S:T JOHANNESPLAN OCH KONSTHALLSTORGET Program för projekttävling. Malmö juni 2008 TÄVLINGSPROGRAM S:T JOHANNESPLAN OCH KONSTHALLSTORGET 1

Transkript

1 S:T JOHANNESPLAN OCH KONSTHALLSTORGET för projekttävling Malmö juni 2008 TÄVLINGSPROGRAM S:T JOHANNESPLAN OCH KONSTHALLSTORGET 1

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BESKRIVNING AV UPPDRAGET... 4 INBJUDAN, TÄVLINGENS FORM OCH SYFTE... 4 TÄVLINGSOMRÅDE... 5 BAKGRUND... 6 VAD HÄNDER I MALMÖ?... 6 OMRÅDET KRING TRIANGELN... 6 CITYTUNNELN OCH STATION TRIANGELN... 6 TRAFIKEN KRING TRIANGELN... 7 OMRÅDET KRING S:T JOHANNESKYRKAN OCH MALMÖ KONSTHALL... 8 HISTORIA... 8 KARAKTÄR... 8 STADSPLAN... 9 ARKITEKTUR... 9 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN ÖVERSIKTLIGA PLANER OCH KULTURMILJÖ DETALJPLANER PROGRAM FÖR UPPDRAGET PLATSER OCH GATURUM, ÖSTRA DELEN S:T JOHANNESPLAN S:T JOHANNESGATAN (DELEN KAPELLGATAN RÅDMANSGATAN) RÅDMANSGATAN INVID S:T JOHANNESPLAN KAPELLGATAN KLERKGATAN BESÖKSCENTRUM S:T JOHANNES KYRKA PLATSER OCH GATURUM, VÄSTRA DELEN KONSTHALLEN OCH S:T JOHANNESGATAN (DELEN RÅDMANSGATAN PILDAMMSVÄGEN) FUNKTIONER BUSSTRAFIK ALLMÄN TRAFIK PARKERING CYKELTRAFIK CYKELPARKERING GÅNGTRAFIK OCH RÖRELSESTRÅK TILLGÄNGLIGHET FÖR FUNKTIONSHINDRADE VISTELSEZONER OCH SITTPLATSER UTESERVERINGAR ARRANGEMANG/AKTIVITETER TRYGGHET LJUSSÄTTNING KONSTNÄRLIG UTSMYCKNING SIKTLINJER VEGETATION UNDERJORDISKA INSTALLATIONER OCH LEDNINGAR EKONOMI TÄVLINGSPROGRAM S:T JOHANNESPLAN OCH KONSTHALLSTORGET 2

3 TÄVLINGSTEKNISKA BESTÄMMELSER TÄVLINGSARRANGÖR TÄVLINGSFORM DELTAGARRÄTT TÄVLINGSORGANISATION TIDPLAN TÄVLINGSHANDLINGAR FRÅGOR UNDER TÄVLINGSTIDEN REDOVISNING INLÄMNING ARVODE PUBLICERING BEDÖMNING ÄGANDERÄTT OCH NYTTJANDERÄTT UPPDRAG EFTER TÄVLINGEN TVIST PROGRAMMETS GODKÄNNANDE TÄVLINGSPROGRAM S:T JOHANNESPLAN OCH KONSTHALLSTORGET 3

4 BESKRIVNING AV UPPDRAGET Inbjudan, tävlingens form och syfte Malmö stad och Svenska Kyrkan i Malmö inbjuder härmed till projekttävling om att utforma stadsrummen kring S:t Johannes kyrka och Malmö Konsthall. Malmö ska få en ny citytunnelstation vid Triangeln. Området kommer därmed att förvandlas från en lugn plats lite vid sidan av de stora stråken till en livlig, central knutpunkt där tågresenärer passerar varje dygn. Hit flyttas även en av stadens mest använda stadsbusshållplatser. I anslutning till stationen kommer flera nya stadsrum att skapas. En av stationsuppgångarna kommer att placeras i den vackra och kyrkohistoriskt värdefulla miljön kring S:t Johannes kyrka, en av Sveriges förnämsta jugendkyrkor och ett karakteristiskt landmärke. I anslutning till platsen byggs också ett nytt köpcentrum med bostäder, kontor och hotell. S:t Johannesplans lummiga kyrkopark kommer därmed att förvandlas från en lugn plats lite vid sidan av de stora stråken till en livlig, central knutpunkt. Omdaningarna kring Triangeln innebär samtidigt att ett helt nytt torg kan skapas i anslutning till Malmö Konsthall. S:t Johannesplan ska bli en tilltalande och modern plats i samklang med den historiska miljön. Närmast stationsentrén ska en ny torgyta skapas medan den lummiga kyrkoparken är tänkt att få behålla sin i huvudsak gröna karaktär. Torget ska klara en stor mängd människor som passerar men också vara ett stadsrum som lockar till att stanna och uppehålla sig på en längre stund. Konsthallstorget ska bli ett nytt, karaktärsfullt stadsrum i Malmö. Torget ska fungera både som förplats och entré till Konsthallen men även liksom S:t Johannesplan vara en plats där man gärna vistas. Torget blir också en motsvarighet till piazzan invid Malmö Opera (f.d. stadsteatern) och en avslutning av Magistratsparkens gröna parkrum. Malmö stad och Svenska kyrkan i Malmö vill genom tävlingsförfarandet få en bredare belysning av stadsrummens möjligheter. Syftet med tävlingen är såväl att få in intressanta tankar och idéer som att utgöra underlag för den fortsatta projekteringen. Tävlingsuppgiften består i att ge förslag till gestaltning av en ny plats vid Malmö Konsthall och av S:t Johannesplan med de angränsande gatorna S:t Johannesgatan, Rådmansgatan, Kapellgatan och Klerkgatan. I tävlingen ingår även att studera placeringen av en mindre byggnad, ett besökscentrum till S:t Johannes kyrka. Utformningen ska på ett adekvat sätt beakta de programkrav, funktionskrav och förutsättningar som presenteras i detta tävlingsprogram. Tävlingsområdet består i princip av två delområden med olika karaktär och förutsättningar. Det kan därför bli aktuellt att bedöma tävlingsförslagen utifrån dessa två delar, vilket kan resultera i att olika vinnare utses för den östliga respektive den västliga delen. Avsikten är att det eller de vinnande förslagen ska genomföras, i en eller flera etapper, förutsatt att förslagen håller hög arkitektonisk kvalitet och att den ekonomiska kalkylen och de tekniska lösningarna är genomförbara. TÄVLINGSPROGRAM S:T JOHANNESPLAN OCH KONSTHALLSTORGET 4

5 Tävlingsområde Tävlingsområdet omfattar S:t Johannesplan med angränsande gator Kapellgatan, Klerkgatan och Rådmansgatan samt S:t Johannesgatan mellan Kapellgatan och Pildammsvägen förplatsen till Malmö Konsthall och området söder om S:t Johannesgatan fram till kvartersgränsen för kv. Priorn. Tävlingsområdet omfattar ca m², varav allmän plats m², kvartersmark kring Konsthallen 1000 m² och kyrkomark m². Exakt avgränsning framgår av grundkartan. Det är tillåtet för förslagsställaren att gå utanför tävlingsområdet men detta bör i så fall motiveras. Förslag utanför tävlingsområdet utgör inte underlag för beslut. TÄVLINGSPROGRAM S:T JOHANNESPLAN OCH KONSTHALLSTORGET 5

