Rapport 2015:41. Bostadsmarknadsanalys

Transkript

1 Rapport 2015:41 Bostadsmarknadsanalys Västra Götalands län 2015

2 Rapportnr: 2015:41 ISSN: X Redaktörer: Göran Carlsson och Torbjörn Sahl Foto omslag: Amelie Wintzell, Göran Carlsson, Torbjörn Sahl och Martin Fransson Utgivare: Länsstyrelsen i Västra Götalands län, samhällsavdelningen Rapporten finns som pdf på under Publikationer/Rapporter.

3 Översikt Västra Götalands län

4

5 Förord Västra Götalands län består av olika delar som med sina förutsättningar och möjligheter utgör en helhet. Utvecklingen är beroende av att attraktionskraften kan behållas och förbättras. Nya länsinvånare kommer till för varje år. Det ligger en stor utmaning i att erbjuda goda boendemiljöer och bra bostäder för invånarna, de som bor här och de som flyttar hit. Många aktörer behöver bidra med att planera och bygga bostäder, en grundläggande investering för en positiv samhällsutveckling. Att ha en egen bostad är dessutom fundamentalt för den enskilde individens trygghet och som bas för sin egen utveckling. Rapporten har tagits fram i samverkan mellan företrädare från berörda verksamhetsområden inom Länsstyrelsen och vänder sig till intresserade som vill följa utvecklingen på bostadsmarknaden. Den ska ge en övergripande bild av det aktuella läget på ett urval perspektiv. Analysen baseras på olika källor, bland annat den årliga bostadsmarknadsenkäten som samtliga kommuner besvarar. Länsstyrelen vill här rikta ett varmt tack till länets alla kommuner för sitt engagemang att svara på enkäten. Det är Länsstyrelsens förhoppning att kommuner kan använda rapporten som en del av ett regionalt underlag i sitt strategiska arbete. Även för att inspirera till att utarbeta och anta riktlinjer för bostadsförsörjningen. Länsstyrelsen vill här informera om att före årsskiftet 2015/16 presenteras en rapport med sammanställning och analys över kommunernas bostadsbyggandsbehov och planeringsmässiga förutsättningar för att uppfylla sådana. Arbetet genomförs utifrån ett regeringsuppdrag. Göteborg i juni 2015 Fhrister Abrahamsson Christer Abrahamsson Samhällsdirektör

6 Innehåll Sammanfattning... 9 Befolkningsökning... 9 Bostadsunderskott... 9 Boendesegregation... 9 Platser för bosättning... 9 Utestängning från bostadsmarknaden... 9 Boendeplanering Bostadsbeståndet Bostadsbyggande Byggkostnader Hyreskostnader och bostadspriser Förväntat bostadbyggande Befolkningstillväxt, bostadbrist och segregation på en regional bostadsmarknad Länets befolkning fortsätter öka Befolkningsökning med personer ifjol Bostadsförsörjning för en växande befolkning och förändrad åldersstruktur15 Underskott på bostäder i 37 kommuner Boendesegregation Boendesegregationen ökar Urban utveckling Är segregationen hållbar? Boendesegregationen regional när kommuner intar olika roller på bostadsmarknaden Bostadsmarknaden och regionförstoringen Boendeplanering med regional hänsyn Arbetspendling Nyanlända flyktingars situation på bostadsmarknaden Kraftig ökning av antalet människor som söker asyl i Sverige Nyanländas bosättning Mottagandet i Västra Götalands län Flera insatser måste till på bostads-marknaden för hushåll som inte blir godkända på den ordinarie bostadsmarknaden Hemlöshet En fråga om bostäder Omfattande insatser görs av kommunerna enligt bostadsmarknadsenkäten Strukturella orsaker till hemlöshet och utestängning Ny mandatperiod kräver nya riktlinjer för bostadsförsörjningen! Endast 27 kommuner har riktlinjer för bostadsförsörjningen, en kommun har antagit riktlinjer under nuvarande mandatperiod... 35

7 Bostadsbeståndet, med nya bostäder, behöver utnyttjas bättre för att möta behov Bostadsstockens spridning nya bostäder färdigställdes Liten ökning av antalet påbörjade nya bostäder i länet år 2014 jämfört med föregående år Påbörjande av nyproduktionen 2014 i länet på samma nivå som åren före Kostnader för att bygga och bo ökar stadigt i länet men främst i storstadsområdet Stor variation i produktionskostnaderna för byggande av bostäder i landet Ökade boendekostnader i hyresrätt och bostadsrätt Stigande priser på en fortsatt het bostadsmarknad Villapriserna ökar kraftig i många kommuner Priser på bostadsrätter upp med 18 procent i länet senaste tolvmånadersperioden Höga förväntningar på ökat bostadsbyggande utifrån befolkningsökning och allmänt goda förutsättningar Kommunerna planerar en betydande ökning av bostadsbyggandet för att möta bostadsbehoven Specialbostäder saknas och förväntade tillskott kommer inte att täcka behoven Bostäder för funktionsnedsatta Fler boende för äldre behövs inför den demografiska utmaningen Åtgärder planeras för att motverka bostadsbristen för ungdomar och studenter Faktorer som kan påverka omfattningen av bostadsbyggandet Kommunernas syn Aktörers och myndigheters bedömning av bostadsbyggandets utveckling. 69 Länsstyrelsens bedömning är att bostadsbyggandet behöver och kommer att öka Länsstyrelsen stöder kommunerna Käll- och litteraturförteckning Enkätundersökning Lagtext Regeringstryck m.m Rapporter, riktlinjer för bostadsförsörjningen m.m Internet... 80

