Åtråns kemi Christian Wigardt Zandra Funelid vers Copyright Christian Wigardt & Zandra Funelid

Transkript

1 Åtråns kemi Christian Wigardt Zandra Funelid vers Copyright Christian Wigardt & Zandra Funelid 1

2 Kapitelindelning Åtråns kemi 1. Sexhormoner, kyssar och kemi 2. Gasa och bromsa 3. Doft och signal 4. Sex är hälsa 5. Sex är narkotika 6. Hur gör djur? 7. Orgasm 8. Förälskelse, kärlek och kemi 9. Homosexualitet 10. Normalt? 11. Närhet 2

3 Vårt arbete baseras bl a på djupintervjuer med framförallt dessa forskare som grund: Niklas Långström Professor i psykiatrisk epidemiologi med särskild inriktning mot utvecklingspsykiatri och våld vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik på Karolinska Institutet. Långström är framför allt känd för sin forskning om riskfaktorer för kriminalitetsutveckling hos barn, unga och vuxna, våldsbrottslighet och psykisk sjukdom, samt sexuella avvikelser och sexualbrott. Gav 2006 tillsammans med Anna Bäsén ut boken Pervers? Om sex utöver det vanliga. Sverre Sjölander Zoolog, professor emeritus vid Linköpings universitet. Även verksam som populärvetenskaplig författare, översättare av 380 TV-naturfilmer, ett stort antal böcker, och över 1500 föredrag. Har skrivit böckerna "Vårt djuriska arv" och "Naturens budbärare". Kerstin Uvnäs-Moberg Forskare, författare och professor i djurfysiologi vid Sveriges lantbruksuniversitet sedan Mest känd för sin ledande forskning kring hormonet oxytocin som utsöndras vid amning, förlossning, beröring, massage, sex och välbefinnande. Hon har bland annat skrivit böckerna Närhetens hormon - oxytocinets roll i relationer och Lugn och beröring - oxytocinets läkande verkan i kroppen. Charlotte Makboul Socionom, klinisk sexolog och kognitiv terapeut. Hon driver Närhetsakuten i Stockholm, en mottagning som vänder sig till personer och par som söker sex- och parterapi. Har nyligen släppt den mobila applikationen Sexuella problem. 3

4 Kapitel 1 Sexhormoner, kyssar och kemi Vad är det första som får oss att bli tända till? Hur stor betydelse har kyssen för lusten? Vilka hormoner är viktigast och mest aktiva när vi har sex? Vi tittar närmare på hormonerna oxytocin (kvinnligt) och vasopressin (manligt) som är aktiva och betydelsefulla vid både sex och beröring. Kyssens betydelse I begynnelsen var läpparna. Vi lärde oss att äta och tala. Sedan kom kyssen. Den kan ha uppstått hos våra släktingar primaterna när mödrarna tuggade maten till sina små, för att sedan ge dem näringen från mun till mun. Vad är det som gör att det tänder? Vilket är första steget? Kyssen, eller som ungdomarna säger, hånglandet, brukar komma snabbt. Och vi vet hur väninnorna brukar prata om killar som hånglar bra eller hånglar dåligt. Är det bra kyssande så tänder det ofta på fler ställen i kroppen, kyssen är första steget till en fördjupad fysisk kontakt. Men det kan lika gärna vara tvärtom, ett osensuellt slaskande, tänder som krockar och stela läpprörelser. De dåliga kyssarna kan förstärka och bekräfta det som vi redan har känt på oss; det här är inte rätt, det här kommer inte att fungera, det tänder inte. För några år sedan kom nya rön om kyssens betydelse för hur vi parar oss och framförallt med vem. Kyssandet är centralt i den evolutionära process som leder fram till vårt val av partner. Nära 60 procent av de män och hela 66 procent av de kvinnor som tappar intresset för motparten i en relation, gör det eftersom partnern kysser för dåligt. Här finns uppenbarligen inga tankar på att det går att träna upp partnern med tiden. Kyssandet fungerar som ett effektivt test, en första tröskel som måste passeras för att det eventuellt ska leda till fortsatt samvaro. Kyssen ger information om hur vi passar ihop, den kan liknas vid genetikens budbärare. Ju bättre han eller hon är på att kyssas desto bättre feromontycke (Läs mer i kapitlet doft och signal) som i sin tur pekar på ett matchande och bra genetiska anlag. Kvinnorna är mer benägna att använda kyssandet inte bara för att det är mysigt utan 4

5 också för att bedöma hur intresserad mannen egentligen är samt hur bra han matchar hennes genetiska arvsanlag. Är det bara sex just nu som han är ute efter? Eller kan han tänka sig att gå vidare till en långvarig relation? I förlängningen, och förmodligen till stor del omedvetet, ställer kvinnan frågan: Bär han på bra arvsmassa, på bra DNA, är det någon jag ska satsa på att skaffa barn med? Hm. Om man redan har sina ungar och inte vill ha fler så struntar man väl i DNA? skrev en av våra lektörer. Vi har inget svar. Vi mår bra av att kyssas. Nivån av stresshormonet kortisol sjunker hos båda könen när vi kysser varandra och även när vi håller varandra i händerna. Halterna av oxytocin, ett hormon som får oss att vilja mysa och närma oss varandra, ökar. Ett exempel på det som vi nästan hört till leda, att kvinnor vill ha romantik och tända ljus för att bli tända och sugna på sex, bekräftas av psykologisk och antropologisk forskning. En antropolog vid ett amerikanskt universitet lät ett antal personer titta på bilder av personer som de var rejält förälskade i. Samtidigt scannades deras hjärnor. Det hände saker i framförallt de delar som aktiverar belöningssystemet. Kyssar och sex triggar igång belöningssystemen i kroppen, samma system som narkotika drar igång. I kapitlet Doft och signal tar vi upp feromonerna, de doftlösa luktämnen som antas ha en stor betydelse för hur vi väljer partner. För självklart är kyssen ett alldeles utmärkt sätt att överföra dem på vi är ju så nära varandra. En tysk forskare har, här nämnt som kuriosa, undersökt varför de flesta av oss, 75 procent i hans studie, lutar huvudet åt höger när vi kysser. Anledningen är inte så sexig utan handlar om hur våra hjärnhalvor utvecklas i fosterstadiet eller när vi är spädbarn. En annan orsak kan vara hur vi ammades eller vaggades. Vi avslutar med en trivial pursuit-fråga som har goda chanser att kommas ihåg. Hur många procent av jordens befolkning hånglar inte? 10, 20 eller 40 procent? Rätt svar är 10 procent. Hormoner - sexualitetens budbärare Hormoner är molekyler som fungerar som budbärare från celler eller organ i kroppen till andra celler. Det är en kaskad av hormoner, uppåt 100, som kan vara viktiga för sexlusten och som aktiveras vid sex. Testosteron och östrogen är de klassiska könshormonerna. De 5

