Protokoll från samrådsmöte med sakägare som berörs av väg 161 Ulseröd-E6/Torpmotet, delen Bäcken-Rotviksbro i Uddevalla kommun, Västra Götalands län.

Transkript

1 PROTOKOLL 1 (7) Ev. ärendenummer Ev. projektnummer Projektnamn TRV 2013/ Dokumenttitel Protokoll från samrådsmöte Väg 161 Ulseröd-E6/Torpmotet, delen Bäcken-Rotviksbro Protokoll från samrådsmöte med sakägare som berörs av väg 161 Ulseröd-E6/Torpmotet, delen Bäcken-Rotviksbro i Uddevalla kommun, Västra Götalands län. Datum för mötet: 27 maj 2014 Tid för mötet: kl. 18 Lokal för mötet: Jaktstugan, Rotviksbro Närvarande: Martin Matsson, projektledare, Trafikverket Magnus Enhörning, biträdande projektledare, Trafikverket Eva Eriksson, markförhandlare, Trafikverket Malin Arvidsson, uppdragsledare, Structor Mark Göteborg Jerker Aspgård, vägprojektör, Structor Mark Göteborg Kristina Norrman, projektkoordinator, Structor Mark Göteborg Maria Andersson, miljöansvarig, Rådhuset Arkitekter Sakägare enligt bifogad närvarolista Bilagor: Närvarolista Minnesanteckningar enskilda samtal 1 Mötet öppnas Martin Matsson hälsade välkomna. Martin gick igenom dagordningen för mötet. 2 Presentation av medverkande Projektgruppen presenterade sig. 3 Redogörelse för vägplanens prövning Martin redogjorde för vägplanens formella handläggning. Projektet påbörjades i den gamla planprocessen med framtagande av förstudie. Länsstyrelsen har fattat beslut om att projektet kan anses medföra betydande miljöpåverkan. Större projekt tillåtlighetsprövas av regeringen. Det här projektet är inte av sådan art. När allmänheten har möjlighet att påverka gicks igenom. Vägplanen har nu statusen samrådshandling. Begreppen totalentreprenad och utförandeentreprenad förklarades. 4 Presentation av det upprättade förslaget Martin redogjorde för tidigare utredningar och fattade beslut. Beslutad åtgärd är ny sträckning av väg 161 inom korridor B.

2 PROTOKOLL 2 (7) Malin Arvidsson presenterade det upprättade vägförslaget. En typsektion visades. Vägen utformas som en 14 meter bred 2+1-väg med dimensionerande hastighet 100 km/h. Korsningen i Bäcken får samma funktion som idag. Däremot ansluts befintlig väg 161, som i detta förslag utgör ny lokalväg, en bit längre norrut på väg 805. En bullerskyddsvall föreslås på den första sträckan mellan befintlig och ny väg 161. En ny enskild väg föreslås söder om den nya vägen för att kunna nå de befintliga åkervägarna som går ner mot sjön. Väg 161 fortsätter i marknivå fram till i höjd med Bergsvatten där vägen går i en kraftig skärning genom berget. Vägen fortsätter i marknivå fram till Fåglekärr. Vid Fåglekärr föreslås en bullervall på den norra sidan av vägen. En bro med faunapassage och enskild väg föreslås att anläggas vid Lekarevallen. En skiss visades över broförslaget. Vägen stiger upp mot Prästklev, först i skärningen sedan i marknivå utmed bergskanten. Vid Prästklev går vägen genom en bergskärning. Här föreslås att man spränger ur berget på norra sidan vägen och anlägger ny åkermark. Vägen rundar berget och fortsätter över Rotviksbäcken. Vi försöker spara berget och inte gå in i randzonen nedanför berget. Därefter ansluts nya vägen till befintlig väg 161 i en trevägskorsning. Fråga: Var [vid korsningen] sitter 100-skylten? Svar: Den sitter väster om korsningen. Från korsningen ändras hastigheten. En gång- och cykelväg från Rotviksbro kopplas till korsningen ny väg 161/befintlig väg 161. Fråga: Sen ska man cykla på lokalvägen? Svar: Ja. Fråga: Blir det ingen gång och cykelväg (gc-väg) längs befintlig väg 161? Svar: Nej, det är inte med i detta projekt. Synpunkt: Angående barnkonsekvensanalysen [i lokaliseringsstudien] anser jag att utredningen är dålig. Förbättra kvaliteten genom att fråga barnens föräldrar. Jag vill att Structor lyfter utredningen till