8 Foto: Jan Enedahl

9 Sammanfattning Befolkningsökning Befolkningen i Västra Götalands län växer stadigt. Ifjol ökade befolkningen med närmare personer. Under senaste tioårsperioden innebär det en befolkningsökning i länet med drygt invånare. 31 kommuner har under tioårsperioden haft en positiv befolkningsutveckling. I 18 kommuner har befolkningen minskat. Under 2014 hade nästan alla kommuner (45 av 49) en positiv befolkningsutveckling. Bostadsunderskott Tre av fyra kommuner (37 kommuner) i länet har, enligt kommunens svar i årets Bostadsmarknadsenkät, ett underskott på bostäder totalt sett i kommunen. Det betyder att läget har blivit ännu mer allvarsamt än för ett år sedan. Underskottet av bostäder gäller såväl hyres-, bostads- som äganderätter. Det gäller bostäder i alla storlekar. Men störst är behovet av hyresrätter, särskilt i storleken 2-3 rum och kök. Underskottet på bostäder slår särskilt hårt mot hushåll som är nya på bostadsmarknaden och hushåll med svaga inkomster, men underskottet på bostäder är också hämmande för kommuners och regioners utveckling. Boendesegregation En utveckling kopplat till bostadsmarknaden är en ökande boendesegregationen, både utifrån etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Boendesegregationen ökar särskilt i storstäderna, men samtidigt är segregationen en mellankommunal och regional fråga. Det är tydligt i Västra Götaland, med ökande skillnader mellan olika delar av länet. Platser för bosättning Antalet människor som sökte asyl i Sverige ökade mycket under fjolåret. Totalt sökte personer asyl i Sverige. Länsstyrelserna har inte kunnat förhandla fram platser för bosättning i samma takt som behovet har ökat. Ett av kommunernas vanligaste skäl till att inte öka sitt mottagande är brist på bostäder. För ett hållbart flyktingmottagande behövs fler hyresrätter och ett jämnare mottagande där alla kommuner tar ett ansvar. Utestängning från bostadsmarknaden Under åren hade länsstyrelserna regeringens särskilda uppdrag att stödja kommunerna i att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. Uppdraget redovisades i rapporten Hemlöshet en fråga om bostäder. Av den gemensamma rapporten framgår bland annat att hemlöshet måste tacklas som ett bostadsproblem, inte enbart som ett individuellt problem. En stor majoritet, 43 av länets kommuner uppger i 2015 års bostadsmarknadsenkät att man hyr ut lägenheter med tillsyn och särskilda villkor eller regler i andra hand till personer som inte blir godkända på den ordinarie bostadsmarknaden. Något mer än hälften av kommunerna bedriver en uppsökande verksamhet för att fånga in problem som uppstått. 9

10 Boendeplanering I länet är det endast 27 kommuner som någon gång har haft riktlinjer för bostadsförsörjningen. Göteborg är den enda kommunen som hittills under mandatperioden har antagit riktlinjer för bostadsförsörjningen. Bostadsmarknaden sträcker sig ofta över kommungränser och över länsgränser. Trots behov av en ökad mellankommunal samverkan är det endast 17 kommuner i länet som anser att man samråder kring planeringen av bostadsförsörjningen. Bostadsbeståndet Bostadsbeståndet i länet uppgår nu till cirka , inklusive de närmare bostäder som färdigställdes Vilket var ungefär samma nivå som de närmast föregående åren. Beståndet fördelas på 55 procent i flerbostadshus och 45 procent som småhus. Omkring två tredjedelar av bostäderna i flerbostadshus är upplåtna med hyresrätt. I småhusbeståndet finns endast en mindre andel hyres- och bostadsrätter. Bostadsbeståndet är olika fördelat i kommunerna. Många är utpräglade villakommuner med endast ett mindre antal lägenheter i flerbostadshus, vilket kan göra det svårt för invånare att byta till annan och mer lämplig boendeform. På flera håll saknas specialbostäder såsom äldrebostäder och studentbostäder. De senare åren har det varit en låg nyproduktion av sådana boendeformer, och det har uppstått visst underskott på flera håll. En konsekvens av en trögrörlig bostadsmarknad är att boarean är ojämnt fördelad mellan olika hushåll. Bostadsbyggande 2014 I Västra Götaland stannade påbörjandet år 2014 som åren före på omkring nya bostäder, vilket dock inte bidrog till den förbättring av byggandet som uppmärksammats på riksnivå. Mer än 70 procent av bostäderna kom till i storstadsområdet. I övriga delregioner har nivåerna under senaste åren landat på omkring 500 nya bostäder vardera. Småhusproduktionen ligger ännu kvar på en låg nivå, andelen utgjorde endast 25 procent av det totala byggandet. Bostadsbyggandet år 2014 mätt i antal nya bostäder per tusen invånare blev 3,49 på riksnivå. I Västra Götaland nåddes 2,94, vilket var betydligt lägre än de två andra storstadslänen. I Göteborgs Stad ökade dock bostadbyggandet kraftigt jämfört med senaste åren och uppgick nu till 4,3 nya bostäder per tusen invånare. En nivå som ligger nära den som bedöms behöver byggas sett på nationell nivå. Byggkostnader Kostnaderna för att bygga och bo har fortsatt stiga i länet men främst i storstadsområdet. Det är stor spännvidd när det gäller produktionskostnader för flerfamiljhus. Sett över hela riket uppgick produktionskostnaden till kronor per kvadratmeter lägenhetsarea, medan nivån för storstadsområden ökade med 10 procent eller mer. Som högst nåddes kronor per kvadratmeter. För landet utom storstadsområden blev kostnaden betydligt lägre, För gruppbyggda småhus uppgick produktionskostnaden i riket till kronor per kvadratmeter boarea, i storstadsområdena till Nivån jämfört med flerbostadshusen blev således lägre men förklaras av en större genomsnittlig bostadsarea. Hyreskostnader och bostadspriser Hyrorna vid nyproduktion av hyreslägenheter i allmännyttan steg under senast dryga femårsperioden, med mellan 18 till 23 procent på riksnivå. För privata 10

