Investeringar i den globala och svenska ekonomin

Transkript

1 INVEST IN SWEDEN AGENCY Investeringar i den globala och svenska ekonomin Vad väntar Sverige?

2 Invest in Sweden Agency, ISA, är en myndighet med uppdrag att genom information och kontakter aktivt medverka till att utländska företag i olika former investerar i Sverige. Investeringarna kan bl.a. ta formen av nyetableringar, expansionsinvesteringar, samarbetsavtal, strategiska allianser och förvärv. ISA har huvudkontor i Stockholm och utlandskontor i USA och Japan, Kina och Indien. Därutöver samarbetar ISA med många offentliga och privata aktörer, både i Sverige och utomlands.

3 Innehållsförteckning 2 förord 6 inledning del i. 8 betydelsen av utländska investeringar kapitel 1 9 drivkrafter och effekter kapitel 2 15 kompetensdrivna investeringar kapitel 3 20 företagen i en globaliserad ekonomi del ii. 26 investeringslandskap i förändring kapitel 4 27 den globala utvecklingen kapitel 5 35 kina, indien, ryssland kapitel 6 48 finansiella aktörer kapitel 7 54 små och medelstora företag kapitel 8 58 den nya protektionismen del iii. 64 sverige som investeringsland kapitel 9 65 utländska investeringar i sverige 71 så går det för sverige kapitel sveriges attraktionskraft för kompetensdrivna investeringar kapitel utländska investeringar i den svenska life science-industrin del iv. 92 insatser för framtiden kapitel politik och affärer kapitel isa:s rekommendationer och förslag appendix 105 det här är utländska direktinvesteringar 106 förkortningar 107 källförteckning kontakter 1

4 Förord Hur uthållig är Sveriges konkurrenskraft? Utländska direktinvesteringar är en av globaliseringens starkaste drivkrafter. De växer i volym och ökar i betydelse för länders och regioners ekonomiska utveckling och sysselsättning. Detta gäller inte minst för länder för vilka tillgång till kompetens och avancerade teknologier är avgörande för deras attraktionskraft och därmed konkurrenskraft. Just därför att betydelsen av utländska investeringar ökar så som sker, skärps också konkurrensen om att attrahera dessa investeringar till sitt land, till sin region. Spelplanen för konkurrensen om de utländska investeringarna förändras snabbt. Nya områden infrastruktur, miljöteknik, hälso- och sjukvård, m.m. blir alltmer föremål för de utländska investerarnas intresse. Och nya aktörer såsom företag från tillväxtmarknader, små och medelstora företag, hedgefonder och statliga investeringsfonder har blivit aktiva som investerare och på utlandsmarknader. Så är t.ex. ett växande antal dynamiska tillväxtmarknader inte längre bara utförare av billig produktion utan också baser för kvalificerad forskning och utveckling (FoU). Vidare är dessa tillväxtmarknader inte längre bara attraktiva destinationer för utländska investeringar utan deras företag investerar också alltmer utomlands. Denna utveckling innebär att om bara säg tio år kommer det internationella näringslivet att se ganska annorlunda ut. Ett antal tillväxtekonomier kommer att ha ett helt annat och mycket starkare inflytande än de har idag såväl ekonomiskt som politiskt. För år sedan diskuterade vi i industriländerna hur utvecklingsländerna skulle kunna få del av globaliseringen. När nu ett antal tillväxtmarknader lyckats med detta, då ser vi att de protektionistiska stämningarna tilltar, framför allt i Nordamerika men även här i Europa. Allt oftare hörs propåer om hur vi industriländer måste skydda oss mot globaliseringens negativa effekter. En huvudrapport, tre delstudier Invest in Sweden Agency, ISA, har regeringens uppdrag att göra en sammanfattande bedömning av förhållanden och åtgärder som påverkar investeringsklimatet i Sverige samt av tillståndet och utvecklingen inom området. Det är detta uppdrag som redovisas i föreliggande rapport Investeringar i den globala och svenska ekonomin Vad väntar Sverige? Rapporten innehåller fakta samt beskriver aktuella trender inom investeringsområdet. Den internationella utvecklingen, som berörts ovan, beskrivs i rapporten under avsnitten Betydelsen av utländska investeringar och Investeringslandskap i förändring. Frågan är naturligtvis hur denna utveckling påverkar investeringsklimatet i Sverige. I syfte att bättre besvara denna fråga har ISA genomfört tre delstudier i vilka vi analyserar huvudkontorens roll, gör en jämförelse med ett antal konkurrentländer samt utvärderar Sveriges attraktionskraft inom life sciences. Samtliga delstudier publiceras separat, men resultat och slutsatser presenteras i föreliggande rapport. Med tanke på den betydelse de kompetensdrivna investeringarna har för en kunskapsekonomi som den svenska har vi valt att koncentrera framställningen till dessa. Men självklart berörs även marknadsdrivna investeringar, d.v.s. sådana investeringar som t.ex. använder Sverige som bas för att täcka norra Europa/ Östersjöregionen. Sverige som investeringsland Vid en första betraktelse förefaller Sverige ha haft en god utveckling. Under den senaste femårsperioden har t.ex. de utländska investeringarna i Sverige och de svenska i utlandet legat på en relativt hög nivå, vilket visar att Sverige som land och näringslivet i Sverige på ett aktivt sätt deltar i den omstrukturering som internationellt näringsliv genomgår. Därtill kommer att Sverige kännetecknas av politisk stabilitet, god ekonomisk tillväxt och hög innovationsförmåga, faktorer som samtliga bidrar till att placera Sverige bland tioi-topp i de rankinglistor som görs av länders konkurrenskraft. Men den fråga som måste ställas är i vilken utsträckning dessa resultat är historiskt betingade. Hur väl speglar de Sveriges förmåga att tackla inte bara dagens utan också morgondagens konkurrens? Låt mig göra 2

