En skola i förändring

Transkript

1 En skola i förändring En undersökning av lokalpressens rapportering kring Gävle kommuns beslut att omorganisera skolan 2012/2013 Marie- Louise Proos 2013 Uppsats, Grundnivå (Kandidatexamen), 15 hp Medie- och kommunikationsvetenskap MKV C hp Informatörsprogrammet Handledare: Gabor Bora Examinator: Mats Hyvönen

2 Abstract Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi Avdelningen för humaniora Titel: En skola i förändring - En undersökning av lokalpressens rapportering kring Gävle kommuns beslut att omorganisera skolan 2012/2013 Författare: Marie-Louise Proos Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap hp Handledare: Gabor Bora Examinator:Mats Hyvönen Ämne: Lokalpressens rapportering kring Gävle kommuns beslut att omorganisera skolan 2012/2013. Syfte: Uppsatsens syfte är att se hur Arbetarbladets och Gefle Dagblads rapportering om grundskolan sett ut efter Gävle kommuns beslut att omorganisera skolan 2012/2013. Undersökningens huvudsakliga intresse är att beskriva vilken uppfattning de lokala tidningarna förmedlar till medborgarna i deras rapportering. Metod: Arbetet är en kvalitativ innehållsanalys av tidningarnas artiklar. Delar av materialet kvantifieras. Artiklarna har publicerats i artikelserier. Dessa handlar om kommunens beslut att omorganisera skolan. Slutsatser: Kommunens omorganisering framställs som en kamp mellan de styrande politikerna och medborgarna men också politikerna emellan. Elever, föräldrar, lärare, rektorer, politiker och journalister ges utrymme i artiklarna men politikernas uttalanden dominerar. En av tidningarna har en genomgående negativ inställning till förändringarna, tendensen finns även i den andra. Den negativa rapporteringen medför att negativa attityder gentemot kommunens beslut och kommunens arbete sprids och förstärks hos läsarna. Nyckelord: Kvalitativ innehållsanalys, Kent Asp, Dramaturgi, Lokalpress, Arbetarbladet, Gefle Dagblad, Gävle kommun, Lärarlegitimation. 1

3 Innehållsförteckning 1. Inledning 3 2. Bakgrund Kort om Gävle kommun och omorganiseringen Kort om Gävle kommuns verksamhetsplan Kort om Arbetarbladet och Gefle Dagblad 5 3. Syfte och Frågeställning 5 4. Material och metod Material Avgränsning Metod 7 5. Teoretisk utgångspunkt Mediernas roll i samhället och i den politiska processen_ Hur ord används och skapar mening Tidigare forskning Redovisning av artiklarnas huvudbudskap Analys och diskussion Arbetarbladet Gefle Dagblad Jämförelse mellan tidningarna Slutsats Förslag till fortsatt forskning Källförteckning 33 2

4 1. Inledning I Gävle Kommun går grundskolor idag igenom stora förändringar. Det har under de senaste åren pågått omfattande diskussioner och beslut om nedläggningar av kommunala grundskolor och införanden av fristående grundskolor men också diskussioner och beslut om en ny kommunal storgrundskola i Gävle city. Barn och ungdomar i Gävle väljer då mellan att antingen gå i kommunal grundskola eller i en grundskola som ägs av andra eller annan än kommun, landsting och stat. Gävleborna kan följa händelserna i tidningarna. De vanligaste tidningarna som följer händelserna är Arbetarbladet (AB) och Gefle Dagblad (GD). Det här arbetet belyser ämnet närmare genom att undersöka hur lokalpressen rapporterar kring förändringarna med fokus på Gävle kommuns planer och beslut att omorganisera skolan 2012/2013. Vad väljer tidningarna att fokusera på och vilka kommer till tals? Hur ser medborgarnas och politikernas inställningar till förändringarna ut enligt journalisternas rapportering? Bakgrunden till idén kommer från diskussioner med människor i min omgivning. Framförallt med föräldrar till barn i grundskolan men också med barn och ungdomar själva och om deras val av grundskola. Det är många gävlebor som påverkas av förändringarna och känner sig osäkra på vilken typ av skola de ska välja. Tidningarnas rapportering är med och bidrar till barn, ungdomar och föräldrars attityder till olika skolform och skolor. Det är därmed även viktigt att undersöka tidningarnas roll i den politiska och mediala processen. 2. Bakgrund 2.1 Kort om Gävle kommun och omorganiseringen I Gävle kommun bor det idag ungefär invånare. Sedan valet i oktober 2010, är det tre partier som samarbetar med att styra Gävle: Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Socialdemokraterna har 24 mandat, Vänsterpartiet 18 och miljöpartiet 5. Övriga partier har en fördelning på två till fem mandat vardera. I september 2012 meddelar Gävle kommuns politiker om hur läget för Gävles skolor ser ut och att en förändring bör ske inom en snar framtid. Man hävdar att på grund av de statliga besluten att införa lärarlegitimation tvingas kommunen att ändra på sin skolorganisation då 3

5 många av lärarna inte är behöriga i de ämnen och årskurser de undervisar i. 1 Skolinspektionen pekar även på fler brister. Gävles kommunala skolor skiljer sig mycket åt vad gäller elevernas bakgrund och skolresultat. Det koncept som ordförande för Barn- och ungdomsnämnden och socialdemokraten Åsa Wiklund Lång och chef på barn- och ungdomsförvaltningen, Frank Stoor, vill införa lyder färre och större skolor. 2 Den 7 november 2012 publicerar GD en artikel som handlar om att politiker i Barn- och ungdomsnämnden haft en presskonferens där de meddelat att Gävle kommer att få en ny stor högstadieskola och att fyra av stadens befintliga högstadieskolor kommer att läggas ned. 3 Dagen efter, den 8 november 2012, publicerade GD en artikel som meddelade att fyra kommunala högstadieskolor läggs ned och ersätts av en ny i Vallbacksskolan. De fyra högstadieskolorna är Stenebergsskolan, Nynäs montessoriskola, Sörbyskolan och Milboskolan. Den nya skolan ska enligt Åsa Wiklund Lång, rymma uppemot 750 elever och vara lokaliserad på söder i Gävle city. Nedläggningarna beräknas ske hösten 2014 eller 2015 och samtliga partier står bakom förslaget. Anledningen till nedläggningarna menar man beror på segregation, dåliga skolresultat och dålig ekonomi. Man meddelar även att Brynässkolan, där yngre barn går, kommer att läggas ned. Dessa barn hänvisas istället till nya bättre lokaler i Stenebergsskolan när högstadiet lagts ned. 4 Samma dag, den 8 november, publicerade GD en artikel som menade att det skett en rusning av elever till den fristående Engelska skolan från de kommunala skolorna som hotas av nedläggning och sammanslagning till en storskola Kort om Gävle kommunens verksamhetsplan 2013 Förvaltningen Barn och ungdom i Gävle kommun har tagit fram en verksamhetsplan som visar barn- och ungdomsnämndens strategiska arbete och mål för skolan i Gävle kommun I planen redogörs att det finns 31 kommunala grundskolor och 6 fristående grundskolor i kommunen. Planen täcker arbetet för hur medborgare, brukare, ekonomi och ett hållbart samhälle ska se ut. Verksamhetsplanen är undertecknad av ordförande i Barn- och ungdomsnämnden, Åsa Wiklund Lång samt Förvaltningschef på Barn och ungdom, Frank 1 På lärarförbundets hemsida kan man läsa att lärarlegitimationen innebär att lärare som inte är legitimerade från och med 1 januari 2013, inte längre kan ansvara för undervisningen eller sätta betyg, detta får endast legitimerade lärare göra. Legitimationen söks hos skolverket med utgångspunkt i att personen i fråga har en behörighetsgivande examen. 2 [Hämtad ] 3 [Hämtad ] 4 [Hämtad ] 5 [Hämtad ] 4