11 ytterligare några procentenheter högre. I de minsta lägenheterna har hyran nu kommit upp över kronor per kvadratmeter och år. I Västra Götaland blev hyran för ettor och tvåor drygt i allmännyttan och närmare kronor per kvadratmeter hos privata värdar. Storgöteborg ligger i topp vad gäller priser vid överlåtelser av bostadsrättslägenheter, med cirka kronor per kvadratmeter och medelpriset för en lägenhet blev 2,4 miljoner. I Göteborgs innerstad har priserna ökat och nu nått kronor per kvadratmeter. Villapriserna i länet visar en mycket stor spridning, från omkring en halv upp till fyra miljoner. Medelpriset för en villa i länet blev 2,9 miljoner. Både villapriser och bostadsrättspriserna ökar stadigt. På 12 månader har priset på en villa i Storgöteborg stigit med mer än 12 procent. Men i stora delar av länet är priserna på befintliga småhus så låga att det i princip omöjliggör nyproduktion utifrån en strikt ekonomisk kalkyl. Förväntat bostadbyggande Befolkningsutvecklingen, och som många hävdar de allmänt goda förutsättningarna för bostadsbyggande, medför en fortsatt stor optimism från kommunernas sida i deras bedömningar av förväntat bostadsbyggande. Under 2015 finns planer som skulle kunna leda till omkring påbörjade bostäder, och under 2016 en ytterligare höjning till närmare Merparten förutspås som tidigare år starta i Göteborgsområdet. Här kan lägenheter komma att uppföras i flerbostadshus. De allmännyttiga bostadsbolagen förutses dominera byggandet av hyreslägenheter, med mer än sjuttio procent. I många kommuner förväntas bostadsbyggandet bestå i ett mindre antal villor. Nästan sjuttio procent av bostadsrättsproduktionen förutspås ske i storstadsområdet. Det planeras visst byggande av specialbostäder i form av boende för funktionsnedsatta och studentbostäder, vilket det är underskott på i flera kommuner. Det förväntas även en produktion av bostäder för äldre, dels som biståndsprövade särskilda boenden men även i form av seniorbostäder och trygghetsbostäder. Ett byggande som behöver öka betydligt för att möta den väntade demografiska utmaningen. Trots allmänt goda förutsättningar ser kommunerna fler hinder som kan bromsa bostadsbyggandet, exempelvis av ekonomiska, planeringsmässiga och marknadsmässiga skäl. Myndigheter, intresseorganisationer och andra aktörer med insyn på bostadsmarknaden ger skiftande men i huvudsak positiva bilder av bostadsbyggandets utveckling närmaste tiden. Nuvarande förutsättningar, som bland annat goda finansieringsmöjligheter och en relativt god konjunktur, kan emellertid på kort tid komma att svänga och leda till att aktörer bromsar produktionen. Länsstyrelsens bedömning från sin överblick och erfarenhet är att påbörjandet av bostäder i länet kan komma upp till närmare innevarande år, och till närmare år

12 Foto: Amelie Wintzell

13 Befolkningstillväxt, bostadbrist och segregation på en regional bostadsmarknad Vi blir fler och fler människor i länet och varje hushåll behöver en bostad. Men tre av fyra kommuner i länet har ett underskott på bostäder totalt sett i kommunen. Långt ifrån alla har därför en möjlighet att tillgodose sina bostadsbehov. En annan sida av ojämlikheterna på bostadsmarknaden är en växande boendesegregation. Länets befolkning fortsätter öka Befolkningsökning med personer ifjol För att förstå situationen på bostadsmarknaden i länet är en redogörelse av de demografiska förhållandena en viktig del i beskrivningen. Befolkningen i Västra Götalands län växer stadigt. Ifjol ökade befolkningen med närmare personer. Under senaste tioårsperioden innebär det en befolkningsökning i länet med drygt invånare. Drygt hälften 1 av ökningen under decenniet har skett i Göteborgs kommun. 31 kommuner har under tioårsperioden haft en positiv befolkningsutveckling. I 18 kommuner har befolkningen minskat. Under 2014 hade nästan alla kommuner (45 av 49) en positiv befolkningsutveckling. Diagram. Befolkningsförändring, antal invånare, Västra Götalands län Befolkningsökning Källa: SCB, Nästan invånare. 13

14 Karta. Befolkningsförändring, Västra Götalands län Källa: SCB, Befolkningsutvecklingen i länet karaktäriseras av att invånarna ökar i och runt Göteborg. 2 Men även regioncentra och angränsande kommuner till dessa ökar. De kommuner som haft störst befolkningsminskning återfinns i nordöstra Skaraborg och i norra Fyrbodal. Om man studerar flyttströmmarna inom länet kan man konstatera att den kommun som förlorar flest invånare till andra kommuner i länet är Göteborgs kommun. Drygt göteborgare flyttade 2014 till en annan kommun i länet. Flera av dessa flyttade sannolikt till Mölndals kommun, som är den kommun som 2014 hade flest inflyttare från andra kommuner i Västra Götalands län. De kommuner med flest inflyttare från andra delar av länet ligger, precis som Mölndal, i Göteborgsområdet. Utanför Göteborgsområdet är två kommuner med hög nettoflyttning Lidköping och Uddevalla kommun. 2 Även Strömstad har haft en betydande befolkningsökning. 14

15 Bostadsförsörjning för en växande befolkning och förändrad åldersstruktur Västra Götalands befolkning förväntas växa till nästan 1,9 miljoner invånare år Det är en ökning med invånare jämfört med 2014, vilket innebär drygt fler invånare i genomsnitt för varje år. 3 Tillväxttakten prognostiseras dock vara högre under de närmaste åren jämfört med den senare delen av perioden. De närmaste åren beräknas befolkningen öka med invånare per år. Detta beror på en förväntad hög invandring de närmaste prognosåren. 4 Befolkningens framtida ålderstruktur är ett resultat av såväl dagens ålderstruktur som de förändringar som sker i in- och utflyttning. Den ökade folkmängden innebär att antalet personer i de flesta åldersgrupper sannolikt ökar. Noteras kan dock att det blir allt fler äldre invånare och att antalet människor 80 år eller äldre beräknas öka med nästan 50 procent till år Utveckling kommer dock att se olika ut i olika delar av länet. I Göteborg kommer sannolikt den antalsmässigt stora åldersgruppen år bli ännu fler. Det beror på stora födelsekullarna kring år 1990 och att det kontinuerligt sker en nettoinflyttning av personer i åldersgruppen. 6 År 2014 var det för första gången fler män än kvinnor i Västra Götaland. Sedan tidigare har det funnits fler män än kvinnor i alla åldrar upp till ungefär 60 år, 7 men totalt har det ändå varit fler kvinnor eftersom antalet äldre kvinnor varit betydligt högre än antalet äldre män. Då skillnaden i medellivslängden för män och kvinnor förväntas fortsätta minska så kommer även skillnaden mellan antalet äldre män och kvinnor att minska, vilket gör att mansöverskottet bland de yngre blir större än kvinnoöverskottet bland de äldsta. 8 Befolkningstillväxten innebär dock inte att ett direkt behov av (nya) bostäder. Ett födelseöverskott kan tvärtom innebära att antalet bostäder som frigörs på bostadsmarknaden ökar. För att bedöma behovet att bostäder framöver är det snarare det framtida antalet hushåll som är viktigt att ha en uppfattning om. Behovet av bostäder behöver således relateras till såväl befolkningsförändring som hushållskvoter för att förstå hushållsförändringen. Genomsnittlig hushållskvot för Västra Götalands län är 2,22 personer per hushåll. 9 Men i kommuner med mycket barnfamiljer är hushållkvoten högre och i kommuner med många enpersonshushåll är kvoten lägre. 10 En bostadsförsörjning för att matcha hushållens förändringar kommer således kräva varierande strategier i länets kommuner. Underskott på bostäder i 37 kommuner Tre av fyra kommuner (37 kommuner) i länet har ett underskott på bostäder totalt sett i kommunen. 11 Det betyder att läget har blivit ännu mer allvarsamt än för ett år sedan. Ifjol var det 34 kommuner som gjorde motsvarande bedömningen, det var 3 Befolkningen i Göteborg förväntas öka mest även procentuellt (17 procent) till år Ingen kommun förväntas få en befolkningsminskning. 4 Västra Götalandsregionen, Befolkningsprognos , rapport 2015:3. 5 Västra Götalandsregionen, Befolkningsprognos , rapport 2015:3. 6 Göteborgs Stad (2014), Bostadsförsörjning i Göteborg nuläge och framtida inriktning. 7 Det föds något fler pojkar än flickor. 8 Västra Götalandsregionen, Befolkningsprognos , rapport 2014: Hushållskvoten för riket är också 2, Högst är hushållskvoten i Öckerö (2,64) följt av andra kommuner utanför Göteborg. Lägst är den i Bengtsfors och Karlsborg (2,04). 11 Enligt kommunernas egna bedömningar i BME

