Planförslag > Grönstruktur. Värdefulla områden för friluftsliv och rekreation Badplatser med kommunal skötsel

Transkript

1 41 Planförslag > Grönstruktur Områden utpekade som värdefulla grönområden på grönstrukturkartan är inte numrerade och har inte fått enskilda beskrivningar. Det är t.ex. områden med oexploaterad mark i annars tättbebyggda områden eller naturvärdesområden som är utpekade i skogsbruksplanen, men som i dagsläget inte når upp till nyckelbiotopstatus. Värdefulla områden för friluftsliv och rekreation Badplatser med kommunal skötsel De fem badplatser som kommunen sköter idag föreslås ha fortsatt kommunal skötsel. F1. Engeltofta Badplatsen och den allmänna bryggan är av stort värde för gävlebors och besökares möjlighet till havskontakt. Be intlig brygga ska endast användas som tillfällig förtöjning för båtburna badgäster. Beaktande kulturmiljö. F2. Konsumbadet/Brädviken Badet är beläget i Storsandsviken. Vindsur ingklubben TungSurf Club har sin hemmastrand och klubbhus här. Be intlig brygga ska endast användas som tillfällig förtöjning för båtburna badgäster. Förbättrade parkeringsmöjligheter för badgäster föreslås. (se även N14) F3. Engesberg Badplats och campingområde som är väl känt och uppskattat av gävlebor och besökare. F4. Böna sand Badplats och allmänning som används vid midsommar irandet bland annat. F5. Gammel-Annabadet Badplats i vindskyddad havsvik. Badplatser, ej kommunal skötsel F6. Persborg Mindre badplats för närboende som bör skötas av förening. Kan utvecklas till målpunkt längs strandpromenaden. F7. Gröndal Mindre badplats för närboende som bör skötas av förening. Kan utvecklas till målpunkt längs strandpromenaden. Beaktande kulturmiljö. F8. Harkskär Vid Pålviken i Harkskär föreslås en ny, mindre badplats anläggas med föreningsskötsel.

2 Planförslag > Grönstruktur 42 Hamnar och allmänna bryggor Ökande befolkning på Norrlandet leder till att ler önskar få tillgång till båtplats. Nedan beskrivs be intliga hamnar, vilka som kan utvecklas med nya båtplatser och förslag på nya hamnlägen. En särskild hamnutredning behöver göras. F9. Engeltofta Området är planlagt för båtplatser för boende i Engeltofta Backe. Bör även kunna rymma konferens- och badgästers båtar. Hänsyn måste tas till be intlig ångbåtsbrygga ur både funktions- och kulturmiljösynpunkt. F10. Persborg Möjlighet till mindre båtbrygga bör utredas. Ej lämpligt att exploatera strandområdet annat än med en enkel gångväg pga natur- och kulturmiljövärden. F11. Storsandsvägen Be intlig mindre hamn som ej bör utökas. F12. Gröndal Båtplatser vid liten ö. Avtal bör upprättas som även omfattar en förbättrad och reglerad hänsyn till öns naturvärden. (se även N17) Beaktande kulturmiljö. F13. Sjövik Området kan utvecklas med en mindre hamnanläggning. Hänsyn måste tas till natur- och kulturvärdena och områdets allmänna tillgänglighet. (se även N18) F14. Huseliiharen Ge le Segel Sällskaps hamn med gästhamn och restaurang. Området kan utvecklas för att skapa ler båtplatser. F15. Engesberg Området kan utvecklas med en mindre hamnanläggning och allmän brygga, eventuellt med viss samordning med be intlig iskekaj. Hänsyn måste tas till badplatsens, campingens och iskekajens funktioner. F16. Engesvik Be intlig hamnanläggning. Små/ marginella utbyggnadsmöjligheter. F17. Djuphamnsviken Be intlig hamnanlägg-ning och bilparkering. Små utbyggnadsmöjligheter. F18. Kristofferviken Be intlig hamnanläggning och bilparkering. Viss utbyggnadsmöjlighet på vikens östra sida. F19. St Göransviken Befintlig mindre hamnanläggning som eventuellt kan utvidgas. En utbyggnad av hamnen innebär omfattande grävningar och ger stor påverkan på omgivande naturområde (se N27). F20. Lillviken Be intlig hamnanläggning med uppläggningsyta och bilparkering. Utredning bör göras för att visa om utbyggnad är möjlig. F21. Böna brygga Be intlig hamnanläggning. med allmän brygga. Kan eventuellt utökas med lytbryggor. (se även N28). Beaktande kulturmiljö. F22. Böna fyr Be intlig hamnanläggning som används av iskare. Kan utvecklas med ler båtplatser. Beaktande kulturmiljö. F23. Ångbåtsbryggan Utvalnäs Allmän brygga för tillfällig angöring, t.ex. för besökare till Gråberget. Beaktande kulturmiljö. F24. Fiskare Norman Möjligt läge för mindre hamnanläggning för boende i Utvalnäs utan strandtomt. Beaktande kulturmiljö. F25. Gammelhällan Mindre hamnanläggning möjlig. Beaktande kulturmiljö. F26. Rännavägen Utveckling av be intlig hamnanläggning är möjlig. Även möjligt med aktiviteter av allmän karaktär, t.ex. bad, bastu eller grillplats. Hänsyn ska tas till naturvärden i form av havtornssnår och strandängar. F27. Skärgårdsviken Be intlig hamn som eventuellt kan utvecklas. F28. Brusängsvägen Be intlig hamn som eventuellt kan utvecklas. F29. Skalan Be intlig hamn som eventuellt kan utvecklas. F30 och F31. Lilluddsvägen Båtplatser som kan utvecklas till två nya hamnlägen. F32. Västra Harkskär Be intlig hamn. Platser för lek och idrott I nära anslutning till alla nya bostadsområden ska det innas träffpunkter med bra ytor för lek och spontanidrott. Förutom idrottsplatsen i Utvalnäs föreslås ytterligare tre stadsdelsparker med möjlighet till lek och idrottsaktiviteter. F33 Idrottsplatsen i Utvalnäs IK Argo förvaltar idrottsplatsen med fotbollsplan, skridskobana, pulkabacke, tennisbana och boulebanor. Möjligt att utveckla vidare för lek och idrott. F34. Engeltofta Möjligt läge för lekpark.

