Workshop om skogsmark, torsdag den 15 mars 2012, Naturvårdsverket Mötesanteckningar
|
|
- Robert Mattsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Workshop om skogsmark, torsdag den 15 mars 2012, Naturvårdsverket Mötesanteckningar Skogen som producerar biomassa, lagrar kol, ger bioenergi och biologisk mångfald är landskapsperspektivet nyckeln för att möta utmaningarna Deltagare: Reino Abrahamsson, Naturvårdsverket Cecilia Akselsson, Lunds Universitet Sara Berggren, Naturvårdsverket Kevin Bishop, SLU Björn Boström, Naturvårdsverket Ola Inghe, Naturvårdsverket Johnny de Jong, SLU Kerstin Jansbo, Naturvårdsverket Olof Johansson, Sveaskog Marianne Lilliesköld, Naturvårdsverket Mattias Lundblad, Naturvårdsverket Anna Lundborg, Energimyndigheten Anders Lundström, SLU Jon Moen, Umeå Universitet Bert-Åke Näslund, Skogsstyrelsen Mats Olsson, SLU Ulrika Palme, Chalmers Jörgen Pettersson, Skogsstyrelsen Kerstin Westin, Umeå Universitet Moderator: Ulrika Palme Summering Landskapsnivån är en viktig utgångspunkt Vi vet tillräckligt mycket om vad som bör göras men inte hur vi ska omsätta kunskapen i praktik (processer osv) Rätt sak på rätt plats Äganderättsfrågan behöver tas med Övergripande ansvar saknas Viktigt att aktörerna har förtroende för de beslut som fattas (genom information och/eller delaktighet). Den största nyttan gör skogen som konstruktionsmaterial, inte som bränsle. Också intressant som win-win. Sverige var bättre att styra tidigare, har nu valt ett mer marknadsmässigt sätt. Samhällsvetare, statsvetare, beteendevetare, kommunikatörer, konfliktforskare i diskussionerna måste sätta sig tillsammans med naturvetare för att komma vidare med frågorna.
2 Rekommendation från mötet: Se frågorna i ett gemensamt sammanhang, o o 1. Vad behöver ändras? 2. Se vad som bäst gynnar målet/n o 3. Vilka behöver vara involverade? Samordna processerna (vattendirektivet, älgskötselplaner, Landskapskonventionen, FSC-landskapsplanering) Välj mer adaptiv förvaltning använd de verktyg som finns (i en process genomföra, följa upp och bedöma). Markägarna behöver ha incitament engagera privata ägare det har fungerat när det gäller älgskötselplaner Avsikten med workshopen. För att komma ett steg vidare med miljömålen måste dessa analyseras både mot varandra och mot andra samhällsmål. Den här workshopen är ett led i Naturvårdsverkets arbete med en plattform där klimatarbetet sätts i relation till hinder och möjligheter för att nå även andra miljömål. Naturvårdsverkets har ett Regeringsuppdraget, Färdplan 2050 om möjliga vägar att nå 0-visionen för kol, som ska levereras till regeringen i slutet av året. Vidare har Naturvårdsverket fått i uppdrag att sammanställa information om Sveriges ekosystem och ekosystemtjänster, ett regeringsuppdrag som ska rapporteras i oktober i höst, och som syftar till att biologisk mångfald ska vara en naturlig komponent inom alla sektorer som nyttjar mark och vatten. Utgångspunkt för workshopen Ekosystemansatsen är en arbetsmetod (modell för SD nyttjande av landskapet) som ska genomsyra alla sektorer, dvs integrera naturliga och sociala ekosystem för hållbart brukande av biologisk mångfald. Detta sker bäst i landskapsperspektivet som därför diskuterades vid denna workshop). Landskapsperspektivet innebär att titta på intilliggande ekosystem. I förvaltningen ska arbetet hållas ihop och hanteras på lika villkor, dvs det ena kan inte gå före det andra. En EU-rapport presenterar den internationella arenan som vi måste förhålla oss till. Där pekas det på det nära sambandet mellan klimat och biologisk mångfald, och att de naturliga ekosystemen är grunden för att möta Klimatkonventionens ultimata mål genom sin roll i den globala kolcykeln och genom de många ekosystemtjänster som tillhandahåller människans välfärd. 2
3 Presentationer vid workshopen Björn Boström orienterade om klimatmålet och Sveriges klimatåtaganden. Durban plattform Beslut om nya bokföringsrgler för LULUCF. Det är en viktig fråga för Sverige (stor variation som kan visa på upptag på 40 eller 60 MtC beroende på hur det räknas). Skillnaden mot första åtagandeperioden är att nu ska upptag och utsläpp bokföras. LULUCF är viktigaste sektorn för Sverige. Jordbruk, betesdrift och igenväxning rapporteras frivilligt, liksom dikad mark och våtmarksrestaurering som är ny frivillig aktivitet. Större utsläpp måste bokföras. Sänkan kan bokföras, men om vi ökar kolsänkan finns ett tak, Maxtaket, som är en procentsats av basåret. Många länder förlitar sig på JRC modeller, Sverige och Finland har egna. Det finns en diskussion om det är en risk att det blir kontraproduktivt att jobba för en skog som lagrar in kol. För länder som Sverige där det kan slå mycket, finns incitament för att vårda sänkan. Kerstin Westin berättade om ett projekt inom forskningsprogrammet Mistra Future Forests: Värderingar och attityder eller Vems