5 förord tre nedslag inom områdena huvudkontor, konkurrentjämförelser och life sciences. Dessa områden behandlas i föreliggande rapport huvudsakligen under avsnittet Sverige som investeringsland. Huvudkontor och inkomstskatter Huvudkontoret är centrum för ett företags strategiska och finansiella beslut. Vid val av lokaliseringsort för ett huvudkontor tas hänsyn till många olika drivkrafter, t.ex. närhet till finansmarknader samt möjligheterna att rekrytera medarbetare med hög kompetens och, i takt med globaliseringen, allt oftare medarbetare med skilda nationaliteter. För att t.ex. lyckas dra till sig denna kategori av medarbetare är gynnsamma inkomstskatter och effektiva flygförbindelser viktiga inslag i det beslutsunderlag som ska ligga till grund för val av lokaliseringsort. Dessa två områden utgör dock knappast svenska styrkor, vilket framgår av Gunnar Eliassons delstudie Företagen i en globaliserad ekonomi Full fart i huvudkontoret. Jag tror att de flesta är överens om att det är bättre att ha fler än färre huvudkontor, detta bl.a. med tanke på den strategiska betydelse dessa kontor har för respektive företags utveckling. Därtill kommer att förekomsten av många huvudkontor i ett land eller i en region påverkar kompetensen i en rad tjänstefunktioner. Sammantaget innebär detta att om ännu fler huvudkontor flyttar utomlands föreligger en risk att Sverige så småningom kan utvecklas till en sorts dotterbolagsekonomi. I detta sammanhang är det också motiverat att ställa frågan i vilken utsträckning svenska inkomstskatter bidragit till att företagsledningar i svenska företag föredragit att bli uppköpta i stället för att själva förvärva? I ett antal förvärv och fusioner mellan svenska och utländska företag kanske det hade varit lika naturligt att det svenska företaget förvärvat det utländska i stället för tvärtom. Och i så fall hade förutsättningarna för att huvudkontoret stannat i Sverige förmodligen varit större. Företag kommer att fortsätta förvärva och fusionera, d.v.s. utländska företag kommer att förvärva svenska och svenska företag kommer att förvärva utländska. Utgången av dessa förvärv kommer att avgöra var huvudkontoret lokaliseras. För att Sverige ska vara attraktivt för huvudkontor krävs en genomtänkt politik, en politik som bl.a. omfattar en skattelagstiftning som är konkurrenskraftig både på företags- och individnivå samt en bra infrastruktur (transporter, skolor etc.). Menar vi allvar med att vi vill behålla existerande huvudkontor och attrahera nya, framför allt regionala sådana, samt att vi vill stärka svenska företags förutsättningar att köpa upp istället för att bli uppköpta, måste i så fall en rad olika åtgärder vidtas. Nederländerna utgör ett intressant exempel på vad som krävs för att bli en lokaliseringsort för huvudkontor. Konkurrenters satsningar framgångsrika Av Andreas Wigrens delstudie Sveriges attraktionskraft för kompetensdrivna investeringar Vässa spjutspetsarna! framgår, att Sverige i förhållande till sex jämförda länder har en relativt god plattform vad avser ramvillkor och investeringsfrämjande. Men även om utgångsläget inom dessa områden är tillfredsställande måste det till olika insatser för att försvara vår konkurrenskraft, detta bl.a. med tanke på de snabba förändringar som äger rum i vår omvärld. I Sverige saknar vi däremot den typ av samordnade satsningar som så framgångsrikt tillämpas av många andra länder. Dessa satsningar är ofta kopplade till innovationssystemet och de fokuserar på vissa strategiska sektorer. Staten agerar som främjare/facilitator och använder sig av satsningarna som en metod att attra hera utländska investeringar. Ett exempel utgör life science-sektorn, som studerats närmare av Björn Bergstrand i delstudien Utländska investeringar i den svenska life science-industrin Framgångar på sluttande plan. Life sciences på ett sluttande plan För ca 25 år sedan hade länder som Irland, Kanada, Singapore och Skottland ingen life science-industri att tala om. Målmedvetna satsningar har gjort att dessa länder idag har en dynamisk utveckling med omfattande utländska nyinvesteringar inom både produktion och FoU. 3

6 förord Sverige, å andra sidan, hade för 25 år sedan en väl utvecklad, för att inte säga världsledande, life scienceindustri med ett givande samspel mellan stora universitetssjukhus och läkemedelsbolag. Med andra ord, vi hade mycket goda förutsättningar för en fortsatt vinnande utveckling. Sedan dess har Sverige emellertid inte attraherat några större utländska nyinvesteringar inom produktion eller FoU. Däremot har vissa expansionsinvesteringar, strategiska allianser samt flera stora för värv ägt rum. Till detta kan läggas att de flesta företag i branschen är små, att bioteknikföretagen inte fått ut några nya läkemedel på marknaden, att den svenska forskningskvaliteten enligt flera undersökningar försämrats samt att antalet kliniska prövningar minskar. I och med utvecklingen mot att framtida läkemedel i allt större utsträckning kommer att bygga på biologiska substanser ökar dessutom sårbarheten för den svenska läkemedelsindustrin. Branschens flaggskepp AstraZeneca har inom detta område förvärvat eller tvingats förvärva kompetens och produktionskapacitet i USA, Storbritannien och Kanada. Det kan inte uteslutas att AstraZeneca står inför mer eller mindre omfattande neddragningar i Sverige med de konsekvenser detta i så fall får för hela life science- industrin. Det är svårt att dra någon annan slutsats än att den så betydelsefulla läkemedelsindustrin i Sverige befinner sig på ett sluttande eller förlorande plan i jämförelse med utvecklingen i flera konkurrentländer. Förmodligen skulle det vara av intresse att även närmare studera ett antal andra branscher som betraktats som paradgrenar i svensk industri för att se hur de klarar sig i den globala konkurrensen. Outnyttjad potential för Sverige De tre nedslagen huvudkontor, konkurrentjämförelser och life sciences föranleder några kommentarer. Dessa tar sin utgångspunkt i frågan hur den internationella utvecklingen påverkar investeringsklimatet i Sverige. Vad andra länder gör påverkar naturligtvis i högsta grad investeringsklimatet i Sverige. Tidigare var vi vana vid att företag är konkurrensutsatta. Idag gäller detta i lika hög grad länder och regioner. Det politiska etablissemanget har inte tagit till sig det faktum att världen i övrigt lärt sig vad Sverige en gång var bra på, samtidigt som landet inte har avancerat sina positioner. Vi traskar på i vår egen takt. Vi utreder och vi utreder och utredningarna läggs på hög. Men vad händer konkret? Under det att vi utreder går många av våra konkurrenter från ord till handling. I Sverige saknas en insikt om att det är bråttom. Och när vi agerar med våra ytterst begränsade resurser tenderar vi att göra så i spridda skurar. I avsaknad av en sammanhållen strategi agerar vi ofta kortsiktigt och ad hoc. Att Sverige lyckas med att attrahera och därmed med sitt affärs- och investeringsfrämjande är angeläget för tillväxt och sysselsättning. Låt mig ge två exempel. För det första, Sverige har ett antal s.k. kluster/ kompetensblock i världsklass inom ett antal strategiska sektorer. Dessa kluster har huvudsakligen byggts upp av svenska aktörer. Många av dessa flyttar nu inte bara produktion utan även FoU utomlands. För att Sverige ska kunna behålla och utveckla dessa kluster i Sverige krävs att utflödena balanseras av inflöden av kapital, teknologier och humankapital. Därför att ett kluster i världsklass kräver en viss volym, en viss kritisk massa. Det är denna massa som genererar en dynamisk utveckling. Detta innebär att våra kluster måste befolkas av många svenska aktörer och många fler utländska. För det andra, med tanke på hur annorlunda det internationella affärslivet kommer att se ut om bara tio år, krävs att vi formulerar ett tydligt förhållningssätt till hur denna utveckling kan komma att påverka Sverige. Hur ska vi positionera oss gentemot t.ex. de snabbväxande tillväxtmarknaderna? Vilket tänk finns? Vilka mer långsiktiga insatser bör övervägas? Naturligtvis kan en ideologiskt präglad invändning göras mot detta resonemang: Staten ska syssla så lite som möjligt med affärsfrämjande, det ska överlåtas på marknadskrafterna. Som svar på det kan konstateras att så ser inte världen ut. Så lägger t.ex. världens mest liberala och kapitalistiska ekonomier, de anglosaxiska, ned omfattande resurser på sitt affärsfrämjande. De gör det på sätt och vis av samma skäl som ett företag 4