6 BAKGRUND Vad händer i Malmö? Malmö är inne i ett mycket expansivt och dynamiskt skede. Helt nya stadsdelar växer fram i Hyllievång och Västra Hamnen medan andra områden kompletteras med såväl flerfamiljshus och småhus som handel och kontor. Citytunneln som beräknas invigas i skiftet 2010/2011 sätter fokus på de nya stationerna vid Centralen, Triangeln och Hyllie, där många intressanta torg och platser kommer att genomföras inom de närmaste åren. Bland dessa finns det vinnande förslaget i formgivningstävlingen för Hyllie stationstorg och Postplatsen nära Centralen. Omgestaltningen av S:t Johannesplan och platsen vid Malmö Konsthall är också ett led i den successiva och långsiktiga upprustningen av stadskärnan som inleddes Ett mål är att stärka stadskärnans identitet, attraktivitet och funktion som mötesplats. I detta arbete ingår både att göra torgen attraktiva med unik identitet och att rusta upp gaturummen i enlighet med ett stadsmiljöprogram. Bland de större projekten som har rustats upp och förnyats i centrala Malmö finns till exempel Lilla torg och Gustav Adolfs torg, Södertull, Södergatan, Skomakaregatan och Baltzarsgatan samt senast Kalendegatan. Bland torgen står Davidshallstorg närmast på tur för ombyggnad och ett programarbete för Stortorget har inletts. Denna förnyelse har starkt bidragit till en positiv utveckling och förstärkt Malmös regionala betydelse. Området kring Triangeln I området kring S:t Johannesplan lockar kulturella begivenheter som Malmö Konsthall och Malmö Opera. S:t Johannes kyrka erbjuder många aktiviteter, såsom mässor vid olika tider på dagen, kyrkvisningar och konserter. Mycket nära ligger Södra Förstadsgatan, som i sin norra del är gågata, torget Triangeln, Triangelns köpcentrum och Möllevången med mycket handel och ett stort utbud av restauranger, caféer och nöjen. Tack vare det centrala läget finner många människor sina arbetsplatser i närområdet. Bland dessa är Universitetssjukhuset MAS en av stadens största, som även genererar många besökare. På UMAS, liksom på Tandvårdshögskolan finns även många studenter. Förutom institutioner finns många bostäder i området. Ett flertal stora byggprojekt pågår eller planeras kring S:t Johannesplan och Triangelnstationen. I kvarteret Kaninen byggs ett nytt köpcentrum med bostäder, kontor och hotell. Kvarteret Priorn kommer att byggas om med nya lokaler i bottenvåningen ut mot S:t Johannesplan. På UMAS pågår byggandet av en ny stor akutklinik. Pildammsskolans fastighet mot Rådmansgatan, har studerats som ett alternativ för ett nytt konstmuseum. Området i sin helhet kommer inom kort att bli föremål för vidare studier i form av ett planprogram. Citytunneln och station Triangeln 1997 beslutades att ansluta Öresundsbron med en järnvägstunnel till Malmö Central. Året därpå antog Malmö stad en översiktsplan för Citytunneln. Tunneln skulle borras vilket gav möjlighet att förlägga en station till Triangelnområdet utan att påverka kringliggande bebyggelse och parker. Stationsläget vid Triangeln innebär att människor (inom 1 km radie) får gångavstånd till tåget. Vid stationen kommer Pågatåg och Öresundståg att stanna, dock inga fjärrtåg. TÄVLINGSPROGRAM S:T JOHANNESPLAN OCH KONSTHALLSTORGET 6

7 Triangeln byggs som en bergrumsstation ungefär 25 meter under mark. Mellan de två spåren anläggs en plattform som blir 250 meter lång och 14,5 meter bred. Stationen får två uppgångar, den ena placerad framför S:t Johannes kyrka, den andra i Smedjegatan mitt för Tandvårdshögskolan. Enligt beräkningar kommer station Triangeln att ha på- och avstigande resenärer per dygn öppningsåret. Trafiken i Citytunneln beräknas uppgå till 352 tåg per dygn. På längre sikt kan upp till resenärer per dygn passera stationen. Trafiken kring Triangeln Trafiksystemet i och omkring området Triangeln kommer att genomgå stora förändringar till följd av citytunneln. Bland annat planeras all stadsbusstrafik i nordsydlig riktning att flyttas från Södra Förstadsgatan till Rådmansgatan och nya busshållplatser ska anläggas. S:t Johannesgatan och Rådmansgatan kommer att stängas för genomgående biltrafik. Triangeln St Johannesgatan St Johannes kyrka Station Triangeln norra entrén Rådmansgatan Smedjegatan Station Triangeln södra entrén Södra Förstadsgatan Översikt över Triangelnområdet TÄVLINGSPROGRAM S:T JOHANNESPLAN OCH KONSTHALLSTORGET 7

8 Området kring S:t Johanneskyrkan och Malmö konsthall Historia S:t Johannes kyrka och Malmö Konsthall är belägna inom ett större markområde, som tidigare benämndes Magistratsvången, som låg sydväst om den urgamla vägkorsningen vid dagens Triangeln. Det tillhörde de så kallade donationsjordarna, det vill säga mark som kung Erik av Pommern år 1421 skänkte till staden med syftet att det skulle användas för invånarnas gemensamma nytta. Magistratsvången användes som löningsjord för borgmästare och råd, det vill säga avkastningen utgjorde deras lön. Marken var huvudsakligen jordbruksmark, men här låg också Pildammen som länge stod för Malmös färskvattenförsörjning. Donationsjordarna användes länge i huvudsak för allmänna funktioner, offentliga byggnader och parker, men kring förra sekelskiftet byggdes även en del bostäder trots bestämmelserna som gällde för marken. Marken söder om Triangeln började exploateras under talet, främst med stora flerbostadshus. Kyrkan och S:t Johannesskolan kom till i början av 1900-talet och utbyggnaden fortsatte successivt under talets första hälft med flerbostadshus och fler institutioner. Nordväst om kyrkan utgör Stadsteatern från 1944 och Konsthallen från 1975 en liten men väsentlig koncentration av kulturinstitutioner. Området kring Triangeln omvandlades dramatiskt under talet genom byggandet av Triangelns köpcentrum och Hotell Sheraton (idag Hilton). Genom hotellets höjd förändrades skalan i området markant. Karaktär Platsen kring S:t Johannes kyrka ligger i en gränszon mellan den slutna kvartersstadens täta struktur i nordost och Pildammsparken, sjukhusområdet och de storskaliga bostadsområdena i sydväst. Man kan betrakta området som marken väster om landsvägen, det vill säga Södra Förstadsgatan. Längs vägen fanns länge en låg och enkel bebyggelse av lantlig karaktär och väster därom tog åkermarken vid. Under årtiondena kring sekelskiftet 1900 byggdes längs Södra Förstadsgatan en sluten kvartersbebyggelse i fyra till fem våningar. Denna sträckte sig dock endast ett kvarters bredd västerut. Resterande delar av området bebyggdes glesare, främst uppfördes olika allmänna institutioner som en följd av att marken tillhörde donationsjordarna. Bebyggelsen i kvarteren söder om Triangeln har en heterogen karaktär. Gågatan (Södergatan och Södra Förstadsgatan) mellan Stortorget i norr och Triangeln i söder är att betrakta som Malmös absoluta centrum. Triangeln utgör därmed centrums södra punkt, tydligt markerad av den höga hotellbyggnaden, ett av stadens mest påtagliga landmärken. Här finns dels slutna kvarter med en relativt enhetlig arkitektur från sekelskiftet 1900, dels öppen bebyggelse från talet och solitära institutionsbyggnader. Kvarteren närmast Södra Förstadsgatan har en tät karaktär medan stadsbilden öppnar sig vid kyrkan och vidare västerut mot konsthallen och Pildammsparken. Huvudsakligen har husen fyra eller fem våningar, men några höga byggnader eller torn bidrar till stadsbildens heterogena karaktär. TÄVLINGSPROGRAM S:T JOHANNESPLAN OCH KONSTHALLSTORGET 8