åsikter betyder något? Några axplock på resultat från frågor och intervjuer med skogsägare och allmänhet: Attityder Det är snarast en norm att tycka bra om biologisk mångfald. Skogsägarna är överens om att skogen ska ge produktion, biobränslen och vara bevarande, rekreation hamnar längre ner på önskelistan. Det kan vara konflikt när samma person både vill ha produktion och bevarande. Allmänheten tycker att bevarande är viktigare och är inte lika positiv till produktion som skogsägarna. Allmänheten tycker att det ska vara snyggt och tyst, ingen påverkan av människor men bra grillplatser! Pinnar upplevs som skräp!! Jämför normen för biologisk mångfald. -Forskning i Finland om informationsskyltar som beskriver betydelsen av biologisk mångfald pekar på en positiv upplevelse av det som annars upplevs som skräp i skogen. I Sverige har allmänhetens värdering av variabiliteten av olika åldrar i ett bestånd testats i s.k. Scenpreferens en metod där man visar bilde. på olikåldrig skog. Denna metod gav också mer positiv inställning, men ett problem är att allmänheten inte upplever att staten företräder deras intressen. Denna fråga om vem som företräder vems intressen har inte studerats tidigare. Den som äger skogen bestämmer, tycker skogsägarna. Allmänheten tycker att de ska ha större inflytande, även på privatägd skog. Tyskarna tycker att det är en EU-fråga. Anders Lundström berättade om resultat av scenarioarbete inom Färdplan 2050 för att nå 0-utsläpp Fyra huvudscenarier behandlas: Referens: business as usual: skogsskötsel beslutad till år 2010 och förändring av klimatet (risker för skador finns inte med) Miljöscenario: Skogsskötsel samma som referens, men ökade ambitioner som bedömts leda till att de övergripande miljökvalitetsmålet för levande skogar uppnås (Miljö=avsättningar av 2Mha skyddad mark, dvs syftar till kvantitet, ej kvalitet t.ex. övergödning finns inte med) 3
4 Produktion: ökad virkesproduktion + rimliga avsättningar/investeringsnivåer Både Miljö och produktion Hela landet är indelat i 27 områden där analyser har gjorts för ökad virkesproduktion genom: Mer och kraftigare röjning Ökad markberedning Traditionell gödsling på ha/år Behovsanpassad gödsling - 1 Mha etableras på 50 år Beskogning av nedlagd jordbruksmark ha etableras på 40 år 23 Mha här, tot finns 28 Mha Vid workshopen konstaterades att miljöhänsyn till andra miljömål än levande skogar saknas, vilket gör att de verkliga förutsättningarna inte går att utläsa av scenarierna. Det finns således ett antal problem som behöver adresseras t.ex. i) produktionsscenariet, som innebär att gödsling måste tillåtas över hela Sverige. Idag är det förbjudet i södra Sverige ii) det finns få data om markkolets ackumulation. I nuläget bygger analyserna endast på enskilda studier. Diskussioner Grundfrågor: Hur ska man argumentera för ökad produktion i skogen i relation till biologisk mångfald och andra värden i skogen? Hur kan vi bevara de grundläggande ekosystemtjänsterna i skogen? Problem: Splittrad ägarstruktur. Stor förändring i ägandestruktur, nya skogsägare (23 000). Många har inte ärvt fastigheten och är inte heller fastboende på fastigheten, vilket gör det svårt att hitta lösningar på lokal nivå, beståndsoch fastighetsnivå). Det är lättare på landskapsnivå, men det är få ägare på landskapsnivå förutom Sveaskog, även om inte det heller där är komplikationsfritt. Det behövs styrsystem om medbestämmande, men det finns inga styrmedel på landskapsnivå idag. I miljömålet Levande skogar kommer bara ett delmål att uppnås i referensscenariet. Biobränsle kan vara en jättechans att klara av många mål, ytterligare ett incitament att sköta marker, men fallgropar finns t.ex. intensivskogsbruk som kan få negativa konsekvenser, möjligen komplement, men noga placerat i landskapet, (jfr plattformens Syntesrapport, där det framgår att de flesta skötselmetoderna som leder till ökad inlagring av kol i mark och biomassa fungerade mot biologisk mångfald, men att det ofta blir konflikter mellan olika miljömål vid ökad intensitet för att öka substitutionspotentialen). Möjligheter 4
5 Landskapspespektivet kan vara en bra utgångspunkt. o Optimera landskapsmässigt i tid och rum. Skogsbruket finns i hela landet, liksom rekreation och friluftsliv. Biobränslen behöver korta transportavstånd. Försök med triadskogsbruk - ett sätt att arbeta på landskapsnivå som används i Kanada intensivodling på ett ställe, naturvård på ett annat och ett område mittemellan. Involvera intressenterna och ha fler styrmedel att välja på Viktiga verktyg för ekosystemansatsen är multikriterieanalys det finns många metoder därunder. Miljönyttan av produktion ska vara med som en ekosystemtjänst, timmer och massaved. Vi löser inte allt genom reservat. o Hur ska reservaten skötas vissa behöver brännas för att gynna, markkol, mycket försvinner men en del ligger kvar i