7 förord gör det, d.v.s. företag lägger ned stora summor på sin marknadsföring för att i konkurrens med andra företag vinna marknadsandelar. Även länder måste marknadsföra sina produkter. Till detta kommer det marknadsmisslyckande som drabbar små länder som Sverige. Fjärran marknader som t.ex. de ute i Asien har en synnerligen begränsad om ens någon information om vad Sverige har att erbjuda. Eller så kan invändningen vara att låt tusen blommor blomma, d.v.s. att saker och ting fungerar bäst utan samordning. Jag delar inte denna inställning. I en konkurrensutsatt värld resonerar inget globalt framgångsrikt företag på det sättet. Varför skulle då ett land, som är minst lika konkurrensutsatt, göra det? Globaliseringens effekter positiva eller negativa beror i hög grad på den nationella politik som förs. För närvarande går det bra för Sverige. Då kan det vara en utmaning att föra fram uppfattningen att Sverige inom ett antal områden håller på att förlora marknadsandelar och att det krävs en rad olika åtgärder för att Sverige långsiktigt ska klara den konkurrens som finns mellan länder och regioner, detta eftersom konkurrensförhållandena ute i världen förändras och många andra länder agerar målmedvetet för att stärka sin konkurrenskraft. Föreliggande rapport avslutas med tankar kring Insatser för framtiden, ett avsnitt som också redovisar ISA:s rekommendationer och förslag. Många olika förslag som syftar till att stärka Sveriges attraktionsoch konkurrenskraft skulle kunna presenteras. Vi har valt att begränsa oss till några utvalda förslag. En förklaring till detta är att det i särklass viktigaste förslaget har att göra med riksdagens och regeringens prioriteringar. Det är en sak att ha ett regelsystem som i stort fungerar tillfredsställande. Det är en helt annan sak att lyfta hela frågan om Sveriges uthålliga attraktionsoch konkurrenskraft och med den som utgångspunkt dels modernisera våra regelsystem i tillämpliga delar, dels formulera en sammanhållen politik och agera proaktivt här i Sverige och ute i världen. En sådan politik förutsätter samordnade insatser och initiativ från regeringen om vi ska lyckas göra Sverige attraktivt för huvudkontor, stärka strategiskt viktiga sektorer, balansera de svenska utflödena av produktion och FoU med inflöden från utlandet, bryta den defensiva inställning vi har till kompetensinvandring och göra Sverige i ord och handling mer välkomnande för individer och entreprenörer från andra länder. Som framgår av olika jämförelser finns det få länder som har så goda förutsättningar som Sverige att ta till vara de möjligheter som den globala utvecklingen erbjuder. Den potentialen måste vi ta till vara och betydligt bättre än vad vi gör idag. Erkännanden Rapporten Investeringar i den globala och svenska ekonomin Vad väntar Sverige? har utarbetats av Magnus Runnbeck, utredningsansvarig vid ISA. Jag vill även framföra ett tack till Gunnar Eliasson, Andreas Wigren och Björn Bergstrand för deras delstudier; till Läkemedelsindustriföreningen (Lif) och Verket för innovationsutveckling (Vinnova) som bidragit till delstudien Utländska investeringar i den svenska life science-industrin Framgångar på sluttande plan; till ISA:s styrelse, ekonomiska råd och interna redaktions kommitté för värdefulla synpunkter; till Sveriges beskickningar i Danmark, Finland, Irland, Kanada, Nederländerna, Singapore och Storbritannien samt till de investeringsfrämjande organisationerna i nämnda länder. Samtliga har bidragit med underlag i samband med genomförda konkurrentanalyser. Jag vill även tacka de enskilda personer som ISA haft möjlighet att konsultera och med vilka vi kunnat stämma av innehållet i denna rapport. För de synpunkter, rekommendationer och förslag som framförs i denna rapport svarar Invest in Sweden Agency. Stockholm i januari 2008 Kai Hammerich Generaldirektör 5

8 Inledning Utländska direktinvesteringar (foreign direct investment, FDI) är investeringar som syftar till långsiktigt ägande av minst 10 procent av aktier eller andelar i en verksamhet i utlandet. Bakom denna internationellt vedertagna, bokföringstekniska definition döljer sig ett av de mest kraftfulla uttrycken för den pågående globaliseringen, nämligen näringslivets utlandsexpansion genom nyetableringar, joint ventures, strategiska allianser samt förvärv och fusioner. Utländska direktinvesteringar beskriver omvandlingen från ett nationellt till ett internationellt näringsliv. De illustrerar vilka länder som får ta del av det internationella kapitalet och kunskapsspridningen. De visar var länder har sina styrkor och svagheter i den globala konkurrensen. Utländska direktinvesteringar (som i rapporten genomgående benämns utländska investeringar) har inga inneboende egenskaper att vara automatiskt bra eller dåliga. De får olika effekter på länders betalningsbalans, skatteuppbörd, sysselsättning, produktivitet och tillväxt från fall till fall. Som de följande sidorna kommer att visa har utlandsinvesteringar emellertid potential att främja en god ekonomisk utveckling i såväl hemlandet som värdlandet, men detta förutsätter att nationella regelverk och institutioner är utformade så att de understödjer framväxten av ett konkurrenskraftigt näringsliv. Ambitionen med rapporten Investeringar i den globala och svenska ekonomin Vad väntar Sverige? är att ge läsaren en initierad redogörelse för de utländska investeringarnas utveckling och betydelse för Sverige, andra länder och regioner. Den är också avsedd att tjäna som underlag för reflexion över Sveriges ställning och framtid i den globala konkurrensen. Rapporten består av fyra delar som vardera innehåller ett antal kapitel. Diagram och tabeller som understödjer framställningen återfinns i slutet av respektive kapitel. Del I Betydelsen av utländska investeringar Avsnittet ger en översikt över företagens motiv för att expandera i utlandet, på vilka sätt företagen expanderar samt investeringarnas effekter i hemlandet och värdlandet. En allmän genomgång av investeringarnas egenskaper i kapitel 1 Drivkrafter och effekter följs av en diskussion om varför länder främst vill attrahera investeringar med högt kunskaps- och kompetensinnehåll i kapitel 2 Kompetensdrivna investeringar. I kapitel 3 Företagen i en globaliserad ekonomi diskuteras huvudkontorens betydelse för företagen, vilka faktorer som avgör lokaliseringen av huvudkontor och effekterna av en utflyttning. Kapitlet bygger på valda delar av studien Företagen i en globaliserad ekonomi Full fart i huvudkontoret (författare Gunnar Eliasson, på uppdrag av ISA). Del II Investeringslandskap i förändring Avsnittet beskriver och analyserar den internationella utvecklingen under femårsperioden och det senaste året 2006/07 med fokus på framväxten av nya utlandsinvesterare. Kapitel 4 Den globala utvecklingen gör en genomgång av investeringarna på regional nivå och ländernivå, redovisar trender och tendenser samt ger en prognos för framtiden. Kapitel 5 Kina, Indien, Ryssland ägnas åt att beskriva de nya tillväxtekonomiernas uppsving, medan den finansiella sektorns ökade genomslag analyseras i Kapitel 6 Finansiella aktörer. Kapitel 7 Små och medelstora företag redogör för vad som sker parallellt med storföretagens utlandsexpansion. Kapitel 8 Den nya protektionismen uppmärksammar framväxten av investeringshindrande åtgärder i såväl industriländer som utvecklingsländer samt redogör för vilka konsekvenser de kan få för den framtida utvecklingen. Del III Sverige som investeringsland Avsnittet gör en genomgång av den aktuella investeringsutvecklingen och Sveriges attraktionskraft för utländska investeringar i jämförelse med ett urval konkurrentländer. Kapitel 9 Utländska investeringar i Sverige redogör för Sveriges profil som investeringsland och vilken väg utvecklingen kan ta i framtiden. Kapitel 10 Sveriges attraktionskraft för kompetensdrivna investeringar granskar ramvillkor, nationella satsningar och investeringsfrämjande i Sverige respektive Danmark, Finland, Irland, Nederländerna, Skott- 6