bättre kvalitet. Svar: Det är barnen som har tillfrågats i utredningen. Föräldrar ges möjlighet att lämna synpunkter på planförslaget under dess upprättande och i samband med de samråd som utförs. Personen vill ha ett svar på sin fråga om att kvaliteten i utredningen lyfts. Han tycker att Trafikverket aktivt ska fånga upp föräldrarna. En annan kvinna instämmer att det är viktigt att barnkonsekvensanalysen blir riktigt gjord. Kan man ta med en bättre genomförd BKA i MKB? Svar: Trafikverket tar med sig synpunkten. Malin fortsatte presentationen av det upprättade förslaget. På sträckan mot cirkulationsplatsen i Rotviksbro anpassas vägen efter detaljplanen, och befintlig cirkulationsplats. En ny gc-väg från cirkulationsplatsen fram till korsningen ny väg 161/befintlig väg 161 föreslås på vägens norra sida. Fråga: Förbjuds vänstersväng till macken om man kommer från Lysekil? Svar: Nej, det blir vänstersvängkörfält där.

3 PROTOKOLL 3 (7) Fråga: Finns det pengar att höja nivån på cirkulationsplatsen då denna ofta ligger under vatten? Svar: Att höja cirkulationsplatsen ligger inte i detta uppdrag. Fråga: Kommer vi i Bokenäset få något ut av vägen? Förutom gc-väg mellan Rotviksbro och korsningen och några sekunders tidsbesparing, vid bilåkande. Så länge som trafik fortfarande går på den befintliga vägen är den farlig. Det blir en falsk trygghet. Det spelar ingen roll om det är mycket eller lite trafik. Svar: Från cirkulationsplatsen fram till korsningen ny väg 161/befintlig väg 161 byggs ny gc-väg, på resterande sträcka västerut fram till Bäcken hänvisas gc-trafik till bef väg 161 Fråga: Vad får vi ut av det? Vi får ingen gc-väg och det är det vi vill ha. Svar: Vi har tittat på hur mycket trafik som bedöms bli kvar på nuvarande väg 161 efter utbyggnad av nysträckningen. Det blir ca 500 fordon ÅDT och det motiverar inte en separat gc-väg i projektet. Fråga: Hur många ÅDT är det idag? Svar: 6600 ÅDT enligt år En åhörare menar att det har gjorts senare mätningar av ÅDT. Svar: Mätningen år 2009 var senaste utförda mätningen, inför valet av lokalisering. Det blir ca 500 fordon ÅDT på befintlig väg 161, efter utbyggnaden av väg i ny sträckning. Fråga: Hur förändrades trafiken på Lanesundsvägen? Svar: När den nya 2+1 vägen byggdes mellan Holma/Utby och Rotviksbro blev den gamla väg 161 förbi Lanesund en lokalväg för de boende, med hastighetsbegränsningarna 70 samt 50 km/h. Ingen separat gc-väg finns längs denna sträcka. Aktuella trafiksiffror har vi inte med oss. 5 Miljöbeskrivning Maria Andersson redogjorde för vägförslagets miljökonsekvenser. En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska tas fram eftersom Länsstyrelsen har beslutat att projektet kan anses medföra betydande miljöpåverkan. I MKB:n jämförs utbyggnadsförslaget med nollalternativet. MKB:n ska godkännas av Länsstyrelsen. Under våren har en bullerberäkning gjorts. Maria gick igenom riktvärden och möjliga skyddsåtgärder, som kan vara bullerskydd, fönster-/fasadåtgärder och/eller skyddad uteplats/balkong. En bullerspridningskarta visades för nollalternativet där 35 bostadshus överskrider värdena. I utbyggnadsalternativet överskrids värdena för 21 bostadshus, och förslag på åtgärder utmed ny väg 161 studeras såsom bullervallar, bullerplank eller en kombination av båda. Trots vägnära åtgärder enl ovan har 8 hus kvar värden som överskrids och kommer därför att erbjudas fastighetsnära åtgärder. Fråga: Har man tagit hänsyn till vatten när bullerberäkning gjorts? Svar: Ja, den tar hänsyn till topografi och vindriktningar. Samma person tycker att det är konstigt att det inte värdena överskrids mer vid sjön. Svar: Det blir kvar en bergknalle mot sjön, vilket skyddar något. Fråga: Hur stor blir skillnaden i buller med 80 km/h respektive 100 km/h? Svar: Det är inte studerat. Vi kommer titta på detta. Fråga: Varför sänkte man hastigheten på den nya 2+1 vägen mellan Torp och Holma/Utby från 100 km/h till 80? En annan åhörare svarade att anledningen till det var för att befintliga busshållplatser längs med sträckan inte var utformade för den höga hastigheten 100 km/h varvid hastigheten sänktes till 80 km/h. Dessutom hade boende svårt att komma ut från