9 Stadsplan Magistratsvången har ingen enhetlig stadsplanehistoria. Bebyggelsen formades långt innan någon reguljär planläggning fanns och sentida stadsplanering har fått rätta sig efter detta fastställdes ett förslag av J. Åberg till kvartersindelning av s.k. Magistratsvången. Planen har en monumental prägel med symmetriskt ordnade kvarter kring en gata som mynnar i norr mot gamla Pildammsskolans gård (kv. Kaninen). Planen reviderades dock på grund av förberedelserna för byggandet av S:t Johannes kyrka, något som krävde en annan disposition av kvarteren närmast söder om gamla Pildammsskolan. Kyrktomten har helt enkelt kapats bort från kvarteren och av dessa återstår två mindre kvarter. I samband med planläggningen för kyrkan fick även Friisgatan sin böjda sträckning som oväntat öppnar sig mot kyrkobyggnadens monumentala torn. Friisgatans utformning bygger på tidens intresse för medeltidens organiskt framvuxna stadsbyggande med krökta gaturum, oregelbundna kvarter och uppdykande fondbyggnader. Arkitektur Platsen kring S:t Johannes kyrka har aldrig varit ett slutet torgrum. Kyrkoplanen har visserligen en symmetrisk planform men den omgivande bebyggelsen skapar en oregelbunden rumsbildning med sidor av olika karaktär. Arkitekturen kring S:t Johannes kyrka präglas av mångfald och kontrast Visserligen är samtliga fasader ut mot kyrkoplanen byggda i tegel och merparten av husen är uppförda i antingen nationalromantisk eller funktionalistisk stil men varierande formspråk ger ändå en påtagligt omväxlande karaktär. Det sydöstra hörnet av kyrkoplanen domineras av byggnader i mörkt rött tegel med en relativt tung och sluten arkitektur. TÄVLINGSPROGRAM S:T JOHANNESPLAN OCH KONSTHALLSTORGET 9

10 S:t Johannes kyrka ( Innerstaden 6:29) S:t Johannes kyrka är en av landets förnämsta jugendkyrkor. Den började byggas Stadsplanen från samma år visar att kyrkoplanen redan fått sin symmetriska utformning med gångsystem och grönytor i stort identiska med dagens kyrkoplan. Kyrkobyggnaden, ritad av arkitekt Axel Anderberg, delar anläggningen i två likadana halvor, vilket ger ett samlat och lättöverskådligt intryck. Byggandet av kyrkan skulle vara färdigt 1906 det årtal som är inhugget över huvudportalen - men en strejk medförde att kyrkan invigdes först Den jugenddominerade arkitekturen, med inslag av både nationalromantik och nederländsk renässans var en reaktion mot den rådande kyrkobyggnadsstilen nygotiken. Planen är en treskeppig långhuskyrka med tvärskepp och med det höga tornet asymmetriskt placerat i öster. Kyrkan är rikligt dekorerad med rosor, både interiört och exteriört. Utsmyckningens tema, rosen och törnet, kan tolkas symboliskt som en hyllning till Kristus och den lidande kärleken. Kapellgatan 4 ( Havsuttern 2) Detta hus härstammar i likhet med merparten av husen i kvarteret Havsuttern (öster om kyrkoplanen) från talet. Huset har en nationalromantisk fasad i mörkt tegel. Det har genomgått flera ombyggnader med bland annat fönsterbyten. Arkitekt var Yngve Herrström. S:t Johannes församlingshus, Kapellgatan 6 (Havsuttern 5) Byggnaden från 1915 är med sin karakteristiska, asymmetriska fasad den mest framträdande i kvarteret. Arkitekt var Salomon Sörensen. Kapellgatan 8 (Havsuttern 6) Huset har en tidstypisk asymmetrisk fasadutformning i gränslandet mellan jugend och nationalromantik. Arkitekt var Hans Thyselius Kapellgatan 10 (Havsuttern 7) Huset uppfördes i mitten av 1940-talet av Sveriges journalistförening. Arkitekt var August Stoltz. Kapellgatan 12 (Havsuttern 8) Byggnaden kallades vid uppförandet 1907 Tjänarinnehemmet och var en stiftelsebyggnad ritad av dåvarande stadsarkitekten Salomon Sörensen. Huset har en kraftfull nationalromantisk fasad vars karaktär ges av de småspröjsade fönstren och den mörka tegelfasaden med mönstermurningar. Byggnaden inhyser idag ett seniorboende. Pildammsskolan, Klerkgatan 2 (Dekanen 1) Mot Klerkgatan och S:t Johannes kyrka ligger Pildammsskolans huvudbyggnad vars arkitektur befinner sig i ett gränsland mellan klassicism och funktionalism. Arkitekt var August Ewe och skolan ritades Flertalet Malmöbor förknippar skolbyggnaderna på kv. Dekanen vid S:t Johannes kyrka med begrepp som Malmö Högre Allmänna Flickläroverk, Johannes Samreal och Källängen. Klerkgatan 4 (Dekanen 1) Innan Pildammsskolan byggdes fanns endast hörnhuset mot kyrkoplanen. Det uppfördes 1902 som Malmö Barnhem. Arkitekt var Theodor Wåhlin. I likhet med flera andra byggnader i omgivningen har det en nationalromantisk karaktär. TÄVLINGSPROGRAM S:T JOHANNESPLAN OCH KONSTHALLSTORGET 10