3 43 Planförslag > Grönstruktur F35. Engesberg Möjligt att utveckla be intlig fotbollsplan med mer lek- och idrottsaktivitet. F36. Bönan Möjligt att utveckla området i anslutning till be intlig tennisbana med mer lekoch idrottsaktivitet. Rekreations- och friluftslivsområden Områden med bra stigsystem, målpunkter i form av vindskydd med grillplats eller rastplatser med vackra vyer är viktiga för rekreation och friluftsliv. Även större sammanhängande områden med skogskänsla utan störande vägar och bebyggelse är viktiga för det rörliga friluftslivet. Nedan är de viktigaste områdena utpekade som inte tidigare i texten är beskrivna som naturreservat eller värdefull natur. F37. Lutens fäbod Område med många stigar och attraktivt som ut lyktsmål för kringboende. Finns olika naturtyper inom området som igenväxande jordbruksmark med grova alar, källdråg och en nyckelbiotop med mycket gamla tallar. F38. Lillsjön med omgivningar Lillsjön och den gamla tallskogen öster om sjön har mycket höga naturvärden. Området är ett mycket uppskattat friluftsområde och ut lyktsmål. Böna förskola använder området litigt. F39. Fyrudden Här har man en betagande vy över havsviken, bebyggelsen och Gråberget. Området används som ut lyktsmål av Böna förskola. Kan utvecklas med rastbord eller liknande. F40. Harkskär Området är ett viktigt rekreationsoch friluftslivsområde för de omkringboende. Strandpromenad och andra stigar En strandpromenad föreslås anläggas i samband med utbyggnad för vatten och avlopp. Be intliga vägar och stigar nyttjas där så är möjligt, ny VA-dragning kan återställas som gångväg och på vissa sträckor anläggs ny gångväg. Det blir en huvudsträckning med hög tillgänglighet (gångvägsstandard). Avstickare från stigen, liksom alternativa sträckningar, skyltas väl, men håller inte gångvägsstandard överallt utan är enklare stigar för att ingrepp i natur och nära tomtmark inte ska bli för stort. Även ovanför Bönavägen föreslås ett sammanbindande gångstråk genom föreslagna bostadsområden. Utpekade stigar i skogsmark som har ett högt värde för rekreation och friluftsliv skyltas med vägvisning, längd och målpunkter. Ställningstagande Utpekade skyddsvärda naturområden undantas från skogsbruk och exploateringar. Extra hänsyn tas vid skogsbruksåtgärder i områden som är viktiga för rekreation och friluftsliv. Hänsyn tas till gröna kilar och förbindelselänkar vid all form av exploatering. Naturmark och skogsridåer längs Bönavägen bevaras som värdefull natur och landskapsbild. Våtmarker med intilliggande markområden inom 100 meter med förutsättningar att hysa större vattensalamander undantas från exploatering och inga ingrepp får göras som påverkar hydrologin negativt. Engeltofta, Storsandsviken, Persborg, Gröndal, Engesberg, Bönaviken och Gammel-Annabadet pekas ut som viktiga badplatser. Gråberget, Håmansmaren-Harkskärs järden, Tångberget, Marskärsudden, Långharens Udde och Soludden (Utkiken) föreslås som naturreservat. Strandskydd återinförs utanför tomtplats vid omarbetning av äldre detaljplan. En väl skyltad strandpromenad längs hela Norrlandet anläggs i samband med utbyggnad av VA. Ny parkering för badgäster vid Storsandsviken. Campingen vid Engesberg kan utvecklas vidare, eventuellt på en mindre yta än idag. Ett tiotal båthamnar pekas ut som möjliga att utveckla och bygga ut. En skoterled bör utredas på Norrlandet.

4 Planförslag > Service mm 44 Planförslag > Service, företagande & turism Strandpromenad Utveckling turism Service och verksamheter Utredningsområde Hamnar och bad Befintlig Utveckling HAMN HAMN Bostäder Nya bostäder Nya bostäder, anpassning kulturmiljö Befintliga bostadsområden HAMN HAMN SERVICE BAD HAMN BAD HAMN HAMN HAMN HAMN HAMN SKOLA SKOLA HAMN LOTSSTATION / FYRMUSÉUM SKOLA CAFÉ BAD HAMN HAMN HAMN UTREDNINGS- BAD OMRÅDE VARV HAMN SMÅBÅTSHAMN HAMN HAMN HAMNP HAMN HAMN BAD HAMN BAD HAMN HAMN BAD ENGELTOFTA BAD BAD HAMN 1: Meter

5 45 Planförslag > Service mm Översiktsplanen syftar till att öka Norrlandets attraktivitet som turistmål för de boende, för gävleborna och för långväga turister. För att utbyggnaden av Norrlandet till en ny stadsdel ska kunna genomföras och leda till ett hållbart samhällsbyggande är det viktigt att servicen till de boende fungerar. Under överskådlig tid kommer underlaget för service att vara begränsat. Om hela den planerade bostadsutbyggnaden kommer till stånd kan underlaget öka för barnomsorg, skola, butiker och serveringar. Det kan innebära en förbättrad service både för boende och besökare. Mål Stödja utvecklingen av service, särskilt i Engeltofta, Bönan- Engesberg och i Utvalnäs Reservera mark för turism och service Underlag för service, skola och barnomsorg Idag (2008) är ca 450 hushåll skrivna på Norrlandet. Det är troligt att bostadsbyggande och in lyttning, VA-utbyggnad och omvandling av äldre fritidshus kan leda till en fördubbling av befolkningen på Norrlandet inom år. Vid en full utbyggnad av 750 nya bostäder och en fullständig omvandling av alla fritidshus kan befolkningen öka till ca 1600 hushåll eller ca 4000 invånare. Fler boende kommer att öka underlaget för förskola och skola. Idag inns en förskola inom planområdet, i Bönan, vilken är fullbelagd (januari 2008). De barn som går i Böna förskola kommer främst från närområdet och några från Engeltofta backe. Då området Lindbacka väster om Engeltofta backe byggs ut är det troligt att de barn som bor i Engeltofta backe och dess närhet kommer att gå i förskola i Lindbacka. Enligt kommunens riktlinjer ska tomt för ny förskola markeras vid framtagande av nya bostadsområden med ler än 100 lägenheter. Eventuellt kan Böna förskola byggas ut. Plats för ny större förskola markeras vid Böna förskola och som alternativ väster om Fyrbåken i Bönan. Skola Idag inns 120 barn i åldrarna 6-15 år inom planområdet. Andelen lågstadiebarn vände 2006 uppåt i kommunen efter några års nedgång. Mellan- och högstadiebarnen följer samma mönster med tre års förskjutning. Kurvan för dessa grupper kommer alltså att vända uppåt ungefär 2009 respektive Denna utveckling tillsammans med den in lyttning som planen beräknas innebära leder till att planen bör innehålla plats även för en låg- och mellanstadieskola. Alternativ tomt för skola markeras intill Böna förskola samt väster om Fyrbåken i Bönan. Ny lågstadieskola kan ge barnen kortare skolvägar och minska resbehovet i området. Fungerande kollektivtra ik kan underlätta skolresorna för äldre ungdomar eller för de som ändå väljer att gå i skola på annan plats. Förskola Idag inns drygt 60 barn i åldern 0-5 år inom planområdet. Generellt beräknas antalet förskolebarn i kommunen öka de närmaste åren. Framtida antalet barn (0-5 år) är dock mycket svårt att förutsäga på lång sikt.

