Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Transkript

1 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Skolområde Gymnasieskola/Vuxenutbildning Skolenhet IM Söderport Planerna gäller för kalenderåret: 2017 Ansvarig för planerna: Maj-Lis Werner

2 Innehållsförteckning 1. Förord 2. Mål och vision för skolan 3. Vad betyder begreppen? 3.1 Kön 3.2 Könsöverskridande identitet eller uttryck 3.3 Etnisk tillhörighet 3.4 Religion eller annan trosuppfattning 3.5 Funktionsnedsättning 3.6 Sexuell läggning 3.7 Bristande tillgänglighet 3.8 Ålder Trakasserier Kränkande behandling 4. Så säger lagen 5. När elev, personal eller annan vuxen kränker, hotar eller misshandlar. 6. Förankring av plan 7. Utvärdering av föregående läsårs likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 8. Skolans arbete med främjande och förebyggande insatser 9. Skolans prioriterade områden kalenderåret Diskrimineringsgrund kön 10.2 Diskrimineringsgrund könsöverskridande identitet och uttryck 10.3 Diskrimineringsgrund etnisk tillhörighet 10.4 Diskrimineringsgrund religion eller annan trosuppfattning 10.5 Diskrimineringsgrund funktionsnedsättning 10.6 Diskrimineringsgrund sexuell läggning 10.7 Diskrimineringsgrund bristande tillgänglighet 10.8 Diskrimineringsgrund ålder 11.1 Skolans åtgärder mot kränkande behandling 11.2 Kränkande behandling 12. Ansvarsfördelning 13. Arbetsgång vid incidenter 14. Arbetsgång när elev kränker, hotar eller misshandlar elev och när personal eller annan vuxen kränker, hotar eller misshandlar elev 15. Tillbuds formulär - Dokumentation - diskriminering och trakasserier/kränkande behandling 16. Viktiga länkar 2

3 1. Förord Söderportgymnasiet är indelat i fem skolenheter. Planerna är utarbetade för skolenhet IM Söderport ( IMSPR, IMIND, ISPEC) 2. Mål och vision för skolan Söderportgymnasiet ska vara en skola där alla ska behandlas lika och känna sig trygga. Där skolans ledning, personal och elever tar avstånd från alla tendenser till diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Söderportgymnasiet vill vara en skola där varje elev ska kunna känna att hen har lyckats med hänsyn till sina personliga förutsättningar och mål. Skolan ska verka för att vara en social- och kulturell mötesplats, som både har en möjlighet och ett ansvar för att stärka denna förmåga hos alla som arbetar och verkar där. 3. Vad betyder begreppen? Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en individ sämre än andra individer och missgynnandet har samband med diskrimineringsgrunderna nedan: Direkt diskriminering är när någon elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering är när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev utifrån någon av diskrimineringsgrunderna. Skolan ska förebygga och förhindra all form av diskriminering och trakasserier utifrån diskrimineringsgrunderna nedan: 3.1 Kön Begreppet kön innebär att någon är kvinna eller man. Förbudet mot könsdiskriminering omfattar också personer som planerar att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet. 3.2 Könsöverskridande identitet eller uttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses att någon inte definierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel (eller på annat) sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Begreppet omfattar dels en persons mentala eller självupplevda könsbild, dels hur någon uttrycker det som kan kallas personens sociala kön, till exempel genom kläder, kroppsspråk, smink eller frisyr.diskrimineringsskyddet gäller också när ett barn eller en elev utsätts för missgynnanden eller trakasserier som har samband med en nära anhörigs könsidentitet eller könsuttryck. 3.3 Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas en individs nationella och etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Nationellt ursprung betyder att personer har samma nationstillhörighet, som till exempel finländare, polacker eller svenskar. Etniskt ursprung innebär att personer har ett relativt enhetligt kulturmönster. Som exempel kan nämnas att en person tillhör någon av de nationella minoriteterna såsom samer och romer. Alla människor har en eller flera etniska tillhörigheter. Alla kan därför bli utsatta för etnisk diskriminering. 3