11 Pilgården, Rådmansgatan 13, S:t Johannesgatan 2-4 (Priorn 2) I väster har arkitekturen en öppnare och ljusare karaktär genom de funktionalistiska husen i gult tegel. Pilgården ritades av Carl Axel Stoltz Malmö Konsthall, S:t Johannesgatan 7 (Abboten 13) Malmö Konsthall byggdes Byggnaden är resultatet av en inbjuden tävling som vanns av Lundaarkitekten Klas Anshelm. Han föreslog en rektangulär, låg och sluten, spartansk betongbyggnad som endast öppnar sig mot Magistratsparken. Interiören är ett stort öppet utrymme av verkstadskaraktär med stor flexibilitet byggdes konsthallen samman med det intilliggande Hantverkshuset (Abboten 14). Tillbyggnaden som förtjänstfullt anknyter till konsthallens kärva arkitektur, inrymmer konsthallens bokhandel. Arkitekt var White Arkitekter i Malmö genom Jan Holmgren. Hantverkshuset, S:t Johannesgatan 7 (del av Abboten 14) Hantverkshuset i nationalromantisk stil är byggt 1916 av Malmö Hantverksförening och ritat av August Ewe och Carl Melin. Fasaden är av rött tegel byggdes det samman med konsthallen intill och inrymmer nu konsthallens restaurang i bottenvåningen. S:t Johannesgatan 5 (Abboten 14) Carl och Augusta Österbergs stiftelse i rött tegel är byggt 1910 och ritat av Axel Stenberg. Byggnaden innehåller bostäder. kv. Kaninen Den norra sidan av kvarteret har länge dominerats av köpcentrumet Triangelns baksida och dess stora parkeringsplats. Nu pågår arbete med ny detaljplan, som beräknas vinna laga kraft i skiftet 2008/09. TÄVLINGSPROGRAM S:T JOHANNESPLAN OCH KONSTHALLSTORGET 11

12 Planerad bebyggelse kommer bland annat att innehålla butiker, restauranger, kontor och cirka 50 bostäder, samt eventuellt ett hotell. Planförslaget innebär att kvarteret Kaninen sluts med en byggnadskropp som avgränsas av det omkringliggande gatunätet i enlighet med det bebyggelsemönster som råder i den slutna kvartersstaden. Byggnaden kommer att bearbetas gestaltningsmässigt i det fortsatta detaljplanearbetet. De två nedersta våningarna planeras att innehålla handel och ska knytas ihop med Triangelns köpcentrum. Ett underjordiskt garage i två plan nås genom en ny infart via en ramp S:t Johannesgatan, vid Pildammsvägen. Ett nytt underjordiskt lastintag föreslås också få sin infart via rampen. Kvarteret har aldrig tidigare haft en sluten fasad mot S:t Johannesgatan. Här låg den gamla Pildammsskolan fram till talets slut. Illustration: Nyréns Arkitektkontor Station Triangeln Stationsentrén är utformad som en liten transparent, rundad glasbyggnad, med hissar och rulltrappor som leder direkt ned till tågperrongen. I entrén finns biljettautomater. Byggnadens skala och form är vald för att inte konkurrera med kyrkans västra entréfasad. Byggnaden är ritad av KHR Arkitekter. Illustration: Imagix A/S TÄVLINGSPROGRAM S:T JOHANNESPLAN OCH KONSTHALLSTORGET 12

13 Tidigare ställningstaganden Översiktliga planer och kulturmiljö Översiktsplan för Malmö 2000 Rådmansvången (Magistratsvången), i vilken Triangelnområdet ingår, omnämns som ett särskilt värdefullt kulturhistoriskt område. Området utgör även riksintresse för kulturmiljövård. S:t Johannes kyrka med kyrkoplan är skyddad enligt 4 kap Kulturminneslagen. Översiktsplan för Triangeln UMAS Medeon, ÖP 2031 Planområdet begränsas i norr av Östra Rönneholmsvägen, i väster av Pildammsvägen, i öster av Södra Förstadsgatan och Per Albin Hanssons väg samt i söder av Stadiongatan. Planen anger att bebyggelsen i området ska förtätas. Trafikmässigt ska området få nya sammanhängande stråk för gång- och cykeltrafik och bli mindre präglat av gatubarriärer. Huvudgator som idag betraktas som infartsleder ska omvandlas till stadshuvudgator. Området kring blivande station Triangeln ska omvandlas så att det får en prägel som motsvarar dess nya funktion som entré till Malmö. Detaljplaner Dp 4650, Detaljplan för STATION Triangeln med omgivning i Innerstaden i Malmö Syftet med planen är att reglera områdets markanvändning för att göra det möjligt att bygga Citytunnelstation Triangeln samt att reglera stationsuppgångarnas läge. Den norra entrén huvudentrén till station Triangeln föreslås i planen ligga i hörnet av S:t Johannesgatan och Rådmansgatan i en ny byggnad i sydvästra delen av kv. Kaninen. ÄDp 4636, Ändring av detaljplaner för spårtunnelområde för CITYTUNNELN i Hamnen, Innerstaden och Hyllie Syftet med att ändra gällande detaljplaner är att göra det möjligt att bygga Citytunnelns underjordiska delar. Gällande detaljplaner inom området fortsätter att gälla jämsides med denna ändring. Ändringarna innebär att tilläggsbestämmelser upprättas som innebär att angivet område ska vara tillgängligt för järnvägstunnel. Dp 4735 Detaljplan för UPPGÅNG TRIANGELN i Innerstaden. Syftet med planen är att göra det möjligt att bygga en stationsuppgång på S:t Johannesplan i dess nordvästra del samt i övrigt reglera markanvändning för att göra det möjligt att bygga station Triangeln. Denna uppgång ersätter tidigare förslag till uppgångar i kv. Priorn respektive kv. Kaninen enligt gällande detaljplan, Dp Dp 4946 Detaljplan för kvarteret KANINEN 28 m fl i Innerstaden i Malmö. Preliminär plan. Syftet med planen är att göra det möjligt att bebygga del av kv. Kaninen som finns söder om Triangelns köpcentrum. Planerad bebyggelse kommer bland annat att innehålla butiker, restauranger, kontor och cirka 500 bostäder, samt eventuellt ett hotell. Ett underjordiskt garage i två plan nås genom en ny infart via en ramp i S:t Johannesgatan, vilket innebär att det nuvarande lastintaget mot S:t Johannesgatan kan tas bort. Invid Malmö Konsthall skapas ytor för en ny platsbildning. Det angränsande gatunätet i S:t Johannesgatan och Rådmansgatan ingår i detaljplaneförslaget. Till detaljplanen hör en trafikutredning, Planerad trafik i området kring station Triangeln, som detaljerat beskriver planerna för trafiken i området. TÄVLINGSPROGRAM S:T JOHANNESPLAN OCH KONSTHALLSTORGET 13