9 inledning land och Kanada. En jämförelse av länderna görs på grundval av ett antal attraktions faktorer och den aktuella investeringsutvecklingen. Kapitlet sammanfattar innehåll och slutsatser ur ISA:s studie Sveriges attraktionskraft för kompetensdrivna investeringar Vässa spjut spetsarna! (författare Andreas Wigren). Kapitel 11 Utländska investeringar i den svenska life science-industrin överför och fördjupar den jämförande analysen till den svenska life science-sektorn. I urvalet av konkurrentländer ersätts Finland och Nederländerna av Singapore i uppräkningen ovan. Kapitlet sammanfattar innehåll och slutsatser ur studien Utländska investeringar i den svenska life science-industrin Framgångar på sluttande plan (författare Björn Bergstrand, på uppdrag av ISA, Lif och Vinnova). Del IV Insatser för framtiden Avsnittet diskuterar vilken roll politiken spelar i arbetet att attrahera utländska investeringar i Sverige och andra länder samt vilka åtgärder Sverige behöver vidta för att stärka sin attraktionskraft. Kapitel 12 Politik och affärer redogör för hur politiken förhåller sig till globaliseringen, närings livets konkurrenskraft och affärsfrämjandet i Sveriges konkurrentländer. Kapitlet gör en särskild betraktelse över Sveriges offentliga insatser för att främja utländska investeringar. Kapitel 13 ISA:s rekommendationer och förslag redovisar områden med förbättringspotential och några utvalda förslag på åtgärder för att stärka Sveriges attraktionskraft som investeringsland. 7

10 årsbok lorem ipsum I. Betydelsen av utländska investeringar 9 drivkrafter och effekter 15 kompetensdrivna investeringar 20 företagen i en globaliserad ekonomi 8

11 Kapitel 1. Drivkrafter och effekter Tillväxtskapare med förbehåll Utlandsinvesteringarna har ökat dramatiskt sedan början av 1990-talet. Vilka är drivkrafterna och vilken påverkan har de på länders och regioners ekonomier? Blir effekterna av utländska investeringar olika i olika länder och i så fall varför? Vilken betydelse har de utländska investeringarna för Sverige? Företagens ökade benägenhet att expandera i utlandet och ha världen som marknad är en grundbult för den pågående globaliseringen. De globala direktinvesteringarna ökade från 200 miljarder USD 1990 till drygt miljarder USD Storleken på de utländska investerarnas tillgångar ökade från 9 till 26 procent av BNP i ett genomsnittligt land under samma period, med stora variationer mellan främst industriländer och utvecklingsländer. För en utförlig definition av begreppet utländska direktinvesteringar (foreign direct investment, FDI) vilka framledes benämns utländska investeringar, se Appendix Det här är utländska direktinvesteringar. En försiktig uppskattning visar att det finns närmare multinationella företag med dotterbolag i utlandet. Multinationella företag svarar för drygt hälften av världshandeln genom att färdigvaror och insatsvaror handlas mellan olika delar av koncernen. Sverige har på femton år gått från ett ensidigt ägande av tillgångar i utlandet till att bli ett av världens mest internationaliserade länder. De utländska tillgångarnas andel av BNP steg från 5 procent 1990 till 57 procent 2006, från en låg till en hög nivå i Europa. I slutet av 2006 uppgick de utländska tillgångarna i Sverige till miljarder SEK medan svenska företag hade tillgångar i utlandet på miljarder SEK. Utländska företag sysselsätter drygt svenskar. Samtidigt har de svenska företagen över en miljon utlandsanställda. Nygammalt fenomen Handel i olika former över nationsgränserna har en lång historia. Företagens etableringar och investeringar Drivkrafterna för utlandsexpansion allt starkare I regel goda effekter av utländska investeringar, men utfallet beror på länders politik och institutioner Bidrag till svensk produktivitet och utvecklingskraft i utlandet är, åtminstone i någon omfattning att räkna med, av betydligt senare datum. En viktig förklaring till detta är att permanent närvaro av utländska företag kräver mer av länders lagstiftning och institutioner, t.ex. möjlighet att verka på liknande villkor som de inhemska företagen med rimliga garantier mot rättsövergrepp och expropriering m.m. De kulturella skillnaderna och geografiska avstånden gjorde det tidigare svårt att hålla ihop verksamheten i moderbolaget med dotterbolagen i utlandet. Utlandsinvesteringarna dominerades länge av storföretag från USA och de stora europeiska ekonomierna. De styrdes av tullnivåer, tillgången till råvaror och hemlandets politiska inflytande, ofta knutet till den koloniala historien. Ett flertal svenska företag inledde en viss internationell expansion redan i början av 1900-talet, främst med säljkontor som understödde exporten. Internationaliseringen tog ett nytt språng under mellankrigstiden, då företag som Alfa-Laval, Asea, Atlas Copco, Electrolux och LM Ericsson började bedriva produktion utanför Sverige. Ett viktigt historiskt motiv för att förlägga produktion i utlandet var att företagen på så sätt fick tillträde till marknader som skyddades av höga importtullar. Investeringar var ett fördelaktigt alternativ till export av företagets produkter, ibland t.o.m. det enda alternativet. Några exempel är de japanska biltillverkarnas fabriker i USA och de svenska lastbilstillverkarnas produktionsanläggningar i Brasilien. Men i takt med att en internationell spelplan för investeringar har vuxit fram genom avregleringar och bättre nationell behandling av utländska investerare, säkrare och billigare kommunikationer och transporter, den nya infor- 9

12 drivkrafter och effekter mationsteknologin samt en global kapitalmarknad har drivkrafterna för utlandsinvesteringar också blivit alltmer mångfacetterade och starkare. För många företag är närvaro i utlandet idag en fråga om långsiktig konkurrenskraft. Marknader, kostnader, strategiska tillgångar Bakom det enskilda företagets beslut om utlandsinvesteringar finns huvudsakligen tre typer av motiv: att exploatera nya marknader, sänka kostnaderna eller förvärva strategiska tillgångar. Ofta ligger flera av motiven bakom en investering, men väger olika tungt i olika situationer. Till strategiska tillgångar räknas här t.ex. talang och kompetens, forskning och utveckling (FoU), teknologi, varumärken och patent samt, inom vissa branscher, råvaror som olja, gas och mineraler. I kapitel 2 Kompetensdrivna investeringar och kapitel 3 Företagen i en globaliserad ekonomi diskuteras bl.a. konsekvenserna av utländska investeringar i strategiska tillgångar ( kompetensdrivna investeringar ) i Sverige. Hur den enskilda utlandsinvesteringen sedan utformas grundar sig på en mix av faktorer som, förutom de ovan nämnda motiven, beror på företagets interna förutsättningar och verksamhet, konkurrenssituationen och villkoren på olika marknader. Marknadsdrivna horisontella investeringar innebär att delar av företagets verksamhet i hemlandet kopieras på en eller flera utlandsmarknader. Typexempel är den västeuropeiska bilindustrins nya produktionsanläggningar i Centraloch Östeuropa. Kostnadsdrivna vertikala investeringar splittrar upp produktionsprocessen i olika led i förädlingskedjan och utnyttjar samordningsvinster samt skillnader i faktorpriser (löner, räntor m.m.) mellan länder. I t.ex. konfektionsindustrin designas kläderna ofta av de europeiska modehusen medan själva textilproduktionen lokaliseras till låglöneländer som Turkiet och Indien. Dagens teknik, kommunikationer och transporter gör det möjligt att på ett genomgripande sätt bryta upp produktionen av varor (och, i allt större utsträckning, tjänster) i sina beståndsdelar och lokalisera den geografiskt till länder och regioner som erbjuder optimala förutsättningar för pris, kvalitet och tillgänglighet. Den här utvecklingen är redan ett faktum och illustreras främst av de omfattande utländska investeringarna i tillverkningsindustrin i Kina. Det engelska begreppet unbundling syftar på att varje moment i produktionen, t.ex. design eller tillverkning av skalet till mobiltelefoner, kan bli föremål för outsourcing (kontraktstillverkning i hemlandet eller utomlands) eller off-shoring (produktion i utlandet, i egen regi eller på kontrakt). Det finns naturligtvis gränser för hur långt fragmenteringen av produktionen kan gå. Ett flertal företag har tagit tillbaka produktion från externa leverantörer hemma och i utlandet till följd av en upplevd brist på kontroll, flexibilitet och kvalitet. Utvecklingen kommer också att i vissa fall leda till s.k. rebundling, där tidigare uppsplittrade moment knyts samman igen. Men mycket tyder på att fragmenteringen och den geografiska spridningen av olika insatser i produktionen kommer att fortsätta. En snabb utveckling är att vänta på tjänsteområdet, men då företrädesvis för tjänster som idag är sammankopplade med varuproduktionen. Många tjänster (vård och omsorg m.m.) kommer av naturliga skäl även framöver att behöva utföras nära kunden. Företagsförvärven dominerar Företag expanderar i utlandet genom nyetablering eller förvärv av redan existerande företag och verksamheter. En variant på förvärvet är ett samgående av företag, en fusion, vilket ibland sker när företagen är jämbördiga till storlek och marknadsvärde. En ny etablering kan innebära allt från öppnandet av ett mindre säljkontor till en större nyinvestering, i t.ex. en produktionsanläggning eller ett forskningscenter. I praktiken sker etableringen oftast i flera steg, där företagen först lär känna marknaden och successivt utvärderar olika strategiska alternativ innan en större investering äger rum. Ett antal expansions investeringar kan sedan följa på den ursprungliga investeringen för att utöka den befintliga verksamheten eller expandera på andra områden. Det vanligaste sättet för företag från OECD-län- 10