6 Planförslag > Service mm 46 Butiker På lång sikt bedöms det innas underlag för en eller lera kioskbutiker i området. Engeltofta och Engesberg kan vara lämpliga lägen för butik. Om servicen till de boende kan etableras och byggas ut i takt med behovet så bidrar detta till ett hållbart samhälle. Lokalsamhället fungerar bättre och tendenser till ett ökat bilberoende kan begränsas. Det bedöms dock troligt att även på lång sikt kommer de stora inköpen av livsmedel att ske i butiker i Gävle, Hemlingby och Valbo. Ställningstagande Plats för utbyggnad av be intlig förskola samt ny skola markeras vid Böna förskola och väster om Fyrbåken i Bönan. Tomt för servicebutik föreslås i Engesberg. Engeltofta, Engesberg, Bönan och Utvalnäs föreslås som utvecklingsområden för turism och kommersiell service. Turism, serveringar och besöksmål Flera serveringar inns på Norrlandet i Engeltofta, Bönan och Harkskär. Fiskrökerier inns i Bönan och Utvalnäs. I Bönan inns även en fyr och lotsstation. På Norrlandet ligger lera populära badplatser t.ex. Engeltofta, Engesberg, Böna sand och Gammel-Annabadet. Översiktsplan Norrlandet syftar till att stödja utvecklingen av turism och företagande i området. Planen pekar ut områden kring Engeltofta, Engesberg, Bönan och Utvalnäs som lämpliga områden för utveckling av turism och kommersiell service. Företagande Under den planerade utbyggnaden av VA och nya bostäder kommer underlaget för lokala byggare och entreprenörer på Norrlandet att öka. En väl fungerande lokal byggmarknad kan begränsa resor och transporter under byggtiden.

7 47

8 Planförslag > Kommunikationer 48 Planförslag > Kommunikationer T Bostäder Strandpromenad Gångstråk N Bönavägen Föreslagen ny väg Föreslagen ny GC-väg Vägreservat förbifart Bulleråtgärd Trafikåtgärd Utfart stängs Utfart åtgärdas Nya bostäder Nya bostäder, anpassning kulturmiljö Befintliga bostadsområden T T T T T P T T T T P T P T 1: Meter

9 49 Planförslag > Kommunikationer Mål för tra iken på Norrlandet utifrån Gävle kommuns Tra ikstrategi: Placering av bostäder och verksamheter ska i första hand göras utifrån tillgång till kollektivtra ik. Det ska innas ett heltäckande, bekvämt, sammanhängande och gent gång- och cykelnät. Antalet bilar per invånare ska minska. Antalet resor med buss ska öka. Tillgängligheten för gång-, cykel- och kollektivtra iken ska öka. Boende ska känna sig trygga att röra sig i utomhusmiljön. Antalet bullerstörda ska minska. Ingen ska dödas eller skadas i tra iken. Mål för tra iken på Norrlandet i översiktsplanearbetet: Planera för ett hållbart transportsystem. Föreslå förbättringar för buss, bil och cykeltra ik. Tydliggöra huvudmannaskapet i vägnät och grönområden. Gång- och cykeltrafik Cykling och promenader har positiva effekter på miljö, tra iksäkerhet, tillgänglighet och folkhälsa. Hållbart resande kräver gena gångoch cykelvägar. Det är betydelsefullt med bra gång- och cykelförbindelser, inte minst för barns möjlighet att röra sig på egen hand men även för ungdomar och äldre som inte har körkort eller tillgång till bil. I dagsläget inns en separerad gång- och cykelväg längs Bönavägen ut till Bönan. Busstrafik För att begränsa bilberoendet är det viktigt att ny bebyggelse lokaliseras längs busstra ikstråket. Restiden är den dominerande faktorn när människor väljer vilket färdmedel de ska transportera sig med. För att göra bussen mer konkurrenskraftig mot bilen krävs tätare turer och kortare restid. Om restiden med buss är mer än dubbelt så lång som med bil blir busstra ikens marknadsandel liten. I dagsläget tra ikerar busslinje 95 Bönavägen och har en turtäthet på 1 gång varannan timme. Med ett ökat befolkningsunderlag på Norrlandet inns det möjlighet att öka turtätheten. Det är viktigt att bussen har bra turtäthet redan tidigt när befolkningen ökar i området. Annars är risken stor att de som lyttar ut blir beroende av två bilar per hushåll. Biltrafik och vägnät Vägverket är väghållare för Bönavägen. Kommunen är väghållare för skogsbilvägar och delar av Harkskärsvägen. Övrigt vägnät utgörs av enskilda vägar som förvaltas av de boende. Mer stöd till enskilda vägnätet behövs om utfarter ska stängas och samlas till gemensam utfart. Enligt Kommunstyrelsens beslut 1998, som innebär inrättande av gemensamhetsanläggningar för upprustning av det enskilda vägnätet till en acceptabel standard, ska kommunen bidra med del av kostnaden för projektering och genomförande samt för hela lantmäterikostnaden. Detta är åtgärder som förutsätts kunna pågå under hela översiktsplanens genomförandetid. Enligt beräkningar, utgående från aktuella löden på Bönavägen från år 2007, pekar tra ikprognosen på att tra iken strax öster om Engeltofta Backe skulle uppgå till fordon/ dygn vid en fullständig bostadsutbyggnad och en fullständig omvandling av fritidshus till åretruntbostäder. Beräkningarna bygger på ett nuvarande löde på 3200 fordon/dygn som de i dagsläget 450 åretruntbostäderna antas generera. Alla de 400 fritidshusen antas i beräkningen omvandlas till åretruntbostäder och nybyggnationen förväntas bli maximalt 750 åretruntbostäder. Detta utbyggnadsalternativ innebär alltså en total ökning från 450 till 1600 åretruntbostäder. Många utfarter mot Bönavägen har bristande tra iksäkerhet. Dessa utfarter bör samlas till nya säkra utfarter genom nya korta uppsamlingsvägar. Dessa nya vägar bör samordnas med planerade VA-utbyggnader.