4 3.4 Religion eller annan trosuppfattning Med religion avses religiösa åskådningar som exempelvis hinduism, judendom, kristendom och islam. Annan trosuppfattning innefattar sådana övertygelser som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning, till exempel buddism, ateism och agnosticism. 3.5 Funktionsnedsättning Med funktionsnedsättning menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Funktionsnedsättning omfattar också allergi, dyslexi eller annan diagnos som inte är uppenbart synliga. 3.6 Sexuell läggning Lagen definierar sexuell läggning som homosexuell, heterosexuell och bisexuell läggning. 3.7 Bristande tillgänglighet Bristande tillgänglighet betyder att en person med funktionsnedsättning missgynnas därför att man inte gjort skäliga tillgänglighetsåtgärder för att personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan funktionsnedsättning. Verksamheten ska anpassa den pedagogiska, fysiska och sociala miljön i relation till barns och elevers lärande. 3.8 Ålder Ålder innebär uppnådd levnadslängd. Alla människor, oavsett ålder omfattas av lagens skydd mot diskriminering som har samband med ålder. Trakasserier står för ett handlande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Om någon blir kallad blatte, cp. fjolla. hora eller liknande kan det uppfattas som trakasserier. Kränkande behandling står för ett handlande som utan samband med någon med ovan nämnda diskrimineringsgrunder kränker ett barns eller elevs värdighet. Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck. Det är viktigt att alltid utgå från den individuella upplevelsen och ta det på allvar. Kränkande behandling kan vara: Fysisk kränkning (bli utsatt för slag och knuffar). Verbal kränkning (bli hotad eller kallad för olika skällsord). Psykosocial kränkning (bli utsatt för utfrysning eller ryktesspridning). Text- och bildburen kränkning (klotter, brev, e-post, sms/mms, sociala medier). Materiell kränkning (att få däck punkterade). Mobbning innebär att en eller flera personer utsätts systematiskt och återkommande för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. 4. Så säger lagen Sedan den 1 januari 2009 regleras arbetet mot diskriminering och kränkande behandling i både diskrimineringslagen och skollagen. Skolan ska varje år upprätta en likabehandlingsplan (enligt 3 kap. 16 diskrimineringslagen) och en årlig plan mot kränkande behandling (enligt 6 kap i skollagen). DO har tillsyn över diskrimineringslagen och BEO har tillsyn över den del i skollagen som rör kränkande behandling (6 kap). (Läs mer under rubriken Viktiga länkar ). 4

5 5. När elev, personal eller annan vuxen kränker, hotar eller misshandlar. Om du som elev blir utsatt under skoltid, ta kontakt med någon av skolans personal som finns i din omedelbara närhet så att hen kan hjälpa dig. Den personal som får kännedom om diskriminering eller annan kränkande behandling ansvarar för att dokumentera och att rektor får information om det inträffade. Skolan ska utreda uppkommen situation och på ett systematiskt sätt skaffa sig kunskaper om det inträffade. ansvarar för att åtgärder vidtas och har det övergripande ansvaret för att lagen efterlevs. Förvaltningens rutiner för anmälan om tillbud och skador ska användas. Denna kallas Flexite. 6. Förankring av plan Skolenheten arbetar kontinuerligt och långsiktigt med Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling. Arbetet med planerna är en del av vår skolenhets systematiska kvalitetsarbete och sker på tre nivåer, personal, elever och vårdnadshavare vid följande tillfällen: Personal: Strategi- och utvärderingsdagar Elever: Introduktionsdagar, klassråd, elevprogramråd, mentorstid, utvecklingssamtal, hälsosamtal hos skolsköterskan, enkäter, hemsida Vårdnadshavare: I samband med vårdnadshavarträffar samt via hemsida 7. Utvärdering av föregående läsårs likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Information, diskussioner och arbete om likabehandling genomfördes i klasserna under hösten 2016 och följdes därefter upp med en enkätundersökning. sker kontinuerligt i klassrådsform och ingår i det systematiska kvalitetsarbetet. Utvärdering av Plan mot diskriminering och kränkande behandling ingår i helhetsanalys och ligger till grund för fortsatt arbete Resultatet återkopplas på klassråden och vid personalgruppens arbetsplatsträffar. 8. Skolans arbete med främjande och förebyggande insatser På IM programmen arbetar vi aktivt i vardagen på individ, grupp och organisationsnivå, med att motverka alla former av diskriminering. Vi vill därför i syfte att skapa ett gott samarbetsklimat, med trygghet och studiero för våra elever. Skolan ska präglas av att vi alla visar respekt och acceptans för varandras olikheter, samt för miljön vi arbetar och verkar i. Vid introduktionsdagarna läggs tonvikt på samarbetsövningar och värderingsövningar, där alla bidrar och som ska leda till att vi lär känna varandra på ett bra, positivt och utvecklande sätt. Detta främjar samarbetet, kamratskapen och den goda kommunikationen. Detta arbetar vi kontinuerligt med hela läsåret,för att ytterligare stärka gemenskapen. 5