13 drivkrafter och effekter derna att etablera sig i utvecklingsländerna är genom nyetablering med successiva investeringar i ny kapacitet, då själva syftet med utlandsexpansionen ofta är att exploatera en ny marknad (som också kan vara en plattform för export). Andra skäl är att omogna ekonomier erbjuder färre förvärvsobjekt och att svagheter i regelverken och bristande transparens gör att förvärv av lokala företag kan vara riskabla. Ca procent av de utländska investeringarna i utvecklingsländerna härrör från förvärv och fusioner. För tillträde till OECD-ländernas marknader är däremot företagsförvärv den helt dominerande etableringsformen sett till gjorda kapitalinsatser och antal anställda. I Västeuropa är det numera relativt sällsynt att företag etablerar sig genom att börja från början med en helt ny produktionsanläggning (s.k. greenfieldinvestering). Det vanliga tillvägagångssättet är istället att bygga upp ny kapacitet kring en redan existerande verksamhet. Hela procent av de utländska investeringarna i OECD-länderna är hänförliga till förvärv och fusioner. Ett förvärv är ett snabbt sätt för det utländska företaget att etablera sig på en marknad. Det kan utgöra ett viktigt komplement till företagets produktportfölj, inneha unika tillgångar som ett starkt lokalt distributionsnät eller möjliggöra kostnadsbesparingar och synergier i FoU, produktion, försäljning och distribution. I vissa fall kan det utländska företaget vilja eliminera en lokal konkurrent och öka sin marknadsmakt. Förvärvet kan även vara del i en global omstrukturering av en bransch, där det utländska företaget vill behålla initiativet och stärka sin ställning. Det är vanligt att endast delar av ett företags verksamhet förvärvas eller att verksamheten renodlas efter ett förvärv. I vissa fall sker också förvärvet utan annat motiv än att det är en del av en större affär, då t.ex. en hel koncern köps upp. I regel goda effekter Internationella investeringar är i regel tillväxtskapande för såväl hemlandets som värdlandets ekonomier. Detta gäller för både industriländer och utvecklingsländer. Irland och Kina är två exempel på länder där utländska investeringar spelat en avgörande roll för den ekonomiska utvecklingen. Inte minst erfarenheter från Asien visar att även utvecklingsekonomier i de flesta fall gynnas av utländska investeringar. Och små öppna marknadsekonomier som den svenska har mycket att vinna. Utlandsinvesteringar har bidragit till de svenska multinationella företagens framgångar och, i ett antal branscher, globala styrkepositioner. Erfarenheter som vunnits på de utländska marknaderna har kunnat hämtas hem och omsättas i teknisk och organisatorisk kompetens med en ökning av produktiviteten och det inhemska omvandlingstrycket som följd. Konkurrenskraften på hemmaplan har ökat parallellt med konkurrenskraften i utlandet. I en ekonomi som länge varit öppen för internationell handel har svenska lokala konkurrenter och underleverantörer därmed fått ytterligare impulser att vara innovativa. Detta har medfört gynnsamma resultat för näringslivet i stort. Utländska investeringar har visat sig kunna ge goda effekter även på värdlandets ekonomi, främst genom den produktivitetshöjning och konkurrenstryck som de nya företagen bär med sig. Skiljelinjen går här inte mellan utländska och inhemska företag utan mellan nationella företag och multinationella företag som blir mer effektiva genom bl.a. större resurser för FoU, bättre utbildad personal och tillgången till ett globalt produktionsnätverk. Produktivitetsökningen slår igenom oberoende av på vilket sätt investeringen äger rum. Studier pekar entydigt på att nationella företag ökar sin produktivitet om de förvärvas av multinationella företag (inhemska eller utländska). Den samhällsekonomiska vinsten ligger också i att värdlandets företag och konsumenter får tillgång till nya varor och tjänster av hög kvalitet. Många utlandsetableringar sker bl.a. för att bättre kunna anpassa produkterna till den lokala marknaden. Kunskapsöverföring till det lokala näringslivet (s.k. spillovereffekter) av delar av de utländska företagens strategiska tillgångar genom informationsläckor, cirkulation av nyckelpersoner och kopiering bidrar ytterligare till dynamiken och tillväxten i ekonomin. 11

