Sakkunnignätverket för räddningstjänst 21 april 2017

Transkript

1 Sakkunnignätverket för räddningstjänst 21 april 2017

2 Säkerhetsrutiner Hjärtstartare Utrymningsvägar Återsamlingsplats

3 Program Inledning Ann-Sofie Eriksson & Markus Planmo Utredning om kommunal räddningstjänst Presentation av direktivet och workshop om de frågor och problemformuleringar som finns där. Förmiddagsfika serveras i samband med workshopen Information från Arbetsgivarpolitiska avdelningen Jan Bergström, SKL Lunch Information från SKL & Rapporter från samverkansområdena Markus Planmo, mfl.

4 Återkoppling räddningstjänstrådet Finns det några reflektioner från räddningstjänstrådet?

5 SKR 2017

6 En effektivare kommunal räddningstjänst, Dir. 2017:15 Effektivisera kommunernas organisering och styrning av den kommunala räddningstjänsten Åtgärder för att säkerställa samordnade och effektiva räddningsinsatser Förstärka, utveckla och förtydliga statens tillsyn och stöd till den kommunala räddningstjänsten Redovisas den 30 juni 2018

7 Uppdragets omfattning Enbart fokus på brandförebyggande och kommunal räddningstjänst Ej statlig räddningstjänst Ej bredare olycksförebyggande Analysera rättsregler och jämföra med nordiska länder Föreslå nya författningar och ändringar Utredaren fri att lämna närliggande förslag

8 Organisering och styrning Bibehållet kommunalt huvudmannaskap Styrning, uppföljning och styrdokument Systematisk förmågeanalys Sammanhållen och enhetlig samverkan (skyldighet) Hel- och deltidssystem, utveckla och förbättra Jämställdhet och mångfald Blåljussamverkan och samverkan med andra relevanta aktörer och frivilliga Utbildningssystem anpassat till lokala förhållanden

9 Samordnade och effektiva räddningsinsatser Räddningschefen och räddningsledaren i fokus Ledning vid omfattande, komplexa eller parallella räddningsinsatser Ledningssamverkan MSB och länsstyrelsernas stöd Övertagande av ansvaret för räddningstjänst Kompetenskrav räddningschef

10 Statens tillsyn och stöd MSB:s och länsstyrelsernas tillsyn ska förstärkas, utvecklas och förtydligas Utökade tillsynsbefogenheter till MSB? Ska regeringen kunna ändra kommunens räddningstjänstplan?

11 Samråd Ingen utredare offentliggjord Nära samarbete med de kommunala räddningstjänsterna Inhämta kunskapsunderlag och synpunkter från SKL, hjälporganen, MSB och ett urval av kommuner och länsstyrelser Samråd med arbetsgivarorganisation och facken Expertgrupp och politisk referensgrupp

12 Workshop (1) Uppdraget, samt personal Hur ser ni på utbrytningen av kommunal räddningstjänst ur LSO? Går den att göra på det sätt som direktivet gör? Vilka effekter får detta för det totala LSO-uppdraget till kommunen? Hur tänker du kring direktivets inlåsning i hel- och deltidssystemet (brandmän)? Ska kommunerna och SKL driva en annan linje? Vilken?

13 Workshop (2) Organisering och styrning Direktivet talar om förstärkt, sammanhållen och mer enhetlig samverkan och en utvidgad skyldighet att samverka. Ska det bli tvingande att samarbeta? Vilka kriterier ska finnas för räddningstjänstsamarbete (kommunstorlek, förmåga)? Hur ska framtida styrdokument se ut och vad ska det/de syfta till? Vilka delar i dagens handlingsprogram bör bevaras?

14 Workshop (3) Samordnade och effektiva räddningsinsatser Enligt direktivet ska räddningschefen också vara räddningsledare och ha formell räddningsledarkompetens. Hur funkar detta när det är två olika personer som är förvaltningschef respektive räddningschef? Hur bör det vara? Utredningen skriver får det inte råda något tvivel om vem som leder och ansvarar och ledas av en räddningsledare. Hur ser ni på direktivets inriktning om en räddningsledare? Hur ska statens roll inom ledningsområdet se ut i framtiden? Vilket stöd behövs? Ska staten även framöver kunna överta räddningsinsats?