6 Stoor. Nedan följer några av de framstående punkterna: Våra verksamheter ska vara likvärdiga och ha hög kvalité. I förskolor och skolor ska alla kunna känna sig trygga och få goda förutsättningar att utvecklas och lära. Vårt arbete ska syfta till att skapa de bästa förutsättningarna för barn i förskolan och elever i skolan ska kunna nå så långt som möjligt i förhållande till de nationella målen. Elevernas måluppfyllelse ska öka. Organisation, medarbetares arbetsinsatser och övriga resurser ska användas effektivt för att optimera barns och elevers måluppfyllelse. Medborgare och brukare är delaktiga och har inflytande i våra verksamheter Kort om Arbetarbladet och Gefle Dagblad Tidningarna är morgontidningar men med olika politisk beteckning på ledarsidan. AB är oberoende socialdemokratisk och GD är oberoende liberal. Båda tidningarna ägs sedan 2003 av Gävle tidningar inom Mittmedia koncernen. Det är därmed vanligt att journalister skriver för båda tidningarna, framförallt i sportsektionen. 7 Tidningarnas spridning sträcker sig till Gästrikland och Norduppland och följer därmed händelseutvecklingen i Gävle, vilket är av intresse för undersökningen. 3. Syfte och Frågeställning Syftet med arbetet är att se hur Arbetarbladets och Gefle Dagblads rapportering om grundskolan och omorganiseringen i Gävle kommun vid övergången 2012/2013 har sett ut. Undersökningens huvudsakliga intresse är att beskriva vilken uppfattning de lokala tidningarna förmedlar till medborgarna i deras rapportering. Dess mål är att visa vilka inställningar och attityder som finns kring omorganiseringen, grundskolan, grundskolor och dess former. Dessa kan nämligen ha betydelse för vilken skola barn och ungdomar slutligen går i och därmed visa en tendens av hur de olika skolformernas framtid kan se ut i Gävle kommun. Nedan följer uppsatsens frågeställning: 6 Kommunens verksamhetsplan 2013: Barn & ungdom 7 Hadenius, Stig, Weibull, Lennart & Wadbring, Ingela, Massmedier: press, radio och TV i den digitala tidsåldern, 9., rev. uppl., Ekerlid, Stockholm, 2008, s

7 Hur framställer AB och GD grundskolan (och dess former) i Gävle kommun under omorganiseringen, och skiljer det sig något mellan tidningarnas framställningar? Vilka kommer till tals i artiklarna och vilka föreställningar bygger deras inställning till förändringarna på? Då frågeställningen fokuserar på framställningen av grundskolan och dess former och människors åsikter och inställning till förändringarna, ligger mindre vikt på faktabaserad information i artiklarna. Sådan information innefattar vilken skola som kommer att läggas ned, när den kommer att göra det eller vilka elever som kommer att behöva placeras i annan eller ny skola. Detta presenteras närmare i arbetets del Bakgrund. Fokus ligger på attityder, inställningar och sådant i artiklarna som kan beskriva hur olika grupper ser på grundskolan, grundskolor och dess former under förändringarna. 4. Material och metod 4.1 Material Arbetet kommer att utgå från sammanlagt 24 artiklar som publicerats på tidningarna Arbetarbladets och Gefle Dagblads nätupplagor och Elva artiklar i AB och 13 i GD. Tidningarna AB och GD har olika politiska beteckningar på ledarsidan vilket kan påverka innehållet i de publicerade artiklarna. Varför en jämförelse mellan tidningarna är intressant beror på att det bland annat visar vad AB:s läsare respektive GD:s läsare går miste om genom att enbart förhålla sig till en av tidningarna om olika perspektiv förmedlas. Det kan vara så att rapporteringen inte märkbart skiljer sig åt mellan tidningarna, om så är fallet visar undersökningen på hur rapporteringen ser ut generellt under den valda perioden, vilket är arbetets huvudsyfte. Även om uppsatsen undersöker tidningarnas nätversion, kan versionerna också stämma överens med det som publicerats i pappersversionen. Detta då jag under mars månad 2013, studerat och jämfört de lokala nyhetsartiklarna som där publicerats. 4.2 Avgränsning För att avgränsa undersökningen har jag valt att undersöka vad som skrivits i artiklar som ingår i en artikelserie i båda tidningarna. Dessa handlar om skolsituationen i Gävle gällande 6