10 Planförslag > Kommunikationer 50 Fyrstegsprincipen Vid all tra ikplanering ska kommunen använda sig av Vägverkets sk Fyrstegsprincip. Fyrstegsprincipens syfte är att hushålla med resurser och minska vägtransportsystemets negativa effekter. De fyra stegen innebär att alternativa åtgärder ska övervägas innan större ny- och ombyggnadsåtgärder beslutas. 1. Åtgärder som kan påverka behovet av transporter och val av transportsätt Exempel: Förbättrad kollektivtra ik. Bilpooler. Parkeringsnorm. Bredband. Transportsnål bebyggelse-planering och utformning av områden med parkeringsplatsers lokalisering. 2. Åtgärder som effektiviserar nyttjandet av be intligt vägnät och fordon Exempel: Samåkning. Samordning av transporter. Tra ikstyrning och annan väginformatik. Aktiv väginformatik används för att öka säkerheten för tra ikanter genom att anpassa sig efter väderlek, tra iksituation eller tid. Hastighetsgränsen kan till exempel sänkas när barn är på väg till skolan, när det inns risk för köbildning eller halka, när ett fordon skall korsa landsvägen eller när en buss har stannat vid hållplatsen. 3. Begränsade ombyggnadsåtgärder Exempel: Enklare ombyggnader av väg- och gatumiljön. Hastighetsnedsättningar genom skyltning eller åtgärder som säkra passager, refuger och sidoför lyttningar. 4. Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder Exempel: Nybyggnad av vägar och gator som t.ex. en ny förbifartsväg. Större ombyggnader av be intligt vägnät som t.ex. planskilda korsningar för oskyddade tra ikanter. Vägutredning enligt fyrstegsprincipen Vägverkets har utrett tra iken på Bönavägen. Utredningen visar att det redan i dagsläget utan någon ytterligare exploatering behövs åtgärder som förbättrat gång- och cykelvägnät, tra iksäkerhetshöjande åtgärder i be intliga korsningar, breddning av vägen till 7,5 meter och säkra passager i plan för de oskyddade tra ikanterna. Utbyggnadsnivå 1 Vid en fördubbling av antalet bofasta hushåll på Norrlandet genom fortsatt permanentning och en mindre bostadsutbyggnad kommer tra iken att öka till cirka 6500 fordon/dygn och då behövs följande åtgärder för att få en hållbar tra iksituation på Bönavägen: Marknadsföring för att minska bilberoendet Förbättrad kollektivtra ik Samåkning Färre korsningspunkter ca meter mellan varje korsningspunkt Korta parallellvägar för att samla ihop och minska antalet utfarter. Utbyggnadsnivå 2 En ökning av antalet bofasta hushåll på Norrlandet till 1250 (innebär ca 300 permanentningar och nya bostäder) kommer att innebära en tra ikmängd på 9100 fordon/dygn. För att klara detta krävs ytterligare åtgärder i form av exempelvis: Styrning av tid i form av t.ex. information till boende och arbetsplatser om tidsvinsterna att transportera sig andra tider än alla andra och förskjuta/ tidigarelägga arbetsdagen Planskilda passager (GC-portar under Bönavägen) för de oskyddade tra ikanterna på vissa ställen Justering av vägens geometri Utbyggnadsnivå 3 Vid en full utbyggnad av 750 nya bostäder och omvandling av ca 400 fritidshus till åretruntboende kommer tra ikmängden att uppgå till fordon/dygn. Då krävs planskilda GC-portar för oskyddade tra ikanter vid alla passager. Alternativt behövs en ny, sju km lång, förbifartsväg mellan oljebergrummen och Gråberget för att avlasta Bönavägen.

11 51 Planförslag > Kommunikationer Slutsatser för Bönavägen, väg 563 Enligt VGU (Vägverkets riktlinjer Vägar och Gators Utformning) klarar en tvåfältsväg som är bredare än 6,5 meter maximalt ett tra ik löde med 8000 fordon/dygn, om vägen i övrigt har god standard. Bönavägen har en vägbredd på mellan 6-7 meter. Får vägen förbättrade korsningar, utfarter, passager och justerad väggeometri samt kompletteras med en gång- och cykelväg, åtminstone ut till Utvalnäs, så anses vägen klara av maximalt 8000 fordon/dygn. Detta är en allvarlig begränsning i Bönavägens kapacitet och påverkar påtagligt möjligheterna att bygga nya bostäder upp till planeringsmålet 750 nya bostäder. Vid högre tra ik löden än 8000 fordon/dygn blir det antingen frågan om att bredda vägen till 7,5 meter och göra planskilda korsningar för de oskyddade tra ikanterna eller så blir det nödvändigt att bygga en förbifart för Norrlandet. För att kunna undvika dessa omfattande ombyggnader av Bönavägen går det inte att tillåta mer än 1150 åretruntbostäder på Norrlandet. Detta innebär en maximal nybyggnation och fritidshusomvandling av totalt 700 bostäder. Samtidigt krävs en bussturtäthet på minst 2 gånger i timmen för att skapa en attraktiv kollektivtra ik. Finansiering Effekterna av exploateringen kanske kommer långt senare och då är det svårt att klargöra vem som har ansvaret för den uppkomna tra ik- eller bullersituationen. För att täcka alla kostnader skulle en viss pott kunna reserveras vid mark- eller tomtförsäljningen för tra ik- och bulleråtgärder. Alternativa utbyggnader av 400 eller 750 nya bostäder Alternativ 400 innebär att ca 400 nya bostäder kan byggas och att Bönavägen rustas för ökad tra ik. Alternativ 750 innebär att ca 750 nya bostäder kan byggas och att Bönavägen avlastas med en ny förbifartsväg. Ställningstagande Fyrstegsprincipen ska följas i all tra ikplanering Gång- och cykelvägnät (GC-vägar) Ny GC-väg med belysning föreslås mellan Bönan och Harkskär Be intlig GC-väg ut till Bönan kompletteras med belysning Bussnät Vid lerbostadshus och serviceanläggningar bör avståndet till busshållplats inte överstiga 300 m Vid nyexploatering av villabebyggelse bör avståndet till busshållplats inte överstiga 500 m Tra iksäkerhets- och bulleråtgärder Exploatörerna står så långt som möjligt för kostnaderna för bulleråtgärder, tra iksäkerhetshöjande åtgärder och förbättrade busshållplatser i området. Större utfarter mot Bönavägen samlas på ett tiotal platser till nya samlade utfarter med säkra passager och busshållplatser. Kostnaden för att ordna gemensamma utfarter på norra sidan av Bönavägen bekostas av exploatören. Enskilda vägar Enskilda vägar och grönområden som ingår i boendemiljön ska förvaltas av de boende som gemensamhetsanläggningar för tra ik och grönområden. Viss ersättning kan komma från kommunen i samband med inrättande av gemesamhetsanläggningar. Eventuell belysning i det enskilda vägnätet bekostas av de boende. Enskilda vägar som påverkas under VA-utbyggnaden kommer att återställas i samverkan mellan Gävle Vatten och vägsamfälligheten. Kostnaden för att stänga utfarter och ordna gemensamma utfarter på södra sidan av Bönavägen bekostas av de boendes samfällighetsföreningar med bidrag från kommunen. Vägreservat, alternativa sträckningar Mark reserveras för en möjlig framtida förbifart norr om Bönan (1,5 km). Mark reserveras för en möjlig framtida förbifart mellan oljebergrummen och Gråberget (7 km)

12 Planförslag > Teknisk försörjning 52 Planförslag > Teknisk försörjning Vatten & avlopp Bostäder Pumpstationer Ledningssträcka Utredningsområde VA Nya bostäder Nya bostäder, anpassning kulturmiljö Befintliga bostadsområden L2 L1 1: Meter