16 då ett rekordhögt antal. 12 Vad gäller bostadsmarknadsläget på fem års sikt bedömer 29 kommuner att man då fortfarande kommer att ha ett underskott av bostäder i kommunen som helhet. Underskottet av bostäder gäller såväl hyres-, bostads- som äganderätter. Det gäller bostäder i alla storlekar från 1 rum och kök till åtminstone fem rum och kök. De typer av bostäder som särskilt lyfts fram av kommunerna i årets bostadsmarknadsenkät är ändå hyresrätter och särskilt 2 3 rum och kök. När det gäller bostadsrätter lyfts behovet av att det tillkommer bostäder på 2 4 rum och kök av många kommuner. För äganderätter är det framförallt stora 4 5 rum och kök eller större som lyfts fram. Men egentligen är det så, som någon kommun också skriver i BME 2015, att det råder ett så omfattande underskott av bostäder att det sannolikt behöver tillkomma många olika typer och storlekar av bostäder under den kommande femårsperioden. Diagram. Bostadsmarknadsläget i kommunen som helhet, Underskott/brist Balans Överskott Källa: BME, Notera att Boverket (i BME) från och med 2014 talar om underskott av bostäder, istället för brist på bostäder som man gjorde tidigare. 16

17 Karta. Bostadsmarknadsläget, totalt sett i kommunen samt i kommunens huvudort, januari Källa: BME, Hårdast slår underskottet på bostäder mot hushåll som är nya på bostadsmarknaden. Personer som kanske saknar eget kapital för att kunna köpa en bostad, saknar tillräckligt många år i bostadskö eller har för svag inkomst för att få tillgång till en hyresrätt. Underskottet på bostäder är också hämmande för kommuners och regioners utveckling. Det blir svårare att flytta till arbete och studier och företag får bekymmer med att rekrytera ny personal. Det är i detta sammanhang också viktigt att uppmärksamma kvinnor och mäns olika möjlighet att göra sig gällande på bostadsmarknaden. Kvinnor och män är ute på arbetsmarknaden i ungefär lika stor utsträckning i Sverige. Men kvinnorna arbetar mer deltid och har oftare osäkra anställningar. Kvinnor har också lägre löner än män. Tre av fyra ensamstående föräldrar är kvinnor. De ensamstående kvinnorna är inte bara fler, de har även i genomsnitt fler barn än de ensamstående männen, 13 vilket innebär ett behov av större och därmed inte sällan också dyrare lägenheter. Sammantaget innebär detta att kvinnor i flera fall har sämre möjlighet att hävda sig, och få sina bostadsbehov tillgodosedda, än vad män har. Även för de som har fäste på bostadsmarknaden är det relevant att se på ojämställdheter. Exempelvis betalar ensamstående kvinnor över 64 år störst andel av inkomsten för sitt boende, 35 procent SCB, Minst andel, 15 procent, betalar sammanboende under 65 år, utan barn. SCB,

18 Boendesegregation Boendesegregationen ökar Boendesegregationen har ökat i Sverige under senare årtionden, både utifrån etnicitet och socioekonomisk bakgrund. 15 Men även om segregationen ökat de senaste årtiondena är det inte en ny företeelse. Många av de områden som idag är i fokus har funnits med i den svenska segregationsdebatten sedan 1960-talet. Det som är nytt är den etniska dimensionen. Dessutom finns numera en klar koppling mellan etnisk och ekonomisk segregation. Ju större representation av utomnordiska invandrare desto större är koncentrationen av ekonomiskt resurssvaga. 16 Boendesegregationen ökar särskilt i storstäderna, men samtidigt är segregationen en mellankommunal och regional fråga. Det är tydligt i Västra Götaland, med ökande skillnader mellan olika delar av länet. Segregation kan vara frivillig och ofrivillig. I det första fallet söker sig människor i samma ålder, med samma nationalitet, liknande socioekonomiska förutsättningar etcetera till varandra av fri vilja. Men om tillräckligt många söker sig till varandra av fri vilja blir utrymmet att välja begränsat för övriga grupper. Alla har heller inte samma valmöjligheter. Ekonomiska resurser begränsar men även faktorer som kunskap, kontaktnät och diskriminering. Enligt Diskrimineringsombudsmannen (DO) förekommer diskriminering på bostadsmarknaden både på strukturell och på individuell nivå. 17 Enligt flera forskare är det framför allt resursstarka gruppers val som driver på segregationen genom att skapa förhållanden som medför utestängning och förstärkning av innanförskapet. 18 Skillnaderna i barns uppväxtvillkor ökar också. Enligt Folkhälsoinstitutet har andelen barn och unga som lever i hushåll med låg ekonomisk standard ökat från 8 till 12 procent under 2000-talet. Skillnaderna i skolresultat har enligt Skolverket ökat både mellan skolor och mellan enskilda elever. Unga har idag svårt på både arbets- och bostadsmarknaden. Ungdomsarbetslösheten var enligt Svenskt näringsliv närmare 25 procent i februari Urban utveckling På grund av de ökande skillnaderna mellan olika bostadsområden har regeringen sedan 1990-talet bedrivit nationella satsningar för att motverka situationen i socioekonomiskt utsatta bostadsområden. I den nuvarande satsningen deltar 15 stadsdelar som är utvalda utifrån variablerna hög arbetslöshet, långvarigt försörjningsstöd och låg andel elever med gymnasiebehörighet. Av dessa stadsdelar ligger sex i Västra Götalands län. Hässleholmen i Borås, Kronogården i Trollhättan samt i Göteborg: Gårdsten, Hjällbo, Norra Biskopsgården och Bergsjön. 19 Länsstyrelsens deltar i arbetet genom att samla relevanta aktörer för erfarenhetsoch kunskapsutbyte. Utbytet ska fokusera på det socialt hållbara perspektivet. 15 Socialstyrelsen (2010) och Delegationen för hållbara städer (2012). 16 Socialstyrelsen (2010). 17 Diskrimineringsombudsmannen (DO) (2008). 18 Se exempelvis Stigendal (2011 och 2012), Molina i Magnusson-Turner (2008), Delegationen för hållbara städer (2012), Andersson med flera (2009) och DO (2008). 19 Övriga stadsdelar är i Stockholm: Rinkeby och Tensta; i Södertälje: Ronna och Hovsjö; i Växjö: Araby; i Kristianstad: Gamlegården; i Malmö: Herrgården och Södra Sofielund; i Landskrona: Centrum-Öster. 18