6 ligger i ungefär samma nivåer över tid, är statiska och fungerar mer som möjliggörare. De ligger som en idisslande grund för att det överhuvudtaget ska kunna uppstå en sexlust och så småningom ett sexuellt möte. Det är likadant med de två hormoner som vi ska gå in närmare på i detta kapitel, oxytocin och vasopressin. De är vilande och sparkar igång först vid vissa situationer som bland annat interaktion och sex. Då ökar halterna av dessa hormoner vilket får oss i ett speciellt känsloläge. Testosteron- viktigt för sexlusten Det manliga könshormonet testosteron har betydelse för sexlusten hos både män och kvinnor. Små kvantiteter av testosteron produceras i hjärnan, men det mesta produceras i kvinnans äggstockar och i mannens testiklar. Hos kvinnor omvandlas testosteronet snabbt till östrogen, som är det klassiska kvinnliga könshormonet. För män är testosteron ett av åtråns nyckelhormoner och en förutsättning för att det ska finnas en sexlust överhuvudtaget. Hormonet både aktiverar och påskyndar sexuellt intresse. Det skapar känslor av positiv energi, välmående och det höjer mottagligheten för stimuli som kan ge sexuell upphetsning. När testosteronet är lågt, på grund av ålder eller sjukdom, upplever både män och kvinnor svag sexdrift. Kastreras ett försöksdjur försvinner testosteronet och den sexuella aktiviteten minskar dramatiskt. Men den avstannar inte helt. Testosteronnivåerna är alltså inte helt avgörande. Tidigare sexuell erfarenhet spelar också in för att den sexuella aktiviteten ska komma igång. Kerstin Uvnäs-Moberg, oxytocinets talesperson Kerstin Uvnäs-Moberg är författare och professor i djurfysiologi vid Sveriges lantbruksuniversitet sedan år Hon är mest känd för sin 35 år långa forskning kring hormonet oxytocin, ett hormon som utsöndras vid exempelvis amning, förlossning, beröring, massage, sex och välbefinnande. Kerstin Uvnäs-Moberg har även skrivit böckerna Närhetens hormon - oxytocinets roll i relationer och Lugn och beröring - oxytocinets läkande verkan i kroppen. Vi träffar henne en kylig vinterdag i november i en fotostudio. Just då är vi inne i ett hektiskt filmprojekt med ett flertal forskare som vi träffar för intervjuer men vi har valt att träffa Kerstin Uvnäs-Moberg på en dag där hon får ta plats, en dag utan 6

7 direkta tidsbegränsningar. Vi vet sedan tidigare att hon är en kvinna som tar sig tid att beskriva och förklara forskning och framförallt oxytocin på ett chosefritt sätt, som vore det vilket ämne som helst. Inga konstigheter, ingen prestige. Äldre forskare har heller inte så mycket att förlora, de behöver inte ta hänsyn och kan tala fritt. Hon är tidig denna dag, stiligt klädd i en rödlila dräkt. Vi bjuder på kaffe och går snabbt in på våra frågor. Det märks att hon vet vad hon pratar om och hon lyser engagerat upp när frågorna radas upp. Det var först när Kerstin Uvnäs-Moberg själv blev mamma som hon började intressera sig för den osynliga bidning, den oerhört kraftfulla närheten och kärleken som uppstår mellan moder och barn, särskilt vid amning. Hon har fyra barn. Först senare, i sin forskning, förstod hon att detta var en verkan av ett kraftigt påslag av myshormonet oxytocin. Oxytocin- kivnnligt och livsviktigt "Oxytocin är ett uråldrigt hormon som alla däggdjur har i oförändrad form. Det bildas uppe i hypothalamus, en del av hjärnan, utsöndras och är aktivt i alla former av interaktioner som till exempel sex och massage. Oxytocinet brukar kallas kvinnlig eftersom det utsöndras litet mer hos kvinnor än hos män under sex och beröring" berättar Kerstin Uvnäs-Moberg. Hon fortsätter: "Oxytocin är livsviktigt för vår överlevnad, särskilt för bindningen mellan moder och barn. Bindning är viktig för att barnet och modern snabbt ska känna igen varandra och bindningen håller dem samman. I närheten mellan moder och barn är oxytocinet ett grundprogram som dyker upp i olika typer av kontakt. I amningen är oxytocinet centralt, det bidrar till att bröstmjölken produceras. Det har olika funktioner. Bröstmjölken är en sådan, sex är en annan, men i botten är det mycket som är likt." Barn som inte får någon beröring dör, visar flera äldre studier av barnhemsbarn. De tynar bort även om de får tillräckligt med mat eftersom de inte kan lagra näringen i kroppen. Vid sexuella relationer och interaktioner bidrar oxytocinet till att öppna upp för sociala möten. Det fungerar som en slags uppvärmning, som ofta följs av en kontaktfas och sedan lugn och vila och i bästa fall en känslomässig bindning personerna emellan. Bindningen gör att vi kommer att tycka att den personen är bättre, snyggare, snällare och vackrare än någon annan man eller kvinna. Vi mår bra i den personens närvaro och där stannar vi gärna kvar. Det betyder också att när vi inte är tillsammans med den personen så dras vi omedvetet tillbaka till honom eller henne för att vi mår så mycket bättre där då är vi mindre stressade och mindre 7

8 ångestfyllda. En separation från den här personen blir därför obehaglig och jobbig. Kerstin Uvnäs-Moberg: Oxytocin skapar avslappning, gör oss mindre stressade samt får oss att känna mer tillit för personen eller personer i vår närhet. Vi varvar ner och ser omgivningen i ett positivt skimmer. Det verkar som om de människor som vi har runt oss är snällare. Det är litet vackrare - just där, just då. Oxytocin sexualhormonernas Krylbo Att utnämna oxytocin ensamt till ett lugn- och rohormon är dock en förenkling av ett komplicerat system i vår kropp. Man kan likna oxytocin vid ett slags Krylbo, knutpunkten i vilken tågen växlas in på en mängd olika spår med olika destinationer. Beröring av huden sätter fart på nervfibrer, som skickar signaler till hjärnan. Efter omkoppling i hjärnan aktiveras det parasympatiska nervsystemet, som går igång vid vila och när det inte är stressigt. Oxytocin och andra hormoner som stimulerar lugn, ro och en rad andra funktioner i kroppen, frisätts. Blodtrycket och pulsen sänks, känsligheten för smärta minskar, nivåerna av stresshormonet kortisol sjunker. Matsmältningen blir effektivare. Blodgenomströmningen i hud och slemhinnor ökar. Musklerna slappnar av. Kvinnor är mer mottagliga för beröringens effekter än män, vilket beror på att det kvinnliga könshormonet östrogen ökar hudens känslighet. En kärleksfull partner är bättre än alla lugnande piller i världen sammanfatttar Kerstin Uvnäs-Moberg. Vasopressin-manligt Hos män utsöndras en systersubstans till oxytocinet som heter vasopressin. Det har vissa likheter. Det gör också att rädslan minskar. Men vasopressin är inte det minsta avslappnande, det är inget snällhormon. Tvärtom höjs blodtrycket och det ger ett påslag av aggressivitet, t ex i form av svartsjuka och när unga män spänner sig och ska visa sig på styva linan inför varandra. Vasopressinet är mer manligt och försvarande berättar Kerstin Uvnäs-Moberg. Det finns studier under vilka män får sniffa i sig vasopressin. När de då ser andra människor så har de en tendens att se dessa som mer hotfulla än de i själva verket är. De kommer in i krigarens värld, de ska försvara reviret. 8