13 53 Planförslag > Teknisk försörjning Översiktsplanen ska: Planera för kommunalt vatten och avlopp (VA) på Norrlandet Samordna utbyggnad av nya bostäder och VA Vatten och avlopp på Norrlandet idag Idag löses dricksvatten och avlopp enskilt på de lesta fastigheterna på Norrlandet. Vattenoch avloppsfrågan utreddes under 2006 av en förvaltningsövergripande arbetsgrupp bl.a. genom fältinventering, enkätförfarande och dricksvattenprovtagning. Gruppens slutsatser, som framgår av dokumentet Vatten- och avloppsutredning, Norrlandet 2006, är att det ur ett miljö- och hälsoskyddsperspektiv inte är hållbart att fortsätta med enskilda vatten- och avloppslösningar. Bristerna som konstaterats utgör dessutom ett hinder för områdets tillväxt vad gäller bland annat bostads- och företagsetableringar. Miljö- och hälsoskyddsproblem VA-utredningen visade att mer än hälften av avloppsanläggningarna i området var bristfälliga. Vattensituationen var inte heller bra. 88 av 100 testade brunnar hade någon typ av anmärkning på vattenkvaliteten. Kombinationen av undermåliga avloppsanläggningar, dåligt vatten och den ökande omvandlingen av fritidshus till permanentbostäder är på sikt ohållbart. Utifrån det utredningsmaterial som VA-gruppen tagit fram har det varit möjligt att peka ut olika problemområden. Bönan är ett sådant exempel där ler VA-problem sammanfaller. Där inns kloridpåverkade brunnar, bakteriepåverkade brunnar och det är svårt att anlägga nya avloppsanläggningar på grund av den täta bebyggelsen i området. Kommunen beslutar att bygga ut vatten och avlopp I augusti 2007 beslutade kommunfullmäktige att anta utvecklingsprogram för Norrlandet. Då beslutades också att kommunala VA-ledningar ska dras fram från Engeltofta till och med Harkskär. Målsättningen är att ansluta fastigheter i Bönan 2010 och fastigheter i Harkskär Övergångsbestämmelser Särskilda övergångsbestämmelser gäller under tiden fram till dess att kommunala VA-ledningar byggts ut. Dessa riktlinjer har beslutats om i Byggnads- och miljönämnden och de gäller handläggning av bland annat inkommande avloppsansökningar där krav ställs på avloppstekniklösningen. Alla nya avloppslösningar som godkänns på Norrlandet betraktas som tillfälliga lösningar som ska tas ur bruk när kommunala VA-ledningar dras fram. Översiktlig VA-utredning Gävle Vattens arbete med utredning för planering av vatten och avlopp på Norrlandet har skett parallellt med arbetet med översiktsplanen. Ett översiktligt förslag till utformning och placering av ledningar för vatten och avlopp har tagits fram. Den be intliga bebyggelsen längs sträckan uppgår till ca 870 fastigheter varav för närvarande ca 45 % bebos permanent. I översiktsplanen föreslås dessutom 400 eller 750 nya bostäder längs sträckan, beroende på om man bestämmer sig för en förbifartsväg eller inte.

14 Planförslag > Teknisk försörjning 54 Kommunalt vatten och avlopp Utbyggnaden avser dricksvatten och spillvatten, dvs avloppsvatten från hushåll eller verksamheter. Utbyggnaden omfattar inte dag- eller dräneringsvatten, det kommer även i framtiden att omhändertas på respektive tomt genom in iltration. Norrlandet är långsträckt och, med hänsyn till sträckan, glest befolkat. Från Engeltofta till Böna skola är avståndet längs Bönavägen ca 5,6 km. Från Böna skola till vändplanen i Harkskär via Utvalnäs är avståndet ca 5,3 km. Om man jämför antalet fastigheter som skall anslutas i de olika alternativen i förhållande till ledningslängden kan det konstateras att ledningssystemet på Norrlandet per anslutning blir betydligt längre jämfört med ledningssystem i mer tätbefolkade områden. Detta medför ökad risk för tekniska problem och högre kostnader per fastighet än i tätare bebyggelse, i synnerhet vid en lägre nyexploatering med enbart 400 nya bostäder. De tekniska svårigheterna ligger bland annat i de långa sträckorna och att ledningarna under en längre period inte kommer att belastas i tillräcklig omfattning. Vid en utbyggnad måste ledningar dimensioneras för att klara av hela området, både be intlig och tillkommande bebyggelse. Troligen kommer dock belastningen att vara avsevärt lägre under många år framåt, dels beroende på i vilken takt utbyggnaden av nya bostadsområden kommer att ske, och dels i vilken takt be intlig bebyggelse kommer att anslutas. Om man väljer alternativet med en nyexploatering av 400 nya bostäder försämras möjligheterna att i en framtid öka exploateringsgraden därutöver. Alltför låg belastning kan medföra driftproblem i både vatten- och spillvattennätet. Dricksvatten måste omsättas relativt snabbt i ledningarna för att livsmedelskvalitet ska kunna garanteras. Spillvatten måste pumpas med viss hastighet för att det inte ska bli avsättningar i ledningarna, något som kan orsaka igensättning och avloppsstopp vilket i sin tur kan leda till översvämningar. Med hänsyn till de tekniska förutsättningarna är en etappvis utbyggnad mest lämpligt där vatten och avlopp byggs ut successivt i takt med att de nya bostadsområdena etableras och samtidigt ansluts be intliga fastigheter längs ledningsstråket. En snabbare utbyggnad av huvudledningarna ställer krav på kontinuerliga underhållsinsatser och medför ökade kostnader. För att hålla nere investeringskostnaden bör så många fastigheter som möjligt anslutas. Utgångspunkten är därför att samtliga fastigheter skall anslutas. I vissa fall kan dock anslutningen av enstaka fastigheter som ligger långt från huvudledningarna bli mycket kostsam varför undantag kan förekomma. Tekniska lösningar för kommunalt vatten och avlopp Den tekniska lösningen innebär att ledningssystem för vatten- och spillvattenledningar byggs ut. Ledningarna läggs från Engeltofta Backe dit vatten och avlopp tidigare byggts ut. Ledningssystemet består av huvudledningar, områdesledningar och servisledningar fram till fastighetsgräns. Därtill kommer respektive fastighets egna servisledningar på tomtmark. För att uppnå tillräckligt vattentryck i systemet kommer tre till fyra tryckstegringsstationer att behövas. Avledning av spillvatten kommer att ske via självfallsledningar till lågpunkter i terrängen. Därifrån pumpas det vidare till huvudledningen eller till en högpunkt i terrängen varifrån det kan ledas vidare med självfall. Då hela området har byggts ut kommer ca 12 nya huvudpumpstationer att krävas för att pumpa spillvattnet till be intligt ledningsnät vid Engeltofta Backe. Därifrån pumpas spillvattnet ytterligare tre gånger innan det når fram till Duvbackens reningsverk.