8 omorganiseringen i form av diskussionerna och besluten kring nedläggningarna och hopslagningarna under 2012/2013. Dessa är publicerade mellan 4 september 2012 och 18 februari Tanken bakom valet av avgränsning till att enbart följa utvecklingen i artikelserierna beror delvis på att artiklarna är länkade till varandra vilket gör att det är enkelt för läsare att själva söka upp mer information om utvecklingen. Artiklarna serveras mer eller mindre på så sätt till dem som söker sig till den typen av nyheter på webben. Det beror också på att de båda tidningarna där mer eller mindre publicerar nyheter som handlar om samma sak, vilket underlättar vid en jämförelse mellan tidningarnas framställningar. Avgränsningen till att enbart förhålla arbetet till omorganiseringen, artikelserien och perioden då artiklarna publicerats, medför att jag inte kan dra några slutsatser om hur rapporteringen ser ut i tidningarna under en längre period. 4.3 Metod Uppsatsen är en kvalitativ innehållsanalys på det insamlade materialet, delar har även kvantifierats. För att få svar på mina frågor har jag genomfört en textanalys på samtliga artiklar. Det som framgår i redovisningen av artiklarna är sådant som lyfts fram genom att ställa frågorna: Hur ser rapporteringen ut, vilka kommer till tals och vad säger de? Analysen har gått tillväga genom att utmärkande ord, citat och uttalanden från samtliga medverkande grupper i artiklarna lyfts fram, studerats och slutligen analyserats. Jag har generellt undersökt om det går att se några mönster i artiklarna. De mönster som framträder har därefter analyserats för att se hur dessa skapar mening. Därefter har de olika mönstren jämförts. I analyserna av artiklarna har jag tagit hänsyn till att det som beskrivs, inte nödvändigtvis är en spegling av verkligheten, utan är information som påverkats och omvandlats i olika led. Denna kvalitativa uppsats utgår därmed från Kent Asps aktör-utbudsmodell samt journalisternas förhållning till ett dramaturgiskt skrivande med avseende på hur värdeladdade ord används och kan uppfattas. Poängen är att undersöka hur artiklarna kan bidra till hur läsare uppfattar, och eventuellt agerar, i en verklighet. De föreställningar och uppfattningar gävlebor har om grundskolan, grundskolor och dess former i Gävle kommun, kan till stor del bero på vad de har läst om i lokaltidningarna. Utbildning är en stor politisk fråga, inte minst på senare år då det blivit allt mer vanligt med fristående skolor. 7

9 5. Teoretisk utgångspunkt 5.1 Mediernas roll i samhället och i den politiska processen Nyhetsmedierna förser allmänheten med viktig information om vad som sker i världen. De har därmed en viktig funktion i samhället. Medierna kan dock aldrig återge världen som den är utan att själv påverka informationen som sänds ut till sin publik. Det finns därmed mycket forskning kring mediernas roll och funktion i samhället att tillgå. Framförallt också om mediernas position och relation till politiker och sin publik. 8 Dessa relationer ligger till grund för uppsatsens teoretiska perspektiv inom temat. Enligt traditionell syn på mediernas roll, fungerar medierna som en kanal mellan politikerna och medborgarna. Mediernas roll ses då som en mer eller mindre passiv länk mellan de styrande och styrda. 9 Om detta hänvisar medieforskaren Kent Asp till i rapporten Nära Nyheter studier om kommunaljournalistik. Medierna, i uppsatsens fall lokalpressen, samlar upp sådant som pågår inom politiken för att sedan sända ut det till medborgarna som bildar opinioner. De opinioner som skapas samlas sedan upp av lokalpressen för att därefter nå fram till de styrande. På så vis menar man att lokalpressen har en uppifrån-ned-funktion. Medierna erhåller därmed makten över vilken information medborgarna får ta del av och inte. Denna process kallas för kanalmodellen. 10 Däremot menar Asp, att mediernas makt är begränsad. Den begränsas av vilka opinioner som finns bland medborgarna, eller av tillgången på frågor som är möjliga att skapa opinioner kring. Asp föreslår ett annat sätt att se på mediernas roll i den politiska processen. Han hänvisar till en aktörs-utbudsmodell som beskrivs nedan: 11 Ett annat sätt att se på mediernas roll i den politiska processen är att betrakta medierna både som en aktör, på i princip samma nivå som politikerna i samhället, och som en struktur i form av ett utbud som skapas i ett samspel mellan aktörer utanför medierna, mediernas publik och medieaktörerna 8 Ekström, Mats & Larsson, Larsåke (red.), Metoder i kommunikationsvetenskap, 2. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2010, s Asp, Kent, Johansson, Bengt & Larsson, Larsåke, Nära nyheter: studier om kommunaljournalistik, Institutionen för journalistik och masskommunikation, Univ. (JMG), Göteborg, 1997, s Asp, Johansson & Larsson, Nära nyheter: studier om kommunaljournalistik, s Asp, Johansson & Larsson, Nära nyheter: studier om kommunaljournalistik, s. 19 8

10 själva./ / I en aktörs-utbudsmodell betraktas inte medierna som en kanal eller länk som ligger mellan politikerna och medborgarna. Medierna ses istället dels som en aktör som i samspel med andra aktörer, källor och publik, skapar utbudet i medierna, dels som ett utbud som påverkar sina källor och sin publik och kanske inte minst medieaktörerna själva. 12 AB och GD har enligt modellen, en viktig funktion i Gävle kommun i frågan om grundskolans omorganisering 2012/2013. De fungerar inte bara som kanal mellan de kommunala politikerna till gävleborna och från gävleborna till politikerna. De kan också fungera som opinionskapare och drivande aktörer i grundskoledebatten som skapar utbudet i tidningarna i samspel med andra aktörer, källor och läsare men också som utbud som påverkar sina källor och läsare men kanske också medieaktörerna själva. Relationerna mellan olika aktörer och individer bidrar till att maktförhållanden skapas. 13 Enligt Asp har medierna makt både över sin publik och över sitt innehåll (utbud). De har också makt över politikerna, då de har kontroll över allmänhetens uppmärksammande riktat mot olika politiker, partier och politiska frågor. Politikerna har i sin tur makt över medierna då de är källor av information som de själva kan styra och påverka. Medierna har slutligen makt över publiken, då medieinnehållet påverkar åsikter, kunskaper och attityder. Begrepp och teorin om makt kan definieras på olika sätt. Asp ser makt likt i Robert Dahls perspektiv, att makt är att kunna påverka någon till något som inte nödvändigtvis är i den påverkades intresse. 14 Utifrån undersökningar över tid, av politiska nyhetsrapporteringar vid valrörelserna 1979, 1982 och 1985, konstaterar Asp att politiken även medialiserats. Att mediernas makt över politiken ökat över tid. Begreppet syftar till att politiken alltmer anpassat sig efter mediernas villkor och berättarformer. 15 Den bytesteori Asp utformat menar Peter Berglez och Ulrika Olausson i boken Mediesamhället Centrala begrepp, är tydligt besläktad med Max McCombs och Donald Shaws syn på mediernas agendasättande makt. Enligt deras dagordningsteori, eller agendasetting theory, har medierna makt genom att de kontrollerar vilka frågor som ska 12 Asp, Johansson & Larsson, Nära nyheter: studier om kommunaljournalistik, s Berglez, Peter & Olausson, Ulrika (red.), Mediesamhället: centrala begrepp, 1. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2009, s Berglez & Olausson, Mediesamhället: centrala begrepp, s Berglez & Olausson, Mediesamhället: centrala begrepp, s. 26 9