9 Oxytocin vs Vasopressin Molekylskillnaderna i vasopressin och oxytocin har gjort att de är motsatser. De är sexhormonernas yin och yang. Här finns könsskillnader, berättar Kerstin, även om hon påpekar att de aldrig är absoluta. Medelvärdet visar ändå att det är mer vasopressin och testosteron hos männen, respektive mer östrogen och oxytocin hos kvinnorna. Skillnaderna i utsöndring av vasopressin och oxytocin är också kopplat till vem du interagerar med. Är du med någon som du inte är van vid, en ny sexpartner eller kvart i tre-ragget, blir det mer av erövring, jakt, mer påslag av vasopressin. Den typen av sex blir mer kostsam; fysiskt mer arbetsam. Kerstin Uvnäs-Moberg: Om man ska vara en bra erövrare så ska man nog vara smått paranoid och tänka sig att man har fiender litet överallt. Och framförallt är det bra att kunna lägga skulden på andra. Då kan du gå på. Med vasopressinet finns det en större tendens att göra det, medan oxytocinet gör dig snäll. Oxytocinet kan vara bra i en relation. Men inte i en situation där du har människor runt omkring dig som du faktiskt inte borde lita på. Män som lever i parförhållanden, och män som lever mycket med sina barn och tar hand om dem, har mer oxytocin. Det är alltså delvis en funktion av hur relationen och livssituationen ser ut. Sammanfattningsvis har oxytocinet en förmåga att skapa lugn så att vi inte är rädda för den vi har framför oss. Det ökar benägenheten för social kontakt, vi blir inte så inlåsta, öppnar upp oss för andra. Och sist men inte minst - det har en direkt stimulerande effekt på sexualiteten. Den lugnande effekten beror dels på att rädslan minskar men främst på den avslappning som kommer efteråt - det litet sömniga. Genom mekanismer av igenkännande, doft- och synintryck, lär vi oss och kommer att koppla den där individen, som vi interagerade med när det var skönt och behagligt, till den känslan. Här uppstår sexlusten några av de viktigaste sexhormonerna Oxytocin Ett hormon som frigörs i hypofysen, i äggstockar och i testiklar. Hjälper till vid aktivering av mjölkproduktion, sammandragningar under barnafödsel och skälvningar i bäckenet vid orgasm. Bidrar till känslan av samhörighet mellan föräldrar och barn och mellan parterna i ett förhållande. 9

10 Vasopressin Hos män utsöndras en systersubstans till oxytocinet som heter vasopressin. Det gör att rädslan minskar. Men vasopressin är inget snällhormon utan mer offensivt och försvarande. Testosteron Små kvantiteter av detta hormon produceras i hjärnan, men det mesta produceras i äggstockarna och testiklarna. Hos kvinnor omvandlas testosteronet snabbt till östrogen. För män är det ett av åtråns nyckelhormon. Det skapar känslor av positiv energi och välmående. När det är förbrukat upplever både män och kvinnor svag sexualdrift. Mer testosteron, t ex i tider av ökad sexuell aktivitet, ger ökad skäggväxt. Östrogen Könshormon som finns hos både mannen och kvinnan, men mest hos kvinnan. Östrogenet reglerar ägglossningen och påverkar sexuell lust hos män och kvinnor. Serotonin En signalsubstans som produceras i hjärnstammen och mellanhjärnan och hjälper oss att uppleva tillfredsställelse, t ex efter en orgasm. Serotonin kan öka åtrån genom att samarbeta med signalsubstansen dopamin. Trots det kan serotoninutsöndrande droger som Prozac också, paradoxalt nog, göra att det blir svårare att få orgasm. Nitratoxid Blodkärlens trafikpolis. När vi blir upphetsade avsöndras det i området kring könsorganen. Som ett resultat vidgas blodkärlen och blodflödet ökar. Läkemedel som Viagra stimulerar avsöndringen av nitratoxid på konstgjord väg. 10

11 Kapitel 2 Gasa och bromsa I det här kapitlet undersöker vi hjärnans roll för vår sexualitet, åtrå och lust med handledning av Niklas Långström, professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik på Karolinska Institutet. Vi börjar ge oss in i frågan om känslors betydelse, eller icke-betydelse, för sex. Även orsakerna till och effekterna av hormonell obalans kommer under vår lupp. Och där ingår p-pillren, som firade 50- årsjubileum år Vi träffar Niklas Långström, Professor i psykiatrisk epidemiologi med särskild inriktning mot utvecklingspsykiatri och våld, för en intervju om hur olika substanser och ämnen i hjärnan påverkar vårt sexuella beteende. Långström är medförfattare till boken Pervers- om sex över det vanliga (2006) och har länge forskat i sexuella avvikelser, med fokus på hjärnan. Genom att studera det onormala och avvikande har han även skaffat sig en grundmurad kunskap i hur den normala, eller den vanligaste, mänskliga sexualiteten fungerar. Det övergripande syftet med forskningen är att minska våldet mot kvinnor och barn genom att förbättra bedömning av och insatser för personer i riskzonen för sex- eller våldsbrott. Niklas Långström är trygg och lugn när han delger oss sin kunskap och det märks tydligt att det inte är första gången som han intervjuas. Det känns befriande att han, liksom Kerstin Uvnäs-Moberg, verkar se objektivt på sin forskning - trots att den handlar om beteenden som till stor del hamnar inom den privata sfären och vilka alla kan ha åsikter om. Här är det forskningens resultat som räknas, inte tyckande. Hur påverkar hjärnan och hjärnans signalsubstanser vårt sexuella beteende? Börjar åtrån och lusten i huvudet? Niklas Långström: "Vi vet ännu bara delvis vad det är som händer i hjärnan vid interaktion, beröring och sex. Jag tycker det är märkligt att det inte forskats mer kring sambandet sexualitet och hjärna, särskilt som sex är en basal funktion för vår fortlevnad." Niklas Långström berättar att vid sexuell attraktion eller åtrå aktiveras en rad olika signalsubstanser i hjärnan. Det är signalsubstanserna som står för kommunikationen mellan de olika delarna i hjärnan och som i sin tur påvekar vad vi gör och vilka känslor som uppstår. "Det finns två system som är extra viktiga vid sexuell attraktion och som står i balans" förklarar han och fortsätter: "Det ena systemet är aktiverande och består av och domineras av signalsubstansen dopamin. Dopamin är ett av sexlustens viktigaste aktörer. Det aktiverande systemet 11