marken. Mycket biologisk mångfald klarar inte mörk skog utan behöver blädning. Skogsjordbruk, tidigare öppet landskap, har nu biobränsleproduktion. Öppna upp naturbetesmarker med vindkraftsvek. Omloppsmarkanvändning, omväxlande med bete. o Se på alternativa markanvändningsformer t.ex. vindkraft med betesdjur. Identifiera i Produktionsscenarierna vilka är de största konflikterna med de åtgärder som finns - vilka är win-win och vilka ska man undvika? Många lösningar ligger på detaljnivå, det kan finnas enkla lösningar t.ex. föryngring och gallring. Summan av flera åtgärder kan ge oväntade synergier. Moderatorns kommentarer till diskussionen Det är uppenbart att det finns och kommer att finnas starka drivkrafter för intensifiering av skogsbruket för att tillgodose ett ökat behov av biobaserade bränslen och material och då kommer det att bli konflikter oavsett de potentiella win-win-lösningar som också finns. Det måste därför finnas en beredskap för hantering av målkonflikter mellan miljömål och mellan olika hållbarhetsdimensioner. Millennium Ecosystem Assessment rapporterna slår fast att just de kulturella ekosystemtjänsterna ser ut att bli en lyx få förunnad att uppleva i framtiden, liksom att de inte ser att det går att stoppa förlusten av biologisk mångfald i något av sina scenarier. Vi kan hoppas att de är överdrivet pessimistiska och att det inte gäller i Sverige, men beredskapen för att hantera konflikterna kommer att behövas. Därtill behövs en ordentlig funderare över vad vi vill ha. Att detta vi är avgörande framkom tydligt under diskussionerna, liksom vikten av vad detta vi vill: Virke, jobb, pengar, biologisk mångfald (och vilken i så fall), ekosystemtjänster Det var ju det där med skogen som ska tillfredsställa så många behov hos oss. Vilken sorts skogsbruk ska bedrivas i Sverige framöver? Diskussionen kom istället att handla mycket mer om processer. I efterhand kan det tyckas uppenbart att det måste vara så eftersom vi:et i hög utsträckning är lokalt och behöver 5
6 inkluderas på något sätt i de där processerna; processer som i sin tur leder fram till vilken skog och vilket skogsbruk man vill ha på landskapsnivå. Men vi:et är också nationellt i den bemärkelsen att ekonomiska styrmedel och regelverk som kommer att påverka vilken form av skogsbruk man väljer på lokal nivå, formuleras på en högre nivå. Och båda dessa vi:n var naturligtvis bara delvis representerade på vårt möte. Vilket för tillbaka till processerna igen Detta kopplar också till Johnnys kommentar om att det blir så komplicerat : att det är så många aktörer som påverkar på olika nivåer och att man måste handla lokalt men hålla utkik och möjligen även försöka påverka nationellt och kanske till och med globalt. Tips på referenser: EU projekt Integral: Ett landskapsprojekt om planering och styrformer med Ola Eriksson som projektledare. Beslutsfattare på olika nivåer deltar. Skogsstyrelsen deltar i ett INTERREG Baltic landscape som följer Modellskogskonceptet och regional utveckling. Finland, Polen, Vitryssland deltar också. Från Sverige deltar o Nordliga Wilhelmina staten, rennäring o Bergslagsområdet, gammal gruvbygd, produktionsskog o Helgeå, Kristanstad, rekreation, tätort, vatten började 6
Regeringsuppdrag Underlag till svensk Färdplan 2050 (och den marginella jordbruksmarken) Reino Abrahamsson Naturvårdsverket
Regeringsuppdrag Underlag till svensk Färdplan 2050 (och den marginella jordbruksmarken) Reino Abrahamsson Naturvårdsverket Regeringens Vision 2050: Sverige har en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning
Läs merEffekter av ett intensifierat skogsbruk på mångfald och miljö
Effekter av ett intensifierat skogsbruk på mångfald och miljö Klimatförändringens effekter på biodiversitet Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald Syntesrapporten de Jong, J., Akselsson, C., Berglund,
Läs merSkogsstyrelsen för frågor som rör skog
Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen är Sveriges skogliga myndighet. Vår uppgift är att bidra till ett hållbart skogsbruk med god miljöhänsyn. mer information finns på www.skogsstyrelsen.se
Läs merSkogsägares drivkrafter för klimatanpassning
Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning Karin André, SEI Research Fellow karin.andre@sei-international.org Klimatanpassning Sverige 23 september 2015 Forskning om anpassningsprocesser Projektets syfte
Läs merLandskapsplanering för skoglig biologisk mångfald och ett varierat skogsbruk
Landskapsplanering för skoglig biologisk mångfald och ett varierat skogsbruk Naturvårdsbiologi Miljörätt, Skogsekonomi Anouschka Hof, Wageningen Maria Forsberg, Uppsala univ. Göran Bostedt, SLU, Umeå Johnny
Läs merMILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR
MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck
Läs merNaturvård på nya sätt: Vad krävs för att klara biologisk mångfald?