6 Ordningsreglerna diskuteras och lyfts fram i samband med elevernas skolstart och gås igenom tillsammans med mentorerna. Vid höstantagningen och för varje ny elevgrupp som tas emot på IMIND och IMSPR arbetar vi med temat Respekt under de första veckorna. ansvarar för att all personal får information om likabehandlingsplanen och plan mot kränkande behandling samt dess innehåll. Mentorerna diskuterar planer mot diskriminering och kränkande behandlingen med eleverna på klassråd en gång per år, därefter återkommer vi till likabehandlingsplanen vid behov och för då diskussioner rörande de olika diskrimineringsgrunderna kopplade till aktuell fråga. Det är viktigt att alla är delaktiga i det fortlöpande arbetet med likabehandlingsplanen, för att den ska bli ett levande dokument som genomsyrar skolans värdegrund och arbetsklimat liksom miljö på ett gynnsamt sätt. Klassens synpunkter från klassråden dokumenteras och återkopplas till rektor. Likabehandlingsarbetet ska ses som ett ständigt närvarande arbete, som återkommer och på olika sätt vävs in i elevernas olika ämnen med exempelvis för ämnet aktuella värderingsövningar. Aktuella planer mot diskriminering och kränkande behandling ska alltid finnas på skolans hemsida. Mentor genomför utvecklingssamtal varje termin med vårdnadshavare i de fall eleven är omyndig. Därefter medverkar vårdnadshavare om eleven önskar så. Här diskuteras elevens situation i skolan, liksom trivsel, trygghet och mående för att få syn på om någon kan vara utsatt eller i behov av stöd. Varje läsår genomförs en enkätundersökning för att få en överblick över den psykosociala miljön i klassen och i skolan. Resultatet från enkäten ligger till grund för det fortsatta arbetet med vår värdegrund och likabehandlingsplan under läsåret. I analysen kan vi upptäcka om det finns särskilt utsatta områden eller ämnen som vi ska åtgärda och/eller arbeta vidare med. IM arbetar vidare på följande sätt för att främja en god skolmiljö: Trygghet och trivsel tas upp som punkt på klasskonferens, klassråd, mentorssamtal samt utvecklingssamtal. Sex- och samlevnadsundervisning genomförs under läsåret för eleverna på den klass-nivå som har livskunskap lektioner. Frånvaro från skolan kan vara ett tecken på att eleven kränks. Därför registreras frånvaron dagligen och rapporteras till vårdnadshavaren. Samtal sker med eleven för att ta reda på vad som orsakar frånvaron, så vi kan undanröja hinder för lärandet. All personal ska vara observant på symboler, märken och attityder som strider mot värdegrunden Skolan ska vara fri från kränkande politisk propaganda både vad gäller datanätverk och anslagstavlor. Sociala medier och nätkränkningar behandlas under läsåret. Insatser Ansvarig Tidsplan Samtliga klasser får information om skolans vision, mål och handlingsplaner tillsammans med arbetslag Augusti/September