15 55 Planförslag > Teknisk försörjning Huvudledningarna placeras så att så många som möjligt, både be intliga och tillkommande fastigheter ska kunna anslutas med självfall. Mellan Engeltofta Backe och Engesberg är i stort sett hela strandområdet bebyggt. Ovanför strandtomterna inns dock passager mellan fastigheterna där ledningar kan förläggas. Passagerna sammanfaller till stora delar med den planerade strandpromenaden. Från Engesberg och vidare österut kommer huvudledningarna i huvudsak att förläggas antingen i eller bredvid väg. Uppsamling av spillvattnet kommer dels att ske direkt till huvudledningen med självfall och dels via områdesledningar med självfall. Större grupper av fastigheter som inte kan anslutas med självfall till huvudledningen samlas via självfallsledningar upp till mindre pumpstationer varifrån spillvattnet pumpas till huvudledningen. Preliminärt kommer 26 mindre pumpstationer att erfordras. Totalt kommer fastigheter i den be intliga bebyggelsen att kunna anslutas med självfall. Även de planerade nya fastigheterna i området kommer att kunna anslutas med självfall. motsvarande sätt kan särtaxa tillämpas även på brukningsavgiften om den i stor omfattning är högre än inom övriga verksamhetsområdet för VA. Nivån på anslutningsavgifter och brukningsavgifter för kommunalt vatten och avlopp på Norrlandet kommer att utredas efter det att teknisk lösning och omfattningen av planerad nybyggnation är fastlagd. Gävle Vatten kommer även att utarbeta förslag till inansiering och taxesättning för utbyggnaden av VA till Norrlandet. Ställningstagande Kommunalt vatten och avlopp föreslås byggas ut på Norrlandet. Finansiering, anslutnings- och brukningsavgifter utreds vidare av Gävle Vatten. Några mindre områden i Harkskär och Utvalnäs kan inte anslutas till kommunens VAnät till en rimlig kostnad (se plankartan). Inom dessa områden föreslås lokala VA-lösningar, gemensamt eller enskilt. För övriga fastigheter behövs villapumpstationer på respektive fastighet. Dessa kan betjäna en eller två fastigheter varefter spillvattnet pumpas till självfallssystemet. Anslutningsavgifter och brukningsavgifter för kommunalt vatten och avlopp på Norrlandet Kommunens ansvar att tillhandahålla vatten och avlopp regleras i Lagen om allmänna vattentjänster (LAV 07). Enligt LAV 07 ska kostnaderna för utbyggnaden av VA täckas av dem som ska nyttja anläggningen. Kostnadena per fastighet för utbyggnad av vatten och avlopp på Norrlandet blir väsentligt högre än nuvarande anläggningsavgift enligt taxa. För att täcka kostnaderna får s.k. särtaxa tillämpas. På

16 Planförslag > Teknisk försörjning 56 Områden med alternativ VA-teknik fastigheter kommer troligen inte att kunna anslutas till kommunalt VA, på grund av mycket höga kostnader. I de områden som dessa fastigheter ligger i föreslås att alternativ VAteknik ska användas. Riktlinjer för områden med alternativ VA-teknik. Dialog ska föras med de fastighetsägare vars fastigheter föreslås ligga inom områden med alternativ VA-teknik. Vill dessa fastighetsägare trots mycket höga kostnader att Gävle Vatten drar ut det kommunala VA-nätet till området ska detta kunna ordnas efter särskild överenskommelse. Ett alternativ för områden där alternativ VAteknik föreslås kan vara att en gemensamhetsanläggning bildas, där lera fastigheter bygger ett lokalt VA-nät som kopplas till en servispunkt i det kommunala VA-nätet. På öar inom planområdet är det, rent praktiskt, inte möjligt at slamtömma slamavskiljare och slutna tankar. Detta medför att WC inte kan beviljas där. BDT-vatten kan däremot tillåtas samlas i en in iltrationsbrunn som töms av fastighetsägaren själv. Uppvärmning Området är inte anslutet till järrvärmenätet. Inför planeringen av Engeltofta Backe diskuterades anläggande av ett lokalt värmeverk för biobränsle. Pga osäkerhet om fortsatt bostadsbyggande i området blev projektet inte genomfört. Norrlandets geogra iska läge, långt från någron möjlig anslutningspunkt i Gävles järrvärmenät, kombinerat med gles bebyggelse gör området mindre lämpligt för järrvärmeutbyggnad. Lokala lösningar med mindre biopannor är dock tänkbart. Gävle Energi AB:s dotterbolag Bionär Närvärme AB har med stöd av överlämnade fastighetsuppgifter anmält sitt intresse för att bygga en närvärmeanläggning i anslutning till Engeltofta Backe etapp B och C. Bionär Närvärme AB har även ett intresse av att medverka till värmelösningar för kommande exploateringar på Norrlandet. Gävle energi har som policy att i be intliga bostadsområden krävs det att ca 70 % är intresserade för att järrvärmeanslutning ska vara möjlig. När helt nya områden skapas bör det planeras för 100 % anslutning. Planbestämmelser kan vara otillräckligt för att styra detta. Ett starkare styrmedel kan vara exploateringsavtal i samband med markförsäljning. Elförsörjning (Elnät) Elförsörjningen till Norrlandet är idag väl tillgodosedd med kabel och nätstationer. Under åren grävdes högspänningskablar från fördelningsstationen vid oljebergrummet ner till Bönan, i samband med detta revs den luftledning som tidigare försörjde hela Norrlandet. Från Bönan till Utvalnäs/Harkskär sker elförsörjningen fortfarande via luftledning som vid besvärliga väderförhållanden kan drabbas av driftsavbrott. Förtätningar och omvandling av fritidsboenden till permanentboenden har medfört att belastningen på det kundnära nätet (lågspänningsnätet) har ökat. Behov av förstärkning inns därför i lera områden.

17 57 Planförslag > Teknisk försörjning Ett skyddsavstånd mot bostäder behövs vid sidan av elledningar. Storleken på avståndet från ledningen till närmaste hus bestäms av styrkan i ledningen. Om det blir aktuellt med nya bostäder närmare än 100 m från en kraftledning eller fördelningsstation bör det undersökas närmare vilket avstånd som är lämpligt. Avståndet bör vara sådant att det elektromagnetiska fältet underskrider 0,2 µt (microtesla). I nya områden dras nya ledningar för bredband. Kunderna kommer här att kunna erbjudas bredband via ett modernt kommunikationsnät med bra kapacitet så fort de ekonomiska och tekniska förutsättningarna inns. Boende får då även tillgång till bredbandstjänster via tjänsteleverantörer. Exempel på tjänster kan vara Bredbands-TV, IP-telefoni mm. I samband med den planerade utbyggnaden av VA i be intliga områden på hela Norrlandet kan nödvändiga förstärkningar göras i elnätet. Det äldre luftledningsnätet kan ersättas med kabel. Detta ger förbättrad leveranssäkerhet och kvalitet. I nybyggnadsområden samordnas utbyggnaden av elnäten med andra nyttigheter som bredband mm enligt gällande praxis. Kommunikationsnät (Bredband) Idag inns bredband på Norrlandet via tre st. ADSL-stationer som byggdes i samband med utbyggnad av infrastruktur för IT åren Alla boende som har en telefonanknytning till be intliga telestationer har möjlighet att ansluta sig till bredband via ADSL-teknik. Kommunikationsnäten på Norrlandet är av äldre typ och har begränsad räckvidd och teknisk kapacitet. Kommunikationsnäten består främst av luftledningsnät där t.ex. problem med avslitna ledningar vid stormar etc kan uppstå. En del av de boende har också tillgång till bredband via mobilnät. När VA byggs ut kan ett nytt modernt kommunikationsnät med iber som inte har några begränsningar vad det gäller räckvidd och teknisk kapacitet byggas ut. När nätet grävs ner kommer kommunikationastörningarna. att minska.

