplan för Europa MOBILISERA FINANSIERING FÖR INVESTERINGAR Kraftigt stöd till strategiska
Höstprognosen 2014: Långsam återhämtning med mycket låg inflation
Europeiska kommissionen - Pressmeddelande Höstprognosen 2014: Långsam återhämtning med mycket låg inflation Bryssel, 04 november 2014 Enligt EU-kommissionens höstprognos kommer den ekonomiska tillväxten
Basindustrin finns i hela landet
Basindustrin finns i hela landet Viktig på orter med svag arbetsmarknad Efterfrågan på produkterna ökar varje år 375 000 direkt och indirekt sysselsatta 27 procent av varuexporten 1/3 del av industrins
BNP Kvartal. BNP, inkomster och sparande. 30 maj 2017
BNP Kvartal BNP, inkomster och sparande 30 maj 2017 BNP kvartal 1, 2017 Kvartal 1 Säsongrensad 0,4 Kalenderkorrigerad 2,2 Faktisk 3,6 Uppgifterna avser procentuell förändring. Säsongrensad BNPförändring
Beskrivning av raps. Delmodell 5 Eftermodell kommun. Peter Almström & Greger Lindeberg WSP Analys & Strategi
Beskrivning av raps Delmodell 5 Eftermodell kommun Peter Almström & Greger Lindeberg WSP Analys & Strategi Den regionala modellen (3) Regionalekonomi (2) Arbetsmarknad (4) Bostadsmarknad (1) Befolkning
BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN
Andel BEFOLKNING 7 Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 13 13 1 1 1 1 1 11 11 11 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning
BEFOLKNING 4 HABO KOMMUN
Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 11 11 1 1 1 1 1 9 9 9 9 9 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År
Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi
LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för
BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING
SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.12.2010 KOM(2010) 774 slutlig Bilaga A/kapitel 14 BILAGA A till förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet
Den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna
Fördjupning i Konjunkturläget mars 2 (Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget mars 2 121 FÖRDJUPNING Den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna Enligt Konjunkturinstitutets bedömning finns för
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET. eeurope 2005: benchmarkingindikatorer
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 21.11.2002 KOM(2002) 655 slutlig MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET eeurope 2005: benchmarkingindikatorer MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN
RIO Landrapport 2017: Sverige
RIO Landrapport 2017: Sverige Observationsorganet för forskning och innovation Landrapportsserien Hallonsten, O. Slavcheva, M. 2018 Sammanfattning I europeiskt perspektiv är den svenska ekonomin stark
Statens budget och de offentliga finanserna April 2017
Prognos Statens budget och de offentliga finanserna April 217 Sammanfattning Tillväxt och arbetsmarknad på högvarv Offentliga finanser starkare än väntat Låg beskattning av förmånsbilar BNP-tillväxt Procent
Diagram för exempelkommun Växjö. Indikatorer för kommunen som helhet (kommer att kompletteras med indikatorer för den kommunala verksamheten)
Diagram för exempelkommun Växjö Indikatorer för kommunen som helhet (kommer att kompletteras med indikatorer för den kommunala verksamheten) Huvudet - Index för måluppfyllelse Måluppfyllelse (%) Index
BNP Kvartal. 13 september 2017
BNP Kvartal 13 september 2017 BNP kvartal 2, 2017 Kvartal 2 Säsongrensad 1,3 Kalenderkorrigerad 3,1 Faktisk 1,6 Uppgifterna avser procentuell förändring. Säsongrensad BNPförändring redovisas jämfört med
Skattefridagen 18 juli 2016 Tre dagar senare än i fjol
Skattefridagen 18 juli 2016 Tre dagar senare än i fjol Skattefridagen 18 juli 2016 Skattefridagen är den dag på året då den genom snittliga inkomsttagaren tjänat ihop tillräckligt för att kunna betala
Sysselsättning och pensionssystemet
1 (5) PM -06-13 Pensionsutvecklingsavdelningen Tommy Lowen 010-454 20 50 Sysselsättning och pensionssystemet Hur påverkas inkomstpensionssystemet av att sysselsättningsgraden ökar? Sysselsättningsgraden
Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj
Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Helena Svaleryd, 18 maj Bättre arbetsmarknadsutveckling än väntat Mindre fall i sysselsättningen än väntat pga Hög inhemsk efterfrågan Inga stora
(Text av betydelse för EES) (7) Bilaga IX till direktiv 2007/46/EG bör ändras i enlighet härmed.
13.5.2009 Europeiska unionens officiella tidning L 118/13 KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 385/2009 av den 7 maj 2009 om ersättande av bilaga IX till Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG om
Grön och hållbar tillväxt
Grön och hållbar tillväxt Jörgen Qwist 2014-09-17 Terminstart Telekom 1 Computer Sweden 2014-08-13 2 1 Mot en klimatkatastrof 450 400 350 300 250 1550 1590 1630 1670 1710 1750 1790 1830 1870 1910 1950
Penningpolitisk rapport April 2016
Penningpolitisk rapport April 2016 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors
Finanspolitiska rådets rapport 2016
Finanspolitiska rådets rapport 216 John Hassler (ordförande) Yvonne Gustavsson (vice ordförande) Hilde C. Bjørnland Harry Flam Cecilia Hermansson Oskar Nordström Skans 1 Stabiliseringspolitiken Stark tillväxt
Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 20 december Finansdepartementet
Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 20 december 2016 2 Sammanfattning Överskott i de offentliga finanserna även i år Svensk ekonomi går starkt Tillväxten stabiliseras på goda nivåer
Framtidens hållbara och effektiva infrastruktur och transporter. Utmaningar och möjligheter.
Framtidens hållbara och effektiva infrastruktur och transporter. Utmaningar och möjligheter. Göran Finnveden Professor Miljöstrategisk analys Vice-rektor för hållbar utveckling Vad menar vi med hållbar
Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder
Linköpings universitet Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Peter Andersson Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder Denna övning syftar till att öka förståelsen
Guide till EU-projektansökan
Guide till EU-projektansökan 2014-2020 1 Inledning Kommunens verksamheter kan ur EU:s program och fonder söka stöd till projekt som utvecklar verksamheten samt det omgivande samhället, såväl lokalt som
Inkomster. 362 Inkomster Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting
Inkomster Statistiken i detta kapitel är hämtad från den totalräknade inkomststatistiken, IoT, som innehåller uppgifter om inkomster, avdrag, skatter, förmögenhet och sociala ersättningar för hela Sveriges
Tillväxt och utveckling i Skaraborg
Rapport 2014:7 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Skaraborg Tillväxt och utveckling i Skaraborg ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt och utveckling
Seminarium om den svenska ungdomsarbetslösheten
Seminarium om den svenska ungdomsarbetslösheten 2012-06-14 Prognoschef Tord Strannefors Valda indikatorer Procentuell förändring 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 BNP, till marknadspris 3,3-0,6-5,0 6,2
Hela staden socialt hållbar
Hela staden socialt hållbar Omfördelning, ojämlikhet och tillväxt Det skulle vara ett misstag att fokusera enbart tillväxt och låta frågan ojämlikhet sköta sig själv. Inte bara för att ojämlikhet kan vara
Välfärd att lita på. Vänsterpartiets vårbudgetmotion 2014
Välfärd att lita på Vänsterpartiets vårbudgetmotion 2014 Arbetslöshet och sysselsättning Arbetslöshet: + 77 000 Sysselsättningsgrad: - 36 000 Långtidsarbetslöshet (+ 1 år): 107 procent Trots ökad arbetslöshet