4 PROTOKOLL 4 (7) anslutande lokalvägar. Samma person tror att om det blir 80 km/h halveras bullernivåerna. Fråga: Hur rör sig bussarna när det inte blir några hållplatser på den nya vägen? Svar: Skolbussen kommer troligen gå längs med befintlig väg. Expressbussar kommer troligen gå på ny väg, med hållplatser i Bäcken och Rotviksbro. Hållplatsen i Rotviksbro ligger kvar och där tittar vi även på att bygga en pendelparkering norr om cirkulationen. Vid Bäcken ligger busshållplats på 80 km/h-sträckan. Flera åhörare anser att det blir en stor försämring och undrar hur det blir för barnen. En kvinna anser att busshållplatserna inte blir säkra. Svar: Trafikmängderna minskar kraftigt på befintlig väg 161. Trafikverket styr inte hur bussbolagen väljer att trafikera vägarna. En åhörare ställer sig frågande till tidsbesparingen och samhällsvinster när man ska köra till pendelparkeringen och ta bussen därifrån jämfört med att kunna gå på bussen som man gör idag. Det är en stor brist att busstrafikering inte ingår i utredningen. Kollektivtrafik är ju en viktig miljöfråga. Svar: Det är viktigt att hållplatserna placeras på lämpligaste ställen i förhållande till den nya sträckningen. Vi kommer att samråda det här förslaget i höst. Tidigt i vägförslaget fanns ett förslag på en busshållplats vid Fåglekärr. Men det är lämpligare att förlägga hållplatserna till vardera änden vid Bäcken respektive Rotviksbro. Sträckan för de boende att ta sig till Fåglekärr jämfördes med att ta sig till Bäcken eller Rotviksbro. Synpunkt: Ni har inte sett oss boende för fem öre. Ni vet inte hur det är här på landsbygden. Personen vill ha en gc-väg. Fråga: Vem bygger ni vägen för? Ni lyssnar inte på oss som bor här. Svar: Vi bygger en fortsättning på väg 161. Synpunkt: Hur tänker ni efter veterinären [vid Bäcken]? Tänk tider. Svar: När utbyggnad från Bäcken och väster ut kommer ske kan vi inte svara på då det inte finns med i den ekonomiska planen. Synpunkt: Trafikverket planerar att sätta in större färjor, hur går det ihop med vägens standard? Maria fortsatte att gå igenom vägförslagets miljökonsekvenser. Med nysträckningen blir bullersituationen avsevärt bättre för 23 bostadshus. Fråga: Hur kommer bullerskyddet att se ut mot sjön? Jag tänker mig en vall mot sjön, inte bara mot norrsidan. Svar: I nuläget har vi inte en vall mot sjön. Samma person anser att man bör ta hänsyn till friluftslivet. Svar: Trafikverket tar med sig synpunkten. I ett tidigt skede hade vi ett alternativ där vägen gick närmare sjön. Nu har vi även en lägre profil, vilket är en förbättring för friluftslivet vid Bergs vatten. Fråga: Hur många fastigheter har ni räknat med rivs pga. buller? Svar: Totalt två bostadshus. Maria fortsatte. Det blir mindre barriäreffekter på befintlig väg 161 i och med minskad trafik. Däremot bildas ny barriär pga. nysträckningen. Vid Bergs vatten detaljstuderas vägens utformning och bullervallar. Fråga: Vem har underhållsansvar för ny enskild väg? Svar: Det kan vara markägare eller vägförening. Fråga: Vad händer med bron? Svar: Brokonstruktionen hör till Trafikverket. Förrättning kommer att göras på enskilda vägar. Markförhandlare Eva Eriksson kommer berätta mer om det snart. Kartering av viltstråk har gjorts. Vid Prästklev där ett stråk finns visade det sig vara svårt att få till en passage. Det föreslås en passage vid Lekarevallen istället.