12 har som syfte att hjälpa oss att fokusera och rikta in oss på personen som vi är intresserad av. Eller att våga ta första steget till en kontakt eller interaktion som i sin tur kan leda till en sexuell aktivitet. Det andra systemet fungerar bromsande eller lugnande. Det hjälper oss att kontrollera vår åtrå så att vi inte löper amok i vår sexuella lust, och går över gränser som är oacceptabla för den andra parten. " Det bromsande systemet består av signalsubstanser som serotonin och opiater som är släkt med lugnande substanser. Sammanfattningsvis: De två systemen, gasa och bromsa, står idealiskt i balans med varandra. De hjälper oss människor att nå målet med aktiviteten som t ex kan vara att försöka få till ett sexuellt möte samtidigt som det hjälper till att reglera vår lust och åtrå så att det inte blir för mycket - eller för litet. Ser systemet mellan män och kvinnor likadant ut? Enligt Niklas Långström tyder det mesta på att det är rätt likt mellan män och kvinnor när det gäller de grundläggande systemen med stimulerande och bromsande krafter i hjärnan som ska vara i balans med varandra. Förväntan en kraftfull motor, De flesta arter gör det på ett liknande sätt; mekaniska rörelser, ejakulation och eventuellt orgasm, men det ska inte vara för lika så att vi frestas kopulera över artgränserna. Vi har sex för att det är skönt och vi drivs till det av en rad stimuli, belöningar och omedelbara myseffekter (oxtyocin). Belöningskänslan kommer från dopaminet eller vårt så kallade kroppsegna narkotika. Men det handlar mer om förväntad belöning, än om omedelbar belöning och tillfredställelse. Belöningen kan vara stor och minnet av välbehagskänslan stark. Vi kanske kommer ihåg hur skönt det var i förra veckan och vårt beteende är i högsta grad målinriktat (gasande systemet) trots att vi inte med säkerhet vet att det kommer att bli något åka av. Mycket vill ha mer. Det aktivitetsdrivande dopaminet ökar när vi har visshet om att det eventuellt blir något av, inte när vi med säkerhet vet att vi ska få sex. The magic moment! Det vi inte kan få vill vi ha och det som inte är direkt tillgängligt lockar. Förhoppningarna om att få sex kan med andra ord vara mer upphetsande än om vi med säkerhet vet att vi ska ha sex. 12

13 Robert Sapolsky, professor i biologi och neurovetenskap på Stanforduniversitetet i USA, berättar i en av sina föreläsningar om mänsklig sexualitet och laboratorietest med apor. I testet fick aporna en belöning i form av något gott varje gång de tryckte på en knapp. Dopamin utsöndrades och belöningssystemet aktiverades vid knapptryckandet under inlärningsperioden. När forskarna sedan minskade belöningarna så att apan endast fick något gott, en belöning, hälften av gångerna som de tryckte på knappen, visade det sig att dopaminutsöndringen fördubblades. Det innebar alltså att förväntan eller kanske är en betydligt kraftfullare motor än säkerhet. 50 procents osäkerhet som i laboratorietestet ger maximalt dopaminutslag i nivå med kokainintag. Las Vegas är en hel stad full av kanske, en förväntan att vinna pengar och lycka. Människor drivs av dopaminpåslaget och förvillelsen att de uppfattar chansen att vinna som 50 procent trots att den chansen ofta kan vara en på miljonen. Ett parförhållande är det pris som vi betalar för den förväntan som vi har inför det, enligt Sapolsky. Dopamin hjälper oss att ta det första steget, det höjer aktiviteten och ruset får oss att närma oss den vi tycker om. Men dopaminruset varar inte för evigt. Tester med hjärnscanner visar att dopaminhalterna slår i taket på de nykära när de får se bilder på sin partner. Efter fem år händer ingenting alls med dopaminet när de får se bilder på sin käresta. Istället aktiveras centrum som har med empati och bekvämlighet att göra. Som Robert Sapolsky uttrycker det: Det vi ser är en neurokemisk övergång från att du ser din partner som ditt livs kärlek till att se samma person som en bekväm stol. Dopamin- ögonkontakt och attraktion Med en hjärnscanners hjälp kan vi avläsa dopaminnivåerna i hjärnan. Dopaminnivåerna kan variera över tid och nivåerna påverkas också av andra faktorer som attraktion och ögonkontakt med personen vi interagerar med. Visar forskarna ett fotografi på en okänd men attraktiv kvinna för en heterosexuell man är det inte säkert att dopaminnivåerna går upp, eftersom det är först då kvinnan har direkt ögonkontakt med mannen som dopaminet aktiveras. Det visade sig dock att om männen uppfattade kvinnorna på fotografierna som oattraktiva aktiverades dopaminet istället på de bilder där kvinnorna vände bort blicken. 13

14 Det sker samma sak när homosexuella män tittar på bilder på män. Hur vi reagerar är ofta detsamma, oavsett sexuell inriktning. Evolutionspsykologi: Är vi av naturen monogama? Du behöver ingen doktorsexamen för att inse att trohet tills-döden-skiljer-oss-åt inte är lika naturligt som att äta skriver evolutionspsykologen Robert Wright. Evolutionspsykologin tecknar ett nytt porträtt av människan genom att studera hur den naturliga urvalsprocessen formar våra sinnen. Den tittar med nya ögon på vilka tankar och känslor som lockar oss till äktenskap eller till skilsmässa. Evolutionen håller inte jämna steg med människans tankar t ex om jämlikhet mellan könen och evig trohet. Vi vill en sak, naturen drar åt ett annat håll. Och när naturen drar så förstärker det bilden av oss som djur styrda av våra inre begär och instinkter, fjärran från att rymmas inom ett excel-ark. Moral, hävdar vissa, handlar främst om att bekämpa den mänskliga naturen. Vad vill naturen? Hur påverkas vi, enligt Robert Wright, av nedärvda begär och instinkter i vår jakt efter en partner? Eller strävan till ett monogamt liv? Otrohet handlar om att öka möjligheterna till reproduktion. Kvinnor har sex med flera män för att männen ska tro att de är fäder till avkomman. Då kommer de troligen att behandla barnen bra. Hans teori inspireras av languraporna. Langurhannar dödar ibland spädbarn som har fostrats av andra hannar som en sorts sexuell isbrytare och förspel till att få till det med honan/mamman - ett logiskt sätt att få honan tillbaka till ägglossning och få henne att fokusera på framtida avkomma. Även hos oss människor förekommer barnamord efter otrohet. Hos indianstammar i Sydamerika och på Solomon-öarna kräver män att kvinnor som de ska gifta sig med ska döda barn som de har från tidigare relationer. Män hos ache-indianerna tar stundtals ett gemensamt beslut om att döda ett nyligen fött faderlöst barn. Fördelarna för våra förfädershonor med att ha sex med flera partners kan ha varit att rädda livet på avkomman genom att få den nye hannen att försvara hennes unge. Logiken är inte beroende av dess medvetna förståelse skriver Robert Wright. Langurhannar förstår inte faderskapsbegreppet. Men gener som gör hannar känsliga för hintar om att vissa spädbarn bär eller inte bär på deras gener har överlevt. Den gen kommer att överleva i det långa loppet som säger att man ska vara trevlig mot barn om man har haft massor av sex med deras mödrar. Naturens syfte med all den makt och all den rikedom som männen skaffar sig är 14