19 Är segregationen hållbar? Världshälsoorganisationen (WHO) och en rad forskare har kartlagt de ökande skillnaderna och dess effekter globalt. I Sverige konstaterade Delegationen för hållbara städer att den ökande segregationen i städer är ett hinder för en hållbar utveckling. Malmökommissionen uppmärksammade de stora skillnaderna i livsvillkor i Malmö och Göteborgs stad gör detsamma i sin rapport från 2014 om Skillnader i livsvillkor i Göteborg. Västra Götalandsregionen pekar på skillnaderna i länet i sin satsning på Samling för social hållbarhet - åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland. Länsstyrelsen har också bidragit bland annat genom en rapport om segregation. Boendesegregationen regional när kommuner intar olika roller på bostadsmarknaden Boendesegregationen slutar inte vid kommungränsen. I en studie från 2009 visar Roger Andersson att segregationen i Göteborgsområdet är en regional problematik och att olika delar av regionen intar olika roller på bostadsmarknaden. I grannkommunerna runt om Göteborg finns många villområden som drar till sig resursstarka familjer medan majoriteten av befolkningen i Göteborg bor i flerfamiljshus. Enligt Anderssons studie är hälften av bostadsområdena i Göteborgsregionen mycket ensidiga och består till mer än 90 procent av endast en upplåtelseform; merparten av dessa är egnahemsområden. Anderssons studie visar också att knappt 30 procent av befolkningen i Göteborg bor i egnahem medan andelen i kommunerna runtomkring, med några få undantag, är uppe i 70 procent eller mer. Dessutom visar studien att ju större andel som bor i egnahem desto högre är den genomsnittliga inkomsten och sysselsättningsgraden och desto lägre andelen personer med utländsk bakgrund. 20 Resultaten i Anderssons studie åskådliggör både det relationella i segregationen och att segregationen är en regional problematik som inte stannar vid kommungränser. Även Boverket framhåller det regionala perspektivet på boendesegregationen. Boverkets bedömning är samtidigt att den regionala nivån är svårhanterad i Sverige: 21 I storstadsområdena finns en boendesegregation även regionalt sett, genom att olika delar av regionen intar sinsemellan olika roller på den regionala bostadsmarknaden. Det förs också en diskussion 20 Andersson (2009). 21 I samband med att Boverket uppmärksammar svårigheterna med styrning kopplat till segregationen på regional nivå, hänvisar de till en internationell översikt som visar att regelverket i många andra länder innebär en starkare styrning på nationell och regional nivå, även när det gäller utveckling av enskilda stadsdelar. I den översikt som Boverket hänvisar till framhåller författaren Christophe Foultier att det i många länder är nationella eller federala myndigheter som initierar, anpassar och även delvis finansierar olika stadsförnyelseplaner. 19

20 på den regionala nivån i alla tre storstadsregionerna, men frågan är hur sociala konsekvenser kan beaktas på regional nivå, vid olika planeringsåtgärder eller förändringar i den fysiska strukturen. 22 Bostadsmarknaden och regionförstoringen Boendeplanering med regional hänsyn Forskning visar på att arbetet har fått mindre betydelse som skäl till att flytta. Andra faktororer, som värderingar om livskvalitet och god boendemiljö, har kommit att framstå som allt mer betydelsefulla i och med att det har blivit möjligt att bo i en ort och pendla till arbetet i en annan ort. 23 En följd av detta är en ökad arbetspendling mellan samhällen och över kommungränser. Kommuner som tidigare räknades som självständiga arbetsmarknader ingår nu i en större regional arbetsmarknad. Det pågår således en så kallad regionförstoring. Även om begreppet regionförstoring ofta utgår från en diskussion om arbetsmarknaders utbredning är det också relevant att tala en regionförstoring när det gäller bostadsmarknader, då förstoringen handlar just om att man bor på en annan ort än man arbetar. Att bostadsmarknadens har blivit alltmer regional märks på många sätt. Utifrån ett boendeplaneringsperspektiv är det kanske allra mest uppenbara det förtydligande som skett av lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Sedan 2014 ska nu kommunerna samråda med berörda kommuner, länsstyrelsen och aktören med ansvar för regionalt tillväxtarbete. 24 Riktlinjerna ska dessutom ta hänsyn till nationella och regionala mål, planer och program av relevans för bostadsförsörjningen. För Länsstyrelsens del märks det ökande regionala perspektivet på boendeplaneringen också genom särskilda regleringsuppdrag, till exempel årets uppdrag om bostadsbyggnadsbehov, planeringsläge och bostadsbyggande i kommunerna.25 För länets kommuner handlar det om att i sina riktlinjer för bostadsförsörjningen se kommunen i ett regionalt sammanhang. Arbetspendling Regionförstoringen kan i studeras på många olika sätt i boendeplaneringen. Det första, och kanske mest uppenbara, sättet är att studera arbetspendlingen. 26 I Västra Götalands län pågår en omfattande arbetspendling. Kommunerna med störst arbetsinpendling i länet är de delregionala centralorterna Göteborg, Borås, Skövde och Trollhättan, men också Mölndal (se diagram). 22 Boverket (2014), sida Boverket (2008), sida I Västra Götalands län är denna aktör Västra Götalandsregionen. 25 Regleringsbrevsuppdrag 48, 26 Utbildningspendling är variant av detta. Många studerar på en ort och bor på en annan. 20