5 PROTOKOLL 5 (7) Det är mycket vatten i området. Vattendrag och diken kulverteras för att inte blandas med vägdagvatten. Fördröjningsdiken kommer att anläggas. De utformas som breda, gräsbeklädda diken som renar vattnet innan det släpps vidare. Anmälan om vattenverksamhet kommer att göras. Skyddsåtgärder för ytligt liggande grundvatten kommer att vidtas. Fråga: Berörda brunnar och vattentäkter? Svar: Inventering kommer att ske. Brunnar och vattentäkter kommer att besiktigas före och efter utbyggnaden. Eva kommer att berätta mer om detta. Maria berättade att vi har ett par bergskärningar som medför lokala förändringar med liten påverkan på omgivningen. En naturvärderinventering gjordes förra våren. Nu pågår grod- och kräldjursinventering. Vid Hornberget finns naturvärden. För biotopskyddade naturvärden i jordbruksmark ställs krav på kompensationsgärder. Stenar från rivna murar kommer att används till att lägga nya rösen. Bäckravinen vid Rotviksbäckens biflöde utgör ett regionalt naturvärde och omfattas också av strandskydd. Vi kan inte undvika intrång här. Vi kommer att fylla ut och kulvertera bäckfåran. Åtgärder mot grumling är viktigt under byggtiden. KC-pelare installeras mellan ravinen och vägen för att minska intrång i ravinen. Rotviksbäckens huvudfåra är också regionalt naturvärde. Kulvertering och omgrävning krävs. Hänsyn ska tas till havsöring. Svälte kile ligger i influensområdet. Det är ett Natura 2000-område, naturreservat, och riksintresse för naturvård. Bedömningen är att området inte ska påverkas med föreslagna åtgärder. Vad gäller kulturmiljö har en arkeologisk utredning gjorts i vår. Två nya fornlämningar hittades. Tre fornlämningar berörs på vägsträckningen. Det blir fortsatta arkeologiska utredningar under hösten och längre fram. I området finns kommunala kulturmiljöområden. Två torpmiljöer försvinner. Det man kan göra är att dokumentera det. Fråga: Ska ni gå rätt igenom vägbanken vid Rotviksbro? Svar: Vi tar en liten bit i norra delen. Fråga: Hur kommer man kunna gå på kulturvägen? Svar: Det blir svårt, som det ser ut nu. Det är Länsstyrelsen som beslutar om tillstånd för rivning. Synpunkt: Vi har fått pengar av Länsstyrelsen för att restaurera den här kulturvägen, och den är värdefull för oss boende och ingår i ett ofta använt promenadstråk. Tillgängligheten till jordbruksmark försvåras. Dessutom uppstår svårbrukade restytor. Vi försöker skapa ny jordbruksmark. Balans eftersträvas i masshanteringen. Nu har vi ett överskott av jordmassor. Vi ser på bullervallar och terrängmodellering i anslutning till bullervallarna just nu.