14 drivkrafter och effekter under rätt omständigheter Trots att utländska investeringar för med sig en produktivitetsökning på företags- och branschnivå måste vissa förutsättningar finnas på plats för att värdlandets ekonomi ska gynnas i sin helhet. Allmänt gäller att utväxlingen från investeringarna ökar med en högre ekonomisk och institutionell utvecklingsnivå, där även graden av exportorientering och finansmarknadens funktion spelar in. Forskningsresultat har också bekräftat det ganska självklara faktum att utbildningsnivån ( humankapitalet ) är av stor betydelse för näringslivets förmåga att ta till sig avancerad teknologi, idéer och innovationer från de utländska investerarna. En god absorptionskapacitet i ekonomin för avancerad teknologi bidrar till att öka landets tillväxttakt. Och ju bättre utbyggd social och fysisk infrastruktur, desto mer gynnas värdländer av utländska investeringar. Vid t.ex. förvärv och fusioner beror utfallet initialt på företagens kvaliteter. Men den efterföljande utvecklingen påverkas av värdlandets miljö och förutsättningar att vidareutveckla verksamheten. Utländska investeringar har mindre påverkan på länders totala sysselsättning eller arbetslöshetens nivå. Det är främst inhemska faktorer som utbud och efterfrågan på arbetskraft, arbetsmarknadens struktur och funktion som styr sysselsättningen, även om nyetableringar av utländska företag kan ge betydande tillskott på det lokala eller regionala planet vid ledig kapacitet. Dessutom bidrar investeringarna till att höja kompetensnivån hos den svenska arbetskraften. De svenska företagens utlandsinvesteringar har sannolikt betytt en del för ökningen av den relativa efterfrågan på högutbildad arbetskraft i Sverige som ägt rum under de senaste decennierna. Svenska multinationella företag har flyttat ut enklare produktion till låglöneländer samtidigt som mer kvalificerad arbetskraft har efterfrågats för den verksamhet som blivit kvar och expanderat. Politiken avgör utfallet OECD betonar i rapporten Policy coherence matters (1999) att öppenhet för utländska investeringar är viktigt, men att investeringarna inte ovillkorligen understödjer en god ekonomisk utveckling på nationell nivå. För detta krävs ett välutvecklat institutionellt ramverk, en sund ekonomisk politik och satsningar på bl.a. utbildning och infrastruktur. Rapporten poängterar att ökad öppenhet för handel och investeringar måste synkroniseras med en utveckling mot starkare inhemska institutioner och en god lednings- och förvaltningskultur. ISA gav 2005 i uppdrag åt Iked, en svensk oberoende tankesmedja, att genomföra studien Förändrade effekter av globaliseringen Vad som bestämmer utvecklingen för Sverige. Även Iked ger en nyanserad bild av det samhällsekonomiska utfallet av utländska investeringar. Studien visar att det samhällsekonomiska utfallet för Sverige av in- och utgående investeringar, som under lång tid varit positivt, nu är mer tvetydigt. De multinationella företagen har inte förmått utnyttja den svenska kunskapsbasen (som borde vara en styrkefaktor för Sverige), vilket illustreras av att varken produktionens sammansättning eller exporten är tydligt orienterad mot kunskapsintensiva varor och tjänster. ITPS studie Svenskt näringsliv i en globaliserad värld (2007) konstaterar emellertid att den svenska industrin har komparativa fördelar i produktion som är kapitalintensiv, kunskapsintensiv och forskningsintensiv, med en specifik fördel i förädlingen av inhemska råvaror. Samtidigt visar Ikeds studie i en enkätundersökning riktad till små och medelstora företag i södra Sverige på en omfattande rörelse mot ökad internationalisering. Här kan både positiva och negativa effekter uppstå beroende på hur företagen omorganiserar sin verksamhet. Iked betonar politikens roll för ett positivt samhällsekonomiskt utfall av investeringarna i Sverige i framtiden, där bl.a. incitamenten för utbildning, entreprenörskap och ägande måste stärkas. Det svenska Globaliseringsrådet, som inrättades av regeringen 2006, har i uppdrag att innan 2010 lägga fram en rapport om Sveriges förutsättningar i den globala ekonomin. Rådet har ett brett uppdrag, men i detta ingår bl.a. att se över Sveriges attraktionskraft för utländska investeringar. 12

15 drivkrafter och effekter Sammanfattning och slutsatser Under de senaste åren har den tekniska och politiska utvecklingen i världen stärkt företagens drivkrafter att expandera utomlands. Avregleringar och mer gynnsam nationell behandling av utländska investerare, bättre kommunikationer och transporter, den nya informationsteknologin samt framväxten av en global kapitalmarknad är faktorer som bidragit till expansionen. Storleken på de utländska investerarnas tillgångar i ett genomsnittligt land ökade från 9 till 26 procent av BNP , med stora variationer mellan framför allt industriländer och utvecklingsländer. De utländska företagens tillgångar i Sverige ökade från 5 till 57 procent av BNP under samma period. Företagens utlandsinvesteringar motiveras huvudsakligen av nya marknader, lägre kostnader och förvärv av strategiska tillgångar, t.ex. teknologi, varumärken och råvaror. Ofta är investeringsbesluten grundade på en kombination av motiv. Det är heller inte längre bara storföretag utan också små och medelstora företag som deltar i internationaliseringen. Företagen expanderar i utlandet genom nyetableringar, strategiska samarbeten, företagsförvärv och fusioner. Internationella investeringar ger i regel goda samhällsekonomiska effekter i både hemlandet och värdlandet. Men bilden av utländska investeringar som tillväxtskapande per automatik har nyanserats, bl.a. mot bakgrund av nya forskningsrön. Öppenhet för investeringar är en viktig men inte tillräcklig förutsättning för en gynnsam utveckling. Effekterna av in- och utgående investeringar beror i stor utsträckning på länders förutsättningar och anpassningsförmåga, där ett bra utfall kräver välutvecklade nationella institutioner och en understödjande ekonomisk politik. Sverige har haft goda förutsättningar att gynnas av internationaliseringen, inte minst tillväxten av de internationella investeringarna. De svenska företagens omfattande utlandsnärvaro har stärkt näringslivets konkurrenskraft med positiva följder för hela ekonomin. Utländska investerare i Sverige har genomgående fört med sig nytt kapital, ny teknologi och know-how, nya utvecklingsmöjligheter och ny kompetens, genom utländska nyckelpersoner, experter och forskare. Investeringarna har medverkat till höjd produktivitet och ökad omställningsförmåga i den svenska ekonomin. Investeringarnas ökade rörlighet och företagens större valmöjligheter vid val av lokaliseringsort, även för avancerad produktion och FoU, kan dock medföra att effekterna för Sverige av internationaliseringen blir mer osäkra i framtiden, se vidare kapitel 2 Kompetensdrivna investeringar. I rapportens kapitel 13 ISA:s rekommendationer och förslag redovisar ISA sin syn på hur det svenska investeringsklimatet kan stärkas. 13

16 drivkrafter och effekter Globala investeringar samt förvärv och fusioner , miljarder USD Utländska tillgångar i världen, EU och Sverige , procent av BNP * Företagsförvärv och fusioner Globala investeringar * Siffran är preliminär. Källa: Unctad, 2007 Sverige EU Världen Källa: Unctad, 2007 De globala investeringarna ökade till miljarder USD Preliminära siffror från Unctad visar att investeringarna ökade med ytterligare 18 procent till miljarder USD En stor del av kapitalflödena är hänförliga till stora företagsaffärer, särskilt i OECDområdet. De utländska tillgångarna i Sverige var på en låg nivå i början av 1990-talet. Utvecklingen tog fart i slutet av decenniet. Sverige passerade genomsnittet för alla länder 1994 och genomsnittet för EU-länderna var endast Belgien/Luxemburg, Irland och Nederländerna större mottagare per capita av EU15-länderna. Största mottagarländer för utländska investeringar , miljarder USD Storbritannien Frankrike Hongkong USA 540 Kina Belgien Tyskland Spanien Kanada Italien Sverige Not: Statistiken för Belgien/Luxemburg är inte jämförbar då registrerade kapitalflöden i stor utsträckning kanaliseras till andra länder. Statistiken för Kina och Hongkong inbegriper viss dubbelräkning till följd av betydande bilaterala kapitalflöden. Källa: Unctad, 2007 Industriländerna dominerar som mottagare av utländska investeringar, med Kina/Hongkong som det stora undantaget. Men flera utvecklingsländer placerar sig strax under tio-i-topp, däribland Mexiko, Brasilien och Ryssland. Sverige var världens sextonde största mottagare under Utländska tillgångar (urval länder) 1990, 2000 och 2006, procent av BNP Land Irland 79,4 131,9 81,2 Nederländerna 22,4 63,1 68,2 Sverige 5,2 38,8 56,8 Danmark 6,8 46,0 50,3 Storbritannien 20,6 30,4 47,8 EU genomsnitt 10,5 26,0 38,0 Frankrike 7,0 19,6 35,0 Finland 3,7 20,1 30,5 Kanada 19,7 29,8 30,4 Ryssland i.u.* 12,4 20,2 Tyskland 6,5 14,3 17,4 USA 6,8 12,8 13,5 Kina 5,4 17,9 11,1 Indien 0,5 3,8 5,7 * Ingen uppgift (data saknas). Källa: Unctad, 2007 Internationaliseringen av länders näringsliv kan mätas i värdet av de utländska tillgångarna som andel av BNP. Små länder som Irland, Nederländerna och Sverige är genomgående betydligt mer internationaliserade än stora länder som t.ex. USA och Tyskland. 14