7 Samarbets/lära känna-övningar Kurator Augusti/September 2017 Attityder och respekt (Klassråd/lektioner utifrån värderingsövningar och diskussionsfrågor kring värdegrund) Lärare Ht Vt 2018 Sociala medier Lärare Läsåret 2017 ANDT EHT/Lärare/idrottslärare Ht Vt-2017 Rustad för framtiden SYV Vt-2017 Livskunskap Lärare/Coacher/kurator Läsåret 2017 Tjej/killgrupp Kurator/lärare Läsåret 2017 Klassråd Lärare November/April 9. Skolans prioriterade områden kalenderåret 2017 Under kalenderåret 2017 prioriterar vi följande områden: Att bibehålla och vidareutveckla det goda arbetsklimatet på skolan för att på ett positivt sätt kunna skapa goda relationer mellan alla på skolan och upprätthålla ett konfliktfritt klimat. Exempel på detta är gemensamma aktiviteter tillgängliga för alla, t.ex. introduktionsdagar, idrottsaktiviteter och temadagar. Uppmärksamma och arbeta för att fysiska platser inte inbjuder till att utsättas för kränkande behandling ex. i korridorer och trapphus i M-huset och E-huset. Att observera språkbruket. Följa upp Trivselenkäten och Attitydundersökningen under våren Arbeta aktivt med frånvaron, som kan vara ett tecken på att man inte trivs, mår bra, har stödbehov som inte uppmärksammats, eller blir utsatt på något sätt i eller utanför skolan. Viktigt att förebygga, upptäcka och åtgärda. 7

8 10.1 Diskrimineringsgrund kön Ytt 1. Ytterst 2. Operativt På IM finns det en viss överrepresent ation av manligt kön. Viktigt då att man för en ständig diskussion om jämställdhet. Bättre insikt om jämställdhet och genusfrågor i skola och samhälle. Öka elevernas respekt för människors egenvärde. En jämställd skola utan mobbning. Arbeta med frågor kring genus/jämställdhet vid klassråden. Arbeta med samarbets och värderingsövningar kopplade till genusfrågor Kontinuerligt All personal klassråd. Medarbetarsamtal med personalen Diskrimineringsgrund könsöverskridande identitet och uttryck 1. Ytterst 2. Operativt Finns fördomar och bristande kunskap om HBTQ-frågor Ingen skall utsättas för kränkande behandling på Söderportgymnasiet Alla ska känna sig accepterade och trygga på skolan oavsett identitet, uttryck och sexuell läggning. arbete med värdegrund med likabehandling och acceptans i fokus. Sex och samlevnadsarbete. Observera elevernas språkbruk och arbeta med värderingsövningar och samtal kring HBTQ-frågor och sexuell läggning. All personal. Kontinuerligt i samtal och vid observation eller kännedom om att någon är utsatt. Likabehandlingsplan och enkäter ligger till grund för det fortlöpande likabehandlings och trivsel arbetet. Mars/Oktober Diskrimineringsgrund etnisk tillhörighet 1. Ytterst 2. Operativt 8

9 På skolan Att ingen finns många missgynnas elever från på grund av flera olika sin etniska kulturer. tillhörighet. Arbeta med attityder. Öka kunskaper, förståelse för varandras kulturer. Möjliggöra möten mellan elever. Kontinuerligt. All personal klassråd. Trivselenkät Mars/Oktober Diskrimineringsgrund religion eller annan trosuppfattning 1. Ytterst 2. Operativt Skolan har elever från flera olika religioner och trosuppfattnin gar Ingen diskriminering skall förekomma på Söderportgymnasiet Öka kunskap och förståelse för olika religioner och andra trosuppfattningar. Eleven ska kunna beskriva och förstå hur religion och livsåskådning tar sig uttryck i människors sätt att tänka och handla. Ingår som en del i grundskolans åk 9. Kontinuerligt arbete med elevernas och personalens värdegrund. Diskuteras återkommande kontinuerligt All personal. Eleverna. Klassråd trivselenkät Mars/Oktober Diskrimineringsgrund funktionsnedsättning 1. Ytterst 2. Operativt På Söderportgymnasiet studerar flera elevgrupper med olika funktionsnedsättnin gar. Alla skall ges samma möjligheter till studier och bemötas på ett likvärdigt sätt oavsett funktionsneds ättning. Integrationsarbetet kontinuerligt pågår kontinuerligt i verksamheten och allt fler aktiviteter görs gemensamt. All personal Elever. Trivselenkäter. Mars/Oktober Diskrimineringsgrund sexuell läggning 1. Ytterst 2. Operativt 9