15 Redovisning av workshop En effektivare kommunal räddningstjänst Sammanfattande diskussion Övriga reflektioner?

16 Mejla anteckningar till:

17 Komplettering Vilka projekt och dokument (böcker, rapporter, handböcker) behöver finnas med som underlag för utredaren?

18 Program Inledning Ann-Sofie Eriksson & Markus Planmo Utredning om kommunal räddningstjänst Presentation av direktivet och workshop om de frågor och problemformuleringar som finns där. Förmiddagsfika serveras i samband med workshopen Information från Arbetsgivarpolitiska avdelningen Jan Bergström, SKL Lunch Information från SKL & Rapporter från samverkansområdena Markus Planmo, mfl.

19 Rapporter från samverkansområden och övriga Samverkansområde Skydd, undsättning vård (SOSUV): Anders Edstam Rakel användargrupp: Joakim Karlsson Centralt räddningstjänstforum (CRF): Anders Ahlström Centrala samrådsgruppen för sjö- och flygräddning (CSSF): Anders Ahlström MSB projekt för hot och våld mot blåljuspersonal: Lars Klevensparr och Svante Borg Några andra rapporter?...

20 Vakanser i nationella forum Samverkansområde Farliga ämnen (SOFÄ) Senior person inom räddningstjänsten med strategiskt tänk och kunskap om CBRN sökes Ca 5 mötesdagar per år MSB står för omkostnader räddningstjänsten står för arbetstid Ersätter Håkan Dahm MSB projekt om stabsmetodik vägledning, tidpunkt för leverans Q2 2018, budget cirka 1,7 mkr. Utbildningskoncept respektive utbildningsmaterial, tidpunkt för leverans Q4 2018, budget ca 1 mkr. Person till referensgrupp efterfrågas

21

22 Mötesplats Samhällssäkerhet november på Kistamässan Teman Nytt totalförsvar Krisberedskap Att värna demokrati och öppenhet

23 5 exempel av städers styrning och organisering av säkerhetsarbetet Fokus på Krisberedskap Brottsförebyggande Olycksförebyggande Säkerhetsskydd Våldsbejakande extremism Internt skydd Spridningskonferens 24 augusti på SKL Fem olika exempel Kristianstad (hos räddningstjänst i förvaltning) Karlstad (hos förbund) Örebro (hos kommunledning) Borås (hos kommunledning och centraliserat) Haninge (hos kommunledning och decentraliserat)

24 Öppna jämförelser Trygghet och säkerhet Årets ÖJ försenad pga sen skadedata från Socialstyrelsen Personella förändringar Fredric Jonsson har slutat i Jönköping och blivit beredskapsdirektör Tomas Gell och Ingela Stenbäck har slutat på MSB Frågor Hur ser ni på behovet av ÖJ framöver? Bör brottsförebyggande och skydd mot olyckor brytas upp eller hållas ihop? Finns förslag på projektledare för ÖJ?

25 Civilt försvar

26 Lagen om extraordinära händelser (LEH) 3 kapitlet avser höjd beredskap Förberedelser Kommunstyrelsen/landstingsstyrelsen leder civila försvaret Ransoneringsuppgifter Geografiskt områdesansvar Rapportering 5 kap. Statlig ersättning 1 Kommunerna och landstingen skall få ersättning av staten för kostnader för förberedande uppgifter som de utför enligt 2 och 3 kap. Uppgifter och ersättningen preciseras i Överenskommelse om kommunernas krisberedskap

27 Överenskommelse om kommunernas krisberedskap Är tecknad mellan SKL och MSB MSB fick uppdraget av Försvarsdepartementet Löper Omfattar ca 300 mnkr per år Uppgifter avseende höjd beredskap som ska utföras under perioden: säkerställa att VMA (Viktigt meddelande till allmänheten) kan sändas via anläggningar för utomhusvarning genom att ljudsändare underhålls samt säkerställa att krisledningen inom kommunen har grundläggande kunskaper om kommunens uppgifter vid höjd beredskap.