21 Diagram. Arbetspendling, in och ut per kommun, Källa: Västra Götalandsregionen/SCB, Till Göteborg som har störst inpendling pendlar över personer. Inpendlingen till Göteborg är stor från många kommuner i Göteborgsområdet, men kartan nedan visar också att arbetsplatser i Göteborg lockar många personer från kommuner även i de andra delregionerna. Pendlingen till arbetsplatser i Göteborg är också stor från Stockholms- och Skåne län, samt närliggande kommuner i Hallands län Särskilt Kungsbacka och Varberg. 21

22 Karta. Arbetspendling till Göteborg, Källa: Västra Götalandsregionen/SCB, Inpendlingen till delregionala centralorterna i Fyrbodal, Sjuhärad och Skaraborg sker från huvudsakligen från kommuner i respektive delregion och inte så mycket över delregionala gränser bortsett från pendling från Göteborg Antalet personer från övriga riket som pendlar till de delregionala centralorterna märks också i statistiken. 22

23 Karta. Arbetsinpendling till Borås, Skövde och Trollhättan, Källa: Västra Götalandsregionen/SCB,

24 Foto: Amelie Wintzell

25 Nyanlända flyktingars situation på bostadsmarknaden Antalet människor som sökte asyl i Sverige ökade mycket under fjolåret. Länsstyrelserna har inte kunnat förhandla fram platser för bosättning i samma takt som behovet har ökat. Ett av kommunernas vanligaste skäl till att inte öka sitt mottagande är brist på bostäder. För ett hållbart flyktingmottagande behövs fler hyresrätter och ett jämnare mottagande där alla kommuner tar ett ansvar. Kraftig ökning av antalet människor som söker asyl i Sverige Antalet människor som söker asyl i Sverige har kraftigt ökat till följd av bland annat kriget i Syrien. Enligt FN finns i dagsläget ungefär 50 miljoner flyktingar i världen, så många har inte varit på flykt sedan andra världskriget. 29 Under år 2014 sökte personer asyl i Sverige vilket kan jämföras med år Migrationsverket räknar med att cirka personer kommer söka asyl i Sverige under år Nyanländas bosättning Asylsökande som kommit till Sverige erbjuds ett boende i Migrationsverkets regi, så kallat anläggningsboende (ABO). Alternativet är att ordna boendet på egen hand i så kallat eget boende (EBO) vilket i praktiken innebär ett inneboende i någon form. Allt fler asylsökande väljer att bo på Migrationsverkets anläggningsboenden under tiden de väntar på beslut i sina asylärenden. När ett uppehållstillstånd beviljas har nyanlända på anläggningsboende rätt att få hjälp med bosättning i någon av Sveriges kommuner. Länsstyrelsen tecknar överenskommelser med Sveriges kommuner om hur många nyanlända de ska ta emot för bosättning. Arbetsförmedlingen ska sedan anvisa de nyanlända till en kommun med utgångspunkt i de överenskommelser som länsstyrelserna tecknat. Överenskommelserna är frivilliga och det finns i dagläget inga sanktionsmöjligheter gentemot kommuner som inte lever upp till sina överenskommelser. 29 Källa: UNHCR 30 Migrationsverkets Verksamhets- och kostnadsprognos samt Migrationsverkets mottagningsstatistik; Migrationsverket/Statistik.html 25

26 Illustration. Bosättning. På senare tid har länsstyrelserna inte kunnat förhandla fram platser i samma takt som behovet har ökat. Ett av kommunernas vanligaste skäl till att inte öka sitt mottagande är brist på bostäder. Denna situation har inneburit att många nyanlända blir kvar på Migrationsverkets anläggningsboenden under lång tid efter att de fått ett uppehållstillstånd. I dagsläget befinner sig drygt personer med uppehållstillstånd på Migrationsverkets anläggningsboenden 31, vissa har väntat över ett år på hjälp med bosättning i en kommun. Arbetsförmedlingen är den myndighet som ansvarar för etableringen av nyanlända. När en person beviljats uppehållstillstånd ska Arbetsförmedlingen upprätta en så kallad etableringsplan med insatser såsom svenska för invandrare, samhällsorientering m.m. Arbetsförmedlingen påbörjar inte etableringen förrän den nyanlände bosatts i en kommun. Alltså innebär den rådande situationen att etableringen fördröjs för många individer. Mottagandet i Västra Götalands län Under 2014 bosatte sig 7798 flyktingar med uppehållstillstånd i Västra Götalands län. Nedanstående bild visar det relativa mottagandet i länet 2007 och 2014, alltså hur många nyanlända som bosatta sig i länet per invånare. Mottagandet i Västra Götalands län har under perioden ökat väsentligt, från 21 personer till 48 personer per invånare. Medelvärdet för Sverige 2014 var 35. Mottagandet har även gått från att vara förhållandevis jämnt fördelat, utifrån kommunalförbundsområden, till att bli allt mer ojämnt hade både Fyrbodalsområdet och Skaraborgsområdet ett dubbelt så högt relativt mottagande som Göteborgsregionen. Detta trots att Göteborgsregionen har bättre förutsättningar utifrån arbetsmarknad och kommunikationer. Om man räknar bort Göteborgs stad från Göteborgsregionen sjunker det relativa mottagandet drastiskt. 31 Källa: Arbetsförmedlingen 26

27 Göteborgs stads mottagande ligger i nivå med länet som helhet medan kranskommunerna ligger betydligt lägre. 32 Diagram. Mottagandet i förhållande till befolkningen per invånare, 2007 och På senare tid har sambandet mellan var nyanlända bor under asyltiden och var de sedan väljer att bosatta sig blivit allt starkare. En orsak är sannolikt de längre asyltiderna vilket innebär att familjer hinner rota sig på orten, genom exempelvis barns skolgång. Mottagandet i en kommun tycks alltså påverkas av var Migrationsverket förlägger sin anläggningsboenden. Både Skaraborg och Fyrbodal har en stor andel av Migrationsverkets boenden vilket till viss del kan förklara det stora mottagandet. För ett hållbart flyktingmottagande behövs fler hyresrätter och ett jämnare mottagande där alla kommuner tar ett ansvar. Om bristen på hyresrätter kvarstår finns risk för en polarisering mellan olika grupper av bostadssökande, exempelvis ungdomar och nyanlända flyktingar. En sådan utveckling vore negativ inte bara för de individer som drabbas utan också för länet i sin helhet. 32 Källa: samt Migrationsverkets mottagningsstatistik; 27