15 genetisk förökning reproduktion. Wright hävdar att till och med känslorna är reproduktionens slavar. Bakom de känslor och temperament som äktenskapsrådgivarna ägnar en massa tid åt att jämka, ligger genernas list: Kalla, hårda ekvationer med enkla variabler: social status, maken eller makans ålder, antalet barn, deras ålder och tillfällen till otrohet. Många män talar om att kvinnorna är överlägsna analytiker inom parrelationer (och inte bara där), att de är strateger och taktiker på ett plan som mannen inte kommer i närheten av. Ett uttryck är "bakom varje framgångsrik man står en stark kvinna". Är det så att kvinnor är mer rationella när det gäller att få biologin och reproduktionen på banan? Kan de lättare än män stänga av oönskade känslor, oönskade reflexer - och agera mer rationellt biologiskt än känslomässigt i vissa lägen? Evolutionär psykologi kan ge en del svar. Den slår fast att människor är skapade för att bli kära. Men vi är inte skapade för att stanna i tvåsamhet. Otrohet är en integrerad del av såväl kvinnans som mannens existens, biologiskt för att sprida reproduktionschanserna. Varför dras många kvinnor till män med makt och pengar trots att de själva kan ha hög inkomst? Enligt Wright för att det är rationellt för den egna flockens överlevnad. Evolutionen har inte hållit jämna steg med samhällsutvecklingen. Varför är männens spermieproduktion högre när kvinnan är på affärsresa? För att han gör sig redo för alternativ. Det finns en klar motsättning mellan olika evolutionära krav och det rådande samhällets värderingar och ursprunget till dessa motsättningar är inte alltid politiskt korrekta. Exemplet Assange I debatten som har följt på misstankarna mot Wikileaks-ledaren Julian Assange för våldtäkt, har frågan varit just huruvida Assange har gasat på och gått över en oacceptabel gräns. Det brukar ju sägas att all form av sex mellan vuxna människor är ok - om det är frivilligt. Har Assange gasat över den gränsen? Är det ok att stoppa in sin penis i en sovande kvinna? Är det synonymt med våldtäkt att ta av kondomen under samlaget, trots att kvinnan har gjort klart att det är hatten på som gäller? Sällan har en fråga så snabbt blivit en snackis och engagerat en så stor del av den vuxna befolkningen i Sverige som denna. Debattlustan kan bara jämföras med Konstfackseleven Anna Odells iscensatta installation året innan, som arbetades fram för skapa debatt om psykvården. 15

16 Oavsett lagens skrivning och utfallet i målet mot Assange så kan många av oss vuxna relatera till fallet. Vi har själva varit där, som objekt eller subjekt, i gränslandet. Ytterst handlar det om att alla har rätt att säga nej och att ett nej ska respekteras. Eller som zoologen Sverre Sjölander säger med ett illmarigt leende i mungipan: Det är alltid honan som väljer partner i djurvärlden, som bjuder in. Så är det hos oss också. Det talades mycket, inte minst i utländska medier, om att svensk lagstiftning var rutten och till och med ett utslag av en feminazistisk kultur. Vad många förbisåg var att lagstiftningen ser likadan ut, eller är striktare, i andra europeiska länder. Att ha sex med en person som befinner sig i ett värnlöst tillstånd, t ex för att hon sover, är våldtäkt i Sverige såväl som i andra länder skriver Mårten Schultz, professor i civilrätt vid Uppsala universitet. Inga viljelösa offer "Det har funnits en rädsla för biologiska förklaringsmodeller, att det skulle vara något primitivt och att människan skulle förlora sin egen vilja" säger Kerstin Uvnäs- Moberg apropå att gasa och bromsa. Hon tycker att det är en överdriven rädsla eftersom biologin samspelar med det som händer i omgivningen, med våra tankar och med så mycket annat. Hormoner är ingen motorcykel som sparkas igång och sedan gasar av sig själv, rakt fram på motorvägen, enligt Kerstin Uvnäs-Moberg: Vi är inte blint styrda av våra hormoner de är inte diktatorer som bestämmer exakt vad vi ska göra. Sambanden mellan hormoner, beteenden och känslor är påverkbara. Det specifika i en viss situation och kopplingen till tidigare erfarenheter har också betydelse för hur vi agerar. Människan kan välja att lyfta foten från gaspedalen. Bland de andra djuren är det, som vi ska se, annorlunda. Känslor och sex Att känslor ofta spelar en stor roll för kåtheten det vet vi instinktivt. Forskning börjar nu kunna ge några svar på varför. Sex är en reflex som är automatisk med ett undantag: känslorna har vetorätt. Känslorna spelar roll när det handlar om balansen mellan att gasa, vara aktiv, och bromsa, vara passiv. 16