28 Räddningstjänst vid höjd beredskap (RUHB) Lagen om skydd mot olyckor (LSO) reglerar RUHB Finansiering sker via kommunalskatten Byggde på omfattande statligt stöd Utbildning av civilpliktiga räddningsmän Stöd med övning och planering från länsstyrelsen Materiel (motorsprutor, kläder, saneringsutrustning m.m.) Har legat i träda i ca 15 år

29 Försvarsgruppen: 2017 De fem partierna i Försvarsgruppen har kommit överens om att satsa 500 mnkr på försvaret under 2017 Engångssatsning på civilt försvar under mnkr till länsstyrelserna 60 mnkr till kommuner landsting Eftersom det inte finns något besked om att pengarna kommer att finnas kvar kommer ingen att anställa personal Ytterst oklart hur dessa pengar ska användas.

30 MSB budgetunderlag: 2018 MSB har i budgetunderlag föreslagit 50 mnkr extra till kommuner och landsting för 2018 Oklart hur dessa medel är tänkta att användas

31 Uppdrag om LEH: Överenskommelse om kommunernas krisberedskap löper ut 2018 Därav behov av att precisera uppgifter och finansiering för kommande mandatperiod för kommuner Därav kommer landstingen med Uppdrag till MSB beslutades av regeringen 6 april 15 månaders väntan på uppdraget Ska redovisas 15 december 2017

32 Försvarsberedningen: Förslag till inriktning ska lämnas för det civila försvaret. skydd av samhällsviktig verksamhet och infrastruktur befolkningsskydd försörjningsfrågor psykologiskt försvar och påverkansoperationer samverkan och koordinering inom totalförsvaret beaktas. Ambitionsnivåer för dessa behov analyseras. Ska redovisas senast den 14 maj 2019 Fokus på civilt försvar 2017

33 Statliga myndigheter måste ge stöd En förutsättning för att kommuner och landsting ska kunna arbeta effektivt med civilt försvar är att det finns nationella planeringsstrukturer på plats. T.ex. avseende försörjning av: Drivmedel Läkemedel Livsmedel Vidare behöver statliga myndigheter stödja med utbildning inom t.ex. signalskydd och säkerhetsskydd Ändamålsenlig styrning och finansiering av de nationella myndigheternas arbete krävs

34 RUHB inspel till MSB 1 Gör studie av hur RUHB var uppbyggt under talet. Vilket stöd tillhandhöll staten till kommunal räddningstjänst (materiel, personal, övning, utbildning, m.m.)? Titta på aktuellt läge avseende kontinuitetshantering inom räddningstjänsten Analysera behov av vägledning och pilotprojekt i ett par räddningstjänster. Titta på vad som är gjort avseende Den robusta brandstationen Finns några räddningstjänster som jobbar med detta? Analysera behov av stöd. Titta på modeller för förmågeprövande övningar för räddningstjänstens ledningsförmåga. Ett bra exempel är Livsmedelsverkets nödvattenövning Stor stad.

35 RUHB inspel till MSB 2 Titta på räddningstjänstens deltagande i krisberedskapssystemets planeringsstrukturer (t.ex. samverkansområdena och nationell övningsverksamhet). Analysera hur MSB kan stärka kopplingen mellan räddningstjänst och krisberedskap/civilt försvar. Titta på förekomst av arbete med säkerhetsskydd inom räddningstjänsten. Analysera behov av utbildningar för säkerhetsskyddschefer i räddningstjänsten. Kolla med Rekryteringsmyndigheten om förekomst av krigsplaceringar av kommunal räddningstjänst. Analysera behov av vägledning.

36 Vad kan räddningstjänsten göra? Utbilda säkerhetsskyddschefer Ont om platser på FHS kurser SKL ligger på för fler platser i närtid Privata alternativ finns, t.ex. 2Secure Gör säkerhetsanalys enligt säkerhetsskyddslagen Börja krigsplacera personal SKL ligger på MSB om behov av vägledning för process Delta i kunskapshöjande åtgärder hos länsstyrelsen m.m.