11 uppmärksammas i den politiska debatten 16. Det finns dock de som är kritiska till Asps teori om medierna då han utesluter och avgränsar sina analyser från andra påverkansfaktorer som ägandestruktur, lagstiftning, kultur och så vidare, i sina analyser Hur ord används och skapar mening Det sätt journalisterna väljer att framställa en nyhet på, kan vara avgörande för hur nyheten kommer att uppfattas av läsaren. Samma nyhet kan uppfattas på olika sätt beroende på hur den framställs. Hur något framställs och uppfattas beror till stor del på vilka ord och utryck som används. Ord kan bära på olika betydelser och associeras till sådant som anses vara bra eller dåligt. Dessa kan antigen placeras lämpligt eller olämpligt enligt läsaren, vilket är avgörande för hur denne kommer att förhålla sig till journalistens framställning av nyheten. 18 Ord kan vara värdeladdade, vilket betyder att de bär på något som syftar till att förstärka dramat i en nyhet. 19 Jag har därför valt att studera hur journalisterna förhåller sig till dessa aspekter. Hur de förhåller sig till dramaturgi. Dramaturgi beskrivs också som hur något beskrivs på ett fängslande sätt. Exempelvis ett sätt som gör att läsaren vill fortsätta att läsa en artikel. I Lars Nord och Jesper Strömbäcks bok kan man läsa om detta. De skriver även att: I journalistikens fall färgar och påverkar ordvalet givetvis den bild som ges av verkligheten. Inte sällan står skicklig dramaturgisk bearbetning och utformning i direkt kontrast till journalistikens krav på sanning, saklighet och opartiskhet. 20 För att undersöka uppsatsens tema: mediernas framställningar av förändringarna, faller teorin om mediernas påverkan på medieutbudet, politiken och sin publik samt effekterna av språket, särskilt intressant. Framförallt då tidningarna och deras journalister till stor del påverkar vad innehållet ska handla om och därmed styr vilka åsikter och attityder som får träda fram i rapporteringen. Då medierna är samhällets viktigaste källa till information och beskrivs som allmänhetens kritiskt granskande öga, är det viktigt att analysera medieinnehållet och hur det kan påverka människors inställningar till förändringarna. Det är också viktigt då Asp skriver att lokaljournalistiken i hög grad även påverkar medborgarnas kunskaper och åsikter 16 Berglez & Olausson, Mediesamhället: centrala begrepp, s Berglez & Olausson, Mediesamhället: centrala begrepp, s Nord, Lars & Strömbäck, Jesper (red.), Medierna och demokratin, Studentlitteratur, Lund, 2004, s Nord & Strömbäck, Medierna och demokratin, s Nord & Strömbäck, Medierna och demokratin, s

12 om kommunen och dess verksamhet Tidigare forskning Det finns inget befintligt arbete som undersöker uppsatsens huvudsakliga tema och syfte. Däremot finns mycket forskning av bland andra Kent Asp att tillgå om hur lokalpressens relation med politiker och sin publik ser ut som ovan beskrivits. Asps analyser och perspektiv refererar många samhällsvetare, medie- och kommunikationsstuderande och humanister till i sina uppsatser och böcker. Hans perspektiv på medierna, dess relation till andra aktörer och dess makt ses därför som ett användbart underlag till uppsatsen. Det finns dock en uppsats från 2013, Lärarlegitimation i offentlig debatt: En idéanalys, som handlar om vilken bild som målades upp i dagspressen mellan 2008 och 2012 vid införandet av lärarlegitimationen. Uppsatsen är skriven av Anders Nistér på avancerad nivå. I hans uppsats undersöker han debattartiklar och ledare från svenska dags- och kvällstidningar för att sedan med hjälp av idéanalys, fastställa artiklarnas argumentativa innehåll. I hans resultat får han fram intressant information om vilka det är som uttalar sig i artiklarna och vad de har att berätta. Journalister, politiker och fackliga företrädare dominerar debatten men även andra grupper uttalar sig. I Nistérs abstract kan man läsa följande resultat: De röster som talar emot införandet är ofta enskilda lärare och forskare inom fält som ligger skolan nära. Däremot är fack och politiker genomgående positiva till legitimation. I debatten kan man skönja en konflikt i motivationen till varför olika grupper vill införa legitimation. Vissa ser det som ett sätt för lärarna som yrkesgrupp att skapa sig autonomi och en maktbas gentemot samhället i övrigt. Andra ser det som ett sätt för arbetsgivare och politiska krafter att få kontroll över lärarna. Han framhåller dock att debatten genomgående målar upp en negativ bild av skolan som arbetsplats och läraryrket även så. 22 Uppsatsen handlar om lärarlegitimationen vilket delvis står som orsak till Gävle kommuns omorganisering. De grupper som uttalar sig och deras inställningar i artiklarna han undersökt, är därmed intressanta för min uppsats och kommer 21 Asp, Johansson & Larsson, Nära nyheter: studier om kommunaljournalistik, s Nistér, Anders, Lärarlegitimation i offentlig debatt: En idéanalys, Uppsala universitet,

13 delvis att jämföras med uppsatsens resultat. 7. Redovisning av artiklarnas huvudbudskap Nedan följer en presentation och beskrivning av samtliga artiklar som publicerats i artikelserierna i respektive tidning. Fokus ligger som tidigare nämnts, på framställningen av grundskolan och dess former och människors åsikter och inställningar till förändringarna. Arbetarbladet 4 september 2012: Stora skolförändringar väntas Gävle Artikeln handlar om vad som väntar inom skolvärlden i Gävle. Journalisten beskriver förändringarna i form av en flyttkarusell och skriver att listan på nedläggningshotade skolor är lång. Man uppmanar föräldrar, lärare och Gävlebor, att komma med synpunkter och egna förslag till kommunen. Journalisten beskriver att orsaken bakom förändringarna är de statliga besluten att inför lärarlegitimation. Många av lärarna i Gävle är inte behöriga i ämnena de undervisar i. Även skolinspektionens rapporter pekar på brister då Gävles kommunala skolor skiljer sig mycket åt vad gäller elevernas bakgrund och skolresultat. Svaret på problemet menar Gävle kommun är större och färre skolor. Skolpolitikern och socialdemokraten Åsa Wiklund Lång, ordförande i Barn- och ungdomsnämnden, uttalar sig i artikeln. Hon beskriver skolans läge som ohållbart och att skolor måste tåla förändringar i elevantal för olika år. Tillsammans med förvaltningschef för Barn och ungdom, Frank Stoor, vill hon införa likvärdig skola med hög kvalité. Stora skolor menar de är bättre för personalen, vilket kommer barnen till godo. På en stor skola kan lärare med olika kompetenser lära av varandra. Frank Stoor berättar att man får en professionalisering av samtalen. Fullstora klasser gör även att pengar frigörs, pengar som kan läggas på barn som behöver extra stöd i undervisningen. Skolor kommer att stängas för att ge plats åt en större skola men för de yngre barnen i förskolan, menar politikerna att det är viktigt med ett kort avstånd till skolan. Bortsett från de organisatoriska förändringarna, vill politikerna förbättra elevhälsan, förebygga mobbning och göra en matematik och språksatsning. Arbetarbladet 5 september 2012: Deras lilla skola kan bli mycket större Författaren lyfter fram målsättningen en likvärdig skola med hög kvalité under en bild med några elever som går på en av de utsatta skolorna. Barnen som är i yngre tonåren, berättar i 12