18 Miljö & riskfaktorer 58 Miljö & riskfaktorer Service och verksamheter Utredningsområde Miljöföroreningar i mark - deponier Miljöfarlig verksamhet Anläggningar Upplag för överskottsmassor Säkerhetszon för mobiltelemast Alternativ VA-teknik Radonmätning Medelvärde Buller Bostäder < 45 dba dba dba dba dba dba > 70 dba Nya bostäder Nya bostäder, anpassning kulturmiljö Befintliga bostadsområden SERVICE MAST UPPLAG MAST UPPLAG SKOLA SKOLA LOTSSTATION / FYRMUSÉUM SKOLA CAFÉ MAST UPPLAG VARV SMÅBÅTSHAMN UTREDNINGS- OMRÅDE MAST UPPLAG ENGELTOFTA 1: MAST Meter

19 59 Miljö & riskfaktorer På Norrlandet inns ingen större industriverksamhet. Idag är tra ikmängderna relativt små på Bönavägen. Få fastigheter är störda av tra ikbuller från väg- eller fartygstra ik. Två områden inns med förorenad mark i form av två gamla deponier som stängdes i början av talet. Planläggningen innebär ökade tra ikmängder på Bönavägen och ett ökat behov av järrvärme- eller närvärmenät för uppvärmning. Några miljö- och riskfaktorer Verksamheter Längs Norrlandet inns ingen tung industri utan verksamheterna består av fem iskrökerier, tre restauranger, ett kafé, en större isklandningsplats, en lotsstation och en campingplats. Fiskrökerierna kan vara störande till den närmaste omgivningen genom rök och matlukt. Om nybyggnation av bostäder blir aktuellt i närheten av någon av verksamheterna bör de studeras närmare för att klarlägga behov av eventuella skyddsavstånd i samband med detaljplanering. Vägtra ikbuller och fartygsbuller Buller är oönskat ljud. Buller från hamnen redovisas i en särskild bullerutredning i FÖP Avan Fredriksskans. Påverkan från hamnen och verksamheter i och i närheten av hamnen sker väster om Engeltofta, i den västligaste delen av utredningsområdet. Beslut inns att byggnaderna väster om fastigheten Klasro (sydväst om ÖP Norrlandets planområde), som påverkas av bullret från hamnens verksamhet, inte skall användas som bostäder. För landbundna transporter längs Bönavägen inns bullerberäkningar. Nivåerna är relativt låga. De är helt beroende av antalet fordon som passerar på Bönavägen. Fler fordon innebär mer buller. För bostäder inns riktvärden för rekommenderade högsta nivåer. På uteplatser skall värdet inte överskrida 55 db(a) ekvivalent ljudnivå. Det innebär att bostadsbebyggelse inte kan placeras innanför den zonen utan åtgärder som bullerplank, vallar eller dylikt. Nuvarande bullerkartering är baserad på tra iksiffror från år Bedömningar av bullerpåverkan i planförslaget baseras på en aktuell tra ikprognos. En ny prognos har tagits fram av Vägverket och Tekniska kontoret på Gävle kommun och omfattar åren Den redovisas under avsnittet om kommunikationer. Zonen som skall vara utan bostäder anpassas i planförslaget till den maximala tra ikökningen när hela området är färdigbyggt. Tysta områden är karterade 2007 i samband med Översiktsplan Gävle stad. Vid nybyggnad av bostadsområden och därigenom ökad tra ik minskar de tysta områdena, men hur stor minskningen blir är inte utrett. För ljudpåverkan från farleden har en utredning 2007 visat att planerade bostadsområden inte kommer att påverkas av störande ljud från förbipasserande fartyg i farleden.

20 Miljö & riskfaktorer 60 Luftföroreningar Gävle kommun är medlem i Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbund. Förbundet har beräknat halter av luftföroreningar i Gävle i november Miljökvalitetsnormer är bindande nationella föreskrifter vilka har utarbetats i anslutning till miljöbalken. Längs Norrlandet står den enskilda uppvärmningen för det största tillskottet av lokala luftföroreningar förutom vägtra iken. Enligt Stockholm och Uppsala läns luftvårdsförbunds beräkningar är bakgrundshalterna låga inom planområdet för partiklar PM10 och för NO2. Tra ikmängderna längs Bönavägen kommer att öka., men för att miljökvalitetsnormerna för utomhusluft skall överskrida gränsvärdet krävs en tra ikökning dubbelt så stor som den som beräknats ske när Norrlandet är helt utbyggt. Förorenad mark På Norrlandet inns två förorenade områden, Harkskärsdeponin och Norrlandets deponi, där det tidigare varit deponier med bland annat hushållsavfall. Deponierna är inte använda efter 1960-talet. Utbredning och innehåll är inte inventerat i detalj. I planförslaget inns inga bostadsområden planerade som berör deponiområdena. Radon Då Norrlandet till stora delar består av morän kan det vara både låga och höga radonhalter i marken beroende på vilken slags bergart blocken och berggrunden består av. Radonmätningar har skett i enstaka hus, och värdena har varierat från låga till medelhöga. Radon inomhus kan komma både från berggrunden och från radonhaltigt vatten från bergsborrade brunnar. Radonvärdena var varierande, låga till medelhöga. I Översiktsplan Gävle stad har ett ställningstagande redovisats som innebär att alla byggnader där människor stadigvarande vistas ska byggas radonskyddat. Djurhållning I planområdet inns ingen djurhållning som kan påverka nya bostäder eller kräva skyddsavstånd mot planerad förskola/skola. Dagvatten Vid exploatering skall omhändertagande av dagvatten ske på tomten enligt kommunens dagvattenpolicy från På Norrlandet inns lera små bäckar och mindre vattensamlingar. Dessa är känsliga för påverkan av grumling och ökande metallhalter. Bäckarnas vattenkvalitet är inte undersökt genom provtagning. Bygg & Miljö har heller inte kännedom om bäckarna är vattenförande året runt. Mängden dricksvatten från grävda och borrade brunnar är begränsad i området med vattenbrist vissa tider på året som följd. Alla tillfällen att återföra nederbörd till marken måste därför tas tillvara när ler ytor blir hårdgjorda vid exploatering. I alla nya bostadsområden skall dagvatten från tak in iltreras i marken. Dagvatten från parkeringar skall efter rening och fördröjning återföras till marken eller till en recipient. Farligt gods Till och från Gävle hamn sker många transporter av farligt gods på Hamnleden. Bönavägen mynnar på Hamnleden utanför planområdet. Längs Bönavägen mot Harkskär är andelen transporter med farligt gods mycket liten och utgör ingen risk för de boende. Det är främst petroleumprodukter, som diesel och eldningsolja som transporteras. Några verksamheter har fristående förvaringstankar för bränsle till exempel lotsstationen och iskekajen i Ängesbergsviken. Bostadsbebyggelse skall inte, utan utredning av eventuella risker och bedömning av behovet av skyddsåtgärder, placeras i närheten av förvaringstankarna.