28 Foto: Amelie Wintzell

29 Flera insatser måste till på bostadsmarknaden för hushåll som inte blir godkända på den ordinarie bostadsmarknaden Tillgång till en bostad är en mänsklig rättighet och en förutsättning för ett gott liv. Men hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden är problem som finns i nästan alla kommuner. Bakom hemlösheten finns omständigheter som berör arbetsmarknad, bostadsmarknad och migration. Kommunen kan påverka bostadsbyggandet, tillgången till och fördelningen av bostäder. Biståndsinsatser och samhällsservice har inflytande på människors möjligheter att få och behålla sina bostäder. Hemlöshet En fråga om bostäder Länsstyrelsen har flera uppdrag som relaterar till bostadsförsörjning, fysisk planering och social hållbarhet. Under åren hade länsstyrelserna dessutom regeringens särskilda uppdrag att stödja kommunerna i att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. I möten med kommuner och andra aktörer tog vi del av kunskaper och erfarenheter från olika delar av landet. Uppdraget redovisades i rapporten Hemlöshet en fråga om bostäder. 33 Redovisningen skedde dels till regeringen men även till kommuner och andra aktörer. Syftet med rapporten var att utgöra ett kunskapsunderlag då den innehåller utdrag ur gällande lagstiftning på området, beskrivning av de utmaningar kommunerna står inför, vilka verktyg och metoder kommunerna kan använda samt ett flertal goda exempel från olika delar av landet. Den kan därmed utgöra ett redskap för kommunerna i deras lokala arbete. 33 Länsstyrelsen i Skåne Rapport 2015:2, Hemlöshet en fråga om bostäder. 29

30 Av den gemensamma rapporten framgår bland annat att hemlöshet måste tacklas som ett bostadsproblem, inte enbart som ett individuellt problem. Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden finns över hela landet och det finns behov av samverkan och erfarenhetsutbyte. Obalansen på bostadsmarknaden har gjort att hemlöshet kan drabba vem som helst. Det är svårt för unga att komma in på bostadsmarknaden. Även personer med god ekonomi kan hamna i hemlöshet, till exempel i samband med en separation. Att vara hemlös handlar oftast inte om att sova i en port utan om att sova på någons soffa. Länsstyrelsen har lyft fram att tillgången till en bostad är en mänsklig rättighet och en förutsättning för ett gott liv. Men hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden är ett problem som finns i nästan alla kommuner. Socialstyrelsen definierar hemlöshet utifrån fyra situationer. Kortfattat kan de beskrivas på följande sätt: 1 - akut hemlös, 2 - vistelse på institution och saknar bostad inför frigivning, 3 - bostad via socialtjänsten när en egen bostad inte kan fås på den ordinarie bostadsmarknaden, och slutligen 4 - att personer som är kända av socialtjänsten bor mycket kortsiktigt via privata boendelösningar. 34 I Socialstyrelsens senaste mer omfattande mätning, under en majvecka 2011, rapporterade kommunerna att det sammantaget fanns uppåt hemlösa i landet förutom ett okänt mörkertal. Sveriges kommuner och landsting samlar regelbundet in uppgifter om läget i kommunerna och redovisar detta i form av sina öppna jämförelser. Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting samverkar i detta arbete. I 2014 års rapport mäts 18 indikatorer. Dessa är så kallade process- och strukturmått, exempelvis om kommuner har planer och rutiner för arbetet med hemlöshet års resultat visar att varannan kommun har en formaliserad samverkan med bostadsföretag och hyresvärdar för att motverka hemlöshet. En fjärdedel av kommunerna har en uppsökande verksamhet som riktar sig till personer i akut hemlöshet medan sju av tio kommuner uppger att de arbetar med någon form av förebyggande verksamhet som är riktad till personer som riskerar att förlora sitt boende. Länsstyrelserna tog i samband med ovan nämnda uppdrag även fram en kortfattad broschyr innehållande en övergripande beskrivning av hemlöshet och med flera förslag till insatser direkt riktade för att motverka hemlöshet och utestängning från ordinarie bostadsmarknad. 34 Socialstyrelsen, Rapport 2014, Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Öppna jämförelser

31 Regeringen utsåg 2012 en nationell hemlöshetssamordnare som hade till uppgift att under åren 2012 till 2014 ge kommunerna stöd i deras arbete med att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. Samordnaren skulle ge kommunerna stöd i att skapa långsiktiga och hållbara strukturer och fungerande rutiner i arbetet samt uppmärksamma det vräkningsförebyggande arbetet. Ett särskilt fokus skulle läggas på familjer med barn som riskerar att vräkas. Länsstyrelserna samarbetade med den nationelle hemlöshetssamordnaren och deltog i majoriteten av de många kommunbesök som genomfördes. Hemlöshetssamordnaren redovisade sitt uppdrag våren 2014 i en slutrapport, Bostad sökes. 35 En avgörande slutsats i rapporten är att det krävs en väl uppbyggd samverkan för ett framgångsrikt arbete. Det är därmed viktigt att de hemlöshetsrelaterade frågorna även lyfts till kommunledningen. I en allt hårdare bostadsmarknad ökar risken för att hushåll med svag ställning på bostadsmarknaden trängs undan alltmer och får det allt svårare att skaffa en bostad. Det kan finnas många orsaker till svårigheterna, exempelvis sjukdom som psykiska besvär och missbruk, en ekonomi i kris, brustna familjerelationer. Det kan handla om såväl långsiktiga som kortsiktiga besvär som gör att hyresvärdar tvekar att erbjuda hyreskontrakt, och ibland genomföra vräkningar. Kronofogdens senaste statistik från februari och april 2015 visar att antalet registrerade ansökningar om avhysningar i Västra Götaland 2014 minskade med 25 procent jämfört med året innan. 36 Antalet genomförda avhysningar uppgick till 300. Under året förekom 24 avhysningsärenden där ett femtiotal barn blev berörda. Genom förebyggande arbete och samverkan med fastighetsägare samt kommuner har ett stort antal ärenden inte behövt leda till verkställighet. 35 S Slutrapport från den nationelle hemlöshetssamordnaren, juni Antalet registrerade avhysningar 2014 var