14 artikeln att de är osäkra på om de vill gå i en stor skola. De berättar även att det inte går så många elever i deras kommunala skola, Nynäs Montessori. Noo Chanta som går i årskurs nio säger, nu är det ganska lite folk här. Emmy Jansgård som går i sjuan berättar att hon tror att på en större skola kommer lärarna inte ha tid att hjälpa alla elever, fast det kanske blir fler lärare, fortsätter hon men tror ändå att det kan bli stökigt i en stor skola och hennes vänner håller med. Ali Jabbar som går i nian, säger men om skolan blir större kanske det blir mer pengar också och då kan det bli bättre. Arbetarbladet 6 september 2012: Hot mot Gävleskolor kan öka intresset för friskolor Artikeln inleds med att berätta om hur föräldrar till barn på skolor i Åbyggeby, Varva, Hemlingby och Kastet Montessori, reagerat på en situation om kommunens hot om nedläggningar De ska då ha svarat med att planera egna friskolor och även fått tillstånd från skolinspektionen. Då hade politiker backat och istället valt att lägga ned andra skolor. Journalisten har tagit med en kommentar från en av tidningens läsare på webben. Kommentaren lyder: Friskolorna kommer ju att älska det här förslaget med stor skola i staden. Många fler kommer antagligen att välja friskolor som en direkt följd utav detta!. Åsa Wiklund Lång berättar att hon ser riskerna men att något måste göras och att inget annat alternativ i nuläget finns, då många skolor inte vet om de kommer att klara sig med sitt elevunderlag varje höst. Avslutningsvis skriver journalisten att det idag är allt vanligare att skolinspektionen avslår ansökningar om att få starta friskola. Arbetarbladet 7 september 2012: Känner oro för större skolor I artikeln intervjuas två lärare från Stenebergsskolan om kommunens förslag på omorganiseringen. Deras utsagor utgör större delen av artikeln. De beskriver det som både bra och dåligt. Läraren Nina Udd, berättar att hon gillar tanken med en sammanslagning av skolorna men att på en mindre skola kan atmosfären kännas trevligare. Hon fortsätter med att införandet av lärarlegitimation annars kan orsaka att lärare får undervisa på flera skolor. Kollegan Marie Linnér berättar att hon tror att på en större skola kan lärare få idéer och lära av varandra. Hon lyfter fram nackdelarna som kan bli i en större skola. De kan bli mer: / /opersonliga, att man som lärare inte kan känna till alla elever och ha en lika nära kontakt som på en mindre skola. Fördelen med en mindre skola är att eleverna inte blir så anonyma, jag tror att de blir mer sedda. 13

15 Hon tror även att långa skolvägar kan göra att elever väljer att gå i en friskola som ligger närmre än de kommunala alternativen som planeras. De tror dock att en hopslagning av skolor kan medföra att elever från vitt skilda områden skulle gå i skola tillsammans berättar de, vilket de tycker är positivt då det ger eleverna nya perspektiv och för at det skulle gynna invandrade elevers språkinlärning. Avslutningsvis berättar de att hur det än blir, hoppas de på en nystart och ett lyft för den kommunala skolan. Arbetarbladet 1 november 2012: Rektorerna vill inte ha någon jätteskola I artikeln berättar journalisten att rektorerna på Brynäs och Nynäs är eniga om att en för stor skola inte är bra, men de vet att något måste göras då nuvarande läge inte är hållbart. Journalisten menar att de inte vill ha någon jätte skola och hänvisar till forskning, som visar på att för stora skolor leder till att elever och lärare inte känner igen varandra. Det medför att tryggheten och förutsättningarna för goda skolresultat minskar. Rektorerna ser istället en skola med elever som ett bättre alternativ berättar journalisten. Arbetarbladet 1 november 2012: Ungdomsrådet värnar främst byskolorna I artikeln får läsaren följa en intervju med ungdomar i Gävles ungdomsråd. Två citat används från två av de intervjuade ungdomarna, i resterande text berättar journalisten. I artikeln får läsaren veta att ungdomsrådet anser att kommunen kan slå ihop högstadieskolor om det kan leda till bättre skolresultat. Ungdomsrådet värnar för byskolorna, de mindre skolorna med de yngre barnen. De menar att det är viktigt att känna trygghet när man börjar de första åren i skolan, och att eleverna bara kan få det i en liten skola. Det får heller inte blir för lång väg till skolan. De ser dock en fördel med att skilja på de yngre barnen och högstadieeleverna då skolmiljön då blir bättre för de yngre barnen. De avslutar med att poängtera viktiga aspekter med skolan, nämligen att eleverna får kompetent hjälp så att de klarar betygen och kan komma in på gymnasiet. De menar också att man måste se över effekterna av en stor skola, nämligen om mobbning kan öka mellan elever och att fler elever känner sig otrygga i skolan. Arbetarbladet 8 november 2012: Byskolorna får vara kvar I artikeln kan man läsa att kommunen beslutat om att byskolorna blir kvar. Detta enligt artikeln tack vare massiva protester och att en namninsamling i Hamrångebygden gjorts mot kommunens hot om nedläggning av Bergbys högstadieelever. Dessa skulle varit tvungna att åka in till stan och att Norrsundets skola skulle läggas ned. Författaren lyfter fram engagerade föräldrar som räddningen. Politikerna svarar med att de yngre barnen ska ha 14