14 PROGRAM FÖR UPPDRAGET Platser och gaturum, östra delen S:t Johannesplan Nuläge/förutsättningar Platsen kring S:t Johannes kyrka är delad i ett inre parkrum kyrkoplanen kring kyrkan och ett yttre rum gatorna. Kyrkobyggnaden står i en relativt stram parkmiljö. Det rektangulära parkrummet hålls samman av enkla lindrader på tre sidor. Den fjärde sidan öppnar sig mot Rådmansgatan och kvarteret Priorn. Kyrkoplanen har en lummig karaktär med flera vackra, äldre, solitära träd i gräsytor. Platsens utformning får närmast betecknas som tysk trädgårdsstil med dess kombination av symmetri och rundade organiska former. Gångvägarna inom kyrkoplanen är belagda med asfalt som går ända fram till kyrkans grund. I övrigt består platsen av gräsmattor med inslag av buskar. Mot Klerkgatan och Pildammsskolan i söder är rummet slutet av en låg häck och ett nätstaket. S:t Johannesplan är en väl definierad plats men inte ett slutet torgrum. Den omgivande bebyggelsen skapar en oregelbunden rumsbildning med sidor av olika karaktär. Torgrummet domineras idag av kyrkobyggnaden mitt på platsen och av de stora trädvolymerna som bildar ett inre rum kring kyrkan. När citytunneln är klar kommer S:t Johannesplan att förvandlas från en lugn baksida till en central plats i staden där tågresenärer, liksom ett stort antal bussresenärer, kommer att passera dagligen. S:t Johanneskyrkan, kvarteret Kaninens nya fasad i fem våningar och Citytunnelns stationsentré är de byggnader som kommer att framträda mest på platsen. Gestaltningen ska lyfta fram S:t Johanneskyrkan och skapa en plats kring den nya citytunnelstationens entré. Den västra delen av S:t Johannesplan är tänkt som en öppen plats, en torgyta, som också är en förplats till S:t Johannes kyrka. Denna del kommer att präglas av liv och rörelse tack vara de många människor som kommer att passera varje dag. Den östra delen har, och bör fortsättningsvis ha, en lummigare och lugnare parkkaraktär. S:t Johannesplans uppgift är att vara ett stadsrum som inspirerar och lockar till social samvaro och vistelse både för boende, Malmöbor och besökare. Platsen ska vara vacker och intressant även om man passerar den varje dag. Den ska kännas överblickbar, trygg, behaglig och spännande vid alla årstider och tider på dygnet. Kyrkan har önskemål om att använda platsen för utomhusgudstjänster och konserter. S:t Johannesplan ska vara en plats för alla. Man ska enkelt och gent kunna korsa platsen för att nå målpunkter på och vid den, men det ska också vara en lugn oas mitt i stadens brus där man gärna slår sig ned för att betrakta folklivet, träffa vänner eller ta en fika. En plats där man kan njuta av solskenet eller av en lunchmacka, där man stämmer träff, kanske för att åka till Köpenhamn eller för att bevista en konsert eller gudstjänst i kyrkan. Kyrkoplanen är skyddad enligt kulturminneslagen. Platsens utformning, främst i form av gångvägarnas symmetriska linjer ska i huvudsak bevaras, men markmaterial och gräsytor får tas bort och ersättas. Kyrkoplanens inre rum ska bevaras liksom merparten av de befintliga TÄVLINGSPROGRAM S:T JOHANNESPLAN OCH KONSTHALLSTORGET 14

15 träden. Trädraden norr om kyrkan kommer att fällas i samband med att en underjordisk lastgata byggs under S:t Johannesgatan. Dessa träd ska ersättas med nya på samma plats. Platsen ska upplevas som en helhet förvaltningsgränserna mellan allmän plats och kyrkans mark ska inte synas. Platsens karaktär bör samspela med de omgivande gaturummen. De tekniska installationer som kommer att synas i markytan ska integreras i gestaltningen, se vidare under Tekniska installationer och ledningar. S:t Johannesgatan (delen Kapellgatan Rådmansgatan) Nuläge/förutsättningar S:t Johannesgatan är idag lokalgata. Den är ett viktigt öst- västligt cykelstråk som sammanbinder Möllevången med västra Malmö. Stråket trafikeras idag av 2000 cyklister per dag, vilket beräknas öka till cyklister per dag när citytunneln tas i bruk. S:t Johannesgatan längs kv. Kaninen ska inte ha någon genomgående biltrafik. Bottenvåningen i den nya byggnaden i kvarteret Kaninen är tänkt att innehålla kaféer och restauranger med ingång från utsidan. Entrén till det nya köpcentrumet finns i kvarterets sydöstra hörn. Leveranser kommer att ske via en underjordisk lastgata under S:t Johannesgatan längs kv. Kaninens nya byggnadsdel. Det innebär att befintligt lastintag kan tas bort. Ovanpå lastgatan planeras ett underjordiskt cykelgarage, som planeras att innehålla cirka platser. Trädraden norr om kyrkan måste fällas i samband med att lastgatan byggs, men ska ersättas med nya träd. S:t Johannesgatan ska längs kvarteret Kaninen prioriteras för gående med möjlighet till uteserveringar i anslutning till lokalerna i bottenvåningen. Det öst- västliga cykelstråket ska inrymmas liksom upp- och nedgångar till ett underjordiskt cykelgarage kompletterat med viss cykelparkering i markplan, totalt 400 platser. Cykelgaraget kan ha ljusinsläpp i markytan. Sektion på planerat cykelgarage och lastgata i S:t Johannesgatan längs kv. Kaninen. TÄVLINGSPROGRAM S:T JOHANNESPLAN OCH KONSTHALLSTORGET 15

16 Rådmansgatan invid S:t Johannesplan Nuläge/förutsättningar Rådmansgatan kommer att innehålla genomgående dubbelriktad buss- och cykeltrafik. En utredning om stadsbusstrafiken i Triangelnområdet har resulterat i att Rådmansgatan planeras som huvudstråk för stadsbussar i nord- sydlig riktning mellan Triangeln och Södervärn. Här kommer cirka 1350 bussar per dygn att passera. Nya busshållplatser kommer att anläggas strax norr om korsningen med S:t Johannesgatan. I Rådmansgatan går Universitetsstråket, ett nord- sydligt cykelstråk mellan Malmö Högskola och centrum i norr och sjukhusområdet, UMAS i söder. Det trafikeras idag av 2000 cyklister per dygn vilket kommer att öka till per dygn när citytunneln tas i bruk. Gatan såväl norr som söder om S:t Johannesgatan innehåller biltrafik till omgivande kvarter men ingen genomgående biltrafik kommer att passera S:t Johannesplan. kv. Priorn måste byggas om i den del som vetter mot Rådmansgatan för att hela sektionen med buss, cykel och gångbana ska kunna inrymmas. Rådmansgatan invid S:t Johannesplan, mellan stationsbyggnaden och Pilgården i kv. Priorn, kan utformas som en del av S:t Johannesplan. Platsens västra del ska inrymma dubbelriktad buss- och cykeltrafik, sektion enligt grundkarta. Stationsbyggnaden och gångytan öster om gatan måste skyddas från påkörning. Kapellgatan Nuläge/förutsättningar Kapellgatan är idag en lokalgata. Invid S:t Johannesplan finns 23 parkeringsplatser ordnade som tvärparkering. Gatans nuvarande funktioner ska bibehållas. Den ska fortsättningsvis vara lokalgata och innehålla dubbelriktad biltrafik. Parkeringsplatserna ska vara kvar. Klerkgatan Nuläge/förutsättningar Klerkgatan är idag en lokalgata. Längs S:t Johannesplan finns parkeringsplatser ordnade som tvärparkering. Den angränsande Pildammsskolan används inte längre som skola och framtida användning är ännu oklar. Gatan kommer inte att innehålla genomgående biltrafik. Gatan upplevs idag som lite mörk och otrygg. Klerkgatan bör vara flexibel att kunna anpassas till olika användning av byggnaderna i kv. Dekanen. Gatan ska medge angöring till entréer. Gatan kan användas för cykelparkering. Passagen genom kv. Dekanen är viktig att beakta och lyfta fram, då detta kan bli ett viktigt gångstråk mellan citytunneln och ett framtida konstmuseum. TÄVLINGSPROGRAM S:T JOHANNESPLAN OCH KONSTHALLSTORGET 16