17 Den klassiska reflexen är den som uppstår när läkaren lätt slår på knäet med en liten klubba och benet rycker till. Om läkaren gör reflextestet och det samtidigt inträffar en trafikolycka utanför fönstret så kommer patientens hjärna att sätta sin reflexfunktion ur spel benet kommer att vara stilla. Om du dansar tätt med någon på dansgolvet så kan du komma att känna åtrå men bara om du känner dig säker, om det har varit en bra dag, om du känner att det här är något att satsa på osv. Och om inte kriterierna är uppfyllda? Då blir du inte kåt. Ny forskning om åtrå Det är relativt nytt att forskningen fokuserar på åtrån, som är upphetsningens byggsten nr 1 att sexuellt vilja ha, att åtrå en annan människa. Mycket tid har istället ägnats åt psykologiska och anatomiska aspekter. En av orsakerna, kanske den främsta, till att blickarna de senaste åren har riktats mot åtråns kemi ur såväl ett biologiskt som ett emotionellt perspektiv, är strävan efter att få kunskap för att kunna hjälpa människor som har ett dåligt sexliv eller inget alls. De vanligaste orsakerna till minskad sexlust är stress, osämja och trötthet. Men det finns fler t ex hormonell obalans. Testosteron är ett genuint afrodisiakum, ett lustframkallande hormon som har betydelse för sexlusten och åtrån. Medicin som höjer kroppens halt av serotonin verkar också påverka sexlusten men då i negativ bemärkelse. Inte alltid hormonell obalans Det är inte alla som har sexuella tankar 400 gånger per dag, vilket anses vara normalt enligt sexologen Charlotte Makbhoul. En del tänker ytterst sällan på sex. Vad det är som händer i parförhållanden där en eller båda parter inte känner åtrå, trots att de i andra situationer, med andra människor, kan ha starka sexuella drivkrafter. Varför uppstår ingen kemi? Det har visat sig att vissa människor som söker hjälp för problem som har att göra med mekaniken i själva samlaget, t ex impotens eller oförmåga att få orgasm, i själva verket lider av brist på sexuell åtrå. Enligt Charlotte Makbhoul är det sällan som den bristande åtrån handlar om hormonbrist. Psykologiska orsaker i förhållandet är istället det vanligaste. Åtrå och upphetsning är två processer som skiljer sig åt och som påverkas av olika 17

18 faktorer. Den ena parten vill ha sex, den andra vill inte för mycket eller för litet åtrå. Det är det vanligaste problemet som dyker upp i parterapi när det handlar om sex. Testosteron hos kvinnor och män - så påverkas sexlusten När vi fokuserar på åtråns biokemi och sexuell dysfunktionalitet är testosteron högintressant. Testosteron kallas ofta för det manliga könshormonet eftersom det finns mer av det i män. Nivåerna varierar över tid och spelar en stor roll i utvecklandet av maskulina karaktärsdrag som till exempel adamsäpple och grövre kindben och markantare pannlob. Vad händer då när män med bristande åtrå får doser av testosteron? Frekvensen av sexuella fantasier ökar och den sexuella åtrån kommer tillbaka. Testosteronet har däremot ingen effekt på själva upphetsningen det bli inte kraftigare erektion när mannen tittar på porrfilm, tänker på sex eller har sex under inflytande av tillfört testosteron än utan. Vetenskapsmännen är nu tämligen ense; testosteron reglerar den sexuella åtrån. Hos män. När det gäller kvinnorna är de inte lika överens. Enligt vissa forskare är kvinnans åtrå i topp i mitten på menscykeln, vid ägglossningen, när testosteronnivåerna är som högst. Testosteron finns som sagt i mindre mängder även hos kvinnor. Nivåerna hos kvinnorna fluktuerar också över tid och hos dem är det menscykeln som bestämmer graden av utsöndring. En huvuduppgift för testosteron även hos kvinnor kan alltså vara att slå på åtrån. Men testosteronet spelar praktiskt taget ingen roll under själva samlaget. Preparat som påverkar sexualiteten: P-piller ger snälla flickor? Kerstin Uvnäs-Moberg pekar på några förbisedda, och uppseendeväckande, effekter av hur vi manipulerar hormonnivåerna hos kvinnor. Det handlar dels om vårt drygt 50-åriga bruk av p-piller och dels om östrogentillskott till kvinnor efter menopausen. I båda fallen är det påverkande hormonet östrogen. Kvinnor som äter östrogen under och efter klimakteriet blir behagligare och trevligare. De som inte gör det blir litet tuffare. Det är ett val. Få är medvetna om att det valet spelar roll för hur de kommer att vara som människor. 18

19 För många kvinnor är menopausen startsignal för en karriär i arbetslivet. Barnen är utflugna och kvinnorna kan med full kraft ägna sig åt sitt arbete. Då kan det vara en fördel att ha hårda nypor, att inte vara foglig och snäll. Även p-piller innehåller östrogen. Östrogenets egenskaper eller effekten av hormonet påminner lite om oxytocinets, det vill säga man blir lugnare och snällare. Vi vet fortfarande inte säger Kerstin Uvnäs-Moberg, hur mångårigt bruk, ibland redan från årsåldern, av p-piller som innehåller östrogen kommer att påverka de här flickorna i framtiden. Men risken är att flickorna blir litet snällare än vad de skulle ha varit utan p-piller. En annan vanlig biverkning som bruk av p-piller medför är minskad sexlust. Vilken man skulle acceptera ett sådant piller? Det frågar sexologen Charlotte Makboul retoriskt. Å andra sidan tycker många kvinnor att en eventuell marginellt sänkt sexlust uppvägs av den sexuella frihet som p-piller ger, något som i sig kan stimulera åtrån. Vilka yttre attribut krävs för tändning i 180? Sekundära sexuella egenskaper är ett begrepp inom sexforskning. Det handlar främst om yttre attribut som bland annat en vältränad mage och är mer påtagliga än till exempel doftlösa lukter som omedvetet gör att vi dras till en annan människa. Sekundära sexuella egenskaper markerar individens hälsa, fertilitet och ett bra respektive dåligt immunförsvar. Konkurrens mellan honor om hannar och mellan hannar om honor är otaliga bland parbildande arter och då spelar de sekundära sexuella egenskaperna en extra stor roll. Vad letar människohonan efter, medvetet och undermedvetet? Vilka attribut får oss att tända till? Ansiktssymmetri är en sak. Robert Sapolsky på Stanford University forskar och föreläser om mänsklig sexualitet. Han berättar att den allmänna tolkningen är att ett symmetriskt ansikte är synonymt med ett vackert, väldisponerat och välbalanserat ansikte och därmed också en tillförlitlig markering för hälsa vilket kan ge en större garanti för välmående avkomma och bra genetiska egenskaper. Enligt Sapolsky föredrar två månader gamla bebisar symmetriska ansikten framför osymmetriska. Det verkar som att symmetriska ansikten är mer attraktiva, ger ett behagligare liv, mer självförtroende och en ständigt uppåtstigande spiral av sexuell lycka... Höft och midja - viktiga sexuella sekundära egenskaper 19