37 Intressebevakning

38 Nationell säkerhetsstrategi Hot mot vår säkerhet och åtgärder för att möta dem Militära hot Informations- och cybersäkerhet, digitala risker Terrorism och våldsbejakande extremism Även sjukvårdens funktionalitet måste vara säkerställd Organiserad brottslighet Hot mot energiförsörjning Hot mot transporter och infrastruktur Hälsohot Klimatförändringar och dess effekter

39 Kommentarer om säkerhetsstrategin Resultatet framtaget i snäv krets och i otransparent process Hot och risker blandas med skyddsvärden Innehåller nästan inga nya förslag om hur hoten ska åtgärdas Tveksamt om det är åtgärder som beskrivs Tveksamt om detta är en strategi Innehåller inga reformförslag för krisberedskapssystemet Ingen process för hur förslagen ska implementeras Slutsats: Strategin har främst värde som referens att hänvisa till Som regeringen skriver i sin säkerhetsstrategi

40 112-utredningen: Uppdrag Ny särskild utredare: Erna Zelmin Ekenhem, GD Arbetsmiljöverket Uppdraget ska redovisas 31 december 2017 Föreslå en nationell alarmeringsfunktion som kan samordna samhällets alarmeringstjänst på ett bättre sätt Föreslå lämplig organisationsform Ta fram förslag på alarmeringsfunktion för myndighets- respektive bolagsformen Redovisa förutsättningarna för ett successivt införande av en teknisk plattform Föreslå utgångspunkter för regionala alarmeringscentraler (antal, organisering)

41 112-utredningen: SKL inriktning Alarmeringsfunktionen ska vara utformad så att regioner, landsting och kommuner ska kunna: - ta fullt ansvar för sin roll och sitt uppdrag - utforma kriterier för bedömningar av ärenden - ta beslut om åtgärder som behöver vidtas - besluta om hur utlarmning av resurser ska ske - ha möjlighet att använda sin egen personal för verksamhetskritiska moment i processen En fortsatt lösning med ett samägt bolag utgör den bästa formen för att bibehålla regioners, landstings och kommuners möjligheter att åstadkomma styrning och inriktning av alarmeringstjänsten i alla avseenden.

42 Kommunikation för vår gemensamma säkerhet, Ds 2017:7 Uppdraget juli 2016; Slutrapport mars 2017 Remissvar senast 15 maj (98 st utpekade remissinstanser, 29 kommuner och 5 landsting) Betydande statlig kontroll och rådighet Hybridlösning med ett utökat samhällsnät stöds även bredbandsmålet i glesbygd Finansieringsfrågan knepig. Riktpris för abonnemang anges till kr/år Användarkrets Krisberedskapens lednings- och samverkansbehov Uppskattas till användare, MSB anges som källa fördubbling av kommunala användarkretsen till användare

43 Blåljusutredningen Utredning om straffrättsligt skydd för blåljuspersonal och andra samhällsnyttiga funktioner Utredaren ska bland annat ta ställning till vilka samhällsnyttiga funktioner som är i behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd, överväga om angrepp mot vissa funktioner, bland annat sådana som har till uppgift att garantera säkerhet, liv och hälsa, bör anses som särskilt allvarliga i straffrättsligt hänseende, ta ställning till om det finns behov av ytterligare kriminalisering av hindrande av polisens, räddningstjänstens och ambulanssjukvårdens ingripanden eller hjälpinsatser SKL ingår inte i expertgrupp Uppdraget ska redovisas senast den 29 juni 2018.

44 Terrorhot i stadsmiljö Näringsdepartementet har haft möte med branschen om kapning av lastbilar och trafikhinder SKL kommer att lämna in underlag 11 maj inför möte 18 maj Vilket behov av stöd har kommunerna Information om hotbilder Vägledning om skyddsåtgärder

45 Hotbildsinformation IS webbmagasin Rumiyah uppmanar till brandattacker i västerlandet enligt principen "gör vad du kan". IS listar en lång rad olika mål, bl.a. sjukhus. Särskilt uppmanar de till koordinerade attacker mot flera mål samtidigt. Se även presentation av Säkerhetspolisens årsbok för

46 Lantmäteriet Koordinat 16 Lantmäteriet har under 2016 utvecklat format för att öva användning av geodata MSB kommer att jobba vidare med integrering av geodata i övningar Tryggt och säkert Treårigt projekt om samlade lägesbilder i Norr- och Västerbotten

47 Polisens projekt om social oro Lokal och regional samverkan för att förebygga och hantera social oro, antagonistiska hot och händelser Ska resultera i nationell strategi Finansiering från MSB

48 Utbildningssystemet Vägen framåt?

49 Utvärdering Vad var bra? Vad kunde vara bättre? Medskick till nästa gång?