17 Besökscentrum S:t Johannes kyrka Nuläge/förutsättningar S:t Johannes församling strävar efter att vara en öppen och aktiv kyrka mitt i staden. Redan idag används kyrkan både för gudstjänster och för många andra utåtriktade aktiviteter. Kyrkobyggnaden är en av Sveriges förnämsta jugendkyrkor och ett besöksmål i sig. Församlingen strävar efter att utveckla en verksamhet där mycket händer under hela dagen, t.ex. mässor, både inne i kyrkan och utomhus, konserter och kyrkovisningar, men vill också skapa plats för stillhet och samtal. I tävlingen ingår att redovisa placeringen av en mindre byggnad, ett besökscentrum i anslutning till kyrkan. Byggnaden får inte placeras så att den skymmer sikten mot kyrkan. Besökscentrumet är tänkt att fungera som det första mötet med S:t Johannes kyrka. Byggnaden kan innehålla ett litet kafé, en bokdisk, en utställningshörna, ett ljudisolerat samtalsrum samt ett par handikapptoaletter och eventuellt även några offentliga toaletter. Byggnadens storlek är beräknad till omkring 150 kvadratmeter. De tävlande ska studera byggnadens placering, volym och entréförhållanden. Byggnaden ska integreras i helhetslösningen för platsen, men får inte vara en förutsättning för platsens gestaltning. Förslaget till utformning av S:t Johannesplan ska fungera väl även utan besökscentrumet. Byggnaden kommer inte att ingå i det fortsatta uppdraget. Platser och gaturum, västra delen Konsthallen och S:t Johannesgatan (delen Rådmansgatan Pildammsvägen) Nuläge/förutsättningar Den nuvarande utformningen av förplatsen till konsthallen är samtida med byggnaden som uppfördes Marken är belagd med grå betongsten. Träden på platsen är i huvudsak hängalm och jerseyalm, som drabbats av almsjuka och därför fällts eller kommer att fällas inom kort. Det finns en huvudentré till själva konsthallen som vetter mot platsen och en entré till restaurang/kontor från S:t Johannesgatan. Invid huvudentrén finns ett päronträd och en äkta kastanj. Vid byggnadens västra sida finns två ventilationsrör i betong. S:t Johannesgatan är idag lokalgata. Den är ett viktigt öst- västligt cykelstråk som sammanbinder Möllevången med västra Malmö. Stråket trafikeras idag av 2000 cyklister per dygn, vilket beräknas öka till cyklister per dygn när citytunneln tas i bruk. Förslag till detaljplan (dp 4946) innebär torgytan framför konsthallen kan utvidgas när nuvarande S:t Johannesgatan förskjuts söderut och stängs för genomgående trafik. En bilramp som leder till ett underjordiskt garage och en lastgata under kv. Kaninen planeras med infart från Pildammsvägen. Runt rampen sker angöring för personbilar, medan taxistation placeras vid den södra stationsuppgången. Söder om rampen kommer angöring till kv. Priorn och dess garage att ske. Befintligt parkeringshus är tillfälligt och ska tas bort. TÄVLINGSPROGRAM S:T JOHANNESPLAN OCH KONSTHALLSTORGET 17

18 Det finns planer på att bygga om Pilgården i kv. Priorn, men planerna är ännu i ett tidigt skede. En ny byggnad planeras i söder i kv. Priorn, mellan Pilgården och Pildammsvägen. Dess innehåll och utformning är ännu inte bestämda. Granne med konsthallen ligger Magistratsparken som rustades upp och då fick bland annat en ny lekplats, som också är den södra entrén till parken. Det nya torget vid konsthallen ska bli ett nytt, karaktärsfullt stadsrum i Malmö. Platsen ska förhålla sig till byggnadens arkitektur och lyfta fram dess entré. Torget ska i första hand fungera som förplats till konsthallen, likt piazzan invid Malmö Opera (f.d. stadsteatern), men även som inbjudande entré in mot S:t Johannesplan från väster. Platsen ska kunna användas för tillfälliga utställningar och arrangemang, främst kopplade till konsthallens verksamhet. Förslaget ska bearbeta övergången mellan platsen och Magistratsparkens gröna rum, liksom övergången mot Pildammsvägen. Förslaget ska också lyfta fram stråket mellan det nya torget och citytunnelstationen och integrera cykelvägen som passerar över platsen, norr om bilrampen. Bilrampens samspel med torget och utformningen av dess ovanjordiska del (ovan betongkonstruktionen) ska studeras i tävlingsförslaget. Bilrampens läge och storlek är bestämda. Ombyggnaden av Pilgården förutsätter att marken invid byggnaden sänks till omgivande marknivåer. Utformning av korsningen mellan garageutfarten och Pildammsvägen ingår inte. TÄVLINGSPROGRAM S:T JOHANNESPLAN OCH KONSTHALLSTORGET 18

19 Funktioner Busstrafik Nuläge Rådmansgatan fungerar idag som lokalgata. En utredning om stadsbusstrafiken i Triangelnområdet har resulterat i att Rådmansgatan planeras som dubbelriktat huvudstråk för stadsbussar i nord- sydlig riktning mellan Triangeln och Södervärn. Här kommer cirka 1350 bussar per dygn att passera. Nya busshållplatser kommer att anläggas strax norr om korsningen med S:t Johannesgatan, vid kv. Abboten. Rådmansgatan invid S:t Johannesplan, mellan stationsbyggnaden och Pilgården i kv. Priorn, ska inrymma dubbelriktad busstrafik, sektion enligt grundkarta. Se även Planerad trafik i området kring station Triangeln, bilaga till dp Ny sträckning för stadsbussar mellan Triangeln och Södervärn. TÄVLINGSPROGRAM S:T JOHANNESPLAN OCH KONSTHALLSTORGET 19

20 Allmän trafik Biltrafiken i området kommer att regleras så att genomfartstrafik minimeras. Trafik till områdets station, verksamheter och boende prioriteras. Se även Planerad trafik i området kring station Triangeln, bilaga till dp Biltrafik Biltrafik under mark Lastbilstrafik Lastbilstrafik under mark Översikt över planerad biltrafik i området. TÄVLINGSPROGRAM S:T JOHANNESPLAN OCH KONSTHALLSTORGET 20

21 Nuläge S:t Johannesgatan S:t Johannesgatan är lokalgata med tillåten avgiftsbelagd parkering. Gatan medger matning till kv. Kaninens nuvarande parkeringsytor. S:t Johannesgatan S:t Johannesgatan längs kv. Kaninen ska användas i huvudsak för gång- och cykeltrafik. Söder om konsthallskvarteret kommer infart till ett underjordiskt parkeringsgarage i kv. Kaninen att finnas. Bilangöring och korttidsparkering ska anordnas runt lastbilsrampen. Nuläge Rådmansgatan Rådmansgatan norr om S:t Johannesgatan är lokalgata med matning till omgivande kvarter och till nuvarande parkeringsanläggning i kv. Kaninen. Rådmansgatan Rådmansgatan norr om S:t Johannesgatan ska vara lokalgata men gatan får stor busstrafik, som är dubbelriktad. Gatan blir längs kv. Abboten och kv. Priorn tillåten endast för bussoch cykeltrafik. Söder om Klerkgatan blir Rådmansgatan lokalgata med genomgående busstrafik och separat cykelbana. Parkeringsplatser kommer att finnas på båda sidor. Rådmansgatan söder om S:t Johannesplan efter ombyggnad. Nuläge Kapellgatan Kapellgatan är lokalgata med parkering. Kapellgatan Nuvarande tvärparkering ska behållas i Kapellgatan, som ska ha kvar sin nuvarande funktion. TÄVLINGSPROGRAM S:T JOHANNESPLAN OCH KONSTHALLSTORGET 21