20 Bland parbildande arter handlar det ofta om att visa upp vilken bra förälder denne kan bli. Därför är honan som redan har ett par ungar mer populär bland hannarna hon har visat sin kompetens. Hos människor är också kvinnans midja och höft en signal om förutsättningar för barnafödande. Det är avståndet mellan höft och midja som är den betydande faktorn. Ju större höft i förhållande till midjan, desto bättre fertilitetsförmåga. I kulturer som är västerländskt inspirerade är det samma sak: män föredrar kvinnor enligt ovan eftersom de anses ha bättre förutsättningar för att bära och föda barn. Däremot är det inte lika tydligt i kulturer som inte har utsatts för västerländsk, modern påverkan, vilket gör att det är svårt att veta hur mycket av midja-höft-teorin som kommer från västerländska skönhetsideal eller är nedärvt. Kaka söker maka En annan tendens, som är extra tydlig i USA, är homogami - viljan att para sig med någon som är lik oss själva. 90 procent av paren i USA har samma religion, det är inte mer än tre år mellan dem, de är av samma ras, har samma socioekonomiska bakgrund, ligger inom samma IQ-nivå och delar politiska värderingar. Tendensen är tydlig även vad gäller lungkapacitet, näsborrarnas storlek och kroppslängd. Varför? Robert Sapolsky förklarar att det beror på att vi inte vill ha inavel, men ändå släktskap vad gäller egenskaper. Bland traditionell jägar-samlar-befolkning bor den blivande partnern högst 40 km bort. Ju yngre vi är när vi går in i ett förhållande, desto troligare är det att vi parar oss med någon som är olik oss själva. Inte oväntat så blir vi mer konservativa med åldern. Runda ansiktsformer - trevliga men osexiga Kvinnor anger män med runda ansiktsformer som mer sympatiska och ärligare men mindre åtråvärda. Det kan vara ytterst subtila skillnader som avgör, t ex storleken på näsborrarna. Kort sammanfattat, snygga människor har det lättare. Kvinnor föredrar män med goda sekundära sexegenskaper som markerade käkben, hög panna, rejäla muskler. En av anledningarna är att dessa egenskaper signalerar höga testosteronnivåer. Och testosteronet är ju ett av de viktigaste sexhormonerna hos män och direkt stimulerande för sexlusten. Det finns undantag då vi i högre grad bortser från sekundära sexuella egenskaper. Och här anger Robert Sapolsky Skandinavien som exempel. Ju bättre 20

21 levnadsstandard, desto mindre benägenhet har kvinnor att dras till män med goda sekundära sexegenskaper; den typiska alfahannen. I länder med hög levnadsstandard handlar det mer om att språkligt och intellektuellt kommunicera bra hälsa, jag har inte sjukdomar, än om att visa det med yttre attribut. Det handlar om vem vi vill lägga våra gener hos och ingen vill placera generna hos någon med sexuellt överförbara sjukdomar. De flesta arter kan genom doft avgöra om hannen/honan bär på infektioner och därmed ska dissas och/eller dumpas undvikas som om de bar på pesten. Kvinnor med ägglossning tittar mer på sekundära sexegenskaper; då föredrar de män som signalerar höga testosteronvärden. Här kommer hela feromonkomplexet in se separat kapitel. Mer finlemmade och feminina ansikten lockade mest när kvinnorna valde den man som de skulle vilja leva med. Men när de valde engångspartner föredrog kvinnorna ett mer maskulint utseende, med kraftigare käkben och haka skriver Lotta Fredholm, vetenskapsjournalist på Forskning & Framsteg. Varför? Testosteronhalter som är så höga att de tydligt avspeglas i utseendet tyder på styrka och bra hälsa. Då är det kanske inte heller konstigt att kvinnor kan kasta sig efter testosteronstinna machomän när de har ägglossning och är som mest fertila, eftersom machomän verkar kunna ge en bra avkomma rent genetiskt. En högre testosteronhalt kopplas också till ett mer aggressivt och dominant beteende. En man med ett mer feminint utseende signalerar att han troligen kommer att vara snällare och delta mer i omhändertagandet av avkomman vilket kvinnor fördrar om vi ska skapa en mer långvarig relation. En amerikansk forskare ville ta reda på varför honfåglarna i vissa fall avvisade hannarna. De sattes i samma bur. När honan avvisade hannen ställde forskaren in ett antal uppstoppade honfåglar i en cirkel runt hannen så att denne såg ut att vara mycket populär. Det visade sig att den levande honan förändrade sitt beteende, att hon började uppvakta hannen. Det låter som ett avsnitt ur Neil Strauss raggningsbibel The Game. Innebörden är enkel: hannen ser ut att vara populär och då vill även denna hona ta del av hannens fina gener och föra dem vidare till nästa generation. Går det att luras? Kan vi luras? Framhäva sekundära sexegenskaper trots att vi är sjuka? Robert Sapolsky berättar om att hos vissa fågelarter kan en döende hanne använda sina sista tre kalorier till att få fram en lockande färg på sina vingar. Han har fyra minuter på 21

22 sig att leva och en mikroskopisk möjlighet att låta generna leva vidare. Han tar chansen. Han luras. Han är sjuk, men vingarnas färg signalerar hälsa. Men det finns strategier för att upptäcka detta lurendrejeri. Intensiteten i de sekundära sexegenskaperna måste nämligen vara likvärdiga med immunförsvarets styrka. Det räcker alltså inte med en lockande färg på vingarna för att avgöra fågelns hälsa. I många arter reflekterar t ex ansiktsfärgen immunförsvarets status. Människan är den enda primaten som inte visar upphetsning, d v s där könsorganen inte sväller på ett övertydligt sätt. Vi har ju dessutom kläder på oss. Babianhannar föredrar de babianhonor vars könsorgan sväller mest. Svullnaden visar tydligt upp östrogennivåerna. Stora könsorgan, som ökar honornas totalvikt med 25 kg, är lika med höga östrogenvärden, högre fertilitetsvärden och bättre hälsa. Alla forskningsresultat gällande vem vi vill para oss med leder åt samma håll tendensen är tydlig: Mannens ekonomi tillhör de viktigaste kriterierna gällande kvinnans val av partner i främst västerländska kulturer. Mannen tittar mer noggrannt efter kvinnans fertilitetsfaktorer som avstånd mellan midja och höft än kvinnor. Symmetri är vackert och attraktivt. Kvinnor letar efter män med en vältränad kropp, män letar damer med breda höfter och symmetriska ansikten? Nej, så enkelt är det inte. Det forskningsresultat som övertrumfade alla andra och som var de svar som de allra flesta män som kvinnor angav som kriterium nr 1 i valet av partner var: Att träffa någon som är snäll mot mig 22