Naturvård på nya sätt: Vad krävs för att klara biologisk mångfald? Per Angelstam Stockholm 2011-03-22 Arter Biotoper Processer Landskap i region Bestånd i landskap Träd i bestånd Global Krävs = Konventioner
Läs merABCD-projektets roll i klimatpolitiken
ABCD-projektets roll i klimatpolitiken Skogens roll i klimatpolitiken Innehåll: De första klimatpropositionerna avvaktande hållning till skogens som kolsänka Vision 2050 förändrade behov ger nya initiativ
Läs merSkogsbruket som praktisk klimatförvaltare
Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel
Läs merHållbarhet, skog och frihet under ansvar. Linda Berglund, Världsnaturfonden WWF 23 februari 2011
Hållbarhet, skog och frihet under ansvar Linda Berglund, Världsnaturfonden WWF 23 februari 2011 Slaget om den svenska skogen Biologisk mångfald Vatten Virke Bioenergi Rennäring Topic can go here Presentation
Läs merSeminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef
Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef Hållbart skogsbruk en nyckelfråga Miljödimensionen = riksdagens miljökvalitetsmål, inklusive regeringens preciseringar av dessa
Läs merMöjligheterna till intensivodling av skog (MINT), utredning av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Remiss från Jordbruksverket
PM 2009:197 RII (Dnr 001-2155/2009) Möjligheterna till intensivodling av skog (MINT), utredning av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Remiss från Jordbruksverket Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen
Läs merMed miljömålen i fokus
Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet
Läs merAdaptive Management. Landskapsplanering för att främja biologisk mångfald i skogen och ett varierat skogsbruk Workshop Naturvårdsverket 12 jan 2017
Adaptive Management Landskapsplanering för att främja biologisk mångfald i skogen och ett varierat skogsbruk Workshop Naturvårdsverket 12 jan 2017 Landskapsplanering för att främja biologisk mångfald i
Läs merENETJÄRN NATUR 2018 SKOGSPOLICY FÖR SÖDERTÄLJE KOMMUN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE
ENETJÄRN NATUR 2018 SKOGSPOLICY FÖR SÖDERTÄLJE KOMMUN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2018-11-05 1 Innehåll Kommunens skogspolicy... 3 Inledning varför en skogspolicy?... 4 Vem ansvarar för kommunens skogar?...
Läs merJon Moen Ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet RÄCKER NATUREN TILL ALLA?
Jon Moen Ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet RÄCKER NATUREN TILL ALLA? Räcker naturen till allt vi vill ha den till? (bildkälla: Future Forests) Biomaterial Bioenergi Skogsprodukter Rennäring
Läs merSkogliga koldioxidkrediter
Skogliga koldioxidkrediter ABCD projektet Arctic Boreal Climate Development Privata skogsägare i Övertorneå kommun Vision: Koldioxidneutralt Sverige år 2050 Tunga industrin står för en stor del av utsläppen
Läs merMöjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år
Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år Contortatall 15-20 år Tall 10 år Först en trailer SKA 15 (Skogliga konsekvensanalyser 2015) SKA 15 beskriver skogens utveckling
Läs merJan Lannér Skogsstyrelsen, Skånes distrikt Koordinator Helge å Model Forest
Jan Lannér Skogsstyrelsen, Skånes distrikt Koordinator Helge å Model Forest Konceptet Model Forest Model Forest sex grundprinciper 1 Partnerskap etablera ett neutralt forum med frivilligt deltagande intressenter
Läs merSkogspolitik. (ur Okända djur Text: Beppe Wolgers, Musik: Olle Adolphson)
DET HÄR GÖR VI Vilka är vi? Skogsstyrelsen är en statlig myndighet för frågor som rör skog. Vi är en lokalt förankrad myndighet vilket innebär att vi har kunskap om det område där du bor och de specifika
Läs merUppdrag att utarbeta prognoser för flöden av växthusgaser till och från skog och skogsmark för åren
Regeringsbeslut IV 1 2018-02-22 N2018/01213/SK Näringsdepartementet Sveriges lantbruksuniversitet Box 7070 750 07 Uppsala Uppdrag att utarbeta prognoser för flöden av växthusgaser till och från skog och
Läs merSkogens klimatnytta. - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten
Skogens klimatnytta - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten Varför är skogen viktig i klimatarbetet? Vad kan skogen bidra med? Internationella
Läs merSamarbete för ekosystembaserad planering av havsmiljön med hjälp av GIS. Projekttid: juni 2011-maj 2014 Budget: 1 M
Samarbete för ekosystembaserad planering av havsmiljön med hjälp av GIS http://seagis.org Projekttid: juni 2011-maj 2014 Budget: 1 M Deltagande parter Samordnande stödmottagare: Närings-, trafik- och miljöcentralen
Läs merUppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige
Regeringsbeslut I:5 2015-02-05 M2015/684/Nm Miljö- och energidepartementet Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringens beslut Regeringen
Läs merBehövs ängar och naturbetesmarker i ett multifunktionellt landskap?