16 nära till skolan och att skolor som inte har några problem med elevresultaten ska inte läggas ned för sakens skull. Åsa Wiklund Lång berättar att byskolorna inte bara är skolor utan även är något betydelsefull för samhället. Läggs en byskola ned, drabbas hela samhället och medborgarna i Gävle ser skolorna som mer än bara en skola. Resultaten menar Åsa Wiklund Lång, istället blir att hitta nya lösningar när det gäller att hitta kompetenta lärare, istället för att eleverna får resa, ska lärarna nu undervisa på flera skolor. Artikeln avslutas med ett uttalande från en av föräldrarna till en elev på Bergby Centralskola, Eva-Lena Mikaelsson, jag har varit överlycklig sedan jag läste om förslaget/ / Dels för barnens del, dels för hela bygden. Arbetarbladet 8 november 2012: Fyra högstadium läggs ned Nu rapporteras det att fyra högstadium läggs ned i staden och ersätts med en ny storskola. Skolan beskrivs som ett flaggskepp för den kommunala skolan, enligt Åsa Wiklund Lång. Hon berättar att den nya skolan ska vara konkurrenskraftig och attraktiv. Hon berättar att det bara kommer att finnas två kommunala skolor i centrala Gävle. Vallbacksskolan och den befintliga Solängsskolan. Elevsammansättningen ska nu ses över. De skolor som kommer att läggas ned, Nynäs, Sörby och Steneberg, har många elever med annat modersmål än svenska medan Solängen har jämförelsevis få. Hon berättar att de kommunala skolorna i Gävle idag är väldigt segregerade och att en ny sådan skola inte är målet. I artikeln skriver författaren att föräldrar, elever och rektorer är oroliga för att skolan kommer att blir alltför stor men att varken förvaltningsledning eller politiker delar den oron. Inga uttalanden görs dock av dessa. I artikeln ges enbart utrymme till politikernas uttalanden. Folkpartisten Tomas Fransson, vice ordförande i Barn- och ungdomsnämnden, tror att det inte är något att oroa sig över. Han menar att det finns många stora skolor där eleverna inte alls upplevs som otrygga och att han själv gått i en sådan skola (Stora Sätraskolan). Vi var den skola i Gävle där minst personer rökte och hade ett bra arbete mot mobbning. Arbetarbladet 8 november 2012: Brynässkolan stängs Journalisten berättar att om barn och föräldrar är oroliga sedan beskedet att Brynässkolan läggs ned. Brynässkolan är en förskola, eleverna flyttas till en annan skola längre bort i staden. Uttalandena i texten görs av barn och föräldrar. Femåriga Sara-Li berättar att hon är orolig för att hon inte kommer att få gå med sina vänner längre. Två av föräldrarna till barn i skolan berättar att de funderar på att placera barnen i en fristående skola istället. 15

17 Arbetarbladet 12 november 2012: Vad ska hända med konstskolan? Artikeln handlar om hur situationen ser ut för Konstskolan, som håller till i Vallbacksskolans lokaler. Fastighetschefen, Cecilia Öhlén uttalar sig i texten. Konstskolan är en del av Bollnäs folkhögskola som nu får maka på sig berättar journalisten. Vart de ska ta vägen vet Öhlén ännu inte. Hon berättar att hon har blandade känslor för förändringarna då lokalerna är fina men har dock en öppen attityd för en nystart på nytt ställe. Arbetarbladet 18 februari 2013: Nu är det klart: Det blir en storskola Artikeln inleds splittrade partier och kovändningar i sista stund. Läsaren får veta att skoldebatten skapat en hetsig debatt i kommunfullmäktige och att det hettat till men att det slutliga beslutet är taget och att 52 röster över 13, röstade för nedläggningarna av de fyra skolorna och att en ny storskola ska bildas. Socialdemokraterna, de flesta Moderaterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet röstade för medan Kristdemokraterna, Folkpartiet, Sverigedemokraterna och några av moderaterna, röstade emot i sista stund. De ville ha bättre underlag för konsekvenserna av en storskola. Folkpartisten Mats Ivarsson menar att en ny stor skola är en lösning på en problembild som inte existerar. Lösningen menar han inte är en ny lokal. Hans partikollega Lena Ödén fortsätter, att många barn i en skola kommer att leda till att barn blir utsatta för kränkningar, mobbning och utanförskap, har man läst Flugornas herre förstår man vad jag talar om. Åsa Wiklund Lång svarar med att: De mest populära skolorna i Gävle sett till antalet sök antal är kommunala Solängsskolan med 750 elever och Engelska skolan med över 1000 elever. Jag har inte hört att det är problem på de skolorna på grund av storleken, att det är Flugornas herre på Engelska skolan. Vad jag förstår är det mönster som bildas vid frånvaro av vuxna. Vi har tänkt ha personal på Vallbacksskolan, mycket personal. Gefle Dagblad 7 november 2012: Här har ni Gävles nya högstadium I artikeln kan man läsa om att det kommer att vara en presskonferens under dagen, där politiker kommer att samlas för att presentera det slutgiltiga förslag för hur omorganiseringen kan se ut. Journalisten berättar om vad som kommer att tas upp, bland annat att Åsa Wiklund Lång med största sannolikhet kommer att presentera Vallbacksskolan som den nya högstadieskolan. 16

18 Gefle Dagblad 7 november 2012: Högstadieskolor avvecklas inom fem år Artikeln är en liverapport från presskonferensen som ägt rum under dagen. För olika klockslag, med bara några minuters mellanrum, får läsaren veta vad olika politiker säger eller presenterar. Artikeln är mycket informativ. Och precis som GD erfarit, kommer en skola för elever tillskapas i Vallbackskolan. Nedan följer en kortfattad version av Åsa Wiklund Långs presentation: Gävle är en segregerad stad med segregerade skolor, och vår verksamhet ambition är att skolan ska gälla för alla./ / Gävle behöver en hållbar skolorganisation som kan utvecklas. För att genomföra detta på bästa sätt har kommunledningen bett medborgarna att skicka in förslag på hur de vill se hur skolan utvecklas i Gävle. Alla synpunkter kommer diskuteras och vara en viktig del i beslutsunderlaget. Över 800 synpunkter har kommit in./ / Vallbacksskolan är det bästa alternativet att flytta till./ / Vallbackskolan har ingen ryggsäck med rykten. Vidare berättar hon att Brynässkolan måste läggas ned då det inte är värt att renovera byggnaden. Hon fortsätter med att berätta om att Bergbyskolan blir kvar, även om det inte går så många elever där men deras skolresultat är inte dåliga. Även alliansen är nöjd med förslaget då småskolorna blir kvar. Även Miljöpartisten, Tomas Fransson är nöjd, han tror inte att det stora elevantalet kommer att skapa otrygghet bland eleverna. Moderaten, Ewa Jäderberg, ser också hon positivt på förslaget då det är bra för integrationen inom skolan. Gävle har idag Sveriges femte mest segregerade skola. Så kan vi inte ha det. Frank Stoor ser omorganiseringen med en ny skola som ett drömprojekt, och hänvisar till byggnadens potential som en tydlig skollokal. Det ska bli häftigt att gå till skolan, avslutat han. Gefle Dagblad 8 november 2012: elevflytten kan ge fler platser i förskolan I artikeln skriver journalisten att Åsa Wiklund Lång meddelat att 160 förskoleplatser kan skapas som följd av en omorganisering. Wiklund Lång nämner även själv i texten, att flera av de skolor som man planerat att lägga ned kommer att bli utmärkta lokaler för förskoleverksamhet. Även fastighetschef, Cecilia Öhlén är positiv till informationen, då det råder platsbrist på flera håll i staden. 17