10 Finns fördomar och bristande kunskap om HBTQ-frågor Att ingen diskriminerin skall förekomma. Alla ska känna sig accepterade och trygga på skolan oavsett sexuell läggning. Sex och samlevnadsarbete. Observera elevernas språkbruk och arbeta med värderingsövningar och samtal kring HBTQ-frågor och sexuell läggning. Kontinuerligt. EHT Trivselenkäter. Mars/Oktober Diskrimineringsgrund bristande tillgänglighet 3. Ytterst 4. Operativt På Söderportgymnasiet studerar flera elevgrupper med olika funktionsnedsättnin gar. Alla skall ges samma möjligheter till studier. Verksamheten ska anpassa den pedagogiska, fysiska och sociala miljön i relation till barns och elevers lärande. Integrationsarbetet kontinuerligt pågår kontinuerligt i verksamheten och allt fler aktiviteter och arbetsmiljöer görs tillgängliga för alla. All personal Elever. Trivselenkäter. Mars/Oktober Diskrimineringsgrund ålder 3. Ytterst 4. Operativt På IM har vi elever med olika åldrar, som går i olika nivåer på grund av olika skolbakgrund. Alla ska uppleva att de blir respekterade oavsett ålder och oavsett vilken nivå man går i. Ingen ska bli kränkt på grund av sin ålder. Arbeta aktivt med att skapa förståelse för att man kommer till IM med olika ålder,bakgrund,föru tsättningar och förförståelse. Att vi oavsett ålder alla är lika värda och ska få samma respektfulla bemötande oavsett. Kontinuerligt. all personal Trivselenkäter. Mars/Oktober

11 11.1 Skolans åtgärder mot kränkande behandling 11.2 Kränkande behandling 3. Ytterst 4. Operativt Kränkningar förekommer stundtals. Ingen skall utsättas för kränkande behandling på Söderportgymnasiet Att vårt Förebyggande arbete ska genomsyra skolarbetet genom arbete med värdegrund med likabehandling och acceptans i fokus. Hantering enligt likabehandlingsplanen och dokumenteras enligt planen. Kränkningar registreras i flexite. Enkäter genomförs och utvärderas för att se var vi kan åtgärda och sätta in främjande åtgärder. fortlöpande under året All personal. Fortlöpande utifrån inkommande rapporter. Genom utvärdering och analys av likabehandlingsplanen och enkäter, som ligger till grund för det fortlöpande likabehandlings och trivsel arbetet. Mars/Oktober 2017 Beslutad den 6 januari 2017 Maj-Lis Werner 11

12 12 Ansvarsfördelning Följande ansvarsfördelning gäller: Skolchef Ansvarar för att skyndsamt följa upp av rektor anmälda fall av kränkningar och eller trakasserier, samt anmäla, enligt delegeringsordningen till Barn-och utbildningsnämnden. Ansvarar för att likabehandlingsplanen och planen för kränkande behandling omarbetas varje år, hålls aktuell och följs upp. ansvarar för att dokumentationen av händelser som kan betecknas som diskriminering eller kränkande behandling sparas/arkiveras. ansvarar för att åtgärdsplan upprättas. ansvarar för att stöd ges till elever som utsatts för diskriminerande eller kränkande behandling och att stöd ges till den som orsakat händelsen. kontaktar och informerar skolchef vid samtliga fall av kränkningar och eller trakasserier, använd avsedd blankett i metodboken. ansvarar för att kontakt med polis tas för samråd och att anmälan sker, i de fall då incidenten faller under allmänt åtal. kallar till möte med berörd personal för att förhindra att diskriminering, trakasserier eller kränkning fortsätter och ansvarar för eventuella ytterligare åtgärder. Elevhälsan Personal i elevhälsan träffas regelbundet och diskuterar och samordnar åtgärder mot uppkomna incidenter. Personal i elevhälsan analyserar och föreslår åtgärder i syfte att främja likabehandling. Mentor/ansvarig pedagog har huvudansvar för kontakter med eleven, hemmet och rektor. informerar elever och föräldrar om likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling. Arbetslaget skall vara den grupp, där man i första hand kan få stöd och hjälp att hantera situationer med anknytning till handlingsplanen. eller person i arbetslaget som får information om eller bevittnar en kränkande eller diskriminerande händelse skall dokumentera på avsedd blankett. informerar/utbildar elever i frågor som rör likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling, så att de aktivt kan ta ställning i dessa frågor. arbetar på ett medvetet och tydligt sätt med händelsen i fokus enligt nedanstående arbetsgång. Elever skall ta ställning mot diskriminering och kränkande behandling. 12