23 Kapitel 3 Doft och signal Forskarna är inte alltid överens. Doften har betydelse - javisst. Men finns feromoner? Ja, i djurriket. Men hos oss människor? Om de finns, överför de upphetsning och för oss till den optimala partnern? Vi ställer frågan om syntetiska feromonpreparat kan göra oss mer åtråvärda på parmarknaden. Vidare träffar vi doftexperten Richard Juhlin som kan känna om en kvinna har ägglossning på 20 meters avstånd. Vi tittar också på parfymer - visste du att doften i Chanel no 5 kommer från piskad abessinsk hankatt? I'm the burning bush, I'm the burning fire I'm the bleeding volcano I'm so hot for her, I'm so hot for her I'm so hot for her and she's so cold - Rolling Stones She s so cold Doften leder oss till den optimala partnern Vi ser oss hellre som änglar än som apor. Vi vill vara tänkande varelser som medvetet styr vår tillvaro. Men vi är däggdjur. Att vi är människor innebär inte att alla de system som andra primater har försvinner. Systemen finns där och aktiveras i basala funktioner som sex, kärlek, förlossning, amning, aggression. De finns där hela tiden säger hormonforskaren Kerstin Uvnäs-Moberg. Den personliga doften, om vilken vi oftast inte bestämt kan säga vad den egentligen luktar, har en stor och avgörande roll i åtråns kemi. Den fungerar som ett personligt avtryck och är unikt för varje individ. För att underlätta läsningen har vi delat in dofterna i tre underkategorier, de doftlösa, det vill säga feromonerna, de doftrika, till exempel de personliga och parfym, och de som är en kombination av doftrika och doftlösa dofter. Vi kommer främst att fokusera på de dofter som är inblandade i åtråns kemi. Gå gärna tillbaka till denna ordlista under läsningen. Feromon - ämne med signalfunktion. Feromoner fungerar som ett kemiskt språk mellan individer inom en art; de kan stå i fortplantningens tjänst, användas vid orientering eller som varningssignaler (alarmämnen). Ett hormon är inte samma sak som ett feromon. Androstendion - ett steoridhormon som produceras i binjurarna samt i testiklar hos män och i äggstockar hos kvinnor. Män producerar större mängd androstendion än 23

24 kvinnor och det brukar därför benämnas som ett manligt hormon. Kvinnor är extra känsliga mot androstendion och hormonet sägs påverka kvinnors sinnestämning och verka aktivitetshöjande. Androstenol - ett manligt feromon som härstammar från det manliga steroidhormonet androstendion. Finns bland annat i manlig svett. Vid kontakt med syre oxiderar androstenol och bildar androstenon. Androstenon (svettferomonet) - ett feromon som finns i manligt och kvinnligt svett och urin. Androstenon är det mest förekommande syntetiskt framställda feromonet som finns att köpa på marknaden. Androstenon var det första feromonet som identifierades hos däggdjur. Copulin - ett feromon som återfinns i vaginalt sekret och kan trigga igång sexuell lust hos en annan individ av samma art. Förmågan att känna dofter Lukterna har under historiens gång fungerat som ett varningssystem. Deras evolutionära roll har varit att hjälpa oss att avgöra vad som har varit skadligt att äta eller inandas. Lukterna har hjälpt oss i vårt sökande efter en optimal partner samt att urskilja och känna igen doften av fiender. Människans luktsinne utgörs av sinnesceller som sitter samlade i ett litet organ högst upp i nästaket. Det är i detta luktorgan som doft och lukt registreras. Luktperception är principen för hur luktsinnet kan registrera olika luktämnen och integrera blandningar av dessa till en ny doft. Mats J Olsson, forskare på Karolinska Institutet, är expert på luktsinnet och på den psykologiska och biologiska grunden för luktperception. Han berättar: "Det finns cirka 350 olika slags receptorer i näsan, men med en genetisk variation bland individer. Vi har med andra ord mer eller mindre väl utvecklade luktsinnen. Luktsinnet utvecklas successivt; när vi föds har vi inte så mycket preferenser för lukter, men med tiden övar vi upp vårt luktsinne och en vuxen människa kan urskilja mer än olika lukter". Det går dessutom att öva sig till ett skarpare luktsinne, något som parfymörer och sommelierer tagit fast på. Preferenserna för smaker är däremot i högre grad medfödda. Framförallt för sött och beskt, vilket eventuellt har funktionen att få barnet att äta energirik mat (sött) och undvika sådant som är giftigt (beskt). Det finns också en inlärningsmekanism redan i livmodern, efter vecka 30, som gör att barnet gillar det som mamman tycker om att äta. 24

25 Darrande antenner Redan i början av 1800-talet upptäckte den franske naturvetaren Jean Henri Fabre att insekter kommunicerade via doftämnen under parningsleken. Insekten, exempelvis en fjärilshona, sänder ut feromoner för att locka till sig fjärilshannen. Fjärilshannen styr mot doften som om den vore en sexuell fyr, hela tiden med antennerna darrande och inriktad mot sitt mål - fjärilshonan. Här är det inte frågan om ett fritt val, för sprejar man litet feromoner på till exempel en blomma kommer fjärilshannen att flyga dit och försöka para sig. Ordet feromon betyder inte helt oväntat att överföra upphetsning och lånades från grekiskan år 1956 av tyska forskare för att försöka beskriva det starka doftämne som man tidigare endast funnit hos insekter. På 30-talet gjordes detaljerade studier av så kallade feromoner, som ett försök att hitta ett medel för kontroll av insektspridning eller som bekämpning av skadeinsekter. Eftersom det var svårt att samla in naturliga feromoner utvecklades syntetiska motsvarigheter. Vi lämnar nu insektsvärlden, och dyker in på doftlösa lukter som feromoner, mänskliga doftrika lukter och dess påverkan på oss människor. Att en för oss omedveten doft kan styra en annan individ blint mot ett främmande mål, trollbinda den andra partnern, är något som vi förknippar med lägre stående djur och science fiction. Doftens oerhörda kraft och ibland besynnerliga påverkan har dock varit känd sedan länge tillbaka. I filmen Om parfymen berättas om en mördare i Paris på 1700-talet, som saknade egen kroppslukt och föddes med ett så skarpt luktsinne att han i mörker kunde följa en enskild människas doft på flera kilometers avstånd. Dofter blev hans besatthet, men också hans yrke parfymör. Feromoner att överföra upphetsning Feromoner är doftlösa doftämnen som verkar på ett omedvetet plan. Feromonerna har alltså ingen upplevd specifik doft som t ex choklad eller vanilj. De produceras i körtlar i armhålan, munnen och kring könsorganen och avsöndras naturligt från bland annat huden. De påverkar beteendet hos andra individer, de kan till exempel skapa en känsla av lugn, attraktion, vällust, en nästintill omedveten berusning hos personen som utsätts för dem. Män utsöndrar inte feromoner om de inte producerar testosteron. Kvinnor som opererar bort sina äggstockar producerar inte heller sexuellt stimulerande feromoner. Kastrerade män känner inte av feromoner från kvinnor som har ägglossning. Om vi saknar hormoner, östrogen hos kvinnor och testosteron hos män, kan vi inte urskilja svett hos det motsatta könet. Kvinnor som har ägglossning är mycket vassare på att urskilja feromoner. Homosexuella män är bättre på att urskilja manlig svett än kvinnlig svett. 25