6 PROTOKOLL 6 (7) 6 Information om ersättningsfrågor och marklösenförhandlingar Eva Eriksson informerade om marklösenfrågor. Trafikverket har rätt till förberedande undersökningar. Om skador uppstår i samband med dessa undersökningar ska Eva kontaktas. Lagakraft vunnen plan ger Trafikverket rätt att ta mark i anspråk även om ersättningsfrågan inte är löst. Begreppet vägrätt förklarades. Fastighetsgränser förändras inte av vägrätten. Vad som ingår i vägområde gicks igenom. Mark som behövs under byggtiden tas med som tillfällig nyttjanderätt och återlämnas efter det att bygget är klart. Allmän respektive enskild väg förklarades. Vägförening brukar bildas för drift och underhåll av enskild väg. Lantmäteriet tar beslut genom lantmäteriförrättning för att lösa framtida underhållsansvar. Beslutet kan överklagas. Fråga: Om någon väljer att sätta upp en bom på enskild väg? Svar: Man får aldrig stänga ute någon som har rätt att nyttja den vägen. Besiktningar kommer att göras och gränsmarkeringar mätas in innan byggnation påbörjas. Fastighetsägare, servitut- och nyttjanderättshavare kan få ersättning. Vad som ersätts gicks igenom. Fråga: Om man inte berörs av markintrång, hur ersätts man då? Svar: Det bedöms enligt miljöbalken. Buller hanteras inom projektet, men om det t.ex. är förändringar som försämrad sjöutsikt skall man påtala markförhandlaren om det. Ersättningsberäkningar för jordbruk gicks igenom. Jordbruksnormen uppdateras varje år tillsammans med LRF. Detsamma gäller skogsbruksnormen, som också gicks igenom. Man kan komma överens om ifall man vill behålla virket själv eller om Trafikverket ska lösa in det. Ersättningsberäkning för tomt gicks också igenom. Trafikverket meddelar per brev det datum som mark ska tas i anspråk. Ersättning betalas vanligtvis ut då vägen är byggd. Ersättningen räknas upp med index och ränta från dagen då marken togs i anspråk. Förskott kan fås av ersättning Eva gick igenom regler för ombud till förhandlingar för intrångsersättningen. Markförhandlaren ska kontaktas innan ombud utses. Regler för rättegångskostnader om ersättningsfrågan för intrångsersättning drivs till domstol gicks igenom. Ersättningen är skattepliktig. Moms ska betalas på den del av ersättningen som utgår för skogsprodukter eller skog. Vanliga störningar under byggtiden gicks igenom. Vibrationsmätare kommer att sätts upp, vilka registrerar skakningar i mark. Fråga: Vad får man för ersättning om en verksamhet får omfattande störningar under byggtiden?

7 PROTOKOLL 7 (7) Svar Eva: Det är svårt att svara på det enskilda fallet, men man kan få ersättning utifrån rättsfall som finns. Samma person menar att det borde vara självklart att man ska få ersättning. Synpunkt: Beskriv ett rättsfall! Eva beskrev kortfattat rättsfall där en bensinstation blev drabbad av vägomläggning. Han fick inte ersättning eftersom trafiken kunde ta sig fram. En blomsterhandel fick ersättning för där kunde man inte ta sig fram alls. 7 Tidplan Malin redogjorde för tidplanen för det fortsatta arbetet. I höst ställs vägplanen ut för granskning och då kan man lämna ytterligare synpunkter. Vid årsskiftet planeras vägplanen skickas för fastställelseprövning hos Trafikverket i Borlänge. Fråga: Blir protokollet tillgängligt? Svar: Ja, presentation och protokoll kommer att läggas upp på hemsidan. Fråga: Vem är ansvarig för att få med alla synpunkter i samrådshandlingen? Svar: Vi hanterar inkomna synpunkter löpande i projektet. Frågor som inte kan hanteras av projektet vidarebefordras internt Trafikverket. Fråga: Vem har mandat att stänga av väg 161 för tung trafik? Hur länge ska vi behöva vänta till resten av vägen till Skår blir bygd? Är det politikerna i Lysekil som bestämmer? Svar: Gällande önskemål ang stänga vägen för tung trafik kontaktas Lars Thörnblad, Trafikverket Vänersborg. Samma person menar att trafiken måste ha ökat eftersom man beställt en längre färja. Synpunkt: Trafikverket har tagit bort 80-väg och gc-väg. Från början [i förstudien] var det ju tre alternativ. Svar: 2+1 vägen projekteras med dimensionerad hastighet 100 km/h. I förstudien var det kombinerad GC och lokalväg. Fråga: Blir det något nytt möte innan granskning? Svar: Nej, det blir inga fler möten innan. En synpunkt lämnades där en breddning lik den på väg 162, sträckan mellan Brodalen och Hallinden, med breda vägrenar föreslås istället för en 2+1 väg. 8 Mötet avslutas Martin informerade om möjlighet till enskilda samtal och förklarade därefter mötet avslutat. Vid protokollet: Kristina Norrman