13 13 Arbetsgång vid incidenter 1. Skaffa dig en bild av händelsen 2. Kontakta mentor och vid behov rektor 3. Mentor kontaktar de inblandade. Kontakt ev. även med målsman 4. Följ upp med fortsatta samtal och kontroll 5. Dokumentera på avsedd blankett 6. Fortsätt hantera händelsen enligt ansvarsfördelningen Ovanstående arbetsgång omfattas av både elever och lärare/personal. 14 Arbetsgång när elev kränker, hotar eller misshandlar elev och när personal eller annan vuxen kränker, hotar eller misshandlar elev Den som upplever kränkning skall reagera direkt. har det yttersta ansvaret för att åtgärda händelser av detta slag och skall därför underrättas. Kontakt med berörda personer bör ske direkt eller så snart som möjligt. Ingrip Personal och elev ska ingripa om någon upplever sig utsatt för diskriminering/kränkande behandling Dokumentera händelsen på blankett (finns på hemsidan) Kontakta någon av följande Ansvarig lärare/mentor Någon i elevvårdsteamet (kurator, skolsköterska, SYV, specialpedagog) Skyddsombud/elevskyddsombud Utred mentor bör vara med vid utredning Lyssna på berörda parter Dokumentera Rapportera (rektor/förälder) Tidsplan Koppla in elevvårdsteamet vid behov Åtgärd (rektor ansvarig) Åtgärdsprogram upprättas av åtgärdsprogram efter ca 2-4 veckor Om överenskomna åtgärder inte följs tar rektor beslutet om fortsatt tillvägagångssätt. Åtgärder som då kan bli aktuella: Skriftlig varning av rektor Avstängning av BUN (Barn- och utbildningsnämnden) 13

14 15 Tillbuds formulär - Dokumentation - diskriminering och trakasserier/kränkande behandling Gemensamt för all diskriminering och kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Kränkningar kan vara fysiska (exempelvis slag och knuffar), verbala (exempelvis hot och tillmälen), psykosociala (exempelvis utfrysning och ryktesspridning) eller texter/bilder (exempelvis klotter, brev, sms och e-post). Denna utredningsblankett arkiveras på rektorns expedition. Söderportgymnasiet Skolenhet IM Datum för händelsen: Vårdnadshavare informerad Ja Nej Personer som varit närvarande vid eller som har information om händelsen. Namn och klass/befattning. Klockslag : Person 1: Person 2: Person 3: Person 4: Person 5: Plats (hus, sal mm): Beskrivning av orsaken till händelsen och förloppet : Utredning: Åtgärder: sdatum: Informationslämnare Datum Ansvarig rektor Datum 14

15 16. Viktiga länkar Barn- och elevombudet Diskrimineringsombudsmannen Diskrimineringslag(2008:567) slag _sfs / Skollag (2010:800) 00_sfs / Förordning (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling om-barn_sfs / Skolverkets allmänna råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling (SKOLFS 2012:10). e%2fwtpub%2fws%2fskolfs%2fwpubext%2ffs%2frecord%3fk%3d