Behövs ängar och naturbetesmarker i ett multifunktionellt landskap? Henrik Smith, professor, Lunds universitet Landskapet som förlorade sin charm 1 Naturvärden finns kvar i hagmarker Naturvärden finns
Läs merSveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen
Läs merKrokoms kommuns styrdokument
Skogsbrukspolicy Krokoms kommuns styrdokument STRATEGI avgörande vägval för att nå målen PROGRAM verksamheter och metoder i riktning mot målen PLAN aktiviteter, tidsram och ansvar POLICY Krokoms kommuns
Läs merKlimattoppmötet COP 19 i Warszawa
Klimattoppmötet COP 19 i Warszawa Madelene Ostwald GMV (GU/Chalmers) & Linköpings universitet madelene.ostwald@chalmers.se 3 december 2013 GAME frukost Lättare att hänga med på COPmötet vid datorn än att
Läs merKORT OM WWF +100 +5000 +5M. WWF finns i över 100 länder, på 5 kontinenter. WWF har över 5,000 anställda i världen. WWF grundades 1961, Sverige 180 000
Skog, ekologisk hållbarhet, och frihet under ansvar Linda Berglund, Världsnaturfonden WWF 7 april 2011 KORT OM WWF +100 WWF finns i över 100 länder, på 5 kontinenter +5000 WWF har över 5,000 anställda
Läs merNärskogar. skolor, förskolor och vårdinstitutioner friluftsanläggningar och turistattraktioner tätorter, småorter och fritidshusområden
Målbilder för god miljöhänsyn vid skogsbruksåtgärder framtagna i samverkan med skogssektorn inom projektet Dialog om miljöhänsyn. Skogsstyrelsen mars 2014 Närskogar foto: michael ekstrand Genom en aktiv,
Läs merHur arbetar Skogsstyrelsen med skogens sociala värden? -möjligheter och utmaningar
Hur arbetar Skogsstyrelsen med skogens sociala värden? -möjligheter och utmaningar Skogsstyrelsens definition av skogens sociala värden Skogens sociala värden är de värden som skapas av människans upplevelser
Läs merSkogens roll i en växande svensk bioekonomi
Skogens roll i en växande svensk bioekonomi Gasdagarna 2017 1 juni, Båstad Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Universitet Potential för ökad tillförsel och avsättning av inhemsk biomassa i en
Läs merSkyddade naturområden Reservat i förändrat klimat Markanvändning. Mångfaldskonferensen 2009 Jan Eksvärd, LRF
Skyddade naturområden Reservat i förändrat klimat Markanvändning Mångfaldskonferensen 2009 Jan Eksvärd, LRF Innehåll Ändrat klimat Nya behov BM viktigare än vi tror Landskapet som helhet Flytta reservaten?
Läs merNaturvårdsverket. Vid genomförandet av uppdraget ska även Miljömålsberedningen samt Sveriges Kommuner och Landsting höras. Regeringsbeslut 1 :5
Regeringsbeslut 1 :5 REGERINGEN 2012-03-08 M2012/722/Nm Miljödepartementet Naturvårdsverket 106 48 STOCKHOLM Uppdrag till Naturvårdsverket att utarbeta en landskapsanalys och analysera relevanta styrmedel
Läs merEn ny svensk älgförvaltning: Adaptiv ekosystembaserad förvaltning Göran Ericsson Sveriges lantbruksuniversitet
En ny svensk älgförvaltning: Adaptiv ekosystembaserad förvaltning Göran Ericsson Sveriges lantbruksuniversitet Varför? En ny älgförvaltning. Vad är problemet enligt lagstiftaren? Problem/brister i det
Läs merSkogen Nyckeln till ett framgångsrikt klimat- och energiarbete Nils-Olov Lindfors
Skogen Nyckeln till ett framgångsrikt klimat- och energiarbete Nils-Olov Lindfors Bakgrund! Kyoto protokollet Artikel 3.4! Countries should, in their work of achieving their defined goals, apply forest
Läs merSigtunaprojektet landskapet i centrum
Sigtunaprojektet landskapet i centrum Europarådets landskapskonvention tillgänglighet och multifunktionalitet Presentation 31 maj, Stockholms Universitet Golfbanan en arena för idrott, friluftsliv och
Läs merMiljökonsekvenser av ett ökat uttag av skogsbränsle i relation till uppsatta miljö- och produktionsmål
Miljökonsekvenser av ett ökat uttag av skogsbränsle i relation till uppsatta miljö- och produktionsmål Bränsleprogrammet Hållbarhet Johnny de Jong Cecilia Akselsson, Gustaf Egnell, Stefan Löfgren, Bengt
Läs merLivskraftiga ekosystem
Kommittémotion M Motion till riksdagen 2018/19:2892 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) Livskraftiga ekosystem Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att
Läs merCLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser. John Munthe IVL
CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser John Munthe IVL Klimatet Temperaturökning till mitten på seklet 2.5-3.5 C, mot slutet av seklet mellan 3.5 och 5 C, med kraftigast
Läs merFramtidens lantbruk djur, växter och markanvändning
Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram http:///framtidenslantbruk framtidenslantbruk@slu.se Jordbruks- och trädgårdskonferens 3 marts 2011 Disposition
Läs merStrategi för formellt skydd av skog i Gotlands län
www.i.lst.se Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län Bilaga 1: Sammanfattning av den nationella strategin Sammanfattning Nationell strategi för formellt skydd av skog Detta dokument redovisar
Läs merBioenergi, klimat och biologisk mångfald
Bioenergi, klimat och biologisk mångfald Mats Björsell, Naturvårdsverket Enheten för styrmedel klimat och luft Örebro 5 okt 2011 Naturvårdsverket är miljömålsansvarig myndighet för 7 av de 16 miljömålen.