32 Omfattande insatser görs av kommunerna enligt bostadsmarknadsenkäten Då kommunen enligt socialtjänstlagen har ett ansvar för enskilda individer arbetar man för att klara både akuta och långsiktiga problem för enskilda individer och familjer. En stor majoritet, 43 av länets kommuner uppger i 2015 års bostadsmarknadsenkät att man i andra hand hyr ut lägenheter med tillsyn och särskilda villkor eller regler till personer som inte blir godkända på den ordinarie bostadsmarknaden. Två kommuner uppger att man inte gör så. Det finns således drygt bostäder som kommunerna använder på detta sätt. Omfattningen varierar beroende på kommunens storlek med mera, mellan ett fåtal och upp till nästan 130 lägenheter i fem kommuner i storstadsområdet. 37 Därutöver har Göteborg 1 700, medan länets näst största stad, Borås har 165 lägenheter. Hyresgarantier förekommer i elva kommuner. Något mer än hälften av kommunerna bedriver en uppsökande verksamhet för att fånga in problem som uppstått. Utifrån ett regeringsuppdrag år 2015 genomför Länsstyrelsen dialogmöten med länets alla kommuner. Under våren har Länsstyrelsen besökt en knapp tredjedel av länets kommuner. Länsstyrelsen har fått en preliminär bild av att flertalet kommuner arbetar aktivt med individperspektivet. Kommunen har en uppsökande verksamhet, särskilt då hyresvärdar rapporterat att hyror inte betalas eller att hyresgäster stör andra boende. Syftet är att förebygga vräkningar, t.ex. med rådgivning eller särskilda insatser. För att lösa problem i olika skeden samarbetar kommunen med hyresvärdarna. Man söker göra överenskommelser med de allmännyttiga bostadsföretagen att sänka kraven på de bostadssökande, t.ex. godkänna försörjningsstöd som inkomst. Av uppgifter i bostadsmarknadsenkäten framgår att överenskommelser med allmännyttan träffats i 19 kommuner, samt i 11 kommuner med privata fastighetsägare. Representanter för socialtjänsten uppger att allmännyttan ofta ställer upp, men till en viss gräns då bolagen inte kan eller får bära hela behovet av särskilda bostäder för utsatta personer. SABO har initierat ett forskningsprojekt, Nyttan med allmännyttan, som ska studera vad allmännyttans samhällsansvar innebär och hur de allmännyttiga bostadsbolagen arbetar med samhällsnyttiga insatser och med sociala investeringar. 38 Projektet beräknas lägga fram resultat under Kommunerna ger även bild av att det ibland förekommer att privata värdar ställer upp. Man önskar dock ett betydligt större engagemang och en bättre samverkan från privata sidan i bostadsfrågan, exempelvis med att erbjuda lägenheter. Strukturella orsaker till hemlöshet och utestängning Länsstyrelsen har i sitt arbete pekat på att hemlösheten till stor del beror av strukturella orsaker. Eftersom orsakerna till hemlöshet kan sökas på olika nivåer behöver också arbetet med att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden bedrivas på olika nivåer. Även om socialtjänsten söker möta och stödja enskilda individer och familjer med bostadsproblem, räcker man inte till i en situation med stora obalanser på bostadsmarknaden i form av stora underskott på många håll. Individer som hör till svaga grupper på bostadsmarknaden utsätts för en allt hårdare konkurrens om de allt färre små och billiga hyreslägenheterna. 37 Ale, Kungälv. Lerum, Mölndal, Stenungsund

33 Länsstyrelsen har i sina kontakter med kommunerna pekat på att bostadsbyggandet är en avgörande faktor. Även om inte nyproduktionen direkt kan efterfrågas av individer i de svaga grupperna, påverkar detta tillgången till, och i förlängningen naturligtvis fördelningen av bostäder. Biståndsinsatser och samhällsservice har inflytande på människors möjlighet att få och behålla sina bostäder. Länsstyrelsen lyfter ofta i sina kontakter med kommuner att hemlösheten behöver ingå i det arbete som görs i anslutning till framtagandet av riktlinjer för bostadsförsörjningen. Regeringen har i regleringsbrevet för 2015 gett Länsstyrelsen ett fortsatt och något vidgat uppdrag. 39 Under rubriken Inträde på bostadsmarknaden ska Länsstyrelsen stödja kommunerna i arbetet med att underlätta inträde på bostadsmarknaden för resurssvaga kvinnor och män och för personer som i övrigt har svårt att varaktigt etablera sig på bostadsmarknaden, motverka hemlöshet och förebygga avhysningar. Länsstyrelsen ska särskilt föra fram behovet av att i ägardirektiv även betona de kommunala bostadsföretagens sociala och allmännyttiga roll. Arbetet med detta uppdrag samordnas med ett parallellt uppdrag som gäller en behovsbedömning av kommunernas bostadsbyggnadsbehov. 39 Uppdrag nr. 50 i Regleringsbrev till länsstyrelserna

34 Litografi av Fjällbackakonstnären Peter Engberg - Tätort Fastighetskontoret Bostadsförsörjningsprogram Lilla Edets kommun Bostadsförsörjning i Göteborg nuläge och framtida inriktning November Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen i Uddevalla BOSTADSFÖRSÖRJNINGSSTRATEGI FÖR TANUMS KOMMUN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE , 122 Strategier för bostadsförsörjningen i Göteborg, LIlla Edet, Tanum och Uddevalla.

35 Ny mandatperiod kräver nya riktlinjer för bostadsförsörjningen! Det är kommunerna som har det övergripande ansvaret för bostads-försörjningen och kommunernas riktlinjer för bostadsförsörjningen utgör en viktig del av planeringen. En ny mandatperiod innebär att kommunerna i länet måste anta nya riktlinjer. Endast 27 kommuner har riktlinjer för bostadsförsörjningen, en kommun har antagit riktlinjer under nuvarande mandatperiod I länet är det endast 27 kommuner som någon gång har haft riktlinjer för bostadsförsörjningen. Göteborg är den enda kommunen som hittills under mandatperioden har antagit riktlinjer för bostadsförsörjningen. Nio kommuner som saknar riktlinjer anger att de är under bearbetning eller att det finns en ambition att påbörja arbetet med dem. 40 Det pågår arbete med framtagande av riktlinjer och tre kommuner har nyligen haft eller har riktlinjer för bostadsförsörjningen ute på remiss. 41 Karta. Riktlinjer för bostadsförsörjningen. 40 Bollebygd, Dals-Ed, Essunga, Färgelanda, Lidköping, Mariestad, Orust, Sotenäs och Tidaholm 41 Lilla Edet, Tjörn och Öckerö 35