17 Kapitel 2. Kompetensdrivna investeringar Välsedda gäster Företagens utlandsinvesteringar berör många branscher och verksamheter i såväl industrin som tjänstesektorn. Eftersom inte bara enklare utan även avancerad produktion samt företagens strategiska funktioner som finansiering och FoU idag kan vara föremål för omlokalisering har investeringarna olika kunskapsinnehåll. Varför är det viktigt att attrahera kompetensdrivna investeringar? Vilka effekter har de på ekonomin? Hur har rörligheten av kompetensdrivna investeringar, t.ex. inom FoU, förändrats över åren? Som framgår i kapitel 1 Drivkrafter och effekter drivs företagens utlandsinvesteringar av möjligheterna att öka intjäningsförmågan genom att exploatera nya marknader, sänka kostnaderna eller förvärva strategiska tillgångar, t.ex. FoU, teknologier och knowhow, varumärken och råvaror. De flesta investeringsbeslut tas utifrån en kombination av dessa motiv. Marknadsdrivna investeringar ligger bakom en stor del av företagens utlandsexpansion. Industriländernas företag etablerar sig på de snabbt växande marknaderna för t.ex. konsumentvaror i Asien. Utvecklingsländernas företag lockas av den höga köpkraften i Nordamerika och Europa. Sverige tar emot en betydande volym marknadsdrivna investeringar, som syftar till att täcka inte bara Skandinavien utan även norra Europa/Östersjöregionen och EU:s inre marknad. Nedan redogörs närmare för kompetensdrivna utländska investeringar, d.v.s. investeringar med huvudsakligen strategiska motiv och högt kunskapsinnehåll som söker sig till likaledes högpresterande kunskapsoch innovationsmiljöer, t.ex. inom IT/telekom och läkemedel/bioteknik. Investeringar i geografiskt knutna naturtillgångar som olja och gas, mineraler, skog och mark räknas inte här som kompetensdrivna investeringar, även om kunskapsinnehållet i sådana investeringar naturligtvis kan vara betydande. I en studie av Särskild tillväxtpotential Strategi, länkar och mottagarkapacitet avgör effekterna på värdlandets ekonomi Sveriges styrka inom FoU inte given Buck Consultants International, Technology-based marketing of locations (2007, på uppdrag av ISA och åtta andra europeiska investeringsfrämjande organisationer), framgår att kompetensdrivna utländska investeringar söker talang och kompetens, ledande forskning, deltagande i nationella tekniksatsningar m.m. Kompetens en god idé Ur värdlandets perspektiv finns goda skäl att utveckla attraktionskraften för kompetensdrivna investeringar. Anledningen är att framtidsbranscher ger högre tillväxt och inkomster. I t.ex. Välfärdsrådets rapport Svensk välfärd och globala marknader (SNS, 2007) konstateras att länders olika förutsättningar i en allt mer internationaliserad ekonomi har lett till en ökad specialisering av produktionen, men att alla specialiseringsmönster inte är lika attraktiva. Länder som lyckas specialisera sig inom högteknologiska branscher och branscher med högt förädlingsvärde får en bättre ekonomisk utveckling än länder som specialiserar sig i mogna och stabila branscher. Valet av en högteknologisk utvecklingsbana förefaller därför självklart, men kräver industriell kompetens samt en ekonomisk utvecklingsnivå och mobilisering av nationella resurser som ännu inte är uppnåelig för flertalet av världens länder (annat än i begränsad omfattning). Många industriländer har också mer eller mindre tvingats göra detta val eftersom alternativet lågteknologisk specialisering varken är ekonomiskt attraktivt eller genomförbart i konkurrensen med låglöneländer. I praktiken finns dock ingen ekonomi som lever enbart på högteknologi, utan industriländernas produktion och export består av en kombination av hög- och mellanteknologiska varor och tjänster. 15

18 kompetensdrivna investeringar Det finns många länder som har en uttalad strategi att attrahera kompetensdrivna investeringar i syfte att förstärka det egna beståndet av högteknologiska och forskningsintensiva företag, se vidare kapitel 10 Sveriges attraktionskraft för kompetensdrivna investeringar. Den kollektiva kompetensen i s.k. kluster (en geografiskt koncentrerad ansamling av aktörer i samma industri, med omgivande stödkompetenser) eller kompetensblock kan utgöra grunden för en framgångsrik industri, tillväxt och sysselsättning samt ytterligare ökad attraktionskraft för utländska investeringar. Vanligt förekommande nationella satsningar och strategier är inom IT/telekom/elektronik, läkemedel/ bioteknik/medicinsk teknik (life sciences), livsmedel, miljöteknologi, fordon, rymd och flyg, nanoteknologi samt film- och upplevelseindustri. På spaning efter kunskap Utländska nyetableringar i högteknologiska och högförädlande branscher ger fördelar för värdlandet i form av bl.a. skatteintäkter och välavlönade arbetstillfällen. Men en strategi för att attrahera kompetensdrivna utländska investeringar får full utväxling först om investeringarna dessutom ger positiva effekter på det lokala näringslivets konkurrenskraft, och helst i den bransch där investeringen görs. Iked redogör i studien The changing impact of globalisation The case of Sweden (2005, på uppdrag av ISA) för vilka förutsättningar som krävs för kunskapsöverföring från det utländska företaget till det lokala näringslivet. Exempel på möjliga kanaler för kunskapsöverföring är utbildning, träning och cirkulation av personal samt utbyte och kopiering av idéer och information, produkter och tjänster. Många länder och regioner bygger teknik parker för att underlätta kunskapsutbytet. Starka länkar kan skapas vid kontraktsrelationer och utvecklingssamarbeten med lokala kunder och leverantörer eller vid samarbeten med lokala konkurrenter. Vare sig etableringen sker genom nyinvestering eller företagsförvärv är utländska aktörer mer benägna att interagera med det lokala näringslivet, kunder och leverantörer ju bättre dessa är med avseende på kompetens, kostnad, kvalitet, pålitlighet och flexibilitet. Utfallet bestäms av företagens strategier (vilja till kunskapsutbyte), vilka länkar som finns och det lokala näringslivets mottagarkapacitet, d.v.s. dess kapacitet att ta till sig och bygga vidare på nya teknologier och innovationer från de utländska företagen. I praktiken förutsätter alltså kunskapsöverföring från t.ex. ett utländskt läke medelsföretag att det finns en implicit eller uttalad strategi och kanaler för ett kunskapsutbyte (t.ex. en strategisk allians) samt en stark lokal läkemedels-/biotekniksektor. Något uppseendeväckande är att senare forskning endast ger svagt stöd åt existensen av kunskapsöverföring i industriländerna. En förklaring kan vara att utlandsinvesteringarna har ändrat karaktär från kunskapsgivande (technology exploiting) till kunskapssökande (technology sourcing). T.ex. skedde en överflyttning under och 1990-talen av amerikanska investeringar i Storbritannien från sektorer där de amerikanska företagen var starka till sektorer där brittiska företag var ledande. Det finns idag åtskilliga exempel på multinationella företag som upprättar lyssningscentraler runtom i världen, särskilt för högteknologi. Det blir då storleken på teknologigapet mellan hemmamarknaden och den utländska marknaden som bestämmer lokaliseringen av den kompetensdrivna utlandsinvesteringen. En komplicerad verklighet Flera studier visar att kunskapssökande är en viktig faktor bakom valet av värdland för utländska företags FoU-center. Bl.a. kinesiska företag har ofta kunskapssökande och andra strategiska motiv för sina utlandsinvesteringar. De negativa effekterna för värdlandet kan uppvägas av en ökad konkurrens som slår igenom i produktivitetsökningar. Men normalt går kunskapsflödena sällan enbart åt ett håll kunskapsgivande och kunskapssökande investeringar existerar parallellt, ibland genomförda av ett och samma företag. Ett intressant exempel på hur technology sourcing kan bli en affärsverksamhet är Israel, där många företag tar bra betalt för att utveckla teknologier åt amerikanska företag. Det finns ytterligare faktorer som påverkar omfatt- 16