Läs merSkogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat
Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat är det för klimatet, säger Skogsindustrierna. Men det gäller bara så länge träet gör att vi minskar användningen av fossil energi, enligt
Läs merFördjupad utvärdering av miljömålen 2019
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 En sammanhållen politik för hållbar utveckling Viktiga vägval för att nå miljömålen Sverige kan påverka den globala utvecklingen Förebild hantera våra nationella
Läs merFramtidens lantbruk djur, växter och markanvändning
Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram http:///framtidenslantbruk framtidenslantbruk@slu.se Framtidens lantbruk Strategisk satsning vid SLU Startade
Läs merTydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas?
Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Bo Karlsson, Skogforsk, Sverige Oljekommissionen 2006 Kommissionen föreslår: att skogens tillväxt ökas långsiktigt med 15-20
Läs merFörnybar värme/el mängder idag och framöver
Förnybar värme/el mängder idag och framöver KSLA-seminarium 131029 om Marginalmarkernas roll vid genomförandet av Färdplan 2050 anna.lundborg@energimyndigheten.se Jag skulle vilja veta Hur mycket biobränslen
Läs merEtt rikt växt- och djurliv i Skåne
Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden
Läs merPlanerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun
E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T Bilaga M1 Jämförelse med miljömål Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun 2016-02-01 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2
Läs merBeslut om skogen förankrade i vetenskap och praktik. Presentation Almedalen 30 juni 2015 Rektor SLU Lisa Sennerby Forsse
Beslut om skogen förankrade i vetenskap och praktik Presentation Almedalen 30 juni 2015 Rektor SLU Lisa Sennerby Forsse Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans
Läs merRegeringsuppdrag Färdplan klimat 2050
Regeringsuppdrag Färdplan klimat 2050 Uppdrag att ge underlag till en svensk färdplan för ett Sverige utan klimatsläpp 2050 2011-11-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Uppdraget
Läs merhur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald
Biologisk mångfald och torv hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald Hur kan man kombinera torvtäkt med att bevara och förstärka biologisk mångfald i landskapet?
Läs merEn samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson
En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län Väddsandbi Foto Niklas Johansson Arbetssätt Arbetet ska ske i samverkan med andra regionala aktörer. Mål att ta fram en strategi för hur biologisk
Läs merProposition 2013/14:141 Miljödepartementet
En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Proposition 2013/14:141 2010 CBD Nagoya 2011 EU-strategi 2011-2013 Uppdrag och utredningar 2014 Regeringsbeslut i mars Riksdagen i juni Strategi
Läs merMILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN
Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen
Läs merMiljöpåverkan från mat. Elin Röös
Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Läs merLandskapsplanering för att främja biologisk mångfald och ett varierat skogsbruk
Landskapsplanering för att främja biologisk mångfald och ett varierat skogsbruk Modell för styrmedel Projektet kommer ta fram en rättslig och ekonomisk styrmedelsmodell där syftet är att skapa förutsättningar
Läs merSkogen och klimatet. Vill du skriva ut dokumetet? Välj A4 liggande! komma samhället till del som substitution för fossila och resurskrävande råvaror.
LRF Skogsägarnas Agenda för Skogen och klimatet Vill du skriva ut dokumetet? Välj A4 liggande! LRF Skogsägarna anser att skogen som förnybar resurs har en central roll i den pågående klimat om ställningen
Läs merSkogsbruk på ren svenska Lektion 2: Sveriges mesta miljöarbetare. Tema: Biologisk mångfald Ämne: Biologi Årskurs: 7-9
Skogsbruk på ren svenska Lektion 2: Sveriges mesta miljöarbetare Tema: Biologisk mångfald Ämne: Biologi Årskurs: 7-9 Förord Sveaskog är landets största skogsägare. Det ger oss både mycket ansvar och många
Läs merLRF Skogsägarnas synpunkter på myndigheterna prioriteringar vid skydd av skog, projekt Värdefulla skogar
LRF SKOGSÄGARNA YTTRANDE Skogsstyrelsen Naturvårdsverket LRF Skogsägarnas synpunkter på myndigheterna prioriteringar vid skydd av skog, projekt Värdefulla skogar LRF Skogsägarna vill ge följande synpunkter
Läs merIntroduktion till Målbilder för hänsyn till friluftsliv och rekreation
MÅLBILDER FÖR GOD MILJÖHÄNSYN friluftsliv och rekreation Introduktion till Målbilder för hänsyn till friluftsliv och rekreation Sverige har mål för friluftspolitiken som bland annat säger att det hållbara
Läs meratt de av regeringen anslagna medlen kr för 2018 och kr för 2019 för detta uppdrag ska disponeras av S-fakulteten,
Ledningskansliet Maria Lindfors REKTORS BESLUT (REB) BESLUTSLISTA 168-169 2018-10-02 Närvarande: Peter Högberg Martin Melkersson Maria Lindfors Rektor Universitetsdirektör Sekreterare 168/18 Uppdrag att,
Läs merBiobränsle från skogen bra eller dåligt?