21 61 Miljö & riskfaktorer Klimatförändringar och höjd havsnivå I Gävle är landhöjningen ca 60 centimeter på 100 år. Vid lågtryck och ostliga vindar stiger Bottenhavet och kan nå mer än 140 centimeter över medelvattennivån. Dessa är väderberoende, kortvariga händelser som mest påverkar låglänta områden närmast havet. Forskarna på SMHI tror att klimatförändringar kommer att höja havsytan på hela jorden. Även en liten höjning av havsytan får stora konsekvenser i låglänta områden. I och med att Gävle kommun påverkas av landhöjning kommer dessa två fenomen troligen att till stor del ta ut varandra. Stränderna längs Norrlandet påverkas av landhöjningen och det blir allt svårare att hitta bra lägen för småbåtshamnar. Trenden är att fritidsbåtar blir större och kräver djupare vatten i hamnen. Nya bostadsområden är placerade på större avstånd från stranden och påverkas inte av höga nivåer i Bottenhavet. Be intlig bebyggelse kan i några få fall påverkas. Ställningstagande Nya bostadsområden skall byggas utan störning från tra ik. Nya bostäder placeras så att höjd havsyta inte orsakar negativ påverkan genom inträngning av vatten i byggnaderna eller underminering av vägar och tomter. För värmeförsörjning är järrvärme eller gemensamt närvärmenät att föredra ur miljösynpunkt.

22 Samråd Genomförande 62 Samråd En viktig del av planarbetet är dialogen med de boende på Norrlandet. De boende får möjlighet att påverka planförslaget och kommunens politiker och utredare får nya kunskaper om området. De politiker och tjänstemän som ansvarar för översiktsplanen tar gärna emot synpunkter på planförslaget och deltar med stort intresse i de möten och informationer som kan ordnas under planprocessen. Kontakter med föreningar Under hösten 2007 har planförfattarna och representanter för Norrlandets föreningar diskuterat kommunens planarbete i regelbundna månadsmöten. På dessa möten har kommunens planeringsunderlag redovisats och diskussioner har förts kring planeringsfrågor som kulturmiljö, naturvård, tra ik, vatten och avlopp mm. Fortsatt planarbete Efter samrådet kommer de yttranden som kommit in till kommunen att sammanställas och redovisas i en samrådsredogörelse. Planförslaget kommer därefter att ombearbetas och sedan ställas ut. Efter utställningen kommer förslaget att behandlas av kommunstyrelsen och antas av kommunfullmäktige. Genomförandefrågor från 2008 Genomförandet av den nu aktuella VAutbyggnaden och förslagen i Översiktsplan Norrlandet kommer att ta lera år. Under den tiden är det viktigt att samarbetet mellan kommunens förvaltningar och dialogen med de boende fungerar effektivt. En särskild projektgrupp bör därför tillsättas för hela genomförandetiden. De viktigaste frågorna i projektgruppen kommer att vara: Samordning av information och dialog med de boende. Detaljplanering och skydd av kulturmiljön. VA-utbyggnad och samordning med andra ledningssystem. Exploatering av nya bostadsområden Tra ikfrågor på Bönavägen, kollektivtra ik. Fastighetsbildning och bildande av samfällighetsföreningar. Enskilda och gemensamma avlopp. Skötselfrågor i skog och värdefull natur. Utredning och genomförande av strandpromenaden. Upplag för överskottsmassor. Service, företagande och turism. Bygglovfrågor Hamnfrågor Genomförande Genomförandefrågor efter 1993 Översiktsplanen från 1993 tog ställning i ett antal genomförandefrågor. Genomförandet hanterades i en särskild projektgrupp med representanter från kommunens förvaltningar. De viktigaste genomförandefrågorna var då: Genomföra försäljning av arrendetomter. Arbeta med lokala VA-anläggningar. Bilda samfällighetsföreningar som huvudmän för vägar och allmänna platser. Detaljplanering Kommunen ska ha en god planberedskap på Norrlandet för att skydda kulturmiljön, för att underlätta byggande av nya bostäder och VAledningar och för att markägare, grannar och sakägare ska få klara besked om vad som får byggas. På ovansidan av Bönavägen kommer nya detaljplaner att tas fram i takt med att nya bostadsområden planeras. Dessa detaljplaner bekostas av exploatören. Stora delar av Norrlandet är planlagt med detaljplaner som inte längre är aktuella. I nästan hela den be intliga bebyggelsen

23 63 Genomförande kommer det därför att behövas nya detaljplaner. Planerna behövs för att skydda kulturmiljön, reglera storlek på byggrätter och tomter och för att stödja en VA-utbyggnad. Dessa detaljplaner är idag inte inansierade och kommer att behöva särskilda anslag i kommunens budget. Vid ny planläggning bör strandskyddet återinföras utanför avgränsade tomtplatser. Vid planläggning med ny detaljplan upphävs strandskyddet inom bebyggelseområdet. När fastighetsplaner behövs ska dessa samordnas med detaljplaneringen. Fastighetsplanernas funktion kan vara att förhindra delning av stora tomter och att reglera fastighetsindelning och rättigheter där delning kan tillåtas. Ställningstagande Hela Norrlandets bör planläggas med aktuella detaljplaner för att underlätta bevarande av värdefulla kulturmiljöer, bygglovprövning, fastighetsbildning och VA-utbyggnad. Även genomförandet av strandpromenad, småbåtshamnar mm behöver stöd i aktuella detaljplaner. Dessa detaljplaner kan inte alltid inansieras av nya exploateringar. Därför behövs särskilda ekonomiska anslag för planläggning av be intlig bebyggelse. Fastighetsbildning Storleken på bostadstomter är en viktig del av Norrlandets karaktär. Det inns ett starkt tryck från fastighetsägare och fastighetsmarknad att få dela tomter. Allt för små eller smala tomter kan leda till kon likter mellan grannar och svårigheter att placera nya större byggnader, samt svårigheter att bevara äldre byggnader. Försäljning av arrendetomter påbörjades Då fanns ca 650 arrendetomter på Norrlandet fanns ca 60 arrendetomter kvar. Av tradition är tomterna på Norrlandet stora. Det gäller särskilt de äldre stora sommarvillorna. Inom värdefulla bebyggelsemiljöer har fastighetsplaner upprättats för att omöjliggöra en delning av tomter. Ställningstagande Tomter nedanför Bönavägen ska ha en minsta storlek av 1200 m2 och en minsta bredd vid huvudbyggnad av 30 meter. Tomterna skall ges en ändamålsenlig utformning och kunna tillgodose det behov av utrymme som krävs för en permanentbostadstomt med huvudbyggnad och komplementbyggnader. Tomter ska ha sådan storlek att även trädgårdar och naturmark på tomterna ska kunna bevaras. Om tomter ska kunna delas ska fastighetsdelarna blir lämpliga för sitt ändamål. Ledningsrätt för vatten och avlopp Utbyggnaden av VA-nätet kräver på vissa håll åtkomst till tomtmarken för anläggande och drift. Detta säkerställs genom förrättningar enligt ledningsrättslagen. Ansökningar om ledningsförrättningar bör ske tidigt och samordnas med detaljprojekteringen av VAnätet. Förrättningssammanträde och information till fastighetsägarna om VA-utbyggnaden bör hållas samordnat. Enskilda fastighetsägare kan komma att ansvara för delar av VA-nätet. På förrättningssammanträdet behandlas frågan om ansvarsfördelning mellan Gävle vatten och enskilda. Samverkan kan i vissa fall behövas mellan fastighetsägare i form av gemensamhets anläggningar. Ställningstagande Delar av ledningsnätet kommer att skötas av enskilda. Samverkan kan behöva ske i gemensamhetsanläggningar.