19 kompetensdrivna investeringar ningen av kunskapsöverföring i värdlandet. En hög rörlighet på arbetsmarknaden ökar kunskapsflödet, förutsatt att flexibiliteten inte är av sådan natur att arbetsgivaren saknar incitament till utbildning och träning av personalen. Effektiva och säkra transporter och kommunikationer förstärker länkarna mellan utländska och inhemska aktörer. Väl fungerande finansmarknader, entreprenörskap samt privat och offentlig förvaltning stärker investeringsklimatet och därmed de utländska företagens incitament att interagera med den lokala ekonomin. FoU i rörelse I den tidigare nämnda studien av Buck Consultants International framgår att företagens involvering i FoU blir allt viktigare, av flera skäl. Företagen får värdefulla insikter i framtidens kunskap och teknologier. Det krävs särskild expertis för att utveckla företagets kunskapsbas. Immateriella rättigheter har i allt större utsträckning blivit en strategisk tillgång för företagen. Eftersom enskilda länder står för endast en bråkdel av den globala kunskapsproduktionen är det inte förvånande att företagens FoU, som traditionellt är knuten till huvudkontoret, internationaliseras i allt snabbare takt. Många företag sätter upp FoU-center runtom i världen för att hämta in och utbyta kunskap med andra företag, universitet och forsknings institut. Företagen lägger stor vikt vid närvaron av ett öppet system för FoU och innovation. Det är som regel först i ett senare skede av produktutvecklingen som företagen blir restriktiva med kunskapsutbytet. I valet av geografisk lokalisering för ett FoU-center gör företaget en utvärdering av landets utbud av kvalificerad arbetskraft (forskare m.m.) och kompetens, finansiella incitament, tillgången till toppuniversitet och forskningsinstitut, skydd för immateriella rättigheter och kundpotential. På regional och lokal nivå kompletteras bilden med närvaro av företag i samma bransch, tillgänglighet (infrastruktur), språkfärdighet (engelska), kostnadsnivå och livskvalitet. Val av etableringsstrategi står sedan mellan nyinvestering, företagsförvärv, strategisk allians med partner eller successiv etablering ur ett inledande FoU-samarbete med universitet eller forskningsinstitut. Många länder och regioner har nått en tillräcklig kompetensnivå för att konkurrera om företagens FoUinvesteringar. Fortfarande handlar mycket av företagens FoU-etableringar i utvecklingsländerna om U-sidan, d.v.s. utveckling och anpassning av företagens produkter för den lokala marknaden. Men företagen attraheras i allt större utsträckning av utvecklingsländernas numerärt stora utbud av forskare och annan kvalificerad FoU-arbetskraft, ofta till avsevärt lägre kostnader än i industriländerna. En enkätundersökning med ett 70-tal av världens största FoU-företag gjord av FNorganet Unctad (2005) visade att Kina, USA, Indien, Japan, Storbritannien och Ryssland i fallande ordning är de mest attraktiva länderna för företagens FoUinvesteringar fram till Sverige står för uppskattningsvis 1 procent av världens FoU-utgifter men återfinns i nedre delen av listan tillsammans med länder som Brasilien, Tjeckien, Irland och Norge. Det svaga intresset för Sverige bekräftas i flera andra undersökningar. En svensk plattform Närvaron av högteknologisk industri, den relativt höga köpkraften och geografiskt intressanta placeringen i Östersjöregionen gör Sverige attraktivt för både marknadsdrivna och kompetensdrivna investeringar från utlandet. ISA har alltsedan verksamheten startade 1995 prioriterat arbetet att attrahera kompetensdrivna investeringar genom dels allmänna satsningar i projektform, dels särskilda initiativ. Projekten, som vanligen finansieras och bedrivs under tre år, har kopplat ihop utländska investerare med svenska spetskompetenser inom t.ex. IT/telekom (ICT), läkemedel/bioteknik/medicinteknik (Life sciences), fordonsindustri (Automotive) och förpackningsindustri (Packaging). ISA har också tagit särskilda initiativ inom elektronik (System-on-Chip-Ware, Socware) fordonsteknologi (Intelligent Vehicle Safety Systems, IVSS) samt life sciences (Swedish Brain Power), se vidare kapitel 10 Sveriges attraktionskraft för kompetensdrivna investeringar. 17

20 kompetensdrivna investeringar Sammanfattning och slutsatser Kompetensdrivna investeringar har potential att bidra till utvecklingen av ett högteknologiskt och högförädlande näringsliv som ger goda inkomster och tillväxt. Men flera faktorer måste vara på plats för att värdlandet ska få bra utväxling på investeringarna. De utländska aktörerna måste vara villiga att bedriva och utveckla verksamheten på plats. Det krävs också fungerande länkar mellan de utländska och inhemska aktörerna samtidigt som det lokala näringslivet måste ha kapacitet att ta till sig och utveckla nya teknologier och know-how. Sverige är liksom många andra industriländer väl rustat att dra fördelar av kompetensdrivna investeringar. Bl.a. ISA verkar genom projekt och särskilda initiativ för att utländsk kompetens ska knytas samman med svenska spetskompetenser. Men Sveriges attraktionskraft för t.ex. avancerad produktion och FoU-investeringar är inte självklar. Allt fler länder och regioner erbjuder tillräcklig kompetens för att vara möjliga alternativ vid en lokalisering samtidigt som Sverige av naturliga skäl är mindre känt bland investerare än t.ex. de stora europeiska ekonomierna. Förekomsten av attraktiva kluster eller kompetensblock ökar förutsättningarna att attra hera kompetensdrivna investeringar. Men klustren förutsätter i sin tur en attraktiv miljö för företag och individer samt resurser för utbildning och FoU m.m. De måste också ha en viss storlek för att vara konkurrenskraftiga. Mot denna bakgrund ter sig de framtida effekterna för Sverige av den fortsatta internationaliseringen som mer osäkra än tidigare. Sveriges nuvarande gynnsamma läge bygger i mycket på institutionella reformer och en ekonomisk utveckling som grund lades på 1990-talet. Sedan dess har den internationella rörligheten för bl.a. FoUinvesteringar ökat ytterligare. Det kan inte tas för givet att den nuvarande svenska kompetensbasen räcker för att vidareutveckla teknologier, idéer och innovationer som Sverige hittills har varit framgångsrikt på att ta fram. Konkurrensen ökar också från andra industriländer och de nya tillväxtekonomierna, där mixen av tillräcklig kompetens och låga kostnader inom t.ex. avancerad produktion och FoU i vissa fall kan vara starkare än Sveriges. I rapportens kapitel 13 ISA:s rekommendationer och förslag redovisar ISA sin syn på hur det svenska investeringsklimatet kan stärkas. 18