19 Gefle Dagblad 8 november 2012: Vallbacksskolan behöver renoveras I artikeln berättar journalisten att Vallbacksskolan måste rustas för uppemot 100 miljoner kronor om det blir en ny skola, när nuvarande hyresgäster flyttat ut. Fastighetschef Cecilia Öhlén berättar att mindre rum ska bli till större klassrum, ventilationen ska ses över, man vill ordna no-salar, fler toaletter och rusta köket. Gefle Dagblad 8 november 2012: Engelska skolan lockar allt fler Journalisten berättar att det varit en rusning till Engelska skolan efter att kommunen lade fram sitt förslag till ny skolorganisation i början av september. Många är såklart oroliga, säger Adam Hagman, akademisk chef på friskolan. Han jämför då med tidigare år. Avslutande berättar han att skolan troligen ska klara av att ta emot fler elever. Gefle Dagblad 8 november 2012: Kampen gav resultat i Hamrångefjärden I artikeln skriver journalisten om hur man i Hamrångefjärden jublat över att Bergby centralskola får vara kvar, medan andra skolor deppade. Befolkningen hade fått kämpa och fick gehör. Nu behöver barnen inte pendla till Gävle, vilket var ett av förslagen. Bergbybon, Carolina Sjödin uttalar sig i texten. Hon berättar att hon är otroligt glad. Gefle Dagblad 8 november 2012: Jag hade inte valt bort mina Brynässkolor Artikeln är en krönika som inleds med ett uttalande från en presskonferens av Åsa Wiklund Lång, den nya storhögstadieskolan har ingen ryggsäck med rykten. Journalisten berättar att hon gått på en av de skolor som förslagsvis kommer att läggas ned, nämligen Brynässkolan: Genom åren har vi även jag själv skrivit om Stenebergsskolans dåliga betyg. Rektorer som har förklarat att det beror på nyanlända invandrarelever som inte hunnit lära sig läsa eller räkna men ändå finns med i statistiken. Varje gång gör det lite ont i mig. För jag känner inte alls igen mig från förr. Hon berättar vidare om hur hon själv tvingats att flytta mellan olika skolor i Gävle när hon var liten. Hon berättar om att hon fick börja på Brynäs skolan och fortsätter berätta om skolans i början, nästan skrämmande lokaler men att det å andra sidan var nära till idrottsanläggningar i både hockey och fotboll. Hon berättar också att det inte var vanligt med elever med andra efternamn än typiskt svenska då. Hon fortsätter med att berätta om hur hon och hennes klasskamrater plötsligt fick dela skola med Bomhuselever som varje dag 18

20 kom med buss till Brynäs (uppskattad restid cirka minuter med buss, eventuellt längre med byten) men också med elever från Söder (uppskattad restid cirka minuter med buss, eventuellt längre med byten). Hon avslutar med att berätta att om det blir en ny storhögstadieskola, blir det ombytta roller, då Brynäseleverna i framtiden får ta samma resa fast åt motsatt håll och med att hon inte hade valt bort Brynässkolor, då de för alltid kommer finnas i hennes hjärta. Gefle Dagblad 8 november 2012: Ledsna efter skolbeskedet I artikeln får läsaren veta om hur beskedet om nedläggningarna påverkat drabbade elever. Journalisten skriver om hur eleverna vädjat till kommunen för att deras skola Stenebergsskolan ska få vara kvar men att den ändå läggs ned. Saga Hammarlund, elev på skolan, känner sig besviken och förvånad. - Jag trodde den skulle vara kvar. Vi fick skriva till politikerna på SO-lektionerna och vi skrev jätte mycket och trodde på det. Klasskompisen Rahma Mohammed säger, jag älskar Steneberg. Den måste få vara kvar. Lärarna är så snälla och hjälper eleverna. Båda fortsätter berätta om den långa vägen till skolan som nu väntar, det är jättelångt, berättar de. Eleven Sait Bajrami berättar att han inte kommer att drabbas av förändringarna själv, då han snart går ut nian snart men hans syster kommer att göra det. - Jag tror att många kommer att flytta över till engelska skolan istället, säger han. Artikeln avslutas med kommentarer från läraren Lena Ifwer. Hon förstår barnen men vet att kommunen måste göra något för att bekämpa segregationen och nå målet om en likvärdig skola i Gävle. Men hon vill att kommunen - gör det här riktigt bra nu! och ser till att alla eleverna får den hjälp de behöver. Gefle Dagblad 8 november 2012: Fyra skolor slås ihop till en Artikeln handlar om gårdagens beslut att slå ihop fyra av Gävles skolor till en stor skola i centrala Gävle på Söder. Åsa Wiklund Lång berättar att - Vallbacksskolan är utan ryggsäck, det finns inga förutfattade meningar om vad det är för skola. En av skolorna som läggs ned, Nynäs Montessori, har bra resultat men Wiklund Lång berättar att skolans ekonomi inte går ihop. På de andra skolorna har betygsstatistiken inte varit någon skojig läsning. Hon berättar också att förskolan Brynässkolan är en alldeles fantastisk byggnad på utsidan men dålig ur miljösynpunkt och därför också läggs ned. Hon berättar också att de skolor som inte läggs ned får fortsätta, även om det innebär svårigheter när kraven på lärarlegitimation träder i kraft. Hon berättar också att det är viktigt att de yngre barnen har nära till sina hem, även om de skolorna hon pratar om, inte är resurseffektiva. Läsaren får veta att Alliansen därför är 19