Biobränsle från skogen bra eller dåligt? C ecilia Akselsson Inst. för Naturgeografi och ekosystemvetenskap Lunds universitet Kan vi öka uttaget av skogsbränsle utan negativa effekter för miljön? Biodiversitet
Läs merLevande skogar. omgivande förkastningssluttningar och Tylöskogen-Tiveden i söder.
Miljömålet Levande skogar Skogens och skogsmar kens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biolo giska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden vär nas. Sist i
Läs merRemissyttrande över Miljömålsberedningens delbetänkande Hållbar markanvändning, Del 1, SOU 2013:43
SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Sofia Backéus 2013-09- 30 REMISSYTTRANDE M2013/1659/Nm Till Miljödepartementet 103 33 Stockholm m.registrator@regeringskansliet.se michael.lofroth@regeringskansliet.se
Läs merFördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket Målet för detta webbinarium Ni som lyssnar ska känna till bedömningen av miljötillståndet
Läs merGöteborgs Universitet Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp
Göteborgs Universitet Uttag 2016-01-14 3 webb artiklar Nyhetsklipp Minskad köttkonsumtion för hållbar havsmiljö Riksdagen 2015-11-02 13:00 2 Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster - Havsmiljöinstitutet
Läs merREMISSVAR: EKOLOGISK KOMPENSATION
2018-10-04 1 (5) Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se REMISSVAR: EKOLOGISK KOMPENSATION ÅTGÄRDER FÖR ATT MOTVERKA NETTOFÖRLUSTER AV BIOLOGISK MÅNGFALD OCH EKOSYSTEMTJÄNSTER,
Läs merWWFs remissvar. Skogsskötsel med nya möjligheter. Rapport från Samverkansprocess skogsproduktion
Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott 170 81 Solna Växel: 08 624 74 00 Fax: 08 85 13 29 Allmänt: info@wwf.se Skogsstyrelsen www.wwf.se Ulriksdal 15 februari 2019 WWFs remissvar Skogsskötsel med nya möjligheter
Läs merRiktlinjer för kommunens skogsinnehav. Motala kommun
Riktlinjer för kommunens skogsinnehav Motala kommun Beslutsinstans: Tekniska nämnden Diarienummer: 14/TN 0034 Datum: 2016-04-13 Paragraf: 40 Reviderande instans: Datum: Gäller från: 2016-04-13 Diarienummer:
Läs merMöte i processgruppen till Samverkansprocess skogsproduktion
MINNESANTECKNINGAR Datum 2019-02-18 Möte i processgruppen till Samverkansprocess skogsproduktion Tid: Måndag den 18 februari 2019 kl. 08.30-11.40 Plats: Deltagare: Skype Linda Eriksson Skogsindustrierna,
Läs merGröna Obligationer ÅterrappOrterinG 2018
Gröna Obligationer Återrapportering 2018 I september 2017 emitterade Sveaskog en ny obligation på totalt en miljard kronor under ett nytt grönt ramverk. Principerna bakom ramverket kallas för Green Bond
Läs merHållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14
Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...
Läs merVerksamhetsstrategi 2015
Verksamhetsstrategi 2015 Innehåll Inledning 4 Vårt uppdrag 5 Bruka utan förbruka 5 Skogsriket med värden för världen 6 Skogspolitiska mål 6 Produktionsmålet 6 Miljömålet 6 Sveriges miljömål och miljöarbete
Läs merFrämja och förebygg så når vi miljömålen
Främja och förebygg så når vi miljömålen Miljömålsdagarna 2016 Ann Wahlström Naturvårdsverket Miljömålen ger strategiskt åtgärdsarbete Fördjupad utvärdering 20 UTVECKLINGEN MOT MILJÖMÅLEN Ekosystemen
Läs merBeslutas att Policy för hyggesfritt skogsbruk, version 1.0, ska börja tillämpas fr.o.m. den 15 september 2010.