22 Nuläge Klerkgatan Klerkgatan är lokalgata med parkering. Gatan har ingen genomgående trafik. Klerkgatan Framtida funktion i Klerkgatan blir i huvudsak angöring till Pildammsskolan i kv. Dekanen. Framtida användning av Pildammsskolan är för närvarande inte preciserad. Parkering Nuläge/ förutsättningar Det finns tvärställda parkeringsplatser öster och söder om S:t Johannesplan (Kapellgatan resp. Klerkgatan) samt markparkering på kvartersmark i kv. Kaninen. En ny underjordisk parkering med infart från Pildammsvägen kommer att anordnas under kvarteret Kaninen när detta bebyggs. Tvärparkering ska behållas i Kapellgatan. Parkering ska inte anordnas på själva kyrkoplanen. Cykeltrafik Nuläge och förutsättningar Dubbelriktade cykelstråk finns i Rådmansgatan och i S:t Johannesgatan. Antalet cyklister beräknas bli cirka per dygn. Separata dubbelriktade cykelstråk ska anordnas i Rådmansgatan och S:t Johannesgatan. Befintliga (heldragna) och planerade (prickade) cykelstråk i området. TÄVLINGSPROGRAM S:T JOHANNESPLAN OCH KONSTHALLSTORGET 22

23 Cykelparkering Triangelnstationens centrala läge gör att många kommer att promenera eller cykla till stationen. Cykelparkering får inte anordnas kring stationsentrén eller på själva kyrkoplanen. Totalt ska cyklar tas omhand vid den norra stationsuppgången. Ett underjordiskt, bemannat cykelgarage med plats för cyklar kommer att byggas under S:t Johannesgatan. Ordnade cykelparkeringar krävs för resterande 400 cyklar. Gångtrafik och rörelsestråk S:t Johannesplans framtida utformning ska klara att hantera de många människor som passerar här varje dag. Stora gångströmmar kommer att finnas mellan stationsentrén och busshållplatserna samt mellan dessa och kv. Kaninens varuhusentré. Många gående kommer också att röra sig längs Rådmansgatan mot Triangelnplatsen och längs S:t Johannesgatan mot Södra Förstadsgatan och i viss mån mot Konsthallen och angöringsytan. Rörelsestråken för gående ska beaktas. De viktigaste rörelsestråken i Triangelnområdet. TÄVLINGSPROGRAM S:T JOHANNESPLAN OCH KONSTHALLSTORGET 23

24 Tillgänglighet för funktionshindrade Nuläge Området är idag inte anpassat för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga. Citytunnelstationen, såväl perrongen som stationsentrén, kommer att göras tillgängliga med bland annat taktila ledstråk på golvet. Av de offentliga byggnaderna har Konsthallen och S:t Johannes kyrka tillgängliga entréer. Konsthallen ligger i nivå med omgivande mark och till kyrkans huvudingång har en ramp nyligen byggts. Pildammsskolans huvudentré mot Klerkgatan nås via en hög trappa och är inte tillgänglig. De flesta fastigheter i övrigt är tillgängliga eller kan göras tillgängliga på kvartersmark. Vid två till tre stycken kan det bli aktuellt att anlägga ramp på allmän plats (S:t Johannesgatan 5, Kapellgatan 10, Rådmansgatan 13). Platser och gator inom tävlingsområdet ska ha god tillgänglighet och vara användbara för alla, även personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga. Detta gäller såväl allmän plats, kyrkoområdet som den kvartersmark som finns kring konsthallen. Riktlinjer i Tillgänglighetsprogram för Malmö ska följas. Det innebär bland annat att tillgodose att personer med nedsatt syn kan orientera sig i området och nå viktiga målpunkter som stationsentré, busshållplatser med mera. Lösningar ska i första hand baseras på naturliga ledstråk. Annars ska artificiella ledstråk redovisas. Uteserveringar får inte inkräkta på gångstråken utan placeras i en egen zon. Utformningen ska även tillgodose att det finns utrymme att anlägga ramper på allmän plats till de entréer som gränsar direkt till allmän plats. Det innebär dock inte att det kommer att anläggas ramper, utan även invändiga lösningar i byggnaderna kommer att utredas om det blir aktuellt. Vistelsezoner och sittplatser Nuläge Idag finns ett fåtal sittplatser i området. Vid konsthallens entré finns en väggfast långbänk i soligt läge. Platser för vistelse som lockar till att uppehålla sig och stanna en längre stund ska skapas. Sittplatser av ordnad och informell karaktär bör finnas, både för kortare vila och längre vistelse, såväl på platserna som i gaturummen. Uteserveringar Nuläge Idag finns en uteservering vid kv. Priorn. Det ska vara möjligt att anordna uteserveringar längs kv. Kaninen. Uteserveringar får inte inkräkta på gångstråken utan ska placeras i en egen zon. Ett besökscentrum till kyrkan kan TÄVLINGSPROGRAM S:T JOHANNESPLAN OCH KONSTHALLSTORGET 24

25 innehålla kafé med uteservering på S:t Johannesplan. Invid kv. Priorn blir sektionen så trång att uteserveringar inte ryms mot Rådmansgatan. Arrangemang/aktiviteter Nuläge Kyrkan har anordnat utomhusgudstjänster vid några tillfällen, men platsen har i övrigt inte använts till arrangemang. Kyrkan har önskemål om att kunna använda S:t Johannesplan för utomhusgudstjänster och konserter. Utöver detta är inte avsikten använda platsen för arrangemang eller torghandel. Dock är det troligt att förfrågningar om olika typer av arrangemang och upplåtelser kommer och platsen kommer därför förses med nödvändiga tekniska installationer. Platsen vid konsthallen ska kunna användas för tillfälliga utställningar och arrangemang, främst kopplade till konsthallens verksamhet. Trygghet Nuläge/förutsättningar Under de senaste åren har frågor som rör trygghet kommit alltmer i fokus. Trygghet handlar till stor del om en känsla som inte alltid har ett direkt samband med den faktiska säkerheten. Idag är tävlingsområdet präglat av citytunnelns arbetsplats och den stora parkeringen bakom Triangelns köpcentrum. Klerkgatan och kyrkans sida mot denna uppfattas som lite mörka och otrygga, vilket förstärks av att Pildammsskolan just nu står tom. Stationen är öppen dygnet runt och det är därför viktigt att S:t Johannesplan känns som en överskådlig, trygg, behaglig och intressant plats att vistas på och passera när som helst under dygnet. Detsamma gäller cykelstråken och övriga platser inom tävlingsområdet. Det är viktigt att tänka på att det inte bara är belysningen som styr känslan av trygghet under dygnets mörka timmar, utan även hur platserna och gaturummen är utformade. Även om inte alla delar av området är lika aktiva bör baksidor undvikas. Ljussättning Nuläge/förutsättningar Gatubelysningen i området består idag av linspända armaturer i S:t Johannesgatan och Rådmansgatans norra del. I Rådmansgatans södra del finns gatubelysning på höga stolpar. Konsthallens entré och förplats belyses av en ensam strålkastare. På kanten till Magistratsparken står låg parkbelysning och inne i parken finns högre parkbelysning, liksom på S:t Johannesplan. Fasaderna inom tävlingsområdet är idag inte belysta men de nya byggnaderna kommer att bli ljussatta. Stationsbyggnaden kommer att vara upplyst inifrån under dygnets mörka timmar. Den är utformad som en lågmäld, välvd glasbyggnad som ska underordna sig S:t Johannes kyrka. Den nya byggnaden i kv. Kaninen kommer att innehålla butiker i de två nedersta planen samt i ytterligare ett par plan i hörnbyggnaden mot S:t Johannesgatan/ Rådmansgatan. Butiksplanen kommer troligen att vara upplysta. TÄVLINGSPROGRAM S:T JOHANNESPLAN OCH KONSTHALLSTORGET 25