21 mycket nöjda efter ett uttalande av moderaten Ewa S Jäderberg. Artikeln avslutats med att belysa responsen från rektorerna på de skolors som läggs ned. De vill inte att skolan blir för stor. De befarar att fler än 400 elever skulle öka känslan av otrygghet och risken för mobbning. Politikerna i arbetsgruppen ser dock inte skolans stora storlek som något problem. - Det finns många skolor med fler elever som inte alls känns otrygga, säger miljöpartisten Tomas Fransson. Gefle Dagblad 9 november 2012: En seger för hela Norrsundet Elever och föräldrar i Norrsundet är glada över att deras skola blir kvar. De befarade att de skulle bli tvungna att åka den långa vägen in till Gävle för att komma till skolan. -Jag var jätteorolig! Tänk om jag skulle behöva gå i skolan i Gävle, säger Hanna Öhman som går i tvåan. - Gävle, utbrister någon, är det roligare där? - Nej, det är bättre här, svarar Hanna. Läsaren får veta att barnen på skolan skrivit ett brev till politikerna där de listar allt som är bra med deras skola. En flicka läser brevet innantill, hon berättar att de har stor idrottssal, nära till havet, bra fröknar men att de gärna skulle vilja ha en pool, allt annat har de. Biträdande rektor, Monica Norén gladdes även hon åt beslutet och ser det som en seger för bygden då skolan är en symbol för en levande bygd. Hon berättar att 2000, hade Norrsundet som då var F-5-skola 180 elever. Nu tolv år senare är det 45 elever i F-3. Läsaren får veta att Norrsundet och Bergbyskolan nu får dela på lärare för att nå målet om den likvärdiga skola de har laglig rätt till. Gefle Dagblad 9 november 2012: Fler elever kan anvisas till ny skola I artikeln får läsaren veta att det kommer att finnas två kommunala högstadieskolor i centrala Gävle. Solängsskolan och Vallbacksskolan. Åsa Wiklund Lång berättar att Solängsskolan måste avlastas, då skolan är överbelastad på elever. Hon berättar att det kan finnas grupper på Solängsskolan som hellre bör gå i Vallbacksskolan. Frank Stoor säger - I dag bussas barnen från Hedesunda, Ytterharnäs och andra ytterområden till Solängsskolan. Kanske ska de hellre gå på Vallbacksskolan? Wiklund Lång berättar att den nya stora skolan ska bli som en gymnasieskola med elever från olika delar av staden. Gefle Dagblad 9 november 2012: Lärarförbundet ser inga större nackdelar med stor skola I artikeln berättar Britt-Marie Westman, ordförande i Lärarförbundet, att hon inte hunnit sätta sig in i förslaget om en ny stor högstadieskola ordentligt än. Hon ser inga större nackdelar 20

22 med att skolan blir stor, utan snarare innebär det möjligheter för lärarna att lära av varandra och sätta in resurser till de elever som behöver. Att förberedelserna ska pågå i flera år ökar förutsättningarna för att det ska bli bra tror hon. Gefle Dagblad 18 februari 2013: Klart för en ny stor högstadieskola Väntas slå upp portarna 2015 I artikeln får läsaren veta att de fattat det slutgiltiga beslutet om att skolorna kommer att läggas ned och slås ihop till Vallbacksskolan. Dock har det under den debatt kommunfullmäktige politikerna tidigare haft på måndagsförmiddagen, visat på motstridigheter de olika partierna emellan. Författaren berättar att det varit en lång debatt. politiker från Folkpartiet, Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna meddelade nu att de tänker rösta nej. De ville ha bättre beslutsunderlag som visar på eventuella effekter av förändringen. Hur påverkas integration, jämlikhet och mångfald, frågar kristdemokraten Lili André. Folkpartisten Mats Ivarsson vill ha betydelsen av begreppet en likvärdig skola beskrivet, då det inte står någonstans. Miljöpartisten Tomas Fransson berättar att En likvärdig skola innebär definitivt inte att alla får exakt samma utbildning, däremot att vi är duktiga på att anpassa utbildningen efter elevernas behov. Wiklund Lång framhöll bristen på behöriga lärare, då det är ett bristyrke. Hon avslutar med att tillägga att samordningsvinsterna kommer att användas till att höja elevernas resultat. 8. Analys och diskussion Nedan följer en sammanställning av resultaten från artiklarnas innehåll. Svar ges på vilka som kommer till tals, vilka de representerar och vad de säger. Först sammanställs Arbetarbladets artiklar, därefter Gefle Dagblads. Slutligen jämförs resultaten. 8.1 Arbetarbladet Tidningen publicerar sammanlagt 11 artiklar. Publiceringsfördelningen är relativt jämnt fördelad mellan artikelseriens start- och slutdatum. Samtliga artiklar är nyhetsartiklar. De som ges utrymme att uttala sig i artiklarna är elever i högstadiet, föräldrar, lärare, rektorer, politiker, en läsare från webben, medlemmar från ungdomsrådet i Gävle, fastighetschef för den blivande Vallbacksskolan samt Konstskolans rektor. I diagrammet nedan, kan man se hur fördelningen mellan de olika grupperna såg ut: 21

23 Medlemmar i ungdomsrådet, 3 Fastighetschef, Cecilia Öhlén, 1 Konstskolans rektor, 1 Elever, 5 Webbläsare, 1 Föräldrar, 3 Politiker, 11 Lärare, 2 Rektorer, 2 Figur 1. Diagrammet visar antalet gånger medlemmar från respektive grupp uttalat sig i Arbetarbladets artiklar. Ovan kan man se att olika politiker uttalar sig 11 gånger under den undersökta perioden, vilket även är flest gånger jämfört med de övriga grupperna. I diagrammet går det att se, hur politikerna dominerar i artiklarna, även om mycket utrymme ges åt andra grupper. Något som dock är viktigt att ta hänsyn till är att Åsa Wiklund Lång och Frank Stoor leder debatten. Frank Stoor är förvaltningschef för Barn- och ungdomsförvaltningen i Gävle, han har dock räknats med som politiker då han mer eller mindre är med och styr utvecklingen tillsammans med Wiklund Lång. Journalisterna låter dock inte alltid någon uttala sig i artiklarna, utan refererar till något de sagt vid ett tidigare tillfälle eller är sådant som Regeringen, Skolverket eller Lärarförbundet meddelat i en rapport eller liknande. De politiker som uttalar sig har olika politisk bakgrund med avseende på vilket parti de tillhör. I tabellen nedan visas de olika politikernas partitillhörighet: 22