PROTOKOLL Nr 111 1(1) Datum 2010-08-19 Närvarande: Monika Stridsman Johan Wester Håkan Wirtén Generaldirektör, beslutande Enhetschef Avdelningschef Handläggare, föredragande Justeras Monika Stridsman 1
Läs merSkogsbruk på ren svenska Lektion 3: Klimatnytta som bara växer. Tema: Klimatnytta Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9
Skogsbruk på ren svenska Lektion 3: Klimatnytta som bara växer Tema: Klimatnytta Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9 Förord Sveaskog är landets största skogsägare. Det ger oss både mycket ansvar och många
Läs merVad är havsplanering? Jens Haapalahti, handläggare i fysisk planering enligt plan- och bygglagen, Länsstyrelsen i Norrbottens län
Vad är havsplanering? Jens Haapalahti, handläggare i fysisk planering enligt plan- och bygglagen, Länsstyrelsen i Norrbottens län Vad är havsplanering? Havsplanering är en demokratisk process som leder
Läs merMILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV
MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta
Läs merKristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?
Klimatarbete-Miljömål-Transporter Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatvision Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga
Läs merFördjupad utvärdering av miljömålen Naturvårdsverkets forskningsdag 19 mars Hans Wrådhe, Naturvårdsverket
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 Naturvårdsverkets forskningsdag 19 mars Hans Wrådhe, Naturvårdsverket En sammanhållen politik för hållbar utveckling Viktiga vägval för att nå miljömålen Sverige
Läs merHur mår miljön i Västerbottens län?
Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken
Läs meransvaret för friheten?
Att hitt ätt till V h Att hitta rätt tillsammans Vem har ansvaret för friheten? Ett handslag eller hårdare reglering? Översyn och framtagande av nya nationella skogliga sektorsmål under 2010 och 2011 Regeringsuppdrag
Läs merFem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning. Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)
Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Innehåll Drivkrafter Sverige i ett globalt perspektiv Att skapa framtidsbilder
Läs merThe source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016)
The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016) En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Försvarssektorns miljödag Stockholm 13 april 2016 Michael Löfroth, The
Läs merSKOGSVISION. Livfulla skogslandskap och ekosystembaserat nyttjande
SKOGSVISION Livfulla skogslandskap och ekosystembaserat nyttjande LIVFULLA SKOGSLANDSKAP OCH EKOSYSTEMBASERAT NYTTJANDE Världens skogar är en vital resurs som förser oss alla med ekonomiska och miljömässiga
Läs merSvenskt Friluftsliv. Tidigare FRISAM
Svenskt Friluftsliv Tidigare FRISAM Instrumentvägen 14, 126 53 Hägersten, Sweden Tel +46 (0)8 549 041 21, Fax +46 (0)8 447 44 44 Bankgiro 5447-5801, Organisationsnummer 802409-1731 www.frisam.org 2007-01-12
Läs merBioenergi och hållbarhet Örebro 101125. anna.lundborg@energimyndigheten.se
Bioenergi och hållbarhet Örebro 101125 anna.lundborg@energimyndigheten.se Läget är bekymmersamt Klimatproblem (fossila bränslen, avskogning) Världens energiförsörjning är 80 % fossil Växande befolkning,
Läs merKommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) 2014-11-05 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2014/278 Ekosystemtjänster i en expansiv region, strategi för miljömålet Ett rikt växt- och djurliv i Stockholms län- svar på remiss Förslag till
Läs merKlimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala
Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Läs merForskningsrådet Formas. Formas. Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande
Formas Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Regeringsuppdrag: Forsknings- och hinnovationsstrategi t t i för en biobaserad samhällsekonomi Sara Österman, Formas 2012-10-24 Regeringsuppdraget
Läs merNaturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014
Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram för Hällefors kommun Uppdaterad kortversion Ett naturvårdsprogram för Hällefors kommun antogs i komunfullmäktige 2010-11-16. I denna kortversion
Läs merSigtunaprojektet ett landskap för alla Golfanläggningen som drivkraft för att implementera den Europeiska Landskapskonventionen
Sigtunaprojektet ett landskap för alla Golfanläggningen som drivkraft för att implementera den Europeiska Landskapskonventionen Presentation 7 maj 2014, Köpenhamns Universitet Ole Skarin, ordf. Sigtuna
Läs merLantbruk och landsbygd
Lantbruk och landsbygd En dag om Framtidens Lantbruk 18 oktober 2011 Richard Ferguson Cecilia Waldenström Gruppmedlemmar Cecilia Waldenström, Institutionen för Stad och Land Richard Ferguson, Institutionen
Läs merRegeringsuppdrag om skydd av värdefulla sjöar och vattendrag. Erik Törnblom
Regeringsuppdrag om skydd av värdefulla sjöar och vattendrag Erik Törnblom erik.tornblom@havochvatten.se Regeringsuppdraget 2017 Havs- och vattenmyndigheten ska i samarbete med Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen
Läs merKlimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet
Klimatsmart mat myter och vetenskap Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Läs mer16 Ett rikt växt- och djurliv
16 Ett rikt växt- och djurliv Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner
Läs merLandskapsstrategi för Jönköping län ett samverkansprojekt. Vy över Östra Vätterbranterna Foto Anna Lindhagen
Landskapsstrategi för Jönköping län ett samverkansprojekt Vy över Östra Vätterbranterna Foto Anna Lindhagen Syfte tar sin utgångspunkt i naturvärden Syftet har varit att ta fram en strategi för hur biologisk
Läs merSveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är
Läs mer