26 Ljussättningen är en betydelsefull del av områdets utformning, både för upplevelsen och för känslan av trygghet. Tävlingsförslagen ska därför redovisa principer för hur området ska ljussättas och tydliggöra hur det offentliga rummet är tänkt att fungera nattetid. Det finns fyra övergripande principer för Malmös ljussättning att ta hänsyn till (ur Stadsmiljöprogrammet, Stadens ljus): 1) Ljuset visar vägen 2) Ljus där det behövs 3) Ljus där det är vackert 4) Mörker där det behövs Se även Ljusplan för Malmös befintliga belysning. Konstnärlig utsmyckning Nuläge Det finns idag ingen konstnärlig utsmyckning inom tävlingsområdet. På temalekplatsen i Magistratsparken står sju spiralformade lekskulpturer i rostfritt stål av Beatrice Hansson. De tävlande får integrera konstnärliga uttryck och installationer i platsernas gestaltning. Ett stämningsskapande vatten kan vara en sådan installation. Siktlinjer Nuläge Stadsplanens intention var att skapa siktlinjer mot S:t Johannes kyrka och dess monumentala torn från den krökta Friisgatan i öster och från S:t Johannesgatan i väster. Siktlinjerna mot kyrkan får inte skymmas av ny vegetation eller andra element. S:t Johannesgatan vid konsthallen försvinner i sin nuvarande form men sikten mot kyrkan är viktig att beakta. Vegetation Nuläge S:t Johannesplan kantas av 25 lindar. I kyrkoparken finns fyra andra stora träd (bok, kaukasisk vingnöt, brokbladig sykomorlönn) samt några större solitärbuskage och en häck på södra sidan. Ett omfattande övervakningsprogram finns för träden kring citytunnelns stationer för att under byggtiden säkra att träden inte skadas, framför allt av sänkta grundvattennivåer. Trädraden på S:t Johannesplans norra sida, mot kv. Kaninen kommer att fällas i samband med anläggning av den underjordiska lastgatan, men ska återplanteras. Vid konsthallen har träden varit mestadels hängalm och jerseyalm. De almar som inte redan fällts på grund av almsjukan förväntas fällas inom kort. Vid entrén finns ett äldre päronträd och en yngre äkta kastanj. I Magistratsparkens finns gott om träd som står precis på gränsen mot de omgivande hårdgjorda ytorna. TÄVLINGSPROGRAM S:T JOHANNESPLAN OCH KONSTHALLSTORGET 26

27 I S:t Johannesgatan och Rådmansgatan står spridda träd av olika arter. I S:t Johannesgatans västra del måste de flesta träden fällas då biltunneln byggs. I Rådmansgatan måste de fem robiniorna invid Pilgården fällas. Merparten av de befintliga träden på S:t Johannesplan är tänkta att bevaras. Detta ställer krav på anpassning av markens utformning för att skapa goda förutsättningar för trädens fortlevnad. De tävlande får fritt ta ställning till övrig vegetation på kyrkoplanen. Trädraden norr om kyrkan ska återplanteras. Träden i Magistratsparken ska bevaras. Övriga träd, i gaturum och vid konsthallen får de tävlande fritt ta ställning till men det finns en önskan att bevara päronträdet vid konsthallens entré. Förslag till nya träd och annan vegetation ska ta hänsyn till att kyrkan ska synas och lyftas fram. Underjordiska installationer och ledningar Nuläge/förutsättningar Förutom själva stationsbyggnaden finns andra installationer i och under markytan att ta hänsyn till. De underjordiska betongkonstruktionerna begränsar möjligheterna för djupare arrangemang, såsom plantering av träd och liknande, inom markerade områden på grundkarta. Stationens underjordiska betongkonstruktioner ligger cirka 0,8 meter under färdig mark. Ett glasat ljusinsläpp över rulltrappornas mellanplan kommer att finnas i marknivå på torget, liksom ett galler över nedstigningstrappor till räddningsschakt. Galler till två tryckutjämningsschakt till citytunnelns järnvägstunnlar kommer att finnas i markytan, ett på var sida om Rådmansgatan. En underjordisk biltunnel kommer att byggas som en förbindelse från Pildammsvägen till ett garage under kvarteret Kaninen. Under S:t Johannesgatan planeras en underjordisk lastgata längs den nya byggnadsdelen av kv. Kaninen. I en övre våning byggs ett cykelgarage som nås både via ramper från S:t Johannesgatan och från kvarterets nya parkeringsgarage. De tävlande ska ta hänsyn till de underjordiska installationerna och befintliga ledningar. Dessa är bestämda till läge och utbredning. I de fall installationerna syns i ytan ska dessa integreras i gestaltningen. Ledningar läggs om i samband med byggandet av citytunneln och biltunnel/lastgata och kan ej flyttas. TÄVLINGSPROGRAM S:T JOHANNESPLAN OCH KONSTHALLSTORGET 27

28 Ekonomi Kostnad för projektering och anläggning förväntas bli 35 till 45 miljoner SEK. Vid framtagande av tävlingsförslag Till programmet bifogas ett offertformulär (bilaga 1). Ifyllt formulär skall lämnas för att tävlingsförslaget skall vara giltigt. Formuläret lämnas i förseglat kuvert märkt med förslagets motto, se vidare under inlämning. Uppgifter i offertformulär skall grunda sig på eget tävlingsförslag. Arbetet med besökscentrum till S:t Johannes kyrka är avslutat i och med att tävlingsförslag lämnats in varför bearbetning och detaljprojektering av detta inte skall ingå i budget. Efter tecknat kontrakt med vinnare För uppdraget efter tävlingen gäller ABK96. Konsulten skall avsätta resurser för att följa upp det fortsatta arbetets ekonomi tillsammans med beställaren. Under bearbetningsfasen skall lämnad budget för eget arbete och den kommande anläggningen stämmas av med beställaren vid minst två tillfällen. Inför detaljprojektering kommer administrativa föreskrifter enligt AF Konsult 97 samt särskild beskrivning i enlighet med Gatukontorets tekniska handbok upprättas av parterna i samverkan. TÄVLINGSPROGRAM S:T JOHANNESPLAN OCH KONSTHALLSTORGET 28